IUI Verksamhetsåret 1967 by Elisabeth Precht

UTREDNINGSINSTITUT

INDUSTRIENS

A LcA,aA

r - ' _ - a

ugy

dr en fristiende vetenskaplig forskningsinstitution grundad 1939 av Svenska Arbetsgivaref6reningen och Sveriges Industrifdrbund.

Syfte Att bedriva forskning r6rande ekonomiska och sociala f6rhillanden av betydelse f6r den industriella uwecklingen.

Verksamhet av arbetet inom institutet iignas it l&ngsiktiga forskningsuppgifter. Huvuddelen Man siktar hiirvid till ett studium av de grundliiggande sammanhangen inom n?iringslivet och sEirskilt till att belysa de frigor som hiir samman med struktuForskningsresultaten publiceras i instihrtets rella och institutionella fdriindringar. skriftserier. forskningsarbetet utfcir institutet smiirre utredVid sidan om det lingsiktiga ningar r6rande speciella problem szunt ger viss service lt industrifd,retag, organisationer, statliga myndigheter etc.

Styrelse Tekn. dr Marcus Wallenberg, ordfiirande Direkt6r Sven Dahlberg Direkt6r Ingmar Eidem Direktdr Curt-Steffan Giesecke Direktdr Tryggve Holm Direkt6r Nils Holmstr6m

Direkt6r Christer Hiiglund Direkt6r Axel Iveroth Direktcir Eije Mossberg Ekon. dr Lars Nabseth Bruksdisponent Sverre Sohlman Direktdr Erland Waldenstrdm Herr Lars Wirstr6m

Personal(febr. 1968) Chef: Ekon. dr Lars Nabseth Sakkunnig : Professor Ragnar Bentzel Sekreterare: Civ.ekon. Lars Wohlin Kamrer : Fru Ruth Wiklund-Ellerstad 6arig

ordinarie

personal samt med sdrskilda

fru Kate von Arnold pol. mag. Villy Bergstr6m pol. mag. Jan Br6ms fiI. stud. Carl-Johan Dahlman ledig) ekon. lic. John Ekstrdm fiI. lic. Gunnar Eliasson fiI. kand. G6ran Eriksson fru Marianne Frisell frdken Britt-Louise Grape laborator Odd Gulbrandsen civ.ekon. Siv Gustafsson fil. kand. Margareta Holter civ.ing. Staffan Hikanson fiI. kand. Bernt Johansson

Adress: Industriens utredningsinstitut Artillerigatan 34, Stockhotm O Tel. o8/63 50 20

(tjinst-

utredningar

sysselsatta:

fiI. lic. Lars Kntz professor Assar Lindbeck pol. mag. Lars Lundberg pol. mag. Torsten Ldfgren professor Leif Mut6n fru Alice Nilson fru Wera Nyr6n pol. mag. Lennart Ohlsson civ.ekon. Bengt Rydâ&#x201A;Źn fiI. kand, Branko Salaj lic. oecon. John Skir fiI. kand. Ake Sundstr6m fru Gunni Westerberg fru Brita Wing docent Yngve Aberg

Verksamhets&ret 1967

FOrord.

Konkurrensfcirhillandena

for svensk industri har undergi.tt en fortgfl-

ende skiirpnitg

under senare flr. Konjunkturnedgingen under lgOZ i fcirening med devalveringar av flera av vlra viktigaste handelspartners har ytterligare forsvflrat situationen hiirvidlug. De internationella betalnings- och valutaproblemen har lett till nyvaknande protektionistiska strcimningar i en del stora industrilflnder, vilket kan komm a att forsiimra mcijligheterna fcir en fortsa'tt snabb tillviixt av vlrldshandeln. Det iir mot den bakgrunden ncidv?indigt att svensk industri fir allt det underl"g den kan behova fcir en bedomning av hur den biist skall kunna ?.npassa sig till fcir?indrade marknadsforhflllanden. Fcir att svensk industri skall kunna forts dtta att expandera kriivs bl. a. ocksf,.att det finns finansieringsm[ssiga fcirutsd.ttningar hlrfcir. Ett betydelsefullt forskningsomrflde inorn institutet har diirfcir alttid varit investeringsverksamheten inom industrin och dess samband med finansieringsfcirhflllandena. I en under fjoliret publicerad studie med titeln uKreditmarknaden och industrins investeringar, behandlades dessa frf,.gor med slrskild tonvikt pfl de kortsiktiga svilngningarna i invesreringsverksamheten. Inom institutet har sedan liinge fciretagits undersokningar rorande den svenska industrins struktur och utvecklingsbetingelser. Under tjolflret gavs emellertid institutet okade resurser for en mera intensiv forskningsverksamhet i dessa avseenden, som gav utrymme bide for en rikad satsning pfl pngflende projekt och for igingsdttning av nya. Llnderscikningar rorande ligprisimporten$ konsekvenser fcir svensk industri och fcirutsd.ttningarna for den svenska verkstadsexporten startades sfllunda under iret. En uppfoljning av lingtidsutredningens prognoser ingflr ocksfl i projektet. Avsikten dr ocksi att de forhflllanden som styr industrins lflngsiktiga investeringsbeteende skall ras upp till diskussion i em kommande just pnbcirjat arbere. 2* - 68662

Alltsedan institutet$ stora konsumtionsunderscikning publicerades i slutet av lgSctalet har det varit en s,trd,vanfr&n institutets sida att folja upp det material och de fcirutslgelser rorande den privata konsumtionens utveckling i Sverige som diir presenterades. IJnder tjolflret publicerades ett flertal studier med detta syfte. En undersokning avsflg resekonsumtionens utveckling, dir det naturligen framfor allt var bilismens expansion som behandlades. Bekllidnadskonsumtionen blev ocksfl fiire' mflt for diskussion i ett under tjolflret utgivet arbete. Det Ir v&r forhoppning att de utredningar, sorn foretas inom instituret, skall skapa okat underlug for en bedemning av hur svensk industri blst skall anpassa sig tilt de provningar av olika slag som den kommer att mcita. Stockholm i mars 1968.

fnneha11

UTGIVNA

PI'BLIKATIONER

Resekonsumtionen rg5o-r g7S TV-Agandets utveckling i Sverige 1956-1905 Studier i frinvaro frin arbetet Bekladnadskonsumtionen. Ny analys och prognos for rg75 Kredimarknaden och industrins investeringar - en ekonometrisk studie av foretagens kortsiktiga investeringsbeteende Industrifinansieringen perioden rg5o-r g7o Den ekonomiska politikens mojligheter att inverlca pn kapitalresursernas fordelning mellan niiringsgrenar och regioner Concentration and structural adjustment in Swedish industry during the postwar period Problemer i markedsskonomisk forsknirg

FORSKNINGSPROJEKT

IINDER

7 9 II

13 16 rg zo 2r 2r

ARBETE

Utredningar pi strukturomridet Skogsindustrin Foretagssamgienden inorn industrin Import frin liglonelander Den svenska verkstadsexportens struktur och tillviixt Industrins planer for r g7o Utredningen rorande ekonomisk tillviixt Spridnirg av ny teknik inom industrin Svensk distributionsutveckling Jordbruksniiringens ekonomi Godstransporternas framtida utveckling Bostiider och boendeforhillanden i Sverige 1945-196o Bostadsefterfrigans bestZimningsfaktorer Bostadsbyggandetsprisutveckling Verkningar av hyreskontrollens avskaffande Bolagsbeskattningen RZlntabilitet och investeringstillviixt Konkurrens pn fika villkor Hushillens egenarbete

23 24 25 27 a8 29

3r 34 g6 gB 40

43 45 46 48 48 49 49 5o

6VNTG VERKSAMHET Det ekonomiska liiget Ovrigt

5I 5I

Diagrarf,r B r. Utvecklingen av antalet tigresor med SJ fordelade pi avstind I I Hela landet 1956-1965. 6r 2, Antalet nytillkomna TV-licenser per g. Frinvaro bland manliga industriarbetare inom arbetsst?illenav r2 olika storlek r+ 1949-rg6S for volymutveckling delgrupper Kliider, 4maskinfor och (exkl. underhal) utfall och fnvesteringsplaner 5. r7 byggradsinvesteringar 1950-1963. Hela industrin zG 6. Foretagssamgienden inom industrin ry47-r967 35 7 . Anviindningen av Z-pressar i pappersindustrin rg63-t g7o B. Omsiittningen per sysselsatti forhillande till omsiittningen per butik 196g 37 g. Andel hushAll med modernt utrustade liigenheter med h2insyn till lagenhetsstorlek och inkomst r 96o. Hushill som forestis av gift samboende man och har z barn under 16 6r. Tiitorter 4+ Tabeller r. Industrins upplinitrg pi den organiserade kreditmarknadeo urder olika perioder frin ligloneliinder ir I 965 2 . Industrivaruimport verklig uryeckling inom industrin 3 . Planerad och 4. Importens virde- och volymelasticiteter under efterkrigstiden 5. Varuhandelns utveckling I93o, I95o och 1963 6. Arlig okning av totala godstransportarbetet, bruttonationalprodukten och industriproduktionen 1950-1966

r9 zB 3o

3+ 36 40

Karta Hanterad godsmiingd i fjiirrtrafik med lastbil mars-april 1965

Utgivna publikationer

RESEKONSUMTIONEN

1950-1975

Svenska konsumenter ger ut drygt 7 miljarder kronor om lret fcir resor, dvs. ungefdr lika mycket som kostnaderna fcir bostadsutnyttjandet. Resekonsumtionen har under efterkrigstiden cikat snabbast av de nio stora konsumtionsgrupperna: livsmedel inklusive drycker och tobak, bostad, beklidnad,

hushflllsutrustning, resor, rekreation, sjukvflrd och hygien samt slutligen tivrigu varor och tjiinster. Detta framglr av boken ,Resehonsumtionen i Saerige rgjo-rg4j>,

som fcirfattats av dipl.ekon. Gustav

Endrddi. Det viktigaste inslaget i reseutvecklingen har varit <ivergingen till egna transportrnedel. Fram till r g5o-talets mitt har de enklare fortskaffningsmedlen cykel, motorcykel och moped spelat en viktig roll, rnen frfln och med ryb4 dominera$ utvecklingen helt av personbilarna. Fcir nlrvarande lfigger konsurnenterna ut over b rniljarder kronor irligen for kop av nya bilar, samt for drifts- och underhillskostnader.

Det kollektiva transportsystemets utveckling under denna period karakteriseras av en anpassning till bilflldern. Omstiillningen har diirvid varit mest betydande fcir jiirnv?igâ&#x201A;Źtr, som nlst efter personbilen utfor det stcirstapersontransportarbetet. Utvecklingen av tf,.gresornaframgflr av diagram r. Personbilen konkurrerar med tflg friimst pe korta strdckor. Pe liingre strd.ckor tycks personbilens betydelse $om ersd.ttnirg for tflg avta. Antalet medellinga tigresor har procentuellt sett gfltt ner lika mycket som antalet korta tflgresor, medan ddremot antalet llnga tflgresor till och med stigit. Utvecklingen efter r 96o har indrat karaktf,r. Nedgflngstakten i antalet resor pn strd.ckor under soo kilometer har minskat betydligt och resorna pfl srzickor over 2oo kilometer har bcirjat cika. Det svenska personbilsbestindet har under efterkrigstiden cikat mycket snabbt. Vid rgbo-talets intriide fanns det zbgooo personbilar i

Diagrarn

fltvecklingen

antalet

t&gresor

m,ed.

SiI

f<irdelade

avsGnd

Reseav-

tilnd

Procent

rKm

Sveriges Kalla: ,SO^S Jiirnvdgar. Sverige och vid flrsskiftet 1966/62 uppgick bilbestindet till ungefiir r,g miljoner. Sverige har diirmed blivit den tjiirde bilnationen i vflrlden. Den antalsmiissiga utvecklingen utgor emellertid endast en del av utvecklingsbilden,

eftersom betydande kvalitetsforflndringar

har iigt

rum i det svenska bilbestf,.ndet under samma tid. Frf,.n att ha haft ett mycket gammalt bestind i borjan av rg5o-talet hade vi vid flrsskiftet ry64169 ett tf,mligen ungt bestf,.nd.Vidare gflller att bilar i den mellersta storleksklassen utgor en betydligt storre andel av det totala bilbestindet ?in tidigare, de smibilarnas andel i stlllet var stcirre. Som fdljd av bl. a. dessa for[ndringar bilkvaliteten, mitt

hos bilparken steg den genomsnittliga

med marknadsviirdet per bit i fasta priser, med go

procent mellan tgbo och rgb6. Dflrefter skedde fram till 196g en kvali8

tetsforsimring med ro procent men sedan har den genomsnittliga bilkvaliteten iter stigit fram till flnskiftet 1964/65. Med hflnsyn till kvalitetsfaktorns betydelse under den hittillsvarande och d,ven den fortsatta utvecklingen har det an$etts motiverat att meta vdrdet av bilbestf,.ndet, bilforsiiljningen

och forslitningen i fasta priser.

