IUI Verksamhetsåret 1962

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT STOCKHOLM

IN DUSTRIENS

UTREDNINGS INSTITUT

ffi

as en fristiende vetenskaplig forskningsinstinrdon gnrndad r93g av Svenska Arbetsg:ivarefiireningen och Sveriges Industriforbund.

Syftt Att bedriva forskning rdrande ekonouriska och sociala fiirhillanden av befydelse f6r den industriella utvecklingen.

Verksamhet Hurmddelen

av arbetet inom institutet 6gnas it lAngsiktiea forskningsuppgrfter. henrid till ett studium av de gnrndl?iggande sammanhangen inom och siirskilt till att belysa de frigor sorn hdr samman med stnrkhrrella och instiftrtionella fdrandringar. Forskningsresultaten publiceras i institutets skriftserier.

Vid sidan om det llngpiktiga forskningsarbetet utf6r instinrtet smiirre urrednin$r riirande speciella problem samt ger viss senrice it industrif6retag, orgaMan

siktar ndringslivet

nisationer, minadssiffror

statliga myndigheter etc, Insdartet suunmanstiiller vidare bland annat 6ver industriproduktionen sarnt en index 6ver denna.

Styrelse Direktdr Axel Iveroth Direktdr Bertil Kugelberg Fil. dr Sven Schwartz Direkt6r Erland Waldensr6m Tekn. dr Ernst Wehtje

Tekn. dr Marcus Wallenberg, ordf6rande Professor Ragnar Bentzel Direktdr

Sven Dahlberg

Direkt6r

Axel Enstr6m

Pusonal Chef: ProfessorRagnar Bentzel Bitredande forskningschef : Fil.lic. Erik Hddk Sekreterare: Fil.kand. Lars Kritz Akturarie: Fil.kand. C1aesLagerkvist (t. f. Fil.kand. Jan Beckeman) Kamrer: Frl Ruth Wiklund-Ellerstad 6arig ordinarie personal samt med sdrshilda utredningar sysselsatta: fil.lic. G6ran Albinsson fm Kate von Arnold pol.mag. Tage Berglund fru Lisbeth Brandeskog ekon.lic. John Ekstr6m dipl.ekon. Gustaf Endr6di fru Anna-Maj Englund fr6'ken Ingrid Forsberg civ.ekon. Lennart Friddn fil'kand. Jan Gillberg fil.lic. Bengt H6glund fil.lic, Osten ]ohansson

,

fil.lic. Karl Gustav Jungenfelt professor Leif .Mut6n fru Alice Nilson fru Wera Nyr6n herr Bertil Olsson fiI.lic. Bengt G. Rundblad fil.kand. Ake sundstr6m fnr Ester Wennerholm fru Gunni Westerberg civ.ekon. Lars Vinell civ.ekon. Lars Wohlin

Verksamhets&ret 1962

Fdrord

Under det gnngna hret har konjunkturen i vfrrrt land successivtforsvagats. Den allt hirdare konkurrensen pfl den internationella marknaden har forsdmrat avsf,ttningsmtijtigheterna fcjr vhra rivaruexporterande industrier samtidigt som den tidigare mycket livliga investeringsviljan inom det privata nlringslivet har sjunkit. Vinstrnarginalerna har pressatsoch trots den konjunkturstimulans, som framkallats av olika ekonomisk-politiska itgilrder, har lokala sysselsdttningsproblem uppst&tt. Slvitt man nu kan se dr nigon storre foriindring i konjunktursituationen inte att vlnta inom den n[rrnastetiden.

Frin niringslivets hall har man liinge framfort onskemil om en fortsatt avveckling av det regleringssystem,som infordes under kriget. I det konjunkturliige som for ndwarande rider fir dessaonskemil fornyad aktualitet. Jug tdnker diirvid i forsta hand pi kontrollen av hyror och internationella kapitalrorelser. Om vi skall kunna uppehilla ett snabbt och harmoniskt framitskridande i vflrt land behover ndringslivet den stimulans, som en avveckling av dessa kontroller skulle medfora.

IUI har nyligen publicerat en undersokning med titeln >Bostadsbristen. En studie i prisbildningen pfl bostadsmarknaden.>I denna analyserasde problem som kan vilntas uppstfl vid en aweckling av den nuvarande hyreskontrollen. Forfattarna diskuterar ocksfl vilka mcijligheter som foreligger att bemistra dessaproblem med ekonomisk-poli tiska htgarder.

En under iret f?irdigstnlld undersokning, som tilldragit sig stor uppmirksamhet, dr >Den offentliga sektorns expansion>. I denna forsoker forfattaren att mot bakgrunden av ett omfattande statistiskt rnaterial analyserade orsaksfaktorer,som ligger bakom den sti*1 - 684040

gande trenden i de offentliga utgifternas andel av nationalinkomstell.

Som framgir av foreliggande redogcirelsehar under iret ytterligare ett antal underscikningar fiirdigstillts. Av nu pflgflende forskningsprojekt beriiknas nflgra kunna avslutas och publiceras under innevarande flr. Bland dem S.terfinns en undersokning om arbetskraftens rorlighet, en om Iastbilstransporter och en om reklamens verkningar.

Fil. lic. Erik Hook, som sedan flera flr tillbaka varit institutets bitriidande forskningschef, ltmnade vid lrsskiftet sin ansdllning och intrfrdde som avdelningschef inom finansdepartementet.

Stockholm den r januari 1963.

h

fnneheU

T.ITGIVNAPUBLIKATIONEEI.

. . . . . . . . . . . . , .

Denoffentligasektornsexpansion Svenskpopuliirpress 19gr-6r

o . . . . . . . o . . . . ..

. . . . . , . . . , . . . . . .

7 7 IO

Verlstadsindustrinsmaskinkapital

r . . . . . . . . . . . o . r3 . . . . . . . . . . . . . . o . . o . . . .

I5 TV-utvecklingeniSveriga . . . . . . . . . . . . . . . . . r7

Bostadsbristen

FORSI(NINGSPROJEITTI'NDEIIAIIBETE

. . . . . . . . 20

Arbetskraftensrorlighet

. . . . . . . o. . o . . ..

Input-output-undersokningen.......,.......

Fiiretagsbeskattningen. . . . ., . . . . . . .

LastbilstransporteriSverige195o-6r , . . . . .

Kapitalundersokningen . . . . . . . . . . . .

Den framtida efterfrtgan pfl cellulosa och papper Reklamens verkningar Konsumtionsstudier . . . . . . . . . . . . . .

TV:sintroduktionsforloppiSverige . . . . . . .

. . . .

. . . .

., ..

STATTSTISKAOCITEKONOMISKAOVNNSIKTIR..

Produktionsindex

o . . . . . . . . . . .

Verkstadsstatistikr. . . . . . . . o . . .

Industriellminadsstatistikm.m. . . . . .

Detekonomiskaliiget. . . . . r r . . o .

I U l u p p h o r a t t p r o d u c e r a v i s s s t a t i s t .i k.

. . . . .

. t . r . . . . . . . . .. .

. . . . .

. . . 20 22

. . . .

. . . .

. . . .

. . . .

z+ eB

3o 33 35 . . . . 36 . . . . 37 ..

. 39 . . . . 39 . .. . 43 . . . . 46 . . . . 46 . . . . +7

OvnrevERKSaMr{ET.

. . . . . . . . .. . . .

4B Konsultgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . r 48

Ovrigt

. . . . . . . . o . . . .,

. . . . . . . . . o . .

48

Diagram r. Offentliga civila utgifter i procent av totala civila konsumtionsutgifter

. . r . . o . . r o r o . . . , . . .

lgrg-58.

9

2. Sambandet mellan konsumtion av veckopressoch TV-tethet inom olika TS-omriden fcirstahalv&ret 196r. . . . . . . . . 12 g, Sambandet mellan biobestiksfrekvensoch TV-tathet i vissa svenskastlder. . , . o . . . . . . . o . . o . . . - . . . lB 4, Sambandet mellan uppgivet skal till byte av anstiillning och liine?indringensstorlek vid anstillningsbytet fiir arbetare fodda Tg23. .

o .

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

r

.

,

.

.

.

.

.

. 2I

5. Skattebelastningenvid olika typer av bolags-och utdelningsskatt..

o . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o r'

.

ZG

6. Sambandet mellan fltgflngstal for arbetskraft resp. kaPitalutrustningpersysselsattochproduktionsvolym. . . . . . o 32 7. Produktionsindexftlrhelaindustrin196l-62.. . . . . . . . 40 B. Produktionsindexforhelaindustrin1935-62.. . . . . . . . +r g. Produktionsvolymen i vissabranscher inom industrin 1959-6e. +2 ro. Orderstock i verkstadsindustrinaugusti rgs7-augusti t96e. . 4+ r r. Orderinging frin hemma- och exportmarknad i verkstadsindustrin exkl. varven septemberlg58-augusti 1962. . . . . . +5 Tabeller

B r. De offentliga civila utgifterna I9I3 och 1958. . . . . . . . . .

23 . . .

2. SammandragaVinput-oUtpUt-tabellfOrT957. g. $?irrtrafikens procentuella andel av den yrkesmiissigalastbils30 trafiken r95o, lg6ooch 196r. . . . . . . . . . , . . ' '

Utgirma publikationer

DEN OFFENTLIGA SEKTORNS EXPANSION Institutets undersokning rdrande de offentliga utgifternas utveckling har under flret slutforts och publicerats med.titeln >>DenoffentIiga sehtornsexpansi,on.En studie aa de offentliga ciaila utgifternas utaeckling d,renrgr j-j8)>. Forfattaren, fil. lic. Erik H66k, framlade den r december undersokningen sorn akademisk avhandling vid Stockholms universitet.

Forfattaren har genom sitt arbete velat skapa ett underlug fcir en bedomning av de offentliga utgifternas framtida utveckling. En fcir detta omrf,.de ny analysmetod har d?irvid anvdnts; forsok har gjorts att forklara de offentliga utgifternas utveckling med hjiilp av samma faktorer, som traditionellt utnyttjats f<ir forklaring av de privata utgifternas foriindringar. Aven om ett prognosproblem varit utgingspunkten har en siffermiissigt preciserad prognos ej efterstrd,vats.Pe grund av svirigheterna att for den offentliga sektorn erhilla en nogsann bestirnning av styrande faktorer och samband, har undersokningen begriinsats till en kausalanalys av den hittillsvarande utvecklingen.

'De statliga och komrnunala utgifterna for perioden rgl3-b8 har registrerats och sammanstellb varvid en Suppering av utgifterna har skett dels efter deras dndamfll (allm?in forvaltning, undervisning etc.), dels efter deras art (konsumtion, investering?r, transfereringar). Hur de civila utgifterna foriindrats mellan forsta och sista fr.ret i undersokningsperioden framgflr av tabell l.

De d.ndamilsgrupper, som under senare tid svarat for de storsta utgifterna och sorn i boken dgnats den mest ingiende diskussionen, har varit undervisningsvilsen, hdlso- och sjukvflrd samt socialvird, Ar tg58 omfattade dessatre grupper 17, t3 respektive sg procent av de civila offentliga utgifterna.

Tabell

1. De offentliga

civila utgitterna 19tg kronor, ltipande priser)

och 1958 (milioner

Andamil

Allmiin

forvaltning

Riitts- och polisviisen Undervisningsv?isen Hiilso- och sjukvird Socialvird Kyrkliga indamil m. m.

