IUI Verksamhetsåret 1963 by Elisabeth Precht

IN DUSTRIENS

ffi

UTRE DNINGSIN STITUT

6r en fristiende vetenskaplig forskningsinstitution grundad 1939 av Svenska Arbetsgivarefbreningenoch Sveriges Industriforbund.

Syfte Att bedriva forskning rorande ekonomiska och sociala fcirhillanden for den indusiriella uwecklingen.

av betydelse

Verksamhet Huvuddelen av arbetet inom institutet fignas 8t lingsiktiga forskningsuppgifter. VIan siktar hiirvid till ett studium av de grundliiggande sarffnanhangen inom niiringslivet och slrskilt till att belysa de frigor som h6r samman med struktufdrdndringar. Forskningsresultaten publiceras i institutets rella och institutionella skriftserier' Vid sidan om det linesiktigp forskningsarbetet utfdr instirutet sm[rre utredningar riirande speciella problem sarnt ger viss service &t industrif6,ret4g, orgonisationer, statliga myndigheter etc.

Styrelse Tekn. dr Marcus Wallenberg, ordfiirande ProfessorRagnar Bentzel Direkt6r Sven Dahlberg Bruksdisponent Wilhelrn Ekman Direkt6r Axel Enstriim Direkt6r Curt-Steffan Giesecke

Direkt6r Sven Hammarskidld Direkt<ir Axel Iveroth Direktcir Bertil Kugelberg Fil. dr Sven Schwartz Bruksdisponent Sverre Sohlman Direktor Inge Stenberg Direktdr Erland Waldenstrom

Personal Chef : Professor Ragnar Bentzel

(t. f. r.ro-3 r.tz ekon. dr Lars Nabseth) Sekreterare; Fil.kand. Lars Kritz Kamrer: Fru Ruth Wiklund-Ellerstad Oarig ordinarie personal samt med scirskilda utrednirxgar sysselsatta: fil.lic. Goran Albinsson fru Kate von Arnold fil.kand. Jan Beckeman fru Lisbeth Brandeskog dipl.ekon. Gustaf Endredi froken Ingrid Forsberg civ.ekon. Lennart Frid6n pol.mag. Peter Gisle (tjiinstledie) laborator Odd GulbranCsen herr Per Gullstrorn fil.lic. Bengt Hdglund fil.kand. Bernt Johansson fil.lic. Osten Johansson fil.lic. Karl Gustav Jungenfelt fil.kand. Claes Lagerkvist (tjiinstledig)

Adress: Industriens Utredningsinstitut Artillerigatan 34, Stochholm O. Tel. oSlQ Soza

docent Assar Lindbeck civ.ekon. Bengt-Gciran L6wenthal professor Leif Mut6n fru Alice Nilson fru Wera Nyr6n herr Bertil Olsson fil.lic, Bengt G. Rundblad fil.kand. Ake Sundstr6m docent Gunnar T6rnqvist fru Ester Wennerholm fru Gunni Westerberg civ.ekon. Lars Vinell froken Brita Wing civ.ekon. Lars Wohlin (tjiinstledig) fil.lic. Carl-Johan Aberg

VerksamhetsAret 1963

F6rord,

Sammanbrottet protektionism

i EEC-fcirhandlingarna

i ftirening

med en vaknande'

i olika delar av vilrlden har okat behovet av att man

xiker bekiimpa de krafter som vill motverka ett nedrivande av handelshindren. Dessa f<irhfillanden understryker ocksfl betydelsen av att vi genom ett forrcatt intensivt forsknirgrett konkurrenskraftigt

och utvecklingsarbete bevarar

svenskt nflringsliv. Fiir att detta skall bli miijtigt

kr?ivs en flexibel ekonomisk politik

som ger foretagen tillf?ille an inve$tera och producera inom omrflden d?ir f<irutslittningar for kinsam, produktion kan skapas. Ett omrlde d?ir det synes f<ireligga betydande rationaliseringsmdjligheter och som fdretagen i framtiden mflste ?igpu okad uppmiirksamhet lir transporterna. Inom detta omrf,.de har IUI redan tid.igare fiiretagit ingiende studier. (Jnder tjolflret publicerades en underscikning med titeln ,Lastbilstransporter i Sverige 195o-6rr. I denna diskutera$ lastbilstransporternas omfattning

utveckling och struktur. Under den tids,

period som studerats har lastbilstrafiken varit underkastad en rad begrinsningar i sin riirelsefrihet. Under hdsten beslot riksdagen om en avsevflrd liberalisering av dessa fcirhtllanden under de nilrmaste flren. Som fdljd hirav kan en avsevird effektivisering av transportappararen bli m<ijlig. Det flr att hoppas att den av institutet framlagda undersdkningen skall kunna tjiina som underl"g vid bedtimningar av transportapparatens framtida

utformning.

Ett annat omrtde diir de bestflende rqgleringarna verkat hindrande pl den fortgflende strukturomvandlingen

inom n?iringslivet ?ir bostads-

marknaden. F6r nflgot flr sedan framlade institutet en studie som analyserade de probleur som kan vd,ntas uppkomma vid en aweckling av hyreskontrollen. Under tjolflret pflbcirjades en underscikning med syfte att pl gnrndval av 196o firs folk- och bostadsrf,kningar nflrmare beskriva och analysera hur den fortgflende urbaniseringsprocessen pflverkat bostadsbyggandet och boendefcirhillandena * 1 - 644roo

i olika delar av lander.

Problem i samband med fciretagens finansiering $rett pfl institutets arbetsprogram. Den pigiende verkningarna

hir'' sedan liinge

under:stikningen om

av pfl olika sdtt utformad fciretagsbeskattnitg kan sigas

utgcira ett led i dessa studier. Under 1963 pflbcirjades ocksl en underscikning med syfte att niirrnare studera finansieringsfdrhfillandena

inom

syensk industri under flren rg5g-6e. Denna undersokning flr en fortsfrttning pe en tidigare utftird studie 6ver motsvarande utveckling under fcirsta hiilften av r g5o-talet. Efter overliiggningar med finansdepartementet har beslutats att instirurer skall utfcira en studie.civer industrins fcirvfintade utveckling under andra hiilften av Go-talet'liknande den som tidigare utforts fdr perioden 1916o-65.Det f<irberedande arbetet h?irmed har pib<irjats .odr under innevarande flr kommer kontakt att tas med ett stort antal branschfiireningar och foretag. 'stockholm .

den r januari 1964.

rnns[e[

UTGI\'1NAPI'BLIKATIONEEI

I ' ' . . , . . . . . . , . . .

L a s t b i l s t r a n s p o r t e r i S v e rrigg5ee 6 r . . . . r . " . The Production Systemof the Swedish Economy. A n l n p u t - O u t p u t S t u d y .. . . . . . . ' . ' . Offentliga utgifter tgrg-b8 , . . o . . j .' . ':.'

.' . . . . '.

' . .

Arbetstraftens nirlighet . 1. ; Reklamens.ekonomiskaberydelse..: .:, . Konsumtionsprrognoser F6retapbeskattningen Inkomstfdrdelningens utveckling i . Den finansiella utvecklingen i Sverige under r96o-talet . Befolkningsutveckling, bostadsbyggandeoch bosradssrandard Industrips. finansieringsliirhAllanden .. . -:, . . . Kapitalundensiikningen. Jordbrukspolitikensmllochmedel; . . Den framtida efterfrlgan pl cellulosa och papper . . Tjiinstem?insfrl4varo frin arbetet . '. .:.i : .r. q .., Lokaliseringsfcir?indringar inom industrin

..,b

. . lb . . r3

.. . 14 ..r4 . :: 2o ;2r . .t 26 . . e8 .. 3t ,.33 .,i4 . . g4 . .S0 'ir.i

Ovane vERTSAMEET

Industriell mflnadsstatistik Det ekonomiska liget Ovrigt .

. 42 . 42 . 42

Tabeller t. Lastbilsbestflndet frirdelat pe viktklasser flren rgbo och 1 9 6 r . s. Arbetsinkomsternas procentuella andel

av den totala

komsten inom hela n:iringslivet och inom resp. sektorer

o I

bruttoin22

g. Utvecklingen av vissa poster i fcirsdrjningsbalansen lren 196o-69 jiimfdrdmedlingtidsutredningensprognos.......,gO 4. Trflngboddhet $arnt liigenhets- och hushlllsstorlek tiitortgr flr 196o . . . . . . . . . . o ,

i gtesbygd och .

r 30

Figrrrer r. Transportarbetet flren 199o-6r .

per lastbil och jiirnviig (exkl. lapplandsmal*) .

s. Offentliga konsumtionsutgifter

o .

for vissa iindamfllsgrupper i pro-

cent av totala civila konsumtionsutgifter flren rgrg-58 .

. lg

3. Den genomsnittliga ansteilningstiden i sista anstenningen fcir mflniolikaflldrarochinomolikan?iringsgrenar. . . . . . rb 4. Prognosutfall fcir vissa konsumtion$varugrupper flren rg5g-6e . . lg b. Prisfririindringar samt fluktuationer i arbetsinkomsterna.$ andel avdentotalabruttoinkomstenf,renrgrgr6a.

6. Bruttoinvesteringarnas utveckling flren 196o-63 jemfcird med lflngtidsutredningensprognos.

j. Bostadsbestflndets storlek $amt antal invflnare per liigenhet flren tgSo-6O .

,. .

r 3t 8. Konsumtion per capita av papper och papp samt BNP per capita . gb FgS+ flrs priser) i olika europeiska llnder ir r96e . . . , g a. Omfcirdelningar mellan rikets B-regioner av antalet industri. 98 g,b. Omfcirdelningar mellan rikets B-regioner av antalet industri. , . , . . . . j .'. ansffilldaflrgnrg5e-6o. .,. Bg ansffilldaflrgn rg5e-6o,

o .

