Jämtlands Tidning vecka 15 2017

Bredbandutbyggnad i Östersund stoppas Söndergrävda gator måste återställas Skakig ekonomi hos entreprenören Sid 4

Jämtlands Tidning Tidningen är politiskt obunden men engagerad i länets utveckling!

13 APRIL 2017 LÖSNUMMERPRIS 15 kr

Ingeborg, 90 år, från Nälden orolig att mista sin privata hemtjänst

sid 2

v. 15

Ulla 83 i Grytån Nu klipper Telia telefonen

sid 17

Lokalproducerat körs ut med glassbilen snart verklighet

Påsken är här JT:s teckningstävling avgjord. Nu är vår teckningstävling med påsktema avgjord. Många små artister skickade in sina bidrag och vinnarna och deras teckningar får ni nu njuta av i detta nummer. sid 23

sid 8 sid 3

Klart med tillstånd för Åndbergets vindkraftpark sid 4

Länets enda växande tidning 1 955664 463236

Utkommer varje fredag

2

13 april 2017

Jämtlands Tidning

Nyheter

Ingeborg Jonsson från Nälden känner oro inför den omställningen med ny hemtjänstutövare.

90-åriga Ingeborg i Nälden orolig när kommunen tar över hemtjänsten NÄLDEN (JT) Krokoms kommun ser över sina avtal om LOV (Lagen om valfrihet inom hemtjänsten) Ett 30-tal brukare mister nu sin nuvarande hemtjänst och 19 personer varslas om uppsägning när vårdföretaget Jämtpuls AB inte förnyar sitt avtal med Krokoms kommun I början av april fick Ingeborg Jonsson 90 år från Nälden ett brev. I brevet stod det att Krokoms kommun hade sagt upp avtalet med Jämtpuls AB, som är det privata vårdföretag som sköter hemtjänsten hemma hos Ingeborg. Ingeborg har haft hemtjänst i Jämtpuls regi sedan april 2011.

– Medan min pappa levde så hade han hemtjänst som sköttes av Krokoms kommun. Vi upplevde det som att det var stor personalomsättning och det kändes som det var väldigt många olika personer som kom och tog hand om pappa. Detta ledde till oro för honom och oss. När mamma Ingeborg 2011 skulle få hemtjänst så valde vi Jämtpuls i

stället och det har fungerat jättebra, säger sonen Göran Jonsson.

Ingeborg som nu efter sjukdom sitter i rullstol får besök av hemtjänsten tre gånger per dag.

När vädret tillåter så tar de även med Ingeborg ut på promenad.

Hon upplever att personalen inte är stressad när de kommer till henne.

– De lagar mat och vattnar mina blommor. De städar och de tar sig tid för att prata med mig, berättar Ingeborg.

Kommunens avtal med Jämtpuls löper det ut 15 maj. Efter det så blir det Krokoms kommuns hemtjänstpersonal som kommer att besöka Ingeborg. Jämtpuls skriver i ett brev till sina kunder att i det nya avtalet finns ej de förutsättningar som gör att de som företag att skapa en kvalitativ, trygg och säker omvårdnadsmiljö. Därför har Jämtpuls beslutat att inte skriva på något nytt avtal.

Jämtpuls AB skriver också i sitt brev till sina kunder att Krokoms kommun säger upp LOVavtalen(Lagen om valfrihet inom

hemtjänsten) av besparingsskäl – Det stämmer inte att kommunen säger upp LOV-avtalet med alla leverantörer på grund av besparingsskäl. Detta påstående är helt felaktigt, säger Malin Bergman som är Socialnämndens ordförande i Krokoms kommun.

Kommunen har omvärldsbevakat utvecklingen inom äldreomsorgen och sett att det funnits behov att se över befintligt LOV-avtal för att säkerställa kvalitén utifrån gällande lagstiftning. Socialnämnden gav socialförvaltningens verksamhet uppdraget som i sin tur har arbetat med utformningen av avtalet i över ett års tid. Avtalet är i stort sätt lika som Östersunds kommuns avtal men med hänsyn till att Krokom har större geografi och längre restider. När avtalet godkänts av socialnämnden skickades information ut till de fyra LOV-företagen som idag har ett samarbete med kommun. Det har hållits tre informations- och dialog möten efter årsskiftet där de samlat in synpunkter och frågor från företagen i syfte att mötas kring ett

nytt och bra avtal för båda parter.

Enligt kommunen sida så har de vart tillmötesgående och socialnämnden har fattat nya beslut på ett flertal punkter för att förbättra möjligheterna för vårdföretagen att bedriva verksamhet. Av de fyra företag som kommunen hade avtal med har tre valt att ansöka på nytt. Dessa var Storågården, Hotagsfjärden och SRL assistansservice. Jämtpuls har valt att inte ansöka på nytt.

Ingeborg och Göran känner nu en stor oro inför den kommande omställningen när ny hemtjänstpersonal ska komma.

– Det känns gruvsamt, säger Ingeborg.

– Jag har full förståelse över att man känner oro. Vi har varit nöjda med Jämtpuls och tycker att det är väldigt tråkigt att de väljer att inte fortsätta sitt samarbete med oss, säger Malin Bergman.

Kommunen ska nu nyanställa personal för att täcka upp de behov när de 30 brukarna som har haft Jämtpuls behöver ny personal. Det rör sig om 10 årstjänster, främst i Nälden, Krokom och Offerdal.

Malin Bergman, Socialnämndens ordförande i Krokoms kommun.

– Jag håller med mamma, det känns gruvsamt. Vi har ingenting emot de som jobbar i hemtjänsten åt Krokoms kommun. De gör säkert ett jättebra jobb, men omställningen kom så fort. Vi har varit så nöjda med Jämtpuls.

Vi hoppas på att Jämtpuls och kommunen kan hitta en lösning, berättar Göran.

JT har sökt Jämtpuls för en kommentar men de har avböjt medverkan.

KJELL-ERIK JONASSON

Jämtlands Tidning

3

13 april 2017

Nyheter Saluhall i Åskorset ersätter Fryshuset i Östersund

Glassbilar ska köra ut lokalproducerat ÅSKORSET (JT) Till hösten rivs fryshuset i Östersund.

Men planerna är i full gång på ett nytt fryshus. Den här gången även med en saluhall.

Placeringen blir i Åskorset, ett stenkast från E 14. Redan till jul skall kunderna mötas av ett brett utbud från länets småskaliga matproducenter. Och för den som inte kan besöka saluhallen kommer Hemglass att köra ut maten.

Jämtland och Härjedalen är kända för högklassigt mathantverk. Men de lokala producenterna kan ha problem att själva nå konsumenter och marknadens återförsäljare.

– Orsaken är att det ofta är svårt att avsätta den tid som krävs för att bygga en egen distributionskedja med kunden som slutmål. Men det här vill vi ändra på, säger Andreas Karlsson, landsbygdsutvecklare med uppgift att samla intressenter och producenter inför det som skall bli JH Saluhall AB. Enligt Andreas är tillkomsten av den 1 600 kvadratmeter stora saluhallen med kapacitet att förvara 12 800 kubikmeter frysta, kylda och torra livsmedel det steg dom behövs för att skapa ytterligare tillväxt och expansion hos länets lokala matproducenter som erbjuder kött, bär, chark,

fisk, dryck och mycket mer.

– Genom JH Saluhall får varje producent förbättrade möjligheter att exponera sina produkter då marknadskontakterna utökas och förenklas. Varje matproducent kommer också att profilera sig det egna företagsnamnet. Det gör att producenten kommer närmare konsumenten, utan även att alla produkter blir tydligt spårbara beskriver Andreas Karlsson och fortsätter: – Det gemensamma ligger i fryshus, distributionskanaler, marknadsföring och försäljningsytor. Själva saluhallen skall bli den naturliga mötesplatsen där man kan köpa högklassiga

83

Jämtlands största och ledande lokala charkföretag grundat 1934. Vi har alltid satsat på att tillverka charkprodukter av högsta kvalitet.

Närproducerat | Hög kvalitet Alspånsrökta produkter | Svenskt nöt- & griskött

ÄNGE BACON

Alspånsrökt och utan stabiliseringsmedel (fosfater).

Klar a tt direk äta förpa t från cknin gen!

Vi på Änge Chark brukar säga: ”Det finns inga genvägar till kvalitetsprodukter”.

livsmedel från många lokala producenter. Och kan man inte själv besöka saluhallen kommer Hemglass att sköta transporten direkt hem till dörren då e-handel blir ett självklart alternativ, beskriver Andreas Karlsson och tillägger att producenterna kommer att ingå i en ekonomisk förening som i sin tur äger JH Saluhall AB. I dagsläget finns ett finns ett tiotal intressenter som just nu söker regionala utvecklingsmedel från EU:s fonder.

– Jag är övertygad om att den här satsningen även kan bli ett bra nav för offentlig – upphandling av lokalproducerade livsmedel. Kommunala upphand-

Andreas Karlsson, landsbygdsutvecklare med uppgift att samla länets småskaliga matproducenter i JH Saluhall AB. lingskontor och Svensk Cater har redan hört av sig. Och det känns mycket positivt, avslutar Andreas Karlsson.

TEXT OCH FOTO PER ERICSSON

Hydraulslangjour!

Ring oss när du får brott på hydraulslangen. Vi har jour dygnet runt.

Vi finns i Loke utanför Tandsbyn.

Kontakta oss på Telenr: 070 629 0204 eller 072 – 74 60 710 Spara annonsen

Vi har inga Vår nya värmepump jobbar röda hårdast dagar. när elpriset är lägst.

Om din värmepump får ett driftstopp garanterar vi att du får värme i huset inom 24 timmar. Garantin är aktiv under vinterhalvåret och gäller alla våra värmepumpar som producerar både Nyhet! värme och varmvatten.

Aldrig mer än 24 timmar utan värme.

PremiumLine HQ – först i Sverige med Smartgrid.

ViIVT älskar värmepumpar.

Med vår nya värmepump introducerar vi många förbättringar – och en revolution. Den är nämligen förberedd med Smartgrid.

SåDetatt du kankopplas älska annat. betyder att värmepumpen mot elbörsen Nord Pool ®

Spot, och själv anpassar så att den jobbar hårdast när elpriset är lägst. Och precis som alla våra värmepumpar har IVT PremiumLine® HQ 10 års garanti.

För vi chansar aldrig.

www.ivt.se www.ivt.se

www.angechark.se Gammeldags Ängekorv

Hitta oss på

Varmkorv

Bengt 070-518 50 75

www.stornasuddensva.se

Vi utför reparationer och service på alla värmepumpsfabrikat.

4

Nyheter

13 april 2017

Politiker i länet fördömer terrorattacken

Både Östersunds och Krokoms kommuner fördömer terrorattacken i Stockholm.

– Det är med djup sorg och förskräckelse som vi har tagit del av vad som hänt i Stockholm. Vi, precis som alla andra, har följt nyhetsrapporteringen och försöker ta in vad som egentligen har hänt, säger Östersunds kommunalråd AnnSofie Andersson, S, oppositionsrådet Pär Jönsson, M, och kommundirektör Anders Wennerberg i ett gemensamt uttalande.

Jämtlands Tidning

– Hot och terror ska inte tillåtas att skrämma vårt i grunden trygga land.

Terror får aldrig segra över vårt demokratiska samhälle, heter det också.

– Vi nåddes av den fruktansvärda nyheten att ett misstänkt terrordåd har skett i Stockholm. En händelse som har försatt hela Sverige i sorg, säger Krokoms kommunalråd Maria Söderberg, C, och kommundirektör Jonas Törngren.

– Krokoms kommun ska göra allt för att tillsammans med övriga Sverige bekämpa terrorismen.

Östersunds kommun stoppar bredbandsutbyggnad Söndergrävda gator måste först återställas!

Skakig ekonomi hos underentreprenör ÖSTERSUND (JT) I snart två månader har Östersund kommun sagt nej till nya grävtillstånd för den entreprenör som jobbar för IP Only – De måste först återställa och asfaltera innan de får fortsätta med att gräva ner mer fiber i gatan, säger Jan Asplund, trafikingenjör, Östersunds kommun.

Jan Asplund konstaterar att kommunen haft mycket bråk med IP Only och att de därför stängt av deras entreprenör från vidare grävning.

– De har inte inte skött återställningen och därför ger vi dem inga nya grävtillstånd sedan ett par månader tillbaka.

IP Only har avtal om att fibersätta hela Östersunds kommun fram till 2020, och det relativt nystartade bolaget Copiad från Solna har fått uppdraget. De har i sin tur lejt in lokala företag.

– Det här kan bli ett stort problem eftersom IP Only och Copiad skyller på varandra. Får de ansvariga bolagen bara köra på, så kan det här bli konkurser och

då står vi där, säger Jan Asplund.

