Kyrknytt 4 2012 by Jan Carlsson

Nr 4 2012

KYRKNYTT Församlingsblad för Hultsfred Vena Lönneberga

Ny gudstjänstordning Barndomen går förlorad i inbördeskriget SOL, VIND OCH VATTEN Muslimsk begravningsplats i Hultsfred

Härlig är jorden

Ledaren • Ordlista från A-Ö • Korsord • Notiser • Vinterns Gudstjänster

LEDAREN

Framtiden

Foto: Agneta Håkansson

Advent betyder ”ankomst”. Adventstidens inriktning är firandet av att Jesus Kristus föddes till jorden som människa. Den är samtidigt ett föregripande av hans återkomst, hans ”andra ankomst”, som Kristus Konungen. I det dubbla fokuset, på både förflutet och framtid, står advent också för vår egen och församlingens andliga resa. Kristus har kommit, han är närvarande nu och han skall komma åter i härlighet. Advent handlar inte om att högtidlighålla en historisk händelse som inträffade för 2000 år sedan, utan om att vänta på och delta i den framtid som redan har kommit. Advent handlar inte så mycket om väntan, som om aktiv förväntan. ”Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram.” (Jesaja 9:2) Mörkret kan se väldigt olika ut för olika människor, men det gammal- och nytestamentliga mörkret av fångenskap och förtryck är också fortfarande en påtaglig verklighet för många av världens människor. När vi i Hultsfred i vår högmässa varje sönoch helgdag firar det ljus och den befrielse som vi väntar på, som redan har kommit och som skall komma, så gör vi det, både nära i rummet och i den större gemenskapen, utanför rummets gränser, med alla kristna i hela världen, i vetskap om att förtryckets tyranni är lika verklig i dag som den var för 2000 år sedan, att mörkret har ständigt skiftande former, men också att Guds Ljus som kommit in i världens mörker är detsamma i går, i dag och i morgon. ”I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. ” (Joh 1:4-5) Precis som kristna i alla tider har gjort, så samlas vi på Herrens uppståndelses dag, den första dagen, söndagen. Det är därför söndagen är den kristna kyrkans gudstjänstdag. De som samlas på denna dag är de kristna, dvs. de döpta. Alla döpta som fanns på samma ort samlades denna dag. De har samlats, samlas nu och kommer att samlas för att lyssna till orden om honom, till hans ord, för att med ord lovsjunga honom och med ord be för världen, vårt land och vår bygd och för oss själva och våra nära och för våra liv. Måltiden delas och vi sänds in den värld som är vår. Inte för vår egen skull, utan för världens liv. Visst kan vi få positiva upplevelser av gudstjänsten. Visst kan vi känna att det svarar mot behov i våra egna liv. Det är en bonus och inget fel, men vi firar inte gudstjänst för att ”få ut något” av det för egen del utan för att vi är döpta kristna. Som kristna firar vi på Herrens dag gudstjänst tillsammans för världens liv. Mina ledare i de två förra numren av Kyrknytt har handlat mycket om framtidens gudstjänst. Och den framtiden är här nu. Första söndagen i advent börjar vi använda handboksförslaget i gudstjänsterna i Hultsfreds kyrka.

är här nu!

I inledningen till handboksförslaget står det: ”Den söndagliga gudstjänsten – den vi kommit att kalla högmässa – har ett grundläggande skeende, ordo, som kan kännas igen i kyrkor över hela världen och i kyrkohistorien. Skeendet återfinns i gudstjänstens grundläggande handlingsmönster: gudstjänsten firas på dopets grund, människor samlas på uppståndelsedagen, ber, sjunger, lyssnar till och tolkar ordet, firar nattvardens måltid och sänds ut i förnyat liv och medmänsklighet.” De fyra huvuddelarna i gudstjänsten kallas i handboksförslaget för: Samling, Ordet, Måltiden och Sändning. På detta sätt betonas att mässans huvuddelar är fyra sammanhållna skeenden.” Jag har i Framtidens gudstjänst I och Framtidens gudstjänst II i nr 2 och 3 av Kyrknytt i år tagit upp de tre första delarna; samlingen, ordet och måltiden. Vi har nu kommit till den fjärde delen: Sändningen. Handbokskommittén beskriver ”Sändningen” så här: ”Gud utgav i Kristus sig själv för att dela det mänskliga livets alla dimensioner. Delandet av Guds gåvor i Ordet och Måltiden har sin förlängning i sändningen att dela vardagens liv i ömsesidig gemenskap och solidaritet med mänsklig utsatthet överallt där vi möter den. Meddelanden som rör församlingens gemensamma liv under veckan utgör på detta sätt också en naturlig del av sändningen. I välsignelsen tar vi emot Guds bejakande av oss och löftet om Guds närvaro i våra liv.” I en artikel av detta nummer av Kyrknytt skriver Emma Thorén mer om vårt arbete med gudstjänsten i församlingen. Under ett års tid ska vi nu pröva den nya handboken i gudstjänsterna i Hultsfreds församling. Ordningarna för de kyrkliga handlingarna, dop, vigsel, begravning mm kommer vi att använda i samtliga församlingar i pastoratet. Vår erfarenhet av detta kommer sedan att tillsammans med alla andra försöksförsamlingars erfarenhet ligga till grund för det slutgiltiga utformandet av den nya handboken. Den kan komma att tas i bruk tidigast vid påsken 2015. Vi som på försök har använt det nya materialet behöver under mellantiden mellan försöksåret och fram till att handboken officiellt tas i bruk inte gå tillbaka till den gamla handboken, utan kan fortsätta använda förslagsmaterialet. Ska vi på allvar kunna pröva och utvärdera den nya handboken, ja, ska vi överhuvudtaget kunna fortsätta att vara kyrka i Hultsfred så måste fler av våra döpta medlemmar ställa upp som ”frivilliga” gudstjänstdeltagare. Gudstjänsten måste bäras av en ganska stor grupp som går mer eller mindre ”regelbundet” så att de som deltar mer eller mindre sällan har en levande gudstjänstgemenskap att fira sin gudstjänst med. Alla kan och har inte möjlighet att delta lika mycket och det kan vara olika under olika perioder i livet, men vi behöver fler som bär den söndagliga gudstjänsten i Hultsfred. Ni är alla varmt välkomna att varje söndag kl. 11 fira högmässa i Hultsfreds kyrka och redan här och nu både delta i och skapa framtidens gudstjänst.

