Kyrknytt 3 2012

Nr 3 2012

KYRKNYTT Församlingsblad för Hultsfred Vena Lönneberga

Vigsel, en tradition i ständig förändring

Dogge: Hela mitt liv är en bön Trosbekännelsen

Erikas berättelse

Ledaren • Ordlista från A-Ö • Korsord • Notiser • Sommarens Gudstjänster

Ledaren

Foto: Agneta Håkansson 2

Framtidens

Gudstjänst

H

ade tidig semester i år.

Många välsignelser med det. Lyckades t.ex. pricka in regnperioden, så jag inte kunde göra allt målningsarbete utomhus, som jag så ambitiöst planerat. Kunde istället med gott samvete läsa goda böcker.

Började arbeta när värmen och därmed också myggen kom. Då var det verkligen lycka att få sitta på ett myggfritt luftkonditionerat kontor. Tidig semester innebär också att man kommer tillbaka till arbetet den tid då många andra fortfarande är lediga. Det ger ett annat sätt att arbeta på och möjlighet att i någorlunda stillhet förbereda den fantastiska hösten.

Hösten, som i bästa fall ger den där känslan av nystart och nya möjligheter.

Det händer verkligen mycket i Svenska kyrkan i höst. På riksnivån kommer det att tas beslut om den framtida organisationen av bl. a. församlingar och pastorat och lokalt fortätter arbetet med sammanläggning av de fyra pastoraten i Hultsfreds kommun till ett. Målet är att hitta ett sätt att arbeta, som fortfarande är nära livet i den lokala församlingen, och där vi genom att samverka med varandra, kan ge t.ex. prästen i den lilla församlingen ännu mer tid till det som är församlingens liv och verksamhet lokalt.

En annan spännande sak är att förslaget till nya gudstjänster i Svenska kyrkan, som jag skrev om i våras, offentliggjordes under försommaren. Hultsfreds församling är en av 20 remissförsamlingar i Linköpings stift. Det ger oss en unik möjlighet att fördjupa och intensifiera vårt arbete med söndagens gudstjänst. Det här är ett stort och viktigt arbete med enorm betydelse för kyrkans liv och identitet. Jag kommer därför att fortsätta på den linje som jag slog in på i förra Kyrknytt och lyfta fram viktiga delar i handboksarbetet. Läs också gärna igen del I av Framtidens gudstjänst som jag skrev i ledaren i försommarens Kyrknytt. Om Du inte har sparat den så finns den på vår hemsida www.svenskakyrkan.se/hultsfred.

I inledningen till handboksförslaget står det: ”Den söndagliga gudstjänsten – den vi kommit att kalla högmässa – har ett grundläggande skeende, ordo, som kan kännas igen i kyrkor över hela världen och i kyrkohistorien. Skeendet återfinns i gudstjänstens grundläggande handlingsmönster: gudstjänsten firas på dopets grund, människor samlas på uppståndelsedagen, ber, sjunger, lyssnar till och tolkar ordet, firar nattvardens måltid och sänds ut i förnyat liv och medmänsklighet.” De fyra huvuddelarna i gudstjänsten kallas i handboksförslaget för: Samling, Ordet, Måltiden och Sändning. På detta sätt betonas att mässans huvuddelar är fyra sammanhållna skeenden.

KYRKNYTT NR 3 2012

Del 2

I förra numret av Kyrknytt tog jag upp den första av gudstjänstens fyra delar, Samlingen. Det är nu dags att titta närmare på del två och tre. Ordet och Måltiden.

Handbokskommittén beskriver ”Ordet” så här: ”I Bibelns ord och berättelser möter vi Gud. Gud talar också till oss i och genom våra liv. Bibeltexter, böner, predikan, sång och musik samt kroppens och rummets många språk blir byggstenar i dialogen mellan människa och Gud. I Ordet utmanas människan att komma med det som är hennes eget och möta Guds tilltal och nå fördjupning och få nya perspektiv. Gud talar och vi talar i bön och eftertanke. I alla predikningar finns en samtalets dimension, när Guds tilltal möter lyssnarens gensvar, motstånd eller nya reflektioner. En växande erfarenhet i Svenska kyrkan är att predikan fördjupas när deltagarna får möjlighet till egen reflektion kring budskapet. En framväxande tradition är därför att ge utrymme för eftertanke, till exempel under instrumentalmusik eller tystnad, efter predikan.

I gudstjänstens enskilda och gemensamma bön finns rum för att be till Gud för medmänniskor, aktuella företeelser, miljöer, för kyrkan och för hela skapelsen. Vi kan också be om och ta emot Guds förlåtelse.”

Och ”Måltiden” beskrivs: ”I måltidens bröd och vin ger Gud sig själv åt oss i Jesus Kristus. Vi får bära fram våra liv i tacksamhet för Guds gränslösa kärlek, manifesterad i Jesu kors och uppståndelse. Allt detta aktualiseras i nattvarden. Nattvardens måltid, eukaristin, är ett kärlekens mysterium. Det brutna brödet förenar oss med Gud och med människor i alla tider och över hela världen. Nattvarden uttrycker att människan är mottagen och älskad av Gud som hon är, med brister och möjligheter, med sitt mörker och sitt ljus. Nattvarden bryter ner gränserna mellan tillräcklig och otillräcklig. Detta hör till försoningens hemlighet.

När vi bär fram bröd och vin kan vi också bära fram gåvor av våra materiella tillgångar. Detta är ett tecken på vår solidaritet med alla människor.”

Försöksverksamheten med förslaget till den nya kyrkohandboken börjar den 1:a advent i år. Det kommer att påverka alla gudstjänster i Hultsfreds församling, alltså även begravningar, vigslar och dop mm. När det gäller arbetet med gudstjänsterna kommer vi redan under hösten att ge möjligheter till att få veta mer om vad det innebär. Ska vi på ett bra sätt kunna utvärdera de nya förslagen så är en absolut grundförutsättning att vi är många som tillsammans firar den gudstjänst som gör oss till kyrka här och nu.

Med tillönskan om en välsignad höst!

Jan Carlsson

kontraktsprost och kyrkoherde

Dogge: Hela mitt liv är en bön Familjen, musiken, modet, pengarna och styrkan.

Men också för parkeringsboten och bortgångar.

Dogge Doggelitos böner innehåller alltid tacksamhet till Gud - i med och motgång.

Text och Foto: Karolina Adlarson Guldsmycket runt Dogges hals föreställer Jesu tårfyllda ansikte. Ett halsband som betyder mycket för honom, precis som de över tvåhundra ikonerna därhemma.

– Vart jag än vänder mig vill jag se in i Guds ögon. Det ger mig kraft att stå emot det onda utanför dörren, men även att dela med mig av mitt hjärta till allmänheten.

Och Dogge ger ut ofta och mycket. Som multikonstnär är han bland annat skådespelare, modell, rappare, föreläsare och inspiratör.

