IUI Verksamhetsåret 1960 by Elisabeth Precht

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT STOCKHOLM

I N D U S T R T E N SU T R E D N I N G S I N S T I T U T

fiB

L1lJll

dt en fristiende vetenskaplig forskningsinstitution grundad rg3g av Svenska Arbetsgivaref6reningenoch Sveriges Industrifdrbund.

Syfte Att

bedriva forskning riirande ekonomiska och sociala fcirhlllanden f6r den industriella utvecklingen.

av betvdelse

Verksamhet Huvuddelen av arbetet inom institutet lgnas it lingsiktiga forskningsuppgifter. N1[an siktar hiirvid till ett studium av de grundldggande saslmanhangen inom ndringslivet och s6rskilt till att belysa de fr1gor som hclr samrnan med strukturella och institutionella fdriindringar. Forskningsresultaten publiceras i institutets skriftserie. Vid sidan om det llngsiktiga forskningsarbetet utf6r institutet smiirre utredningar rdrande speciella problem samt ger viss service &t industrifdretag, organisationer, statliga rnyndigheter etc. Institutet sammanstiiller vidare bland annat minadssiffror

6ver industriproduktionen

samt en index 6ver denna.

Styrelse Tekn. dr Marcus Wallenberg, ordforande Direkt6r Axel Enstriirn Direktor

Per Hemberg

Direkt<ir Bertil Kugelberg Bnrksdisponent Bror Lagercr antz Fil. dr Sven Schwarrz Docent Jan Wallander

Direktdr

Axel Iveroth

Tekn. dr Ernst Wehtje

Personal Chef: Docenr Jan Wallander Bitredande forskningschef: Fil.lic. Erik H66k Sakkunnig: Professor Ragnar Bentzel Sekreterare:Fil.kand. GciranAlbinsson Fil.kand. Jan Gillberg Civ.ekon. Lars Liddn Aktuarie : Fil.kand. Claes Lagerkvist Kamrer: Fru Ruth Wiklund-Ellerstad 6arig ordinarie personal samt med,srirskilda utredningar sysselsatta: fru Kate von Arnold fru Marina Lidberg fil.kand. Per-Olov Boman pol.mag. Erwin Mildner fru Lisbeth Brandeskog docent Leif Mut6n fiu Gerd Brandinger ekon.lic. Lars Nabseth fru Birgit carlevid fru wera Nyr6n professorErik Dahm6n herr Bertil Olsson ekon.lic. John Ekstrdm fil.dr Erik Ruist civ.ing. Bertil Eneroth, DHS fit.lic. Bengt G. Rundblad fru Ingegerd Enqvist herr Ate sundstrdm froken Ingrid Forsberg professor fnryar Svennilson civ.ekon. Lennart Fridin fru Ester wennerhokn docent odd Gulbrandsen fru Gunni Westerberg fil.lic. Bengt Hdglund herr Lars Wohlin fil.kand. Lars Kritz

Verksamhetsfi.ret 1960

Fdrord

D. Hngsiktiga utvecklingsproblemenhar undan fcir undan f&ttokad vikt fcir industriforetagen. Detta dr en nahrrlig fdljd av att konjunktursvingningarna varit mindre accentueradesamtidigt som foretagen haft att ta stiillning till frigor vars losning ftr verkningar lingt in i framtiden. Det mest bekanta exemplet hirpfl torde vara de nya stormarknadernai Europa. Denna iindrade intresseinriktningkan ocksflpt sitt och vis slgas vata ett uttryck for cikadkunskap om vflr ekonomi och dessutvecklingstendenser.Detta okar samtidigt kravet pfl sidan kunskap. For IUI har sedangammalt de lingsiktiga problemen stltt i centrum for intresset.Ett typiskt uttryck for detta 1r den undersokningom lSvensk industri under 6o-taleo, som under 196o tagit mycket av vtra krafter i ansprik. Genom denna utrednitg, som utfciresp& uppdrag av 1959 f;rs lingtidsutredning, hoppasvi kunna ge en bild av nflgra av huvuddrageni den industriella utvecklingen under 6o-talet. Under fciregflendetr har vi vidare publicerat en undersriknirg, sorn ir ett uttryck for vad vi betraktar som ett mycket visentligt inslag i alla studier rorande de ltngsiktiga utvecklingstendenserna. Jag syftar pi boken rIUI's konsumtionsprognosfcir lr r 965 granskningoch revideringr. Prognoser bor fortlopande gtiras om. Detta inte enbart dirfrir att man pfl si s[tt fflr tillgflng till bedcimningar av framtiden, som [r si aktuella som mcijligt, utan ocksi diirfor att sjiilva analysen av skillnaden rnellan Prognos och verklighet ger viktig kunskap. Diirigenom fflr man niimligen mcijlighet att prova de teorier, som ligger bakom prognoserna och kan pfl sfl sltt sfl srniningorn komma fram till allt bittre instrument fcir bedomningenav framtiden. En sfldan omprcivning av tidigare prognoser for bilutvecklingenhar ocksflpubliceratsunder iret. Vad som ovan sagts bercir tvi av institutets forskningsomrflden:det industriella framltskridandet och den framtida marknaden. Nir det

arbetsmarknadsproblemen stlr giiller det tredje huwrdomridet tvfl stora undersiikningar pfl vtrt program. Den ena avser verkningarna av loneokningar pi industriforetags produktionsinriktnitg, tillverkningsmetoder och prissdttnirg. Denna undersokning befinner sig under trycknirg. Den andra sysslar med problem kring arbetskraftensrorlighet och har kommit in i sitt slutskede. Stockholmden r januari 196r

Innehal1

. . . . . . . . o . . . . . .

T'TGMAPUBLTKATTONEII

Industriforetagetsproduktionseffektivitet

. . . . . . . . . .

Funktionsrabatterochkonkurrensproblern.

. . . . . . . .

7 7 8

Denframtidakonsumtionerl . . . . . o , , . . o . , . . . rr Revisionavbilprognosgn.

. . . . . . . . . , o . . . . . 12

TV-utvecklinggniSverige

. . . o . . . . . . . . . , , . 14

Sverigeinforeuropeiskintegration. Industriproblemry6o

. . . . . . . . . . .

. , . . . . . ..

. . . . . . o . . zo

FORSICNINGSPR,OJEKTTINDERArIIIETE Dgnind.ustrigllautvgcklinggn.

I ' ' ' ' ' ' ' ' 22

. . o . . , . . . . . . . . . 22

Svenskindustriunder6o-talet

. . . . . . . . . . . . . . zz

Verkstadsindustrinskapitalstruktur.

. . . . . . . . . . . . zz

InvesteringskalkylerenligtMAPl-metoden

Input-output-undersokningenforverkstadsindustrin

. . . .

Svenskverkstadsindustri-enbranschmonografi.

. . . . . z+

Niringslivetstransporter

. . . . . ..

. . . , . . . . . . . . . . . .

Denoffentligasektornsexpansion

. . . o . . . . . . . o

. . . . . . . . . .

, . . . . . . . . . . . . . . o

Fciretagsbeskattningensutformning. Dgnfram.tid,arrarknaden.

6o-taletsdryckgsvanor . o . . . . . . . . . . . . . . . . zg Textilkonsumtion. Rgklamgnsverkningar

o . . . . . . . r . . . . . . . . . . 32 . . . . . . . r . . . . . . . . . . 32

Nordandsutredningen

. . . . . . . . . . . .. . . . . . . 33 Speciellakonsumtions-ochmarknadsstudier. . . . . . . . 33 BiografbesciksfrekvensensutvecklingiSverige. Konferens

. . . . .

o o .

o .

3+ 36

Arbgtsrnarknad.sproblgm,. . . . . r . . ..

r r r . r,

. o 36

Arbgtskraftgnsrorlighet.

. . , . . o . . r o . . . . . o . 36 Lcineiikningarsverkningarinomindustrin. . . . . . . . . . 38

STATISTISKA

OCII EI(ONOMISKA

OrrnrGvERKsarvrHET.

oVNNSIKTER

SAITITT

. . . . . . . . . r . . . . o r . . 39

Produktionsindex r o r . . . . . . . . . . . . . . . .,

39 Snabbhet kontra noggrannhet indexproblematiken i ett niitskal . o . . . o . . . . . . . . . | . . . . . . 39 Verkstadsstatistik . . . . . o r . . . o . o o . . o o . . ++ Industriellmtnadsstatistikm.m, Detekonorniskaliget. Ovrigverksamhet

. . . . . . . o . . , .

. o . t . . , . . . . o . . . .

46 . . . . . i o . . o . . . . . . . . . . 47

Diagrarn

BilbestflndgtiSverige. . o . . . . . . o . . . . , . 2 . TV:sutvecklingiKanadaochSverige. . . . . . . . . . 3 - Hushlllsantalet i Sverige uppdelat pt fiiltstyrkeomrf,,den. +.Folkskolekostnaderiprocentavcivilkonsumtion . . . . . ) . Per capita-konsumtionav sprit och 6l i Sverigeoch Danmark f.

6. Biografbesiiksfrekvensens utveckling 1955-59 . . . 7. Produktionsindexfor hela industrin 1959-6o . . . 8. Produktionsindexfcir hela industrin 1935-6o . . .

13 ft 18 27 3o 35 40

9,.Produktionsvolymeni vissa branscher ry57-6o . . 42 ro. Orderstock i verkstadsindustrinaugusti r956-augusti 196o 45 Ir.

Orderingflng frfln hemma- och exportmarknad i verkstadsindustrin exkl. varven septemberry5Gaugusti 196o . . . . 46 Karta. TV-niitet i Sverigeden 3ojuni 196o.

. . . . . . r7

Utgivna publikationer

Ind,ustrif 6retaget s p ro d.uktion seffektivitet Under denna titel

och med underrubriken tndgra mtitningsmetodert publiceradesvflren 196o resultatet av institutets underscikningar pfl effektivitetsmitningens omrflde. Boken, vars fcirfattare [r fil. dr Erik Ruist, har ront stor uppmlrksamhet. Den har flitigt recenseratsi fackPressenoch legat till grund fcir fciredragoch estradsamtali produktivitetsfrigor. En av fcirfattarensf<irstattgirder i boken dr att ersdttaordet produktivitet med efiektivitet. Han menar att begreppet produktivitet alltfcir rnycket infekteratsav den liinepolitiska debattenfcir att vara riktigt l[mpligt. Bakom det mesta talet om produktivitet ligger, menar frirfattaren, en vag kinsla av att den tjinar sorn mdtareav effektiviteteni nlringslivet. Varfor de inte konsekvent utgfl frfln effektivitetsbegreppetoch forsoka mlta detsamma? Men vad menas med efiektivitet? Ja inte heller detta begrepp [r entydigt. Det tu mycket svirt att fe,fram ett bide tillforlitligt och allrnlnt accepteratmfltt pn vad som avses.Uppfattningen om vilket mil ett foretag btir strlva rnot kan vara beroende av om det betraktas ur social eller f<iretagsekonomisk synvinkel. Samhilllet kan t. ex. angemfllet som full sysselslttning eller tillgodoseendetav vissa fcirsvarssynpunkter. Fiiretaget sjllvt saknarvanligen skriven foretagspolitik,men miste alltid i sista hand ha det ekonomiskautfallet som rlttesniire. Dessabida exeillpel visar milsflttningens betydelse vid varje form av effektivitetsmdtning. Fcir att kunna bedoma om en viss verksamhetdr efiektiv eller inte rniste man alltsfl kinna dess syfte. Men dven om nu foretageni vir typ av samhilllebland annat har milsittningen att ge s& stor avkastning som mrijligt behoverett forslmrat rorelseresultat inte vara detsamma som att foretaget arbetar mindre effektivt 6n tidigare. Nedgingen kan helt enkelt forklaras av hirjda pri-

ser pe arbetskraft och r6.varor eller nigon annan faktor som det individuella foretaget har smfl miijligheter att pflverka. Ftir aft fe fram ett rdttvisande effektivitetsmfltt miste dlrfor

hinsyn tas till dessa opiverkbara

faktorer. Forfattaren har, bland annat av detta skal, tvingats begrlnsa studien till att omfatta effektiviteten hos de producerande avdelningarna i foretaget. Den inverkan pn totalresultatet som mer eller mindre lyckade inkops- och forslljningsltglrder

kan fe failer utanfor det konstruerade

effektivitetsmittet.

