Kyrknytt 1 2012 by Jan Carlsson

Nr 1 2012

KYRKNYTT Församlingsblad för Hultsfred Vena Lönneberga

Kärlekens väg!

Den eviga kärleken 4 dagar i kärlekens tecken fastekampaNjen

Guds kärlek är som stranden

Ledaren • Ordlista från A-Ö • Korsord • Notiser • Vårens Gudstjänster

Ledaren

Foto: Agneta Håkansson

Kärlekens väg

i står nu i början på fastan brukar biskop Martin Modéus tala om våra tre grundrelationer: och årets första Kyrknytt Relationen till Gud, relationen till medmänniskan och relatiohar kommit. Detta num- nen till mig själv. Vid sitt tal vid inledningen av stiftets vindmer är stadigt förankrat i faste- kraftsseminarium på Vårdnäs i januari visade biskop Martin tidens tema ”Kärlekens väg”. Vi på att relationen till medmänniskan gäller hela skapelsen, hela tittar både bakåt på Valentin- livet omkring oss. Från att ha sett på naturen som en resursbank dagen och framåt mot pås- måste vi nu placera skapelsen i våra vänskapsrelationer. Biskop ken. Man skulle kunna säga Martin lyfte också fram skapelseberättelsen: att Valentindagen handlar om ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och mänsklig kärlek och fastan och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över påsken om Gudomlig kärlek, vattnet. Gud sade: ”Ljus, bli till!” Och ljuset blev till. Gud såg men naturligtvis hänger dessa att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. Gud kallade båda ihop. ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från blev morgon. Det var den första dagen. Gud sade: ”I vattnet skall Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud. Men ett valv bli till, och det skall skilja vatten från vatten.” Och det blev den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek. så. Gud gjorde valvet och skilde vattnet under valvet från vattnet Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: han sände sin ende son till ovanför valvet. Gud kallade valvet himmel. Det blev kväll och det världen för att vi skulle få liv genom honom. Detta är kärleken: blev morgon. Det var den andra dagen.(1 Mos 1:1-8). Redan där i inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin Bibelns första verser finns ljuset, vinden och vattnet. son som försoningsoffer för våra synder. (1 Joh 4:7-10) I Hultsfreds pastorat får vi all energi i våra byggnader från Om S:t Valentin kan sägas att det har funnits minst ljus, vind och vatten. Allra mest får vi den från vind från våra tre olika personer, som alla led martyrdöden på 200- och kooperativt ägda vindkraftverk. Det räcker inte med att säga 300-talet, som har hetat detta. Man vet inte säkert vilken att vi älskar naturen och hela skapelsen, det måste också hela av dem som gett upphov till minnesdagen den 14 februari, tiden omsättas i handling och klokt förvaltarskap utifrån den men den mest kända av dem är den Valentinus som var präst kunskap och teknik som för tillfället är tillgänglig för oss. Två i Rom och halshöggs den 14 februari 269 e Kr. för att han artiklar i detta nummer handlar om kärleken till naturen och vigt kristna par. Strax före avrättningen skrev han ett brev till omsorgen om skapelsen. en fångvaktardotter som han lärt känna under den tid han Jag hoppas att detta Kyrknytt kan inspirera till fördjupade suttit fängslad. Han undertecknade brevet med ”din Valen- kärleksfulla relationer till Gud, till medmänniskan och hela skatin”. Det var det första Valentinkortet. S:t Valentin är inte pelsen och till dig själv. Till den Gud som i kärlek skapat hela längre officiellt helgon. 1969 rensades helgon med oklart le- världen och i sin kärlek låter sig födas in i den och som lider för gendursprung ut ur helgonförteckningen, men Valentinda- att dela hela skapelsens lidande och dör och uppstår för att ge gen, som en kärlekens dag, firas alltmer över stora delar av oss ett hopp. Ett hopp som ska befria från passiviserande missvärlden. tröstan till kreativt handlande. Till våra medmänniskor och vår I det nummer av Kyrkans Tidning, som kom ut veckan värld där vi är satta som förvaltare av. Det handlar både om reföre Valentindagen, kunde man läsa om hur denna dag också lationer och materia, mjukvara och hårdvara. Och till oss själva, alltmer tagits in i den kyrkliga planeringen i Sverige. Allt fler som unika varelser och var och en av oss älskad av skaparen. församlingar uppmärksammar Valentindagen på olika sätt. I Hultsfred har vi sedan ett par år haft flera dagar i ”kärleÖnskar Er alla en välsignad kens tecken” kring Valentin. Så också i år. Om detta handfastetid och påsk! lar artikeln ”4 dagar i kärlekens tecken”. Utifrån det dubbla Jan Carlsson kärleksbudet ”Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt kontraktsprost och kyrkoherde hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.” (Luk 10:27)

I detta 3 fastekampanjen Svenska kyrkan i Uganda nummer 4 mat lagad med kärlek

Artikel av Sandra Örmander

rd Korso 4 1 på sid

KYRKNYTT NR 1 2012

5 den eviga kärleken Artikel av Sandra Örmander dagar i kärlekens tecken 6 4Artikel av Sandra Örmander

8 Välkommen emma thorén/ kärleken till naturen 10

Artikel av Emma Thorén Guds kärlek är som stranden Artikel av Agneta Håkansson

12 notiser 13 Annonser 14 korsord

Svenska kyrkan i Uganda Genom ACT-alliansen arbetar Svenska kyrkans internationella arbete med att organisera grupper av bönder runt om i Kitgumdistriktet i norra Uganda. Bönderna får frön, plantor och utbildning i nya jordbrukstekniker, lära sig om småsparande, vatten- och sanitetsfrågor och vikten av vaccinationer till barn och näringsrik kost till gravida kvinnor. ACT-alliansen planterar också träd och borrar och lagar brunnar för att säkra tillgång till vatten för familjer som flyttar hem ifrån flyktingläger.