– Det är Gud som gett mig gåvan att lysa på scenen i över tjugo år. Jag är övertygad om att jag har orkat med stressen av att ständigt leverera för att jag har en tro att luta mig mot.

Få inre styrka För Dogge innebär tron att inte vandra ensam och att få inre styrka.

– Det är där jag har källan till mitt skapande och den ger kärlek, hopp, kraft och mod att gå den smala vägen. Jag har många gånger blivit lockad av Lucifer att gå den breda vägen, som är sidospår från Guds plan. Han har lockat mig bort från musiken, in i bland annat kriminalitet och droger. Men då har jag bara gått i en cirkel, jag har alltid kommit tillbaka.

En bön till Gud I musiken kan Dogge uttrycka hur han vill leva sitt liv.

– Gud är med när jag skapar musik. Men egentligen spelar det ingen roll vad jag gör, om jag står på scen, skriver låter eller är med folk – allt jag gör är en är bön till Gud. Så har det emellertid inte alltid varit. Under uppväxten i Alby var den ekonomiska tillvaron tuff för Dogges ensamstående mamma.

Dogge Doggelito

Stal ur kollekten Redan som femåring lärde han sig därför att det fanns ett alternativt sätt att få tag i pengar.

– När kyrkan var tom gick jag och mina kompisar in och tog ur kollekten och köpte sedan godis för pengarna. Då tyckte vi det var roligt, men senare skämdes jag över att ha stulit ur Guds hus.

För att gottgöra det hela började han betala tillbaka varje gång han kom till kyrkan.

– När andra la en femtiolapp skulle jag betala det dubbla. Så där höll jag på. Efter ett tag sa Gud att han inte ville ha mina pengar, utan att jag istället skulle börja jobba i hans namn.

Syn på bön Att Dogge tagit uppmaningen från Gud på allvar märks i The Latin Kings-låten ”tack Gud”. Listan över tacksägelseämnen i hans liv görs där lång - familjen, styrkan, modet, lyckan, att Gud tog tag i honom när han själv tappade rodret.

– Jag ber aldrig, jag tackar bara, det gör mig nöjd med mindre än om jag hela tiden bad om mer från Gud. Jag tackar även för prövningar. Det är ju då vi lär oss saker och växer som människor.

När intervjun är över och Dogge ska gå vidare ut i dagen finner han en parkeringsbot på sin bil. Han får därmed all anledning att leva upp till sin syn på bön.

Och mycket riktigt – mitt i vardagsprövningen, vänder han sin blick uppåt – och tackar Gud.

är en bön Artikel av Karolina Adlarson I detta 3 Hela mitt liv nummer 4 Trosbekännelsen

Artikel av Agneta Håkansson

rd Korso 4 1 på sid

11 Annonser 12 Erikas berättelse Artikel av Sandra Örmander

6 Vigsel, en tradition i ständig 13 Att välja musik 8

förändring Artikel av Emma Thorén Öppna förskolan Artikel av Sandra Örmander

Artikel av Agneta Håkansson, Ann-Marie Daag Albrechtsson

14 korsord KYRKNYTT NR 3 2012

3

Psalm 766

Christina Lövestam

Trosbek Jan Mattsson

Att hitta en psalm att skriva om, som passar för årstiden, blir svårare och svårare. Trots att det finns en mängd psalmer att välja mellan. Över 800 om man räknar med tillägget till den ordinarie psalmboken från 1986 och så den senaste psalmboken ”Psalmer i 2000-talet”. Det hade varit lättare att skriva om ”Regnet det bara öser ner” om vi ser tillbaka på sommaren som gått. Jag var nästan beredd att ge upp, när tanken slog mig att man kanske kan få psalmen att passa in någorlunda till temat för det Kyrknytt du nu håller i handen istället för årstiden. Eftersom temat inte är inriktat på en sak utan handlar om både bön, glädje och sorg, så blir det också en psalm som täcker ungefär samma sak. Den numera, väldigt omtyckta psalmen 766 – Trosbekännelsen.

Text och foto: Agneta Håkansson Eftersom jag i normala fall skriver om kompositör och textförfattare till en psalm och om hans eller hennes liv, känns det lite konstigt denna gång. Dels för att det är svårt att hitta information om dem och så är det väl för att båda två fortfarande är i livet och är produktiva, men jag ska skriva det jag vet om dem båda. Vill också ge en liten beskrivning av vad psalmen står för och några personliga vinklingar.

Det finns många sätt att uttrycka sin personliga eller kollektiva tro för en religion, oftast ber man högt för sig själv eller med varandra. Ett alternativ är att sjunga den och det är så man gör med psalm 766 i psalmbokens tillägg.

Texten i detta fall är skriven av Christina Lövestam, född 1949 i Göteborg. Hon är författare, psykoterapeut och präst. Hon prästvigdes 1977 och är i dag verksam som komminister och distriktschef i Ödenäs församling, Alingsås pastorat. (En församling som för övrigt är känd från TV-serien ”Hem till byn”).

Hon har skrivit åtskilliga sång- och psalmtexter, både för barn och vuxenkör t.ex. ”Gud är mysterium” och ”Uppståndelsesamba”, båda två i samarbete med Georg Riedel. Hon är medförfattare till olika bönböcker, både för vuxna och barn varav den mest kända är Drottning Silvias bönbok. Lövestam har även arbetat med Per Harling, Fredrik Sixten och Anna Cederberg-Orreteg (alla tre är kända kompositörer av psalmer och körmusik). Hon har också översatt texter till svenska, bl. a. texten till den norska Barnmässan ”Barn i Guds tid” av Eyvind Skeie.

4

KYRKNYTT NR 3 2012

Musiken till psalmen är skriven av Jan Mattsson. Han är född 1953 och bosatt i Lövgärdet, Angered (nordöstra delen av Göteborg) med fru och två vuxna barn.

Mattson drömde redan som barn om att få gå i den kommunala musikskolan, men eftersom man på den tiden först fick sitta på skolbänken och knacka rytmer och provsjunga gick det inte hans väg. Vid 15 års ålder fick han för första gången prova på att lära sig några ackord på gitarr och fick då också kontakt med Missionskyrkan där han till sin stora glädje fick prova på att spela trummor. Han upptäckte att i kyrkan fanns musiken och han fick vara med utan särskilda krav. Sedan dröjde det ändå ett tag innan musiken fick den plats i livet som han hade drömt om som barn redan i lekskolan.

Han studerade vidare och blev sedan pastor i Missionskyrkan.

Under nästan 20 år tjänstgjorde han i en församling i just Angered. Han var även med och startade en kulturskola där, allt utifrån förortserfarenheter. Där arbetade han också som musikpedagog. Idag arbetar Mattsson 25 % i förorten Bergsjön med ungdomar och vuxna som just kommit till Sverige, för att få dem att hitta vägen till svenska språket genom rytmer, sång och skratt. Resten av den yrkesverksamma tiden ger han åt skrivandet och sjungandet.