Viig- och gatuviisen Brandviisen Owig

3 7t r 2rt4 52r4 eBro 23rr I3' r t617

o17

oro

37rE

0rr r I:9

oro 2r8

2lrS 67rt

816

ar4

314

3r7

4'2

,y

:'

213

764,2

I Soro

615

2 7r G

5rI I35rG

37ro

445ro 2 r 43rG r 76er6

3012

7o9'9

1714

3oo17 886,9

388,8 25I16

25'5 7 7 , 5 3 63o,7

9@r7 *i17,7 zffi&ro 2 039'7 4 4r8rr

z0g,8

94,9

75,8 Bl3rt rr14

3515 oro

64org r 735'5 rdr3

or9 r3r8

2 7r 3 2IOr3

7r12 66ro

r 5'9 32412

rr4t4 6oor5

6s,3

449,8

35I13

835,9

t 6g7ro

3712 213

allmiinnyttig

verl<samhet Niiringars friimjande Ej iindamilsfcirdelade utgifter

orB

orr

oro

814

o12

512

4r7

45,7

r4r9

z z64slstzt,7 'Det ir i frflmsta rummet konsumtionsutgifterna, som varit foremel for analys. Dessahar dirvid satts i relation till total civil konsumtior, dvs. summan av privat och offentlig civil konsumtion.

Mellan rgr3 och rgbS okade de offentliga konsumtionsutgifterna sin andel av total civil konsumtion frin ? till rg procent.

Nir det giiller att forklara orsakerna titl de offentliga utgifternas expansion siirskiljer forfattaren olika typer av utgifter. Till en forsta typ hiinfcirs sidana utgifter, som kan betraktas sflsom ciaerflyttningar frfln privat till offentlig sektor. Cirka zg procent av utgifterna ir rgbS kan hinforas till denna kategori. Denna siffra forklaras till helt dominerande del av civerflyttningar pi socialvirdens omrf,,de. Forfattaren hdvdar att den starka utgiftsokning som skett pe detta omride under perioden dr en f6ljd av samhe[ets strukturella omvandling. Det naturliga forsorjningsansvaret under det for-industriella samhellet har genom den okade geografiska och 8

Diagrarn

1. Ofrentliga

civila

utgilter

konsum,tionsutgifter

i procent

av totala

civila

1913-58

Overflyttningor inom sociolvird

Over flyttningor inom iivr igo om r 6den

Kom plementcir qutgifter

Ovrigo utgifter

yrkesmdssiga rorligheten forsvunnit och ersatts av ett offentligt forsiikringssystem.Exempel pi andra overflyttningar utgcir infcirandet, av fria skolmiltider. Huruvida overflyttningar av denna typ komrner att ske i frarntiden dr en friga, vid vars bedomning inte se rnycket ekonomiska som i hogre grad rent politiska aspekter fir tas i beaktande.

En annan del cirka 7 procent ir lgbS av de offentliga utgifterna betraktas som komplementtira tiII priaata u,tgifter. Typexempel hiirpi frr utgifterna frir vfrgvdsendet.De faktorer, som frr

besrflmmande for utvecklingen av denna typ av utgifter, ir i forsta hand att soka inom den privata sektorn.

I diagram I har betydelsen av overflyttningarna och de komplementera utgifterna illustrerats, varvid dessabida utgiftsgrupPer satts i relation till de totala civila konsumtionsutgifterna.

Den iterstlende delen av de offentliga utgifterna, vilkas utveckIing framgir av det nedersta fiiltet i diagrammet, har forfattaren sokt analysera ur konsumtionsteoretisk synpunkt. Den okning av utgiftsandelen som igt rum ansesfrimst betingad av pris- och inkomstforiindringar. Helt allmdnt kan sdgasatt okningen av utgiftsandelen delvis berott pi att efterfrflgan pn offentliga tjinster vid inkomstokningar i samhdllet ofta stigit snabbare iln inkomsterna.

Denna efterfrigeokning har ibland (t. ex. inom sjukvird och undervisning) forstiirkts genom en civerging frfln avgiftsfinansiering till finansiering genom allmdnna skatter. Vidare ansesen del av upPgingen i utgiftsandelen bero pn den prisstegring, som skett pfl grund av att den offentliga verksamheten till stor del bestitt av tjflnster.

SVENSK POPULARPRESS 193I.61 Som ett led i institutets konsumtionsundersokningarhar en studie av populdrpressen (veckopressen)publicerats under titeln >>Suensk' populiirpress rgjr-6r>>. Pi grundval av ett for undersiikningen sPefil. lic. ciellt sammansdllt statistiskt material har forfattaren sokt besttmma vilka faktorer, som bestlmmer Goran Albinsson den lingsiktiga efterfrigan pfl populdrpress.

Konsumenternas kop av populirpress har under senare &r UPPgitt till cirka zoo miljoner kronor. Populilrpressmarknadensekonomiska betydelse dr dock betydligt storre dn vad denna siffra antyder. Poputdrpressen d.r ett av landets viktigaste reklammedia, och genom annonsintlkterna kan tidningspriserna hflllas avsevilrt liigre dn vad som annars vore mojligt. Diirtill kommer att populiirpressen dr den storsta inhemska forbrukaren av iournalpaPper, ro

Analysens huvudresultat blev att konsumenternas inkomster och tidningspriserna framstod som de dominerande bland de studerade efterfrigefaktorerna. Tyviirr medgav inte det statistiska underlaget nigot sirskiljande av >utbildningsfaktorn>. Liisning av populd,rpressir en forrn av kulturkonsurntion, och erfarenhetsmdssigt vd,xer dylik konsumtion med stigande utbildning. Det starka sambandet mellan inkomster och utbildning gtir att utbildningseffekter inryms i inkomstberoendet. I ovrigt konstateradespn grundval av en specialbearbetning av lg58 lrs levnadskostnadsundersokning, att med okat antal familjemedlemmar hushillens ben?igenhetatt kcipa populiirtidningar vflxer. Arbetare med goda inkomster hade likasi en i fcirhillande till and.ra kategorier stark beniigenhet att kcipa populd,rpress.En uppdelning av hush&llen efter bilinnehav visade, att bilhushillen i de hogre inkomstklassernahade klart liigre utgifter for populiirtidningar dn de billosa hushlllen.

Inget framkom som tydde pil att bosdttningsorten eller hustruns forvdrvsarbete skulle ha spelat nigon vdsentlig roll fcir storleken av hushillens populdrpressutgifter.

En speciell studie gjordes av televisionens flterverkningar pe populirpressefterfrigan. TV-niitets successiva geografiska utbyggnad medgav jiimforelser av populf,rpressensspridnirg i omriden med varierande TV-tiithet. En sidan jiimforelse fltergesi diagram z, dir pi den vigrdta axeln avsatts en skala for antalet Tv-licenser per roo hushflll vid mitten av forsta halviret 196r. Den lodrilta axeln md.ter index for veckotidningarnas medelnettoupplaga per r oo hushill under forsta halviret r 96r, ndr forsta halviret ryb7 sdtts som roo. De regionala olikheter som fanns fore televisionens genombrott ryb7 dr dtrmed utjiimnade. Eftersom tidningspriserna iir rikspriser behciver ingen hdnsyn tas titl prisutvecklingen.

I den allmiinna diskussionen har televisionens genombrott ofta framstdllts som en av de viktigaste bestdmningsfaktorerna for upplageutvecklingen under senare ir. Denna tes verifieras inte av fcireliggande underscikning. Ty om det varit si att okningen av TVtitheten haft ett klart flterhillande inflytande pi populdrpresskcipen *2 - 634040

ll

Diagram,2. olika

Sarnbandet

TS-oulrAden

mellan

lOrsta

konsumtion

halviret

av veckopress

1961,

Index:

ocb TV-tathet

autalet

veckotid,"ingar

inorn per

lOO husba[ fOrsta halvAret tg57:100

ggF t E = FI IH Jb E E E

n 3

I I I 3t I

.\l/|:

= rooo

! "lfs

rO t/l

-o

lro

i

o

hR

t

I

h

a

6

3 Ys t

lsig: $b'l

OO l4

o

O

BR Oo

H a

rYl rO

o

o N

o

6

a \a FI

(F

rrt a

,.r a

Fs;fl

ho F \ f

5i

tO t\ c{

o

o\ cat o

lFtvf

.r-

t8 I I I

r{ FI

o

I I

I I

-o (J .ar, .vE t . , r a ar3 >3

38 C F â&#x201A;Ź L

L T ' : O A

xh

c, |r0 -E' c'

\t iF

FI G'\

Ol

a

fl,

.l

eg

FI

L

!-

t, 4

o

r

L

o

I

rla

5

t/f fi1

f F

a

/'*

lgr

ro o

rnt

o

t

?5

O

= &

t\

OIn

js

o

o

o tF

: --l

3nE oo

6

xifl

a, lt' E at

e

rO a

o\ rF.

a

J RF

skulle observationerna for de olika TS-omridena (numren ir markerade i diagrammet) ligga samlade efter en negativt lutande linje.

Ganska civerraskande visar det sig emellertid, att den i diagramrnet intagda regressionslinjen endast har en svag negativ lutning.

D?irtill ir spridningen betydande.

Utover den direkta efterfrflgeanalysen behandlar utredningen ocksi en del allm?inna marknadsfrflgor. Bland dessa kan nd,mnas strukturomvandlingen inom populilrpressen, konkurrensen mellan forlagen och de s. k. konsumenttidningarnas utveckling.

VERKSTADSTNDUSTRTNS MASKINKAPITAL Man forestiiller sig ofta att maskiners livsldngd ?ir ganska kort, kanske bara ro flr. Se dr emellertid inte fallet. Verkstadsmaskiner har en lfrng livsl?ingd - zb i 3o ir - och de forsvinner inte plotsligt ur produktionen. Med stigande fllder fiirs de over till allt rnindre krdvande uppgifter - kommer i andra linjen - och har diirigenom mrijligheter att hdvda sig.

Ovanstf,.endeforhillanden klarlades i en under hiisten publicerad undersokning med titeln >>Verhstadsi,ndustri,ns maskinhapi,tal.

En studie au desssammansiittningoch aa rnash,inernas'd,Idrande och ddd'>>.Fcirfattaren till boken dr docenten, numera bankdirektoren Jut Wallander. Bakgmnden dr i korthet foljande.

Bide i Sverige och utomlands har kapitalbildningen dgnats stor uppmdrksamhet. De irliga investeringarnas storlek och inriktning har diirvid frimst flngat intresset pn grund av deras stora betydelse fcir konjunkturutvecklingen. Uppgifter om sidana fcirhillanden har gett kunskap om tillflodet, i form av nya maskiner, byggnader etc., till kapitalstocken. Diremot vet man mycket litet om kapitalstockens faktiska storlek och hur denna dndrar sig frin tid till annan, eftersom man saknar motsvarande uppgifter om avflcidet i form av skrotningar, forsiiljning till utlandet och dylikt. De man i allmiinhet fcirestiiller sig att takten i framitskridandet i hog grad bestlms just av kapitalutrustningens storlek och tillvdxt, dr det

r3

emellertid betydelsefullt att ocksi ffi en uppfattning om detta avflcide, dess omfattning och pe vilket sltt det sker. Wallanders undersokning tar i friimsta rumrnet sikte pfl. att klarl[gga detta.

Undersokningen grundar sig pi en analys av forhflllandena i ett femtontal verkstadsforetag. Man sokte si fullstiindigt som mcijligt kartliigga maskinkapitalets storlek och fordelning pfl maskintyPer, anvdndningssdtt, ilder m. m. vid tvfl tidpunkter, ryb4 respektive rgbg. Vidare insamladesuppgifter om vad som >hilnt> med maskinutrustningen mellan dessa&r, dvs. om maskiner hade skrotats, sflIts, renoverats, reparerats och om nyanskaffningar skett. Sammanlagt inforskaffades detaljerade uppgifter om nf,ra 8 ooo maskiner.

