INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT
INDUSTRIENS
UTREDNINGSINSTITUT
f IIrl HJ.U
trrrj
dr en fristlende vetenskaplig forslrningsinetitution grundad 1939 av Svenska Arbetsgivaref6leningâ‚Źn och SverigeeInduetdf6rbuld.
Syftt Att be&iva fsaelming rbrand.e ekonomiska och sociala fdrhAllanilen av betydelse f6r d.en induetriella o1t..!lingen. Verksamhet Huvuddelen av arbetet inom inetitutet 6gnas 6t lingsiktiga forskningsupp. gifter. Man siktar hiirvid till ett studir m av de grundldggando Bammanhangen inom ndringslivet och eersLilt till att belysa de frigor gom h6r samman med etrokturella och institutioaella fordnilring4l. !'slgkningsresul. taten publiceras i institutetg skriftsorie. Vid sidan om det lAngsiktiga fsvgkningsarbetet utfdr iastitutet sm:irre utredningar rdrande spociella problem samt ger viss eeryiee rit induetrifbretagn organisationero statliga myndigheter etc. fnetitutet sammanstdller vidare bl. a. minadssifrror 6ver indugtriproduktionen samt en index 6ver denna. Styrelse Bankdirektbr Marcus Vallenberg, ordfbrande Direktor Axel Enetrdm Direktiir Per Hemberg Direktiir Bertil Kugelberg
Direktor Sven Schwartz Disponent Chr. von Sydow DireLtor Lars-Erik Thunholm Fil. dr Jan Wallander Tekn. dr Ernst Wehtje
Personal Direktor: Fil. dr Jan Wallander pslgLningsassistenter: Docent Ragnar Benzel Fil. lic. Erik llook Sekreterare: Pol. mag. o. eiv.ekon. Lars Nabseth Kamrer: Frbken Ruth Wikluad Ar:rig orilinarie personal samtfrh siirskilila utreilningar anstiillila: Amanuens G6ran Albinsson fru Alice Nilson frdken Barbro Brdme fru W'era Nyr6a herr Carl Gustaf Dahlerus herl Bertil Oleson civilekonom Albert Danielseon civilekoaom Ake Orrmark fiI. Iie. Kurt Ekl0f fru Synndve Pettersson pol. mag. John Ekstrbm fiI. Iic. Bengt G. Runilblad agr. lic. Odd Guldbrandsen fil. kand. Karl-Olov Samuelgeon fru Karin Kasterman fru Inga-Lill Uggla fru Gunnel Kyrd fru Ester Wennerholm fr6ken Ingrid Lindstr6m
\ferks arnhetsilr et l9 55
rbetet vid f ndustriens Utrednings institut
pr3iglades
under vlren f6rua &ret i h6g grad av de utredniqgar ftrdigstf,lldes
fdr publicering.
de institutet
silunda tvl
Under denna tid
U6cker.
som dA
publicera-
Den ena behandlade den
kerniska industrien och den andra tog upp problemen kring ttfndustrien och fdrgubbningentf. Vidare wgavs en urndersdkning r6rande nationaliseringen
i Engtrandoch erfarenheterna
dlrav sant en analys ev bostadsefterfrigan med bl.a.
inkomstfdrilndringar
I dvrigt pibiirjade
fortsattes
och hushillens
under lret
sanmanstttning.
arbetet med tidigare
utredningar.
slutstadiet.
N&gra av dessa korn under hdsten in i Det gxrrer utredningarna om jordbruket och kon-
srxntionsutvecklingen.
En betydande del av institutets
sonal r'ar vidare under Aret sysselsatt rnedden s.k. birurderstikningen. des under viren och rnot slutet bearbetningen komna iging. successivt.
och dess samband
per-
ned arbete i samband
rntervJumaterialet
insamla-
av Aret kunde den rmskinella
Resultaten kommeratt publiceras
Insamlingen av material tilI
siikning rlirande kapitalfiirsdrjningens
institutets
under-
problem kom under lret
iging i stdrre onfattning. De r.urders6kningar sorn vi tidigane p&bdrjat rdrande ldnefdrfi,ndringars inverkan pi olika fdretagstJ?er utvidgades genon det uppdrag att verkstllla
en under-
s6kning r6rande verkningarna av en arbetstidsfdrkortning,
som institutet
erholr av utredningen on kortare arbetstid.
En stor plats i institutets dan mlnga lr siktiga
upptagitg
forskningspnogram har se-
av rndersdkningar
utvecklingstendenserna
r6rande de ltng-
i det ekonomiska rivet.
se-
dana problem har toGxo behandrats i unders6kningarna r6rande beforknir.rgsutvecklingen, transport- och distributionsvf,sendet och inkonstfiirderningen. Den ovan nimnda konsuntionsundersdkningen tr
ocks& ett ]ed i detta progrem.
Avsikten ned dessa olika utredningar har varit att skapa cn grundval f6r en bcddnning i stort av den ekononiska utvecklingen pe 1&rg sikt. En arbetsgrupp inorn institutet ir
f6r nxmarande sysselsett
ligt
naterial
fdr att
i en sldan hcrhetsbild. rngvar svcrmilson.
med ett
dxrigenm
senmanstnlla tiugeng-
krmna gc nlgra av htrvuddragen
oruplnns ordfdrande tr profelrsor
r arbetet dcltar
flven utonstlende cxper-
tGf r
Stockholm den 11 januari 1956
Inneh*Jls f iir teclming sid. Publicgradg
utredningar industri
Kgmisk
Industrien
o.. o.
o . . oo . . o . . . . . . ..oo..o..o
oo.o..oo..
och fiirgubbningen
.....
oo
aaoaaaaoa
5
aaooooaaa
5
aooaaaooa
7
Nationaliseringen
i England . . o. o. o.
oaaooaoaa
I
Bostadsgfterfr&gan
o.. oI oo.. oo...oo.
aooooaoaa
9
F o r s k n i n g s p r o j e k t u n d e r a r b e t e o . . o . . . o . . . o. . o . o . . o .
11
K o n s u m t i o n s u n d e r s t i k n i n g e n. o o . o o o or o o o . . o o o . .