Detta mfltt ger, forutom det antalsmflssiga, d.ven uttryck for den kvalitetsmiissiga utvecklingen. Enligt den presenterade prognosen, som bI. a. bygger pe ett antagande om en stegring av hushflllens inkornster med z,b procent per capita och l.r, skulle bilbestindet m?itt i fasta priser cika med 92 procent mellan 1964 och ryZb, medan bilink.ipen skulle stiga med 76 procent och bilarnas fcirslitnirg med 89 procent. Dessa fcirindringar har sedan omriknats till antal, varvid man kommit fram till ry7b flrs slut skulle uppge till cirka g miljoner kan prognosen tolkas sf,. att detta tillstflnd berd.knas

att bilbestf,,ndet vid bilar. Alternativt

ha uppnfltts det er de den privata konsumtionen stigit med 43 procent utover 1964 f;.rsnivfi.. Enligt den nu frarnlagda prognosen beriknas resekonsumtionens andel av den totala privata konsumtionen stiga frfln nuvarande 14 procent till

16 procent flr tg7b. Viirdemflssigt komrner dven i fortsittningen

bilarna att dominera. I fasta priser rlknat

fcirutser man, att konsu-

menternas totala reseefterfrigan kommer att stiga med 7 | procent frf,,n 1964 till ry75, medan de totala privata konsumtionsutgifterna antas stiga med 4g procent. TV-AGANDETS

I'TVECKLING

TV-?igandet har internationellt

I SVERIGE 1956-1965 sett utvecklats mycket snabbt i Sverige.

Under f,.ren 1956-1965 kcipte cirka 70 procent eller civer tvfl miljoner av landets hushflll sin forsta TV-rnottagare. Introduktionen

och spridningen av denna betydelsefulla nyhet bland

utvechlandets hushflll beskrivs och analyseras i boken "TV-iigandets ling i Saerige r956-65. En empirish-teoretisk, studi,er. Underxikningen har utfcirts av professor Gunnar Tcirnqvist. Beskrivningen av TV-iigandets utveckling baseras i fcirsta hand pfl uppgifter om antal losta licenser. Detta licensmaterial, som vll

flter-

speglar utvecklingen av antalet fc)rstagd,ngskcipav TV-mottagare, har gett mcijligheter till en o'mfattande studie av hur spridningsprocessen for en varaktig ny konsumtionsvara kan vdntas se ut i ett hoginkomstland som Sverige. De forsiiljningen av nya TV-mottagare med svart-vit bild sedan en tid tillbaka huvudsakligen avser s. k. ersd.ttningskop, kan sjfllva introduktionsstadiet i den svenska TV-utvecklingen slgas ha passerats.(Diagram 2.) Framstiillningen i boken d.r uppdelad pfl tvf,. delar. I forsta delen l?iggs huvudvikten

vid en beskrivning av utvecklingen. I andra delen

analyseras nflgra av de faktorer som kan antas ha piverkat

utveck-

lingen. I forsta delen behandlas inledningsvis utvecklingen i landet som helhet i jlmforelse med andra lzinder. Ddrefter beskrivs den $uccessiva tillvixten

och geografiska spridningen av TV-egandet inom landet.

De utvecklingen i landet som helhet helt naturligt styrts av sf,ndarnd.tetssuccessivautbyggnad koncentreras intresset efter hand till nflgra valda detaljundersokningsomrflden med homogena mottagningsfcirhillanden. Bl. a. observeras hur TV-egandet tillvixt ju senare TV

snabbare i ett omrf,.de

introducerats dlr. Vidare uppmirksammas den snabba

tillviixten och spridningen i tfltorter i forhflllande till den nflgot lingsammare utvecklingen i glesbygd. Samtidigt inregistreras den anmdrkningsvirt snabba spridningen av TV i storstadsregionernasnya bostadsomrf,.den. Framstiillningen i forsta delen avslutas med en mycket detaljerad beskrivning av ett lokalt spridningsfcirlopp. Genom intervjuundersokningar kan TV-egandets spridnitg fciljas frfln hushflll till hushill. Detta material visar vlldiga sitsongvariationeri TV-kopen. Bokens andra del inleds med en samrnanfattnirg av resultat frfln en omfattande litteratur om innovationsspridning i vid bemiirkelse. Nflgra teorier och modeller som utvecklats inom olika grenar av konsumtionsoch innovationsforskningen diskuteras och sammanfattas. Mot bakgrund av dessa teorier och undersokningsre$ultat presenteras antagandena om orsakerna till nflgra av de iakttagelser rcirande TVflgandets tillviixt och spridnirg i Sverige som gjorts i arbetets forsta del. Huvudintresset iignas dflrefter flt frflgor kring informationsspridning to

Diagram

2. Antalet

n$if&omna

TV-licenser

per Ar 1956-1965. Elela land.et

Antal licenser 1fi)Gtal

500

1956 s7

i sociologiskt och geografiskt avseende. Vidare studeras hur TV-k<ipen inom olika unders<ikningsornrflden varierat med hushillens

inkomst,

flldersstruktur, barnantal och storlek. Ett klart positivt samband fcireligger mellan TV-tiithet sambandet inom

och antal barn per hushf,.ll. Till

skillnad frfln

det underscikta glesbygdsomridet erholls dlremot

inget pfltagligt samband mellan TV.tithet

och inkomstnivfl inom Stor-

Stockholm. STtIDIER

I TRANVARO

FRAN ARBETET

Institutets underscikning rcirande frf,.nvaro fri,n arbetet har sluttcirts under flret och publicerats med titeln "Studier i frdnaaro frdn arbetet>. Fcirfattare Ir fil.kand. Bertil Olsson. 3*

- 684,362

3. FrAnvaro

Diagram

btand, manliga

iudustriarbetare

inom

arbetsstillen

oUka storlek (Index med frinvaro

inom arbetsstiillen med mer 6n I ooo anstiillda : t oo)

Index

100

t o o

/ a

100.

200

350

500

7s0

*f"::ffirP""' Anm: Varje punkt representerar ett ir. Kalla: Sociala meddelanden 1955-6e.

Studien pflbcirjades er 1968 pfl uppdrag av den s. k. likaldnekommit' tCn sammansatt av representanter fcir Svenska Arbetsgivareforeningâ&#x201A;Źr, Svenska Industritjiinstemannafcirbundet

och Sveriges Arbetsledarefor-

bund. En del av undersokningen har tidigare redovisats i en stencilerad rapport titl kommittdn. Huvudsyftet med denna del var att belysa eventuella skillnader i frf,.nvaro frin arbetet mellan manliga och kvinnliga tjiinstemfln. Hiirfor insamlades genom en enkiit till fciretag anr2

slutna till

SAF uppgifter

om frflnvaron under mflnaderna september

och oktober 1963 for b47b slumpmiissigr utvalda'tj?insremin. De utvalda tj instemannagupperna tillhrir huvudsakligen konrorsyrkena. Med utgingspunkt

frf,.n resultaten av denna enkit kom intresset dven

att riktas mot frflnvaroproblemet

overhuvud.taget. Den ursprungliga

tvd,rsnittsstudien av frf,.nvaron bland iiarrrt.mdn

kompletterades diirfcir

med en tidsseriestudie. En si.dan har ptijliggjorts genom att frin olika officiella statistikkiillor sammanstiilla och analysera marerial om frf,.nvaron bland industriFbetare under efterkrigstiden... Studien innefattar

dessutorn dven allmiint

hflllna sociologiska och

ekonomiska diskussioner av frflnvaron och dess bestiimningsfaktorer. Vissa resultat fr&n tidigare undersokningar av frflnvaron sammanfattas ocksf,.i ett av kapitlen i boken. Arbetsstilllets storlek iir en av de mcijliga fcirklaringsfaktorer rill frflnvaro sorn behandlas. I diagram g visas hur frf,.nvaron fcir manliga arbetare inom industrin starkt samvarierar med arbetsstiillets storlek. SeIunda iir ,frinvaron endast hiilften sfl stor i arbetsstiillen ,med e5 dller fiirre arbetare som i arbetsstillen *.d gbo eller flera arbetare, Eg analyt av d.e fcirskjutningar som skett rnellan arbetsstiillen i olika storleksgruPPer mellan lren tgbo och tg6g visar visserligen att av den totala frflnvarocikningen inorn industrin under denna period endast en Iiten del kan fcirklaras av denna orsak. Detta beror dock pn att strukturrationaliseringen som den framtriider i den officiella statistiken civer arbetsstf,llenasfordelning pf,.storleksklasservar ringa under perioden. Tjiinstemilnnens frflnvaro visade inte samma starka samband med arbetsstlllets storlek som arbetarnas. Detta glllde speciellt frflnvarotiderna. Sambandet var ddrernot klart beroende av arbetsstflllets storlek d.ven fcir tjiinstemfln ndr i stiillet fcir frf,.nvarotid antal frflnvaroperioder korrelerades med arbetsstiillets storlek.

BEI(LAONA,DSKONSUMTIONEN. PROGNOS TOR 1975

NY ANALYS

OCII

Fcir fcirstflelse av marknadsutvecklingen for beklldnadsvaror

efter rgbo iir det viktigt observera att f,.ren ry47-rgbo av flera skfll var )onormalau.

tiir d,elgTupper 1949-1965

Diagram 4. Klad,er, volSrmutveckling (Volymindex 1949: loo) lndex

250

200

/ t

/ a

150 ' a ) -

' . . t t )

J -

100

ta\

-lttrt

-\\

>a-

-t .a-

---? t r t -

0 1949

a o

b - t

. e s J

o--.--.

Tilt

Tfikl

---

Konfektion

' -

....r.....

PIlSaf

Hattt r f O , m dSSOf

' -'Tyger'

tarner, skrldderiarbeten

en del var det de friga om en ulagerpflfyllnad'

efter krigslrens

fcirslitnirg av klfidbestindet. Vidare fcirekom under lgbo en betydande hamstring infor viintade prisforhcijningar. Fcirsta delen av rgbo-talet dominerades av en rekyleffekt av denna tidigare Dtextil-boomo. Inte forriin rgbb uppneddes rgbo flrs totala bekliidnadskonsumtion i Sverige (rflknat per capita drcijde det dnda till tgbg). Dessa fakta framgf,.r av underscikningen "Bekliidnadskonsurntionen. Ny analys och prognos fcir r975r, frirfattad av ekon.lic. John Ekstrcim och ingenjor Svante Lundberg. Som visas i diagram 4 har fdrbrukningen av trikflvaror nflstan trefaldigats mellan flren tg4g och tg6f, konfektionen - inte okat medan den ndrmaste konkurrentgruppen med mer iin tvfl tredjedelar. Trikflteknikens

snabba utvecklirg

under

rg5o-talet i kombination

med kostnadsmflssiga fcirsteg framfor den arbetskr[vande vflvnads- och scimnadstekniken har lett till r4

betydande fcirskjutningar

frfln konfek-

tions- till trikfivaror. Si har t. ex. yttertrikflgruppen

sedan r gbo mer fln

sjufaldigats. Den har dflrmed kommit

att utgcira icke mindre [n 4b procent av trikflmarknaden, vilken fcirut helt dominerats av de relativt

stagnerande grupperna underkl?ider och strumpor. Ett andra utmiirkande

drug i efterkrigsutvecklingen

stagnationen i konsumtionen

ir den relativa

av konfektionerade yllekliider

samt den

mycket starka expansionen betriiffande motsvarande plagg av bomull och, i stigande omfattning, syntetiska material. Sistniimnda plaggtyper var i betydande utstrd,ckning >n)ar varor vilkas genomslagsfcirmflga fcirstiirktes diirigenom att de presenterades i vflsentligt liigre prisklasser fln motsvarande ylleplagg. Efter 196o har den sjunkande utvecklingstrâ&#x201A;Źnden for den tyngre yllekonfektionen

brutits. En volymminskning

pfl rE

procent mellan rg55 och 196o har forbytts i en volymokning pfl so procent mellan 196o och 1965. Ett tredje huvuddrag har varit betydande frirskjutningar inriktningen

i efterfrige-

mellan olika plagg. Ylleytterplaggen har triingts tillbaka

och ersatts av bomulls- och nylonrockar. Dr?ikter har ersatts av kjolar och blusar eller jumprar med hcig andel syntetfibrer. Kostymkri'pen har minskat och k<ipen av uddakavajer och uddabyxor har blivit dominerande. I samband diirmed har importandelen starkt <ikat fdr flertalet, frimst lflttare plagg; rg6f var importkvoten

hela zb procent fcir 6ver-

rockar och kappor samt cirka zo procent fcir uddajackor och uddabyxor. Enligt den prognos for ry7b, som studien mynnar ut i, skall konsumtionen av klider under perioden 1965-r g7b oka med cirka 40 procent, vilket ?ir obetydligt mera ?in den samtidiga inkomstokningen och betydligt mindre iln under foregiende tioflrsperiod. Overkliider

vilka in-

nefattar siviil yttertrike som den vanliga herr- och damkonfektionen samt pilsar - berflknas oka nflgot mera, eller m,ed Sb procent. Andra frilmst skjortor, pyjarnas och blusar samt triklunderkllder och strumpor - vintas totalt sett oka med cirka en redjedel. Det skall

kl?ider

pflpekas att en del av de berlknade

konsumtionsokningarna

uppstir

sisom fdljd av den antagna prisutvecklingen och silunda [r betingade av att denna realiseras. Konsumtionsandelen fcir kliider fortsfltter att falla; frfln 8,5 procent till under 8 procent.

