TRYCKSATTA STIGARLEDNINGAR Behov av ett landsgemensamt och uppdaterat regelverk

Krav- och kunskapsnivån avseende stigarledningar har under många år varit bristfällig. Beroende på vem som har projekterat och installerat ser anläggningarna olika ut. I föreliggande artikel beskriver Hanna Nauckhoff och Kristian Holmberg, båda vid Bengt Dahlgren Brand & Risk, de idag olika tillämpade regelverken och pekar på behovet av ett harmoniserat regelverk eller en standard som ställer likvärdiga krav i hela landet.

TEXT: HANNA NAUCKHOFF & KRISTIAN HOLMBERG

Stigarledningar för räddningstjänstens insats är en fast installation för höga byggnader. Systemet har till uppgift att leverera vatten till rökdykare utan att behöva arbeta med vertikal slangdragning i trapphusen, den senare lösningen ger ofta stora tryckförluster och tar mycket tid i anspråk vid en insats.

Svensk standard SS 3112 från 1979 behandlar enbart torra stigarledningar, vilket innebär att rören trycksätts och vattenfylls av räddningstjänstens brandpumpar försörjda från tankbilar. Standarden beskriver tydligt med bilder hur installationen ska se ut oavsett förutsättningarna i byggnaden. Enligt SS 3112 är det tillåtet att installera torra stigarledningar i byggnader upp till 70 meter. Utformningen av systemet är densamma för lägre byggnader. Standarden anger kravet att uttag och intag för stigarledningar ska finnas bakom låst lucka.

Räddningstjänster har konsekvent haft problem med att torra stigarledningar i gamla hus inte går att nyttja. Locken för uttagen är borta, olika föremål som t.ex. snusdosor är nerstoppade. Vid insatser har därför räddningstjänsten tvingats dra slang i trapphus istället. Detta påvisar vikten av att följa standardens krav redan vid nyinstallation. Standarden saknar krav på underhåll och eftersom kunskapen är låg upptäcks oftast inte dessa brister i fastighetens systematiska brandskyddsarbete. Idag finns det torra stigarledningar i flera höga hus där räddningstjänsten inte kommer att få tillräckligt med vatten i uttagen på de högre våningsplanen och de kan därmed inte alltid hantera en eventuell brand. Brandpumparna i alla kommuner klarar inte att trycka upp vatten 70 meter. Det har visat sig att pumparnas kapacitet skiljer sig runt om i landet. Vid tester har till exempel räddningstjänstens utrustning i syd enbart kapacitet för byggnader upp till ca 40m.

Krav enligt SS 3112 från 1979:

■ Tillämpbar upp till 70 meters byggnadshöjd. (Från och med vilken byggnadshöjd som stigarledningar krävs framgår ej) ■ 1000 l/min ■ Minimitryck 5 bar (5 meter) vid strålrör ■ In- och uttagsarmatur bakom låsbar lucka ■ Stigarrör minst DN80, obehandlat eller förzinkat. Tryckklass PN16 ■ Intag inom intervallet 200 till 500 mm över entréplan och samtidigt inom intervallet 900 till 1500 mm över marknivå

Krav enligt Nybyggnadsregler från 1988:

■ Vid fler än 8 våningsplan krävs (torra) stigarledningar i varje trapphus ■ Stigarledning minst DN50 ■ Uttag på minst vartannat våningsplan, 2 st 32-kopplingar ■ Intag på en lätt tillgänglig plats, 1 st 63-koppling

BOVERKETS KRAV

Enligt allmänt råd i nu aktuell utgåva av byggregler (BBR 28 utgiven 2019) ska stigarledningar installeras i byggnader över 24 meter med hänvisning till svensk standard 3112. Från och med (BBR 19 utgiven 2011) tillkom ett nytt krav i allmänna råd; byggnader som överstiger 40 meter ska förses med trycksatta stigarledningar. Två uttag ska finnas från och med våningsplan tre och därefter minst på vartannat våningsplan. Från uttaget i trapphuset räcker slangen 50 meter vilket innebär att stigarledningar kan behöva installeras i flera eller alla trapphus. Tryck och flöde i uttagen enligt allmänna råd, 8–12 Bar, 2×300=600 l/min.