Mils?ittningen har sedan kunnat formuleras sfllunda: Foretagets producerande avdelningar skall till si Hg kostnad som vid varje tillfiille dr mojligt tillverka de kvantiteter och kvaliteter av olika produkter som ledningen bestlmmer. Utifrtn

denna allminna milsittning

6gnas stcirre delen av undersokningen 8* de metoder som kan komm a i frfrtgavid framrlknandet av s. k. fltgflngstal fcir olika produktionsfaktorer. Slrskilt ingiende behandlas de problem som uppstir vid mdtning av arbetskrafts- och kapitalitgingen. Dlrjhmte diskuteras sldana svirigheter som sammanhinger med att produktionens sammanslttning varierar fr8n fu till flr. I ett avslutande kapitel visar fcirfattaren sedan hur de berlknade ttgtngstalen kombineras till ett enda sammanfattande effektivitetsmfltt. Den framlagda underscikningen har karaktlr

av handbok i effektivi-

tetsmdtning. Fcir att kunna sprida de gjorda rcinen ut till foretagen krdvs dock sannolikt fortsatta insatser frin institutets sida. En sfldan informativ insats kan vara konstruerandet av tiversktdliga typfalt. Effektivitetsmiitningar

av det hiir slaget kommer alltid att stcita pfl stora svtrigheter vare sig man jemfrir friretagets nuvarande effektivitet med tidigare fcirhflllanden eller giir j[mfiirelser med andra fiiretag i samma bransch. Fordelarna av att kontinuerligt kunna hilla sig underrdttad om den egna rorelsens effektivitet borde stimulera till allvarliga fcirsok att rivervinna svtrigheterna.

Funktionsrabatter

och konkumensproblem

Under titeln >>Prisdffirentiering inom handeln -

en studie av kAparpresta-

tioner ur lezteranttirenssynpunkt>>framlades i maj resultatet av ett arbete 8

sorn IUI gjort tillsammans med GrosshandelnsUtredningsinstitut. IJnderscikningenutfordes pfl uppdrag av Industriftirbundet och Grossistfirrbundet. Fcirfattare var civilekonom Lars Lid6n och ekon.lic. Bengt A. Holmberg. Amnets karakter av iimt8lig policy -fr&gafcirklararden debatt skriften vickt i distributionskretsar. Som ett kuriosum kan vidare nlmnas, att boken figurerat i ett uppmlrksamrnat mtl infiir Niringsfrihetsr&det och diir Eberopatsav blda parter. Under senareir har en forvirrad och stundom ganskahnftig diskussion forts kring konkurrensproblemenhiir i landet. Orsaken st&r viil ytterst att finna i den vlxtviirk som klnnetecknat distributionsapparaten.Starkt okad varutillgtng i fcirening med en rner konkurrensvnnlig lagstiftning har springt den gamla ramen. Handeln har funnit nya vlgar med snabbkitp och varuhus i stora kedjor sida vid sida med de mlnga sm{ manuella butikerrra. En omstopning av detta slag kan knappastfiirsiggt utan friktioner. Den traditionella handeln har vidare filtt vidkiinnas konkurrens av vissa affdrstyper,som arbetar utan oppen butik, utan varuexponeritrB, utan personlig service och urvalsmojligheter,ja kort sagt utan nlgra av de vitala funktioner som sedangammalt utm?irkt vad man vanligen rnenar med butikshandel. Ltt vara.att dessaaffirstyper, totaliter sett, spelar en mycket blygsam roll. I rfldande llige har deras arbetssitt fcirorsakat stark irritation och butikshandelns fciretrldare har krivt sirskild funktionsersdttning som skydd for sina insatser. Niir det gillt att ta stillning till dessafunktionsrabattkrav resonerar undersokningensfl att slga utifrfln konsumenten. Med hlnvisning till den allmint accepteradetesen om pris efter prestation har ftirfattarna sagt sig r. att vederborande konsurnent sjnlv skall betala den service hon efterfr&gat, men z, att samma konsurnent skall kunna viilja om hon vill ha service eller

eJ. Information och koplust sprids i dagenssarnhllle liings ett otal vlgar. Den urvalsrika, serviceinriktadefackhandeln dr ett av dessaefterfrflgestimulerande media. Men konsumentenskunskap och onskemfll pflverkas ocksfl av andra affSrstyper, av den informativa reklam som framfor *r - 6o133o19

allt fabrikanterna driver, etc. Till detta kommer den kanske viktigaste faktorn, n?irnligenegen erfarenhet frfln tidigare k,tp och information av vinner och bekanta. Resultatet blir konsumenter med rnycket skiftande servicebehov. En optimalt sarnmansatt distributionsapparat rnfute derftir rymrna aff?irstyper av olika servicegrad. Sedan ftr den konsument som iinskar urvalshjelp och dernonstration,eller som av andra sk?ilfriredrar att handla i en sober och tjlnstvillig rniljo, uppsrika fackhandeln och betala dlrefter. Den konsument diremot som 5r tillrlckligt informerad kan gl mer direkt pi varan. Och hon skall d&inte behovabetalafor en service som hon inte efterfrtgar. Gflr konsumenten riktigt ltngt i ekonomiskt tiinkande kanske hon vinder sig till nigon katalogfirma. Diir limnas endasttryckt information; kriparenflr skriva ner sin bestlllning, vinta pfl leveransoch sjllv gl till posten fcir att h6mta varan. Men priset blir direfter. Katalogfirman kan ju spara in pi butiksutforrnning, lagerhillning, personalenskvalifikationer etc. - Man mtste alltsfl hilta i minnet att vi inte bara koper en vara av nflgot slag, utan varan inklusive olika rningder service. Nu hor det ernellertid till saken att vissa konsumenterskaffarsig service gratis i fackhandeln under fiirevilndning att vara spekulanter. Och sedan koper man i nigon prisbillig, servicebegrinsandeaffdrstyp, Denna civervlltring ir mingorntalad, och kan drabba mycket orittvist i vissa fall. I undersrjkningen diskuteras frflgan ur flera synvinklar. Nflgon entydig lcisnitg sttr inte att finna, rnen rned hlnvisning till forutsdttningen orn konsurnentensvalfrihet anser fcirfattarna att det i sista hand mflste bli detaljhandelnssak att forscikalosa overviltringsproblemet, inte fabrikantens. Fackhandeln filr besvara katalogfirmornasDutmaningr genorn att infcira differentierade priser, himtningskiip eller dylikt, och pi nigot sltt anpassaserviceprisettill vad marknaden tel. Om inte spinnvidden i prishlnseende varit s& stor skulle s?ikerligen minga konsumenter dragit sig for besviret att fiirst konsultera fackhandeln och sedan kopa billigt genorn katalogfirman. Nir det giiller varuexponeringen har det stundom hivdats att denna vidgar marknaden for fabrikanten. De affirstyper dlremot sorn arbetar utan skyltfiinster eller oppen butik anses6kasntlskjuts pfl butikshandelns IO

insatser- Fabrikanten borde alltsfl, menar man, premiera butiker med exPoneringI undersokningen ftirnekas inte display-funktionensp stora snljfr?imjandeverkan men diir framfrirs en annan syn pfl dessegentliga syfte. Skylttiinster och varudiskar tu till frir att med visuella medel stimul era fiirsiiljningen av butikens utstiillda sortiment. Exponeringen skulle alltsfl vara att betrakta som ett konkurrensmedelgentemot andra butiker. De afiirstyper som saknar skyltmrijligheter avstflr slkert frfln ett mycket effektivt konkurrensmedel i konsumentjakten. Men de kan i stlillet htlla sig rned billigare lokaler. De kan satsapfl priset sorn konkurrensmedel. Den framtida konsrumtionen Sornmaren rg57 publicerade institutet en studie av konsumtionsutvecklingen under titeln t>Denprizsatahonsumtionen i Saerige 193r-65>>.De analyser sonl fciretagits plt grundval av den historiska utvecklingen fick dnrvid utgora bas for prognoser civer konsumtionensforlndringar frfln 1955fram till ry65. Stdana prognosergjordes for ett sextiotalgrupPer av varor och tjlnster. Det var fr&gaom det fcirstasvenskafcirsciketatt fn tiil stind en sarnladframtidsbedtirnningav vfrr privata konsumtion. Att gcira forutslgelser om den ekonomiskautvecklingen dr alltid ett vanskligt fciretag. En prognos fir inte bli nflgon engflngsforeteelse.Den miste ftiljas upP och reviderasrned hlnsyn till nya fakta och nya frirursittningar. Som ett led i en trullande framtidsbedcimning>pt konsumtionsomridet har institutet dlrfcir under flret utgivit en skrift med titeln >>IUI's konsumtionspragnos granskningoch revidering>. fo, dr ry6 S Forfattare [rfil. kand. GciranAlbinsson,professorRagnarBent zel,fil. stud. Georg Danielsson,ekon.Iic. ]ohn Ekstrrim och docent Odd Gulbrandsen. Med utgingspunkt frin statistiskt rnaterial som blivit titlgiingligt efter publiceringen av de ursprungliga prognc,sernahar framtidsbedornningen justerats. De resultat som omarbetningenav prognosernalett till tterges fcir huvudgruppernas del i tabellen hiir nedan. Som en grundllggande forutsdttning har antagits en irlig realinkomststegringpt wi procent per capita. For huvudgruppernasdel ir awikelserna rnellan de gamla och nya II

Tabell 1. Revid.erad. prog3oE t6r huvudgntpperna

Hurnrdgrupp

Konsumtion i ldpande priser fu 1958, miljoner kronor r3 345 5 ro9 4 c,99 2 339

Livsmedel Bostad Bekladnad Hemurrustning Hushillstj?inster Resor Rekreation Sjukvird och hygien Totalt

8ss g 6sz r 895 r 848

ar f965 Utgiftsandel i procent

r955-65

r gS8-6S

r958

r965

I9 29

r7 z8 23 3r

40r3 I5r4

40r2 I3r7

I2 14

I2 16

7rr 216

715 3rr zrrr

35 6S

(+r)

(+z)

5o 35

36 27 (28)

(ss)

rrro 5r7

612

516

5r5

33 r40

prognosernarelativt sme. I frilga om livsmedel och beklndnad fcimtses en negot legre utgiftsandel 1965 in vad som fiirutsetts tidigare. Och fiir resor och hushillstjinster har utgiftsandelen nflgot uppjusterats.