11
Bilundgrsiikningen
L2
o.o. oo.r o.r. I ooo. r... oo.o o.
Jordbruksutredningen Unders6kningar
riirande
Kapi.taltundersiikningen
Liipande statistik
Ovrig
vefkSamhgt
. o. .....
....o..o..ooo
oo . . oo . o . o o o. o o . .
L7
. o . o o . . o . oooo . o . o o . oo . o
20
arbetsmarknaden
o . . . oo . oo . . . o . . . .
. o. o o.o.oo...
is
f..f.
o..
oooo.
. . o . o oo . .
2L
o. o o o o..
24
o
Piagtam 1.
Kemisk industris
andel ev antal arbetare, saluoch investeringar
tillverkningsvirde dustrign
2.
&rgn
1913-1Sf53 . o....
Yrkesverksamhet.eni olika ildrar yrkeskategorier
3.
1 9 5 0 oo . . . o . .
o.
6
och f6r olika o.o...o.
o. o... o
FtirEndringar mellan 1931 och 1954 i den totala privata konstrmtioneni Sverige av n&gra olika VafOf
4.
lr
i hela in-
oooof . f .. oo....
.o
o.
a.ooo.
o.
o.
ro
o.
o r..o
o.o.
o.o
o o o o o oo..o
o
11
Dgn procâ‚Źntuella ftirdelningen i USA och Sverige av den totala privata konsuntionen p[ olika huvudomriden under iren 1930 och 1952 râ‚Źs pr 1931 r.
13
prognoser N&gra olika fdr utvecklingen av antal e t p g r s o n b i l a r i S v e r i g g . oo . . o . . . . . . . . . o.....
15
Anta1 manliga fiiretagare i jordbruk och boskapss k i i t s e l i r e n 1 9 5 5 o c h 1 9 ? 0 o . of . c . o . . . . . . . o. o..
L7
lo
Produktionsindgx
1954-55 . ooo.. o. oo.. ....
o oo o . o
2L
8.
Produktionsindex
1935-55 .. ro.. or o.r.o....
or...
22
9.
Ordering&ngen inom verkstadsindustrien september 1954 - eugusti 1955 .o...........o..o.o.o..o...
och
5. 6. F}
1953
. o. o o o o o oo o oo..
o. o.o...
o..
o o o. o..1..
23
PUBTICENADE UTREDHIHOAR
Kâ‚Źlnisk industri, ka industrien,
fnstitutcts
fOrfattad
utredning om dcn kemis-
av civilckonon
AIv Elshult
och pro-
fngvar Svennilson under nedverkan av anatrucns Hans Wagner, publiceradcs i juni 1955 undcr titeln lKcmisk industri - karakteristiske drag, struktur och utvccklingstcnfessor
densertr (ZZZ s inb).
Boken ladcs fran i sambandrncd Sveriges
Kerniska Industrikontors
lrsrndtc, d[r dcn utgjorde rmdcrlag
fdr fiirhandlingarna. Ett
utnlrkendc drag i den industriella
lnnder Xr den kemiska industriens
olika
Sverige betriffar
Yad t.Gx.
utveck]ingcn
kraftiga
(i volym rllcnat).
utrcdning ges cn 6versikt
f institutets
vikt
pnoduktionen i
berilknas det att
1938-1953 mot 3r5 procent i hcla industrien hittillgvarande
6ver denna och aktuclla
utveckling
i Sverigc och de viktigare
struktur
expansion.
med i genomsnitt 5 procent rmder tiden
denna bransch stigit
expansiva industris
i
industriltnderrra.
Stor
har hd.rvid lagts vid ett fdrs6k att bedBna och belysa
utvecklingstendenserna
inom den keniska industrien
seende pl produktion och anvnndning av olika och marknadsstruktur â‚Źtc.
retags-
forskningens
roll
del av utredningâ‚Źn,
stenma den kemiska industriens
pnoduktcr, f6-
Kapitalbildningens
ilgnas ocksl spcciell som alltsl
ned av-
syftar
och
uppntrksamhet. Denne till
position
att
i stort
bc-
i olika avseenden,
ocksl en rcdogdrclse f6r branschcns teknik och de keniska processer gon koroner till anvlndning vid franst5llinnchlllcr
ning av olika
pnodukter.
Mot denna bakgrund g6rs i det avslutande kapitlet, fdrfattats
av pnofessor Svcnnilson, ett fiirs6k att bcddna f6r-
utslttningarra expansion.
f6r den svenska keniska induetriens I detta samannhangfranhllles
svinget i Sverigcs kcniska industri lren hwudsakligen
flr
under de senaste ferrton
ses i sambandmcd kriget,
Problemet i detta kapitel
ilr dlrfdr
fortsatta
att det snabba uppavsp6mning-
sn och knappheten pA varor undcr *ren nirmast efter ett
som
krigct.
om branschen kan fortsltta
expandera i semna snabba takt undcr den nwarande fiirlndra-
och den h&rdare internationella
de marknadsfdrutsflttningarna konkurrensen.
att utveckla en stdrre kemisk produk-
Ifiijligheterna
i Sverige 5r ur vissa synpwrkter gynnsinma.
tion
ka industrien
ir
av diagram I nycket kapitalkrii-
som frangir
kapitaltillglngen
vande och Sverige h6r vad betrlffar dc bist
utrustade linderna
vidare ett miijligt
industriellt
rnognadsstaditund6r det borde vara stora resurser av tekniskt
att mobilisera relativt
den svenska keniska industriens
expansion i hdg grad beroende av vilken
fortsatta
man r'6ljer.
vis frigan
till
Sverige representerar
i virlden.
kunnande. A andra sidan blir Iinje
Den kernis-
I institutets
utvecklingsavslutnings-
utr€dning st[lls
ur svensk synpmkt
orn det inte vore fdrdelaktigt
en eller flera i hiigre grad koncentrera resurserna till specialprodukter pa det kemiska omridet - t.G!t. llkernedel eller plast - dtr rniijligheter Even skulle fdreligga att sdka
att
avsiittning
p& de internationella
exportmerknaderfi& r
Diagram I Kemisk industris
andel av antal arbetare,
salutillverkningsvlrde
och investeringar
i hela industrien iren 1913-1953
o/o
to t
$
Investe . n'nnAfU
fa
rr
-
:?r' t"q :i r s O
iii fq
-4
f"
i--'n
n
f.'i
, ,l {l
\
?".-."' Er'I
.ata I a a I l. c
t
,.\
I
t - V .