Efterkrigstiden har utmtrkts

av betydande strukrurfcirskjurningar i

konsumtionen av kliider och av anpas$ningssvflrigheter fcir beklednads" industrierna. Aven om det under r96o-talet skett en viss normalisering i dessa avseenden, iir diirmed icke sagt att nflgon allmii.n stabilisering skulle ha intrdtt. Trikiexpansionen kommer att fortgi, och jersey-tekniken - siirskilt i kombination med syntetmaterial - tqsslmer att gcira

ytterligareintring pn konfektionsmarknaden. Inom konfektionssektorn iir expansionskraften alltjiimt

stor niir det giiller de liitta plaggen,

frii,mst de av syntetmaterial. Parallellt hiirmed forutses att importandelen for konfektion okar d.ven i fortsilttningen. Marknadstillvixten

torde

icke heller komma att ske i j?imn takt civer den ndrmaste tioflrsperioden. Frf;n dagens horisont fcirefaller det icke orimligt tdnka sig, att en betydande del kommer att falla ut fcirst under fram till

ryJo-talet, och att flren ryTo kommer att priiglas av tflmligen blygsamma tillv?ixttal.

KREDITMARKNADEN OCII INDIISTRTNS INVESTERINGAR EN EKONOMETRISK STUDTE AV TONUTAGENS KORTSTKTIGA INVESTERTNGSBETEENDE

Som ett led i ett bredare studium av de faktorer som bestflmmer industrifciretagens investeringar har under flret fiirdigstiillts en ekonometrisk studie rtirande foretagens kortsiktiga investeringsbeteende.Arbetet, som har titeln "Kreditmarknaden och industrins investeringarr, har forfattats av fil.lic. Gunnar Eliasson. Som framgflr av titeln har uppmflrksamheten i stor utstrd.ckning koncentrerats till de monet dra faktorernas betydelse vid fciretagens investeringsbeslut. I viss utstrd.ckning har det visat sig mojligt

att bedoma

effekten av olika pennirg- och kapitalmarknadspolitiska itgiirder under observationsperioden I gbo-t gOB. Fcir undersokningens slutfcirande har en mycket omfattande insamling av hittills praktiskt taget obearbetad statistik visat sig niidvlndig. Framfor allt giiller detta industribranschernas upplflni.g

pfl den or-

ganiserade kreditmarknaden. En relativt detaljerad kartllggning av viktiga institutionella

fcirhillanden har vidare kriivts f<ir en meningsfull

tolkning av industriforetagens investeringsbeteende. r6

och utlall

5. Investerlngsplaner

Diagran

(exkl.

1950-1963.

steringar

byggnadsinve

nnderhe[) Ifela

fiir

m,askin-

och

industrin

Mkn liipande priser

3000

2 500

2000

I 500

I 000

Verkstiillda maskininvesteringar

1,,\ /r

. t'

'7 I

,^'.

Ptanerade maskininvesteringar

Verkstillda i nvesteringar i byggnadero. anliiggningar Planeradei nvesteringar i byggnadero. anliggningar

500

0 19s0

62 64

KAlla: Statistiska centralbyrln och kommerskollegium.

Investeringsanalysen har byggts upp kring en s. k. utfallsmodell i vilken skillnaden mellan foretagens rapporterade flrliga investeringsplaner som de framkommer

i investeringsenktten och motsvarande

verkstflllda investeringar forklaras av bl. a. produktionsutvecklingen och tillgflngen pe ohka typer av krediter. De hypoteser som ingir i investeringsmodellen har till

en del formulerats mot bakgrunden av

ett mycket stort antal (fr?imst amerikanska) forscik att statistiskt studera det privata investeringsbeteendet. En omfattande redogorelse fcir dessa undersokningar flterfinns i boken, Endast for indu'

resultaten frin

strins nyinvesteringar i maskiner och inventarier har en analys kunnat genomfciras fcir hela observationsperioden. Diagram b visar det anvinda investeringsmaterialet for hela industrin med fordelning pe maskinanskaffningar och byggttadsinvesteav ringar. Man kan observera en sys'tematisk planunderskattning

maskininvesteringarna under samtligu flr. En del av denna underskattning har tolkats i termer av en uglomskeeffektr. Utgingspunkten dr att fciretagen regelbundet i sin planerirg

glommer bort vissa mindre pro-

jekt och/eller har en tendens att utelimna investeringsprojekt. Vid

ej definitivt

tidsplanerade

denna hypotes skulle planunderskattningens

storlek iika med liingden pfl planeringsperioden. Bl. a. ger vissa erfarenheter frfln amerikansk planstatistik stdd fdr denna tolkning. Pe byggnads' och anliiggningssidan foreligger dock en planouerskattning frire r gb8. Fr. o. m. detta er visar sig det typiska underskattningsmcinstret. Tidpunkten

fcir foriindringen

sammanfaller med upphiivandet

av de

mest restriktiva inslagen i byggradsregleringen. For denna typ av investeringar kan man tydligen tala om ett uppd[mt orsakat av regleringspolitiken omojliggjort

fram till

en tillfredsstillande

investeringsbehov

r gb8. Detta forhflllande har

analytisk

behandling

av investe-

ringarna i byggtader och anlflggningar fiire nd.mnda flr. Storsta uppmlirksamheten har diirfdr lgnats flt maskininvesteringarna. Det har visat sig att foretagen tenderat att kraftigt upprevidera sina ink<ipsplaner fcir maskiner under sarnrna dr som de erhillit

tillstflnd att

obligations- och f iirlagsld,n. Denna iakttagelse giiller pe branschnivfl. Mflnga tecken tyder vidare pn att finansieringen pfl ahtie-

emittera

marhnaden och hos affiirsbankerna varit av sldan karaktiir att de investeringsprojekt, som varit

beroende av sfldan finansiering

redan

kunnat infogas i de till statistiska centralbyrfln meddelade investeringsplanerna samt ocksi kunnat verkstlllas i enlighet med planerna. Plan-utfallsskillnaden samvarierade klart med produktionens foriindringar over tiden. Ovanligt kraftiga upprevideringar i investeringsplanerna for maskiner har vidare kunnat iakttas under det tidiga konjunkturuppsvinget

(iren

r9bo, tgb4, rgbg och 1968), nflr fciretagens

fcirviintningar om den framtida efterfrigeutvecklingen

mycket snabbt

synes ha lndrat karaktiir frfln pessimism till optimism. Fcirfattaren har ej kunnat finna tecken som tyder pfl att foretagen 6uer hela d,r skulle ha utnyttjat den grfl marknaden som en kllla for reservfinansiering av investeringar under de hiigkonjunkturir hflrd. r8

penningpolitiken

varit slrskilt

Tabell

l. fndustrins olika

uppl*ning

pa den organiserade

kred,itmarknaden

gnd,er

perioder

Miljoner kronor

Period

r95r-r955 r 956-r 96o I96r-rgGS r966-197o (prognos) alt. r alt. 2

Procentuell andel av den organiserade kreditmarknaden

| 34o r 64o 5 6oo

9 I5

6 3oo I 900

Anm.:

Med organiserad kreditmarknad avses dels obligatioru-, forlagsllne- och aktiemarknaderna, dels aftirsbankernas och forsnkringsbolagens direkta utlining till industrin.

INDUSTRTFTNANSIERTNGEN

PERIODEN

1950.19?0

I denna studie har lflngtidsutredningens investerings" och produktionsPrognos for perioden 1966-r g7o lagts till grund for en kalkyl civer industrisektorns finansiella utveckling fram till rg7o. Skriften olndustri,hartltiggning och prognosD, som finansieringen perioden rgjbrgTo iir fcirfattad av fil.lic. Gunnar Eliasson har publicerats som en bilaga i professor Kraghs

utrednirg

,Finansiella

lflngtidsperspektive

(SOU

1967:6)och ingir i institurers smeffycksserie. Utgingspunkten har framfor allt varit att berikna vilka krav som ert forverkligande av lingtidsutredningens kreditfcirmedlingen

prognoser kommer att stdlla pfl

civer den organiserade kreditrnarknaden. Ett viktigt

moment i denna kalkyl var att vfllja ett liimpligt

vinstantagande fcir

prognosperioden. Fcirfattaren har pfl denna punkt gfrtt en genvflg och valt att gora en direkt prognos pl industrisparandet, dvs. de vinstmedel som varje flr behfllls inom f<iretagen. Tvi

sparalternativ har kommit

till anvflndning. I det fdrsta och for friretagen mest optimistiska (alt. r) har det samband mellan bruttosparande och omsdttning sorn kunnat observeras under hela perioden rgbo-rg6g projicerats fram till

rg7o.

I det andra mer pessimistiska alternativet (alt. z) har den liigre kvot mellan bruttosparande

och omsfittning (sparrnarginalen) sorn kunnat

observera$flren 196r-r963 valts som utgfingspunkt. 4*

- 68662

Tabell

r visar resultatet frfln denna kalkyl. Prognosvd.rdena har i

denna resumd riiknats om till uppsfter

1966 flrs prisnivfl. Tidigare

historiska

dr uttryckta i ldpande priser.

Man kan betrakta de bflda alternativen som ett fcirscik att avgrlnsa det intervall inom vilket den faktiska utvecklingen med $tor sannolikhet kommer att falla. Preliminiir

statistik frfln iren

1966 och 1967

pekar pfl en faktisk utveckling $om ligger ndra det mer pessimistiska hogre alternativet. Det iir dock viktigt att komma ihflg att den finansiella prognosen liksom lflngtidsutredningen

giller

en femflrsperiod.

Tr?iffszikerheten frir enskilda flr kan diirfcir inte fcirvdntas vara s?irskilt god.

MoJLIGIIETER ATT INDEN EKONOMISKA POLITIKENS FORDELNTNG MTLLAN VERKA PA I(APITALRESIIRSERNAS lVARINGSGRENAR OCII REGIONER Skriften ,Den ehonomisha politikens mt;jligheter att inaerha pd kapitalresursern(N ftirdelning mellan niiringsgrenar och regioner>, fcirfattad av ekon.dr Lars Nabseth, iir det fciredrag $om forfattaren hdll vid det tg:e Nordiska Nationalekonomiska mcitet i Helsingfors i augusti 1966. Det dr framfor allt problem riirande resursallokeringen som behandlas. Fcir att uppnf,. ett snabbt ekonomiskt framf,.tskridande g?iller det for den ekonomiska politiken att stodja och underliitta marknadsmekanismen sf,. att anpassningen av kapitalresurserna till

fcir?indrad teknik,

smak och foriindrade inkomster sker sf,:snabbt och smidigt som mcijligt. I skriften redogors fcir olika td.nkbara fltg?irder hiirvidl"g verka kapitattillgingen

som kan pfl-

antingen frfln efterfrigesidan eller frfln utbuds-

sidan. Ner mfllet om kapitalresursernas frirdelnitg

H.r att fil fram investe-

ringar inom en viss nlringsgren eller region, dir detta inte kan vd,ntas ste i civerensstflmmelsemed milet om snabbt framfltskridande uppstflr en konfliktsituation.

Denna konflikt

bcir emellertid leda till ett nytt

kombinerat mfll for den ekonomiska politiken, som klart bcir uttalas. Hur mycket lingsammare total tillv?ixt av nationalprodukten och hur stora fcirluster pfl en viss investering iir man exempelvis beredd att ta 20

f6r att uppnfl en viss syssels?ittningsdkninginom en eller flera regioner? Forst om man explicit specificerar sina mfll ilr det m<ijligt att i e,fterhand bedcima om den forda politiken lyckats eller misslyckats.

CONCENTRATTON AND STRIICTURAL ADdIUSTMENT IN SWEDISII INDUSTRY DURING THE POSTWAR PERIOD Strukturomvandlingen

inom industrin har under efterkrigstiden karakteriserats av vissa nya inslag j?imf<irt med vad som gillde under mellankrigstiden. Bakom dessa tycks framfcir allt ligga ert cikat stordriftstiinkande till f6ljd av den inorn en lflng rad branscher skdrpta inter-

nationella konkurrensen. Det ilr dock inte bara kraven pfl stordrift som vuxit. Aven fcirutsiittningarna har blivit stcirre genom okat tekniskt och organisatoriskt vetande samt genom tillkomsten av stora integrerade marknader. I skriften ,Concentration and structural adiustment in Swedish industry during the postwar peri,od", som iir ett s?irtryck frin Skandinaviska bankens kvartalsskrift

ry67:z och iir fcirfattad av civilekonom Bengt RydCn, redogcirs fcir bl. a. fusionernas omfattning och inverkan pn branschstrukturen inom industrin. I skriften behandlas dven fciriindringarna av den genomsnittliga anliiggningsstorleken.

PROBLEMER

I UIARKEDS@KONOMISK

FORSKNING

Man kan belysa nflgot av distributionens ekonomiska betydelse genom att se pn varu,handelns andel av bruttonationalprodukten.

tgbo

var denna andel g,B procent och den hade flr tg6g stigit rill

r r,8

procent. Varuhand.elns andel av bruttonationalprodukten ett diligt

iir emellertid

mf,,tt pi vdrdet av det totala distributionsarbete som utfiirs.

Siirskilt under den expansiva perioden efter rgbo finns det anlednirg tro att marknadsfriringsarbetet inom fciretagen ffltt en betydelse som totalt sett lingt integration,

overskrider de andelstal som angetts ovan. Vertikal

direkt distribution, marknadskommunikation och marknadsforskning nI. m. utgcir betydelsefulla och vilxande inslag i marknadsfciringen. Detta giiller fcir industrivaror likaviil som fcir konsumtionsvaror.

