vindkraft & förnybart
nummer 1 2017
Jämtlands län
n Byborna satsade sina sparpengar i en vindkraftpark Sid 6 n Härjeåns Energi satsar 350 miljoner i ett nytt kraftvärmeverk n Hett med solel även i mörkaste årstiden Sid 8
Sid 4
För 10 år sedan startade Hällingarna Vind på Ollebacken av Morgan Jonsson, Margareta Karlsson, Lars-Erik Mattsson och Örjan Österud. Nu vet vi hur det gått.
2
vindkraft& förnybart
Tidningen du håller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB i samarbete med Vindkraftcentrum.se. Tidningen går ut till alla hushåll i Jämtlands län. Syftet med tidningen är att visa vad som finns och vad som är på gång inom förnyelsebar energi i Jämtlands län.
Ledare.
100 miljarder ger
jobb och industri i Norrland
P
arisavtalet om en nödvändig klimatomställning är underskrivet. Nu ska det följas upp med nationella genomförandeplaner och de 100 miljarderna blir en väsentlig del av den svenska planen. I norr finns de glest bebyggda områden som tillåter storskalighet och än så länge räcker infrastrukturen i form av kapacitet i kraftledningar.
Utbyggnaden av vindkraften påverkar inte bara landskapet utan också möjligheterna till utveckling i de nordligare delarna, inklusive Jämtlands län. Enligt Vindkraftcentrums erfarenheter och kartläggningar av storskalig vindkraft ger de 100 miljarder kronorna: • 10 000 regionala årsanställningar fram till 2030 inom bygg och anläggning. • Drygt 20 000 regionala årsanställningar för drift och underhållsjobb. Här sträcker sig tidshorisonten längre eftersom verken har en drifttid som sträcker sig längre än till 2030. Det mesta av de här jobben utförs av vindkrafttekniker.
Idag arbetar 680 vindkrafttekniker i riket. Om politikens ambitioner fullföljs till år 2030 skulle det sysselsättas 1000 det året, företrädesvis norrut. Här läggs självklart in reservationer för teknikutvecklingen. En omfattande utbyggnad med stora behov av drift- och underhållstjänster kan i sin tur skapa arbetstillfällen inom forskning och produktutveckling. Utbyggnaden av vindkraften innebär en ordentlig utvecklingspotential, men innebär också en förstärkning av norra Sveriges konkurrensfördelar, grön och billig el. Investeringar på 100 miljarder kronor i vindkraft i Norrland förstärker möjligheterna till nyindustrialisering i landsdelen. Med ytterligt god tillgång på förnyelsebar el kan Norrland inklusive Jämtlands län bli ett självklart etableringsområde och centrum för elintensiv industri i Europa. Exempel är datacenterföretag, vätgasproduktion, framställning av batterier till elbilar samt plast- och kompositprodukter. För datahallar är ju dessutom vårt svala klimat en tillgång eftersom de behöver kylning. Om datan flyttar till Norrland slipper man transportera elen söderut med energiförluster till följd. I samband med etableringen av sådana datacentra sägs potentialen vara flera tusen arbetstillfällen. Energiomställningen ger utveckling!
Jämtlands län nr 1 2017
Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Layout och produktion: Robert Bolinder Försäljning annonser: Pobeda, tel tel 070-5747290 Kontakt: ralph@pobeda.se, www.pobeda.se
Skidgäster är positiva till vindkraft i Åre När 30 skidgäster i Åre får frågor om vindkraft är de påfallande positiva. Så även deras värd, Skistar. Men politiskt har en ansökan om Moskogen fortfarande potential att bli en het potatis. När snökanoner, pistmaskiner och belysning går för fullt förbrukar Skistar cirka 21 miljoner kilowattimmar vilket motsvarar årsproduktionen från 2,3 normalstora vindkraftverk. Till det kommer energiförbrukningen för gästernas resor, där 60 procent åker med egen bil. Vindkraft kan vara ett sätt att klimatkompensera för det. Bland 30 tillfrågade vinterturister i Åres backar skulle ingen tveka att åka till Åre även om det byggdes en vindkraftpark i närheten. Skistar som är största aktören i dalen säger sig också vara positiv till vindkraft, och stöttade bolaget JP Vinds tidigare planer på en vindkraftspark i Moskogen. Den gången stoppades planerna genom starkt motstånd och nya politiska vindar inför kommunalvalet 2010. Vid en rundringning till samtliga partier går det inte att få klarhet om majoriteten är för eller emot vindkraft i Moskogen, men frågan lever vidare genom att JP Vinds ansökan om en vindkraftpark ligger kvar. Det kan återigen bli en het potatis för våra politiker att hantera. TEXT OCH FOTO HÅKAN TORESSON
Skulle du låta bli att ta vintersemester i Åre om det låg en vindkraftpark någon mil utanför?