tF
OL | 9t3
/920
| 930
t950
t953
7 De problenr som hcir safl-
fndustrien ggh fiirsulbnileen.
man med att andelen gamla i befolkningen stiger
Pt minga hlll
der de senaste lren vEckt 6kad uppnirksanhet. har nran sett med oro pl denna utveckling a?t den nedfdr att
den arbetsf6ra
ett
stdrre
fdrhlllandevis problem blir
viktigt
befolkningen rnlste fdrsdrja
om vilka
av pensionsproblemet ftr
ldsningar
ens inkomstfdrhlllanden Genornatt antalet
eftersonn nan tnenat Ett synnerligen
antal Lldringar.
dl frlgan
konsekvenser olika
f6r den aktiva befolkning-
och ftir framstegstakten
ildringar
snabbt har un-
stiger
blir
i sanh5,}let.
ocksi alla
de socio-
logiska och nedicinska problem som h6r semmenmed lldrandet mera frarntrndande.
Fiir att
fl
bland annat dessa sidor av
problenkomplexet nlrrnare belysta anordnade institutet
och fackfdreningsrn[n samt
ber 1954 en konferens med fdretagare experter pt skilda
i okto-
Fdredragen och diskussionerna vid konferensen redovisas i publikationen t{fnomrlden som deltagare.
och fdrgubbningenn (1ZZ s hft)r
dustrien
sorft utgavs i maj 1955.
De samhlllsekonomiska aspekterna av fdrgubbningsprobleJan Wallander sant pnofessor Ingvar Svennilson i uppsatserna tfFdrsiirjningsb6rda och frEmstegstakt i ett lldrande samhillett râ‚Źsp. rtArbete eller fritid i de h6gmet behandlas av fil.dr
re levnadslldrarnarr.
Docent I.G. Porj6 och professor $ven
Forssman anlttrgger medicinska synpurkter pl de lldres fiirrnlga i uppsatserrna ftHur fdrindras nEnniskorna nlr garnlatr Fespo rtDe gamla och industriarbetetx.
Rland de problern som tas upp till
bland :rnnat fdrEndringarna
samhil-
behandling mirkes Det visar
yrkesverksarnheten f6r i.ldersgrupperna 15-25 lr sjunkit
Bengt
i yrkesverksamheten i olika i.lders-
grupper urder de senaste irtiondena. rarna 6ver 60 ir
de blir
Aldringarnas
problen ur sociologisk synvinkel behandlas av fil.Iic. G. Rundblad i uppsatsen trAtt ildras i industrialisrnens lerr.
arbets-
sedan 1930.
sig hA'r att samt f6r &1d-
F6r de Eldre A,lders-
grupperna sanmanhinger detta inte endast med en nedglng av rrkesverksamheten inom olika vrkesgrupper utan lven rned 6verflyttningen pi nista
nellan yrkesgrupperna.
Som framglr av diagran 2
sida &r n&nligen yrkesverksamheten i de h6gre lldrar-
na mycket olika
inom olika
yrkcn.
Referatet av diskussionerna vid konferâ‚Źnsen tar upp problenr som nekaniseringen och de ildres sysselslttningsmdj-
I omplacering och omskolnine av Xldre arbetare, sys-
Iigheter,
och pensionlrernas arbete samt fixerad eIpensionsilder. Den grundsyn, som doninerade dis-
selslttningsliiget ler
elastisk
kussionen av dessa pnoblem, frarngir av fOljande yttrande av direktdr
Syen Schwartz: rrAvenorn det inte'skulIe
den har det utan tvivel. tvingar
folk
upgift
att
fortsltta
att
gEIIa si stora ekorromiskavlr-
stor betydelse att man inte direkt
sluta arbeta.
Vi bdr se det son en an.geligen
finna frandconliga vflgar fdr att
arbeta, n5r de 6r villiga
If,.ta n5nniskor
och kapabla att gdra det.
Detta Xr ett stort
problem och dess lyckliga
irte
av niringslivet
bara insatser
l6sning kr8ver
och sarnhIllet
utan ellas
medverkan och anstrtngningar.tt Diagrgm 2 Yrkesverksavnheteni olika
ildrar
och
fiir o}ika yr.keskategorier &r 1gS0 AndeZetz yrhes verksat t tzct
% too
80 60
+o 20
o 70-co
Nationafiseringen
i Enpland.
rande nationaliseringsproblemen
fnstitutets
skrift
i England, f6rfattad
16-
av
fil.lic. Erik H6iik, publicerades i juni 1955 under titeln ttNationaliseringen i Englandn (88 s multilith). Prarnstillningen bygger pl ett flertal lar
utredningar,
orn de nationaliserings&tgtrder,
ter.det
andra v6rldskriget.
tas upp i dessa skrifter,
bdckcr och artik-
som vidtogs i England ef-
Redogdrelsen fdr de frlgorr syftar
inte till
so'n
att gc n&gon sarn-
9 nanfattande bcddrnring av dc resurtat, tionaliserade
som uppnitts
i de na-
industrierna,
utan hlr redovisas endast de pnoblcm och sv&righeter, sornannrtrt sry vid utfornning-
olika
en .av nationaliseringspolitiken. uppkonstcn och arten av problenen i de nationaliserade industrierna sarmranh&rger med de tidigare f6rhltlandena ino*r dc olika industrierna och ned de skirda motiv, som drev fram de statliga
ingreppen.
