IN DUSTRIE
@
NS UTRE DNINGS IITSTITUT
iir en fristiende vetenskaplig forskningsinstirution grundad 1ggg av Svenska Arbetsgivarefiireningen och Sveriges fndustrifiirbund.
Syfte Att beilriva forskning rtirantle ekonomiska ocb eociala fiirhillanilen fdr den intlustriella atvecklingen.
av betydelse
l/erl$amhet Huvutlilelen av arbetet inom i&titutet iignas it ldagsiktiga forekningsuppgifter. Man siktar hiirvicl till ett studi'av de grundlHgganile sammanhangen inom niiringsllvet och sarskilt till att belysa de frigor son h6r srnmaD med strukru. rella och instirudonella fiiriinilringar. Forskningsresultaten pubficâ‚Źraa i institutets skriftgerie. Viil sidan on det lingsiktiga forskningsarbetet utfiir institutet smlirre ured. ningar rdrande speciella problem samt ger viss service it inilustrifdrebg, orga. nisationer, statliga nyndigheter etc. Institutet sammauetdller viilare bland annat minadssiffror 6ver industriproduktionen samt en index iiver ilenna. Styrelse Bankdirekttir Marcus Vallenbâ‚Źrg, ordftirande Direktiir Axel Enstriim Direkttir Per Ele",herg Direktiir Bertil Kugelberg
Direktiir Sven Schwartz Disponent Chr. von Sydow Direktdr Lars.Erilc Thnnholm 'V'allander FiI. dr Jan Tekn. dr Ernst Tlehtje
Personal Direkttir: FiI. dr Jan lFallander BitrHdande forskningschef: Fil. lic. Erik H66k Sakkunnig: Doc. Ragnar Bentzel Selcreterare:Pol. mag. o. civ. ekon. Lars Nabseth Kamrer: Fru Ruth Wiklund.Ellerstad : Oarig orclinarie personal samt liir siirshilda utedningar Amanuens Giiran Albinsson herr Carl Gustaf Dahlerus fil. lic. Kurt Ekl6f pol, mag. John Ekstriina aktuarie Sven Fajersson agr. Iic. Odd Gulbrandsen fru Ruth Hiigberg friiken Ingrid Lindstriim fru Vera Nyr6n herr Bertil Olsson
anstiillda :
civilekonom Ake Orrraark fru Karin Pahlberg fil.Iic. Bengt G. Rundblad fil. kand. Karl.Olov Samuelsson pol. mag. Ake Sanell frtiken Astrid Sjaunja fru Gunnel Siiderholm fru Inga.Lill Uggla fru Ester Iffennerholm
Verksamhetsflret
A -flrbetet
inom Industriene utredniagsinstitut har under l9s6 priiglats av de olika utredningar som kommit i eitt elutskede. under viren publicerades eilunda fiirgta d.elen av inetitutete bilundereiikning och i den nyetartade smitryckeserien har fyra nummer utaommit. Det avslutande arbetet med jordbrule- och koneumtisnsurflsrâ‚Źiilmingarna har ocksl tagit sn Etor del av institutets resurser i aneprik. H?irtill kommer den sedvanIiga verksamheten av ltipande karakt?ir. M&nga av de etora forskningeuppgifter eom r,i arbetat med iuom institu. tet under senare ir niirmar eig nu ein fullbordan. Den lingsiktiga planeringen av institutete verkgamhet har d?irfiir varit e[rskilt aktuell. Det har harvid tett eig l?impligt att fiirstika samla forskningeverksamheten t;ll viesa huvudomraden, inom vilka man tenker eig ett fortekridande arbete som eeda- eventuellt iir uppdelat pi ett flertal projekt. De huvudomriden som institutet i framtiden kommer att inrikta sin verksamhet pe ar kon. eumtionsutvecklingen, arbetsmarknaden och fiiruteiittningarna fiir det in. duetriella fram&tskridandet. Den eigtnrmnda uppgiften har alltid fiir institutet tett sig som den cen. trala och vi planerar hiir ett flertal projekt. Ett viktigt led i detta arbete [r utredningen riirande induetrins kapitalfiirsiirjning. Understikningar riirande arbetsmarknadeu har sedan n6gon tid bedrivite inom inetitutet av en grupp forskare. Det har bland annat riirt eig om fiirarbeten till forekningar riirande de faktorer som styr flptningarna pri arbetemarknader. Liingre kommeu iir den undersiikning som eyselar med verkningarna av Iiinefiiriindringar inom etr fiiretag.
Niir resultaten av virt arbete riirande konsumtionens utveckling oclt framtida tendenser inom kort publiceras s& kommer d[rmed inte den yerksamhet som vi bedrivit p& detta omrAde att avslutas utan vi avser att fortliipande sysetramed dessa frigor. Vi kommer undan fiir uudan att fiilja upp de prognoser som nu giirs och 6ndra dem allteftersom utvecklingen kan ge anledning d?irtill. Ett exempel pi en s6dan uppfiiljning iir deu pigiende revideringen av institutets tidigare prognos fiir televisiouens utveekling. Vi har vidare i vira undersiikningar utgitt fr&n.koneumtionssidan och det g?iller nu att nlrmare analysera hur utvecklingen pi den eidan kommer att te sig ur produktionssynpunkt. V&r str[van iir hiirvid lileom n6r det g?iller annan forskning vi bedriver att gtira resultaten praktislct nyttiga fiir svensk industri. Stockholm den 14 ianuari L957
la
InnehAil
Utgivna publikationer Bil[garen
7
och bilen
7
Smrfltryckseerien
B
Forekningsprojekt under arbete
ll
Koneumtionsundereiikningen
ll
Biluadersiikningen
lg .
Jordbruksutredningen Undereiikningar
riirande
ls arbetsmarknaden
16
Kapitalundersiikningen Undereiikningen
18
om oljehandeln
.