Det handlar om att alla schakt i gatan måste återställas med rätt material och därefter asfalteras, innan fiberläggningen tillåts fortsätta.

– Det finns ett tryck på oss från hushållen och vi har därför lyft frågan till politikerna. Det här måste klaras ut, för annars finns risk att vi åker på det här, säger Jan Asplund.

Östersunds kommun försöker nu få ordning på samarbetet och har därför anställt en kontrollant som ska se över hur IP Only sköter sina åtagande.

– Avtalet kunde ha varit bättre från bägge parter, beroende vad man tittar på. Det är IP Only som äger fiberavtalet med kommunen, men de har lagt ut jobbet på en entreprenör, som i sin tur anlitat underentreprenörer som sköter grävning och fiberdragning, säger byggkonsult Jimmie Eriksson.

– För politikerna är det en balansgång mellan att både gasa och samtidigt få det till rätt kvalitet.

Jimmie Eriksson bedömer att det behövs en hel del asfalt för att få gatorna återställda.

– Det är 30 000 löpmeter med schakt som måste asfalteras i Östersund när tjälen gått ur jorden och asfaltverken öppnas.

Min uppgift är att besiktiga innan, så schakten är återfyllda med rätt sorts material.

Även chefen för Samhällsbyggnad är angelägen att få alla frågetecken uträtade.

– Vi har ett avtal med IP Only om vad som gäller, och därför ska vi ha ett möte med deras regionchef efter påsken. Vi har ett gatunät som kostat oss mycket pengar, och det vill vi se att de återställer, säger Lars Andersson, chef för samhällsbyggnad i Östersunds kommun.

Enligt vad Jämtlands Tidning erfar finns dessutom ett antal lokala grävföretag som jobbar för IP Only`s entreprenör Copiad, som inte fått betalt för sitt arbete och där fakturorna har hunnit förfalla.

Söndergrävda kablar.

Tillstånd klart för vindkraftpark i Lillhärdal LILLHÄRDAL (JT) Miljötillståndet för vindkraft Åndberg i Lillhärdal om 57 vindkraftverk, på omkring 200 MW, har nu vunnit laga kraft. Det är Rabbalshede Kraft som ligger bakom projektet.

Området Åndberg är till stora delar utpekat av Energimyndigheten som riksintresseområde för vindkraft och har mycket goda vindresurser. Ansökningshandlingarna lämnades in till Länsstyrelsen år 2010, därefter har Härjedalens kommun tillstyrkt vindparken vilket är en förutsättning för att Länsstyrelsen ska ge

tillstånd enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Västernorrland beviljade miljötillstånd i december 2015 och det har nu alltså vunnit laga kraft.

Vindparken i Lillhärdal är en viktig investering med goda förutsättningar. Potentialen för produktion av förnybar energi är enligt Rabbalshede mycket god.

En etablering i denna storlek kan ge stora positiva kringeffekter och bidra till arbetstillfällen och affärsmöjligheter för lokalbefolkningen, dels under byggperioden och dels under driftstiden.

Bolaget har i överenskommelse med ortsborna tecknat ett

avtal om bygdepeng med föreningen Medvind för bygden i Lillhärdal. Föreningen har i uppdrag att fördela pengarna vidare till bygden i Lillhärdal.

– Ja, nu är det klart så långt att Rabbalshede kan genomföra Åndbergsprojektet, säger Bengt Liljemark i Lillhärdal, ordförande i Föreningen Medvind för bygden.

– Miljötillståndet gäller i fem år så om projektet ska bli av måste man börja med det under den tiden. Det är mycket som spelar in innan en byggstart kan påbörjas. Det handlar till exempel om elpriser, menar Liljemark vidare.

– Hur som helst kommer den här vindsatsningen att ge positiva effekter, inte bara för Lillhärdal utan för hela östra Härjedalen.

En hel del jobb genereras under byggtiden och driftstiden och det är bra för bygden med bygdepengen och servicenäringen.

LEIF ERIKSSON

Bengt Liljemark, ordförande i Föreningen Medvind för bygden, hoppas att vindsatsningen på Åndberget ska ge positiva effekter för hela östra Härjedalen. Foto: Leif Eriksson.

Jämtlands Tidning

5

13 april 2017

Kaninärendet avslutat?

LÄNET (JT) Länsstyrelsen beslöt för en tid sedan om omhändertagande av kaniner och deras fortsatta öde.

Kaninernas tidigare ägare överklagade länsstyrelsens beslut om omhändertagande samt beslutet om att de skulle säljas eller överlåtas på annat sätt.

Nu har Förvaltningsrätten beslutat att avslå djurägarens överklaganden.

Förvaltningsrätten skriver i domen att djurägaren varit medveten om att han sedan 1 mars 2013 haft ett förbud som vunnit laga kraft mot att hålla kaniner utomhus under vinterhalvåret.

Förbudet meddelades efter konstaterade brister i djurhållning från ägarens sida avseende kaniner som hölls utomhus.

Det förbud som länsstyrelsen hade utfärdat var alltså av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt.

Av utredningen framgår att djurägaren har brutit mot förbudet och hållit kaniner utomhus under den period som förbudet avser.

Förvaltningsrätten bedömer därmed att länsstyrelsen haft fog för sitt beslut om att omhänderta de kaniner som hölls utomhus i strid mot förbudet.

Det finns heller inte skäl att frångå länsstyrelsens beslut om vad som ska ske med de omhändertagna kaninerna, det vill säga att de skulle säljas eller överlåtas på annat sätt, slår Förvaltningsrätten i Härnösand fast.

Nyheter

Årets första majblomma köpte landshövdingen ÖSTERSUND (JT) Sanna Sundstedt och Theo Persson från Marieby skola, sålde länets första majblommor för året till landshövding Jöran Hägglund.

Sanna och Theo är bara några av alla barn som säljer årets upplaga av majblomman, som i år går i rött.

Genom de lokala majblomma-föreningarna runt om i landet delas bidrag ut till barn som riskerar att hamna utanför när familjens pengar inte räcker till.

Familjer kan söka bidrag från sin lokala majblomma-förening.

Ansökningarna om bidragen är många. Pengarna används som bidrag till bland annat cyklar, fotbollsskolor, gympaskor och sommaraktiviteter för att alla barn ska ha en möjlighet att vara med i gemenskapen med kamrater i skolan och på fritiden.

Landshövdingen köper årets första majblomma av skolungdomar från Marieby skola. Foto: Länsstyrelsen

Överraskning för nybliven skogsägare Länsstyrelsen har planer på att göra naturreservat av hela Blåbärsberget, 78 hektar av hans totalt 135.

BJÄRTE (JT) Endast tio minuter försenad når jag vår avtalade mötesplats, vid en skogsbilväg strax norr om Bjärte, mellan Brunflo och Pilgrimstad.

Där väntar Norrskogs lokale rådgivare Mattias Olofsson, skogsägaren Ola Johansson och hans pappa Ragnar med sin sambo Ann-Marie Persson.

Anledningen till vårt möte är en avverkning som har sin grund i en annan, stoppad sådan.

Ola med familj visar sig vara en mycket pratglad trio och jag, som ännu ej lärt mig att stenografera, får ropa ”stopp” och ”backa” flera gånger för att få ordning på anteckningarna. Men det är ett kärt besvär och med glatt humör serveras jag skogskiftets historia.

– Min mormor ärvde den här fastigheten efter två barnlösa syskon här i byn och de hade knappt rört skogen. Häromåret sa pappa till mej att det är min tur att bli skogsägare och då blev jag nog både chockad och glad.

Så lät vi göra en fastighetsförrättning och nu är min del ett skifte på 135 hektar. Pappa har en bra relation till Norrskog, så därför kontaktade jag Mattias Olofsson i Gällö, för att han skulle föreslå några åtgärder.

Där vänder jag mig till Mattias och ber honom förklara hur turerna har gått.

– Ola och jag gick igenom skiftet och då såg vi att det fanns bitar med höga naturvärden, som

Mattias inflikar något som berör hans yrkesgrupp: – Vi och våra kolleger och konkurrenter i skogsbruket använder ett datasystem som heter Timmerwebben, där vi bland mycket annat kan se nyckelbiotoper, forn- och kulturminnen, men inte var det planeras för naturreservat. Här har jag lagt ner många arbetstimmar, som senare visade sig vara bortkastade.

Ola och Ragnar nästan uppslukade. det brukar göra när skogen har stått orörd länge. Jag gjorde en avverkningsanmälan på några mindre områden av mer normal karaktär, men hade en känsla av att Skogsstyrelsen kanske skulle vilja krympa avverkningarna på någon kant. Skogsstyrelsen har sex veckors handläggningstid från att en avverkningsanmälan inkommit och strax innan tiden gått ut, när vi hade börjat planera in virkesvolymen, damp det ner

ett brev hos Ola. Jag behöver inte fråga Ola vad det var för brev, utan han tar över direkt och berättar.

– Det var från Länsstyrelsen och det stod att det finns planer på att göra naturreservat av hela Blåbärsberget, 78 hektar av mina totalt 135. Jag fick väldigt blandade känslor, för egentligen är jag inte förtjust i att avverka och nu kan jag få betalt fast skogen står kvar. Länsstyrelsen ska anlita nå-

gon opartisk värderare som ska föreslå ett ekonomiskt värde och utifrån det ska jag få ersättning.

Ola visar mig en karta där hela det tänkta Naturreservatet är inritat och om projektet går i hamn blir det totalt över 300 hektar, fördelat på flera fastigheter.

Det ropas ofta att Sverige bör göra fler avsättningar av skyddsvärd skog, vilket också sker ganska kontinuerligt, men i det tysta.

Någon lön för mödan blir det ändå, för i kanten av det tänkta reservatet har det nu gjorts en specialgallring som ska efterlikna följderna av en lättare skogsbrand. Man har gallrat bort nästan alla granar, eftersom de stryker med vid en skogsbrand, medan tallarna med sin höga krona kan klara sig. Eventuellt kommer Länsstyrelsen ändå att göra en kontrollerad naturvårdsbränning i beståndet, för att gynna arter som trivs i brandfält.

Som avrundning går vi en sväng in i skogen, strax bortom vägslutet. Det är storblockig terräng med berghällar här och där, så jag förstår att de tidigare ägarna inte gav sig in där, när de hade mer lättillgänglig skog närmare gården. Det är blandad barrskog, med stort inslag av riktigt grova och gamla aspar.

– Det här jag tycker om, när det är så tjockt, mörkt och lugnt.

Här trivs jag verkligen, avslutar den nyblivne och överraskade skogsägaren Ola Johansson.

LARS BLIXT

6

Redaktion

13 april 2017

Jämtlands Tidning ges ut av: AB Jämtlands Tidning.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch.

Layout och prepress: Robert Bolinder.

Kontakt: red@jamtlandstidning.se Tel: 070-574 72 90 prenumeration@jamtlandstidning.se 072-550 66 01

Jämtlands Tidning

www.jamtlandstidning.se Tryck: Norrbottens Tryckeri, Luleå.

Ledare Vi har satt eftermiddag upp målet att drabbades bli länets bästa I fredags vi avlokaltidning ett terrordåd i Stockholm

Nyheter vi inte vill läsa och nyheter jag inte vill rapportera RALPH RENTZSCH ANSVARIG UTGIVARE Chefredaktör ralph@jamtlandstidning.se

R

ubriken från förra veckan står sig tyvärr denna vecka också.

Förra veckan flaggade jag för att vi för ovanlighetens skull skrev om en olycka: den tragiska bussolyckan utanför Sveg som krävde tre ungas liv och många skadade. Nu ville det sig inte, utan som ni säkert noterade så hade vi istället samma debattsida två gånger, på sidan sju och sjutton. En layoutmiss i sista sekunden när tidningen gick till tryck.

Ingenting om olyckan.

Debatt

I fredags eftermiddag drabbades vi av ett terrordåd i Stockholm. En förövare stal en lastbil och körde Drottninggatan fram och dödade fyra personer, varav ett barn. Många skadades också.

Det visade sig att förövaren var en uzbekisk medborgare som skulle ha utvisats och som var eftersökt av polisen sedan i februari. Han var alltså en av cirka 12 000 papperslösa som vistas i Sverige efter att de nekats uppehållstillstånd.

Det är en mycket utsatt grupp som inte ska dras över en kam beroende på det som skett. Vi har också många uzbeker som bor i länet.

Det är viktigt att inse att det är en eller några individer som

Har Du åsikter om vad som sker i samhället? Vill Du torgföra dina synpunkter i en debattartikel? Nu får Du chansen till det. Jämtlands

begått denna gärning.

Jag är antagligen en av de svenskar som har mest erfarenhet av Uzbekistan och Centralasien. Jag har vistats där många gånger och rest runt.

Uzbekistan är troligen ett av de mest sekulariserade muslimska länderna i världen.