Dlrfdr
behandlas tilr
en btirjan den
institutionelra
och sedcrnrera tven den idcologiska bakgrunden nationaliserings&tgxrdâ‚ŹFnor Detta avsnitt bildar i viss
tirr
nin Even en utgingspunkt f6r wvalet ev de frlgor som sedan i fortslttningen tas upp till behandring. silunda uppehl,ller sig den fdljande redogdrersen frnnst vid hur man s6kt rcalisera de viktigare
nil,
nationaliseringarna
och vid de probrem som dlrvid
tjsna,
de reella
miijligheterna
annllt
sig. Formerna och
f6r statsnakterna
stxrrmande- och kontrorlrEtt erna, statsfdretagens
var avsedda att
att ut6va sin be6vcr de nationaliserade industri-
relationer
till
konsunenter och enstflrl-
da nr t.cxo fr&gor $on ur denna synpunkt ansetts vara av intresse. vidare har av liknande sktl uppntrksarnhct rgnats lt hur industriernas prispolitik utformats och hur efter nationariseringen tilr
utvâ‚Źcklingen
inonn dessa gestartat
produktion, investeringarr
ningsvis
vinstresultat
sig med htnsyn etc.
berdrs ocksi nigot den dcnationalisering nnringar sorn genomfdrts under senare lr. Bostadsefterfrlsan.
Avslutav vissa
Den pi uppdrag av Ntringslivets
bostadsbyggnadsdelegation av fiL.kand. stig Rydorff utfdrda unders6kningen rdrande sambandct ncllan bostadseftcrfragan och fdrrndringar i hush&Ilens inkomster och sanngnsettning har urder lret
slutfdrts.
visas i institutets hllnsyn till stencil)1
Resultatet av undersdkningcn redopubrikati.on ,Bostadsefterfrigan - ned
hushllrens
inkomster och sanuriansettningn (gg s som publicerades i jwri 1955.
Undersiikningen baserar sig pe naterial frtn Ig45 &rs bostadsr6kning i Stockhornr och odteborg. Fdrfattaren franhlller
att rndjrigheterna att frin det anviinda materiaret dra nigra generella s.lutsatser om de s6kta sambandenir begrnnsade.
Detta samnanhinger mcd att
bostadsrlikningarna endast gcr
10 en bild av bostadsfdrhlllandena under ett visst komncr att matâ‚Źrialet
endast omfattar tvi
nuvarandc fiirhillandena Ias av den lingvariga tat kan dlrf6r
l{5rti11
orter sant att dc
pi, bostadsnarknadcn i hdg grad priigbostadsbrigten.
helt naturligt
Unders0kningens resul-
inte utan vidare appliceras
den nuvarandc marknaden utan den syftar ti1l
lr.
i stilllet
pA
framfiir allt
att behandla vissa metodproblon. Av stort
intresse vid en llngsiktig
vecklingen pl bostadsmarknaden ir inkornstelasticitet, plverkar
eftcrfrlgan
lek sorn kvalitet.
problemet on efterfrlgans
dvs i detta fall pe bostidcr
bcd6mning av ut-
hur inkonstfdrnndringar
sivll
ned htnsyn till
stor-
PA grundval av bostadsrlkningens naterial
dcmonstreras och utvecklas i undersdkningcn vissa rnetoder fiir berlkning av denna typ av elastici.tetcrr sammanhangir effekten nivin.
Av intrcsse
de berflkningar som fUrfattaren
pl bostadscfterfr{.gan Fdrfattaren
lande fiirutslttningar
utfdr
i detta
riirande
av en allmln hdjning av inkornst-
finner exenpelvis att under vissa f6renkkan hyresutgiften
i Stockholm bcrtknas stiga ned ungefir
f6r hela befolkningen ? procent om inkonst-
nivin hdjes mcd l0 procent ncn iivriga omstindigheter iir of6ritndrade. Hf,lften av denna efterfrigeiikning Er en f6ljd av en dkning i antalet hushl,ll f6r vilken gruppen ogifta taget helt svarar.
Den andra hilften
praktiskt
al' efterfrlgedkningen
beror pl standardh6jning ftir de redan existerande bostadshushi,llen av vilka majoriteten 5r gifta par. f undersiikningen diskuteras ocks& vcrkninqarna av en inkomstutjlimirry pi bostadsefterfrisan samt olikheterna i efterfrigan
rnellan skilda hushillstypen
och orter.
T1 PR0JEKTttNDERARBETE FoRSKNTNC^S
Konsumtionsundersdknineen. Syftet med dcnna undersilkning 6r att ge cn dversikt
iiver hur konsumtioncn av olika
samt att 96ra en prognos 6ver den fremtida konsr.untionsvarueftcrfr&gans Undersdkningcn blggcr pl fdrekomnande teorier inrihtning.
varor och tjiinster
utvecklat
sig wtder senere lr
pl detta omride och pl ett ornfattande statistiskt Den berEiknasbli
flrdig
under ir 1956.
Under dcn scnaste 25-lrsperioden soners inkiip av konsuttionsvaror tativt
scttr
material.
har svenska privatperkvanti-
nilra nog fdrdubblats
Sarntidigt har konsrmtioncns inriktning
rats i minga evseenden som frarngir av diagram 3.
fiir[nd-
Kiipen av
Diagram 3 Ftirindringar mellan 1931 och 1954 i den totala
pri-
vata konslurttioneni Sverige av nigra olika varor
Imd** lsfi+
( rcat -rco)
BiLa*. ftnnap)
Da*nnzsrqarv,
Ld.rhedt-yeker
6ydlruhter
f#ish Pofuf,i,s Het??j7dlp Sa,U,niJ,L
s.k. niidvlndighetsvaror - potatis, njiilk, inte
6kat sErskilt
skor etc. - har
mycket eller
t.o.rtr minskat medandtrenot k6pen ay ner umb5rliga varor - sydfrukter, irilar och motorcyklar, danrnsr€are, hobbyartiklar etc. - har stigit dcsto kraftigare.
Det kdps t.€xKr inte mera potatis
skor nu ln f6r 25 ir ungeflr
sedan men dilremot inkdps numera irligen
sex glnger fler
darunsugarein i bdrjan pi 3O-talet. sorn skett i den privata konsurntionens
De fOrlndringar, inriktning
under efterkrigstiden,
visar stora }ikheter
dem, som skedde under lg3O-talet. ringar
kan pi flertalet
och prisftirEndrir\gar mcllankrigstidens
Efterkrigstidens
utveckling.