Utgivna publikationer ,

LASTBILSTRANSPORTTR

I SVERIGE

1950-6I

Lastbilstransporterna har under det $enastedecenniet utvecklats mycket kraftigt. Mellan lren rgSo och 1961 6kade transportarbetet, mfltt i tonkilometer, med i genomsnitt ca lo procent per ir, Den transporterade godsmiingden i ton rf,knat <ikade under samma tid med ca 3,b procent Per 1r. Den i ftirhtllande till godsmiingden mycket starkare <ikningen av transPortarbetet sammanhiinger med att medeltransportliingden nflra nog fordubblades mellan f,.ren rgbo och 196r. Den uppgick sistn?imnda flr till gr km. Med h?insyn till

lastbilstransporternas allt

ndringslivet har institutet

funnit

storre betydelse inom

det angeliiget att nflrmare studera

lastbilstran$porterna$ omfattning, utveckling och struktur. Detta arbete avslutades under lret och redovisades i den under hosten utgivna skriften

"Lastbilstransporter i Saerige 19516rr, fcirfattad av fil. kancl. Lars Kritz. Boken kan slgas bestfl av tvf,. huvuddelar. Den f<irsta delen be-

handlar de institutionella forhillandena pfl lastbilstrafikens omrfide. Dir redovisas bilbestindet och dess fcirfindringar, foretagsformerna, transporterna$ organisation samt g?illande trafikpolitiska regleringar. Den andra huvuddelen behandlar de transportprestationer, som lastbilarna utfcir, varvid den yrkesmiissiga och den icke yrkesmiissiga trafiken behandlas var fcir sig. Ett siirskilt kapitel lgnas it den s. k. tjflrrtrafiken. De den svenska produktionen

av statistik inte iir sii.rskilt rikhaltig

vad g?iller transportsektorn, fick ett stort arbete llggas ned pe specialunders<ikning&r, som kornpletterade den officiella statistiken. Bl. a. genomftirdes en omfattande stickprovsundersokning

som omfattade ca

r 5oo lastbilar inom den icke yrkesm?issigatrafiken. Fcir dessa bilar fcirdes under en viss period kcirjournaler, varigenom uppgifter erhcills om utnyttjandegrad, slag etc. *2 - 644too

kcirstrdckor, befordrad godsmflngd, transporterat varu-

Tabelt L LastbilsbsstAadet Ma:cimilast ton

-I

r-2 2-3

3-+ 4-5 5-6 6-7 74

Specialbilar

Totalt o b

l6rdetat pl viktklasser

lren 1950 ocb 196f

Procentuell fcirdelning

Antal bilar

r950

r96r

I 950

r 96r

22 r5o 6 Brg 7 687 r9 339 r6 834 3 ro5

+r 325 rz 888 5 625 5 274 12r+3 r7o6r 6 ro5 z 884

a6, t 8ro

32rB

' 9tI zzrS I gr8

4t5

909 779 4+6 6 ltB 84 9o4o

3t7 rrI or9

Index 196r (rgSo,=too)

r87 r89

Ior2

73 27

412

72 5+9 672

916 I3'5 4'8 2t3

5 937 r6 735

or5 8ro

4rB r3$

'rl59f|6b

r(x,

r(xt

370 33r 247

r48

I summan ingAr 58 bilar med ej angiven storlek eller med ej angivet karossgri. I rn*man ingir 19 bilar med ej angiven storlek eller med ej angivet karosseri.

Kiilla:

Centrala bilregistret.

Ar rgbo uppgick det totala antalet last- och skflpbilar i Sverige till ca 85 ooo. I d"g finns ca r sg ooo. Under det senast decenniet har lastbilsbestflndet undergltt

stora strukturfciriindringar.

Vi har ffltt bevittna

en frammarsch fcir dels de lfltta, dels de tunga fordonen. I mellanklasserna har diiremot en kraftig minskning av bilantalet lgt rtlm. Ar rgSo fick endast 6 procent av bestlndet ta en maximilast iiver 5 ton. I dag flr motsvarande andel <iver a5 procent, vilket framgir av tabell t. Av utredningen

framgflr bl. a. att en lastbil i genomsnitt ktirs ca

z 4oo mil per ir. Skillnaderna mellan olika typer av bilar b<ir emellertid poingteras. Smibilarna, med en maximilast under s ton, har en genomsnittlig trlig k<irstrlcka pe endast ca r 7oo mil, medan en lingtradare i genomsnitt rullar nflra 7 ooo mil per flr. hlr definierade som trafik pi avstflnd civer loo Fjnrrtransporterna km

har under senare flr utgjort den mest expansiva delen av last-

bilstransporterna. Mellan flren rgbo och 196r skedde ungef?ir en trefaldig <ikning av lingtradarnas

transportarbete, mii.tt i tonkilometer.

Sistn?imnda flr svarade de for ca e8 procent av lastbilarnas totala trans8

Figrur. ,1. Traresportarbetet lren !930-61

per, lastbil

och jiirnviig

(erkl.

tapplandsmatm)

(log. skala) Miljarder tonkm

10 9 I ,7 6

5 /

1J'irnvdg ?"

(exkf. lapplandsmalm) ,t

,,, ,

F,,,

. \

_ \ _ * j ,/r""uir

\ l

0'5 4,4 0,3 1930

1945

1955

1960

Portarbete. Antalsmiissigt utgdr dock lingtradarna en liten del av den totala lastbilsParken, fcir nf,rvarande ca 4 procent. Att sfl ffl kan g<ira sfl mycket sammanhinger med kombinationen stor lastfcirmflga-tr<ig utnyttjandegrad-snabba transporter. Ett lf,ngtradarekipage (bil * slep) lastade flr 196r i genomsnitt 17,4 ton och tomkcirningen utgjorde end.ast ca r o procent av den totala korstrickan. Pe grund av det stora intresse som tj?irrtrafiken vflckt i trafikpolitiska sammanhang har utredningen ansett det befogat att relativt utfcirligt behandla denna trafikform. Bl. a. ges i kartform en detaljerad bild av trafikens geografiska fcirdelnitg. Av kartorna framgflr exempelvis vilka viigar lingtradarna

trafikerar

och med vilka orter storstederna Stock-

holm, Goteborg och Malmci i detta avseende har trafikurbyre. I boken gcirs avslutningsvis en kortfattad jiimf<irelse mellan lastbils-

rransporterna$ och j?irnviig$tran$porternas utveckling. Diirvid ses det senaste decenniets utveckling i ett lingre perspektiv, som sffiicker $ig dllbaka till ir rg3o. av figur I var cikningen av lastbilarnas transPortarbete relativt sett faktiskt nflgot storre under rg3o-talet [n under rg5otalet. Andra virldskriget innebar en markant nedging for lastbilstrafiken, medan dilremot j?irnv?igstransporterna trkade starkt. Efter kriget nfldde Som framglr

rransporrarberer pfl landsviig forkrigsnivfln redan 1946. For jnrnv?igstrafiken dflremot innebar flren nflrmast efter kriget en stagnation och till och med en tillbakagf,.ng. Fcirst flr rgbr passeradeskrigsflrens transporrvolym. De f<iljande iren har utm?irkts av fluktuationer kring en svagt stigande rrend. Transportarbetet pfl Sveriges jiirnv[gar uppgick flr 196r till 8,6 miljarder

tonkilometer, vilket var endast zb procent hcigre [n

rgbo flrs nivfl. I boken ges nigra kortfattade kommentarer till frflgan om konkurrensen mellan j?irnviig och lastbil och hur denna forflndrat$ under undersokningsperioden. Diirvid, poiingteras att konkurrensProblemet inte bci,r civerdrivas. De tvfl transportmedlen ?ir till huvudsaklig del inrikrade pl olika ffansportmarknader. Att de till vflsentlig del handhar olika transportfunktioner framgflr bl. a. av medeltransPortlflngden, som lr 196o uppgick till 3o kilometer fcir lastbilsgodset och till z8e kilometer for j?irnvlgsgodset. Det ?ir ockst angellget att understryka att det i mflnga fall ricler em komplementflrt fcirhillande mellan jiirnviigen och lastbilen. TIIT PIIODIICTION AN INPI'T-OI'TPt'T

SYSTEIVI OF TIIT STt'DY

SWEDISII

ECONOMY.

Hosten ry57 bildades genom samarbere mellan stockholms universitet, Konjunkturinstiturer, Jordbrukets Utredningsin$titut odr Industriens Utreclningsinstitut en kommittd, vars uppgift var att ha ansvaret fcir genomfcirande av en s. k. input-output-$tudie av det svenskan?iringslivet. projekter mojliggjordes genom ett store forskningsanslag frin Ford' stiftelsen. Under arbetets ging har ekonomiskt stdd liimnats d.ven frfln andra heil. 10

Arbetet med input-output-studien har under flret slutfcirts och resultaten har publicerats i en bok med titeln ,The Prod,uction Systemof the Swedish Econorny. An Input-Output

Studyr. Boken ingflr i Stock-

holm Ecgnomic Studies. En slrupplaga har ocksfl utgivits av institutet. Undersiikningsledare och frirfattare till boken har varit fil. Iic. Bengt Hiiglund

och fil. lic. Lars Werin, En detaljerad beskrivning av ken-

rnaterial och berflkningsmetoder har publicerats separat i en stencile rad volym,med titeln >Input-output-tabeller Itir Saerige dr rgj7r. Utgingspunkt fcir underscikningen har varit det v?ilk?inda fcirhflllandet att en stor del av de varor, som lrligen industrisamhrille

produceras i ett modernt

fltgflr som insatser i produktionen

rf,,varor, halvfabrikat,

sj?ilv i form av ur en

tillsatsvaror o. d. Ser man produktionen

mera allmf,n synvinkel iin det enskilda fdretagets, kan man siiga att dessa varor aldrig liimnar produktionsprocessen. De kornmer att levereras mellan skilda anlfiggningar och foretag och mellan olika grenar av industri

ogh annan produktionsverksamhet.

F<iljden h?irav blir

sj?ilv-

fallet en allmfln interdependens mellan olika produktionsgrenar. En fbriindring

av exernpelvis hushflIlens konsumtion eller av expor

ten, vare sig den gflller en enskild vara eller en grupp av varor, bercir i forsta hand den produktionsgFâ&#x201A;Źn, dir fiirlndring

i denna produktion

dessa varor framstiills. Men en

kommer att inneb?ira en for?indracl

frtgflng av rflvaror, halvfabrikat etc., vilket pflverkar produktionen andra n?iringsgrenar. Hflrifrln

inom

f<irs sedan effekterna vidare och sprids

med stiirre eller mindre styrka genorn hela systemet. Det uppsdr

ett

komplicerat nitverk av samband mellan olika produktionstrenar, vilket bercir inte bara produktionen inom de skilda grenarna, utan allt som har att g<ira med att verksamheteq bedrivs i varierande ornfattning exempelvis sysselsflttning och import. Det iir produktions- och leveransaspekten pfl detta nttverk band, som har studerats i underscikningen. Uppteggningen med utglngspunkt

frln

av $amhar skett

ovan angivna synpunkter. Det svenska niirings-

Iivet har delats upp pe n7 produktionssektorer, varvid riktpunkten har varit att till en sektor sammanfcira verksamheter, som med hflnsyn ti[ produktionens karaktiir iir sfl enhetlig" som mrijligt. Fcir var och en av tl

dessa sektorer har gjorts en uppskattning

av itgingen

under rySI av produkter levererade frin var och en av de civriga sektorerna samt, diirjiimte av vilka mflngder av arbetskraft och importvaror, som varje gektor fcirbrukat under flret i frflga. Resultatet av dessa'uppskattningar finns redovisade i $. k. input-output-tabeller. Uppgifterna i input-output-tabellerna

har kombinerats med,precise-

rade antaganden om produktionssambandens karaktil; vilka bl. ar innebiir att itgflngen av rivaror, halvfabrikat etc. inom varje enskild sâ&#x201A;Źktor antas variera Proportionellt rned,totala produktioneri inom sektoni. Dirvid konstrueras en modell,'6ver det verkliga produktionssy$temeil En sidan modell brukar kalla$ en input-output-modell. Med hjelp av denna moclell iir det mtijligt att berfikna de nyss beskrivna iterverkningarna av en verklig eller t?inkt fdriindring pfl nlgon punkr i systemâ&#x201A;Źt. Sidana beriikningar har utfcirts och finns redovisade i bokeir. 'har En uppskattning ocksfl, skett av de m?ingder varor, som' under 1957 fltgfltt ftir flndamfll' utanfcir vad som benflmns produceraride', sekt

torer. Diiri ingflr privat konsumtion, privata investeringar, offentlig verksamhet av olika slag, samt export. Genom att kombinerai dessa uppgifter med modellen iir det mdjligt att beriikna i vilken utsrrflckning produktion,

sysselsflttning etc. inorn de enskilda sektorerrd,,:kan

hiinfciras till olika slag av efterfrflgan utanfrir produktions$ystemet. Detta ger en bild av hur de tillgiingliga resursâ&#x201A;Źrna har anvd.nts fdr olika flndamilo Nflgfu uppgifter eller resultat, $om endast 'bercir enskilda fclretag, finns ej redovisadei :men vaije sektor i modellen mot$varar ett s?irskilt slag av produktion.