Men diktatorn Islam Karimov, som dog förra året, bedrev i över 25 år ett rent terrorvälde mot sin egen befolkning. Alla försök till politisk opposition tystades, ofta just med hänvisning till att man slog till mot ”islamska fundamentalister”.

Efter 11 september var Uzbekistan under några år en gynnad partner som samverkade med

lTidning bjuder in just Dig att få framföra Dina åsikter.

Följande regler gäller: lMax 2000 tecken inkl. mellanslag.

USA och övriga i västalliansen.

En partner som fick fria händer mot oppositionen, som alltid beskrevs som ”fundamentalistisk islam”. Efter en massaker i Andijan 2005 där demonstrerande kvinnor och barn sköts ner av militär bröt USA samarbetet.

Karimovs regim har fortsatt gå hårt fram mot allt de uppfattat som opposition, även utomlands. Vi kommer ihåg attentatet mot den uzbekiska imamen i Strömsund för några år sedan.

Under dessa år har regimen bokstavligen drivit grupper av sina invånare till att bli islamister. Man har inget hopp om något och vänder sig till religionen.

Sverige har under åren direkt eller indirekt stött den uzbekiska regimen – genom att köpa uran,

lDu får skriva under signatur, men du måste ange namn, adress och telefonnummer.

genom att ha en sekundär militärbas i Termez under insatsen i Afghanistan, samt inte minst, genom mångmiljonmutor från Telia för att få en mobillicens.

Uzbekistan är även under den nye presidenten Shavkat Mirziyoyev ett land utan ekonomi, utan demokrati, utan hopp, med 100 procent korruption och med 31 miljoner innevånare. Så länge vi låter länderna i regionen förbli som de är, bevarar vi för årtionden framåt källor för terror.

Låt oss under tiden sörja och tänka på att förövaren, förövarna, trots allt är få.

Vi är många!

lRedaktionen förbehåller sig rätten att redigera och välja bidrag som ska publiceras.

Du får dessutom inte skriva kränkande, stötande, rasistiskt

eller uppmana till kriminalitet. lBidragen skickas in till: debatt@jamtlandstidning.se

Var ansvarsfull när det gäller lokal mat!

K

ommuner och regioner i Jämtlands län måste göra sina uppköp hos sina lokala producenter av bland annat livsmedel.

Detta ger en positiv effekt i flera steg bland annat genom nyttig mat, öppna landskap, högre sysselsättning och ökade skatteintäkter, vilket är viktiga prioriteringar för ansvarsfulla kommuner och region.

Jämtlands Väl Krokom arbetar med fokus på härproduktion då det gynnar medborgare,

företagare och kommun.

Härproduktion kan göras på flera sätt. Ett är att ställa bättre krav vid upphandlingarna, exempelvis mindre omfattning och områden så att mindre företag får chansen att delta, eller att ställa krav på god djuromsorg som sållar ut de värsta producenterna och klara oss från antibiotikaresistens.

Det går att arbeta parallellt med lagen om offentlig upphandling. Den parallella processen handlar om att försöka finna positiva och smarta lösningar

för att tänka lokalt. Det kan vara som vi tidigare tipsat om tex. lokala kommunala kor, men också tänka kreativt kring betesmark som Härjedalen har gjort. Sedan finns ju även möjligheten att väva in socialt ansvarstagande i själva upphandlingarna. Viktigast är ändå att det inte behöver vara krångligt utan gör det enkelt och prova. Lär av andra goda exempel, stå upp för de lokala producenterna och våga tänka nytt.

Politiken måste förändra sitt synsätt att se kortsiktigt på lokalt

producerad mat. Det är inte dyrare med lokalt producerad mat om vi tänker långsiktigt på vilka effekter det faktiskt ger. Härproduktion ger ökade skatteintäkter och trygga företagare.

Jämtlands Väl Krokom vill att Krokoms kommun satsar på härproduktion när det gäller inköp av exempelvis mat. Vi har lämnat förslag till Krokoms kommun på att se över inköp, policy och att faktiskt sätta tydliga målsättningar för lokal mat. Vi har också lämnat förslag

på att ge stöd vid upphandlingar för företagare.

Nu gäller det för Krokom och övriga kommuner och region att faktiskt ta steget mot ett län som verkligen tar ansvar och prioriterar sina medborgare, sina företagare och sin egen ekonomi och utveckling.

Köp och tänk härproduktion!

EVA-LENA BLOM, ASPÅS JÄMTLANDS VÄL KROKOM

Jämtlands Tidning

7

13 april 2017

Språklådan

Adress:

På rein Jamska Jämtlands Tidning

Odensalagatan 39 D 831 47 Östersund

Eller maila till: jamska@jamtlandstidning.se

Bo Oscarsson: På rein Jamska inte om någon anledning att fira påsk. Man kan ju undra hur det hedniska blåkulla med påskkäringar kopplades till den kristna påsken?

J

ag har genom åren fått många frågor om vad påsk heter på jamska. Svaret är att det inte finns något ord för påsk. Det är nämligen så att jamskan är äldre än kristendomen, och den tro vi hade på den tiden visste

Enligt gammal erfarenhet brukade björnen gå ut ur sitt ide på Tiburtius-dagen. I år infaller Tiburtius på långfredagen, så var aktsamma i påsk! Tiburtius infaller alltid den 14 april och räknades enligt den gamla, vikingatida kalendern som första sommardag. På den tiden delade man in året bara i två delar; sommarhalvåret och vinterhalvåret vilket började den 13 oktober. Så det här med fyra årstider är ett relativt nytt påfund, men ändock rätt trevligt. Tänk vad många poetiska och musikaliska verk som handlar om våren! Hösten något mindre, eller för att citera ”den vår de svage kallar höst” som Erik Axel Karlfeldt skaldar.

Eller ”Höstsång” av Werner von Heidenstam, tonsatt av Peterson-Berger 1896. Men våren står alltid främst! På jamska har vi en dikt av vår egen skald Erik Äcke Olsson, född 1860 i Ocke by i Mörsils socken. Han levde fram till 1916. Han skrev dikten ”Vårkvitter” och sjöng den till melodin ’Vårvindar friska’. Här är första versen, resterande två finns i hans bok ”Gott Humör”.

Solstrålan glitter, småfåuglan kvitter: nu er’e vår, ja nu er’e vår!

Oppkomma bubbel, vårbäkkan jubbel, hej! uttför bakkan långdænsn går.

Blåsippan står så innela fin, glä seg at soln, som blaga å skin.

Fram öve höan, fjälla å sjöan gusste så glytt å gott.

I denna dikt finns flera ovanliga ord som; ’oppkomma’, blaga, gusste’. Den som kan dem kan skicka in svar till adressen nedanför.

Orden förra gången, som egentligen skulle besvaras först efter påsk, klarade Karin Bränngård elegant. ”Tjuckpickebrö - sa vi ’tjockkambrö’ om, alltså det tjockare, mjuka tunnbrödet.

Rivpinnan - räfspinnarna i höräfsan. ’E bra e rakster skull ha sju höjtussa i luftn’, samtidigt!

Så då kanske det gick åt lite räfspinnar, med den fermiteten!

Vitlim - man band kvastar att sopa farstubron med. Jag tror att detta är en lite finare kvast, som man gjorde när björken savade och det var lätt att dra av nävern på riset. Hammerdalsljå måste vara en lie från Hammerdal. Där fanns i min uppväxt en liefabrik, som var ’världsberömd’.

Liesmeden hette Kallberg. ’Ljå’ för lie har jag aldrig hört hemmavid, men hur lång var en lie som var 6 kvarter lång?” Ja, även jag undrar! Men E A Egervärn i Hallen ger svar: Kvarter är alltså en fjärdedel. Av det gamla måt�tet aln utgör det ungefär 15 cm, vilket då innebär att en lie på 6 kvarter är cirka 90 cm! Harry Byberg i Ås bekräftar det.

Vinnare Trisslott: E A Egervärn Hallen Svar ska vara på redaktionen senast måndag 1 maj! Skriv gärna också om du har funderingar kring ord och uttryck. Mail-adress: jamska@ jamtlandstidning.se eller Jämtlands Tidning Odensalagatan 39 C, 831 47 Östersund.

Kulturskolan bjöd kommunalanställda på vacker musik i Rådhuset Förra veckan passade kulturskolans, två orkestrar Fiol 1 och LillaFolk på att underhålla kommunanställda på Rådhuset.

Det var avslutning på en kommunal utbildningsdag där man vill stimulera medarbetare till att söka chefsbefattningar. Att identifiera tänkbara ledarkandidater och ge dem som är intresserade kunskaper och ge dem information om hur det är att vara chef och ledare.

Det här är ett led i att utveckla kommunen som attraktiv arbetsgivare och säkra framtida rekrytering.

Det hela avslutades med ett mycket uppskattat uppträdande av kulturskolan

Elever vid Kulturskolan Östersunds kommun Foto Ole Rönning Kristiansson

8

13 april 2017

Jämtlands Tidning

Östersund

Tre miljoner till Arenabyn ÖSTERSUND (JT) Östersunds kommun får tre miljoner kronor av Region Jämtland Härjedalen.

Pengarna ska användas till affärsmässig utveckling av Arenabyn och Östersunds skidstadion. Det har Regionala utvecklingsnämnden beslutat.

Det är kultur- och fritidsförvaltningen i kommunen som har ansökt om och blivit tilldelade pengarna. Förvaltningen ska under de kommande två åren anställa personer som får i uppdrag att jobba med affärsmässig utveckling och träningsturism i arenabyområdet och skidstadion.

– Det handlar i mångt och

mycket om att öka företagandet och antalet verksamheter i området, vilket idag är nästan obefintligt. Men det handlar också om att hitta ytterligare strategier för att kunna satsa på träningsturism i och på anläggningarna, säger Liselotte Halvarsson, utredare på kultur- och fritidsförvaltningen, till Jämtlands Tidning.

I projektet ingår också att förbättra infrastrukturen inför skidskytte-VM 2019. Det kommer bland annat att byggas en ny servicebyggnad vid vallabyn och en ny entré till skidstadionområdet.

LEIF ERIKSSON

Projektet avser de arenor som ligger i anknytning till skidstadion, Östersund Arena och Jämtkraft Arena-området. Foto: Kommunen

Bräcke

Motorsågskort är numera nödvändigt för de flesta

Det första kortet är nivå A och det behöver alla som äger en motorsåg HUNGE (JT) Utbildningen för motorsågskort syftar till att ge de kunskaper och färdigheter som krävs för att på ett säkert sätt använda motorkedjesåg vid diverse vanligt förekommande sågarbeten, till exempel vedkapning och sågning i rent trä i samband med byggarbeten.

En vanlig vedeldare klarar sig med motorsågskort på nivå A för att kunna hantera sin såg på ett säkert sätt. Ska du däremot ut och fälla träd bör du ha gått kursen för nivå B, som ger dig kunskap om hur du fäller träd, kvistar och kapar trädet på ett säkert sätt. Vidare ger nivå B följande kunskaper vilka är nödvändiga för ett säkert arbete med motorsågen: • Kunskaper om gällande säkerhetsbestämmelser vid användning av kedjemotorsåg vid normalt skogsarbete och de risker som är förknippat med användningen.

• Kunskaper och färdigheter att rekognosera, planera och genomföra trädfällning av ”normala” träd av varierande storlek

med god kontroll och säkerhet (upp till max dubbla svärdslängden, ca 65 cm stubbdiameter vid 13” svärd).

• Kunskaper och färdigheter att använda olika vanliga fällhjälpmedel (minst brytjärn/trampjärn, kilar och kanske även slana med piggar).

• Kunskaper och färdigheter att kvista och kapa fällda träd på ett för säkerheten och arbetsbelastningen bra sätt.

• Kännedom om de speciella risker som är förknippat med vindfällda träd, fastfällda träd och stammar i spänn liksom översiktlig kännedom om några vanliga arbetsmetoder. (Vrida ner träd med brytjärn/vändband, baxa träd bakåt med massavedbit, rotvältor, kap i måttlig spänning inkl. sågning från två håll och riskområden).

• Kunskaper och färdigheter att använda och vårda tillbehör som lyftsax, lyftkrok och måttband.

• Kunskaper och attityder där säkerheten prioriteras och olämp-

liga arbetsuppgifter undviks eller avbryts (för svåra och farliga i förhållande till egen kunskap och kompetens).

En av de som håller i utbildningar för motorsågskort är Peter Lundberg på Skogsstyrelsen.

Han har de senaste åren hållit i ett femtontal kurser varje år på just motorsågkortet. JT träffade honom i Hunge utanför Bräcke där han genomför en kurs på nivå A lagom inför vedsäsongen.

– Det är alltid en massa frågor på en sådan här kurs om vad man får och inte får göra med motorkedjesågen. Gör man fel så kan man få ett vite på 10 000 kronor.

