IUI Verksamhetsåret 1961 by Elisabeth Precht

IN DUSTRIENS

UTREDNINGSINSTITUT

ffi

6r en fristiende vetenskaplig forskningsinstitution grundad r93g av Svenska Arbetsgivaref6reningen och Sveriges Indus trifdrbund.

Syfte Att bedriva forskning rdrande ekonorniska och sociata fdrhi,lland.en av betydelse fdr den industriella utvecklingen.

Verksarnhet Hurnrddelen

av arbetet inorn institutet 6gnas it lingsiktiga forskningsuppgrfter. till ett studiurn av de gnrndliiggande sammanhangen inorn och sirskilt till att belysa de frigor som hdr samman rned, strukturella och institutionella fdrdndringar. Forskningsresultaten publiceras i institutete skriftserier. Man

siktar nlringslivet

hervid

Vid sidan om det liurgsiktiga forskningsarbetet utftir institntet srnare utredningar rdrande speciella problem samt ger viss senrice it industrifciretag, organisationer, statliga myndigheter etc. fnstitutet sarnrnanstiiller vidare bland annat minadssiffror tiver industriproduktionen samt en index dver denna.

Styrelse Tekn.

dr Marcus Wallenberg, ordf6rande Professor Ragnar Bentzel Direkt6r Sven Dahlberg Direkt6r

Axel Enstrdm

Direkt6r Axel Iveroth Direktd'r Bertil Kugelberg Bruksdisponent Bror Lagercr antz Fil. dr Sven Schwartz Tekn. dr Ernst Wehtje

Pusonal Chef: Professor Ragnar Bentzel Bitredande forskningschef: Fil.lic. Erik H66k Sakkunnig: Professor Ingvar Svennilson Sekreterare: Fil.kand. Lars Kritz Aktuarie : Fil.kand. Claes Lagerkvist (t. f. Fil.kand. Jan Beckeman) Kamrer: Fnr Ruth Wiklund-Ellerstad Oaig ordinarie personal samt med scirskilda utredningar sysseJs atta: fru Siv Jansson fil.lic. Kad Gustav Jungenfelt herr Tage Berglund fru Marina Lidberg fru Lisbeth Brandeskog professor Leif Mutdn civ.ekon. Ffans Eisler fru Alice Nilson ekon.lic. John Ehstrdm fru Wera l.[yrdn dipl.ekon. Gustaf Endrddi herr Bertil Olsson civ.ing. Bertil Eneroth, DHS fil.lic. Bengt G. Rundblad fru Anna-Maj Englund fil.kand. Ake Sundstrdrn frdken Ingrid Forsberg fru Ester Wennerhokn civ.ekon. Lennart Frid6n fru Gunni Westerberg fil.kand. Jan Gillberg civ.ekon. Lars Vinell fil.lic. Bengt Hdglund civ.ekon. Lars Wohlin fil.kand. G6ran Albinsson fru Kate von Arnold

Verksarnhets6.ret I 961

FOrord

D"r, ,"rrr.t h6gkonjunkt'ren har burits upp av en omfattande och successivt stigande investeringsverksamhet. Denna har nu emellertid nttt sin kulmen och de nii,rmast kommande lren synes bli en 6terh:imtningsperiod under vilken utbyggnaden av nliringslivets produktionsapparat kommer att ske i en llngsammare takt dn tidigare. vi ftr vara beredda pi att den konjunkturstimulans, som bortfaller genom denna omsvingning i investeringsuwecklingen, kommer aft skirpa den hlrdnande konkurrens, som redan den internationella uwecklingen kan vlntas medf6ra. I ett sldant liige kan fdretagen inte miita iikade kostnader rned prishd,jningar, slsom i stor utstrackning varit mOjligt under det senaste lrtiondet. De mlste i stlillet innu mera iin tidigare strava efter en rationalisering av driften och en smidig anpassning av produktionsinriktningen till marknadens reaktioner. Man fir dirvid inte se endast till det aktuella dagsliiget utan meste se problemen i ett liingre tidsperspektiv och beakta de lingsiktiga utvecklingstendenser som gdr sig gZillande i en framltskridande ekonomi. IUI:s forskningsverksamhet har sedan liinge i betydande utstriickning inriktats pA problem sammanhiingande med den ekonomiska utvecklingen pl fdrhlllandevis llng sikt. Ett uttryck hiirfiir utgiir undersiikningen rFramtidsperspektiv fiir svensk industrir. Den bygger p[ ett omfattande enkitmaterial betriiffande industriftiretagens framtidsplaner och avser att ge en bild av de sannolika huvuddragen i den industriella utvecklingen under r96o-talets fiirsta h?ilft. Dt vi kan rikna med stigande ltiner iven i framtiden 6r det givewis av intresse att fl n2irmare utrett hur fiiretagen egentligen reagerar pl liinehiijningar. Den frlgan har studerats i en under lret publicerad undersdkning rliineiikningars verkningar inom industrinr. I denna har uppmiirksamheten koncentrerats pe sjiilva fiirloppet i den anpassnings-

process, som fciljer av okade arbetskostnaderoch dirav fciranledda frirskjutningar i kostnadsrelationerna. Som framgf,r av foreliggande redogorelsehar under flret ytterligare ett antal underscikningar tardigstillts. Av nu pflgiende forskningsprojekt beriiknas n&gra kunna avslutas och publicerasredan under viren. Dit hor bland annat en utredning om verkstadsindustrinsmaskinkapital.Pe institutets forskningsprogram stflr vidare bland annat studier av rtirligheten pn arbetsmarknaden, den offentliga sektorns exPansionsamt kapitalbildningens betydelse ftir det industriella framitskridandet. Institutet har under iret bytt verkstiillande direktiir. Docenten Jan Wallander, som lett institutets arbete sedan 1953, har dvergltt till annan verksamhet och intriitt som chef fiir SundsvallsEnskilda Bank. Han har eftertrdtts av professorn vid Handelshiigskolani Stockholm, Ragnar Bentzel. Stockholm den r januari ry62

fnneheU

TTTGIVNAPUBLIKATIONER

. . . . r . . . . .

T g

Ldneokningarsverkningarinomindustrin. Svenskverkstadsindustri , ..

........I

. . . . . . . . o . . . . . . .

. . . . . . . . , . . . ro

Framtidsperspektivforsvenskindustri

Bekliidnadskopenforhushflllochindivider

. . . . . , . ,.

InvesteringskalkylerenligtMAPl-rnetoden

. . . . . . . . . . t6

D r y c k e s k o n s u m t i o n e n i S v e r i g e. . . . . . . . . Sysselsdttning,penningvflrdeochframfltskridande

. 13

. . . . .'.

. . . . . . . zo

. . . . . . . . . . . . . . , . . zz

TV-utvecklinggniSverige

BefolkningsutvecklingeniNorrland

o . . . . . . o . . o . .2+

Marknadsunderstikningochmarknadsforskning

. . . . . . . . zs I

FORSKNINGSPROJEKTTINDERARBETE

. . . . . . . . . .

Input-output-undgrsokningenr.....

a........

Denoffentligasektornsgxpansion . . . o . . o . ,. .. Ftiretagsbeskattningensutformning.

. . . . . . r . . . . . .

. . , . . . . . . . . r . . . . . .

K a p i t a l u n d g r s o k n i n g e n. .r

. . ..

z6 r z8 . o . 29

Verkstadsindustrinsmaskinkapitalstruktur

I.[iiringslivgtstransportgr

. . r . . . . .

3r 32

......

S v e n s k p o p u l i i r p r e s s 1 9 3 r - .6. r. . . . . . . .

36 38 Reklamensverkningar . . . . . . . . . . . r . . . . . o , 38 r . . . . r . o . . . . . . . . . . . 39 Konsumtionsstatistik Arbetskraftgnsrorlighet. . . r . . . . . . . . . . r . . . . 39

TV:sintroduktionsfiirloppiSverige

STATISTTSKA

. . . . . . . . . . , , .

OVENSTKTER

OCII EKONOMISKA

6vnrcVEFiIrSA1VIIIET. .. Produktionsindgx

. ..

. . ..

SAryfT

. . . o . o .

. . . . . . . . r . . . . . . . . o . . .

. . . r . . . o . . o

V g r k s t a d s s t a t i s t i k. . . ,

. . . . .,

)

Industriellminadsstatistikm.f[.. . . . . . . . . . . . . . . +7 Detgkonomiskaldget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Konsultgruppen.

. o . .

Ovrigt

. . . . .

. o . .

. . . . .

. . o . . . . . . r . o . +7

o . . o . . . o . . r . . o 48

Diagrarrr

Industrins produktionsvolym och antal anstefldar 94fu65 , . . I I Bekl[dnadskopen1958pfl huvudgrupper av varor och inkomstklasser.Kvinnor, ildersgrupp z5-44ht. . . . . . . . . . . r 5 Vinkonsumtionochvinpriser ry4g4o . . . . . . . . . . . r 9 Privat konsumtion av motorfordon samt ofientlig konsumtion och investering f<ir veg- och gatuviisendet ry32-58 . . . . . 3o Kvoten mellan kapitalvolym och produktionsvolyminom svensk industrirg+7-Sg . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . 3 5 Losnummerfcirsliljning och antal annonssidor i populdrpress minadsvisrg5S.. . . r . . . . . . . . . . . o r . . 38 Produktionsindexfiirhelaindustrin196o-6r . . o . . . . . 42 P r o d u k t i o n s i n d e x f c i r h e l a i n d u s t r i n 1 9. .3.5. .-.6. .r 43 Produktionsvolymeni vissa branscherinom industrin 1958-6r . 4+ Orderstock i verkstadsindustrinaugusti r956-augusti 196r . . +5 Ordering&ng frin hemma- och exportmarknad i verkstadsindustrin exkl. varyen september rg1T-augusti ryfu . . . . . . 46

Utgivna publikationer

Ldne6kningerrs

verkningar

Under vflren ryfu publicerades institutets undersdkning rtirande ftiretagens reaktioner pi loneforindringar. Boken, som fcirfattats av ekon. lic. Lars Nabseth, lades fram som doktorsavhandling vid Handelshtigskolan i Stockholm under titeln

>>Ldnedkningarszterkningar inom industrin. En

studie aa anpassningsprocessen inom fdretaget>>. Fcirfattaren har frhgat sig vilka verkningar avtalsenliga loneokningar fflr for ett industriforetags val av produktionsmetoder, prisslttning

och

produktionsstorlek. Den traditionella teorin pi detta omride behandlar frigan om hur en ltineokning forrindrar foretagens optimala situation. Den behandlar d[remot icke sjiilva anpassningsprocessenfrin ett optimalliige till ett annat. Fcirfattarens problem har varit att studera just denna anpassningsprocess. Forfattaren har forsokt besvara de inledningsvis ndmnda fr&gorna, dels genom intensivstudier av utvecklingen fcir sex olika foretag under perio,den ry+6-SS, dels genom studier av kine- och prisutvecklingen for de foretag, som limnar prisuppgift till kommerskollegium i och f<ir sammanstiillning av partiprisindex. De sex foretagen har varit ett verkstadsfciretag, ett jirn- och metallmanufakturforetag, en mdbelfabrik, ett sflgverk, en kvarn och ett konfektionsforetag. Undersokningens allmdnna slutsats ar, att anpassningen till l6neOkningar forefaller att gfi,ganska lingsamt. Det Ir ganska sdllan som en lone6kning leder till n&gra omedelbara itgflrder syftande till foriindringar frin foretagens sida i produktionsmetoderna, prissdttningen och produktionsstorleken. Det dr i stiillet ofta andra forendringar, som verkar sisom den utlcisande faktorn. Frigan om hur snabbt ett foretag anpassar sig till en avtalsenlig lirnestegring kan derfor inte ses isolerad frln omvandlingsprocessen i ovrigt. Det blir ofta utvecklingen av sidana forhailanden som tekniken, rivaru-