Det enskilda fciretaget kan hiirigenom exeihpelvis

$e hur avsdttningen av olika varugrupper i sista hand hiinger,siinman med efterfrigan

frfln hushflll, frln

offentliga

myndigheter, frflil udan-

det osv., iven om fdretaget sjiilvt snljer sina produkter till andra fdretag inom landet. Detta mflste vara'av stort intresse, nIr det g?iller att beddrna inom de niimnda omrfldena pflverkar fciretagerci'av-

hur fcirindringar

sf;ttning. En sfldan $ynpunkt blir narurligtvis slrskilt viktig, fcir: fdretag som ligger pfl ett tidigt stadium i fciriidlingsproces$en, nflra:if,,varan : frin den slutlige fcirbrukaren.

och lingt r2

OFFENTLIGA

I'TGIFTER

T9I3-58

I slutet av ir rg6e utgav institutet en bok med titeln rDen offentliga sektorn$ expansion. En studie av de offentliga civila utgifterna$ utveckling iren lgrg-b8r. Denna bok, som f<irfattats av fil. lic. Erik H66k och utgjorde en akademisk avhandling, riktar sig friimst till fackmflnnen pe omrfldet och f,r av den anledningen detaljerad och omfingsrik.

I syfte

att gora huvuddragen av bokenp i,nnehflll tillg?ingliga fcir en vidare liisekrets utarbetades en sammanfattning, som under bcirjan av htisten publicerades i srnfltrycksserien.Denna skrift har titeln >Offentliga utgifl ,ter,ry j,-58" och har utarbetats av pol. mag. Tage Berglund i samlid rnecl huvudarbetets fcirfattare. I boken redovisas bI. a. utl4ecklingen av de offentliga konsumtionsutgifterna fcir olika grupper av ?indamfll. LJtvecklingen fcir nlgra \onsumtionsutgifterna

viktigare grupper i procent av de to[ala civila framgflr av figur ,s.

Fig'r2'-9f :lll**ffi H*Htl"*;;-1nffif .

ilffi3f

Procent

5,0

Undervisningsvtsendc Htlso- och sjukvlrd

4,5

Socialvlrd Vag- och gatuviisende

I,O

14 1"13

oe'J

rr, .t

t.tets

' J

srup'oriprocert

Forskningsprojekt

ANBETSIrRAFTENS

under arbete

nOnT,IGIIET

Understikningen om arbetskraftens rcirlighet ilr nu slutfcird och publiceringen av resultaten berflknas ske under vflren r 964. UndersrikningsraPPorten iir uppdelad pt en deskriptiv och en teoretisk del. I den deskriptiva delen redovisas resultat betriiffande rorlighetens omfattning och sammansi.ttnitg

i de av underscikningen berorda ildersgrupperna.

I den teoretiska delen diskuteras orsakerna till att de intervjuade bytt anstflllning. Figur 3, som visar hur anstflllningstidens liingd i sista anstiillningen varierar mellan olika n?iringsgrenar, ir ett exempel pi den typ av mfltt pfl rcirligheten som anvflnds i undersrikningen. Uppgifterna

i figur g

avser de intervjuades niiringsgrenstillh<irighet vid intervjutillfiillet ten rgb8. I de tvfl ?ildsta ildersgrupperna

hds-

hade de inom samfiirdsel

sysselsatta den liingsm genomsnittliga anstellningstiden och de inom byggtadsve.rksamhet sysselsattaden kortaste. Som fcirklaring tilt de lflnga ansteilningstiderna inom samfdrdsel kan nflmnas, atr rill denna niiringsgren f<irts bl. a. de statliga och kommunala kommunikationsverken med deras, i varje fall i dessa flldrar, lflga personalomsflttning.

REKLJ\IIENS

EKONOMISKA

BETYDELSE

Reklamundersrikningen syftar till

att presentera och diskutera forsk-

ningens syn pt reklamens ekonomiska roll. Som ett led i detta arbete har en systematisk genomgflng gjorts av ett antal offentligt tillglngliga studier av reklamens effekter pe efterfrigan. Problemet med reklamens efterfrflgeeffekter dr av grundliiggande betydelse vid en bedomning av reklamens ekonomiska betydelse. Endasr genom att pflverka efterfrigan pfl varor och tjiinster kan niimligen reklamen bidra till att fciriindra produktionens omfattning och inrikrnirg. r4

i sista 3isf,flllningen anstflllningstiden 3. Den genomsuittliga olika Aldrar och inom olika niiriagsgrâ&#x201A;Źnar

Figru

t6r mfla i

Mcin fciddo1913(45 6r) 6,5rr

ts?to'"erksamhetm lndustri o. harltverk N=r2g Samfirdsel N-40 Handel N:4 4 Allmin forvaftn. m. m. N:49

12,9lr

$2* lr 11,3

$1er

Mdnfiidda 1923(35Ar) l4'8lr

mi Ritgl?'o'"erksamhet

ffiB,oir fi}ffi'hantverk

12'3ir

N:39

ffiir6ryarrn.,,ffi',lnu* Mcin fiiddo 1933(25 er) .

ffi 2,3rr R|gll'o"erksamhet tndusrrio. hanwerk

!'.ilJi*, N:23 Handel

N:45

ffi

4,41r

lr WI.Wfi;WWA4,3 lr ffiil3,l

il9?r6rvar'ln'm;ffiil;.., I rninga fall stir reklamen i ett ganska avllgset fdrhlllande

till efter-

frflgan. Ett fcirsta ted i syftet med att bedriva rekla:n ?ir alltid att uppnfl olika kommunikationseffekter.

Det kan g?illa att sprida kunskap om

en ny produkt eller att soka istadkomma vissa attitydf<iriindringar hos en befolkningsgrupp.

Reklamen kan emellertid ha kommunikations-

effekter utan att detta flterspeglas i efterfrflgan. Den kan t. ex. ha utformats pfl basis av felaktiga forestflllningar om vilken kunskap eller vilka attityder, som b?ist initierar k<ip. Produkten kan ocks& vara sl litet attraktiv, att inte ens en mycket stor reklaminsats piverkar efterfrfigan. Ett talande exempel utgor Ford Motor Co:s lanseritg av modellen Ford Edsel. Pe introduktionsdagen f3 - 644roo

hdsten ry57 k?inde majoriteten

USA:s befolkning till att en ny forclmodell hade kommit. Edset blev emellertid ur f<irsaljningssynpunkt ett klart fiasko. Alldeles oberoende av anledningarna hflrtill flr det beriittigat art s[ga, att reklamen framglngsrikt

lci'ste ltminstone

en kommunikationsuppsft,

gcira den amerikanska allminheten ny fordbil. I vilken utstrickning

nlmligen

medveten om introduktionen den diirtill

atr

av en

pflverkade efterfrlgan

inte kd,nt. Det finns fe vederhiiftiga undersokningar publicerade om reklamens efterfrflgeeffekter. Enligt talrika vittnesbord i fackpressen ?i'rocks8. den interna reklamforskningen, vars resultat av konkurrensskel ej publiceras, av ytterst ringa omfattning. Detta kan synas tcirvlnande med h?insyn till siviil reklamutgifternas totala storlek over en miljard kronor i Sverige

som den fortlopande debatten kring reklamen. Inneb<irden iir ju att foretagen satsar stora summor pfl reklam utan att veta siirskilt mycket hur detta piverkar f<irsiiljningen. En av de frimsta

anledningarna

dll

de bristande kunskaperna fir

utan tvivel problemens h<iga svirighetsgrad. En svir st<itestenutgcir fdretagens beniigenhet att llta reklambudgeten utgora en fast procent av omsflttningen fcir varje f,.r. Detta leder niimligen vid statistiska analyser av lrsdata automatiskt till fasta och positiva samband mellan reklamutgift och efterfrf,.gan. Man kan under sldana omstflndigheter inte veta i vad mln

reklamen ir en oberoende faktor. Lltan kunskap om och hd.nsynstagandetill de grunder efter vilka reklamutgifterna i de enskilda fallen bestiims dr det omcijligt att analysera reklamens efterfrflgeeffekter. Pfl den punkten brister flera underscikningar. Trots resultatens osiikerhet och begriinsade rlckvidd

skall emellerrid

nfigra iakttagelser flterges frfln de analyserade underxikningarna.

Den samlade efterfrflgan pn branschens produkter framst&r i allminhet som mindre kiinslig for reklam in efterfrlgan pfl de individuella mdrkena. I USA har det gjorts vissa underscikningar av effekten av den kollektiva reklamen f<ir jordbruksprodukter.

I fe fall har dessa utredningar indike-

rat nflgra markantare verkningar av reklamen. , Nflgra undersokningar Resultaten hirifrin r6

giiller efterfrigesambandens allm?inna form.

iir samstdmmiga i sfl mfltto, att flven om efterfrflgans

beroende ,av reklam iiver ett kortare intervall ofta kan approximeras som ett linj;in samband upptrflder i minga fall relativt snart en 4vt?= gande avkastning. Flertalet undersokningar uppmlrksammar problemet med. att reklamens verkningar pf efterfrlgan

strdcker sig lflngt fram i

tiden. Genomglende leder ett h?insynstagande hirtilt

till en hcijd preci-

sion i dq statistiska berikningarna. Niir f<iretagen studerar reklamens efterfrflgeeffekter iir deras prim?ira syfte att. goka finna enkla prognosmodeller. De sriker i frlmsta hand samband vilka framstflr som stabila eller nlagbundna'. Detta flterspeglas i de studerade underscikningarna, gâ&#x201A;Źnom art dessa pqaktiskt taget inte alk tar upp frtgan vilka faktorer som tigger bakom de funna sambanden. Man vet inget out hur tids- och lokalbundna reklamens verkningar dr. En genomgflng av ett antal unders<ikningar frln olika linder k4n,, dirfcir iqte ,Ieda till nlgra slutsatser med ansprik pfl allmflngiltighet. Sammanst:illningen b'cir dock fcirmedla,eo uppfattning om hur mycket - eller rittare sagt litet - man vâ&#x201A;Źg, efter vilka linjer forskningen arbetar och vad den b<ir inriktas pfl i framtiden. Med hflnsyn rilt den livliga . debatt om reklamen och dess samhiillsekonomiska verkningar, som ptgflr i vlrt lan4 f<irefaller behovet av en dylik sammanstiillnirg att ha <ikat: Arbetet i fraga har i det nirpaste

avslutats och beriiknas kunna publi-

ceras under 1964.