Fcir biittre kunskap om distributionsarbetets tillviixt

och betydelse

kriivs inte bara annat stati$tiskt material fln det som nu iir tillgiingligt, utan det kriivs ocksi att man anl?igger ett lflngt mer i,ntegrerat synsitt pfl distributionen.

I en skrift, "Problerner i markedsshonomish, forskni,ngu, som iir ett sf,rtryck frin festskriften till professor Leif Holbak-

Flansen "Marhedsforing i 7o-drenâ&#x201A;Ź>, diskuterar frirfat'taren lic. oecon. John Skir flera av de problem som kriiver teoretisk och inte minst empirisk

belysnirg

fcir att fciretagens marknadsfcirirg

pfl sikt skall

kunna bli effektivare bide f<ir fciretagen och for sarnhiillet som helhet.

Forskningsproj ekt under arbete

UTREDNINGAR

eA STRIIKTURoMRADTT

Den industriella

$truktw-

senare f,.r kommit miirkbart

och utvecklingsproblematiken

alltmera i blickpunkten.

som fdljd

har under

Detta har siirskilt blivit

av den svagare avsd.ttningskonjunkturen under

t966 och ry67 samt av den fcir minga branscher hflrdare internationella konkurrenssituationen. Den okade frekvensen av nedliiggningar, fusioner och andra foretagsombildningar Ir uttryck fcir att anpassningsfltgflrder inom den bestiende strukturens ram icke liingre iir tillfyllest. Atskillig" lingsiktiga industriella strukturfrf,gor har behandlars i ridigare lUl-studier.

I fciregflende flrsberflttelse slutredovisades silunda tre sfldana studier, vilka behandlade det industriella lingridsperspek-

tivet r 965-198o, utvecklingstendenser i den svenska stfllindustrin och utvecklingen av den petrokemiska industrin. Fcir <ikad satsning pfl denna del av IUI:s verksamhet har institutet under ry67 erhflllit utfiistelser frfln sina huvudorganisationer Svenska Arbetsgivarefcireningen och Sveriges fndustrifcirbund, e ena sidan, och finansdepartementet, e den andra, att i forsta hand for en period fram till

ry|o erhilla sdrskilda bidrag for ytterligare strukturstudier utciver de som redan bekostas av IUI:s normala budget. Undersokningarna kommer att publiceras i institutets skriftserie allteftersom de framkommer. Sflvll dmnesval som behandling av de nya studierna kommer att ske mot internationell

bakgrund. Under hosten har orienterande sam-

tal iigt rum med de nilrmast bercirda branscherna. Inom denna utcikade ram har dels okad satsning kunnat ske pe de redan pflgiende studierna rcirande skogsindustrin och foretagssamgienden inom industrin, dels har tre nya studier kunnat igflngsd.ttasunder hosten. Den ftirsta utgor en undersokning om hur industrin piverkats av och anpassats till den s. k. lflgprisimporten. Den andra studien avser den svenska verkstadsexportens utveckling. Den tredje upptar till

prcivning huruvida

de av lingtidsutredningen redovisade utvecklingstrenderna fcir skilda industribranscher 1969-r g7o alltj?imt iir akruella.

SKOGSINDUSTRIN syftet med in$itlrrâ&#x201A;Źrs undersokningftv skogpindustrin iir att anarysera'

**f^"ff{*ffpoPffffi,gi"1"1gp$1-*ffnd"strinsexpansionsmdj-

ligheter. Dessaberdr i hdg grad pe hur viil deri svenskaskogsindusrin kan hiivda sig pl viirldsmarknaden i konkurrensen med andra liinder. I stiillet fiir att giira en jiimfdrande srudie 7v deq sannoJikp,framtida kostnad.sutvecklingeni konkurrentliinderna *&,&"" urg#en art den lingsiktiga prisnivfln pl skogrsprodukteriir given av viirldsmarknaden cxksiledes i-sqo1_t seqt oberoendeav den svenskaexporturvecklinge4- n-

och analysE##ffi, 0*\

av skogsindustriella produkteroia ouu"ffi@

tet#k; prisutveckling?i pa ae*t". Analysen har diirfiir begrdnsarstill de faktorer som iir bestiimmand.e fdr det svenskautbudet. Man kan dfuvid skilja mellan sidana faktorer sop iir bestiimda av den allmiinekonomiska utvecklingen i sverige och s8.dana,soFir specifikqrJiir branschen.Till de f6rra faktorerna hiir

t ^plrr(frffi"-r.$,ffi

gffi**.T

Tffi"prir.rtuecklingen.. Tiu de senare h6r

#,,9"sri*::#-ffi * {ffi"{ffifrru^

Llndersiikningfenuppehiller sig relativt utfo,fligt vid devftirhillanden"Y:T. som iii bestiimmandef6r virkesutbudet. Hiir diskuteras bl. a. var d"o t*ul ekonomiskt optimala awerkningsnivin ligger, samt vilken effekt rationaliseringarna i skogsbnuketfir pi skogsindustrinsproduktionskostnader. Utredningen scikerocksi ge en uppfattning om hur kiinsligt virkes. utbudet iir fdr variationer i viirldsmarknadsprisetpi skogsprodukterpi mellanling sikt. I ett s:irskilt kapitel behandlasfrigan hur de ridande konkurrensfcirhlllandena pi virkesmarknaden pAverkar virkesutbudet, industrins utbyggnadstaktoch industrins struktur. Dfuefter tas frlgan om skogpindustrinsstrukturproblem upp. Utredningen ftirxiker klarg6ra hur bransctrstrukturen lindras.vid en fortgiende teknisk utveckling och stigande liiner. Begreppet struktur iir mycket generellt och innefattar alla de variabler efter vilka man kan analysera en bransch. AnalyGn koncentrerasfriimst till variationer i 24

produktiviteten

mellan olika foretag. Det iir fcir?indringen hfiri som rillsammans med takten i den tekniska utvecklingen bestiimmer den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen

i branschen. Strukturomvand-

lingsprocessenbelysesocksfl med empiriskt material. Underscikningen mynnar ut i ett fdrsok att estimera branschens â&#x201A;Źxpansionsmcijligheter under nflgra olika antaganden om fcir?indringen i de fcir branschen utifrfln angivna faktorerna som priser, Ioner och tek nisk utveckling. Detta mdjliggrir ocksf,.en bedomning av vilka ansprflk pfl kapital och arbetskraft man kan riikna med att skogsindustrin kommer att std.lla. ToNNTAGSSAMGAENDEN

TNOM TNDtISTRIN

Institutets und.ersokning om friretagssamgflendeninom den svenska industrin har fortsatt under flret. Kompletterande material rcirand,e industriella samgienden under efterkrigstiden fram till slutet av tgbotalet har insamlats och bearbetat$. Undersokningsmaterialet har diirmed komrnit att omfatta tjugo f,.r och avser perioden rg48-r 967. Antalet

fusioner och lf,ngsiktiga samarbetsavtal inom industrin har framfcir allt mot slutet av denna period visat en tendens till stark <ikning. Den preliminiira utvecklingen fcir ry67 frirf,ndrar inte nflmnvdrt denna bild. (Se diagram 6.) Foretagsfusioner och andra former fdr friretagssamgiende har tidigare

i mycket ringa utstrii.ckning studerats i Sverige. Ett antal hypoteser rcirande orsakerna till samgflenden har stiillts upp och en modell konstruerats i syfte att frirsoka forklara fciretagens benzigenhet att gfl sammalr. Bland de frflgor som studien vill forsoka besvara mf,rks: Vilka faktorer piverkar utbudet av respektive efterfrflgan pn foretag? Vilka faktorer pflverkar det, antal fusioner och andra samgflenden som faktiskt realiseras?Vad besttmmer uilha enskilda foretag som gflr samman? Varfor har industriforetagen i dag storre ben[genhet iin tidigare att vfllja fciretagskopet eller fusionen framfcir andra medel att vd,xaeller rationalisera? Avsikten ?ir att insamla data frir ett antal variabler som tficker olika typer av fusionspiverkande faktorer. Vissa data skall konfronteras mot hela fusionsmaterialet, andra mot ett antal intensivstuderade branscher. 25

Diagram 5. F6retagssarngAend,en inorrr industrin 1947-1967 (Antal sammanslagningar och samarbetsavtali vilka industrifciretagdeltagit) Antal samglenden per lr

350

/\ /\

j /

4./

./n

f t ? l

1947

Anm: 1967irs siffra iir preliminiir. Kalla: Bearbetade pressuppgifter, irsredovisningar m.m.

Vd,sentliga frflgor att besvara blir bl. a. olika motivs relativa vikt, samt vilka motivkombinationer som utloser ett samgeende. Mera konkreta frflgor som skall analyseras f,r bl. a. fciretagssamgflendenassamband med konjunkturutveckling,

kapitalmarknad,

tillkomst av stcirre marknader

samt foretagens branschtillhorighet. IVIPORT

FRAN LAGLONELANTTUN

Under iret har en undersokning pnbcirjats, som syftar rill en kartliiggning av vilken roll industrivaruimporten till Sverige fr6.n de s. k. ltgloneliinderna spelar fcir samhflllsekonomin i dess helhet och fcir olika 26

industribranscher eller varugrupper. Bakgrunden dr den snabba 6kningen av importen frfln dessa llnder under senare lr och mcijligheten att denna importkonkurrens, som hittills i overv[gande gFad varit koncentrerad till den textila sektorn, sfl smflningom kan bli ett viisentligt problem iiven inom andra omrf,den. Som lflglcinelinder har i detta sammanhang klassificerats ldnder vars industriarbetarloner inte dverstiger zS iL 30 procent av den svenskaftineniv6.n. Med den definitionen

bertirs, forutom u-lilnder i vedertagen be-

mii,rkelse, ocksi Portugal, Spanien, Grekland, Turkiet, Jugoslavien och Japan. Importen fr&n Sino-sovjet (Ostblocket och Kina) har som bekanr en speciell karaktdr, och det har ansetts motiverat att inkludera d,ven denna import, rnen siirbehandla den. Utredningens forsta avsnitt blir

en studie av denna industrivaru-

imports sammansflttnirg och omfattning i relation till den totala efterfrigan pfl den svenska marknaden inom olika varugrupper. F{er belyses ocksi effekten pe inhemsk produktion och prisutveckling. Med utgflngspunkt frin

detta statistiska material planeras sedan en mer ingiende

analys av hur ett antal foretag inom branscher som i s?irskild grad bercirts av denna import anpassat sig dlirtill. I tabell z belyses for USA och ett antal vf,steuropeiska liinder industrivaruimporten

frfln liglcinel:inder

(inklusive Sino-Sovjet) i forhfll-

lande dels till den totala inforseln av industriprodukter, dels till brurtonationalprodukten (BNP). USA:s och Englands speciella relationer med Japan respektive samvdldet ligger bakom dessa liinders hciga importandelar, medan i Norges fall fartygsirnporten frfln Japan spelar en dorninerande roll. Ar

r g6b uppgick lfrgkinelindernas

svenska industrivaruimporten

andel av den

till g,g procent, varav mer in en tredje-

del frfln Sino-Sovjet. Om andra metaller in jlrn

och stfll (SITC 68)

exkluderas, stannar importandelen vid 7,8 procent; en avsevf;rt l2igre andel noteras endast for Frankrike och Holland. Eftersom utrikeshandelns storlek i fcirhflllande till samhillsekonomin i sin helhet varierar hogst vtsentligt

i USA var rg6b imporrens andel av BNP 9,4 procent, i Sverige zG procent och i Hollan d ++ procent - fflr vi ett bittre mfl.tt pfl industrivaruimportens betydelse genom att

Tabell 2. fnd.ustrivarui'rport

lrAn Hgfdnel$inder

&r 1g6E Industrivaruimporten frin liglcineliinder i procent av BNP

Procentuell andel av total industrivanrimporta frin

Import till

U-liinderb Japan

USA (fiob) England Viisttyskland Norge Sverige

r9r7

ot7

2rO

4rr rr8

5tr I,B 2tl

34,6 r Br3

or3

016

l12

tt7

016 lrr

9ro

ot7

Ior5

o'7 or8

r ro

214

35t7 22rg l2r2 rotT

312

913

7rB

or8

2r7 rt7

2rG rr3

3r3 rr3

717

716

ot4

lr5

lr4

or9

715

512

rro

I,B

4rB

4'5

or3 or5

or 5 Ir3

or3 \t2

2t4

Sfi 2re

Holland

r 5,3 1616 B,o 4r3 2rS

Danmark Frankrike

o sITc

Dito, exkl. Summa Dito, exkl, Summa vissa Sino- Iigkine- vissabasligl6ne- basmeSovjet l?inder metallerc U-llinder liinder tallerc

5-8.

frrkl. Jugoslavien, Portugal, Spanien, Grekland t Metuller andra dnjern och sâ&#x201A;Źl SITC 68. Ktillor: OECD, Commodity Trade 1965. FN, Monthly

och Turkiet.