priserna etc., som blir avgtirandefdr hur snabbt anpassningentill en ldnestegring sker. Inte sillan dr det ocksfl summan av ett flertal l6neiikningar som, om de inte kompenserasav kostnadss[nkanderationaliseringar, leder till reaktioner frin foretagetssida. Hirigenom kan i vissa liigen dven smi lonestegringarfe mycket stora iterverkningar pi val av produktionsmetoder,priss[ttning, sysselsdttningetc., offi ndmligenlonestegringen verkar enligt principen udroppen som kommer blgaren att rinna tiverD. Det dr klart, att foretagen st[ndigt kinner sig pressadetill att foreta forstikostnadssinkningar.I den fortgiende rationaliseringsutvecklingen ker man diirfor att tillvarata alla de m0jligheter, som finns att sparasivdl arbetskraft som rimaterial och kapital. En enstakaldnestegringtycks inte ha nigot avgorandeinflytande pn inriktningen av detta arbete och inte heller leda till nigon speciell strdvan att sparajust produktionsfaktorn arbetskraft. Att foretagenflr oben[gna att ofta Indra priserna har sannolikt mflnga forklaringar. En prisforfindring dr inte s[llan fcirenad med betydande kostnader ftir sjiilva genomforandetav fciriindringen; iterfcirsdljarnahar vant sig vid ett visst pris p& produkten och tycker inte om att det 6ndras; det dr svirt att bedoma efterfr&geeffekternaav prisforlndringar bland annat beroendepi osflkerhetom konkurrenternasmotitgilrder etc. Detta medfor att minga foretag vill undvika att alltfor ofta [ndra prisernapi de giillande modellerna. Forutsrittningen dr naturligtvis att man sjiilv kan bestlmma sitt pris inom ganskavida marginaler, sfl att man inte iir helt beroendeav marknadsprisbildningen. Det forefaller som om foretageni stlllet vill ftireta prisforindringar i sambandmed introduktion av nya modeller. I friretag,som ofta infor nya modellerav sinaprodukter pi marknaden,exempelvisfdretaginorn modebranscher,kommer ddrfor lonestegringarnaatt snabbarepiverka prissf,ttningen dn i foretag, d6r modellerna 6r oforlndrade under lilngre perioder. I fciretag som tillverkar skr[ddarsydda produkter Lt varje enskild kund forefaller det ocksi som om prissilttningen ganskasnabbt skulle p&verkasav avtalsenligaltinestegringar. Det finns dock en hel del tillfiillen vid vilka lonestegringarleder till 8

omedelbara prisstegringar frin foretagens sida. Lrinestegringar av den storleksordning,som giillde frir r95r och ryS? i Sverige, fir utan tvivel dylika reaktioner till foljd i ett flertal foretag. Tidigare har ocksi nflmnts den av fcirfattaren bendmnda lhopklumpningseffektent, som innebflr att i vissa liigen rned pressademarginaler kan for minga foretag dven mindre ltinestegringar fi omfattandeprisstegringartill f6ljd. Sveask

verkstad.sind.ustri

I sambandmed 5o-lrsjubilerande Mekanttrrbundetsvirm6te presenterades fil. kand. Goran Albinssons branschmonografi>>Szsmsk verkstadsindustri struhtur och utvecklingstendenser>>. Boken beskriver och s6ker i viss utstrdckning analyseraverkstadsindustrins frammarsch till landets stdrsta industribransch. De en monografi river verkstadsindustrin hittills saknats, har detta arbete redan visat sig fylla en viktig informativ funktion och anvdnds i utbildningsverksamhetinom fciretagt skolor och universitet. I avsikt att n& en vid ldsekretshar framstiillningen gjorts l2ittillg[nglig och forsetts med ett stort antal bilder, kartor och diagram som underldttar forst&elsenav den utveckling som skildras. Dessutom presenterasett ornfattande tabellmaterial,som dven ger boken karaktilr av uppslagsverk. Efter en ldngre inlednirg, dilr frigan om verkstadsindustrinsavgr[nsning diskuteras,ftiljer fem kapitel med ftiljande rubriker: Verkstadsindustrini historiskt perspektiv Produktionsutvecklingensedanforsta vdrldskriget Produktionsfaktorernaunder senaretid Verkstadsprodukternai utrikeshandeln Verkstadsindustrinsnuvarandestruktur. Som framgir ovan behandlar ett av huvudavsnitten i boken produktionsfaktorernaunder senaretid. Det ?irju inte enbart efterfrngansornfattning och inriktnirg som bestlmmer produktionen. Av stor betydelse dr ocksl tillgingen pn produktionsfaktorer och dessaspris och kvalitet. I detta arbete har frirfattaren valt att ndrmare belysa utvecklingen av produktionsfaktorernaarbete, kapital samt teknik och organisation. *r - 62233o44

For hr rgr4 redovisar industristatistikencirka 85 ooo anstzilldainom verkstadsindustrin. Motsvarande siffra for &r 1958 dr cirka 33o ooo. Under de senaste 50 tren har antalet verkstadsarbetare6kat ungetdr halften si snabbt som produktionen. Samtidigt har arbetstiden minskat vdsentligt. Produktionen per arbetstimme har siledesflerdubblats.Det 6r minga falctorer som ligger bakom denna utveckling men den kanske viktigaste dr att en okning skett av kapitalinsatsenper arbetare.I jdmforelse med ir rgr4 hade flr 1958varje verkstadsarbetare i genomsnitt fyra ginger mer drivkraft, miitt i hiistkrafter, till forfogande. Ett fortgiende utbyte av produktionsfaktorn arbete mot produktionsfaktorn kapital har siledes skett inom verkstadsindustrin.Ett belysandeexempel pi detta lfrmnar ftrrfattaren med n&gra siffror fr&n ett gjuteri. Fiir 25 &r sedanfltgick z4 mantimmar for att produceraett ton gjutgods medan ry6o motsvarandeantal yat zr3 mantimmar. Den allt storre mekaniseringenhar pi flera sdtt iterverkat pt tjiinstemannasidan. En pitaglig samvariation kan konstaterasmellan kapitalmiingd per arbetareoch tjflnstemannatithet.Niir virdet av maskinutrustningen vdxer, okas kraven pn planerirg for att det allt dyrbarare realkapitalet skall utnyttjas si effektivt som mojligt. I.{dr verkstadsindustrin har fler tjdnstemiln per roo arbetare in 6vrig industri beror det inte pi nigon s. k. byrikratiseringsprocessutan fcirvaltningspersonalens tillviixt ar att betrakta som en integrerandedel av produktionensrationalisering. Framtid.sperspektiv

f6r svensk

ind,ustri

GO-talets

fdrsta

hailft

Hur kommer produktion, export, sysselsiittningoch investeringaratt utvecklasfor svenskindustri under r96o-taletsfiirsta halft? Detta utgjorde den centrala frhgestdllningeni den undersokning,som IUI av 1959 flrs lingtidsutredning fick i uppdrag att utfora. Ftir att fi dessafrigor belysta utsindes viren ry6o frigeformul[r till cirka 9oo industriforetag. Svar erhtills frin n[rmare 70 procent av de tillfrigade. Det inkomna materialet sammanstdlldestill branschredogorelser, som diskuteradesmed experter frin olika organisationeroch foretag. De synpunkter, som di framkom, iterfinns i den bok, som redovisarenkdtundersokningens resultat. Boken har ftirfattats av institutets fiirre chef, nuvarande bankdirektciren Jan IO

Diagrarr

1. Industrins

produktionsvolym

ocb antal anstf,Ilda 1946-65

Index: 1946: roo. Logaritmisk skala Index

224

/ / /

/ /

Produktion

Antol onstcitldo

/ 100 1946

Wallander och biir titeln >Frarntidsperspektio fo, svensk industri - 6otaletsfdrsta htilftt. Detta arbete har legat till grund for lflngtidsutredningens bedtimning av den industriella sektornsutveckling. Forutom de kapitel, som utg6r framtidsbedomingeninom de olika branschernainnehiller boken ett inledande avsnitt, der bransch.tppgifterna v[gts ihop till data for hela industrin. I en sdrskild bilaga redogors for industriforetagens kostnader frir forsknirg, utvecklingsarbete och utbildning. Dessutom diskuterasett ftirstik till berlknin g ^v investeringarnas avkastning. Av enkitsvaren framghr att ftiretagenvdntar sig en mycket snabb produktionsokning under r96o-talets ftirsta hefft. Den totala industriproduktionen kommer silunda enligt de redovisadebedomningarna att oka rned dtygt 5 procent om iret under perioden 1959-65.Som framgir II

av diagram r ligger denna rikningstakt vdsentligt hogre fln genomsnittet for rgso-talet. t. ex. gruvor, Under efterkrigstiden har kapitalvaruindustrierna jiirnbruk, pappers- och massaindustri kunnat uppvisa en snabbare produktionsrikning in industrin i genomsnitt. IUI:s enkiit tyder pn en liknande utveckling fram till 1965.Den mest expansivabranschen,jdrnoch metallverken,vdntar sfllundaen stegringav produktionen med n[rmare ro procent per Lr. Dirnflst kommer massa- och pappersindustrin med 8 procent per flr. Aven inom gruvorna och verkstlderna vlntas produktionen oka snabbaredn inom industrin i genomsnitt, dven om skillnaderna her inte ?irlika markanta. fnom konsumtionsvaruindustriernavlntar man i allmdnhet en liigre irkningstakt. Detta giller slvil textil- och konfektionsindustri som skooch llderindustri. Livsmedelsindustrin fcirv[ntar den lingsammasteâ&#x201A;Źxpansionstaktenmed endast z procent per ir. En intressant delbransch utgtir dock konservfabrikerna,diir produktionsokningenberf,knasuppge till r r procent om flret. Kflnnetecknandefor de mer expansivabranschernaflr, att de ir 1959 exporteradeen stor del ay sin produktion och att exportandelenv[ntas stiga fram till 1965. Detta innebdr en my'cket kraftig exporttikning for vissa branscher. Som exempel kan n[mnas jflrn- och metallverken, diir exportvolymen enligt enkdten kommer att fordubblas under perioden aglg-65. Den frirvlntade htijningen av produktionsnivtn beddmes kriiva en iikad insats av arbetskraft. Summeringen av de behov, som redovisas inom de otika branscherna, ger som resultat, att antalet anstflllda frin 1959 till 1965skulle behovastiga med 13 procent. Som framgir av diagram r awiker denna arbetskraftsokning markant frin utvecklingen under rgso-talet; mellan r95o och 1959 iikade sysselsdttningeninom industrin med endast4 procent. Bland de branscher,som rdknar med en avsevlrt tikad efterfrigan pn arbetskraft, kan nimnas gruvor, ,jdrnoch rnetallverk samt verkstadsindustri. Pappersindustrin dr ddremoten av de 'branscher,som hoppaskunna forverkliga en stor produktionsOkningmed ,ett mycket ringa tillskott av arbetskraft. t2

Av enkdten framgir hur stor del av den totala arbetsstyrkansom utgOresav tj?instemdn.Foretagensplaner angerhlir en obetydlig tikning av tj[nstemannaandelen. Ett nigot dverraskandesvar erhOlls pn frigan om investeringsnivins hOjd. For hela industrin blir ndrnligenresultatet, att de &rligainvesteringarna under perioden ry6r-65 kommer att ligga endast6 procent over 1959irs nivi. Detta kan forefalla nf,got fOrbryllandemed tanke pi den kraftiga produktions<ikning,som f6rvilntas ske. Vid de nhearingsrsom anordnades med representanter fr&n de olika branscherna betonades emellertid att de stora utbyggnader, som egt rum under slutet av r95otalet, komrner att mogna ut i okad produktion under r96o-taletsforsta hfllft och att behovet av ytterligare investeringar diirftrr dr relativt begrdnsat.Detta gf,ller ftir exempelvisgruvor, jdrnbruk och pappersindustri. Erfarenhetenvisar emellertid att foretagenofta underskattarde framtida investeringsbehovenoch man har ddrftir anlednittg att ta de angivna planerna med betydandereservation. Enkiitsvarenvisar att foretagenhar stora kostnaderfrir forskning, utvecklingsarbete och utbildning. Forhillandena varierar givetvis frin bransch till bransch. Verkstadsindustrin, och framfrir allt de elverkstddernaoch flygindustrin, svararftlr en avsevdrddel av industrins totala kostnader pt detta omrlde. De resultat sorn IUI hlr kommit fram till, stflmmervdl tiverensmed liknande undersdkningar,somgjorts utomlands. Bekl?icrnadsk6pen

f6r hushAll

och individer

Den svenska bekliidnadskonsumtionens

storlek,

sammanslttnirg

och ut-

veckling har behandlatsi sambandmed IUI:s lingsiktiga konsumtionsundersokningar.Dessastudier har huvudsakligenavsetttidsserier och en analysav utvecklingenfrin r93r och framflt. Den nu framlagdautredningen, vars titel framghr ur rubriken ovan, har karaktlren av tvlrsnittsstudier - dvs. analysenavserfrirhillandena vid en viss tidpunkt - och den har syftat till att belysaskillnader eller likheter mellan olika typer av familjer eller grupper av personer,alltefter ilder, inkomst, yrkestillhorighet, bostadsort eller dylikt. Utredningen har grundats pe det intervjumaterial, omfattande ndra 4 ooo hushflll och cirka 12 ooo personer,som