Det saknas en gemensam kravställning på utformning av trycksatta stigarledningar t.ex. avseende krav på dess vattenförsörjning, tryckhöjningspumpar m.m. För att råda bot på oklarheterna när det gäller trycksatta stigarledningar så tog olika räddningstjänster runtom i landet fram egna anvisningar, t.ex utkom Stockholms och Göteborgs räddningstjänster under 2014 med anvisningar avseende höga hus. Vägledning vid utformning av installationer för räddningsinsatser i höga byggnader, utgiven av Stockholms brandförsvar ställer krav på redundanta pumpar och förbättrat vattentillopp. Vid varje uttag ska tryckgivare installeras. Systemet ska besiktigas och underhållas likt ett sprinklersystem. Liknande rekommendationer återkommer från andra räddningstjänster såsom Storgöteborg och Räddningstjänsten i Syd.

SBF 504 – REGLER FÖR TRYCKSATT STIGARLEDNING Istället för enskilda anvisningar från resp. Räddningstjänst uppkom ett behov likställa kravbilden runtom om i landet och därför initierades framtagandet av SBF 504. Regel

verket är i dagsläget frivilligt att tillämpa eftersom det är BBR som anger de lagstadgade kraven utan att hänvisa till SBF 504.

SBF 504 är framtaget av Brandskyddsföreningen tillsammans med representanter från flera räddningstjänster i landet, leverantörer, besiktningsföretag och konsulter. Regelverket gäller från och med mars 2019 och omfattar krav på installation, inspektion samt underhåll av systemet. Regelverket liknar på många vis de krav som finns för ett sprinklersystem i SBF120:8.

Viktiga krav i SBF 504: ■ Redundanta pumpar ■ Kommunal ledning eller tank ■ Varaktighet 45 minuter ■ 900 l/min, 8–12 bar vid strålrör ■ Stigarledning minst DN80. Vanliga eller rostfria stålrör. Dock ej galvade rör ■ Pumpar ska provköras 1 gång/vecka ■ Högst belägna uttag i varje tryckzon ska funktionstestas årligen (uttag flöde) ■ Provtryckning ■ Larm vid flöde i systemet ■ Övervakning av viktiga funktioner (fel-larmer) ■ Skötsel och underhåll ■ Revisionsbesiktning, årligen ■ Dokumentation

Kravet på redundanta pumpar innebär normalt att en elpump och en dieselpump installeras. Två elpumpar kan, om kravstäl-laren accepterar, installeras under förutsättning att det finns ett fast installerat reservelverk för den ena pumpen. Reservelverket kan vara dieseldrivet men man öppnar även upp för att UPS (avbrottsfri kraftförsörjning) kan nyttjas.

Normalt eftersträvas att direktkopplat kommunalt vatten används och att detta tryckhöjs med pumpar enligt ovan. Det finns dock inte alltid kommunalt vatten att tillgå. Alternativ är då att installera en tank med erforderlig volym baserat på varaktigheten 45 minuter.

Minsta tillåtna dimensionerande flöde i de två mest avlägsna uttagen är tillsammans 900 l/min. Flödeskrav består av 300 l/min i uttag från smalslang och 600l/min i uttag för grovslang. Det totala flödeskravet på 900 l/min är högre än BBRs krav. Ett resonemang om orsakerna till detta förs i Bilaga E i SBF 504 där man har beaktat AFS 2007:7 (rök- och kemdykning) samt det amerikanska regelverket NFPA 1710. Enligt AFS 2007:7 är rökdykning den farligaste arbetsuppgiften som tillåts i Sverige och en rökdykare ska för sitt eget skydd ha säker tillgång till släckvatten under hela släckinsatsen. Enligt NFPA 1710 ska uttag på det brandutsatta planet vara dimensionerat för 1892 l/min och på planet ovanför 946 l/ min vilket totalt motsvarar 2838 l/min och är betydligt högre än såväl BBR:s som SBF:s krav.

Eftersom trycket i respektive uttag inte får understiga 8 bar och heller inte överstiga 12 bar så uppkommer ofta behov av att dela in byggnaden i olika tryckzoner. Tryckskillnaden mellan 8 och 12 bar motsvarar 40 meter och i praktiken kan en tryckzon omfatta ca 30 meter i höjdskillnad om tryckförluster beaktas. Det kan alltså komma att erfordras flera stigarledningar i alla aktuella trapphus. Anläggning ska kunna provas fullt ut via kapacitetsprov, viktigt att tänka på vart vattnet kan avledas.

Funktioner som ska övervakas överensstämmer väl med ett traditionellt sprinklersystem; Avstängningsventiler som hindrar vattenflöde eller systemets funktion, lågt tryck, kraftförsörjningar, temperaturer m.m. Alla larmer ska alltid överföras till en övervakad plats.

