Hundens Varld Nr 4 2012

HUNDENS VÄRLD NR 4 2012 april

ÅRET

3:e

1

Hundens Värld Nr 4 2012 april Ny ras i Debatt Sveriges. 94 s. 8

Tio bästa tipsen s. 18

Hundägares refektioner s. 24

Hund & Människa

Forskning & Vetenskap

En blick säger allt..................................14

Epigenetik.............................................28

En hundägarens reflektioner.................24 Lure coursing........................................44 Hälsa & Friskvård Zylkene och Adaptil..............................49 Träning & Beteende Tio bästa tipsen....................................18 Magnetleken.........................................26

2

innehåll:

Lure coursing s. 44

Epigenetik s. 28

Insändare & debatt Insändare...............................................6 Debatt: Mjuka träningsmetoder.............8

Smått & Gott Ledare....................................................5 Nyheter.................................................12 Månadens bild......................................17 Hundens Värld tackar............................96

Omslagsbild: Jonas Mårtensson Hundstjärna: Gips

3

Yrkesutbildning - nu även i Göteborg!

Nästa år startar vi därför vår första utbildning i Göteborg.Varmt välkommen!

Från och med i höst kommer vi att ha egna lokaler i Mölnlycke, med kurser både i veckor och på helger, samt yrkesutbildningar.

Varmt välkomna till Hundens Utbildningsakademi i Göteborg!

Kursst a

9-10 f

rt

ebrua

2013

ri

Instruktörsutbildning Göteborg

Varför skall du välja oss?

Vi har gedigen erfarenhet och utbildning, undervisning och pedagogik är vårt specialområde.

Vi ger dig en bred och högkvalitativ utbildning.

Våra instruktörselever är våra bästa reklampelare.

Du får tre olika instruktörsdiplom och kan omedelbart få bredd i ditt kursutbud.

Vårt engagemang i dig upphör inte när utbildningen är slut.

Start den 9-10 februari 2013 Helg 1 Introduktion, praktik och teori Helg 2 Praktik och teori, forts Helg 3 Klickerträning Helg 4 Inlärningspsykologi Helg 5 Etologi Helg 6 Klickerinriktning 1 Helg 7 Klickerinriktning 2 Helg 8 Raskunskap & pedagogik Helg 9 Hundens hälsa & Eget företagande Helg 10 RallyMix Helg 11 RallyMix forts, Aktivering & Läsa hund Helg 12 Instruktörens roll Helg 13 Examination

www.hundisverige.se 4

Mejl: info@hundensvarld.se Adress: Nyvångsvägen 59 298 93 Huaröd Tele: 0760-475 470

Prenumeration Gratis prenumeration: prenumerera@hundensvarld.se Hemsida: www.hundensvarld.se

Redaktion Chefredaktör: Natasja Ravenklint Ansvarig utgivare: Natasja Ravenklint

Annonsering:

VÄLKOMMEN TILL

Kontakt

HUNDENS VÄRLD Ledare Nu är det väl vår? Även om detta är april numret, så är det trots allt maj. Men solen lyser med sin frånvaro. Är det någon mer än jag som LÄNGTAR mer än vanligt efter vår, sol och värme?

Ett vårtecken är att vi fått hem en valp. Underbara, underbara valpar. Det är en liten underbar welsh springer spaniel, som ni väl kommer att få se en del av i tidningen fram över. Förhoppningsvis kan hon leda till några intressanta artiklar.

Det är många som tror att vi har en australian cattledog, eftersom den rasen figurerar flitigit i tidningen. Det har vi däremot inte, men jag vill här passa på att tacka Jonas Mårtensson lite extra för att han är så snäll och skänker oss sina fantastiska hundbilder, utan dessa förlorar tidningen helt klart i värde.

Så tusen tack Jonas för att du delar med dig!

För egen del springer jag mest fram och tillbaka för att få vår lilla Tara rumsren, men hon är fantastiskt duktig och det sker få olyckor.

Vad är då bästa tispet för rumsrenthet? Att springa!!!

Många, många gånger. Olika hundar blir rumsrena olika fort, till en del beror det på mognad, men till en stor del beror på det på hur ofta vi springer och hur vaksamma vi är på valpens beteende.

Tänk på att absolut INTE bestraffa eller på något sätt korrigera en valp som kissar inne, då lär de sig snabbt att gömma sig när de behöver gå, vilket brukar vara ett stort problem. Beröm istället när de kissar och bajsar på rätt ställe.

Natasja Ravenklint

Malvina Ravenklint annonsera@hundensvarld. se Upphovsrätt: Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen, men ni får väldigt gärna använda er av tidningen för till exempel utbildning eller diskussionsunderlag, så länge det framgår att det kommer från Hundens Värld.

5

Insändare & Debatt

Månadens insändare Hej. Jag vill påpeka att jag reagerar på¨annonserna med DAP, t ex. ensam hemma ge hunden Dap, o.s.v.

Tycker inte man ska proppa i hunden mediciner, för att den ska ligga ensam på dagarna, eller överhuvudtaget, inga lugnande mediciner.

Vänligen Annette

Hej Annika och alla andra läsare! Åh, den bilden vill vi verkligen suga på en liten stund. Stranden och palmer, värme och sol och Hundens Värld. Det låter verkligen helt underbart!

Det är kul att man kan läsa vår tidning även på en sådan plats.

Hej Annette och alla andra läsare!

Det är roligt att du läser vår tidning och att du har synpunkter på vad vi publicerar. Det är dock tråkigt att du har fått DAP, numera ADAPTIL, om bakfoten.

Det är inte tal om någon lugnande medicin, utan om ett dofthormon, så kallade feromoner. Det dofthormon man använder sig av i ADAPTIL är det hormon som tiken utsöndrar när hon har valpar, vilket för vissa hundar har en rogivande funktion, och kan alltså leda till att hunden blir mindre stressad.

Vi håller helt och hållet med dig om att man inte skall proppa i hunden mediciner för att den skall ligga ensam på dagarna. Det är inte heller tanken med ADAPTIL, men däremot kan man med hjälp av den här produkten hjälpa hunden att lära sig att vara ensam, eller få valpen att klara omställningen till det nya hemmet bättre, eller att hjälpa hunden hantera stressen kring nyår på ett bättre sätt.

ADAPTIL är inte lösningen på några problem, men kan däremot vara en hjälp som gör att träningen av vissa beteenden går lättare, därför är vi i egenskap av hundpsykologer mycket positiva till användandet av ADAPTIL och är därför extra glada att ha CEVA som annonsörer i vår tidning, eftersom det är en produkt som vi varmt kan rekommendera.

Varma hälsningar, Natasja och Malvina

Satt en ledig kväll under en vajande palm och lusläste gamla nummer av Hundens Värld som jag hade laddat ned innan jag åkte. En mycket speciell känsla vill jag lova! Er tidning är bara så himla bra, längtar till nästa nummer! Tack för att ni gör den!

Kram//Annika

Tack för berömmet, det värmer och ger oss mer kraft att fortsätta skriva.

Varma hälsningar, Natasja och Malvina

Hej! Hej! Som aktivitets-ombud för sennenhundar i Västerbotten känns det angeläget att hålla sig uppdaterad! Upplever att många är förvånade/ förvirrade över tanken att hundar - liksom människor - mår gott avv positiv förstärkning. Det sitter så djupt rotat att ledarskap handlar om dominans. Att hundträning ”kräver” ett viss mått av obehag...

TACK!! för allt arbete ni gör!! / Kjerstin Hej Kjerstin!

Tack själv, för berömmet och för att du uppskattar att vi arbetar för att föra ut den moderna hundträningen och försöka rätta ut en del missförstånd som dessvärre råder i hundvärlden.

Varma Hälsningar Natasja och Malvina

Foto: Maria Härdig 6

Hundens Värld på facebook - gilla oss är ni snälla, så ordnar vi en tävling!

Klicka här och gilla: http://www.facebook.com/pages/Hundens-Värld/259204624155029

100 %

positiv förstärkning Våra instruktörer jobbar INTE med: • Stryphalsband eller annat obehag.

• Rätta knycket i kopplet, eller annat som kan orsaka hunden skada.

Våra instruktörer jobbar med: • Positiv förstärkning för såväl hund som hundägare.

• Positiv inställning och devisen att det skall vara kul att gå på hundkurs.

www.siriushund.se 7

Insändare & Debatt

Mjuka träningsmetoder är inte alltid bäst!

Foto: Jonas Mårtensson Bilden har inget med insändaren att göra, mer än att rasen, australian cattledog, nämns. Det är tråkigt att debatten går så hård att insändarskribenten ser sig tvungen att vara anonym.

Antagligen har jag varit med från början, eller näst intill, och ert projekt med en gratis hundtidning är behjärtansvärt. Dock kan jag faktiskt inte tiga längre, då era artiklar tyvärr bidrar till att många tuffare hundar går sina ägare ur händerna.

Om man köper en hund, som valp, av en ras (eller rasblandning), som funnits länge i Sverige, och hunden inte blir större än kanske trettio-trettiofem kilo, så är förutsättningarna för enbart belöningsträning goda, men inte de bästa. Det finns 8

fortfarande välbekanta raser, som ännu inte helt har ”förbarnsligats” genom avel, t.ex. rottweiler. Ännu större raser kan vara mildare, men genom sin storlek snabbt bli ohanterliga. Därtill kommer mina hjärtebarn: tuffa, stora hundar av vaktraser och/eller bergs-o herdehundar (molosser, mastiffer - indelningen och åsikterna om korrekt indelning tycks variera). Det finns naturligtvis även mindre raser, som genom sin mentalitet kan vara svårbemästrade.

Insändare & Debatt Vad händer när hunden blir stor?

En hund, som inte är tyngre än att ägaren rent fysiskt kan hålla den tillbaka i en sele, har betydligt större chans att få dö av ålder, än en, som måste tränas till att inte använda sin styrka och tyngd. Den sistnämnda typen av hund har ägaren uppskattningsvis fyra månader på sig, för att belöningsträna till en acceptabel samhällsmedlem.

Under dessa fyra månader ska hunden alltså lära sig att möta andra hundar - av vilka många skäller, gör utfall, gör lekinviter m.m, att möta människor - fulla, klädda i diverse olika kläder och huvudbonader, med rullatorer, shoppingvagnar, maskiner m.m, att hälsa på människor utan att hoppa, att vara i olika miljöer - stadsmiljö, att åka olika transportmedel, långtradare som åker förbi på en landsvägspromenad, plötsliga hårda ljud m.m samt olika underlag att gå på - metall, sten, broar, klinker. Denna träning ska ske samtidigt som hund och ägare lever ett liv ute i världen, som inte är anpassad till vad hunden är mogen för att utsättas för beroende på hur långt träningen kommit.

Går man ut med en hund på promenad i en tätort, så kommer ekipaget att träffa på ett flertal av ovanstående exempel - och detta från första dagen. Ägaren kommer att ha ett behov att ta sig från punkt A till punkt B på en viss tid och på ett visst sätt, oavsett om hunden tränats för uppkommande situationer eller inte. Hunden kommer att kasta sig åt det ena eller andra hållet - ibland av glädje, ibland av förskräckelse - och ägaren ska kunna hålla i den, så att ingen olycka sker.

Om detta inte vore nödvändigt skulle inget koppel behövas, oberoende av vad kopplet är fäst vid: ett stackelhalsband, ett stryphalsband, ett halvstryp, ett fast halsband eller en sele. Vore det så enkelt att belöningsträning vore lösningen på allt, så skulle alla hundar kunna gå lösa från första till sista dagen.

Mjuk träning är en utopi Detta är en utopi. För att skydda både hund och omgivning, så har vi hundar kopplade. Mycket få hundar är fullärda vid sex månaders ålder och måste hållas under kontroll med fysisk hjälp. Är hunden för stark och tung för att kontrolleras i sele, måste man använda ett halsband anpassat till ägarens förmåga att hålla den. Krävs det

ett smalt strypkoppel, så är det ett smalt strypkoppel som ska användas - tills det inte längre behövs. Målet med hundens träning är att inte behöva använda kopplet, utan ha det på för lagar och omgivningens skull. Vartefter hunden lär sig hur ägaren vill att den ska bete sig, kan de fysiska hjälpmedlen läggas undan.