De varor, visat
sammegEll.er f6r varor pl vilka Ftirlndringarna
pi vilka
stigit
Det-
rnindre En
av diagram 4 pl sid. 13 i USA. un-
konsumtionsundersiikning.
har intervjuer
igare av privatbilar
mer in inkomsternae
Denna undersiikning iglngsattes
der 1954 som ett led i institutets Under der- gingna iret
efterfrl-
i den svenska konsumtionens in-
med dem, sorn intr&ffat
Bilunders6kninsen.
pa
senna utveckling.
efterfrlgan
uppvisar vidare som franglr
stora likheter
fdrind-
fortsittning
6kade fbrhillandevis
har ilven under efterkrigstiden
riktning
ned
omr&den ses som €n av enbart inkonstberoende fdljdriktig
gan under 1930-talet
inkomsterna.
eller
genomfdrts med ca I 250
r€spr ca I 000 icke-bi15,gare.
Vidare
kodats och stansats pl hAlkort
har det insamlade naterial€t sant bearbetningen pAbdrjats. Intervjuarbetet
utfdrdes av Statistiska
lokalonbud i februariqnars
1955.
vjuerna kunde genornfdras, vilket ket gott resultat. plverkar
grupp av icke-bilEgare,
som har ungefir samnainkonst,
bilegare resp. icke-billgare sv&rt att bl.a.
icke-bilf,gare billgarna.
faktorer,
som
jiimfbres biliigarna med en kontroll-
kr i samnanr6knadnettoinkomst. varit
miste betraktas som ett n5rc-
kiin och hernort som bilEgarna.
grtnsad til1 falI
96 procent av billgarinter-
Fdr att kunna bestEnnravilka
bilkonsuntionen,
civilstlnd,
centralblriins
llder,
Jimftirelsen 5,r bened mindre fln 30 000
Trots detta har det i flera
i de hiigre inkomstklasserna finna
rned samnainkomst, &lder €tc. sorfrde utvalda
Det har dock lyckats att fiirse 92 procent av bil-
lgarna med kontrollpersoner. och 1 086 icke-biligare
(Sammanlagthar I 235 billtgare
intervjuats.i
Diagram 4 Den procentuella fcirdelningen i usA och sverige av den totala privata konsumtionen pi olika huvudomriden under &ren 1930 och 1952 trespr 1931 och i.g53
asA
SUERIGD
%
Littsnd,cl, radl ttd,s - o. alltoTzaZhalQo drye,lur, tobah,
20 75 /o
-Bosfud.,brcirzsk, Lyse eb. ,931
KkiAer,
sknr /930
/952
/93/
Eernztru^stnir"g /g,to
Pri*at
/93/
t'zan^spofr /930
/952
/93/
5 o
1l 1l 1i
'_---1:
74 Efter det att intervjuarbetet samlade materialet
avsrutats har det inkodats och stansats p6, hirkort, Fiir var-
je bilfuare
finns f6r nErvarande fem hilkort teckande olika problemomlden, ex. konsuntionsvanor, birkdpets finansiering samt biLens driftskostnader under 1954, och ftir varje ickebilEgare tre hirkort.
under hdsten har de fdrsta k6rningarna av detta matefial gjorts, varvid innehavet av varaktiga konsumtionsvaror i de tvl grupperna understikts. fnstitutet plancrar att publicera de fiirsta undersdknirgsresultaten under vlren 1956.
Denna publikation
birAgare och innchilla
uppgifter
komrer att avse endast on dessas fdrdelning pi en
rad dcmografiska och geografiska variabrer, bilbestindets sanmansrttning vid undersokningstilrfiillet samt inkdpens finansiering och bilarnas driftskostnader. senare komner institutet
pubricera analyser av de faktorer, som piverkar birkonsumtionen, sant om bilinnchavets inverkan pi annan konsrmtion. En av nllslttningarna
att
f6r institutets
bilundersdkning
6r att ge blttrc
underl.ag f6r en beddmning av den framtida personbilsparkens storrek. r awaktan pl undersdkningsresurtaten gjordes inom institutet under r9s4 pi uppdrag av delegationen frir dversiktrig
v5gpranering vissa dvcrslagsberEkningar iiver antalet personbirar i randet ar 1960. Dcssa berlkningarr som alltsl senare korrmer att revidcras, bygger pt j$rnfdrelser vissa ncd personbilsutvecklingen i USA. r usA hade rnan redan 1920 rika niinga bilar per r 000 invi,nare som sverige hade vid lrsskiftet Lgs4/ss. studier iv rGSpo llinders privata konsrmtionsutgiftcr visar att ir 1920 ca 6 procent av amerikanarnas konsumtionsutgifter avsd,g bilenl nedan motsvarande siffra
f6r sverigc lr 1954 yar ca 5 procent. Jxmf6relsen med usA utrnynnar i tvi bcrIkningar 6ver antalet personbilar 1960. r btda dversragskarkyrerna (det har rEknats nrcd tvl alternativ fdr realinkomstutvecklingen i landet fran till
1960) trar prognosen utgatt
Arternativ
r som fdrutsetter
frln
birtetheten
i usA lr
1920.
sanrnautveckring ay personbirsbest&ndet som i usA ircn 1920-26 och cn realinkonstdkning pl ca 3 pnocent pcr ar, gcr en personbirspark i sverige ir 1960 pl ca 1r2 nilj. bilar, nedan alternativ rr, dEr det antagits en realinkomst6kning pl 2r5 procent per lr, ger en knapp niljon person-
bilar
dr 1960. vanskligheten
frera
i dyrika berEkningar frarngir tydligt av fdregiende f6rs6k att pnognosticera bilis.nens utveck-
ling.
De inom rur utfdrrJa berrkningarna sant nagra tidigare utftirda prognoser har itergivits i diagran 5 pri sid. 16. Antaret personbilar vid lrsskiftet lgs5/s6 har prerirninErt berilknats till
640.000.