framkom vid socialstyrelsenslevnadskostnadsundersdknirg1958. Omfattande specialbearbetningarav detta material har verksttllts i avsikt att prova en rad hypoteser om bekliidnadskonsumtionensbestdmningsgrunder. Det 5r flera skiil som talar ftir att studier av konsumenternasink6p b6r ske inom ramen fcir hushflllsbegreppet.Ofta finns det i hushflllet endast en inkomsttagare,och ofta administrerasen stor del av ink6pen av husmodern. For bekliidnadsomrldet finns dock m6jligheter att knyta inktipen till en viss familjemedlem, de det i allmdnhet inte 6r friga om DgemensamD konsumtion utan om plagg som frin btlrjan avsettsfor en viss familjemedlem - dven om denne inte sjiilv gjort inkOpet. Undersokningens f<irsta del upptar en studie av bekHdnadskopeni om man tar olika grupper av hushdll. Ett av resultaten hlrav dr att hdnsyn till skillnader i inkomst - skillnaderna i bekliidnadskopdr fiirvflnande sm& mellan grupper av iildre och yngre hushill (grensendr satt vid ildern 4o Lr for hushflllsforestindaren).Detta tyder p&att bekliidnadsVad betriiffar utgifterna konsumtioneninte llngre dr en generationgfr&ga. for barnen ges endast ett litet utslag for att de skulle vara beroendeav familjens storlek (vid lika inkomst), Det framgir'ocksl att for barnen 6r utgifternas storlek mindre beroendeav inkomstenshtijd iin for de vuxna. eventuellasamband I utredningen behandlasocksi bekliidnadskopens med husmodernsyrkes- eller hemarbete.Det visar sig bland annat att endast en svag tendensfinns till att bekliidnadskopeninom hushill med yrkesarbetandehusmor [r storre in inom hushill rned hemarbetande husmor. Detta gliller vid jiimforelse vid sammainkomstnivi. Det torde viil vara tvlrtemot den allmdnna ftrrestflllningende det konstateras,att de hemarbetandehusmiidrarnabefinner sig genomsnittligtsett pl ungefdr sammabekl?idnadsstandard som de forvlrvsarbetande. f,orpersoner I den andra delenav rapportenbehandlasbekHdnadskopen i olika ildrar och inkomstkigen etc. Sex ildrar har siirskilts vid analysen: barn under 7 hr, skolbarn 7-r+ hr, ungdomar rS-2+ ilr, vuxna zS-44 respektive 45-6+ ir samt tldringar 65 ir och dfirover. Det visas att fcir personer under r 5 ir och over 65 Lr dr de genomsnittligainkopen cirka hllften av medelilderns och att fiir ungdomsildrarna overstigerde medel-

Diagrarn

2. IlsklEidnadskiipon 1958 pi hurnrdgrupper av varor och iakomstklasser. Kvinnor, Ald.ersgrupp 25-t*4 &t Kronor Utgift per KE tr

Ytterkonfe ktion

lnkomstklass l: under3600kronor 3 600-6 000 >

)

ll:

lll: over 6000' >

Blusar, jum per s etc.

Underklider, strumpor

Tyger, sylon etc.t

visasemeller&ldernsmed cirka en tredjedel. I den lflgstainkornstklassen tid ett markerut vfalluredan i ildern zJ-44 hr. I utredningen ldmnasen rad strukturbilder orn inkopenssarnmansettning i olika ildrar. Som framgflr av diagram z, vilket avser kvinnor i ildern zS-++ hr, svarar ytterkonfelctionen(kappor, rockar, drlkter, jackor och kliinningar) for den dominerandedelen av ink6pen. Det framgflr vidare att hemstirnnadenintar en viktig plats i ftirsorjningâ&#x201A;Źtr,och att det inte finns nlgon tendenstill att'utliiggenfor tyger, sylon m. m. blir mindre i hogre inkomster, som det ju kunde f6rvdntas,om det vore si att man kopte rhalvfabrikatl och sydde sj?ilvbara for att detta var det billigaste.Det dr siledesuppenbartatt kop av tyger och stimnadi hem och hantverk inte [r nigot som konfektionentagit dod pi. Det kan slutligen noteras att skillnaderna i utliigg for skodon inte ir stora mellan inkomstklasserna.Storsta utliigg har kvinnorna i &ldern 1 Fdr att antyda effekten av att endast materialkostnaden upptas i ink6psvdrdet har en streckad del inlagts i diagrammet, avsedd att illustrera alternativkostnaden om plaggen kiipts i handeln.

r 5-24 hr: de har i den hogsta inkomstklassenett flrsinkop av omkring 2oo kronor (mot i lflgsta klass med knappt roo). Det visas vidare att f6r kvinnorna, och siirskilt i liigsta inkomstklasser,intr[ffar ett mycket starkt lfalb i hogre ildersgrupper. Ett genomsnittligt irsinkop understigande 3o kronor for den stora kategorienkvinnor i flldern +54+ ir - uppskattningsvit 35o ooo personeri ifrigavarandeinkomstldgen- ir uppenbarligen en DunderkonsumtionD som grdnsartill underftirscirjning. Den granskning av hushillens och individernas bekliidnadskop,sorn hdr endastexemPlifierats,har som resultat gett en bild av ett medelvdgens Sverige:inga skillnader av nlgon betydelsehar kunnat konstaterasmellan folkgrupper, som innu fcir en generation sedan var hogst olika bide kliidda och h[dda. Overhuwrd framsttr i d"g inkomstskillnaderoch ilder som ndra nog endadominerandeuorsakltitl skillnaderi bekliidnadskopens storlek, vilket ger en antydan om att ilnnu nigon tid kommer bekl[dnadskonsumtionensannolikt att 6ka, efter hand som folks inkomstercikar.Men till ntgon slutsatsatt detta skulle giilla alla slagsvaror och plagg beriittigar emellertid ingalunda det sagda. Investeringkalkyler skatteforhAllanden

enligt

1\[APl-ffrotoden

anpassade

till

svenska

I utredningsarbetet kring verkstadsindustrins maskinkapitalstruktur visade det sig att det frirelig ett behov av ldtt applicerbara metoder att avgora en investerings lcinsamheteller angelflgenhetsgrad.De den amerikanske forskaren Georg Terborghs studier inom detta omrlde av foretagsekonomininte,syntes vara si kdnda, som de kunde fcirtjena, har en redogorelsefor och diskussion av Terborghs MAPI-metod, i lBusiness Investment Policyr itr 1958, ansetts motiverad.MAPI dr en ftirkortning av Machinery and Allied Products Institute i Washington. Redogorelsen,som ingir i IUI:s smitrycksserie,har utarbetatsav civilingenjtiren och civilekonomenBertil Eneroth. Dlrvid har metodens&frpassning till svenskaskattefrirhillanden sirskilt beaktats.I redogrirelsen iterfinns dessutom en kortfattad beskrivnirg och diskussion av andra metoder fcir investeringskalkyler. Skriften har dven publicerats i MekanfcirbundetsMeddelanden. MAPl-metoden dr en rgraderingsmetodroch bygger pt principen att r6

rnan varje ir bor investera i de projekt, som ger den storsta rintabiliteten. Fordelarna med en si kort tid som ett ir som jiimfttrelseperiod dr att det dr relativt l?itt att berdkna och ftlrutse data under det kommande iret, rnan slipper diskontera etc. MAPl-metodens

tilliimpningsomrflde

omfattar ndrmast den mingfald

av rationaliserings- och erslttningsinvestering?t, ftiretag. Metoden innebir

som forekommer i stora

att man s[tter nettoeffekten av anskaffningen

av en ny maskin under det komrnande iret i relation till nettoinvesteringsutgiften.

Det diirvid

erhillna

m&ttet pn rintabiliteten

avgrir det nya

projektets angeldgenhetsgrad i jiimtorelse med andra invesderingsalternativ. Det karakteristiska f0r MAPl-metoden ir inftirandet av begreppet den nya maskinens rkapitalkonsumtionr ( : virderninskning) under nista ir och berdkningarn a av denna. LJnder filqutsdttning av att den nya maskinens vilrde 6r det diskonterade vdrdet av dess framtida vinster efter skatt, kan rnan berrikna nilsta irs kapitalkonsumtion av den nya maskinen som en funktion

av bland annat den fcirvdntade karaktiren av den frarntida

vinstutvecklingen, den skattemilssiga avskrivningsmetoden, finansieringssflttet etc. De denna funktion blir mycket komplicerad ir det endast fiir stiirre fciretag rned titlging till rnatematikmaskin, som det [r mojligt att for varje investeringsobjekt variera alla de faktorer som bestlmmer n[sta irs kapitalkonsumtion. Genom att lisa fast nlgra faktorer kan man dock konstruera diagram, diir man snabbt kan avl6sa ndsta irs kapitalkonsumtion sorn en funktion av den troliga karakt[ren pi den framtida vinstutvecklingen, maskinens beriiknade livsl[ngd i foretaget samt rnaskinens restv[rde vid dennas utgflng. Pe detta sdtt har Terborgh vesterings rdntabilitet

fl*t fram en metod att avgora en in-

som bide [r praktiskt till?impbar och i stort sett

teoretiskt riktig.

Dryckeskonsurntionen

i Sverige

Syftet med denna undersokning sorn utarbetats av fiI. kand. Ake Sundstriim och ekon. lic. John Ekstriim, har varit att med de rnetoder som till* z - 62233o44

liimpas i institutets publikation lDen privata konsumtionen i sverige 193r-65r studera dryckeskonsumtionens bestiimningsfaktorer och utveckling. utredningen bestar av tyra avsnitt, av vilka det ftirsta iir en deskriptiv redogiirelse ftir konsumtionsutvecklingen sedan lr r93r med vissa utblickar mot andra linder. Det andra avsnittet innehAller en analys av tidsseriematerial och beriikningar av pris- och inkomstelasticiteter. Vidare ingfu en bearbetning av 1958 lrs levnadskostnadsundersiikning samt jdmftirelser med liknande utldndska studier. I detta sammanhangberdrs dven de intervjuundersokningar, som utfrirts under det senastedecenniet samt redovisas en mindre sldan, som vlren 196r fiiretogs inom ramen fiir denna utredning. Slutligen g6rs ett fiirsiik att mkriva framrr konsumtionsutvecklingen till ir r97o, varvid efiekten av hypotetiska prisfiiriindringar diskuteras. I sista kapitlet behandlas nrgra nykterhetspolitiska metodfrigor mot bakgrund av de tidigare redovisade resultaten. I rapporten diskuteras bland annat frrgan om vilka faktorer som legat bakom den under r95o-talet kraftigt 6kade vinkonsumtionen. som framgtr av diagram 3 var ftirsiiljningen av l6tta viner 196o sju ginger st<irre d'n ry49 medan starkvinerna (iiver 14 procent arkohorhart)6kat med cirka 65 procent under motsvarande tid. Diagrammet visar ocksl att realpriserna pi l6tta viner - her representerade av priset pl vino Tinto sjunkit med ndra 40 procent. om vi berdknar priset i relation till spritpriserna (renat briinnvin) noteras en nedging pi cirka 6o procent sedan At ,949. Genom att realpriserna pi hiirtappade ldtwiner sjunkit mest, har konsumtionsilkningen i ftirsta hand inriktats pi dessabilliga, alkoholsvaga drycker och medftirt att konsumenternas ainutgifter inte tikat ndmnvdrt snabbaredn de totala konsumtionsutgifterna.Ar 1949 gick o,55 procent av dessatill vininkiip. Fram till lr 196ohade denna utgiftsandel tikat med 25 procent och var d& o,69 procent efter att i stort sett ha varit of<irdndrad iinda till Ar 1958. Av inkomsttikningen sedan 6r ry$g 07 miljarder kronor) har konsumenterna anvint knappt r procent eller 146 miljoner kronor (motsvarande ungeftir z kronor per person och ir) till 6kade vininkdp. utliiggen r8

