Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES FLERBOSTADSHUS Hinder och möjligheter att nå en halverad energi­användning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling.

I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens­kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se.

Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2012 Box 5073, se-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00 IVA-R 469 ISSN: 1102-8254 ISBN: 978-91-7082-845-4 Layout: Pelle Isaksson & Anna Lindberg, iva Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida www.iva.se

Innehåll 1. Sammanfattning............................................................................................................ 4 2. Inledning....................................................................................................................... 5 Syfte............................................................................................................................... 5 Bakgrund till rapporten................................................................................................. 5 Målgrupp....................................................................................................................... 5 Byggnaden som systemgräns.......................................................................................... 5 3. Utgångsläget – flerbostadshus och energi....................................................................... 6 Tidsförutsättningar för åtgärder.................................................................................... 6 Fakta om flerbostadshus ............................................................................................... 6 Energianvändning ......................................................................................................... 6 Politiska mål i Sverige och EU......................................................................................... 8 Argument för 2050-målen............................................................................................. 8 4. Fastighetsägaren ........................................................................................................... 9 Varierande förutsättningar............................................................................................ 9 Kompetens .................................................................................................................... 9 Teknik ......................................................................................................................... 10 Nödvändiga åtgärder för att halvera energianvändningen i flerbostadshus ....................... 10 Ekonomi ..................................................................................................................... 10 Energipriser................................................................................................................. 11 Bevarandekrav ............................................................................................................ 11 5.

Stat, kommun och myndigheter................................................................................... 12 Europeiska och svenska styrmedel för energieffektivisering......................................... 12 Exempel på politisk och ekonomisk styrning............................................................... 12 Utbildning och kompetens............................................................................................13 Offentliga fastighetsägare kan vara ett föredöme..........................................................13

6.

De boende.................................................................................................................... 14 Split incentives ............................................................................................................ 14 Individuell mätning...................................................................................................... 14 Teknik som bidrar till energi­effektivisering ................................................................. 14

7. Fjärrvärmemarknad i förändring .................................................................................15 8.

Förslag och rekommendationer.................................................................................... 16 Rekommendationer till fastighetsägarna...................................................................... 16 Ett kompetenslyft behövs............................................................................................. 16 Skapa ett renoveringscentrum ..................................................................................... 16 Initiera ett nationellt FoU-program.............................................................................. 17 Kreditriskförsäkring för energi­effektivisering.............................................................. 17 Nationell strategi för fjärrvärme ................................................................................. 17 Använd investeringskalkyler som prövar olika antaganden ......................................... 17 Anpassa bevarandekraven............................................................................................ 18 Skärpta byggregler ...................................................................................................... 18 Skärpta energideklarationer ........................................................................................ 18

9. Slutsatser..................................................................................................................... 19 Arbetsgrupp: IVA Energieffektivisering av Sveriges Byggnader..................................... 19

1. Sammanfattning

Sverige har målet att halvera den specifika energianvändningen i bebyggelse till år 2050. Skälen för detta är att undvika onödiga kostnader för energi, öka robustheten i samhället genom att bli mer oberoende av energipriser och energiförsörjning samt för att minska miljöbelastningen. Fokus i detta projekt ligger på vad som behöver göras i befintliga flerbostadshus fram till år 2050. Det brådskar att genomföra det mycket omfattande renoveringsarbete som krävs, eftersom nära två miljoner lägenheter i Sveriges flerbostadshus måste åtgärdas före 2050 om målen skall kunna nås. Det krävs samtidigt att nya byggnader som byggs görs mycket energieffektiva. Omfattande satsningar på högre kompetens krävs, satsningar som tar tid att få effekt.

Denna rapport vänder sig främst till fastighetsägare av olika storlek samt till andra beslutsfattare inom fastighetssektorn. En grundläggande förutsättning för att effektiviseringen skall få genomslag är att fastighetsägare bedömer att de nödvändiga åtgärderna är lönsamma. Ägarna är de viktigaste beslutsfattarna, men för vissa åtgärder finns ett behov av politisk stimulans. Några tydliga iakttagelser kan göras baserat på de studier som gjorts:

Det finns dock hinder för att nå målen. För att uppnå en halvering av energianvändningen till 2050 i svenska flerbostadshus krävs förändrade spelregler och arbetssätt. Om förslagen som presenteras i denna rapport genomförs, ökar möjligheterna betydligt. Realismen i att uppnå målen måste även utvärderas löpande. För att klara de stora åtagandena bör arbetet starta omgående.

Följande åtgärder rekommenderas för ägare av flerbostadshus: • Utnyttja tillfällen vid renoveringsarbeten och ombyggnader till att också energieffektivisera.

• Anpassa lönsamhetskalkylerna för ökad hänsyn till de åtgärder som ger besparingar över lång tid, och öka hänsynen till framtida energipriser • Sätt individuellt anpassade energimål för varje enskild fastighet, samt en åtgärdsplan • Gör löpande uppföljning och redovisning av driften i en fastighet • Prioritera modernisering av styr- och återvinnings­ system • Bygg upp en egen kompetens inom upphandling och drift för att erhålla de fulla besparingarna av energieffektiviseringen • Efterfråga fjärrvärmetaxor med långa avtalstider och förutsägbara framtida priser.

• Involvera de boende genom dialog, tydlig information om planer och ambitioner för energieffektivisering.

• De fastighetsägare som lyckas med energieffektiviseringar har ett tydligt ledarskap och ser energieffektivisering av de egna fastigheterna som en strategisk möjlighet.

• De arbetar med löpande förbättringar i driften och samordnar energiåtgärder med ombyggnader när dessa blir aktuella.

• De inser att de långsiktiga åtgärderna inte alltid ger hög avkastning direkt, men ger besparingar över lång tid.

Följande åtgärder rekommenderas för övriga aktörer: • Stärk yrkeskompetensen och öka utbildningstakten • Skapa ett renoveringscentrum • Initiera ett nationellt FoU-program • Utred möjligheten att införa en kreditriskförsäkring • Diskutera fjärrvärmesektorns roll på nationell nivå • Anpassa bevarandekraven för att minska hindren för energieffektivisering • Skärp byggreglernas krav på energieffektivisering • Öka kvalitén på energideklarationerna

En intressant erfarenhet är att ingen av de intervjuade fastighetsägarna har ångrat genomförda satsningar. Den erfarenheten kan komplettera de detaljerade avkastningskalkylerna som vägledning för framtiden.

Det är värt att notera att alla hus byggda före 1975 behöver renoveras före 2050. Kostnaden för att höja energieffektiviteten blir väsentligt lägre när nödvändig renovering samordnas med åtgärder som sänker energianvändningen.

4

2. Inledning

Figur 1: Systemgränser för energianvändning Brutto tillförd energi Netto tillförd energi Återvinning ”Gratis energi” KÖPT ENERGI

Fastighetsel Hushållsel Varmvatten

20˚C Ljust Friskluft

Komfortvärme

Värmeförlust

Elektricitet Värme

BEHOV Installationer

Utvinning Förädling Transport

ANVÄNDNING

Bränslen

Syfte

Målgrupp

Syftet med rapporten är att beskriva förutsättningar, hinder och framgångsfaktorer för att kunna nå en halvering av energianvändningen i flerbostadshus till 2050, i enlighet med det så kallade 50/50-målet.

Rapporten är tänkt att fungera som ett underlag för strategiska beslut rörande energieffektivisering, och slutfördes i maj 2012.

I första hand riktas rapporten till fastighetsägare, som har ansvaret för att effektivisera sina byggnader. Med fastighetsägare avses allt från större privata fastighetsbolag till mindre enskilda fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Rapporten vänder sig också till beslutsfattare inom politik och offentlig förvaltning, samt till alla de som har ett yrkesmässigt inflytande över energieffektivisering i flerbostadshus.