Iordbruksutrednin.'en.
undersdkningen rbrande strukturi jordbruket har r.urderlret i det nlrmaste
rationaliseringen srutfiirts
och beriknas bli
publiceringskrar
Den takt varrqed strukturftirEndringarne har gjort siktigt
det nddvindigt perspektiv
under v&ren 19.56. i jordbruket fortgir
att
i utredningen anrrigga ett langvid studiet av dg beriirda probrernen. Det
visar sig di att fdrxndringarna i jordbrukets storreksfdrdelning dels f6rl6per pl annat sfltt f,n vad det hittills ribenopade statistiska
meterialet
ger vid handen, dels sker i andra former ln vad den statliga rationariseringsverksamheten f6rutsfltter. En analys av de utveckringsdrivande krafterne antyder att det rider ett intimt sambandmerlan tEtortsntringarnas utveckling
och avflyttningen
av fdretagare i jordbruAvfryttningen av folk frin jordbruket nedfdr en minskad rekrytering av nya jordbrrrksfiiretagare och hErigenom en ket.
iikad nedl5.ggning och sammanliggning av fra'nf6r allt mindre jordbnrk. vad en fortslttning av r940-talets utveckling i dessa avseenden kan kommaatt medfdra i friga on nedglng i antalet jordbrukare'illustreras av diagram 6 Ft sid. l?. De undersdkningar rdrande tende'serna i rivsmedelskonsumtionen och lterverkningarna hirav f6r jordbruk, livsmedelsindustri och distribution, virka ingir i jordbruksutredningen, har under iret sammankoppratsmed den ti<ligare onnE"mnda konsuntionsutredningen och kommeratt del i denna undersdkning.
ingi
son en
Atnfa/L regL$berada. per6on) i Za,r t eat enfaL
&iagram 5
7t50
r\&gra olika Frognos er f fir utveckli ngen av antalet personbilar i S v e r i g . l )
I too /o50
Progrzooulgdngopunh*
looo
(7
I
/95+
950
-
IrrdrJ.sbtbn^s
U*e-dn:ng,n>zsdtui /e U z I
,,
{2.
/euz/
tt
I
[ .r.-bofesEor
900
io*a>o")
( 850
/' /' /esd'!r
.'n'r''
t)
) 4. ]v{obrorg an,atb*rro1 ;';;;n*-urredningen
il
I
t
/952
750
8tboo0
6. Inds*sbh?Ls
Ubednngsztz^s/t*tt
/c.tupew/ i ,roo drs l;?â&#x201A;Ź*d^su*eA*z;rzg
/, /. lgSl
*nqxFgffidry?g
8. pah,fiih
7
tl*eclth*?g
1r' / I
o6
/ 550
oof
/." h c
500
/o
+50
{,1
+@ 350
{t â&#x201A;Źb
/
300 250 200 /50
50
l9+\t +6 1) 2) 4)
+7
+A
+9
50
5f
r diagramrnet har en riitlin_iig
:1:=1,.":iT^:r.i
"lgr
52
53
5+
utveekling
55
56
57
5E
59
f6r prognoserna angivits.
falI inte helt nld den'faiiti.r." prog;;;;;.
60
6/
Detta
andraarternativ-i_Petris_ "Svensktti""ip"ii"a".i"^ iiiri*insz) skulTlri*... le antalet personbilar 1960 uppgl tili
s+o-ooor'zzo 000 resp. I l0o 000.
62
L7
Diagrpm 5 Antal
manliga fdretagare
och boskapsskiitsel
i jordbruk
&ren 1955 ocir 19?0
| 955
1970
Onte, gOdr
(Ind*
275000
50d?
1E5000
Undersiikninrrar berdrande arbetsmalknaden.
fnstitu-
tets forskningsverksa'nhet har undcr lret i 6kad grad komnrit att inriktas pi problem med anknytning till arbetsmarknaden och dess struktur.
Den tidigare
pibdrjade undersdkningen
on rrilka verkningar en avtalsmllssig l6nef6rrindring fir i olika typer av fdretag har fortsatt under !.ret. Genomi.ntervjuer och studier av de olika fdretagens statistiska rapporter har material insamlats fdr att ge underlag f6r en bed6mning av sanbandet mellan ldnefdrlndringar och f6rindringar i investeringar, terkrigstiden
priser och produktionsinriktning
i sex fiiretag av skilda typer. av detta rnaterial pigir fiir nErvarande.
under ef-
Bearbetningen
Fi*
j
$it
#ii
$i
fr,1
$i
18
*if i$il ;,it{
fiii
Att ddna av de prelinintra
:l;!4 lit ( li:{
understikningsresultaten
:ii:i1
rtil ,iir{ ,$lii
fiirsvdrras rndjligheterra att statistiskt
uppskatta de sdkta
sambandeni hiig grad av det fiirhillandet, nefiirflndringarna,
att de lrliga
on dessa inte &r onorrualt stora,
spela endast en nindre ro11 vid utforrningen pris-
Sd t.ex.
och investerfuUspolitik.
iliii
tycks
tycks fdrindringar 't:1::l
betydligt
kostnaderna ofta vara en klart
stdme andel av de totala
fi
lii-
av fiiretagens
pi grund av derag i allnrlnhet
i rivanrkostnaderna
ifii
.l,.
me-
iii
!
l r l .llllil
ra betydelsefull
faktor
rivaruprisfdriindringar
vid prisftir?indringorner [r
i allmlnhet
,;1;:L;.
Eftcrson
:il,i ,:ri,i,,
utbred-
internationellt
ill..l i;i::ji
da sklrpes denna tendens fdr fdretag rned utlf,ndsk konkurrens.
iii
Utredningen fdrsdker ocksi i viss mln studera hur fdr-
:il:ii
flndringar av lUnerna piverkar avdelningar
i fiiretaget.
Av tablin
ett av de reaktionsfdrlopp ring kan ge upphov tiII
arbetet och besluten pi olika pi ntsta sida fra'nglr
i ett stdre
verkstadsfdretag.
anses tillrlckligt fiiretagets
fiirslljningsavdelningarna
dd.r till
och fdrsiiljningspolitikens
tilI
viss del grun-
utfonnning.