Som han själv säger: ”Jag är utbildad och ordinerad pastor, men jobbar inte med det. Jag är inte utbildad musikpedagog, eller kompositör, men jag jobbar med det.”

kännelsen – Jag tror på en Gud Om psalmen 766 har Jan Mattson själv skrivit följande: Jag tror på en Gud som är helig och varm…

Så börjar den sång som var ett frö, som blev ett träd, som gav frukt. Utan den texten kanske det inte hade blivit så många andra sånger för mig. Den har gett mig tron på att även jag kan skriva sånger som kan komma till glädje.

Texten har Christina Lövestam skrivit och jag skrev melodin i Mönsterås hösten 1982. Den var tänkt för konfirmandgruppen som jag skulle ha, inte till något mer, men den fick vingar och är spridd och översatt på flera språk. Det är stort. Nu finns den i Psalmer och sånger nr. 837 och i den Svenska psalmboken nr. 766.

Den är en omistlig del av min historia och mitt liv.

När den sången skulle ges ut på noter första gången (1986) fick jag ett handskrivet brev av förläggaren Börje Gustavsson: ” ..det är helt och hållet klart att sången är en pärla bland pärlor och tro mina ord, när våra ryggar har kroknat kommer unga människor fortfarande att sjunga Trosbekännelse med ungdomlig glöd.”

Det trodde jag inte riktigt då, men lite mer nu.

Om jag som kyrkomusiker ska lägga in några egna tankar och synpunkter om psalmen, är jag helt klart benägen att hålla med förläggaren Börje Gustavsson som sa att den är en pärla bland pärlor. Det är den verkligen. Sett med mina ögon har den faktiskt allt en psalm ska ha, den är både en bön, och en sång med tröst, stöd, värme och glädje. En av mina personliga favoriter.

Om jag börjar med melodin så är det en melodi som är lätt att ta till sig. Efter några genomsjungningar har man relativt lätt lärt sig den. Den börjar nerifrån, klättrar uppåt och avslutar med att gå ner igen. Ungefär som en trappa, man tar ett steg i taget. Melodin är mjuk och på ett sätt avger den en värme även när man inte sjunger texten.

Ser man till texten så är den delad i tre delar precis som den lästa trosbekännelse vi använder i våra gudstjänster, fast inte som Fader, Son och Ande. Här är allt koncentrerat till att Gud är alla tre delarna i en och samma.

inte ge upp. Dessutom helar han det som är trasigt och det är mycket som kan vara trasigt, en sak, själen eller en relation. Det är något man verkligen ska ta vara på, att ha styrka och mod.

I andra versen får man tröst av Gud, han gråter med oss, tröstar oss och slutar inte förrän all gråt är slut. Det är en alldeles fantastisk känsla att få ha det så.

Tredje versen talar till oss om att Gud finns i oss och runtom i hela världen. Han finns med andra ord där för oss vid alla möjliga tillfällen. I vardagen som ett allmänt stöd, i sorgen och även när vi är glada. Han delar allt med oss som vi kanske inte kan dela med någon annan. Det är något jag tycker att vi alla ska ta till och bära med oss de dagar det är tungt och även de dagar när glädjen sprudlar. Med andra ord, psalmen har allt.

1 2 3

Jag tror på en Gud, som är helig och varm, som ger kampglöd och identitet, en helande Gud som gör trasigt till helt, som stärker till medvetenhet.

Jag tror på en Gud, som gråter med mig, när jag gråter så allting är gråt, en tröstande Gud som kan trösta likt den, som väntar tills gråten gått åt.

Jag tror på en Gud, som bor inom mig och som bor i allt utanför, en skrattande Gud som vill skratta med mig, som lever med mig när jag dör.

Första versen berättar om den helige och varma Guden som ger oss styrka att ta tag i det som är dåligt och att vi ska kämpa och

KYRKNYTT NR 3 2012

5

Vigsel, en tradition i ständig förändring Bröllopsdagen är för många en av de allra största dagarna i livet, men också en dag som väcker frågor. Spelar det någon roll att gifta sig? Kan man inte ”bara” vara sambo? Kan man lova att älska och vara någon trogen resten av livet?

Och vad är speciellt med att gifta sig i kyrkan?

Text: Emma Thorén Traditionens förändring Idag är det många som tänker att ett kyrkbröllop med brud i vit långklänning och brudgum i frack eller mörk kostym är något av det mest traditionella som finns. Men faktum är att traditionerna kring vigsel ser väldigt olika ut i olika kulturer och tider. På 1800-talet i Sverige så var brudklänningen svart och användes som finklänning även i andra sammanhang. På 1920-talet när det blev modernt med korta kjolar så blev även brudklänningen kort. Och i alla tider har brudpar valt att avvika från det som betraktats som traditionellt för att efter eget tycke smycka sina kläder.

Och självklart är det inte bara klädseln som förändrats utan även allt runtomkring. För att ta ett exempel så kan vi titta på hur ordningen för vigsel såg ut på 1500-talet. Då kan man säga att vigseln bestod av fyra delar: Fästningen och trolovningen. Den allra första delen av vigseln var fästningen där brudparets familjer gjorde upp om vigseln och vilka ekonomiska villkor som skulle gälla och där de två berörda avgav löften om att ingå äktenskap. Även prästen var närvarande och skulle förmana festfolket om äktenskapets innebörd för att de skulle veta vad de gav sig in i. Och även om de trolovade inte ostraffat kunde gå till sängs innan själva vigselakten så räknades barn som föddes efter en trolovning som födda inom äktenskapet. Det var alltså denna del av vigselproceduren som räknades som den viktigaste.

Vigselakten. Inom ett år skulle sedan vigselakten äga rum där brudparet med följe samlades utanför kyrkporten och där gav löften till varandra som lät ungefär så här: Jag X tar dig Y nu till min äkta hustru/ äkta man till att älska dig i nöd och lust, och till ett *vårtecken giver jag dig/ tar jag emot från dig denna ring. Akten avslutades med en välsignelsebön över brudparet som sen tågade in kyrkan och tog plats på en brudbänk i koret längst fram i kyrkan.

6

KYRKNYTT NR 3 2012

*vårtecken kommer från tyska ordet wahrzeichen, som betyder symbol

Mässan. Efter vigselakten följde brudmässan som man kan beskriva som en vanlig gudstjänst med nattvard men med lite extra böner för brudparet.

Välsignelsen av brudhuset. Efter brudmässan skulle ”brudhuset” alltså brudparets sovrum välsignas av prästen och det var den sista delen av den officiella vigselritualen som givetvis omgavs av så mycket festande som man hade råd till.

Så småningom förändrades dock seden och det blev vanligt att hela vigselproceduren ägde rum i hemmet eller i prästgården för att sen på 1900-talet återvända till kyrkan.