Hugger du ved på annans skog än din närmaste släkts så måste du ha motorsågskortet och betala 150 kronor per m3fub (fastkubikmeter), annars räknas markägaren som arbetsgivare och får betala böter om du gör dig illa.

Samma sak gäller för jaktlag som röjer eller hugger skjutgator. Där ska man också ha motorsågskort nivå A eller B, säger Peter Lundgren på Skogsstyrelsen.

Hela gänget på motorsågskursen ute på praktiskt arbete.

Jämtlands Tidning

9

13 april 2017

(s) i Krokom vill göra centrum mer attraktivt

Socialdemokraterna i Krokoms kommun vill göra Krokoms centrum mer attraktivt.

– Det behöver göras ett rejält omtag vad gäller centrum, säger Niklas Rohdin, S, oppositionsråd.

Socialdemokraterna i kommunen arbetar för närvarande med idéer för hur utvecklingen av centralorten ska se ut framöver, då kommunen nu ska påbörja arbetet med en fördjupad översiktsplan över Krokom och områdena runt därom.

– Vi vill bygga bostäder i centrum, göra det trevligare för gångtrafikanter, få ordning på parkeringssituationen, skapa möjligheter för näringslivet, anlägga ett torg och göra utemiljöerna trevliga att vistas i, berättar Rohdin för Jämtlands Tidning.

Regeringen satsar nu för att öka bostadsbyggandet runt om i Sverige och Krokoms kommun har erhållit cirka fem miljoner kr av dessa medel.

Medlen ska gå till planering av kommande bostäder. Niklas Rohdin skulle kunna tänka sig att använda en del av pengarna specifikt till utvecklingen av Krokoms centrum.

– En del av medlen skulle kunna vigas åt att kommunen anlitar en arkitekt för att särskilt se över hur centrum ska utvecklas, säger han till slut.

Krokom

Föreläsning om vikten av att öka medvetenheten om vad vi äter

Många hade sökt sig till Hägragården och föreläsningen om hur man blir en medveten konsument.

DVÄRSÄTT (JT) Det viktigaste för framtiden är att vi lär våra barn att laga bra och nyttig mat. Då kan de välja bra råvaror och undvika onödiga och farliga tillsatser.

Tommy Svensson höll sitt 2343:e föredrag om hur man blir en medveten konsument i Hägragården i Dvärsätt. Han hör till de mest publikdragande föreläsarna i landet och det visade sig även denna gång.

Maten är ju oerhört viktig. En människa konsumerar i snitt 70

ton mat och dryck under sitt liv och då är förstås innehållet viktigt.

Under 1990-talet var Tommy Svensson under några år agenda 21-samordnare i Krokoms kommun. Numera bor han, östgöte som han är, i Norrköping, men reser runt i landet med sina föreläsningar. När han är i Krokom och Jämtland kombinerar han gärna sina möten med fiske.

Tommys intresse för vad maten innehåller började med att en av hans döttrar fick diagnosen astma när hon var nyfödd. Hon

tvingades under sina första år använda inhalatorer och olika mediciner. Sex år senare stod det emellertid klart att det inte handlade om astma. I stället var flickan allergisk mot vissa tillsatser i maten som det därför gällde att undvika.

Efter mindre än tre veckor var hon en annan och mycket piggare tjej, konstaterar Tommy.

Därefter har han fördjupat sig i de tillsatser som finns i många livsmedel. Resultatet är flera böcker och föreläsningsturnéer

Äntligen butik i Trångsviken TRÅNGSVIKEN (JT) I lördags så öppnade Maria Larsson och dottern Sara Trångsvikens nya inneställe.

Redan klockan 10.00 var det många på plats för att kolla in vad som skulle erbjudas.

Under dagen så bjöds det på korv, bullar, kakor, kaffe och godis.

Samt, Jämtlands tidning var på plats och värvade prenumeranter och bjöd på underhållning.

Av byns ca 350 innevånare så var det säkert samtliga som passerade genom butiken.

Vad man kan förstå så kommer nog den fina cafèhörnan att bli en mötesplats i byn. Man slår även hårt för de lokala råvarorna,

så det är hög klass.

Vid stängningen klockan 14.00 så ville flera in i butiken och även handla såklart.

Efter en hektisk dag så kunde Maria och Sara känna sej nöjda med vad dom åstadkommit.

HALDO ARONSSON

runt om i landet.

Tommy Svensson är starkt kritisk mot EU:s matsäkerhetsmyndighet i italienska Parma (EFSA). Myndigheten har godkänt en mängd tillsatser med olika E-nummer som är farliga eller onödiga, hävdar han. En del av tillsatserna är exempelvis förbjudna i Australien och Nya Zeeland, ja, även i katt- och hundmat.

Därför är det så viktigt att vi blir medvetna konsumenter som läser innehållsförteckningar och sätter oss in i vad de innebär,

sammanfattar Tommy. Det finns många bra och nyttiga livsmedel som vi kan välja. Här i Krokom och Jämtland finns ju många bra närproducerade produkter.

Mötet i Dvärsätt visar hur viktig och engagerande matfrågan är. Arrangörerna, Centerpartiet i Krokoms kommun och Studieförbundet Vuxenskolan, kommer att ordna fler matmöten framöver för att öka kunskapen och medvetenheten bland fler. En kunnig och medveten konsument väljer bra och nyttiga produkter.

HÅKAN LARSSON

10

Berg

13 april 2017

Jämtlands Tidning

Kommunfullmäktige i Berg föreslås ge klartecken till tomter i Klövsjö Kommunfullmäktige i Berg föreslås av kommunstyrelsen besluta att anta detaljplanen för fastigheten Klövsjö 5:262.

Planen syftar till att möjliggöra för mer permanentbebyggelse i Klövsjö by.

Vid möten har det framförts tydliga önskemål om att kommunen ska planlägga mark för bostadsbebyggelse för att öka underlaget till skolan, annan service samt möjligheten att rekrytera arbetskraft inom området.

Kommunen bedömer att det är ett angeläget allmänt intresse att planlägga

denna mark för boende och att det väger tyngre än andra intressen på platsen.

I kommunstyrelsen föreslog centerpartisten Bo Karlsson att man inte ska anta planförslaget med hänvisning till alltför stort ianspråktagande av jordbruksmark. Han tillstyrkte i övrigt planläggningen av de utpekade tomterna i översiktsplanen och att det finns tomter i anslutning till planförslaget på icke jordbruksmark.

Klassiskt på traditionella spelmansstämman i Åsarna

Ovikens spelmanslag spelade inte med några stora åtbörder men oj vad det svängde.

ÅSARNA (JT) Det blev som traditionen påbjuder ”Jämtländsk brudmarsch” efter Per Danielsa, följt av ”Schottis från Jorm” och ”Polkett” efter Ossian Eklund som inledde Allspelet när den traditionella spelmansstämman hölls i Åsarnas välfyllda bygdegård förra fredagen. En stämma som förebådar vad som komma skall i sommar.

På scenen ett digert program första dryga timmen med ett tiotal olika spelmanslag och spelmän.

Från sång, dragspel och nyckelharpa till fioler, ståbas, gitarr och klaviatur. Dragspelsklubben, Harrys Swing, Ovikens spelmanslag, Treklövern, Åsarna allmoge och många fler. Allspelet på scenen avslutades med Mauds vals och Växlåten.

I pausen satt Yngve och Ingrid

Bolin och drack kaffe och väntade på att skrubbspelet skulle börja. Yngve är van bygdegårdsbesökare i Åsarna, efter att ha spelat bridge där i över trettio år, och berättade att årstiden knappast är lämplig för buskspel och då får det bli skrubbspel inomhus i stället. – Det är då det börjar, sade Yngve.

Fiolspelemannen Ola Rörborn från Rörösjön var där med döttrarna Emma och Ida som båda går i sin fars fotspår och var med på stämman. Ola presenterade Gla´musikentusiasten Åke Bengtzon som både spelat in och filmat tidigare stämmor. Åke berättade att det var riksspelmannen Alfred Rönnqvist som startade spelmansstämman i Åsarna 1970.

– Sedan har traditionen gått vidare år efter år så egentligen är det hans musik som lever vidare

även om Alfred själv gick ur tiden för 15 år sedan. Om jag säger att Rönnqvist var läromästaren så har Ola tagit över numera.

Lise Rube, Hermann Miller och Maria Mattisson från Bollnäs folkhögskolas musiklinje gladde många genom sitt besök.

Fiolspelmannen Ola Rörborn med döttrarna Ida och Emma, som också spelade och sjöng på stämman.

Ola berättar själv om sin musiklärare och läromästare.

– Alfred var en verkligt unik person. Kom ursprungligen från Vigge men flyttade till Åsarna ganska tidigt. Han spelade på 1000 begravningar och 300 bröllop under sitt liv och det tror jag nästan ingen annan har gjort i Sverige. Jag fick själv nöjet att spela med honom på några bröllop. Han berättade för mig att trots att han spelat för många storheter så var det största ögonblicket i livet när han stod framför förbundskansler Willy Brant och 3000 krigsbarn i Berlin och spelade en Jämtländsk polska. Alfred var allspelsledare på alla stora stämmor här i Jämtland varje år i

30 år och blev riksspelman 1958.

Han var fantastisk att spela med.

Han var aldrig kritisk och sade inte ett ont ord men spelade man falskt drog han alltid med handen över sin egen mun och då visste man att det inte var så bra.

Glädjande för alla under kvällen var att tre ungdomar från Bollnäs folkhögskolas musiklinje åkt upp till Åsarna för att vara med på stämman. Maria Mattison, fiol, Lise Rube, sång och dragspel samt Herman Miller fiol. Herman kommer från Klövsjö, har varit med på flera stämmor tidigare och ville ta med sina kompisar till stämman och visa hembygden. Det var ingen tvekan att de trivdes som fisken i vattnet och publiken med dem.

Skrubbspelet höll på länge i olika hörn och när de sista gick hem hade fredagen blivit lördag.

HÅKAN TORESSON

Jämtlands Tidning

11

13 april 2017

Berg

Berg säljer fibernätet till IP-Only SVENSTAVIK (JT) Bergs kommun säljer sitt fibernät till IP-Only som lovar investera 150 miljoner i snabb fiberutbyggnad. Bolaget räknar med att kunna erbjuda fiberanslutning till 95 procent av alla hushåll i Berg innan utgången av 2018.

Fullmäktige i Bergs kommun beslutade för några dagar sedan att låta det kommunägda BTEA (Bergs Tingslags Elektriska AB) sälja fibernätet till IP-Only.

BTEA har tidigare tillsammans med ServaNet sökt och fått statliga fiberstöd och själva lagt stora resurser på utbyggnad av fiber men fått avbryta eftersom Bergs kommun saknar likvida medel för en fortsättning. De stöd som inte använts måste kommunen nu lämna tillbaka och i stället får IP-Only söka egna stöd. Stöd

som i dagsläget kan bli knepigt att få beviljade eftersom de håller på att ta slut. I anslutning till försäljningen är det tänkt att IP-Only och Bergs kommun ska teckna ett samverkansavtal där IP-Only kommer att avsätta 150 miljoner för att sätta fart på fiberutbyggnaden i kommunen.

Pengar som IP-Only inte baserat på några statliga fiberstöd utan är rena investeringspengar från eget kapital. Något som bekräftats av Niclas Karnhill, som är ansvarig för press och samhällskontakter på IP-Only. Efter att bolaget 2015 köpte Jämtkrafts stadsnät och lovade investera 600 miljoner i Jämtland är löftet nu uppe i 750 miljoner efter det kommande köpet av fibernätet i Bergs kommun. Något avtal mellan Berg och IP-Only finns inte i dagsläget utan förhandlingsarbe-

tet har precis börjat.

– För oss är det viktigaste att så många som möjligt får fiber inom så kort tid som möjligt, det har hela tiden varit vårt fokus. IPOnly har en utbyggnadsplan som ger denna möjlighet. Det känns riktigt bra att få fart på utbyggnaden av fiber nu, säger Therese Kärngard(S) kommunstyrelsens ordförande i ett pressmeddelande.

Till Jämtlands Tidning uppger Kärngard att kommunen inte har ekonomiska muskler att bygga själva i den takt som skulle behövas och har därför tittat på möjligheten att sälja fibern till IP-Only och låta dem ta över.

Syftet med försäljningen är att säkerställa att hela befolkningen får fiber. Dessutom ville man ha en aktör som kan bygga ut i hela

kommunen och inte bara där det är kommersiellt möjligt.

– När det gäller avtalsskrivningen så kommer vi att göra allt vi kan för att det också ska bli så.

Senast 2020 måste minst 99 procent av kommunen vara ansluten och för oss har byggnadstakten varit centralt viktig. Vi har dessutom nyligen byggt en förskola i Myrviken och är tungt belånade och kan inte låna mer för att bygga fiber själva utan måste fokusera på våra kärnverksamheter, säger Therese Kärngard.