Familjen Krusvik, Bräcke Nej. En vindpark skulle inte påverka. Vi skulle åka hit ändå. Vi tycker de är fina.
Anne Midling, Trondheim Nej. Jag skulle naturligtvis åka hit ändå för det vore ju jättebra om Åre kunde bidra med grön energi.
Svenska miljöfordon säljs utomlands Det säljs fler personbilar än någonsin men ökningen av antalet fossilfria bilar går trögt i Sverige. Företag och myndigheter väljer fordon för alternativa bränslen tack vare skattelättnader – men sedan försvinner bilarna utomlands. Det visar en rapport från Trafikanalys. I slutet av 2015 fanns det bara 318 000 bilar, motsvarande sju procent, som kan drivas med ett alternativt bränsle. Försäljningen av etanolbilar har helt stannat av och kompenseras inte genom försäljning av elbilar, elhybrider, laddhybrider och gasbilar. Bilarna som fått sänkt förmåns¬värde eller super¬miljöbilspremie kommer inte ut på begagnatmarknaden. 95 procent av laddhybriderna samt 70-80 procent av el- och gasbilar säljs utomlands när leasingperioden tar slut, vanligen inom två år. Källa: Trafikanalys 2016:11
Etanolbilar fortfarande i majoritet i länet Antal elbilar nov 2016 Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Jämtlands län Källa: PowerCircle
19 7 6 24 2 12 43 217 330
Antal gasbilar 2015 Berg Bräcke Härjedalen
6 6 4
Krokom 36 Ragunda 0 Strömsund 9 Åre 11 Östersund 273 Jämtlands län 345 Källa: Trafikanalys
Antal etanolbilar 2015 Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Jämtlands län Källa: Trafikanalys
Ulf Andersson, Kramfors Nej. Kommer inte att låta bli att åka hit. Vindkraften kommer ju vara en bidragande energikälla i framtiden. Kanske inte den största men nog så viktig.
Peder Arvidsson, Trondheim Nej. Vi måste ju ha energi så vindkraftverk i Åre kan jag inte vara emot. Hade de byggt ett kolkraftverk i stället hade det varit värre.
97 105 155 272 71 136 150 1288 2274
Henrik Retrup, från Danmark men bor i Sverige Nej. En vindkraftpark några mil innan eller efter Åre är inget jag skulle tycka vore konstigt. Bara positivt.
Definition av förnybar
TORBJÖRN LAXVIK, VINDKRAFTCENTRUM.SE
För att en resurs ska få kallas förnybar måste den kunna omvandlas och återskapas av naturen själv. Hit hör exempelvis sol, vind, vatten, trä, mat, papper, bomull, kort sagt allt som ingår i det naturliga kretsloppet. Kol, olja, naturgas och kärnkraft (uran) är ändliga, därför att råvaran inte återbildas på miljoner år. Plast, glas och metall är inte heller förnybara, däremot återvinningsbara, under förutsättning att människan tar hand om processen.
WWW.LUNGSJON.SE
Välkommen på studiebesök till Scandinaviens största vindparksområde!
Vi erbjuder ett färdigt- eller skräddarsytt program till alla er som är intresserade av vindkraftetableringarna. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter och berättar om pågående projekt, samt besöker Scandinaviens största vindparksområde.