Bulletin of Statistics, October 1967. Special Table C.

relatera den till BNP; detta illustrera$ i tabellens tre sista kolumner. Det fcirtjinar tilliiggas att i de $venskaimportsiffrorna ingflr en relativt sett h.tg andel av fnrdigvaror, medan t. ex. den engelska importen domineras av halvfabrikat. Ser man siledes enbart till gruppen uDiverse fiirdiga varor> (SITC B), som bl. a. inkluderar kliider och skor, se finner man att den svenska importen

frin

lflgkinel?inderna utgcir en

vlsentligt stcirre andel av BNP d.n i owiga hflr redovisade lilnder; den svenska andelen ir

t. ex. htta gflnger stcirre dn den franska och 70

procent stiirre in Englands.

DEN SVENSKA OCFI TILLVA:(T

VERKSTADSE}rPORTENS

Denna studie syftar till

STRUKTUR

att undersoka faktorerna bakom den snabba

tillviixten av verkstadsexporten som Sverige haft under efterkrigstiden. 28

Studien blir ingflende sitillvida

att verkstadsexporten disaggregerastill liigsta mojliga varunivi. med ftirdelning pfl v[sentliga forbrukningsl?inder eller -omrf,.den inom OEcD-statskretsen. Analysperiod blir rgEBr 966. Den lingtgiende

disaggregeringen motiveras dels av att verkstadsin-

dustrin [r en mycket heterogen grupp, dels av att en mindre disaggregering sannolikt leder till

empiriskt

dflliga iiverensstilmmelser med de

fcirklaringsfaktorer

$om valts enligt erfarenheter frfln tidigare undersokningar. Fcirklaringsfaktorerna kan delas upp i sf,.danasorn kan hen-

foras till efterfrflgesidan och sidana som hlinfors till produktions- eller utbudssidan. Till de fiirra rd.knas bl. a. efterfrflgeutvecklingen inom de olika handelsomrf,.dena, tullar o. dyl. Tilt stadsindustrins produktionsutveckting variabler

de senare har hflnfiirts verk-

i Sverige samt vissa bakgrunds-

sflsom delbranscherna$ produktivitet

Avsikten iir att fcirscika fe en awf,gnirg faktorer, emedan en inriktnirg

och kapitalintensitet.

mellan dessa huvudryper av

enbart pn efterfrflgesidan visat sig ha

relativt stora brister. Fcirutom att scika vdsentliga forklaringsfaktorer

bakom verkstadsex-

Portens tillviixt dr avsikten ocksf,. att studera EEC:s och EFTA:s inverkan pfl utvecklingen.

INDI'STRINS

PLANEII

FOR 1970

Fcir rg6b flrs lflngtidsutredning utforde IUI under hcisten tg64 en enkfltunderscikning bland fciretagen betriiffande

deras planer och fcirvlnt-

ningar fram till rg7o.Basf,.ret fcir bedcimningen var tg6g. Frfln detta flr planerade industrin en produktionscikning pe 6o procent fram till tg7o, vilket innebar en genomsnittlig irlig

iikning pn drygt T procenr. Produktionsplanerna var mest expansiva inom den kemiska industrin, j?irn-

och metallindustrin,

verkstadsindustrin samt massa- och pappersin-

dustrin. Man kan nu konstatera att for den del av planperioden som kan iiverblickas (tg6g-rg67) den fuliga produktionsokningen varit 6,9 procent; under konjunkturavmattnings&ren fcir indusrin

1966-1967 har volymcikningen i dess helhet endast uppgfltt till 4 respektive g procent. 29

Tabell

3. Planerad

och verklig

(Procentuell

utveckling

foriindring

inom

Faktisk utveckling r969-1967

Fciretagens planer r 963-1 97o

Produktionsvolym Exportvolym Antal anstillda Produktion per ansHlld

8r6 915

I18

7r4 - or8

5r4

7'2

har emellertid hittills

dustri och kemisk industri

Aterstiende okning rg67-tg7o

613

7r3 Br3

Trots konjunkturavmattnirg tionsplaner. Mindre

industrin

i genomsnitt per ir)

bflde verkstadsin-

kunnat realisera sina lingsiktiga

fordelaktigt

produk-

i detta avseende iir liiget for jiirn-

och metallverken samt for massa- och pappersindustrin; bida branscher visar se pitaglig

dessa

produktionsstagnation efter r g6b, att det

vore orealistiskt atfi idag rd.kna m,ed att produktionsmfllen fcir lg?o enligt lflngtidsutredningen

skulle uppnes. Det bcir dock understrykas

att planerna i princip avser produktionen vid fullt kapacitetsutnyttjande. Produktionskapacitetens utnyttjande har fciljt planerna vlsentligt biittre in den faktiska produktionen. Gynnsam volymmiissig exportutveckling har varit en viktig expansionsfaktor. Detta giiller for den kemiska industrin, j[rn-

och metall-

verken samt for verkstadsindustrin, som overtriiffat de i och fcir sig optimistiska exportprognoserna. Fcir skogsindustrin ddremot har den svaga exportutvecklingen starkt bidragit till branschens relativt ogynnsamma produktionsutvecklirg.

Totalt

for hela industrin visas fcir pe-

rioden 1963-1967 en exportvolymcikning om 7 t/, procent, vilket endast foga understiger den planerade. Exporten till EEC har fcirkipt fltskilligt siimre och till EFTA fltskilligt b.['ttre [n vd.nrat. Det Ir ett anmirkningsvflrt

och tiimligen genomgflende drag art in-

dustrins produktionsrikning kunnat ske utan okade arbetskrafrsansprflk. Sedan rg6b har antalet industrianstdllda minshat med 5 procent. Detta stir i kontrast till industrins tidigare planer. Vid enkflten 1964 riiknade man niimligen med att produktionscikningen skulle erfordra en cikning av arbetskraften med i genomsnitt z procent per f,.r. Produktivitetscik3o

ningen (miitt som produktionsvolyrn

per ansteild) har silunda varit

och icke mindre under avmattningsflren 1966-196? iin

betydande

tidigare under rg6o-talet. RORANDT

tITIIEDNINGEN

EKONOMISK

TILLVAI(T

Institutets undersokning rcirande den ekonomiska tillviixten i vflrt land ingflr sfi.somen del i ett internationellt

forskningsprojekt, som omfattar

likar'tade stud^ier i USA, Storbritannien, Viisttyskland, Frankrike, Italien och Japan. Detta projekt, $om till betydande del finansieras av Ford Foundation via Social Research Council i USA, syftar ytterst till en jiimfcirande analys av den lflngsiktiga ekonomiska utvecklingen i de nimnda

ld,nderna. Siirskild vikt liiggs diirvid pe frflgan vilka de till-

viixtskapande drivkrafterna

varit och hur dessa varierat frfln tid till

annan. LJndersokningarnas tidsperspektiv [r lflngt och man gir i vissa fall tillbaka flnda till rnitten av rSoo-talet. Det huvudsakliga intresset knyts dock till tiden efter fcirsta viirldskriget. Hur snabbt ekonomin i ett land expanderar kan i forsta hand sdgas bero pfr omfattningen av de i produktionen insatta produktionsfaktorerna samt pe dessa faktorers produktivitet. ringar ir

Faktorinsatserna$ forflnd-

i sin tur beroende av dels hur utbudet av arbetskraft och

kapital forindras, dels hur efterfrd,gan pf,. varor och tjiinster ford.ndras. Man kan dflrfor s[ga, att den ekonomiska tillv[xten tre fcirhillanden;

primflrt bestd.msav

utbudet av produktionsfaktorer, deras produktivitet

samt efterfrflgan pt varor och tjlnster. Denna tredelnirg av orsaksfaktorerna bakom tillviixtprocessen har valts sisom allmfln utgflngspunkt fcir institutets undersokning. I enlighet ddrmed kommer den analytiska delen av undersokningen att koncentreras till problem rcirande orsaks' faktorerna

bakom foriindringar

(sparande), i

i utbudet

produktivitetsforhflIlandena

av arbetskraft och kapital samt i

efterfrflgefcirhflllan-

dena. Vad arbetskraftsutbudet betriiffar blir det i forsta hand friga om en undersokning

av de demografiska faktorernas betydelse fcir utveck-

Iingen och diirjiimte ringarna

fcirscik till

yrkesintensitet inom

orsaksanalys av de intriiffade olika

befolkningsgrupper.

fciriindBehand-

lingen av $Parandet inrikta$ pe en kalkyl over hur det totala $parandet pflverkats av inkomstomfordelningar

mellan olika typer av ekonomiska

subjekt och pfl en analys av orsakerna till fciriindringar i sparbend,gen, heten hos dessa. I den del av und,ersokningen som avser efterfrflgeutvecklingen koncentreras problematiken kring den ekonomiska politikens och urrikes. handelns efterfrflgestimulerande effekter. Betrlffande politiken

den ekonomiska

iir det diirvid framfcir allt budgetutfallet, den offentliga $ek-

torns exPansion samt kreditpolitiken

som kommer i centrum fcir ana-

lysen. Den del av underscikningen som avser produktivite,tsutvecklingen basysselsiittning och befolkningsutveckling

seras pi data civer produktion,

fr&n mitten av r8oo-talet fram till vf,.ra dagar. Diirvid har urvecklingen av produktionen Per capita och produktiviteten inom niiringslivet som helhet och inom olika ndringsgrenar beriknats. De senaste loo flrens snabba produktivitetscikningar inom niiringslivet iir frf,mst ett resultat av att kapitalstocken per sysselsattvuxit och att produktionstekniken

fcirbiittrats. En viktig frflga iir de hur mycket av produktivi'tetscikningen som fflr tillskriva$ tillv?ixten i kapitalstocken och hur mycket som iir att hdnfcira till den tekniska utvecklingen. F<ir att kunna ge svar Pe denna frtga mlste man kinna till hur realkapitalstocken utvecklats. Dessutom mflste man ha kdnnedom om formen hos produktionsfunktionen samt forskjutningen civer tiden av d,enna funktion. I Sverige foreligger inga statistiska uppgifter om kapitalstocken inom de olika niringsgrenarna. Fcir industrins del kan man dock genom uppgifterna om antalet installerade histkrafter fe en anrydan om kapiralstockens utveckling under mellan- och efterkrigsperioderna. Fcir denna niiringsgren

har

man

dessutom uppgifter

kapitaltillgingarnas

brandforsflkringsvfirden, vilka uppgifter dock begrflnsar sig till enbart efterkrigstiden. Dessa data om kapitalstockens utveckling flr emellerrid ej liimpliga att anvd,nda vid berflkningar av produktionsfunktioner. Till grund frir dylika beriikningar skall niimligen inte det existerande uran det i verk32

ligheten utnyttjade losts pn sf,. sitt

kapitalet ligga. Problemet har i undersokningen

att kapitalinkomsten,

deflaterad till konstant prisnivf,,

anvd.ntssom mfltt pfl kapitalinsat$en. Vad gilIer utrikeshandeln kan tvfl skilda effekter pe den ekonomiska tillviixten

urskiljas. En typ av effekt uppkommer pfl grund av atr ur-

rikeshandeln med varor och tjiinster fciriindrar efterfrigan

pe och ut-

budet av $venska varor och tjflnster. Med hjalp av data civer exportens, importens och bnrttonationalproduktens

(BNP:s) volym- och vdrdeutveckling har olika elasticiteter berlknats och anvfi.nts vid jiimforelserna av delperiodernas tillvlxteffekter. En annan typ av effekter iir utrikes.

handelns resursallokeringseffekter, vilka uppstflr via urrikeshandelns produktionsomfordelande inverkan. Denna senare typ av effekter har studerats genom att undersoka utrikeshandelns strukturella utvecklirg och kombinera dessa data rned de overflyttningseffekter genorn arbetskraftens flyttning

mellan olika nflringsgrenar, som presenterats i en annan delstudie inom projektet. Dessutom har sflviil den flrliga som den

lflngsiktiga utvecklingen av exportvolymen och arbetskraftsproduktiviteten j2irnfcirts for att ge underlag for slutsatser om utrikeshandelns allokeringseffekter under olika tidsperioder. Her skall endast presenteras vissa preliminiira

resultat over efter-

krigstidens importutveckling. Sorn framgflr av tabell 4 var importelasticiteterna dvs. den relativa irnportokningen i forhflllande till den relativa okningen i BNP 1958-1966. Detta kan till

betydligt stcirre 6.ren ry47-rgb7 tn tren stor del fci'rklaras av att importnivfln vid

krigsslutet var extremt lig.

Den snabba importutvecklingen

under

andra hfllften av rg4o-talet kan sessom en f,.teranpassningtill en normal nivi.. En kombination

av exceptionellt hctg marginell importbenilgen-

het och lflg genomsnittlig importandel i BNP gav fciljaktligen de hciga elasticiteterna under den fcirsta delen av efterkrigstiden. Med den hastigt stigande importkvoten fram till rybI 2ir det naturligt att importelasticiteterna fcir tiden efter detta fu skulle fe en sjunkande tendens i relation till den tidigare tidsperioden. I l?ingre tidsperspektiv var dock volymelasticiteten

dvs. den relativa okningen av importvolymen i fcirhflllande till den relativa okningen av BNP-volymen - norrnalt hcig

Tabell

4, Importens

vdrd.e-

och volSrmelasticiteter

und,er

efterkrigstiden

Volymelasticitet Viirdeelasticitet rg47-r957 r 958-1966 r 947-1966

l;7

l16

or9

2tl

I'3

under f,.ren efter rgb7. Den var n?imligen praktiskt taget densamma som volymelasticiteterna under mellankrigstiden och tiden fore fcirsta viirldskriget frln

hr r 87 r. Importens vdrdeelasticitet under perioden

1958-1966 var ddremot exceptionellt Hg i j?imfcirelse bflde med perioden ry47-rgb7 och med tidigare perioder. Forutom den sjunkande volymelasticiteten orsakades detta av relativt till de inhemska priserna sjunkande importpriser.