Mats Olofson, senior affärsutvecklare på IP-Only räknar med att bolaget ska kunna erbjuda fiber till 95 procent av alla hushåll innan utgången av 2018. Den storskaliga satsningen i landsbygd medför dock en omfattande tillståndshantering vilket

Kommunstyrelsens ordförande Therese Kärngard anser det som mycket viktigt att så många som möjligt får fiber inom så kort tid som möjligt. innebär att man inte kommer att ha möjlighet att starta upp i alla områden samtidigt.

HÅKAN TORESSON

PRO Näs-Hackås-Sunne-pimpeltävling i Månstaviken Fåker På torsdagen den 6 april genomfördes den årliga pimpeltävlingen i PRO-NäsHackås-Sunnes regi på Månstavikens is i sjön Näkten!

Vinnaren tog nästan fem kilo fisk.

Ca 45 PRO-deltagare tog sig an utmaningen trots att vädret inte var på deltagarnas sida. Regn och blötsnö höll i sig tävlingen igenom och fisken höll sig för sig själv.

Alla var dock vid gott mod då varm korv serverades vid invägningen!

Några fick trots allt några fiskar och vinnaren i klass ”Man”, Sven-Erik Gren Brunflo, kunde väga in hela 4695 gram för sin fångst.

Tvåa Jörgen Hägg 4050g, samt trea Per-Erik Estensson 1925g.

I klass ”Kvinna”, så vann förra årets tvåa, Ann-Mari Svemark Skucku med hela 2475g, tvåa blev förra årets vinnare Inger Eriksson med precis 1 kg, samt trea Gunvor Björklund med 925 g.

Det var en fin blandning av harr, sik och abborre i deltagarnas fångster!

12

13 april 2017

Jämtlands Tidning

Åre ENAFORS (JT) Våren bryter fram med smältvatten i Enan och Enaforsholm Fjällgård rustar för påsk. Då avrundas vintersäsongen och anläggningen hämtar andan inför sommaren.

Grundaren himself. Apotekaren och grosshandlaren Bergsten fann fort att Enaforsholm var hälsan själv för kropp och själ.

Bad! Antingen i tunnorna eller i Enan, om du tål hälsobringande fjällvattentemperatur, är en speciell upplevelse med Snasahögarna vakande i syd.

Unik anläggning. Enaforsholm med anor 100 år bakåt i tiden är i dag en fjällgård som erbjuder vildmarksupplevelser for alla åldrar och ambitioner.

Och har de bästa av förutsättningar för framtidens trender med ökande intresse för fjällna-turen.

Enaforsholm är platsen

En klassisk fjälloas som sätter naturtrenden för framtidens fjällturister

l De 48 rummen i hotell och självhushållande annex växlar årstid från skidburna gäster till hela repertoaren av vandrare, fiskare, jägare, toppbestigare, och andra som söker vildmarkskänsla men ändå god service.

Therese Örnerkrans började som vd och platschef för en månad sedan och ler stort: -Det här är en fantastiskt utgångspunkt för upplevelser.

Trenden: Det är knappast något tvivel om att alltfler vill uppleva natur, fjäll och vild-mark.

Enafors Fjällgård har en unik position på sin holme med Enan svepande runt knutar-na och är ett naturligt koncept i fjällturismen, så nära men ändå så välgörande avsi-des.

Från järnvägsstationen i Enafors går man ett kort stycke över europavägen och rätt ner till vildmarkens tröskel med de gula

träbyggnaderna.

Eller så svänger man ned från E14 vid vägskylten strax innan bropassagen där de vitskummrande forsarna med Snasahögarna i fonden har tagit andan ur mången bilist. Det är ett av de mest fotograferade fjällmotiven mellan Åre och Storlien.

Och den som tar in på fjällgårdens hotell eller i stugbyggnaderna i dag får uppleva ett säreget lugn i fjällens famn med utsökt fjällpension eller eget hushåll.

Det är lätt att förstå apotekaren och grosshandlaren Alexander Wilhelm Bergsten kär-lek till Enaforsholm när han köpte gården från 1878.

Han använde den till sommarbostad och jaktvilla för att få utlopp för sitt intresse för djur, natur och måleri. Året var 1908 och Bergsten upptäckte omgående att han här hade funnit medicinen för sin vacklande hälsa.

Varje sommar reste han från Stockholm till sin fjällgård. Här hämtade han sinnlig och fysisk styrka. Och upprätthöll traditionen med fjällträdgård med personlig inriktning på odling av läkande växter och potatis.

1937 gick Bergsten ur tiden och anläggningen testamenterades till Kungliga Skogs -och Lantbruks akademin. Grosshandlarens talangfulla intresse för måleri och fotogra-fering lever vidare på väggarna som pryds av hans konstverk.

Anläggningens förutsättningar för turism, kurser och konferenser, utvecklades med tiden. Besökstalen och antalet stammisar växte till ett stabilt gästunderlag, även om boksluten har varierat med belastning av investeringar och stundtals knepiga vintrar.

I de sista nio åren har Enaforsholm haft fördelen av att ha

ett engagerat värdpar i Ingalill Samuelsson och Bo Berglund, båda duktiga kockar som lyft menyerna till hög nivå.

När de valde att gå vidare till nya utmaningar i fjol blev det ena grannlaga uppgift för akademins driftsbolag att finna ersättare.

Hon fanns på nära håll.

Therese Örnerkrans, husfru på länsresidenset i Östersund med gedigen utbildning och erfarenhet i branschen, tillika jägare med kreativ blick för friluftsturism, blev en in-nertia.

Praktiskt taget uppväxt rakt in i näringen startade hon, 14 år ung, som servitris på Ho-tell Borgafjäll där hon serverade under mosters fostrande blick. Och sedermera invol-verad i driften av tre hotell i Borgafjäll, Storuman och Skellefteå under en 8-årsperiod tillsammans med sin dåvarande sambo.

Efter att ha ansvarat för den

dagliga driften med allt från konferenser, matsal, nattclub och personal så flyttade Therese till Östersund 2007. Där startade hon och drev lunchrestaurang Chili på rådhuset med Stefan Othberg, innan landshövding Britt Bohlin värvade henne till husfrujobbet i residenset 2010.

Tillsammans med sin man, Filip Örnerkrans, Huntland Jakt & Bössmakeri i Åre, har Therese lärt sig jaktterrängen i Handölsdalens sameby och områdena runt Enafors-holm.

Och det startade ju bra…!

– Samma dag jag var här för att tacka ja till jobbet sköt jag fyra ripor över min eng-elska setter Kalla på området ovanför Bunnerviken, ler Therese Örnerkrans över en kopp kaffe när vi sitter i den smakfullt inredda matsalen.

En månad i jobbet…då kan man knappast kräva detaljkänne-

Jämtlands Tidning

13

13 april 2017

Åre

Allt bär hemtrevnadens starka prägel. Det är lätt att bli du med anläggningen, och lugnet kry-per behagligt fort under skinnet.

Ny vd och platschef. Therese Örnerkrans leder och utvecklar frilufts - och vildmarksturismen på Enaforsholm. Just nu laddar hon för påskinvasionen.

för friluftsälskare dom. Men Therese är tydlig på ambitionerna om att fånga upp det växande intresset för natur, fjäll - och friluftsliv. Och vet att Enaforsholm har alla förutsättningar, kanske de bästa i regionen, när det gäller närhet till vildmarksupplevelser.

Jaktområdena innanför det egna arrendet innehåller 1200 hektar i riktning Storlien. Där erbjuds exklusiv ripjakt med erfarna guider och meriterade hundar under valda perioder under hösten..

Forsarna och älvlöpet i Enan har ett spännande öringsbestånd.

Det är lättrampade stigar, även för fötter ned i barnstorlek, i slingor runt Enafors-holm. Och för de mer strapatssugna ligger Snasahögarna, Blåhammaren och Sylarna inom dagsetapper med expeditionskänsla.

Och för ett konferensgäng kan en lunchpromenad på 1,7 km

runt holmen ge tillräck-lig energi av att ha upplevt något extra.

– Jag vill få ut människor i fjällmiljön här, vi har så otroligt mycket att erbjuda. Jag ser ju och förstår området, men att förmedla detta utåt är en knäckfråga, säger The-rese.

Själv är hon både vd och platschef och Enaforsholms allt-i-allo.

– Jag lagar all mat, och gör allt från mangla servetter till att visa gästerna vallaboden och köra upp våra egna längdspår med skotern, förklarar hon.

Här kommer kvalitetsnivån in: bra mat betyder inte bara vällagat, den är så lokal att den vandrar i fjällhagarna vid anläggningen, något som är möjligt tack vare samar-bete med Åre Fjällbete och bonden Rickard Lindén i Undersåker.

– Vi har åtta får och två kvigor betande på holmen på somrarna.

Älg jagar vi med by-laget, och fisk köper vi från från Åre Atlantfisk. Det är ju närmare till norska kusten än till Östersund, säger hon.

Therese kallar det relationsmat; ripor hon skjutit självt, att veta vad hunden heter, till-fälle och plats…att förmedla det till gästerna när maten presenteras på bordet ger ett mervärde för både gäst och kock.

Relationer handlar det också om i våningen en trappa upp.

Här är det lätt att umgås, kanske med ett glas vin efter maten, sällskapsspel, några goda böcker… avslappning och umgänget infinner sig naturligt. En TV-fri socialisering.

Jo, det finns TV…i några av stugorna.

Samtidigt är det full wifi på Enaforsholm. Så det är inga problem att nyttja teknologi-en,

både privat och i jobb eller vid konferens.

Det underlättar den oslagbara kombinationen att leva med jobb och fritid, antingen det är konferenser, kurser, eller att nyttja en pärla till naturmiljö för enskilda arbete.

Tillsammans med vildmarksintresset under semesterperioderna innebär det också möjligheter att göra något det åt 3 500 gästnätter om året som är basen för Enafors-holm.

-– I år siktar jag på att komma upp i 4000 gästnätter genom att sälja in fler konferen-ser, erbjudande till grupper och utöka ripjakten.

Den riktiga toppsäsongen är från juli till mitten av oktober där Enan-fisket är en osli-pad diamant. Trots utmärkta möjligheter för öringfajter på flugspö och lättspinn är det överraskande få

som upptäckt Enaforsholmsfisket.

– Det är verkligen något att utveckla och satsa på, förklarar Therese, som själv blivit tänd på flugfiske.

Exkursioner i områdets rika fauna och flora, och målerikurser är också något på re-pertoaren sedan tidigare, som hon ska ge plats för i kommande åren.

Men närmast för dörren står påsken. Och då dyker både nya gäster och stammisar upp.

– Vi har gäster som återkommer för trettiofemte året. Det är enormt viktigt att värna Enaforsholms goda rykte. Men också att se utvecklingsmöjligheterna, och det känns fantastiskt spännande, smilar Therese Örnerkrans.

TEXT & FOTO ÅKE NORD

14

Åre

13 april 2017

I Åre bidrar småföretagen mest i inkomskatt

ÅRE (JT) I 217 av Sveriges 290 kommuner, tre av fyra, står småföretagen för

den största andelen inkomstskatt, men det finns stora skillnader.

Mycket glädjande är Åre där småföretagen bidrar mest i inkomskatt, hela 42 procent. Genomsnittet för landets kommuner är 29 procent.

De sektorer som den kommunala inkomstskatten kommer ifrån är småföretag, företag som har mer än 50 anställda, offentlig sektor, övriga organisationer, pensionärer och andra.

– Med rapporten Välfärdsskaparna vill vi sätta fingret på hur viktiga småfö-

Jämtlands Tidning

retagen är och inspirera alla kommunala beslutsfattare att se vilka möjligheter som finns i att förbättra företagarklimatet i kommunen, säger Günther Mårder, vd i Företagarna.

Men det är fler kommuner i länet som ligger högt uppe i 2017 års ranking.

Näst bäst är Berg på 11:e plats och Härjedalen på 13:e. Sedan är det ett hopp till Strömsund som är 45:a, Krokom 74:a, Ragunda 93:a, Bräcke 100 och Östersund 233:a.

Stort budgetöverskott i Åre Missnöje bland politiker som ändå måste skära ner JÄRPEN (JT) Överskott i kommunen, samtidigt tvingas politiker fundera på att säga upp personal.

Missnöje bland nämnderna. Åre blev under 2016 utsedd till ”årets superkommun”, ”årets roligaste kommun” och ”årets elitidrottskommun.” Det gick också bra ekonomiskt och när resultatet för det gångna året räknades samman landade det på 42,2 miljoner kronor plus. Det innebär en positiv avvikelse mellan budget och resultat på 36,3 miljoner efter balanskravsjusteringar.

