Hundens Varld Nr 2-3 2012

HUNDENS VÄRLD NR 2-3 2012 FEBRUARI

ÅRET

3:e

1

Hundens Värld Nr 12 2011 december

- Nr 1 2012 januari

Ny ras i RallyMix Sveriges. 94 s. 24

Årets bragdhund s. 30

Kooikerhondje s. 32

Hund & Människa

Träning & Beteende

Empati Vänskap Ansvar........................12

Livlina eller liv i lina...............................14

En hundägares reflektioner 4................18

Aggressivitet hos hund.........................32 Progressiv förstärkning.........................38

Forskning & Vetenskap

BAT-seminarium....................................50

Kognitiv förmåga..................................20

Hundens språk och tankar....................56

Jaktolyckor...........................................30 Shopping & Produkter Skor för hundaktivitet............................48

Valpar & Avel Genetik och hälsa hos hund.................26

2

innehåll:

Rehab s. 29

Aggression s. 82

Hälsa & Friskvård

Smått & Gott

Vad stoppar du i din hund?...................29

Ledare....................................................5 Nyheter.................................................10

Recenssioner & Tester

Månadens bild......................................25

Produkttest: BAAK dog walker............54

Hundens Värld tackar............................74

Insändare & debatt Insändare...............................................6

Omslagsbild: Jonas Mårtensson Hundstjärna: Gips

3

Yrkesutbildning - nu även i Göteborg!

Vi var på My Dog i januari och fick då förfrågan om vi inte kunde hålla yrkesutbildningar även i Göteborg.

Varför inte? Vi har vårt ursprung i såväl Stockholm som Göteborg, så det är klart att vi förutom att vi finns i Skåne, även skall finnas på plats i Sveriges två största städer.

Kursst a

9-10 f

rt

ebrua

2013

ri

I april startar vi därför vår första utbildning i Göteborg.Varmt välkommen!

Varför skall du välja oss?

Vi har gedigen erfarenhet och utbildning, undervisning och pedagogik är vårt specialområde.

Vi ger dig en bred och högkvalitativ utbildning.

Våra instruktörselever är våra bästa reklampelare.

Du får tre olika instruktörsdiplom och kan omedelbart få bredd i ditt kursutbud.

Vårt engagemang i dig upphör inte när utbildningen är slut.

Instruktörsutbildning Göteborg Start den 9-10 februari 2013 Helg 1 Introduktion, praktik och teori Helg 2 Praktik och teori, forts Helg 3 Klickerträning Helg 4 Inlärningspsykologi Helg 5 Etologi Helg 6 Klickerinriktning 1 Helg 7 Klickerinriktning 2 Helg 8 Raskunskap & pedagogik Helg 9 Hundens hälsa & Eget företagande Helg 10 RallyMix Helg 11 RallyMix forts, Aktivering & Läsa hund Helg 12 Instruktörens roll Helg 13 Examination

www.hundisverige.se 4

Mejl: info@hundensvarld.se Adress: Nyvångsvägen 59 298 93 Huaröd Tele: 0760-475 470

Prenumeration Gratis prenumeration: prenumerera@hundensvarld.se Hemsida: www.hundensvarld.se

Redaktion Chefredaktör: Natasja Ravenklint Ansvarig utgivare: Natasja Ravenklint Annonsering: Malvina Ravenklint annonsera@hundensvarld. se

VÄLKOMMEN TILL

Kontakt

HUNDENS VÄRLD Ledare Har du någonsin gjort något så där otroligt klantigt, som gjort att du fått en läxa för livet?

Det har jag, och därför har det inte blivit någon tidning riktigt som det skall.

Tidningen var nämligen nästan helt klar, när den bara försvann och inte gick att få tillbaka.

Och jag är otroligt dålig, eller skall jag säga - jag har varit otrolig dålig - på att spara medan jag skriver. Särskilt på ett externt minne.

Det var det jag skulle ha gjort den här gången, men nu försvann en hel del av våra texter, och därför blir det här ett ovanligt kort dubbelnummer.

det är fantastiskt kul att så många följer Hundens Värld.

Vi skall nu ha lite andra rutiner i tidningsmakandet, vilket kommer göra att tidningen kommer att bli något kortare, men förhoppningsvis lite mer punktlig.

Nu står också en underbar årstid för dörren, den efterlängtade våren. Eftersom det inte blev någon sommar alls att prata om i Skåne förra året, så kan jag säga att jag aldrig har längtat så mycket efter värme och grönska som denna vinter.

Jag tror att hundarna håller med!

Natasja Ravenklint

Vårt engagemang i tidningen är fortsatt lika stort, och

Upphovsrätt: Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen, men ni får väldigt gärna använda er av tidningen för till exempel utbildning eller diskussionsunderlag, så länge det framgår att det kommer från Hundens Värld.

5

Insändare & Debatt

Månadens insändare Hej! Har precis läst Malvina Ravenklints artikel i Hundens Värld om hur foder påverkar våra hundar. Väldigt intressant!!! Om man vill fördjupa sig lite mer i detta har du något tips då??

Cecilia Hej Cecilia och alla andra läsare!

I detta nummer kommer ytterligare en artikel om mat, och vi skall försöka skriva ännu mer i ämnet.

Det är däremot svårt att hitta material som är objektivt, men vi jobbar på det. I dagsläget kan vi därför inte ge dig något direkt tips om matläsning, förutom ett examensarbete av Veronica Ekvall från 2008 med namn ”Hundfoder - en djungel”, som finns att läsa på Nordics hemsida, under länkar: http://www.nordichundfoder.com/ Lycka till!

Mvh Natasja och Malvina

som är onyktra. En av mina hundar bet faktiskt en person på vår camping som var berusad och lutade sig över vår inhägnad och skulle klappa hundar.

Vår tik blev aggressiv och bet, vilket hon inte gör annars. Som hundägare satte jag honom i bilen till Halmstads lasarett för stelkramp och omläggning med medicin blev kostnaden nästan en tusenlapp.

Jag kunde inte ventilera med honom att jag tycker att min hund inte gjorde något fel.

Jag tror inte jag är ensam om denna händelse och hoppas att hundens värld i sina artiklar om hundar och aggressivitet även tar med sådana här situationer i statistiken.

Hundar behöver också mötas med respekt.

Sedan har jag ett önskemål att Ni skriver artiklar om kastrering för och emot. I Sverige har vi en tradition att katter och hästar är ingenting vi ens bryr oss om att vi kastrera men när det gäller hund så är få veterinärer tydliga om vad de skall råda hundägaren och vad som egentligen förändras i hundens beteende.

Med vänliga hälsningar: Yvonne Johansson

Helt underbar tidning! Så mycket läsbart! Tack!

Siv Hej Siv och alla andra läsare!

Tack för ditt glada utrop! Det är sådat som håller oss i gång. Positiv förstärkning är på tok för underskattat. Du fick just oss att göra ett nummer till...

Mvh Natasja och Malvina

Hej Yvonne och alla andra läsare!

Det var tråkigt att läsa om din och din hunds erfarenhet av onyktra personer. Vi brukar alltid säga, tänk om det var så lätt att jobba med människor, som det är att jobba med hundar... Om människorna dessutom är onyktra blir ju inte det hela lättare.

Vi skulle nog dessvärre kunna ha ett helt nummer av tidningen enbart om hur tokiga saker vi människor gör i förhållande till hundar, som resulterar i onödiga olyckor och incidenter. Och detta kanske är något vi faktiskt skall ta upp!

Hej Vi vill även tacka för tipset om att vi skall skriva om Jag läser med glädje er tidning. I det här numret kastrering ur olika aspekter. Det skall vi absolut ta handlade många artiklar om hundar som biter och till oss och skriva om. visar ett aggressivt beteende med många tänkbara tips. Vad jag saknade som jag personligen har råkat Mvh ut för är onyktra personer som närmar sig hunden. Natasja och Malvina Varje sommar bor vi på en camping i Halland. På midsommarafton dricker folk en hel del alkohol och Foto: Maria ska givetvis gå fram till hundar. Hundar ogillar folkHärdig 6

Insändare & Debatt Hej Mitt namn är Jette Feldt och jag arbetar heltid som hundtrimmare.

Jag skulle vilja skriva till er och få med i tidningen om vikten av att trimma hund utan att koppla upp dem.

Och hur jag använder mig av mjuka metoder där. Jag har förklarat för mina kolleger men de tror inte att det går.

Till mitt trim kommer många skrämda hundar som har blivit för hårt behandlade av andra trimmare.

Jag är inte ute efter att hänga andra trimmare, bara hoppas på att fler kan göra som jag.

Jag vet att metoderna fungerar då jag har jobbat så här i över tio år.

En del hundtrimmare är väldigt hårda mot hundarna och vi måste få stop på det!

några insändare i detta ämne och önskar verkligen att vi kunde skriva något om det, men eftersom vi själva är utbildningsanordnare känner vi oss lite jäviga och vill därför inte göra det.

Några tips från oss, att tänka på för den som vill gå någon yrkesutbildning kring hund: 1. Ta inte första bästa ni råkar stöta på bara för att den är närmast. En utbildning kostar både tid och pengar, och att åka lite längre kan absolut vara mödan värt.

2. Granska den som skall utbilda er. Vad har läraren själv för utbildning och erfarenhet? Vi har till exempel sett utbildningsanorndare som själva helt saknar relevant utbildning, men som utbildar ändå, var kritisk!

3. Hur lång är utbildningen? Vad sägs den innehålla?

Vi har sett utbildningar som skall innehålla allt mellan himmel och jord, och ändå skall detta ske på tre helger. Hur är det möjligt?

Hej Jette och alla andra läsare!

Tusen tack för ditt tips! Vi håller med dig, detta är ett mycket viktigt ämne som vi absolut vill återkomma till!

Att gå till trimmaren borde för en hund vara som att gå till frisören för vår del, det vill säga en avkopplande och lyxig stund.

Vi lovar att återkomma!

Mvh Natasja och Malvina

Hej! Nu har jag läst insändare i ett par nummer av Hundens Värld som gör att jag inser att jag inte är ensam. Jag är en av dessa som trodde att jag hade valt instruktörsutbildning med omsorg, men det visade sig att så inte var fallet, eftersom utbildningen absolut inte höll vad den lovade på hemsidan.

Min undran är om man skall ”hänga” ut en sådan utbildningsanordnare? Vad gör man när man lagt ner mycket pengar på en utbildning som man inte blivit nöjd med, och inser att man måste betala lika mycket till hos en annan arrangör för att till slut få den utbildning man trodde att man köpt från första början, och vågar man göra ett nytt köp? ”Undrande”

4. Att arbeta med hund är ett väldigt praktiskt arbete, se upp för distansutbildningar!

5. Hur många träffar/timmar har ni lärarledd undervisning? Sätt den summan i jämförelse med priset, istället för att jämföra pris rakt av.

6. Vill du bli till exempel hundinstruktör fort, tro inte att detta är något man kan utbilda sig till under ett par träffar. Hund är ett brett ämne och det är omöjligt att få den kunskap som behövs på så kort tid. Vi har sett utbildningar på en eller två helger, så kan man naturligtvis få ner priset och du får ditt diplom, men vad är det egentligen du har betalt för?

Hej! Mitt namn är Linnea Andersson och jag studerar till veterinär. Som ni kanske då förstår har jag ett stort djurintresse och brinner speciellt för hundar. Själv är jag lycklig ägare till en underbar cavalier. Jag läser mycket om hundraser och därmed om deras sjukdomar och tycker att det är intressant och ett väldigt viktigt ämne. Jag är inte för att vi ska sluta med hundutställningar men jag tycker att vi ska ta mer hänsyn till hundarnas hälsa än enbart utseende när det gäller avel. Detta både för hundarnas välbefinnande och för en hållbar avel.

Hej Undrande och alla andra läsare!

Det är sorgligt att läsa ditt brev. Det är extremt tråkigt när en utbildning blir till en besvikelse. Vi har ju fått in

Jag kom i kontakt med en video på youtube som behandlar just hundraser, avel och sjukdomar. Jag ser det som min uppgift att dela med mig av detta och 7

Insändare & Debatt tänkte att ni kanske kan hjälpa till med detta. Videon är ganska lång men den har ett väldigt viktigt budskap.

Det är tack vare människan det finns så många olika hundraser, det är också tack vare oss som det finns så många olika sjukdomar som är specifika för de olika raserna. Det är vi och endast vi som har ansvaret för att avla fram friska och välmående djur. Jag tror dessvärre att brist på kunskap och ett stort intresse i att tjäna pengar på hundavel har skapat smärta och lidande för många hundar. Självklart är de flesta kennlarna i Sverige väldigt seriösa och tar ansvar för att inte avla på sjuka djur. I denna videon framgår det att Sverige är en förebild när det gäller hundavel i många avseenden. Men detta ämnet kan man inte nog belysa tycker jag.

Jag kunde tyvärr inte få länken direktlänkad. http://www.youtube.com/watch?v=_qjkErdashM Jag hoppas att ni kan avvara lite tid och tittade på denna videon och om möjligt skickar informationen vidare till de olika rasernas klubbar. Så kan vi tillsammans fortsätta att jobba i rätt riktning när det gäller hundavel, se mer till hälsa än enbart utseende.

Tack för att ni tog er tid.

Med vänlig hälsning Linnea Hej Linnea och alla andra läsare!

Vi håller helt och hållet med dig, man borde absolut i första hand ta hänsyn till hälsa i avelsarbetet. Att hälsan går före skönheten borde vara självklart för alla.

Vi såg BBC dokumentären för några år sedan när den kom och var precis lika upprörda som du. Tack för att du gav oss en länk så att man kan se den igen. Vi kommer nog att ta upp detta i tidningen, nu när vi har länken!

Vi är också väldigt glada över att vi i Sverige ligger på framkant vad gäller fokus på sundhet, men det är samtidigt lätt att slå sig för bröstet och nöja sig. De rasspecifika avelsstrategierna som alla klubbar varit tvungna att ta fram har absolut varit mycket bra för aveln, och fått fokus att flyttas något. Det är därför som vi väljer att fokusera på dessa när vi gör raspresentationer i tidningen. Vi vill på det sättet uppmärksamma de problem man har inom rasen för de som funderar på att köpa rasen. Det är alltid bra att känna till innan köpet, så man vet vilka frågor man skall ställa till uppfödaren.

8

Vi konsumenter, det är ju trots allt det vi är när vi köper en valp, har en enormt stor makt. Om vi förstod hur stor makt vi faktiskt har, så tror vi att vi skulle kunna göra en hel del, men först och främst handlar det om att informera och upplysa, så att vi blir ifrågsättande konsumenter.

Det är viktigt att tänka på vilket enormt inflytande en uppfödare har över hundens liv. Om folk fick kunskap om de skulle de nog välja uppfödare med större omsorg, och på det sättet skulle vi kanske kunna bli av med de oseriösa uppfödare som finns. Och antagligen bottnar mycket av det oseriösa i bristen på kunskap, en källa till många problem.

Vi hoppas att vi på detta sätt ser att vi också försöker att dra vårt strå till stacken. Tack igen för dina synpunkter.

Mvh Natasja och Malvina Läste numret 2011:1 där jag hamnade när jag letadee efter nej till strypkoppel. Blir tokig på alla ursäkter om att använda stryp. För att inte tala om hundinstruktörer som kräver stryp på sina kurser . Nu sitter ”Säg nej!” med info om skador på min bil. I bilen sitter 3 hundar med sele. Tack för bra tidning!

Monica i Nora Hej Monica och alla andra läsare!

Tack för berömmet av tidningen och så roligt att du aktivit tagit ställning mot stryphalsband. Vi är övertygade om att det, i sinom tid, kommer att bli förbjudet.

Det kommer nog dessvärre ta ytterligare ett tag, men stryphalsband är absolut inte förenligt med vår nya djurskyddslag och det borde uppmärksammas.

Mvh Natasja och Malvina

9

Smått & Gott

Nyheter från Djurens SOS? Det kan bli så att djuren kommer att få ett eget SOS nummer, dit man kan ringa för att ringa och rapportera om djur som far illa. Tanken är att särskilt utbildade personer skall ta hand om samtalen. Tanken är att djurskyddsinspektörerna på det viset skall få mer tid att göra kontroller. I Västra Götaland har man testat modellen och där är man mycket nöjda med resultatet.