: KONSI'MIIONSPROGNOSER Fd'r nigot 1r sedan plb<irjade institutet det med regelbundna intervall .lterkommande arbetet med genomgflngav de tidigare gjorda konsum-. tionsprognoserna.Syftet med'denna nya studie ?ir att den skall utmynna i prognoser fiir lr rgr7o.Den fiinta etappen i, detta arbete innebiir insamling av statistiska data 6ver den glngna utvecklingen. Dessatjiinar som undtrlag dels fdr analys av prognosutfallet, dels f6r nya regressionsanalyser.,Detla arbete iir i stort, sett avslutat och vad som iterstlr lir sjilva prognosarbetet. : ., ,,, . Vad galler berfikningen av det statistiska tidsseriematerialet,har det visat sig alt fiirQiittringar iir r46jfiga,pl mlnga punkter. Redan i institu-

r'7

tet$ fcirsta konsumtionsprognos ptpekades hur briickligt tidsseriematerialet var och en rad poster riiknades upp, $om man helt saknade information om. Med hii.nsyn hiirtill

har mycket arbete nu nedlagts pi att gdra

kompletteringar och att gcira tidsserierna statistiskt sf,krare. Tidsserier frir fdtjande varor och tj?inster, som fcirut saknats, har nu beriiknats: konsenrerade och diupfrysta griinsaher samt frukter, bankoch fiirstih,ringstiiinster, kylshd/, frysboxar, taiittmashiner, krirsholeutbildning, flygresor, shia- och bandspelare, shol- och hursaagif,ter, fcireningsaagifter, fritidsbdtar, sornmarstugor och hotelltjiinster. I mflnga fall har redan befintliga serier justerats. Fciljande kan n[mnas som exempel: arbetshitiry i hemmet hrar cikats genom att avgifter till daghem och lekskolor inkluderats; sportartiklar campingutrustning,

och leksaher har kompletterats med

husvagnar samt med leksaker av metall; posten

h,cihsutrustning har kompletterats med hushillsartiklar. Allt som allt resulterade de gjorda justeringarna i att konsumtionsutgifterna totalt hojdes for flr 196o med z,b miljarder kronor, motsvarande nflra 7 procent av totalbeloppet. Den vilrdemiissiga konsumtionsrikningen under hela rgbctalet blir l?g procent, medan cikningen hade stannat vid r s r procent om revideringarna inte hade genomfrirts. Aven den volymmflssiga cikningen blir nigon procent stcirre enligt den reviderade berflkningen, nflgot som iir naturligt med hiinsyn till att de flesta nytillkomna serierna visar en mycket expansiv utveckling. Den reviderade siffran fcir total privat konsumtion tflcker niistan helt cle utgifter som i princip bcir foras hit. Detta giiller med ett vdsentligt undantag, niimligen

utrikes resor (och nf;gra mindre

betydelsefulla,

nflmligen advokatarvoden, miiklaravgifter m. m.). Hur stor missvisningen dr som fdljd av att denna post iir uteliimnad ir svirt att uppskatta, eftersom svenskarnas utgifter i utlandet miste minskas med utlilnningarnas utgifter i Sverige, vilka iir medriiknade i vflrt totalbelopp. Det [r nettot av denna subtraktion som skulle pflverka viirdet av de totala konsumtionsutgifterna i vflrt land i positiv eller negativ riktning. Enligt riks. bankens berzikningar var ir

r96a turistutgifterna

stcirre [n turistinkomsterna konsumtionsutgifterna r8

hcijas -

roo miljoner kronor

med motsvarande belopp skulle alltsl men eftersom man saknar uppgift om

4; ?cogaosutfaU tiir vissa konsumtionsvarugrupper Index 1955: Ioo Skor Mi6lk, grddde och ost

figur

frsen 1955-62

Tldningor

Bilbestind

. ?

:-..

Verklig konsumtlon

)( Konsumtion enl, prognosmodellen

hur turistinkornster och :utgifter er frirdelade pi privata resor och aff?irsresor vet man inte om det privata resandet slutar med positivt eller negativt saldo.' Arbetets ,andra etappr genomgingen rnyckâ&#x201A;Źt ,vf,rdefulla

lfirdomar

av prognosutfallet,

har givit

fcir den fortsatta prognosverksarn]reten.

Genomglngen har gjorts sl, att man - ir fdr lr och vara f6r vara har jiimfiirt den faktiska utvecklingen med konsumtionsvf,rdenaberiik_ nade enligt instirutets prognosmodeller. Generellt kan man siiga, art iiverensstd.mmelsenmellan pro,gnosmodellernasviirden och vertligheten iir god, kanske t. o. m. biittre iin vad man har kunnat viinta sig. som figor + visar iir prognosurfallet i der nermasreperfekr ftu miiitk, griidite och ost, sfror samt bilbestdnd. Lika goda prognosresultathar kunnat konstateras f6r en rad andra varugrupper. r vissafall iir emellertid dverensstiimmelsen mellan prognos och verklighet mindre bra. som diagrammer iiver tidningskhpen i figur visar 4 har prognosen riverskattat dessa utgifter. under de gtngna ilren av prognosperioden har tydligen inte det samband gillt som rfide f6re tg55 odr som prognosen byggde pfl. Der iir uppenbarligen televisionens introduktion som hiir har verkar hiimmande pi utvecklingen. Att inte i tillriicklig grad riikna med televisionensddmpande effekter pi andra ndje+ och rekreationsutgifter har visat sig vara ett av de fil allvarligare fel som gjorts i institutets tidigare pro{lnoser.

F6nETAGSBESKATTNINGEN Diskussionen om fdretagsbeskattningens urformning priiglas bflde hos ossoch i andra liinder av en betydande osikerhet iiven i frega om fundamentala problem. En sl viktig frlga som de'' om nettovirutbeskattningens incidens - dvs. vem som yrtersr f&r biira skatteb6rdan- tillh6,r sedandecennierde mest omdiskuterade.Meningarna mellan expefterna gir i s?irbide i frflga om vilket som iir det riktiga svareroch vilka analysmetoder, som kan anvlindasf6r att ta reda pl clet. En annan punkt, diir vi inte minst i sverige kunnar bwittna betydande meningpbrytningar,giiller sjiilvfinansieringensbetydelse.De analytiska medel, som finns fdr att'beddrra hlllbarheten i argumeriten f<ir och'embt en h<ig grad av sjiilvfinansiering, ir ofullkonliga.;specient giiller detta frigan om skatrernasinverkan pl val av finarisieringpform. uppfattningarna skiljer sig hiir bl;a. beroendepl att man inte jvet tillrflckligt mycker om vilka investeringtkriterier fciretagen anvflnder och 2('

l'ilka'faktorer, som bestiimmer fciretagensutclelningspolitik och marknhclens virdering

av aktier

, Vi vet exempelvis inte tillriickligt rnycket om risken fcir att s. k. rbilligan :pengar i friretagen kvarhflllna vinstmedel - lockar foretag till

dnliga investeringar hellre iin titl en kanske mer rintabel pf,, annat hill, Vi vet ocksfl mycket litet om hur ,billiga'

investering

pengarna kan

vara, med andra ord hur friretagens kapitalkostnader faktiskt kalkyleras, och hur skatterna p&verkar dem. An sfl lflnge finns inte nf,.gon allm?int accepterad teori civer i detta hilnseende sfl fundamentala delproblem sorn hur ftiretagens utdelningspolitik derar nyeqitterade

best?imsoch hur marknaden vflr-

aktier. Det iir d?irfcir ett besvdrligt och osikert fcire-

tag att frirsoka komma fram till nlgon uppfattning

om h'ur iindrade

skatteregler skulle kunna plverka dessa fcirhtllanden. Detta giiller oberoende av om man tf;nker sig att indringen

av skattereglerna skulle

ske i syfte att gora allokeringen av tillgingliga

investeringsresurser mera

rationell, eller syftet [r att i ena eller andra riktningen piverka omfattningen av kapitalbildningen

inom den privata sektorn.

Det flr emellertid n<idvd,ndigt att btde teoreti$kt, och empiriskt siika fi nflgon klarhet i dessa hiinseenden fdr att pi pndval

hiirav scika gdra

sig en bild av i vilken riktning man b<ir bedriva ett skattereform'arbete, $om skall ge rationellt

uttryck it

seende pe produktivitetstillvflxt

aktuella politiska virderingar

i av-

och samhf,llsekonomisk balans. Det flr

av d,en anledningen, som institutet bl. a. tagit upp frflgan om deri differentierade bolagsskattens problem till behandling. I denna undendkning gcirs fiiniik

att nflrmare analysera verkningarna av pe oHka sfltt diffe-

rentierad botagsskatt pt fciretagens utdelade vinst och p[ den, inom fciretagen kvarhlllna vinsten. Des$utom kommer vissa andra 'av ovan anforda problemomrflden

att behandlas. ,,

INI(OIyIS.rF6NOBT.NIN

GENS I'TVE CKLING

Denna undersokning avser att belysa en speciell aspekt av deh synnerligen mlngfacetterade frirdelningsproblematiken, tens fiirdelning

pe de tvfl produktionsfaktorerna

nfltrtli$en totalinkomsarbete och: kapital. gr

TaboU 2. Arbef,si"rlremstonnas procentuella and.el av den totalabnrttoirkomston inon bela uiiringslivet ocb inom regp. sektorer (Medeltal fcir tioirsperioder)

Ar rBTo-l Blg t B8o- r 889 r Sgo-rBgg r 9oo-r gog r9r(Frgtg r 92o-r92g r93rrg3g I94o-rg4g I95o-r g5g o

Uppgrft

72 72 7o 66 59 68 72 65 72

Jordbruk

fndustri

Traruport

84 Bz

4r 46 43 45 43 5B 56 48

8s 8o 7o 8z 8o 87 g

75 7r 63 54 56 6o 5I

saknas.

Studien omfattar en beskrivning och analys av den faktiska utvecklingen i Sverige sedan slutet av r8oo-talet och en teoretisk genomgflng av inkomstfordelningens bestiimningsgrunder. TabeII e visar utvecklingen sedan r 87o,talet av den andel av bruttonationalinkomsten

(inkl. kostnader fcir underhflll och depreciering), som utgjort ersflttning till arbetskraften. En cikning av denna andel betyder alltid att motsvarande sflnkning skett av kapitalinkomsternas andel, eftersom den totala inkomsten utgor summan av dessa bida komponenter. Av tabell g framgir

att utvecklingen under tiden fram dll,sekelskiftet karakteriserades av en mycket stabil inkomstfcirdelning. Den obetydIiga nedgflng i arbetsinkomstens andel frin 72 till Zo procenr - som siffrorna uwisar ligger siikerligen inom den felmarginal, som, rRan fflr rdkna med vid kalkyler av detta slag. Efter d.enna srabila period triljer sedan en inkomstomfcirdelning till kapitalers fcirmfln; andelen fcir arbersinkomsterna faller fram dtl rgro-ralets mitt ned rill en nivfl pfl 6o Procent. Den ndrmast fciljande tiden medfcirde en flterhflmtning fcir arbetsinkomsterna. Fr. o. m. r ggo=taletvidtar sedan - om vi bortser,frin krigslren under rg4o'talet - en nflgot stabilare period, med en andel ftir arbetsinkomsterna pfl. nigot civer procenr. Sett civer hela perioden ?o 22