Med tillönskan om en välsignad advents- och juletid! Jan Carlsson

kontraktsprost och kyrkoherde 2

KYRKNYTT NR 4 2012

SOL, VIND OCH VATTEN Energieffektivisering i Hultsfreds pastorat

Svenska kyrkan står idag inför ett flertal mycket stora utmaningar. Ett minskande medlemsantal och med det minskade intäkter, kopplat till ständigt ökande kostnader för bl. a energi och fastighetsunderhåll, leder till ett stort behov av effektivisering och ökat samarbete mellan olika kyrkliga enheter och kräver ökad kunskap. Samtidigt lever vi i en värld där; ”Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar.” På energiområdet sammanfaller kyrkans eget behov av billigare drift med det självklara kravet att vi som kyrka tar vår del av klimatansvaret. ”Vi måste som församlingar inom den världsvida kristna kyrkan på ett tydligar sätt än kanske alltid varit fallet visa på samhörigheten med och ansvaret för hela skapelsen och vår mäktiga uppgift som människor att vara Guds medskapare.” I Hultsfreds pastorat försöker vi arbeta på att just tydliggöra vårt ansvar för hela skapelsen. Vi har naturligtvis också ett stort ansvar för att vi använder våra materiella resurser på rätt sätt. Det viktigaste är att det leder till konkteta handlingar som då också kan fungera som goda exempel. Vi har i våra åtta fastigheter bergvärme, grundvattenvärme och fjärrvärme och inspirerade av en solcellsdag som Linköpings stift anordnade hösten -07 började vi omgående planera för den nätanslutna solcellsanläggning, som invigdes av biskop Martin Lind den 26 maj 2008, och som förser församlingsgården med i stort sett all el som behövs under sommarhalvåret.

Som vi ser det har kyrkan dels ett ansvar som pådrivare i fågor som är viktiga för skapelsens framtid och vi har självklart också ett direkt ansvar för vår egen verksamhet. Det ansvaret kan ingen annan ta. Det senaste ledet i vårt eget energieffektiviseringsarbete är att taket på den äldre delen av församlingsgården i Hultsfred har tillägssisiolerats. Den befintliga isoleringen var bara ca 12 cm. Effekten av åtgärden var omedelbart märkbar och värmekurvorna för byggnaden kunde justeras ner med åtföjande både miljö- och pengabesparing. Under 2013 skall ett nytt styr- och reglersystem för bergvärmen i Vena kyrka installeras och elpannan i Sockenstugan i Vena skall ersättas med energi- och miljövänligare alternativ. Allt vår energiarbete bottnar i Kyrkans helhetssyn på skapelsen. I varje mässa ber vi för vår sköna blå planet och om att vi måste få klokhet att vara goda förvaltare och medskapare. Det bröd, vin och vatten vi bär fram som ett tackoffer i mässan förutsätter friska lokala vatten och giftfria jordar som kan ge säd och vin. Det vi fått ta emot bär vi i tacksamhet tillbaka, för att på nytt få ta emot det. Jag tror att vi för att vara goda förvaltare måste, naturligtvis efter vår förmåga och våra möjligheter, visa största möjliga omsorg om den ömtåliga skapelsen och alla dess delar. Och här får det inte vara långt mellan ord och handling. Vi försöker i våra församlingar visa att man med enkla medel kan göra stor skillnad.

VIND OCH VATTEN 3 SOL, Artikel av Jan Carlsson

I detta nummer 4 HÄRLIG ÄR JORDEN Artikel av Agneta Håkansson D OR 4 S R KO SID 1 PÅ

GÅR FÖRLORAD I 6 BARNDOMEN INBÖRDESKRIGET

Text: JAN CARLSSON

GUDSTJÄNSTORDNING?! 8 NY Artikel av Emma Thorén

11 ANNONSER 12 TRÄDVÅRDSPLAN Artikel av Agneta Håkansson

Artikel av Susanne Folin

13 MILJÖPRIS Artikel av Agneta Håkansson

I HULTSFRED Artikel av Jan Carlsson

14 KORSORD

7 MUSLIMSK BEGRAVNINGSPLATS

KYRKNYTT NR 4 2012

PSALM 297

H ärlig är jorden

Cecilia Bååth-Holmberg

Då var det dags igen, vi kan summera ett kyrkoår och snart kan vi också skriva nytt år, 2013. Det känns som om tiden bara rusar förbi och man kan inte göra något för att stoppa den. Jag har skrivit artiklar om psalmer som berör en viss årstid, psalmer med ett särskilt tema och psalmer med en spännvidd över hela året. Då är frågan: Vad ska det handla om denna gång? Efter mycket letande och velande hit och dit, föll valet på en psalm som jag tror alla kan och känner till. Den räknas faktiskt som en julsång när man letar arrangemang för kör, men jag tror de flesta är vana att höra den på begravningar. Psalmen jag talar om är nr 297 - Härlig är jorden.