- Djuren vinner på att djurskyddskontrollanterna får mer tid att göra nytta när de är ute i fält, säger veterinär Robert te Horst som är chef på djurskyddsenheten i Västra Götaland till Ekot.

Detta hoppas vi på Hundens Värld blir verklighet, då det blir lättare för folk att veta var de skall vända sig om djur far illa.

Källa: Tidningen Djurskyddet

Lämnade hunden ensam En kvinna i Örebro har dömts för brott mot djurskyddslagen efter att ha misskött sin hund. Hon dömdes till böter, efter att ha lämnat sin hund utan tillsyn i två dygn. När polisen omhändertog hunden fanns det varken mat eller vatten.

Förklaringen hon gav vid rättegången var att det inte var meningen att hunden skulle lämnas ensam, utan att det blivit något missförstånd, då hon trodde att hennes son skulle ta hand om hunden medan hon var borta.

Förklaringen godtogs inte, då sonen var hos sin flickvän och inte heller hade någon nyckel till lägenheten.

Tingsrätten anser att hon borde ha kontrollerat om sonen verkligen kunde se till hennes hund.

Att hon struntade i det visar att hon var likgiltig för hur det gick för hunden.

Kvinnan dömdes till 80 dagsböter.

Källa: Närkes Allehanda

10

Smått & Gott

hundvärlden Hund ihjälkörd på tomten En hund kördes ihjäl inne på gårdsplanen av brevbäraren. Hunden sprang några meter, men dog sedan i sin mattes armar.

- Detta var min hund, min bästa vän. Honom får jag aldrig mer tillbaka. Och jag har inte ens fått en ursäkt från föraren, säger matte Madeleine Johansson till Dalademokraten.

Den allmänna vägen går in på hennes tomt, mellan bostadshuset och garaget, där postlådan sitter.

Sticksår i trampdynan Hundar kan trampa på glassplitter, utan att det för den sakens skull leder till skärsår.

Symtomen kan vara att hunden haltar, men att det är svårt att lokalisera skadan och att hitta glassplitter.

Eventuellt kan man se såret, då kan man trycka lite på det, vilket framkallar smärta och ibland kan det även sippra ur lite vätska. Man kan även ibland känna glasbiten.

Vad gör jag om min hund får ett sticksår?

- Efter några timmar kom två män från posten och ville beklaga sorgen och fråga vad som hade hänt, säger hon vidare.

• Hindra hunden från att slicka på det ömmande området.

Föraren har sagt att han såg hunden komma springande i backspegeln, och även att han hörde honom skälla, men han stannade med andra ord inte.

• Finns det tecken på glasbitar, småsår, ömhet i trampdynan?

Madeleine är förvånad över beteendet: - Detta är helt sjukt. Som jag sa till polisen... alla kan köra på ett djur. Men man stannar, väl?

•Sök veterinär om det inte lyckas.

• Dra ut den synliga glasbiten.

Källa: Agria

Polisen valde att inte starta en förundersökning, eftersom det inte kunde styrkas att föraren gjort något brott.

Källa: Dalademokraten

11

Hund & Människa

Empati Vänskap Ansvar Av Eva Bodfäldt

Foto: Shutterstock När jag utbildade mig på Stora Sofielunds Hundskola hände det ibland att jag fick försvara SBK (Svenska Brukshundklubben).

Jag fick höra fruktansvärda historier om hur hundar och hundägare behandlats. Ingenting stämde med min egen bild av SBK. Redan – 79 förespråkades att vi (Nacka BK) skulle belöna våra hundar med godis, vilket jag på den tiden tyckte verkade överdrivet. Min hund lydde ju mig ändå.

Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna. På 80-talet på Stora Sofielunds Hundskola lärde jag mig oerhört mycket. Allting hand12

lade definitivt inte om att belöna rätt beteende.

Jag lärde mig lägga omkull hundar, rätt ryckteknik och inlärning av kastkedja.

De hundar som kom var ofta mycket utåtagerande och ibland direkt farliga. Anders Hallgren var mycket skicklig med alla typer av hundar, oavsett träningsmetod.

Fungerade det? Naturligtvis fungerade metoderna. Hade vi kunnat träna hundarna på ett annat sätt? Det hade vi säkerligen kunnat, vilket också gjordes. Vi arbetade till största delen med posi-

Hund & Människa tiva metoder. Men oavsett metod gjordes alltid beteendeutredningar, innan vi startade träningen, och hundägaren åkte hem med en knippe förändringar i bagaget.

Jag har sett en hund, i USA, apporteringstränas, fastsatt i halsen och frambenen, på ett bord med ett elhalsband om halsen. Den synen är fortfarande fastetsad på min panna.

Cirkuskonster och uppfostran En del personer hävdar att vi ska skilja på cirkuskonster och uppfostran. Som om inlärningsprinciperna skulle ha egna lagar för vad vi människor anser vara cirkuskonster, och vad som är allvar.

Men liksom för barnet som lär sig krypa, klappa i händerna, sitta stilla vid bordet, skratta och prata, så är det ingen skillnad. Allting är inlärning.

Eller är det kanske så att vi menar att uppfostran måste innehålla inslag av bestraffning? I annat fall har ingen uppfostran skett?

Den här personen såg sig själv inte som en djurplågare. Hon, proffstränaren, ansåg istället att hon bara varit sjyst som eliminerat möjligheten för hunden att kasta sig bort från den framsträckta apportbocken. Ja, så kan man ju också tänka…….

Jag kan hålla med om att vi kanske ska skilja på cirkuskonster och uppfostran. Jag använder begreppen grundträning och tapetsering. Grundträning innebär för min del kontakt och följsamhetsträning och On/Off träning (Kontaktkontraktet 2008). Det är här vi lägger grunden för att våra hundar känner sig trygga tillsammans med oss oavsett miljö eller situation. På kurs, på bussen, tillsammans med andra hundar osv.

Grundträningen inkluderar inte bara vad jag gör tillsammans med min hund utan även de känslor jag förmedlar.

- Vilken förmåga har jag själv att koppla av i olika situationer tillsammans med min hund?

- Vilken förmåga har jag att leka tillsammans med min hund? Vilken förmåga har jag att förmedla att nu är det slutlekt, respektive nu startar leken på nytt?

- Vem bestämmer tempo och riktning på promenaderna?

Jag tror att det är väldigt svårt att se sig själv som djurplågare eller en person som begår övergrepp mot någon annan. Den här tränaren gjorde det definitivt inte. Därför är det så oändligt viktigt att vi alla definierar våra etiska gränser.

Etiska gränser Mina gränser handlar inte i första hand om metoder utan om känslor. Därför föredrar jag vissa metoder framför andra. Jag mår helt enkelt bättre av att träna med positiva metoder.

Min egen träningspolicy är kortfattad och innebär att jag omedelbart avbryter det jag håller på med om jag fastnar i känslan av irritation, besvikelse eller frustration.

Det är känslor som likt liemannen inte undviker någon, vare sig klickertränare eller de mer hårdföra. Jag känner igen dem, känslorna, när de närmar sig för att sätta sig på min axel. Jag orkar inte alltid le mot dem. Ibland måste jag avbryta träningen jag håller på med för att schasa bort dem. Jag vägrar nämligen ha dem som följeslagare när jag umgås med - och tränar min hund.

Empati Vänskap Ansvar

Tapetsering är allt annat som vi måste sätta svenska ord på. Cirkuskonster som egentligen inte är nödvändigt för en kommunikation som baseras på följsamhet och on/off.

http://blog.evabodfaldt.com/

Svårt att se sig själv som djurplågare Jag har genom åren haft förmånen att arbeta med allt från vanliga hundägare, jägare, poliser, räddningsförare, tävlingsförare m.m. Jag tror att jag fått ”möjligheten” att se allt från ren klickerträning till motsatsen.

13

Träning & Beteende

Livlina

eller Liv i Lina

Av Tess Erngren Tänk dig ett liv med snöre runt halsen...

Scenario 1: Du går ned för Avenyn i Göteborg en jäktig shopping lördag. Du är glad och du vill så gärna gå in i alla skobutiker, hälsa på vänner du ser på andra sidan gatan och ibland stanna för att köpa en korv eller glass i kiosken. Men, nej! Någon har satt ett snöre runt halsen på dig, någon som har en helt annan agenda än den du har - och här gäller det att bara hänga med! Sicksacka mellan stora klampande fötter, barnvagnar och kafébord

14

- och är man inte snabb nog - då rycker det till i halsen så att hela kroppen slänger med...

Scenario 2: För några veckor sedan upplevde du något obehagligt, du blev jätterädd då en man i skinnjacka skrämde dig i parken på väg hem en sen kväll. Varje gång du nu ser en man i skinnjacka kommer minnet och rädslan krypande tillbaka från den hemska kvällen. Du gör allt du kan för att undvika att bli rädd igen, när du ser en man i skinnjacka så går du en annan väg, byter till

www.rastahundenshoppen.se • info@rastahundensshoppen.se

Träning & Beteende andra sidan gatan och om mannen stirrar på dig ropar du ”håll dig undan, jag är rädd!”.

Tänk dig den här situationen med ett snöre runt halsen - du kan inte vända, du kan inte gå undan, du kan kanske inte en gång ropa - för någon har satt snöret så hårt åt, högt upp på halsen, så du kan varken andas eller prata. Det här scenariot är dessvärre inte bara en illusion utan väldigt, väldigt vanligt i hundens värld.

Illusion är namnet på ett specialdesignat halsband, uppfunnet av Cesar Milans fru med samma namn. Halsbandet är framtaget för att stryplänken skall sitta på den del av halsen där hunden är som allra mest ömtålig, enligt Cesar själv i detta klipp:

Men om det nu är en lina för att hjälpa hunden, skall den inte då vara så behaglig som möjligt?

Och hur skall hunden anpassas till att den sitter fast istället för att vara fri?

Hur lär vi små barn att vara säkra i trafiken stryphalsband?

Gå fint!

När valpen är liten vill den utforska världen och det är vårt ansvar att beskydda den från farliga situationer, lära den följa våra vägar och våra rutiner. En hund följer naturligt sett sin nos och anpassar farten efter hur intressant den nya doften är. När hunden går med oss på promenad i koppel skall den vänja sig vid att vi är

http://www.youtube.com/watch?v=79MYqDAqjRM Livlina Bland alla de onaturliga ting vi utsätter våra hundar för är detta en av dem jag finner mest obehaglig. Vi sätter ett snöre runt halsen på dem.

Det är ju i grund och botten för att hjälpa dem, så de inte skadar sig i den onaturliga miljö vi satt dem i - en livlina för att guida dem mellan bilar, människor och andra hundar.

hopplöst långsamma - och det är ju inte så underligt då vi bara använder 2 av våra 4 ben, tänker hunden - och vi har dessutom en tråkig ovana att aldrig följa de spännande dofterna, utan bara gå rakt fram på asfaltvägen.

Man får inte springa fram och utforska varken människor, hundar, katter eller soptunnor.

Man skall bara gå rakt fram och snusa mo15

Träning & Beteende derat länge på det som råkar dyka upp just där.

Suck.

Går illa!

Hur tränar många sina hundar att anpassa sig till denna begränsande och onaturliga övning? Jo, genom att dessutom göra det riktigt obehagligt att gå nära oss. Rycka, skälla, slita och dra - tror du hunden tycker det är mer kul att gå i koppel nu?

Eller - för de riktigt oförstående gårillorna - stryphalsband! Varför tror ni en hund i stryphalpband drar så förfärligt? Om någon satte en metallkedja runt en av mina mest känsliga kroppsdelar, då skulle jag försöka hålla mig så långt borta från den personen som bara möjligt!

Och skräckexemplet framför andra flexikoppel och stryphalsband. Kombinationen av ett koppel som lär hunden att dra plus ett halsband som skall förhindra att hunden drar. Kan det blir mer paradoxalt?

En intressant faktadetalj är att stackelhalsband faktiskt är mindre skadligt än ett stryphalsband.

16

Belastningen fördelas mer jämnt runt halsen med ett stackelhalsband, medan strypkopplet skadar både nacke, strupe, nerver och blodådror.

Halsbandskador Forskning visar på att i stort sett alla hundar lider av obehag som uppstått genom användandet av halsband. Strupröret blir sammantryckt, nackkotorna belastas, nervtrådar kommer i kläm och blodtillförseln till hjärnan minskar.

För att kompensera obehaget av halsbandet spänner hunden musklerna i halsen, och spända muskler i nacken leder logiskt sett till smärtor, snedbelastningar och kanske till och med huvudvärk!

En studie utförd på 350 hundar av norske veterinären Are Thoresen påvisade nackskador hos 78% av hundarna. 98% av dessa använde halsband, inte sele.

En studie utförd på 400 hundar av svenske hundpsykologen Anders Hallgren påvisade nackskador hos 91% av de hundar som utsatts för ”ryck och drag” i användandet av halsband.

Träning & Beteende Även om man inte aktivt använder ”ryck och drag” vid bruk av halsband blir det alltid en påverkan på hals och nacke då hunden springer runt för att snusa, hälsa, fånga ett förbiflygande löv. Hur duktig hunden än är på att gå fint i koppel blir det en onaturlig belastning vid bruk av halsband.

Använd sele!

Vid bruk av välanpassad sele fördelas trycket runt en större del på kroppen, som inte är så utsatt som halsen, det blir mindre obehagligt och skadligt för hunden. Hundar kan fint lära sig att det är tillåtet att dra i en speciell dragsele, men inte tillåtet i en Gå Fint sele.

Tänk på!

• Gå fint i koppel motiveras fram genom positiv träning.

• Skall du använda halsband skall det vara så brett att det täcker minst 2 halskotor på hunden.

• Kombinera ett snyggt halsband och användbar sele. I halsband kan du ha telefon- och chipnummer. Kopplet fäster du alltid i selen.

• Valpen, som ännu inte lärt sig gå fint i koppel och vars nacke är extra känslig, skall bara använda sele tills den lärt sig utforska världen i lite lugnare tempo.

• En sele skall vara anpassad till just din hund, dess kroppsform och aktivitetsnivå.

• Använd vanligt koppel så hunden inte lär sig att den kommer längre ut om den drar.

• Träna in gå fint i sele och en säker inkallning så hunden kan gå lös så mycket som möjligt!

Nyöppnat hunddagis & pensionat i täby!

Lämna Din Älskling Hemma, Fast Hos Oss.

Öppningserbjudande för alla nya heltidskunder 20% på första fakturan Hunddagiset där hundarna har möjlighet att leka fritt samt integrera med varandra i flock.

Vi finns i Arninge Centrum Industriområde.

Lättillgängligt från E18 och Norrortsleden, och det bästa av allt massor med skog.

Vi erbjuder!

Långa promenader 1-2 timmar Långa öppettider 06.00-19.00 Pensionat när ni behöver åka bort en längre tid, eller bara några timmar, eller någon enstaka dag.

Alla hundar är välkomna stora som små.

Vi prioriterar flocklivet samt social kontakt, hundarna ska inte sitta i boxarna hela tiden.

Vi strävar efter ett hunddagis som utstrålar kunskap och harmoni, där det ska kännas tryggt att lämna sin hund.

Kontakt: 073-54 29 800 Adress: Tumstocksvägen 9A

Besök gärna vår hemsida för mer info

www.lyckligatassar.se

17

Hund Hund && Människa Människa Hund & Människa

En hundägares reflektioner 4 Av Maja-Lena Erlandsdotter Larsson Att få valpar är oerhört roligt. I början ligger de bara hos mamman, sedan börjar äventyret i den stora världen. Undrar egentligen hur man uppfattar världen från en dryg decimeters höjd? När de ska säljas är det mindre lustigt.

Marknaden för hundförsäljning är varierad, för att uttrycka det milt. För det första är det underligt att man inte ringer på en hund man vill köpa, utan säljarna utsätts för diverse underliga och kortfattade sms eller mejl. Man tycker att det vore naturligt att ta kontakt, vilja presentera sig själv och ställa allehanda frågor man har om de små liven. En säljare är ju oftast väldigt mån om att det kommande livet ska bli så bra som möjligt. De blir ju som ens egna ganska snabbt. Låt säga att valparna stannar i tre månader. Barnen älskar dem. Jag namnger dem för att undvika Disneynamnen som föreslås. Valparna har sin egen personlighet, och blir som en i flocken.