Diagrarn

3. Vinkonsuntiot

oeb vinpriser

1949-60

Index: ry49 ='roo. Logaritmisk skala lndcx

1949 50

. . . . o . . . Konsumtion qv ldtto viner, milioner liter Konsumtion av starka yiner, miljoner liter Vinutgiftens qndel av de totqlc privctcr konsumtionsutgifternc ---Reolpr is,Vino Tinto Vinpris Vino Tinto - '- '- ' : tprirp.i3 ;l;;;-ilm;ffi

for l[skedrycker okade under samma period nflstan lika mycket, 6lutgifterna betydligt mer. Den kvantitativt sett betydandevinexpansionen har sfllunda kunnat ske utan nigon storre ekonomisk uppofiring frln konsumenternassida. En statistisk analys av vinkonsumtionensutveckling sedan rg3r synes ocksl visa att vad som hiint de senastelren fcirefaller tlmligen liitt att ftirklara med hiinvisning till den stigande inkomstnivln och de realt sett kraftigt sjunkande vinpriserna. Andra faktorer (t. ex. reklam och impulser frfln turistresor till lvinldnden) kan ha medverkat, men dessainflytelser har troligen varit av underordnadbetydelse. I relation till priserna pl konkurrerandedrycker (sprit, 61,liiskedrycker, mjtilk) ligger de svenskavinpriserna i dag liigre [n nigonsin. Fcirutsattatt de nuvarandeprisrelationernabibehilles samt att realinkomsternaunder 6o-talet iikar 3 procent per flr, kan vi fcirmodaatt vinkonsumtionen rgTo

skall uppge tiil cirkt 5 liter per invinare, mot 3,2 liter 196o.Denna 6kning kommer till stor del, kanske huvudsakligen, att bero pn att en vdxandeandel av befolkningenblir regelbundnavinkonsumenter. Sysselstittnbg, penningvEirde och frarnAtskridande Milsiittningen for den ekonomiskapolitiken har under irens lopp blivit alltmer ambititis samtidigt som den vixande offentliga sektorn 6kat f6rutsdttningarna fcir att styra den samhlllsekonomiskautvecklingen. Det miste ansesangeliiget att hos alla verksammainom niringslivet 6ka insikten om mil och medel i den ekonomiskapolitiken. Kraven pe frivillig medverkan i stabiliseringspolitiken frin siv[l fciretagensom lontagarorganisationerna har okat. Vidare bor foretagenocksi mer allm[nt planera sin verksamhet utifrin prognoser om konjunkturutvecklingen och de ekonomisk-politiskaitgdrder, som dirvid kan frirutses. Under september 196r utkom stabiliseringsutredningens betinkande, rMil och medel i stabiliseringspolitikenr(SOU \g6t: 4z). Under hosten rgfu har inom institutet av civilekonom Lars Wohlin utarbetatsen sammanfattning av detta betilnkande. Denna skrift, som utgivits i IUI:s smitrycksserie, har tillkommit pn initiativ frin SvenskaArbetsgivaresida har man ocksi ansettsig ha fiireningen. Frin Landsorganisationens behov av en sidan sammanfattnirg f6r sin informationsverksamhet. Onskanhar varit att for utredningenshuvudtankegingaroch stflllningstagandenffrren kortfattad redogorelse,sorn kunde nfl en visentligt sttirre ldsekrets[n det sannolikt begrdnsadeantal personer,som onskartillgodogtira sig betdnkandeti sin helhet. De tre huvudmilslittningarna fdr den ekonomiska politiken dr full sysselsdttning,stabilt penningvirde och snabb framstegstakt.Enligt utredningenbor man efterstrdvaen storre irlig oknirg i nationalprodukten in vi hittills haft, inte endast diirf6r att det ansespolitiskt tinskvlrt utan ocksi ddrf6r att det underldttar en stabiliseringav penningvirdet. Detta sammanhdnger,enligt utredningen, med att ltineutvecklingen i hogre grad bestims av sysselslttningsgraden6n av produktivitetens tillvdxt. Friretagensm6jligheter att absorberaliinehtijningar utan prisstegringardr stcirrevid en stark produktivitetsstegring. 20

En snabbareproduktivitetsstegritrgkrlver att investeringskvoteni samhiillet hdjs, vilket i sin tur frirutsdtter ett okat sparande.Di fbretagens sparandekan antasminska och df, man inte heller kan rdkna med att hushflllssparandetskall vdxa tillriickligt, blir utredningens slutsats att det offentlig" sparandet miste rika. Sflrskilt understryks att 6ven den lingsiktiga awdgningen av skatternas storlek inte kan goras endast med hflnsyn till den offentliga verksamhetensomfattning utan dven miste ske mot bakgrund av lflngsiktiga overviganden om de totala investeringarnas onskv[rda och det privata sparandetssannolikaomfattning. Huvuddelen av betlnkandet dgnaslt en genomging av de ekonomiskpolitiska medlen och en diskussionav derasindamilsenlighet som konjunkturstyrande instrument. De kanske intressantasteavsnitten gdller penning- och ltlnepolitiken. Utredningen foreslflr upprittandet av en fri kapitalmarknadutan prioriteradesektorer.Riksbankensernissionskontroll bor diirfdr awecklas och det bor i stlllet ankommaph afrdrsbankernaatt prova om utrymme pn marknadenf6religger tor obligationsemissioner. Frlmst genomtillkornsten av ATP-fonderna fcirutsitter man att foretagen skall fe stdrre miijligheter att finansiera sina investeringar pi oppna marknaden,vilket skall kompenseradem for den nedging i sjiilvfinansieringsmcijligheterna,sorn kan forutses som en f6ljd av en stramare ekonomisk politik och tikad internationellkonkurrens. Utredningen uppehiller sig utforligt vid den roll, som lonebildningen spelar i konjunkturutvecklingen.De betydandeskillnader i produktivitetsutvecklingen,som rider mellan olika branscheri forenitg med de starka inkomstbindningarna i det svenskasamhillet, vilka bland annattar sig uttryck i fackforeningsrorelsenssolidariska lonepolitik, leder till att lonerna inom de svagarc branschernastiger rner in produktiviteten med kan uppstfl dven prish6jningar som foljd. Sidana kostnadsprisstegringar orn inte lonenivfln stiger mer [n den genornsnittligaproduktivitetsokningen i samhillet. Loneglidningensstora ornfattningsplittrar lonestrukturen och skdrper ytterli garc jiimstiilldhetskraven. FOr att komrna till rdtta med denna inflationsproblematik miste den ekonomiskapolitiken enligt utredningen vara si stram, att loneglidningen kan begrdnsastill ett par procent om &ret. Eventuell arbetsltishetmiste motverkasmed en 2t

intensifieradarbetsmarknadspolitik.Vidare mlste enligt utredningenkonkurrensfrnmjande itg?irder vidtas frir att tvinga fram prissf,nkningarinom fOretagoch branscher med en produktivitetsstegring Overgenomsnittet, som kompenserarofrinkomliga prishtijningar pi andrahill. Inget sttid b<ir heller limnas till svaganflringsgrenar.Lltredningen flr dock medvetenom de stora sv&righeter,som iir fcirenademed en sldan prisstabiliseringspolitik, och anserinflationsproblemeti viss min olosligt. TV-utvecklingen

i Sverige

Allt sedan rySg har inom institutet ett studium av den fortlopande TVutvecklingen i Sverige e* rum. Resultaten hiirav redovisadestidigare i halvirsvis avgivna rapporter. Under ryfu har detta emellertid skett i form av kvartalsrapporter. Medan det i samband med televisionens introduktion i virt land bedomdes som av sdrskilt stort intresse att analysera med denna introduktion sammanh[ngandefaktorer har det nu bedcimtssom siirskilt angel[get att i form av Dsnabbstatistikr redovisaden lopande utvecklingen. f kvartalsrapporternahar tyngdpunkten diirfcir lagts pfl statistiskasammanst[llningar, diagram och kartor, medan kommentar och analys givits ett begrlnsat utrymme. Till den i kvartalsrapporternalflmnade redovisningenfor den lopande TV-licensutvecklingen htir jemf<irelsermellan den faktiska utvecklingen och IUI:s kring flrsskiftet rgsg-6o utarbetadeprognos, vilken avserutvecklingen fram till och med budgetflret ry6216?.Enligt dennaprognos beriiknasTV-licensuppgengenunder ryfu162 till 345ooo enligt ett minimialternativ och +7o ooo enligt ett maximialternativ. Dessasiffror kan j?imforasmed en faktisk okning budgetiret ry6o1fuav 373ooo.IUI har sflledesfcir rgful6z jiimfrirt med ry6o1fu inte rdknat med nflgon nedging i antalet nytecknadelicenser. I sambandmed den lopandeuppftiljningen av prognosen har dock i samtligaunder ryfu utarbetaderapporter framhillits, att det flr dessminimialternativ, som ar att ansesom det realistiska. Den faktiska utvecklingen har dock under innevarande budgetirs fcirsta hiilft ant5rtt ett fcirlopp innebflrandeen mindre okning dn vad minimialternativet anger.Siledesvar licensuppgangen juli-december ryfu drygt 30 procent liigre dn motsvarandeperiod flret innan. D[rest 22

Tabell l. TV-Ucensutvechtiagen Kvartal

i Sverige l9E?-61 Antal licenser vid kvartalets slut

Okning under kvartalet

29 ogs

16 o95

s6sz+

49 943 86 79o

7 47e 1 33 6 9

s68+z

tzt 782 1648gz r75 oo8 2++ +79

34 992 43 050 ro 176 6g +7r

36o 424 4o6 8o3

r r5 945

+5+s$

47 5r3 r44 2r2

598528

+6szg

7+7 +28 zg9 zg8 873568 r o3r 85o

r48 9oo 5t 37g74 770 r58 z8z

r r r r

r,or 2+2 s8 826 45 855 r33939

r33 o92 r7r 968 zr7 8zg 35r76z

denna tendens skulle gora sig gdllande ocksfl under budgetlrets senare halft kornmer cikningen rgful6z att stannavid zgoooo att jiimfrira med 3+Sooo enligt prognosensminimialternativ. Bristen pfl iiverensstdmmelsemellan prognos och faktisk utveckling har till betydande del sin forklarirg i viss eftersldpning vad g?illerden planeradeutbyggnaden av TV-ndtet. I huvudsakhiimtadesdenna eftersliipning in under december ry6r. Det finns diirfor skal att rdkna med att en forblittrad samstdmmighetmellan prognos och faktisk utveckling skall komma till stand under tiden januari-juni 196z.For dennaperiod riknar institutet med en licensiikning av nflgot strirre storlek dn ett flr tidigare. Totalt fcir budget&retrgful6z rdknar institutet med en licensokning uppgeende till omkring 33oooo. Samtidigt ber[knas okningen 196zl$ till omkring z3oooo. Utciver detta antal avseendeantalet nya 23

licenser, vilken siffra endast speglar utvecklingen betriiffande rfcirstaapparatanskaffningeo))r kommer ersdttnings- och andraapparatskopen, vilka under ry6zf& kan beriiknaskomma att - till skillnad frin tidigare - fe en inte betydelselcisomfattning. Enligt institutets uppskattningar antages denna del av apparatanskaffningenunder ry6zl$ uppni en storleksordningav cirka 3oooo enheter. Befolkningsutvecklingen

komma att

i Norrland.

Institutets studier rdrande befolkningsutvecklingen i l.[orrland har haft till syfte att ldmna underlag for en vidare diskussion kring vissa fdr den ekonomiska utvecklingen i Norrland sion har just befolkningsfrigan

centrala problem. I denna diskus-

skjutits i forgrunden.