Text och foto: AGNETA HÅKANSSON

Härlig är jorden är en psalm med gammalt ursprung om man får tro det som står på Internet och i uppslagsverk, melodin sägs komma från samlingen ”Schlesische Volkslieder” (Schlesiska folkvisor) av August Heinrich Hoffmann von Fallerslebens och lär vara nedtecknad redan 1842, i grevskapet Glatz (en provins i södra Polen, på gränsen till Tyskland). Den danska kyrkoherden Johannes Ferdinand Fenger (1805– 1861) fick se sången i en missionstidning 1850, den hade då titeln Schönster Herr Jesu, Herrscher aller Erden, (ung. Jesus Kristus, härskare över hela jorden). Han blev mycket förtjust i den och bad författaren Bernhard Severin Ingemann (som för övrigt var från samma plats som Fenger) att skriva en dansk text till den. Ingemann blev genast intresserad för han hade hört att den ursprungliga melodin skulle vara en korsfararhymn från 1200-talet, en uppgift som för övrigt aldrig har gått att få bekräftad. Ingemann skrev en text som började med orden ”Dejlig er Jorden”. Titeln till sången blev Pilgrimssang och därför kallas den även i Sverige för Pilgrimspsalm. Den kom första gången i tryck på danska 1850 i ”Dansk Kirketidende”. 1884 gjordes en svensk översättning av Cecilia Bååth-Holmberg och kom därefter i tryck i flera olika sångböcker innan den slutligen godkändes att vara med i 1937 års svenska psalmbok. Där den hamnade under rubriken ”Guds lov”. Psalmen har för övrigt hamnat under alla möjliga rubriker t.ex. Jesu födelse, Lovsång, Årsskifte, Guds makt och många andra. I dag är det bara i den Finlandssvenska psalmboken den fortfarande står under rubriken jul, som den julsång den en gång var tänkt att vara, om man ser till texten i vers tre. 4

KYRKNYTT NR 4 2012

Cecilia Bååth-Holmberg, som skrivit den svenska text vi känner till, föddes 1 mars, 1857 i Malmö. Hon växte upp i en prästfamilj, där vårdandet av släkttraditionerna var särskilt framträdande, men hennes far dog tidigt och en svår eldsvåda ödelade, när hon var ung, större delen av de tillhörigheter som erbjöd kontakt med det förgångna. En annan tidig erfarenhet som tyngde henne för framtiden var studietiden i en väldigt sträng flickskola. Om denna erfarenhet skrev hon i samlingen Sydskånska teckningar (1886). På sin mors sida hade hon tyska släktförbindelser, och genom dessa blev hon redan i ungdomsåren förtrogen med tysk kultur; särskilt greps hon av Schiller, vars retoriska idealism och romantiska frihetspatos tilltalade henne och särskilt hans personlighet. Eller som hon skrev i sin biografi över skalden (1905), ”ej endast lade glans över min barndom, men verkade sporrande och eldande på hela min levnad”. Redan vid 20 års ålder gifte hon sig med barndomsvännen Teodor Holmberg. Hon fick då lämna den skånska miljön och de täta resorna därifrån till Danmark och Tyskland för att i stället bli rektorsfru vid Tärna nya folkhögskola i Västmanland. Den isolering som hon där kände och egentligen aldrig helt kunde övervinna ledde dels till att hennes mor måste flytta till folkhögskolan och bo där ända till sin död 1899. Samtidigt gav det henne ett nervöst verksamhetsbegär som visade sig i ett energiskt arbete vid makens sida, för uppbyggandet av skolan. Hon började då också sin litterära bana som översättare men gick mer och mer över på att skriva historiska och biografiska verk. Sin organisatoriska talang visade hon bl. a vid grundandet

Härlig är jorden, härlig är Guds himmel, skön är själarnas pilgrimsgång. Genom de fagra riken på jorden gå vi till paradis med sång.

Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång. Aldrig förstummas tonen från himlen i själens glada pilgrimssång.

och ledandet av folkhögskolans kvinnliga avdelning och av 1907 startade hon också Tärna husmodersskola, där hon gärna föreläste i både kristen, liberal och nationell anda om kvinnans och hemmets betydelse för ett sunt samhälle. Med den grundtvigianism hon hade som bakgrund och från sin barndom kom hon också att påverka sin man till att ge skolan en nordistisk prägel; från danskt håll har det understrukits att hon och Theodor blev skaparen av den första mera omfattande förbindelsen mellan den svenska och danska folkhögskolan. Hon var också ivrig förespråkare för ett samarbete med Norge, det var också där hon vid ett besök 1884, lärde känna Björnstierne Björnson som hon också skrev en biografi om, Björnstierne Björnson som författare, politiker och personlighet (1885). I samband med unionsstriderna skedde en brytning med Björnson, och därefter framträdde hennes tyskorienterade konservativa uppfattning allt klarare, det var också en uppfattning hennes man delade med henne. Under sitt folkhögskolearbete för kvinnorna tog hon initiativ till att införa Mors dag, efter mönster från England, USA och Norge. Av hennes verk är biografin, Karl XV som enskild man, konung och konstnär (1890), det största verk hon gjort. Det innehåller ca 700 sidor. Redan som liten flicka ska hon ha blivit överväldigad av att kungen en gång riktat ett par ord till henne, och till Harald Wieselgren bekände hon i ett brev 17 nov. 1889: ”Jag har alltid känt mig så sympatiskt berörd av den kungapersonligheten;