Var med i fastekampanjen du också! Foto: LVF Uganda

Svenska kyrkans fastekampanj pågår 19 februari-1 april 2012. Vi vill göra ALLT för att utrota hungern. Var med du också! Välkommen att ge en gåva. Plusgironr 90 01 22-3, Bankgironr 900-1223 eller via webbplatsen www.svenskakyrkan.se/gedirekt Läs mer på svenskakyrkan.se/internationelltarbete

Moderskärlek. Margaret har just badat lille Daniel och ger honom en kyss.

Trots matbrist lagar familjen i Uganda mat för oväntat besök Text: LVF Uganda, redigerad av Anna Jonasson

Livet på landsbygden i Uganda innebär många utmaningar. I genomsnitt äter familjen två måltider om dagen. Vad och hur mycket beror på vad de kan skörda. Nästan all mat på bordet kommer direkt från det egna jordbruket. 1991 misshandlades Kinyera Benson allvarligt av rebeller. Dom skar av hans öron och slog ut hans tänder genom att slå med en pistol mot hans käke. Idag arbetar han som självförsörjande jordbrukare tillsammans med sin fru Margaret. Men livet är inte enkelt. Ibland somnar de hungriga. Och han känner fortfarande av smärtor i ryggen efter misshandeln.

Bodde i flyktingläger i fyra år Jordbruksmarken har funnits inom släkten i nästan 30 år. Men för åtta år sedan tvingades familjen fly sitt hem under hot ifrån rebellgruppen Lord Resistence Army. I fyra år bodde de i ett flyktingläger, där de var beroende av mat ifrån FN:s World Food Program. – Vi är glada över att vara tillbaks på vår mark, säger Kinyera. Nu kan vi odla vår egen mat och behöver inte längre vara beroende. Men livet på landsbygden i Uganda innebär många utmaningar. I genomsnitt äter familjen två måltider om dagen. Maten växlar mellan boo (ugandisk grönsak), frön, bönor, nötter, hirs, kassava och sötpotatis. Vad och hur mycket de äter beror på dagsskörden eftersom nästan all mat på bordet kommer direkt ifrån det egna jordbruket.

”Ibland går vi hungriga” – Ibland kan för mycket eller för lite regn göra att vi går hungriga, säger Kinyera. Om vi inte har tillräckligt tvingas vi köpa mat på marknaden. På sistone har skörden varit dålig. Kinyera och Margaret har varit gifta i 20 år och har hunnit skaffa sig åtta barn, varav det äldsta är 19 och det yngsta ett.

– Vi träffades på en dans i bygden, säger Kinyera. Så fort jag såg henne visste jag att jag ville gifta mig med henne. Jag tog reda på vart hon bodde och åkte dit för att uppvakta henne.

Beredd på oväntat besök Det är Margaret som lagar maten. De fyra barn som går i skolan får hirsgröt till frukost. Efter frukosten arbetar hon och Kinyera ute i fältet tillsammans ända tills det är dags för Margaret att börja laga lunch. – Jag brukar laga till nio personer. Sedan räknar jag också alltid med att det kan komma oväntat besök. Trots att vi inte har tillräckligt delar vi med oss av det vi har till grannar och andra. Så är det i vår kultur, säger Margaret. När Kinyera kommer hem från fältet vilar han. Men Margaret arbetar på, bland annat med att ta hand om dagens skörd. I det ingår att torka och mala hirs – vilket kan bli ett problem om det regnar och hirsen inte kan torka ordentligt i solen.

Orkar ibland inte amma – Ibland blir jag riktigt trött, säger hon. Särskilt när jag inte har fått tillräckligt mycket mat. Då händer det att jag inte orkar amma mitt barn. Kinyera oroar sig för sin hälsa. Om smärtorna i ryggen förvärras kommer han inte att kunna arbeta lika hårt. Något som skulle göra livet enklare för familjen, menar han, skulle vara om de skaffade sig boskap. – Om vi skaffar kossor och getter skulle det hjälpa barnen i framtiden, säger han.