Behov överallt och geggiga tassavtryck De gör sina behov överallt och när som helst i början, detveckor bäst attgamla. skaffa valpar under Mayasdärför valparärfem sommarhalvåret.

Tänk ändå, när det regnat ute Maya var fortfarande tvångsomoch jorden blivit riktigt sölig.

Så händertagen när bilden togs. kommer elva valpar in i huset. Elva valpar gånger fyra tassar ger fyrtiofyra tassavtryck per steg. Tänk så att de springer omkring ett tag. Många moppar har förbrukats under åren. En utomhusdusch hade kanske varit en god investering?

Märkliga valpköpare Eller kanske etthundra sms och ett åttiotal mejl har många blivande hundägare gjort sig påminda här. En av dem ställde bara en enda fråga i ett mejl (utan att presentera sig alls); Vad kan du göra åt priset? Så kan man ju också se på det när man ska hitta en familjemedlem som kanske stannar kvar i alla fall tolv år. En annan åkte hem efter att ha kört tjugotvå mil eftersom jag inte hunnit hem, fastän vi inte avtalat tid. Hur mycket betyder då valpen? Det finns valpspekulanter 18

som blir arga efter fyra mejlkontakter för att man ber dem ringa istället. Det finns de som köper och som av olika skäl lämnar tillbaka hunden, skäl som man borde reflekterat över innan.

Många nej Många blir förvånade när man som säljare börjar ställa frågor. Var bor du? Hur arbetar du? Hur ser familjekonstellationen ut? Man lär sig ganska snabbt vilka frågor som skall ställas först för att avgöra om det är en lämplig spekulant. Lägenhetsägare? Nej. Om det pratas om priset som att det är det viktiga? Nej. Tveksamma om de ska skaffa hund eller inte? Nej. Måste prata med familjen först eftersom min man inte är med på det? Nej. Går det bra att titta om ett par veckor utan att tinga hunden? Nej. Barnen var allergiska så går det bra om vi lånar hunden några dagar?

Nej. Kan vi få fler bilder på mejlen, vi har ju bara femton? Nej. Kan du köra till Jönköping för att visa upp valpen? Nej. Tål den katter? Troligtvis inte.

Glädjen Men så finns glädjestunderna. De riktigt fina och tacksamma hundköparna som ringer och Foto: Shutterstock berättar om hur fantastiskt livet blivit, hur fin hunden är, skickar julkort med valp i röd rosett.

Då känns det riktigt bra. Tryggt och säkert. Det var värt det, de månaderna. Den präglingen.

Gosestunderna. Namngivningen. Matlagningen.

Borstningen. Nattröjet. Tultandet. Gosedjursmassakrerna. Att få valpar är oerhört roligt. När de ska säljas är det mindre lustigt. Å andra sidan är glädjen att skaffa valp och att ha hund att det är trevligt att få dela med sig. Och hålla tummarna att allt går väl.

Iron  Bark  Jacket En  3/4  lĂĽng  oljerock/jacka.  Tillverkad  av  kraftigt  280  grams  tyg  som  behandlats  med  Microwax. Â

1  769:-­ 779:-­ 1  309:-­

Kläder  fÜr  tuffa  tag  -­  fÜr  dig

Station  shirt

Kraftigare  canvasskjorta  tillverkad  i  10oz  can-­ vastyg.  Passar  utmärkt  som  “utanpĂĽ-­skjortaâ€? Â

Walk  about

Rejäla  och  tĂĽliga  byxor.  Tillverkade  av  oljerocksmaterial  i  280  grams  kraftigt  bomullstyg  som  behandlats  med  Microwax  fĂśr  hĂśgsta  hĂĽllbarhet  mot  väta  och  smuts. Â

www.kakadutraders.se

19

Forskning & Vetenskap

Test för att upptäcka

åldersrelaterad kognitiv förmåga hos hund Av Malvina Ravenklint

Det görs hela tiden framsteg och nya rön framkommer när det gäller kunskap om hund.

Bland de senaste framstegen har gjorts om åldrande hos hund och hur man kan testa dess kognitiva förmåga i samband med åldrandet.

I dag lever våra hundar längre och i takt med detta ökar även risken för kognitiv dysfunktion, det vill säga att det sker en förändring i någon av de fyra beteendemässiga kategorierna: orientering i hundens omedelbara omgivning, sociala 20

interaktioner med sin mänskliga familj, inlärning samt sin sömncykel1. I denna studie visade det sig at 27,5 % av hundarna i åldern 11-12 år led av ett eller flera funktionshinder från någon av de fyra kategorierna. 10% hade försämringar i två eller flera i kategorierna.

Man gjorde även en test på hundar som var mellan 15-16 år och där hade 67,6% av hundarna försämringar/funktionshinder i ett eller flera kategorier och 35,3%2 hade försämringar i två eller flera kategorier.

www.hundkartan.se

21

Forskning & Vetenskap

Åldersrelaterad kognitiv dysfunktion kan minska hundens livskvalitet avsevärt och kan även försämra relationen mellan ägare och hund. I många fall leder det till att hundägaren väljer att avliva sin hund.

Man skall dock ha klart för sig att äldre hundar visar på stora individuella variationer när det gäller kognitiva funktioner precis som oss människor. Enligt Adams et al. kan hundar därför betraktas som en modell för human åldersrelaterad kognitiv dysfynktion. Olika kognitiva funktionstester har utvecklats och deras tillförlitlighet har kontrollerats.3 Idag har man tagit fram en kognitiv test som kan utföras av hundägaren själv eller av veterinärer, detta för att upptäcka om den åldrande hunden lider av en kognitiv försämring.

I denna färska studie ville man undersöka sambandet mellan åldrande och kognitiva förmågor hos hundar. Denna typ av test har bevisats vara legitim då den gjordes redan 1999 på råttor av Kikusui et al. Vad man dock gjorde i denna studie var att man modifierade testet något för att 22

göra det lättare för hundägare och veterinärer att kunna utföra testet.

Metoder och klienter Klienterna som användes i denna studie var 30 friska hundar som ägdes av personal samt studenter på universitetet. Man tog även in hundar från folk som bodde runt universitet. I studien deltog 12 labradorer, 1 golden retriever, 4 standard pudlar och 13 shiba inus. Av dessa hundar var 18 hanhundar och resterande 12 tikar. Innan man påbörjade experimentet undersökte man hundarnas hälsostatus för att försäkra sig om att de var friska. Utöver detta fick hundägarna fylla i ett frågeformulär för att själva utvärdera sin hunds beteende och temperament för att man skulle mäta graden av inlärningsförmåga hos varje hund.

Träningspass Samtliga tester utfördes i ett rum 4,5 x 3 m vid Azabu University i Japan. Alla tester filmades och registrerades. En försöksledare (experimentatorn) och en hund med ägare deltog i testet per gång. Hunden fick komma in med ägaren utan koppel för att utforska rummet. Man på-

Forskning & Vetenskap började inte testet förrän man såg att hunden var avslappnad. Därefter placerades 3 matskålar med lock ut med 30 cm mellanrum. I varje lock satt en mycket tunn lina som kunde styras av försöksledaren som stod bakom en skärmvägg.

I samtliga matskålarna fanns det en bit vanligt hundfoder. Linan till locken var så tunn att den inte kunde observeras av hunden.

godiset från samtliga skålar. Efter detta stängdes locken till skålarna av försöksledaren.

Innan ”godiset” presenterades skulle hunden sitta vid sin ägare 1,5 m från skålarna. Varje ”orienterings” test bestod av ett träningspass och två testpass med 1 timmes mellanrum då hund och ägare lämnade rummet.

Samma träning upprepades ända tills man såg att hunden närmade sig skålarna spontant. Urvalet av skålarna ändrades slumpmässigt för att hindra hunden från att lära sig att bara äta från en viss skål. Om hunden spontant närmat sig en skål eller rört vid locket gav föraren omedelbart hunden en verbal belöning t.ex. ”bra”- Hunden belönades genom att försöksledaren öppnade locket till skålen. Så snart hunden lärt sig vad den skulle göra för att få ”godis” startade man den första testpasset.

Träningspasset utfördes för att hundarna skulle lära sig att det fanns belöning i skålarna. Föraren placerade en godisbit i varje skål från höger till vänstersida. Hunden satt under tiden 1,5 m bakom skålarna, det vill säga utgångsläget. Locken på skålarna hölls öppna. Därefter fick hunden komma fram tillsammans med sin ägare och ta

Testförsök Det första testförsöket började vid 10-tiden och det andra testet startade runt 13-tiden på dagen.

Vid varje testpass användes godis som stimuli för hunden. En godisbit i varje skål placerades ut från höger till vänster sida, detta fick hunden se ifrån sitt ”standby” det vill säga sittande vid sin

Hundens kademi

A s g n i n d l i b t U www.hundisverige.se Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!

NuTomelilla, drarHelsingborg, vi igång kurser i Hässleholm, Karlshamn, Hudiksvall & Värnamo

www.hundisverige.se 23

Forskning & Vetenskap ägares sida. Locken till skålarna stängdes. Man började sedan testet genom ett försökstest där hunden fick välja själv vilken skål den ville äta ur.

Vid första testförsöket släpptes hunden lös och fick möjligheten att välja en specifik skål som valts ut av försöksledaren. I det andra testförsöket var den ”rätta” skålen den som stod till vänster om den skål som var den korrekta skålen i första testförsöket. Om den skålen i första testförsöket stod längst ut till vänster så lades nu godisbiten i den skål som stod längst till höger, det vill säga vänster om sista skålen.

minskning av inlärningsförmåga och sammanfattningsvis kunde man se att det verkligen fanns en åldersrelaterad kognitiv dysfunktion hos hunden. Forskarna är dock eniga om att man måste prova denna metod på fler raser och ha större urval. Dock kan detta test vara användbart för att bedöma om läkemedel skall sättas in eller om man bör förändra miljön för hunden för att förbättra den kognitiva funktionen hos hunden.

Den allmänna regeln för testförsöken var att hunden direkt skulle gå fram till eller röra vid den rätta skålen, då ansågs testförsöket som korrekt. Ägaren till hunden gav då omedelbart en verbal belöning och försöksledaren öppnade snabbt locket på skålen så att hunden fick ta godisbiten. Därefter återvände ägaren med hunden till standby läge och fick en belöning utav sin ägare.

Direkt började ett nytt testförsök. Ägaren bad sin hund sitta kvar medans han eller hon la godis i alla skålar från höger till vänstersida. När det gällde de matskålar som det fanns godis kvar i låtsades ägaren att han eller hon la i godis. För att hunden inte skulle kunna använda sin hörsel för att styras till ”rätt” skål slog ägaren på insidan av skålen så att det skulle låta som om en ny godisbit lades i. Om hunden inte direkt valde rätt skål ansågs testet som inkorrekt. Hunden fick då gå tillbaka till standbyläget och blev ombedd att sitta i 20 sekunder fram tills nästa försök. Vad man dock gjorde i varje test var att man tillät hunden att leta rätt på den rätta skålen varpå den fick en verbal belöning av sin ägare och hunden fick ta godisbiten. Man antecknade dock försöket som inkorrekt. Fyra direkta korrekta försök definierades som kriteriet för att testomgången var slut. Summan av inkorrekta försök av de två testpassen användes som ett index av kognitiv förmåga.

Fotnoter: 1.Ruehl et al 1995 2 Neilson et al 2001 3. Milgram et al 1994, Adams et al. 2000, Salvin et al.

2011

Testresultatet Efter utförda tester analyserade man den data som man fått fram. Man fann en signifikant hög korrelation mellan hudarnas ålder och summan av antalet försök som krävdes för att uppfylla testet kriterier det vill säga fyra korrekta försök.

Denna upptäckt tyder på en åldersrelaterad 24

Källa: Miho Nagasawa et al.

Hundens mi

UtbildningsAkade

Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!

Helsingborg

Instruktör: Andrée Carlsson

www.hundisverige.se

M책nadens Bild

Fotograf: Jonas M책rtensson

www.acattledog.se 25

Hälsa & Friskvård

Vad stoppar du i din hund?

- majs och vetegluten kan ställa till problem

Av Malvina Ravenklint

Foto: Shutterstock I tidigare nummer utav Hundens Värld så skrev jag om att majs, som finns i många hundfodertillverkares foder, kan göra det värre för hundar som redan är stressade. Det finns dock andra faktorer när det gäller majs och vetegluten som man bör känna till.

Jag träffade på en artikel skriven av Bonnier Burgett. I den skriver han att hundar, precis som oss människor, är omnivorer, det vill säga allätare. För att få i sig de näringsämnen som våra kroppar behöver kan det betyda att vi äter kött och grönsaker. Hundar behöver nödvändigtvis inte färskt kött till skillnad från katter. Vilda hun26

dar, och med det menar man hundar som saknar hem, har rykte om sig att hålla till vid sopbergen eftersom de då får möjligheten att få i sig sin näring, man kan säga att våra soptunnor är som ett multivitamin smörgåsbord för dem.

Med ovanstående information är det väldigt frestande att anta att en hund kan äta vad som helst, det spelar liksom ingen roll vad vi stoppar i dem.

Detta gör att många av oss hundägare inte är så noga med att läsa vad det står på förpackningen till hundmaten, värre blir det om man dessutom köper ett dyrt foder, där man tror att någon an-

Hälsa & Friskvård nan har gjort det jobbet åt en, och att det är en av anledningarna till att vi betalar dyrt för fodret.

Vi människor har ju en tendens till att tänka ”är det dyrt så måste det vara bra”.

Matsmältning Tänk på vad som händer när du själv äter majs.

Det yttre höljet av majskornen brukar ofta komma ut och se ut som majskorn när man varit på toaletten. Majs är inte lättsmält och med tanke på att vår kropp behandlar maten som vi stoppar i oss under 6-12 timmar så borde det ju tas upp av kroppen och inte komma ut och se likadant ut som när vi åt det 6-12 timmar tidigare, eller hur?

När det gäller katter, som har betydligt kortare och mindre tarmkanal, så kan inte katten smälta kolhydrater så lätt, majsmjöl i synnerhet som dessvärre finns i många kommersiella kattfoder.

Hunden kanske inte har samma begränsning som katten men de kan inte smälta majs bättre än vad katten kan. Således är hundmat med

majs som huvudingrediens nästan värdelöst, näringsmässigt. Ämnesomsättning Katten äter gärna lite åt gången och fler gånger per dag än vad hunden gör. En hund äter oftast en eller två måltider per dag som oftast intas snabbt och effektivt samt att mängden mat vid varje måltid är större än kattens. Någonstans finns det kanske lagrat i hundens hjärna ”bäst jag skyndar mig så att ingen annan tar maten”.

Till skillnad från katten så har hunden en långsammare ämnesomsättning.

Idag kan man se färglada påsar med hundmat som stolt visar bilder på majs och vete tillsammans med kuber av kött, fortsätter Burgett. För många hundägare blir det en frestelse för det ser så gott ut på påsen. Man måste ha i åtanke att hundmatstillverkarna tjänar sitt levebröd på att tala om för oss hundägare att just ”de” vet vad som är bäst för våra hundar.

Hundens kademi

A s g n i n d l i b t U www.hundisverige.se Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!

Yrkesutbildning i Stockholm, Göteborg & Skåne

www.hundisverige.se 27

H채lsa & Friskv책rd

Foto: Shutterstock 28

Hälsa & Friskvård Man kanske inte direkt kan anklaga företag att ljuga men man skall nog ha klart för sig att ibland kan deras råd och reklam vara mycket missvisande.

Oberoende av vad man bestämmer sig för så kanske man skall ta sig en extra titt på innehållsförteckningen innan man bestämmer sig, och dessutom se så att hunden mår bra av maten.

10 första ingredienserna Tar man sig en snabb titt på de första 10 ingredienserna i onämt* foder så blev avslöjandet något oroande: majsmjöl, kycklingbiprodukter, majsglutenmjöl, hela vetekorn, animaliskt fett konserverat med en form av E-vitamin, rismjöl, nöttköt, sojamjäl, socker och sorbitol.

Man kan dock säga att ingrediens nr 1 inte bör vara majs, majsmjöl, vete (som ofta ingår under spannmålsprodukter och som innehåller gluten).

Ingredienser som majs, majsmjöl och kyckling-/ köttbiprodukter oftast är till för att ”fylla” magen på hunden. Om någon av ovanstående ingredienser finns med så skall de i så fall stå väldigt långt ner på innehållsförteckningen.