Därmed uppfyller kommunen med god marginal kommunallagens krav på balans mellan intäkter och kostnader. En av

orsakerna till det goda resultatet är engångsmedel som kommit in från migrationsverket genom flyktingsituationen 2015. Den totala summan för det var 28,2 miljoner kronor varav 26 miljoner intäktsfördes under 2016. Av dem har 18,8 miljoner kronor direkt eller indirekt påverkat integrationsarbetet. Under 2016 har antalet invånare fortsatt att öka, även under de tider på året där befolkningstalen brukar sjunka.

Med en ökande befolkning ökar också behovet av bostäder och samhällsservice – Vårt goda resultat visar på vilken fantastisk personal vi har.

När invånarantalet växer får vi förstås nya utmaningar som till exempel fler bostäder och ett ökat tryck på skolan, men det

är angenäma problem. Nu kommer vi att bygga nya hyresrätter och utbyggnad av förskoleplatser pågår, berättar kommunalrådet Peter Bergman.

Förra kommunalrådet Maria Stendotter, numera från oppositionspartiet Västjämtlands Väl (VV,) kan inte nog understryka vikten av att använda det goda resultatet på bästa sätt.

– Märkligt när man ena dagen sitter på barn- och utbildningsnämnden (BUN) och har ett budgetarbete för 2018, där skolchefen flaggar för att med den smala och otillräckliga ram, som finns idag, måste vi nog ställa in oss på att avskeda sex lärare och skolvärdinnan i Mörsil. Samtidigt har vi tagit del av Skolinspek-

tionens rapport om skolan som säger att barnen inte känner sig trygga. Ändå måste tydligen lärare och skolvärdinna avskedas.

Sedan sitter man på kommunfullmäktige dagen därpå och får ta del av årsredovisningen som säger att allt är så bra med ett plus på drygt 40 miljoner kronor. Ändå sitter vi faktiskt och slåss i BUN med att vi har för lite pengar.

– I BUN ifrågasatte jag varför vi ska sitta och diskutera en åtgärdsplan där vi ska avskeda personal i stället för att gå upp till kommunstyrelsen och ansöka om en utökad ram, men fick svaret av ordförande att det inte finns mer pengar, säger Maria Stendotter. Märkligt! Så länge jag arbetat inom politiken så har

Kommunalrådet Peter Bergman

Maria Stendotter från Västjämtlands Väl.

kommunen redovisat plussiffror år efter år. Det är inte så att vi saknar pengar. Titta på årets resultat. Det går bra för Åre kommun så jag begriper inte varför vi ska behöva traggla oss fram på det här viset HÅKAN TORESSON

Åre kommun i topp på FB-lista

Är femte snabbaste kommunen att besvara inlägg på Facebook JÄRPEN (JT) Ett analysföretag har kollat responstiden hos 219 av landets kommuner som har Facebooksida. Där framgår att Åre kommun är den fem raskaste kommunen när det gäller att svara på och reagera på inlägg.

– Vårt mål är att ta hand om frågor inom 24 timmar under den tid vi har öppet. Oftast svarar vi betydlig snabbare, men med de knappa personella resurser vi haft har det inte varit rimligt att utlova snabbare respons än så, säger Linn Nordlund, som hanterat kommunikationsfrågorna hos Åre kommun.

Hon har fram till i början av detta år varit ensam anställd inom kommunikationsområdet.

Numera har kommunen utökat tjänsten med en kommunikatör på heltid.

Något som ytterligare kommer att förbättra facebook-

kommunikationen med medborgarna.

– Facebook en av våra viktigaste kommunikationskanaler i dagsläget och vi arbetar med ständiga förbättringar för att föra dialog med samt nå våra medborgare på allra bästa sätt. Med förstärkning från vår kommunikatör har vi helt andra förutsättningar att utveckla vår närvaro på Facebook, säger Linn Nordlund.

Granskat 219 kommuner Analysföretaget uppger att man följt 219 kommuner varje dag under 2016 och bland annat tittat närmare på vem som varit mest aktiv, visat störst engagemang och svarat snabbast på inlägg.

Det har sammanställts i ett antal topp-5-listor och utges i en rapport med förhoppningen att sälja tjänster och utveckling av mjukvara till företag och organisationer.

Företaget analyserar dagligen

tusentals svenska sidor på Facebook, Twitter, Instagram och Youtube.

– De som håller en låg svarstid visar på att de har en aktiv närvaro i sociala medier och finns för att hjälpa kunden, medborgaren i detta fall. Men det visar även att de kan säkerställa en hög service, vilket möjligen är en viktig funktion mellan kommun och medborgare i dagens digitala samhälle, säger informatör Angelica Nyblom i analysföretaget Smampion.

I Facebook-undersökningen var Köpings kommun snabbast med att besvara inlägg och frågor inom 489 minuter. Åre kom på femte plats med en responstid på 819 minuter, vilket inbär att kommunen hör av sig inom 1314 timmar.

Vilken typ av frågor får ni på Facebooksidan?

– Det är en bred blandning och kan röra sig om allt från frå-

Sök efter personer, platser och saker

Åke

Startsida

Hitta vänner

Åre Kommun @arekommun Startsida Om

Gillar

Foton Gillar

Status

Följer

Dela

Foto/video

Skicka meddelande

Organisation

Evenemang Skriv någonting på den här sidan...

Videoklipp

Bjud in vänner att gilla den här sidan

Inlägg Välkommen till Åre kommuns Facebooksida.

Ställ gärna frågor, tyck till och lämna synpunkter här. Vi bevakar sidan vardagar mellan 08-16. www.are.se

Foton Skapa en sida

2 064 gilla-markeringar Ruth Ferreira och 7 andra vänner gillar detta Om

Visa alla Kundtjänst: 0647-161 00 Svarar vanligen inom en dag Skicka meddelande nu www.are.se Organisation Ansvariga

Inlägg från besökare

Ulf Johansson den 4 april kl. 09:55 Hej Åre Kommun! När kan ni tänkas börja sopa upp vinterns grus och ... Visa mer 1 gilla-markering Visa alla

Videoklipp

1 kommentar

Gilla · Kommentera

Develop Developed den 27 mars kl. 09:30 Hej Allihopa! Jag heter jafar . Jag kommer från Afghanistan . Jag bo... Visa mer Gilla · Kommentera

Andy Johansson den 27 mars kl. 08:21 Skäms! Låt Långforsen vara.

Gilla · Kommentera

Åres Facebooksida på femte plats. gor kring gatubelysning och snöröjning till vad lägenhetsavgiften på VA-fakturan innebär, svarar Linn Nordlund.

Och tillägger: – I vissa fall har medborgare velat diskutera enskilda ärenden vilket vi aldrig gör på Facebook.

Linn Nordlund, som ansvarat för kommunikationsfrågorna hos Åre kommun.

Då kontaktar vi dem personligen istället och det är klart, då faller de bort från svarsstatistiken men har istället fått svar genom personlig kontakt.

Jämtlands Tidning

15

13 april 2017

Länet

Febril verksamhet runt Åres nya översiktsplan

Samhällsbyggare Linda Forss, engagerad moderator på mötet i Hallen, som samlade 25 lika engagerade bygdebor. Kyrkoherde Kerstin Strömberg (mötessekreterare), Leif Svedin, Leif Lundholm och Britt-Inger Ferm. Foto Håkan Toresson.

JÄRPEN (JT) Just nu pågår en febril mötesverksamhet runt om i Åre kommun, mycket tack vare samhällsbyggaren Linda Forss och kyrkoherden Kerstin Strömberg, vilka tagit ett privat initiativ för att ge människor möjlighet att komma med synpunkter på den visionära översiktsplan som kommunen arbetat med sedan 2012. En vision som, enligt planen, utgår från dynamik, hållbar utveckling och delaktighet för att ge trygghet, framtidstro och livskvalitet.

Fram till början av maj är det sista chansen att komma med synpunkter för att kunna påverka. Linda och Kerstin såg det därför som viktigt att ordna

möten på olika platser för att få igång en process. Studieförbundet Vuxenskolan hakade på, gick in som medarrangör, ordnade affischer och spred budskapet genom sitt nätverk och Årebiblioteken ställde upp med lokaler som en del av sitt demokratiska uppdrag. Kalls intresseförening, Hallenbygden i Samverkan och Mörsil i Mitten anslöt sig också som arrangörer.

Linda Forss ser sig själv som samhällsbyggare med många funktioner. Moderator, producent, projektledare, sångerska, berätterska och infotainer, uppvuxen i Huså med mycket tid i sin morfars lanthandel Forss Livs, som kom att fungera som sambandscentral för bygden. Det

var där Linda lärde sig att aldrig krusa för att folk skulle vara lojala. Linda har kvar sin morfars firmanamn i sitt eget företag, vilket även nuförtiden kan stå som ett slags sambandscentral.

Kerstin Strömberg är kyrkoherde i Västra Storsjöbygdens församling och har tagit initiativet, tillsammans med Linda, av den enkla anledningen att hon ser sig som engagerad privatperson men som samtidigt förankrat engagemanget i församlingen.

– Jag tycker det är viktigt att kyrkan deltar i verkligheten och hjälper till att göra det möjligt för människor att mötas och diskutera en så viktig sak som översiktsplanen, vilket kommer att forma framtiden för lång

tid i kommunen, säger Kerstin.

Människor måste kunna känna att engagemang spelar roll och gör skillnad. Motsatsen leder till missnöje och populism. Demokrati är ofta ganska tålamodsprövande och långtråkigt men det är den enda vägen vi har om vi inte ska hemfalla åt ledardyrkan. Jag tycker det är otäckt hur det har blivit och jag pratar så ofta jag kan om att demokratin är vårt ansvar.

Som kickstart på processen har möten hållits i Kall, Hallen, Mörsil och Järpen med Linda som moderator och Kerstin som mötessekreterare. På det senaste mötet i Järpen hoppade kyrkoherden Ann-Charlotte HanssonBorgström från Kall in som sekreterare. Resultatet är långt ifrån

klart och flera uppföljningsmöten är planerade innan det blir dags för de olika bygderna att säga sitt.

Det så kallade utställningsförslaget, som är en reviderad upplaga av Översiktsplanens ursprungshandling efter remissvar och samrådsmöten på olika ställen i kommunen, ligger sedan 3 mars ute på samtliga bibliotek, på kommunens hemsida och är utskickad till en rad organisationer för att samla in medborgarnas, näringslivets och de övriga organisationernas synpunkter. De ska vara inlämnade skriftligt senast 5 maj och håller tidsplanen bör översiktsplanen vara klubbad och klar tidigt i höst.

16

13 april 2017

Jämtlands Tidning

Strömsund

Ulla Persson säger att hon inte så gärna går ut i skogen när björnen vaknat. Den syns ibland på gårdsplanen.

Post två gånger i veckan och snart ingen telefon Ulla, 83 år i Grytån klarar sig bra ändå GRYTÅN (JT) Två dagar i veckan kommer posten. Nästa år försvinner Telias kopparledning. Ulla Persson, 83 år, bor i sin föräldragård i Grytån och har ungefär en halvmil till närmaste granne.

En gång i veckan tar hon bilen och kör till Strömsund för att handla. Det handlar alltså om planering.

– Men jag har en liter mjölk i frysen om det skulle knipa. Och det är ju ingen idé att ha en dagstidning med två dagars postutdelning i veckan. Jag har ju TV och radio. Jag svarade på enkäten som gick ut från kommunen till äldre att jag vill kunna bo kvar

här så länge det går. Det kommer någon och hälsar på ibland, men jag trivs också att vara ensam. Jag har ju barn i Strömsund också.

Det är klart att jag blev orolig när Telia meddelade att den fasta telefonen kommer att upphöra att fungera nästa år. Måste jag flytta nu, tänkte jag. Men det måste väl gå att ordna på något sätt, säger Ulla Persson.

– Ibland är det täckning med mobilen, men man får inte röra sig hur som helst, säger hon.

Telia har meddelat sina abonnenter att det kommer att bli en ersättning t ex i form av en antenn som förstärker mobilsignalen. I hela Sverige är det 50000 abonnenter som berörs när kop-

parnätet ersätts av mobila lösningar. Post- och Telestyrelsen uppmanar dock personer som har trygghetslarm att kontakta sin kommun. Aki Järvinen, socialchef i Strömsunds kommun, uppger att man arbetar med frågan.

– Kommunen har gjort en inventering av vilka orter som har dålig täckning och har en dialog med PTS. I den upphandling som är på gång har vi ställt krav på kraftigare antenn. Det kan också finnas andra operatörer än Telia som kan ge ett alternativ, säger han.