Revision av bilprognosen Det fortgflende arbetet pe revideringar och forbittringar av institutets prognoser och prognosmetodikhar under htrsten resulterat i en genomgflng av de f<irutsigelserom bilismens utvecklitg, som 1958ladesfram i boken Dstudieri bilismens ekonomirr.Fiirfattare 6r docentfan Wallander, Herr Bertil Olsson har svarat fiir de statistiskaberiikningarna. Dessa prognoseravsegslviil bestflndsutvecklingenfram till ry75 som utvecklingen av skrotning och nyforsiiljning under denna tid. Bestflndsprognosenvar den grundliggande, medan fiirslljningsprognosen framkom som en restpost. Vid genomgingen har vi kommit fram till att utvecklingen under de tvi rkontrollirenu inte ger anledning till nigon revision av det huvudantagande,som lflg till grund fcir bestindsprognosen.Arrvikelsenmellan forutsigelse och utfall ir inte stcirre ln som kan uppfattas som en foljd av slumpmissiga variationer. Beriikningen bor emellertid undergflen vissttekniskl justering sarnmanT2

Diagsarn L Bilbestand,et i Sverige Faktiskt antal personbilar r gs7-sg. prognos f6r rysgi7s (jzimfdrd med urvecklingen i USA). P{tf|.t t.000.rd

/ /,/

/ / /,/

,f, r/ /t

S v r rffil (lt

ttond

5Fttl

ognor filr Svrrlge t5Fr9l

,/l

Svcnelo

bcetonl

USA;onrtlnod tltl rvcnrl befolknlngralvc trfFSt) lrr25-2r,

let

(t9ar-5tl

/ Svodgn C

t l r r

USA

'ziLa-!* il(stfrz)

hingande med att vi nu har tillgflng tilt bdttre befolkningsprognoser och bdttre statistik civer bilantalet. Det fcirefaller ocksfl rimligt att flytta frarn prognoslinjens utgflngslige frin flrsskiftet rgST I 58 till flrsskiftet rg5gl6o. Den justerade prognos over bestindet som dlrefter erh&lls finns itergiven i diagram r. I detta angesocksflden bestflndsutvecklingman

skulle ffl, om stegringenretlinjigt fitljde fiirloppet under de senasteflren. En s&danutvecklitg har emellertid bedomts som mindre sannolik. Den kan dock inte anseshelt utesluten. I tabl$n nedan lterges de skrotningar och nyforsiiljningar under olika flr, som bestindsprognosenger anlednirg till.

tu r965

Nyfiirstiljtting

r97q-

I9O OOO 24O OOo

rg7 5

29O OOO

Skrotningar 95 ooo r4o ooo r85 ooo

Vid beriiknandet av skrotningarna har vi dnrvid utgitt frln ofririndrad ndodlighetl. Vissa tendenser i USA tyder emellertid pt att skrotningsildern i framtiden han komma att sflnkas.Detta som en fdljd av stigande inkomstniv& och stigande reparationskostnaderi frirhflllande till prisnivin pfl bilar. En sfldan utveckling skulle sannolikt oka nyfcirsiiljningarna. Om man tdnker sig att vi foljde en ratlinjig utveckling fram till r 97s skulle det betyda, atr nyfcirs?iljningarnadet iret blev 8o ooo stcirre in som angivits ovan. TV-utvecklingen i Sverige DEN SVENSKA TV-UT\IECKLINGEN KARTLAGD. Jemfdrelser med utlandet visar att TV-utvecklingen i Sverige fdljt ett nira nog enastflendesnabbt forlopp. Antalet Tv-mottagare per roo invflnare har siledes cikatvisentligt snabbarehos oss [n i nflgot annat v[steuropeiskt land. Redan efter knappt fyra flrs reguljiir TV-verksamhet hade vi nitt en TV-tethet som det exempelvistog England ro flr att uppnfl. Forklaringen till detta torde frimst vara, att TV kom iging betydligt senarei virt land iin i de lender, med vilka jnmfcirelser foretridesvis brukar giiras. I och med den svenskaTV-verksamhetensstart, vilken ngde rum hosten 1956, frigjordes ett ackumulerat TV-intresse med den snabba expansionensom fdljd. Den som regel mycket diliga samstlmmigheteni utvecklingsf<irloppet mellan e ena sidan de tidiga Tv-Hnderna, t. ex. England, och e andra sidan Sverige har gjort det naturligt att i successivtokad utstrlckning

bygg" prognoser fiir framtiden pt de erfarenhetersom vunnits genom den i vtrt land hittills intriiffade utvecklingen. Pe uppdrag av Sveriges Radio har institutet sedan tvfl tr tillbaka undersiikt den svenskaTV-utvecklingen. Detta har bland annat skett genom detaljstudier av licenstikningen i nytillkomna slndaromrflden. Slrskild hiinsyn har dirvid ofta rntst tas till de variationer i mottagningsfcirhflllandena,som varit rfldande inom olika delar av ett och samma sindaromrf,de. Detta har kunnat ske tack vare ett inorn institutet upprdttat TV-licensregister, som gcir det mojligt att fcir var och en av landetskommuner folja licensantalets fciriindringar alltsedan bcirjan av 1958. DEN FRAMTIDA TV-UTVECKLINGEN. Sammanlagthar det nu inom institutet utarbetatsfyra TV-rapporter, samtligafrirfattadeavfil.kand. Jan Gillberg. Av dessahar we fnrdigstlillts under 196o. Den ena vTV i Saerige r:a haktdrsrapportenz96o>>,presenteradesi april minad. I denna rapport flterfinns ett fcirsrikatt berikna licensutvecklingenperioden r 5 mars r 96o-15 mars .96r. Enligt dennaprognosantasantaletTv-licenser komma att iika med mellan 365 ooo och +65 ooo under den ifrigavarande tolvmflnadersperioden. Den 15 mars 196ouppgick antalet TVlicenser till n4 ooo och en cikning av angivna storlek skulle innebira att det totala antalet den 15 mars 196r kommer att uppge till omkring r r5o ooo. L>TV i Saerige z:a halvdrsrapportenr96ov gcirs en jemfcirelse mellan TV-utvecklingen i Sverigeoch Kanada. En mycket god samstlmmighet har darvid kunnat pflvisas. Det dr emellertid oslkert huruvida denna samstlmmighet motsvaras av en likartad utvecklirg vad giller det potentiella tittarunderlagets andel av befolkningen. Det forefaller sorn TV-nitet, frin antydd synpunkt, byggts ut snabbarei Kan ada iln i Sverige,vilket alltsfl gor det nirmast osannolikt att utvecklingenav TVbestlndet i Sverigeskall komma att folja Kanada-kurvanocksflsedandet kanadensiskafcirspringet vad giller TV-nitets utbyggnad himtats in. I rapporten har det av bland annat detta skil synts motiverut att basera prognoser fcir den framtida stegringen av det svenskaTV-licensantalet pi inhemskaerfarenhetersarntkunskap om TV-nltets planeradeutbygg-

Diagram

2, TV:g

i Kanad.a

ocb Sveriga

Sverige -- - - - -

o L ct c

utveckling

Kanada

o.o......lUl:s

prcgnos

â&#x201A;Ź -s o o o

2oo

rF.

L o 4

â&#x201A;Źu

1so

F L o

100

c o .g ?

o L

o cL A o

Ec s o

ntal lr efter den reguljiiraTV-verksamhetensstart

nad. En pt sl sdtt uppbyggd prognosfor utvecklingenunder periodenr juli 196r-30 juni 1962 presenterasi den senasterapporten. Som framgflr av diagram z forutses enligt denna prognos en visentligt snabbare tikning in som skulle bli resultatetav den pl Kanada-uwecklingengjorda framrlkningen. I absoluta tal beriknar IUI att antalet TV-licenser skall komma att under budgetiren 196r16z och ry6zl$ iika med mellan 3+Sooo och +7o ooo respektivez3o ooo och 365ooo. J?imfortmed den for innevarande &r beriknade stegringen innebir detta en under ry6r 16z i absoluta tal ungefdr ofcirlndrad cikning. Dlrefter fcirutsesen minskad uppgeng. DET POTENT I E LLA NTITTARUNDE RLAGET SI UTVECKLI NG . I institutets senasterapport flterfinns vidare en redogcirelse for TV-nitets successivautbyggnad. I anslutning h[rtill har det visat sig rnotiverat att rita en >fnltstyrkekartal for att ange rldande mottagningsfcirhillanden i olika delar av landet. Denna karta, som i fcirminskat skick lterges pn 6

TV-n?itet

i Sverige

den 30 iuai

1960

t\. l_\

>>Godo> mocagningsforhlllanden (>2,Sm/Vnr)

godo>motugningsfdrhillanden >>Mindre (A,Z-ZJm/V')

>Ditigu mottagningsfdrhillanden (0,025-02m/Vr)

rYv

./ / Y<

< 0,025m/V,

\\ I \ I I

-/ / --.a, .

4 \:

/t I

50 100km

TV-stationernas

respektive sflndaromriden uppdelade med hiinsyn till pi teoretisk viig beriiknad f[ltstyrka. Fiiltstyrkan anges regelm?issigt i m/V- (mrllivolt, mitt f6r spiirurirg).

*z - Goz33org

Diagra'n

3. Ifusba[saatalet

i Sverige uppdetat

pA liiltst5rrkeomr&dea

Procent

100

1110 1956

31112 3016 31112 3016 31112 3016 1957 1958 1958 1959 19s9 1960

Diagrammet visar f6riindringar av det sammanlagda hushiltsantalet inom omr&den med rrgodarr (I), rrmindre godar (II) och usflmren (III) mottagningsffi,rhillanden samt inom omriden som definierats som uutanf6r TV-Sverige belilgnaD (IV).

sid. 17, har utarbetats med ledning av frtn Telestyrelsenlevererade virden tiver beriiknad feltstyrka. Kartan har byggts pi allteftersomnya slndare tagits i bruk och anger nu liget per den 3o juni 196o. I samband med analysen av TV-nltets utbyggnad har beriikningar gjorts fcir det potentiella rtittarunderlageo).Detta har skett genom att for sex olika tidpunkter ange det antal hushfill, som befann sig inom de divarande TV-slndarnas influensomrtden. Av resultatet- se diagram 3 framgflr, att det antal hushflll som vid utgflngen av fcirsta halvflret tg6o Snnu inte inordnats i vad som i rapporten definierats som DTVSveriger utgcir en blott ringa del av landets totala hushillsantal, cirka 5 procent. Diagrammet visar ockst utvecklingen av antalet hushill inom omriden med ugodau,tmindre godar samt rslmre> mottagningsfcirhflllanden. I ett annat av den senasterapportens avsnitt ldmnas en redogorelse fiir den allminna strukturen hos 14 tTV-glesar kommuner. TV-HANDELN INFOR ANPASSNII\TGSPROCESS. TNOMdCtidigASt utbyggdasindaromridena - Stockholms,Gciteborgsoch Malmos- har r8

antalet TV-licenser nu kommit att uppgi tilt drygt 40 per roo hushflll. Nackaslndaren invid Stockholm togs i bruk hcisten1956;Giiteborgsoch Malrntis sindare vflren 1958.Stora delar av landet har emellertid fiirst pfi den allra senastetiden kommit att nls av det successivtutbyggdaTV-nitet. Av licenstikningen kan diirftir inom den nlrmaste framtiden en betydande del vintas hiinfcira sig till de relatiw nya slndaromridena. Inom dessair fiirsiiljningsndtet inte alltid fullt utbyggt. Samtidigt synes den i storstadsomrldena etablerade TV-handeln ha kommit att fcirete allt tydligare tecken pl iiverdimensionering. Sverig6 Institutet