KYRKNYTT NR 1 2012

Mat lagad med kärlek

Text: Sandra Örmander

Att koka soppa till ett fyrtiotal personer varje torsdag var ingen självklarhet för vår värdinna Ingrid Johansson. Efter fem år står hon nu för god, vällagad soppa varje torsdag i församlingsgården, Hultsfred. ”Det närmaste jag hade kommit att laga soppa var färdigrätterna Findus köttsoppa och Felix ärtsoppa”, berättar Ingrid för mig när jag frågar henne hur allting började med soppluncherna. Hennes tjänst omförhandlades och mer tid frilades för arbete med soppluncher. Detta var 2007 men soppluncherna hade redan då funnits i tre år, så i år är det åttonde året som soppan har en självklar del i församlingens verksamhet med Ingrid i spetsen. Att laga soppan har Ingrid fått hjälp med både från frivilliga och personal. ”Förr var det så att varje personalgrupp ansvarade för ett par tillfällen varje termin bl.a. var det kantorerna som införde Nikkaluoktasoppan som finns kvar än idag på vår meny” berättar Ingrid. Bland annat är det äldre, industriarbetare, företagare från orten och personalen från pastoratet som kommer till våra soppluncher. Det är ett perfekt tillfälle att slippa laga mat för dagen och att få en stunds gemenskap. Och blir det soppa över finns även möjligheten att köpa med sig en extra portion hem. ”Jag tycker det är viktigt med kvaliteten på maten som vi bjuder på”, säger Ingrid. ”Lagad mat med kärlek och som lagas från grunden, som dessutom smakar gott är det jag vill erbjuda de som kommer hit till oss.” Och visst är det så soppluncherna uppfattas, med god soppa av varierat utbud som serveras med hembakat bröd samt en mumsig kaka till kaffet efteråt. För 40 kronor kan du komma till församlingsgården på torsdagar och få en trevlig stunds gemenskap, god vällagad soppa och också möjlighet att göra skillnad för en annan människa. ”Av de 40 kronor som vi tar för soppan går 20 kronor oavkortat till diakonin. Till exempel kan det handla om att en förälder får möjlighet att köpa vinterkläder till sina barn eller någon som får hjälp med kostnaderna för sitt tandläkarbesök” berättar Ingrid. Vi hälsar dig varmt välkommen till gemenskapen vid soppluncherna på torsdagar kl. 12 i församlingsgården, Hultsfred. Under vintern har köket dessutom genomgått en enklare renovering.  Köket har målats om, kaklats och fått nya bänkskivor. En ny diskmaskin har också satts in eftersom den gamla hade några år på nacken.  Detta har gjort att soppluncherna satte i gång senare än vanligt, men de kommer nu att fortsätta fram till våren, precis som vanligt.

Prenumerera på Svenska kyrkans matkasse! Svenska kyrkan har sin egen matkasse. Den når människor i 150 länder och ger dem en chans att äta sig mätta, försörja sig och utveckla sina liv.Varje kväll går en miljard människor till sängs hungriga. Barn dör varje dag på grund av brist på näringsrik mat. Så här kan man ge bort Svenska kyrkans matkasse: SMS:a MATKASSE till 72 950 och skänk 50:- (detta blir en enkel gåva) Gå in på matkasse.svenskakyrkan.se och köp en matkasse för 100 kr till dig eller någon (du får ett fint kort hemskickat för att behålla eller ge bort till någon annan.) Starta en prenumeration via månadsgivande på matkasse.svenskakyrkan.se eller ring 018-16 96 00 för att få en autogiroblankett. Prisexempel på vad som kan ingå i matkassen: • 150 kr ger en bonde utbildning i grönsaksodling • 280 kr räcker till 50 kilo utsäde • 6 000 kr ger en vattentank för regnvatten på 10 000 liter Fem skäl att prenumerera på Svenska kyrkans matkasse Fler människor kan få stöd Även en ganska liten gåva varje månad gör stor skillnad just för att den är regelbunden. Efter något år har du – kanske utan att du märkt det - bidragit med stora summor! Tryggt för planeringen Månadsgivare innebär en stor trygghet för Svenska kyrkans internationella arbete. Ju mer vi vet i förväg om vilka gåvor vi kommer att få in, ju bättre vi planera ju fler kan få stöd 4 kan KYRKNYTT NR och 1 2012

Billigare administration Det blir billigare för Svenska kyrkans internationella arbete eftersom vi inte behöver skicka ut några inbetalningskort. Hanteringen av gåvor kostar också mindre när de kommer in via autogiro. Enklare för dig Det är ett enkelt sätt att ge. Du fyller i din autogiroblankett en gång och behöver inte komma ihåg att skicka in pengar. Du får en ängel Alla som blir månadsgivare får en ängel. Det är en rockslagsnål som man kan bära för att visa att man tagit ställning för att ge varje månad. Den får bara du som är månadsgivare.

Den eviga

kärleken

Det kunde inte komma mer lägligt. Jag satt vid frukostbordet, någon dag efter min intervju, och slår upp Hultsfredsidan i Vimmerbytidningen. Där får jag läsa om Einar och Linnéa, paret som varit gifta i evigheter, åtminstone känns 70 år som det men allt är ju relativt. Det fick mig att fundera över den eviga kärleken. Kommer jag få uppleva den? Hur fångar man den? Finns den?

Michaela Lindblad från Silverdalen och Mathias Gustafsson från Jernudda

Mathias och Michaela i unga år

Text: Sandra Örmander

gentligen har jag funderat lite mer på den här frågan om evig kärlek sedan den där dagen i september. Jag satt uppe på expeditionen och arbetade när telefonen ringde. I bakgrunden hörde jag hur vår kanslist Lina tog emot samtalet och helt plötsligt hör jag två namn som känns bekanta. Lina nämner sedan datum, kyrka och giftermål. Jag kunde inte tro att det var sant, ett par av våra närmaste vänner skulle gifta sig. Jag satt och hoppade på stolen av lycka. När samtalet avslutas vänder sig Lina till mig, tittar mig i ögonen och säger ”Sandra, du förstår väl att du inte kan säga något om detta, till någon”. Det var ett tufft uppdrag kan jag lova. Hur skulle jag kunna vara tyst om denna underbara nyhet? Det dröjde ända till jul innan paret offentliggjorde sina framtidsplaner, och på juldagen i goda vänners sällskap, skålade vi för det blivande brudparet. Äntligen var den glada nyheten ute!

det att funka” säger Michaela och tittar på Mathias. Det är ingen tvekan om att de fortfarande är kära i varandra efter 12 år tillsammans. Något som de båda pratar mycket om är att hålla fast vid sina intressen istället för att ägna all ledig tid åt varandra. Både Mathias och Michaela har spelat fotboll och på så sätt haft en förståelse och respekt för den andres intresse. Är det detta som är den hemliga ingrediensen i ett förhållande och för att fånga den eviga kärleken? Det är verkligen som en solskenshistoria. Att hitta sin partner i livet redan i så ung ålder kanske många höjer på ögonbrynen för men Mathias och Michaela har bara mötts av positiv respons. ”Det var väl på tiden” är en av kommentarerna vi har fått med glimten i ögat berättar de. Den 24 november 2012 är det dags för paret att säga ja till varandra i Vena kyrka. ”24 november valde vi just för att det är vår årsdag. 2012 har vi varit tillsammans i 12 år just den 24:e” säger de båda.