Arbetet handlar i forsta hand orn hur forslitningen iiger rum och vilka faktorer, som pflverkar den. Kapitalforemfll slits ut genom att vi anvdnder dem, men de forslits ocksi ekonomiskt bl. a. genom att nya processer och nya produkter krdver effektivare och liimpligare maskinpark. Hciga lonekostnader kan ocksi medfora att reparationer och underhe[ blir fd,r dyra pfl den gamla utrustningen.

Genom ekonomisk forslitning kan allts& utrustning, som ur teknisk synpunkt dr helt felfri, ?indi bti avford ur produktionen.

Det visade sig i detta arbete - om man spaltade upp materialet pi olika typer av maskiner - att livsldngden inte varierade sirskilt mycket dem emellan. Nigon storre skillnad kunde inte konstateras mellan exempelvis dyru och billiga maskiner, men ddremot mellan maskiner i olika foretag. I sj[lva verket var tendensen hflr att expansiva foretag hade liingre livsllngd pe sina maskiner iin stagnerande foretag. Detta torde vata ett resultat av att sidana foretag har forhillandevis mer utrymme for gamla maskiner i sin >andra linje". Bland resultaten kan vidare nd.mnas att kostnaderna for reparationer och underhel inte har nigon tendens att stiga med maskinernas f,:lder.Vidare dr det relativt siillsynt att maskiner helt och hflllet byggr om eller genomgflr grundliga renoveringar. Maskiner med flven mycket ling livstid bakom sig ser alltsfl som regel likadana ut som nflr de sattesin i produktionell.

I den del av boken, som diskuterar sjiilva kapitalbegreppet, por4

d.ngteras att begrepp som kapitalstock och investeringar inte har nigon given innebord. Nigot >objektivt> riktigt kapital- och in' vesteringsbegrepp existerar inte, utan det m8ste bestimmas med hiinsyn till arten av det problem man vill belysa. I sammanhang diir utvecklingsproblemen stir i forgrunden finns det mycket som talar for att det traditionella investeringsbegreppet bor utvidgas till atq omfatta ocksi investeringar i forskning, utvecklingsarbete och utbildning sarnt i verktyg.

BOSTADSBRISTEN

Pfl beglran av Nlringslivets Bostadsutredning utarbetades inorn institutet under viren 196z en promemoria om hyreskontrollens sam' hiillsekonomiska verkningar och om de problem, som kan vilntas uppkomma vid en aweckling av kontrollen. Denna promemoria, vars resultat bostadsutredningen delvis utnyttjade i sin skrift Fri hyresmarknad, blev under htisten foremil for en overarbetnitg och publicerades sedan i institutets smitrycksserie som en fristlende skrifr med titeln >Bostadsbristen.En studie i pri,sbildningen pA Forfattare dr professor Ragnar Bentzel, docent bostadsmarhnaden>>.

Assar Lindbeck och t. f. laborator Ingemar St&hl. De tvfl sistndmnda tillhor ej institutets ordinarie personal utan har engageratsspeciellt for detta arbete.

Vid analysen av hyreskontrollens samhdllsekonomiska verkningar har den nuvarande hyreskontrollerade rnarknaden kontrasterats mot en marknad med jiimviktsprisbildning, dvs. en marknad diir hyrorna bestdms av samspelet rnellan efterfrigan och utbud. MeIlan dessabida marknadsformers funktionssdtt foreligger betydande olikheter. I stiillet for den bostadsbrist och den hyressplittritrB, sorn karakteriserar det hyreskontrollerade samhdllet, utmd.rks jiimviktsrnarknaden av likhet mellan efterfrflgan och utbud samt av hyresparitet. Med det sistnilmnda menas att bostd,der,som frin konsurnenternas synpunkt ter sig likv?irdiga betingar lika hytu. Pe en jiirnviktsmarknad sker tilldelningen av bostiider genom en generell

r5

marknadsmekanism analog med den $om forekommer pi andra konsumtionsvaruomrf,.den.Konsumenterna kan sjiilva viilja den tyP av bostad de onskar. Samma valfrihet forekommer inte pfl den hpeskontrollerade marknaden. Tilldelningen av bostider sker diir enligt andra grunder. De principâ&#x201A;Źr, som till?impas i dag, kan sdgas utgora en blandning av option, ko, ransonering, nepotism m. m.

Diirvid forekommer itskillig diskriminering mellan olika hushillskategorier. S?irskilt missgynnade blir de nybildade hushillen.

Bostadsbristen och hyressplittringen hlmmar rorligheten pn arbetsmarknaden och ddrmed ocksi produktivitetsutvecklingen i samhiillet. Som andra konsekvenser av hyreskontrollen ndmner forfattarna bl. a. att saneringsverksamhetensnedvrids, att strukturrationaliseringen inom detaljhandeln forsvflras, att nyproduktionen av bostfrder inte blir bestilmd av konsumenternas preferenser samt att konkurrensen mellan byggherrarna inskrinks.

I diskussionen kring den svenska bostadspolitiken har ofta hiivdats att bostadsbristenskall >byggasbortu. Ffur detta uttryck mer konkret skall fattas d,r emellertid inte helt klart. Forfattarna diskuterar olika alternativ diirvidlug och kommer till den slutsatsen,att det - hur mycket man iln bygg.r - Ir omcijligt att komma till en situation, i vilken hyreskontrollen kan avvecklas utan att hyrorna stiger i det fildre bostadsbest&ndet.Man kan niimligen aldrig byggu bort hyressplittringen.

Vid en aweckling av hyreskontrollen ger forekomsten av allmilnnyttiga foretag upphov till speciella problem. Om dessafciretagefter en avveckling av hyreskontrollen fortsitter att anvlnda sjiilvkostnadsprinciper vid sin hyressittning innebiir detta att hyrorna i dessa kommer itminstone i det Ildre bestindet foretags fastigheter att tigga under motsvarande marknadshyror. Nigon full marknadsbalans kan de inte etableras. Efterfrigeoverskottet skulle kvarstf,. pfl de allmzinnyttiga foretagens liigenheter och diirmed skulle de nuvarande bostadsproblemen konserveras pi denna del av marknaden.

I den bostadspolitiska debatten gors ofta gdllande att en avveckr6

ling av hyreskontrollen skulle leda dels tilt en >icke onskvd,rd>inkornstomfordelning frfln hyresg[ster till fastighetsdgare,dels till en omford.elning av bostlder till nackdel for bl. a. barnfamiljer.

Det hiivdas emellertid av forfattarna att detta argument som bygger pn forutsdttningen att statens ekonomiska politik i ovrigt forblir ofcirindrad inte frr siirskilt btrande, eftersom stat$makterna i samband med hyreskontrollens avveckting har rncijlighet att korrigera icke onskade effekter sivfll vad inkomstfordelningen som vad bostadsfordelningen betriiffar.

'I ett avslutande avsnitt diskuteras just vilka ekonomisk-politiska medel, som kan tillgripas for att motverka icke onskade konsekvenser av hyreskontrollens avskaffande. Diirvid gcirs bl. a. gellande att generella subventioner d,r verkningslosa sisom bostadspolitiska medel pf,.en jiimviktsmarknad.

TV-I'TVECKLINGEN

I SVERTGE

Institutet har dven under r 96z studerat den fortgiende TV-utvecklingen i Sverige. Detta har skett i form av 4r^ kvartalsvis avgivna raPPorter.

Det kan ber[knas, att det i Sverige vid utgingen av rg6e, dvs.

6 flr efter TV:s start, fanns r,6 miljoner TV-mottagare i bruk, vilket motsvarar en bb-procentig hushillstiickning. Aven om det fortfarande finns delar av landet, dfir TV-mottagaren inte hunnit bti >vardagsvara)),kan sjiilva introduktionsfasen i den svenskaTV-utvecklingen betraktas som ett passerat stadium. I framtiden kommer utvecklingen sannolikt inte att pr?iglasav samma dynamik som hittills. For tiden frarn till flr ry7o kan det dock beriknas, att ytterligare inemot ett av $ru hushill kommer att skaffa sig TV. Detta skulle innebdra att hr ry7o en 8o-procentighushillstlckning nf,.s.

Sambandet mellan TV-utveckling och biografbesoksfrekvenshar tidigare varit foremil for studier inom institutet. Amnet har pn nytt behandlats i en rnindre undersokning, och i diagram g presenteras n&gra av resultaten. Som framgflr av diagrammet ilr samvaria-

r7

Diagrani,

3, Sarnba-det

mellan

biobesiiksfrekvens

och TV-ttithet

lndex:orer fiire TV '100 120 110 100 90 80

t..

70

\

60

\

50 40 30 20 10 0 T V - l i c e n s e rp e r 1 0 0 h u s h d l l

Antol

70

/: 60

a a

/ 50

4,r: '/'!

40 30

/ 20

l.

/ ./

r8

i.'

/

10 0 52

/ti ,.

s3

s4

55

57

ti

'/

a '

I - .. . ?'

58

59

60

,-

-

Bords

---

Stockholm

-.

-

Skellefted

....

Kirunq

61

i

tionen i utvecklingsfiirloppen mycket god. Nedgingen i biobesoksfrekvensen i de redovisade stiiderna sitter in samtidigt med TV-introduktionen. I de stider, dir TV:s start kom sent, har siviil okningen i TV-tiithet sorn nedgflngen i biobesoksfrekvens skett betydligt snabbare iln i de stdder, ddr introduktionen skedde tidigt.

*3 - 634040

r9

Forskningsproiekt

ARBETSKRAFTENS

und,er arbete

NONT,IGIIET

Undersokningen om arbetskraftens rorlighet har i stort sett slutforts under det glngna fr:retoch publiceringen av resultaten beriiknas ske 1963. Medan arbetet under tidigare perioder huvudsakligen varit inriktat pn att beskriva riirlighetens omfattning, har under slutskedet av undersokningen intresset frilmst knutits till ansdllningsbytenas orsaker. Flera olika modeller over bytesforloppen har diirvid provats pfl de data, som insamlats vid intervjuunderscikningen i Norrkoping.

Om man ser till svaren pfl frigan varfdr de intervjuade bytt anstillning overensstdmmer i stort resultaten frfln Norrkopingsundersokningen med dem som erhillits vid utliindska studier av ab betskraftens rorlighet. Endast en minoritet av de intervjuade (o*kring rb*zb procent i de undersokta flldersgrupperna) uppgav att de gjort sitt sista arbetsgivarbyte for att fe bilttre l6n, medan en analys av loneforilndringarna vid samma byten visade att h[lften eller mera (f*?o procent i de olika flldersgupperna) hade upPnfltt en loneforbiittring pi minst 5 procent.

De subjektiva och objektiva mitten pfl >orsakerna>till bytena tycks silunda i denna undersokning liksom i de flesta utldndska studier peka i olika riktning. For att komma vidare i analysen av materialet pn denna punkt har vi diirfor sokt att korstabulera de tvi mitten pn sfr,sfitt, att for varje kategori av uppgivna skiil till bytet, exempelvis lon, vantrivsel, driftsinskrinkning, har undersokts i vad min de individer, som uppgivit detta skiil till sitt byte erhillit hogre, lika eller llgre lon. I diagram 4 redovisasresultaten for arbetare, som var gb ir vid intervjutillfiillet. For att te fram 20

Diagram 4. Sarnbandet mellan uppgrvet skel tiU byto av anstfl[ning och l6netiir arbetare l6dda 1923 Eadringens storlek vid, anstillningsbytet Lon

Andro ek. foktorer

Tvungen byto

Trivsel

Ovrigo skcil

Lcinedndri ngens storlek

> +1A%

t10%

<-10"/"

andelen med mera markanta loneilndringar har lika lon i diagratrrmet satts till * ro procent.