Bakgrund till rapporten

Byggnaden som systemgräns

IVA har beslutat att starta projektet ”Ett energieffektivt samhälle”, som en fortsättning på tidigare projekt inom energiområdet. Målet är att peka på strategier och åtgärder för att minska energianvändningen med hälften. Projektet inleds 2012 och avslutas 2014. Ett av sju delområden inom ”Ett energieffektivt samhälle” avser bebyggelse. Denna rapport behandlar endast flerbostadshus. Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) har bidragit till finansieringen av denna analys.

Fokus i rapporten ligger på existerande flerbostadshus.

Det förutsätts att tillkommande flerbostadshus byggs med låg energianvändning. Det är främst ägarens agerande som styr och därför har ägarperspektivet använts som utgångspunkt. Även vissa politiska åtgärder som krävs för att klara målen har beaktats. Rapporten utgår från köpt energi, det vill säga den energi som tillförs byggnaden och som uppmäts av slutanvändaren.

5

3. Utgångsläget – flerbostadshus och energi

Antalet bostäder i Sverige uppgår till 4,5 miljoner totalt, varav 2,5 miljoner i flerbostadshus. Uppskattningsvis 3 av 4 av dessa kommer att kräva omfattande åtgärder under de kommande knappt 40 åren fram till 2050. Då måste cirka 50 000 bostäder i flerbostadshus byggas om varje år vilket motsvarar en investering på mellan 25 och 50 miljarder kronor per år. Varje bostad kostar mellan 500 000 och 1 miljon kr att bygga om till den nivå som erfordras för att möta framtidens krav, inkluderat merkostnader för energieffektivisering. Dessa merkostnader bedöms vara mellan 20 och 40 procent av hela renoveringskostnaden när åtgärderna genomförs i samband med ombyggnad.

med en boarea på 165 miljoner kvadratmeter. Enligt den definition av area som används för exempelvis 50/50-målet, omfattar flerbostadshusen istället 238 miljoner kvadratmeter (Atemp, det vill säga all invändig area uppvärmd till över 10°C). Flerbostadshusen ägs i ungefär lika delar av allmännyttiga bostadsbolag, privata fastighetsägare och av bostadsrättsföreningar.

En majoritet av de befintliga flerbostadshusen är byggda mellan 1940 och 1975, vilket kan utläsas av Figur 2.

Renoveringsbehov i alla bostäder

Flerbostadshus behöver en större renovering ungefär vart femtionde år, oberoende av energieffektiviseringsåtgärder. Det mest kostnadseffektiva tillfället att göra en energieffektivisering som omfattar ombyggnad av klimatskalet, är att samordna renoveringar av tak, väggar och fönster med energibesparande åtgärder. Merkostnaden för extra isolering eller bättre fönster är då begränsad. Även vid mindre löpande renoveringar bör tillfället tillvaratas för att också reducera energianvändningen. Uppskattningsvis kommer tre gånger fler lägenheter att renoveras till år 2050 än vad som kommer att byggas, vilket medför att cirka 600 000–700 000 nya lägenheter tillkommer och cirka 1,5–2 miljoner lägenheter renoveras. Effektiviseringsåtgärderna kan dock inte bära samtliga renoveringskostnader; det krävs andra skäl för att renovera.

Att energieffektivisera byggnaden skapar även ofta ett bättre inneklimat.

Tidsförutsättningar för åtgärder Det finns ett kompetensbehov på alla nivåer av sektorn, både yrkesarbetare, arbetschefer, driftstekniker och ingenjörer. Enligt bedömningar från Sveriges Byggindustrier behövs 30 000 nya yrkesarbetare utöver de som redan idag arbetar med byggproduktion för att genomföra renoveringen av flerbostadshus.

Detta tillskott behövs samtidigt som branschen har stora pensionsavgångar. Eftersom det tar lång tid att tillgodose det ökade behovet av arbetskraft måste utbildningen ökas och kompetensen stärkas redan nu. Åtgärderna brådskar av flera andra skäl. Beslutsoch genomförande processen är lång för denna typ av projekt, vilket ökar vikten av en snar initiering. Ju snarare åtgärderna genomförs, under desto längre tid kan de ge avtryck. Dessutom kan åtgärderna minska sociala problem i vissa bostadsområden.

För att nå målet om halverad energianvändning till 2050 behöver fokus på dessa frågor öka redan nu.

Energianvändning Total energianvändning för alla byggnader

Den totala energianvändningen för samtliga svenska byggnader (flerbostadshus, småhus och lokaler) har under flera decennier legat relativt konstant, på cirka 160 TWh per år. Det betyder att hela bebyggelsesektorn står för drygt en tredjedel av den totala svenska energianvändningen. Den totala energianvändningen enbart i flerbostadshus är cirka 42 TWh per år, vilket motsvarar ungefär 25 procent av hela sektorns användning.

Fakta om flerbostadshus Bostadshusbeståndets storlek och ägarstruktur

Flerbostadshusen utgör en knapp tredjedel av byggnadsbeståndets totala area. Det svenska beståndet av flerbostadshus omfattade 2005 cirka 135 000 byggnader och rymmer sammanlagt 2,4 miljoner lägenheter, 6

Figur 2:Total area, uttryckt som kvadratmeter Atemp, för samtliga befintliga flerbostadshus, fördelat på byggnadsår. Av byggnader som är uppförda före 1960, är drygt hälften byggda perioden 1940 - 1960.

Källa: Boverket, BETSI (2010).

Figur 3: Energianvändning för samtliga byggnader i Sverige.

Källa: Energimyndigheten.

Figur 4: Energianvändning i bostadshus.

Användning av el och värme

för 93 procent av den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus.

I Figur 4 åskådliggörs hur elektricitet och värme används i ett flerbostadshus.

Byggnadernas elanvändning ökade markant under 70och 80-talen. Fram till slutet av 1980-talet berodde ökningen främst på att användningen av elvärme ökade då olja ersattes med direktverkande el och värmepumpar. Sedan 1990-talet är det framför allt användningen av driftel för fastighetstekniska system som fortsatt att öka. Användningen av el för uppvärmning har däremot minskat.

Den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus uppgick 2010 till 28 TWh, enligt Energimyndigheten. Fastighetsel och hushållsel utgör 8 TWh respektive 6 TWh. Fjärrvärme står

Specifik energianvändning för uppvärmning och varmvatten

Den specifika energianvändningen per ytenhet i flerbostadshus har minskat under perioden 1995–2009.

Den specifika energianvändningen för uppvärmning och tappvarmvatten har minskat med ungefär 15 procent under perioden, vilket framgår av Figur 5. Detta diagram inkluderar även andra typer av fastigheter.

7

Politiska mål i Sverige och EU

Vad gäller energianvändningens klimatbelastning är det nödvändigt att också analysera de utsläpp som orsakas av att genomföra själva åtgärderna, för att få en heltäckande utsläppsberäkning.

Förutsättningen för att åtgärder ska göras är att det uppfattas som lönsamt ur varje ägares synpunkt att göra de investeringar och driftåtgärder som fordras.

Vi utgår därför i denna studie från ägarens perspektiv, av det enkla skälet att ingen effektivisering av betydelse kommer att ske utan ägarnas engagemang och aktiva medverkan. Att sänka kostnaderna hos enskilda fastighetsägare och boende, torde vara det starkaste och för ägarna mest pådrivande skälet till ett ambitiöst mål för energieffektivisering. Enligt en grov bedömning kan de årliga energikostnaderna för det totala svenska fastighetsbeståndet (flerbostadshus, småhus och lokaler) minska med 50 till 80 miljarder kr om 50/50-målet nås.