SPRIDNING

AV NY TEKNIK

Ett cikat intresse for indusrins

INOM

INDUSTRIN

fcirmiga art utveckla och tillgodogora

sig ny teknik har kunnat mdrkas i den svenska och internationella debatten. I en under iret startad utrednirg

studeras den del av den tekniska foriindringen inom industrin som sammanhiinger med anvflndningen av nya tekniska processer. Syftet iir att genom studium av ett antal sf,.danaprocessersintroduktion

och spridnirg inom olika bransch-

omrflden kunna analysera spridningen med avseende pfl vilka huvudfaktorer som pflverkat eller haft samband med densamma. fndustrins tekniska standard har i hcigsta grad en internationell as. pekt. En internationell

jiimfcirelse mojliggcirs genom atr motsvarande

studier utfors i â&#x201A;Źn rad liinder, sf,.somFrankrike, Italien, Storbritannien, USA, Viisttyskland och Osterrike. Gemensamt studeras i dessa lflnder tio under efterkrigstiden inforda processinnovarioner inom i det nd,rmastelika mf,.nga branschomrf,,den.Under l 96? har material samlats in for belysnitg av spridningsfdrloppen fcir innovationerna i de olika lflnderna. Under kommande underscikningsfaser skall dessa fcirlopp niirmare analyseras.

Diagrarn

7. Anvindningen

av Z-plressar i pappersirdustrin

1963-19?0

Procent

/ a' a' t

.-rato

2 /

-t

- t '

it'

1963

_ fl::lriffil::il,::il:::;ilH: , pappersmaski ner med Z-pressar

I Sverige studeras ytterligare ett antal innovationer. Spridningen av Processinnovationer kan metas genom dels andelen fciretag som anvender tekniken i frflga, dels andelen av total produktion som framstiillts med den nya tekniken vid olika tidpunkter. Blda dessa spridningsmitr illustreras i diagram 7. Diir visas spridningen av Z-pressarl i pappâ&#x201A;Źrsindustrin i Sverige. De forsta pressarna av denna typ bcirjade anvdndas 1964. Den heldragna kurvan anger andelen pappersbruk, sorn vid. de olika tidpunkterna anvint eller planerar anviinda fltminstone nflgon Z-press, i relation till totala antalet pappersbruk. Denna kurva steg snabbt under 1965 for att senare bti flackare. Den andra kurvan visar hur stor andel av total pappersproduktion som framst?illts i papperst Z-Pressar utg6rs av filtvirapre$t, krympvirapress, Venta-Nip tensity press. Pressarna ingir i pappersmaskinens presparti.

press samt High-fn-

Tabell 5. Varuhand.elns utveckfing (L<ipande priser)

1930, 1950 och 1963

I 930

I 950

r963

a6 5 9

e65 6

3 roo B

373

r67

*r9 315

Partihandel Forsiiljning per foretag, t ooo kr Sysselsatta per foretag Fdrsiiljning

per sysselsatt, I ooo kr

Detaljhandel per foretag (arbetsstiille), r ooo kr Sysselsatta per fciretag (arbetstaile) Forsiiljning per sysselsatt, r ooo kr

Foniiljning

216 22

3'5 48

II9

Kalla: Ig3r och rg5r irs fciretagsriikningar frir handeln?.ysamt fciretagsriikningen seende r 963. maskiner med Z-pressar. Den illustrerar alltsi dven spridningen inom bruken. De spridningsbilder som vi pe detta sett erhflller skall sedan analyseras med avseende pn en rad faktorer. En viktig grupp variabler utgors av sfldana som hiinger samman med ekonomiska frirhillanden, t. ex. investeringens rdntabilitet och storlek samt fciretagsrelateradefaktorer som sjfllvfinansieringsgrad, expansionsutveckling och lonsamhet. Utifrin

dessa analyser pn foretagsnivi avse$i den internationella delen

att pn en makroekonomisk nivi derna, grundade pn forhflllanden

fcirsoka gcira j?imfcirelser mellan liinsom lonenivfler, industriell

expan-

sionstakt och konj unkturutveckling. SVENSK DISTRIBUTIONSUTVECKLING Mcijligheterna att studera utvecklingen av $trukturen och produktiviteten inom distributionen har blivit vf,sentligt stcirre, sedan resultaten frfln foretagsrikningen

for handeln avseende flr l gOB under hcjsten

borjat komma fram. Foretagsr?ikningen omfattar huvudsakligen foretag och arbetsstiillen som utfcir distributionsaktiviteter

och man fir

allts6.

d[r information om parti- och detaljhandeln. Foretagen inom parti- och detaljhandeln omsatte 196g 28 miljarder kronor fordelade p8,+6 miljarder fcir partihandeln och gz miljarder fcir

Diagram

8. Onsd,ttningen per sysselsatt i fdrhAltand.e till oms$ittningen butik, klassgeaofilsnitt

per

LogJog skala Omsittning per sysselsatt i1@kr

200 D

7.'

50 40 30 30

100

200

500

1000

2000

A'= Livsmedel,siilvbetj?iningiB:Livsmedel, manuellbetjlning; C: Beklidnad; D: Bosiittning

10000 s 000 Omsiittning per f6rsilljningsstille (butik) i 1000 kr

Kalla: Fdretagsriikningen for handeln avseende 1963.

detaljhandeln. Sedan rgbo var <ikningarna i lopande priser 106 respektive l Bo procent. Partihandelns okning faller huvudsakligen pi den del som omsetter ri.varor, investeringsvaror och drivmedel. SflIedesuppgick okningen for dessa tre varugrupper till ryz procent mot 49 procent for de partihandelsgupper diir konsumentvarorna overvd.ger; en del av denna <ikning kan dock bero pfl klassificeringsiindringar i forhflllande till rgbo. I fasta priser var okningen 36 procent (deflaterat med parriprisindex) for hela partihandeln och ffi procent (deflaterar med konsumentprisindex) fcir detaljhandeln. En analys av utvecklingen 1950-1963 for hela varuhandeln [r svflr att genomfora pfl grund av olika definitioner for de tre rlkningarna. Utvecklingen i stort kan dock flskfldliggciras nigorlunda

tillfcirlitligt

tabell 5. Utvecklingen fcir butikshandeln kan till en del belysas med omsiittningen per butik inom livsmedelshandeln. Denna steg frin

rbr ooo

kronor flr rgbo till 985 ooo kronor lr 1969 i lcipande priser. I fasta priser blir <ikningen emellertid inte storre fln 27 procent, vilket kan

tolkas som den <ikning av butikernas genomsnittsstorlek som skett under perioden. For samma varugrupp

livsmedel -

okade omstttningen

per sys-

selsatt frin 47 ooo kronor rgbo till vg ooo kronor fu tgOB. I fasta priser (tg+g: roo) svarar detta mot en omsiittning per sysselsattsamma flr pfl 6o ooo kronor, vilket ger en flrlig produktivitetsokning pf r,9 procent for perioden lgbo-1963. Omslttningen

per sysselsattcikar med butikernas storlek till en viss

grd.ns.Diagram 8 visar ganska klart, att omsdttningen per sysselsattavtar efter en viss omsflttningsstorlek, vilken varierar med varugrupperna.

JORDBRUKSNARINGENS Institutets

EKONOMI

underscikning om jordbruksniiringens

ekonomi analyserar

fyra centrala frigor p8. jord.bruksomrf,.det, niimligen jordbrukets effektivitet och konkumensformflga, jordbrukets

inkomster och lonsamhet,

jordbrukets samhlllsekonomiska kostnader samt jordbrukets lxiser och produktion. Som bekant d.r jordbruket

foremf,.l for ett omfattande tkydd mot

konkurren$ utifrf,.n, frdmst genom ett grf,nsskydd som fcir ndrvarande till storleksordningen Tb procent. Ett skydd av denna storlek har givetvis betydande effekter pe den inhemska produktionens ornfattuppgir

ning. Genom att inte blott Sverige utan flven flertalet ciwiga vflsteuropeiska lf,nder liimnar skydd flt jordbruket indras dven villkoren frir den internationella

konkurrensen och prisbildningen i betydande grad av

skyddet. Genomfcirda beriikningar antyder sfllunda att vdrldsmarknadspriserna fcir jordbruksprodukter

vid en vdsteuropeisk civergflng till fri-

handel skulle stiga med go ir Bo procent. Ett av huvudmotiven fcir jordbruksstodet har varit att bereda jordbruksbefolkningen en inkomststand.ard som ir

jnmfcirbar med andra

nZlringars. Emellertid fastllggs vinsterna av jordbruksstodet i stor utstriicknirg

genom prisstegringar pn jordbruksfastigheter. Exempelvis

har priserna pfl fastigheter som till

huvudsaklig del bestir av jord-

bruksmark stigit med 4,5 procent per ir under perioden lgbp-tg6b, medan konsumentprisindex under samma period stigit med g,b pro-

cent per er. Det har kunnat visas att prisstegringar av denna storlek fcirekommer flven i omrflden diir tiitortstillviixten

varit svag och sfllunda

inte bor ha pflverkat markprisnivfln. Genom att jlmfiira

markpriser och

lonsamhet i olika omriden har man kunnat beriikna att kapitaliseringsfaktorn

ungefdr motsvarar en rdntesats av g procent (realriinta). Fcir

dem som flger jordbruksfastigheter har foljden av markprisstegringarna blivit en betydande fcirmcigenhetscikning. Den genomsnittliga fcirmcigenheten i jordbruket

kan, orn tillgflngarna beriiknas till marknadsvdrde,

uppskattas till rgo ooo kronor,fcir rg6b. A andra sidan medfor de hdga markpriserna att den lcipande avkastningen

av kapital

som placeras i jordbruksfastigheter

blir

lflg, fdr

t. o. m. negativ. Diirigenom skapas likvidi-

mindre jordbruksfastigheter

tetsproblem for nystartande jordbrukare,

som mflste lflna upp huvud-

delen av kapitalinsatsen i jordbruksfciretaget. Detta fcirhflllande ?ir den vilsentliga forklaringen till talet om kapitalbrist i jordbruket. Man kan siledes inte losa inkomst- och kapitalproblemen i jordbruket

genorn att

hrija

jordbrukspriserna.

Tvdr,tom, genom

att pris-

vinsterna kapitaliseras i hogre fastighetspriser, fordyras produktionsfaktorn mark. Detta }eder till att en av de viktigaste vigarna till storre och lonsamhet,

effektivi,tet

nflmligen

att kombinera

maskiner och

arbetskraft med en stor jordbruksareal, fcirsvflra$. En annan konsekvens av hdjda jordbrukspriser stimuleras. I de nya riktlinjer jordbrukspolitiken

som under flret beslutats f<ir den framtida

har ocksfl anfcirts att, f<ir att nf,. den upPste[da

om en till

milslttningen

?ir att produktionen

8o procent s[nkt forsiirjningsgrad, flterhflll-

samhet krivs i friga orn prishcijningar. I institutets underscikning har produktionens prisreaktioner analyserats pfl ett ingf,.ende s[tt. Den slutsats som kan dras av dessa studier er, att produktivitetsstegringarna i jordbruket

tenderat att ha haft en kraftigare effekt pe produktionsut-

vecklingen

d,n prisutvecklingen

pfl produktionsfaktorerna.

Eftersom

pnoduktiviteten synes forbflttras i allt snabbare takt i jordbruket och de nya riktlinjerna

fcir rationaliseringspolitiken

syftar till

att ytterligare

pf;.skynda denna utveckling, iir det troligt att, vid ofcirflndrade priser, produktionen framdeles kan komm a att stiga.

Tabell 6. A"US iirrning av totala godstransportarbetet, dukten och industriproduktionen lgEO-1966

Genomsnittlig

irlig

cikning i o7o

Industriproduktionen

Totala antalet tonkm

r g5o-r 96r r 96r-r 966 t g5o-r 966

4r5

7'7 5'5

3rr 4rB 3r7

bruttouationalpro-

Transportarbetets elasticitet med avseendepe BNP

Industripreduktionen

4tr

r15

lrI

7'2

r16

rrr

5rl

r15

I,I

Kalla: BNP:s och industriproduktionens utvecklingenligt Nationahtikenskaper rg7hrg66, (Statistiska Meddelanden V ryGT8), tabell e.