Av detta lilla historiska nedslag kan vi se att mycket har förändrats när det gäller den svenska vigselordningen. Det är inte längre familjerna som gör upp om vigseln utan det är brudparet själva som avgör om, när och med vem de vill gifta sig. I regel så firas det inte heller nattvardsgudstjänst vid vigsel även om det är fullt möjligt att göra det. Inte heller välsignas brudparets sovrum även om det också skulle vara möjligt. Det som dock är sig likt från 1500-talet till idag är att brudparet måste säga ja till att gifta sig med varandra och avge löften om att man vill vara den andre trogen och älska denne i nöd och lust. Det är det centrala i hela vigselakten. I den kyrkliga vigseln omramas denna centrala del idag av musik, gemensam psalmsång, läsning från bibeln om kärlekens gåva och ansvar, förbön och välsignelse. Men det behöver inte vara stort och pompöst bara för att det sker i kyrkan. Vill man ha det riktigt enkelt så behöver bara prästen och två vittnen vara närvarande förutom brudparet själva. Något som många brudpar idag tror hör till vigseln är att pappan ska leda in sin dotter till den blivande maken. Men det är en sed som kommer från engelskspråkiga länder som faktiskt aldrig har funnits i Sverige. Det är också en sed som uttrycker tanken att kvinnan är omyndig och måste överlämnas från en förmyndare till en annan och därför inget som hör hemma i vårt samhälle. Vill man att föräldrarna ska vara delaktiga i vigseln finns det andra saker de kan göra än att leda sina barn till

A-Ö

Liten kyrklig ordlista

Tabu Förbjudet eller farligt, något som inte bör nämnas eller beröras.

Tacksägelsedagen Andra söndagen i oktober. Denna dag är det på många håll tradition att i kyrkan bära fram årets skörd.

Bör inte förväxlas med Thanksgiving i USA som firas 4:e torsdagen i november.

altaret.

Varför?

Varför människor väljer att gifta sig idag finns det olika motiv till. En del gör det för att äktenskapet är den rent juridiskt enklaste formen för att leva tillsammans. En del gör det för att de vill visa hela världen att hör ihop med sin älskade. För många är det ett naturligt steg i relationen och ett sätt att bekräfta för sig själv, varandra och alla runt omkring att man är ett par och att man verkligen satsar på varandra.

Men hur är det med troheten då, kan man verkligen lova att vara varandra trogna ett helt liv? Skilsmässostatistiken talar väl för motsatsen?

Visst är det så att många som med stora förhoppningar säger ja till varandra efter ett antal år går skilda vägar med känslan av misslyckande hängande över sig. Men det är faktiskt inte något konstigt att misslyckas. Vi är människor men inga supermänniskor, det är en central tanke i den lutherska traditionen som Svenska kyrkan är en del av. Vi får göra så gott vi kan och när vi misslyckas så får vi gå vidare med förtröstan på att Gud förlåter oss våra misslyckanden. Det är också skillnad på vilja och förmåga och det vi gör vid en vigsel är inte att lova varandra att faktiskt leva med varandra resten av livet utan det vi gör är att vi lovar att vi vill älska den andre i nöd och lust och vara denne trogen till livets slut.

Och visst går det att vara trogen om man vill. Vi lever i ett samhälle som på många sätt uppmanar till tillfälliga sexuella förbindelser. Det går knappt att hitta en bok eller film utan något som handlar om sex och på internet finns sajter som uppmanar till att man ska ”roa” sig utanför äktenskapet och hjälper till att förmedla kontakt. Sexuell trohet blir därför något som mer och mer betraktas som onormalt. Men om man har en god relation behöver man inte ”roa” sig utanför den. Om man känner det behovet så kan det vara ett tecken på att något inte riktigt är bra i relationen och att man därför behöver jobba med den på något sätt. Troheten inom äktenskapet är också mer än sexuell trohet, det är att finnas där för varandra och att stödja varandra, att satsa på relationen och att låta den komma i första hand. Som kristna får vi också tro att vi inte är ensamma i vår parrelation utan att Gud är med oss och hjälper oss. En judisk legend förklarar detta på följande sätt: En av Roms förnämsta damer frågade en gång Rabbi José hur lång tid det tagit för Gud att skapa världen. ”Sex dagar”, svarade rabbinen. ”Och vad har Gud gjort sedan dess?” ”Han har arrangerat äktenskap” svarade rabbinen. ”Att ordna äktenskap är inte så svårt”, sade damen. ”Jag kan ordna äktenskap på ett ögonblick.” Hon lät kalla in tusen kvinnliga slavar och tusen manliga slavar. Sedan ställde hon upp dem mitt emot varandra och förklarade: ”Ni är nu gifta.” Dagen därpå inställde sig slavarna hos den romerska damen. En slav hade en spräckt skalle, en annan en spräckt läpp, en tredje en knäckt näsa o.s.v. ”Vad har hänt?” ropade damen. ”Jag vill inte ha honom” skrek en slav. ”Jag tål henne inte” ropade en annan. ”Jag vägrar stanna hos honom”, sade en tredje.

Den romerska damen gick tillbaka till rabbinen och sade: ”Det är sant att det inte finns någon Gud som er och att ordna äktenskap är hans mest underbara mirakel.”

Taizé By i östra Frankrike, nära staden Cluny, där ett ekumeniskt brödraskap grundades 1944.

Te Deum Latinskt, till Gud, lovsång.

Teologi Grekiskt, läran om Gud. Ters Latinskt betyder tredje, en bön vid tredje timman (klockan 9 på morgonen).

Tideböner Gemensamma eller enskilda böner vid bestämda klockslag under dygnet, beds framför allt i kommuniteter och kloster. De tideböner som finns är från tidig morgon räknat: Matutin (vigilia), laudes, ters, prim, sext, non, vesper och completorium.

Testamente Latinskt, förbund, i sammansättningen Gamla respektive Nya testamentet.

Tonsur Den rakade delen av hjässan hos munkar och vissa präster i den Romersk-Katoslska kyrkan.

Triptyk Tredelad altartavla med mittparti som flankeras av två smalare flyglar som oftast kan stängas.

Trosbekännelse Sammanfattning av den kristna tron.

De trosbekännelser som i dag används är den apostoliska och den nicenska.

Trossamfund en gemenskap för religiös verksamhet, där det ingår att ordna gudstjänst.

Tystnadsplikt Lagstiftad skyldighet för präst att under inga omständigheter yppa något som sagts i förtroende vid enskilt samtal eller bikt.

Tillredelsepsalm Annat namn för offertoriepsalm, den psalm i gudstjänsten (mässan) som inleder förberedelsen inför nattvarden.

KYRKNYTT NR 3 2012

7

Fem snabba med…

Om du måste välja, vad gillar du bäst?