blir diirftir nenoresulrarerav de i och fdr sig inte obetydliga inkomstomfiirdelnintarna atr kapital- odr arbetsinkomster stigit i ungefiir sanma takt mellan fren r87o och 1955. Det brir observerasatt i kapitalinkomsterna inglr ers?ittning ftir underhlll och depreciering. Denna utveckling inom hela niiringslivet har naturligtvis bestiimtsav vad som h?inder med inkomstfdrdelningen inom olika delar av ekono, min. Den ling;siktiga utvecklingen inom de tre betydande niringsgre narna jordbruk, industri, transport och kommunikationer hal - som synesi tabell c - visat sig vara synnerligendisparat. setr iiver hela perio den har slledes arbetsinkomsternasandel fallit starkt inom industrin, medan den stigit inom transportvlisendet och hillit sig relativt of6riindrad inom jordbruker. uppenbarligen har dessamotriktade rendenser bidragit till att inkomstfdrdelningen inom hela niiringslivet blivit relativt stabil. Av materialet framg[r vidare att arbetsinkomstern:ui andel fdreter variationer iiven pl kort sikt; frin etr tr till etr annar kan relativt starka fdrskjutningar i inkomstfdrdelningen iiga rum. Tidigare, har rnan f6ndkt att fiirklara dessafluktuationer med hjiilp av konjunkturutvicklingen. Man antog atr fdretagsvinsrernaunder en konjunkturuppglng iikade snabbare iin ldnesumman med.pet<iljd att albetsinkomsternas andel f6ll. Vid nedttgtende konjunkturer var fcirhfrIlandet det motsatta; fdretagsvinsternaminskade di relativt sett mer xn ldnesu-rrnan varftir arbeginkomsternas andel steg. Dessa fluktuationer kunde siigas vara ett urtryck fdr bristen pi j:imvikt inom ekonomin. Att jiimvikt inte uppnlddes berodde bland annat pi att l6nerna anpassadesig relativt lingrsamt till den nya situation som uppstod genom konjunkturfdriindrirrgarna om man anrar att konjunkrurliiget iterspeglas i prisnivins variationer borde man enligt denna teori fi en relativt txig negativ korrelation mellan prisfluktuationer,naoch de korrsiktiga fdrskjutningarna i arbets. inkomstennasandel. rnstitutet har undersdkt om detta varit fallet under perioden mellan de bida viirldskrigen samt under de hittills gingna flren efter andra viirldskriget. Fcir mellankrigstiden

erhills

som framgflr av figur 5 - â&#x201A;Źrl relativt 28,

i arbetsiakomstcrnas' sant tluktuationer 5, Prisftirindringar lrelr t 919-62 av dcn totala bruttoinkomsten

Figur

andel

,o/ /o

+14 +12 +10

+8 +6 +4

t 2-2

fl ll tl jl gl 1l 1l 1l rl

0 -2 -4 -6

-8 -10

I I I I

-12 -14 -16 -18 -2:0 1919

Awikelse frin trenden i arbetsinkomsternasandel

-rr--rrrr -,-

Prisfdrindring

god samvariation mellan prisfcirindringar

och awikelser frfln den lfltg-

siktiga trenden i arbetsinkomsternas andel. Prisfallen under''dePressionerna i bcirjan av rgpc och rgsotalen motsvaras sfllunda av en relativt under senare hiilften av rg3o-talet reflekterade$ i stigande priser medan 'andelen fcjr ' : arbâ&#x201A;Źtsinkomsterna lflg under den l&ngsiktiga trenden.

h.ig andel frir arbetsinkomsterna. Det goda konjunkturliiget

Ntgot liknande samband mellan priser och arbetsinkomsternas,andel kan inte konstateras fcir perioden efter andra viirldskriget. Ftguf ;5 visar att priserna varit stigande under hela efterkrigstiden men ,att, arbetspositiva som negatiya awikelser frfln tilnka sig att sambandet .mellan kunna trenden. Man skulle emellertid

inkomsternas andel fciretett slvil

priser och andelen fcir arbetEinkomsterna hade den formen att en, kraftig 24

prisciknitg

rnotsvarades av en negativ awikelse, med,an en obetycllig priscikning motsvarades av en positiv avvikelse. Inte heller nf,,got sldant samband kan utlf,sas. Institutets ber?ikningar tyder sflIunda pe att den tidigare konsraterade samvariationen rnellan priser och arbetsinkomsternas andel inte ga[t fcir efterkrigstiden. Frlgan ?ir de om den rqgistrerade prisurvecklingen kan siigas ge en riktig lterspegling av konjunkturerna Skulle de6a vara fallet kan man hdvd.a att den funktionella inkomstfcirdelningen inti Iiingre pflverkas pi samma sltt som tidigare av konjunkturviixtinganra.

DEN HINANSIEI.LA TITVECKLINGIEN ['I\[DER T96O-TALET

I S\'IERIGE

Inorn institutet har under fl.ret plbrirjats en underscikning av vissa tendenser i den ltngsiktiga ekonomiska utvecklingen, vilka kan vflntas fi stor betydelse under rgrGotalets senare hf,.lft. Den senaste lflngtidsutredningen behandlade - liksom de fcireglende - huvudsakligen den reala ekonomiska utvecklingen. I samband med prdvningar av konsistensen mellan Prososer fcir olika ornrflden diskuterades emellertid 1ven vissa konsekvenser av den reala utvecklingen fcir kred.itmarkna.den och dess struktur. I)et ir speciellt dessa samband. mellan den reala och den finansiella utvecklingen, som hiir skall studeras. Fcir att bI. a. i nligon rnfln scika belysa betydelsen av de stora avslttningarna till AP-fonderni under senare hfllften av r96o-talet kommer perspektivet att dras ut till' rg?o. Utifrln

en beriknad realekonomisk utveckling kommer am diskuteras d,enna kan vintas medf<ira betriffande sparan-

dels vilka implikationer

dets storlek, dels hur det finansiella sparandet kan vd.nras bli f<irdelat mellan olika sektorer. Niista $teg i unders6kningen blir att sdkh analysera vilka investeringar, som fciretagen i olika niringsgrenaf behciver genornftira under rg6otalet f<ir att en viss onskad produktionstillviixt skall kunna realisera$. Vid diskussionen av detta problem milste man naturligtvis bygg" pl antaganden om vinstutvecklingen octl utdelnirglrpolitiken i ftiretagen, om den ekonomiska politikens utformning samr om andra f<irhflllanden, som alla har det gemen$amr med de nfimnda 25

Tabell

i fiirsiirj-ingsbalansea 3. Lltvecklingen av vissa poster jfl'nfOrd progaos med ftngtidsutredningens

lren

t 960-63

Fasta priser. Index 196o ==roo

Enli6 lingtidsutredningeno

Faktisk utveckli"d

r96r

r g6e

r96r

r g6e

Privat konsumtion Offentlig konsumtion

r05 r05

r09

I I3

r04

roB

III

r05

r09

rr+

Bruttoinvestering

ro6

t12

rrB rrG

r05

r09

r14

Bruttonationalprodukt

ro6

I IO

I I3

r04

r09

I I3

KaUa: Preliminiir nationalbudget fcir 1964. Silfrorna for 1963 iir delvis prognoser. r 96o45 har interpolerats beriknade fciriindringarna D. av lAngtidsutredningen Unjart mellan de enskilda iren. b

att de iir ytterst svf,.raatt prognosticera. De slutsatser som eventuellt kan dras mflste,diirfor bli mycket osflkra. LTtvecklinget av sparandet och investeringarna kan sedan sammanstdllas till en prcivnirg av konsistensen i den fcirutsedda realekonomiska utvecklingen och till en diskussion av eventuella sffukturella fcirskjutningar pfl kreditmarknaden. Speciellt kommer undersokningen pfl denna punkt att soka belysa i vilken mfln avslttningarna

till AP-fonderna kan

komma att medfcira, att det finansiella sparandets fdrdelning mellan olika delar av kreditmarknaden awiker frfln den fordelning av'investeringarnas finansiering, som skulle uppkomma enligt de samband som g?illt tidigare under efterkrigstiden. Vid en disl.ussion av de hiir n?imnda problemen flr det uppenbarligen nodv?indigt att utgi frfln en bedcimning av den realekonomiska utvecklingen under iterstoden av rgr6otalet. Fcir att ge underl"g fcir en sidan bedomning har vissa sammanstillningar gjorts av utvecklingen 196o-63, som sedan jemfcirts med lgbg flrs lingtidsutredning. endast be*iknat' de totala foriindringarna jimfiirelsen

Eftersom man diir

rnellan 196o och rg6b, har

gjorts med en tflnkt utveckling, diir fririindringarna

enligt

Iflngtidsutredningen fcirdelats lika mellan de enskilda flren. Som framgflr av tabell 3 har var och en av de angivna posterna i forg6

Figrrr 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling tidsutredningens pro g!,o s

lren 1960-63 ilimtiird

Index 196o: roo Industrl

Scmfdrdsel

Bostdder

Offentlig frirvoltning

1960

u --

1965

1e60

med l&ng-

1965

L8ngtidsutredningensprognos(med linjtr lnterpolatlon metlan 1960 och 1965) -

Faktlsk uweckling (enligt Kommerskollegiiinvesteringsenkiter)

s<irjningsbalansen si lflngt utvecklingen nu kan overblickas cikat i ungefdr samma takt som enligt lflngtidsutredningen eller nflgot snabbare. Samrnansettningen av posterna har emellertid i vissa fall vd.sentligt avvikit frfln utredningens beriikningar. Trots stagnationstendenser i stora delar av det privata nflringslivet har rikningen av bruttonationalprodukten legat p& en h.tg nivfl, tack vare att den offentliga verksamheten och bostadsbyggandet expanderat betydligt snabbare iin berf,.knat. Industriproduktionen, som enligt lflngtidsutredningen (o* fcirflndringarna 196o65 interpoleras linj?irt) skulle ha cikat med ca 15 procent mellan 196o

och 196g, har under denna tid enligt konjunkturinstitutet

6kat med ca

14 Procent. Denna relativt goda <iverensstflmmelsemed den prognosticerade utvecklingen [r frd.mst en foljd av att verkstadsindustrin expanderat snabbare 2in berd,knat, medan dflremot flera andra branscher, friimst gnrvindustri, jem- och metallverk $amt massa-och pappersindustri, sackat efter berydligt

i frirhillande

till

framgf,,r av tabell g har dlremot

lflngtidsutredningens den offentligu

progno$. Som

konsumtionen

rikat

4 procentenheter mer fln enligt lflngtidsutredningen. Bruttoinvesteringarnas fcirdelning har ocksl utvecklats vlsentligt norlunda In enligt llngtidsutredningens

an-

prognos. Detta framgflr av figur 6,

som visar investeringsutvecklingen inom nigra viktiga omrflden. Medan investeringarna i offentlig fcirvaltning och i bostiider cikat betydligr mer in

enligt

prognocen, har investeringarna

minskat u'nder 196r och innu

i samfiirdsel (inkl.

196g endast uppnitt

vflgar)

samma nivfl som

r 916o.fndustriinvesteringarna

steg mycket starkt r 96 r lflngt civer prognosens trend. Dlrefter har de emellertid minskat. De hiiga indusmiinvesteringarna 196r torde - trots den l?igre nivfln rg6e och 1963 - ha medfcirt att industrins produktionskapacitet hittills utvecklats minsr sfl snabbt som enligt lflngtidsutredningens beriikningar. Detta intryck kvarstflr i stort sett d.ven vid ett studium av de olika industribranscherna. Produktionens lflng$ammare rikning i vissa branscher synes alltsl vilsentIigen vara en effekt av lflgt kapacitetsutnyttjande. Om efterfrflgeutveckIingen under de niirmaste tvl lren blir gynnsammare, syne$ det sflIunda inte finnas nlgra hinder for att lflngtidsutredningens mllslttning sett skulle kunna

i stort

uppfyllas.