Änglar den sjöngo först för markens herdar, skönt från själ till själ det ljöd: Människa, gläd dig, Frälsarn är kommen, frid över jorden Herren bjöd.

glansen av den låg över min barndom, och då Kung Carl dog, föreföll det mig nästan som om hela världen blivit mig grå.” Boken blev också ett typiskt uttryck för den hjältedyrkan som hon alltid hade behov av och som kom att karakterisera hela hennes senare produktion. Hon skrev även novellsamlingar där Pepita och andra berättelser från 1899, är den mest kända. Många av hennes verk vände sig särskilt till de unga och hade ett innehåll som skulle vara undervisande och lärorikt. Till exempel verket, I häfdernas hall. Verklighetssagor för de unga från 1900. Där tas läsaren med till sagornas Island, Goethes Weimar och andra klassiska litterära miljöer. Även sångsamlingar hörde till hennes alster, men psalm 297 är den enda psalm som finns i vår svenska psalmbok i dag. De flesta av hennes böcker kom ut i flera upplagor, och en del översattes till danska, tyska och finska. Bååth-Holmberg stora sociala och fosterländska intresse kom henne att tillsammans med maken 1909 instifta Svenska riksförbundet för sedlig kultur, i vars skriftserie hon bland annat utgav Förädlade folknöjen (1911). Syftet med förbundet var att bekämpa tidens sedliga urartning inom litteraturen, pressen, konsten och folkbildningen, hon satt som sekreterare i förbundet fram till sin död. Under flera år redigerade hon även julboken Småhemmens kalender. Cecilia Bååth-Holmberg dog 30 juli 1920 och ligger begravd på Solna kyrkogård. KYRKNYTT NR 4 2012

Barndomen går förlorad i inbördeskriget - Smuggling av vapen och droger, spioneri, matlagning och ”flickvänner” är några av de sätt som barn används av de väpnade grupperna”, berättar Daniel Campo på Benposta – en organisation som arbetar för skydda barn i konfliktens Colombia.

CIVILBEFOLKNINGEN HÅRT DRABBAD I Colombia har inbördeskriget pågått i nära 50 år. Det är ett blodigt krig mellan gerillagrupper, paramilitära trupper och armén om makt och mark och där kokainet spelar en viktig roll. Och civilbefolkning – främst den fattiga befolkningen på landsbygden – drabbas hårt. De hotas ofta till livet av gerilla- och andra illegala grupper om de inte samarbetar, och sedan anklagas av regimen för att vara gerillasympatisörer Över fyra miljoner människor har tvingats fly från sina hem i de våldsdrabbade områdena. Femton miljoner människor lever i misär och behöver stöd. Många internflyktingar får dock inte sin status erkänd av myndigheterna vilket gör att deras rätt till bland annat mat, vatten och skydd inte förverkligas. Samtliga väpnade aktörer är medskyldiga till urholkningen av respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

BARNENS VARDAG OFTA VÅLDSAM Sex och en halv miljoner barn och unga i Colombia lever i fattigdom, mer än en och en halv miljon går inte i skolan och tre miljoner har inte tillgång till den enklaste sjukvård. Hälften av landets internflyktingar är minderåriga. För barn och unga som lever under extremt fattiga förhållanden är alternativen få. Utbildning är kostsamt och förblir enbart en dröm för alltför många. 6

KYRKNYTT NR 4 2012

Text: SUSANNE FOLIN

ALLT YNGRE LOCKAS Outbildade ungdomar lockas och luras med löften om en bättre framtid med pengar och mat. Många barn tvångsrekryteras också: en rapport från juni 2011 visar att medelåldern hos de barn som värvas med tvång är under tolv år. Med en uniform och vapen i hand väcker de rädsla och respekt hos andra och får därigenom en identitet. Flera är flickor, många under 14 år gamla. Vissa hamnar i strider medan andra får laga mat, tvätta kläder och springa ärenden. Alltför många också sexuellt utnyttjade. Sexuellt våld används systematiskt i konflikten.

MÄNNISKOR SKA FÖRSTÅ OCH KRÄVA SINA RÄTTIGHETER Era gåvor till Svenska kyrkans internationella arbete stöder internflyktingar, bondekooperativ, kvinnogrupper, ungdomsorganisationer och ursprungsbefolkningens organisationer. Insatserna handlar om akut nödhjälp, juridisk och psykosocial rådgivning, självförsörjningsprojekt och utbildning om landminor och krisberedskap. Målet är att hjälpa människor att förstå och kräva sina rättigheter, att förändra sin situation, forma ett värdigt liv och försörja sig själva. Din gåva gör skillnad för människorna i Colombia.

A-Ö

LITEN KYRKLIG ORDLISTA

Unison Från de latinska orden unus och sonus som betyder en och ljud och är en beteckning för enstämmig sång. Vapenhus Vestibulen vid en kyrkas huvudingång. Namnet kommer från äldre tider då kyrkofrid rådde och kyrkobesökarna fick lämna sina vapen där innan de gick in i kyrkan.