18
Produktivitetsutredningen
20
Lingsikteutredningen
20
Liipande statietik
21
Owig verksamhet
25
Diagram 1. Den volymm?issiga utvecklingen fiir grupperna varaktiga varor,ickevaraktiga varor, personliga tj6nster och andra tjiinster 193f-1954
12
2. Den procentuella andelen biliigare i olika inkometklasser rrid ersskiftet 1954155 14 3. Utvecklingen av indugtrins brlnslefiirbrukning och sysselslttning 1935-1954 .
produktionsvolym 19
4. Produktionsindex
fiir
industrin
1955-1956
2l
5. Produktioneindex
fiir
industrin
1935-1956
2l
6. Orderingingen
i verkstadsindustrin
7. Orderstocken i verkstadsindustriu
september 1954-augusti augusti 1954-augueti
L956
1956 24 25
tJtgivna publikationer Biligaren
och bilen
r juni 1956 utkom frrfln trycket den fiirgta delen av institutets bilunder. siikning baserad pi under 1955 utfiirda intervjuer med 2 380 personer, varav 1250 biliigare och cirka I 100 icke-bilzigare. Pirblikationen >BilEgaren och bilen - en uudereiikning riiraude den privata bilismen>, som Er fiirfattad av en arbetegrupp inom institutet best&ende av fil. lic. Bengt G. Rundblad, fil. kand. Karl-olov samuelsson och fil. dr Jan vallander, avser att ge visea fakta riirande bil[garna och deras bilar. undergiikningen avser de privata biliigarna men genom det urvalsfiirfarande som anv[nts rrid. undersiikningen har det ?iven blivit miijligt att besdimma hur den totala personbilsparken fiirdelar sig pi olika iigarkategorier. net visar eig d& att de privat?igda bilarna, dvs. alla bilar eom 6ge av privata fyeiska personer och icke ?ir droskbilar, utgiir 86 procent av hela personbilsstamrnâ‚ŹDr medan de privata fiiretagen iiger rl procent och etat och kommun r procent. De resterande 2 procenten utgtirs av droskbilar. De privat?igda personbilarna kiirdee i geuomsnitt l 816 mil under det undersiikta 6ret (1954) eller rdknat fiir hela denna del av personbils. stammen ungefHr 550 miljoner mil. Av desea 1316 mil kiirdes ungefiir en tredjedel eller M2 mil i arbeteto medan reeor till och frin arbetet drog 167 mil per 6r. r denna eiffra iir di inr{L''at eventuell kiirning till och frin hemmet fiir Itrnch etc. semesterkiirrringen drog 124 mil eller n[ra 10 procent av den geaomsnittliga irliga kiiretrEckan. Resterande 583 mil eller 44 procent beetod av iivrig fritidek6rning under veckorna. Genomsnittligt var kogtnaden fiir bensin och olja fiir samtliga bilar - oberoende av mHrke, storlek och iremodell - 69 iire per mil, vilket betyder, om man korrigerar ftir en rimlig oljeitging, att genomsnittsbilen skulle dra mellan I och l,l liter bensin per mil. Givetvie varierar denna siffra hiigst avseviirto eller frrln ungefnr 1,5 liter fiir de tyngsta vagnarrra ner till 0,? ir 0,8 fiir vagnarna i l5gsta viktsklassen. Applicerar vi denna genomenittliga bensin. itging pi drygt I liter per mil p& ile antal milo som totalt ktirdes av de privat[gda personbilarna under 1954, finner vi att den totala bensinit' gingen fiir denna bil?igarkategori under 1954 skulle ha uppgitt till cirka 550 miljoner liter bensin. Fiirdelningen av denna kvantitet bensiu p& olika Indamril framgir av tablin nedan. Det kan hlir fiirtjlna nrmnas att
den totala fiirbrukningen av bensin fiir civilt bruk under 1954 uppgick till i runt tal I 400 miljoner litero varav alltsi privatbilarna tog i ansprdk ungef?ir 40 procent. Prh:atbiliigarnas bensint iirbrukning Miljoner liter Ktirning i arbetet Till och fr6n arbetet Pll gemestern Ovrig fritidsktirning T"..lt
L954
cirka 190 > 70 > 50 > 250 "ttk"
560
UndergiiLningen gtir det miijligt att berlkna antalet bilaffiirer under 1954 till cirka 300 000 med ett omeatt belopp pA i runt tal2 -iljarder kronor. Av detta belopp svarar fiirs?iljningen av nya bilar fiir nErnare 1200 miljoner medan resten faller pi handeln med begagnade bilar. Det biir ob' serveras att dessa siffror innefattar eamtliga personbileafffirer, alltsi iiven s8dana som ej skett via bilhandeln. av bil[garens utgifter fiir reparation och service under En ber{k"ing hauden att omelttningen hlr legat hring 250 miljoner kronor. ger vid 1954 I detta belopp ingir emellertid inte v[rdet av de reparationer bilhandeln utfiir i eamband med inbyten etc. Arbetet med bearbetningen av intervjumaterialet g. 13.
forteltter.