inrsr

enropeisk

publicerade

integration under

vflren

196o en diskussionspromemoria

ekon'lic. Iottn Ekstrom rcirande den europeiskaintegrationen. I understikningen analyserasden ekonomiska innebcirden av olika utvecklingsalternativ, sedda frln svenskautgflngspunkter.Diskussionenutglr dirvid frln att Romavtalet planenligt kommer att resultera i bildandet av en storrnarknad i Europas mitt. Denna utveckling mflste vintas rnedfcira en visentlig liigesftirdndring for de nlrmast utanfrirstiende, icke enbart av handelspolitisk utan ocksfl av handelsekonomisknatur. Genom att utgl frin en analys av hur sexmaktsunionenkornmer att piverka Sverige erhflller forfattaren en konkret utgflngspunkt for diskussionoch bedomning av andra integrationsalternativ- den nordiska marknaden,EFTAmarknaden- och av andra utvecklingsmtijligheter- export pi Amerika, pi <iststaternaeller p& utvecklingslenderrla. I promemorian stills bland annat frtgan vilka friretag som svarar frir olika delar aY vir export. Exportdiskussionenutgflr naturligt nog frln varan' eftersom en detaljerad handelsstatistikfinns att lagga till grund. Men i den aktuella situationen dr detta icke tillfytlest. Utvecklingen dr inte enbart en funktion av varans pris- och tullilndringar. Den dr i b.tydande grad ocksl en funktion av forhillandena inom de foretag som bercirs aY lndringen. Foretagsledningensbedrimanden, frirvantnin gat, investeringsplaneretc. och foretagensallminna resurserfrir omstillning och utveckling kan vara mera avgorande 6n vissa forestflendetullforindringar. Tyvlrr finns det inget sarnlat material som belyser export-

Tabell 2. Expcten

av iqdustrlvaror

Branschgnrpp

er 195? i viktigare

Total export miljoner kronor

Papper J?irn och stil Jern- o. metallmanufakttrr Maskiner o. apparater

Antal fdretag

7 r2 25 7 3

Fartyg Bilar etc. Kemiska

Dflrav pi rrexportftiretagrr

2S r5

Wallboard

produkter

Summa Ej s?irredovisat

5 3go 7ro

Totalt

6 roo

b rangchgnrpper

Export miljoner kronor ?8o r55 500

38o I OOO

7o,9^ 300 r50

Andel av total export procent 79 roo 85 7o 58 86 87 6o

industrins ftiretagsstruktur. I promemorian har utifrin allminna k[llor, sflsom ftiretagens drsberittelser, gjorts ett frirsok att nirmare studera sldana fciretag:som genomsnittligt exporterar en tredjedel eller mer av hela sin produktion. Av den totala exporten om cirka 6 miljarder kronor inom gruppen industriella hel- och halvfabrikat - dvs. de varor som nlrmast beriirs av tull- och kvotarryecklingarna- faller 90 procent pi de ovan redovisade branscherna. Av de slrredovisade industribranschernasexport om 5,4 miljarder uppbirs cirka tre fjiirdedelar av vad som skulle kunna betecknas som nde hundra exportindustriforetagenl. Industriproblem

1960

Med anlednitg av institutets zo-ilriga tillvaro publiceradesi brirjan av flret en jubileumsskrift betitlad ilndustriproblem196o>.Boken,som bestlr av en serie uppsatseri ansluttirg till forskningsarbetet,inleds genomatt tekn. dr Marcus Wallenberg ger en oversikt av institutets hittillsvarande utveckling, dessinriktnitrg och milsittning. - ProfesserRagnar Bentzel diskut erar skogsindustrin och konstaterar att denna i ett lingre tids20

PersPektiv lcnappast lcan forvhntas b6ra upp svensk export i samma utstrickning som hittills. - ProfessorErik Dahm6n belyserhur industrin finansieratsunder fcirstahilften 4v jo-talet. - Docent Odd Gulbrandsen redogor for sin mycket uppmlrksammade prognos river befolkningens fordelning i Sverige rg1* - Fil. lic. Bengt Hoglund analyserar med hjalp av input-output-rnetoden bilindustrins stora betydelsefcir andra delar av verkstadsindustrin.- Fil. lic. Erik HOOkfrflgar sig om f,ldringarnas fcirsorjning hir i landet, sett i forhflllande titl den allrnlnna vilstflndsutvecklingen,verkligen har forbiittrats under det sista seklet. rFil. lic. Bengt G. Rundblad redogor fcir riirligheten inom olika yrken samt hur och varfor fotk byter arbete. - Docent Leif Mut6n tar upp frlgan vem som ytterst betalar aktiebolagsskattenoch diskuterar i "r-' slutning hnrtitl om dubbelbeskattningenav foretagens:vinster skulle: kunna avskafias.- Ekon. lic. Lars Nabseth redogiir for arnerikanska storforetagssitt att gora forsiljningsprognoser.- Pol. mag. GciranAhrsjd och fiI. kand. Claes Lagerkvist, slutligen, framlflgger en gernenr"* undersokning av produktions- och effektivitetsutvecklingeninom den svenskaindustrin under efterkrigstiden.

Forskningsprojekt DEN INDUSTRIELLA

under arbete UTVECKLINGEN

Svensk ind.ustri und.er 6o-talet IUI har av r9S9 lrs llngtidsutredning fitt i uppdrag att grira en undersiikning av den svenskaindustrins utvecklingstendenserunder 6o-talet. Material till undersiikningen har bland annat insamlats genom ett frflgeformulir, vilket under vlren utsdndes till cirka r ooo industrifriretag. Svar har erhtllits frin cirka 7o procent av de tillfr$gade friretagen. Frigorna avser bland annat den beriknade storleken av produktion, export, rflvaruitging, sysselsiittning,prisnivi och investeringarunder 6otalet. Niir det giiller produktionen av plastprodukterhar en specialundersokning gjorts av hur denna fcirdelar sig pt olika anvindningsomrflden. Resultaten av enkdten har bearbetatsunder hiisten och sammanstillts till rapporter for olika branscher.Sidana rapporter har gjorts frir gruvindustri, jirn- och metallverk, verkstadsindustri,sigverks- och trlindustri, massa-, pappers- och wallboardindustri, textil- och konfektionsindustri, sko- och lederindustri samt kemisk och kemisk-tekniskindustri. Lflngtidsutredningenoch institutet har gemensamtanordnat uhearings> med representanterfor respektive industrier, dir man i ansluttting till rapporternadiskuterat vederbiirandeindustris utvecklingsmcijligheteroch problem. Avsikten 1r att i borjan av 196r grira en sammanfattningav det erhflllna materialet. Verkstadsind.ustrin s kapitalstruktur I foregflendeverksamhetsberdttelse limnades en utfiirlig redogcirelsefor uppliggningen av dessacase-studier,samtidigt som nflgra av de dittillsvarande resultaten ttergavs. Undersokningen ingflr i ett internationellt projekt i EPA's regi, och till dennaorganisationhar under flret avlimnats 22

en redogorelseftir de delar av arbetet, som varit aktuella i sarnmanhanget. Samtidigt har inom institutet pflgfltt fortsatt bearbetning och andys av det insamladematerialet. Det har hiirvid riirt sig om inglende studier i livslnngdensvariationer mellan maskiner av olika storlek, typ och utnyttjandegrad. Vi har ocksi siikt ffl ett SePP om storleken av de kostnader, som fciretagenllgger ned pt forsknitg, utvecklingsarbete och utbildning. Arnerikanska undersiikningar tyder Pi, att dessa kostnader fcir verkstadsindustrins del dr av sarlma eller stiirre omfattning ln foretagens totala &rliga utligg fiir investeringar i maskiner och anl?iggningar.Det fcirefaller av vlrt material att diima som om fiirhillandena skulle vara likartade i Sverige. Ett fiirsta rnanus till redogtirelse fcireligger och publicering beriknas kunna ske under flr t96r. Iuvesteringskalkyler

enligt 1\4tAPl-rnetod,en

N?ir det gliller att mita investeringarslonsamhet till[mpas i stort sett fyra olika kalkylmetoder inom industrin. Dessa ir i bokstavsordning annuitets-, diskonterings-, internrlnte- och pay-off-metoden. De tre fcirstniimnda fciruts[tter att fciretagett[mligen viil kan beriikna framtida intZikter och kostnader. Den fj?irde metoden, pay-off-metoden,slger e andra sidan ingentitg om lcinsamhetenhos alternativa projekt. Det ir dlrfcir inte si underligt om man inorn fciretagensledning ofta sett sig trmngen att frlmst lita till intuition, sunt fcirnuft och praktisk erfarenhet infcir de olika investeringsbesluten.Det iir vbl for iivrigt ganskaklart att det alltid i stor utstrlckning mflste, och kommer att vara p& det slttet. Inte desto mindre har det pl senare ir rnrxit fram ett <ikatbehov av investeringskalkyler, som dr bide teoretiskt riktiga och mer praktiskt anvlndbara. Sedan slutet pfl 4o-talet har professor George Terborgh, forskningschef vid Machinery and Nlied Products Institute i Washington, D.C., USA, sysslatmed hithorande frflgor och publicerat sina resultat i en serie bocker tDynamic Equipment Policyl 1949, DMAPI Replacement Manuall r95o och, slutligen lBusinessfnvestment Policp flr 1958.Terborgh har siikt fi fram en teoretiskt riktig och praktiskt tillampbar metod 23

(MAPl-metoden) fiir bediimning av investeringars l6nsamhet och angeliigenhetsgrad. Inom IUI understiks fdr ndrvarande i vad m4n MAPImetoden sldan den beskrivs i rrBusinessInvestment Poligrrl kan anpassas till svenskaftirhflllanden. rnput-output-und,ers6bring

16r verkstadsindustrin

Den p[ hiisten 1957 startade input-output-undersiikningen fiir verkstadsindustrin har under 196o liksom under tidigare lr varit intimt sammankopplad med en undersiikning av sarnma art omfattande hela niirihgslivet. Vid lrets bdrjan fanns fiir verkstadsindustrins del tillgtng pn speciellt insamlade uppgifter f6r nigot mer iin 35o anHggningar. Dessa uppgifter har under iret bearbetats och stillts sammhn med annat tillg:ingligt material, framfiir allt med uppgifter ur den officiella statistiken. Bearbetningen har framskridit sl lingt, att prelimin?ira tal fiir en inputoutput-tabell fiireligger. I denna tabell anges fdr omkring 50 grupper av verkstadsprodukterden m6ngd av varje grupp som r95Z fiirbrukats inom olika industrigrenar och inom annan enskild och offentlig verksamhet. Fiir nirvarande ptgir en systematisk granskning av dessa berilkningar. Harvid spelar den ovan niimnda sammankopplingenmed en mera allm?in input-output-undersdkning sirskilt stor roll, varfrir en tidsmdssig samordning av de bida besl?iktadeundersiikningarna efterstrivas. Svensk verkstad.sindustri -

en branscbnoaograli

Det saknas fiir nirvarande en dversiktlig beskrivning av svensk verkstadsindustri- landetssttirsta industrigren. Emedanbehovetav en sldan branschmonografi visat sig vara stort har institutet ltagit sig att sammanstllla en dylik. Arbetet h?irmed har framskridit st llngt att resultatet beriiknas fiireligga i tryckt skick fdrsta halvlret 196r. I fiirhoppning att nl en vid l6sekrets har stor omsorg nedlags pi att giira framstlllningen sl littillganglig som mrijligt. Sprdkbruket vacklar i frlga om vad som egentligen skall avsesmed begreppet verkstadsindustri. Boken inleds diirfiir med en diskussion av detta begrepp. Vidare llmnas en historisk redogiirelse iiver verkstadsz4

industrins utveckling fram tilt fdrsta vlrldskriget. Huvudparten av boken lgnas emellertid it uwecklingen under de senastedecennierna.Slrskild vikt har dnrvid lagts vid verkstadsindustrinsnuvarandestrukfirr.