Muslimsk begravningsplats i Hultsfred Text: JAN CARLSSON Foto: AGNETA HÅKANSSON

Hultsfreds kyrkliga samfällighet är på statens uppdrag huvudman för begravningsverksamheten inom sitt område. Begravningsverksamheten finansieras av begravningsavgiften, som även icke medlemmar i Svenska kyrkan betalar och som är helt skild från församlingsverksamheten. Enlig gällande lagstiftning och överenskommelser för begravningsverksamheten skall huvudmannen ”inom det egna förvaltningsområdet eller inom ett närbeläget förvaltningsområde, tillhandahålla särskilda gravplatser för de som inte tillhör något kristet trossamfund” och vidare: ”I varje kommun där det finns en muslimsk församling bör huvudmannen för begravningsverksamheten anlägga särskilda gravplatser för muslimer.” På kyrkogården i Hultsfred, strax norr om själva kyrkan håller nu en muslimsk begravningsplats på att anläggas. Planeringen har pågått mer än ett år. Efter att planerna godkänts av Hultsfreds kommun sändes ansökan om tillstånd att anlägga begravningsplatsen in till Länsstyrelsen under våren. Efter att godkännande kom från Länsstyrelsen i augusti i år har de häckar som ska omgärda begravningsplatsen redan planterats och arbetet kommer att slutföras under våren med bl. a. vattenanläggningar och stensättning. Planeringen har skett i samråd med Muslimska Föreningen i Hultsfred. Till sommaren 2013 kommer begravningsplatsen att vara klar och Hultsfreds kyrkogård har då fått ytterligare ett vackert planerat och anlagt område där det tidigare bara var ett öppet fält.

VDM Förkortning av det latinska Verbi Divini Minister som betyder Guds ords tjänare och används av präster i Svenska kyrkan. Virgo Latinskt, betyder jungfru och används ofta om Jungfru Maria. Vårfrudagen Jungfru Marie Bebådelsedag den 25 mars. Välsignelse En handling eller ett ord, där Guds vilja med en människa kommer till uttryck. Kyrkans biskopar och präster har därför ett särskilt uppdrag att förmedla Guds välsignelse. Ämbete Det kyrkliga ämbetet, som omfattar uppdragen som biskop, präst och diakon. Ängel Latinskt, budbärare, symbol för evangelisten Matteus. Ärkebiskop I Svenska kyrkan den biskop som har till uppgift att företräda hela Svenska kyrkan. Ärkestift Det stift som leds av ärkebiskopen, i Svenska kyrkan är det Uppsala stift. Örn Symbol för evangelisten Johannes. Öster Den uppgående solens väderstreck. Uppfattades redan av de första kristna som Kristi återkomst väderstreck, därför byggdes kyrkorna med altaret i öster. ÖSM Östra Smålands missionsförbund, en lågkyrklig rörelse inom Svenska kyrkan som troget bevarar arvet från Carl-Olof Rosenius. Överlåtelsen Den del av begravningsgudstjänsten då prästen lägger mull tre gånger på kistan eller tecknar korset över kistan.

Platsen för den Muslimska begravningsplatsen är numera iramad av buskar.

Härmed är också ordlistan KYRKNYTT NRÖ. 4 2012 7 komplett från A till

Ny gudstjänstordning?! Ibland får man en låt på hjärnan och oavsett vad man håller på med så snurrar den runt i huvudet och kommer dessutom ut genom munnen ibland till omgivningens förtret. Efter diverse samlingar och kurser i hur det nya handboksförslaget är tänkt att fungera så var det så för mig med några av de föreslagna melodierna. Det som särskilt fastnade hos mig var ett ”kyrie” och ett ”gloria”. Kyrie är den sång som i gudstjänsten används för att lyfta fram all vår egen och världens nöd till Gud. Gloria är den sång som används för att lova och prisa Gud, så som änglarna gjorde den natt då Jesus blev född. Att det nya handboksförslaget innehåller melodier som fastnar är lovande. Förhoppningsvis kan det få vara melodier som håller och bär både när livet är svårt och när det är lätt. För det är ju det som är tanken med gudstjänsten. Att den inte bara ska vara något för livets högtidsstunder utan också något regelbundet som man kan komma till vecka efter vecka, i glädje och sorg men också när man inte känner något särskilt alls. Något som kan bära, ge kraft, inspiration och nytt hopp till att hantera ännu en vecka av liv. Ibland kanske man inte själv känner behov av att fira gudstjänst men då kan man gå till kyrkan ändå och tänka att det kanske är någon annan som behöver få fira en gudstjänst idag och då kan jag gå för den personens skull. För gudstjänsten bygger på

KYRKNYTT NR 4 2012

Text: EMMA THORÉN

gemenskap, att vi gör något tillsammans. När vi är ensamma kan vi be och prata med Gud hur mycket som helst men för att fira en gudstjänst så måste vi vara fler. Det är också därför som vi har en gemensam handbok för Svenska kyrkan, för att markera att vi i Hultsfred, Vena och Lönneberga hör ihop med församlingarna i Luleå, Simrishamn, Partille och i resten av Sverige. På sin egen kammare kan man be hur som helst, men den gemensamma gudstjänsten på söndagen måste ha en särskild ordning som kan fungera för många. När det gäller det nya handboksförslaget som nu kommer att testas i Hultsfred så kanske det är någon som oroar sig för att den gemensamma ordningen kommer att ändras så mycket att den inte går att känna igen. Men det finns ingen anledning till oro. Det mesta är sig faktiskt likt. Det enda som händer är att språket i bönerna blir lite mer lättillgängligt och att melodierna till den liturgiska musiken är annorlunda. Psalmerna och bibelläsningarna är desamma som vanligt och vi kommer självklart att sjunga ”Bereden väg för Herran” och andra kända advents-psalmer på 1 advent även i år. Välkommen att vara med, du behövs som ”bärare” av den gemensamma gudstjänsten!