Riksdagen har fattat beslut om att byggnadernas energianvändning ska halveras till år 2050. Detta brukar kallas 50/50-målet och finns formulerat i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. För basåret 1995 var Sveriges byggnaders totala energianvändning 140 kWh värme per kvadratmeter (Atemp) respektive 125 kWh el per kvadratmeter (Atemp). EU har genom olika direktiv beslutat att minska energianvändningen, i synnerhet av energi från fossila källor. Enligt ett klimat- och energipaket från 2008 ska Sverige till 2020 minska energiintensiteten med 20 procent jämfört med 2008.

Argument för 2050-målen Från samhällets synpunkt brukar framför allt tre argument framhållas som skäl till att halvera energianvändningen till 2050: • minskad klimatbelastning, • minskat omvärldsberoende, samt • minskade kostnader på såväl nationell nivå som för ägare och brukare.

Figur 5: Specifik energianvändning (kWh per kvadratmeter) för uppvärmning och varmvatten, för flerbostadshus, småhus och lokaler under perioden 1995– 2009. Arean är uppmätt som boarea respektive lokalarea.

Källa: Energimyndigheten.

8

4. Fastighetsägaren

Ägare till flerbostadshus har det övergripande ansvaret för energianvändningen när det gäller byggnadens drift, underhåll, klimatskal och installationer. För hyresrätter är det normalt även ägaren som gör investeringar i vitvaror och tappvarmvattenarmaturer, produkter som står för en stor del av energianvändningen i lägenheterna.

prioriteras då de har kort återbetalningstid och uppmuntrar ökade insatser från driftorganisationen. Genom att arbeta systematiskt med driftoptimering kan fastighetsägare potentiellt spara 20–30 procent på kort tid.

För att nå effektiviseringsmålen är det nödvändigt att involvera de boende. Framgångsrika fastighetsägare har olika metoder för detta. Medan hyresgäster redan idag har laglig rätt till viss mätning av elförbrukningen, finns det också modeller för ”gröna hyresavtal”. Med dessa avtal ökar incitamenten för de boende att justera sin värmeanvändning. Det avgörande är att en acceptabel komfort kan erbjudas. En regelbunden dialog med de boende skapar delaktighet och lojalitet. Byggnadens energianvändning och fastighetsägarens ambitioner bör kommuniceras till de boende. Beteendeaspekter har stor betydelse och det är därför viktigt att skapa kollektiv delaktighet i arbetet med att minska energianvändningen. Exempelvis minskar uppvärmningskostnaderna med i genomsnitt 5 procent för varje grads minskning av inomhus temperaturen (°C).

Varierande förutsättningar Förutsättningarna för att genomföra energieffektiviseringsåtgärder varierar mellan olika typer av fastighetsägare. Stora fastighetsbolag har större tekniska resurser än mindre familjeägda bolag. Bostadsrättsföreningar har andra möjligheter att utföra renoveringsåtgärder än ett bolag med hyreslägenheter, men är i vissa fall beroende av konsensusbeslut. Bristen på sakkunskap är ofta ytterligare ett problem i bostadsrättsföreningar. Förutom ägandeform och antal lägenheter är även byggnadernas skick och lokala marknadsförutsättningar påverkande faktorer.

Fastighetsägares beslut om energieffektivisering och renovering avgörs främst av ledarskap, kompetens, teknik, ekonomi och juridiska och praktiska krav.

Kompetens För att kunna fatta kloka beslut krävs kompetens och kunnande, både teoretisk och praktisk. Det kan vara rådgivare inom bolaget eller att en konsult upphandlas. Outsourcing kan betyda att åtgärder genomförs snabbare under en avtalstid, men att kontinuiteten och långsiktig driftoptimering saknas. Ägaren bör därför se till att operatörens kunskap förmedlas till egen personal under avtalstiden. Ett sätt att kompensera för kompetensbrist kan vara så kallade energitjänster och EPC-kontrakt. För att erhålla de fulla besparingarna är det dock bättre att bygga upp egen kompetens framför att köpa drifttjänsterna av en operatör. Många ägare är engångsbeställare och saknar därför kompetens att beskriva uppdraget korrekt, jämföra anbud eller mäta prestation. Beställaren litar ofta för lätt på konsulternas bedömningar i sina kalkyler. Ägare bör därför be om jämförande beräkningar för att kunna verifiera dessa bedömningar.

Vikten av ledarskap på kort och lång sikt

Erfarenhet visar att ett drivande ledarskap inom energieffektivisering är ett gemensamt drag hos de fastighetsägare som nått framgång inom området.

Dessa fastighetsägare har även haft en långsiktig vision som varit väl integrerad med det vardagliga arbetet. Det är viktigt att tydliggöra vilken långsiktig utveckling av sitt fastighetsbestånd och närmiljön fastighetsägaren strävar efter. I det dagliga ledarskapet bör mål som tar hänsyn till byggnadens ålder och teknik sättas för varje enskild fastighet. I detta arbete skulle energideklarationen och en utökad åtgärdslista kunna vara användbara. Löpande uppföljning och redovisning från driftspersonalen skapar incitament för optimering och delaktighet, och möjliggör för ledningen att belöna eldsjälar.

Detta skapar ytterligare incitament. Fortsatt modernisering av styr- och återvinningssystem bör 9

Teknik

• Värmepumpar Det har skett en kraftig utveckling av värmepumpar, med ökad energieffektivitet som följd. Den så kallade COP-faktorn, ett mått på värmepumpen verkningsgrad, har de senaste åren ökat med över 50 procent.

Den teoretiska maxnivån bedöms vara 7.

Utvecklingen av tekniska komponenter och lösningar medger en uppgradering av befintlig utrustning som kontinuerligt bidrar till minskad energianvändning.

Vissa byggnadstekniska områden – såsom klimatskal – har nått en hög teknikmognad, men en viss utveckling sker även där. Den befintliga tekniknivån är dock tillräcklig för att sänka den specifika energianvändningen med 50 procent till 2050. I de följande kapitlen ges exempel på befintlig och potentiell teknik som har betydelse för energianvändningen i fastigheter. Även om förbättringar av klimatskalet är nödvändiga för att nå 2050-målen har exempelvis också värmeåtervinning av ventilationsluft en viktig roll att fylla.

• Vitvaror De produkter som säljs idag har ofta hälften så stor energianvändning som de som installerades på 90-talet.

Utvecklingspotential av energitekniska system

Utöver rent fastighetstekniska lösningar pågår en intensiv utveckling av närliggande tekniker inom energiproduktion och energilagring. Även om dessa system inte påverkar den egentliga effektiviteten i en fastighets konstruktion och drift, kan de ha avgörande betydelse för hur mycket energi som behöver tillföras till byggnad. Till exempel har kostnaderna per installerad kW för solceller minskat med cirka 50 procent på två år. Sveriges geografiska läge begränsar dock möjligheterna till omfattande solkrafts­ produktion.

Produktutveckling för att uppnå värme- och eleffektivisering • Isolering Även om det sedan 1970-talet finns en mängd system för tilläggsisolering av hus och byggnader, pågår en utveckling av högeffektiva isoleringsprodukter. Om dessa kan produceras till rimliga kostnader skulle tjockleken på vägg- och takisolering sannolikt kunna halveras i framtiden.

Nödvändiga åtgärder för att halvera energianvändningen i flerbostadshus

• Fönster Energiprestanda för fönster har förbättrats väsentligt genom införande av lågemissionsskikt samt 2- och 3-glasfönster med gasfyllda isolerrutor. Som jämförelse kan nämnas att ett modernt 2-glasfönster endast släpper igenom omkring en tredjedel så mycket värme som ett traditionellt kopplat 2-glasfönster.