FÄRDIGT PROGRAM Lungsjöns Fritidsförening och närliggande byar berättar bl.a. om effekter av investeringar som ljud, ljus, tillgång till bredband, bättre vägar, uthyrning och ökad handel. Vi besöker även någon av SSVAB’s vindkraftsparker där de ger information, svarar på frågor och guidar en rundtur i parken. TID: Programmet är cirka 3 timmar, minimum 10 personer. SKRÄDDARSYTT PROGRAM För er som vill tar vi gärna fram ett anpassat program utifrån era önskemål. Det finns möjlighet till övernattning, måltider och kvällsprogram. Rum finns att hyra till hotellstandard, stugor m.m. Kontakta oss gärna för mer information och besök gärna vår hemsida www.lungsjon.se Staffan Magnusson, 070-334 06 79, staffan@lungsjon.se
Ny vindkraftsutbildning Vidareutbildning med specialisering mot vindkraft. 10 veckor för dig som är exempelvis montör, elektriker eller mekaniker. Skolan har många års erfarenhet av att bedriva vindkraftsutbildningar med gott resultat. Huvuddelen av före detta studenter jobbar idag i branschen. I kursen ingår bland annat Basic Safety Training enligt GWO och utbildningen varvar teoretiska med praktiska bitar. För mer information sänd dina frågor till campusvindkraft@stromsund.se
Lokal förankring av vindbruksprojekt Lungsjöns Fritidsförening arbetar via projektet Lokal förankring av vindbruksprojekt med att sprida erfarenheter och kunskap för möjligheter till bygdeutveckling i samband med vindkraftsuppbyggnad.
4
vindkraft& förnybart
Jämtlands län nr 1 2017
Härjeåns Energi tror starkt på pellets
– satsar 350 miljoner i nytt kraftvärmeverk FAKTA PELLETS Pellets är torkat, komprimerat trä, vanligtvis framställt av sågspån och i viss mån kutterspån. Pellets har en fukthalt på ca. åtta proc. Att jämföra med mycket väl torkad ved som har en fukthalt på ca. 18 proc. Ju högre fukthalt ju mer energi går åt till att koka bort fukten. Jämfört med vedeldning innebär eldning med pellets bättre förbränning och lägre utsläpp. Pellets är också klimatneutral då den mängd koldioxid som släpps ut när den eldas motsvarar den mängd som tas upp när trädet växer. Pellets används i pelletsbrännare som är monterade på olje-, ved- eller kombipannor eller i renodlade pelletskaminer. Vid byte från elvärme till pelletsuppvärmning minskar koldioxidutsläppet med ca. 50 gånger. Vid byte från olja till pellets minskar koldioxidutsläppet med ca. 170 gånger.
FAKTA KRAFTVÄRMEVERKET Eldas med torv och biobränslen (skogsflis och bark). Klarar fukthalt upp till 60 proc. Termisk effekt: 32 MW. Max el-effekt: 9,7 MW. Elproduktion ca 60 GWh/år. Värmeleverans ca. 30 GWh/ år. Skorstenens höjd 47 m (har avancerad rökgasrening).
Råvarulagret av sågspån är stort, mycket stort, upptar cirka 2 hektar yta.
Här växer det nya kraftvärmeverket fram som Härjeåns Energi bygger på industriområdet i Sveg. Om en dryg månad ska pannan lyftas in i det som just nu ser ut som ett stålskelett.
Pellets är den torraste bioenergiråvaran du kan använda. Fukthalten ligger på cirka 8 procent jämfört med mycket torr ved som har en fukthalt på cirka 18 procent.
Härjeåns Energi i Sveg tror på en stark framtid för pellets. Så stark att man nu bygger ett nytt kraftvärmeverk i Sveg för 350 miljoner kronor. Med det nya verket kan man producera betydligt större volymer av pellets till en lägre energikostnad. Och på köpet får man dessutom ett överskott på både el och fjärrvärme.
för att producera ånga som används för att torka pelletsen. Men även för att tillgodose anläggningens elproduktion, då ångan används för elproduktion i turbiner. Men kraftvärmeverkets kapacitet är så stor att man dessutom kommer att kunna leverera överskottsel ut till nätet samtidigt som man också kommer att öka leveranserna av fjärrvärme till Svegsborna av den ånga som återstår efter torkningsprocessen.
Härjeåns Energi är det nya namnet på det gamla företaget HMAB, Härjedalens Miljöbränsle AB, som startade i slutet av 1980-talet. Den fabriken byggdes för att producera torvbriketter till Uppsala Energi. Senare kompletterades anläggningen för att det också skulle klara av att tillverka briketter och pellets enbart av träråvara. – Vi har fram till nyligen varit specialiserade på att leverera till industrin. Men nu byter vi inriktning för att satsa på den privata marknaden, säger företagets vd
Anders Wiklund. – Vi kommer naturligtvis att fortsätta sälja till både stora och små företagskunder, men vårt fokus nu ligger på den privata marknaden, säger han.