Så mycket majs skall ingen hund äta per dag.

Inte ens vi människor skulle må bra av att äta så mycket majs per dag. Nötköttet är inte ens listat som nummer 1 bland produkterna. Socker, varför behöver det tillsättas i hundmat? Rent av skadligt för hunden. Kycklingbiprodukter, är ingrediensen som står ganska högt upp på innehållsförteckningen, vad är då det? Jo troligtvis det som blir kvar när kycklingen bearbetats för att bli Chicken nuggets till oss människor. Kycklingen innehåller därför inte mycket till näring och när det är så inkluderat med så många andra kolhydrater leder det till mindre energi. Sorbitol som egentligen är sockeralkohol som tar lång tid att smälta. Det leder till att blodsockerhalten ligger högt längre.

Vad kan man då förvänta sig om man ger denna typ av foder till sin hund en längre tid? Slöhet, anfall av diarréer -och eller förstoppning. Hunden får ökad törst, går upp i vikt. Med sådan hög andel av socker löper även hunden större risk att drabbas av diabetes, ett ytterst allvarligt problem.

Vad skall man ge?

Så om nu hundmat som utmålar sig att vara så fantastisk för hunden är dålig, vad i hela världen skall vi ge våra hundar?

Oavsett vem man frågar får man oftast olika svar.

Det kan handla om vissa fabrikörers foder, vissa rekommenderar färskfoder men även här stöter man på olika åsikter, det finns ju inte bara ett färskfodermärke på marknaden. Sen har vi ju de som förespråkar BARF – Bones And Raw Food (eller ben och rå föda).

Vad skall man titta efter?

Om det däremot står följande eller liknande på innehållförteckningen kanske det är värt att prova (Obs! detta är bara ett exempel): Lammkött, korn, havre och ris (lätt för matsmältningssystemet att jobba med och är bra för päls och hud). Genom högt köttinnehåll gör man det lättare för hunden att den naturliga glukosen som finns i kött, bra mycket sundare än att tillsätta socker – och/ eller sorbitol.

Precis som med oss människor kan hunden utveckla IBS, Irritabel Bowl Syndrom och även drabbas av födoämnesallergier genom för stora intag av majs och vetegluten.

Välj därför din hunds mat med omsorg så att ni kan få ett långt och lyckligt liv tillsammans. Ett annat stort plus är att det blir mycket roligare att ”plocka upp” efter sin hund! (Vi har just bytt foder och minskat avfallet med cirka 75%) Vi på Hundens Värld kommer fortsätta att skriva om foder, det är dock en djungel så om någon har något att dela med sig av, tveka inte att kontakta oss! * Vi vill på Hundens Värld vill inte nämna något specifikt foder då informationen till denna artikel är hämtad ifrån USA.

29

Forskning & Vetenskap

Jaktolyckor

Skattat antal skadade under jakt efter åldersgrupp och kön.

Jakten erbjuder jägarna många glädjeämnen och natur- upplevelser. Det finns dock många skaderisker som lurar runt hörnet. Ofta förknippar man vådaskjutningar som en stor risk och jägarna själva nämner att mötet med rovdjur är en risk. Men vanliga fallolyckor, snedtramp, knivolyckor och trafikolyckor till och från jakten medför skaderisker.

I Sverige finns drygt 260.000 jägare. Älg och rådjur är de vanligaste bytesdjuren och årligen skjuts cirka 90.000 älgar och 200.000 rådjur.

Småviltjakten är omfattande innefattar främst hare, ripa och änder. Ett 40-tal fågelarter får jagas. En miljon jaktskott avlossas årligen under jaktsäsongen som huvudsakligen går från augusti till februari.

30

I genomsnitt skadas mellan 500 och 600 personer varje år i samband med jakt. Endast sju procent är kvinnor och medelåldern är 50 år.

De vanligaste olyckstyperna är fall- och knivolyckor. Dessa bägge olyckstyper står tillsammans för mer än 70 procent av alla olyckor. Jägarna halkar, snavar och snubblar, ramlar ner från torn eller skär sig på knivar under slakt. Fyra procent av olyckorna beror på vådaskott och då vanligtvis hagel, och lika vanligt är det att man blir biten av hund. Att jägaren får en kvist eller gren i ögat är heller inte ovanligt och det före- kommer att jägaren blir attackerad och skadad av en älg.

Två tredjedelar av olyckorna inträffar under tiden september till oktober och flest olyckor inträffar på söndagar.

Forskning & Vetenskap Hälften av skadorna är sårskador och knappt tjugo procent är frakturer. Över hälften av alla skador drabbar de övre extremiteterna såsom fingrar och händer medan en fjärdedel drabbar de nedre extremiteterna såsom knän, underben och fotleder. Knappt tio procent av skadorna drabbar huvudet och då främst ögon. De flesta blir undersökta och behandlade på akutmottagningen och därefter hemskickade. Ungefär elva procent blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård.

• Vapenvård/funktionskontroll • Inskjutning/anpassning • Övningsskytte • Utsättning av pass • Röja pass • På pass

Tänk på att: Kraven på säkerhet är höga vid jakt så läs igenom Jägareförbundets skrift Checklista inför jakt.

Det är en sammanställning av erfarna jaktledares råd och metoder inför jaktsäsongen som går igenom bland annat följande områden:

• hålla fokus på arbetet med slakten.

• undvika alkohol i samband med slakteriarbetet.

Med tanke på den höga andelen skador med kniv i samband med slakten bör man tänka på att:

Det gäller att även vara rätt klädd för att jaktturen ska bli en skön naturupplevelse, till exempel stövlar med grovt mönster för att undvika halkolyckor.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Vi erbjuder vård av hög kvalitet och ett kärleksfullt omhändertagande. ,JSVSHJ t NFEJDJO t SÚOUHFO t VMUSBMKVE

Varmt välkommen!

Tidigare hette vi Kajsa-Lisas Veterinärklinik

Medicin | Kirurgi | Röntgen | Ultraljud | Tandvård | Vårdavdelning www.cityveterinarerna.se TELEFON 046-14 46 49 ADRESS Dalbyvägen 24, Lund WEBB www.cityveterinarerna.se www.cityveterinarerna.se 31

Träning & Beteende

Aggressivitet

hos hund

– vanligt eller inte?

Av Natasja Ravenklint

Ofta hör man att aggressivitet är ett vanligt problem hos hundar idag. Tidningarna är fulla av hemska rubriker och artiklar om hundar som på ett eller annat sätt visar aggression. Hundar avlivas på grund av problemet.

Som hundpsykolog är ändå min analys att det största problemet hos hundar idag inte är aggressivitet, utan rädsla och att aggressivitet ofta är det uttryck rädsla visar, som vi uppfattar.

Jag läser att ett barn blivit illa bitet av en hund, strax efter detta redovisar den ledande välgörande veterinärorgansiationen, PDSA (The People’s Dispensary for Sick Animals), att fler än en miljon hundar regelbundet visar aggressiva beteenden mot människor eller andra djur. De symtom man hänvisar till är tandvisningar, morrningar och bitningar.

Jag vill först klargöra att jag absolut inte vill kritisera denna organisation, men jag reagerar ändå kraftigt på att tala om morrningar, tandvisningar och bett som symtom på aggression. Alla tre är i mina ögon ett tecken på kommunikation. Kanske inte önskad kommunikation, men likväl på att hunden försöker göra sig förstådd. Ofta har det innan dessa tydliga signaler visats ett betydligt mer blygsamt språk. Det kan vara att till exempel 32

att hunden tittar bort, att huvudet vänds ifrån det som hunden inte uppskattar, att öronen förskjuts en smula, att mungiporna blir kortare eller längre, och så vidare.

I hundens värld är detta antagligen ganska tydliga signaler. En hund pratar framförallt med sin mimik och sin kropp, medan vi har ett helt annat slags språk. Men vad händer när vi inte blir förstådda, om vi känner oss trängda eller trampade på? Vi spottar och fräser, gestikulerar vilt, gapar och skriker, säger fula ord, och några av oss ger sig till och med på varandra. Är alla som beter sig på något av dessa vis att betrakta som aggressiva människor? Jag tror ingen skulle komma till den slutsatsen, för då skulle vi nog klassas som aggressiva allesamman.

Vad är aggression?

Det samma gäller naturligtvis hundar. En hund som visar tänderna är inte aggressiv. En hund som morrar är det inte heller. Inte ens en hund som gör ett våldsamt utfall behöver vara det, och ändå avfärdar vi dem så lätt som det. De aggressiva hundar jag har träffat i mitt liv har varit väldigt få, däremot har jag träffat otroligt många rädda och missförstådda hundar, som - vad det verkar – inte ser någon annan utväg än att så att

Träning & Beteende säga prata klarspråk. För vi människor förstår när det gapas och skriks. Vi förstår att då menar man minsann allvar. Problemet för en hund som gör på detta vis, är att hunden i och med detta automatiskt tagit några kliv närmare sin egen grav. En hund som beter sig på detta vis är inte att lita på. Om de bara hade fått en andra chans hade de kunnat visa att de inte alls hade onda avsikter, utan kanske helt enkelt bara tyckte att något var otäckt och på detta vis försökte hålla det hemska på avstånd.

Bristande träning och socialisering Enligt välgörenhetsorganisationen beror de flesta hundproblem på bristande träning, fel hantering och dålig socialisering. PDSAs undersökningar har visat att ca 4,1 miljoner av de brittiska hundarna aldrig kommer till en hundkurs de första sex månaderna av livet, och att 25% av hundägarna inte har socialiserat den på ett tillfredsställande sätt.

Hunden sex första månader är otroligt viktiga i hundens liv. Från ca 3-4 veckors ålder till ca12 veckors ålder infaller den viktigaste perioden, socialiseringsperioden. Det är under denna tid som hunden skall lära sig vilka individer som är lämpliga att bilda familj tillsammans med. Merparten av denna period har uppfödaren hand om hunden och ansvaret på hundens utveckling vilar med andra ord i deras händer och i deras kunnande. Om en valp under denna period får ha trevliga möten (det är mycket viktigt att det är trevligt och positivt) med hundar av andra raser, katter, kaniner, män med skägg, män utan skägg, korthåriga kvinnor, kvinnor med huvudbonad, barn, gamla, halta, lytta och så vidare, så kommer valpen med lätthet att acceptera dessa olika typer. Om valpen däremot inte får göra det, så kommer dessa individer framstå som mer eller mindre suspekta och därmed antagligen ganska otäcka. Det är med andra ord det vi gör under denna korta tid som kommer att påverka hunden för resten av hundens liv.

Hundens kademi

A s g n i n d l i b t U www.hundisverige.se Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!

Hundkurser i Malmö Valpkurs start 3 maj

RallyMix start 10 maj

www.hundisverige.se 33

Träning & Beteende

Foto: Shutterstock Hjälp din hund!

Jag gjorde inte många rätt med min första egna hund, men detta gjorde jag faktiskt. Vi gick och satte oss utanför ett dagis (utanför själva staketet) och tittade på barn. Vi gick och satte oss utanför serviceboendet och tittade på rullatorer och rullstolar. Vi satte oss utanför skolan och tittade på lågstadiebarnen som sprang och skrek, och så vidare. Att socialisera valpen behöver inte vara mer ansträngande än så. Vi talar på ett enkelt sätt om ”så här kan världen också se ut”.

Naturligtvis är möten med människor riktigt viktiga också, inte bara att titta på dem, men å andra sidan så är just det att se människor det som hunden kommer göra mest, mycket mer än att faktiskt hälsa på dem. När man träffar människor under denna viktiga tid är det alltså väldigt viktigt att de uppträder som man vill, det vill säga lugnt, positivt och trevligt.

Fram till valpen är sex månader har vi tid att 34

vänja den vid nya miljöer på ett enkelt sätt. De miljöer hunden får vistas i och där den har bra upplevelser kommer att bli naturliga och trygga för hunden. Om man inte lägger ner någon tid på detta under denna period, kommer man kunna få problem som man sedan måste träna bort, då det inte alls enbart handlar om att ge hunden en positiv upplevelse genom att finnas till i den nya miljön.

Var du och din valp bor spelar naturligtvis väldigt stor roll när det gäller denna miljöträning. Bor man i stan får hunden miljöträningen i samband med rumsrenhetsträningen, medan det blir mer jobb för den som bor på landet. Dessvärre räcker det inte med ett besök till en ny miljö för att valpen skall bli ”vaccinerad” för den miljön, utan många upprepade besök kommer att leda till att hunden vänjer sig och ser miljön som en naturlig del av livet.

SverigeS StörSta & HäftigaSte

zoobutik

tel: 040-933332

Celsiusgatan 38 Katrinelund, Malmö

En fantastisk upplevelse för hela familjen!

2000m2 butik med allt till hund, katt, akvaristik, reptiler & smådjur.

Välfyllda hyllor Ormar i olika former

Mer info på...

700m2 konstgjord grotta

www.jagerzoo.se

Massvis av fisk

35

36

Träning & Beteende

Foto: Shutterstock ”Vaccinera” hunden!

Vi bor själva i en by med cirka 500 invånare, så när vi har valp är detta en av de saker vi verkligen måste lägga ner tid och arbete på, och det är väldigt lätt att glömma bort, för egentligen är det väl mycket trevligare att ha hund på stranden eller i skogen? Och vips har de där månaderna gått och hunden börjar bli skeptisk till nya miljöer.

PDSA ser mycket allvarligt på det ökade så kallade aggressionsproblemet och manar alla hundägare som har hundar som visar dessa symtom att uppsöka professionell hjälp. De menar också att alla som har en ung hund, utan undantag, måste socialisera och träna hunden med moderna humana metoder. Genom att socialisera hunden på ett bra sätt kan man så att säga vaccinera hunden mot rädsla och därigenom även aggressiva beteenden senare i livet.

viktigt att tänka på att ju tidigare du söker hjälp, desto lättare kommer det bli att lösa problemet.

Vänta inte och tro att du skall fixa det på egen hand, konsultera en expert!

En andra chans!

En annan sak som är oroande i den så kallade PAW rapporten, som är den mest omfattande i Storbritannien, är att det visade det sig att hela 35% av hundägarna skulle kunna tänka sig att lämna bort sin hund om hundens beteende blev ett problem. PDSA menar att detta är en siffra som verkligen visar att det är viktigt att utbilda hundägare så att de förstå sin hund, varför den gör som den gör och hur man kan förebygga problemen. En hund med problem förtjänar en andra chans!

Om du får något problem med din hund är det 37

Träning & Beteende

Progressiv förstärkning Av Emily Larlham Progressive Training Manifesto är ett manifest framtaget av hundtränaren Emily Larlham från San Diego. Manifestet skrev hon för att förklara hur hon ser på hundträning. Rasmus Andersson har översatt texten och hjälper till att sprida begreppet i Sverige. Vi arbetar med moderna metoder och progressiv förstärkning, alltså träning som är baserad i vetenskap och styrd av etik!

och att inte låta hunden nå buskarna om kopplet sträcks (för att se till att beteendet att dra i kopplet aldrig förstärks).

Ett annat exempel: Om du tränar en hund att hälsa artigt på gäster så belönar du först hunden för att ha alla fyra tassar på marken (att hunden inte hoppar) i uppspelta situationer. Om hunden sen skulle börja hoppa i en situation så tar du bort uppmärksamheten genom att vända dig bort (uppmärksamheten är en förstärkare för att hoppa). Progressiv hundträning arbetar i första hand med att förstärka önskade beteenden eftersom det ger mycket information till hunden. Om du försökt träna hunden genom att enbart vända dig bort varje gång hunden hoppade hade hunden blivit frustrerad. Hunden hade förvisso insett att hoppandet inte gav önskad effekt och hade därför testat ett alternativt beteende som att hoppa högre, skälla, gnälla eller börja bitas snarare än att stå stilla eller sitta ner för att få uppmärksamhet.

Genom att belöna hunden för det du vill att den ska göra får den ett trevligt standardbeteende att testa i situationer där det den gör inte fungerar.