Alla ägare uppnår inte sitt mål med hunden. Är man dessutom rädd för att anpassa träningsmetoderna efter hunden, så minskar chansen, och risken för omplacering och avlivning ökar.

Omplaceringshundar Även för omplaceringshundar hundar klappar mitt hjärta speciellt. Att överta en ”problemhund” är inte det lättaste. Den är redan fullvuxen och den har lärt sig att den kan uppnå både det ena och det andra genom att hoppa och dra - och kanske morra och skälla samtidigt. Eller den bryr sig inte om sin ägare mer än vid matdags, då den inte lärt sig att kontakt är något trevligt och den går dit den vill, med ägaren i släptåg. Hunden kan inte få vare sig hoppa, skälla eller gå dit den vill. Alltså måste den nya ägaren förhindra detta, vilket inte går som genom ett trollslag. Både morot och piska behövs för att rädda dessa hundar.

Det låter bra med belöning och morot, men lika lite, som man måste stoppa mer och mer godis i hunden för att få den att göra det man vill, måste man öka styrkan på den fysiska gränssättningen - piskan. Det enda man gör genom att uteslutande använda sig av belöningsträning är att utesluta raser, som behöver en mer differentierad träning. Titta på dressyrtävlingar. Bara för några decennier sedan, deltog många schäfrar. Dessa har nu sållats bort och kvar på prispallarna står bordercollie, aussies och kelpies - alla framavlade till en extrem följsamhet p.g.a. uppgifterna som vallare. Mjuka hundraser, som inte vill annat än att vara sin förare till lags.

Vart tog de svåra raserna vägen?

Vart tog då schäfrarna vägen? De finner man t.ex. hos polisen som skyddshundar. Dessa hundar tränas inte endast genom belöningar.

Polisen tränar sina hundar även med stackelhalsband och elhalsband, trots att båda sorterna är förbjudna i Sverige. Denna användning har jag 9

Iron  Bark  Jacket En  3/4  lĂĽng  oljerock/jacka.  Tillverkad  av  kraftigt  280  grams  tyg  som  behandlats  med  Microwax. Â

1  769:-­ 779:-­ 1  309:-­

Kläder  fÜr  tuffa  tag  -­  fÜr  dig

Station  shirt

Kraftigare  canvasskjorta  tillverkad  i  10oz  can-­ vastyg.  Passar  utmärkt  som  “utanpĂĽ-­skjortaâ€? Â

Walk  about

Rejäla  och  tĂĽliga  byxor.  Tillverkade  av  oljerocksmaterial  i  280  grams  kraftigt  bomullstyg  som  behandlats  med  Microwax  fĂśr  hĂśgsta  hĂĽllbarhet  mot  väta  och  smuts. Â

www.kakadutraders.se 10

Insändare & Debatt

från initierade källor. Är det någon som betraktar dessa välutbildade hundar som traumatiserade? Är det någon som tror att skadade hundar skulle kunna utföra de arbetsuppgifter tjänstehundar ställs inför? Kanske t.o.m. hundar, som skulle vara för tuffa för gemene man, hittar en uppgift som någon typ av tjänstehund. Det finns hundar, som fångats upp av någon seriös tjänsteman polis eller annan - och på detta sätt räddats. Så dyrt som det är att utbilda tjänstehundar lär inte tränarna förstöra hundarna, utan använda metoder, som fungerar.

Hårda tag behövs Ibland behövs det hårda tag. Det kan se otrevligt ut. Ett stackelhalsband ser ut som ett tortyrinstrument, men är avsett att användas under en träningsperiod, eller för att hålla styr på en hund, som annars skulle avlivas. En hund uppfattar mycket snabbt att stackelhalsbandet ”bits” - och därför behövs det knappast användas. Hunden går direkt mycket lugnare och drar mindre, vilket har till följd att promenaderna blir trevligare och därmed fler. Tiden för kontakt och träning utökas drastiskt och frustrationen minskar hos både hund och människa.

Jag förespråkar inte misshandel. Jag förespråkar att träningen anpassas efter individen, med utgångspunkt i belöning. Fysisk kontakt betyder inte slag. En klapp på kinden är inte en örfil. Det går alltid att diskutera uppfostran och både barnoch hunduppfostran går i vågor - någonting blir mode och samtliga falanger hänvisar till vetenskap. Tyvärr så finns det knappast några vetenskapliga undersökningar om hunduppfostran. Det finns individer, som studerat hundar eller hunddjur, och utifrån dessa dragit slutsatser. Dessa studier uppfyller dock inte kriterierna för vetenskap, d.v.s. de rena iaktagelserna av hundarna kanske gör det, men inte tolkningarna av deras beteenden och det är utifrån dessa tolkningar, som sedan idéer om uppfostran uppstår. Man kan säga att hundar gör si och så, men ofta vet man inte varför. Många ”hundinstruktörer” tycks vara rädda för att inte veta orsaken till ett beteende, trots att detta sällan är en nackdel, när man vill förstärka beteendet eller få det att upphöra.

Belöningsträning fungerar väldigt bra, men vem

har sett en tik belöna sina valpar? Vem har inte sett en tik fysiskt sätta valpar på plats?

Hundägaren tappar greppet om sin hund Rädslan för t.ex. strypkoppel som hjälpmedel eller att säga åt sin hund på skarpen, när någon ser på, är en starkt bidragande orsak till att många ägare tappar greppet om sina hundar. Detta är tragiskt och när hundinstruktörer, som, som redan skrivits i tidigare nummer av er tidning, vem som helst kan kalla sig, har en sådan begränsad erfarenhet av hundar, att de inte inser behovet av individanpassad träning, då önskar jag att ödmjukhet vore något man kunde ge bort. Man kan ha hållit på med hundar hur många år som helst och ha gått hur många utbildningar som helst, men träffar man inte på hundar, som faller utanför ramen för vad ”en hund” innebär (i Sverige), så har man likförbannat inte tillräcklig erfarenhet, för att uttala sig i generaliserande ordalag och fördöma det man inte kan bedöma. Umgås med fila brasiliero, kaukasisk ovtjarka, napoletanska mastiffer eller rastypiska australiska cattledogs och insikten om att man aldrig blir fullärd dyker förhoppningsvis upp.

Eftersom ni hävdar belöningsträningens allenarådande berättigande, så väljer jag att vara anonym. Jag önskar att den dagen kommer, när jag inte skulle känna att detta var nödvändigt.

Vänliga hälsningar Anonym Kort svar från oss på Hundens Värld: Kära Anonym. Det glädjer oss att du läser vår tidning, trots att du inte tror på de metoder vi förespråkar och skriver om.

Vi hoppas också att du en dag skall våga stå för dina åsikter, och tycker att det är tragiskt att så inte är fallet nu. Men vi lämnar debatten öppen med detta i sinnet.

Bemöt sak, inte person, om ni vill svara på detta debattinlägg! Vi kommer att återkomma till ämnet på annan plats i tidningen.

11

Smått & Gott

Nyheter från Hund kidnappad

Lasse Åbergs kennel

En chihuahua kidnappades i Norrköping, men Vi fick ett pressemeddelande till redaktionen återfanns av polisen i en lägenhet utanför Ka- som väckte vår uppmärksamhet. Lasse Åberg trineholm. hade startat kennel... Men det visade sig väl inte vara riktigt sant, däremot har Lasse Åberg En 27-årig kvinna från Norrköping hade lagt nu lämnat mössen ett tag för att avbilda underupp en annons på Blocket om att sälja hund- bara hundar på glas. valpen Vera. En man kom för att titta på valpen.

Han tog henne och sade att kvinnan skulle be- Vi är övertygade om att många hundälskare får tala 8000 kr för att få tillbaka henne. Det hade något nytt att börja samla på... också dykt upp ytterligare en man i lägenheten, som sagt åt henne att hon inte skulle kontakta polisen.

I polisanmälan framgår att mannen påstod att kvinnan var skyldig en annan kvinna 8000 kr för en tidigare hundaffär.

Valpen var åtta veckor och kunde återförenas med sin mamma och syster.

Torshälla sätter djur och miljö i centrum

På Valborg brukar man i Torshälla, i Eskilstuna kommun, fira av med fyrverkeri, men i år blir det ändring på det. Istället för det vanliga fyrverkeriet kommer man i år att bjuda på en ljus och lasershow. Man gör detta trots att detta är dyrare, men för att värna djur och miljö och ställa om för en hållbar framtid.

Vi på Hundens Värld vill tacka Torshälla för detta initiativ och hoppas att många fler tar efter, och att detta även kan vara ett alternativ på nyår.

12

Smått & Gott

hundvärlden Hunden Tyson räddad

Lösa hundar ett problem

Jämthunden Tyson, som faktiskt är en tik, hade Irritationen över lösspringade hundar ökar i fastnat under verandagolvet, och hans matte Helsingborg. Det märks tydligt i stadens insänMarita Jonsson trodde att han skulle dö. darspalter.

Det var lukten av grävling som fick Tyson att I stadens lokala ordningsföreskrifter står det gräva sig in under huset. tydligt och klart att hundar inte får vara lösa i olika situationer, och liknande lagar finns på de -Jag gick ut på verandan och ropade efter flesta håll runt om i landet. henne men hörde ingenting. Kommer hon inte då brukar jag vissla. Men hon kom inte då hel- Bryter man mot lagen kan hundägaren bli bötler, säger matte till Aftonbladet. fälld med 1000 kr, men det är däremot väldigt ovanligt att någon får böta. De senaste 16 Då hörde hon ljud under verandan. Hon bröt månaderna är det bara två hundägare i Helsgenast bort ett par brädor, men förstod att Ty- ingborg som fått böter. son trots detta var fast någonstans.

- Vi har haft problem i Ramlösa med lössprinRäddningstjänsten fick gripa in och rädda Ty- gande hundar, Vi har varit där i omgångar och son ifrån fällan. Kofot och lockrop blev räddnin- pratat med hundägarna, senast för en månad gen. sedan. Och den hundägaren lovade att det inte skulle hända igen, säger närpolischefen i Källa: Aftonbladet Helsingborg, Sven Holgersson till Helsingborgs Dagblad.

Att jaga hundägare som har lösa hundar är däremot inte någon prioriet för polisen.

När en hundägare anmäls för brott mot lagen om tillsyn av hundar och katter är det en jurist i Malmö som bedömer påföljden. Det kan bli tal om koppeltvång eller munkorgstvång. Det är först när man bryer mot den föreskriften som det blir brottsligt och åtal kan väckas.

Källa: Helsingborgs Dagblad

13

Hund & Människa

En blick säger allt!

- stämmer det verkligen?

Av Malvina Ravenklint

Hur många av oss hundägare har inte kommit hem och upptäckt något som gått sönder i huset under tiden som vi varit borta, något som kanske blivit tuggat på eller helt enkelt uppätet, samtidigt som man tittat in i två vackra ögon som ser så skyldiga ut?

Jag kan villigt erkänna att jag har drabbats av detta. Det var för länge sedan då jag hade min boxer Raven och Gizmo som var en riesenschnauzer. Det var också en tid i deras liv som jag jobbade väldigt mycket och trots att de hade passning så var de ensamma hemma ett par timmar om dagen. För mig rök dörrlister, en ekkista, en oerhört värdefull gammal rokokosoffa för att bara nämna några saker som förstördes. Om Ra-

14

ven inte kom ner från övervåningen när jag kom hem så visste jag till 100% att något gått sönder eller blivit förstört i mitt hem. Det slog inte fel en ända gång. För mig var det ett tydligt tecken på att han skämdes, det var inte av rädsla han höll sig undan för jag hade aldrig bestraffat varken honom eller Gizmo när jag kommit hem och funnit att något gått sönder. Så jag kunde inte tolka det på något att sätt än att han helt enkelt skämdes. Nåväl, det var hur jag såg på saken och jag kan villigt erkänna att jag är en av de där mattarna som förmänskligar mina hundar.

Men om man nu istället ser på det hela på ett mer vetenskapligt sätt, är det verkligen så att

Hund & Människa Raven skämdes, att han kände sig så himla skyldig till det som hänt? Som ni märker så nämner jag inte något om att min riesen skämdes, nej han var som vanligt när jag kom hem oavsett vad som än hade hänt.

Vad säger forskningen?