För att kunna göra det bygger man alltså ett nytt kraftvärmeverk för 350 miljoner kronor. En jätteinvestering i Sveg där man redan nu är en betydande arbetsgivare. Investeringen ger i sig inte fler jobb vid anläggningen. Men under byggtiden kommer ett drygt 100-tal montörer och andra specialister beredas arbete fram till nästa höst, vilket kommer att gynna övriga näringslivet i Sveg. Produktionen av pellets kommer att öka från, för några år sedan 10 000 ton per år, till dagens 75 000 ton för att slutligen landa på runt 120 000 ton år 2020, enligt företagets beräkningar. För att klara den produktionsökningen bygger man alltså det nya kraftvärmeverket. Främst
Varför har man då så stor framtidstro på just pellets? – För att pellets är idag en etablerad produkt med en relativt stabil förbrukning. Vi bedömer att vår nya, stora effektiva anläggning gör oss konkurrenskraftiga att ta en del av den marknaden, menar Anders Wiklund. – Att sedan politikerna driver en omställning mot ett fossilfritt samhälle, bedömer vi kommer att skapa än mer efterfrågan på biobränslen. Pellets kom-
mer att vara en viktig pusselbit i den omställningen, framhåller Anders Wiklund.
Hela anläggningen byggs i ett högt tempo. Om en dryg månad ska den nya pannan lyftas in i kraftvärmehuset och nästa höst ska provdriften starta. – Vi kommer hela tiden att kunna producera pellets samtidigt som vi bygger ut anläggningen med ytterliga två pelletspressar, säger Anders Wiklund. Härjeåns Energi har idag hela Sverige som marknad. Varje dag lämnar mellan två och åtta lastbilar fabriken fullastade med pellets, antingen i plastsäckar på pall eller i bulk. Pelletsen säljs via återförsäljare inom byggvaruhandel, men försäljningen via webben ökar stort. Man har byggt upp åtta bulklager runt om i landet varifrån leverans sker direkt hem till kund. JAN ENGSTRÖM
Detta är en annons från
Vindkraft, nyttig för miljön, bygger infrastruktur och skapar jobb
J
ämt Vind arbetar med att projektera vindkraft i Sverige med tyngdpunkten i Ragunda och Bräcke kommun. Jämt Vind startades 2010 och vi är idag 5 heltidsanställda som jobbar med projektering, mätning, marknadsföring och sälj. Vi har kontor i Göteborg och i Hammarstrand (Jämtvindshuset). Grunden för vår verksamhet är att Riksdagen beslutat att våra myndigheter ska hantera en vindkraftutbyggnad på upp till 28,4 TWh till år 2020, den sk. planeringsramen. Utifrån detta vill vi arbeta för att vårt län med dess många fina lägen för vindkraft, är delaktig i den omställning till förnyelsebar energi som våra politiker beslutat om. Miljön och ren energi är med hänsyn till klimatmålet och den inverkan vi människor redan har haft på den globala miljön, kanske den viktigaste frågan vi människor har att ta ställning till idag. Därför är det med stolthet Jämtvind arbetar för att göra länet, Sverige och
Världen klimatsmartare. Idag har vi bygglov för sju projekt med sammanlagt 42 turbiner. Vi har också ytterligare tre vindkraftparker med 40-talet verk under utveckling. Under 2015 producerade vindkraften i Sverige 16,6 TWh el, och hade en installerad effekt på 6 029 MW. Det utgör cirka 12 procent av den svenska elanvändningen. Vi har alltså en bit kvar för att nå målet. Utbyggnaden av vindkraft ger nya möjligheter och nya jobb. Inte bara under byggtiden utan också när vindkraftparkerna står färdiga. Ersättningar från vindkraftparkerna till markägare innebär skatteintäkter till kommunen. Bygdemedel från vindkraftparkerna kommer byarna till godo. Utbyggnaden av kraftnät sker i samverkan med bredbandsutbyggnad. Vindkraften ger utveckling på landsbygden med fler arbetstillfällen, bättre bredband och skapar möjligheter både för befintliga företag och nyföretagande.