TEXT OCH BILD INGER KRAFT ETZLER

FAKTA:

31 maj 2018 försvinner kopparnätet på följande orter i Strömsunds kommun: Alanäset, Bredkälen, Fjällsjösil, Fågelberget, Gisselås,Grundsjöby, Gussvattnet, Gärdnäsbyn, Görvikssjön, Hallviken, Havsnäs, Hillsand , Hocksjö, Håxåsen, Högbynäs, JOrmvattnet, Kakuåsen, Kärrnästet, Lidsjöberg, Lövberga, Norråker, Raftsjöhöjden, Risede, Rudsjö, Rörström, Sandmon, Stora Blåsjön, Strandliden, Svaningen, Södra Ön, Tullingsås, Tåsjö, Lövvik, Täxan, Vågdalen, Vängelsby, Västertåsjö, Yxskaftkälen, Äspnäs, Öjarn, Ön.

Jämtlands Tidning

17

13 april 2017

Besvikelse efter friande dom mot männen som sköt mot flyktingar

ÖSTERSUND/BACKE (JT) När den friande domen mot två män, hemmahörande i Backe, meddelades i slutet av mars var det många Backebor som blev upprörda och besvikna. De två männen, 41 och 71 år gamla, åtalades för att ha hotat och avlossat skott mot en grupp flyktingar. Östersunds tingsrätt gjorde bedömningen att bevisningen inte höll. Åklagaren i målet är Jenny Örn och hon överklagar nu domen, som också de berörda flyktingarna gör. Hon begär att hovrätten ändrar tingsrättens dom och att den yngre mannen döms för misshandel och att den äldre mannen döms för grovt olaga hot. Jenny Örn anser att tingsrätten gjort en felaktig värdering av den bevisning som lagts fram. Till JT säger Jenny Örn att det kan dröja lång tid innan målet kommer upp i hovrätten.

Strömsund

Husuthyrare i Backe har rena smekmånaden

Christine och Hartmut Barger som säljer tystnad.

SILSJÖNÄS (JT) För två år sedan kom ett driftigt entreprenörspar från Tyskland till byn, Hartmut och Christine Barger. Det började med att ett hus i Hoting köptes via en annons på internet. Där skulle det bli semesterbostad och pensionärsvistelse i framtiden.

Så dök det upp ett hus till, den här gången i Backe som nu skulle bli permanentbostad för en verksamhet med web-design. Till slut landade paret på Silsjönäs utanför Backe i ett hus som lämpade sig bättre för ett kontor.

Stark konkurrens i web-bran-

schen gjorde att paret Barger sadlade om och bedriver nu en växande turistverksamhet. Hartmut och Christine är friluftsmänniskor. Flera resor till Kanada bidrog så småningom till att paret hamnade i Strömsunds kommun.

– Norra Sverige har likheter med Kanada! Här finns tystnaden. Tyskland är överfullt, det är folk överallt. Det finns inget privatliv, säger Christine.

– Man måste ha förändringar!

Vi har nu fyra hus som vi hyr ut.

Två i Backe och två i Hoting, berättar Hartmut.

– Vi gör allting själva. Det är alltid mycket att göra med husen.

I Johannesberg finns ett hus som lämpar sig mer för uthyrning på sommaren, där ska jag fixa en del nu närmast. Jag har varit bonde, men det var länge sedan, men en bonde kan det mesta!

– När vi flyttade hit så var det många som log snett och sa att ”ni hittar aldrig gäster”, säger Hartmut, men vi gör annorlunda!

Vi har återkommande gäster varje år.

– Vi har till och med ett par som firar sin smekmånad i Backe, kompletterar Christine.

De flesta gästerna kommer med bil och första kvällen pustar de ut och sedan är det inandning

och tystnad! Besökarna kommer från hela Europa. Holländare, italienare, fransmän och schweizare har hittat till Hoting och Backe genom en helt igenom proffsig hemsida och Youtube.

Paret Barger beskriver hur gästerna reagerar på friheten, snön, vattnet och skogen. De ser det som urinvånarna kanske inte själva ser på samma sätt. Just nu väntas några gäster från Tyskland.

– Söker man på internet efter hus i Sverige kommer det upp en lång, lång lista. Det gäller att ligga i framkant, säger Hartmut.

Affärerna går runt.

– Vi måste ju försörja oss och nästa år kanske vi ska anställa en person för att hinna med allt, säger Christine, som har en bakgrund som ekonom.

Fritiden är knapp, men den glada S:t Bernhardshunden, skoteråkning på vintern och så paddling och promenader är det som gäller när ledigheten infinner sig.

Om och om igen upprepas det magiska ordet: Tystnaden!

INGER KRAFT ETZLER TEXT OCH FOTO

18

13 april 2017

Jämtlands Tidning

Härjedalen

1.

Ronny Dahl från Lillhärdal är landets bästa armbrytare i klassen -100 kg. Här sparrar han mot pappa Ola.

Ronny från Lillhärdal Sveriges bäste armbrytare LILLHÄRDAL (JT) 24-årige Ronny Dahl från Lillhärdal är länets starkaste man. I vart fall när det kommer till armbrytning. Ja, inte bara länets, utan landets starkaste. Ronny vann sitt femte SM i armbrytning för ett tag sedan och till hösten ska han representera Sverige i VM i Ungern.

Trots sina unga år är Ronny både erfaren och etablerad i den svenska armbrytareliten. Och han är förmodligen en talang utöver det vanliga. Redan i sin andra (!) armbrytartävling vann han SM-guld och sedan har det bara rullat på. Nu har han samlat på sig fem SM-guld, ett NM-guld och ett EM-brons och dessutom varit rankad etta i Sverige alla klasser inräknat!

– Ja, jag vet inte vad jag ska säga, jag har väl haft lätt för det

här och jag har ju rätt starka händer och underarmar med mig, försöker Ronny förklara sina framgångar.

Styrkan och musklerna har han förmodligen fått från sin pappa Ola som är en stadig bit och känd i byn för sin styrka.

Men styrka är en sak och naturligtvis viktigt i en sport som armbrytning. Men utan rätt teknik blir det inga framgångar.

Ronny försöker förklara och visa för JT:s utsände hur armbrytning fungerar. Och det är ingen enkel sak ska gudarna veta.

– Nej, själva armbrytningen är en komplex rörelse under mycket kort tid och det gäller att få allt att fungera på bara någon sekund, berättar Ronny.

Han visar på sin mobiltelefon några matcher och det är över så snabbt att man knappt hinner fatta att det är över.

– Det gäller att vara oerhört koncentrerad, man fattar motståndarens hand, placerar armbågen på plattan och när domaren ger klartecken gäller det att blixtsnabbt bryta ner motståndarens arm.

Ronny berättar att en jämn match kan räcka upp mot 30 sekunder, men det är mycket ovanligt och då ska de tävlande vara mycket jämnstarka och uthålliga.

Armbrytning är en sport med stora skaderisker om du inte kan din teknik. Ronny berättar att det ofta händer att överarmsbenet bryts av under matcher, just för att tekniken blir felaktig i det explosiva brytmomentet.

– Själv har jag inte råkat ut för det, men mina axlar och handleder har tagit stryk, säger han och vickar på högra handleden. Det knäpper oroväckande högt av

onaturlig broskbildning.

Ronny bor i Lillhärdal och jobbar borta på veckorna. Han tävlar för en klubb i Örnsköldsvik där han har sina närmaste träningskamrater.

– Det är väl det sämsta med att bo här, jag saknar sparring i träningen, menar Ronny som försöker träna på egen hand, både vad gäller styrka och teknik. Det går men är inte idealiskt. Pappa Ola får rycka in som sparring ibland, men då får pojken ta det lilla lugna i själva brytmomentet.

– Jag kan hålla emot så han får träna styrka och uthållighet, men i övrigt så har jag ingen chans, menar pappa Ola. Nu ska Ronny lägga sig i hårdträning inför VM i början av september. EM nu i maj är han också uttagen till, men det hoppar han över.

– Jag är helt enkelt för dåligt

Ronny Dahl har tillhört Sverigeeliten i många år. tränat för att möta de bästa i Europa just nu, erkänner han.

Armbrytning är ju en riktig machosport bland många unga män. Gärna på krogen med några öl innanför västen. Men att utmana Ronny, om du träffar på honom på krogen en kväll, är lönlöst.

– Jag har nog blivit både utmanad och provocerad ett antal gånger, men jag avstår. De allra flesta kan inte bryta arm och jag har ingen anledning att visa vad jag går för, menar Ronny och skrattar.

Alla guld, silver och bronsmedaljer talar sitt tydliga språk, det får räcka för Ronny.

JAN ENGSTRÖM

Jämtlands Tidning

19

13 april 2017

Kalops populäraste maträtten

SVEG (JT) Samhällsbyggnadsförvaltningens serviceavdelning vid Härjedalens kommun har haft en omröstning där in-

Härjedalen

vånare har fått lägga förslag till vilka köttgrytmaträtter som ska serveras inom äldreomsorgen och skolorna. 91 förslag lämnades in. Kalops blev populärast med 38 röster följt av 19 röster på gulasch, 18 röster pepparrotskött och slutligen 16 röster på dillkött.

Den 27 april kommer det att serveras kalops i skolorna, förskolorna, servicehemmen samt i matlådorna.

Härjedalen bäst i landet att ge flyktingar arbete

I tabellen ingår inte alla utlandsfödda, inte det stora antalet nordbor och personer från andra EU-länder som ofta har lättare än flyktingar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Skillnad i förväntad förvärvsfrekvens innebär att man tagit hänsyn till flyktingarnas vistelsetid i Sverige, vilken utbildningsnivå de har och förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden. Siffrorna gäller för 2015.

Källa: Dagens Samhälle.

SVEG (JT) Bland kommuner med max 15000 invånare är Härjedalen bäst i landet att ge flyktingar arbete. Det visar en sammanställning som SCB och tidningen Dagens Samhälle har gjort.

– En starkt bidragande orsak till detta är att vi är måna om att flyktingarna ska stanna och bli kommunmedborgare, säger kommunchef Gunnel Gyllander.

Sedan början av 1990-talet och

fram till och med 2015 har sammantaget över 400 000 flyktingar, eller anhöriga, kommit till Sverige. 54 procent av dem mellan 20 och 64 år hade ett förvärvsarbete 2015. I hela befolkningen var siffran 78 procent.

För personer med flyktingbakgrund har det varit lättast att få jobb i Stockholmsregionen.

Under tre år har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bearbetat siffror från bland annat

SCB. Man har vägt in tre avgörande faktorer: • hur hög arbetslösheten är bland svenskfödda i kommunen • hur länge flyktingarna har bott i Sverige • vilken utbildningsnivå de har.

I Härjedalen har man lyckats få 46,1 proc. av flyktingarna i arbete, vilket är en hög siffra sett över hela landet. Men man ligger hela 21 procent över den förväntade andelen som skulle

fått arbete. Kommunen har alltså lyckat få fler flyktingar i arbete än man förväntat sig.

– Som liten kommun tror jag vi har lättare att samarbeta mellan olika myndigheter och det privata näringslivet. Vi har också medvetet tagit ett samlat grepp om flyktingar som kommer hit och försöker på bästa sätt lösa deras situation, säger Gunnel Gyllander.

–Men framförallt är vi ju måna om att de ska stanna kvar i kom-

munen, vi behöver ju varenda arbetskraft vi kan få. Om vi som kommun, arbetsförmedling och privat näringsliv jobbar åt samma håll, blir också resultatet bra, menar Gunnel Gyllander. Även Åre, Krokom och Berg återfinns på tio-i-topplistan.

JAN ENGSTRÖM

20

13 april 2017

Jämtlands Tidning

Ragunda

Said Asghar jobbar med skulpturer och väver mattor.

Lida Sadat syr inte bara klänningar, hon är även flink i vävstolen.

Sara Lindström är handledare på Rondellen.

Mortezas knutna matta i härliga färger.

Vackert hantverk i Bispgården BISPGÅRDEN (JT) Sedan drygt två år bedrivs sysselsättning av diverse hantverk på Rondellen i Bispgården varje måndag.

Ett tjugotal asylsökande från Syrien, Afghanistan och Eritrea, träffas för att under ledning av Sara Lindström jobba med olika hantverk.

Det är framför allt två afghanska ungdomar som har visat mycket stort kunnande: Lida Sadat, som

både väver mattor av vanliga klädtrasor, men knutna på ett orientaliskt vis och dessutom syr klänningar med fantastisk precision och elegans, berättar Sara Lindström.

– Lidas dröm är att få uppehållstillstånd, att få jobba i Sverige med att sy upp klänningar efter egna idéer, berättar Sara vidare.

– Den andre är Morteza Golestani, som redan har väckt upp-

märksamhet i landet då han vann en tävling, ”Ung på landsbygd”, med ett sjuttiotal deltagare, med sina handknutna mattor av vanliga mattrasor, men på afghanskt vis. Dessutom gör han fantastiska mattor knutna av ullgarn med en enorm exakthet, berättar Sara Lindström vidare.

Morteza har även gjort en knuten matta på beställning, med ishockeyklubben MODO:s emblem som motiv, troligen en

present till ett fan. Morteza kommer under våren att ställa ut sina mattor tillsammans med andra konstnärer. Det är bara att hålla utkik efter plats och datum för utställningen, som med all säkerhet blir en upplevelse.