Den här typen av träning som jag skriver om har under åren gått under många namn: ”Mjuka metoder”, ”Positiv träning”, ”Klickerträning”, ”Belöningsträning” och en massa annat. Tyvärr har begreppen blivit så urvattnade och felanvända att det behövs ett nytt ord för att bättre beskriva vilken typ av träning vi förespråkar. Tränare som använder tvång använder ibland en klicker och kallar det klickerträning. Andra kanske använder hotfulla eller smärtsamma träningsmetoder samtidigt som de använder belöning i träningen och kallar sin träning för positiv eller belöningsträning.

Ord är förvisso bara ord men de blir ett reellt problem när folk söker hjälp av en hundtränare som arbetar ”positivt” bara för att upptäcka att de ruExempel på förstärkare: tinmässigt använder våld eller hot i sin träning.

Mat, leksaker, uppmärksamhet, människor, andra djur, att springa, att nosa, att simma, att gå ut, Progressiv Förstärkningsträning innebär: 1) Att träna genom att förstärka önskade beteen- att få komma in etc. Viktigt att komma ihåg är att den så de upprepas i framtiden och förhindra att hunden avgör vad som är belöningen, inte tränaren. Det här innebär att om du ger din hund en bit oönskade beteenden förstärks. godis för att sitta och sen ber den att sitta igen Ett exempel: Att låta en hund gå framåt med slakt utan att det händer så har hunden med största koppel som en belöning för att hunden inte drar sannolikhet inte känt sig belönad. Det är också 38

Träning & Beteende

Foto: Emily Larlham viktigt att tänka på att belöningen måste vara starkare än störningarna runtomkring. Många belöningar förlorar sitt värde om hunden är mätt eller stressad.

något i soffan eller stänger dörren för att effektivt hindra hunden från att ligga i soffan. På så vis finns det ingen risk att beteendet förstärks i din frånvaro.

Att avbryta beteenden 2) Att avbryta och förhindra oönskade beteenden utan fysisk bestraffning eller hot och samtidigt belöna ett alternativt beteende (att träna in ett önskat beteende som ersätter det oönskade).

Ett exempel: Om du vill lära din hund att inte ligga i soffan så tränar du först in vad du vill att hunden ska göra, alltså att lägga sig i sin egen säng. Om hunden sen vill hoppa upp i soffan ändå så avbryter du beteendet och visar vad du vill att den ska göra istället (lägga sig i sin säng). På så vis blir beteendet att hoppa upp i soffan inte förstärkt.

Under träningsfasen arbetar du också med att förhindra att beteendet förstärks och tillrättalägger miljön för att minimera risken för att så sker.

När du inte är hemma och kan träna hunden sitt alternativa beteende så lägger du helt enkelt upp

Du kan avbryta en hunds oönskade beteende för att hindra att hunden förstärker det på egen hand utan att använda fysisk bestraffning eller hot. För att lyckas med detta lär du in en signal som för hunden betyder ”sluta med det du gör och se på mig” eller ”sluta med det du gör och kom hit omedelbart”.

Här följer en väldigt grundläggande träningsplan för ett uppmärksamhetsljud som kan användas för att avbryta oönskade beteenden:Först betingar du ljudet du vill att hunden ska lyssna till (kan vara en visselpipa eller ett puss- eller smackljud, något som du är bekväm med att använda). Du gör ditt uppmärksamhetsljud och matar hunden med en bit godis och repeterar detta för att hunden ska reagera reflexmässigt på ljudet. Därefter 39

Läsare ger boken högsta betyg och skriver: Klickerträning för nybörjare En mycket bra och lättläst bok som jag varmt kan rekommendera. Denna bok kan läsas av alla men jag rekommenderar den främst till dig med lite eller ingen kunskap om klickerträning men som vill lära. I boken presenteras klickerträning enkelt och grundläggande och är mycket lätt för nybörjare att förstå. En superbra bok. av JG, 2009-10-20

Klickerträning för nybörjare, Natasja Atterbom En mycket bra, grundläggande och lättförståelig bok, genomtänkt och vägledande, initierad och full med förklaringar och exempel. En bok jag varmt kan rekommendera, trots att det redan finns ett antal bra (och dåliga) klickerböcker på svenska. Intressant och lättläst med en del ny klickerkunskap. av G E, 2008-08-31 Hämtat från www.Adlibris.se

Från en blogg: Tänkte rekommendera en bok jag nyligen läst.

Klickerträning för nybörjare heter den och är skriven av Natasja Atterbom.

Jag har använt mig av klicker på dvärgpudeln Hugo jag hade förut och läste då en annan bok som jag lärde mig mycket av. Använde det jag mindes ur den boken då Nikita var valp men eftersom det var några år sedan jag läste den ville jag ”friska upp” minnet lite när jag rätt så nyligen började med klickern på Nikki igen.

Denna bok ger massa tips och en bra grund på ett lättförståeligt sätt. Boken bjuder på olika övningar med detaljerade steg.

40

Trots att jag inte är helt ny inom klickerträningen var detta en mycket givande bok som jag varmt kan rekommendera för den som är intresserad av att klicka med sin vovve.

Saras Blogg http://tattines.blogspot.com/2011/11/klickertraning-for-nyborjare.html

Träning & Beteende

Foto: Emily Larlham upprepar du ditt ljud när hunden inte ser på dig och när hunden vrider på huvudet för att se på dig så markerar du det beteendet med ett klick eller genom att säga ”rätt” (eller ett annat ord du trivs med). När du gjort detta ett par gånger kan du börja arbeta med störningar. Ha hunden kopplad så den inte når fram till störningen (som i början kan vara en mindre intressant matbit) -använd ditt uppmärksamhetsljud, markera (klicka/säg rätt) och ge en bit godis när hunden vänder sig till dig efter att ha hört ljudet. Om hunden inte vänder sig till dig blir det inget klick/godis, backa i träningen och lägg den på en nivå där hunden lyckas. Se till att hunden aldrig når fram till störningen och om nödvändigt kan du ta ett steg bort från den för att göra det enklare för hunden att lyckas. Syftet med uppmärksamhetsljudet är att det ska bli en del av hundens muskelminne precis som en bilförare reagerar på grönt ljus (grönt ljus betyder kör!).

När ni tränat i många olika situationer och med olika störningar och hunden lyssnar reflexmässigt till ditt uppmärksamhetsljud kan du använda det för att avbryta ett oönskat beteende.

Kom ihåg att om du ignorerar hunden och enbart uppmärksammar den när den gör något oönskat så tränar du in att göra det oönskade beteendet eftersom uppmärksamheten förstärker beteendet.

Målet är därför att fokusera på att förstärka ett alternativt beteende samtidigt som du avbryter och förhindrar oönskade beteende.

Exempel: Om din hund hittar på en massa hyss för att få din uppmärksamhet och du tycker det är jobbigt så måste du förstärka hunden när den är lugn och inte gör något särskilt. Så när din hund ligger stilla vid dina fötter går du in och förstärker det beteendet så det blir mer lönsamt än att skälla, bita i gardinerna eller sno dina skor.

Hundens situation 3) Att ta hundens känslor och stressnivåer i beaktande.

Tränare som jobbar med Progressiv Förstärkning läser hundens kroppsspråk efter bästa förmåga och är uppmärksamma på tecken på stress och uppvarvning och anpassar träningen utifrån vad 41

Träning & Beteende hunden klarar av.

tydliga för hunden vad vi menar. Det talar om att det hunden gör exakt precis nu kommer att bli Exempel: Att ta undan en hund som uppvisar belönat. stresssbeteende i en situation där ett barn jagar hunden eller är för närgången.

Exempel: Om en hund sätter sig ner och tränaren klickar när hunden sitter och sen ger hunden en Socialisering och miljöträning bit godis, eller om tränaren säger ”Bra!” med en 4) Att socialisera och miljöträna hunden för att trevlig röst när hunden sitter och sen ger hunden klara av omgivningen på bästa sätt. en bit godis eller låter den gå ut genom dörren.

Progressiv Förstärkningsträning innebär att man arbetar med låg stress eller ingen stress och lägger miljöträningen på en nivå där hunden kan hantera situationen och ge önskat beteende så vi kan förstärka detta. När hunden är bekväm i en situation kan man därefter gradvis öka svårighetsgraden och se till att hunden hela tiden kan hantera det med målet att få en hund som fungerar väl i alla störningar.

Det går även utmärkt att förstärka ett beteende utan att använda en markör. Till exempel kan du ge din hund en bit godis när den tittar på en annan hund för att ändra den känslomässiga reaktionen på den andra hunden (klassisk inlärning).

Du kan även förstärka din hund för att den ligger lugnt och vilar genom att försiktigt släppa en godbit mellan tassarna på hunden. Genom att belöna när hunden inte väntar sig att bli belönad belönas lugnet och hunden blir mer benägen att upprepa Exempel: Att lära hunden att vara lugn och beteendet i framtiden. avslappnad när den blir hanterad eller fasthållen genom att förstärka lugnet. Du kan träna din hund Etiken i träningen till att tycka om hantering, väldigt förenklat, genom 6) Att använda sig av etiska, effektiva och respektatt röra vid hunden och belöna med en godbit. Så fulla träningsmetoder baserade på den senaste länge hunden inte blir stressad av situationen kan forskningen. Eftersom ny forskning kan förändra du gradvis öka hanteringen. Om hunden skyggar kunskap och teorier är det viktigt att alltid hålla tillbaks eller verkar obekväm så backar du till en sig uppdaterad och ta till sig ny forskning med ett nivå där hunden är trygg för att fortsätta förändra öppet sinne och vara beredd att omvärdera om hundens association i positiv riktning (klassisk in- den visar att man haft fel. lärning).

Tränare som arbetar med Progressiv FörstärkEtt exempel till: Att belöna en hund för att den ningsträning har bestämt sig för att följa alla är lugn och avslappnad i en stressig miljö (bland ovanstående kriterier - inte bara i träningssituastimmiga barn eller vid en hårt trafikerad väg etc). tioner utan 100% av tiden de spenderar med hunFör att få ett säkert resultat och en hållbar utveck- darna. ling så arbetar du först med avstånd till vägen för att, när hunden klarar det och ser bekväm ut gå Progressiv Förstärkningsträning innebär inte: närmare (eller göra situationen svårare på andra 1) Avsiktlig användning av fysisk bestraffning eller sätt). Om hunden skulle bli för uppspelt eller hot, alltså att använda din röst, beröring, kroppsstressad skulle du behöva gå tillbaks till en nivå språk, omgivningen eller hjälpmedel för att skrämdär hunden klarar av att erbjuda önskat beteende ma en hund att påbörja, fortsätta eller avsluta ett så du kan förstärka detta. beteende.

Användande av markör 5) Att använda en markör i träningen, oavsett om det är en klicker, din röst, beröring eller en visuell markör. Eller att i vissa situationer förstärka ett beteende genom att ge belöningen direkt, utan föregående markör. Markören används för att för42

Exempel: Att stirra på hunden, att använda rösten på ett hotfullt sätt, avsiktligt och hotfullt luta sig över den, rycka i kopplet, slå, chocka, spruta vatten, eller kasta koppel på den för att träna bort ett oönskat beteende.

kontakt@ceva.com www.ceva.nu 43

Träning & Beteende 2) Att avsiktligt strunta i en hunds stressnivåer och att ignorera tecken på stress. Det vill säga att medvetet försätta hunden i stressande situationer som den inte kan hantera istället för att utsätta hunden för det stressande i små doser så den hela tiden ligger under sin stressgräns (kan göra medvetna val och hantera situationen).

Exempel: Att tvinga hunden att träffa en främmande människa när hunden tydligt visar tecken på stress och försöker komma ur situationen.

Exempel: Att dra en hund över ett underlag som den är rädd för och därför vägrar gå över istället för att lära hunden att känna sig bekväm, självsäker och lugn på underlaget (genom att belöna hunden för att den väljer att ta steg över golvet tills den är så bekväm och självsäker att den kan gå själv).

Själviska mål 3) Att ha själviska eller oetiska mål med din träning alltså att medvetet försätta hunden i risk för fysisk eller psykisk skada för att tillgodose sina egna intressen eller behov.

av träningen utöver det uppenbara obehaget och traumat det innebär för en hund att bli bestraffad.

Problem med bestraffning Några av de allvarliga problem som fysisk bestraffning och hot medför: 1) Utan perfekt tajming, hårdhet och upprepning förlorar bestraffningen sin tänkta funktion och blir inget annat än fysisk misshandel.

2) Hunden lär sig att undvika den som bestraffar för att kunna göra det beteende som bestraffas i fred.

3) Bestraffningar kan relativt lätt skapa livslånga, känslomässiga trauman.

4) Bestraffningar ökar produktionen av stresshormoner och kan leda till upphetsning och aggressiva beteenden.

5) Hunden vänjer sig vid bestraffningen, vilket gör att bestraffningen måste bli tuffare och tuffare hela tiden för att ha någon effekt på en hund som lärt sig uthärda.

6) Det går inte att ändra en hunds grundläggande känslomässiga inställAtt ägna sig åt Progressiv Förstärkningsträning ning till att tycka om barn, främmande människor innebär att man aldrig avsiktligt använder sig av eller hundar (eller något överhuvudtaget) genom de tre ovanstående -inte i träningssituationer och att använda bestraffning. Det enda man kan göra inte i vardagen. är att trycka ner det oönskade beteendet, känslan är dock fortfarande (i bästa fall) densamma men Varför ska man då avstå från fysisk bestraffning troligtvis sämre än innan bestraffningen. och hot?

7) Hot och bestraffning kan göra att hundarna inte Anledningen är en rad vetenskapliga och etiska vågar visa hotsignaler utan går direkt till att bita skäl. Om man använder sig av bestraffning och om de blir trängda/obekväma i en situation. hot riskerar man att framkalla oönskade bieffekter 44

100 %

positiv förstärkning Våra instruktörer jobbar INTE med: • Stryphalsband eller annat obehag.

• Rätta knycket i kopplet, eller annat som kan orsaka hunden skada.

Våra instruktörer jobbar med: • Positiv förstärkning för såväl hund som hundägare.

• Positiv inställning och devisen att det skall vara kul att gå på hundkurs.

www.siriushund.se 8) Hundar som tränas med bestraffning känner sig ofta fångna av sina ägare eftersom de riskerar att bestraffas om de tex lämnar ett ”sitt kvar” eller avviker från ägarens sida (för att komma undan ett påträngande barn tex). Hundar som inte känner att de kan fly undan jobbiga situationer kommer bita istället för att gå undan.

12) Tränare som använder bestraffning och hot kommer bestraffa oftare och oftare eftersom bestraffning är förstärkande för den som bestraffar (Bestraffningen leder ofta till ett snabbt men tillfälligt resultat -Att slå hunden fick den att sluta skälla så tränaren kommer med stor sannolikhet upprepa beteendet, att slå hunden igen). Med andra ord påverkar hot och bestraffningar ägar9) En bestraffning som syftar till att minska ett be- nas beteenden i stor utsträckning vilket leder till teende kan i själva verket få beteendet att öka i en ond cirkel. intensitet eftersom bestraffningen innebär att man ger hunden uppmärksamhet.

Sammanfattningsvis är Progressiv Förstärkningsträning ingen ”låt gå-träning”. Den kräver att alla 10) Bestraffningar gör att ägarens närvaro blir hundens beteende möts av konsekvenser, att mindre belönande för hunden. Om du bestraffar tränaren ser hunden och vad den behöver för att din hund blir det svårare och svårare att överträffa utvecklas. Tränaren tar rollen som godhjärtad leandra belöningar i omgivningen. Din hund kom- dare/guide och hjälper hunden klara av livet på mer föredra störningarna i omgivningen framför bästa sätt. Grunden i träningen är de etiska och dig eftersom den mer och mer ser dig som en be- vetenskapsbaserade metoder som presenterats i straffning snarare än en belöning. manifestet. Översättning: Rasmus Andersson 11) Hundar som tränats med bestraffning och hot erbjuder inte gärna beteenden frivilligt vilket gör det betydligt svårare att lära in komplexa beteenden.