Alexandra Horowitz, biträdande professor vid Barnard College, New York, har avslöjat hur denna skyldiga min hos hunden kan ha uppstått.

Detta gjordes genom att skapa förhållanden där ägaren blev felunderrättad om huruvida dennes hund begått ett ”brott” eller inte. Denna studie publicerades senare i Hundars beteende och kognition, Elsevier press.

Horowitz kunde påvisa att det är helt enkelt den mänskliga faktorn som tillskriver en så kallad ”skyldig blick” hos hunden. Det hade inget att göra med om hunden var skyldig eller inte. Vi människor har en tendens att se ”skuld” i hundens kroppsspråk oavsett om hunden är skyldig eller inte. I själva verket visste inte ägarna om vad deras hund gjort eller inte gjort. De tog för givet att hunden gjort något. Ät inte upp den goda kakan!

Studien gjordes på följade sätt. Ägaren uppmanades att lämna rummet efter att de sagt till sin

hund att inte äta upp den goda kakan som fanns i rummet. Under tiden som ägarna var borta gav Horowitz några av hundarna som ingick i studien godiset innan ägarna ombads att komma tillbaka in i rummet igen. Vissa av ägarna fick höra att just deras hund ätit upp den ”förbjudna kakan”, andra ägare fick höra att deras hundar klarat uppgiften galant och låtit bli kakan. Sanningen var den att det som ägarna fick höra stämde inte alls med verkligheten.

Att vissa hundar såg ”skyldiga” ut hade väldigt lite att göra med huruvida hunden ätit upp den ”förbjudna kakan” eller inte. De hundar som helt klart såg mest skyldiga ut var de hundar som förmanades av sina ägare för att de ätit upp kakan. I själva verket var det de hundar som inte ätit upp kakan som såg mest skyldiga ut.

Man kan nog med lätthet säga att den skyldiga blicken som hunden ger oss har med vårt uppträdande att göra gentemot hunden, inte att det är ett tecken på att hunden känner sig skyldig till ”brottet”.

Ett nytt ljus på vårt beteende Denna studie kastar nytt ljus över vår mänskliga tendens att helt enkelt tolka hur ett djur beter sig i mänskliga termer.

Foto: Jonas Mårtensson15

Hund & Människa Det är lätt för oss människor att överföra djurens beteende till mänskligt beteenden och finns det bara en gnutta av likhet så tolkar vi, ganska naturligt, deras beteende efter mänskliga mönster.

Det handlar även om huruvida hundar kan känna skuld eller ånger för sina handlingar.

att hundar använder sig av mer mänskligt resonemang än vad man tidigare studerat hos schimpanser. Kom ihåg att vi alla är egoistiska opportunister, ett epitet vi gladeligen satt på våra hundar, något som vi har gemensamt med våra hundar.

Förståelse för relationen hund-människa Clive Wynne, som arbetar på Instutionen för psykologi på University of Florida föklarar vidare; denna studie som Horowitz gjort är en kraftfull demonstration på hur stort behovet av just dessa typer av noggranna studier är för att förstå människan och hundens relation och inte bara luta oss tillbaka på det vi tror är sant på grund av våra naturliga fördomar om djurens beteende.

Källa: Alexandra Horowitz, Science Daily

Han påpekade även att hunden är den äldsta domesticerade arten och en art som spelar en otroligt stor roll för vissa människor. Nyligen gjord forskning på hundar visar till och med

Foto: Jonas Mårtensson

16

M책nadens Bild

Fotograf: Jonas M책rtensson

www.acattledog.se 17

Träning & Beteende

Tio bästa tipsen för

lyckad träning av Paul Owens, the original dog whisperer

Foto: Jonas Mårtensson

När är det den bästa tiden att börja träna din hund? Det idealistiska skulle vara från den stund du får hem henne, när hon är en åtta veckors valp eller en nio år gammal omplacerings hund som du räddat från avlivning.

Träning handlar kort och gott om att utbilda din hund i en trygg och kärleksfull miljö, och att lära henne att hon kan få vad hon än vill ha genom sina beteenden, bara hon först tar kollar om det är okej med dig.

18

Lyckad träning är beroende av din förmåga, såväl som din hunds hälsa, historia, dagliga vanor, foder, ålder, sömn, beteendemönster och raspredisposition. Det finns däremot några grundföresatser som alla hundar kan dra nytta av. Glöm inte att hundens hälsa är din främsta angelägenhet. Så snart du har fått hem din glädjespridande hund, boka tid med en veterinär så att du kan försäkra dig om att hon är fullt frisk. Därefter kan du börja er träningsresa.

Träning & Beteende Här är mina tio bästa tips: 1. Planera i förväg Se till så att du har allt hemma som din hund kan behöva, däribland riktigt gott godis, en säng, ett halsband med spänne eller så kallat halvstryp (absolut inte stryphalsband), ett koppel och en klicker, om du väljer att använda dig av en. Skapa en miljö som kommer att leda till framgång genom att valpsäkra hemmet (ta bort allt sådant som inte är lämpligt för en valp att tugga på till exempel skor, mjuka leksaksdjur och fjärrkontrollen) och använd dig av kompostgaller för att begränsa valpens yta.

2. Gör en beteende önskelista Positiv träning handlar inte om att lära din hund att sluta göra någonting. Det handlar istället om att lära din hund vad du vill att han skall göra.

Om du inte vet vad du vill att han skall göra, kommer det också att bli svårt för honom att lista ut det, och det kommer att sluta med att ni båda kommer att skälla på varandra i ren frustration. Till exempel, det handlar inte om hur du kan få Buster att sluta att hoppa, det handlar om att lära honom att ligga ner när människor kommer genom dörren. Det handlar inte om att få honom att sluta att äta på tofflorna, det handlar om att lära honom att tugga på lämpliga saker och ignorera tofflorna.

Folk har ofta ett stort problem med att lära sin hund ”stanna kvar”, vilket också handlar om inkonsekvent kommunikation, till exempel, säg inte ”stanna kvar” när du går ut genom dörren utan att först ge hunden en frisignal, eftersom hon då snabbt kommer att lära sig att hon kan resa sig när hon vill. Du måste ge henne en tydlig signal när du ber om ett beteende, och en annan tydlig signal för att det är avslutat.

Sätt dig ner med din familj och gör en önskelista över önskade beteenden och en lista över inte önskvärda beteenden. Lär er genom att läsa böcker, titta på DVD och olika tränare hur man stegvis formar fram beteenden man vill ha. DärAtt sända blandade budskap skapar ofta förvirefter kan du framgångsrikt lära din hund exakt ring och opålitliga beteenden. Säg till exempel vad det är du förväntar dig av honom, istället för inte ”sitt” om du menar ”ligg”. Säg inte ”ner” om att koncentrera dig på att korrigera icke önskdu menar ”låt bli” – som ”gå ner från soffan” eller http://www.youtube.com/watch?v=79MYqDAqjRM värda beteenden. ”låt bli” när hunden hoppar på dig. Försäkra dig om att alla familjemedlemmar använder sig av 3. Var konsekvent i din kommunikation samma signaler.

Vi lär ofta våra hundar att göra exakt det vi inte vill att de skall göra av misstag, till exempel, 4. Stå fast vid realistiska mål om du inte vill att din hund skall hoppa på dig, Äldre och större hundar kan inte alltid göra vad förstärk inte hoppandet genom att sporadiskt yngre eller mindre hundar kan göra, och tvärtom. klappa honom när han hoppar. Var konsekvent Träna i din hunds individuella inlärningstakt och och låt honom alltid sätta sig eller lägga sig ner ta hänsyn till hennes fysiska och känslomässiga innan du klappar honom. förmåga.

19

Träning & Beteende Här är några exempel på orealistiska förväntningar: Du kan lära en åtta veckors valp att sitta, ligga eller komma på inkallning på några dagar, men du kan inte få ett pålitligt beteende förrän hunden har blivit känslomässigt mogen vid en ålder av mellan ett och ett halvt år och fyra år. På ett liknande sätt är det många som tror att deras golden retriever omedelbart skall tycka om att simma, men många retrievrar förstår så att säga inte riktigt vad de är förrän de är ungefär ett år.

Andra raser genomgår också en liknande process där de gradvis upptäcker sina egenskaper vart efter de mognar.

Många valpar kan inte bli rumsrena och lära sig att på ett tillfredställande sätt göra ifrån sig utomhus förrän de är mellan sju och åtta månader gamla.

Hundar som inte är i god fysisk kondition kan inte genomföra vissa uppgifter, oavsett hur mycket du än uppmuntrar dem att försöka. Om du vill att din hund skall springa tillsammans med dig, så måste du ta hänsyn till hennes hjärta, lungor och tassar.

Om din hund är tillräckligt gammal (valpar skall inte motioneras) och frisk, börja med korta distanster, låt oss säga 400 meter. Ett klassiskt exempel på en hund som blev ombedd att göra något som han absolut inte kunde klara av, var en man som tog sin sankt bernhard på en skidtur. De hade inte varit i backen mer än två minuter innan hunden fastnade i en driva. Han hade helt enkelt inte en styrkan att ta sig upp eftersom han var en soffpotatis och inte i kondition. Husse var mållös när han fick åse fyra personer i den alpina räddningstjänsten få loss den 70 kg tunga hunden och för honom i säkerhet. ”Han är för guds skull en sankt bernhard! Han skall ju rädda

Hundens kademi

A s g n i n d l i b t U www.hundisverige.se Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!

Nu drar vi igång kurser i Tomelilla, Helsingborg, Hässleholm, Karlshamn, Hudiksvall & Värnamo

www.hundisverige.se 20

Träning & Beteende människor, inte bli räddad av människor!”

5. Var positiv och ha kul Om du inte har kul, så har din hund det inte heller. Fysisk bestraffning och användande av obehag i träningen är inte nödvändigt och leder inte till att öka säkerhet, tålamod, vänlighet och medkänsla. Om du märker att du själv blir arg eller frustrerad, avsluta omedelbart träningspasset och gör ett nytt försök senare. Positiva träningsmetoder är betydligt stressfriare för dig och din hund, eftersom attityden då är att allt är ett trick.

6. Träna i små steg Kom ihåg den här meningen och upprepa den för dig själv om och om igen: ”Om din hund inte gör det du vill att han skall göra, gå tillbaka till den del av träningen där han lyckades.”

Det finns i grund och botten tre steg för varje beteende: • Få fram beteendet.

• Lägga på signal (till exempel sitt, ligg, kom och så vidare) • Lägg till avstånd, varaktighet och störning, i små, små steg.

Den stora hemligheten med lyckad hundträning är att hundar är beroende av sammanhanget. Det innebär att om du lär din hund att sitta på mattan i vardagsrummet, så måste du börja om från början när ni tränar på köksgolvet. Om du lär en hund att sitta medan du sitter på knä, så måste du börja om från början när du står upp. Var och en av dessa situationer är en distinkt kontext eller situation och du måste lära din hund vad du vill när du byter skådeplats.

Om du märker att du själv tänker, ”Min hund kan detta, nu är han bara envis”, tänk om. Har du verkligen lärt din hund att sitta kvar när det står andra människor runt honom? Eller när dammsugaren är på? Eller när du står tre meter ifrån henne?

7. Träna i korta pass Träningspass skall vara någonstans mellan tio sekuncer och fem minuter. Det är allt du behöver.

Faktum är att det är bättre med flera två till tre

minuters pass än ett eller två längre. Genom att du håller träningspassen korta så kan du hålla hunden högt motiverad och att se fram emot nästa.

8. Förstärk spontana beteenden Hälften av all din träning kommer inte att ske under formella träningspass över huvudtaget.

Genom att träna ”magnet leken”, så kan du belöna din hund så fort han gör något som du tycker om. Till exempel, när du ser att din hund sitter eller ligger ner, tar upp en leksak, tittar på katten istället för att jaga henne, så belöna hunden. Alla dessa frivilliga beteenden kan fungera som ”magneter” som leder till beröm, ömhet och godis. Din hund kommer snabbt att lära sig vad det är som drar till sig dig och dina belöningar och kommer att börja sätta sig eller lägga sig oftare och oftare. Eller som kommer hon att börja 21

Hundens kademi

A s g n i n d l i b t U www.hundisverige.se Vi fรถljer inte bara utvecklingen - vi fรถr den framรฅt!