0m 16,-
i denna politik,
vilket
beroende av kostnads- och marknadsfiirhillanden â&#x201A;Źtc.e upp-
korrner sarurolikt
lven Endringar i fdretagets
Dessa impulser glr vidare till vissa fall vill
vidarebefordras
och bildar
neftir5ndringen medfdr en fdrlndring blir
deltar i riksav-
stora, rnedfdra Sndrade kalkyler fdr alla Dessa kalkyler
Even till
orderinging.
och produkturvalet.
sa avdelningar gl.r impulserna vidare till
,liiii rfiiii
nan
FrAn des-
fdretagets
';iili :iiiij
iii:i
liii
iir,l ,iiiir 'i 'ii
li.:'
r;ii.i I;ii
i;iiii iriii :tiii it',i',
liiiii
planeringsavdelningen och i
konstruktionsavdelningen, fiirslvitt
6ndra produktutfornningen
iliii
Itiiit
,iiiii
Ldnefdrindringar i detta kan, om de
produkter.
den fiir pris-
Sche-
pi f6ljande vis:
Personer i fdretagsledande stillning faststEllande.
:iriii liirii ,lt,il
som en avtalsm[ssig liinefdrEnd-
matiskt kan man tolka teblin
talets
lili rlilri
verkstil-
Ir
;iiiti
',4.'.il : giiii
ri l i i i
i ;:rii
,ii.ii t iiii
der fdr Endringar i produktionsstorlek ning.
och pnoduktionsinrikt-
De hirigenom uppkomnafdrEndringarna av ackords- och
arbetsfiirhillandena
i verkstEderna komner till
uttryck
i ar-
r i:::i
I tLil
,'{ili
;#iii | +ttti ; !i:i i . z'.t'::
iiliii
, E::ii
betskorten, vilka Den ursprungliga baka till
vidarebefordras till ldnefiirlndringen
kalkylavdelningen
nytt lFetslopp.
kalkylavdelnirgâ&#x201A;Źro
kormer pl detta siitt
och kan df,.r ge upphov till
tiIIett
,1,1!i r lli1i
i lrii
iliti
1tg';,:i
ill,i t!';t'
iil;i i 1 1 1 rI
! i:r:i ; J i : ii | \);i i ii:ii i *iii
!fiiii,:,:::, i i,.ri
::
i'i,!,iu'
i i i i r
t'!i!t
.:.t::
I9
Ett
av de tf,nkbara reakt ions f iirloppen
fd,retag som fttljd
i ett verkstads-
av en avtalsr,rfi.s s ig Iiineforlndring
Fciretagsbdningen
UtforvzrzinAerz a'v fdreta4spoTtfrJ+en frapportu far
trt lll
tiZZ Led,nz>W *,
\tpo(ytilL f>dr?olilu,
Indninaa a*r@
11t Fr*lt-
n272gE lft.dfk tzad,*z
20 Problernen i sarnbandmed en arbetstidsfdrkortning rmder senare lr der iret
fitt
fitt
fl
har un-
utredningen om kor-
i uppdrag av den statliga
en mindre undersdkning rdrande de
att utfdra
tare arbetstid
som en eventuell
verkningar
och institutet
6kad aktualitet
har
kan tlnkas
arbetstidsfiirkortning
Denna utredning har karaktxren av en in-
inom industrien.
tensivundersdkning vid ett dussintal fdretag. Materialet insamlas genom intervjuer med olika personer i ledande sttllning att metodiken vid rnaterialinsam-
Med hiinsyn till
i fiiretagen.
Er densamnrasom i undersdkningen
lingen i viss utstreckning
i fbretagen har erfarcn-
6ver verkningarna av ldnefdrindringar heterna frln
denna utredning varit
av stort
industrien
ev de skilda skall
bli
sl rni,nga
att
av f6retag har skett wtder htnsynstagande till som rndjligt
UrvaLet
vilrde.
problem som kan tf,nkas uppkonne inon det begrlnsadc
lted hilnsyn till
belysta.
endast att fdretag korwnerutredningen naturl.igtvis kunna g6ra ansprlk p& att ge en trprovkartart pt olika viktiga antalet
problern. porten till
har utfdrts
Intervjuarbetet den statliga
under hdsten och rap-
utredningen berdknas bli
i
fErdig
bdrjan av 1956. fnstitutet
planerar iven att mera lA,ngsiktigt
problem med anknytning till frlgestiillningar.
16ne- och arbetsmarknadsmlssiga att
Det 1r hiirvid naturligt
inlednirgsvis
6ver utvecklingen av den hittillsvaran-
utarbeta en iiversikt de teoribildningen
ta upp
dirigenon
fdr ldneomrldet fdr att
fast underlag fiir den fortsatta
forskningen.
fl
ett
Detta arbete
har p&b6rjats. Under iret
har en unders6kriing
i Sverige pab6rjats.
Nlgra nlrrnare rikt-
Kanitalundersdkninsen. om kapitalbildningen
fdr och omfattningen av denna unders6kning har dock har arbetet fr$nst inriktats I{ittills Innu inte fastst[llts. och statistik pl en inventering och genomging av litteraturr linjer
annat tillglngligt
material.
Sirskilt
har dirvid
ned industriens mats de problem som sammanhii.nger med kapital
f6r investeringar
statistik
fdrsdrjning
i byggnader, maskiner Gtcr
F6r
har ocksi i samarbete med Konjunkturen bearbetning av Statistiska centralbyrlns vinstpabiirjats, varvid formerna f6r att tillgodose fdre-
att belysa denna friga institutet
uppnrii,rksam-
21 tagens externa upplaningsbehov eller
Utrednirgsmlinnen har iven del-
shottsmedel frlbnst studeras. tagit
disponeringen av 6ver-
i diskussioner rdrande uppliggningen av en undersdkning
av det enskilda sparandet sorn planeras av Konjwrkturinstitutet och Statistiska
centralbypSn.
Utredningsarbetet stir
der ledning av docenten Erik Dahrn6n.
T,OPMEON STATISTI'(
Prqd$ktigginfu)x Institutet
&r utfdrt
tidigare
Diasra$ 7
har liksom
Produktionsindex 1954-55
de
ldpande berlkningarna f6r fndustrifbrbundets produktionsindex. Dess utveckling
Irzdnu l9E5 - foo
nnAnadfiir
minad wrder 1954 sarnt tiden januari-oktober 1955 frangir av yid-
2@
st&ende diagrEffio Produkt ionsutvecklingen 1935 - tredje kvarta-
f5g
let 1955 redovisas pi f6l jande sida.