Vad betyder Gudstjänsten för dig?

MALIN SÖDERHOLM Jo, en gudstjänst är den stund då jag får sitta ner och reflektera över vad som hänt senaste tiden och vissa saker som är lite jobbigare än andra. Ställs man inför en svår frågeställning, tycker jag att jag alltid får ett svar i kyrkan nära Gud och andra troende. Det finns också mycket att lära sig under predikan och saker att fundera över som jag tar med mig hem.

ÅKE SUNDSTEDT Gudstjänsten är församlingens möte med Gud. En Gudstjänst, något vi tillsammans gör för Gud. I Gudstjänsten får vi minnas Jesu lidande, död och uppståndelse och tacka Gud för det.

PAUL ÖSTRÖM Man går väl för att man söker någonting. Ett ord på vägen.

ANN-MARIE DAAG ALBRECHTSSON En känsla som är svår att förklara. När man går in i kyrkan så fylls man av något, svårt att förklara vad. Att vara i kyrkan är speciellt. Gudstjänsten är en helhet där de olika delarna är lika viktiga, psalmsången, predikan, den liturgiska musiken, nattvarden, körsången m.m. I dessa stressiga tider borde fler pröva på det, inte bara när det är konserter utan även vanliga söndagar.

KYRKNYTT NR 4 2012

NOTISER Döpta, vigda och begravda medlemmar i våra församlingar Augusti 2012 – Oktober 2012 Om namnet inte står under den församling där förrättningen ägt rum, beror det på att vederbörande inte är/var skriven där.

Maria Gustafsson Johan Karlberg

Döpta HULTSFRED

VINNARE KORSORD

Begravda

William Hoffmann Milla Johansson Törnlöf Eddie Lindström Vera Johansson Nelia Johansson Melker Nord Wilda Phil Agnes Fransson Alice Wahlman Axel Landström Elis Landström Lea Dahlström Maja Nelson Vilgot Pihl Love Phalén

HULTSFRED Alf Ferm Vivan Svensson Eskil Svensson Margareta Lundvall Hjördis Nord Karl Olof Karlsson Rut Windborg Barbro Svanström

VENA Sune Gårdving Harald Johansson Märta Johansson

VENA Livia Lahti Viggo Rauch Alice Josefsson Gustafsson Agnes Wahlman Moa Berneborg Alve Kernen

LÖNNEBERGA Ebbe Knutsson Roland Johansson

Vill man ha lösningen till korsordet kontaktar man pastorsexpeditionen.

Vi säger

GRATTIS till bokpriset!

Rättelse: Några av ovanstående namn föll bort eller hamnade i fel församling i förra numret av Kyrknytt. Vi ber om ursäkt för det och väljer att ta med namnen en gång till.

LÖNNEBERGA Alice Olsson Edalia Jönsson

Lena Hasting, Hultsfre

Vigsel HULTSFRED Elisabeth Larsson Jan Hjelm

Du vet väl om

Martina Klasson Michael Larsen

att vi också finns på

Facebook?

VENA Elin Josefsson Henrik Gustafsson

Sök efter Svenska kyrkan i Hultsfred Gå gärna in och gilla oss!

Åsa Zeylon Jens Lind

www.facebook.com/hultsfredspastorat

LÖNNEBERGA Ann-Sofi Hall Christer Öberg Winnie Tollemark Janne Roth

KYRKNYTT NR 4 2012

forts.→

Julen i våra kyrkor Hultsfred 4 advent 23/12

Mariamässa kl. 11.00 Ensemble ur kyrkokören

Julafton 24/12

Julbön kl. 16.30 Ann-Marie Daag Albrechtsson, sång Leif Dahl, orgel/piano Midnattsmässa kl. 23.00 Kyrkokören och Ungdomskören

Annandag jul 26/12 Högmässa kl. 11.00

Vena Julafton 24/12

Levande julkrubba kl. 11.00 Barngrupperna

Hultsfred

”Stilla, ro och nära” Meditativa andakter Tisdagar kl. 19.00 i Kyrkokapellet Följande dagar: 11/12, 15/1, 12/2, 12/3 Vid varje tillfälle något musikinslag

Välkommen! Vena kyrka Trettondedag jul 6 januari kl. 16.00 Musikgudstjänst

”Julens sånger och psalmer” Familjen Lundborg Svensson Sång, orgel, piano och trumpet

Välkommen!

Juldagen 25/12 Julotta kl. 07.00 Kyrkokören

Lönneberga Julafton 24/12

Gudstjänst vid krubban kl. 11.00 Sång och musik

Juldagen 25/12 Julotta kl. 06.00 Kyrkokören

Hultfreds kyrka inbjuder till konsert 9 februari kl. 16.00

”Klassiska pärlor ”

Annandag jul 26/12

Vocal Joy och Voces Gaudia Stråkkvartett Lisa Sandstedt Ann-Marie Daag Albrechtsson

Välkomna!

Välkommen!