Inte oventat visar det sig, att de som uppgivit att de bytt for lonens skull nistan genomgflende redovisar mycket kraftiga lcineforbiittringar, medan de sorn av driftsinskrdnkning eller liknande skiil tvingats att byta, i m&nga fall redovisar lika eller liigre lon. Den intressanta gruppen iir df,remot den, som uppgivit nflgon form av vantrivsel som skiil till sitt byte. Denna grupp kan ndmligen ocksf;,uppvisa en civervikt av markanta loneforbfittringar. En nedbrytning av materialet i si minga undergruppâ&#x201A;Źr, som det hiir iir friga offi, ilr alltid vansklig i en intervjuundersokning av detta slag.

Resultaten tyder emellertid pfl att den Supp, som uppgivit nigon form av vantrivsel som skiil till sitt byte, inte skulle vara helt okdnslig for lonen som bytesmotiv. Det dr troligen bara det att de tvfl motivâ&#x201A;Źr, vantrivsel och lon, har betydelse vid olika tidpunkter i den process,sorn leder fram till bytet. Det borjar med vantrivsel av nigot slag, det kan giilla arbetstider, arbetets art, arbetsledningen eller dylikt, som leder till att man bcirjar hora sig for om liimpligu bytesalternativ. Orn ett vdlbetalt alternativ dyker upp, sker sedan 2l

bytet av arbetsgivare. Lonen skulle alltsf,.i mflnga av dessafall vara den utlosande faktorn. Detta iir i varje fall den tolkning eller hypotes som vi kommit fram till vid den fortsatta bearbetningen av vflrt material.

rNPt'T- OI.'TPt' T-t'N DERS OKNINGEN Institutet har under de senasteiren deltagit i den input-output-undersokning av det svenska niringslivet, som sedan hosten ryb7 bedrivits vid Stockholms universitet. Vid irets borjan fcirelig en fullstiindig input-output-tabell for ryb7 och pn grundval av denna tabell beriiknade input-koefficienter for varje sektor i produktionssystemet. Koefficienterna har utnyttjats som konstanter i en produktionsmodell, och under forra hiilften av r g6e har denna anvilnts till en serie berilkningar. Under sommaren foretng ett fiirdigt manuskript innehillande en redogorelse for undersokningen och dess viktigaste resultat.

I tabell z iterges ett sammandrag av undersokningens inputoutput-tabell, varvid de rz7 producerande sektorerna sammanforts titl fciljande tre grupper: r. Verkstadsindustri z. Annan industri Z. Ovrig produktiv verksamhet.

Varje rad anger hur motsvarande varugrupp fordelades pn olika slag av anvdndning rgb7. De tre oversta raderna tillsammans visar sf,.lunda hur inom landet producerade varor anvdndes rgb7. Den forsta raden avser verkstadsprodukter. Det framgir av tabellen att den totala produktionen utgjorde r4,7 miljarder kronor och att z,g miljarder htrav gick tilt verkstadsindustrin sj?ilv som insatser i form av rivaror och halvfabrikat. Till annan industri gick som dytik insats 0,6 miljarder och till ovrig produktiv verksamhet 2,2 miljarder (varav ungefir hrilften till byggradsverksamhet). Sammanlagt gick alltsi b,7 miljarder eller 39 procent som produktionsinsats. Resten itgick for export, konsumtion, investering m. m. och 22

Tabell

2. Sammandrag

av iaput-output-tabell

f6r 1957 (mifiarder

kronor)

Destination Ursprung

I

219

or6

2

2r l

rotT

3

Ir r

Import

rr9

Arbete

414

Kapital

m. m.

2t4

|

,0,,

2t2

3'5

rt4

Ir3

or3

614

ot7

I Ir5

o14

B,I

3'5 714

to12

o12

3rB

1'

2t9

lr7

5'9 6r4

I615 915

t:

| 4r7 35'5 4or8 l216

].n 2519

::

|

,,r,

rt2

2618 lBr2

|

,+8,6

anvendes slledes till annat dn produktionsinsats. Raderna z och g visar rnotsvarande data for annan industri och for ovrig produktionsverksamhet.

Medan raderna visar varornas destination, anger kolumnerna hur itgingen inom varje sdrskilt slag av verksamhet var sammansattav olika varor och tjlnster. De tre forsta kolumnerna avser de ndmnda slagen av produktionsverksamhet, och talen i dessakolumner visar sflledesden miingd varor och tjdnster, som fltgfltt som produktionsinsatser inom dessaverksamheter under iret. For exempelvis verkstadsindustrin gillde, att den forbrukade for 2,g miljarder kronor hemmaproducerade verkstadsprodukter, for 2,r miljarder andra hemmaproducerade industriprodukter, for r,9 miljarder importerade varor etc.

Av tabellen framgflr bl. a. att inom de red.ovisadeslagen av produktionsverksamhet itgick dels import, arbete och kapital m. m., dels produkter frin samtliga tre slag av produktionsverksamhet. De olika produktionsgrenarna anvender siledes varandras produkter som insatser i den egna verksamheten, och de blir diirigenom beroende av varandra. En rninskning eller cikning av en viss produktion Sterverkar diirfor pi produktion och sysselsittning inom samtliga tre grenar.

23

Om man antar att fdrbrukningen$ proportionella sammanstttning dr ofortndrad och overensstemmermed talen i kolumnerna r, z och Z, iir det l?itt att beriikna vilken effekt en given for?indring fir pf,,produktion och sysselstttning.En sidan beriikning ger exempelvis vid handen, att en produktionsokning inom verkstadsindustrin pn roo miljoner kronor (frir export, konsumtion eller dylikt) leder till en total produktionscikning inorn verkstadsindustrin pn rs6 miljoner, inom annan industri pe e8 miljoner och inom ovrig produktionsverksamhet pi rg miljoner. Vid varje sidan produktion sysselstttsarbetskraft. Okningen hiiri kan beriiknas motsvara loner for 98 miljoner kronor inom verkstadsindustrin, 5 miljoner inom annan industri och 8 miljoner inom ovrig produktionsverksamhet, eller sammanlagt g r miljoner kronor.

Verkningarna av en exportokning kan illustreras med foljande exempel. Exporten antas genomgiende oka med to procent av det for ryb7 angivna vilrdet, siledesmed r g7 miljarder kronor. Utifrin tidigare angivna berikningsmetoder skulle detta medfora en dkning av produktionen av verkstadsproduktermed b r b miljoner, av andra industriprodukter med r nZ miljoner och av ovrig produktion med 824 miljoner kronor. Sysselsflttningen skulle oka med ett lonebelopp pn 679 miljoner och importen med ett belopp pi zzr miljoner kronor.

Med produktionssystemet delat pn tre stora sektorsgrupper fir emellertid varje grupp en mycket heterogen sammansdttning. Huruvida de utford.a beriikningarna ger tillforlitliga resultat blir de bl. a. beroende av om forhillandet mellan sektorssuppernas delar forindras. Det dr for att komma till rttta med dylika komplikationer som input-output-underscikningenarbetat med ett sfl stort antal sektorer. r ORETAGSBESKATTNINGEN Niir man talar om den utdelade bolagsvinstensdubbelbeskattning, ligger det i resonemanget ofta ett antagande att fltminstone vissa kategorier aktiezigare ir skattemlssigt diskriminerade. Vilka 24

dessa dr, beror pfl vilken jfimfdrelsenorm man anvinder. Vi antar tilt en borjan , att aktiebolagsskatten i huvudsak inte overviltras. I sfl fall kan det vara rimligt att sitta upp som principiellt ideal, a6 den del av em bolags hela vinst, som belciper pfl en aktiedgare, sammanlagt hos bolaget och honom beskattaslika hogt som om det varit frigan om aktielgarens egen inkomst. En jiimforelse av ridande system med detta idealliige har gjorts i diagram 5 A. Det visar vilken merbelastning bolagsskatten innebilr for aktielgare i olika rnarginalskamelf,gen.H?irvid forutsitts att hela bolagsvinsten efter skatt delas ut. Samma forutsiittning kan ocksfl uttryckas sfl, att i diagrarnmet beaktas endast den for utdelnitg disponerade andelen av bolagets vinst och skatten pe denna.

'Forutsittningarna lr naturligtvis mycket forenklade. Bl. a. har bolagsskatten uppragits till 50 procent, och denna siffra har inte reducerats for eventuella overvfrltringseffekter. Genom att det fcirutsdtts atr hela bolagsvinsten delas ut, bortses frin att skatten pe sparande inom bolag ter sig lng frin de hogt marginalbeskattade aktietgarnas synpunkt men hog frin de skattefria aktieiigarnas. En annan tiinkbar korrektion, som hiir underlitits, giiller det forhitlan' der, atr aktiedgarnas marginalskatteliige skulle forskjutas uppflt, offi bolagens hela vinst brutto fore skatt rflknades in i deras inkomst i stf,llet for som nu bara den utdelade nettovinsten. ,Man ser litt, att vad som h?ir definierats som merbelastning genom dubbelbeskattningen av utdelad vinst, om den milts i forhflllande rill hela bolagsvinstâ&#x201A;ŹD, slir betydligt mindre hirt mot de hogst marginalbeskattade aktiedgarna iln mot dem, som har den lilgsta marginalskatten. S[tts ddrernot merbelastningen i forhflllande rill enbart vad aktie[garna fflr behfllla av sin utdelnitg, blir resultatet ett annat - den ilr dfr.genomgiende roo Procent i virt exempel. Mdts som merbelastning endast dubbelbeskattningens andra led, alltsfl den personliga inkomstskatten pe utdelnitg, framstir diskrimineringen som frilmst riktad rnot de hogre inkomsttagarna.

Det ilr intressant att notera, att den amerikanska diskussionen om rfltt metodik for lilttnader i dubbelbeskattningen forefaller att ha 25

Diagram

5. Skattebelastningen

vid, olika

t5rper av bolags-

A

o/ /o

100

B

o/ /o

----------

100

5

100 A ktie?igarnasmarginalskatt,

06

100

o/ /o

A kcie?igarnas marginalskatt,

c

o/ /o

och utd.elni,,gsskatt

D

o/ /o

100

o/ lo

100

t7 u"'t'' ,t?

'/

.r/)

I 2./

--

2

-7

. . a- -'

^..t

./

/t

.a.

7J--a

./' /'

./ /

.7"-./'

/

--

. -J

r-r

"/ ,/' /

-_

'/

?L-'-1.--.n,r:--.-

-,i-.

r-. .^/

-'r\'.\..-.1

,../ -

o

.

\

.

.

\

/

100 Aktieagarnasmarginalskatt,o//o

Aktieiigarnasmarginalskatt,%

r. Total skatt pi utdelad vinst 2. Bolagsskatt g. Progressiv inkomstskatt 4. Merbelastning i procent av total bolagsvinst 5' Merbelastning i procent av behillen utdelning efter skatt 6. Total skatt pi utdelad vinst, nir den personliga inkomstskatten iir utriiknad pt 5o procent av mottagna utdelningars belopp 7' Total skatt pA utdelad vinst, nir den personliga inkomstskatten iir reducerad med 5o procent av mottagna utdelningars belopp B. Total skatt pi utdelad vinst, nar den personliga inkomstskatten utr6knas pe utdelad vinst med 50 procents fcirhcijning och avdrag frin skatten medges med 50 procent av mottagna utdelningars belopp 9' Total skatt pi utdelad vinst, nir bolagsskatten siinkts till z5 procent pi fcir utdelning disponerad vinst

26

blivit helt inflammerad genom de diskuterande parternas olikhet. i attityd pl denna punkr.

