INDUSTRII'NS
UTRBDNINCSTNSTITUT
Verksamhetsiret 1953
m l.gJ Stockholm
Publicerade unders - tikninsar
Under f iiregiende Lr har fiil jande b6cker publicerats av institutet: Ti4,nstem5nnenoch den industrieL].a En studie av tjlinsternannaklrens tillvfuct (114 s"); fil.Iic. Erik l{iiiik. l"{ot bakgrunclen av den officiel"La ror
onrvandlingen. inom industrien
statistikens
siff-
dver tjlinstemannakf;,rens
snabba til lvd,xt i n[rinesliv
$venskt
under de senaste
decennienra har h$r gjorts en detaliistudie J ingen i ett
aY utveck-
mindre antal
industrifeiret&g,
Unders6k*
ningen ger en l<I-argtirande bild
av lltvecklinsens
krafter
dniv-
pe oLika funktions.-*
onnr,ildeninom ett
s,
ftiretag
prodrrkt i on, fiirs&l jning, ftirrfrd,
inkcgF, redovisning
och kostnadskontroll$
FCIr*
sonaltj&nst,
Bokens samrnanfattandeslutsatser
utmynnar i den te-
sen att den avgjort stiirsta delen (Z/S - +/S) av tjflnstenannadkningen i de undersiikta fiiretagen kan sEttas i sa.nrband ned vad som betecknas son den ttindustriella onvandl.ingentt. f detta begrepp innefattas
s$vtl den ofta mycket betydande onlEggningen av produktionsmetoderna som den fiirlndring av produktionsprcgrar$ret vilken
f6ljt
nya produkter och vanrkvaliteter, stnrktionsuppgifter ringsarbeten har fltt
har till-konrnit,
ned introduceringen Nya forskninssplanerings-
6kad betydelse.
re
av
och kon-
och kalkyle-
Jflnsides dlrrned har
2 inkcips- och f cirseljningsverksamheten fiiranclrats och inte minst pi personalv&rdens omrfi,dehar utveckl ineen nredfiirt djupriende ftirfi,ndring&ro * f institutets
skriftserie
miska problem hap publicerats
rtirande aktuel.la ekonoen inom institutet
utarbe-
tad sarunanfattning av en amerikansk rapport om den frarrrtida ftirsiirjningen rned rivaror i r5nderna utanfiir sovjetonri.det (lal ey-rapporten). Denna rapport behandlar insi.ende de frarntida utveckl.ingsmiijlicheterna f6r en nlnsfard olika industrierla rivaror
och energitillgingar.
en rad fiirslas
Rapporten utnynnar i
riirande riktlinjerna
f6r en arnerikansk rl-
vanrpolitik
pl. I flng sikt,
lignad ett framtida
fdrblittra
den
f 6rs iir jnings s itua-
tionen pe ol.ika omredoro
It fi @=i-
1: -ffi
I I
Sarnrnanfattningotr r sorn kottrpletterats med en
flt
I T E
n r t
tabel larisk
I
n&ffi
av
Sverj.ees f tirs iir jn j nssl6ge,
"*:x:"'"'"' "'g-^
6versikt
har Fubl icerat s ( i mars I.9S4) under titeln Dgn ,ffi,aJfirI c,lens.r&vgirH#i,rs.iir inln p (2L0 s" ).
(Jurnl<and. I{iI.-
hel m Peppl.er )
q L*'r4sq$e-undpls $keig,sp . Utg&ende nr*'n d.e fiir[g n$,prn!ioF gunde$siiknj n e,e.n iindringar son kan viintas intr$,ffa i konsumenrema,s inkoms-
3 ter,
befolkningsstnrkturen,
och tEtorter
m.fl.
f6rdelnlng
faktorer
ftirsiiker
mellan landsbygd konsurntionsunderstik-
ningen att uppskatta konsuntionens storlek
och inriktnine
rurder det n5rrnaste decenniet. De fdr en sldan analys n6dvindiga tidsserierrra har genom en samwurstlllning erhlllits av uppgifter om produktion,
utrikeshandel,
tullar,
handelsnarginaler
vissa typer av konsnntionsvaror. till
etc.
Dessa serier
gnrnd f6r en regressionsanalys
fdr
har legat
av den privata
konsun-
tionen under perioden 1930-53 med syfte att klarlEgga bandet mellan konsumtion I ena sidan och priser,
sam-
f,,ktenskeps-
frekvens H,$. I den andra. Parallellt
h6nned har med utgingspunkt
frln
Social-
st1aelsens budgctundersdkningar 1948 och 1950 gJorts ber{kningar
av den totaLa konsumtionens f6rdelning
rlden i olika fukomstklasser och hushlllstlper pl landsbygden. Yid beddnandet av den frantida dersf6rdelningen fiirdelningen
i stEder oeh
konsumtionen ftr
antas spela en betydande ro11.
ende diagrara visar
pl vanron-
den berâ&#x201A;Źknade ftirskjutningen
11-
Nedanstii llders-
mellan 1950 och 1960.