.; BEFOLKNTNGSUTVECKLTNG, BOSTADSBYGGANDE OCE s BOSTADSSTANDAIID I samband med genomfcirandet av 196o irs folk- och bostadsrflkningar beviljade riksdagen medel fdr en vetenskaplig analys av insamlade dara. Resultatet av detta arbete kommer att redovisas i en serie monografier. Institutet har fltagit sig att svara fiir en av dessa monografier. Denna skall till huvudsaklig del bygg" pfl material frfln bostadsrflkningen. Enligt

de preliminiira

planerna

kommer

monografin

i frflga arr

best& av tvn delar, en deskriptiv och en mer problembehandlande och analyserande. Beskrivningen kommer att ske med hinsyn till den urbaniseringsprocess som pflgtr i det svenska sarnhlllet. Vid indelningen av landet. i olika b.byggelseomrfiden blir d.et naturligt

atr skilja rnellan glesbygdea nnindre t?itorter och storre tf,torter. Det blir flven naturligt att skilja omrldena flt med hlnsyn titl takten i urbaniseringen. Detta torde kunna Senomftiras med hjelp av statistik <iver omridens och orters befolkningstillvflxt.

Den regionala indelningen av landet bcir dessutom. ske under hinsynstagande titl n?iringsstrukturen. I detta sammanhang kommer sannolikt den senaste lokaliseringsutredningens klassificering: av regionâ&#x201A;Źr att beaktas. Utredningens utvecklings" odr stcidomrlden torde vara av intresse vid en beskrivning av landets bostadsbestfl.ndoch boendeforh&llanden . Vad giller beskrivningen av bostads- och boendefcirhlllandena i omriden erhflllna pfl grundval av ovan skisserade principer ger folk- och bostadsrtkningsmaterialet fdtjande mcijligheter. Bostadens storlek kan anges,:i'antal rumsenheter. Standarden i <ivrigt kan beskrivas med avseende pt

l?igenhetsutrustningen. Vidare finns uppgifter om bostadâ&#x201A;Źos beligenhet i smfl- eller flerfamiljshus, husets fllder, vem som iiger huset samt pf, vilka grunder bostaden disponeras av bostadsfcirestindaren. Betrlffande

de i bostaden boende finns data om hushlllens storlek

och samrnansdttnitg

samt sysselsiittnings- och utbildningsforhtllanden.

Genom att s?itta antalet hushlllsmedlemmar

i relation till antaler rumsenheter i hushflllets bostad erhills ett mfltt pt fcirekomsten nv trflngboddhet. Tabell 4 visar bl. a. tri.ngboddhetsfcirhillandena flr 196o.: Som ringbodda

hushflll definieras hushlll diir antalet boende i liigenheten eiverstiger tvl per rum, kciket ord.knat. TrflngMdheten flr vanligast i vira glesbygder och bland barnfamiljerna, Den absoluta utrymmesstandarden ?ir som synes hcigst i glesbygdelrlan men de samtidigt stcirre hushlllen leder dock till ovanniimnda trflngboddher. Ovanstlende gIller liiget enligt 196o flrs bostadsrdkning. Avsikten [r emellertid att i den beskrivande delen redovisa utvecklingen frir skilda regioner med utnyttjande av data bl. a. frln lg4b lrs bostad.srdkning. 2g

Tabell

sam.t liigenhets-

4. TrAngbodd.het

och, hushAllsstorlek

i glesbygd

och

ti,torter Ar t96O Trlngbodda hushAll Omrlde

Rumsenhetero med barn i o7oper I oo liigenav samtliga heter hush&ll med barn

iYrav samtliga hushill

Glesbygd

9 7

Tiitorter med 2oo-r ggg Titorter med 2 ooo el. inv.

Hela riket o

Boende per roo hushen

I9 r4

377 37r

296

32r

275

3I I

Med rumsenhet avses rum eller kdk.

I figur ? ges en civersikt civer utvecklingen r 9go-6o betr?iffande bostadsbestindets storlek och antal invf,.nare per l?igenhet. Betriffande

den problembehandlande och analyserande delen pflgir

fcir nd,rvarande planliiggningsarbetet. relse fcir innehillet

Nflgon mera fullstiindig

redogti-

kan sfllunda inte gâ&#x201A;Źs, utan hlr skall endast pekas

pfl nigra frigor som sannolikt kommer att behandlas. Sambandet mellan hushflllsinkomst och bostadsutgifter torde vara ncidvflndigt att studera om det giiller att fcirklara skillnader i boende forhtlla'nden.

Detta kan ej ske med hjelp av data frfln 196o ers folk-

och bostadsrdkningar, de dessa icke innehflller uppgifter av detta slag. Med hjelp av data frfln befolkningsregistret finns det emellertid vissa fiirutsiittningar

att studera sambandet sfl lflngt detta iir mcijligt med

hiinsyn till bostadsbrist, hyresreglering m. m. Ett annat problemomride

utg<ir orters varierande expansionstakt.

I hur hog grad kan skillnader i bostadsstandard forklaras av variationer i befolkningsutvecklingen? Tidigare visar att starkt vdxande titorter

forsknirg

g?illande enstaka orter

tenderar att fe â&#x201A;Źn strirre andel smfl-

tflgenheter med god utrustning, medan mera stillastlende orter har en hcigre utrymmesstandard pn bekostnad av utrustningsstandarden. Eftersom varierande expansionstakt medfcir olikheter i frflga om demo grafisk sammansf,ttnirg

av befolkningen mnste d,ven de demografiska

faktorerna komma med i analysen. 3o

Figur 7. BogtadebeetaDd,ets storlek l930-60

sarnt antal iavAnare per tigenbet

Mllf, lig.

Aren

lnv./feg. 4

5\__

0 1930

1950

1910

.r=

0 1960

Antal lagcnhercr

,D (r Invlnare pcr llgenhet

INDUSTRINS

FINANSIERINGSTONTTAT.LANDTN

I institutets bok ulndustriproblem

rg6or framlade professor Erik Dah-

mCn resultaten av en underscikning rrirande rlndustrins

finansiering

under lgbo-taleto. Ftir ett urval orn ca 4bo storre industrif<iretag hade investeringar och finansieringsfrirhflllanden under flren lgbo-b5 unders<ikts och 'analyserats. Det framkorl, att f<iretagen under denna period hade i genomsnitt sjiilvfinansierat sina investeringar i mycket hdg utstrflcknitg. Stora variationer fdrelflg emellertid sflviil mellan enskilda f<iretag som mellan olika branscher. Mot bakgrunel av det under senare flr genornsnittligt f<irsimrade vinstlilget ftir svensk industri $arnt en avmattning i industriinvesteringarna

har det tett sig angeliiget frir institutet att frilja upp'den tidigare under-' sokningen och belysa utvecklingen sedan mitten av rg5etalet. Under hclsten pibtirjades dirftir

en und,enokning av industrins finansierings-

f<irhillanden under perioden r955-6a. Huvudsyftet flr dels att studera hur sjiilvfihansieringen av investeringarna har utvecklats, dels att undersoka i vilken utstrd.ckning obligations- och aktieemissioner eller upplflning pn annat siitt fcirekommit. Undersrikningsmaterialet utgrirs av uppgifter hiimtade dels frln "vinststatistikenn hos statistiska centralbyrfln, clels frfln fciretagen$ officiella flrsredovisningar.' Ett urval om ca goo stcirre industrifciretag ingflr i underscikningen.' Fcir att studera huruvida det fcirelegat nigon olikhet i finansieringsforhflllanden mellan olika kategorier av industriforetag delas dessa upp pe branscher, storleksgrupper och expansionsgrupper. Ett klarlfiggande urv vilka sambarid, som hiir fcireligger, iir naturligtvis

av stor betydelse

frin mflnga synpunkter, bl. a. fcir stflllningstagande i ekonomisk-politiska frflgor rcirande t. ex. den framtida

utformningen

av fciretagsbeskatt-

ningen, investeringsfondspolitiken, APlfondernas placeringsregler eller uppriittandet av nya kreditinstitut. I den allmlnna med en hâ&#x201A;Ź

debatten brukar det anfiiras btde fcir- och nackdelar

sj?ilvfinansiering. Ett argument fcir h,tg sjilvfinansiering

Ir, att dl underliltta$ en biittre och Sikrare planering av investeringarna, In om fciretagen iir tvingade att i h,ig utstrlckning lita till friimmande kapital. Mflnga f6retag iir ofta rii.dda 'att komma i beroendes'tenning gentemot stora kreditgivare, och tidsbundna riintebetalningar och arnorteringar kan v4ra en svflr belastning om foretagen har tillfiillig"

likvidi-

tetsproblem. Frirhtllandena pfl bankkreditmarknaden och pfl .den lflnga kapig4lmarknaden

fluktuerar

ocksfl bflde vad betriiffar

tillgflngert pfl

kapital och kostnaden hilrfcir. Hiirigenom rikas osf,kerhetsfaktonr i fore' tagens investeringskalkyler. Smfl eller nystartade. foret4g har dessutom i allm?inhet sml mcijligheter att anlita den lflngfristiga kapitalmarknacten fcir att finansiera sin expansion.

Emot dessaargument brukar ofta framhfillas, att det uf samhiillsekonomisk synvinkel foljer vissa nackdelar med h.tg sjfilvfinansiering. 34,

Man siiger, att niir fdretagen investerar sina interna medel, i rcirelsen, kanske de inte underkastar investeringarna en lika hird och nosgrann test ur riintabilitet$synpunkt, som qm de varit tvungn a att llna kapital. Detta skulle bl. a. g?illa i de fall, de den huvudsakliga avsikten med investelingen iir att skaffa avskrivningsobjekt och slledes kunna redul cera den beskattningsbara vinsten. En hcig sjiilvfinansiering skulle enligt cletta resonemang ur samhiillsekonomisk synvinkel kunna tiinkas medfcira, att kapitalet flr en mindre produktiv anvilndning fln om fcireragen vore tvungna att gn ut pfl kapitalmarknaden och konkulTera om kapitalet. KAPTTALUNDEIiS OI(NINGEN Det grundliiggande problernet i denna underscikning ilr att sdka belysa sambandet mellan produktionstillvflxt e ena sidan samt kapitalokning och teknisk utveckling h den andra. Unders<ikningen syftar tilt att bestimma den reala avkastningen av olika slags investeringar. Avkasg.' ningen behciver emellertid inte ncidvfindigtvis upptrflda som en procluktionscikning utan den kan flven anta formen av besparingar av andra produktionsmedel, framfcir allt arbetskraft. Frfln den synpunkten sett kan siledes inte kapitalets betydelse studeras utan att hilnsyn ras till tivriga produktionsmedel. Fcirutom arbetskraften kan det i vissa fall visa sig nfiviindigt. brukningen.

att i analysen dven fcira in rflvar.u- och enqrgfdr-

Den tekniska utvecklingen pflverkar vidare den reala flv-

kastningen av d,*t existerande kapitalbestflndet, sarntidigt som dqn f.tt sin introduktion ofta kriiver investeringar i ny kapitalutrustning. Institutets kapitalunclerscikning har begr?insats till en analys av hiir antydda problem inom industriproduktionen. samlades data rcirande produktion,

Under fdregiende flr in-

sysselsiittning, investeririgar $amg

bestflnd av maskiner och andra anl?iggningar fcir ett sjuttiotal utvalda fciretag inom en och, samma bransch. Detta materi'al h'ar under f,ret kompletteiats

pfl vissa punkter.

Pe grund

av att utredningsmannen

under stcirre delen av flret varit inkopplad pfl andra arbetsuppgifter har nigorr bearbetning och analys av detta rnaterial flnnu inte hunnit genomfdras..'