GODSTRANSPORTEIINAS

FRAMTIDA

IITVECKLING

Godstransporternas omfattning och utveckling pflverkas sjiilvfallet direkt av den miingd varor som produceras och importeras. Man torde i varje fall pfl kort sikt kunna vdnta en god samvariation mellan produktions- och godstransportutveckling. Pe lii.ngre sikt ddremot kan det Hnkas att strukturella fcir?indringar inom niiringslivet medfor atr efterfrtgan Pe ffan$porter utvecklas i snabbare eller lingsammare takt in produktionen av varor. Som mitt pi den allmiinna ekoncimiska utvecklingen i landet brukar bruttonationalproduktens (BNP) fciriindringar anvdndas. Hur gods transporterna utvecklats sedan rg5o i forhflllande till BiVP i fasta priser och i fcirhillande till produktionen inom industrin ,framgflr av rabell 6. Enligt de uppskattningar som gjorts inom institutet cikade gods. transporterna icke ovdsentligt snabbare dn BI{P under perioden tgboi 966. Dflremot var tillviixttakten i industriproduktionen och i det totala antalet tonkm ungefer densamma. Som framgflr av tabell 6 hade siviil industriproduktionen

som den

totala ekonomin en snabbare flrlig <ikning under perioden 196r-1966 iin under flren 19S0-196r. Aven godstran$porterna hade hcigre irlig tillvfixttakt under forsta delen av r g6o-talet fln under r g5o-talet. I tabell 6 anges elasticitetstal som visar den flrliga procentuella foriindringen av 40

Karta. Ifanterad, godsmiingd i fjirrtraflk med. lastbil Mars-april

1965

Orter med, en godsrnlngd under 5 OOO ton iir ei red.ovisade

p:-e

100

1 5 0k m

Go d sm H n g d

r{F,

W \e/

^rF\

a =

300 tusen ton

godstransporterna i relation

till den flrliga procentuella fcir?indringen

av BNP respektive industriproduktionen.

F& hela perioden tgbo-rg66

giillde med avseende pfl BNP elasticiteten r,b och med avseende pfl industriproduktionen l, t. Kartan visar den hanterade godsmd,ngden i tjiirrtratik mars-april

med lastbil

tg6b.

De kalkyler 6ver godstransporternas utvecklirg den inom institutet

fram till

r98o, sorn

pflglende utredningen soker utarbeta, bygger dels

pfl rg6b flrs lingtidsumednings

bediimningar av BNP:s och industri-

produktionens framtida tillviixt,

dels pfl de ovan beskrivna sambanden

mellan den allm?inna ekonomiska utvecklingen och efterfrig*

pfl gods"

transrPor,ter. Enligt de beriikningar

som nu foreligger torde det totala transport-

arbetet komma att <ika med cirka b,b procent per flr fram till lg7o och med cirka 6,0 procent per 8.r mellan ry7o och r98o. Sett river hela perioden 1966-198o skulle detta innebiira en nflgot snabbare tillviixttakt iin den som gillt

hittills

under efterkrigstiden, niimligen g,b pro-

cent per flr. I utredningen diskuteras iven hur den totala godstrafiken kommer att fordelas pfl transportmedel i framtiden. Diirvid behandlas fr[mst f<irdelningen jiirnviig-Iandsvflg.

Man torde n?imligen kunna anta att

den inrikes sjrifarten i framtiden kommer att ,spela en relativt sett obetydlig roll, bortsett frfln dess stora betydelse for transporter av vissa speciella typer av varor, slsom petroleumprodukter, kalier. Vad giiller flottningen

cement och kemi-

iir det kanske inte orealistiskt att anta

att den omkring er r98o [r helt nedlagd. Den framtida

produktivitets- och prisutvecklingen inom transport-

sektorn kommer i hog grad att pflverkas av den statliga transportpolitikens fram,tida utformning. drivmedelsskatterna, tryck, bruttovikter foriindringar

Faktorer av betydelse ?ir hiir fordons- och

v?iginvesteringarna och bestii,rnmelser om

och fordonslflngder. Pe samtliga dessa omrflden kan

vintas till fbljd av pflgflende statliga utredningar, nflgot

som knappast underliittar prognossituationen.

axel-

BOSTArrgn ocrr BoENourOnrrAr,LANDEN I SVERIGE tg45-1960 Under flret har arbetet pf,. monografin rorande bostider och boendeforhflllanden slutforts. Monografin ingflr i en serie om tio, vilka alla skall bearbeta data frin

r$o

irs folk- och bostadsrflkningar. Ifrflgavarande

monografi publiceras i borjan av 1968. Niir det giller talets forindring,

bostadsbestflndet beskrivs i utredningen liigenhetsanforindringar

i bestindets sammansilttnirg vad avser

liigenhetsstorlek och liigenhetsutrustning samt liigenheternas fordelnirg pfl iigare och olika typer av hus. Bland de olika fciriindringskornponenterna har siirskilt nybyggandet uppmiirksammats, men dven rivningsverksamheten har studerats. Det kan silunda noteras att over Bso ooo liigenheter uppfordes rg4b-rg6o, men besti.ndets tillviixt stannade vid nigot civer b7o ooo l?igenheter. En avsevd.rddel av nybyggandet har fotjaktligen utgjorts av ersflttningsbyggande. Bortfallet av l[genheter har sin huvudsakliga orsak i annat [n rivning

av lflgenheter. I td.torterna torde den s. k. kontoriseringen vara

en vdsentlig orsak till l2igenhetsbortfallet, medan avgingen i glesbygden frdmst torde bero pfl befolkningens utflyttning till t?itorterna. Produktionen av liigenheter i flerfamiljshus var till mitten av l gbotalet inriktad pn liigenheter om z rum och kdk. Frfln ndmnda tidpunkt har g rum och kdk varit den dominerande l[genhetsstorleken. Smflhusproduktionen har varit inriktad pn stcirre l2igenheter; i borjan av undersokningsperioden mest g-rumsliigenheter, i slutet av perioden rnest 4-rumsliigenheter. For bestflndet i desshelhet har tillskott och avgflng av liigenheter under perioden medfort en genomsnittlig okning av l?igenhetsstorlekenmed en halv rumsenhet. Boendefcirhflllandena har undersrikts med avseende pfr hushflllskvoternas storlek, dvs. antalet bostadsfcirestindare per too personer i olika befolkningskategorier, olika hushf,.llskategoriers utrymmes- och utrustningsstandard samt den andel hushill

av olika tf,tortshushill som bor

i en- och tvifamiljshus. Hushflllskvoterna ndrnnda ir

har overlag stigit mellan

rg4b och 196o. Sist-

var hushflllskvoten for ogifta mfln 3r, ogifta kvinnor

41,

Diagram

9, And,el hushe[ med modernt utrustad.e liigenheter med hflnsSrn titl l?igenbetsstorlek och inkomst 1960. Itush&ll solt:r fiirest&s av gift samboend.e rnan och har 2 barn und.er 16 ar. Titorter

Hushlll med modernt utrustadellgenheter i procent 100

!L*F

2rk

3rk

,4 t7 1rk

,/,

/ /

\ \

)

Kalla: Bostadsrlikningen196o, ritabell BI 4.

IrO Hush&llens inkomst i I 000 kr

fcirut gifta mIn 66 och for fcirut gifta kvinnor 76. Av de gifta har se gott som alla egen bostad. ry4b till 1960 steg antalet rumsenheter per person frfln r,or till r,sr. Av olika hushflll dr det framfor allt hushflll bestiende av makar Frin

med minderflriga barn som kunnat hcija utrymmes$tandarden. Hushflll som forestf,.sav gifta mln hade 196o de biist utrustade liigenheterna. De sd.mstutrustade ligenheterna uppvisade hushill med ogifta M

fchestindare. Inom varje hushflllskategori okade utrustningsstandarden med bostadsfcirestlndarens fllder upp till 40 flr; d?irefter sjonk standarden med stigande ilder. Utrustningsstandarden iir i h.ig grad beroende av hushflllens inkomster. Ser man till de hushflll som fcirestfls av gifta rnln visar det sig att moderna liigenheter i glesbygden innehades av cirka en tredjedel av hushflllen i de ligsta inkomstskikten mot cirka nio tiondelar i inkomstskiktet over gs ooo kronor. I tfltorterna var motsvarande andelar bo procent respektive gb procent. Sambandet mellan hushillens utrymmesstandard och utrustningsstandard har ocksf,.studerats. I diagram g visas andelen moderna liigenheter vid olika kigenhetsstorlekar och inkomster for hushflll bestflende av makar med tvf,. barn under 16 flr. Den stora skillnaden i utrustningsstandard foreligger mellan dem som har lflgenheter om hdgst t rum och k6k och dem som har stbrre liigenheter. Andelen hushflll med moderna liigenheter ir sflledeshog redan i borjan av inkomstskalan fcir de hushflll som har de stcirre liigenheterna. En bidragande orsak till detta kan familjebostadsbidragen vara, vilka utgflr till hushflll med barn och med lflga inkomster, boende i llgenheter av sfldan storlek att inte kvoten tvf,. personer per rum (kciket oriiknat) overskrides. Vidare ingir

bland bidragsvillkoren

att lflgenheten skall vara modernt ut-

rustad,

B O STAD SEr.TEIIFRAGANS

BESTANNNTTNGSFAKTORER

Bostadsbristen har sedan slutet av rg4o-talet varit ett framtriidande socialt och ekonomiskt problem i Sverige. En av anledningarna till att bostadspolitiken misslyckats med att avskaffa bostadsbristen synes vara att man frfln politiskt heil hittills uppfattat bostadsbristen mer $om ett demografiskt betingat problem [n som ett problem sammanh[ngande med ekonomiska faktorer. Bostadsproduktionen har inte ansetts tillr?icklig fcir att motsvara okningen av bostadsefterfrflgan, orsakad av befolkningsoknirg

(genom bl. a. inflyttning), for?indritg av befolkningens

fllders- och civilstflndsfordelning m. m. Medan det har stett klart att en del av efterfrflgecikningen pn bostd.der ocksf,. hflrstamrnat frfln okade inkomster och fallande realhyra har oklarhet ritt

och rflder fortfa-

rande

om hur mycket bostadsefterfrigan pflverkas av for?indringar i

dessatvfl ekonomiska faktorer. Mot bakgrund hirav har undersokningen om bostadsefterfrflgans bestd.mningsfaktorer kommit

till stf,.nd. Studien utfors i samarbete med

Ekonomiska Forskningsinstitutet (EFI) vid Handelshcigskolan i Stockholm. Det primira

syftet med underscikningen dr att medelst regre,ssions-

berzikningar pe ftf,rsnittsdata visa hur hushf,.llens bostadsefterfrflga bestilms av hushflllsinkomsten, kvadratmeterhyran samt hushillsmedlemmarnas fr.lder, civilsttnd och kon. Pfl grundval av de ekonometriskt faststiillda sambanden iir syftet sedan att scika besvara bl. a. friljande frlgor: Hur kommer olika offentliga f,.tgiirder via hyrorna och hushillens inkomster att pf,.verka bostadsefterfrflgan? Hur

kommer bostadsefterfrf,.-

gan att utveckla sig i framtiden? Hur omfattande [r bostadsbristen och hur mycket miste hyrorna hojas for att skapa jlmvikt naden? Hur

pfl bostadsmark-

lflng tid erfordras fcir att man skall kunna byggu bort

bostadsbristen under olika antaganden om realhyresutvecklingen och antalet fiirdigbyggda bostf,der per flr? De data som ligger titl grund fcir undersokningen iir intervjusvar frin ett stickprov pfl cirka 4boo hushflll i flerfamiljshus. Intervjuundersokningen och bearbetningen av intervjusvaren har utfcirts av statistiska centralbyrin. F<ir regressionsberiikningarna har ko'nstruerats en modell. Denna bestflr av olika regressionsekvationer, en fcir varje beroende variabel. De beroende variablerna ir bostadsutrymmet, bostadskvaliteten och bostadsutgiften. De oberoende (forklarande) variablerna i varje regressionsekvation [r de tidigare nimnda ekonomiska och demografiska faktorerna, dvs. hushillsinkomsten, kvadratmeterhyran etc. Vissa prelimindra resultat frfln regressionsberiikningarna fcir faktiskt bostadsutrymffiâ&#x201A;Ź, faktisk bostadskvalitet och faktisk bostadsutgift visar p6.en inkomstelasticitet som dr o,3o, o,2o respektive o,bo. B OSTADSBYGGANDETS

PRISUTVECKLTNG

I Sverige, liksom i flera andra liinder, har man hittills varit hflnvisad till 46

att mf,ta prisutvecklingen pn bostd.der genom en uppfoljning

priserna pe vissa av de produktionsfaktorer, som anvinds vid bosttdernas tillverkning.

Dflrvid tas bristfiillig hlnsyn till produktivitetens ut-

veckling och kvalitativa foriindringar av produkten negligeras ofta. Institutets underscikning syftar till att komplettera existerande byggnadskostnadsindex med uppgifter om utvecklingen av priset pfl den f[rdiga produkten, de frirscik gjorts att ta hdnsyn till kvalitets- och produktivitetsfor?indringar. Uppgiften kompliceras av den starka heterogeniteten i friga om bost?idernas utformning

och svflrigheterna att under den

rfldande hyreskontrollen virdera standardfor?indringar. Underscikningen avser huvudsakligen tiden rgb3-rg6g men materiaIet kompletteras d.ven rned data for rgbo-talets borjan och for f,,ren ry6yrg6b. Sammanlagt td.cker den undersdkta produktionsvolyrnen cirka tvfl tredjedelar av de under perioden nybyggda bostiiderna. Den genomsnittliga l?igenhetsstorleken har under perioden kraftigt varigenom marginellt sett billigare yta tillkommit.