I mellandagarna bjöd jag hem det blivande brudparet, Mathias Gustafson och Michaela Lindblad, på en fika. Vid köksbordet hemma på Oskarsgatan pratades det både om framtiden och om hur allting började. Nostalgin flödade över högstadietiden och det var Så vad är då evig kärlek? Är det att hitta sin partner, leva tillsammans just på Albäcksskolan i årskurs 8 som allt började. Mathias och Mi- och hålla lite lagom hårt i varandra? Jag har inte blivit något klokare, chaela hade gått och sneglat på varandra och från och till hade de bara mer förvirrad fast på en högre nivå. Tankarna om kärlek går viockså träffats under tre månaders tid. I november gjorde de slag i sa- dare. Vad är kärlek? ken och blev ett par och sedan dess har de delat livet med varandra. Kärleken finns beskrivet i första Korintierbrevet som också kallas för ”kärlekens lov”. Är det detta som är den eviga kärleken? Vad tycker du? Lite undrande frågar jag de båda 25-åringarna hur det är möjligt att vara ihop så länge trots att man är så ung. De har ju nästan vaKärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte rit ihop halva deras liv. Har de svaret på om den eviga kärleken finns? ”Att vi har varit tillsammans så länge beror nog på att vi inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. har tänkt så mycket på framtiden utan haft fokus på nuet” säger MiDen är inte utmanande, självisk, den brusar inte upp, chaela ”och att vi hela tiden har pratat med varandra om vår egen livsden vill ingen något ont. Den finner inte glädjen i situation” fyller Mathias i. De båda tittar på varandra med glittrande orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, ögon när jag konstaterar att de faktiskt har varit tillsammans genom allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. högstadie- och gymnasietiden samt att deras förhållande har klarat Kärleken upphör aldrig. av lumpen med veckopendlande och att flytta ihop. ”Man måste ju lära sig att älska de där små sakerna i vardagen som han gör för att få KYRKNYTT NR 1 2012

Anne Ekstrand och Conny Daag var solister under kärlekskonserten och framförde The prayer tillsammans med kyrkokören. Kapellet var fullsatt in till sista stol under måndagskvällen.

På kärlekskonserten fick var och en ”en alla hjärtansdagshälsning”.

Fyra dagar i kärlekens tecken Text: Sandra Örmander

Jag är alldeles tagen av vilka prestationer jag har fått se, höra och uppleva under fyra dagar i kärlekens tecken. Med Ann-Marie Daag Albrechtsson i spetsen för satsningen har jag fått möta kärlek i både ord och ton. Allt från en ungdomsmässa med dansframträdande, konsert med lokalhjältarna Livfens till kärlek uttryckt i det lilla, enkla i kyrkogårdskapellet och en maffig avslutande kärlekskonsert med över 50 körmedlemmar som bjuder på allt från svängig, medryckande gospel till kärlekslåtar som får mig att få gåshud. Under dessa fyra dagar har jag sett många sidor av kärleken. Kärleken mellan människor. Kärleken som svår, tuff och utmanande. Kärleken som ett bud från Gud. Kärleken som varsam och ömsint. Kärleken som villkorslös och flödande. Ungdomskören på kärlekskonserten

KYRKNYTT NR 1 2012

Dansgruppen SuperMassive



Lennart ”Örten” Larsson sjunger på Stilla Ro och Nära i kapellet

Mina kära, om Gud har älskat oss så, måste också vi älska varandra.

Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss. 1 Johannesbrevet 4: 11-12

Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning. 1 Johannesbrevet 3: 18

Men nu består tro hopp och kärlek, och störst av dem är kärleken. 1 Korintierbrevet 13: 13

Bär mig som ett sigill vid ditt hjärta, som ett sigill vid din arm.

Stark som döden är kärleken, lidelsen obeveklig som graven. Dess pilar är flammande eld, en ljugande låga. Mäktiga vatten kan inte släcka kärleken, floder kan inte svepa bort den. Om en man gav allt han ägde för kärleken, vem skulle ringakta honom? Höga visan 8:6-7

uppträdde på ungdomsmässan

Lifvenskonsert med kyrkokören

Låt ljuset brinna för kärlek och godhet, låt det brinna klart.

KYRKNYTT NR 1 2012

Välkomnande Under komminister Anette Lindblom Franzéns föräldraledighet möter ni ett nytt ansikte i våra församlingar. Det är Emma Thorén som hoppar in som vikarie. Emma prästvigdes 2009 och jobbade senast i Vimmerby pastorat. Vi hälsar henne hjärtligt välkommen och hoppas att hon ska trivas. Emma är inte bara präst, hon är också väldigt duktig på att skriva och har en förkärlek till naturen. Här nedan är en liten artikel som Emma skrivit om just ”Kärleken till naturen”.