Susanne

Ingela

Pyssel – Sångstund

Pyssel – Sångstund

Innelek – Utelek

Innelek – Utelek

Utflykt till Leos lekland – Utflykt till lekpark i Hultsfred

Utflykt Leos lekland – Utflykt till lekpark i Hultsfred

Kaffe – Te

Kaffe – Te

Bebisar 0-12 månader – Barn 1-6 år

Stina i mamma Sandras famn.

Bebisar 0-12 mån – Barn 1-6 år

Susanne Åkesson och Ingela Gustavsson

Nyinflyttade från Tyskland - Mamma Julia med barnen Liha och Maira.

Öppna förskolan

Julia: ”Som nyinflyttad är det lätt att man som ny i ett samhälle hamnar lite utanför men på öppna förskolan kan jag träffa andra föräldrar”.

Alla barn 0-6 år tillsammans med föräldrar eller annan vuxen är varmt välkomna!

Text: Sandra Örmander Med ett stort leende på läpparna blir barn och föräldrar välkomnade av Susanne och Ingela på öppna förskolan. ”Ett varmt välkomnande är så viktigt, att bli sedd och bekräftad” säger Ingela.

Med öppna armar tar Ingela och Susanne emot barn och föräldrar varje vecka. Utanför mitt kontor på församlingsgården i Hultsfred är det vagnpark då och då. ”Ibland kan vi vara upp emot 20 barn med föräldrar” säger Susanne och man ser hur ögonen riktigt lyser på henne när hon pratar.

Dopdroppsceremonin Öppna förskolan i Hultsfreds pastorat finns tillgängligt fyra dagar i veckan. Många föräldrar med sina barn kommer både en, två och tre gånger i veckan och deltar i verksamheten. ”vi hör att det är viktigt för föräldrarna att kunna komma till oss, de planerar in sina besök och möblerar i planeringen så att de kan komma” menar Susanne. Du som läser kanske tror att Öppna förskolan bara är till för barnen, och självklart kommer de i första hand, men det som man kanske inte tänker på är att öppna förskolan är en viktig mötesplats för föräldrar. ”Här kan föräldrarna få en ny kontaktyta” säger Ingela och fortsätter ”vi gör vårt bästa för att öppna upp för samtal och diskussioner så man har möjlighet att hitta nya vänner med samma intressen som du själv har”. ”Ett samtalsämne som dyker upp då och då är dopet”, säger Ingela ”man delar erfarenheter med varandra” fyller Susanne i och fortsätter ”och är det någon som tvekar kan vi tillsammans prata om dopet och så får de höra andra föräldrars berättelser”. I Hultsfreds pastorat har dopdropparna gjort succé. Varje barn som döps får vid sitt dop en droppe som märks med hans/hennes namn och som dessutom blir en symbol för livets vatten. Vid en högtidlig ceremoni får sedan alla barn som döpts under året komma och hämta sin dopdroppe i någon av kyrkorna i pastoratet. Dopdroppsceremonin blir en uppmärksammande på barnets dop och vad det betyder. ”Vi har hört mycket positivt från föräldrarna om dopdropparna” säger Ingela och menar också att barnet får komma i centrum, bli uppmärksammat och sedd vid ceremonin i kyrkan.

8

KYRKNYTT NR 3 2012

Sandra säger ”Jag är stamkund hos Ingela och Susanne på öppna förskolan och brukar vara där 2-3 gånger i veckan”.

Alla är välkomna Det är ingen tvekan om att Susanne och Ingela brinner för sitt arbete. Det glittrar i ögonen när jag intervjuar dem om verksamheten och gång på gång så får de hejda sig och låta den andra prata färdigt innan nästa tar vid. Jag förstår att de har mycket att berätta. ”En vanlig dag på öppna förskolan består av lekstund, sångstund, fika, lite pyssel och en kortare samling innan det är dags att gå hem” berättar Ingela. ”Vi har också med ramsor t.ex. gud som haver barnen kär och en lätt bön som tackar för fikat vi ska få”. Öppna förskolan är en verksamhet som Svenska kyrkan driver och därför vilar den på kristna grunder. ”I vår verksamhet försöker vi förmedla kristendomens budskap på barnens villkor” säger Ingela. ”Vi pratar om Gud, Jesus och livet med barnen” säger Susanne, men, fortsätter hon ”det kan göras på så många olika sätt”. ”I våra vardagsgudstjänster, som vi har tre gånger per termin, tar vi upp händelser i kyrkoåret. Kanske handlar det om palmsöndagen när Jesus rider in i Jerusalem eller om hur Jesus visar hur vi ska vara mot varandra”. ”Vi berättar, sjunger, dramatiserar och allt detta sker i kyrkan” fyller Ingela i och berättar vidare. ”För många barn kan kyrkan kännas stor och otäck. Föräldrarna kan bli nervösa om de små barnen börjar gråta under en vanlig gudstjänst. På våra vardagsgudstjänster är det bara vi från öppna förskolan där och vi hoppas att det kan vara ett sätt att öppna upp kyrkans portar så både barn och föräldrar kan känna sig tryggare i kyrkorummet”. Öppna förskolan är så mycket mer än vardaglig verksamhet.

När jag pratar med Susanne och Ingela har de många järn i elden.

Det är babykonserter för barn 0-12 månader en gång per termin med olika teman. De bjuder in Röda Korset och anordnar hjärtoch lungräddningskurser med platser som snabbt fylls. Utöver vardagsgudstjänsterna bjuds även barn och föräldrar in till större familjemässor. De åker med föräldrar till shoppingmeckat Gekås en gång per termin och anordnar andra utflykter för barnen som t.ex. Leos lekland, besök i vikingaby eller bondgård. ”Du behöver inte vara kristen eller medlem i Svenska kyrkan för att komma till oss – alla är välkomna” hälsar Ingela. Susanne fortsätter och säger ”vi vill välkomna alla barn med föräldrar, nya som gamla, till en ny termin med oss på öppna förskolan”.

Onsdagsklubben i Hultsfred

Svenska Kyrkans Unga Minior/Junior Silverdalen/Lönneberga

Kyrkans Öppna Förskola

Folkets Hus Miniorer/Juniorer (Klass F-6) Tisdagar kl.15.00 -16.30. Start 4/9

Hultsfred

Hultsfred Församlingsgården. tel. 24 95 82 Barnkörfritids (För dig som är med i barnkören) Onsdagar 13.30-15.00. Start 5/9

( 0-6 år tillsammans med vuxen)

Församlingsgården, tel 24 95 82 Måndag och tisdagar 9.00-11.30 . Start 3/9

Församlingarnas Barn- och ungdomsgrupper startar vecka 36.

Vena Barnlokalen,Vandrarhemmet, tel 600 13 Onsdag 13.00-15.30 och torsdag 9.00-11.30 Start 5/9.

Minior/Juniorer- Onsdagsklubben (Klass F-6) Onsdagar 15.45-17.15. Start 5/9

Vena Barnlokalen,Vandrarhemmet och Sockenstugan, tel. 600 13, 601 66

Kyrkans Barntimmar/ Kyrkis (4-5 år) Vena Obs! Föranmälan Barnlokalen Vandrarhemmet, tel 600 13 Måndagar 17.00-18.30 Start 3/9

VÄLKOMNA!