45

Blekinge

Skåne

e

Inger Borg Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se

Gitte Hansson Bromölla Hund www.bromollahund.se

Natasja & Malvina Ravenklint Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se

Helsingborg

Malmö

Hörby

Kim Molina-Rivera Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se

Karlshamn

Halland Laholm

Lotta Häger Pampas hundservice http://www.collie4you.com /pampashundservice.html

Bromölla

Andrée Carlsson Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se

Hälsingland

Malin Cedergren Björkhaga Hundskola www.bjorkhagahundar.se

Maria Swedman Swedami Hund www.swedami.se

Yve Alkeborn Positiv Hundkraft www.positivhundkraft.se

Hudiksvall

Trönö

Marianne Ellner Ellners Hunderi www.ellnershunderi.se

Hässleholm

Hannah Kendrup Hundens Utbildningsakademi ww.hundisverige.se

Knislinge

Carina Oredsson Grändens Hunddagis & Hundpensionat www.grandens.se

46

Lund

Ann-Marie Campbell ann-mari.campbell@mah.se

Rasmus Andersson R+ Hundskola www.rplus.se

Skurup

Jozefin Billberg Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se

Tomelilla

Natasja & Malvina Ravenklint Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se

Svedala

Anne Olsson anne_olsson@telia.com

RallyMix

-den motiverande hundsporten

Hitta instruktör här!

Stockholm

Västergötland

Stockholms Hundforum www.stockholmshundforum.se

Eva Bolund Lunnagården www.lunnagardens.se

Kungsholmen

Täby

Susann Fagerman Dog Spirit www.dogspirit.se

Huddinge

Frida Sållarp Vänliga Hund www.vanligahund.se

Falköping

Västmanland Surahammar

Camilla Westerlund Hundoptimisten www.hundoptimisten.se

NORGE Oslo

Tess Erngren Good Dog www.gooddog.no

Danmark

Två instruktörer inom kort

Södermanland Nyköping

Victoria Nilsson Sund Hund www.sundhund.net

Strängnäs

Sara Pettersson Doggie-Zen www.doggie-zen.se

www.rallymix.se 47

Shopping & Produkter

BAAK

Skor och kängor från BAAK Dog Walker

ö f n o d o Sk TIMBERLAND En kvalietskänga i jägarstil från Timberland.

48

Shopping & Produkter

CHEVALIER

Istället för trista gummistövlar, traska i skogen med stil.

HAGLÖFS

Kvalitetssko från Haglöfs.

MEINDL

k l o f d n u h ör

En alpinkänga, men den passar lika bra i skogen.

VIKING

För den som vill ha lite färg i tillvaron.

49

Träning & Beteende

BAT-seminarium

med Grisha Stewart

Av Ulrika Bevreus

Foto: Jonas Mårtensson Helgen den 31 mars- 1 april deltog jag i ett BAT-seminarium med Grisha Stewart. Det visade sig vara en riktig vinstlott. För mig är det ett helt nytt sätt att tänka och en väg ut ur motbetingningsträsket som många med mig tycks fastna i.

Seminariet hölls ute på Tensta Träff i Stockholm och anordnades av R+ Hundskola. Lokal och övrigt var ganska spartanskt och enkelt. Men jag gillade verkligen enkelheten och att allt som serverades var veganskt. Det kändes verkligen att hela tillställningen var i arrangörens anda och det är ju trevligt i sig – att skapa sig sitt eget signum.

50

Folk hade tagit sig till Stockholm från hela landet, men också besökare från Norge och övriga Europa fanns i deltagarlistan. Så tillställningen bjöd också på en fantastisk möjlighet att nätverka, skaffa nya kontakter och lära känna trevligt hundfolk. Under semniariet hade vi också förmånen att få se Grisha arbeta med fyra olika demo-hundar.

Grisha Stewart Grisha Stewart kommer från Seattle och har specialiserat sig på reaktivitet hos hundar. Hon driver Ahimsa Dog School och har en Magisterexamen i matematik och snart ytterligare en

Träning & Beteende i psykologi med inriktning på djurens beteende. Hon innehar också den amerikanska titeln CPDT-KA ”Certified Professional Dog Trainer - Knowledge Assessed”. Hon har utecklat en metod för att arbeta med reaktiva hundar som hon kallar BAT. Jag upplevde Grisha Stewart som en energisk, hurtfrisk och glad kvinna med mycket humor. Hon varnade i början för att hon pratar snabbt, i likhet med Kathy Sdao, vilket jag inte tyckte var så farligt. Jag upplevde heller inte att någon hade svårt att hänga med i det hon sade. Hennes presentation var unik i det att hon hela tiden visualiserade det hon pratade om med hjälp av små gosedjur. Det fanns gott om tid för frågor och Grisha tog sig också tid att besvara alla frågor på adekvat sätt.

På det stora hela var Grisha Stewart en riktigt duktig föredragshållare och behaglig att lyssna på.

BAT – Behavior Adjustment Training BAT går ut på att vi använder oss av funktionella belöningar för att lära hunden hur vi vill att den ska hantera en besvärlig situation. BAT kan användas i alla situationer där något i miljön utlöser ett problembeteende och där vi kan kontrollera det som utlöser beteendet. Till exempel kan BAT användas för rädslor för människor, andra hundar och olika ting, men också för att råda bot på till exempel ett besvärande vaktbeteende.

När man arbetar med BAT ska man lära hunden att ett annat beteende än utfallet får den funktion som hunden är ute efter. Man skulle till exempel kunna tänka sig följande scenario: Vi går mot en främmande hund med reaktiva Fido. Fido får syn på den andra hunden, stelnar till och spetsar Funktionell belöning – vad innebär det? öronen. Vi avvaktar och när Fido gör något anAtt belöna funktionellt innebär att vi belönar hun- nat än tittar på den andra hunden – till exempel den med det beteende som den var i behov, men nosar i backen, så markerar vi beteendet och går förhindrad, av att få utföra. Tanken är att det är undan. hindrandet i sig som från början utlöser det icke önskvärda beteendet – det vill säga utfallet. Ta Varför gör din hund som den gör? som exempel att du är ute och går med en hund- När vi jobbar med funktionella belöningar är det rädd Fido i koppel. Ni möter en främmande hund viktigt att förstå varför hunden gör som den gör. och Fido som helst vill undkomma en mötande Hur du belönar din hund är helt beorende av att hund, kan inte ta till sitt flyktbeteende (flight) – du vet det. En del hundar är reaktiva för att de och väljer därför istället att ta till kampbeteendet är osäkra och/eller rädda för den andra hunden. (fight) och gör ett utfall.

51

Träning & Beteende Andra hundar har istället en så kallad hälsningsfrustration (”frustrated greeter”).

Om din hund är rädd och osäker, så har den ett behov av att få utöka avståndet till den andra hunden och då blir vår funktionella belöning också att gå bort från den andra hunden. Handlar det istället om hälsningsfrustration, så vill hunden fram till den mötande hunden för att hälsa och då belönar vi med att gå ett eller två steg närmare den andra hunden.

Genom att definiera vad det är som gör din hund reaktiv så avgör du om belöningen ska vara att närma sig den andra hunden eller att gå undan. Man ska komma ihåg att många av våra hundar inte är tillräckligt socialiserade och därför handlar det oftast om osäkerhet, därför är det också vanligast att man jobbar med att gå undan och utom synhåll från den andra hunden.

Iscensätta hundmötet När vi börjar arbeta med BAT gör vi det under kontrollerade former, genom att iscensätta ett möte. Vi börjar med en stilla neutral hund och ser till att vi har planerat var någonstans vi kan gå undan – till exempel bakom en vägg, häck eller dylikt.

När vi känner oss redo med förberedelserna, så tar vi fram vår reaktiva hund och går mot den neutrala hunden. Vi ska dock vara väldigt noga med att inte gå för nära, utan vi stannar på ett avstånd som hunden kan hantera. När vi stannat avvaktar vi att hunden väljer att utföra ett beteende annat än att stirra på den andra hunden – till exempel att slicka sig om munnen, nosa i backen eller vända bort huvudet. Då markerar vi beteendet och förstärker med den funktionella belöningen – det vill säga går undan eller tar ett steg närmare den andra hunden.

52

Skulle vi ha råkat gå för nära ändå och vi ser att hunden börjar visa tecken på att problembeteendet är på väg att utlösas, så påkallar vi oss uppmärksamheten och rör oss ur synhåll igen.

Nästa repetition går vi inte så nära den andra hunden, utan vi ser till att hålla oss på ett avstånd som hunden bör klara. Det viktiga är att hunden själv lär sig göra ett klokt val och det är därför vi inväntar att hunden utför ett beteende annat än stirrandet.

Normalt sett brukar detta ta mellan 10-20 tillfällen, med olika iscensättningar. Det bör vara flera olika hundar man övar med. Det är inte alltid heller så att den mötande hunden ska vara stilla, utan efter ett tag kan den börja röra på sig och

Träning & Beteende man träna på att närma sig den andra hunden ur alla vinklar. Sedan gäller det såklart att vi fortsätter att lyssna på vår hund under promenaderna och rör oss ifrån det som hunden tycker är obehagligt.

av tradtionella hundtränare än vad till exempel motbetingning gör. Jag tror att det är metoder som BAT som möjligen skulle kunna överbrygga det stora gap som idag råder mellan moderna och traditionella hundtränare.

Inte belöna med godis?

Grisha var ganska noga med att understryka att hon inte belönar med godis eller leksak efter varje repetition. Hon upplever att det lätt blir så att hunden fokuserar mer på godiset hos föraren än på den andra hunden och på sitt eget beteende. Hon menar att en funktionell belöning är ytterligare en belöning som vi kan använda, i likhet med godis och leksak. Ibland tar hon dock en längre paus mellan repetitionerna och då belönar hon också med lek och godis.

Nackdelar med BAT Jag tror att det kan vara väldigt svårt för den genomsnittlige hundägaren att arbeta med metoden på egen hand. Det krävs att hundägaren vet varför hunden gör som den gör och kan läsa sin hund och vet vilka signaler som ska belönas. Om det bara är ett snabbt slick runt munnen är det lätt att missa för den ovane. Ja, det kan vara lätt att missa även för den vana hundtränaren. Så jag tror att BAT fungerar bäst när hundägaren kan få hjälp i sina träningssituationer.

Hon skiljer dock på BAT under iscensättning och på promenad. På promenad menar hon att det kan vara vettigt att använda godis innan hunden lärt sig värdet på den funktionella belöningen. Då delar man ut en godisbelöning efter man markerat och gått ur den andra hundens synhåll. Detta ska dock upphöra när hunden förstått principen.

En annan sak som jag tror kan vara värt att fundera över är vilken markör man använder sig av.

Om man använder sig av sin klicker och har en hund som förväntar sig en godis eller en riktigt rolig leksak då, så riskrerar man att förstöra sin markör. Att använda en ny markör å andra sidan får inte samma effekt. Jag tror inte problemet är stort för hundägaren som tränar en massa andra saker, där markören faktiskt efterföljs av godis eller lek. Svårigheten tror jag uppkommer när det är en hundägare som inte använder sin markör mer än till det här specifika problemet.

Fördelar med BAT Jag gillar verkligen idén att vi lär hundarna att deras beteenden fyller en för dem själva viktig funktion. För en hund som tränas med BAT kommer det självvalda beteendet att leda till ökat avstånd (eller minskat) och det ger hunden egenkontroll över sin situation på ett lungt och sansat vis. Det känns helt naturligt att lära hunden hantera sin känsla och att i den situationen kunna göra ett klokt val. Kanske kan vi sedan hjälpa den att generalisera det här beteendemönstret till andra situationer där den upplever liknande känslor.

Sedan underlättar det en del att man inte behöver ha klicker och godis med sig på varje promenad. Nu har jag det i vilket fall som helst, men många tycker att det är lätt att glömma. Det problemet råder ju BAT med sina verbala markeringar och funktionella belöningar bot på – i alla fall när man kommit en bit i träningen.

Ett gott alternativ Även om BAT inte ersätter övriga metoder som finns att tillgå, så är det ett gott alternativ och komplement till dessa. Det är alltid spännande att lära sig att se saker ur nya perspektiv. Nu ska jag titta på Grishas DVD, läsa hennes bok och sedan är det dags att ge sig ut och praktisera!

Tack R+ Hundskola för ett riktigt trevligt arrangemang och tack Grisha Stewart för all ny inspiration och kunskap!

Länkar: http://functionalrewards.com/ http://ahimsadogtraining.com/grisha-bio.html

En annan sak som slog mig under semniariet är att BAT är en metod som jag tror lättare tas emot 53

Recenssioner & Tester

Test: BAAK DogWalker känga Vid första anblicken slogs jag av hur snygga de var, när jag sedan satte på mig mina nya kängor passade de som handen i handsken, fick direkt lust att gå på promenad med våra hundar.

Förutom att kängan är snygg och skön, så har ju denna känga något ingen annan har, och det är märket. Om man, som jag, är fullkomligt torsk på allt som det står hund på, ja, då går man i gång på detta märke.

Jag pratar om det nya skomärket BAAK DogWalker. Skorna är väldigt funktionella, vikten på kängorna är låg, har en så kallad ”non-slip” sula och är 100% vattentät.

Men jag kan ju inte haka upp mig på märket! (Även om jag blir så glad av det) Det viktigaste är ju ändå att en känga är skön, och mina plattfötter passar som hand i handske i dessa. Till skillnad från Malvina saknar jag inte uppbyggnaden under foten, men det beror nog mest på att jag inte har någon hålfot att tala om.

Det är verkligen en väldigt skön känga, den är mjuk och behaglig på foten, det hade dock varit önskvärt med en lite mer anatomiskt uppbyggd sula, i alla fall när det gäller mina fötter. Det går dock alltid att ordna genom att köpa en inläggssula om foten kräver det. Den är en stabil och stadig känga som verkligen kan vara med och slåss bland de lite mer kända skomärkena, inte bara funktionsmässig utan även prismässigt. Det är verkligen en prisvärd känga.

Idag kan man köpa den genom Rasta Hunden.

Jag ger därför BAAK DogWalker 4 tassar, med en lite mer anatomisk sula hade det blivit 5 tassar

En sak som slog mig när jag testade skorna en kall dag i Stockholm när jag hade kurs i en park, var att de håller vad de lovar vad gäller vattentätheten. Jag trampade runt i snöblasket utan att bli ett dugg blöt om fötterna. Trots att jag mest stod still i en timme i kylan, så var jag heller inte kall om fötterna.

En annan sak jag uppskattar med en sko/känga, är att man kan sätta på sig den och gå ut och gå på en gång, och inte få skoskav. Det stämmer utmärkt på detta märke. Mjukt och skönt skinn som och bra passform som inte leder till hemska blåsor.

Testat av Malvina Ravenklint En plattfot som jag, som dessutom är torsk på alla märken med hundar på, så kan det inte bli annat betyg än fem tassar.

Testat av Natasja Ravenklint 54

Hundpsykologutbildning - nu även i Stockholm!

Under några år har vi fått förfrågningar om vi inte skall hålla utbildningar även i Stockholm, så att du i Mälardalsområdet slipper åka så långt.

Och visst kan vi åka uppåt! Nu har vi fått en utmärkt lokal att hålla till i, så nu blev det även praktiskt möjligt att genomföra dessa planer.

Varmt välkommen att hänga med på vår första instruktörsutbildning i Stockholm.Vår 10:e instruktörsutbildning!

Varför skall du välja oss?

Vi har gedigen erfarenhet och utbildning, undervisning och pedagogik är vårt specialområde.

Vi ger dig en bred och högkvalitativ utbildning.

Våra instruktörselever är våra bästa reklampelare.

Du får tre olika instruktörsdiplom och kan omedelbart få bredd i ditt kursutbud.

Vårt engagemang i dig upphör inte när utbildningen är slut.

Kursst a

28-29

rt

septem

2013

ber

Hundpsykolog i Stockholm Start den 28-29 september 2013 Helg 1 Intervjuteknik Helg 2 Kategorisering, analys & utredning Helg 3 Etologi Helg 4 Småproblem och lösningar Helg 5 Hundmötesproblematik Helg 6 Rädsla Helg 7 Aggression Helg 8 Människomötesproblematik Helg 9 Stress Helg 10 Aktivering och berikning Helg 11 Skall och jakt Helg 12 Examination

www.hundisverige.se 55

Träning & Beteende

Hundens språk och tankar

- med etolog Per Jensen Av Utbildningsradion, nedplitat av Natasja Ravenklint

Per Jensen, professor i etologi, läran om djurens beteende vid Linköpings Universitet.

Han har forskat på grisars och höns beteenden. Han är också fadder till Sveriges radikala djurskyddslagstifning och har jobbat för ett bättre djurskydd inom EU. Per Jensen är en stor hundvän och hans föreläsningar och utbildningar om hundar är mycket populära.