Kärlek till naturen Sveriges befolkning är känd för sin kärlek till naturen. Vårt land består till största delen av natur. På somrarna åker många till sina sommarställen som ofta ligger naturskönt. Vi ger oss ut i markerna för att plocka bär, svamp, gå med hunden, motionera eller helt enkelt för att hämta kraft i en stressig vardag. Många vittnar också om att de när de hör vindens sus i träden eller vågornas skvalpande mot stranden kan erfara någon sorts helighetskänsla. ”Jag älskar att vara i naturen” Eller ” jag älskar naturen” kan man ibland höra människor säga.

yvärr är inte naturen den idyll som vi önskar att den ska vara. Vi vet att människans påverkan på den hotar att förändra klimatet så att livsbetingelserna på vår kära planet kan förändras totalt.Vi vet också att marker och sjöar försuras eller blir övergödda av utsläpp från vår förbränning av fossila bränslen. Det påverkar ekosystemen negativt och bidrar till att metaller frigörs. Metaller och gifter ökar både i växter och djur och konsekvenserna av det är ännu inte helt utredda.Vi vet också att djuren som ger oss kött, ägg, mjölk, päls och skinn ofta inte tillåts att utöva sina naturliga beteenden och instinkter vilket gör dem sjuka och stressade.

Om man ser på förhållandet mellan natur och människa som helhet och inte på våra individuella relationer till naturen så är det därför inte bilden av en kärleksfull relation som framträder. Snarare kan man ana konturerna av en relation där den ena parten (människan) utnyttjar den andra (naturen) för sin egen vinnings skull. Inte för att det är något konstigt med det, under årtusendena har vi behövt lära oss att hantera naturen för att själva kunna överleva. Men det är inte kärleksfullt. Någon kanske tycker att man inte behöver vara kärleksfull mot djur och natur. Någon kanske tycker att det är omöjligt bry sig om andra arter än den egna i det långa loppet. Men….människan klarar sig inte ensam på planeten jorden. Allting hör ihop, både djur, växter och människor behöver varandra. Därför kan man motivera ett kärleksfullt förhållningssätt till djur och natur med att vi själva behöver det. Mår djuren och naturen bra så mår också vi bra. Man skulle också kunna säga att varje kärlekslös handling är ett symptom på att något är fel, att den som gör den kärlekslösa handlingen inte mår så bra inombords. När våld, utnyttjande och förtryck i någon form är tillåtet i ett samhälle så är det ett tecken på att godheten och kärleken är skadad. I bibeln målas en bild av framtiden upp som handlar om att allt våld ska vara borta, vapnen ska smidas till jordbruksredskap och inget djur ska mer behöva vara mat åt ett annat. Det är bilden av Guds rike som endast Gud kan skapa. Men man kan ju tänka att det är åt det hållet som vi bör sträva. 8

KYRKNYTT NR 1 2012

Text: Emma Thorén Men vad kan vi då göra för att leva i kärlek till naturen? Att leva helt och hållet miljövänligt är inte det lättaste, det vet alla som har försökt. Ekologisk mat t.ex. kan ibland ha fraktats långt och därför kan man ibland hamna i valet mellan mat som är producerad nästgårds men som inte är ekologisk och ekologisk mat som kommer från andra sidan jorden. Och om man ändå lyckas äta riktigt miljövänligt t.ex. genom att själv odla det man stoppar i munnen så har man ju kläder också. Kanske ullen i kläderna kommer från merinofår som i unga år fått sina bakdelar flådda utan bedövning. Jeansen kan vara tillverkade av bomull som krävt mängder av bekämpningsmedel när den odlats och som sen under tillverkningen behandlats med olika kemikalier och tungmetaller. Men om man ändå lyckats med att ha hyfsat miljövänliga kläder t.ex. genom att handla på second hand så att kläderna åtminstone är återvunna, så kanske man måste ta bilen till jobbet. Om man då har skaffat en miljöbil som är riktigt bra, så kanske man när man väl är på jobbet dricker kaffet ur en pappeller plastmugg som sen slängs. Listan kan göras lång och ibland kan den som försöker tänka på miljön i livets olika val få höra att ska du göra så där, du som är så mån om naturen och miljön? Och så kanske man känner att det är lika bra att ge upp, om man inte klarar att göra allt så blir det inget. Men jag vill nog faktiskt hävda att det är bättre att göra något än inget. Och det allra viktigaste är att försöka tänka på vad det är man gör. Måste man ta bilen till jobbet så kanske man kan avstå från att äta kött någon dag i veckan. När man handlar mat så kan man i största möjliga mån försöka köpa antingen lokalproducerat eller ekologiskt. När man köper kläder kan man fråga efter ekologiska produkter samt hur djuren har haft det om man köper produkter där päls, fjädrar eller skinn är inblandade. Sen har vi ju det som vi själva också kan tjäna pengar på, att släcka lyset där det inte behövs, isolera ytterväggar och vindar, minska temperaturen hemma, använda snålspolande duschmunstycken m.m. Det finns hur mycket som helst man kan göra för att leva i kärlek till naturen. Låt oss hjälpa varandra att komma på mer!

Med omsorg om framtiden!