I bostadshus byggda före 1975 utgör värmetransport genom byggnadens klimatskal och med ventilation de största posterna i husens energibalans. Med effektiv drift och med goda, moderna styr- och reglersystem är det i många hus möjligt att minska värmeanvändningen med ungefär 20 procent. Det är relativt billiga åtgärder som har god lönsamhet. De måste ständigt underhållas och följas upp för att funktionen ska bibehållas.

För att nå målen med en halvering av flerbostadshusens energianvändning måste dock mer omfattande åtgärder genomföras. Fönster behöver uppgraderas eller bytas till mycket energieffektiva sådana. Ytterväggar behöver tilläggsisoleras med så tjock isolering som är möjligt med hänsyn till teknik och arkitektur. Takbjälklag måste tilläggsisoleras. Husens ventilationssystem behöver moderniseras så att dragfri ventilation fås med effektiv värmeåtervinning. Dessa åtgärder är vanligen inte ekonomiska att genomföra enbart av energisparskäl. De bör däremot alltid genomföras när nödvändig renovering av fasader, fönster och ventilationssystem ändå görs. Det är då endast marginalkostnaden för energieffektiviserings-åtgärder som behöver betalas med energibesparing. Det är åtgärder som kan förväntas ha mycket lång brukstid och de kräver mycket lite underhåll för att fungera på ett tillfredsställande sätt. Fasadrenoveringar och fönsterbyten görs ungefär vart femtionde år, vilket betyder att det endast finns ett tillfälle före 2050 att vidta omfattande åtgärder.

• Värmeväxlare Tekniken för så kallade FTX-system, som återvinner värme ur frånluften, har utvecklats under lång tid. Värmeåtervinningsgraden ligger idag på över 80 procent, ibland till och med över 90 procent. Även mindre värmeväxlare för enskilda rum finns på marknaden, men då med en lägre värmeåtervinningsgrad.

• Tids- och närvarostyrning Med hjälp av tidsstyrning, som utnyttjar el och fjärrvärme när kostnaden är som lägst, kan dyra effekttoppar kapas. Även teknik för att utnyttja väderprognoser för att justera värmetillförseln förekommer. För ventilation finns teknik för såväl tids- som närvarostyrning.

Tidsstyrning av ventilation är normalt sett en mycket lönsam åtgärd.

• Belysning Glödlampor och belysningssystem har utvecklats och ny belysning har väsentligt lägre energianvändning än tidigare. Bästa teknik idag använder en femtedel så mycket energi som bästa teknik på 1990-talet. LED-belysning kan i kombination med närvarostyrning minska elanvändningen med upp till 90 procent.

10

Ekonomi

ergieffektivisering, och vice versa. Olika typer av effektiviseringsåtgärder får således olika genomslag i relation till den energieffektivisering som uppkommer.

Normalt sparas mer energi än pengar vid energieffektiviseringsåtgärder som inte berör klimatskalet. Det omvända gäller vid åtgärder som avser klimatskalet eftersom de kapar effekttoppar då fjärrvärmen är som dyrast. Genom att begränsa spetslasterna sänks också produktionskostnaderna för fjärrvärme, vilket borde kunna ge fördelar för både värmeleverantörer och fastighetsägare. Fjärrvärmetaxorna behöver vara kostnadsriktiga för att långsiktigt styra användningen rätt och konstrueras med en effektberoende del och en energiberoende del för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i byggnader.

Taxorna måste också gälla under mycket lång tid för att garantera lönsamheten i att ansluta sig och för att undvika de förtroendeproblem som skapas när fjärrvärmebolagen med jämna mellanrum höjer taxorna, ofta utan föregående dialog.

Eltaxorna för flerbostadshus är däremot till allra största del rörliga i jämförelse med fjärrvärmetaxorna. Den del som är effektberoende utgör en mycket liten del av totalkostnaden, vilket gör att energieffektiviseringsåtgärder får full effekt.

Investeringar i bostäder är ofta mycket långsiktiga.

Med rätt utformning kommer klimatskalet att hålla i mellan femtio och hundra år. Den långa varaktigheten av investeringen i själva byggnaden, i kombination med att bostäder i tillväxtområden har låga vakanser och därmed ger säkra intäkter, bör sänka avkastningskraven. Tekniska komponenter, exempelvis pumpar, fläktar och belysning, måste däremot ofta bytas efter cirka tjugo år vilket innebär kortare avskrivningstider och högre avkastningskrav.

Kostnader för nödvändigt underhåll och renovering bör inte belasta kalkylerna för effektiviseringsåtgärder och de bör således skiljas åt. Endast den merkostnad som följer av att energieffektivisera bör knytas till avkastningskravet på energieffektivisering. I många fall kan lönsamma energibesparingar göras i löpande drift.

Detta genomförs kontinuerligt av de fastighetsägare som har utvecklat en god strategi för energieffektivisering. Enligt Totalprojekt-metoden kan ett flertal åtgärder kombineras så att lönsamma åtgärder bär de mindre lönsamma åtgärderna, och på så sätt nås det totala avkastningskravet. Det bör understrykas att dålig drift leder till såväl ekonomiska förluster som lägre komfort.

Fastighetsägare i ekonomiskt svaga regioner har ibland svårt att få finansiering till åtgärder även om de i sig är lönsamma. För att underlätta för dessa fastighetsägare att finansiera nödvändiga åtgärder skulle man kunna införa en kreditriskförsäkring. Renovering och social förbättring av en del bostadsområden kan också leda till samhällsekonomiska besparingar.

Bevarandekrav Riksantikvarieämbetet har utökat bevarandekraven på ett sätt som allvarligt kan begränsa möjligheterna att åtgärda stora delar av våra flerbostadshus, främst inom miljonprogramsområden. En långsiktig planering av kraven måste införas så att inte modernisering och social upprustning förhindras av bevarandekraven. Att exempelvis förbättra tak och fasader eller ta bort otrygga loftgångar bör vara möjligt även vid beaktande av bevarandekrav. Det finns också bra exempel på omfattande renoveringar och partiella rivningar som väsentligt förbättrat såväl teknisk standard som social miljö.

Energipriser Priset på använd energi är det enskilt största skälet för att genomföra en effektiviseringsåtgärd. Fastighetsägare använder ofta konsumentprisindex (KPI) som indikator för framtida energipriser i sina kalkyler, istället för att göra specifika energiprisprognoser. De senaste tio åren har energiprisökningen varit 4–6 procent högre än KPI. Elpriset började stiga i början av 1990-talet, för att sedan öka kraftigt under 2000-talet. Ett avgörande skäl till ökningen är energiskatterna.

Figur 6: Utvecklingen av fjärrvärmepriset i Sverige 2002–2010 jämfört med konsumentprisindex.

Fjärrvärme- och eltaxans betydelse för energi­effektivisering

Fjärrvärmetaxorna varierar mellan olika bolag i landet.

Taxan för fjärrvärme justeras normalt varje år, ofta ensidigt från bolagen utan kunddialog. Prisutvecklingen kan ses i Figur 6.

Fjärrvärmetaxan består ofta av en fast del och en rörlig del, där den rörliga delen styrs av kundens användning. Enligt Fastighetsägarna har cirka hälften av fjärrvärmebolagen en fast andel i sin taxa, som i genomsnitt utgör 28 procent av totaltaxan. En stor rörlig del i taxan ger ett tydligare incitament för en11

5. Stat, kommun och myndigheter

En av statens roller är att arbeta för en hög samhällsekonomisk effektivitet. Detta sker dels repressivt genom förbud, skatter och avgifter, dels genom stimulerande och främjande åtgärder såsom subventioner, skattelättnader och introduktion av ny teknik. Förutom rena marknadsförutsättningar påverkas således möjligheterna för energieffektivisering av politiska beslut, inom EU, i Sveriges riksdag, i kommuner samt inom myndigheter, främst genom Boverkets bygg­regler.

från skatt på arbete till skatt på energi. Skatteväxlingen syftar till att minska energianvändningen och möjliggöra att miljömålen nås. Exempelvis innebär den ökade beskattningen av el att fastighetsägares och konsumenters slutpris till hälften utgörs av skatter.