Se hiirom
Smfltrycksserien Inetitutet har under Aret startat en smittycksserieo i vilken franliiggs miudre utredningar, artiklar, fiiredrag etc. I viesa fall iir det hdr frlga om siirtryck av artiklar som tidigare publicerats i tiilskrifter o. d. Under tret har i denna serie fyra nummer publicerats. I)et fiireta numret i serien iir fiirfattat av fil. dr Jan Wallander och pubtidi' och industrilokalisering>, licerades rrader titeln >sarnhiilkplanering gare publicerat i tidekriften Plan 1956: t. H[r diskuteras fragan om vilka att beaktas vid induetrifiiretagens lokalisering syrrpunkter son fiirtj[nar och i vilken min eamhiillet biir ingripa mer eller mindre [n vad som fiir nZirgarande iir fallet pi detta omr&de. I
Det andra emirrycket handlar onr r9s0 ire Idngtidsutredning och i hur _ htig grad de dtir uppstiillda milelittaingarna har flnerkligats.'smdtrycket som fiirfattars av dr,wallander publieeradeeunder t;teln >Langtid.rp"ogrqnmet och oerkligheten>, tidigare publicerat i skandinaviska Bankene kvartalsekrift 1956: 2. Det konstaterae att inte obetydliga ekillnader uppkomnit mellan den faktieka utveckringen och den ot"eckling eom 1950 irs lingtideutredning t[nkte eig. under det att bruttonationalprod'kten under 1951-1955 iikade i n8got lingeammare takt iin utrsdningsn riik nade med (2,6 procent mot B procent) steg i etillet iuveeteringama, den offentliga konsumtionen och den privata koneumtionen i nigot enabbare takt (48r 5,6 och 2,2 proeent mot 4,S,5 och lo2 procent). Deita blev mAj. ligt eom fiiljil av dele att valutareserven inte uppvisade den iikning eom utrodningen ans&g vara iinskvlird och delg en icke berfit nad fiirbiittring av vllra bytesfiirhillanden med utlandet under perioden. Genom denna fiirbiittring tillfiirdes folkhushillet cirka fyra och en halv ,nitjarder kronor i liipande priser under perioden. vad betr?iffar investeringarna visar det eig att deeeaunder perioden 195r-1955 ftir sa'"f6rdsel, kraft- och belyeningsverksamt vfigar, gator,vatten, avlopp etc. stigit betydligt mera iin vad rrflngtidautredningenrllrnade med under det att investeringama inom industrin och jorilbruket samt fiir boe*ider och eocialvtrd, skolor, gemensarnhetelokalerm. m. varit betydligt l?igre ?insom fiiruteattes i utredningâ‚Źn. Det tredje smttrycket under tret behandlar ekrothandeln i vlrt nrringsliv och publiceradee under titeln )stcrothondehs stiillning och betydelse i sa,mhiillsekonami,en>.Deana utredning, som pi oppdiag av AB c'otthard Nlleson utfiirdes inom inetitutet av fil. Iic. srik H66k, publi cerades ureprungligen i den i samband med direkttir Gotthard lliJssons ?0-iredag utgivna feetskriften >En man och hans verk>. Av utredningen framglr att ekrothanfleln hlir i landet ornfa6"" "1"n" 500 fihetag med ungefrr 3 500 aner[llda. om h?iueyn6ven tas -rtt de cirka r 000 uppkiipare som finne fiirdelade 6ver hela landet skulle den totala eiffran fiir de i ekrothandeln eysselsattabli ungefiir 4 500 pereoner. 1955 uppeamladeeav skrothandeln cirka ?rB 000 ton rivaror inom lan. det. Av dessa utgjordee ungef?ir 490 000 ton av jiirn- och metallekrot; pappereavfallet evarade fiir cirka 160000 ton och textilavfallet fiir om. kring 28000 ton. Aterstoden omfattade diverse produkter sisom beno tegel' glasskrot etc. varav ben utgjorde den etiiretaposten.Ftir att beriilrna de totala rivarukvantiteter som gir genom ekrothandeln m6ete hiinsyn iiven tae till den import av eadanarAvaror som passerarekrothandeln.rm. portens etorlek skiftar mycket gtarkt frin ir tiII ar. l9s0 uppgick deu ei-
lunda till ungefiir 185 000 ton under det att den 1955 var endaet cirka etiirsta delen av ia' 85 000 ton. Smidesj?irnskrotet utgiir den ojbmfiirligt fiirseln men importlandeln med denna vara ekiits nletan uteslutande av jlrnbruken sjilva. Av utredningen framgir ocksi att den aadel av den totala jlrnproduk' tionen hiir i landet som baseras pi kiipskrot beriiknas uppge till cirka 3? procent. Vad betriiffar pappersavfallet uppskattag den produktion som motsvara f0-15 procent av den inhemska papPers' d[rav fra-Lommer konsumtionen medan yllelumpen berIknas svara fiir cirka l0 procent aY ylleindustrins r&varubehov. PA uppdrag av den statliga utredningen om kortare arbetetid har insti' tutet utfiirt en undereiikning riirande verkningarna av en arbetgtidsfiir' kortning i induetrin. Denna undereiikning slutfiirdee i biirjan av Sret och en rapport iiverl'ri"'nades till den statliga kommitt6n. Undersiil'ingen eom utfiirtg av eekreterare Lars Nabseth med hj[lp av civilekonom Albert Danieleson publicerades senare som bilaga till det betiinkande eom den etatliga utredningen utgav under sommaren 1956. Institutet l6t utgiva undersiikningen som nr 4 i smfltryckseerien. Den publicerades dHr under - aerkningaf i olika industtifflretag>. titelro >En arbetstidsffirkortning Materialet till undersdkningen insamladee genom intervjuer pefl elika Urvalet av personer i ledande stiillning i femton olika indugtrifiiretag. av ile miijli$ som minga fiiretag skedde under hensynstagande till att si bli beskilda problem eom kunde tankas uppkomma i induetrin skulle lysta. Med htneyn till det begriinsade antalet fiiretag kan undereiikniagel naturligtvis endaet g6ra ansplik pi att ge en >provkartu pi olika viktiga problem. Undersiikningen ger framfiirallt en bilil av hur skiftande produktions' fiirhillandena Sr i olilca industribranscher och hur olika en arbetstidsfiir' kortnings verkningar kan komma att bli fiir skilda fiiretag. Det ftirefaller om pro' visserligen - vilket den etatliga utredningen framhlller proportionellt ilirekt bli fiir flertalet fiiretag iute skulle duktionsbortfallet mot arbetgtidebortfalleto men fiir mlnga fiiretag kan fiirkortningen om den utformas stelt medfiira ett mer dn proportionellt produktionsbortfall. Detta giiller exempelvis fiir fiiretag med ugnar o. d. (j?irnbruk, kemiska fiiretag etc.) dlir en nedkylning av ugnarna pi grund av den l6nga upp' v6rmningstiden kan medfiira att produktionen minskar mâ‚Źr ln som svarar mot fiirkortningen av driftstiden. Liknande fiirhfillande g?iller fiir fiiretag som arbetar med kemiska processer utan lagringemiijligheter mellan pro. cesserna, exempelvis garverierna. Vid intervjuerna har framh&llits 10
att -
om man inte vill riskera ett
myckâ‚Źt betydande produktionebortfall p& vissa omriden - en arbetstids. fiirkortning inte generellt kan fiirlliggae enbart till en viss dag, exempelvis liirdageno fiir samtliga branscher utan att lagstiftningen miste anpassas till fiirhillandena inom varje bransch. Fiir fiiretag eom syselar med lltt. ftirstiirbara varor, exempelvis mj6ls, lilrsom iiven fiir fiiretag eom har be. hov av att leverera sina produkter j?imnt iiver veckans alla dagaro exempelvis tidningsfiiretag, dr det ddrfiir niiilvindigt att den iikade ledigheten fiir en etor del av arbetarna kan fiirlEggas till andra dagar [n liirdagen. Motevarande fiirhillande glller naturligtvis iiven fiir fiiretag eom arbetar i helkontfuruerlig drift.