Index 1.950 = 100
140
Tonf;,rin.gar
1.20
Pension[rer Arbetsf iira ,45-65 1r
100 Srn&barn Arbetsf6ra 20-45 ir 80 1950 ( r'il,lic.
1960
I"{ils Paulsson och fil. *
*
kand, Karl-Olov
Sanrruelsscn)
pfl, appdrag av televisions-
Telelisionsgfredninsen. utredningen,
en statlig
ningarna f6r att igl'ngsatt
infdra
en utredning
komittâ&#x201A;Ź terevision
ge h$llpunkter
att
vecklingen pi olika
i sverige,
rdrande vissa
sekvenser av televisionens till
som undersdker fdrutsiittsanhEllsekonomiska kon-
inf6rande.
fiir
har institutet
Utredningen syftar
en beddsuring av den framtida
onrlden un<ler vissa sirskilt
ut-
angivna
fdnrtsittningar
rdrande den planerade televisionsverksarnhe-
tens omfattning
och utforwring.
De centrala
fr8gestfl,llning-
arna avser konsumenternas sannolika efterfrl,gan
pe tel.evi-
sionsapparater under utbyggnadsperioden, omfattningen och -inriktningen av en evâ&#x201A;Źntuell inhensk produktion av appara-samt ter, lterverlaningarna p[ utrikeshande]n onrfattningen av investeringsbehoven inom industri, hand.el etc.
talet
Utredningen ber6knas vara avslutad. under fdrsta 1954.
l<var-
Ant,al.,,.tel evig i onSgro.t ?agr,qq!_ESL. och Jn elanC I'{ottagare per 1000
?*ilj, rrr#tta"gare
22
20 1.20 1E
USA
16
U$ii
100
i
I
I
T 4 IL
II
L2 lI I
I
}fj i nl
i I j
\r'
i-
iI I t
6j_ I
I
I i
4L I i
/
i
zi
-/
/--
i
England
4 8 49
50 51 (fif.lic.
52
53
,/ Enql and
4--:
t/tto2's?
1"e46 47
/
1946 47
48 49
Hils Paulsson och fil,kand.
50 Karl-0lov
51 s2
53
Sarmrelsson )
J
Utrnedningar krins bostadsproblemeE. N$ringslivets
Bostadsbyggnadsdelegation p&gir en understik-
ning av bostadsefterfrl,gans
utveckling
av undersiikningens nllsflttningar av officiell
statistik
uppmErksamhet tggras lt varierar
genombearbetning
5r att
ett
dessa linjer
vissa
att beddma effekten
ringar pi bostadsefterfrigan.
SErn-
studiwn av hur bostadsut-
En und,ersdkning efter fiir
ett mttt pfl.
av bostadsefterfr&gan.
srcd inkornsten fiir olika
hlllpunkter
En
och ekonomiska faktorerrras relati-
va betydelse f6r utvecklingen gifterna
och stnrktur.
ftir 30- och 4rl-talen fi
de demografiskal sociala skild
pe uppdrag av
hushi.llstlpâ&#x201A;Źrr
giir det rniijligt
att fl
av inkomstfdrd,nd-
(nil.kand.
Stig Rydorff)
Vid sidan av ovannflnnda rmqlerstikning har institutet pA uppdrag av i{Eringsllvets betat ler
en dversikt
Bostadsbyggnadsdelegation utan-
riirande de problen nan mdter, dl det gtl.-
att
f6rs6ka sf,nka bostadskostnaderxa (P.I.t. r.iirande mli.iIigheterna att s6nka bostadskogtnadema). Syftet med denna promemria
har varit
6ver de olika
att
giva en konnenterad fiirteckning
fr$gestflllningarna
p& detta ornride f6r att
d5rigenom ge en gnrndval fdr diskussion av vilkd som det kan finnas giende behandling.
problen
anledning att ta upp till en mera in(Sekreterare Torsten Carlsson) *
Den keniskg induplEiens struktFr tendensel.
och utvecklines-
Denna ,oCutrOtoing har nu konn'ait in i sitt
slutskedee
Utredningen har givits
iiver den kemiska industriens och aktuella
stnrktur
formen av en iiversikt
hittillgvarancle
utvecl<ling
i Sverige och en rad andra l$nder.