Niiringslivets tran sporter Ar r g1zutgav institutet ett arbete med titeln tsvenskt transportvlsendel, forfattat av C. W. Petri. Denna studie var det fcirstafdrsdket i v8rt land att nf fram till en samlad bild av person- och godstrafikenoch dessbestirnningsfaktorer. Det ir nu snart tio flr sedanPetris arbetepublicerades, och under denna tid har stora fcirilndringar skett inom hela transportomridet. Man kan bland annat anfciralastbilstrafikensexpansion.Inom nlringslivets organisationerliksorn inom civriga sammanslutningarmed starkt intressefcir transportfrigor foreligger diirfor behov av mer aktuella data riirande svenskttransportvlsende. Den undersokning, som nu pflborjats inom institutet, kommer att behandla godstransporternai landet. Avsikten med underscikningendr bland annat att belysa omfattningen av skilda transportmedelsinsatser och hur olika niringsgrenars transportbehovtillgodoses.Vidare kommer att behandlas hur stora insatser av produktiva resurser (exempelvis i form av arbetskraft, investeringar, energi) som krlvs for att fullgora transportprestationerna.Undersokningen syftar ocksi till en analys av vilka faktorer, som bestimmer transportefterfrigans inriktnirg pfl olika transportmedel. Frfln det material, som redan insamlats,kan bland annat nedansttende preliminira sifiror anfcirasbetrlffande oljetransporternairen 1956 och r 959Tabelt

3' Oljefiiretageas

anv6,nd,ning

av olika

Transporterad

Ar r 956 r 959

Egna bilar

4 r38 4 8zz

Lejda bilar

2 732 3 6c'7

transporturedel

kvantitet,

Jiirnv?ig 2 7\7 z o78

I ooo ma Kusttankers

Summa

z 828 3 268

i . ' i :

Fjirrtrafiken med lastbil har expanderatkraftigt under 5o-talet. Den del av dessa transporter, som sker via transportfcirmedlingsfriretagen, har blivit foremil ftir inglende studium. Slrskilt gailer detta frlgan mellan vilka orter transporterna sker. Vad betrdffar den totda kvantiteten gods, som befordrats av transportfrirmedlingsfciretagen,kan fiiljande siffror belysa utvecklingen under 5o-talet: Ar

Befordrad godsm?ingd rooo-tal ton

r 950 r 955

930 z r2.0

r 959

3 430

Fiir att ft en uppfattning om karaktlren av den icke yrkesmissigalastbilstrafikens omfattning genomfcirdesunder november minad en enkitundersokning, bercirandecirka r 9oo rfirmabilan i landet. Syftet med undersokningenciverensstimmeri stort med Petris arbetemen metodiken har varit nflgot annorlunda. Transportvlsendet intar en central stiillning i dagenssamhfllleoch ftr i takt med specialiseringstendenserna stlndigt iikad betydelse. Den nu plgflende undersokningen vill fullfolja tidigare arbeten inom institutet. Den siiker ge okad kunsk"p om transportsektornoch dessutvecklittg och bidrar dirmed till en bedomning av den framtida utvecklingen. Den oflentliga

sektorns

expansion

Arbetet med undersokningen rorande den offentliga sektornsexpansion har under iret fortgitt frlmst med en specialbearbetningoch analys av utvecklingeninom de olika utgiftsomridena. Silunda har en sidan genomglng gjorts av rittsvlsende, sjukvird, socialvird och undervisningsvisende. Under forsta delen av nlsta tr beriknas analysenav rivriga omrflden kunna slutfciras.Dhrefter skulle itersti att kompletteraundersokningen med vissa oversiktliga och sammanfattandeavsnitt. Ett mer slutgiltigt manuskript kan under sfldana forhillanden forvintas frireligga under senaredelen av nista 6r. Av hittills framkomna resultat kan hlr Stergesett diagram avseende utvecklingenav folkskolansutgifter mellan r9r3 och 1956.De olika flrens z6

Dlagrq'n

4. Folkgkolelrostaader

i procent

av civil

korrsumtion

Procent

3,0 2,8 t

tttttttt"t'

2,4

I a a a a

/i /.tt....1 a a

2,0 A /-

1,6

1,2

,, J

\4,

,\ --\\

---ir,--'

__/^-.-r^\

'a*/^-

---r\.\

0,8

Total kostnad Total kostnad exkf. skolmlltid

0,4

och fria llrobcicker Total kostnad vid konstant klassrorlek

0 191314

kostnader ftir ndmnda iindamfll har satts i relation till de totala civila konsumtionsutgifterna (dvs. sunrman av privata konsumtionsutgifter och ofientliga sldana utgifter minus kostnaderfrir militarvasendet).Som synes har folkskoleutgifternaunder denna period nirmare tredubblat sin andel av den civila konsumtionen. En stor del av andelsrikningenintriffade omkring forsta vlrldskriget, dfl en betydandeupprustning av folkskolan, Itineregleringarfor llrarna etc. genomfdrdes.Stegringenhar vidare varit markant under tiden efter andra virldskriget, di speciellt utgifterna for skolfrukost och fria liirobcicker bidragit till okningen. Den betydelse dessasistndmndaposter haft for utvecklingen har angetts i diagrammet. Dlr har dven gjorts ett forscik att illustr era i vad mfln fciriindringarnai klassernasstorlek bidragit till cikningeni folkskolekostnadernasutgiftsandel. Sorn framghr av diagrammet har avst&ndetmellan kostnadenvid konstant klasstorlek och totalkostnader vidgats under hela perioden. Di elevantaleti folkskolan i mitten pe rgso-talet ltg vid ungefir sarnma nivt som strax fore fcirstavirldskriget, blir det vidgade avstflndetmellan 27

kurvorna ett uttryck fiir hur minskningen i klassernasstorlek piverkat kostnadsuwecklingen. Fiir den tidigare delen av perioden spelade <iverglngen frln deltids- till heltidsriisningen inom speciellt folkskolor pt landsbygden en viktig roll f6r de illustrerade fiirdndringarna. under senare tid ilr det friimst infiirandet av olika slags specialklassersom medverkat till att lirarantalet 6kat nlgot mer iin elevantalet. Fdretagsbeskattaiugene ufiorm.rring Denna undersiikning pigtr tills vidare i form av en teoretisk studie om hur olika former av ftiretagsbeskattning kan piverka fiiretagens handlande. Tonvikten ligger vid frlgor om diskriminerande efiekter pi olika typer av kapitalanskafining.Denna sida av problemet har speciell betydelse eftersom kapitalanskaffningskostnadernakan antas spela en viisentlig roll vid priivningen av olika investeringsprojekts r?intabilitet och diirmed ftir f<irdelningen av tillgiingliga kapitalresurser. oklarheten betriiffande dessa problem har slirskilt aktualiserats i samband med att ATp och de nya lagerviirderingsreglerna ftirsvrrat friretagens sjilvfinansiering. samtidig har I andra sidan statsmakterna genom provisoriska l?ittnader ftir nyemissioner biirjat experimentera med att giira aktiefinansiering skattemiissigt billigare. Aven planerna pr en generell ompriivning av hela skattesystemet,ftir vars utformning tvi statliga u*edningar tillsatts g<ir det angeliiget att komma fram till en krarare uppfattning om den nuvarande beskattningens verkningar. D?irmed skapas blttre mdjligheter att framdeles piverka omllggningen si att produktivitetshimmande regler undviks. - Det iir vidare iinskviirt med nlgon form av internationell samordning pi f6retagsbeskattningsomrldet, s?irskiltniir det giiller liinder med vilka sverige har stort handelsutbyte. pi mlnga h8ll i utlandet p6gfu niimligen ett betydande reformarbete. Hiirtill komrner att erfarenheterna frin diir fungerande skattesystemofta kan tilldmpas iven pi svenskafiirhlllanden. Avsikten ?ir att redovisa sidant material inom ramen f6r den pigtende unders<ikningen. Denna syftar pi ett senare stadium lven till att samla empiriskt material f6r beddmning av de teoretiska resultatens praktiska relevans.

DEN FRAryITTDA

WIARI(NADTN

under denna huvudrubrik faller hela det forskningsomrlde som ber6r prognoser och marknadsstudier. Ftir niirvarande pagfu h?ir uppl?iggandet av ett konsumtionsstatistiskt register, som skall kunna ligga till grund ftir ett systematiskt uppfiiljande och vidareutvecklande av institutets arbete.

G0-talets drgrckesvanor rsig mig vilken inkomst Du har och jag skall siga Dig vad Du drickern. Med denna nigot vanvdrdiga travestering kan man uttrycka en av de hypoteser som ligger till grund f6r den plgiende undersdkningen om dryckeskonsumtionens struktur, dess bestiimningsfaktorer och sannolika utveckling under 6o-talet. vi utgtr sllunda ifrln att virt dryckesval liksom annan konsumtion huvudsakligen iir beroende av v6ra inkomster suuntav prisrelationerna mellan olika drycker och dryckessubstitut. Genom att studera konsumtionsutvecklingen i sverige, nlgra visteuropeiska linder samt i usA undersdker vi om denna enkla teori hiller eller om det - vid i iivrigt lika frirhlllanden och pt ung sikt - kan finnas stora skillnader i preferenser mellan olika befolkningsgrupper, mellan mln och kvinnor, mellan storstadsbor och lantbrukare, mellan svenskaroch danskar engelsmln eller fransmin. svaret ?ir mlhiinda inte sl sjiilvklart som vi inbillar oss. vi 5r t. ex. intresserade av att veta ifall talet om brEnnvinet som en svensk nationaldryck och fcirestiillningen om iilet som ett typiskt danskt attribut iiger nlgon giltighet. Eller iir det sl att skillnaderna i konsumtionsvanor mellan exempelvis sverige och Danmark helt eller huvudsakligen kan f<irklarasi ekonomiska termer? I diagram 5 ges en anvisning om svaret. Det faktum att danskarna fiire forsta vlirldskriget drack cirka 25 procent mer sprit per invinare rimmar illa med den popuhir-antropologiskauppfattningen om nationalkaraktirerna. skillnaden i 6lkonsumtion var ungefir lita stor, men har sedandkat. orsakssammanhanget torde varaganskaviil klarlagt.Den chockartadedanskaspritprish<ijningenr9r8 (ro-dubbling) siinkteftirbrukningen 2g

Diagsarn 5. Per capita-konsum,tion

av sprit

och 6l i Sverige oeh Danmark

liter/lnv.

10 8 6 I

â&#x201A;Ź E

EA E-rl

tu :l

2 0

leoel14

% El.aa.aaaaa

1e33l3S

1enp6

1959

liter/inv.