En liittnad i dubbelbeskattningâ&#x201A;Źr, som riktar sig mor aktieiigarsidan, kan gestaltas sorn ett helt eller delvis fritagande av aktieutdelningarna frin personlig inkomstskatt. Resultatet blir, som diaSam 5 B visar, att merbelastningen stflr kvar frir de lf,gt marginalbeskattade aktieigarnas del, men forbyts i en mindrebelastning for aktieiigare med h.tg marginalskatt. Denna effekt kan mildras men inte undanrojas genom en sidan gestaltning av skattelindringen for utdelningar, som innebdr avdrag frfln skatten med en viss kvotdel av mottagna utdelningars belopp. For att bli effektiv for de liigsr rnarginalbeskattadeaktieiigarna kan en sfldan littnad forbindas med. rnojtigheter till restitution av skattemedel for sf,.danaskattskytdig", vilkas egen skatt inte tlcker avdraget. I USA, d?ir metoden med avdrag frin skatten i viss ornfattning tilliirnpss, strdcksden emellertid. inte si lingt. De t dr ocksi tveksaffit, orn den skattefrihet, som i virt land medges t. ex. vissa fonder och stiftelser, via en sfldan reform bcir utstrickas till for deras riikning intjdnad.e bolagsvinsrer.

Vitl rnan litta merbelastningen lika mycket for alla grupper, kan rnan tdnka sig att byggu ut systemet med avdrag frin skatten. Den del av bolagets inkomst, som gitt it till bolagsskam,skulle rflknas in frven i aktieiigarens inkomst i en ornfattning motsvarande den, i vilken rnan tar hiinsyn till bolagsskatten genom rdtt titl avdrag frin skatten. Medges t. ex. ett sidant avdrag med 50 procent av mottagna utdelningars belopp, flr en forhcijning rned bo procenr av utdelningsbeloppen vid inkornsttaxeringen indicerad. Resultarer framgf,.r av diagram b C. Det resultat, som dirmed vinnes, sammanfaller i princip med det man fir, om man i stiillet placerar skatteltttnaden hos det utdelande bolaget. Sa har gjorts i diagram b D, som visar lf,get efter en sdnkning av bolagsskattentill zb procent pn den vinst, sorn netto efter skatt disponerasfor utdelnirg.

Vill man nu alls litta dubbelbeskattninger, kan det fcirefalla enklast att vdlja denna sista metod. Men det kan inte uteslutas,att

27

figurer kan klar' verkligheten ef mera komplicerad in dessaenkla kan fdretas pl gdra, och att mera rationellt utformade lflttnader D?irmed skulle man bl' a' vinna' att en skatte"k,i.eg"r.ridan. lindring inte generellt medglves alla fiir sina aktieutdelningar genom skattefria subjekt - r. ex. de skattefria fonderna och vissa dubbelbeskattningsavtal skattefria eller endast ligt kupongbeskatocksfl tade utlindska dgare till svenska aktier. En fiirdel skulle det av kunna vara, att man inte behiivde gtira ldttnaderna beroende att utdelningen ryms inom utredningsirets redovisade, skattepliktiga vinst.

1n utfiirlig behandling av den differentierade bolagsskattens problem fdreligger i manuskriPt, som efter ytterligare bearbetning institu' oarrru, bli publiceringsfiirdigt under 1963' I samband med tets utredning om fiiretagsbeskattningen har utredning'smannen iven engagerats fiir en av National Bureau of Economic Research igingsatt, internationellt j[mfiirande undersiikning av skattepolitiskaitg?irders effekt pl den ekonomiska tillviixten. Resultatet hiirav torde sannolikt komma att Presenterasunder slutet av 1963'

LASTBILSTRANSIPORTER

I SVERIGE 1950-61

den Avsikten med denna undersiikning ilr att utiika kunskapen om utviktiga del av transportsektorn, som lastbilstrafiken utgiir. Med g&ngspunkt frin olika allm?int tillgflngliga eller pfl siinkilt sitt insamlade uppgifter har arbetet fr2imst inriktats pi att siika komma fram till en bild av lastbilstransPorternas omfattning, utveckling att siika och struktur under perioden 195o-6r. Det har dlrvid giillt underbesvara frigor av rypen: Vilka fiirlndringar har bilbestflndet och gitt? Vilken omfattning och utveckling har transportarbetet den befordrade godsm?ingden haft? Hur fiirdelar sig transporterna ir pfl olika transPortavstind, niiringsgrenar och varuslag? Hur stor fordonens utnyttjandegrad?

En indelning av lastbilstrafiken i i ena sidan lokaltrafik och i andra sidan fj2irrtrafik kan siigasutgiira en ,funktionelb indelning.

28

Avgriinsningen av dessa trafikslag brukar ske efter vissa vtrden pfl medeltransportldngden, och i virt land brukar man i allmtnhet lita grinsen ge vid roo kilometer. Trafik pfl liingre avstend iin roo kilometer brukar bendmnas fjiirrtrafik.

Den helt dominerande delen av lastbilstransporterna ir att betrakta som lokaltrafik. Nira 7b procent av lastbilarna$ transportarbete i tonkilometer sker nimligen pe avstflnd under ro mil och av godsmf,ngden i ton gir cirka gb procent i lokaltrafik. Att de korta transporterna helt dominerar inom lastbilstrafiken avspeglas ocksi i medeltransportldngden, vars genomsnitt ir 196r Hg pi 3r kilometer. Den har dock okat betydligt sedan ir rgbo, di den uppgick till 16 kilometer.

Fjiirrtrafiken ilr emellertid den del av lastbilstrafiken, som sedan Fr r gbo expanderat snabbast. Transportarbetet inom den yrkesrndssigatrafiker, dvs. det som flkarbilarna utfcir, mer dn fyrdubblades under perioden lgbo-6r. Fortfarande utgor dock, som nilmnts ovan, fjzirrtrafiken en liten del av den totala trafikerl. Tabell g ger vissa relationstal for den yrkesmiissigadelen Den helt dominerande delen, 85 i go procent, av den yrkesmdssiga fj?irrtrafiken sker via de s. k. transportformedlingsfciretagen,zy vilka AB Godstrafik & Bilspedition (Bilspedition) och AB Svenska Godscentraler (ASG) eir de storsta. Tendensen under rg5o-talet har varit att en allt storre andel av transporterna organiseratsvia transportformedl ingsforetag.

Fjiirrtrafiken beror en miingd orter runt om i landet. Aven om trafiken till istor del strfllar samrnan till i'eller ihrtgir frin vissa har trafiframfor allt vflra stora och medelstora ,iad., centra kens ursprung och destination totalt sett en mycket stor spridnitg over hela landet. Fjiirrtrafiken beror siledes inte enbart Stockholm, Goteborg och Malmii, fastdn cirka 38 procent av fjirrtrafikgodset i ton rdknat har antingen start- eller mfllpunkten i dessaorter. Trafikutbytet dessa storstider ernellan utgor en mycket liten del av den totala fjiirrtrafiken.

Inom den icke yrkesmissiga lastbilstrafiken - den s. k. firmabils29

1'abeg

g. Fiiintraflkens procentuella andel av den y'rkesmissiga 1950, 1960 ocb 1961 tastbilstraltken

Antal

bilar

Inkcird frakt

4r4 B14

Total kcirstr?icka Befordrad godsm?ingd

I Iro

Transportarbete

25ro

2r7

6rr

5r9 I3ro

r 315

r3r4

I3rB

4,7 30,3

3I '5

5rI

dr fjiirrtrafiken relativt sett av nflgot mindre omfatttrafiken ning In inom den yrkesmiissigatrafiken. Av de data, som erholls vid institutets srickprovsundersokning hosten t 960 rorande den icke yrkesmissiga lastbilstrafikâ&#x201A;Źo, framg hr att knappt g Procent av totala antalet lastbilar utforde transporter pe avstand av i genomsnitt over ro mil. Dessabilar transporterade knappt 4 Procent av den totala godsmilngden och utforde cirka zb procent av det totala transportarbetet i tonkilometer. Uttryckt i absoluta tal motsvarar detta cirka Motsvab miljoner ron gods och cirka o,8 miljarder tonkilometer. rande siffror for den yrkesmdssigafjiirrtrafiken uppgick ir r 960 rill cirka 4 miljoner ton gods och cirka r, I miljarder tonkilometer.

KAPITALUN DERS OI(NINGEN Undersiikningens grundldggande problemsdllning ir att belysa sambander mellan produktionstillviixt a ena sidan samt kapital6kning och teknisk urveckling i den andra. Syftet ir siledes att soka besttmma den reala avkastningen av olika slagsinvesteringar. Som bekant behover dock inte avkastningen med nodviindighet UPPtrilda som en produktionsokning utan kan ilven anta formen av besparingar av andra produktionsmedel, framfor allt arbetskraft.

Det ir d?irfor uran vidare klart att kapitalets betydelse ur denna synvinkel inte kan studeras utan att htnsyn tas tilt ovriga produktionsmedel. Detta gitler i synnerhet arbetskraften, men eventuellt kan det i vissa falt visa sig nodviindigt att dven introducera ri.varuoch energiforbrukning i analysen. Den tekniska utvecklingen pn' 3o

verkar vidare den reala avkastningen av det existerande kapitalbestindet, samtidigt som den for sin introduktion ofta krd,ver investeringar i ny kapitalutrustning.

Institutets kapitalundersoknirg har begriinsats till en analys av dessaproblem inom industriproduktionen. Undersokningen bedrivs efter tvfl huvudlinjer: I ena sidan som en ren tidsserieanalysav den aggregerade utvecklingen for de itta industrigruppâ&#x201A;Źr, som industristatistiken redovisar, i andra sidan som en kombinerad tidsserieoch tvirsnittsanalys av ett sjuttiotal utvalda foretag inom en och samma bransch. Vissa resultat av den agsegerade tidsseriestudien publicerade som bilaga till r gbg fr.rslingtidsuredning och i institutets smfltryckserie (rr 24 synes tyda pfl att den tekniska urvecklingen haft mindre betydelse for industrins produktionsutveckling i Sverige fln vad liknande undersokningar fcir USA och Norge givit till resultar.

Resultat frin studier pn basis av aggregerat material blir dock med nodvzindighet synnerligen svlra att ge en konkret innebcird.

For att uppni en rner realistisk tolkning av dessaresultat har diirfor den andra huvudlinjen utformats sorn en ganska ingiende, jii*forande studie av enskilda fciretags utveckling under efterkrigstiden. Denna uppl[ggning ger mojlighet till tvi typer av studier: dels jiimforelser mellan foretagen vid given tidpunkt, dels analys av och jemforelse mellan olika fciretags utveckling i tiden. Insamlingen av data rcirande produktion, sysselsdttning,investeringar samt bestind av maskiner och andra anliiggningar de senare representerade av brandforsdkringsvd,rdena for de berorda foretagen har helt nyligen avslutats. Detta rnaterial mflste dock, innan nigon analytiskt betonad bearbetning genomfors, kompletteras pfl vissa punkter. For att belysa nigra av de problemsffillningar, som denna del av undersokningen skall behandla, kan dock vissa preliminilra bearbetningar redovisas.