Exempel på politisk och ekonomisk styrning Det finns ett antal tydliga fall där ekonomisk och politisk styrning med stort genomslag har påverkat byggandet och valet av energisystem, exempelvis följande:

Europeiska och svenska styrmedel för energieffektivisering

• Miljonprogrammet: ett tydligt exempel på hur låneregler, kommunala satsningar på egna bostadsbolag och prissättning på mark snabbt gav stora effekter på byggandet

På EU-nivå kan det nyligen reviderade EG-direktivet om byggnaders energiprestanda sägas styra mot ett långsiktigt europeiskt mål. Grundtanken är att hus som renoveras också ska energieffektiviseras, och på så sätt uppnå energiprestanda motsvarande dagens nyproduktion. Det senaste direktivet har avsevärt stärkt kraven på åtgärder i samband med ombyggnad. Det är EU-ländernas ansvar att ta fram byggregler om hur direktivet ska tillämpas i respektive medlemsland.

Sveriges riksdag har satt målet att energianvändningen mätt som energiintensitet d.v.s. kwh per m2 i bebyggelsen ska halveras till år 2050. Detta kan ses som ett långsiktigt mål som olika styrmedel ska bidra till att uppfylla. Byggreglerna är samhällets uttryck för den miniminivå på byggnaders energiprestanda som alltid måste uppfyllas. Hittills har husen sällan byggts mer energieffektiva än vad byggreglerna krävt. Byggreglerna är därför väsentliga som styrmedel. Sverige har nya byggregler som trätt i kraft 2012, BBR 19. I dessa presenteras krav på energihushållning vid ändring av byggnader, det vill säga vid renovering eller energieffektivisering. Utgångspunkten är att där så är möjligt ska energihushållningskraven för nya byggnader i BBR 19 uppfyllas efter renoveringen. Här finns utrymme för många olika tolkningar. Vissa reservationer i BBR som rör arkitektoniska och kulturella värden förhindrar dock troligen energieffektiviseringsåtgärder i befintliga hus.

En tydlig politisk tendens i Sverige är en växling

• Oljekonverteringen: Högre oljepriser har i kombination med omställningsstöd i hög grad gjort att olja ersatts av andra energikällor för uppvärmning.

• Rotavdraget: Ett stort antal ombyggnader har genomförts tack vare rotavdraget som ges till småhus och privatpersoner • Värmepumpar: Ökade energipriser har ökat efterfrågan på värmepumpar och högre elpriser har stimulerat en effektivitetshöjning i pumparna.

• Lågenergihus: Efterfrågan på lågenergihus, särskilt småhus, har ökat i takt med att energipriserna har ökat. Prissättningen på bostadsrätter tycks dock inom regioner med hög bostadsefterfrågan inte påverkas av energieffektiviteten utan köparna tycks bortse från energiräkningen när man köper såväl nya som äldre bostadsrätter.

En generell erfarenhet under de senaste femtio åren är att energiförsörjningssystemen förändras medan byggnaden består. Därför är det viktigt att bevara byggnaders möjlighet att ha flexibilitet i energiförsörjningen när de politiska förutsättningarna förändras.

Generellt sett har energieffektiviserande åtgärder den 12

positiva följden att beroendet av specifika energikällor minskar. Omfattande förändringar i bebyggelse och energiförsörjning till följd av ändrade politiska och ekonomiska förutsättningar har genomförts förr vilket bland annat miljonprogrammen, den ökade efterfrågan på värmepumpar samt oljekonverteringen är exempel på.

punkten bör ligga på att tillvarata praktiska erfarenheter och att sprida dessa vidare. Även teoribildning och spetsforskning för att flytta fram kunskapsfronten kommer att behövas.

Offentliga fastighetsägare kan vara ett föredöme

Utbildning och kompetens

Ofta pekas de offentliga fastighetsägarna ut som föredömen som ska visa vägen för att nå lagstiftarens ambitioner. Dessa utmaningar förpliktar dessa organisationer att etablera resurser med rätt kompetens.

Det ställer krav på dessa byggherrar och fastighetsägare att förmedla erfarenheter och deltagande i demonstrationsprojekt och forskning. Det finns sedan tidigare lovvärda samverkansinitiativ som genererar utveckling, till exempel:

Adekvat utbildning är en utomordentligt viktig faktor, och en rad åtgärder krävs för att nå energimålet 2050. För att i det längre perspektivet ytterligare förbättra byggnaders energiprestanda behöver forskning, nytänkande och experimentbyggande stimuleras. Arkitekter, ingenjörer, entreprenörer, byggnadsarbetare och andra som medverkar till att byggnader uppförs är nyckelaktörer i förändringen.

Ett stort problem är bristen på kompetens inom energieffektivt byggande bland dessa yrkesgrupper. För att klara kommande renoveringar och energiåtgärder kommer det att behövas betydligt fler personer på arbetsmarknaden med rätt kunskaper, såväl yrkesarbetare som ingenjörer.

Sveriges Byggindustrier har bedömt att det behövs ytterligare 30 000 yrkesarbetare för att genomföra de renoverings- och ombyggnadsarbeten som krävs för att nå 2050-målet för flerbostadssektorn. Det behövs även högre ingenjörskompetens för projektering och beslutsfattande. Dessutom måste Sveriges högskolor öka sin satsning på forskning och innovation för att kunna utveckla nya energieffektiva komponenter, material, arbetssätt och affärsmodeller. De långa ledtiderna från beslut om utbildningssatsningar tills att kunskapen finns tillgänglig på arbetsmarknaden gör att beslut i hela utbildningsväsendet brådskar.

Såväl statliga satsningar på utbildning som privata initiativ bör komma in. Vidare måste de idag existerande erfarenheterna tillvaratas. Mycket kunskap finns i Sverige men är svår att finna och omsätta i praktisk verklighet. Ett energi- och renoveringscenter bör därför bildas som ett komplement till en stor och bred utbildningsinsats. Ett sådant centrum bör samfinansieras av näringsliv och högskolor. Tyngd-

• Belok – Beställargruppen för energieffektiva lokaler.

Ett samarbete mellan Energimyndigheten och sexton av Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot lokaler.

• BeBo – Beställargruppen för energieffektiva flerbostadshus.

Ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot bostäder.

• Ufos – Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor.

Ett nätverk av offentliga fastighetsägare.

• Passivhuscentrum.

Ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Alingsås kommun.

Flera kommuner väljer vid sin samhällsplanering att i samband med planprocess och bygglov ställa energikrav som påskyndar utveckling. Många kommuner ställer på så sätt redan idag tuffare krav på energianvändning än Boverket. Det är önskvärt att denna utveckling standardiseras för att undvika särkrav.

13

6. De boende

De boende kan påverka sin och därmed fastighetens energianvändning genom livsstil och beteende.

Främst kan de boende påverka användningen av hushållsel och varmvatten. Varje grads temperaturhöjning inomhus bedöms öka energianvändningen med fem procent. De flesta villaägare hushåller med energin genom att ha en avvägd innetemperatur.

Från ett boendeperspektiv är dock energieffektiviseringsfrågan bara en av flera frågor. Enligt Sveriges BostadsrättsCentrum är energifrågan generellt sett underordnad komfort- och trivselfrågor hos boende i bostadsrättsfastigheter. Hyresgästsföreningen anser å sin sida att energieffektivisering måste ske i harmoni med en hållbar social och ekonomisk utveckling.

svårt att uppnå rättvisa i fördelningen av byggnadens uppvärmningskostnader mellan bostäderna, eftersom olika lägen ger olika uppvärmningsbehov. Individuell mätning av användningen av tappvarmvatten har möjlighet att utvecklas. Debitering av tappvarmvatten mot mätt förbrukning minskar i regel behovet något, uppskattningsvis mellan 5 och 15 procent.