-*i*iiitiiiffi -:::::::t li"-J-f!!l

-aaa--i--

-;;;;::::l

-.!!....t

:....----I

E-r::::!:::l

-!!!!!!!!l

-..aa.aaal

-=r:--i:-;:t E-Iiiaiiiiil =aia::!*l E:-A!!!!!.!.I :::!::!:!l E

1e0e114

-::::::::,r :fiiiiiiiif -*!!!ilii:l r-t _!!!!!!?}r E:riiiiiii|

.a-a-a-;l

1en126

Eiiiiiil

ffiil 1e33138

1959

Danmark

med nlrmare 90 procent och medfiirde en starkt cikad olkonsumtion. 1959 var den danskaoch svenskaalkoholkonsumtionennistan exakt lika stor (r?iknati ren alkohol per invflnare). Men medancirka tre fjiirdedelar av den danska konsumtionen bestod av 6l si svaradei vflrt land spriten for ungefilr sammaandel. Det [r alltsfl inte otroligt att Sverigegenom en konsekventskattepolitik,medfciranderadikalt fcirindrade prisrelationer mellan iil och sprit-vin, skulle kunna fi en dryckesstrukturliknande den danska,om nu detta av nykterhetspolitiskaskll ansigs iinskvbrt. rgsg svaradedryckerna frir cirka r r procent av den totala privata konstrmtionen cirka 30 procent av hela livsmedelsposteneller i pengar 3o

Tabell

4. fltgllter lnkomet

t6r dryckeskonsum,tion

i hushAll med, LO-?OO0Otronors

Storstdder

Ovriga stflder

Landsbygd

Inkomst/KE Barnantal/hushlll Konsumtionen Per person

i kronor

mjiilk

r03

r12

te kahao

5 3 3o

laskedrycker juice per \nDKen kaffe sprit

och svagdricka

+ r09 r27

"3 2

III

r53

r8 I

rr4

vin

34 r32

43 3 r6

restaurang

riknat omkring + miljarder kronor. Fcir att i nlgon mtn kartliigga det aktuella konsumtionsmiinstret pi denna marknad har institutet utnyttjat primiirmaterialet frfrn Socialstyrelsensstorabudgetundersokningfrir 1958 med avsikt att analyseradryckesutgifter och utgiftsfrekvens i olika befolkningsgrupper och inkomstklasser. Ovansttende tabell visar dryckesutgiftenssambandrned ortstyp och disponibel inkomst per konsumtionsenhet(KE) i hushtll med ro-zo ooo kronor i sammanlagdinkomst fcireskatt.lstorstlden omfattar Stockholm-, Gciteborg- och Malmciregionernaoch siffrorna avser hushflllensper capitautgifter (kronorlhr) utorn for kaffe, sprit, vin, til och trestaurangD, dir hushillsutgiften fordelats pt antal \ruxna (over r 5 tt). I restaurangposten ingir dven dryckesutgifter,vilkas storlek och frirdelning dock inte kan faststillas. Klart dr att denna konsumtion utom hemmet utjimnar olikheterna i rnj<ilk- och kaffeutgifter, men samtidigt okar spridningen for de ovriga dryckerna. Det frirtjiinar till sist n[mnas att fcir t. ex. juice

och vin iir per capitautgifteni hushlll somiiver huvud tagetktipbr dessa dryckerao respektivero6 kronor.

Te:rtil koasutntlon Vid en stickprovsundersiikning 1958 registrerade Socialstyrelsenalla inkiip under en minad fiir cirka 4 ooo familjer hiir i landet. Betriiffande textil- och beklldnadsvaror, fiir vilka konsumtionen dr knuten till viss familjemedlem, ir mtnadsinkiipen angivna fiir cirka 12 ooo personer. H?ir iterfinns dessutom personliga data sisom kiin, ilder, familjestiillning samt familjedata sisom inkomst, familjestorlek, yrke och frirvirvsarbetande husmoder. Sammanlagt upptar kortregistret 22 ooo stdana inktip utftirda under 1958. Detta material bearbetas fdr nirvarande ur wi synpunkter. Sllunda sdks svar pl en del marknadsorienterade frlgor av typen inkiipsfrekvensen och fiirdelningen av inkiipen pl prisklasser, pl sisonger, pl distrikt. Men ocks6 vissa ftir den allm?innakonsumtionsbilden viktiga frlgor kan belysas av materialet, t. ex. hur bekl?idnadsinkiipenfiirdelas pl och inom familjer av olika typer och vid skilda inkomstl?igen,eller i vad mln textilinkiipen lr olika i hushill med yrkesarbetande och hemarbetande husmoder. Vilka hushill iir det exempelvis som alltjiimt k6per metervaror f<!r att sy sjiilva? Omkring r 3oo sldana inkiip gjordes av undersiikningsfamiljerna, vilket - med hiinsyn till urvalskvoter - torde motsvara niirrnare r miljon inkiip under iret.

Reklarneng verhingar I samband med fiirsiiken att bediima den framtida konsumtionen har problemet med reklamens betydelse ofta dykt upp. Man har fr$gat vilken roll reklam och andra f<irs2iljningsfriimjandeltg?irder spelar fiir konsumtionens omfattning och inriktning. Som ett led i institutets marknadsstudier har det dZirfiir tett sig naturligt att ta upp reklamen till mer ingiende behandling. Arbetet med uppliiggningen av denna studie har pibdrjats under hiisten. 32

I den ofta hetsigadebatten llggs estetiska,sociala,viilferdsekonomiska och andra synpunkter p& reklarnen. Med hiinsyn hartill har det tett sig motiverat att inte enbart diskutera reklamen som en eventuell faktor i prognosekvationerna.Avsikten fu att flven andra aspekter pt reklamen skall behandlas. Norrla

n d,sutredningen

Den del av befolkningen som ir under 15 lr ?ir betydligt storre i Norrland en i ovriga Sverige. Detta kan i och for sig motivera att man for framtiden riknar med en jflmforelsevis stor folkciknirg just i Norrland. En inom institutet tidigare gjord prognos for den totala befolkningsutvecklingen i Sverigeunder perioden ry6*7q har kommit till liknande resultat. Enligt denna kan sflledes iikningen for de norrllndska centralorternas del beriknas till 33 procent; att j?irnfiiramed en till q pracentuppskattad stegring av folkmingden i landets ovriga centralorter. Den ndrnnda prognosen, som utarbetadesav docent Odd Gulbrandsen,anger befolkningsutvecklingeni skilda landsindar under bland annat den fiirutsittningen, att flyttningsintensiteten till och frtn de olika landsdelarna blir densammasom under lren 195r-56. Sjelvfallet dr det inte mtijligt att utesluta eventualiteten av omkastningar i dessa flyttningsstrornmars intensitet. Sfldanaf,ordndringarkan ju l?itt uppsti om sysselslttningsmrijligheternai nflgon del av landet inte skulle motsvaraden diir befintliga arbetskraftstillgflngen. Fiir vissa delar av Norrland kan det slkerligen bli svtrt att undvika sysselsiittningsproblem.Detta ir en av de frflgor som nu gors till friremfll for studium vid institutet. I samband dirmed kommer [ven vissa problem riirande industrilokaliseringenoch friretagsbildningenatt tas upp till behandling. Undersokningenhar lnnu inte mer 6n just ptbiirjats men vlntas komma iglng pl allvar under 196r. Speciella

konsum.tions-

och rnarknadsstudier

priaata konsumtioneni Institutets arbete med konsumtionsfrtgor Q>Den Saerige 193r-6Sr>, Stockholm 1957, och II(JI:s honsumtionsprognos for dr 196S en granskning och reaideringt>, Stockholm 196o) har vlckt intressefrln mflnga fciretagssida att erhlila ytterligare och mera speciella

bearbetningaroch utredningar p& marknadssidan.Under flret har institutet - mot siirskild ers[ttning - verkstnilt ett antal sfldanamarknadsstudier, exemPelvisrorande bostlder, resor och porslin. En shrdie av televisionenseffekt pfl biobesoksfrekvensen utfrirdes i sambandmed filmbranschensfcirhandlingar om [ndring i biobeskattningen.En kort redogorelsefor nigra resultat av allmint intressehmnas h?ir nedan.

Biografb esdksfrekoensensutveckling i Szterige En underscikningom den s. k. biokrisen har utfcirts pfl uppdrag av Sveriges Filmproducenter. For 3+ svenska stider sammanstilldes biografbesoksfrekvensen1955-59 med den samtidiga TV-licensutvecklingen. Med hinsyn till den TV-tathet, som rfldde vid utgflngen av det fcirsta kvartalet 1959,deladesd. 34 stiderna i fyt" grupper. Tilt grupp I h[nfordes Stockholm, Giiteborg och Malmo - dvs. de st[der d?irTV forst introducerades till grupp II stider med vid angivna tidpunkt fler Tv-licenser ln ro per roo hushill. Stedermed en TV-tdthet motsvarande 5-ro licenserbildade grupp III och stlder med mindre in 5 grupp IV. Resultatet blev, som diagram 6 visar, att biobesoksfrekvensen under den studeradeperioden reduceratskraftigare i de mer TV-tata [n i de mindre TV-tiita sttidergrupperna. Det samband som diagrammet flskldliggor visade sig ocksi iterkomma med pflfallanderegelbundenhetvid studium av utvecklingen inom var och en av de undersciktastiderna: nedglngen i biofrekvenssatte in med TV-introduktionen och fortgick med okad TVtdthet. I anslutning till denna studie gjordes en mer detaljeradanalysav biobescikensutveckling i Stockholmsstad. Det framgick dirvid bland annat att besoksfrekvensenreduceratskraftig areunder TV:s introduktionsforlopP in vad TV-mottagarbestindet i forstone skulle kunna ansesmotivera. En forklaring till detta torde vara, att antalet tTV-tittareu per mottagate dr onormalt stort under televisionenslbarndom)) for att sedan avta. Inte bara de TV-iigande hushflllensmedlemmar utan [ven deras godavinner fcirin drar dlrigenom sina biovanor. En annanfaktor kan vara den, att de speciellt flitiga biobesokarna6r de som forst skaffar sig TV.

Diagram

6, Biogralbesiiksfrekvensens

utveckling

1955-59

lndex:1955:100 110

G r u p pI G r u p pl l

19ss Gnrpperna

I-IV

-o-,-

GrUpplll

o . .. . . . . . . . .

Grupp lV

1956

1957

avser stiider med skiftande TV-tiithet (jiimf6r sid. 34).

1958

195e

under fdrsta kvartalet r 959

Med ledning av erfarenheternafrin de senastelrens forilndringar i antalet per person gjorda biobesok gjordes ocksi vissa berdkningar ftir utvecklingen tg6*6r. For de delar av landet, i vilka televisionsverksamhet pnborjadesfore den r 17 1958- dvs. i Stockholm,Goteborg,Malmo och Norrkoping - blev resultatet av dessaberikningar, att biobesoksfrekvensenunder 196o kommer att ligga pi en qz procent och ry6r pt en +1procentllgre nivi in 1955,dvs.iret fore TV:s start. For omrtden med

en senareintroduktion av TV blir nedglngen mindre. En sammanvdgning gav till resultat, att nedgflngenfcir landet som helhet beriiknades bli z7 procent 196ooch 32 procent 196r.

Konferens I syfte att l2imna en orientering om mrijligheterna att medelst grundliiggande och till?impad marknadsforskning ge fastare underlag frir fciretagens framtidsplanering kommer IUI att i mitten av februari 196r anordna en konferens kring konsumtionsshrdierrra.Inriktnirrg sker speciellt pt industrins ftirhlllanden och btde konsument-och producentvaror kommer att behandlas. Ledare fcir institutets konsultverksamhetiir ekon.lic. John Ekstrcim. Under hans ledning stlr ocksflde tidigare refereradestudierna rtirande dryckesvanoroch textil konsumtion.