Stoc kholm 7-8 s eptem ber 2 013

www.hundisverige.se 22

Träning & Beteende hämta leksaker till dig, eller titta på dig istället för att jaga efter katten. Börja med att ge henne de bästa belöningarna du har när hon bjuder på dessa beteenden. Gradvis kommer sedan beröm och ”livsbelöningar” (att få gå på promenad, jaga efter en boll, komma upp i soffan, och så vidare) ersätta godiset, och beteendena kommer till slut bli belönande i sig själva.

9. Ge din hund en arbetsuppgift Om du inte ger din hund en arbetsuppgift, så kommer hon att bli egen företagare. Här är några av de favoritarbetsuppgifter som en hund själv åtar sig: Trädgårdsarbetare – när du kommer hem upptäcker du att din vattenspridare är nermonterad och att dina blommor är uppgrävda.

Professionell värd/värdinna – din hund hoppar på dina besökare och välter omkull dem så fort de kommer in genom dörren.

Inredningsarkitekt – när du kommer hem hittar du kuddar och märkesskor i delar, precis som din hund vill ha dem.

Alarmsystem – problemet med detta alarm är att det inte går att slå av, förutom när hunden somnar, vilket gör att grannarna ofta hör skall både dag och kväll.

Jägare – min hund Molly brukade fånga döda fiskar i Erie sjöns närhet och presenterade dem stolt vid mina fötter när hon kom in genom dörren.

Säkerhetssystem – hunden vaktar huset från alla inkräktare. Om hon är aggressiv kan farbror Per, stackarn, snart kallas ”halte Per”.

Brandsoldat – din hund släcker alla fantasibränder på dina möbler.

Lösningen på detta är enkel. Bli din hunds arbetsgivare.

Arbete är viktigt eftersom det inte enbart ger din hund den stimulans han behöver, utan också gynnar och utvecklar ett slags självförtroende, mening och stolthet. Målet med att ge din hund ett arbete är inte att få henne att sluta med dessa oönskade beteenden, utan att få henne att se dig som sin arbetsgivare. När du blir det kan du nämligen tala om för henne när och var du vill att hon skall göra något, eller inte.

Det innebär att trädgårdsmästarhunden lär sig att gräva i en sandlåda, medan den professionella värdinnan lär sig att ligga ner när ringklockan ringer. Inredningsarktiekten tuggar på lämpliga föremål, där vi inkluderar så kallade ”smarta leksaker”, till exempel Kongar. Alarmsystemshunden lär sig att skälla tre gånger när brevbäraren eller gäster anländer, för att därefter lägga sig tyst på golvet. Jägaren lär sig att jaga, spåra och döda frisbeen, ostbitar och kongar. Brandsoldaten lär sig när och var det är lämpligt att göra sina behov.

10. Be om hjälp Sist, men inte minst viktigt, be om hjälp om du inte kommer på hur du skall träna din hund, särskilt viktigt är detta om du stöter på något problem som du inte vet hur du skall lösa.

Aggressionsbeteenden kräver alltid en professionell tränare. Be om rekommendationer från din veterinär, dina vänner, eller från en hundtränarorganisation som till exempel sirius hundkonsulter (www.siriushund.se) eller IMMI (www. immi.nu) . Alla tränare kallar sig positiva och att de har lång erfarenhet, men jag föreslår att du pratar med samtliga och frågar dem specifikt om vilka metoder de använder sig av. Rycker de någonsin i kopplet? Eller använder de sig av stryphalsband? Eller lägger de ner hunden på ryggen? Om du anlitar någon och han eller hon plötsligt börjar skrika på din hund eller använder sig av någon av ovanstående metoder, fråga dig själv om det är så du vill att din bästa vän skall bli behandlad.

Framgångsrik hundträning har sin grund i gammalt hederligt sunt förnuft, och att lära sig att styra av problem innan de sker. Träna med kärlek, ömhet och konsekvens, och fram för allt, se till så att du och din hund är utom all fara.

Översättning: Natasja Ravenklint 23

Hund Hund && Människa Människa Hund & Människa

En hundägares reflektioner 5 Av Maja-Lena Erlandsdotter Larsson

MayasNatasja valpar fem veckor gamla.

Foto: Ravenklint Maya var fortfarande tvångsomhändertagen när bilden togs.

Den här försommarmånaden tar Maja-Lenas hundägares reflektioner oss till en helt annan årstid, och medan vi läset detta kan vi glädja oss åt att det är mer än ett halvår kvar...

Hundar älskar mat. De älskar också att tigga.

Och smyga. För ett par år sedan samlades familjen inför ett julfirande, barnen tjoade och hundarna välte granen. Julgranskulor förvandlades till småbitar, stjärnan blev sig aldrig mer lik igen. Glittret försvann, men återfanns pö om pö i diverse avskrädeshögar på tomten närmaste veckan. Julklapparna fick placeras högt upp på skåp, tydligen är krulliga snören och tomteprydda inslagspapper mycket intressanta.

Gästerna anlände, snön viftades bort från ytterplaggen. Samtliga hundar skulle individuellt häl24

Foto: Shutterstock sa på de anlänande. Några av dem vältes tyvärr i hallen, en sextio kilo tung newfoundlandshane som hoppar kan ju få vissa effekter. Förutom de övriga sex mellanstora. Nåja, inga skador förutom rent emotionella uppstod. Glöggen värmdes, buffén förbereddes och Jansons-frestelsen åkte in i ugnen. Köket fick spärras av med en grind, för att glupska fyrbenta vänner skulle hållas. Den obligatoriska julskinkan låg i saltlager på bordet, Lasse Berghagen sjöng smäktande julsånger i radion. Förväntningarna var stora.

Som vanligt inleddes julaftonsfirandet med en skogspromenad efter den värmande glöggen.

Snön föll så där som i sagorna. Hundarna fick ligga hemma eftersom bus i snön, granmassakrering och paket med grisöron tagit musten ur

Hund & Människa dem. Hararna och rådjuren fick således fira julafton i fred. Alla var glada, förutom barnen som mulade varandra och började gråta. Väl hemma igen tändes brasan och hundarna hoppade ner några gäster till. Hur kan det vara så roligt när någon kommer hem egentligen? Tur att vi människor inte beter oss så. Det är ganska slitsamt i längden. Någon undrade hur grinden till köket hade öppnats och var tuggmärkena kom ifrån, men i yran så var det inte någon som reflekterade mer över det.

Jansons-frestelsen spred sin doft i huset och ljusen tändes. Köttbullarna fanns på plats, precis som den kokta potatisen och sillen, den gravade laxen med tillhörande sås, fårfiolen och ägghalvor. Lutfisk, diverse kålsorter och prinskorvar dukades upp. Mimosasalladen togs fram, brödet och ostarna lades på brickan.

Till sist skulle skinkan få sin griljering i ugnen, barnen ville gärna att den var lite varm. Senap och ströbröd blandades och en av gästerna fick i uppdrag att hämta grytan med skinkan och saltlagret. Det visade sig som så att saltlagret var borta, det borde varit i alla fall fyra liter.

Förutom detta samlades samtliga förstummade vid grytan, för hela julskinkan var försvunnen.

Spekulationerna sattes igång, men det hela blev snart ganska uppenbart. En av de fyrbenta bestarna låg och och jäste mer än de andra, med uppsvälld buk och flämtande andning.

Gnyendet och doftsensationerna bidrog till misstanken. Efter konsultation från diverse håll sade man att det är bara att vänta och se om hunden klarar av den mängden salt och kött, så vi firade en skinklös jul och väntade. Och väntade. Den kriminelle hundens kropp löste problemet på alla tänkbara vis. Detaljer behöver inte nämnas, det får överlåtas åt fantasin.

Som tur var löpte allting väl och hunden överlevde, saltmängden till trots. Tre dygn senare var han på benen igen, om än något slöare än förr. Vattenförbrukningen ökade markant under perioden. Så vad kan man säga? Hundar älskar mat. De älskar också att tigga. Och bevisligen också att smyga och begå kriminella handlingar när intet ont anande helgfirare tar sin traditionella skogspromenad.

Hundens mi

UtbildningsAkade

Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!

Karlshamn

Instruktör: Inger Borg

www.hundisverige.se 25

Träning & Beteende

Magnetleken Av Natasja Ravenklint

Foto: Natasja Ravenklint En av grundprinciperna inom inlärning är att beteenden som lönar sig ökar, och beteenden som inte lönar sig minskar. Detta är något man tar fasta på i magnetleken. Beteenden som du vill ha skall magnetisera dig till hunden.

Paul Owens är en av mina idoler, en förebild som vill göra hundträning enkelt och roligt. Han vänder sig tydligt till den vanlige hundägaren och kommer med små tips som kan förändra vardagen för många hundägare och vända saker och ting till något positivt. Magnetleken är en av de övningar som är en grund i hans sätt att jobba.

När hunden gör något som du vill att den skall göra, skall hunden ha en känsla av att den då blir en magnet som attraherar dig och allt positivt som kommer med dig. Övningen kan användas både för särskilda moment man vill träna in, men även utanför träningspassen. Så fort hunden 26

gör något som du gillar, till exempel ligger på sin plats, så kastar du till hunden en godisbit.

De beteenden som lönar sig kommer att öka i frekvens. Vi skall nu titta på hur du kan tillämpa övningen i praktiken.

Hunden hoppar Hunden hoppar på dig och folk som kommer på besök. Ha hunden i koppel. Sätt antingen fast hunden i något eller be någon hålla hunden.

Om hunden sätter sig går du fram och belönar, om hunden reser sig upp när du är på väg fram backar du omedelbart undan från hunden, om hunden då sätter sig går du genast tillbaka till hunden igen, och så vidare. Hunden kommer snart lära sig att det som magnetiserar dig är att hunden har rumpan i backen.

Lycka till med träningen!

Läsare ger boken högsta betyg och skriver: Klickerträning för nybörjare En mycket bra och lättläst bok som jag varmt kan rekommendera. Denna bok kan läsas av alla men jag rekommenderar den främst till dig med lite eller ingen kunskap om klickerträning men som vill lära. I boken presenteras klickerträning enkelt och grundläggande och är mycket lätt för nybörjare att förstå. En superbra bok. av JG, 2009-10-20

Klickerträning för nybörjare, Natasja Atterbom En mycket bra, grundläggande och lättförståelig bok, genomtänkt och vägledande, initierad och full med förklaringar och exempel. En bok jag varmt kan rekommendera, trots att det redan finns ett antal bra (och dåliga) klickerböcker på svenska. Intressant och lättläst med en del ny klickerkunskap. av G E, 2008-08-31 Hämtat från www.Adlibris.se

Från en blogg: Tänkte rekommendera en bok jag nyligen läst.

Klickerträning för nybörjare heter den och är skriven av Natasja Atterbom.

Jag har använt mig av klicker på dvärgpudeln Hugo jag hade förut och läste då en annan bok som jag lärde mig mycket av. Använde det jag mindes ur den boken då Nikita var valp men eftersom det var några år sedan jag läste den ville jag ”friska upp” minnet lite när jag rätt så nyligen började med klickern på Nikki igen.

Denna bok ger massa tips och en bra grund på ett lättförståeligt sätt. Boken bjuder på olika övningar med detaljerade steg.

Trots att jag inte är helt ny inom klickerträningen var detta en mycket givande bok som jag varmt kan rekommendera för den som är intresserad av att klicka med sin vovve.

Saras Blogg http://tattines.blogspot.com/2011/11/klickertraning-for-nyborjare.html

27

Forskning & Vetenskap

Epigenetik

- mellan arv och miljö

Av Natasja Ravenklint

När Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings Universitet föreläser är det alltid spännande, och vi på Hundens Värld vill som vanligt sprida hans kunskap vidare till så många som möjligt. Den här gången har vi lyssnat till hans föreläsning på Adventure Dog konferensen i december 2011 och skrivit ut det hela, mer eller mindre ord för ord.

Det ämne som jag skall prata om idag är epigenetik – mellan gener och miljö, och det här är ett område med kraftig tillväxt, där det händer otroligt mycket. Det kan verka lite tekniskt komplicerat, men implikationerna och konsekvenserna, 28

inte minst tror jag för hundar och hundavel, är nästan, skulle jag vilja påstå, oöverblickbara. Jag skall försöka belysa det här fältet väldigt allmänt idag, från en rad olika perspektiv, och det kommer väl egentligen inte mest handla om hundar.