'For tjugosju foretag med varierande irsproduktion har itgingstalen for arbetskraft iren lgb5 och rgbg bertknats. Atgingstaler har hiir definierats som det antal arbetstimmar, som i genomsnitt itgir 31

(t/Q) Diagrarn 6. samband.et mellan Atgtnggtal 16r arbetskralt produktioasvolym och (KlL) per sysselsatt kapitalutrustui-g

respektive (9)

lndex fcir K/L

lndex fdr

L/o 250r

200

150

lndex fcir

o

l ndex far

a

av I ooo inom varje fiiretag for att framstltla varor till ett virde varkronor. Kalkylerna for lgSg har utfiirts i rg55 irs varupriser, De for olika fiir resultaren firr de bflda flren bor vara jemforbara. bestdmning av foretag observeradevlrdena har sedan umyttjats for ftir arbetskraft e6 matematiskt uttryck, som anger hur fltgflngstalet Dessa samband systematiskt varierar med produktionens storlek. har grafiskt iskfldliggjorts i diagram 6 A. under rg55 Kurvan for rgbg ligger som syns i hela sitt fiirlopp produktionsirs kurva, vilket innebdr art arbetsitgingen vid varje effektivare anstorlek stnktes mellan de bida tidpunkterna. Den har med s[kerhet vflndning som iterspeglas i kurvans forskjutning och i >rena)> sin grund bide i en utokning av kapitalutrustningen analys av den rationaliseringar samt tekniska forbflttringar. For en inbordes betytekniska utvecklingen respektive kapitaliikningens goras till delse pi denna punkt mflste dock kapitalv?irdeuPPgifterna framgflr att foremflI for vissa bearbetningar. Av kurvornas lutning ju storre foreitgingstalet for de undersdkta foretagen var mindre produktionsrager,var; for bida iren giltde att vid en okning av o,3-o,4 procent. skalan med en procenr nedgick fltgflngstalet med fiiretagsstorNedgingen i itgingstaler for arbetskraft vid vlxande 32

lek f,.terspeglardelais olikheter mellan de enskilda fciretagen vad betriffar kapitalutrusmingens storlek i forhflllande till antalet sysselsatta. De stora och medelstora foretagen hade, jiimfort med de smi, en betydligt storre kapitalutrustning till varje anst?illds forfogande (se diagram 6 B). De minsta foretagens hoga &tgangstalkan diirfor till stor del forklaras av en liigre mekaniseringsgrad. Fcir de storsta fiiretagen g?iller dock inte att kapitalvolymen per sysselsatt dr stijrre ?in i de medelstora; i sjiilva verket tyder materialet nilrmast pn aft motsatsenskulle gdlla.

Den vid vilxande fciretagsstorlek plvisade minskningen i fltgingstalet fcir arbetskraft kan d?irfcir inte vara bestilmd enbart av olikheter i rnekaniseringsgraden. Kompletterande forklaringar mflste scikasoch som ett forsta steg har produktionsskalans betydelse studerats. Detta har skett genom att for enskilda foretag observerade vdrden anpassatstill ett samband mellan frrena sidan produktionens storlek och e, andra sidan bide kapital- och arbetskraftsinsatsema.

For rgbb erholls di en skalfaktor med vfirdet r,Z, vilket innebir att en okning av arbetskraft och kapital med vardera I procent skulle ge till resultat en produktionsokning pe r,Z procent. Eftersom produktionen stiger i snabbare takt dn insatsen av bdda faktorerna, miste itgingstalen for sflvll arbetskraft som kapital vara fallande vid stigande foretagsstorlek.

Denna preliminiira analys av materialet syns alltsfl tyda pf,.att det foreligger betydande stordriftsfordelar bland de undersokta foretagen. Innan nigra mer bestdmda slutsatserkan dras i detta avseende miste dock ytterligare faktorer analyseras:i frdmsta hand kommer betydelsen av kapitalforemilens flldersstruktur och ddrmed deras tekniska effektivitet att studeras.

DEN FRAMTIDA OCII

ET'TERFNAGAN PA CELLULOSA

PAPPER

Under nlstan hela efterkrigstiden har olika nationella och internaatta med att soka becloma hur tionella organisationer varit syssels den framtida efterfrngan pn papper och papp kommer att utveckla

33

sig. Detta stora intresse for papperskonsumtionens framtid sammanhflnger forst och frdmst med att produktionen av dessavaror dr - relativt sett - mycket kapitalkriivande och investeringarna av ling varaktighet, varfor man vid investeringsoverviganden ir i starkt behov av prognoser over den framtida efterfrigeutvecklingen.

For det andra har problemen dven aktualiserats av att en vissPaPPerstillforsel ansesvara en icke oviktig betingelse for vtt en kulturell och ekonomisk expansion skatl komma till stind i utvecklingsl?inderna. Den framtida papperskonsumtionens betydelse ur synPunkten av tillgflngen pe liimplig" rivaror ilr en tredje grUPP av Problem, som ligger bakom intresset for dessaPrognoser.

De prognoser, som i en eller annan form varit tillg?ingliga, har i allminhet varit utforda av internationella organisationer. I fiirsta hand har FAO, UNESCO och divarande OEEC pi olika sitt engagerat sig i detta arbete och minga virdefulla resultat rorande den framtida utvecklingen har erhillits hilrigenom. Detta har emellertid enligt institutets mening - i sin tur skapat ett behov av att klarlngga dessaprognosers konsekvenserfor det svenskandringslivet.

Den undersokning, som institutet nyligen pflborjat, avser att studera den framtid.a konsumtionen mot bakgtunden av den svenska produktions- och exportutvecklingen under r goo-talet, varvid silrskild uppmdrksamhet Ignas problemet om for?idlingsgradenhos den svenska exporten, d.vs. frigan om exportens fiirdelning pi halvfabrikaten massaoch cellulosa respektive fiirdigvarorna PaPPeroch papp. Efter en inledande historisk expos6 presenterasnigra olika efterfrigeprognoser for perioden fram till rg7o. Undersokningen avgrdnsasrill am enbarr g?illa Vdsteuropa. Forutom efterfrigeprognoserna kommer visst material over de framtida kapacitetstillskotten att presenteras.H[r befinner man sig emellertid pi vdsentligen osd.kraremark an nilr det giller efterfrigans utveckling, vilket i sin tur medfor att prognoserna over den framtida marknadsutvecklingen kan berfrknas bli synnerligen osdkra.

34

REKLAMENS VERKNINGAR Den probleminventerande studien av reklamens samhilllsekonomiska effekter har fortsatt under flret och ber?iknaskunna publiceras under 196g. Bland sporsmil, som f,r foremil for ndrmare penetrering, kan nimnas reklamen som informationsfcirrnedlare, reklarnens effekter pn efterfrigan och vilfirdsekonomiska aspekter pn reklamelr. Undersokningen ir i huvudsak teoretiskt inriktad.

Reklamen ir mycket omdebatterad. I hog grad dr det kritiska roster som dominerar. Undersokningar i siviil Sverig. som utlandet visar att allmdnhetens instdllning till reklam i minga avseendenfrr negativ.

Med hinsyn till att reklamens utovare framstir sisom specialister pfl opinionsbildning kan det synasunderligt att de inte lyckats att skapa bittre forstielse for den egna hanteringen. Det bor emellertid klart slis fast, att sjzilva det faktum att reklamen kritiseras rner dn de flesta andra ekonomiska foreteelser inte behover innebflra, att reklamen ocksi, dr mer fortjiint av kritik. Detta konstaterande g?iller alldeles oberoende av vilka bedomningsgrunder, som tilliirnpas.

I'Fciratt kunna fullgora sina uppgifter miste reklarnen bli upprnlrksammad. En annons som inte blir observerad eller en reklamfilm som visas for en tom biografsalong saknar alla rnojligheter att fylla nigon funktion. Men i och med att reklamen i alla dess former exponerar sig for offentligheten attraherar den kritiker. I viss min kan det alltsi stgas vara konstitutivt betingat att reklamen si ofta blir foremil for kritik. Det dr n&got den har gemensamt med alla publika foreteelser.fnte bara de potentiella koparna utan alla, som kommer i kontakt med reklamâ&#x201A;Źr, har mojlighet att leverera kritik.

Ett vanligt terna i kritiken dr att reklambudskapen dr onyanserade, overdrivna och stundom rent lognaktiga. Det dr vid en bediimnitg hf,rav viktigt att skilja mellan fl ena sidan reklamen i sig sorn en form av masskommunikation och e andra sidan reklamen$ faktiska utforrnning och innehell. Reklamen som sf,.daniir inte lika

35

neuffal till de budskap den fdrmedlar som telefonnltet iir till vad som sflgr i mikrofonerna. Den som tillhandaha]ler information genom reklam ir samma ekonomiska enhet som s?iljer de varor och tjiinster f6r vilka det giirs reklam. F6retagen har bara motiv att ftirmedla sfldan information som ster i samklang med de mll, som uppsatts fdr verksamheten. Inget fdretag har sllunda anledning att sprida vetande, som leder tilt sjunkande vinster, krympande mark' nadsandelar eller fdrsimrad likviditet. Att ge Partisk och ofullstiindig information ar diirfiir n&got fiir reklamen konstitutivt. D?iremot mesre inte reklamen med nddviindighet vara oetisk eller smakl6s.

Kritiken f6r den oetiska reklamen drabbar diirfdr dem som tillhandahiller densamma och inte teklamen som sfldan.

I(ONSUMTIONSSTI'DIER Institutet har under irens lopp publicerat flera arbeten riirande den privata konsumtionens hittillsvarande och framtida utveckling.

Avsikten dt att under 1963 ffirdigptiilla en ny framtidsbeddmning, varvid perspektivet fdrliings till r97o. Under iret har f6rberedelser pigitt f6r detta arbete och den gfltp" konsumtionsutvecklingen har fdljts t. o. m. 196r. Samtidigt har fiirsiik gjorts att ffl ett $ePp om vissa konsumtionsomrflden, som av statistiska skil ej har tagits med i de tidigare beriikningarna. Till dessahiir flygresor och vissa varaktiga konsumtionsvaror, men andra Poster, varav utlandsresorna tycks vara de mest betydelsefulla, ir fortfarande helt ofltkomliga.

Vidare har vi undersiikt miijligheten att pi vissa punkter ftirbiittra det statistiska underlaget till beriikningarna, och nlgra revideringar av tidigare publicerade serier, bl. a. pi livsmedelsomridet, skall redovisas i den planerade skriften. De hypoteser, som har legat till grund fiir de tidigare publicerade Prognoserna, skall ocksi ompriivas- Bl. a. skall undersiikas huruvida det iir rimligt att riikna med konstanta elasticiteter under hela rg6o'talet. under lret har som etr prelimin?irt resultat av de pflg&endekonsumrionsstudierna ett manuskript fiirdigstillts, i vilket Prognoser 36

gors for konsumtionsutvecklingen fram till och med rg7o.Denna uppsats kommer under 196g att publiceras i en samlingsvolym med konsumtionsprognoser for olika liinder. Som utgivare av detta ?tbete stf,r Association scientifique europdenne pour la privision 6conornique e moyen et e long terrne (ASEPELT), i vilken organisation institutets chef ingir sorn medlem.

I sarnband med konsumtionsundersokningarna har det visat sig vara praktiskt att ligga upp ett kortregister over in- och utliindska bocker och tidskriftsartiklar, som behandlar den privata konsumtionen. Detta register beriiknas vara klart under 1963.

Avsikten dr vidare att l?igga om konsumtionsstatistiken sfl att mer detaljerade inforrnationer f,n tidigare erhf,.lls.Hittills har konsumtionsserier i regel forts endast fdr grupper av varor, men det vore onskvdrt att skapa en mer detaljerad uppdelning, varvid i vissa fall dven enstaka varor redovisas.Ett register upplagt pfl detta sdtt skulle i vdsentlig grad utoka institutets service-mojligheter pfl detta ornrflde i samband med de talrika forfrigningar, som brukar riktas till oss.