Framtidsveckan är en manifestation för hållbarhet som samlar aktörer från olika sektorer för att under en vecka visa upp sitt arbete, lyfta hållbarhetsfrågorna, samarbeta- och ha roligt. – Hållbarhet handlar om allt från klimat till hälsa, från transporter till kultur, rättvisa och sociala frågor, säger Therese Sjögren, projektledare för Framtidsforum. Vi hoppas att så många som möjligt vill vara med i Framtidsveckan för att visa på bredden på hållbarhetsfrågorna. En mängd människor är med i Framtidsveckan: företag, kommuner, föreningar, skolor, privatpersoner.... Framtidsveckan är ett tillfälle att visa upp sitt arbete tillsammans med andra som ”tänker” hållbarhet. De som deltar brukar få mycket uppmärksamhet, nya idéer, nya samarbetspartners och ny energi av att vara med. Den Framtidsvecka som Framtidsforum är initiativtagare till sträcker sig över Oskarshamn, Eksjö, Hultsfred och Vimmerbys kommuner. Dessutom anordnas Framtidsveckan i Tranås, Aneby och Ydre med omnejd under samma vecka. Under denna vecka händer det alltså massor i området. – Genom att visa positiva exempel vill vi öka medvetenheten om att det går att förändra vårt sätt att leva, vårt sätt att förvalta vår jord - och utveckla våra lokalsamhällen, säger Emma Sundman, Framtidsforums andra projektledare. Där andra miljö-, rättvise- och hållbarhetsbudskap bygger på dystra prognoser ska Framtidsveckan istället vara en motbild, inge hopp och peka ut nya vägar mot framtiden. Framtidsveckan är ett nationellt koncept som inte ägs av någon utan används av olika organisationer runt om i landet. Idén med Framtidsveckan föddes i Söderhamn 2009 och spred sig under kommande år vidare i Sverige och hittade även till Astrid Lindgrens hembygd, som är det Leaderområde där Framtidsforum är aktivt. – Att ha roligt, träffas och göra saker tillsammans är jätteviktigt för att vi ska orka ta tag i hållbarhetsutmaningen. Därför vill vi särskilt lyfta kopplingen mellan kultur, socialt liv och hållbarhet under Framtidsveckan, säger Emma. Men är hållbarhet verkligen roligt? Klimatångest har ju blivit ett begrepp, rapport ef-

ter rapport visar att vi överskrider jordens bärkraft, vi konsumerar allt mer resurser och många lever nog med ständigt dåligt miljösamvete. – Detta är allvarliga frågor. Mänskligheten har aldrig stått inför större utmaningar. Samtidigt är detta vår chans att ändra kurs och skapa en ljusare och roligare framtid, med större jämlikhet, mer social närvaro, mer tid för varandra och mer kultur, säger Therese. – Vi måste våga tänka om, och våga genomföra också genomgripande samhällsförändringar. Målet är ju ett samhälle som inte är destruktivt mot naturen, mot andra delar av världen, mot vår egen psykiska och fysiska hälsa. Det finns en utbredd föreställning att detta är det bästa system som finns. Men detta system har gett oss klimatkrisen, energikrisen, utarmning av miljö och naturresurser , enorm fattigdom, ökande klyftor också i rika delar av världen, stora sociala problem, ohälsa. Det är klart att vi kan skapa ett system som är bättre än så! säger Emma.

Framtidsveckan Framtidsveckan går av stapeln den 24 mars till 1 april 2012. Lokala aktörer bjuds in att ordna aktiviteter med ett hållbarhets- och omställningsperspektiv i Oskarshamn, Hultsfred, Vimmerby och Eksjös kommuner; samt Aneby, Ydre och Tranås med omnejd. Läs mer här: www.astridlindgrenshembygd.se/framtidsforum/framtidsveckan

Framtidsforum Framtidsforum är ett projekt som drivs av föreningen Astrid Lindgrens Hembygd. Projektet vill öka engagemang, kunskap och handlingskraft för hållbar utveckling. Projektet skapar mötesplatser, nätverkar och finansierar projekt som bidrar till en omställning av samhället i hållbar riktning. Läs mer här: www. astridlindgrenshembygd.se/framtidsforum

Astrid Lindgrens Hembygd Astrid Lindgrens Hembygd är en föreningen som arbetar med att skapa möjligheter för människor på landsbygden. Föreningen främjar och driver lokal utveckling i Vimmerby, Hultsfred, Oskarshamn och Eksjös kommuner. Läs mer här: www.astridlindgrenshembygd.se

Liten kyrklig ordlista

A-Ö

Projektet Framtidsforum som drivs av Leaderföreningen Astrid Lindgrens Hembygd vill lyfta de ljusa framtidsbilderna trots klimatkris, ekonomisk kris, naturresurskris och växande sociala problem i Sverige och övriga världen. Projektet är initiativtagare till Framtidsveckan, som går av stapeln mellan 24 mars -1 april. En hållbar framtid är inte tristare än det nuvarande samhället. Istället kommer hållbarhet att innebära en massa förbättringar. Framtidsveckan visar på mångfalden av spännande lösningar för ett hållbart samhälle, säger projektledarna.

Osyrat bröd Ojäst bröd som används vid judarnas påskmåltid, förebild till dagens nattvardsoblater. Passion Latinskt, betyder lidande eller lidelse. Pastor Latinskt, betyder egentligen herde. Används oftast som titel för präster och predikanter inom olika samfund, särskilt de frikyrkliga. Pastorat En eller fler församlingar, utgör en kyrkoherdes tjänstgöringsområde. Pastorsadjunkt Titel på präst i Svenska kyrkan under första året efter prästvigningen, innan prästen sökt tjänst. Pax Latinskt, betyder frid eller fred. Pilgrim Den som gör en resa till helig plats, t.ex. Jerusalem. Postludium Latinskt, betyder efterljud, avslutningsmusik vid gudstjänst. Preludium Latinskt, betyder förspel, I gudstjänsten menas med preludium oftast förspelet till en psalm. Påsk Kristenhetens största högtid, då Jesu uppståndelse firas. Reinkarnation Latinskt, betyder återfödelse, används som lära i buddhism och hinduism. Rekviem Latinskt, är den latinska dödsmässan och tonsatt av flera klassiska kompositörer såsom Mozart och Verdi. Retreat Engelska, betyder att dra sig tillbaka för meditation, läsning, bön och gudstjänst. Röcklin Vitt plagg, ursprungligen i linne, som används vid gudstjänst av präst eller lekman. Röcklinet har vida ärmar och bärs utan skärp.