( Pro-
duktionssiffrorna
fdr
november och december
+567E -Udna^d,
1955 6r lnnu inte firdigstellda. ) Industriell prodtrktion,
mlnadgstatistik.
Uppgifter on industri-
byggnadsverksanhet, export, inrport h.n. har in-
samlats och sanmanstlllts
varje mlnad.
Sveriges Hekanf6r-
bunds oeh Sveriges J&rn- och Metallrnanufakturfdrenings sta6ver sysselsiittningen inon verkstadsindustrieh har tistik liksom tidigare
ir bearbetats ino.rr institutet.
ltinadssta.-
ur-
Fiaeram 8 Produktionsindex 1935-55
fndex: 1935 = 100 (fOr perioden 1952 - oktober 1955 [r kurvorna baserade pi produktionen under s ista minaden i rrarj e kvartal. ) Kapita,Zvarac*zd. --r\,
-b.eaV
oJ.-o
-
./t-
it-
l-
"
Kon^su*rztbns,va*'r,and,.
ol 1935
37
\l.z'r. Fy2^---\_,
LddEr
tsA\=
-o.sltnind.
23 har publicerats
tistjken
i tidskriften
Arbetsgivarcno
0rderbels.F pnineen inoin verkstadsindustrj.,en
sdkts tvl
har under-
ginger under fdregdende lr nflmlieen per den 2B/2 och
31r/8. Samtidigt har en viss omlil,ggning iigt ru'n betr8ffande insamlandet och presentationen av denna statistik. De uppgifter som tidigare
uttryckt
storlek lr
insa'ilIats fr&n fdretagen har g5llt
orderstockens
i antal arbetstincner samt den andel df,rav som
avsedd fiir export.
Utdver dessa uppgifter tillfrigas
f6r'e-
tagen nu iiven orrrorderinglngens onrfattning under var och en av de tvl
sistfdrflutna
trernflnadersperioderna. Di det ansetts va-
ra av ringa intresse att pulll.icera orderstockens ornfattning i antal arbetstirmnar i absoluta tal redoyisas orderstocken nunera i form av en index.
Fiir ordering&ngen publiceras
son baserar sig pl antalet hittills
arbetstinrnar.
redovisade indexsiffrorna
en indexserie
Utvecklingen av de
fdr de olika hwudgrupperna
(varven ej rnedtagna) fraqg6.r av diagram 9. Fdr att msjliggiira en jinfiirelse mellan produktion (rn6tt nredelst sysselsEttningen) och orderinging publiceras iven siffror
iiver syssel.sdttningen
i sanbandmed orderstatistiken. Diggram ..9_ 0rder:ing&ngeninom verkstadsindustrien septennber1954 - augusti 1955 fndex 3 Septâ&#x201A;Źmber-november1954 '+ 100 Inda,
tro
Me.lo.v evlestdds Jd?r"-o.m ELv?rkstddg
cl
s#.
t9t+
r
r
r
dea.
n ar$ t955
irbnt,
I ,t#-
o. giufu-rb
24 6vris statistisk der iret
en dversikt
har un-
riirande olika metoder fdr pnoduktivi-
pibiirjats.
tetsmetningar hilla
v_erksanhet. Inom institutct 0versikten komner ocksi att
inne-
en analys ay de olika netodernas innebdrd och anvflndArbetet ledes av fil.dr
barhet f6n industrien.
Jernkontorct. Problemet on olika
sfltt att
fdrenkla
Erik Ruist,
statistikrappor-
fdr fdretagen har ocksi kornmit upp till
teringcn
behandling
r.rnderiret.
vid skilda tillfnllen
OVNTCVERKSA},IHET
f 5r Industrif6rburrdets-&r'sberat-
Ekonorni sk 6versikt Institutet
telse.
har utarbetat en redogbrelse fdr den eko-
nonriska utvecklingen i Sverige och utlandet under 1954 f6r Indw trif tirbundets &rsberEttelse. Det -ekgq.omiskaJflset .
Enligt
iiverenskornmelse med
Svenska Arbetsgivarefdreningen har institutet
under iret
om det ekonomiska llget
f5rdigsttllt
tre rapporter
och utlandet
fdr anv&ndning i fdretagsnErtrderna.
i Sverige Den fiirsta
rapportcn rmdcr viren samt htistrapporten har legat ti11 grund fdr stillfilmer
som inspelatg
av Kursverksamheten Vlr Ekononi
fdr visning vid ninnndsanunantriidena. ttt
Institutct
har under iret
utarbeta en kortfattad
fdr sina utllndska kontakter lttit
redogdrelsc pl engelska fiir de viktigas-
i samarbete rncd Studiefdrbundet och Sanhf,Ile utgivna skriften om |tTif,nstemlnnen och
te synpunkterna i den tidigare Ntringsliv
den industriclla lven utarbetats
onrvandlingenrr. En liknande redogdrelse har av SNS. t.
tt
Institutet
kat vid omarbetningen av en under fdregiende ir broschyr med statistiska
uppgiftcr
har medverpublicerad
om den svenske ekonomien.
25 tsroschyren utges av Svenska Arbetsgivarefbreningen. lnstitutet
har hnrutdver under iret
ured problem ber6rande industrif6retagens bitrett
f6retag
och organisationer
varit
sysselsatt
lokalisering
inom n&ringslivet
samt med sm5r-
re utredningar och annan sâ&#x201A;Źrvice. htllit
Institutets
chef och dvriga nedarbetare har under tret
ett flertal
fdredrag i skilda
har i allmlnhet ccrade eller
haft anknytning till
piglende utredningar
tionsutvecklingen der iret
i Sverige.
sannanhang. F6redra.gen inorn institutet
och beriirt
fnstitutets
publi-
t.exe konsum-
chef har ocksi tm-
sisom ledamot i det s.k. utredningsrid.ct deltagit
nationalbudgetarbctct.
ltedarbetarna vid institutet,
Ragnar Bcntzel och agr.lic. unr av 195L irs skadeutredning.
Odd Culbrandsen, har varit
penningviirdeutredning resp. 1953 irs
i
docent medlemskdrde-