Regelverket anger tydliga krav på hur skötsel och underhåll ska utföras inklusive provningar i olika tidsintervall från veckovisa provningar till 25-årskontroll.

Exempel på dokumentation som ska överlämnas till anläggningsägaren är installationsintyg, relationsritningar, hydrauliska beräkningar, anvisningar för skötsel och underhåll, kontrolljournal m.m. En av utmaningarna med projektering av trycksatta stigarledningar är hydrauliska beräkningar. Samma datorprogram för hydrauliska beräkningar som sprinklerprojektörer använder vid hydrauliska beräkningar av sprinklersystemet kan användas för beräkning av trycksatta stigarledningar. Ofta projekteras stigarledningar av sprinklerprojektören men SBF 504 ställer inga krav på att projektören ska vara behörig ingenjör på samma vis som vid sprinklerprojektering. Beräkningar kan utföras för hand och måste innefatta flöde vid uttag, höjd, rörfriktion, ekvivalenta rörlängder vilket betyder tryckfall genom ventiler samt vattenkälla.

ÖVRIGT ATT TÄNKA PÅ:

Det kan vara gynnsamt att välja grövre dimension än DN80 för att slippa flera tryckzoner. Val av uttagarmatur viktigt då tryckförlusterna genom dessa kan variera kraftigt mellan olika tillverkare. Huvudprincipen är att systemtrycket ej ska överstiga 20 bar, men undantag finns. Generellt ska trycket ej överstiga 12 bar vid uttagsarmaturer. Korrekt tryck kan erhållas t.ex. via varvtalsreglerade pumpar eller via tryckreduceringsventiler. Det finns även pumpar som levererar olika utgångstryck.

Om alternativet med tryckreduceringsventiler väljs medför det krav på provning av dess funktion över tid. Det har varit återkommande problem med tryckreduceringsventiler i befintliga byggnader. Vår bedömning är att tryckreduceringsventilerna ska fungera väl vid regelbunden drift och underhåll samt att kvalitetsprodukter anpassade för aktuella påfrestningar väljs. För att komma tillrätta med befintliga brister behöver vi alla inom byggbranschen hålla våra ögon öppna och påtala brister för fastighetsägare m.fl. så att räddningstjänsten kan fortsätta att utföra den farligaste arbetsuppgiften i Sverige.

Är framtiden säkrad? Finns en gemensam bild över hur trycksatta stigarledningar ska installeras, driftsättas och provas för att vara tillförlitliga? Krav i BBR hänvisar fortfarande enbart till Standarden 3112 vilket innebär att det kan finnas projekt där SBF 504 ej kommer appliceras. Det finns kunskap i branschen men den måste spridas för att öka miniminivån. I takt med att marken blir dyrare växer byggnader på höjden och höga hus kommer vara en stor del av framtidens byggprojekt. SBF 504 ställer krav på utbildning för anläggningsskötare vilket är ett steg i rätt riktning. I flera höga byggnader världen över har det skett olika bränder där räddningstjänsten inte har kunnat rädda liv p.g.a. utebliven tillgång på trycksatt vatten. Automatiska släcksystem i kombination med trycksatta stigarledningar ger trygga byggnader samt ett bra egendomsskydd. Problemställning kvarstår med befintliga system där inventering visat att det finns installerade torra stigarledningar i betydligt högre byggnader än 40 meter med små rördimensioner. Service och underhåll på dessa befintliga system är av vikt för att en insats ska kunna genomföras. Saknas det exempelvis ett lock på ett uttag hamnar det mycket vatten på fel ställen som går till spillo.

För att komma tillrätta med befintliga brister behöver vi alla inom byggbranschen hålla våra ögon öppna och påtala brister för fastighetsägare m.fl. så att räddningstjänsten kan fortsätta att utföra den farligaste arbetsuppgiften i Sverige.

För att få fungerade och bra anläggningar så föreslår vi för Boverket att man i BBR hänvisar till SBF 504 avseende trycksatta stigarledningar eftersom SBF 504 endast är frivillig idag. Vi ser även ett stort behov att SS3112 uppdateras med avseende på underhåll m.m. Alternativt att ett nytt komplett regelverk tas fram av SBF eller att kraven för torra stigarledningar inkluderas i SBF 504. ■

HANNA NAUCKHOFF Bengt Dahlgren Brand & Risk Teknik- och utvecklingschef, sprinkler

KRISTIAN HOLMBERG Bengt Dahlgren Brand & Risk Sprinklerprojektör