Hultsfreds kyrka

Lönneberga kyrka

Nyårsdagen 1 januari kl. 18.00

Trettondedag jul 6 januari kl. 16.00

Musikgudstjänst kl. 19.00

Kvällsmässa ”Vi sjunger julens sånger och psalmer” Voces Gaudia

Trettondedag jul 6 januari kl. 11.00 Högmässa - Kyrkokören

Välkommen!

Musikgudstjänst

”Julens sånger och psalmer” Lina och Anton Hultgren

Välkommen!

KYRKNYTT NR 4 2012

Den nya allén med Ullungrönnar

Nyplanterad ullungrönn

Trädvårdsplan

Text och foto: AGNETA HÅKANSSON

I Kyrknytt nummer 2/2012 berättade vi om trädvårdsplanen för Lönneberga kyrkogård. Nu vill vi visa att projektet har fortskridit och att snart alla målen med nuvarande plan är uppfyllda. I augusti/september planterades sex stycken ungullsrönnar på kyrkans södra sida, som en allé mellan kyrkan och vägen. Dessa rönnar ersätter de stora tujor som togs ner under hösten 2011. Till nästa år ska även de andra nedtagna träden ersättas av skogslönnar och då är också trädvårdsplanen komplett. Samtidigt som träd tagits bort och ersatts har också en del gamla häckar och annat rensats bort för att ersättas av ny växtlighet. Även en ritning för en askgravplats på nya kyrkogården håller på att ta form eftersom den tidigare inte gick att genomföra.

KYRKNYTT NR 4 2012

Utdelning av Miljöpris. Kyrkoherde Jan Carlsson tar emot blomma och diplom av Akko Karlsson och Leif Larsson. FOTO: Charlotte Madestam, Vimmerby tidning

Motiveringen till priset var följande: Hultsfreds pastorat har genom ett målinriktat arbete bidragit till ett klimatsmartare Kalmar län. Med sitt engagemang och arbete har de inspirerat andra att arbeta med klimatfrågorna samt bidragit till länets mål att bli fossilbränslefritt år 2030.

Miljöpris Regionförbundet i Kalmar län ger varje år en utmärkelse till utvalda aktörer i länet som gör ett gott arbete för minskad klimatpåverkan. Utmärkelsen för 2012 gick till fyra olika aktörer. Bremersons Matupplevelser och Länsförsäkringar i Kalmar, Hultsfreds pastorat och Kährs i Nybro. Priset, som består av diplom och en blomma, delas ut till företag, organisationer, personer eller föreningar som på olika sätt bidrar till ett klimatsmartare län. Genom utmärkelsen vill regionförbundet lyfta fram goda exempel på hur man kan arbeta i stort och smått för klimatfrågan. Det hela är en del i arbetet med att länet ska vara fossilbränslefritt inom 18 år. Onsdagen den 19 september kunde en stolt Jan Carlsson, kyrkoherde i pastoratet ta emot en blomma och diplom från Regionsförbundets v. ordf. Leif Larsson och Akko Karlsson (mp). svenskakyrkan.se/internationelltarbete

90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg

Ge en julGåva!

Foto: ACT/DCA/Binyan Mengesha

Sms:a HOPP till 72950 så skänker du 50 kronor.

KYRKNYTT NR 4 2012

TÄVLA OM BÖCKER! För att vara med och tävla måste din korsordslösning vara redaktionen tillhanda senast (tisdag den 18 december). Den först öppnade, rätta lösningen, vinner en bok.

ST SENA

G TISDA ER EMB 18 DEC

Adressen är: Pastorsexpeditionen, Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred. Märk kuvertet ”Krysset 4/12”. Lycka till! Namn: Adress:

Telefonnummer: 14

KYRKNYTT NR 4 2012

KONTAKT HULTSFREDS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET HANTVERKAREGATAN 11, 577 34 HULTSFRED

Pastorsexpedition tis-fre. 10.00-15.00 Telefax: E-post: hultsfred.pastorat@svenskakyrkan.se

24 95 90 24 95 86

Pedagog/barnledare Församlingspedagog Anne-Marie Jensen b. 135 35, 24 95 85 E-post: annemarie.jensen@svenskakyrkan.se

Kansli Ekonomiassistent Theresé Reimhult E-post: therese.reimhult@svenskakyrkan.se

24 95 96

Kanslist Elenor Karlsson E-post: elenor.karlsson@svenskakyrkan.se

24 95 99

Kanslist, Caroline Tapper (Gravärenden) E-post: caroline.tapper@svenskakyrkan.se Telefontid: Mån, ons, fre jämna veckor tis, tors ojämna veckor

24 95 98

Barn- & ungdomsledare Sandra Örmander Tjänstledig

24 95 90

Barnledare Ingela Uddman

24 95 82

Barnledare Susanne Åkesson

b. 601 27, 24 95 82

Barnledare Ingela Gustafsson

b. 418 27, 24 95 82

Barnledare/Assistent/Lokalvård Frida Rahmić E-post: frida.rahmic@gmail.com

24 95 82

Församlingsvärdinna/Kyrkvaktmästare Hultsfred

Präster Kyrkoherde Jan Carlsson 070-821 68 85 E-post: jan.carlsson@svenskakyrkan.se 24 95 94 Komminister Anette Lindblom Franzén 0730-20 92 44 (föräldraledig) 24 95 93 E-post: anette.lindblom.franzen@svenskakyrkan.se Vik. komminister Emma Thorén 072-208 00 42 E-post: emma.thoren@svenskakyrkan.se 24 95 93 Komminister Anton Hultgren 070-221 28 98 E-post: anton.hultgren@svenskakyrkan.se 24 95 97 Komminister Annsofi Arenander 24 95 90 E-post: annsofi.arenander@svenskakyrkan.se