Miniorer (Klass F-2) Torsdagar 13.30-15.00 Start 6/9 Juniorer (Klass 3-6) Torsdagar15.15-16.45 Start 6/9

Anmälan och upplysningar Församlingspedagog Anne-Marie Jensen tel. 24 95 85, 24 95 90 e-post: annemarie.jensen@svenskakyrkan.se

Babykonsert i Vena Juniorer i Silverdalen

KYRKNYTT NR 2 3 2012 Juniorerna i Vena pärlpysslar

9

Notiser Döpta, vigda och begravda medlemmar i våra församlingar Maj 2012 – Juli 2012 Om namnet inte står under den församling där förrättningen ägt rum, beror det på att vederbörande inte är/var skriven där.

Begravda

Döpta

Hultsfred

Hultsfred

Inger Elf Bo Djurberg Sven Andersson Erik Lundgren Vivan Petersson Ann-Britt Ahlgren Gösta Stenerlöv Birgitta Jansson Bo Ek Alf Eriksson

Wilma Körner Theodor Eriksson Ali Rida Dandash Elias Gustafsson Mion Eklöf Pettersson

Lönneberga Madicken Frode

Vena

Vinnare Korsord

Vena

Vigsel

Hjördis Karlsson Martin Strömqvist Maria Karlsson

Hultsfred Åsa Alnemo Conny Hesselgård

Lönneberga

Emma Kennmark Gerry Andersson

Georg Eriksson Ture Zeilon Lars-Göran Andersson Britta Sundberg

Ann-Sofi Hall Christer Öberg

Vill man ha lösningen till korsordet kontaktar man pastorsexpeditionen.

Fredrik Nilsson Lisbeth Ågren

Vi säger

grattis till bokpriset!

Vena Sandor Lendvai Jenny Persson

fred

Hults Ulla Pereira Jansson,

forts.→

Du vet väl om

att vi också finns på

Facebook?

Sök efter Svenska kyrkan i Hultsfred Gå gärna in och gilla oss! www.facebook.com/hultsfredspastorat

10

KYRKNYTT NR 3 2012

m a num Näst

er:

/Jul t n e v Ad

Fredskonsert

”Stilla, ro och nära”

i Hultsfreds kyrka

Onsdagen 24 oktober kl. 19.30

Meditativa andakter i kyrkogårdskapellet Hultsfred

Gospelskörerna från Virserum och Hultsfred med musiker Lisa Sandstedt Ann-Marie Daag Albrechtsson

Tisdagar kl. 19.00

Välkommen!

Under hösten på följande dagar: 18 september 16 oktober 13 november 11 december Vid varje tillfälle något musikinslag

Hultfreds kyrkokör med musiker

Välkommen!

inbjuder till Musikcafé med 20- och 30-tals tema Söndagen 11 november kl. 16.00 Församlingsgården i Hultsfred

HE R

NC SOP P LU

ården g s g n i l i försam kl. 12 en start 6/9 ånad

im rsdagen o t a t s r yrkan Fö usik i k m h c n lu kl. 11.30 N! VÄLKOMME

Entré med kaffebiljett 100 kronor Förköp av biljetter hos ”Smått och gott”

Välkommen!

Fredagen 2 november serveras en enkel kopp kaffe i våra kyrkor och kapell, för de som kommer till kyrkogårdarna för att smycka sina gravplatser inför Alla Helgons dag, eller bara vill sitta ner en stund och koppla av.

Terminsstart för

Prova-på-målning i Församlingsgården, Hultsfred

TORSD. 30/8 KL 17-19.30 Månd. 3/9 kl 14-16.30

Hultsfred kl. 11-17 i kyrkogårdskapellet Vena kl. 12-18 i kyrkan Lönneberga kl. 12-17 i kyrkans gamla sakristia

Välkommen in!

KYRKNYTT NR 3 2012

11

Erikas berättelse

med hopp om en ljusare framtid Text: Sandra Örmander En tatuering som Erika gjort som symboliserar allt som hänt i livet

Erika och hennes hund Bonzo

Kyrkan är en fantastisk arbetsplats. Jag vet ingen annan arbetsplats som rymmer livets alla skeden. Här får jag möta livet i alla dess nyanser. Nyfödda barn som ska döpas, barn i alla åldrar i våra olika barngrupper, ungdomar som väljer att konfirmera sig och som är på väg in i vuxenlivet, vuxna som sjunger i körer eller är kyrkvärdar, äldre som troget kommer på soppluncherna eller onsdagsträffarna, begravningsföljen som torkar sina tårar och minns sin anhörig som de precis har tagit avsked av. Kyrkan rymmer livet och allt som hör det till, både det som är lätt men också det som är svårt. Och det är just det där svåra som artikeln ska handla om. När livet inte bär, benen kastas undan och allt faller isär. Det ska handla om döden.

Jag har träffat Erika Johansson, som 23 år gammal miste sin jämngamla livskamrat, tidigare i somras. Inför intervjun var jag nervös, riktigt nervös. Hur pratar man om döden? Vilka frågor ställer man? Jag kom till insikt om att det handlar att våga lyssna och låta den andra få berätta.

I sofforna på församlingsgården sitter Erika mittemot mig. Hon berättar om hur livet ser ut just nu, hur hon har klarat sig genom sommaren genom att ta en dag i taget. Jag ser hur hon tar mod till sig, börjar berätta och att hennes ögon fylls av tårar när vi pratar om det som hände. Erika väljer själv hur mycket hon vill berätta och här får du ta del av hennes vardag, som den ser ut just nu.

Livet stannar upp för ett ögonblick Allt var som vanligt den där dagen för drygt två månader sedan. Erika skulle åka och besöka sin mamma som precis hade blivit utskriven från sjukhuset efter en operation och Martin blev tillfrågad att följa med men skulle istället vara hemma och klippa gräset. Erika åkte i väg till Virserum där hennes mamma bor och Martin skulle först ta en sväng med sin cross innan han skulle börja klippa gräsmattan. Svängen med crossen i skogen slutade illa, riktigt illa. ”Han hade en sådan otur att en liten sten och ett smalare träd blev hans död” berättar Erika. ”Ambulanspersonalen säger att det är allvarligt” hör Erika i telefonluren. Direkt tänker hon det värsta, han är död. Sedan stannar livet upp för ett ögonblick. Erika kommer till Västerviks sjukhus, träffar Martins familj och får det overkliga beskedet. Han är död. Hennes värsta föraningar blir sanning. Världen rasar samman, sorgen är obeskrivlig. Benen viker sig och tårarna tycks aldrig ta slut.