KYRKNYTT NR 1 2012

Psalm 289

Gudsärkärl som s

Då var det dags igen, ett år har gått och nu kan vi skriva 2012. Vart tar tiden vägen? Ja det kan man fråga sig. Efter en blöt och framförallt en väldigt blåsig höst med besök av både Gertrud och Emil, kom det till slut lite snö och kyla, men julen fick vi fira med gröna gräsmattor och duggregn. Samtidigt med de första höststormarna började planeringen av årets första nummer av Kyrknytt. Vad skulle det handla om? Svaret blev KÄRLEK, något som jag tycker alla borde få ta del av! Då kom nästa stora fråga, vilken psalm kan passa till det temat? En vigselpsalm kändes inte rätt, även om man oftast gifter sig av kärlek, men efter lite bläddrande i psalmboken hittade jag till slut en som nog kan passa bra. Psalm 289 – Guds kärlek är som stranden, en annan syn på kärlek.

Text: Agneta Håkansson

salm 289 är en väldigt ung psalm om man jämför med andra kända psalmer som kan vara upp emot 100 år, men när det gäller den skrevs både text och melodi 1968. Den kom med i Psalmer och visor 76 som var ett av två tillägg (det andra kom 1982), de gavs ut inför den stora omarbetningen av 1937 års psalmbok syftet med det var att låta församlingarna provsjunga ett antal psalmer som sedan kunde vara tänkbara i den nya psalmboken. Resultatet blev att vi 1986 fick en ny psalmbok och det är den vi använder idag. Då fick alla psalmer nya nummer och Guds kärlek är som stranden som hade funnits med två melodier 713 a och 713 b, fick det nya numret 289 och man valde melodin från alternativ a. Den melodin var skriven av prästen, kompositören och vissångaren Lars Åke Lundberg. (Den andra melodin som ratades var skriven av Gustav Aulén.) Melodin till psalmen skrev Lundberg på lägergården Brevik vid Slätbakens strand. Där han arbetade som konfirmandlärare under åren 1968-69, han ska ha funnit inspiration till texten från den vackra naturen i omgivningarna runt lägergården. Texten är dock inte hans egen, den är skriven av en av Sveriges ”meste” psalmförfattare nämligen Anders Frostenson. Som vanligt är det om honom och texten till psalmen som jag ska berätta. Anders Frostenson föddes 23 april, 1906 i Loshults församling i Skåne. Han var det äldsta barnet i en syskonskara på fem. I sin ungdom studerade han flitigt olika språk, litteraturvetenskap och teologi vid Lunds universitet och 1928 tog han en fil.kand i engelska, slaviska språk och filosofi. 1932 prästvigdes han och fick sin första tjänst 1933 i Gustav Vasa församling i Stockholm. Där var han några år för att senare flytta till Lovö församling och 1955 blev han hovpredikant på Drottningholms slott och var enligt uppgift en mycket uppskattad sådan av Gustav V. Han blev kvar där fram till sin pensionering 1971. Han startade en egen stiftelse 1977 som hade som ändamål att

”främja förnyelsearbetet med psalmer och visor”. 10 år efter sin pensionering blev han också hedersdoktor i teologi vid Lunds 10

KYRKNYTT NR 1 2012

universitet. Frostenson var aktiv i psalmboksarbetet både inför 1937-års och 1986-års psalmböcker och även ledamot i 1969-års psalmbokskommitté. Han har på många sätt förnyat den svenska psalmen till både innehåll och form, bl.a. genom sina bidrag till psalmboken Kyrkovisor, som var en föregångare till dagens Barnpsalmbok och som innebar ett helt nytt psalmspråk i Svenska kyrkan, de blev till en stor del även grunden till 1986 års psalmbok, där också flera av ”kyrkovisorna” finns med. När 1937 års psalmbok gavs ut blev det ganska stor uppståndelse över de psalmer Frostenson fick med, man var inte van vid det sättet han skrev på. En del har kritiserat att han i viss mån slätat ut gamla texter och andra har lyft fram det poetiska i dem och hur han medvetet använt den Lutherska teologin i psalmtexterna. Detta ledde till att han tystnade i sitt skrivande under mer än tio år. Kännetecknet för hans skrivande var enkla grundmelodier där han ville förmedla psalmens inneboende rörelse och energi en strävan att förenkla texterna och utifrån teologiskt perspektiv skapa mer sångbara psalmer. Det var väldigt sällan en psalm kom till sittande vid ett skrivbord. I en radiointervju berättade han att han hade funderingar på att samla alla psalmer han skrivit i samband med de otaliga tågresor han gjort under rubriken ”Sånger från perronger”. Han finns representerad i 146 psalmer i 1986-års psalmbok i form av original, bearbetningar och översättningar och man kan i viss mån kalla 1986-års psalmbok den ”Frostensonska” på samma sätt som 1819 års psalmbok brukar kallas den ”Wallinska” och 1695 års psalmbok den ”Swedbergska”. Även om psalmer var det huvudsakliga i hans författar-

skap så var det diktsamlingen Löftets båge han debuterade med 1931 samt Med lyfta händer och Genom lyckta dörrar som båda kom ut 1932. På 1940-talet gjorde han även en undersökning om kristusbilderna i psalmerna. Han gjorde också översättningar på verk av Rainer Maria Rilke och Paul Claudel. Under 1970 och 1980-talet gjorde han också ett antal vissamlingar och producerade ett flertal kortfilmer om några av våra stora svenska dik-