Forskningsprojekt under arbete K onsumtio nsund ersiikninge n Syftet med denna undersiikning iir att ge en iiversikt av hur koneumtionen av olilca varor och tjiinster utvecklate under senare 6r samt att giira en prognos iiver den framtida kone'mtionevarueftedr&gans inriktning. Undersiikningen bygger p& fiirekommande teorier pi detta omride eamt p& ett omfattande statistiekt material. Den berliknas bli f$irdig under ftirsta halviret 195?. Sedan mitten p& 1930-talet har den privata konsumtionen i v&rt land kvantitativt iikat med o"'Lriug 80 procent. Samtidigt har betydande fiir. lndringar skett i konsumtionene inriktning. Vad gom ekett kan i huvudsak eammanfattas i fiiljande fyra punkter: l) Kiipen av flertalet yanligare livsmedelo av ekor, underkl?ider och andra s. k. niidv2indighetsvaroro har iikat ganska litet medan dlremot en kraftig iikning skett i utgifterna fiir s&dana varor och tjiinster Eom exem. pelvis motorfordon, sportartiklar, lekeaker, niijen m. m. 2) En etrlvan att underlHtta arbetet med hernrnets gkiitsel har gjort eig pitagligt g?illande pi mringa omrlden och tagTt sig uttryck i bland anuat en starkt tikad anv?indning av hushillemaskiner samt i en iiverging frin >>rivara> till >f?irdigvara>, exempelyis frin mjiil till briid, frin tyger till konfektionevaror, frin garner till trikdvaror. 3) Konsumtionen av personliga tjiinster har iikat ftiga och pt minga punkter t. o. m. minekat. Det senare giiller t. ex. fiir utnyttjandet av hem. bitriiden, skr'dddare och skomakare.
1l
Diagram 7. Den aolymmiissiga utaecklingen 16r grupperna, aoraktiga oaror, icleeoaraktiga uaror, personliga tiiinsts och and.ra tjiinster IggI-IgS4 Inilex: 1935: 100
Yaraktiga varor
Andra tjiinster Icke-varaktiga varor
Personliga tjiinster
1931 33
35
37
39
4L
43
45
47
49
51
53 55
4) Under de seuaste 20 &ren har en myeket etor miingd nya varor intro. ducerats pt marknaden. De nya varorna har under sia introduktiousperiod ofta expanderat med gtor hastighet. Samtidigt har denna expansion medfiirt en motsvarande minelffiing i kiipeu av vissa andra varor.
12
I diagram I p& s. 12 vieas den volymmHseiga utvecklingen fiir grupperna varaktiga varor, ieke.varaktiga varor, peraonliga tjlneter och andra tjiinster (huvudsakligen boetiider). Till detta diagram kan fogae den upplysningen att prisutvecklingen fiir degsa varugrupper varit hiigst olikartad. FrEn mitten p& l93Gtalet har silunda priserna p& icke.varaktiga varor Eamt p& pereouliga tjiinster stigit med ungefiir 170 procent och prisema p& varaktiga varor med ?0 proceut medan priserna p& >andra tjlnsterr etigit med endast 30 procent. Pi uppdrag av 1955 6rs lAngtiileutredning har institutet under 6ret i en rapport gjort en preliminiir sammanfattning av vieea resultat frin inetitutete konsumtione"'dersiikning. har publicerats i Sammanfattningen kapitel YII i det betinkande (>Balanserad expansiou SOU 1956: 53) som utredningeu utgav under hiisten 1956.
Bilundersiilrningen Sedan den fiirsta rapporten om bilundersfllcningsns resultat publicerades viren 1956 har arbetet fortsatt med en mer intensiv analye av visea pro. D?irvid har bland annat studerats bilbeniigenheten i olika blemetlllningar. inkometklaeser och yrkeskategorier samt i etlder och pi Ianilsbygden. Med bilbeniigenhet avses hlrvid den procentuella andelen biliigare i den aktui oliLa inkomstklaeeer framgir av nedan. eIIa gruppen Bilbenlgenheten st&ende diagram. tnrniirkningev?irt hiig Som framglr av diagrammet 6r bilbenlgenheten iven i ISga inkomstklaseer. Den h6ga andelen biliigare i de Ilga inkomst' av bil?igareo klaeeerna har givit anledning till en epecialundelsiikning grepp ett b?ittre fiirsiika fd har 000 kronor, fiir att som inkomster under 8 fiirefaller att gp. om deras ekonomiska situation In taxeringsuppgifterna I detta sammanhaug har vi ocksi gjort en specialbearbetning av den offi' bland personer ciella inkomststatietiken i syfte att belysa fiirhillanilena som i denna etatistik ko"""er att fiiras till de liga inkomettagargrupperna. Skillnaden i bilbeniigenhet mellan olika yrkeskategorier har visat eig vara eynuerligeu betydande. Siirskilt giiller det hervid ekillnadeu mellan f6retagare och angtlillda. Om man eliminerar inverkan av olikheter i in' kometf6rdehring mellan dessa grupper visar det sig att bilbeniigenheten fiir fiiretagarrra ligger i det n?irmagte tre gtnger ei hiigt eom f6r de an' st?illda. Den hiigre bilben[geuheten pt landsbygden beror till mycket stor del p& att andelen ftiretagare [r e& mycket etiirre pi landebygden
l3
Diogram 2. Den procentuella
andelen biliigare i olika
inkomstltlasser aid,
&rsskiftet1954155 Bilbeaiigenhet o/ /o
60
30 20 10
-Io5 3
LZ Inkomst
15
18
2L
27 'd [30-
i 1000-tal kronor