Befolkningsutvecklingen i Norrland dr, liksom i andra delar av landet, att betrakta som ett uttryck fcir en inom nlringslivet strukturomvandling.

st?indigt pigflende

I utredningen har det diirfdr framstitt som angelfrget

att ftirsoka s[tta in befolkningssituationen

i l.[orrland i sitt historiska

sammanhang. Det visar sig de afi den norrlflndska befolkningsutvecklingen jiimford med den i ovriga landet inte bor betraktas som sdrprdglad utan snarare som uf6rdrojdr. I mycket [r detta att betrakta som en ftiljd av att landets nordligare delar bland annat genom sin egenartade ekofromisk-geografiska struktur och allmflnna isolering lflnge kom att sti vid sidan om de allmdnna stromnin gdt, som varit bestdmmande fdr utvecklingen i landets sydligare delar. En i Norrland jlimftirt med tivriga landet liigre urbaniseringsgrad dr i sig bland annat ett uttryck ftir den norrIiindska befolkningsutvecklingens ueftersldpningr men samtidigt ocksi en av de faktorer som varit [gnade attskapa en i fdrheilande till ovriga landet annorlunda befolkningssituation. I denna liksom i flera andra med befolkningsforhillandena sammanh[ngande frigor kan emellertid utredningen peka pi en pig&ende lutjdmningsprocess)). Denna process aktualiserar en rad utvecklingsproblem, som inte kan betecknas som specifika for Norrland, ehuru de upptrflder vid en tidpunkt, di detta slag av problem ftir ovriga landet, itminstone till viss del, kan sdgastillhora ett passeratskede. Ett pistiende enligt vilket befolkningsutvecklingen i Norrland rrsldpar efterl fir dock inte locka fram fdrestdllningar om att lr{orrland ur ekono-

misk och befolkningspolitisk synpunkt ar att betraktasom en naturlig och frin det iivriga landet skild enhet. I underscikningenframhilles att detta vore ett allvarligt misstag, sorn det finns goda skiil att varna for, sirskilt som det ofta begflsi debatten kring skilda s. k. norrlandsfrigor. I underscikningsrapportenom den norrllndska befolkningssituationen diskuteras ocksfl den framtida befolkningsutvecklingen. Detta sker med utg&ngspunkt frf,n docent Odd Gulbrandsensprognos fdr befolkningsutvecklingen i Sverige fram till ir rg7S. I anslutning dlrtill konstateras,att en rnekanisk framskrivning av befolkningen i Norrland fram till hr rg7S blir helt annorlunda om man utgir frin demografiska data frin 1955 och tidigare ir som sker i Gulbrandsensprognos eller frin perioden r956-6o. En revidering, som bygger ph uppgifter rdrande den faktiska befolkningsutvecklingenunder perioden ry5il6o, ger till resultat, att befolkningen i Norrland hr rg7S skulle komrna att uppgi till r 263ooojimfort med r 387ooo enligt Gulbrandsensprognos. Detta dr en f6ljd av en under senareflr frin Norrland vdxande nettoutflyttning jiimte samtidigt sjunkandefodelsetal. 1\flarknad.sund.ersdkning

oeh m,arknadsf

orskning:

fnstitutet anordnadeunder viren ry6r for en begr[nsadgrupp av intresserade inom industrin en konferenskring marknadsunderstiknirg och marknadsforskning.Ett utforligt referut fritn dennakonferenshar utgivits som en stencilrapport fr&n IUI. Rapporten innehiller samtliga inledningsfbredrag i sin helhet och lven korta referat av efterf<iljandediskussioner. Den dansk-arnerikanskeprofessorn Hans Brems gav den inledande totalekonomiskaramen med den pedagogiskaomsorgsom dr utrnlrkande ftlr amerikanskauniversitetsforeliisningar. Den norskemarketing-professorn Leif Holback-Hanssentaladeom tForetagetoch marknadsfciringenl med exernpelfrfln den egna konsultationspraktiken.I tre korta anforanden skisseradesbasundersokningarriirande konsumtionen, producentvaruundersokningar samt konsumentvaruundersokningar.Efter en omfattande diskussionom de praktiska problemen (t. ex. prognosproblem) behandladesforetagspolitikenoch marknadsplaneringen.

Forskningsprojekt

und.er arbete

verkstadsin dustrin s rn asrrinkapitalstrulrtur Bide i Sverige och utomlands har man under flrens lopp helt naturligt iignat kapitalbildningen stor uppmdrksamhet.Vad man diirvid i forsta hand sysslat med dr storleken och inriktningen av de irliga investeringarna. Pe denna punkt har man ocksi undan for undan fhtt en allt bilttre lcipandestatistik. Detta betyder, att vad man sysslatmed och fitt kunskap om iir tillfliidet till kapitalstocken.Ddremot saknar man ndstan helt kunskap om avflodet av kapitalf6remil genom skrotnirg eller fcirsiiljning till utlandet. Detta innebilr att man vet mycket litet om kapitalstockens flldersfordelning och hur denna stock dndrar sig frln tid till annan. Studier av kapitalets struktur och forendringar kan sdgas vara av s[rskilt intressefor de industrigrenar, vars utveckling inte bara plverkas av att de utnyttjar kapitalforemfll i sin produktion utan ocksl sjlilva producerar sidana foremil for andra ndringsgrenar.Detta dubbla intresse giiller fcir verkstadsindustrin,vars produktion till en vlsentlig del utgcirs av kapitalforemil som siiljs till andraforetaginom och utom Sverige.f den serie av studier som institutet dgnat den svenskaverkstadsindustrinhar ocksi frigor rorande kapitaletsstruktur tagits upp till slrskild behandling i en unders6kning. Med hdnsyn till att verkstadsindustrindr foremilet for undersrikningen har det varit naturligt att begrflnsastudiet till maskinkapitalet.IJndersokningen har lagts upp si att for de undersoktaf6retagenefterstrdvades att si fullstiindigt som miijligt kartlflgga maskinkapitaletsstorlek och fordelning pi maskintypâ&#x201A;Źr,anvdndningss dtt, ilder m. m. den I juli rg1+ respektive1959.Uppgifter har vidare insamlatsom vad som rhenormed maskinkapitaletmellan dessatidpunkter, dvs. uppgifter har insamlatsom skrotningar,fiirsnljningar, renoveringar,reparationeroch nyanskafiningar. z6

Tabell

2, Maskinernas &ld.erslOrdetaing Sveriger ttSA och, P1'anrrpirrg

och t6rdetning

Antal maskiner procent Maskintyp

Sverige

USA Frankrike

material)

Spdrckiirande

maskiner

oUka t5rper i

Andel maskiner 6ver ro fu procent

Sverige

(IUI:s

USA Frankrike

material)

r7 r5 22

r6 r6 8 r6

22 r6 I 8

diirav: svatvar borrar fr6sar

M etallf or man de m askin er diirav: pressar

Totalt

roo

65 57

64 59 6r 6o

64 6r 68 53

a8 6z

Eftersom denna understikning glller ett i stort sett outforskat omride har det varit naturligt att anvlnda case-metoden.Sammanla{t 14 foretag har unders<ikts.Trots detta blev materialet omfattande och uppgifter har erheilits om sammanlagtndra 8 ooo maskiner. I tabell 2 redovisasde resultat, som undersdkningengivit betriiffande maskinernasildersftirdelning inom de undersokta fdretagen.Som jI*fcirelseges motsvarandesiffror erhillna vid undersokningari USA och Frankrike. Som framgir av tabellen 6r maskinutrustningens&lder i stort sett lika i de tre ldnderna. Begrepp som kapitalstock och investeringar har ingen given innebord utan bor bestdmmasav arten av de problem man vitl belysa.I denna undersokning, diir utvecklingsproblemenstlr i forgrunden har det framkommit att mycket talar f6r att investeringari forskning, utvecklingsarbete och utbildning samt i verktyg borde riknas in i investeringsbegreppet. Dessa utgifter inkluderas emellertid icke alls eller ofullstiindigt i de investeringsuppgifter, sorn insamlas av de statistiska rnyndigheterna. Vi har diirfdr dven sciktbilda oss en uppfattning om storlekenav denna typ 27

av investeringar.Pi basis av de erfarenhetersom vunnits i dennaunder sokning har sedanett mer omfattandematerial rtirande industrins kostnader for forskning, utvecklingsarbeteoch utbildning insamlatsi samband med institutets arbete for 1959 irs lingtidsutredning och detta material finns redovisat i den under &ret fiirdigst?illdaboken rFramtidsperspektiv for svenskindustri - 6o-taletsfcirstahdlftr. Arbetet rorande verkstadsindustrins maskinkapitalstruktur beriiknas kunna publicerasunder lr r 96z. Input- output-un de rs 6knin gen Institutet har under t96r liksom tidigare deltagit i arbetet pi den inputoutput-undersokning

av det svenska ndringslivet som sedan hcisten rgST

bedrivs vid Stockholms universitet. Det frlmsta intresset har dlirvid varit att inom ramen for den allmflnna input-output-understlkningen

genom-

fora en utvidgad undersokning av verkstadsindustrin. I borjan av 196l hade si mycket material stillts samman, att preliminara tal for en input-output-tabell

forelig. En sidan tabell bygger pfl

en uppdelning av nlringslivet i ett antal producerande sektorer, varvid efterstrdvas att vafie sektor omfattar verksamheter med likartad produktionsteknik, samt redovisar hur de olika sektorerna anvlnder varandras produkter som insatser i sin produktion under en viss period. Under 6ret har en omfattande bearbetning skett av de preliminira talen, si att hela input-output-tabellen' nu befinner sig i fiirdigt skick. Den innehiller sammanlagt rz7 producerande sektorer. H6rav kommer r r r pi egentlig industri och resten pt jordbruk, skogsbruk, byggtadsindustri,

kommunikationer

och dylikt. Av de r r r industrisektorerna

utgtlrs 56 av olika grenar av metall- och verkstadsindustri. Enbart uppgifterna om leveranserna mellan de rz7 sektorerna omfattar cirka 6 ooo tal. Tabellen avser ilr rg137. P& grundval av talen i input-output-tabellen har produktionskoefficienter, s. k. input-koefficienter, berdknats, vilka for en given sektor anger forbrukning av olik a varor och tjiinster per enhet produktion inom sektorn. Dessa koefficienter utnyttjas som konstanter i en produktionsmodell, vilken

till

sin matematiska form utgcirs av ett system av n7

lineilra

ekvationer. Ldsningen till detta systern berdknas med hjelp av datamaskin. I samband med lOsningen av ekvationssystemet kommer lven en serie andra berdkningar att utforas, dven de med hjelp av datamaskin. Dessa berdkningar har forberetts under 196r, och de kommer att till storre delen foreligga fdrdiga under 196z. Den offentliga

sektorns expansion

Avsikten med denna sedan nlgra tr pigiende undersokning dr att ge en statistisk redovisning for den expansion av den offentliga verksamheten sorn skett under mellan- och efterkrigsperioden samt att nd,rmare kartliigga p& vilka omriden

denna utbyggnad varit siirskilt framtrddande. I

anslutning till denna kartliiggnirg tas sedan olika faktorer, som kan tinkas ha varit bestdmmande for utvecklingen, upp till diskussion och analys. Ddrvid dgnas siirskild uppmirksamhet

i* i vad min

efterfrigan

p& de

offentliga tjflnsterna piverkas av pris- och inkomstforhe[anden sarnt den inverkan som produktivitetsforhillandena

har pi den offentliga sektorns

utveckling. inom den offentliga sektorn som tillvlixt

Ett av de utgiftsomriden

snabbast sedan forsta vlrldskriget

utgors av veg- och gatuvisendet. I

diagram 4 har &tergetts den relativa stegring av de statliga och komrnunala kostnaderna for dessaIndarnil, sorn skett sedan ir r 932. Den uppdelning pn konsurntions- och investeringsutgifter

sorn gjorts dr ganska osiker

beroende pi att de offentliga budgetredovisningarna inte dr si detaljerade i dessa avseenden. Mtijligt

dr att med den uppdelning som gfltt att gora

konsumtionens stegring blivit nigot fcir stor och investeringarnas nigot for liten. Aven om utgiftssiffror diagramrnet endast medtagits

fdreligger lflngre tillbaka i tiden har i data frin

och med rg32. Frfln detta lr

finns niirnligen dven uppgifter om den privata bilkonsumtionen att tillg6, for vilken en utvecklingskurva

ur jlmforelsesynpunkt

intresse att l[gga in i diagrammet. Utgingsiret

ansetts vara av

fu eljest inte en si

lflmplig startpunkt ftir dessa kurvor. Den de ridande lflgkonjunkturen medfOrde en viss nedgflng i bilkonsumtionen medan viigutgifterna tvdrtom nigot okade detta flr. Den allmlnna bild av utvecklingen som fiirmedlas av kurvorna piverkas dock inte av dessa forhillanden.