33'

MAL

JORDBRUKSPOLITIKENS Trots att grinsskyddet har inkomstlikstllligheten

OCII MEDEL

fcir jordbruksprodukter

civerstiger 50 procent, enligt giilland'e berflkningsgrunder inte upp-

nfltts och den s. k. inkomstklyftan

vidgats. De invecklade kompensa-

tionsreglerna i prisavtalen har inte kunnat hindra att jordbrukspolitiken misslyckats med att genomfora uppsdllda mil. Det [r mot denna bakgrund i fdrening med jordbrukspolitikens

betydelse fdr hela vflr

ekonomiska utveckling som en undersokning om jordbrukspolitikens mfll och medel tagits upp inom institutet. Underscikningen avser att i ett sammanhang priiva jordbrukspolitisflvil vad avser prispotitik

kens uppbyggnad i hela dess omfattning

utifrfln en allmiin

som nf,ringslagstiftning och rationaliseringspolitik diskussion av olika tlnkbara

mil

frir jordbruksproduktionen.

Diirvicl

kommer bl. a. att beaktas de vflsentliga fririi.ndringar i forutsiittningarna som uppkomsten av de nya handelsblocken innebiir fdr utrikeshandeln, vad de nya stridsvapnen och den globala maktstrategin innebir

fcir be-

redskapsaspekten och, framfor allt, vad den moderna maskintekniken inneblr

fcir fciretagsenheternas utformning.

underscikningen skall

diskuteras villkoren fcir en ekonomisk optimal f<irdelning av resur$erna inom jordbruket

samt mellan jordbruket

och andra nflringar under

hflnsynstagande till aktuella trygghets- och anpas$ningsaspekter. Vidare skall skisserasolika $ystem av medel varigenom uppste[da mfll kan nfls. Syftet med undersokningen flr att klargrira de jordbruksekonomiska sammanhangen frir att bilda ett underlag frir debatten, men utredningen avser inte innehfllla ett jordbrukspolitiskt

DEN FNAMTIDA PAPPER

EFTERTRAGAN

program.

PA CELLULOSA

OCH

for dtygt '| n av tillftineln till den vlsteuropeiska marknaden av pappersmassa och under samma

Under 196z svarade den svenska industrin ir svarade den svenska pappersindustrin

fcir drygt ro procent av till-

forseln av papper odr papp. Detta innebiir, att det ur svensk synpunkt mflste bedomas som ytterst angeliget att fe en uppfattning

om den

Figur 8; Konsurntion por capita av papper och papp samt BNP per bapita (f954 Ars priser) i olika europeiska liind.er er f962 kg/c.p. 140 O Sveiigc.

120

100

o'5Danm. O Holl.

O OV.tyskl. Norgc

OBefg.'t 91. O Frankr,

I Portugal

2000

3m0

'4000

s000

6000

7000

8000

BNP per capita (svenskakronor)

frarntida utvecklingen

av pappers- och pappefterfrigan

i ViisteuroPa.

Sedan ungefiir ett flr tillbaka pflgflr ett arbete vid institutet med att utreda frigorna rcirande denna varugrupps framtid. Arbetet inriktas i fcirsta hand pe att ge efterfrigeprognoser for flr r g7o. Pappers- och pappvarorna kii.nnetecknas bl. a. av att de glr till ett mycket stort antal olika anvzlndningsomriden. Dels finns den stora gruppen av s. k. kulturella papper, t. ex. tidnings-, journal- och boktryckpapper, dels finns den stora gruppen av omslagspapper och PaPP, som sedan garnmalt finner sin avsilttnitg inom det egentligu detaljhan' delsledet men som lven i allt storre utstrickning

anvd.nds for prefor-

packnirg av varor redan i leden fore detaljhandelsdistributionen. Vidare finns gruppen av hygieniska papper och papper som finner sin avsilttning direkt i hushflllen och slutligen en icke ovdsentlig grupp av sPecial' papper, som glr bl. a. till olika industriella indamflI. Trots denna mingskiftande

anviindning har det visat sig att det i

allmlnhet

existerar ett relativt stabilt samband mellan den samlacle paPPers- och PaPPefterfrigan och den allmflnna ekonomiska aktiviteten inom ett land, mfltt t. ex. med bruttonationalprodukten. I figur

8 har sambandet mellan nationalprodukten

per capita (i

svenska kronor) och den totala pappers- och pappkonsumtionen per capita under r96e for EEG och Eftat?inderna flskfldliggjorts. De ProgFoser som utfcirs vid institutet bygger dels pfl sidana observerade samband. mellan konsumtion och inkomst, dels dven pfl individuella lflnderanalyser. Sflrskilt om man bryter ned totalkonsumtionen i olika delgruPPer framglr det att nationalproduktvariationerna inte fcirklarar hela utvecklingen. Olikheter mellan linderna rcirande distributionssystem, urbanisering, valutasituation kan ligga bakom skiljaktigheterna. Detta biir sjfllvfallet uppmlrksamma$ prognoser river efterfrigans f<irlndringar.

TJANSTEIT,IANS

FnJA,NvA,Ro TBAN

vid uppr?itrandet av

ARBETET

Under fcirsommaren 1963 startade institutet en unders<ikning vars primflra syfte var att beskriva de skillnader i sjukfrfinvaro, som kunde fcireIigga mellan olika kategorier av arbetstagare inom tjiinstemannasektorn. Pe gnrnd av undersdkningen$ uppliiggning som en enkdt riktad till arbetsgivarna har mcijligheterna att kategoriindela de ansreilda beskurits. Endast sfldana data har kunnat medtas, som ingflr i arbetsgivarnas register. SflIunda kan sjukfrlnvarons sambancl med kcin, civilstiod, fllder, tjflnstestillning,

Icin, yrke och fciretagsstorlek studeras, medan

intressanta forklaringsvariabler

som virdnadsbordan

i hemmet och res-

tiden hem-arbetsplats inte kunnat tas med. Fdr underscikningen utvaldes slumpmiissigt 7 %o tjiinsremin. Som urvalsregister utnyttjades Svenska Arbetsgivareforeningens hilkortsregister civer tjiinstemin

rned uppgifter giillande fcir augusri r96e. Detra omfattar ca 84 procent av tjf,.nsteminnen i de SAF-anslutna fciretagen. De i stickprovet ingflende tjinstemlnnen

tillhcir friljande 14 yrkes-

gruPper, som totalt sett omfattar ca 4b procent av tjiinstemd.nnen i SAF-registeret: g6

Arbetsledare (tvfl grupper) Laboratoriebitriide Ritbiriide Butiksbitriide

Ekonomichef

Kontorsbitrflde

Kamrer

Kassrir

Fiirste kontorist Kontorist

Frirste kassakontorist Kontorstryckerioperator Vaktmiistarbitr?ide Anledningen till att dessayrkesgrupper valts iir att de - pl tvl undantag niir att tilllta

innehfi.ller tillriickligt

mlnga individer

av btda kdnen fcir

en meningsfull jiimt6relse mellan mfln och kvinnor. De tvi

tivriga yrkesgrupperna medtogs for att mcijliggcira ett studiurn av yrkesst?illningens betydelse. Urvalet gjordes se, att man erhcill ungefiirligen lika mflnga individer

i varje k<ins-, ilders- och yrkesgnrpp.

Under augusti mlnad 1963 distribuerades till bercirda fciretag frigeformullr - ett fcir varje utvald individ - som innehcill tablfler, i vilka d"g fcir d$

noteringar skulle goras bl. a. riirande ordinarie arbetstid,

eventuell frlnvaro

och orsak till

frf;.nvaro. Som undersokningsperiocl

valdes selitember och oktober 1963. Niir insamlingsarbetet avbrcits hade 9b,r procent av formulflren inkornmlt. Formul2irens data har riverfcirts till hfllkort f6r att mcijliggcira rnaskinell bearbetning. Den slutgiltiga underscikningsrapporten berfiknas fcireligga under 1964. Vad de kommande resultaten betrflffai bcir uppm?irksammas att dessa inte utan vidare kan generaliseras till att gllla andra tjflnstemiln iin de $om ingick i de rq utvalda yrkesgrupperna i SAF-registret. Vidare har enban de tvfl minaderna september och oktober 196g varit fiiremil

frir

unders<ikning, varfor svirigheter uppkommer vid f<irxik att generalisera resultaten till att gllla andra tidsperioder. Med hjelp av tidi g:arc und.ersokningar pn detta omrflde kan man emellertid fe en viss uppfattning om i vilken gFad de frf,.n denna underscikning erhflllna resultaten kan generaliseras. i

LOKALTSERINGSFoNAIYDRINGAR Antalet industrianstillda primiirmaterialet

till

TNOM INDUSTRIN

(arbetare och tj?instem?in)i Sverige har enligt

den officiella industristatistiken

mare 8o ooo personer eller

<ikat med nIr-

ro procent under perioden

lgSa-rg6o.

fig:rr

9 a. Omtdrdelningar rrrellastiiUd.a 1952-1960

riEets

B-regioner

av antatet

ind,ustriari-

;

* 100- + 32?g

\o I

- 99r+

t/o 2000

- 100- _ 6gal

2500 3000 industrionstiittdo

Figrr

mellan I b, O'vrt6rdelningar gtiilld,a 195.2-t96O

rikets

B-regioaer

av antalet

industriaD-

Industriproduktionen,

mlitt i frirldlingsviirden,

varvid 196o flrs viirden

riiknats om i rgbs flrs priser, har under samma tid <ikat med 4,b miljarcler kronor eller 38 procent. Dessai uppgifter iterfinns i bilaga I till KommittCns fcir niiringslivets lokalisering betenkande (SOU 196g: 4g). Av denna utrednitg

framgflr vidare att utvecklingen ur regional syn-

vinkel varit ojiimn. Fcir att belysa den regionala utvecklingen har primiirmaterialet till industristatistiken ftirdelam pi kommuner och arbetsmarknadsstyrelsens B-regioner. De senare flr tbz till antalet och bestflr i princip

av centralorter med omkringliggande funktionella

regioner

eller omland. Antalet industrianstillda Norrland.

har minskat bl. a. inom flera B-regioner i

De industrianstflllda

har okat svagt inom bl. a. storstads-

regionerna. Den relativa cikningen inom dessa (g-f procent) ligger betydligt uncler riksgenomsnittet. Den industriella sysselsflttningscikningen i riket har i forsta hand ?igt rum inom regioner i ndrheten av men trtanfcir storstadsregionerna. I Norrland har rikningen varit punktuellt koncenuerad till Ornskcildsvik, Skelleftefl, Lulei,

Gfillivare, Malmber-

get och Kiruna. En anm?irkningsviird expansion kan inregistreras f<ir regioner inom sodra Jcinkcipings, Kronobergs och norra Kristianstacls Ifln. De regionala omfordelningarna

av landets industrianstiillda

rgf s-

6o framgeT av figur g a och 9 b, som hiimtats ur ovannflmnda utredning. Gri cirkelytor anger, att utvecklingen inom regionen ungeflir motsvarat riksgenomsnittet, dvs. regionen har i stort sett $amma andel av landets industrianstf,llda 196o som rgbs. 'Vita cirkelytor anger, att regionens andel av rikbts industrianstflllda minskat under undersrikningsperioden. Stockholmsregionen, for att ta ett exempel, skulle ha behdvt ytterligare nflrmare ? ooo industrianstlllda 196o fcir att behllla den andel, som regionen hade lg5s. Svarta cirkelytor anger, att regionen rikat sin anclel av Sveriges industrianstillda

i en omfattning

som framglr

av tecken-

forklaringen pe kartan. Summan av samtliga rbs berdkningar blir en' ligt berlkningsmetoden o. Den industriella

sysselslttningsutvecklingen har vanligen inte fciljt

clen regionala befolkningsutvecklingen. I Gcitaland och Svealand har 40

den industriella expansionen i anmilrkningsv?irt. stor utstrflckning ?igt rum. inom omr&den med relativt

svag befolkningsutveckling.