Nu är han aktuell med boken ”Hundens Språk och tankar”. I Utbildningsradions program, 56

”En bok, en författare” intervjuades Per Jensen av Miljöpartiets före detta språkrör Birger Schlaug. Som vanligt när Per Jensen är i farten kommer det fram intressant kunskap på ett populärvetenskapligt sätt, vilket passar Hundens Värld utmärkt. Vi väljer därför att återge intervjun i sin helhet.

Den som hellre tittar på programmet hittar det här: http://urplay.se/168982

Träning & Beteende Varför skriva en bok om hundar? Det finns ju massor av hundböcker.

Ja, visst finns det massor av hundböcker, men inte just den här hundboken. Jag har följt hundforskningen i många decennier och under de sista tio åren har det hänt otroligt mycket inom hundforskningen, både vad gäller hundens ursprung men också hundens sätt att fungera, tänka och kommunicera. Jag tyckte helt enkelt att den här historien var viktig att berätta.

I motsats till alla de här hundböckerna som talar om för folk hur man skall göra för att hunden skall göra si eller så, eller för att uppnå någon viss poäng i olika tävlingar och så där, så ville jag skriva en bok som bara handlar om vad hunden egentligen är för en varelse.

Jag måste ta den här frågan från början. Du för ett resonemang om hund- och kattmänniskor. Berätta.

Per Jensen skrattar. Jag förstod att någon skulle reagera på det där och jag funderade faktiskt på att klippa bort det ifrån boken. Men det finns faktiskt en del psykologisk forskning där man har tittat på folk som själva kallar sig för kattmänniskor och andra som hävdar att de är hundmänniskor, och de skiljer sig åt. I genomsnitt så finns det skillnader i personlighetsdrag och psykologi.

Hur då?

Kattmänniskor är, i genomsnitt, och jag vill betona att det är i genomsnitt… Det kan ju händ att jag sitter och pratar med en kattmänniska här.

Men i genomsnitt är alltså kattmänniskor något mer introverta och något mer inbundna än vad hundmänniskor är. En del säger att de har något mindre empati, eller att man åtminstone ger lite mindre uttryck för den, och hundmänniskorna är tvärtom.

Men kan det inte vara tvärtom? Är det inte maktmänniskor som vill ha hund? Man pekar med hela handen, man blir flockens ledare och sånt där.

Det är rätt roligt att du säger det där, för jag är ju en bestämd motståndare till allt det där snacket om ”makt” och ”flock” och sånt här.

Ja, jag vet Jag tillhör ju de här som mest går i hundarnas

fotspår. Mina hundar är några av de mest ouppfostrade hundar man kan tänka sig och jag har mest bara roligt åt att se allt som de hittar på.

En del politiker har ju hundar för att de vill ha makt över dem.

Jo, men du är ju själv gammal politiker…

Ja, men jag skaffade hund innan jag blev politiker, och sedan fick jag utöva makt i alla fall.

Birger Schlaug skrattar.

Så katten är din syn på folket – bångstyrikgt och omöjligt att regera? Jag förstår! Per Jensen och Birger Schlaug skrattar åt liknelsen.

Hunden härstammar från vargen, men var kommer vargen ifrån?

Vargen kommer från ett annat hunddjur. Hunddjuren är stor zoologisk familj. Det är en av de äldsta däggdjursgrupperna på planeten. Så när dinosaurierna en gång i tiden dog ut, för ca 60 miljoner år sedan, så fanns det primitiva däggdjur och de utvecklades mot hunddjuren, så de var de första primitiva hunddjuren. Men däremot kan man säga att vargen, som vi känner den idag utvecklades väl för någonstans mellan 100 000 och en miljon år sedan.

Hunddjuren fanns väl då i Nordamerika? Sedan spreds de över Beringssund.

Ja, bland annat, men också söderut, ner i Sydamerika. Den nordamerikanska kontinenten var ju väldigt länge väldigt isolerad, geologiskt och biologiskt, så där utvecklades olika arter i isolation, men när de sedan kunde sprida sig i Asien och Europa var det ett eldorado för de här nya arterna.

Då har vi prärievargen i Nordamerika. Mårdhunden knallade över Beringssund och ner i Asien och Europa och vildhunden ner i Afrika.

Ja, den afrikanska vildhunden, som inte skall förväxlas med förvildade hundar, som är något helt annat.

Men när uppstod vargens släkte? Är det gråvargen vi talar om då?

Ja, vi pratar väl om det. Det är ett zoologiskt inferno det här, det kan jag tala om, det finns massor med underarter. Men det vi kallar för 57

Träning & Beteende gråvargen är den varg vi har i Skandinavien som är nära släkt med den nordamerikanska ”timberwolf”, och de uppstod väl som självständig art någon gång för 100 000-150 000 år sedan, men det finns som sagt var många underarter, och den som forskningen har visat är ursprunget till våra moderna hundar, det är ju inte den skandinaviska gråvargen, utan det är en sydkinesisk underart som faktiskt ser ganska annorlunda ut.

När träffade människan på hunden då? Eller tvärtom.

Det här tycker jag är en av de mest fascinerande delarna av hela historien. Våra förfäder utvecklades som art i Afrika och uppstod för 100 000150 000 år sedan, och för så där en 50 000-70 000 år sedan var det någon riktigt oförvägen grupp av våra förfäder som lämnade Afrika och började sprida sig över världen, och då hade vargarna precis kommit från Nordamerika, så de träffade på oss ganska samtidigt. Invandrarna från Nordamerika och invandrarna från Afrika möttes någonstans i Sydostasien. Tycke uppstod, och sedan dess har våra vägar inte skiljts.

Något som jag förstår att det är ett visst akademiskt bråk om är om hunden är en egen art eller en underart till vargen.

Det är många som har åsikter om det. Jag är själv biolog och zoolog och har svårt att förstå det där. Den här besattheten av att dra fasta gränser mellan arter i naturen. Här finns en art och det här är inte en art. Det finns stora förespråkare för båda synsätten. Jag tillhör dem som betraktar hunden som en egen art, men du kan lätt gräva fram zoologer som säger, nä, nä, det är inte en egen art utan en underart till vargen.

Men grundprincipen för en egen art är väl att man inte kan para sig med en annan art?

Det är en gammal grundprincip, men om du läser en modern zoologisk systemaikbok, så får du tjugo sidor med artkriterier som man skall uppfylla. Och idag använder man väldigt mycket genetisk teknik för att försöka fastställa vilka grupper vi skall sammanfoga till arter, så det där revideras hela tiden.

Men då kom människan nere ifrån Afrika och vargen uppifrån Asien och så träffades vi.

58

Vilka var det som tog kontakt med vilka?

Ja, tänk om man visste det! Man skulle ha en liten tidskapsel så att man kunde åka tillbaka.

Det vet vi ju inte.

Men vi kan titta på analogier, för såna här saker pågår faktiskt än idag, alltså att olika arter sluter sig tillsammans, framför allt till oss människor. Vi har alla dessa arter som utnyttjar våra städer, skyddet som finns där och födan och så vidare. Jag tror att en rimlig gissning, men det är bara en gissning, är att vargen var väldigt aktiv.

Den såg den här tvåbenta apan, som gjorde en massa konstiga saker, fångade bytesdjur med hjälp av vapen, skräpade ner med slaktavfall och liknande. Och den insåg att det här är en bra resurs, det här kan jag faktiskt utnyttja för att själv bli bättre på att reproducera mig och ta hand om mina valpar. Så jag tror att vargen var väldigt aktiv i att ta kontakten, men jag tror inte att våra förfäder var sena med att inse fördelen av att ha en art som är så lik oss själva, som jagar på precis samma sätt, som samarbetar, som är social och med sinnen som är vida överlägsna våra.

Som känner lukter, som hör saker långt innan vi uppfattar en fara till exempel.

När vargen kom till människan eller när människan kom till vargen, hur man nu ser på det, generation efter generation, måste ju några egenskaper hos vargen ha gynnats och andra slagits ut.

Ja, det tror jag absolut.

Vilka har gynnats?

Samarbetet och framför allt samarbetet med människan. Samarbetsförmågan tror jag var central för att vi hittade över huvud taget hittade varandra en gång i tiden. Och sedan, så snart människan började förstå att man faktiskt kan påverka vilka valpar som överlever, vilka valpar som bidrar till nästa generation, då tror jag att man systematiskt valde ut de som var bäst på att samarbeta, de som förstod sig på vad vi ville och som gärna själva ville vara till lags.

Och det här har då hunden fått med sig. Du skriver i din bok att hunden är bättre på att förstå människans kommunikation, än andra hundars.

Träning & Beteende Ja, i stor utsträckning är det faktiskt så, och det kan man se idag. I stora delar av världen finns det förvildade hundar, eller mer eller mindre förvildade hundar, strykarhundar som lever på soptippar runt städer. Asien och Sydeuropa är fulla av de här hundarna. När man studerar deras beteende, så ser man att de ofta har lite svårt att få ihop flocklivet. De fungerar inte som vargarna, utan de har tappat den här förmågan att bilda naturliga flockar med sin egen art. De käbblar och strider om sina matrester och så vidare, men däremot fungerar de utmärkt med människor. Och därför är de ju så beroende av oss också, på gott och ont. Det är ju förmodligen det vi hundmänniskor egentligen uppskattar mer än den här maktfrågan, det här beroendet. Vi vill ju gärna, vi är ju också människor som har alla moders- och fadersinstinkter, och vi tycker ju om det här med att vara beroende av en annan varelse. Och hunden blir så fullständigt beroende av oss.

När kan man säga att vargen utvecklades till hund?

Det var en process som pågick från ungefär 50.000 år sedan fram till för ungefär 15 000 år sedan. Man kan säga som så, att för 50 000 år sedan var det fortfarande en varg, men en varg som gillade människor. För 15 000 år sedan vet vi att det var en hund, då var det inte en varg längre. Och det kan man se på fossilen från den här tiden, för då har fossilen ändrat sig så pass mycket att man tydligt kan se att det här har blivit en hund nu. De har till exempel lite hoptryckta skallar, lite kortare ben och lite sådana saker.

På 350 människogenerationer skulle man kunna säga, om jag har räknat rätt.

Mm, men så skall man samtidigt komma ihåg, för att få en känsla för hur formbar den här arten är, så skall man komma ihåg att rasaveln, som vi känner den, den började för kanske 150 år sedan, på allvar. Då bildades den engelska kennelklubben och då började man på allvar bestämma

www.stockholmshundforum.se 59

Träning & Beteende sig för att så här skall en schäfer se ut, så här skall en cocker spaniel se ut, och så började man avla på hundar med ett speciellt utseende.

Så de flesta raser som vi har idag, har en historia som är 150-200 år gammal.

pigmenterade har ett lite mer uppvarvat stresshanteringssystem, de är lite mer aggressiva och lite mer svåra att hantera, medan de som är vita och har mindre pigment är lite mer tama och lite lättare att hantera.

Vi skall återkomma till det, men jag vill ändå gå tillbaka till det här med när vi tämjde vargen, och samtidigt var det nötkreatur, kamel och lama, och sådant antar jag. Då, när man tämjer sådana här vilda djur, då uppstår något på de här tämjda varianterna, nämligen en bläs. Hur sjutton kommer det sig?

Ja, det vet vi faktiskt inte. En bläs är en vit pigmentförlust i skallen, ibland bara i form av en liten stjärna i pannan, och ibland ända till nosen. Vi ser det hos hästar, grisar, får och hundar.

Och det finns experiment som visar att i samma ögonblick som man gör djur tama och börjar selektera djur för ökad tamhet, så tenderar den där bläsen och över huvud taget, pigmentförlusten, att uppkomma. Vi vet inte riktigt varför det är på det här sättet, men en teori är att pigmenteringen hos djur är kopplat till stressystemet. Djur som är

Men vi har då tagit oss an nötkreatur, svin, häst, kamel och lama och allt det här, men inte rävar och hjortar. Varför det?

Ja, för att det skall fungera att ett djur skall bli ett husdjur, för det är ju verkligen inte många, totalt sett har vi kanske, av de så att säga klassiska husdjuren som har varit med oss i många tusen år, så har vi femton, sexton arter. Mer är det inte fråga om. Och många närbesläktade arter som du nämner, som till exempel rävar, har inte blivit domesticerade. Zebror har inte blivit domesticerade, trots att hästar har blivit det.

De måste ha vissa egenskaper. De måste vara sociala, de måste uppskatta föda som vi inte äter själva, till exempel växtlighet. De skall i stort sätt kunna leva på vad som helst, som till exempel en gris som kan äta precis vad som helst. De

Yrkesutbildning Stockholm, Göteborg & Skåne

www.hundisverige.se 60

Träning & Beteende får heller inte vara parbildande. De får inte gilla varandra för mycket.

Flockdjur alltså?

Ja, flockdjur, men de måste dessutom ha det som vi biologer kallar för promiskuöst sexuellt beteende, det vill säga, de skall inte bli förälskade och bara vilja hålla på med en. Utan en hanne skall kunna para sig med olika honor och honorna skall vara lite lätta på foten.

Något som jag tycker är spännande är att hunden har utvecklats från vargen, men sedan när hunden blev vild igen, som dingon i Australien, har den återtagit något av vargens egenskaper?

Ja, eller, vi kan kanske snarare säga så här: Den har kvar mycket av vargens egenskaper, men de kan fortfarande leva lite varglikt, men de blir inte vargar igen. En dingo i Australien är en dingo.

Evolutionen går åt ett håll, den går inte att köra baklänges. Domesticeringen som vi kallar den för, den här tämjningen av djur, är en evolution.

Så när vi har förändrat en art i en viss riktning och sedan släpper dem fria och säger lev nu vilt och sköt er själva, då kör de ju inte evolutionen baklänges, utan då utgår de från den punkten och utvecklas därifrån.

Du var inne på det här med rasavel och allt det här. Då måste jag fråga, har hunden blivit bättre eller sämre rent biologiskt och genetiskt efter det att människan har börjat rasavla?

Sämre eller bättre?

Ja, alltså rent funktionsmässigt?

Jag vet inte vad som skulle menas med bättre eller sämre. Menar du friskare?

Ja, sjukdomar…

Nja, jag skulle hellre säga annorlunda. Många av de sjukdomar som finns hos våra hundar finns ju inte hos vargar, men å andra sidan så slipper de en del annat smått och gott som vargarna har problem med. Så det är nog ganska neutralt ur den aspekten, att bli husdjur. Dom blir ju otroligt mycket bättre på att leva med människor, men de blir ju å andra sidan lite sämre på att leva med andra hundar. En flock vargar kan ge sig ut

på jakt och lägga ner en älg eller en bisonoxe. En grupp strykarhundar kan som allra mest få kål på en råtta, och då samarbetar de inte, så det har de ju blivit sämre på, men tillsammans med oss kan de ju göra otroliga saker. Då kan de lägga ned både älgar och vildsvin och gud vet allt.

Men om man tittar på den här aveln, så avlar man ju fram en del defekter, epilepsi, tvångssyndrom, dövhet, alla möjliga saker. Varför beter vi oss på det sättet när vi avlar fram djur och vill ha vissa egenskaper som också ger negativa effekter. Varför?

Ja, det är en intressant fråga. Nu kan ju jag slå ifrån mig det här och säga att jag ju är etolog, specialist på djurens beteende…

Människan är ett djur.

Ja, människan är ett djur och vi gör väldigt mycket underliga saker. Jag kan inte riktigt förklara varför vi gör på detta viset. Men du har rätt i att efter att vi har stängt rasaveln, så har vi fått en massa genetiska problem. De kommer från de sista 100-150 åren, och det beror på att vi har så många raser som har en sådan liten avelsbas.

Det är så få individer som vi korsar med varandra, vi får en så hög inavelsgrad så att en massa sjukdomar frodas i de här raserna.

Av någon anledning finns det en massa människor som tycker att det är häftigt med hundar som ser konstiga ut, med underliga utseenden och så vidare. Man prioriterar det före friskheten.

Jag har väldigt svårt att förstå det. Är det fel med blandraser?

Nej. Tvärtom kanske?

Ja. En blandras är i allmänhet, kan vi säga, med mycket större sannolikhet en friskare hund.