LENNART HOBRING TEXT OCH FOTO

Sara visar upp Mortezas knutna MODO-matta.

Jämtlands Tidning

21

13 april 2017

Sport

Svenska mästerskapen i skotercross avgjordes i helgen

De tävlande i dagens första klass, ungdom 14-16 år, väntar ivrigt på att starta.

ÖSTERSUND (JT) Årets skotercrosshändelse, Svenska Mästerskapen i skotercross, avgjordes lördagen den 8 april på Skidstadion i Östersund.

Finalen kördes tillsammans med Sverige Cup-finalen och knatterace. Trots snöbrist och dåligt väder på förmiddagen blev det ett lyckat arrangemang med publik i alla åldrar.

– Det ser inte bra ut, konstaterade arrangemangsansvarige Johan Olofsson på Östersunds Snöskoterklubb innan tävlingen.

Den snö som låg på Skidstadion i Östersund liknade mest en ”issörja” och räckte bara till grundstrukturen av banan, men tack vare lokala aktörer lyckades man hitta snö att toppa med. Natten

till lördag blev det minusgrader, vilket gjorde att bankroppen frös ihop.

– Det blev en bra bana, sa Johan Olofsson efter tävlingen.

Mycket lössnö, tungkörd, precis som det ska vara. Åkarna tyckte att den bjöd på en bra utmaning.

I Sverige Cup-finalen kördes tre klasser; Stock, Ungdom 14-16 och Ungdom 12-14. Alla startade med blankt blad, det vill säga att de inte tog med sig några poäng från tidigare tävlingar. Två kval kördes i varje klass och den med mest poäng efter de två kvalheaten blev vinnare i sin klass.

Med en temperatur strax över nollstrecket och snöblandat regn som föll tungt från himlen startade dagens första klass, ungdom 14-16. När speakern läste

upp resultaten från genomblöta papper stod det klart att Gustav Sahlsten, Umeå AK, var vinnare i klassen. Hemmaföraren Alexander Forsberg, Östersunds SSK, kammade hem en sjätteplats och klubbkompisen Max Lemnert hamnade på trettonde plats.

– Det känns lite sådär, sa Max Lemnert efter tävlingen. Skotern har inte gått så bra. De justeringar de gjort på förgasarna lämpade sig inte för dagens förhållanden.

När ungdom 12-14 hade kört sina två heat stod finske Otto Hyvärinen som vinnare.

Anton Karlsson, Åsarna SSK, siktade på en pallplats i Stock men råkade ut för incidenter i båda heaten som ledde till en trettonde plats av totalt 15 förare.

SM-finalen i Östersund inled-

des med Dam Stock där Ronja Renheim, Lima SM, hade med sig hela 90 poäng från de fyra deltävlingarna som körts i Mora, Njurunda och Piteå.

– Jag kom in i ledningen och ledde med elva poäng före Fanny Wikström, Infjärdens RSK, berättar Ronja Renheim. Jag tänkte att jag bara skulle köra mitt race, ta det lugnt och köra som jag brukar. Jag behövde inte ta några risker alls idag, det var bara att köra på säkerhet och köra så fort jag behärskade. Bästa länsförare i damklassen var Emilia Dahlgren, Team Walles, som hamnade på en tredjeplats.

Med sin strategi kammade Ronja Renheim hem SM-guldet, något hon väntat på i sju år.

I Pro Stock låg Andreas Mårten, Mora MK, i topp med 83 poäng inför starten i Östersund.

Tätt efter låg hedeåkaren Balder Näs, Team Walles MK, med 78 poäng, men efter att Andreas Mårten gjort en svag prestation i sista finalheatet, där han endast lyckades skrapa ihop sju poäng, gick Balder Näs i mål som segrare ackompanjerad av publikens jubel och visslingar.

– Jag försökte hålla jämn fart, inte tänka så mycket utan bara hålla mitt tempo, sa Balder Näs efter målgången.

I Pro Open dominerade John Stenberg, Lofsdalens SK, de tre första deltävlingarna, men efter ett maskinstopp i fjärde gick Nisse Kjellström, SMK Söder-

KNATTERACET I ÖSTERSUND – Intervjuer med tävlande

William Viklund är 6 år och säger att det är pirrigt i magen före tävlingen och han berättar också att han varit med i tre tävlingar förut. Han hoppas att det kommer att gå bra att köra.

Hela familjen har alltid varit motorintresserade säger pappa Mattias Viklund. Och mamma Emma Viklund säger att de åkt från Sundsvall. William kör en Polaris.

Adam Haglund är 6 år och har kört skoter i 4 år. Han tyckte att banan var bra men att ett stort hopp var svårare.

Han tyckte att han körde på bra och hoppas på en 1:a eller 2:a plats.

Kaspar är 7 år och har åkt bil ändå från grannlandet Norge för att vara med i tävlingen. Kaspar säger att det var nervöst men att han längtat efter att få vara med i tävlingen. Han kör en Arctic Cat och tycker att det är den bästa skotern.

ELEONORA LYRÉN STRANDBERG, 10 ÅR.

hamn, upp på 87 poäng. Därmed gick båda in i final med samma poängställning.

Efter dagens körning var banan sliten och förarna kämpade för att hitta bra spår. När dagens tredje heat var över skakade John Stenberg hand med Nisse Kjellström innan han åkte vidare för att bli omkramad och gratulerad till guldmedaljen i Pro Open.

Petter Engdahl överraskade i Fjälltoppslopp BRUKSVALLARNA (JT) Det bjöds som vanligt längdåkning i världsklass när Fjälltoppsveckan genomfördes i Bruksvallarna. Spännande värre var det i herrarnas masstart över 35 km på lördagen. Till slut blev det en spurtuppgörelse där Dario Cologna från Schweiz försvarade fjolårssegern.

Men den riktigt stora överraskningen var Petter Engdahl från Östersunds SK som spurtade till sig andra platsen, vilken sensation, medan veteranen Anders Södergren, Hudiksvall, blev trea.

På damsidan visade återigen årets genombrottstjej Ebba Andersson från Sollefteå återigen

vilket jättelöfte hon är och vann med över minuten före meriterade Anna Haag och här intog Ida Ingemarsdotter, Åsarna, sista pallplatsen.

I sprinttävlingen visade Stina Nilsson, Mora, sin kapacitet och tog hem segern före två Falun Borlängeåkare medan nya norska världsstjärnan Johannes Hoesflot Klaebo vann herrfinalen före Even Northug och Karl-Johan Dyvik.

Och i supersprinten vann till slut Stina Nilsson efter en stenhård fight med Ida Ingemarsdotter.

TEXT LEIF ERIKSSON, FOTO JOCKE LAGERCRANZ

Som vanligt stenhårda uppgörelser i alla klasser i Fjällstoppsloppet.

22

13 april 2017

Familj

Jämtlands Tidning

Korsord vinnare Vecka 13 1. Gunvor Dumky, Undersåker.

Jämtlands Tidning T-shirt; 2. Leif Pettersson, Bräcke.

Två trisslotter.

Facit V13

Tävling Skicka in korsordet senast den 25 april.

Vinnarna meddelas i tidningen den 28 april.

Du kan vinna 1. Jämtlands Tidning T-shirt*. Skriv din storlek. (* T-shirt finns i storlekar S, M, L, XL, XXL); 2. Två trisslotter.

Mejlas till tavling@jamtlandstidning.se eller postas till: Jämtlands Tidning Odensalagatan 39 C kv 831 47 Östersund

Namn ...........................................................

Adress .........................................................

En av våra högtider står för dörren och många får en långledig helg! Skriv in bokstäverna från korsordets ljusgrå rutor i rätt ordning i svarsfältet så får du veckans tävlingsord!

Evenemang

Radannonser

Välkommen att annonsera ditt evenemang som är öppet för allmänheten. Texten får innehålla namn, typ av evenemang starttid och plats. Information mejlas till evenemang@jamtlandstidning.se Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera innehållet.

22 – 23/4 Dansshow Show4all, kl.12.00, Storsjöteatern

Söndag 16/4

Lördag 22/4

Dans för alla, kl.18-21, Folkets hus, Strömsund

Brynolf & Ljung – Hokus Pokus Motherf*ckers!, kl.19.30, Sporthallen Dans till Sannex, kl.21.00, OSD

Fredag 14/4 Laxsjöpimpeln Långfredag, kl.11-13, Laxsjö Kougstapimpeln, kl.11.00, Kluk

Onsdag 19/4

Lördag 15/4

Torsdag 20/4

Pimpeltävling, Siljeåsen, kl.12, Siljeåsen Byaförening Påskpimpel, kl.11, Åkersjön Dans till Jannez , kl.22.00, Laxjö Bygdegård

Jan Lundgren Trio feat. Hannah Svensson - Jazz i Jemtland, kl.19.30, Gamla Teatern

Lunchkonsert – Jazzbandet Håttgåbben, kl.12.00, Gamla kyrkan

Söndag 23/4 Östersunds FK – IFK Göterborg, kl.17.00, Jämtkraft arena Dans för alla, kl.18-21, Folkets hus, Strömsund

27/4 Villaägarna Strömsunds Kommun Årsmöte Folkets hus Strömsund kl.18:00 Medverkande: Strömsunds kommunledning Anmälan senast 23/4: 070-6329950 072-2261189 Gott fika!

Onsdag 19/4 Vigge bingo, kl.18.30, Vigge bygdegård

lilla Caféet med charm

Vi erbjuda Smörgåsar,Tårtor, Kakor, Lunch, Catering, m.m.

Välkomna!

833 51 Hoting - Storgatan 16 - E45 - Tel. 072 226 864 6

Jämtlands Tidning

23

13 april 2017

Påsk

Påsktävlingen avgjord Fina färger och fräscha teckningar i påsktävlingen 1. Hedvig Jonsson, 9 år, Östersund. Två biobiljetter.

3. Zaria Slottsborg, 8 år. Östersund.

Två biobiljetter.

2. Sindri Andrason Hörnberg, 9 år, Frösön.

Två biobiljetter.

4. Edvin Slottsborg, 5 år, Östersund. Två biobiljetter.

5. Inez Thander, 8 år, Långsele.

Två biobiljetter.

24

13 april 2017

Jämtlands Tidning

Påsk

PÅSK-ÄGGSTRA Jämtlands Tidning

önskar alla läsare Glad Påsk!

Därför äter vi ägg i påsk I de flesta kristna länder äter man ägg under påsken. Ägget är en symbol för liv och för Jesu uppståndelse på påskdagen. Att påsken blivit den stora ägghelgen beror dels på att det var förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk, dels på att det började bli ljust igen på våra breddgrader, en signal till hönsen att det var dags att börja värpa igen efter vintermörkret. Plötsligt fanns det gott om ägg och man kunde ladda kroppen med välbehövliga vitaminer och proteiner. Under påskveckan äter vi runt 2000 ton ägg, dubbelt så mycket som normalt.

Bara under påskaftonskvällen beräknas det gå åt sex miljoner ägg i timmen.

Massor av näring Perfekt kokta ägget

Hur kokar man det perfekta ägget? Här är några tips.

Tiderna gäller när du kokar äggen så här: 1. Låt vattnet koka upp först, eftersom olika spisar värms upp olika snabbt.

2. Lägg ner äggen försiktigt i sjudande vatten - då spricker inte äggen!

3. Ta tid 4. Kyl ner direkt, i 2 minuter Medelstort ägg (M), ca 60 g - 7 minuter Medelstort ägg (M), ca 60 g - 9 minuter Medelstort ägg (M), ca 60 g - 11 minuter

Ägg passar till allt…

Ägg är ett mångsidigt livsmedel som kan ätas på alla möjliga sätt: rått, kokt, stekt, pocherat, som omelett, inbakat, inlagt… det är egentligen bara fantasin som stoppar användningsområdet. Passar lika bra till frukost, lunch och middag som till kvällsmackan, kanske i soppan, till sillen, fylld med en massa goda röror, ett måste till pytt-i-pannan, tillbehör i en sallad och inte minst som omelett.

Ett ägg är sprängfyllt med näringsämnen som alla är lika viktiga för att du ska må bra. Faktum är att den enda vitamin som saknas i ägg är C. Du får protein som bygger upp dina muskler och hela din kropp och järn som är viktigt för blodets förmåga att transportera syre. Vitamin A är bra för synen, tillväxten och kroppens försvar mot infektioner och sjukdomar.

Du får vitamin D och kalcium som bygger upp skelett och tänder och gör dig stark.

Vitamin B2 (riboflavin) håller din hy fräsch och bidrar till kroppens immunförsvar.

Du får energi. Varje ägg du äter ger dig ca 80 kcal (340 kJ). Dessutom innehåller äggvitan vitamin E, selen och zink.