Tyngdpunkten har fdrlagts
till
en analys av sidana tlrag
i den interreationella
keniska industriens
och fiiretagfsstrTktur,
marknadsfdnrts*ttni.ngar,
tionsbetingelser
produktions-
etc. son kan ge hi,llpunkter
dtima den svenska keniska industriens
produkf6,r att be-
utveckLingsmiijl.ig-
heter. Ett
m&tt pi de kenniska produkt,ernn.s stora
bet$else
fdr svenskt nH.ringsliv ger ned,anst$enJediagran, som visar det differentierade behovet av viktigare kemiska basprcdukter inon olika fudustribranscher.
Fiirbruknins
av 2(B keniska basprodukter i Sverip+s in,hlstri
e
Vlirdet
av fdrbnrkade
tl
Antalet
fiirbrnkade
*r l9-Ql')
kemilralier kemikalier
frfr I j"
119
zar S
mili 1.?, 6r4 3r3 nril;i "
4 rtl Ie{-j"
ffiitj
r,tnl j
7r3 ,i
rr
rnl."l
'TextiJ,* LivsFapp0rs- J#[ffit'iilsd.ei. s** inri . brulq srsteJ.-* ind. verk l)
Ve rk$tadriinct*
Jtli"d"* f,r[i:"t.frn* i n.i .
Fa::p* Yfr* 41 f, ,'.T â&#x201A;Źt r:}m '," .,4 t ,\l a'**l
"fii,br *
Iiiixi^ in5rf;,r ej plastnratsri.al och organiska f$.rgfflxcen, vi-J.!<asfsrbr.rilcn5-ng uppghr tiLl stora vlird-en i"non pappers* $ch rextiJin<h.:stni*n* l*fot balcgnrnden av den svenska kenriska industriens aktuel.la stnrlfur
inriktas
uWecklingsm6jligheterna
arbetet
f.n.
p& en analys av
fdr kemisk industri,
i Sveriee.
(Civilet<onom Alv Elshult och teknol-og l{ans trragnen} *.**
fi::-fl'l ' .;.i,''r::,
? Kring de egjBlska natio.naliserinssfr4rqollra upp eu ganska rikhaltig
senare 5,r vuxit
har under
litteratur.
vis har en sf'cr del av deirna en rent politlsk
Givet-
inriktning,
nen det finns
dock en ganska betydande nr6ngd undersbkningar,
son siiker att
obJektivt
lysera
beskriva
bakgnrnden tilI
$aftt ana-
erfarenheterara av nationaliseringsfi.tg{rderna.
hinsyn tiII
det relativt
begr8nsade erfarenhetsperspektivet
Er det omedelbara syftet redovisa
att
sttllts
avge nlgot
slutligt
har man tagit
onr
sikte
pl att
naindre ovEntade prcblem sonnnan
de nrer eller
alla
i pralitiken
inte
Framfdr allt
dtirne om resultatet.
Med
Vidare fdrekormer ocks6, i mlnga
inf6r.
falI
en diskussion, om huruvLda de farhlgor resp. fiirhoppningar som prflgLat den allmH,nna debatten om national"iseringsItgdrderna sett
varit
v&Ignrndade ell.er ej.
det kunde vara av intresse
att
dare spridning
it
under v&ren att
att
06. institutet
hfi.r heuma ge en vi-
dessa rdn och erfarenheter, I&ta utarbeta
komrner det
en sanmanst5llning
av dessa engelska unders6kningar.
an-
(Fil.l.ic.
av en del
Erik lttt6k)
*
har rurder det gingna verksanp
Iordbruksutrednineen hetsiret
jordbnrkets
produkfions-
tionsrelationer fdr al}t
gnrndl.6ggande studier
fortsatta
Egnats lt til1
och kostnadsstruktur
riirande
sant produlrfrarn-
andra sektorer av n$ringslivet,
Fdr att vinna nErxarre k$lnne*
livsnredelsindustrien.
don orn de anpassningsproceesâ&#x201A;Źr; som pl slv$L kortare litngre satts
sikt
f6rsigglr
siirskilda
inom jordbnrket,
undersilkningar
duktionsplanering
son
har under &ret ieAng-
rdrande jorilbrukarnas
sarrrt stnrlâ&#x201A;Źurrationaliseringen.
pro* f sarnar-
bete rned Jordbrukets Utredningsinstitut och Landsorganisationens utredningsavdelning har fdretagits en undersdkning avseende bI.&.
rnJ61k, fl6sk
attityder
mot bidragsformer
vitl drygt
550 jorilbnrkare
och brddsiidsproduktionen och upplysningsverksanhet,
var-
intenrjuats.