Ett centralt problem fiir undereiikningen har varit frigan om hur bilinnehavet piverkar bil?igarnae koueumtion i iivrigr Vi har dervid kunnat utnyttja reeultaten frin de intervjuer som ftiretogs med personer som icke hade bil Desea haile i princip utvalte pE ett sidant eiitt att det ftir varje biliigare fanng en partner som iiverenestEmde med honom i frtga om inlromst, kiino civilst&nd, yrkesst[llning och boetadsort. Pl detta s[tt fick vi alltsi tvi material som var Iika i viisentliga avseenden. Vi har eedan kunnat j?imfiira de tv& gruppernas konsumtionsvanor. Dervid har det vieat sig att ekillnaden mellan grupperra 6r anmrrkningsv6rt liten. Det ?ir endast i tvi fall eom vi erhiller en klar skillnad mellan biliigare och icke. billgare. Det giiller utgiftema fiir resor oeh fiir sprit. Fiir btda desea poeter har bil?igarna pitagligt lrgre utgiftssiffror. Ftir resornas del lir detta naturligt med tanke prfl att billigarnas reseutgifter i icke ringa ut. etriickning kommer att falla pi bilen. Vad betr?iffar spritutgifteraa kan det te eig rimligt bland anuat med tanke p& att bil[garna i stiirre utetrlckning iin sina moatj6er hr helnykterister och med hdnsyn till den verkan
t4
som rattfyllerilagetiftningen kan ha. De ekillnader som vi hrr funnit rdcker emellertid knappast till fiir att fiirklara hur bilEgarna f6r plats med bilutgifterna i sin budget. Beloppen ir inte tilrlckligt stora. vi har ?innu inte kommit till nigon fullst?infig klarhet n6r det gEller tolr.r,ingen av materialet pi denna punkt. si mycket torde emellertid vara klart att resultaten inte iir ftirenliga med de fiirestrllningar som man i allrnlnhet hyser om bilismens inverkan p6. konsumtionen i iiwigt. Ilet visar sig e6lunda att bil?igarna har bide hiigre Ll6desutgifter och hiigre bostadsutgifter in eina moatj6er. Det fiirefaller heller iate som om den eventuella fiirekometen av underdeklaration istiirre eller mindre omfattningi de olika grupperma ekulle kunna f6rklara de reeultat som man hdr kommer fram till. Det har ockgi visat eig att vira resultat betrlffande koneumtionen visar en anmiirkninggviird iiverenest[mmelee med vieea undere6lmingar som gjordee i Fiirenta staterna i mitten p6 r92O-talet. Amerika befann sig di i friga om biliemen i ungefiir samma utvecklingsfaE som vi befinner oss fiir n?irvaraade,
Jordbruksutredningen undereiikningen riirande strukturomvandlingen i jordbruket har under 6ret elutfiirte. Deu kommer att publicerae under vlren r95?. Vid fiireiiken att beetiimma strukturfiirlndringarnae framtida storlek har man utg8tt f1411 [sf6llrninpsidan och gjort berlikningar iiver hur mtnga jordbruh som kan v[ntae bli obeeatta efter den nuvarande ftiretagarene avging. undereiiLningen har givit vid handen att endaet en obetydlig del av fiiretagarna lii'nnar eina jordbruk av andra orsaker [n yrkeeverksamhetens upphiiraude och att 6ven den interna omslttningen dr tlimligen begrlnsad. Av de manliga jordbruksfiiretagarna, eom er cirka 2?s 000, Irmnar irligen cirka 10000 sina jordbruk. r vilken utstrEckning deeea jordbruk iterbes6tts samnanhbnger med rekrperingen eom i iiverv[gande grad sker in. ternt ur den yngre jordbruksbefolkningen. Rekryteringen bestlime av denna befolknings storlek och ay konLurrenef6rhillauden med sysselsittningar i andra n5ringar. Den kan beriiknas uppga till cirka 4 000 nya fiiretagare per ir. Pi grund av s&viil fiiretagarbefslkningeng eom den iivriga jordbruksbefollcningens krympning sjunker avging och rekrpering p6 l[ngre eikt, mea skillnadeuo cirka 6 000 per ar, vintas i huvudgak begta eller eventuellt bli gtiirre. I deseafall blir jordbruken inte iterbesatta med jordbrukefiiretagare, dvs. ftiretagare med huvudsaklig syssels[ttning i jord-
t5
bruk, utan de torde underg& en partiell ning. Ao 70 d,rligen led,igo jordbruk
eller fullstHndig driftsnedliiggd,terbesiitts endast 4
AA
Undersiiloingar riirande arbetsmarknaden pi arbetsmarknadens omrtde har fortfnstitutets forsk-ingsverkeamhet gatt under ;iret. Ett Ied i detta arbete har varit den redan or.niimnda undereiil$ingen om en arbetetidsfiirkortningt verkningar i olika industrifiiretag. Denna undersiilming hiimtade till betydande del material och synpuukter frin den tidigare pibiirjade utrd,ningen om ailko rsukningu en autalsmiissig liinciikning td,r i olika typer an ftiretag.lJusflningen fiirsdker studera sambanden mellan liinefiiriindringar och fiiriindringar i investeringar, priser och produktiousinriktning under efterkrig$iden i sex fiiretag av ekilda typer. Bearbetningen av det insar"lade materialet har fortsatt under iret. undersiikningsresultat som hittills framAtt diima av de preliminiira kommit ftirefaller det eom om investeringarna i de fiiretago vilkas tillverkningemetoder lir uteatta fiir enabba tekniska fiir6ndriugar eller vilkas produkter Ar utEatta fiir en kraftig efterfrdgeexpansion, i hiigre grad iir beroende av utvecklingen av dessa fdrhtllanden 6n av liineiilrningarna. Fiiriindringarna i de angivna fiirhAllandena Hr ofta av eidan storleksord16