Nackdelen med en blandras är att du inte riktigt vet vad du får. Så till exempel om du tycker väldigt mycket om att jaga och vill ha en apporterande hund, och köper du en labrador, så vet du att du får en hund som med största sannolikhet apporterar. Köper du en blandning mellan en labrador och en drever, tja, då kanske den vill apportera, kanske inte.

61

Träning & Beteende

Men en väldigt bra kompis kan man väl få?

Ja, en jättebra kompis och förmodligen väldigt frisk.

Du ställer en fråga i boken som förvånar mig. ”Är hundarna utvecklingsstörda vargar”, vad är svaret?

Svaret är, ja, det kanske de är. Det är ju nämligen så att sedan några år tillbaka så har vi tillgång till hundens samlade arvsmassa. Precis som med människan har man sekvenserat hundens DNA. Så man vet precis hur DNA strukturen ser ut. Det är ungefär en miljard baspar, som hundens DNA består av, så det är ett stort arbete. Men det gör då samtidigt att man kan titta på genetiska mekanismer av olikheter hos olika raser, och man kan leta efter vilka gener som har förändrats under tämjningen. Och en av de saker som man såg för ett par år sedan, i en stor studie, var att, när man analyserade hundratals hundar världen över och hundratals vargar, det var att i princip alla hundar, oavsett ras och oavsett var på pla62

neten, har en mutation i en särskild gen. Och den här genen har även vi människor, och även den här mutationen förekommer hos människor. Och när vi får den mutationen ger det upphov till en utvecklingsstörning som kallas för Williams-Beurens syndrom, och den utvecklingsstörningen är lite speciell. Man får ett lite konstigt utseende, man får lite tillplattat ansikte. Men framför allt blir man väldigt social, vilket ju på sätt och vis är en ganska positiv utvecklingsstörning. De här människorna älskar att prata med folk, de vill alltid vara till lags, är vänliga och trevliga. Det finns alltså en spekulation om att den här mutationen i just den här genen, gjorde hundarna sociala, positiva och samarbetsvilliga, och då har vi alltså avlat på just den mutationen.

När jag gick ut med min border collie, Strimma hette han, i skogen en vacker vårdag, då såg jag allt som var grönt i olika skiftningar, och jag kände doften från fuktig mossa och hörde fågelkvitter. Vad hörde, såg och kände

Träning & Beteende

min hund?

Den hörde allt det som du hörde, plus en massa andra fler saker. Den hörde alla de här mössen som kommunicerar med ultraljud och som sitter och piper med varandra under marken med ljud som vi inte uppfattar. Och så kände den naturligtvis dofter som vi inte ens kan föreställa oss. Den kunde känna vilken annan hund som hade varit på promenad där flera timmar tidigare, om det var en tik eller en hanne, och om de då var en tik, om den tiken var i närheten av att löpa, eller inte.

Sådant kan den räkna ut. Och den såg en hel del färger, men inte riktigt som du, därför att hunden är inte färgblind som många inbillar sig, men den är dikromat, den ser två färger. Vi är trikromata, vi har tre färger. Så man kan säga att hundarna i princip är rödgrönfärgblinda.

Som en del människor?

Ja, som rätt många, framför allt män då.

Nu när jag ändå har dig här, varför rullar sig

hundar i sådant som luktar ruttet?

Ja, tänk om du kunde berätta det för mig. Det är en sådan där standardfråga som man får, men det finns ju inte något svar på den. Eller, det finns det ju naturligtvis…

Gör vargar det?

Ja, vargar gör det. Och det som de vanligast rullar sig i är rester av bytesdjur. Man kan se det om man åker till någon djurpark, till exempel Kolmården, och de har fått något ben eller något att tugga på. Då går de ofta och rullar sig i det där benet. Och det finns bara teorier om det här. Man har spekulerat i att det kanske är för att de vill dölja lite av sin egen kroppslukt och för att anta att doft som ligger närmare bytesdjurets och att det skulle underlätta för de äldre djuren att närma sig bytesdjuret vid jakt. En annan teori är att de har att göra med sociala signaler, genom att rulla sig i det här stinkande bytesdjuret tala om för sina flockkamrater, kolla här vilken god mat jag egentligen har ätit idag. Jag är stor och stark, för 63

Träning & Beteende jag har faktiskt haft den bästa middagen idag.

Lukten är viktig. Hur stor del av hundens hjärna upptas av luktsinnet?

I procent vet jag inte, men det är en ganska stor del som processar luktintryck av olika slag, men framför allt har de mer än en miljon gånger mer luktceller i nosen, så de kan ju känna otroligt låga koncentrationer.

Du skriver också att hundar är inlärningsmaskiner, hur menar du?

Ja, det tror jag att många som har hundar själva kanske reagerar mot, det påståendet, för man kämpar dagarna i ända med att försöka lära dem olika saker, komma på inkallning och sådana här saker. Problemet är inte att lära hundarna saker, utan att få dem att lära sig precis det vi vill.

Hundar lär sig hela tiden. Det är ju intelligenta djur, som härstammar från en samarbetande art. De är hela tiden på jakt efter samband. Om A, så B. Och de lär de sig hela tiden. Så det tror jag är en rimlig utgångspunkt om man håller på med hund. Hundarna vill lära sig och lär sig oupphörligen. Så är det bara det lilla trixet, att få dem att lära sig det vi vill.

Och då skall man belöna dem. Men kan en hund uppfatta själva inlärandet som en belöning i sig?

Ja, det kan de göra, och inte bara hundar. Det är många djur som kan det. Det kallar man ibland för heureka-effekten. Det känner vi från oss själva om vi sitter och kämpar med ett problem, ett korsord, eller ett soduku, eller någonting, och 64

plötsligt faller allt på plats. Då får man en euforikänsla och det kallas för heureka-upplevelsen.

Och det har man sett på djur, att de kan få precis samma upplevelse. De kämpar med något problem, försöker få fram en godbit eller någonting som de inte riktigt kommer åt, och när de väl får fram det så spritter det i kroppen, och de gör en glädjedans. Kalvar gör det, grisar gör det och hundar gör det.

Du skriver också att hundar kan vara optimistiska eller pessimistiska. Men rent vetenskapligt, hur sjutton bär man sig åt? Kan du kort förklara hur man kommer fram till detta?

Ja, alla kan den klassiska frågan: Är glaset halvtomt eller halvfullt.

Pessimisten säger att det är halvtomt, optimisten säger att det är halvfullt. Man kan faktiskt göra exakt samma trix med en hund. Vi säger att man ger hunden en godbit i en skål i ena hörnet av rummet och i andra änden av rummet finns det en tom skål. Och när de har lärt sig det där så ställer man en skål precis mitt emellan. Vad gör hunden nu? Om hunden tror att det finns en godis i skålen, ja då springer den glatt fram till skålen och viftar på svansen. Tror den att skålen är tom, ja då lommar den fram, med svansen lågt hängande och öronen hängande. Och det intressanta är, att det här kan man påverka med psykofarmaka.

Och det kan man använda som ett mått på hur hunden mår. Om hunden mått dåligt, till exempel varit mycket ensam hemma, eller haft stressande upplevelser, så tenderar de att bli mer pessimistiska, precis som vi människor.

Träning & Beteende 95 % av alla hundar har inga problem med det här, men några har det är det förbaskat synd om.

Kan stress överföras mellan generationer hos hundar?

Det är en intressant fråga som vi inte vet svaret på. Men vi håller faktiskt på att titta på det just nu i ett forskningsprojekt som jag arbetar med.

Vi vet att det förekommer hos andra djur, råttor, möss. Vi har själva studerat det hos höns och förmodligen kan det vara så hos hundar också.

Vad vi definitivt tror oss veta är att om en tik blir stressad under dräktigheten så påverkar hon sina valpar så att de helt enkelt får en stresspåverkan när de föds och växer upp.

Jag tänkte ställa en fråga, om du kan svara lite kort på den. I Sverige tillåter vi ju lösspringande hundar vid jakt. Många skjuts av jägare, många blir påkörda av trafiken. Skall man ha det på det sättet?

Per Jensen skruvar sig en aning.

Urbaniseringen, arbetslinjen och långa resor gör att vi inte är hemma så mycket. Är det rimligt att man har en hund över huvudtaget om man är bort mycket på dagarna?

Ja, jag tycker nog att det är det. Man skall ju vara försiktig. Det finns ju en djurskyddslag som ålägger oss att inte lämna hunden mer än sex timmar om dagen, så mer än så får man ju inte lämna hunden?

Ja, men hur väl efterlevs det i realiteten?

Svårt att svara på. Men bortsett från det så kan man ju säga att det finns en hel del forskning på hur hundar upplever att vara ensamma hemma.

Jag tror inte att det är roligt för någon hund, men förvånansvärt nog tar merparten av alla hundar detta med jämnmod. Över 90 % av alla hundar fördriver i stort sett all tid med att ligga och sova.

Men de har väl en tidsuppfattning?

Oh, ja! De har en tydlig tidsuppfattning. De kan skilja på om husse eller matte har varit bort en timme, fyra timmar eller sex timmar. Det kan man se på deras beteende när husse eller matte kommer tillbaka. Men om man har en videokamera som filmar vad de håller på med, när de är ensamma hemma, ja, då ligger de och sover. Och

Känslig fråga?

Ja, lite känslig är den, eftersom jägare och kennelklubben har bundit upp sig väldigt hårt för att det här skall vi ha. Det är en gammal svensk tradition. Många djurskyddsorganisationer och andra tycker att det är en mycket dålig idé.

Men vad tycker du själv?

Min högst personliga uppfattning är att man faktiskt borde ta och fundera över det här, ur en massa olika aspekter. De här lösspringande hundarna utsätter sig själva för rätt så stora risker och de kan även utsätta vild för väldigt stora risker, men jag vet inte om jag skulle säga att vi skall förbjuda det. Men det är absolut inte oproblematiskt.

Om du får välja en enda person som skall läsa din bok, vem är det?

Kanske hon Görel, hundtränaren från helvetet, som Klara Zimmergren gestaltade. Alltså en hunddressör som behöver lära sig mer om hur hundar fungerar för att kunna föra det vidare till den vanliga hundägare.

65

Hitta HMT® testledare SVERIGE Blekinge Karlshamn Inger Borg Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se Regionombud

Dalarna

Tomelilla / Lund/ hässleholm Malvina Ravenklint Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se Regionombud

Mora Elisabeth Burtus River Crossing www.rivercrossing.se

Tomelilla / Lund / Hässleholm Natasja Ravenklint Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige Regionombud

Gästrikland

Hörby Yve Alkeborn Positiv hundkraft www.positivhundkraft.se

Gävle Jennie Schröder-Ellner Bravov www.bravov.com

Halland

Laholm Lotta Häger Pampas hundservice www.collie4you.com

Hälsingland Hudiksvall Maria Swedman Swedami www.swedami.se Regionombud

Trönö Marianne Ellner Ellners hunderi www.ellnershunderi.se

66

Skåne

Bromölla Gitte Hansson Bromölla hund www.bromollahund.se Malmö Ann-Marie Campell Trelleborg / Vollsjö Ingrid Keller ingrid.keller@telia.com Knislinge Carina Oredsson Grändens hunddagis www.grandens.se Knislinge Tina Bergström Grändens hunddagis www.grandens.se

Vellinge Heide-Marie Maass Håslövs Hundpensionat www.hundpensionatet.nu

Småland

Älmhult Ulrika Bevreus www.linnebygdenshf.se Regionombud Ljungby Dorn Josefsson www.donnes.se

Södermanland Nyköping Victoria Nilsson www.sundhund.net

Västra götaland Härryda/Göteborg Helena Johansson Du och din hund www.duochdinhund.se Regionombud

Ale/Göteborg Marianne Magnusson Hundcoad i Väst www.hundcoachivast.se Göteborg Johanna Käsper jossi49@hotmail.com

på följande orter: NORGE Stockholm Stockholm Evelina Näsholm Stockholms Hundforum www.stockholmshundforum.se Regionombud Stockholm Zanna Bergersen Stockholms Hundforum www.stockholmshundforum.se Regionombud Skogås Mimmi Janeld Aurora hundtjänst www.aurorahundtjanst.se Nacka Mica Ekestang Hundpedagogerna www.hundpedagogerna.se Farsta Željka Banjac Virvelvindens Hundskola www.virvelvindenshundskola. se Upplands Väsby Gunilla Melkersson Gunillas hundkurser www.hundkurser.com

Uppland

Oslo

Västerbotten

Buskerud

Uppsala Gabriel Firpo Stadshunden www.stadshunden.se

Kassjö Ove Deschenhalm Skihpár doganalytics www.skihpar.com

Ångermanland

Näsåker Åsa Tova Bergh Kursgården HUNDraelvan www.egetbevag.se Regionombud

Jämtland

Krokum Tina Schaffer Hundensgård i Jämtland www.hundensgard.se Regionombud

Oslo Tess Erngren Good Dog Center www.gooddog.no

Darbu Nina Haaland Hund i fokus www.hundifokus.no Svelvik Kari Herdlevaer Vesthund www.vesthund.no

Møre & Romsdal

Averøy Ida Mari Stiansen Nesten Bare Hund www.nestenbarehund.no

Hackås Ia Svärd Ia, Hund & Hälsa

www.hundmedborgartestet.se 67

- den belönande hundsporten

Bli RallyMixare du också!

Nu finns det RallyMix® instruktörer på följande orter: Laholm, Hudiksvall, Värnamo, Solna, Bromölla, Hörby, Hässleholm, Knislinge, Malmö, Nyköping, Karlshamn, Täby, Surahammar, Falköping, Oslo.

Bli RallyMix® instruktör du också!

www.rallymix.se 68

Hundkurs!

Vi har hundkurser på flera platser i Sverige: Blekinge: Karlshamn Hälsingland: Hudiksvall Skåne: Tomelilla, Lund, Malmö, Hässleholm, Skurup & Helsingborg Ta hundkörkort!

Testledare finns nu på många orter i Sverige, hitta någon nära dig, eller bli testledare själv!

www.hundmedborgartestet.se

Småland: Värnamo

Hundens kademi UtbildningsA

www.hundisverige.se

Bli RallyMix instruktör för Klass 1 & 2 9-10 juni i Stockholm Stockholms Hundforum

7-8 juli i Tomelilla Hundens Utbildningsakademi

www.rallymix.se

69

HUNDENS VÄR Du missar väl inte att du helt gratis även har tillgång till vårt arkiv. På hemsidan kan du hitta alla nummer, och även innehållsförteckning, så att du på ett lätt sätt kan hitta vad du letar efter.

Få träningstips, läs veterinärråd, var med på operationer, läs om raser, och mycket mycket mer.

Varmt välkommen till vår tidning!

70

www.hundensvarld.se

RLD I ARKIVET

71

Kvartssida •

Kvartssida

1/8 dels sida

Helsida (det inramade fältet)

1/16 delssida

Halvsida Annonspriser i Hundens Värld Helsida: 200x285 mm. Pris: 2.000 kr exkl. moms.

Halvsida: 200x140 mm eller 99x285 mm. Pris: 1.280 kr exkl. moms.

Kvartssida: 99x143 mm. Pris: 640 kr exkl. moms.

1/8 del: 99x71 mm. Pris: 400 kr exkl.moms.

1/16 del: 48x71 mm. Pris: 250 kr exkl. moms.

Annonsen lämnas som jpeg eller PDF och skickas till: info@hundensvarld.se

72

Kennelannonser Stabyhoun

Swedami

Boxer & Papillion www.Swedami.se

www.freijahusetskennel.se

Här kan du ha en stående kennelannons under hela 2012 för endast 500 kr för ett helt år.

Hör av dig till info@hundensvarld.

73

Hundens Värld tackar: Sponsorer: Kakadu Traders Annonsörer: Kakadu Traders Ceva Rasta Hunden Shoppen Lyckliga Tassar Stockholms Hundforum RallyMix.se Hundmedborgartestet Sirius hundkonsulter Hundens Utbildningsakademi Skribenter: Eva Bodfäldt Tess Erngren Emily Larlham Ulrika Bevreus Maja-Lena Erlandsdotter Nilsson Myndigheten för samhällsskydd & beredskap Malvina Ravenklint Natasja Ravenklint Fotografer: Jonas Mårtensson Emily Larlham Annika Turitz Garnaeus Shutterstock Natasja Ravenklint

Nästa nummer: Utkommer i slutet av april 74

Foto: Annika Turitz Garnaeus