Senomen specialbearbetning har under3.ag erhi,llits
sarnt
av folkrfi,kningen 1950
fdr beddrnning av strukturrationali-
Ft
seringens frarntida omfattning. Iterger
Nedansti.end.ediagram
nlgra drag i fiiretagarnas
fiir ni,gra olika
storleksgnrpper
Alderssarrnans5ttning m.rn.
av jordbnrksfdretag.
D6r-
ju mindre Jordbruksfbretagen 6r desto stiirre S,r proportionen iildre och ensamna fdretagare. I'fed hiinsyn av frarngl.r att
til.l
detta synei f6nrtsettningarna
fiir i.terbesEttnins vara smi pl de mindre jordbruken. Stnrkturrationali-
relativt
seringen konmer dlirfdr
att ti}l
stor del- sanmanhlin,qa ned
de S1dre fdretagarrras avglng frln
Antal fiiretasare-enligt
Vid bEi,rkraf-" tiga jordbnrk 1000 tal
F*" aKer
10 ha
speclalbearbetnine
sina Jordbruk.
av 1950 lrs
Vid mto#j*rd.bruk
Vid tiverg&ngsjordbruk 5-10 ha &ker
folklliknine
Z-5 ha S.ker
Under 2 ha &ker
50 40
Al4.er mdr 5CI tl e
undg 50- 6ver ur*r 50* ,5't'*r 5S- dver rad.er 50- iiver 60 60 so 6o sfi sr 60 50 so 6o 60 60 Utan va.raktigt &nstfllld arbetskraft och medhjfi,lpand,efanr.raedJ. iiver l- 5 fxr " n tl ft It ?f ll }fed,
(A,grolj. r,: 33li-ffi["1',a* en)
Statistikutredningen. lighetenra
att
statistiklilnnande letts
llnder 1953 har fr&san om mdj*
uppnl. en f6renkling varit
av industrifiiretagens
f6rern5.I ftir utredning.
Arbetet
av en arbetsgnrpFr dfu Arbetsgivareftirenineen,
dustriftirbundet
och enskilda inilustrifbretag
varit
har
Inf$retriidda
I och sekfetariatet
har varit
fdrlagt
tilr
rndustriens
ut-
redningsinstitut. rnledningsvis och annan statistik berdrda statistiken
har personarredovisningen
fiir
statlig
behandl.ate.
Efter kartld,ggning av den och de oLika definitioner och begrepp
som anvilnds dar, har representanter fiir uppgiftslarnnarrra samrats till konferenser ftir att utr6,na i vilka avseenden statistikrapporteringen vilar slrskirda svi.righeter. De synpunkter och dnskemlr som hEnrid framkonnrit har lagts till-
gnrnd fdr diskussLoner av konkreta samordningsproblem vid dverltggningar rned de statistikinsamlande organen. Vissa av de filrslag, redan lett
tiIl
son arbetsgruppen framl.agt, har konlreta resultat i forrn av fdrenkJ.ade upp-
giftsblanketter.
sll.edes har fiiretagens. raFportering tirr den offentriga tjHnstenannal&restat-istiken betydli.gt underlettats, och ytterlisare sanordning med &vrig statistik pl ornrldet har stall"ts i utsilit. vidare har arbetsgmppens synpunkter nrnnit
beaktande i frlga on sociarstyrelsens personal-rredovisningen tilr fr&nvarounderstikning. industristatistiken
har ocksl vilsentLigt f6renklats.
P5' flera resultat
orr&den fdreligger
av verksanhqten.
f6rbfi,ttrad
arlts&
r andra fall
kontakt rnellan uppgiftsl.llnnare
samrande organ rett'till
redan prvisbara
har initiativet
till
och statistikln-
att dp senare igingsatt
â&#x201A;ŹAna.ut-
redningar i avsil$
att, sl;srnlningom frarnldgpa fdrslag til.l diskussion med arbetsgnrppeni (Fll.lic. Erik Ruist och pol.nag. Lars Andersson)
ande ve:Lsannhet och ut
a
nt'n
g--periodisk
karaktar
. Tre rapporter 16rande den ekonomlslcautveckrtngen i svcrlge och utland.et har enl lgt dverenskcmnelsemedArbetsgivaref 6reningen utarbetats f6r anvflndninginon f6retagsn&rwrdâ&#x201A;Źtra.
l0
Produkt ions index.
De liipande berH.kninsarna av fndustrlfdrbundet s produkt ionsindex har i sedvanlis oldnins Fort-
utf iirts inom institutâ&#x201A;Źt.