<ikat,

Samtidigt har dock

ytorna fordyrats genom forb?ittringar i utrustning, miljci, bilplatsutrymmen etc. Utan hiinsyn till effekten av dessa for?indringar erhills for perioden rgb3-r963 en cikning av byggnadspriset riknat

per kvadrat-

meter ,hyresyta, med zg procent. Som jiimfrirelse kan nimnas, att bostadsstyrelsensbyggradskostnadsindex for samma period visar en 6kning med gb procent. Under de tvfl sista undersokta 6.ren-

rg64och rg6b -

har byggnads-

prisets okning varit betydligt kraftigare, s?irskilt i storstd.derna. Den flrliga rikningen fcir dessa flr har uppskattats till cirka b procent sedan effekten av standardforiindringar frflndragits. For att erhf,.lla underlug fcir beriikningar

av miljcitririindringarnas

betydelse fcir priset pe bostflder har flera kompletterande

undersok-

ningar genomf<irts. Dessa visar bl. a. att antalet garage- och parkeringsplatser per roo l[genheter for hela landet under perioden tgb3-r963 stigit frfln cirka 12 till cirka 80. Samtidigt har iordningstllld

tomtmark

i anslutning till bostiiderna endast okat obetydligt (Z procent), varfor parkeringsplatsernas oknirg

medfcirt en minskning av de $. k. grcina

ytorna. De lflngivande myndigheternas tilltagande krav pfl milj6fdrbiittringar

har emellertid efter 1963 lett till en avsevdrd okning av den iordningstiillda tomtmarken - niirmare sb procent pe wi flr (t963-rg6b). Trots den fortsatta okningen av antalet parkeringsplatser har diirfor pi senare tid grcina ytor i anslutning till nyuppfrirda hus blivit VERKNINGAR

AV IIYRESKONTIIOLLENS

avsevd.rt stcirre.

AVSKAFFANDE

Studien avser att analysera verkningarna av alternativa metoder att aweckla nuvarande system med hyreskontroll. Det blir diirvid ncidv?indigt att flven studera hur hyresregleringâ&#x201A;Źn, faststiillandet av bostadsstyrelsens maximihyror

i statligt bellnade hus samt hyressiittningen i

allmiinnyttiga och kooperativa bostadsforetag faktiskt fungerat. Undersokningen omfattar bl. a. verkningarna av en aweckling av hyreskontrollen pn hyresnivfl, hyresstruktur, inkomststruktur,

bostadsbe-

stindets fordelning pfl hushill och villkoren for nyproduktion. Avsikten iir att dven beakta de stora regionala skillnaderna. BOLAGSBESKATTNINGTN I centrum for undersokningen om bolagsbeskattningen stflr de olika mcijligheter till differentiering

av bolagsbeskattningen som f<ireligger.

Det sambatrd, som rflder mellan bolagsskattesystem och fcirriintningskrav for bolagsinvesteringar, undersciks under fcirutsittning av olika typer av bolagsbeskattnirg och utdelningspolitik ?ir det naturligt

hos bolagen. Inte minst

att anknyta en sfldan understikning till sjiilvfinansie-

ringsmcijligheterna. Ett stort avsnitt av arbetet behandlar de olikartade forutsilttningar

for investeringsstimulans via liberala avskrivningsregler,

som rider vid olika system fcir behandling av aktiebolags utdelade vinst. I detta sammanhang har det senaste flrets internationella utveckling givit ytterligare erfarenhetsmaterial. Det dr pflfallande, att tillviixtmotiv spelar en stor roll i argumentationen for bolagsskattesystem,i vilka den utdelade vinsten behandlas sdmre fln den innehillna. Samtidigt vill det synas som om utvecklingen tenderar att gynna andra metoder iin den differentierade bolagsskatten, nir

det giiller att mildra eller un-

danrcija dubbelbeskattningen av utdelad vinst. Det stora kanadensiska skattefcirslag, som publicerades vflren ry67, ger ett gott exempel. Diir f<ireslis en komplett awecklirg av bolagsvinsternas dubbelbeskattning

genom att aktieiigarna tillgodorflknas bolagsskatten som forskott pe sin inkomstskatt. I institutets underscikning ingi,r iiven ett kapitel om samordningen mellan bolagsvinstskatt och skatt pfl aktievinster. nATvTABTLITET

ocIT INvESTERINGSTILLvAxT

Industriforetagens investeringsbeteende har liinge varit en central friga i den ekonomisk-politiska debatten. Under

rg5o-talet har detta pro-

blem kommit att behandlas i ett flertal publikationer rbrande foretagens finansieringsfcirhflllanden. terna frfln lflngtidsutredningarna

frfln institutet

Samtidigt har erfarenhe-

visat att forutsflgelser om fciretagens

frarntida investeringsverksamhet varit de kalkyler som mflst omges med de storsta osd,kerhetsmarginaler. Som ett frirsta steg i en mer systematisk behandling av de faktorer som bestdmmer fciretagens investeringsbeteende har under flret publicerats en stud.ie civer de finansiella bestf,mningsfaktorerna till fciretagens kortsi,htiga investeringsplanering. Den undersokning som pflborjats under fuet iir en direkt fortsflttning och komplettering av denna studie. En numerisk analys av de incitament som stimulerar till kapitalackumulation och tillv?ixt pe ling sikt isyftas denna gflng. Avsikten fi.r bl. a. att kunna integrera resultaten frin ovanniimnda studie av det kortsiktiga investeringsbeteendet med vissa produktionsfunktionsberiikningar frfln den pigflende undersokningen om ekonomisk tillviixt i Sverige till en numeriskt bestimd investeringsmodell som pfl makronivfl soker fcirklara investeringstillvlxten

under efterkrigstiden bland industrins hu-

vudbranscher. Fciretagens forvii.ntningar om den framtida vinst- och rlntabilitetsutvecklingen samt attityder till risktagande av olika slag kommer att studeras silrskilt. Industrisektorns finansieringsfiirhflllanden har d?irfor fhtt en central plats vid studiens upplii.ggning. PA LIICA VILLKOR Den tekniska och kommersiella utvecklingen f<iriindrar pfl olika s?itt

I(ONKt'RRENS

konkurrensforutsittningarna Diirtill

mellan olika foretag och niringsgrenar.

kommer att ambitionsgraden i den ekonomiska politiken har

stegrats till att ornfatta ofta ganska preciserade mfll fiir den ekonomiska

utvecklingen. Mot denna bakgrund kan konflikter mellan olika ekonomiska mfllsd.ttningar och cinskan om fri konkurren$ uppkomma. Institutet har diirfor under flret pflbcirjat en studie med arbetsnamnet uKonkurrens pfl lika friretagens -

villkoru, som avses behandla olika aspekter pn sflviil privata som offentliga - mtijligheter i den inbordes

konkurrensen, och hur dessamcijligheter piverkas av lagstiftningen och den ekonomiska politiken. IIUSrIALLENS

EGENARBETE

I vf,.rt industrialiserade samhiille utgcir hushillen produktionsenhet, som tillverkar

fortfarande en viktig

nyttigheter for egen konsumtion. I

mf,nga fall har hushflllen dflrvid mcijligheten att viilja mellan att sjiilva framstilla

det onskade konsumtionsobjektet eller att kcipa det flrdig-

producerat av en specialiserad producent. Undersokningen syftar till att analysera bestdmningsfaktorerna fcir sfldana s. k. egenarbeten samt att utrona i vilken omfattning sidana arbeten forekommer. Det forekommer en mingd olika slag av egenarbeten. Det stdrsta och viktigaste iir hemmafruarnas arbete. En husmor kan vilja mellan att. antingen ta ett yrkesarbete och med sin diirigenorn fortjlnade lon kopa t. ex. olika former av service som ger arbetslittnader i hemmet eller ocksfl arbeta i hushillet och d.?irmedminska familjens konsumtionsutgifter. Andra viktiga egenarbeten dr bl. a. byggande och underhill

villor och sommarstlllen samt reparation av bilar och bf,.tar. En viktig orsaksfaktor till att hushflllen i allminhet

att sfldant egenarbete blir lcinsamt, trots

[r mindre effektiva produktionsenheter in

specialiserade foretag, iir det fcirhflllandet att sivill hushillens inkomster som deras konsumtion

av inkcipta nyttigheter

beskattade, medan

egenarbetet :ir obeskattat. Diirigenom ger beskattningen incitament til,I egenarbete och fir effekter pfl utbudet av arbetskraft i yrkesarbete av t. ex. husmbdrar, vilket [r en frflgestfillning undersokningen tar upp. Pe g;rund av bristen pfl statistik om hushflllens egenarbete planerar institutet att till att bdrja med foreta en enkfltundersokning bland ett mindre

antal hushill

for att utriina

gora en stcirre undersciknitg. 5o

miijligheten

att iiverhuvudtaget

6vrig verksamhet

DET EKoNOiltISKA

r,ACUt

Pe uppdrag av Svenska Arbetsgivarefcireningen har flrligen inom institutet tre rapporter utarbetats rtirande den aktuella konjunkturutveckIingen. Dessa har publicerats under titeln >Det ekonomiska lligetu och anvints som informationsrnaterial

inom foretagsndmnderna. Institutet

har under forsta halvfuet publicerat tvfl dylika rapporter men dflrefter har denna verksamhet civertaSts av Svenska Arbetsgivareforeningens samhillsekonomiska sektion.

6vnrer Flera av institutets medarbetare har under flret publicerat artiklar i tidskrifter och tidningar

samt medverkat som foredragshf,.llare vid konfe-

renser och kurser. Framridandena

har i de flesta fall haft anknytning

till inom institutet pflgflende utredningar. Ekon.dr Lars Nabseth har medverkat som expert i 1964 fus transportforskningsutredning.

FIan har ocksfl varit ledamot av utred,ningsrtdet

och suppleant i statens rfld for sarnhiillsforskning. Fil.lic. Lars Kritz har som expert bitr?itt den trafikpolitiska

delegationen samt ingitt

redaktionsrfldet for boken usveriges Industriu. Docent Yngye Aberg har medverkat som expert i 196g f,.rsarbetstidskommittd. Institutet har under f;.ret varit representerat i tvi arbetsgrupper inom statistiska centralbyrfln, varav den ena utarbetat en svensk standard ftir branschklassificering av industrin byggd pfl ISIC och den andra sysslat med inrikeshandelsstatistiken.

Utgianapublikationer* (Jtredningar Kreditmarknaden och industrins investeringar. G. Eliasson (rg67). a84 s. {o: -. TV-Eigandetsutveckling i Sverige r95G6s. G. Tdrnqvist (1967). 4s s. {o! -. Resekonsumtionenrg5o-r975. G. Endrddi Gg67). rzz s. JOi-. Industrins finansiering ry55-62. B.-G. L6wenthal $966). r7g s. 30: -. Framtidsperspektiv fdr svensk industri 1965-198o. R. Bentzel och J. Beckeman $966). r84 s. 2oz-. Utvecklingstend.enserf6r svensk stilindustri. E. Ruist (1966). r4z s. 30: -. Modell och observationer.B. H6glund (1966). zz+ s. 35: -. L6neandelen och den ekonomiskauwecklingen. K. G. Jungenfelt (r 966), zJBs.35: -. Lokaliseringsfdrdndringar inom svensk industri 6ren ry52-6o. G. Tdrnqvist (rg64). 163 s. 2$3-. Reklamens ekonomiska roll. G. Albinsson, S. T'engelin och K.-E. Wiirneryd (lg6+). 276 s. 35: -. Arbetskraftens rcirlighet. B. G. Rundblad (1g64). 269 s. 35: -. The Production System of the Swedish Economy. An Input-Output Study. B. Hiiglund och L. Werin (rg6g). zzg s. 25:-. Lastbilstransporteri Sverige 195o-6r. L. Kritz (lg6g). z2o s. 30: -. Den offentliga sektorns expansion. E, H66k (196z). SZz s. 45:-. Svenskpopuldrpress193r-6r. G. Albinsson (tg6z). r97 s. zSZ-. Framtidsperspektiv fdr svensk industri. J. Wallander (rg1z). 186 s. rS: -. L6neiikningars verkningar. L. Nabseth (196r). 344 s. 35: -, Industrif6retagets produktionseffektivitet. E. Ruist (196o). ro8 s. 2oz-.

Smdtryck rg67 44, Concentration and Structural Adjustrnent in Swedish Industry during the Postwar Period. B. Ryd6n. 9 s. 4: -. +9. Problemer i markedsokonomiskforskning. J. Skar. 23 s. 4i -. 42. Studier i friurvaro frin arbetet. B. Olsson. r58 s. 25: -. +r. Bekliidnadskonsumtionen. Ny analys och prognos fcir tg71. J. Ekstrdm och S. Lundberg. r38 s. 25: -. ekonomiska politikens mdjligheter att inverka p& kapitalresursernasfdrdelrring Den 4e.. rnellan n6ringsgrenaroch regioner. L. Nabseth. z+ s. 6: -. 39, Industrifinansieringenperioden r95o-rg7o. G. Eliasson.67 s. $3-. r966 38. 97. 36. 35.

Godstransportutvecklingeni Storbritannien, L. Kritz. 64 s. ro: -. Petrokemiskautvecklingslinjer. P. Fitger. 45 s, 8'-. Jordbrukspolitikens mil och medel. O. Gulbrandsen och A. Lindbeck. r r4 s. $3-. Den privata konsumtionen rg5o-7o. G. Albinsson och G. Endr6di. +7 s. rz' -.

* En fuilstcindis fdrteckning han erhdllas pd begdran,