ARBETSMARKNAD SPR OBLEM Arbetskraftens rOrlighet Unders<ikningenom arbetskraftensrcirlighet, frir vilken hurnrddelenav materialetinsamladesvid personligaintervjuer i Norrkoping hristen 1958, har nu i stort sett fnrdigbearbetatsoch arbetet med slutredovisning av resultatenpflgflr. Hurnrdvikten i undersiikningen ligger vid en beskrivning av rcirlighetens omfattning och sammans[ttning i olika llders- och yrkesgrupper samt vid en analysav olika s. k. incentivestill rrirlighet, fr[mst di lonens roll. Genom att underscikningeni vad avser uppliggning av datainsamIandetir den ftirsta i sitt slaghiir i landethar iven stor vikt kommit att liiggas vid sjllva metodstudietoch beskrivningenav de anvinda metoderna.Det har ocksi visat sig att denna undersokning vad betraffar problems6llningar och metoder redan plverkat andra underscikningari landet, bland annat det i 196o irs folkriikning ingtende intervjuarbetet. Betriffande rcirlighetens omfattning och utveckling i tiden l[mnades 36

Tabell 5. De orir'a slagen av arbetsbSrten i procent av totala antalet byten under Aren 1953-58 M?in fddda ryzg TJinstemdn under hela perioden (r rz st) procent

Slag av byten

f. Rena arbetsgivarebyten If. Arbetsgivarebyten * yrkesbyten III. Arbetsgivarebyten * yrkesbyten * n?iringsgrensbyten IV. V. Vf.

+3 73r 8 7 t7 IO

,81 les' ,sl IO J

roo

Summa Ns Medeltal

321

Arbetsgivarebyten * niiringsgrensbyten Rena yrkesbyten Rena geografiska byten

Arbetare under hela perioden (r55 st) procent

6o byten

or54

1 Summa procent arbetsgivarebyten 2 N '='totala antalet byten

vissapreliminira resultat i IUI:s jubileumsskriftrlndustriproblem 196or. Sedandesshar bland annat materialetbearbetatsmed avseendept yrkesstrillning. Vi har d?irvid analyseratarbetsbytenav olika slag for personer som var tj[nstemln och arbetareunder de perioder, i vilka vlrt material dr indelat.r I ovanstlende tabell presenterasnlgra preliminlra resultat av denna bearbetningfcir tjiinstemin och arbetarefodda r 94 betriffande byten under perioden tlg 1953-3r/8 1958. Av tabellen frarngir att de i bearbetningeningiende arbetarnagjort i genomsnitt mer [n dubbelt sfl mflngabyten totalt sett sorn tj[nsteminnen under den studeradeperioden. I friga om slag av byten grir vidare arbetarna fler komplexa byten rin tjinsteminnen, dvs. arbetarnabyter oftare in tjiinstemlnnen samtidigt btde arbetsgivareoch yrke eller arbetsgivare, yrke och niringsgren. Dirernot tycks tjinstemlnnen byta mera inom 1 Betriiffande

denna periodindelning

kan hiinvisas till uppsatsen i rlndustriproblem

r96o*.

fiiretagets ram, ex. de byter oftare iin arbetarna yrke utan att samtidigt byta arbetsgivare. Dessa resultat kan dock delvis vara en effekt av att tjlinsteminnens karriiir inom fiiretaget dr mer pntagtig och yrkesbytena diirfiir llttare att rapportera till intervjuaren. Bearbetandet av anstlllningshistorierna frir tj?instemiin och arbetare ftidda r9r3 ger i stort sett sammaresultat som presenteratsovan,medani den yngsta undersiikningsgruppen, den lr 1933fiidda, skillnaderna mellan tjlnstemiin och arbetare iir mindre markanta. Det verkar ju ocksi rimligt att tjilnstemiin i zo-irsaldern skall vara ungefdr lika villiga till komplexa byten som unga arbetare. Den frlga man stdller sig infrir resultat av detta slag iir, om den stigande andelen tjiinstemiin pl arbetsmarknaden skall leda till minskad riirlighet bide betriifiande arbetsgivare och yrken eller om tj?insteminnen pi framtidens arbetsmarknad kommer att fi ett idrlighetsmdnster som mer liknar arbetarnas av idag. Den frlgan kan inte besvarasiinnu; vissa ansatsertill svar hoppas vi dock kunna ge efter yfterligare analysav Norrkdpingsmaterialet. L6nedkniagars verloringar inom industrirr Denna undersiikning avser att studera de fiiljdverkningar som en awalsmlissig liineh6jning kan viintas fi pl fiiretagens produktionsinriktning, tillverkningsmetoder och prisslttning. Arbetet har bedrivits genom intensivstudier i ett begriinsat antal fiiretag, representerandeolika industribranscher. Den provkarta pi olika reaktioner som hiirvid framkommit har sedan kompletterats med ett omfattande material om prisrdrligheten inom industrin under efterkrigstiden. under iret har arbetet avslutats och resultaten diskuterats i olika faekkretsar. Undersiikningen befinner sig fiir nirvarande under try-ckningoch kommer att publiceras v8ren 196r.

Statistiska och ekonorniska dversikter samt 6wig verksamhet

ProduktionsiDd,ex

Berbkningarnaav Industriforbundets produktionsindex har liksom tidigare frr utfcirts inom institutet. Ntgra forlndringar i berhkningsmetoderna har icke vidtagits under 196o.- I\Temndaindex avseratt mdta de kortsiktiga ftiriindringarna i industrins produktionsvolyrn, mflnad fcir mlnad eller lr frtn flr. Fcir mer ltngsiktiga jemfrirelser svarar Kommerskollegii produktionsindex, vilket beriknas pn grundval av industristatistikens rnaterial. fndustriforbundets index anknyts i efterhand till de definitiva indextalen i denna serie, vilka publicerasmed drygt r tlz frrs efterslipning. Industrifiirbundets index fungerar alltsfl som en preliminlr snabbstatistikiiver produktionsllget i industrin. Uwecklingen av produktionsindex fcir hela industrin minadsvis de bida senasteflren redovisasi diagram 7. Det framgflr dir att produktionen under ry6o okat kraftigt jnrnfcirt med 1959. I diagram 8 redovisas produktionsutvecklingeninom hela industrin irsvis frfln och med 1935 och kvartalsvis (sisongkorrigerat)frfln och med rg17. Diagrammet kornpletterasmed kvartalssiffror frin och med rgSTfcir de btda hurmdgrupperna kapital- och konsumtionsvaruindustri.Diagram g anger utvecklingen kvartalsvis i olika delbranscher(slsongkorrigeradeserier, 1953: r oo). Snabbhet kontra noggrannhet

indexproblematiken i ett ntitskal

Den karaktdr xr snabbstatistiksom kinnetecknar Industriforbundets produktionsindexinnebir rned nodvlndighet att kraven pi noggrannhetinte f'Lr stlllas alltfor hogt. For att kunna fa fram siffrorna inom rimlig tid index publiceras nu cirka r t lz minad efter den aktuella minadens utging - mflste kalkylerna baseraspt sidan korttidsstatistik,som snabbt kan finnas tillgnnglig. Produktionsstatistikav dennatyp avseri allrnlnhet

Diagram

7. Prod,uktionsind.ex

16r bela industriu

1959-60

Index:1935=100

6 Mlnad

endast ett begrinsat antal viktiga varor eller [r sammanslagentill relativt stora varugrupper. Ofta dr primiirmaterialet dessutom hiimtat endast frin ett urval av foretag. I mlnga branscher kan man over hurmd taget inte fA fram uppgifter <iver produktionen tillriickligt snabbt. Man blir dlr hlnvisad till att anvlnda andra indikatorer fcir bedcimningav produktionsutvecklingen. Som exempel dnrpt kan nimnas forbrukning av rhvaror eller av elenergi. Den viktigaste indikatorn i sidana branscher dr dock sysselsittningsstatistiktiver i forsta hand antal arbetartimmareller antal arbetare. Sysselshttningsuppgifternakan sedan eventuellt korrigerasmed ett antagandeom foriindringen i produktionenper timme eller per arbetare.Se ir t. ex. fallet med verkstadsindustrin,vars produktion uppskattasmed hjelp av statistik civerantalet arbetartimmaroch ett schematiskt antagandeom cirka z r lz procentsSrlig okning av tillverkningen per timme. Generellt kan alltsi sigas att ett mflnadsindexciver produktionen miste baseraspi relativt grova indikatorer. Men dfl det nu finns

Diagrarr

8. Produktionsindex

ftir hela industrin

1935-60

Arssiffror fiir hela industrin 1935-1959 och kvartalssiffror (s?isongkorrigerade) fdr hela industrin samt kapital- respektive konsumtionsvaruindustrin ry57-ry6o - 100 Index: 1935

300 i ?-e' --^Y

/\./

- o J

altataa

.tt''

/h.-J

1935 37

59 1957

1958

1959 1960

Kapita|varuindustrin_.Helaindustrin.........Konsumtionsvaruindustrin

ett behov av ett sfldant samlandemett fcir industrin, filr man i princip acceptera forfaringssdttet. Sarntidigt mtste emellertid indexkornsumerrterna vara medvetna om den oslkerhet som vidHder beriikningarna. Mot bakgrunden av det seft pfl vilket produktionsindex beriknas kan det varaavintresseatt studerahur passrittvisande resultatetblir. Den verkliga utvecklingen fir dfl antagasvara avspegladi Kommerskollegii flrliga produktionsindex,som jr bygger pl ett fullstiindigareoch mer differentierat material. I nedanstiende tabH angesfcir hela industrin under lren 1948-58 dels de definitiva talen i Kommerskollegii index, dels de preliminlra sifirorna i Industriforbundets index. Skillnaden mellan den definitiva och den preliminlra indexsiffran ufrder den tid Industrifcirbundetsindex berlknats enligt nuvarandernetoder 6r siledes obetydlig for samtligafu med undantagav 1958.Denna goda civerensstlmmelsevad betriffar hela industrin inneb[r dock inte att mot-

Diagran

9. ProduktionsvblSrmen

i vissa branscher 195?-60

S?isongkorrigeradeserier. Kvartalssiffror I n d e x1 : 953:100 Jiirnmalmsgruvor

Jirn- och metallverk

Triindustri

Massaindustri

Pappersindustri

Li v s m edel s i nd us tr i

Textilindustri

Konfektionsindustri

Liider- och skoindustri

160 140 120 i00 80 0

180 160 140 120 100 80 0

140 124 100 80 0 1957

1957

Tabell

6, ProduLtionsind,ex

fiir

bela iaduEtrin

Definitiv enligt Kommerskollegium

Prelimindr enligt Industrifdrbundet

rg48 r949 r 950 I 9 5I rg52 r 953 r954 r 955 r 956 r957 r 958

r83 r90 r97 zo6

r83 r97 205

20?