Teknik som bidrar till energi­ effektivisering Belysning, vitvaror och matlagning står för ungefär två tredjedelar av elanvändningen i en lägenhet – resterande tredjedel utgörs av hemelektronik. Vitvaror och belysning har blivit betydligt mer effektiva de senaste femton åren. Elektrisk utrustning såsom kyl och frys kan bytas oberoende av andra renoveringsbehov. Eftersom utrustningen har en livslängd om 10–15 år, kommer den därför att bytas flera gånger före år 2050.

Tappvarmvatten står för en stor andel av den totala tillförda energin i en lägenhet. Byte till snålspolande armaturer med ekonomifunktion och byte till komfortmunstycken med luftinblandning kan minska tappvarmvattenbehovet med en tredjedel eller mer.

Idag är emellertid antalet installerade snålspolande armaturer lågt. Enligt en undersökning av Boverket är andelen snålspolande armaturer 6–7 procent. Individuell mätning av tappvarmvatten är möjlig att införa i samband med nybyggande, men betraktats ännu som allt för kostsamt vid ombyggnad. Det skulle kräva löpande debitering och tillförlitliga mätare samt omförhandling av hyresavtal, varför metoden inte införts i någon större utsträckning i befintliga bostadshus. Fortsatta utvecklingsprojekt bör bedrivas för att finna kostnadseffektiv teknik.

Split incentives Med den ekonomiska ansvarsfördelning som finns idag mellan hyresgäst och fastighetsägare, och även i viss mån mellan bostadsrättsinnehavare och föreningsstyrelse, erhåller den boende inte alltid en märkbar vinst av att spara energi. Det ställer krav på ägarna att, i diskussion med de boende och hyresgästförening, skapa affärsmodeller så att de boende får incitament att spara. I andra fall gagnas främst den boende när fastighetsägaren gör en investering. När fastighetsägaren exempelvis investerar i nya energieffektiva vitvaror får inte ägaren någonting tillbaka under användningsfasen. Istället är det den boende som tar hem vinsten i form av lägre elräkning. Det finns ingen allmängiltig lösning på hur liknande så kallade split incentives kan lösas. Det måste ske lokalt och göras upp i hyresavtal. Det förbättrar på sikt bostadens komfort och boendekvalité.

Individuell mätning Individuell mätning är ett sätt att skapa incitament för de boende att spara energi. Medan individuell mätning av hushållsel idag är vanligt har det visat sig svårt att på ett lönsamt och rättvist sätt göra individuella mätningar av värmeanvändningen. Det är 14

7. Fjärrvärmemarknad i förändring

Två faktorer som påverkar fjärrvärmens ställning är dels den bristande trovärdigheten, dels den politiskt och ekonomiskt betingade energieffektiviseringen.

Fjärrvärmens roll kommer att förändras dramatiskt under de närmaste decennierna. I takt med ökad energieffektivisering kommer värmebehovet i byggnader att minska. Därmed minskar efterfrågan på fjärrvärme och fjärrvärmens roll kommer att förändras. Fjärrvärme utgör ett lokalt monopol. Det upplevs av många kunder att fjärrvärmeleverantörerna höjer taxan i takt med att de energieffektiviserar. Utifrån fastighetsägarens perspektiv innebär det att dennes investeringar i energieffektiviseringar ”äts upp”, vilket minskar incitamenten. Det är därför viktigt att ha långsiktigt förutsägbara fjärrvärmetaxor.

Nya innovativa tekniklösningar gör det möjligt att hitta lönsamma alternativ till fjärrvärme. En av de viktigaste konkurrenterna är eldrivna värmepumpar. I större och mer komplexa projekt kan byggnadens värmebehov kompletteras med solvärme och värmelager. Fjärrvärmen har dock i dessa fall fortfarande en roll som reserv och spetslast de kallaste vinterdagarna. Det innebär att fjärrvärmen används när den är som dyrast och mest miljöstörande. Fjärrvärmen har flera, stora fördelar, såsom låga utsläpp genom effektiv centraliserad energiproduktion. Dessutom kan energiresurser som annars skulle gå förlorade utnyttjas, exempelvis spillvärme från processindustri och genom avfallsförbränning.

Installationerna i fastigheter är enkla att sköta och tar litet utrymme. Fjärrvärmen står i dag för en tredjedel (cirka 55 TWh) av den totala slutliga användningen i sektorn bostäder och service (cirka 165 TWh). Dessutom utgör den el som produceras i kraftvärmeverk cirka 10 TWh av landets totala elanvändning på cirka 130 TWh. Med tanke på detta, samt 2050-målet, finns det avgörande strategiska frågor att ta ställning till.

Fjärrvärmens roll är under förändring – från barlastproduktion där fjärrvärmen är väl lämpad, till spetslastproduktion, där fjärrvärme som teknik- och systemlösning är direkt olämplig. Fjärrvärmeleverantören har ett naturligt monopol. Ofta är kundens enda alternativ att helt överge fjärrvär-

me och istället installera värmepumpar. Det kan vara logiskt för enskilda fastighetsägare, men det innebär samtidigt följdeffekter för de kvarvarande kunderna inom fjärrvärmeleverantörens område. I kombination med åtgärderna för att nå 50/50-målen kommer detta att få mycket stora konsekvenser för fjärrvärmesektorn.

15

8. Förslag och rekommendationer

För att nå de utsatta effektiviseringsmålen krävs att en rad åtgärder genomförs, samt att alla aktörer bidrar i den omställning som krävs – såväl fastighetsägare, byggföretag, boende, myndigheter som utbildningsväsendet.

• Efterfråga fjärrvärmetaxor med långa avtalstider och förutsägbara framtida priser.

• Involvera de boende genom dialog, tydlig information om planer och ambitioner för energieffektivisering.

Stimulera ett deltagande genom gröna hyresavtal och kollektiva mål

Rekommendationer till fastighetsägarna

Ett kompetenslyft behövs

För att som fastighetsägare nå framgång inom energieffektivisering krävs ett drivande ledarskap med en långsiktig vision som är välintegrerad med det vardagliga arbetet. Fastighetsägare bör se effektiviseringen av de egna fastigheterna som en strategisk möjlighet, och frågan bör vara ett permanent tema hos styrelse och ledning.

Det finns en rad långsiktiga ställningstaganden och praktiska åtgärder som man som fastighetsägare bör beakta för att stärka effektiviseringsarbetet:

För att klara kommande renoveringar och energiåtgärder kommer det att behövas betydligt fler utbildade, allt från drifttekniker, installatörer och byggnadsarbetare till ingenjörer och arkitekter med kunskap om både hus, installationer och energieffektiva lösningar. Fler yrkesarbetare behövs för att utföra nödvändiga ombyggnadsarbeten. Därtill behövs ett stort tillskott av kunniga installatörer som kan utföra renovering och utbyten av rör, el och ventilation och installera effektiviserande styrsystem. Kunniga drifttekniker saknas för att sköta systemen. Ingenjörskompetensen är otillräcklig och det krävs fler kunniga projektörer och konstruktörer som kan välja de lämpligaste tekniska systemlösningarna.

Forskningen på högskolorna behöver utökas för att forskningen för bättre framtida teknik och affärsmodeller ska kunna ske. Den bör även ha en tydligare inriktning mot renovering. Fortbildning behövs inom ett flertal områden, eftersom ny teknik införs och träning behövs för att kunna använda och trimma nya installationer. Det är nödvändigt att utveckla de relevanta utbildningarna så att de i tillräcklig grad erbjuder eleverna de instrument som behövs för att de skall kunna medverka till forskning, utveckling och praktiskt genomförande av ett hållbart byggande.