Diagran 4. Privat koasumtioa av motorlordon sa.mt ofienttg korsumtion ocb invester"ing 16r vdg- ocb gatuvflsead,et 1932-58 (f6pand.e priser: ind,er L932:f00) Index

3000

2 500

2000 I

i a

1 500

/./ 1 000

/'tt

500

A--1'

tt-*

/ - .L-

0 1932 34 36 38 n 4 2 4 4 4 6 4 8 5 0 5 2 5 4 5 6 5 8

Privat konsumtion av motorfordon a

Offentlig konsumtion fcir vig- och gatuvisen >

investering >

))

H[r skall inte bercirasdet samband som mojligen fiireligger mellan viigutgiftskurvorna och kurvan frir privat bilkonsumtion. Diagrammet har ltergetts endast som en antydan om de frlgestiillnin gar efter vilka utgiftsokningarnainom olika statligaverksamheterfcirsoktanalyserasoch forklaras i fcirevarandeundersokning.En genomgengoch granskning av kostnadsforendringarnaefter sfldana linjer har under hret genomftlrts fcir flera offentlig" utgiftsomriden, exempelvis sjukvirden, niringars frdmjande, allmiin forvaltnittg samt vdgviisende.Vid lrets slut flterstlr endastett par smflrre grupper att behandla.Dfirefter skall vissasammanfattandeoch iiversiktliga avsnitt sammanstiillas.LJndersrikningen beriiknas kunna slutf<irasunder 1962. 3o

F6retagsbeskattoingens uttormniag utredningen om fiiretagsbeskattningensutformning har under iret liksom tidigare bedrivits pl det teoretiska planet. Tyngdpunkten ?irlagd pi verkningarna dv en diferentierad bolagsbeskattning pe kapitalanskafiningskostnaderna och utdelningarna. Dessa bida aspekter hiinger inbtirdes sarnman, eftersom grundtanken bakom ett forbilligande av utdelningarna iir att i viss min istadkomma en utjdmning mellan I ena sidan kostnanaderna fiir nytt aktiekapital och i andra sidan kostnaderna ftir sldant kapital, som kan erhallas genom vinstnedpliijning, ftir att diirmed M en rationellare ftirdelning av investeringarna. Ftir att kunna f[ en uppfattning om det berdttigade i den kritik, som fran skilda htll riktas mot nu giillande skattesystemsamt om verkningarna av en oml[ggning av detta system i den riktning scim nu diskuteras, iir det ntidviindigt att giira en teoretisk studie av de mekanismer, som sryr utdelnings- och kapitalanskafiningspolitiken inom ftiretaget. I den plglende understikningen konstrueras artemativa modeller fiir denna mekanism och pi grundval ddrav studeras efiekten av olika skattesystem.En sldan undersiikning kan ltminstone bidra till att klargtira problemens komplicerade natur och ftirebygga alltfiir enkla patentldsningar. sllunda ligger det en fara i att ensidigt beddma bolagsbeskattningens verkningar med utglngspunkt frin villkoren ftir de bolag, som delar ut sttirsta delen av sin verkliga vinst. Det torde vara vlil sa betydelsefullt att ta fuinsyn till villkoren ftir de bolag, som vdljer att i stiillet pltija ner vinstmedel i stiirre omfattning. visserligen iir nedpliijda vinstmedel i princip belastade med en latent skatteskuld, som motsvarar den utskiftningsskatt eller inkomstskatt pi utdelning, som skufle ftirfalla till betalning, om de utskiftades eller utdelades. Men den relativa vikten hdrav kan vara mycket skiftande inom ftiretag av olika typer. Likast varierar den skatteriittsliga behandringen av de nedpltijda vinsterna i hog grad pl hur dessaberdknas.Mojligheterna att bilda dolda reserver ir knutna till den del av vinsten som inte utdelas. En inskriinkning av dessa miijligheter genom restriktivare avskrivnings- och varulagerviirderingsregler, dndrade bestiimmelser rdrande pensionsstiftelser etc. kan till sina verkningar i princip jrimfitras med en sldan difieren-

som gir till den outdeladevinstens nacktiering av bolagsbeskattningâ&#x201A;Źtr, del. Det tu tinkbart, att en teoretisk modell ftir kalkylerna kring aktiedgarnasvirderirg av utdelad respektive ackumulerad vinst riskerar att bli verklighetsfrdmmande, bland annat d?irfor, att oben[genheten att utd,rapfl kapitaletn g6r mlnga aktieiigaremera tacksammaf6r en utdelningshcijningdn for en kanske betydelsefullaretikning av det substaosvdrde hos f6retaget, som deras aktier motsvarar. I vilken grad man kan rikna med att denna attiryd bland aktieiigarnadr allmin och ofdrdnderlig kan visserligen diskuteras. Att den inte saknar ekonomisk betydelsedr fikvnl uppenbart. Ett motsvarande studium av verkningarna av en utvidgad kapitalvinstbeskattnittg ingir likaledes i understikningen.Visserligen kan man i de senastetve irens utveckling pe borsen se en forklaritg till varfor diskussionenpi dennapunkt mflrkbart mattatsav i jemfiirelse med hausseiret 1959. Att lagstiftarattityden till borsvinsterna pfl detta sitt ftiljer kursutvecklingen dr en internationellt valk[nd foreteelse.Men flven om frlgan siledesfiirlorat en del av sin aktualitet dr den pi ling sikt betydelsefull. Utvecklingeni andra ldnder, frilmst i Danmark, har visat betydelsen av att en kapitalvinstbeskattning,offi den infors, utformas med beaktande struktur. av frigans systematiskasammanhangmed bolagsbeskattningens En forsta del av utredningen torde ftireliggai manuskript under tg6z. Niiringslivets transporter Den transportundersokning,som under ir 196opebiirjadesinom institutet, behandlargodstrafikeni landet. Undersokningenssyfte [r bland annat att belysa omfattningen av skilda transportmedelsinsatseroch hur olika nf,ringsgrenarstransportbehovtillgodoses.Vidare kommer att behandlas hur stora insatser ^t produktiva resurser (exempelvisi form av arbetskraft och investeringar),som krlvs for att fullgora transportprestationerna. Undersokningensyftar ocksAtill en analysav vilka faktorer, som best6mmer transportefterfrlgans inriktnirg pi olika transportmedel. Den officiella statistiken betrIfiande transportsektorn dr med vissa undantag synnerligen bristfdllig. Av kanske liittfcirklarliga skil finns ut32

Tabell

3. Den

icke

tationer

lastbilstrafiken: Srrkesmiissiga i olika viktklasger

Viktklass (maximilast) < 2 ton'

"-+ 4-5 5-6 6-z z-8

D r) )) D D

bilantal

och utftird.a

Antal bilar procent

Total k6rstriicka procent

Tonlcm procent

54,7

42rS

TT,?

713

ro'5

917

9r8 214 lr2

>8 D specialfordon

2rl

Totalt

I(X)

8,r

r 5'o

pres-

4ro roro 2017

4'7 216

lo14 6r4

5,6 l216

25rr

1914

roo

fOrliga statistiska serier av olika slag endast civerjdrnv?igstransporterna. Pl lastbilssidanddremot dr den officiella statistikenknapphandig.Endast ftir den yrkesmdssigalastbilstrafikenfinns visst material att tillgi. Arbetet rned institutets godstransportundersrikning har av ovannflmnda skel hittitls till stor del bestttt i insamling och bearbetning av material, avseendelastbilstransporternai landet. Det vdsentligastearbetet hiirvid har geilt den icke yrkesm[ssiga lastbilstrafiken - rfirmabilarnar - samt fjiirrtrafiken inom ikerindringen. Under november minad 1960genomfordesen stickprovsundersiikning av lfirmabilstrafikenD. Bearbetningen och analysen av detta material, sorn omfattade cirka r 5oo lastbilar, [r i stort sett att betrakta som &vslutad och dflrmed har man fitt en samladbild av de totala lastbilstransporterna i landet med fordelningar pe exempelvisnlringsgrenar, varuslag, fordonstyper och regionalaenheter. Enligt nu foreliggande preliminira berlkningar svarade den icke yrkesrnflssigalastbilstrafiken ir 1960 for ett transportarbete av cirka 3,3 miljarder tonkm, vilket utgjorde ndra 50 procent av den totala lastbilstrafikens transportarbete. Den procentuella fordelningen pt olika bilstorlekar av antalet fordon, fordonskm samt tonkm redovisasi tabell 3. Under perioden 1950-60 iikade de totala lastbilstransporternatrfln cirka 2,7 till cirka 6,7 miljarder tonkm, dvs. med omkring 9,5 procent per &r.

Ett av de karakteristiskadrageni rgso-taletsutvecklingpi lastbilssidan dr en fortgflende <ikning av den genomsnittliga fordonsstorleken. Se exempelvis har medelbiirigheten ftir fordon (exklusive sllpfordon) i yrkesmf,ssigtrafik 6kat frin 4J6 ton nr r95o till 5,67 ton ir 196o. Ett speciellt for firmabilarna utmIrkande drag under rgso-talet har varit den starka cikningenav antalet mindre last- och skipvagnar. Ar r95o fanns omkring zS ooo fordon med en maximilastunder z ton. Tio ir senatevat antalet 5r ooo. En stark tikning har vidare skett av olika typer av specialfordon och betrdffandebilbestindets fciriindringar kan sammanfattningsvis sdgas,att det synesha skett en 6kad anpassningav de anvdndafordorrstyperna till de skilda transportuppdragen. Under ry62 beriknas en fcirsta del av godstransportundersiikningen kunna publiceras i bokforrn.. Denna del kommer de att omfatta lastbilstransporternas utveckling under rgso-talet samt dess nuvarande struktur. ICapitalunders

6knin gen

Sedansistavdrldskrigethar industriproduktioneni vlrt land stigit med i genomsnitt 4 procent per flr. Samtidigt har en successivOkningkommit till stflnd i ftiretagensutrustning med realkapital;industrianl[ggningarnas brandforsiikringsvdrdenhar stigit volymmeissigtmed cirka 5 procentper ir. Att dennakapitalOkningvarit en orsaksfaktorbakomproduktionsokningen dr odiskutabelt.Vad man diremot inte med nigon grad av sflkerhetkan sdga ar, hur stor del av produktionsokningen,som framkornmit s&som ett resultat av tillviixten i kapitalutrustningen. LInder den tid som gitt har mycket annat hilnt, som varit [gnat att p&verkaproduktionsutvecklingen i storre eller mindre utstrdckning; sysselsflttningenhar okat med cirka r procent per ir, produktionsteknikenhar gitt framflt etc. Det samspel, som inom olika sektorer av nlringslivet rider mellan produktionsresultat,tekniska landvinningar, kapitalbildning och arbetskraftsinsatser,spelar en dominerande roll for den ekonomiskautvecklingsprocessen.Inte endastftir takten i den allmdnnavllstlndsstegringen utan dven fcir de foriindringar som sker i ndringslivetsstruktur, inkomstftirdelningen, investeringarnasomfattning m. m., dr detta samspel av

Diagram

5' Kvoten mellaa hapitatvotSrm ocb produktionsvollm industai 1947-58

iuom svensk

I n d e x :r y + 7 : r o o Index

140 a

130

rof'll --D-

-t.-----:

120

o a o

o o

t'' ' J

I a

100 '1947

t-J Jt--b .r-

51r

.a-

Helc industrin

Metqll- och gruvindustri

. . . . Mqsse- och popperSindustri

fundamental betydelse.Vflra kunskaper om de mekanismersorn diirvid frr verksarnmadr emellertid bristfllliga och att vinna 6kade insikter pe detta ornredeframstir som en angeldgenforskningsuppglft. Det problem som diirvid kommer i forgrunden dr att ftir olika delar av n[ringslivet s6ka efter orsakssambandmellan I ena sidan produktionens omfattning och e andra sidan insatserna av olika produktionsfaktorer. Krinde man detta orsakssambandskulle man fl klarhet pe minga punkter, som i dag zir htiljda i dunkel. Som exempel pi frigor som de skulle kunna besvaras kan hiir nuimnas:Vad fhr man ut per investeringskronai forrn av 6kad produktion vid olika typer av investeringar? I vilken riktning pflverkas inkornstfordelningen av samspeletmellan produktionstekniskaframsteg och dkningari kapitalutrustningen? Hur fordndrasdet totalaproduktionsresultatet av fOrendringar i de produktiva resursernasfordelning rnellan olika delar av n[ringslivet ? Under senareir har problem av nu nlmnd typ blivit forem&lfcir intensifierad vetenskapligbehandling pe ofika heil i virlden. De resultat man hittills uppn&tt [r emellertid ytterst osdkra.De ir dessutominte entydiga utan motsegervarandrap& vissapunkter. Bland annat geller detta kapita-

lets roll for produktionstillvdxten. A ena sidan tyder vissa resultat pi att kapitalbildningen i allmiinhet skulle varit av relativt ringa betydelse fdr produktionsutvecklingen under de senaste decennierna och att den ftir utvecklingen dominerande faktorn i stiillet skulle ha varit de produktionstekniska framstegen. A andra sidan har det giorts g?illandeatt infiirandet av ny teknik ?ir ouppliisligt fOrbundet med nytillkommande kapital och att kapitalbildningen diirfOr miste betraktas som den vdsentliga faktorn i sammanhanget. Det dr institutets avsikt att ra upp nu antydda problem pi sitt forskningsprogram. Slsom en inledning hertill har gjorts en serie analysfiirsiik, vilka i frdmsta rummet syftat till en renodling av problematiken och till att utriina i vilken min det ?ir miijligt att behandla problemen med hjelp av officiell statistik. Avsikten er att senareftirsiika utnyttja iiven andra informationskillor. Vad som diirvid niirmast iir aktuellt iir att gdra jiimf6rande studier mellan olika fiiretag samt intensivstudier av enstaka friretags uweckling i tiden. I diagram 5 visas, hur kvoten mellan kapitalvolymen - mdtt med brandfdrsiikringsvdrdet - och produktionsvolymen uwecklats sedan 1947, dels inom industrin som helhet, dels inom tvi branscher, metallindustrin samt massa-och pappersindustrin. Svensk populfirress

193l-61

Som ett led i institutets studier av olika konsumtionsmarknader har en undersiikning gjorts om efterfrigan pt populiirpress (veckopress).Syftet ?ir att kartliigga de faktorer, som bestdmmer den ltngsiktiga utvecklingen av konsumenternas kiip av populdrpress. Ftiretagens andii marknad annonsmarknaden - behandlas ddremot i ringa omfattning. Utredningen berdknasbli publicerad under f6rsta halvlrct 196z. Fdr de tre senastedecenniernavisashur stor konsumtionenav populirpress varit. Konsumtionen har dervid miitts pl fera olika sdtt, ndmligen som konsumenternas utgifter ftir populiirpress, antal kiipta exemplar och antal ktipta sidor. D?irutiiver har berdkningar giorts av populiirpresskonsumtionens storlek i viktmAtt. Populdrpressen dr den stdrsta inhemska ftirbrukaren av journalpapper.