12

KYRKNYTT NR 3 2012

Nått botten

Innan detta hände hade Martin och Erika varit ett par sedan gymnasiet. Det var dags att leta efter hus, och Erika som var uppvuxen på landet, ville gärna bo så igen. Hultsfredsonen var inte lika pigg på att bo i obygden men till slut kompromissade de och huset i Vena var deras. ”Vi fick en på-landetkänsla samtidigt som vi bodde inne i samhället” berättar Erika och fortsätter ”vi hade många framtidsplaner, hus, barn, giftermål… och så blev det såhär”.

Huset är nu sålt till en gemensam vän och Erika tycker det känns skönt. ”Jag vet att jag får komma och hälsa på, då kan jag gå runt och mysa för mig själv och minnas det vi hade tillsammans samtidigt som jag kan lämna huset när allt känns för jobbigt”. Idag bor hon för tillfället i Hultsfred hos sina svärföräldrar. ”De är som ett par extra föräldrar för mig och vi stöttar varandra genom sorgen och även tillsammans med Martins syster, hans bror och hans familj.

Det betyder jättemycket för mig och oss allihop tror jag”.

Emellanåt ser jag hur ögonen fylls av tårar när vi sitter och pratar men Erika är lugn. Hon menar att det känns skönt att prata om det som har hänt. Många runt omkring henne har inte riktigt vetat hur de ska ta första kontakten. En klapp på axeln på ICA, en hälsning på Facebook eller en kram har varit några av de sätt Erika fått möta under den senaste tiden. ”Jag och Martins familj har varit öppna mot varandra, pratat mycket om det som har hänt och det tror jag har gjort att andra har vågat möta oss i sorgen” säger Erika. ”Vi har haft det svårt på olika sätt, Martins föräldrar har mist sin son, syskonen har mist sin bror och jag min livskamrat” fortsätter hon.

Erika känner att hon har träffat botten, om än djupare den här gången. Tidigare har hon varit sjukskriven för utbrändhet och känslan i kroppen är densamma nu men mer påtaglig beskriver hon för mig. En frustration finns inombords och visst frågar hon sig själv hur detta kunde hända och hur hade livet sett ut om Martin ändå hade följt med till Virserum den där dagen istället för att ta crossen ut i skogen. Erika fokuserar ändå på att göra det bästa av situationen. ”En sak jag lärde mig under min utbrändhet var att ju mer energi jag lägger på det som är sämre desto mer energi förlorar jag. Istället försöker jag välja att se det positiva mitt i all bedrövelse. Detta hjälpte mig då och har också hjälpt mig nu.”

Tar en dag i taget På något sätt går livet ändå vidare, trots sorg, smärta och saknad. ”Martin var en sådan levnadsglad person och han hade inte velat att jag skulle sitta hemma” säger Erika och ler. ”Vissa dagar känns det bättre andra sämre. Jag tar en dag i taget.” fortsätter hon.

I höst fortsätter Erika med sin påbörjade utbildning till friskvårdskonsult. Förhoppningen är också att läsa ytterligare delkurser inom massage och blir diplomerad friskvårdsmassör. Så trots livets motgångar lever Erika med hopp om en ljusare framtid.

Det är inte lätt när man som kyrkomusiker får förfrågningar och önskemål om sånger som ska sjungas eller musik som ska spelas vid dop, bröllop och begravningar. Givetvis vill vi som musiker tillgodose alla önskemål som kommer, men ibland kan det faktiskt vara så att det inte går att uppfylla dem av olika anledningar. Vi vill därför hjälpa till så mycket vi kan för att just detta tillfälle ska bli minnesvärt. Här kommer därför några tips som kanske kan underlätta för just Dig, när det blir dags att välja musik till ett eller flera av ovanstående tillfällen.

Att välja musik till dop, bröllop och begravning

Det man kan tänka på och som gäller vid val av musik till alla kyrkliga handlingar är: • Läs igenom texten på sången Du/Ni tycker om, kanske inte den tredje versen är lämplig vid t.ex. en begravning, fråga gärna präst eller musiker om ni är osäkra.

• Behöver man hjälp med att få tips till in- och utgångsmusik vid t.ex. bröllop, be att musikern tar med sig ett antal stycken som är möjliga att genomföra på orgel och spelar upp dem så att Ni får välja. Han eller hon är ju faktiskt utbildad till att ge lämpliga tips. Dessutom finns massor av orgelmusik som kan passa men det kanske inte är just en bröllopsmarsch.

• Solister som behöver ackompanjemang till sin sång eller instrumentspel underlättar för musikern om de har med egna noter. Bäst är ju om man kan träffas eller höras av någon vecka i förväg så att inga frågetecken finns.

• När musikern frågar efter noter, tänk på att med det menas inte bara gitarrackord och text (som är väldigt vanligt att hitta på Internet idag). Vi kanske inte kan sången/stycket i fråga och då är det inte till någon hjälp. Vi behöver oftast noter för att se och kunna spela melodin som önskats.

• Om man önskar en sång vid t.ex. en begravning som man kanske hört på CD, fråga alltid musikern om det går att få sången utförd av honom eller henne. Det blir ju givetvis inte som en inspelning men nog är det trevligare att höra levande musik än CD-musik. Samma sak gäller orgelmusik, det kommer inte att låta som på CD men det är levande musik, istället för inspelning.

• Ta alltid god tid på Dig att tänka igenom musiken Du/Ni vill ha men när det gäller dop och bröllop kontakta musikern snarast möjligt. Det är ju ett sådant tillfälle man oftast vet om lite längre i förväg. Vi musiker kanske behöva leta fram noter eller rentav lära oss något nytt som önskas, det gör man inte en eller två veckor i förväg.

• När det gäller val av musik till begravningar och Du behöver tips på sådan, kan Du be begravningsbyrån om hjälp att kontakta musikern. De vet oftast vem som tjänstgör och då kan musikern hjälpa dig direkt.

När du har frågor om sång och musik?

Tveka aldrig att ta kontakt med tjänstgörande musiker, vi är där för att hjälpa just Dig. Lycka till med det musikaliska valet!

Ann-Marie Daag Albrechtsson kyrkomusiker i Hultsfred

Agneta Håkansson

kyrkomusiker i Lönneberga KYRKNYTT NR 3 2012

13

Tävla om böcker!

För att vara med och tävla måste din korsordslösning vara redaktionen tillhanda senast (tisdag den 18 september). Den först öppnade, rätta lösningen, vinner en bok.

st Sena

Tisdag er temb p e s 8 1

Adressen är: Pastorsexpeditionen, Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred. Märk kuvertet ”Krysset 3/12”.

Lycka till!