Med adekvat utbildning kommer det bli självklart för yrkespersonerna att hus skall byggas och renoveras på ett energieffektivt sätt.

• Utnyttja tillfällen vid renoveringsarbeten och ombyggnader till att också energieffektivisera.

• Anpassa lönsamhetskalkylerna för ökad hänsyn till de långsiktiga åtgärder som ger besparingar över lång tid snarare än hög direktavkastning.

• Sätt individuellt anpassade energimål för varje enskild fastighet, samt en plan för vilka åtgärder som behöver genomföras och tidplan för detta genomförande.

• Gör löpande uppföljning och redovisning av driften i en fastighet, inte minst genom att mäta energianvändningen på kort och lång sikt för att hitta gömda brister.

Skapa incitament för driftspersonalen för att kontinuerligt optimera driften • Prioritera modernisering av styr- och återvinningssystem, då återbetalningstiden för dessa åtgärder är kort.

Skapa ett renoveringscentrum

• Bygg upp en egen kompetens inom upphandling och drift för att erhålla de fulla besparingarna av energieffektiviseringen. Att använda konsult- eller EPC-tjänster kan vara steg på vägen, förutsatt att det finns en kunskapsöverföring till den egna organisationen.

Den krävande förändring vi står inför har såväl tekniska, sociala som ekonomiskt aspekter, vilket bidrar till att ett tvärvetenskapligt renoveringscentrum be16

hövs. Basen för detta kan vara ett universitet med kopplingar till hela högskolesektorn. Ett renoveringsoch energieffektiviseringscentrum ska fokusera på att tillvarata och sprida de kunskaper som finns i Sverige men som i dag är svåra att hitta. Centret skulle utöver forskning och innovation också stärka utbildning och information. En förebild skulle kunna vara Fuktcentrum, vid Lunds Tekniska Högskola, där ett fyrtiotal forskare, doktorander och ingenjörer samarbetar. Liknande program finns även inom skogsindustrin och fordonsindustrin. Framför allt skulle ett renoveringscentrum ta hand om all den kunskap som redan finns och förmedla den på en användbar nivå till landets fastighetsägare. När lönar det sig att byta fönster? Hur löser man värmeåtervinning ur ventilationsluft i befintliga flerbostadshus? Vad fungerar och vad fungerar inte? Hanteras frågorna rätt kan hundratals miljoner kronor sparas och fastighetsägare kan undvika att göra felinvesteringar. Verksamheten vid ett renoveringscentrum borde omfatta behovsanalyser, forskning och utbildning, samt att samla in och utvärdera befintlig kunskap. Att bistå med tydlig information till fastighetsägare skulle vara en mycket viktig uppgift för ett renoveringscentrum.

ställning att leda till en halverad energianvändning, men också till en kvalitetshöjning av hela bostads- och lokalbeståndet, i form av modernare bostäder och bättre boendemiljöer. Det är därför nödvändigt att nu satsa mer resurser på forskning, demonstrationsanläggningar, utbildning och erfarenhetsutbyte så att vi står väl förberedda att hantera projekt av så stor omfattning.

Kreditriskförsäkring för energi­ effektivisering Möjligheten att ta fram en kreditriskförsäkring bör utredas. Syftet är att ge fastighetsägare som vill investera i energieffektiviserande åtgärder finansiering till rimliga villkor. 50/50-målet har satts av staten som då också måste underlätta för finansiellt svaga ägare att nå målet. Runt om i Sverige, även i glesbygd och på avfolkningsorter med svagare tillväxt, finns ett bostadsbestånd som måste renoveras. Många fastighetsägare med svag ekonomi har goda idéer till energieffektivisering men saknar finansiering, bland annat eftersom utrymmet för höjda hyror är begränsat. Genom att teckna kollektiva försäkringslösningar, exempelvis via statliga institut eller medlemsföreningar som SABO eller Fastighetsägarna, skulle kreditrisken kunna spridas och ge utrymme till fler energieffektiviserande åtgärder.

Initiera ett nationellt FoU-program Medan ett renoveringscentrum skulle sprida befintlig kunskap, handlar ett FoU-program om att söka ny kunskap. Satsningarna skulle dock kunna innebära synergier, organisatoriska fördelar och ömsesidig nytta. Ett program för upprustning och energiförbättring av Sveriges byggnader skulle kunna bidra med kunskapsbyggande, kompetensförsörjning, kvalitetssäkring och lärande under arbetets gång. Anledningen till att det krävs ett tvärvetenskapligt, innovativt angreppssätt och ett systemtänkande är att undvika undermåliga lösningar och ineffektiv resursanvändning. Insatser behövs inom teknik men också inom ekonomi, ledarskap, livscykelprocesser, beteendefrågor samt det sociala området. Privata fastighetsägare, byggare och brukare liksom offentliga aktörer och politiker måste ta aktiva roller. De offentliga aktörerna är stora ägare av Sveriges bostäder och lokaler och bör få mandat och resurser att visa vägen för nya lösningar och exempel. Förra gången Sveriges byggnader energieffektiviserades i större omfattning var efter oljekriserna under 1970-talet. Även om mycket genomfördes på ett bra sätt uppstod det också problem som bland annat resulterade i mögel och fuktskador. För att minska oljeberoendet installerades dessutom direktverkande elvärme i många hus, teknik som idag är dyrt att konvertera till mer energieffektiva lösningar.

Behovet av att satsa på tillräckliga resurser för att hitta bra och långsiktigt hållbara lösningar underskattades.

Den kommande förändringen är betydligt större än den på 1970-talet. Rätt hanterad kommer denna om-

Nationell strategi för fjärrvärme Fjärrvärmens framtid i Sverige måste börja diskuteras på högsta politiska nivå. Det finns flera frågor som måste diskuteras, exempelvis: hur ska fjärrvärmen klara konkurrensen från andra energislag? Vad ska samhället göra med den överkapacitet som uppstår när värmebehovet minskar och befintliga kraftvärmeverk i framtiden kan behöva läggas ner? Hur skall resursförskjutningen hanteras? Hur ska mindre kunder utan möjlighet till alternativ energiförsörjning garanteras en fortsatt tillgång till värme vid en nedläggning eller kraftig höjning av priserna som följd av minskande underlag för fjärrvärmeleverantören att slå ut sin fasta kostnader på.? Hur ska bortfallet av elproduktionen i kraftvärmeverk hanteras om värmeunderlaget minskar kraftigt?

Använd investeringskalkyler som prövar olika antaganden Dagens investeringskalkyler tycks undervärdera lönsamheten i energiåtgärder. Det är förstås omöjligt att veta vilka förutsättningar som kommer att gälla i framtiden men historiskt sett har helhetslösningar nästan alltid lönat sig. Alternativa antagan17

den bör göras för energipriser och avkastningskrav.

Fastighetsägaren bör även se samhällsnyttan som en möjlig bonus för det område där man verkar eller på sikt för den egna ekonomin – även om den inte kortsiktigt kan inkluderas i en strikt företagsekonomisk kalkyl.

För befintliga flerbostadshus föreslås följande: • Vid omfattande renovering av befintliga flerbostadshus föreslås att energianvändningen efter renovering ska uppfylla kraven i BBR 19. Om en omfattande renovering inte kan göras av hela huset, ska åtgärdade byggdelar eller komponenter uppfylla en prestanda som motsvarar bästa tillgängliga teknik vid varje tillfälle.