För att vara helt ärlig så kommer det nog minst handla om hundar. Jag klämmer in en liten hund här och där. Men det är väldigt lite forskning gjord på det här området. Men vi kommer se att det finns en hel del andra intressanta djurslag i den här världen. En del har fjädrar. Men som sagt var, en och en annan hund kommer det att bli.

Forskning & Vetenskap Beteendet beroende av gener Beteendet är ju beroende av gener. Det har funnits tider då folk har ifrågasatt detta – kan verkligen beteenden kodas av gener och DNA? Hur går det till? Men det är något vi har lämnat bakom oss för länge, länge sedan. Det är ingen som helst tvekan om att skillnaden på beteenden mellan två hundraser, till exempel, en border collie som instinktivt, utan att behöva gå någon särskilt långvarig utbildning, gärna ägnar sig åt att valla får, eller åtminstone försöka, eller retrievern som älskar att bära saker. Den skillnaden beror på medfödda genetiskt kodade skillnader mellan raserna.

Så DNA kommunicerar på något sätt med hjärnan och styr hur beteenden utvecklas. Hur går det här till? Ja, det här är en sådan där ”crash course” på 30 sekunder i grundläggande genetik, så vi skall inte slösa så mycket tid på det, men det är nödvändigt att förstå att kopplingen

inte är direkt. DNA har ingen direktkontakt med hjärnan, utan DNA måste läsas av och översättas till proteiner. Det sker genom att DNA i sekvensen av baser innehåller koden för mRNA, som i sin tur styr produktionen av olika proteiner.

Och de här proteinerna, ja det är ju de som gör livet. Proteinerna är livet. Och de påverkar beteendet på en massa olika sätt. Det är proteinerna som formar hela systemet som leder fram till beteenden, alltså hjärnan, nervsystemet, sinnesorganen - och allt det här är ju proteiner. Muskler och leder som djur använder för att röra sig och faktiskt utföra beteenden. Men också saker som kalibrerar beteendet och ändrar det varje dag: hormoner, hormonreceptorer och transmittorsubstanser, som styr signaler mellan nervceller. Allt det här är proteiner eller direkt proteinberoende.

Så DNA, som innehåller de här fyra olika baserna

Vi erbjuder vård av hög kvalitet och ett kärleksfullt omhändertagande. ,JSVSHJ t NFEJDJO t SÚOUHFO t VMUSBMKVE

Varmt välkommen!

Tidigare hette vi Kajsa-Lisas Veterinärklinik

Medicin | Kirurgi | Röntgen | Ultraljud | Tandvård | Vårdavdelning www.cityveterinarerna.se TELEFON 046-14 46 49 ADRESS Dalbyvägen 24, Lund WEBB www.cityveterinarerna.se www.cityveterinarerna.se 29

Forskning & Vetenskap C, T, A och G, och deras ordning bestämmer vilka proteiner som skall produceras och proteinerna i sin tur skapar det färdiga beteendet.

Och det här är så här långt, relativt enkelt och ”straight forward”. Men det är faktiskt mer än så, det är även fundamentet för hur livet fungerar på jorden. Hela den moderna biologin bygger ju på evolutionsteorin, och evolutionsteorin i sin tur bygger på att genetiken fungerar.

Darwin i sammanfattning Hela Darwins evolutionsteori kan faktiskt sammanfattas väldigt enkelt i tre principer: Det är principerna om: variation, ärftlighet och naturlig selektion.

En egenskap i en population varierar – alla individer är inte likadana. En del av den här variationen beror på genetiska skillnader, man ärver föräldrarnas variant. Och alla varianter är inte lika bra på att reproducera sig och lämna avkomma

Hundens mi

UtbildningsAkade

Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!

Helsingborg/Åstorp

till nästa generation, det vill säga det sker en naturlig selektion. Vissa av de här varianterna blir överrepresenterade i nästa generation och på det viset förändras en population gradvis.

Det är fundamental evolutionsteori. Mer än tre principer behövs inte för att förklara hur livet utvecklas på jorden. Och det här insåg ju redan Darwin och med 1900-talets nya landvinningar inom genetik och molekylärgenetik så började vi förstå hur det här fungerar rent molekylärt ända ner på DNA-nivå. Och en viktig slutsats som man drog på 1900-talet var att variationen beror på slumpvis utvalda mutationer i DNA. Något som vi skall återkomma lite grand till.

Ny forskning bekräftar Darwin Men en väldigt viktig och faktiskt ganska fascinerande insikt är att 100 år av molekylär, genetisk forskning, med upptäckten av DNA molekylen och allt vad som kommer med det, har i varje enskildhet bekräftat Darwins ursprungliga teorier. Darwin visste naturligtvis inte någonting om genetik och DNA och sådan här saker, men efter hand som vi har lärt oss mer om hur genetiken egentligen fungerar, så har vi också förstått mer av mekanismerna i det här.

Vi vet att mutationerna består av enstaka baser som förändras i DNA sekvensen. Vi vet hur celldelningen går till. Reduktionsdelningen, eller meiosen, som leder fram till könscellerna. Det är basen för ärftligheten.

Vi vet hur den naturliga selektionen sker när frekvensen av genvarianter förändras i och med att djur flyttar på sig, eller att vissa är mer reproduktivt framgångsrika än andra. Men vi står fortfarande fast vid grundtanken att den här mutationen som ger upphov till variationen från början är slumpmässig. Det är ren slump vilka baser som förändrar sig och vilka nya genvarianter som därmed ska uppstå.

Instruktör: Andrée Carlsson

www.hundisverige.se 30

Molekylärgenetiken Det här fångade man ganska tidigt inom molekylärgenetiken, ganska kort efter att man hade upptäckt DNA och DNA-struktur, så fångade man det i det som ofta kallas ”molekylärgenetikens centrala dogma”:

Forskning & Vetenskap

Det var Francis Crick, en av DNA-molekylens upptäckare, som formulerade det så.

Man sa att det här är enda vägen som informationen flödar. DNA innehåller koderna – bassekvensen, men det måste översättas till RNA och det kan bara gå i den riktningen. RNA är koden för proteiner och det kan bara gå i den riktningen. RNA kodar för proteinet. Proteiner skapar den färdiga fenotypen – det som vi kan se i samspel med miljö. Så miljö och genotyp samverkar för att skapa fenotyp, men informationen från generna går bara i en riktning.

Så såg man på det här för så där 50 år sedan, sen började man inse att det inte var hela sanningen, för man upptäckte att RNA ibland faktiskt, ganska ofta, återkopplar och förändrar DNA. Det påverkar inte strukturen på DNA, men vilken del som är aktiv. Så det finns alltså, så att säga, en pil som går tillbaka från RNA till DNA. Men så kom man på att det där gäller ju faktiskt proteinerna också. Det finns faktiskt proteiner som inte gör annat än reglerar hur DNA fungerar och vilken del av DNA som skall vara aktivt. Så den ursprungliga centrala dogmen visade sig inte hålla. Informationen flödar ganska fritt i båda riktningar, utom när det gäller den sista pilen.

Alltså fenotypen, den färdiga individen. Från miljö finns det alltså ingen väg till DNA.

och G. Vi har ungefär tre miljarder baspar i vårt genom. Hunden har cirka två miljarder baspar och de kommer alltså i en väldigt specifik ordning - DNA-strukturen. Den är oförändrad, men det kan hända andra grejer.

Och nu skall jag bli lite teknisk, för jag vill inte att ni ska gå hem och tro att det här är någon slags magi eller hokus pokus. Vi pratar faktiskt om grundläggande kemi i cellkärnan. De två viktigaste epigenetiska mekanismerna är det vi brukar kalla för metylering av CpG-positioner, och jag skall strax förklara vad det är för något, och det är förändringar av histoner.

Histoner och cytosinmetylering Vi börjar med histonerna. DNA-molekylens miljarder baspar ligger i en lång, lång sträng. Det är fyra meter DNA i varje cell. För att det skall kunna gå måste det förpackas riktigt ordentligt.

Det är så mycket DNA faktiskt, så att om man

Hundens mi

UtbildningsAkade

Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!

Malmö - ”kamphundar”

Epigentiken gör entré Där befann vi oss för så där tio, femton år sedan och sen dess har det börja hända grejer.

In på scenen kommer då det här nya ämnet, som kallas epigenetik. Själva termen formulerades för väldigt länge sedan, redan innan man kände till DNA-strukturen. Men den moderna betydelsen av den har inte mer än ungefär tio år på nacken.

Med epigenetik menar man alltså kemiska förändringar av DNA, men där själva DNA strukturen är oförändrad. När jag pratar om DNA struktur så menar jag ordningen på baserna C, T, A

Instruktör: Kim Molina Rivera

www.hundisverige.se 31

www.hundkartan.se 32

Forskning & Vetenskap skulle lägga DNA från en enda person, mig till exempel, i en lång sträng, så skulle den långa strängen, allt DNA som jag har i min kropp, skulle räcka ända härifrån och upp till solen… och tillbaka …. åtta gånger.

Så det är mycket DNA som ska in i cellkärnorna.

Konsten att få in det där är att förpacka DNA, och det förpackas med en sorts proteiner som kallas histoner. Och de där histonerna kan förändras kemiskt på olika sätt, vilket förändrar DNA-förpackningen. Packar man det riktigt, riktigt tätt, kan inte generna uttryckas, och de tystas. Så trots att DNA finns där, så kommer det aldrig att uttryckas. Det är ett sätt att förändra DNA, utan att påverka strukturen.

Det andra sättet är att kemiskt förändra själva baserna. Då är det framförallt den bas som vi förkortar med C, cytosin, som kan få på sig en extra liten molekylgrupp som kallas metylgrupp.

När cytosinet blir metylerat så får det ungefär samma konsekvens. Nämligen att DNA tystas och genen inte kan uttryckas. Strukturen är den samma, men plötsligt är genen tyst.

Epigenomet Det finns en term för det här, som man lika gärna kan vänja sig vid. Vi har nog allihop lärt oss att prata om genomet, arvsmassan. Hundens genom som kartlades 2005. Nu måste vi också börja tänka på ”epigenomet”: alla de här kemiska strukturerna i DNA som inte är bassekvensen, utan modiferingar av DNA. De här sakerna kan skilja sig från individ till individ och det som är intressant är att både histonmodifieringar och cytosinmetylering kan uppstå under livet som följd av en mängd olika saker, som sjukdomar, svält, stress och så vidare. Om man tittar på exempelvis två enäggstvillingar så har de identisk DNA när det gäller DNA strukturen. När de föds är de nästan genetiskt identiska, men inte fullständigt. Alltså strukturen är helt identisk, men epigenetiskt kan de skilja sig.

Efter hand som livet går på och olika saker händer, man kan drabbas av sjukdomar och stress, så förändras epigenomet gradvis och när de här enäggstvillingarna kommer till mogen ålder,

så är de epigenetiskt väldigt olika, trots att de har lika DNA sekvenser. De här sakerna, de här erfarenheterna, stressen, som kan förändra hur genomet uttrycks kan uppstå på en massa olika sätt. Man har till exempel studerat effekterna av modersbeteende, av modersomsorgen, hos framförallt råttor. Då fann man att om man grovt delar in råttor i två olika kategorier, så finns det vissa råttmödrar som är otroligt duktiga. De tar hand om sina ungar, slickar, putsar och sköter om dem. Sen finns det andra som är lite mer nonchalanta, ni vet fri, sjuttiotalsuppfostransråttmammor.

Det intressanta är att när man tittar på och ser vad som händer med de här råttungarna och hur de själva växer upp. Om man själv har en omvårdande moder så blir man bättre på att själv hantera stress och man blir själv en bättre mamma.

Det beror på att, utan att gå in på detaljer, att omhändertagandet förändrar epigenomet. Det är framförallt vissa gener som får ett förändrat epigenetiskt utseende. Till exempel en receptor som är viktig i stresshantering. Den heter glukokortikodreceptorn, och behövs för att stresshormonerna skall kunna verka. Och det här är intressant, för om man har en bra mamma blir man en bra mamma, vilket ju då betyder att ens egna ungar även blir bättre mammor. Redan här ser vi hur en icke genetiskt kodad egenskap faktiskt kan förflyttas genom generationerna, på grund av, som i det här fallet, ett förändrat modersbeteende som beror på epigenetiska effekter.