Låt oss göra en jämförelse med turistlänet Gotland. Gotland är till ytan ungefär lika stort som Bräcke kommun. Antal invånare på Gotland är 57.000, att jämföra med 7.000 i Bräcke. År 2014 fanns 170 vindkraftverk på Gotland, Planen är att bygga ut vindkraften med ytterligare 400 vindkraftverk. Gotland kombinerar årligen 2 miljoner turister med sina satsningar på vindkraft. Idag har vi 359 vindkraftverk i drift i länet. Det är klart med tillstånd för ytterligare 345. I Jämtland har vi unika möjligheter att bygga miljövänlig elproduktion för framtiden. Låt oss göra det! För framtidens jordklot som våra barn ska ta över. Jämtvind vill med sitt arbete inom vindkraften vara en del av den framtiden. Därför satsar vi på att med vårt arbete utveckla länet och skapa nya möjligheter för arbete och företagande.
Jämtvind gör noggranna vindmätningar under flera år för att se att maximala vindförhållanden råder på de platser där vindkraftverk ska byggas.
Vi tänker på helheten. Du ska må bra både hemma och på jobbet – oavsett om du jobbar på höga höjder eller nere på golvet. Det är företagshälsovård när den är som bäst. www.stromsundshalsan.se Telefon 0670-127 25
Ni som letar vind FOTO Torbjörn Bergkvist
Vi har bra vindlägen och är en erfaren och pålitlig partner! Hör av er om ni vill utveckla förnybar energiproduktion tillsammans med oss. Milan Kolar, Vindkraftschef SCA Energy | 060-19 30 00
Service & reparationer Maskin / Entreprenad /Skog Svetsning / Svarvning/ Hydraulik / Slangar mm SCA ENERGY
www.scavind.com
Vi sitter i nya lokaler: Industricentragatan 10 833 93 STRÖMSUND
Tel: 0670-61 11 69 Fax: 0670-100 86 Journr: 070-219 99 39, 070-326 72 85 Välkomna!
foTo: S.ADelHulT
Hållbar hälsa för alla
6
vindkraft& förnybart
Jämtlands län nr 1 2017
Motvind i Dalåsen – ansökan dras tillbaka När planerna på vindkraft i Gräftåvallen-Storgräftån presenterades 2012 var Bergs kommun positivt inställd. Men en stark opinion och namnlistor mot bygget har nu lett till att kommunstyrelsen säger nej och därför drar bolaget tillbaka ansökan. – Vi tycker så klart att detta är mycket tråkigt, säger Kristian Einarsen, styrelseordförande för Vindkraft i Dalåsen AB. Enligt uppgift bygger beslutet på en stark opinion som till stora delar vänder sig mot förändringar i landskapsbilden. Därför ser vi som enda lösning att återkalla vår ansökan om tillstånd att anlägga parken.
Byborna satsade sina sparpengar i en vindkraftpark I september var det prick 10 år sedan Hällingarnas vindkraftverk stod klart. – Vi har bra vindförhållanden här på Ollebacken, bland de bästa i Sverige. Produktion och teknik fungerar utmärkt, men elpriset har varit för dåligt på senare år, summerar Morgan Jonsson som ingår i styrelsen och är en av eldsjälarna. Det var Morgans syster, Margareta Karlsson, som tog initiativet. Hon tyckte att landsbygdens invånare själva ska göra sig nytta av bra vindlägen, istället för att sälja dem till utländska investerare. Med hjälp av Lars-Erik Mattsson som driver en redovisningsfirma kom de fram till att bygget skulle kosta 9,5 miljoner. Det var pengar som ingen av dem hade – men kalkylen visade också att satsade pengar kunde vara återbetalda på 10 år. Margareta ringde runt till vänner, föreningar och grannbyar och bjöd in till möte. Så småningom hade 60 personer köpt totalt 900 andelar för 5000 kronor styck. På så vis fick man ihop 4,5 miljoner kronor i eget kapital. Resten lånades i bank och dessa andelar ägs av föreningen. När vindkraftverket stod klart i september 2006 kopplades det in på det ordinarie elnätet.