Församlingsvärdinna Ingrid Johansson b. 135 44, 24 95 81 E-post: ingrid.r.johansson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare, Förman Karl-Inge Arvidsson b. 134 53, 24 95 88 E-post: karl-inge.arvidsson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Magnus Sundström 24 95 88 E-post: magnus.sundstrom@svenskakyrkan.se

Kyrkvaktmästare Lönneberga Kyrkvaktmästare Gustav Nilsson 070-270 52 81 E-post: gustav.nilsson@svenskakyrkan.se 407 87

Kyrkvaktmästare Vena Musiker Ann-Marie Daag Albrechtsson b. 235 55, 24 95 91 (Hultsfred) E-post: ann-marie.daag.albrechtsson@svenskakyrkan.se

Kyrkvaktmästare Malin Lockström 070-441 06 63 E-post: malin.lockstrom@svenskakyrkan.se 601 66 Kyrkofullmäktiges ordförande Morgan Sävetun

b. 411 16

Agneta Håkansson b. 0474-103 28, 070-660 62 68 (Lönneberga) 24 95 82 E-post: agneta.hakansson@svenskakyrkan.se

Kyrkonämndens ordförande Ulla Lisedahl E-post: ulla.lisedahl@svenskakyrkan.se

b. 640 28

Helena Lundborg Svensson 070-538 29 34, 609 15 (Vena) (föräldraledig t.o.m. 31/12) E-post: helena.lundborg.svensson@svenskakyrkan.se

Bokning av samtliga lokaler görs till Pastorsexpedtionen

Julian Bishakwe (Vik. t.o.m. 31/12) E-post: sangojul@yahoo.fr

073-579 19 26, 609 15

UTGES AV: Hultsfred Kyrkliga Samfällighet Hultsfred Vena Lönneberga församlingar Hantverkaregatan 11 577 34 HULTSFRED Tel: 0495-24 95 90, Fax: 0495-24 95 86 E-post: hultsfred.pastorat@svenskakyrkan.se

Ansvarig utgivare: Jan Carlsson Omslagsbild: Orört vinterlandskap i byn Redaktion: Jan Carlsson Mörtelek, Åseda Agneta Håkansson Foto: Agneta Håkansson Tryck: V-TAB Vimmerby 2012 Papper: Multiart Gloss 130g

ultsfred

vensk www.s

.se/h akyrkan

KYRKNYTT NR 4 2012

MARS

FEBRUARI

JANUARI

DECEMBER

VINTERNS GUDSTJÄNSTER 2012-13 HULTSFRED

VENA

LÖNNEBERGA 11.00 Gudstjänst

1 i advent

11.00 Högmässa

11.00 Mässa 18.00 Musikgudstjänst

2 i advent

11.00 Högmässa

14.00 Luciagudstjänst

tisdag

19.00 Stilla, ro och nära

3 i advent

11.00 Högmässa 17.00 Julkonsert 19.00 Julkonsert

23 24

4 i advent

11.00 Mariamässa 16.30 Julbön 23.00 Midnattsmässa

Juldagen

Annand. jul

11.00 Högmässa

19.00 Musikgudstjänst

30 31

Sönd. e jul

11.00 Högmässa

11.00 Mässa

Nyårsafton

16.00 Nyårsbön

Nyårsdagen

18.00 Kvällsmässa med julens sånger och psalmer

Trettonded. jul

Julafton

11.00 Gudstjänst

16.00 Mässa

11.00 Levande julkrubba

11.00 Gudstjänst vid julkrubban

07.00 Julotta

06.00 Julotta

18.00 Nyårsbön

16.00 Nyårsbön

11.00 Högmässa

16.00 Mässa

11.00 Gudstjänst Julens sånger och psalmer

1 e trett.

11.00 Högmässa 13.00 Dopgudstjänst 18.00 Vi sjunger ut julen

11.00 Gudstänst

16.00 Högmässa

tisdag

19.00 Stilla, ro och nära

2 e trett

Septuagesima

11.00 Högmässa Ekumenisk bönevecka 11.00 Högmässa

11.00 Högmässa

16.00 Gudstjänst

Kyndelsmässod.

11.00 Högmässa

16.00 Gudstjänst

11.00 Familjegudstjänst Utdelning av dopdroppar

lördag

16.00 Konsert

Fastlagssönd.

11.00 Högmässa

12 17 24

tisdag

19.00 Stilla, ro och nära

1 i fastan

11.00 Högmässa med Fasteauktion

16.00 Gudstjänst

2 i fastan

11.00 Högmässa

16.00 Högmässa

3 i fastan

11.00 Högmässa

16.00 Gudstjänst

11.00 Gudstjänst

Midfastosönd.

11.00 Högmässa 13.00 Dopgudstjänst

11.00 Högmässa

16.00 Högmässa

12 17

tisdag

19.00 Stilla, ro och nära

Jung. Marie beb.

16.00 Gudstjänst

11.00 Gudstjänst

Palmsöndagen

11.00 Högmässa Utdelning av dopdroppar 11.00 Högmässa

11.00 Gudstjänst Utdelning av dopdroppar

11.00 Högmässa

Nästa nummer I mars För ytterligare information se predikoturerna. Reservation för ändringar.