Miitt i antal sidor har konsumtionenungefdr femdubblats sedan r93otalets btirjan. Denna utveckling trterspeglardels att allt fler tidningsexemplar kiipts, dels att tidningarna i genomsnitt kommit att omfatta allt fler sidor. Likaviil som kottkonsumtionen volymmiissigt kan oka bide genom att folk k6per mera kott och blttre kiitt, kan popullrpresskonsumtionens volym 6ka genom att det kOpssflvfllflera sidor sornrblttreu sidor. Popullrpressenskvalitet bestir av minga komponenter. Vissa Ir liitt konstaterbara sisorn papperssort,tryckeritekniskt utforande, antalet f?irgsidoretc. Men en populiirtidning dr inte bara en teknisk vara,den ir dvenen kulturprodukt. I mycket stor utstrlckning dr det tidningens innehf,ll, sorn konstituerar desskvalitet. Och det d,rogrirligt att finna ett sammanfattande rnitt pi kvaliteten hos innehflllet. For att emellertid ffl ett grepp om kvalitetsdifferensermellan dels olika tidningar vid sammatidpunkt, dels sammatidningar vid olika tidpunkter har ett antal irgflngar granskats.Det har giillt en mycket tentativ inneh&llsanalys,som emellertid ger perspektiv pi populdrpressenskvalitativa omvandling. Utover den lingsiktiga konsumtionsutvecklingenhar dven silsongvariationerna under iret studerats. Diagram 6 8terger kurvor over sisongsvlngningarna hos lirsnummerforsflljningenoch populiirpressens annonsvolymir 1958. Som synesiir btda storheternafriremtl f6r silsongvariationer.Ftirloppen skiljer sig emellertid tt i tve avseenden.Fdr det forsta infaller kurvornas toppar och dalar vid olika tidpunkter. Fdr det andra dr silsongvariationerna av olika storlek. Sdrskilt' observerashur starkt annonsvolymeni populflrpressenfluktuerar. Det kan ndmnasatt det redaktionellainnehillet dr av praktiskt taget samma omfattning under irets alla minader. Det ligger nflra till handsatt fr&gaefter orsakernatill annonsvolymenskraftiga sisongvariationer. Av diagrammet att doma biir de knappast i nigon nilrnnviird utstrdckning kunna motiveras med att populiirpressensupplagor - och ddrmed antalet annonslds fluktu erar kraftigt. I den rn&n annonseringenavserprodukter ftir vilka efterfrigan silsongvarierar, ter det sig rimligt att dven annonsvolymenvarierar under lret.

Diagram

6. Ldsnurrua,erf6rs?iljning och antal aruronssid,or i poputirpress m&nadsvie 1958 Index: genomsnittet f6r samtliga minader: roo

Annonsvol y m

- --

Losnum m er for s i i l j ni ng

\-\\_j

40 0 ian

feb

mar

apr

maj

juni

juli

aug

s ep

ok t

nov

dec

Mycken reklam giiller emellertid varor diir kopen dr fciremil for inga eller obetydliga sflsongsvengningar. Men dven i dylika fall liiggs annonseringengerna upp i form av vlr- och/eller hostkampanjer. TV:s

introduktionsf6rlopp

i Sverige

Det material som insamlatsoch legat till grund for en rad under senare r, pi uppdrag av SverigesRadio, utarbetaderapporter betriifande TV:s utveckling i Sverige,kommer under ry62 att redovisasi bokform i smttrycksserien.Skriften avser att i sammanfattnirg fltergedet introduktionsftirlopp, som TV fdljt i Sverig", samt att i anslutning diirtill nflgot belysa de faktorer, som dr dgnadeatt bestimma introduktionsprocessen fcir en s. k, varaktig konsumtionsvara. Reklam,ens Reklamen

verkningar anses av minga

vara av stor betydelse f6r efterfrlgans

inrikt-

ning pn ofika varor och tjinster. fnom ramen for marknadsforskningen har institutet diirfrir tagit upp frigan om reklamensekonomiskaeffekter. I forsta hand planeras en teoretiskt inriktad studie av probleminvente38

rande karaktdr. Under iret har en genorngflngav litteraturen inorn [mnesomridet utforts. Kon sum,tionsstatistik Ett viktigt led i konsumtionsforskningenutgor insamlandetav statistiskt material. FOr att fe, tillgtng till en detaljerad och aktuell statistik har institutet avdelat siirskild personal fdr att sammanstllla ett register 6ver relevanta statistiska serier. Avsikten dr att detta register kontinuerligt skall kompletterasmed nytt material. Arbetskraftens r6rlighet Understikningen om arbetskraftensrtirlighet har under det glngn a hret fortgitt med vissa ytterligare bearbetningar samt slutredovisning av resultaten frin filltunders<ikningeni l.[orrkoping fu 1958. En utforlig redogtirelsefor anv[nda metoderoch materialdr under utarbetande.Under iret har dven rniijlighet getts att giira vissa jiimforelser med det material om arbetsbyten och anst[llningstider som insamlatsfor ett hela landet omfattandestickprov i sambandmed 196oirs folkr[kning. For slutredovisningen betydelsefulla och intressanta data har dven kunnat hdmtasfrin en med huvudundersokningenparallell studie av vad som hflnt med personalen vid en i Norrkoping nedlagd strirre textilindustri. Data for denna undersokninghar insamlatsi sambandmed en universitetscirkeli sociologi.De insamladedatarorandeanstillningsbyten och ltiner under en period av tvi ir efter nedlflggningenhar stort intresse for flera av de i IUI:s undersokning centrala problemst[llningarna, exempelvisskillnadernai effekt av frivilliga respektiveej frivilliga byten. Denna problematik har vi i huvudundersokningensokt belysagenom att for varje i anstillningshistorierna registrerat bytr frhga om det var fororsakat av driftsinskrlnkning eller ej. Betrfiffande det sista arbetsgivarbytet fore intervjutillfnllet har vi dessutom genomfort en mera ingflendekartliiggnirg av omstdndigheternavid byt t och pi grundval av dessauppgifter indelat bytena i frivilliga respektive ej frivilliga byten. Om vi ser till ltinefordndringarnavid de tv& slagenav byten finner vi att i de tvi iildsta grupperna ltineokning var betydligt vanligarevid frivilliga

Tabell

4. Liineflndring olika

Min ftldda r9r3 Frivilliga Ej frivilliga Men fiidda rg21 Frivilliga Ej frivilliga M?in fddda 1933 Frivilliga Ej frivilliga Anm. iindring

vid. frivitliga

respektive

66 35

r7 38

r7 27

74 56

II 2l

r5 23

65 6a

ei trivi[iga

byten

f6r mln

&ldrar

2+ 23

roo

roo roo roo roo roo

F6'r registrering av ldnef6rdndring har i denna tabell krlvts en a procent av l6nen i nirmast f<iregiende anst?illning,

av minst

iin vid ej frivilliga byten. I den yngsta gruppen deremot tycktes det inte spela nigon storre roll for lonedndringenom bytet var frivilligt eller ej. (S" tabell 4.) Dessa resultat kan kompletteras med vad som hant med personalen vid det i Norrkoping nedlagdatextilforetaget.Vi finner dirvid att 6 procent av de manliga arbetarna och ro procent av de kvinnliga var arbetsltisa dnnu tvi flr efter nedliiggningen.Av kvinnorna hade dessutom18 procent lilmnat arbetsmarknadenoch bland mdnnen ro procent. Av de kvinnliga arbetarnavar det alltsfl 7z procent som var i arbete tvl flr efter nedl?iggningen och bland mlnnen 84 procent. Betr[ffande loneutvecklingen efter nedllggningen fttr dem som fitt arbetetyder undersiikningenndrmastpl att de manliga arbetarnakunnat hiivda sin lonestdllning bdttre dn de kvinnliga arbetarna,vilket kan antas sammanhdngarned att textilindustri inte pi sammautprlglade sdtt dr ett ligloneomride ftir kvinnliga som fcir manliga arbetare. Fdr en sidan tolkning av resultatentalar dven det faktum att de manliga arbetare,som tvi ir efter nedliiggningen[r sysselsattainom andra industriomriden In textilindustri, hdvdat sin lcinestdllnirg blttre iin de som stannat i textilindustri, medan utvecklingen dr den motsatta for kvinnliga arbetare. 40

Statistiska och ekonomiska civersikter samt ovrig verksamhet

Produktionsindex De minatliga berikningarna av Industriforbundets produktionsindex har liksorn tidigare ir utforts inom institutet. Berfikningsmetodernahar inte forendrats under det gingna iret. Avsikten med dennaindex [r delsatt mdta de kortsiktiga forflndringarna i industrins produktionsvolym, dels att fun gerusom prelimindr irsstatistik i avvaktan pi kommerskollegii definitiva siffror. Kravet pi snabbhetoch de korta redovisningsperioderna ntidvdndiggorinskrdnkningarbtde i ,rppgiftsHmnarnasantal och i kvalitetenpfl de uppgifter som insamlas.Selunda dr man till exempelfor m6,nga brunscherhdnvisadtitl att anvilnda sysselsdttningsuppgifterfor att bedoma produktionsutvecklingen.Komrnerskollegiiirliga index grundar sig ddremotpfl produktionsuppgifterfrin helaindustrin, varfor rnan kan antaatt dennaindex ger en riktigare bild av utvecklingen.Av dennaanlednirg anpassasefter hand industriforbundets siffror till kommerskollegiisdkraremen drygt ett och ett halvt ir fordrojda indextal. Anpassning till 1959 6rs siffror har dnnu inte kunnat griraspe grund av att komrnerskollegii produktionsindex fcir detta ir forsenats, bland annat beroendepfl omliiggningenav varunomenklaturen. Industriforbundets produktionsindexpublicerasmlnatligen cirka sex veckor efter den aktuella m&nadensutging. Ddrvid redovisasindexserier for olika delbranscher,for hela industrin och tor tvi huvudgrupper som kallas kapitalvaruindustri respektive konsumtionsvaruindustri. Dessa bida senarebenlrnningarilr delvisrnissvisande, men har friredragitsframfor de riktigare men llngre beteckningarnaindustrier fiir tillverkning av varaktiga varor respektive industrier f<ir tillverknirg av icke varaktiga varor. Fcirdelningenav branschernapi de bflda huvudgruppernaflr grov och schematisk.Till kapitalvaruindustrin rdknasi industriftirbundets index i huvudsak rnalmbrytning och metallindustri, jord- och sten-

Diagram

7. Produktionsindex

fiir

hela industrfux

1960-61

Index rg35 : roo Index 300

250

200

150

100

1961

----

1960

r.r. ......