ning att nya investeringar blir liinaude oberoende av om liinehiijningarna iir nigot etiirre eller nagot mindre. Genom de nya inveeteringarna iikas l6neauheten i s6dan grad att fiiretagen blir fiirhillandevis villiga att acceptera liineiikningsfiirslag fran fackfiireningarnas sida Iiksom de 6ven medfiir tendeneer till liineglidning i olika former. Men deesa liineetegringstendenser fiir de expanderande fiiretagen medfiir iiven liineiikningar fiir fiiretag med mindre snabb telcnisk utveckling eller efterfrAgeutveckling. Fiir deega fiiretag kan liinestegringarna medfiira antingen subetitutionstendenser i riktning mot iikade investeringar, i den m6n produktionstekniken medger detta, eller pris- och produktioueanpaseningar. samtidigt rninekar emellertid liingamheten i dessa mindre expansiva branseher vilket skapar tendenser till investerings- ocf syeeelsiittningsminskning eamt till fiiretagsnedliiggningar. under 6ret har ockei visst planliiggningsarbete plbiirjats 16r studi.er au arbetskraltens rdrlighet. Detta arbete har i huvudsak gitt fram pl tvt linjer, niimligen dels en inventering av redan tillglngligt etatistiskt material, dels ett fiirgiik att liigga en teoretiek grund fiir ineamling arr nytt material genom intervjuundersiiLttingar. Betr?iffande redan tillg[ngliga data syne det miijligt att genom epecialbearbetningar av det s. k. befolL.ingsregistret pl Statistiska centralbyren lcartliigga riktning och o-fattning av huvudetriimmarna pi den svenska arbetemarknaden samt att exempelvie etudera flptningsmiinetren i olika Sldersgrupper. Detta material ornfattar dock endaet flyttningarna mellan olika n?iringsgrenar under biirjan av 1950.talet och det iir tydligt att en mera detaljerad kartliiggning av olika slag av yrkesflyttningar miete bygga p& material som speciellt insamlats fiir detta [ndamil. Endast geuom en sidan undersiikning kau vi f,fl kunskap om exempelvia yrkesbyten, med eller utan byte av arbetsgivareo som inte inneb6r iiverging till annan n6ringegren. Eftergom degsa studier av arbetskraftene riirlighet liven syftar tiII att utreda orsakerna tiII flyttningarna syns den lSimpligaste formen fiir insamling ay nytt material vara nigon form av intervjuundersiikning i en Iokal arbetemarknad. Kartliiggningen av flyttningarna skulle pri detta slitt kombineras med ett etudium av bland annat fiiljand.e faktorer: a) kunskapen hog olika grupper av arbetstagare betriiffande arbetstill. f?illen och fifferenser i friga 6p qlika fiirm&ner i en lokal arbetsmarknad, b) tlea vikt olika grupper av arbetstagare liigger vid olika former av fiirminer, eamt
t7
c) deras fdrv?intningar om den framtida utvecklingeu betrlffande ar. betstilHiillen och olika former av ftirmsner. Dessa tre aspekter av vad som skulle kunna kallas arbetstagarnae fiire. stlllningsram betr?iffande arbetsmarknaden kan antas v6xla mellan olika $upper av anetenda och ett syfte med undereiikningen blir att studera sambandet mellan fiirestlllningsrameut utforrnning och faktorer som kiino ildero civilst6nd, yrkeeelfillnilgo tidigare flyttningaro ftirekometen av el:ikt och vnnner i andra yrken osv. Fiiremil ftir undersiikning biir iiven bli de sa-band som kan antas rida mellan de i fiireetlllningsramen ingiende e ementeno t. ex. mellan vlrderingen av en vise fiirmin och kunskapen om differeneer betriiffande denna fiirmAn i den lokala arbetamarknaden. De p,& detta eiitt erh&llna reeultaten kan sedan anviindas ftir analys av motiven bakom de flyttningar Eom inregistrerats under den tidsperiod undereiiknin gen ornf attar.
K apitalunders iikningen Den under 1955 pnbiirjade undersiikningen om kapitalbilflningen i Sverige har under iret forteatt med materialineamling och etatigtisk bearbetning. f gamarbete med KonjunkturinEtitutet har bearbetningen av Statistiska eentralbyr&ns vinetstatietik fortsatts. Syftet 6r att n[rmare gtudera de problem som eammanh[nger med induetrins fiirsiirjuing med kapital fiir investeringar i byggnadero maskiner etc. f de.na friga har ocleA viest samarbete med den europeiska produktivitetsorganisationen EPA 5gt rum varvid en promemoria fiir denna organisations riikning uppriittats iiver sjllvfinansieringsgraden vad betriilfar investeringar fiir olika induetribranecher i v6rt land under senare rir. Vissa preliminiira reeultat av institutete understikning riirande kapitalfiirsdrjningen beriiknas kunna fram. liiggas sommaren 1957. Utredningsarbetet stir under ledning av docenten Erik Dahm6n.
Undersiikningen om oljehandeln P& uppdrag av Svenska Petroleum Institutet [r en mindre skrift om gvensk oljehandel under utarbetande. Skriften [r avsedd att ge en be. skrivning av oljedistributionens utbyggnad och utveckling under eenare tid. Den inhemeka oljekonsumtionens utveckling oeh gam"'ane6ttning 18
Diagram 3, Utaecklingen uu industrins briinslef iirbruknin g, produktionsiittnin g 193 5-19 54 aolyrn och sysseJs Index: 1935: 100 Produktionsvoly*
2L0 200 190 180 I
1?0
J
,/
160
Br[nsleitging
t
I
Anstiillda
-f
r50 140
t
I ,
,'
130 120
a-
110 100
Briinsleitgflng per sysselsatt
././
t a
-^
\- l>.
a a
tta a
a
90
...t t
"..)
I
.,
1 1 - o
\ a -
- " ' . .