202

20.+ "r3 zz6 23+ "40 2+5

I9I

"43 "r3 zz6 232 2+t 298

svarandejiimfcirelser fcir de olika delbranschernager lika gott resultat. Hiir finner man i allminhet stcirre skillnader. Den forhtllandevis stora differensenflr 1958, som ju inneblr att nedgflngeni produktionen enligt de preliminiira siffrorna fcirbytes i en uppgflng nlr den definitiva uppgiften forelflg, kan till stor del fiirklaras av en underskattning av verkstadsindustrinsproduktion. Dels var sysselszttningsutvecklingen nigot gynnsarnmarein vad de preliminira uppgifterna gav vid handen. Dels visadesig det schematiskaantagandetom 6kningen i produktionen per timme vara alltfrir l8gt. Detta aktualiserar ftilgan om man pfl ett bdttre sltt kan mita verkstadsindustrinsproduktion. For vissa delbranscherkan detta kanskeske med trjalp av uppgifter iiver produceradekvantiteter eller med ledning av sifiror over f;tgingen av elenergioch rflvaror. Och for de delar av verkstadsindustrin,dir sysselslttningsstatistik kommer till anvindning, dr det kanske mojligt att fA en blttre och mer differentierad uppfattning om forbndringarna i produktionen per arbetartimme.Det bor dock i detta sammanhangnimnas att det ovan berorda antagandetom cirka z tlz procentsirlig <ikningavtillverkningen per timme nlstan lika ofta overskattatsom underskattatden faktiska forindringen. Problemenkring beriknandet av verkstadsindustrinsproduktion [r pl

intet siltt enastEendefiir denna bransch utan de finns i liknande eller andra former iven i andra branscher.Att diskussionenhiir kommit att rtira sig kring verkstadsindustrin beror pl atr branschen dr sr betydersefullden svarar fiir mellan 35 och 40 procent av totala industriproduktionen. Over huvud taget finns det starka skdl, som talar f<ir en ompriivning av hela beriikningsmetodikenfiir index. En revidering har ocks6 aktualiseratsmer och mer under de senaste6ren. Pi Kommerskollegiumpig6r frir nirvarande ett intensivt arbete med oml[ggning av de metoder frir produktionsindex, som till?impats dir sedan mitten av r93o-talet. Bland annat har ju en ny varu- och branschnomenklatur infiirts i industristatistiken under 1959.Grunderna fiir Industrifrirbundets index kommer att i sinom tid anpassastill de nya principerna. Det blir alltsi inom en relativt nbra framtid anledning att ingtende penetrera alla de frigestiillningar som lr fiirknippade med beriiknandet av produktionsindex.

Verkstadsstatis0ik ordnliget inom verkstadsindustrin har i vanlig ordning undersiikts vid utgingen av februari och augusti 196o. statistiken omfattar iiver 4oo fiiretag, som tillsammans representerar drygt 6o procent av verkstadsindustrins arbetstimmar enligt industristatistiken. Arbetet har bedrivits i samarbete med sveriges Mekanftirbund och sveriges varvsindustrif<irening. orderstatistiken har liksom tidigare publieerats i tvi broschyrer. Diagram ro visar utvecklingen av orderstockensstorlek, miitt i arbetstimmar, i de fyra verkstadsbranschernaunder tiden augusti r956-augusti 196o. I varvsindustrin har orderstocken fortsatt att minska, medan man fiir de tre iivriga branscherna kan konstatera att den uppglngstendens, som biirjade giira sig gzillande under 1959, ytterligare fiirstzirkts under 196o.Aven orderinglngen har varit stigande. Detta framgrr av diagram r r, som visar uwecklingen av orderinglngen frin hemma- och exportmarknaden i verkstadsindustrin exklusive varven. Pi exportmarknaden, som svarar ftir nlrmare 30 procent av samtliga order, var iikningen sirskilt kraftig. Av de olika delbranscherna redovisar den elektrotekniska indu-

Diagram

LO. Orderstock

i verkstadsind.ustrln

1956-augusti

augusti

f96O

I n d e xa: u g . 1 9 5 4 : 1 0 0

El. verkstid

Jiirn- och metallmanufaktur

\ON rn bbi Jll r\t

u'r

t\coo rn

rtl

.O b

o\o\oo 1.'}

|J1

\4,

t - b O L b O . c t i l l j g G , J g n t

drduo

3Ee

strin den stiirsta uppgengen.Varvensorderinging har ocksi iikat men den ir fortfarande lfrg jimfort med den hoga nivfln for nigra ir sedan. rittningeni verkSverigesMekanforbunds mtnadsstatistik iiver sysse/r stadsindustrin har i likhet rned tidigare tr utarbetats inom institutet. Siffrorna for de elva forsta minaderna ry6o visar pl en uppgengi sysselfor branschen per normalvecka om S r lz arbetsd"g sittningen totalt med 7 procentjimfiirt med motsvarandeperiod 1959.I samtligadelbranscherutom varven har sysselsflttningentikat kraftigt. fndustriell

rnlnadsstatistik

rn. rf,r,

Industriell mdnadsstatistikmed uppgifter och diagram iiver industrim.m. har sammanstillts produktion, export, import, byggnadsverksamhet och utsints varje minad. Statistikrapporterciverutvecklingeninom viktigare branscher har dven regelbundet publicerats i tidningen Arbetsgivaren.

Diagram

Lt- Orderinsans lnan hemmo- och exportmarlnad, i verkstad.slndustrir exkl. rrarvsn september 1g56-augrrsti 1960

fn d e x: s ept.- nov. 1954: 100

Exportmarknad f-

-\r/

/\ tl \a-

---\-

,a \

e-a?

Hemmamarknad

F l-t

F rlltllr F

h h 3 g Ea aEsEy,Eg'85.

fr H

F 3 e

s $

. \ 5

? s {

sd i:

Det ekonorriska liiget Pfl uppdrag av SvenskaArbetsgivarefcireningen har liksom under tidigare ht utarbetats tre rapporter rorande konjunkturutvecklingen. Dessa har publicerats under titeln uDet ekonomiskaliigetu och varit avseddasom informationsmaterial i fciretagsnlmnderna.I varje rapport har den svenska ekonomin analyseratsmot bakgrund av en redogcirelsefor konjunkturllget i utlandet, och de i forsta hand Frirenta Staterna,England, Vasttyskland och Frankrike. Utvecklingen i Sverigehar behandlatsutfcirligt i ftilga om produktionen, sysselslttningen,investeringarna,utrikeshandeln och den ekonomiskapolitiken. I sambandmed den fcirstaoch tredje riversiktenhar tv& siirskildasakunderlag flrdigstlllts, avsedda att ligga tilt grund frir de bildband med tal, som under namnet Ekonornisk Virjournal och Ekonomisk Hostjournal utges av Svenska Arbetsgivareforeningenfor visning vid foretagensnlmndsammantriden. Virjournalen utformades som en specialoversikt om integrationen i Viisteuropa. 46

6vrig verksasrhet Liksom tidigare har institutet dven under 196o bitrett foretag och organisationer inom niringslivet med smlrre utredningar och diverse annan service. Vidare har flera rnedarbetarevid institutet aktivt deltagit i diskussioner rorande utformningen av 196o flrs folk- och bostadsrlkning samt bearbetandetav denna. Sammanst?illningar av olika ekonomiskadata har llmnats till FN, OEEC m. fl. internationella organisationer. Institutets medarbetarehar genom ett flertal foredrag och artiklar medverkat i den ekonomiskadebatten. I allm[nhet har dessaframtridanden haft direkt anknytning till publiceradeeller pflg8endeunderscikningar. I anslutnitg till institutets zo-flrsjubileum anordnadesi januari 196o en kontaktkonferensmed deltagandeav omkring 4oo representanterfcir niringslivet, Vid detta tillfnlle gavs genom korta anforanden en allrniin civerblick civer institutets arbete. Kontakten med grannllndernas utredningsinstitut har varit livlig under iret. Stlunda har bland annat en medarbetarevid IUI en llngre tid vistats i Oslo i utbyte mot en kollegavid NreringsokonomiskForskningsinstitutt. Institutets chef har under flret varit ledamot av Utredningsrfldet, â&#x201A;Źxpert i t95g flrs llngtidsutredning och, likaledessom expert, intrdtt i den allm[nna skatteberedningen.IUI:s bitradande forskningschefhar utsetts till sekreterarei Bankoutskottet.

(Jtredningsinstitut* Publikationer utgivnaov Industriens Industrifciretagetsproduktionseffektivitet.Erik Ruist (196o). ro8 s. 20i Industriproblem 196o(196o). 186 s. Utg&ngen. r 5 :Studier i bilismens ekonomi. Jan Wallander (rg58). 364 s. J5. Den textila konsumtionen.John Ekstrrim (rg58). 289 s. Den privata konsumtioneni Sverige r93r-6s. RagnarBentzelm. fl. (r gs1), 47ss, 3 ; Strukturomvandlingeni jordbruket. odd Gulbrandsen OgsT). zsz s, 2+i so Sveriges industri och europamarknaden.Ingvar Svennilson och IngvarPetzfrll 6: 5o FgST).Multilith. 7r s. Utg&ngen. Bilfigarenoch bilen (rgS6). rr2 s. 9: 50 Industrien och fcirgubbningen(rgSS). rz8 s. t.Kernisk industri. Alv Elshult och Ingvar Svennilson under medverkan av Hans Wagner(rgSil. zrS s. l+'.Nationaliseringeni England. Erik H66k (rgs5). Multilith. 88 s. +iBostadsefterfrigan - med hinsyn till hushi'llens inkomster och sarnmansdttning. Stig Rydorff (rgSS). Stencil. 88 s. Utgingen. 5:Svensk television. Efterfrigan, tillverknirg, import. En prognos ( r gS+).Stencil. r35 s. 3:Den fria viirldens r&varuf6rsdrjning (rgS+). zt5 s. Utgingen. 8:Tjiinstemzinnen och den industriella omvandlingen. Erik H66k (rgSg). r 14 s. 5:50 Svenskt distributionsvflsende. Roland Artle (r95e). 238 s. Utgingen. r + iBefolkningsutveckling och arbetskraftf6rsdrjnittg. Erik H66k (tgszl. r93 s. r4i Svenskt transportvdsende. Carl Wilhelm Petri (rgse). zg+ s. Utgingen. r+i i Sverige. Ragnar Bentzel (1952). zz7 s. r4i Svensk industriell fciretagarverksamhet, band r och z. Erik Dahmdn (r95o).4e8 * zgg s. e8:-

Inkomstfordelningen

Smr)trycksserien r 96o zo. 19. 18.

IUI's bilprognos genomging och revidering 196o, Jan Wallander Bertil Olsson. 8 s. 3: So Prisdifferentiering inom handeln. En studie av kiiparprestationer ur leverant6rens synpunkt. Lars Lid6n - Bengt A. Holmberg. rr8 s. ro: IUI's konsumtionsprognos fcir hr tg6s. En granskning och revidering. Gdran Albinsson, Ragnar Bentzel, Georg Danielsson, John Ekstrdm och Odd Gulbrandsen. 106 s. 9: 50

r959 rJ.

Perspektiv pi Viisteuropas utveckling

rgSS-75. fngvar Svennilson. 85 s.

Utgingen Skiftarbete

9: 50

16.

i verkstadsindustrin. fdrutsiittningarna. Lars Lid6n -

15.

Kapitalbildningsproblemet.

!+.

Dahm6n. 78 s. Anviindning av befolkningsregistret f6,r undersdkning av arbetskraftens 16rlighet - en metodstudie. Jan Gillberg - Bengt G. Rundblad. 14 s.

En unders6kning

rd'rande de ekonomiska

Jan Wallander. r3r s. Utgingen Nigra samhflllsekonomiska synpunkter.

9:50 Erik

* Hrir har upptagits de senare drens publihationer, En tullsttindig fiirtechning han erhdllas bd begtiran,

9:5o 3: So