TV:S INTIIODIIKTIONSFORLOPP

I SVERIGT

Institutets under en fdljd av hr i rapportform presenterade kartliiggning av svensk TV-utveckling utgor ett rikt underlug fcir en introduktionsstudie pe ett ur konsumtionssynpunkt betydelsefullt varuomride. En planerad sammanfattning av hittills publicerade rapporter ir avsedd att diskutera vilka faktorer, som varit besttmmande for TV:s snabba introduktion i Sverig..

Samtidigt med att den svenska TV-utvecklingen trd,tt in i ett lugnare skede, iir det mojligt att iaktta en pigiende fcirskjutning i inriktningen av Tv-kopen mot en minskad andel fcirstaapparatskop och en okad andel ersdttnings- och andraapparatskop. De ndrmaste iren dr det i synnerhet ersilttningskopen, sorn kan vdntas komma att spela en for den svenska TV-marknaden starkt vdxande roll.

Hur stora Tv-kdpen blir i framtiden kommer de i hog grad att

37

bero pfl TV-appararernas livsldngd. Detta kan illustreras genom f61jande rd,kneexempel.

Med ledning av uppgifter beuiiffande den hittillsvarande faktiska licensurvecklingen samt med utgingspunkt frfln en inom Telestyrelsen gjord prognos for Tv-licensutvecklingen fram t. o. m. t97o kan berikningar goras for apparatanskaffningen under 1970, fordelad pfl forstagings- och ersittningskop. Om man antar att en TVapparars tekniska livstiingd uppgir till 7 ir kommer ersittningskopen LgToatr uppge till cirka 1zbooo apparater. Om man i stdllet utgir ifrfln att en TV-apparat ersitts efter i genomsnitt 5 irs anvindnirg blir ersdrtningskopen av vflsentligt storre omfattning och kan beriiknas upPga till ndra 6oo ooo aPparater. >7-irsalternativeD>

>5-irsalternativeb>

Ersiittningsk<5p

54 ooo ge6 ooo

54 ooo 595 ooo

Summa

38o ooo

649 ooo

Fcirstagingskcip

I Forenta 7-irsalternativet bygger pfl amerikanska erfarenheter.

Staterna har det visat sig, att en TV-mottagares medellivslilngd UPPger d11cirka 7 ir. Det kan emellertid tf,nkas, att forzindringar i utforande liksom i apparatens tekniska utrustning kan komma att icke ovisentligt driva fram en snabbare iteranskaffnitg. Vira berdkningar enligt 5-nrsalternativet illustrerar den mycket betydande effekt, som en iikning av iteranskaffningen skulle kunna fe.

38

Statistiska och ekonomiska oversikter

PRODUKTIONSINDII( Institutet har under r g6e liksom tidigare svarat for beriikningarna av Industriforbundets produktionsindex. Eftersom avsikten med denna index bl. a. ir att for konjunkturanalysiindamil md,ta de mf,.natliga foriindringarna i industrins produktionsvolym, krdvs ett snabbt fiirdigstiillande av resultaten. Mot detta krav pfl snabbhet stir en iinskan om att statistiken skall vara si noggrann och rittvisande sorn mojligt. Att samtidigt tillgodose bida dessakrav stoter ofta pfl vissa svirigheter.

Industrifcirbundets produktionsindex fcireligger klart 6-7 veckor efter den aktuella mi.nadens utging, vilket betyder att beriikningarna miste baseraspe produktionsuppgifter rned relativt kort framstiillningstid. Sidana uppgifter avser i allmiinhet endast ett begriinsat antal viktiga varor eller relativt stora aggregat av varor. Dessutom dr det ofta omojligt att erhilla uppgifter frin annat in ett urval av foretag. I mflnga branscher kan man overhuvudtaget inte fa fram produktionsuppgifter tillriickligt snabbt, varfor man diir ilr hfinvisad till att anvilnda andra indikatorer fiir produktionsutvecklingen. Den i det sammanhanget viktigaste indikatorn dr sysselsdttningsstatistik i form av data rcirande antal arbetstimmar eller antal arbetare. Dessauppgifter kan sedan eventuellt korrigeras med ett antagande om for?indringen i produktionen per timrne eller per arbetare. Det 1r emellertid i de flesta fall mycket svirt att med nf,.gon sdkerhet uttala sig om produktivitetens foriindringar. Av det ovan sagda framgflr alltsi att en rninadsindex civer industriproduktionen med nodviindighet miste baseraspn ganska grova indikatorer. Det ir diirfor onskvdrt att man fortlopande bevakar mcijligheterna till okad information, si att de anvdnda indikatorerna hela

39

?. Produktionsind,ex

Diagrarn

fiir hela ind.ustrin 1961-62

Index rgg5: too lndex

r-

----

0

1962 1961

17-3456789101112 M dnod

tiden dr av se hog kvalitet, som det under de givna betingelserna dr mojligt.

Industriforbunders produktionsindex har under r 96e beriiknats enligt samma metoder och med samma indikatorer som under t96t, rrors att det har varit mojligt att i vissa avseenden gcira fcirbdttrande aktualiseringar, i forsta hand genom ett fornyat och utokat urval av foretag. Det har emellertid ansettsonskvdrt att dessaforind.ring"r, som i allmilnhet tr relativt dyrbara att genomfora, gors samtidigt med den stora och genomgripande revision, som avsestgu rum i samband med den sedan liinge planerade omliiggningen av den officiella statliga produktionsstatistiken. Det ilr nimligen omojligt atr i fiirvzig avgora pi vilket sitt aktualiseringarna skall ske, si 40

Diagrarn Arssiffror

8. Prodtrktionsind,ex

fiir hela industrin

t93E-62

fcir hela industrin I 9g5-6 r och kvartalssiffror (snsongkorrigerade) fdr hela industrin samt kapital- respektive konsumtionsvaruindustrin 1959-6e Index: 1935: Ioo

lndex

'lb-

tni I

., t --J

4

a\-./

-/

J

o l

r a

a

a

a

a

.

a

a a . a

r

a

r 1

a . a a

.j a

|

0 _l_l

|

|

I

193s 37 39 41

-.

-

-

|

|

|

|

43 45

K C p i tOl voruindustri

|

t

47

-

I

|

49

|

r I

51

I

|

|

I

53

Helo industrin

I

57

I

|

59

|

61 19s9

61

62

Konsumtionsvoruindustri

att de ocksi efter en civergirg till ert nyrr system kommer att vara de effektivaste.

Den ovan nfrrnnda omliiggningen av den statliga industristatistiken har kraftigt fcirsenat berdkningarna av r gbg irs definitiva produktionsindex (hittills ber?iknad av kommerskollegium men frfln och med r g5g flrs index av statistiskacentralbyrir). Nigon anknyrning av Industrifdrbundets produktionsindex till den statliga indexen for i.r l gbg har diirfor inte kunnat goras under r g6s.

Utvecklingen av produktionsindex for hela industrin minadsvis

4r

Diagram

g. produktionsvolSrmen

i vissa branscher

iuom ind.ustrin

1959-62

Siisongkorrigeradeserier. Kvartalssiffror Index: Igg5'= Ioo Index

JiirnmolmsgruYor

Jiirn- och'metollverk

Triiindustri

Mcssaindustri

Pcppersindustri

Livsmedelsindustri

180 160 140 124 100 80

0

200 180 160 140 120 100 80

o Konfektiortsindustri

Textilindustri

Liider- och skoindustri

100 80

19s9

42

60

61

62

1959

60

61

62

1959

60

61

62

de bida senasteiren redovisas i diagram 7. Av detta framgir bl. a. att produktionsokningen under r 96z varit relativt svag - vissa minader har produktionsvolymen t. o. m. varit liigre dn under rnotsvarande m&nad 196r. Sammanlagt beriiknas industrin ha okat sin produktion under d. g forsta kvartalen med e procent jiirnfort med. motsvarande period 196l. I diagram 8 redovisasproduktionsutvecklingen inom hela industrin irsvis frin och med l ggb och kvartalsvis (sdsongkorrigerad)frin och med rgbg. Diagrarnmet kompletteras med kvartalssiffror frin och med t gbg for de bf,.dahuvudgrupperna kapital- och konsumtionsvaruindustri. Diagram g anger utvecklingen kvartalsvis i olika delbranscher (s?isongkorrigeradeserier).

VERKSTADSSTATISTIK Orderltiget inorn verkstadsindustrin har som tidigare ir undersokts vid utgingen av februari och augusti. Arbetet hdrmed har bedrivits i samarbete med SverigesMekanforbund och SverigesVarvsindustriforening. Publiceringen har som tidigare skett i form av tvfl broschyrer.

Orderstatistiken omfattar drygt 4oo fiiretag. Dessautgor inte ett slumpmiissigt urval, varfor statistiken kan vara behiiftad med systematiska fel, vars storlek och karakttr det dr svirt att med sflkerhet uttala sig om. Emellertid svarar de uppgiftsldmnande foretagen for av totala antalet arbetsen relativt stor del cirka 6o procent timrnar i verkstadsindustrin. Vidare har foretagen fordelats pi delbranscher och inom varje delbransch pi storleksgrupper, vilket gcir att man vid upprdkning till totalnivfl tar hilnsyn till de skillrrader i ordersituationen som kan forefinnas mellan sfldana olika typer av foretag. Uppgiftsl[mnarnas andel i den minsta storlekssupper, dvs. foretag med mindre fln 5o arbetare, zir lig - cirka r o procent dven orn denna grupp innehiller det stcirsta antalet uppgiftslflmnande foretag, absolut sett. Ovriga storleksklasserilr representerade med andelar som varierar mellan 40 och roo procent.

48

augusti 1957-augusti 1962 Diagrarrr 10. Ord,erstock i verkstadsindustria fndex: aug. rg54: Ioo lndex

250

\

a \

a \

'\

" - .- - \

Varv . \ o

\

a

\

\

Mekoniskq verkstcider \

' -

\ r,-,

O.El. verkst. <Ooo...D

Jcir n- och metqllmqnufoktur

0 Aug. 57

Feb. 58

Aug. s8

Feb. 59

Aug. 59

Feb.

60

Aug. 60

Feb. 61

Aug. 61

Feb. 62

Aug. 62

Diagram lo visar utvecklingen av orderstockens storlek, mett i arberstimmar, under tiden augusti tgbT-augusti r96e. I jiirn- och merallmanufakturbranschen och i de mekaniska verkstdderna nfldde orderstocken ett stcirstavlrde vid undersokningen i augusti 196r och har sedan dessvarit avtagande.De elektriska verkstiderna hade i augusti l g6s en orderbel?iggnitg, som var I procent storre dn ett hr tidigare, vilket betyder att okningstakten i denna bransch avse' vdrt har avtagit. Inom varvsindustrin har man noterat en fortsatt kraftig tillbakaging. Totalt for hela verkstadsindustrin beriknas orderstocken i augusti rg6e ha varit 4 procent mindre iln ett halvir tidigare och ro procent mindre ln i augusti 196r.

Ocksi orderingingen har minskat relativt kraftigt. Under perioden mars-augusti i ir var den Z procent liigre dn under motsvarande tid 196r och rg procent liigre fln under perioden september 196r44

Diagram

ll. Ordering4ng frAn hem,m,a- och exportmarknad. i verkstadsinduEtrin exklusive varven september lg58-augusti 1962 Index: sept.-nov. rg54: Ioo

Exportmorknod

'\ ,/-.a/\ /--w/

-r/

\a, /-

---Q-

\\

Hemmamorknqd

0L o ur o

g I

co ro .J

a. c, an

qGaAEc{d rn|'l\O\O\O.O\Oâ&#x201A;Ź

'F

a

EFEEEc,E;

*

*

e eregeilE ctcrctoUod= EvrEtnE|,'

'a

d

e

d

'9'

*

e

*

's-9

cd E.â&#x201A;Ź

februari r 962. Nyteckningen av order inom varvsindustrin var mycket liten under mars-augusti i ir - flera av storvarven fick inga nya bestdllningar alls och orderingingen lng diirfor pfl en nivfl som med 8o-85 procent understeg de nirmast foregiende sexminadersperiodernas. Aven betrdffande orderingingen ilr de elektriska verkstilderna ensamma om att kunna redovisa en okning. Under perio'd.en mars-augusti r g6e var tillstrcimningen av order till d.enna ,branschg procent stdrre iln ett ir tidigare.