I tipande arbete nedl lispes pt, fiirbiittring
.t:t
av primlrnaterialet.
lg.fz lt$t
lr har uppgifter
tidigare
sysselsiittning, je ninad.
Slsom skett under
nrlnadsstatistik.
fndugtriell
rErande industriproduktionen,
export tn.lnr insaalats
Resultaten har publicerats
i fndustria.
att publiceras
1954 koruner de i stillet fdreningens tidskrift
och bearbetats viltUnder
i Arbetsgivare-
Arbetsgivaren.
Svssels5ttnine och orderstock i"nomverkstadsin-. dugJf,ien. Bearbetningen av Sveriges l'{ekanftinbundsoch statistik Sveriqes .Itrn- och l.btallrnanufakturf6reninss har riirande sysselsittningen inom verkstadsindustrien fortsatt.
Dessutom har uppgifter
inom verkstadsindustrien
insanlats
on orderbellgeningen och bearbetats per den
zg/z octt 3o/s"
Ekgnoqiqk Syg.rsilct ftir Industrifiirbun{e$ rlttelse.
En redogdrelse
vecklingen i utlandet
f6r den allrdnna
s,,,$..rqhg-
konjunktunrt-
och i Sverige under 1952 har utar-
betats fbr fndustrifdrbundets
lrsberlttelse.
I1 Yerksamhet
fnstitutet cigrla
har under i.ret utfdrt
uppdrae fdr rndustrif6rbundet
ett fLertal
.gE_ och arbetsgivarefdr-
eningen, s8sonrutarbetande av pronernorior i en rad olika frl.gor av allmEnekonornisk karaktEr, sErskirda sarmnanste.lrningar av ekonomiska data n.m. Pl Arbetsgivarefdreningens
uppdrae har institutet
ocks& rnedverkat i en undersiikning riifnnde fiinrts6ttningarna fiir kvinnligt deltidsarbete inom industrien. vi.dare har ett par pronenorior rdrande l6neutvecklingens sa^ur?r5l-lsekonomien under olika
inverkan pl.
konJunkturfiirhil.land.en'ut-
arbetats
som underlag fiir en utforrnning av grunderna fiir Arbetsgivareftireninsens l6nepolitik pt lflngre sikt. Som underlag ftir en revision
ay godstaxan har insti-
pl. uppdrag av IndustrifiSrbundet och i samrLd med representanter fiir 1948 lrs jiirnv&gstaxekonnmittd salrmransdllt tutet
en mingfald statistiska industri-
och andra uppgifter
och haudelsstatistiken
Under htSsten har institutet
rijrande i
upptagna vanrgrupper.
anordnat
lflsningan i aktuell
en serie
svensk ekononnifdr eitge) skspr&kisa denter vid Stockholms Hiigskola.
fiire.stu-
Di.velse meddelanden
Fil.lic.
Jonas Nordenson lEmnade den 1 maj 1953 sin befattning som institutets direktdr. Fil.dr Jan i{al}ander, f6rutvarande direktdr f6r Studiefdrbundet t{Eringsliv och Samhf,lle (SwS), tilltrtdde som chef den I juli. Under tiden 1. maj - I juli fungerade sekreterare flans Siiderlund som chef.
Under 1953 har fil,Iic. A' Elshult
K, Ekl.6f, civilekonomerata och E. Hardin samt Jur. kand. tol. peppler lf,.nmat
sina anstEllningar har fil.dr
vid lnstitutet"
B" Bentzel,
mark samt jur'kand"
Fr.o.m. den 1A 1gS4
civilekonornerna L. La,ntz och i.
0. lfardau anstflllts
Or-t-
vid institutet.
*rF
*
Ett resestipendirm
har under 1953 utgi,tt
E. H06k fdr fyra mlnaders studier
Institutets
till
pol.mag.
i Sngland.
stSrrelse hade vid lrets
slut
fiiUande
samnansflttning I Bankdirektor I'{arcus wallenbefg, ordf 6rande, direkedr Axel Enstriim, direktdr per Henberg, direktiir carl A. Jacobsson, direktdr llertil Kugelberg, direktiir Sven schwartzn direkt6r institutets
sustaf settergren,
direktdr,
fil.dr
.fan h'al.lander, samt tekn.dr Ernst wehtje. sekrete-
rare Hans sddenlund har fungerat
som styrelsens
$toekh*lm
sekreter&f,er
den 4 ffrars 1gS4
trSST}$T;TItrH$T}TRHNH l!{fl,$ IHSTTTT,?