– Från början sålde vi strömmen till Jämtkraft och varje delägare fick kvitta intäkterna mot sin egen faktura. Vi hade ett bundet pris på 58 öre per kilowattimme och certifikaten gav 30 öre extra. Det var en bra affär, konstaterar Morgan Jonsson. De tre-fyra första åren var lönsamma, rent av bättre än väntat med en avkastning på närmare 10 procent på satsade pengar. Sedan ändrades förutsättningarna. – De senaste åren har vi sålt ström till ett elhandelsbolag i Danmark. Vi har betalat tillbaka två tredjedelar av lånet och börjat återbetala insatser till medlemmarna. Men det går sakta eftersom elpriset är lågt. I fjol sommar var det 7 öre… I år har det inte sjunkit under 22 öre, och just nu är det bra eftersom det regnat så lite. Att oljepriset stiger påverkar också elmarknaden eftersom en del kraftverk eldar fossila bränslen, säger Morgan. Hösten 2011 stod ytterligare sex vindkraftverk klara intill det första i Ollebacken. De ägs av cirka 340 privatpersoner och ett 40-tal företag. Ytterligare fem verk är projekterade men ännu inte sålda. Örjan Österud är en av delägarna. Hur skulle han råda andra i dag? – Om jag hade vetat då vad jag vet
Fyra styrelseledamöter i Hällingarna Vind när verket stod klart 2006: Morgan Jonsson, Lars-Erik Mattsson, Margareta Karlsson och Örjan Österud nu, så skulle jag fortfarande ha gått med, men jag skulle ha satsat mindre pengar för det tog hårt på likviditeten och mina möjligheter att göra andra investeringar. Av ideologiska och miljömässiga skäl är det helt rätt att äga egen, ren energi, men
ekonomiskt är det inte lika självklart. Nu har verket fortfarande 15-20 års livslängd kvar så avkastningen över tid kan fortfarande bli bra, säger Örjan Österud.
entreprenörer efterlyses Byar får återbäring på Jämtländska Vindkraft för 17 miljarder vindkraften i Lungsjön byggs i Tröndelag Lungsjön utanför Ramsele ligger intill Skandinaviens största vindkraftsområde – och här får byarna både återbäring och bättre infrastruktur. – Vi förstod att vi inte kunde stoppa bygget så i stället bestämde vi oss för att göra något positivt av det, säger Staffan Magnusson. Staffan är ordförande i Lungsjöns fritidsförening som även omfattar byarna Hocksjön, Rensjön, Myrdalen och Västvattnet. 0,2 procent av vindkraftverkens produktion, räknat i pengar, ska gå tillbaka till Lungsjön och grannbyarna i Sollefteå kommun. Vindkraftverken på Björkhöjden började byggas 2013 och invigdes i år. Det är 90 vindkraftverk på Björkhöjden och med vindkraftsområdena Ögonfägnaden, Stamåsen och Mörttjärnberget är det totalt 186 vindsnurror. – Pengarna ska gynna framtiden och utvecklingen av bygden. Vi kommer
till exempel att kunna satsa på öppna landskap, inflyttning och få byarna här levande igen, säger Staffan Magnusson. Viss utdelning har de boende redan fått. Vägen till Ramsele som tidigare var usel fixades till så att lastbilarna kunde ta sig upp med de tunga delarna till vindkraftverken, och det gagnar både lokalbefolkningen, skogsnäringen och turismen. Byn har fått bättre mobiltäckning, till och med 4G, och fiber indraget till rena reapriset. – Vi befarade att bygget skulle påverka oss negativt. Men det har det inte gjort. Vi har 20 inflyttade under de sista fyra åren. Vi har haft problem med för högt ljud från några av vindkraftverken som ligger för nära de boende, men det jobbar Statkraft och SCA Vind hårt med att lösa. De lyssnar och tar oss på allvar, säger Stefan Magnusson i Lungsjöns Fritidsförening.
Projektledare Torbjörn Laxvik, Vindkraftcentrum konstaterade att länets entreprenörer är heta i Norge.
Björn Solberg är kontraktsledare inom vindkraftsupphandling hos Statkraft.
Jobbchans för entreprenörer när Statkraft bygger i Tröndelag Statkraft bygger vindkraft för 17 miljarder och listan över tjänster som behövs kan göras lång.
servicemäklare till exploatörer som Vattenfall och Statkraft. De letar lokala entreprenörer på uppdrag. Tjänster som efterfrågas är alltifrån rena byggarbeten till kringtjänster som kläder, mat, frisering, städ, boende, och så vidare. – Fråga exempelvis järnhandlarna som finns runt de projekt som vi varit inblandade i. De har fått en mycket positiv utveckling av vindkraften, säger Sören Björklund, vd på Arctic Wind Solutions.