1a
\ t
/
t-./
./
o
l ' ,- a o '
a a
/
,
a
Briinsle&tg6ngper produktionsenhet
\ - /
BO
-rrol'oo
t r r o o f o ' rl a' a l a o '
7A 60 50 40 30 20 t0 0 1935 37
39
41
43
47
49
51
53
5)
t9
kommer 6ven att behandlae, vawid siviil de olika oljeprodukternas in biirdee vikt som deras betydelse p6 ekilda avslittningsomriden beriirs. Frin desea avsnitt iterges p& e. 19 ett diagram, vilket illustrerar utveck Iingeu av induetrfulg briinele- och energiftirbrukning under perioden l9B5 -1954. siffrorna iir h?imtade ur Ko--erskollegii industristatistik och omfattar samtliga branscher utom kraft- och belysningeverk omr?ikningen av de olika brHnelenas volym till ett enhetligt m6tt (etenkoleton) har lven gjorts fiir elenergi, varvid I kwh gatts Iika med 0oSkg stenkol. som framgir av diagrammet har briinsle- och energifiirbrukningen per anetlilld (arbetare plus tjiinstemiin) etigit endaet obetydligt mellan rgBS och 1954, medan br?insleitg&ngen per produktenhet vieade en fortgiende srnknillg fram till 1948 fiir att eedan svagt stiga. Aven om den totala fiir. brukningen per anet6lld visat en fiirhillandevis etor konstanE s& har dock motsvarande tal fiir de enekilda briinsleelagen fiiretett mycket etora fiirdndringar. Siluada har oljeatgingen per anetElld ungeflr trettondubblate medan fiirbrukningen av elenergi iikat med omkring ?s procent Mot detta stir en nedging i fiirbrukningen per anetuilld av kol och koks till knappt hiilften och av triikol och vedbrlnelen likaledee till knappt h?ilften. Den minskade briinsleitgangen per produktenhet under den studerade perioden sammanh6nger med ett flertal olika fiirhillanden, bland vilka utvecklingen pi viirmeteknift6ng omrtde torde epela en icke ovlisentlig rolL
Pro duktivit etsutre dningen Ett inledande kapitel och en allmiin uppliiggning av problem och metoder riirande produktivitetsmitning har framlagte av den av fil. dr Erik Ruler, Jenrkontoreto Iedda produktivitetsgruppen inom institutet. Arbetet med den planerade handboken i produktivitehmehing forts:itter efter de uppdragna linjerna med iuventering av lftteratur, hearings eamt studiebegtik pi fiiretag som pi olika v6gar s6kt liisa problemet att mlta produktivitets. fiir[ndringarrra.
L&ngsiktsutredningen En arbetsgrupp inom inetitutethar underfrretsammanstlillt ochdiskuterat tillglngligt
20
material iiver de ekonomieka ulvqsklingstendenser.na pt Iing
sikt i vir ekonomi i syfte att kunna ge nigra av huvuddragen i denna utveckling. Gruppene ordfiirande iir profeesor Ingvar Svennileon. I arbetet deltar 6ven utomstiende experter.
L.ipande statistik Produkfionsindex produktionsindex har De m8natliga ber?ikningarna f6r Industrifiirbundetr liksom uuder tidigare 6r utfiirtg vid inetitutet. Industrifiirbundets index till produktioneinderq Kommerakollegii anknps Erligen ber?iknat ur den
Diagrarn 4. Produhtionsindex
|ii, ind,ustrin 7955-1956
Index: 1935=3100
200
150
100
t
2
3
4
5
6
7
I
9
l0ll12
Minad -
1956 1955
2l
Diagram 5. Produktionsindex
(Ftir perioden j"o. 1953 okr. 1956 iir kurvorna baseradep6 produktionen under sista m&nadeni varje kvartal)
0 t93s 37
,, aar
39
41
43
45
41
49
5I
fii, industrin IgSS-Igs|
officiella induetrietatistikene senaote dreeiffror. Denna index publieeras med cirka tva irs eftersliipning. Definitiva indexeiffror fiireligger gilunda nu t. o. m. 1954. Motevarande giiller fiir rnduetrifiirbundets index. rnom Kommerekollegium har viesa fiirberedelser gjorts fiir en framflyttning av baeiret frin 1935 till ett efterkrigsir. Fiir institutete beriikningar lir en s&dan framflyttning angeliigen. r awaktan pi denna omliiggning har inga stiirre fiirrndringar vidtagite i institutete indexber{k'ingar. Fiir textilbranschen har dock pi fiireiik en index beriiknats pi grundval av sysselsrttningssiffror frln ett mindre antal fiiretag. Dessa berlikningar ger unge. frr eamma totalindex eom hittillsvarande volymberiikningar men ryns ge eu riktigare bild av utvecklingen i delgrupperna egentlig textilinduetri respektive lconfektion. Samarbete med branschorganieatiouerna har inletts - Utvecklingen av produkfiir en utiilsning av syseelelttningsmaterialet. tioneinilex minadevig fiir de bida senaste iren och utvecklingen lgBS tredje kvartalet 1956 redovisas pi e. 2l och22.
Induetriell minadsstatistik rned uppgifter om industriproduktiono export, importo byggnadeverksamhet m. m. har eammanstilltg och uteeinte varje mlnad. statietikrapporter fiir viktigare branscher har regelbundet publicerate i tidningen Arbetsgivaren. Sveriges Mekanfiirbunde m&nadestatistil( iiver syeselslittningen i verkstadeinduetrin har liLeom hittilla bearbetate inom inetitutet.
Orderldget i verkstadsindustrin har undersiikts vid utgingen av februari och augusti 1956. Under iret har en betydande utiikning av grundmaterialet [gt rumo si att statistiken nu omfattar inemot 500 verketadsfiiretag repreEenterande de flesta elag av tillverkning och fabriksstorlekar. Samtidigt har fr&n Kommerekollegium inhiimtats eenaste uppgifter fiir samtliga verkstadefiiretag tiver antalet arbetstimmar, vilka anv[nds fiir upprilcningen till totalsilfror. Arbetet med orderstatistiken har bedrivits i samarbete med Sveriges Mekanfiirbund
23
Diagram 6. Orderingd,ngen i aerkstadsind,ustrin september Ig54augusti 1956 fndex: sept.-nov. 54 : 100 resp.sept.S4-febr. 55 : 100
--\br\:
f-r
! I
t
i
a t
I
Jem- o.metallmanufMek. verkst. o, gjut. El. verksfiider
-fl.
n
nian-F 5 =i-
l$rl
+i.al
a{h'F i,'Ee.1
'g
\o to rr:.â‚Ź l'13tJ?\o
b,b
tE'f-*.^
TTEry 'l'rnlF arr?tl *i.al
EtiH'E 6d;..a
och Sveriges Varveindustrifiirening. Utvecklingen av indexeiffrorna orderingfrng och orderetock framg6r av diagram 6 och 7.
fiir
Fiirberedande arbeten har ig6ngsatts fdr utarbetande av en statistisk viigledning liimpad fiir industrins epeciella behov. Aveikten hr att ge detal. jerade anvisningar orn var indugtriell statistik finns pubGcerad med 24
kommentarer betrlffande seriernas uppbyggnad, j?imfiirbarheto liingd m. m. samt eventuellt itergivande av vigsa viktigare serier med si aktuella siffror som miijligt. Materialinsamlingen har pibiirjats.