I diagram r r flskidliggors orderingingen till verkstadsindustrin exklusive varven uppdelad pi hemma- och exportrnarknad. Klyftan mellan de bida marknaderna bestflr och utvidgas, men dven exportmarknaden visar nu tendenser att gn tillbaka.

Sveriges Mekanforbunds mflnadsstatistik over sysse/s iittningen i verkstadsindustrin har i likhet med tidigare Fn utarberats inom in-

45

sriturer. Siffrorna for rg6e visar pfl en uppging i syssels?ittningen per normalvecka med r procent jiimfort med t 96 t. De elektriska verkstdderna beriknas ha iikat med 4 procent medan j[rn- och metallmanufakturbranschen har redovisat en tillbakaging med 2 Procent.

Under r g6e infordes en ny definition av det i sysselsittningsstatistiken anvdnda begreppet normalvecka. Detta foranleddes frilmst av att en stor det av de svarande foretagen under 196r och r g6e borjade till?impa lediga lordagar iret om. Vid omrilkning av sysselsittningsuppgifterna till normalvecka skulle den tidigare tillldmpade definitionen medfora en overskattning, varfor begrepPet gavs en exaktare och med verkligheten mer overensstemmandeinnebord. Med normalvecka avsesnumera en vecka med en ordinarie arbetstid av 4b timmar per arbetare.

INDt]:STIIIELL

MANADSST'AT'ISTIK

IXI. rn.

med uppgifter och diagram tiver induInd,ustriell ntd,nad,sstatistik striproduktion, utrikeshandel m. m. har sammanstilllts och utsilnts varje minad. Statistikrapporter over utvecklingen inom viktigare branscher har regelbundet publicerats i tidningen Arbetsgivarell-

DET EKONOMISKA LAGET pe uppdrag av SvenskaArbetsgivareforeningen har liksom tidigare frn tre rapporter utarbetats rorande konjunkturutvecklingen. Dessa har publicerats under titeln >Det ekonomiska ldget> och varit avsedda som informationsmaterial i foretagsnimnderna' I varje raPport har den svenska ekonomin analyserats mot bakgrund av en redogorelse for konjunkturlziget i utlandet, i forsta hand Fcirenta Staterns, Englard, Viisttyskland och Frankrike. Utvecklingen i Sverige har behandlats utforligt i friga om produktionen, sysselstttningen, investeringarna, utrikeshandeln och den ekonomiska politiken.

46

I samband med den forsta och tredje civersikten har sirskilda sakunderlug fiirdigstilllts, avsedda att ligga till grund for de bildband med tal, som under namnet Ekonomisk vflrjournal och Ekonomisk hcistjournal utges av SvenskaArbetsgivarefcireningen fcir visning vid foretagsniimndernas sammantrdden.

IUI UPPHON ATT PRODUCERA VISS STATISTIK I och med att rg6a f,.rssiffror foreligger klara, vilket beriiknas vara fallet i mitten av februari 196g, overtas institutets statistikproduktion av byrfln for industristatistik inom statistiska centralbyrin. I forsta hand overflyttas order- och produktionsstatistiken. En serie over sysselsittningen i verkstadsindustrin produceras redan pi statligt hail. For att kunna gora de minatliga produktionsvolymberiikningarna miste dock centralbyrfln overta och tills vidare fortsiltta insarnlandet av uppgifter frin de foretag som nu medverkar i Mekanforbundets och IUI:s sysselsilttningsstatistik.

Statistiken over orderliiget i verkstadsindustrin och den minatliga produktionsindexen har bflda s& stort allmiint intresse, att det har ansetts tillhora statens uppgifter att svara for produktionen.

Detta kan sflgas vara den primira anledningen till overforandet.

Men saken har ocksi en teknisk sida. Genom en centralisering av statistikproduktionen kan man ni fordelar av mflnga slag, t. ex. minskad arbetsborda for uppgiftsliimnare, liigre produktionskostnader och okad j?irnforbarhet med andra statistikgrenar. Overforandet kan diirfor ocksfl sessom ett led i den centralisering av den statliga statistikproduktionâ&#x201A;Źr, varom principbeslut fattades av r e6o flrs riksdag.

47

Ovrig verksamhet

KONSULTGNUPPEN Sedan r g5g har en sirskild konsultavdelning funnits inom institutet. Dessarbete, som letts av ekon. lic. John Eksdom, har frimst omfattat undersokningar rorande den framtida utvecklingen av marknaden for olika varor. Uppdragsgivare har varit enskilda f<iretag eller organisationer och som regel har undersokningsresultaten icke publicerats.

Konsultgruppens verksamhet upphorde den r oktober r96e. Dess chef har frin irsskiftet forordnam att som silrskild sakkunnig i ekonomiska frigor tjiinstgcira vid den svenska EEc-delegationen i Bryssel.

ovnrer Liksom tidigare har institutet iven under 196z bitrttt fciretag, institutioner och statliga verk och myndigheter med smdrre utredningar och diverse annan service.Sammansffillningar av olika ekonomiska data har ocksi ltmnats till vissainternationella organ.

Under iret har remissyttrande avgivits civer >socialstyrelsensforslag angflende den officiella lonestatistikens framtida utformning>>, over >PM ang&ende ett centralt foretagsregister>samt over >PM angiende en eventuell ny foretagsrilkningrr. De tvi sistndmnda Promemoriorna var utarbetade av delegationen fiir statistikfrigor. Vidare har institutet tilt statistiska centralbyrin ltmnat synpunkter pfl den planerade publikationen >Allmiln minadsstatistik> samt pfl betinkandet >Publiceringsformer for svensk statistik>.

Pe uppdrag av r 96o irs semesterkommittd har institutet utfort en studie rorande de ekonomiska verkningarna for vissa typer av 48

industrifdretag vid alternativa forliiggningar av den fjiirde semesterveckan. Resultaten har fltergivits i kommittdns betiinkande Ny semesterlag(SOU 196z: 44), Institutet har under lret varit representerati en arbetsgrupp, som studerar deltidsjordbrukarnas problem och deras mcijligheter till arbetsinsatser inorn andra niringsgrenar. I denna arbetsgpupp ingflr dven rePresentanter fcir Jordbrukets Utredningsinstitut och fciretagsekonomiskainstitutionen vid Lantbrukshcigskolan.

Docent Saffan Burenstam Linder har i Ekonomisk Tidskrifr r96z: 4 publicerat en uppsats med dteln Saerigeshand,elspolitiska alternatia: den ekonomiska innebcirden Institutet har medverkat vid tillkomsten av detta arbete och uppsatsen har som sdrryck intagits i smfltryckserien (rt sO).

Flera av institutets medarbetare har under iret htllit ett antal foredrag och medverkat vid olika kurser och konferenser. f allrnflnhet har dessa framtrddanden haft direkt anknytning till publicerade eller pflgflendeundersokningar inom institurer.

Institutets chef, professor Bentzel, har under iret varit ordforande i den s' k. metodgruPpen inom Arbetsmarknadsstyrelsen,vars syfte d,ratt studera Prognosmetoderfor arbetsmarknaden.Han har vidare varit ledamot av utredningsridet samt ledamot av familjeberedningen inom socialdepartementet.Fil. lic. Erik Hddk har fungerat sorn sekreterarei Bankoutskottet.

+9

Skrifter utgirsnaat) IndustriensUtredningsinstitut* Den offentliga sektorns expansion. E. H66k (r96e). s7z s. svensk populflrpress193r-6r. G. Albinsson (r 96z). rg7 s.

Framtidsperspektiv fdr svenskindusmi. J. Wallander $962). 186 s. Utglngen.

Ldnedkningarsverkningar. L. Nabseth (196r). 344 s. svensk verksradsindustri.G. Albinsson (196l). zo5 s.

Industrifciretagetsproduktionseffektivitet. E. Ruist (196o). rog s.

Industriproblem r96o. G. Ahrsjci m. fl. (196o). 196 s. Utgingen. studier i bilisrnensekonomi. J. wallander (rgs8). e8g s.

Den privata konsumtioneni Sverige r93r-6s, R. Bentzel m.fl. (rgs7),42s s.

Strukruromvandlingen i jordbruket. O. Gulbrandsen (rgsz). zsz s, Biliigarenoch bilen (rg56). r12 s.

Industrien och ftirgubbningen (rg55). r28 s.

Kemisk industri. A. Elshult och f. Svennilson under medverkan av H. Wagner ( l g S S ) . 2 r 5s .

Nationaliseringeni England. E. Hddk (lgSS). 88 s.

Tjflnsteminnen och den industriella omvandlingen. E. HAdk (rgSg). l14 s.

Svenskt distriburionsviisende.R. Artl e (rg5z). zs8 s. {Jtgingen.

Befolkningsutveckling och arbetskraftsfdrsdrjning. E. Hd6k (r g1z). rg3 s.

Svenskt transportv6sende.C. W. Petri (r95e). zg+ s. LJtg6,ngen, Inkomstfcirdelningeni sverige. R. Bentzel (rgsz). zz7 s.

Svensk industriell fciretagawerksamhet, band r och z.E. Dahmdn (r95o). 4zt+ 295 s.

+52252r5: 3 5 :25r20i -

r 5 :3 5 -: g8:24i 50 9:50 7zr43-

+z5:50 r+3r+ir+i 14:e8:-

Smdtrycksserien r96z 27, 26, 25.

24.

Bostadsbristen. En studie av prisbildningen pi bostadsmarknaden. R. Bentzel. A. Lindbeck och I. Stihl, ro9 s.

Sveriges handelspolitiska alternativ: Den ekonomiska innebdrden. S. Burenstam Linder. 24 s.

Verkstadsindustrins rnaskinkapital, En studie av dess sarnmansiittning och av maskiners rli.{drande och d6dl. J. Wallander. r ro s.

Produktivitet och kapitalmiingd inom den svenska industrin under efterkrigstiden.

23,

K. G. Jungenfelt.

Sysselsiittning, penningvdrde

stabiliseringsutredningens

19 s.

4:5o 3: 50

och framitskridande, En sammanfattning av betiinkande: Mal och medet i stabiliseringspoli-

tiken. ro9 s, ?2.

Dryckeskonsumtionen

r g6 r Investeringskalkyler 2r, fdrhillanden.

i Sverige. A. Sundstrtim och J. Ekstr6m.

enligt MAPl-rnetoden B. Eneroth. 27 s.

r84 s.

anpassade till svensha skatte3:50

r g6o zo.

IUI's bilprognos B. Olssorl. 8 s,

genomging och revidering h6sten 196o. J. Wallander 3:50

Prisdifferentiering inom handeln. En studie av kdparprestationer ur leverznt6rens synpunkt. L. Lid6n - B. A. Holmberg. I l8 s. ro: r 8 . IUI's konsumtionsprognos fcir ar 1965. En granskning och revidering, G. Albinsson, R. Bentzel, G. Danielsson,J. Ekstriim och O. Gulbrandsen.

19.

106 g. { Hdr har upptagits de senarc drens publikationer. En fuUsffindie fdrtechning kan erhdllas pd bcgdran.

9 35 0