Prenatal stress Det här är lite intressant ur en helt annan aspekt också, därför att nu är vi inne på hur tidiga erfarenheter påverkar beteendet. Många av er har säkert hört begreppet ”prenatal stress”, det vill säga man tror kanske att fostret ligger i livmodern och växer i allsköns ro, och skvalpar runt i en behaglig modersvätska av något slag. Riktigt så enkelt är det inte. Man står ju i kontakt med hela moderns blodomlopp. Saker som påverkar mamman påverkar också fostren och avkomman. Det här är ganska väl belagt på en massa olika arter, att om en hona under dräktigheten utsätts för stress, så kan det ge långvariga, livslånga förändringar av beteendet hos avkomman, sjukdomsbenägenhet och annat. Det är det vi 33

Forskning & Vetenskap brukar kalla prenatal stress.

Det visar sig att mycket av den prenatala stressen beror på epigenetiska förändringar. Det här har man studerat, inte minst hos människor.

Det finns en stor mängd studier, till exempel har man då sett att mödrar som under graviditeten drabbas av depression, deras barn visar sen en förändring av de stressrelaterade generna.

Samma som man såg hos de råttor jag pratade om nyss. Och det gör att man får ett förändrat sjukdomsspektrum och förändrat stresstålighet hos avkomman. Det finns dramatiska studier.

Det finns till exempel flera som visar att barnmisshandel och övergrepp mot barn tidigt i livet också leder till samma epigenetiska förändringar av de stressrelaterade generna. I vuxen ålder är det kopplat till såväl risk för depression som självmordsbenägenhet. Så det är inga småsaker om vi pratar om.

Stress och epigenetik Hur kan det här gå till? Hur fungerar den här kopplingen mellan tidig- och prenatal stress och epigenetik? Enkelt uttryckt: om en individ utsätts för stress sätter det igång en kaskad av reaktioner i centrala nervsystemet och hormonsystemet, och leder till att kroppen frisätter olika stresshormoner och det som är gemensamt för de här stresshormonerna är att de är små molekyler. Cortisol är ett av de mest välkända. Det är en liten, liten molekyl, jämfört med många andra hormoner i kroppen – proteiner och så. Cortisolen är en så liten molekyl att den enkelt passerar genom placentan, så när mamman upplever att hon har en förhöjd cortisolnivå, när hon blir stressad av någonting, så kommer cortisolet från mamman, genom placentan, in i fostrets blod att höja fostrets cortisolhalt precis lika mycket. Så lugnt och skönt är det inte alltid där inne i livmodern, även om man inte vet vad mamma blir rädd för, så känner man det när man ligger där

Foto: Jonas Mårtensson

34

Forskning & Vetenskap inne. Och det där får olika typer av konsekvenser.

Stresshormoner Varför är just stresshormonerna så viktiga i sammanhanget? Jo, om man tittar på hur stresshormoner fungerar, så skiljer sig stresshormonerna från andra hormoner i sin mekanism.

De flesta proteinhormoner fäster sig på cellens utsida på små receptorer som finns på cellytan.

Men just de här stresshormonerna och närbesläktade hormoner passerar genom membramet in i cellen och binder sig till receptorn. Sen går de in i cellkärnan och binder till DNA och förändrar DNA-aktiviteten. De förändrar hur generna fungerar, så där ser vi kopplingen. Miljön är orsaken till stressen.

Stressen utlöser hormonkaskaden i kroppen, och de här hormonerna i sin tur förändrar hur DNA arbetar. Så det finns en direkt koppling mellan miljö och DNA-funktionen. Man kan säga att DNA, tvärtemot vad vi trodde tidigare, hela tiden har ett dynamiskt samspel med miljön. Erfarenheter, sådant som händer en individ, kan påverka och förändra hur DNA arbetar och fungerar. Det där är inte så himla konstigt egentligen. Så här vet vi att det fungerar. Men en följdfråga som börjar göra det här riktigt intressant är: Kan epigenetiska förändringar, under vissa betingelser, överleva köncellsbildningen, som är en dramatisk händelse? När cellerna delar sig, arvsmassan halveras och kromosomerna delas. Kan det verkligen vara så att epigenetiska förändringar kan överleva den här processen och den vägen komma in i nästa generation? Då har vi faktiskt en helt ny evolutionär väg, som man kanske inte har tänkt på tidigare. Så är det!

Genetisk prägling Vi vet att epigenetiska förändringar överlever könsbildningen och förändrar avkomman på en massa olika sätt. Ett jättebra exempel är ett fenomen som har varit välkänt under lång tid, även om man kanske inte har kopplat det till det här som jag pratar om idag. Det är fenomenet genetisk prägling. Det är ett så märkligt system. Om en gen kommer till uttryck eller inte, kan bero på om man har ärvt den från sin mamma eller sin pappa. Här har vi ett välkänt exempel. Det är

en mutation i genen IGF2, där finns en mutation som ger upphov till dvärgväxt. Men mutationen kommer bara till uttryck om man ärver den från sin pappa, och inte sin mamma. Det är exakt samma DNA-struktur, bas för bas, men om du har ärvt den från din pappa blir du dvärgväxt, är den från din mamma blir du det inte. Det här är ett exempel på en epigenetisk skillnad som förmedlas via könscellerna. Mamman skickar med en lite annan epigenetisk struktur än vad pappan gör. Det här har man också sett i råtthjärnan. Vis-

sa delar av hjärnan uttrycker företrädesvis pappans gener, medan andra delar av hjärnan främst uttrycker gener ärvda från mamman. Och det här beror på just de här epigenetiska effekterna.

Men de här epigenetiska skillnaderna är ju väldigt stabila. De är nästan som om de vore genetiska skillnader. De är inte förvärvade, på grund av att djuret har blivit stressat, som vi har fått de här skillnaderna. Men även sådana saker kan överleva genom generationer.

Både i växt- och djurvärlden Detta är ganska väl utforskat i växtvärlden. Man har till exempel visat att om man stressar växter med UV-strålning. I ett experiment använde man sig av backtrav, som är en viktig genetisk modellväxt. Om man utsätter dem för stress kan man se epigenetiska förändringar i åtminstone fem generationer efter det. Så de stressrelaterade epgigentiska förändringarna, som uppstår på grund av stressen, förs alltså vidare i många generationer.

35

- den belönande hundsporten

Bli RallyMixare du också!

Nu finns det RallyMix® instruktörer på följande orter: Laholm, Hudiksvall, Värnamo, Solna, Bromölla, Hörby, Malmö, Hässleholm, Knislinge, Malmö, Nyköping, Karlshamn, Täby, Surahammar, Falköping, Stockholm, Oslo, Köpenhamn.

Bli RallyMix® instruktör du också!

www.rallymix.se 36

Forskning & Vetenskap

Ett av mina favoritexempel på epigenetiskt förändring, mest för att djuren är så gulliga, vi är långt ifrån hundvärlden, men vi pratar principer här, men deras DNA är väldigt likartade.

Det här är vattenloppor, som man kan fånga i närmsta vattenpöl, fram på vårkanten. Vattenloppor ser normalt ut som den till höger, med ett rundat huvud. Om man har vattenloppor i ett litet akvarium, och tar några droppar vatten från ett akvarium med abborrar och droppar över det till akvariet med vattenlopporna, så blir vattenlopporna stressade, eftersom abborrar äter vattenloppor. Som en skyddsmekanism börjar de då utveckla en sån här kalkhjälm. Det är en liten förhårdnad spets som sticker upp på huvudet och som gör att abborrarna kan sticka sig på läppen om de försöker äta dem, och då har man en liten bättre chans att klara sig. Det är intressant i sig självt, men det mest intressanta är att om man låter vattelopporna reproducera sig i ett akvarium utan abborrar, så får avkomman också hjälmar. Det är en epigenetisk förändring som förs vidare till avkomman.

Forskning på människor Vi behöver inte ge oss så långt bort i vare sig djur- eller växtvärlden, utan det här har man även studerat hos människor. Det finns några väldigt berömda studier av svenska populationer av människor. En av de mest berömda i världen är den så kallade ”Överkalix-studien”, där man har studerat människor som har levt i Överkalix under 1800-talet. Sverige har ju så bra register, både på hundar och människor, så man har kunnat följa de här människorna genom generationer. Och det har då visat sig att hos den här populationen att om föräldrarna har svultit under sin tidiga pubertet. Nej, förlåt. Om personen har svultit så har deras barnbarn, alltså två generationer bort, förändrat risk för diabetes och hjärtoch kärlsjukdomar. Det här går könsspecifikt.

Farfars näringsintag i puberteten påverkar min risk för diabetes idag, medan mormors näringsförsörjning påverkar min systers risk. Det här är också epigenetiska förändringar.

Så för att sammanfatta det här så lång, kan vi

säga att det finns direkta kopplingar från miljön till arvsmassan. Stress och erfarenheter hos föräldrar påverkar avkommans DNA. Man kan säga att epigenetiken är som en slags brygga som kan förmedla information från miljö till DNA och till kommande generationer.

Forskning på höns Jag tänkte kort visa några exempel från vår egen forskning på höns på hur det här kan fungera.

Vi har studerat höns i många år, och tittat på epigenetiska effekter. I ett experiment hade vi höns som fick växa upp i en stressande miljö. De levde i en miljö som var oförutsägbar och stressande för dem, och så hade vi andra som fick växa upp i en kontrollmiljö. Och en sådan här stressad miljö leder till att djur får en försämrad inlärningsförmåga, och det var vad vi såg på våra höns också. Det var ett väldigt enkelt test, där de skulle lära sig att springa rätt i en labyrint.

Man kunde tydligt se att inlärningen påverkades till det sämre hos de höns som utsatts för stress.

Ta hundkörkort!

Testledare finns nu på många orter i Sverige, hitta någon nära dig, eller bli testledare själv!

www.hundmedborgartestet.se 37

Forskning & Vetenskap Sen fick hönsen para sig, och vi kläckte äggen i en kläckmaskin. Kycklingarna såg aldrig sin mamma eller pappa och växte upp kontrollerat.

De drabbades inte av någon stress över huvud taget. Men när vi gjorde precis samma test med avkomman, så hade de kycklingar som hade stressade föräldrar sämre inlärningsförmåga än de kycklingar som hade kontrollföräldrar. Så föräldrarnas erfarenheter avspeglar sig alltså i avkommans beteende.

preliminära data. Ni får titta nu och sen glömma dem. Det här måste bearbetas ytterligare lite innan de publiceras. Jag kunde bara inte låta bli att ta med dem, för att visa att vi verkar ha samma effekter på hundar.

Det här är några grova saker som vi har plockat fram. Hundarna som föds på hundtjänstenheten tas om hand. Det är schäferhundar vi pratar om. De tas om hand av tikar som varierar i sin omvårdnad, beroende av en massa olika saker.

Forskning på hundar De kan ha olika personlighet, är olika bra mödJag skall också säga några saker om hundar rar eller påverkas utifrån. Drygt ett år senare har också, så här i slutet. Vi har nämligen precis valparna varit ute hos fodervärdar, då kommer börjat ett forskningsprojekt tillsammans med valparna tillbaka och genomgår ett L-test, som försvarets hundtjänstenhet och en doktorand på påminner om MH-testet lite grand. Det är samma försvarshögskolan och jobbar med hundskolans med en massa olika moment. Sen har vi tittat på hundar. Syftet är att se om vi kan hitta sådana olika faktorer som man plockar ut ur testen. Vi här mekanismer på hundar. Och det vi naturligtgår inte in på vad egenskaperna exakt motsvavis är intresserade av är om hundarnas tidigare rar i testet. Vi kallar dem för engagemang och uppväxt, och mödrarnas beteende mot valparna, lekfullhet. Det viktiga här, som jag vill visa er, är på något sätt påverkar valparnas förmåga att att den årstid som valparna är födda på, ger en klara stress senare i livet och kanske deras lämp- tydlig effekt på beteendet hos hundarna ett år lighet som tjänstehundar. Så det här är väldigt senare när de utsätts för L-testet.