Diogram 7, Orderstocken i aerkstad,sindustrin augusti l91iL--augusti
1956
Index:aug.54: 100
I50
Yarv
,/ Mek. verkst. o. gjut.
- t
100
t!
f
I o o trf... {r..
o rro
oo oo.
.
v
Jarn- o.metallmanuf. El. verkstiider
50
aug.
febr.
aug.
54
5b
55
febr. 56
aug.
56
Ovrig Yerksamhet Det ekonomiska lflget Enligt iiverengkommelee med Sveneka Arbetsgivarefiireningen har insti' tutet under iret fZirdigstdllt tre rapporter om det ekonomiska liiget i Sverige och utlandet fiir anviindning i fiiretagsndmnderna. Den fiirsta rapporten under vtren eamt hiietrapporten har legat till grund fiir still' filmer som inspelats av Kurgverksamheten Vir Ekonomi fiir visning vid nlmndgammantrHdeua. Inetitutet har iven utarbetat en redogiirelee fdr den ekonomieka utvecklingen i Sverige och utlandet under 1955 fiir In' dustriftirbundetg
Srsber6ttelee.
25
Serviceo rapporter,
yttranden
etc.
Institutet har liksom tidigare bitrrtt fiiretag och orga"isationer inom nEringslivet med sm:irre utredningar och annan service. Rapporter har vi, dare lEmnats till FN, oEEc m. fl. internationella organisationer. Yttran. den har ocksd avgetts till starsmakterna iiver fiirslag till utvidgad lagerstatistik samt iiver Kommerekollegii etatistiska verksamhet. rnstitutetr chef och iiwiga medarbetare har under 6ret hillit ett flertal fiiredrag i skilda sammanhaug. Fiiredragen har i albnlnhet haft anknytning till inom institutet publicerade eller pigiende utredningar och beriirt bland annat koneumtioneutvecklingen i Sverige. rnetitutete chef har ocksi under tret eisom ledamot i det s. k. utredningeridet deltagit i uationalbudgetarbetet samt som expert deltagit i den under iret tillsatta kommitt6n i syfte att verlctiilla utredning riirande den officiella etatietikens o"'flng, utformning och grad av centralieering. Medarbetarna viil inetituteto docent Ragnar Bentzel och agr. lic. odd Gulbrandsen, har varit medlemmar av l95l 6rs penningvErdeutredning respektive 1953 irs skiirde, skadeutredning.
Publikationer utgiana aa rnilustrtens (Jtreilnin$sinstitut* Biliigaren o& bilen 0956). Il2 s. fndustrien och fiirgubbningen (1955). l2g e. Kemisk industri. Alv EIshuIt och rngvar svonnireon under medverkan av Eans 'Wasner (f955). 2f5 s. Nationaligeringen i Englanat. Erik E6iih (f9S5). Mulrilith. gg e. Bostadsefterfrigan - med hiinsyn till hushillene intomster och eammanrfittning. Stig RydorII (1955). Stencil. 88 s. Utg6ngâ‚Źn. svensk televieion. Efterfrig"., tillverkning, import. En prognos (19i4). stencil 135 e.
9: 50 7z_ 14: _ 4: _ b: _
3: _ Den fria vfirldeng rivarufiireiirjninC 0954). 215 a. Urgingen g: _ Tjlnetemdnnen och den indugtriella snva'drirg6n. Eri&, Ir6iit (1983). u4 e. (I eamarbetemeil SNS). 5: S0 svensht dietributionsvrsende. Roland Artle (1952). 2J8 r. utgringen. 14: BefoltningsutvecLling ocL arbetskraftfiirrdrjning. Erik E66k (1952). 193 e. 14: svenskt transportvHsenile. carl vilhelm Petri (1952). 294 e. utgingen. 14: fnkometfiiralelningen i Sverige. Ragnar Bentzel (1952).227 e. l4:_ svenek induetriell fiireragarverksamher,banit I och z. Erik Dahm6n (19s0). 4zg + 295 s. 282fndustriproblem 1950 (f950). 160 B. 6 zEuropas ekonomi ur balans (1948). 60 8, 3 :Den norrllndska skogsnHringenskonjunkturkHnslighet under mellankrigsperio. den. Erik Ruist och Ingvar Svennilson (1948). l4B B. 7 tFlykten frin ckogsbygden.Jan Wallander (1948). 865 s. 1 5 :Studier i den svenska skoindustriens struktur. Rickard Elinder (1948). 255 B. 1 2 :Norrlands arbetskraftsbalans.Ingvar Svennileon (1946). 68 B. 2zStudier i svenska textila industriers struktur. Folke Krietengson ( f946). S0Bs. Sveriges arbetskraft oeh den industriella utvecklingen. Gtista Ahtberg och Ingvar Svennilson (1946). U6 r. utvecklingslinjer inom evenet skogsind$tri. Erlanal waldenetriim (1946). 4s e.
1 9 :6: l: -
Smd,tryck l. Samhiillsplanering och industrilokalisering. Jan Wallander (1956) 2. Lingtidsprogrammet, och verkligheten. Jan Vallander (1956) 3. Skrothandelns st?illning och betydelse i samhilllsekonomien. Erik H66k
(res6)
4. En arbetstidsfiirkortnitg ( le56)
verkningar i olika industrifiiretag. Lars Nabseth
'I ilentnftrtecknilryhor *rift.et lompr,dlir,oraufire1946tffiwrm.Enfullll,}'iligftutnknirr.g kan ohlllas pd begiiran