– Nu gäller det att anmäla intresse. Många företagare i Jämtland Härjedalen har erfarenhet av att jobba med vindkraftparker, så de är heta i Norge, säger Torbjörn Laxvik, projektledare på Vindkraftscentrum. Arctic Wind Solutions är en sorts
BETONG OCH CEMENT ÄR VACKRA ORD I VÅRA ÖRON I över 40 år har vår familj tillägnat detta material mycket tanke och uppmärksamhet. Vi tycker att det är ett helt fantastiskt material som har spännande och unika egenskaper. Ett material som kan skapa allt från hållbara grunder och fundament till stora vindskraftverk till vackra lösningar för trädgårdsmiljöer. Vi har stor erfarenhet och mycket kunnande som vi gärna delar med oss av. Kom till oss med dina frågor och funderingar, vi har nästan alltid en gjuten lösning…
DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN JÄMTLANDSVÄRME AB
Vi sprider värme i Strömsunds kommun
www.pilgrimstad-cementvaru.se Växel: 0693-310 49
Berg- och gruskrossning med moderna, transportabla verk...
Richard Persson, vd för Jämtlandsvärme diskuterar hur arbetet ska läggas upp med Anton Olofsson och Ulf Olofsson
Vi har egna täkter i Binböle, Kallsta och Torsboda!
Får vi värma dig? Jämtlandsvärme AB är ett kommunalt Fjärrvärmebolag som ägs av Strömsunds kommun.
FRÖLÉN KROSS AB
www.frolenkross.se Frågor och best; Maria 0611-214 40, 070-654 72 70
Vi levererar fjärrvärme till kunder i tätorterna Strömsund, Hammerdal, Hoting, Rossön, Backe och Kyrktåsjö. Hösten 2017 kommer vi även att bygga fjärrvärme i Gäddede.Våra vinster går till investeringar i att göra vår produktion säkrare och till att bygga ut till fler kunder. Vi arbetar kontinuerligt med att
minska miljöpåverkan i produktion och leveranser. Av levererad värme kommer ca 96 procent från fasta biobränslen så som skogsflis, pellets, sågspån och kutterspån. Vi levererar ca 51GWh till 410 kunder i kommunen. Vi vill inte bara värma dig utan även få dig att trivas både som kund och som boende i kommunen. Därför jobbar vi lite extra med inflyttning och integration. Alla ska känna sig värmda hos oss.
Vi... • Bygger och underhåller kraftledningar • Förlänger kabel och slang i jord • Bygger bredbandsnät – mycket i sambyggnad med kraftledningar och befintliga ledningar • Bygger miljövänligt
Adress: Östersundsvägen 63, 836 31 Lit www.hjorts.se Tel: Tommie +46 (0)70-3455171 Mail: bodil@hjorts.se
Det omöjliga tar bara lite längre tid!
Med mer än 25 år i branschen , en modern maskinpark och med vår personals samlade erfarenhet på över 200 år kan vi med gott samvete säga att allt är möjligt. Vi bygger www.markentreprenader.se all nödvändig infrastruktur för din Vindpark
Sol, Vind & Vatten jemtel.se
Gräver - Schaktar - Fraktar Väg - Kabel - Linjebyggnader Johnny Backman 070-5451049, Pär Backman 070-5451287, Hara 275, 83294 Orrviken
8
vindkraft& förnybart
Jämtlands län nr 1 2017
Hett med solel även i mörkaste årstiden
Nya husen i Remonthagen i Östersund förses med en anläggning på 11 kW . Vanliga frågor Vad kostar det? Det beror på anläggningens effekt. Du kan installera motsvarande villans årsförbrukning, om den ryms på taket. En nyckelfärdig anläggning på cirka 7 kilowatt tar omkring 45 kvadratmeter yta, kan ge cirka 7000 kilowattimmar per år och kostar omkring 150 000 kronor inklusive moms.
Är det lönsamt?