Yrkesutbildning Stockholm, Göteborg & Skåne

www.hundisverige.se 38

Forskning & Vetenskap Vi vet inte vad det här beror på. Det kan bero på något så enkelt som att temperaturen är olika i valpboxarna. De kan också bero på att tikarnas beteende varierar under olika delar av året, kanske beroende på temperaturen. Vi vet inte vad det är. Men det är någonting som har påverkat valpens beteende som har att göra med den allra tidigaste tiden i livet. Det kan mycket möjligt vara en epigenetisk förändring.

Det här är en annan egenskap: tikens kullnummer, alltså om man råkar vara född i tikens första, andra eller tredje kull. Det avspeglar sig i hur man beter sig i testet ett år senare. Och återigen, man då mycket väl tänka sig att en tik som har haft en eller två kullar kan ha ett annat modersbeteende, på grund av att hon har blivit mer erfaren eller kanske att hon helt enkelt är bättre på att ta hand om sina valpar. Det här vet vi inte, men det skall vi nu titta på. Så om jag kommer tillbaka på en konferens om ett par år eller så, eller om det blir min doktorand som står här och

berättar, så kanske vi har svaren. Inte bara på vad som exakt orsakar sådana här skillnader, utan också är det här epigenetik eller inte. Jag tror att det är det.

Förändring av Darwins princip Ja, jag började ju tidigt med Darwins evolutionsprinciper: variation, ärftlighet, naturlig selektion.

Slumpmässiga mutationer är källan till variation: det här är ett mantra inom evolutionsbiologin och hela den moderna biologin. Slumpvisa variationer. Det finns inget sätt för miljön att styra hur DNA fungerar.

Och så kommer den nya epigenetiken och visar att det där inte var riktigt sant. I själva verket kan vi faktiskt få ärftlig variation som ett resultat av saker som händer: miljön och erfarenheter. Miljön har ett direkt inflytande på hur genomet fungerar.

Och det här är ju jättespännande på en massa olika sätt, tycker jag. Men det är ju kanske också skrämmande på många sätt. Det finns ju en och

39

Forskning & Vetenskap en annan i biologins historia, som man som biolog, så att säga, inte gärna vill dela säng med.

Här är två av de förkättrade personerna, JeanBaptiste de Lamarch, som gett namn åt lamarckismen. Det som vi defintivt förkastade under 1900-talet. Det var tanken att förvärvade egenskaper kan gå i arv. Oftast avbildat så här i läroböcker: giraffexemplet. Varför har giraffen lång hals? Jo, för att de sträckte på sig efter löven, och avkomman ärvde längre hals. Så sträckte det sig och sträckte sig, generation efter generation. Det kan vi ju skratta åt idag…. Men det var ju inte så där jättelångt ifrån vad den nya epigenetiken visar.

Jag tror inte att det här giraffexemplet någonsin kommer visa sig att vara korrekt, men kanske ligger vi närmare Lamarck än vad vi trodde på 1900-talet.

Jean Babtiste de Lamarch Så har vi den sovjetiske genetikern Lysenko, 1744-1829 som svor kommunisteden inför sin vän Stalin.

Honom vill man inte bli förknippad med som biolog. Lysenko var den sovjetiske genetiker som på den sibiriska tundran, och det kommer växa alldeles utmärkt. Sådana saker inbillade han lyckades övertyga Stalin om att förvärvade Stalin, och det ledde ju till förödande konsekvenegenskaper går i arv. Om vi bara lägger vete i en ser, svält och så vidare. Alltså, vi vill ju inte bli förknippade med dem. frysbox ett tag, så kommer det att kunna växa

Trofim Lysenko (1898-1976), menade att förvärvade egenskaper kunde ärvas, vilket passade den kommunistiska historieutvecklingen, som ville skapa en ny människa.

40

Forskning & Vetenskap Det kan på ytan låta som om det här är samma sak, men så är det inte. Den moderna epigenetiken bygger ju på välkända kemiska förändringar som sker i DNA. Varken Lysenko eller Lamarch begrep någonting av det här.

Så jag tycker att detta är en spännande tid som vi lever i. Och det finns ingenting som är så underbart för en forskare som att omvärdera allt man tidigare har lärt sig. Och det är faktiskt det vi håller på med just nu. Jag tror att på sikt så får det stor betydelse för inte minst hundavel.

Hundensademi k a s g n i n d l i Utb

Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!

Nu startar vi vår andra yrkesutbildning i Stockholm Utbildningen startar 29-30 september i StockFoto: Ingrid Melin Hundforums lokaler på Kungsholmen. holms

www.hundisverige.se 41

Hitta HMT® testledare SVERIGE Blekinge Karlshamn Inger Borg Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se Regionombud

Dalarna

Tomelilla / Lund/ hässleholm Malvina Ravenklint Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se Regionombud

Mora Elisabeth Burtus River Crossing www.rivercrossing.se

Tomelilla / Lund / Hässleholm Natasja Ravenklint Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige Regionombud

Gästrikland

Hörby Yve Alkeborn Positiv hundkraft www.positivhundkraft.se

Gävle Jennie Schröder-Ellner Bravov www.bravov.com

Halland

Laholm Lotta Häger Pampas hundservice www.collie4you.com

Hälsingland Hudiksvall Maria Swedman Swedami www.swedami.se Regionombud

Trönö Marianne Ellner Ellners hunderi www.ellnershunderi.se

42

Skåne

Bromölla Gitte Hansson Bromölla hund www.bromollahund.se Malmö Ann-Marie Campell Trelleborg / Vollsjö Ingrid Keller ingrid.keller@telia.com Knislinge Carina Oredsson Grändens hunddagis www.grandens.se Knislinge Tina Bergström Grändens hunddagis www.grandens.se

Vellinge Heide-Marie Maass Håslövs Hundpensionat www.hundpensionatet.nu

Småland

Älmhult Ulrika Bevreus www.linnebygdenshf.se Regionombud Ljungby Dorn Josefsson www.donnes.se

Södermanland Nyköping Victoria Nilsson www.sundhund.net

Västra götaland Härryda/Göteborg Helena Johansson Du och din hund www.duochdinhund.se Regionombud

Ale/Göteborg Marianne Magnusson Hundcoad i Väst www.hundcoachivast.se Göteborg Johanna Käsper jossi49@hotmail.com

på följande orter: NORGE Stockholm Stockholm Evelina Näsholm Stockholms Hundforum www.stockholmshundforum.se Regionombud Stockholm Zanna Bergersen Stockholms Hundforum www.stockholmshundforum.se Regionombud Skogås Mimmi Janeld Aurora hundtjänst www.aurorahundtjanst.se Nacka Mica Ekestang Hundpedagogerna www.hundpedagogerna.se Farsta Željka Banjac Virvelvindens Hundskola www.virvelvindenshundskola. se Upplands Väsby Gunilla Melkersson Gunillas hundkurser www.hundkurser.com

Uppland

Oslo

Västerbotten

Buskerud

Uppsala Gabriel Firpo Stadshunden www.stadshunden.se

Kassjö Ove Deschenhalm Skihpár doganalytics www.skihpar.com

Ångermanland

Näsåker Åsa Tova Bergh Kursgården HUNDraelvan www.egetbevag.se Regionombud

Jämtland

Krokum Tina Schaffer Hundensgård i Jämtland www.hundensgard.se Regionombud

Oslo Tess Erngren Good Dog Center www.gooddog.no

Darbu Nina Haaland Hund i fokus www.hundifokus.no Svelvik Kari Herdlevaer Vesthund www.vesthund.no

Møre & Romsdal

Averøy Ida Mari Stiansen Nesten Bare Hund www.nestenbarehund.no

Hackås Ia Svärd Ia, Hund & Hälsa

www.hundmedborgartestet.se 43

Hund Hund&&Människa Människa

Lure coursing

- vad är det?

Av Malvina Ravenklint

Foto: Shutterstock Lure coursing är inte någon jättekänd hundsport, kanske för att den fram för allt är ämnad för våra mycket ståtliga, men ganska ovanliga vinthundar? Här tittar vi lite närmare på denna fartfyllda och vackra sport - för finns det något som är vackrare än vinthundar som springer?

44

Allt tog sin början i USA, de första officiella tävlingarna hölls redan 1972. I Sverige blev sporten officiell för några år sedan, fast det fanns hundägare som höll på med sporten redan 1977 i Sverige. Sedan 1999 har lure coursing varit ett bruksprov för vinthundar under Svenska Vinhundklubben. SKK sanktionerade sporten vilket

Hund & Människa i sin tur ledde till att officiella brukschampionat delas ut.

som springer med högburet huvud och mer eller mindre skuttar fram får lägre poängutdelning.

Vad är lure coursing?

Vad är då lure coursing och vilka hundar passar det för? Vårt samhälle som det ser ut idag begränsar det naturliga sättet som vinthundar jagar på, lure coursing ger dessa hundar chansen att få utnyttja sin medfödda talanger det vill säga sin talang att jaga och springa fort. Man kan med två ord beskriva lure coursing ” simulerad harjakt”.

Följsamhet - Här bedömer man hundens förmåga att följa ”haren” med blicken och planera sin väg för att på så sätt effektivt hinna i kapp ”haren”. Man tillåter dock en viss avvikelse då det trots allt handlar om jakt och även ett visst samarbete mellan hundarna som springer. Det är dock viktigt att hunden även i de tväraste svängarna har uppmärksamhet på ”haren”. Det finns dock de hundar som är riktigt garvade och gamla i gemet att de springer direkt till platsen där motorn sitter och helt enkelt väntar in ”haren”. Detta premieras dock inte!

Man arrangerar tävlingen på fält med öppna ytor, det får gärna vara lite kuperat. I marken sätter man ut 10-15 ”trissor” för att tillsammans bilda en önskvärd bana. Själva bytet kan vara en skinnbit men även en vanlig plastpåse går bra.

Detta fästs i linan som går mellan utsatta trissor som bildar banan, linan dras av en motor som är kopplat till ett bilbatteri.

Banan är ca 700-1000 meter lång, det finns ett krav på att startsträckan och slutsträckan skall vara ca 40-60 meter lång. Under banan finns det ett flertal kurvor och tvära svängar, allt för att försöka imitera hur en hare eller kanin skulle springa för att fly. Man kan väl säga att det är bra träning både för kropp och knopp hos hunden.

Det är dock väldigt viktigt att den personen som ”kör” banan vet vad han eller hon gör. Det är viktigt att man saktar ner ”haren” i kurvorna eller svängarna och dra på där det är raksträckor. På så sätt minskar man skaderiskerna för hunden.

Tävling Tävlingen är uppdelad i två heat, domarna poängsätter loppen i fem moment: Entusiasm - Entusiasmen måste vara hög, det skall finnas beslutsamhet och iver i jakten.

Snabbhet - Snabbheten, man tror att detta lätt skulle mätas i tid men då hundarna väljer sin egen väg genom banan kan det bli orättvist.

Därför tittar domarna på om hundarna verkligen jobbar för att få mesta möjliga fart. Man kan säga att de hundar som tar långa kraftfulla steg och sträcker ut ordentligt belönas medan hundar

Uthållighet – Här handlar det om hundens kondition, naturligtvis märks detta mer i slutet av loppet.

Rörlighet – När det gäller bedömningen av rörlighet så tittar domaren på hundens förmåga att snabbt ändra rörelseriktning men ändå med bibehållen fart. Hunden skall kunna hålla hög fart genom kurvorna och ha förmåga att parera eventuella hinder likaså ojämnheter på banan, detta premieras. En viktig aspekt är domarens kunnighet, en större hund med högre vikt tillåts att arbeta något annorlunda än en hund som är lätt och smidig.

Två och två Totalt kan dessa fem moment ge 20 poäng vardera maximalt. Det gör att maxpoängen ligger på 100 poäng. Vid officiella lopp släpps hundarna två och två.

Tävlingen är alltså uppdelad i två heat. I första heatet tävlar hundarna i den ordning som de blivit anmälda till loppet. I heat två sker startordningen efter placering i första heatet. Den som vinner är den hund som samlat mest poäng. Man skall dock ha klart för sig att lure coursing är en bedömningssport, precis som RallyMix® och andra bedömningssporter.

Vad är då skillnaden mellan detta och när en vinthund springer på en vanlig bana? Den enda likheten är att man i båda sporterna låter hunden ”jaga”. I lure coursing är alla vinthundar välkom45

- den belönande hundsporten

Bli RallyMixare du också!