Den regionala industriutvecklingen punkt frln

produktionsvolymen,

sammanfaller denna utveckling

har ocksi studerats med urgings-

mitt

i fcir?idlingsvirde. I grova dog

inom de olika regionerna med ovan

beskrivna syssels?ittningsutveckling. Nigra

inffessanta undantag frln

clenna regel kan dock konstateras. De underxikningar,

som lterfinns

i lokaliseringsumedningens betfln-

kande, olnfattar hela den i industristatistiken redovisade industrin utan up$elning

i grupper eller branscher. Inom institutet

har under flret

pibcirjats ett arbete, som utgrir en vidareutveckling och fortsflttning av de undersokningar, som publicerats i ndmnda utrednirg.

BI. a. delas

prim?irrnaterialet till industristatistiken upp pn olika industrignrpper, och den regionala utvecklingen under perioden rg5e-6o studeras f6r de enskilda grupperna. Fcirs$utningar

och omf<irdelningar

inom

landet av anstiillda och

produktiqn har varit betydande inom flera-industrigrupper aktuella perioden, Omfcirdelningarna

under den

kommer att kunna studeras pfi

en ,svit av kartor av den typ, som presenteras pfl figur g a och g b. Fcirilndringarna inom resp. region kommer att kunna utlflsag i detalj i olika tabeller. Materialet iir avsett att ge mcijligheter till och underlug f<ir en ingflende diskussion av de regionala utvecAlingstendenserna inom den,svenska industrin under rg5Gtalet.

Ovrig verksamhet

IN DUSTRIEI.L Industriell produktion,

uAnADSSTATISTIK

minadsstatistik

med uppgifter och diagram 6ver indusrri-

utrikeshandel m. m. har sammanstflllts och uts?ints varje

mflnad. Statistikrapporter med kortfattade <iversikter over utvecklingen inom viktigare branscher har regelbundet publicerats i tidningen Arbetsgivaren.

DET EKONOryIISKA

r.ACUt

Pe uppdrag av Svenska Arbetsgivareforeningen har liksom tidigare flr tre rapporter utarbetats rcirande den aktuella konjunkturutvecklingen. Dessa har publicerats under titeln >Det ehonomiska liiget, och har anvints som informationsmaterial inom f<iretagsntmnderna. I varje rapport har den svenska ekonomin analyserats mot bakgnrntl av en redogorelse for konjunkturlflget

i utlandet och de i fcirsta h.and

i Fcirenta Staterna, Storbritannien, Viisttyskland och Frankrike. UtveckIingen i Sverige har behandlats utfcirligt i frlga om industriproduktion, sysselsittning investeringar, urikeshandel

och ekonomisk politik.

I samband med utarbetandet av den fcirsta och tredje civersikten har sflrskilda sakunderlag fiirdigstiillts,

avsedda att ligga rill grund frir de

bildband med tal, som under namnet ,Ekonomisk vflrjournal, resp. oEkonomisk h<istjournalo utge$ av Svenska Arbetsgivarefcireningen frir visning vid fciretagsniimndernas sammantrf,den.

OvnrcT

Liksom tidigare har institutet d,ven under 196g givit fciretap organisationer och statliga verk och myndigheter viss service. Detta har skett exempelvis genom limnande av uppgifter som komplettering rill publi 42

cerade utredningar,

genom redogcirelser for pfigflende underscikningar

eller genom samrnanst[llningar av olika ekonomiska data. Under iret har yttrande avgivits till bostadsstyrelsen oah statistiska centralbyrfln over en skrivelse riirande vissa urvalsundersiikningar inom bostadsstatistiken och till statistiska centralbyrfln civer en skrivelse ang&ende en eventuell folkriikning Institutet

flr rg6b.

har liksom under fiiregflende flr varit repres,enterat i en

arbetssupp, som pfl initiativ

av samarbetskommittin jordbruk'-industri

studerat deltidsjordbrukarnas problem och m<ijligheter till arbetsinsatser inom andra niiringsgrenar. I denna arbetsgrupp har fi,ven ingfltt representanter fdr Jordbrukets Utredningsinstitut och f<iretagsekonomiska institutionen vid Lantbrukshcigskolan. Utredningsman har varit agronom Vikar Sifvestad, vilken under flret fnrdigstiillt en rapport med titeln "Deltidslan,tbruket - Froblern och miiili,gheterr. R"pporten utg<ir en redogdrelse for en underscikning i Stenungsunds kommun. Som ett preliminiirt

resultat av de pflgiende studierna rcirandq den

privata konsumtionens framtida utveckling fiirdigstiilldes redan under rg6e ett manuskript rned titeln >Future Consumption in Sarcden>. Denna uppsats, som fcirfattats av institutet$ chef, har under flret publicerats i boken Europe's Future Consumption, vilken utgrir en samlingsvolym med konsumtionsprognoser fcir olika vlsteuropeiska lflnder. Boken har utgivits av Association scientifique europCenne pour la prâ&#x201A;Źvision iconornique i moyen et i long terme (ASEPELT), Institutets chef ingflr som medlem i denna organisation. Institutet har efter cliskussioner med finansclepartementet itagit sig att svara for industridelen dven i nista lflngtidsutredning, som kommer att avse perioden 1965-7o. Under flret har vissa fcirberedande diskussioner iigt rum rcirande uppliiggningen av denna unders<ikning sorn bl. a. komrner att byggu pfl frin

friretagen insamlat enkf,.tmaterial, liknande

clet sorn reclovisaclesi den flr 196r av institutet utgivna boken rFramtidsperspektiv fcir svensk industri'. Flera ay institutets medarbetare har under flret htllit

ett flertal fcire-

drag och medverkat vid olika kurser och konferenser. I allmiinhet har clessafrarntriclanden, liksom utarbetandet av tidskriftsartiklar, haft di-

rekt anknytning till publicerade eller piglende institutet.

undersokningar. iu-om

;

Vid en internationell

konferens om skatter och ekonomisk tillvflxt

som ?igderum i Washington D. C. under december 1g63, representerades institutet av professor Leif Mutdn och ekon. dr Lars Nabseth. Fdr konferensens rflkning utarbetades av professor Mutin

och docent Karl-Olof

Faxin en rapport med titeln >Tax Policy and Economic Growth i,n Swed,enr.lttstitutet kornmer att medverka till att samtliga rapporter till konferensen, nilr de tryckts, kommer att pfl liimpligt sltt tillhandahflllas intresserade i Sverige. Institutets chef, professor Bentzel, har under iret varit ordfcirande i den s. k. metodgruppen inom arbetsmarknadsstyrelsen, vars syfte ?ir att studera pro,gnosmetoder fcir arbetsmarknaden. Han har vidare varit ledamot av utredningsridet

samt ledamot av familjeberedningen inom

socialdepartementet. Professor Bentzel har fr. o. m. den l oktober varit tjiinstledig frin institutet

for att sisom visiting professor vistas vid Yale University.

Denna tj?instledighet kommer att sra'cka sig till sommaren 1964. Som t. f. chef fiir institutet fungerar under denna tid ekon. dr Lars Nabseth.

Skrifter utgivnaav IndustriensUtredningsinstitut* The Production System of the Swedish Econorny. An Input-Ourput Study. B. H6glund och L. Werin (r g6g). zzg s. Lastbilstransporteri Sverige 195o-6r. L, Kritz (rg6g). zzo s. Den offentliga sektorns expansion. E. H66k (1962). 57a s. Svenskpopul?irpressr93r-6r. G. Albinsson (ry62). r9Z s. Framtidsperspektiv fdr svenskindustri. J. Wallander (196z). 186 s. Utglngen. Lcinerikningarsverkningar. L. Nabseth (r96r). 344 s. Svenskverkstadsindustri.G. Albinsson (196r). zo5 s. Utg&ngen, Industrifiiretagets produktionseffektivitet. E. Ruist (r g6o). ro8 s. Industriproblem r96o. G. Ahrsjii nl. fl. (r96o). r96 s. IJtgingen. Studier i bilismens ekonomi. |. Wallander (rgS8). a89 s. Den privata konsumtionen i Sverige 193r-65. R. Bentzel m.fl. (rg57). +75 s. (Jtgingen. Stnrkturomvandlingen i jordbruket. O. Gulbrandsen Biligaren och bilen (1956). r rz s. Industrien och frirgubbningen (rg55). 128 s.

25i 1 5 :^ ? r a

JJ.

25izoi r5:3 5 :38: z+. So

(rgS7). 2Sz s.

9: So 7r-

Kemisk industri. A. Elshult och I. Svennilson under rnedverkan av H. Wagner (rg5S). 215 s. Lftgingen. Nationaliseringen i England. E. H66k (1955). 88 s. Tjiinstemiinnen

25130:45: -

och den industriella omvandlingen. E. Ho6k (r953). r14 s.

14: 4i5: 50

Smdtrycksserien r 96 3 28. Offentliga utgifter rgr3-58. expansion. So s.

En sammanfattning av Den offentliga sektorns 5.-

r96z 27.

Bostadsbristen. En studie av prisbildningen zel, A. Lindbeck

26. zS. 24. 23.

och I. Stihl.

pi bostadsmarknaden, R. Bent-

ro9 s.

8:-

Sveriges handelspolitiska renstam Linder. z+ s.

alternativ:

Den ekonomiska innebdrden.

stabiliseringsutredningens

betiinkande:

S. Bu-

4?Verkstadsindustrins maskinkapital. En studie av dess sarnrnansiittning och av maskiners rrfi.ldrande och d6dt. J. Wallander. r ro s. 12: 50 Produktivitet och kapitalrn6ngd inom den svenska industrin under efterkrigstiden. K, G. Jungenfelt. 19 s. 3: 50 Sysselsiittning, penningviirde och fram&tskridande. En sammanfattning av M&l och rnedel i stabiliseringspoli-

tiken. ro9 s, Utgingen. ?2.

Dryckeskonsumtionen

6zi Sverige. A, Sundstronr och J. Ekstrdm. r84 s.

18:-

rg6t zr.

Investeringskalkyler enligt MAPl-metoden B. Eneroth. 27 s. Utgingen.

anpassade till svenska skatte-

f6rhillanden.

3:50

r96o zo.

IUI's bilprognos B. Olsson. 8 s.

r 9.

inom handeln. En studie av kd'parprestationer ur leverantdrens synpunkt. L, Lid6n - B. A. Holmberg. rr8 s. fdr ir 1965. En granskning och revidering. IUI's konsumtionsprognos G. Albinsson, R. Bentzel, G. Danielsson, J. Ekstrom och O. Gulbrandsen.

18.

genomging och revidering hdsten 196o. J. Wallander 3:50

Prisdifferentiering

106 s. * Htir har upptagits de senaste drens publikationer. En futlstrindig fdrtechning h,an erhdllas pd begtiran.

ro: -

9: 50