1 9 6 1( s A s o n g k o r r i g e r a d )

67 Minad

industri samt triiindustri. Ovriga grupper, med undantag fcir kemiskteknisk industri, som icke forts till nigon av de btda huvudgrupperna, rdknas till konsumtionsvaruindustrin. Utvecklingen av produktionsindex fcir hela industrin minadsvis de bida senasteiren redovisasi diagram 7. Av detta framglr bland annat att frin och med juni 196r produktionsdkningenfrin motsvarandeperioder ry6o varit mindre fln tidigare under iret. I diagram 8 redovisas produktionsutvecklingeninom hela industrin irsvis frin och med 1935 och kvartalsvis (slsongkorrigerad) frin och med 1958. Diagrammet kompletterasmed kvartalssiffror frfln och med 1958 ftir de btda huvudgrupperna kapital- och konsumtionsvaruindustri.Diagram g anger utvecklingen kvartalsvis i olika delbranscher(siisongkorrigeradeserier). 42

Diagran 8, Prodr:Jrtionsindex ftir hela iadustrin 1935-61 fussiffror ftir hela industrin 1935-6o och kvartalssifiror (s?isongkorrigerade)f6r hela industrin samt kapital- respektive konsurntionsvaruindustrin-r 958-6r Index: 1935"=roo lndex

, \_-

--_ - --)

t t t . a a a

a -

0 1935 37 - -----

K a p i ta l va rUindustr in -

51 Hefa industr in

s9 ....r.......

1958

Konsumtio[sV3ftllldustrin

Verkstad.sstatistik Orderkiget inom verkstadsindustrin har som tidigare hr undersriktsvid utglngen av februari och augusti. Arbetet h[rmed har bedrivits i samarbete med SverigesMekanforbund och SverigesVarvsindustrifcirening. Publiceringen har som tidigare skett i form av tvfl broschyrer. Orderstatistiken ornfattar dtygt 4oo foretag. Dessa utgor inte ett slumpmflssigt urval, varfdr statistiken kan vara beh[ftad med systematiska fel, vars storlek och karaktdr det dr svflrt att med sfikerhet uttala sig om. Emellertid svarar de uppgiftsliimnandeforetagenf6r en relativt stor del cirka 6o procent av hela verkstadsindustrin.Vidare har ftiretagen ftirdelats pe delbranscheroch inom varje delbranschpfl stor-

9. Produktionsvolymea

Diagrarrr.

i vissa branscher

inonn iadustnin

1958-61

Siisongkorrigerade serier, Kvartalssiffror Index: r9S3: roo In d e x

Ji rnmalm sgr uvor

Triindusrri

Jirn- och metallverk

180 1@ 144 120 100 80 0

1958

lndex

1958

Massainduscr i

1958

Pappersindustri

Llvsmedelsindustri

200 180 160 144 120 100 80 0

lndex

1958

Textilindustr i

1958

ind us r i Konfektions

1958

100 80

Lader-och skoindustri

124

1958

Diagrarn

lO.

Ord.erstock

i verkstadsind,ustrin

augrrsti

1956i-augusti

1961

Index: aug. rg1+== roo

r -'-\'\o /-

l\_

'-'\r Varv

.f'

t\t\

.\.\.

_r\

Mekaniskaverksrider

me ta llmanufakcur

0laug 56

feb 57

feb 60

aug 60

leksgrupper, vilket gilr att man vid upprekning till totalniv& tar hiinsyn till de skillnader i ordersituationen som kan ftirefinnas rnellan sidana olika typer av fdretag. Uppgiftsliimnarnas andel i den rninsta storlekscirka ro gruppen, dvs. fiiretag med mindre dn So arbetare,dr lflg procent dven om denna grupp innehiller det st6rstaantaletuppgiftsldmnande foretag, absolut sett. Ovriga storleksklasserdr rePresenterade med andelar som varierar mellan 40 och roo procent. Diagram ro visar utvecklingen av orderstockensstorlek, mdtt i arbetstimmar, under tiden augusti r956-augusti 1961.Varvensorderstockhar alltsedanbOrjanav 1958varit avtagande.I de tre ovriga branschernahar utvecklingen varit en annan och alltsedanhcistenrySg har man redovisat okandeorderstockar.Dlremot var orderingingentill dessatre branscher under perioden mars-augusti ryfu sammanlagtn&gotliigre (3 procent) [n under rnotsvarandeperiod ry6o och avsevlrt ldgre (to procent) 5n

Diagrarn

tt, Orderingaug fr&n hemma- och exportmarknad. i verkstad.sindustrin exklusive varven september lg5?-",ugusti lg6t Index: sept.-nov.r9S4: roo

In d e x 200

Exportmarknad

,'^'^tt''\uart/

I.r/^uu,..--^\

Hemmamarknad

htsEgSg86E a =' g- FeE'EFc., eE ;' e ' a E ' e e E

-t h

-IJIIIIT'i fr E

€

:?Lgc?€? +(€o-(€o-.o-Ec,

?,Ey,EgEgE.1

under perioden september r96o-februari 196r. Den senarenedgflngen dr dock till en del sflsongmiissigtbetingad. Firr varvens del noterades okningar i orderingingen med zS respektive zo procent, vilka sammanhdngermed storvarvensutldndska bestdllningar. Av diagram r r framgir att for verkstadsindustrinexklusive varyen orderingingen frin exportmarknadenutvecklatsstarkare[n hemmamarknadsdelen,vilket har medfort att orderstockarnasexportandelblivit allt sttirre. Inom varvsindustrin bestir nu orderstockentill nli tmare 7S procent av utldndska bestilllningar. Sveriges Mekanforbunds minadsstatistik river sysselstittningen i verkstadsindustrin har i likhet med tidigare ir utarbetats inom institutet. Siffrorna for 196r visar pi en uppgeng i sysselslttningenper r)normalveckat med 5 procentjdmfort med 196o.De elektriskaverkstfldernahade den kraftigaste tikningen (to procent) och varven den svagaste(z pro46

cent). I samtliga delbranscher noteras de st6rsta relativa cikningarna i den del av sysselslttningen som avslg export. hrd,ustriell

mAt' adsstatistik

rf,r.rf,i.

Industriell ruinadsstatistik med uppgifter och diagram 6ver industriproduktion, byggtadsverksamhet, utrikeshandel m. m. har sammanstdllts och utslnts varje mflnad. Statistikrapporter 6ver utvecklingen inom viktigare branscher har regelbundet publicerats i tidningen Arbetsgivaren. Det ekonorniska

liiget

Pi uppdrag av Svenska Arbetsgivareftireningen har liksom under tidigare ir utarbetats tre rapporter rcirande konjunkturutvecklingen. Dessa har publicerats under titeln rDet ekonomiska ligeo och varit avsedda som informationsmaterial i foretagsnlmnderna. I varje rapport har den svenska ekonomin analyserats mot bakgrund av en redogorelse for konjunkturliiget

i utlandet, och de i forsta hand Forenta Staterna, England,

Viisttyskland och Frankrike. Uwecklingen i Sverige har behandlats utfcirligt i fr&ga om produktionen, sysselsflttningen, investeringarna, utrikeshandeln och den ekonomiska politiken. I samband med den fcirsta och tredje civersikten har tvi

sirskilda

sakunderlag teirdigstdllts, avsedda att ligga till grund fcir de bildband med tal, som under namnet Ekonomisk virjournal och Ekonomisk hostjournal utges av Svenska Arbetsgivareforeningen fcir visning vid friretagens nimndsammantrflden.

6vnre

vERKSAMTTET

Konsultgruppen Sedan 1959 har inom institutet en konsultavdelning varit under uppbyggnad. Dess arbete har frdmst omfattat undersokningar rcirande den frarntida utvecklingen av marknaden for olika varor. Uppdragsgivare har varit enskilda foretag eller organisationer och som regel har undersokningsresultaten icke publicerats.

Frin och med den r juli ry6r arbetar avdelningensom en sjiilvb[rande verksamhetunder namnetIUI - Konsultgruppen.Desschef dr ekon.lic. IUI:s John Ekstrom och sornstyrelsefungerarforutom avdelningschefen, chef, bitradande forskningschefsamt sekreterare.Under h6sten 196r flyttade konsultgruppen in i institutets gamla lokaler, Malmtorgsgatan8. 6vrigt Liksom tidigare har institutet iven under ryfu bitrett foretag,organisationer och statliga verk med smdrre utredningar och diverse annan service. Sammanstiillningar av olika ekonomiska data har ldmnats till FN, OECD m. fl. internationellaorganisationer.Under iret har remissyttrande avgivits trver rFiirslag till statistikprogram for centrala bilregistretl, rPM rdrande formerna fcir utnyttjande av varuskattematerialet ftir ekonomiskt-statistiskaIndamllu samt delegationensftir statistikfr&gor betlnkande uFcirslagtill organisationoch verksamhetfOr statistiskacentralbyrinr). Flera av institutets medarbetarehar under iret hnilit ett antal fciredrag och medverkat vid olika konferenseroch kurser. I allmiinhet har dessa framtrddanden haft direkt anknytning till publicerade eller pigtende undersokningarinom institutet. Institutets chef, professorBentzel,har under iret varit ledamotav 1959 8rs ltngtidsutredning, ledamot av Nlringsfrihetsridet samt ledamot av det s. k. utredningsridet i nationalbudgetarbetet. Fil. lic. Erik H6Ok har fungerat som sekreterarei Bankoutskottet.

Skrifter utgianaaa Industriens(Jtredninsriustitut* Liine6kningars verkningar. L. Nabseth (r96r). 344 s. svensk verkstadsindustri.G. Albinsson (196r). zos s. Indusffifiiretagets produktionseffektivitet. E. Ruist (196o). ro8 s. Industriproblern r96o. G. Ahrsj<i m. fl. (r96o). r96 s. Utgingen. studier i bilismens ekonomi. J. wallander (rgsg). ag9 s. Den privata konsumtioneni sverige r93r-6s. R. Bentzel rn.fl. (rgs7). 475 s. strukturomvandlingen i jordbruket. o. Gulbrandsen (rg57) , 25?s, Biliigarenoch bilen (r9S6). rr2 s. Industrien och tiirgubbningen (lg5S). rz8 s. Kemisk industri. A. Elshult och I. Svennilson under medverkan av H. Wagner ( r 9 5 S ) z. r 5 s . Nationaliseringeni England. E. Hddk (rg55). 88 s. Tjiinstemiinnen och den industriella omvandlingen. E. Hddk (rgSg). r 14 s. Svenskt distributionsvdsende.R. Artl e (rgsz). 238 s. Utgingen. Befolkningsutveckling och arbetskraftsfdrsdrjning.E. Hd,dk (r gS2\.r93 s. Svenskttransportrziisende. C.W. Petri (r95e). zg+ s. Utgingen. Inkomstfdrdelningen i sverige. R. Bentzel (rgsz). z?T s. Svensk industriell fdretagarverksamhet,band r och z. E. Dahm6n (r95o). 428+ 295 s.

^ 1 .

JJ.

25:zo: r 5 :JJ.

s8:-

24i 5o 9: 50 Ea

to-

t4: -

+'.-

5 :5 0 r4: r+i r43l+'.z&z-

Smdtrycksserien r96r 2r.

fnvesteringskalkyler enligt MAPl-metoden anpassadetill svenska skattef6rhillanden. B. Eneroth. 27 s. 3; 50

rg6o IUI's bilprognos - genomging och revidering h6sten 196o.J. Walland63B. Olsson.8 s. 3: So 19. Prisdifferentiering inom handeln. En studie av kdparprestationerur leverant6rens synpunkt. L. Lid6n - B. A. Holmberg. rr8 s. ro: t8. IUI's konsumtionsprognos f6r fu 1965. En granskning och revidering. G. Albinsson, R. Bentzel, G. Danielsson,J. Ekstr6m och O. Gulbrandsen. 106 s. 9: So

20.

rg5g 17. Perspektivpi Vilsteuropasutveckling 1955-7 S. f . Svennilson.85 s. {Jtgingen. 9: 50 16. Skiftarbete i verkstadsindustrin. En undersdkning rdrande de ekonomiska fdrutsiittningarna. L. Lid6n - J. wallander. r3r s. Lltgingen. 9: so r 5. Kapitalbildningsproblemet. Nigra samhdllsekonomiska synpunkter. E. Dahm6n. 78 s. 9: 50

r+-

Anv?indning av befolkningsregistret fiir unders6kning av arbetskraftens rdrlighet - en metodstudie. J. Gillberg - B. G. Rundblad. 14 s.

I Hdr har upptagits de senate drens publihatianer. En fullsttindig fdrteckning han erhtillas pd bcgdran,

2i -