Nu finns det RallyMix® instruktörer på följande orter: Laholm, Hudiksvall, Värnamo, Solna, Bromölla, Hörby, Malmö, Hässleholm, Knislinge, Malmö, Nyköping, Karlshamn, Täby, Surahammar, Falköping, Stockholm, Oslo, Köpenhamn.

Bli RallyMix® instruktör du också!

www.rallymix.se 46

Hund & Människa na att tävla, det vill säga whippets, greyhounds, saluki, irländsk varghund, borzoi med flera. När det handlar om att springa på vanlig bana så är det bara öppet för Greyhound och Whippet, så kallat Greyhoundrace och whippetrace.

att de tvära svängarna kan göra dem illa. Jag tycker dock att det låter som en angenäm sport för dessa snabba hundar som kanske inte alltid kan få sina behov av att springa snabbt och jaga uppfyllda på annat sätt.

Höga hastigheter Man måste dock veta vad man gör när man håller på med lure coursing. Hundarna kommer upp i höga hastigheter, 60 km/tim är inte ovanligt. Därför måste alla deltagare skriva under en försäkran om att de kan de regler som gäller.

Innan själva tävligen så går man en så kallad banvandring, man går med sin hund runt banan och besiktigar den så att säga.

Till slut så vill jag påminna alla därute som håller på med hundsporter, oavsett vilken typ av sport.

Glöm aldrig att värma upp ordentligt och tänk på att nedvarvningen är lika viktig som uppvärmningen.

Lure coursing är en väldigt allsidig träning för vinthundar, där hunden får träna alla sina muskler.

Personligen har jag dock blivit avrådd att låta vår greyhound Tiger hålla på med lure coursing då greyhounds kommer upp i för hög hastighet och

Foto: Shutterstock 47

SverigeS StörSta & HäftigaSte

zoobutik

tel: 040-933332

Celsiusgatan 38 Katrinelund, Malmö

En fantastisk upplevelse för hela familjen!

2000m2 butik med allt till hund, katt, akvaristik, reptiler & smådjur.

Välfyllda hyllor Ormar i olika former

Mer info på...

700m2 konstgjord grotta

www.jagerzoo.se

48

Massvis av fisk

Hälsa & Friskvård

Zylkene® och Adaptil® mot

ångestsyndrom hos hund!

- fungerar det verkligen?

Av Malvina Ravenklint Vi fick en insändare som kvar kritisk till att vi har reklam för Adaptil i tidninen. Vi är, som redan sagt, varma anhängare av detta som ett träningshjälpmedel. Men vad säger forskningen? Ångestsyndrom hos hundar har blivit en allt viktigare fråga för beteendeveterinärer. Olika definitioner för ”mentala störningar” har föreslagits beroende främst på om en hund verkligen kan känna ångest (K.Overall, Dodman and Shuster,1 1998) eller inte (Pageat 1995, 1998, Mege et al.,2003). Man kan dock enas om att det kan finnas ångestrelaterade förhållanden och att detta kan vara det främsta skälet till beteendestörningar hos hundar.

Orsaker till dessa ångesttillstånd kan man inte direkt fastställa, det kan handla om allt från invärtes sjukdomar till hormonrubbningar eller helt enkelt en genetisk predisposition (Tancer et al., 1990). Det kan även bero på externa orsaker såsom dåligt ägarförhållande, dåliga sociala relationer –och/eller att hundens utsätts för bestraffningar.

För att kunna hjälpa hunden hantera oro, rädslor –och/eller fobier måste man påbörja beteendemodifiering samt reducera stressen som hunden upplever. I dag har man tagit fram en hel del olika utbildningsprogram i form av TACT och BAT för att bara nämna några. Genom dessa program jobbar man hela tiden med att förbättra hundens förmåga att hantera stressiga situationer.

Utöver detta har även läkemedel utvecklats för att främja men även påskynda hundens åter-

hämtning. De läkemedel som ångestdämpande medel (i USA) är olika typer är: Anxiolytika - Betablockerare - Alpha-2 agonister (proteiner som finns på cellytorna i flera kroppsvävnader och som binder till sig adrenalin och noradrenalin så att dessa kan verka i sina målceller. Man kallar även dessa Adrenerga receptorer).

- Morfoliner/Opioider - Benzodiazepiner Antidepressiva - Tricykliska antidepressiva (TCA) - Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) - Monoaminoxidashämmare (MAOI) Frågan man kanske bör ställa sig är hur villig är den vanliga hundägaren att ge ovanstående receptbelagda mediciner till sin hund? Notera dock att de flesta som listades inte används på hundar i Sverige i dagsläget, då vi ligger något efter USA när det gäller detta, både på gott och ont.

Nya läkemedel på marknaden Två nya läkemedel har nu lagts till i ovanstående läkemedelsklassificering (2007) och dessa är: - Feromoner - Neutriceuticals Feromoner har en lugnande effekt på hunden och används för att hantera oroliga förhållanden främst under hundens utvecklingsfaser (Mills et 49

kontakt@ceva.com www.ceva.nu 50

Hälsa & Friskvård al.,2003, Pageat och Gaultier 2003 samt VienetLegué 2006) DAP® (Adaptil®).

möte med människor etc.

Alfa-casozepine som man finner i neutriceuticals har använts på labratorieråttor som har haft ångestproblematik. Alfa-casozepine finns i Zylkene® och har visat sig vara ett effektivt medel för att lindra ångest hos katter med sociala fobier (Beata et al., 2007).

En liknade studie när det gäller feromoner som man hittar i ADAPTIL® (DAP®) utfördes i Australien. Man använde sig i studien av ADAPTILS halsband under en 4 veckorsperiod. 32 hundar deltog i testet och var allt från 1 till 11 år. 14 hanhundar där alla utom 1 var kastrerad. Av de 18 tikarna som deltog var alla utom 1 kastrerade.

Många hundägare drar en suck av lättnad när de hör att det finns läkemedel på marknaden som inte är beroendeframkallande och som faktiskt är helt naturliga.

Deras generella diagnos var ångestsymtom (56%), separationsångest (15%) samt ljudfobier (18%). 78% av ägarna kände att deras hund verkligen blivit hjälpta av halsbandet.

Fungerar dessa då?

Man utförde en studie på 19 tikar, varav 9 av dessa tikar var kastrerade och 19 hanar varav 2 som var kastrerade på ett laboratorium i Frankrike. Dessa hundar var anmälda av sina ägare då de kände att de behövde hjälp på grund av problembeteende hos sina respektive hundar.

Medicinerna utför inga underverk utan det är endast tillsammans med förändringar i hundens miljö och associationer som man kan uppnå fullgott resultat. Upplever man att ens hund har problem, tveka inte…vänta inte..det finns hjälp att få! I dag finns det väldigt många duktig hundpsykologer som kan hjälpa dig och din hund att få ett bra liv tillsammans. Var dock noga med att ”kolla” referenser på den ni väljer att anlita för som i alla branscher finns det seriösa men även mindre seriösa utövare.

Hundarna som ingick i testet vägde allt mellan 1,5 kg till 42 kg. Medelåldern på hundarna var 4 år. Hälften av hundarna fick MAOI hämmande i form av Selegilin och den andra hälften fick Alfacasozepine (Zylkene®). Ägarna fick inte reda på vilken typ deras hund fick administrerat i form av tabletter för att man på så sätt skulle få ett så rättvist resultat som möjligt.

Hundarna som deltog i testet hade problem med saker som rädsla, utfallsproblematik, stereotypa beteende för att nämna några.

Resultatet Alpha-cazozepine visade sig vara lika effektivt vid behandling av ångest hos hund som MAOIhämmare, i detta fall selegilin. Alltså i dag kan man på den svenska marknaden köpa läkemedel som innehåller för hunden helt naturliga ämnen och som inte är beroendeframkallande. Notera dock att samtidigt som man medicinerar sin hund behöver man även jobba med beteendemodifiering, det vill säga förändra de associationer hunden har till olika saker som ligger till grund för ångesten. Det kan röra sig om att bli lämnad ensam hemma, möte med andra hundar, osäkerhet,

Källa: Claude Beata DVM, Edith Beaumont-Graff et al,. 2007 (Zylkene®), Sherman and Mills, Denenberg and Landsberg, 2008, Levine and Mills 2008 (ADAPTIL®) 51

Blekinge

Skåne

e

Inger Borg Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se

Gitte Hansson Bromölla Hund www.bromollahund.se

Natasja & Malvina Ravenklint Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se

Helsingborg

Malmö

Hörby

Kim Molina-Rivera Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se

Karlshamn

Halland Laholm

Lotta Häger Pampas hundservice http://www.collie4you.com /pampashundservice.html

Bromölla

Andrée Carlsson Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se

Hälsingland

Malin Cedergren Björkhaga Hundskola www.bjorkhagahundar.se

Maria Swedman Swedami Hund www.swedami.se

Yve Alkeborn Positiv Hundkraft www.positivhundkraft.se

Hudiksvall

Trönö

Marianne Ellner Ellners Hunderi www.ellnershunderi.se

Hässleholm

Hannah Kendrup Hundens Utbildningsakademi ww.hundisverige.se

Knislinge

Carina Oredsson Grändens Hunddagis & Hundpensionat www.grandens.se

52

Lund

Ann-Marie Campbell ann-mari.campbell@mah.se

Rasmus Andersson R+ Hundskola www.rplus.se

Skurup

Jozefin Billberg Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se

Tomelilla

Natasja & Malvina Ravenklint Hundens Utbildningsakademi www.hundisverige.se

Svedala

Anne Olsson anne_olsson@telia.com

RallyMix

-den motiverande hundsporten

Hitta instruktör här!

Stockholm

Västergötland

Stockholms Hundforum www.stockholmshundforum.se

Eva Bolund Lunnagården www.lunnagardens.se

Kungsholmen

Täby

Susann Fagerman Dog Spirit www.dogspirit.se

Huddinge

Frida Sållarp Vänliga Hund www.vanligahund.se

Falköping

Västmanland Surahammar

Camilla Westerlund Hundoptimisten www.hundoptimisten.se

NORGE Oslo

Tess Erngren Good Dog www.gooddog.no

Danmark

Två instruktörer inom kort

Södermanland Nyköping

Victoria Nilsson Sund Hund www.sundhund.net

Strängnäs

Sara Pettersson Doggie-Zen www.doggie-zen.se

www.rallymix.se 53

HUNDENS VÄR Du missar väl inte att du helt gratis även har tillgång till vårt arkiv. På hemsidan kan du hitta alla nummer, och även innehållsförteckning, så att du på ett lätt sätt kan hitta vad du letar efter.

Få träningstips, läs veterinärråd, var med på operationer, läs om raser, och mycket mycket mer.

Varmt välkommen till vår tidning!

54

www.hundensvarld.se

RLD I ARKIVET

55

Kvartssida •

Kvartssida

1/8 dels sida

Helsida (det inramade fältet)

1/16 delssida

Halvsida Annonspriser i Hundens Värld Helsida: 200x285 mm. Pris: 2.000 kr exkl. moms.

Halvsida: 200x140 mm eller 99x285 mm. Pris: 1.280 kr exkl. moms.

Kvartssida: 99x143 mm. Pris: 640 kr exkl. moms.

1/8 del: 99x71 mm. Pris: 400 kr exkl.moms.

1/16 del: 48x71 mm. Pris: 250 kr exkl. moms.

Annonsen lämnas som jpeg eller PDF och skickas till: info@hundensvarld.se

56

Kennelannonser Stabyhoun

Swedami

Boxer & Papillion www.Swedami.se

www.freijahusetskennel.se

Här kan du ha en stående kennelannons under hela 2012 för endast 500 kr för ett helt år.

Hör av dig till info@hundensvarld.

57

Hundens Värld tackar: Sponsorer: Kakadu Traders Annonsörer: Kakadu Traders Ceva Stockholms Hundforum RallyMix.se Hundmedborgartestet Sirius hundkonsulter Hundens Utbildningsakademi Skribenter: Paul Owens Maja-Lena Erlandsdotter Nilsson Natasja Ravenklint Malvina Ravenklint Fotografer: Jonas Mårtensson Natasja Ravenklint Shutterstock

Nästa nummer: Utkommer i slutet av maj 58

Foto: Shutterstock