Namn: Adress:

Telefonnummer: 14

KYRKNYTT NR 3 2012

Kontakt HULTSFREDS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET Hantverkaregatan 11, 577 34 Hultsfred

Pastorsexpedition tis-fre. 10.00-15.00 Telefax: E-post: hultsfred.pastorat@svenskakyrkan.se

24 95 90 24 95 86

Pedagog/barnledare Församlingspedagog Anne-Marie Jensen b. 135 35, 24 95 85 E-post: annemarie.jensen@svenskakyrkan.se

Kansli Ekonomiassistent Theresé Reimhult E-post: therese.reimhult@svenskakyrkan.se

24 95 96

Kanslist Elenor Karlsson E-post: elenor.karlsson@svenskakyrkan.se

24 95 99

Kanslist, Caroline Tapper (Gravärenden) E-post: caroline.tapper@svenskakyrkan.se Telefontid: Tisdag, onsdag 9-16

24 95 98

Barn- & ungdomsledare Sandra Örmander Tjänstledig

24 95 90

Barnledare, Ingela Uddman

24 95 82

Barnledare Susanne Åkesson

b. 601 27, 24 95 82

Barnledare Ingela Gustafsson

b. 418 27, 24 95 82

Barnledare/Assistent Frida Rahmić E-post: frida.rahmic@gmail.com

24 95 82

Församlingsvärdinna/Kyrkvaktmästare Hultsfred Präster Kyrkoherde Jan Carlsson 070-821 68 85 E-post: jan.carlsson@svenskakyrkan.se 24 95 94 Komminister Anette Lindblom Franzén 0730-20 92 44 (föräldraledig) 24 95 93 E-post: anette.lindblom.franzen@svenskakyrkan.se Vik. komminister Emma Thorén 072-208 00 42 E-post: emma.thoren@svenskakyrkan.se 24 95 93 Komminister Anton Hultgren 070-221 28 98 E-post: anton.hultgren@svenskakyrkan.se 24 95 97 24 95 90 Komminister Annsofi Arenander E-post: annsofi.arenander@svenskakyrkan.se

Församlingsvärdinna Ingrid Johansson b. 135 44, 24 95 81 E-post: ingrid.r.johansson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare, Förman Karl-Inge Arvidsson b. 134 53, 24 95 88 E-post: karl-inge.arvidsson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Magnus Sundström 24 95 88 E-post: magnus.sundstrom@svenskakyrkan.se

Kyrkvaktmästare Lönneberga Kyrkvaktmästare Gustav Nilsson 070-270 52 81 E-post: gustav.nilsson@svenskakyrkan.se 407 87

Kyrkvaktmästare Vena Musiker Ann-Marie Daag Albrechtsson b. 235 55, 24 95 91 (Hultsfred) E-post: ann-marie.daag.albrechtsson@svenskakyrkan.se Agneta Håkansson b. 0474-103 28, 070-660 62 68 (Lönneberga) 24 95 82 E-post: agneta.hakansson@svenskakyrkan.se 070-538 29 34, 609 15 Helena Lundborg Svensson (Vena) (föräldraledig) E-post: helena.lundborg.svensson@svenskakyrkan.se Julian Bishakwe (Vik. fr.o.m 2011-10-01) E-post: sangojul@yahoo.fr

Kyrkvaktmästare Malin Lockström 070-441 06 63 E-post: malin.lockstrom@svenskakyrkan.se 601 66 Kyrkofullmäktiges ordförande Morgan Sävetun

b. 411 16

Kyrkonämndens ordförande Ulla Lisedahl E-post: ulla.lisedahl@svenskakyrkan.se

b. 640 28

Bokning av samtliga lokaler görs till Pastorsexpedtionen

073-579 19 26, 609 15

Utges av: Hultsfred Kyrkliga Samfällighet Hultsfred Vena Lönneberga församlingar Hantverkaregatan 11 577 34 HULTSFRED Tel: 0495-24 95 90, Fax: 0495-24 95 86 E-post: hultsfred.pastorat@svenskakyrkan.se

Ansvarig utgivare: Jan Carlsson Omslagsbild: ”Gamla kyrkvägen ” (mellan Redaktion: Jan Carlsson Ingelstorp och Lönneberga kyrka.

Agneta Håkansson Torpet ägs av Åke Gunnarh och Sandra Örmander heter Ekelid) Tryck: V-TAB Vimmerby 2012 Foto: Tage Tambour Papper: Multiart Gloss 130g

ultsfred

vensk www.s

.se/h akyrkan

KYRKNYTT NR 3 2012

15

december

november

oktober

september

Höstens gudstjänster 2012 HULTSFRED

VENA

LÖNNEBERGA

2

13 e trefaldighet

11.00 Mässa 13.00 Dopgudstjänst

11.00 Mässa

18.00 Gudstjänst

9

14 e trefaldighet

18.00 Gudstjänst

11.00 Mässa

11.00 Mässa

16

15 e trefaldighet

11.00 Mässa

11.00 Mässa

18.00 Mässa

18

tisdag

19.00 Stilla, ro och nära

23 30

16 e trefaldighet

18.00 Gudstjänst

11.00 Mässa

Hel. Mik dag

11.00 Mässa

11.00 Mässa

11.00 Mässa

7

18 e trefaldighet

11.00 Mässa 13.00 Dopgudstjänst

11.00 Mässa med bibelutdelning

18.00 Mässa

14

Tacksägelsedagen

11.00 Mässa med Kyrkokörens söndag

11.00 Mässa

Gudstjänst med 11.00 Kyrkokörens söndag

16

tisdag

19.00 Stilla, ro och nära

21

20 e trefaldighet

11.00 Gudstjänst med bibelutdelning

11.00 Mässa

18.00 Taizémässa

24 28

onsdag

19.30 Fredskonsert

21 e trefaldighet

16.00 Mässa

11.00 Mässa

11.00 Gudstjänst

3

Alla helgons dag

16.00 Minnesgudstjänst

11.00 Mässa

4

S e Alla h. dag

11.00 Mässa

18.00 Minnesgudstjänst

11

23 e trefaldighet

16.00 Musikcafé i församlingsgården

11.00 Mässa

13 18 25

tisdag

19.00 Stilla, ro och nära

Sönd. f Domssön.

11.00 Mässa

11.00 Mässa

16.00 Gudstjänst

Domssöndagen

16.00 Mässa

11.00 Mässa

11.00 Mässa

2

1 i advent

11.00 Högmässa

11.00 Mässa

11.00 Gudstjänst

9

2 i advent

11.00 Högmässa

16.00 Luciagudstjänst

11.00 Mässa

11 16

tisdag

19.00 Stilla, ro och nära

3 i advent

11.00 Gudstjänst

16.00 Mässa

23

4 i advent

11.00 17.00 19.00 11.00

------

-----

Högmässa Julkonsert Julkonsert Mariamässa

16.00 Minnesgudstjänst Mässa

-----------------

----------------

Från och med första advent kommer Hultsfreds församling att vara provförsamling för den nya kyrkohandboken.

Detta medför att vi vid denna tidnings tryckning inte vet hur gudstjänsttiderna ser ut.

r:

sta numme

/ t n e v Ad l ju

Nä

För ytterligare information se predikoturerna. Reservation för ändringar.