Ja, miljömässigt är det lönsamt från första kilowattimmen och på längre sikt är det även lönsamt ekonomiskt. En beräkning görs i varje enskilt fall. I vissa fall kan det vara viktigare att exempelvis isolera vinden eller byta till värmepump. Jämför även avtal. Med skatteavdrag och elcertifikat kan värdet vara upp till 1,50 kr per kilowattimme.
Får man bidrag?
En privatperson kan få 20 procent i bidrag om anslaget räcker. Handläggningstiden kan vara 1-2 år, så rekommendationen är att inte räkna med det, utan hellre se det som en bonus. För privatpersoner finns även möjlighet att få rotavdrag. Ett företag kan få 30 procent i stöd men måste då avvakta beslut innan bygget inleds.
Thorsten Handler monterar solceller på en lada i Söderhögen, i Bergs kommun.
Intresset för att producera egen el ökar snabbt bland både privatpersoner och småföretag. Det kallas mikroproduktion och har blivit hett. – Vi har fulltecknade veckor, och snart är det vår och högsäsong igen, konstaterar Thorsten Handler som projekterar och monterar solcellsanläggningar hos JN Solar. – Det växer så det knakar. Vi får två-tre förfrågningar varje dag även nu i december, säger Arne Jansson som arbetar med elhandel och affärsutveckling hos Jämtkraft. – Vi har svårt att hinna med, säger Markus Grängzell vid Fyrfasen Energi och Härjeåns nät. Även hos BTEA märks intresset tydligt. På två år har antalet anläggningar med småskalig produktion ökat från 4 till 28. Härjeåns uppskattar att de har ungefär lika många. Jämtkraft har redan
över hundra. Den allra största ökningen är solel. – Vi köper bara förnybar el från sol, vind, vatten och bioenergi från träindustrin, säger Markus Grängzell. I Jämtkrafts nät finns även någon biogasmotor. – Som elnätsägare är vi skyldiga att ansluta mikroproducenter. Vi byter mätare så att det går att avläsa exporten ut på nätet, och det gör vi gratis, förklarar Jörgen Mattsson som är VD vid BTEA. Från januari 2015 har Jörgen fört statistik över hur stort mikroproducenternas överskott är. – Det är inga jättesiffror, den mesta energin förbrukas ju på den egna fastigheten, säger Jörgen Mattsson. I somras låg det sammanlagda överskottet från BTEA:s mikroproducenter på runt 20 000 kilowattimmar i månaden, för att under senhösten sjunka till under hälften. I januari orkar stapeln
knappt upp över baslinjen i diagrammet men redan i februari börjar anläggningarna ge överskott ut på nätet igen. Inspirerade av Elon Musk har en del solcellsägare funderat på att skaffa batterier för att kunna spara överskottet lokalt. Elbolagen vill hellre att nätet ska användas som ”batteri” men det har varit svårt att hitta en bra lösning. – Batterier i den storleken är kostsamma, och det man egentligen vill är ju att spara energi från sommaren när man har överskott, till vintern då man behöver den. Nu kan vi erbjuda mikroproducenterna ett avtal där vi lagrar överskottet och ger tillbaka elen under vinterhalvåret. Det är en tjänst som vi tar 20 kronor i månaden för. Vattenmagasin är ett bra sätt att lagra energi, säger Arne Jansson. Alla elbolag och solcellsleverantörer har information på sina hemsidor (sök på mikroproduktion).
Funkar det på mitt tak?
Troligen. Det behöver inte vara rent söderläge, sydöst och sydväst fungerar också. Taket bör inte skuggas av träd eller byggnader. Solceller kan monteras på de flesta takbeläggningar, papp, plåt, tegel. Har du plats på en vägg eller på marken kan det vara ett bättre alternativ.
Hur ansluter jag?
Kontakta en behörig elinstallatör eller solcellsleverantör som hjälper dig. Måste jag skotta snö eller putsa bort damm? Om du gör det så kommer produktionen igång fortare men risken finns att ytan skadas. Materialet gör att snön släpper snabbt när solen börjar ge effekt.
Mikroproduktion En mikroproducent är en anläggning som är fast ansluten till elnätet och som: • under ett år är nettoförbrukare, alltså förbrukar mer el än vad den producerar • har inmatning och uttag i samma punkt • har en installerad effekt som är mindre än 43,5 kW • har en huvudsäkring på max 63 ampere.