Energipriser och avkastningskrav

Vid de samtal som förts med fastighetsägarna har bilden att man ofta underskattar energiprisernas framtida utveckling framkommit. Det innebär en risk att man som fastighetsägare ”underinvesterar”. Inför en investering bör man som fastighetsägare ta fram ett scenario där energipriserna stiger mer än man tror.

Att med precision förutse energipriset i framtiden är omöjligt. Att prognosticera priserna för 2050 är en svår utmaning. Tre faktorer som talar för att energipriserna ökar mer än konsumentprisindex är den växande efterfrågan på energi från växande ekonomier som Kina och Indien, Tysklands kärnkraftsavveckling och ökade utsläppsrättskostnader i takt med tydligare effekter av växthusgasutsläppen.

Fastighetsägarens avkastningskrav är också avgörande för investeringsbeslut. Det är viktigt av avskrivningstiden korrelerar mot brukstiden hos åtgärden, vilket ibland kan vara betydligt längre än 20 år, och att detta får genomslag i fastighetsägarens lönsamhetskalkyl.

Vad gäller nya flerbostadshus föreslås följande: • En preliminär definition på nära-noll-energibyggnader bestäms till 50 procent av kravnivåerna i BBR 16 (som gäller till och med 2011). Detta ska tillämpas på alla nya byggnader från och med 2021 (i byggnader med offentlig verksamhet från och med 2019).

• Nuvarande byggregler, BBR 19 (som gäller från och med 2012) skärps så snart som möjligt, dock senast 2015, så att den specifika energianvändningen sänks med 20 kWh per kvadratmeter (Atemp) och år, i förhållande till nivåerna i BBR 19.

För att undvika målkonflikter mellan energieffektivisering och bevarandekrav föreslår vi följande: • En utredning av målkonflikten mellan nödvändig energieffektivisering och renovering å ena sidan, och kraven på en bibehållen god arkitektur å andra sidan. Byggreglerna som syftar till energieffektivisering innehåller formuleringar om arkitektoniska och estetiska krav som riskerar att försvåra en renovering av befintliga flerbostadshus.

Anpassa bevarandekraven

Skärpta energideklarationer

Regeringen bör utreda möjliga långsiktiga principer så att ombyggnader kan utföras på ett förutsägbart sätt och med rimligt beaktande av bevarandekrav.

I vissa fall bör även rivandet av dåliga byggnader främjas före uppförandet av nya.

Energideklarationerna är ett av flera viktiga verktyg för att öka möjligheterna att nå målen om energieffektivisering till 2020 och 2050. De måste därför få väsentligt bättre kvalitet än vad nuvarande deklarationer ofta har. De måste baseras på verkligt uppmätta värden för befintliga byggnader och utföras av kompetenta experter. En energideklaration bör också innefatta lista med erforderliga åtgärder samt en tidplan för deras genomförande.

Skärpta byggregler Det är nödvändigt att skärpa de nationella reglerna till en nivå som möter målet att halvera energianvändningen 2050. Om det görs faller många särkrav bort och leverantörer av komponenter och byggsystem kan få en större marknad för att utveckla standardiserade system. Med nuvarande byggregler är det osannolikt att riksdagens mål för energieffektivisering kommer att kunna nås. För att uppnå målen behöver byggreglerna ställa strängare krav på energianvändning. Dessutom behöver man minska de restriktioner som anges. Det är troligt att alla de restriktioner som ges i byggreglerna avseende kulturella och arkitektoniska värden förhindrar energieffektiviseringsåtgärder i befintliga hus.

18

9. Slutsatser Flerbostadshusen har förutsättningar att bidra för att nå målet att minska energianvändningen med tjugo procent till 2020. De första 20 procentens energieffektivisering i en byggnad kan oftast nås utan ombyggnader, exempelvis genom att optimera värme- och ventilationssystem och genom att byta ut ineffektiva komponenter. Kan fastighetsägarna få med hyresgästerna i sina ansträngningar, är det möjligt att nå ytterligare besparingar. Däremot blir det betydligt svårare att halvera energianvändningen till 2050. En sådan långtgående effektivisering kräver investeringstunga åtgärder i byggnadernas klimatskal, med låg avkastning och lång teknisk livslängd. Nuvarande byggregler, resursbrist, sätt att kalkylera, bevarandekrav, oklarhet när det gäller fjärrvärmens prissättning, brist på incitament i hyressättningen och brist på bred kompetens är några faktorer som enligt IVAs bedömning hindrar oss att nå målet. Å andra sidan kan det räcka med en genomsnittlig effektivisering på 39 procent i befintliga bostadshus, enligt vissa tolkningar av 50/50-målet. Nybyggnad gör att beståndet av flerbostadshus 2050 delvis kommer att bestå av nya byggnader med låg energianvändning och delvis av det befintliga bestånd som finns i dag. Dagens tekniknivå bedöms också vara tillräcklig för att nå målen. Är det då möjligt att nå detta något lägre mål? Om exempelvis tre fjärdedelar av de befintliga flerbostadshusen halverar sin energi­användning, medan resterande 25 procent inte åtgärdar alls når vi en genomsnittlig minskning på 38 procent. Dock är det osannolikt att energianvändningen skulle kunna halveras i 75 procent av de existerande fler­bostadshusen, med rådande regler och avkastningskrav. I synnerhet med tanke på landets många bostadsrättsföreningar och alla de mindre fastighetsägare som finns på orter med en svag bostadsmarknad. Det går dock enligt IVAs uppfattning att nå målet om en halverad energianvändning till 2050 om ett antal satsningar samverkar:

• Hinder i form av långtgående bevarandekrav och svårigheter att finansiera upprustning av betalningssvaga områden måste diskuteras och lösas.

Om ovan beskrivna förslag inte genomförs går det knappast att klara 50/50-målet. Det är svårt att förutspå hur mycket högre effektivitet som uppnås om rapportens förslag genomförs, men de ger betydligt bättre förutsättningar för att nå de uppsatta målen.

Arbetsgrupp: IVA Energieffektivisering av Sveriges Byggnader Per Westlund, Ordförande.

Ledamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad.

Tidigare vice vd Skanska-koncernen.

Christel Armstrong-Darvik Ledamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad.

Vd, Stena Fastigheter AB. Martin Bergdahl Ledamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad.

Landstingsfastigheter i Dalarna.

Arne Elmroth Ledamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad.

Professor emeritus, Lunds Tekniska Högskola.

Tomas Hallén Ledamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad.

Teknisk direktör, Akademiska Hus. Tomas Kåberger Ledamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad.

Tidigare generaldirektör, Energimyndigheten.

• Takten i dagens energieffektivisering måste höjas.

• Alla ägare av flerbostadshus måste ha ett långsiktigt mål för hur energieffektivisering och renovering ska ske i deras hus.

• Kompetensen måste stärkas • Normerna för nybyggnad och renovering av befintliga flerbostadshus måste skärpas.

• Fjärrvärmens framtida roll måste diskuteras . En djupare analys och utvärdering av fjärrvärmens roll i framtidens värmemarknad måste göras där såväl kundernas som leverantörernas behov måste belysas i ett samlat perspektiv.

Patrik Marckert Projektledare, Sweco Jan Nordling Energiteknisk expert IVA. Per-Erik Petersson Ledamot IVAs Avd III Samhällsbyggnad.

Vice vd, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

19

IVA-projektet ett energieffektivt samhälle ska bidra till att minska hindren och hitta former för att öka incitamenten för att genomföra kostnadseffektiv energieffektivisering i olika sektorer i samhället. Projektet kommer att identifiera nya affärsmöjligheter och affärsmodeller inom området energieffektivisering. Projektets vision är att utveckla Sverige – med 50 procent effektivare energianvändning 2050.

Projektet startade i mars 2012 och kommer att pågå cirka två år.

Läs mer på www.iva.se/energieffekt

i samarbete med