lek stranden tare och författare bl.a. Nils Ferlin och Jan Fridegård. Han har totalt sett gjort närmare 600 psalmer och visor och närmare 20 dikt- och vissamlingar samt ett fåtal barnböcker där en av dem, Möss i månsken, tonsatts av Laci Boldemann. 1968 skrev han texten till Guds kärlek är som stranden och när den kom var det flera som reagerade på att han jämförde Guds kärlek med gräset, eftersom gräset i Bibeln i allmänhet står för förgängelsen. Det var ändå inte det Frostenson menade när han skrev texten, gräset i texten skulle inte sammankopplas med förgängligheten utan texten vill tala om Guds kärleks frihet. Precis som att vi får vistas fritt i skapelsen bland t.ex. gräs och stränder. I första versen står ”Vi frihet fick att bo där, gå och komma, att säga ’ ja’ till Gud och säga ’nej’.” Andra versen talar om ”en jord, där träd och blommor kan slå rot” vilket också symboliserar skapelsen. Den tredje versen som börjar med texten ”Och ändå är det murar oss emellan” fick en särskild slagkraft i Östtyskland och sjöngs flitigt (i en tysk översättning) under befrielserörelsen åren före 1990. I den sista versen ”I din förlåtelse vår frihet är. Den sträcker sig så långt din kärlek vandrar”, får människan jorden runt, en frihet genom Guds välsignelse och kärlek. Psalmen är troligen den internationellt mest kända av Anders Frostenson, tillsammans med psalm 61, Lågorna är många. Anders Frostenson var gift tre gånger under sitt liv. Han gifte

sig först 1941 med Ulla Lidman (hon var dotter till författaren och portalfiguren inom Pingströrelsen Sven Lidman), Ulla var före detta missionär i Kina och riksdagsman i andra kammaren, hon avled 1962. Åren 1965-1968 var Frostenson gift med Gerd Anne-Marie Sjöstedt och från 1970 fram till 2001 var han gift med Sigrid Vera Kristina Frostenson Hausel. Han fick tre barn med sin första fru, Sven Anders Frostenson f. 1942, Karin Frostenson f. 1946 och Anna-Clara Frostenson f. 1948. Han är också farbror till Katarina Frostenson, svensk författare och lyriker. Anders Frostenson dog den 4 februari 2006, bara några månader före sin 100-års dag. Begravningsgudstjänsten ägde rum i Olaus Petri kyrka i Örebro, 31 mars 2006. Vid gudstjänsten sjöngs enbart Frostensons egna psalmer. Jesus från Nasaret (39), Guds kärlek är som stranden (289), Jag skall gråtande kasta mig ner (311), Som ett klockspel hör jag dig (338) och som avslutning Guds son en gång i morgonglans (490). Frostenson är gravsatt på Lovö kyrkogård.

Anders Frostensson

Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem. Vi frihet fick att bo där, gå och komma, att säga "ja" till Gud och säga "nej", Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem.

Vi vill den frihet där vi är oss själva, den frihet vi kan göra något av, som ej är tomhet men en rymd för drömmar en jord där träd och blommor kan slå rot. Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem.

Och ändå är det murar oss emellan, och genom gallren ser vi på varann. Vårt fängelse är byggt av rädslans stenar. Vår fångdräkt är vårt eget knutna jag. Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem.

O döm oss, Herre, frisäg oss i domen I din förlåtelse vår frihet är. Den sträcker sig så långt din kärlek vandrar bland alla människor, folk och raser här. Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem.

KYRKNYTT NR 1 2012

Notiser Döpta, vigda och begravda medlemmar i våra församlingar

Vinnare Korsord

November 2011 – Januari 2012 Om namnet inte står under den församling där förrättningen ägt rum, beror det på att vederbörande inte är/var skriven där.

Döpta Hultsfred

Iréne Sunesson Ivan Tärbo

Vilhelm Kreutz Vincent Petersson Eklind Theo Strömqvist Adam Ingemarsson Nisse Andersson Clara Olsson

Vena Maj Samuelsson Elis Andersson Vera Karlsson Bertil Andersson Åke Svensson Elsie Elofsson Ruth Karlsson Karl Henry Dehlin Bertil Danielsson Elis Svensson

Lönneberga Vena Elsa Gandskog Julia Svensson

Lönneberga Elisabeth Lindell

Vigsel

Vi säger

grattis

Vill man ha lösningen till korsordet kontaktar man pastorsexpeditionen.

till bokpriset!

, Hultsfred

Margareta Henriksson

Hultsfred Anna Ekström Johan Andersson Susanne Andersson Mattias Ström Carina Nord Bengt-Ove Bengtsson

Du vet väl om

att vi också finns på

Benita Freij Roger Karlsson

Facebook? Sök efter Svenska kyrkan i Hultsfred

Lönneberga

www.facebook.com/hultsfredspastorat

Begravda Hultsfred Jari Ylikauppila Zofia Persson Berit Ingvarsson Arne Johansson Majbritt Jonsson Tore Kristiansen Helge Andersson Linnéa Johansson Ebba Jennerstrand Göte Svensson Annie Svanström Lars Wahlqvist Stig Gustafsson Selvy Lind Robin Persson Ivar Karlsson Gerd Falk 12

KYRKNYTT NR 1 2012

er :

numm a numm Näässtta

forts.→

ar m m So

Hultsfreds kyrka

”Passionsandakter i Lönneberga”

Lördagen 24 mars kl. 17.00

”Mariamusik inför Jungfru Marie bebådelsedag”

Torsdagen 15 mars kl. 18 i Församlingshemmet

A-M Daag Albechtsson, sång Camilla Fallqvist, violin Charlotte Waldo Eriksson, flöjt Leif Dahl, orgel/piano Emma Thorén, andakt

Torsdagen 22 mars kl. 18 i Församlingshemmet Torsdagen 29 mars kl. 18 på Dagcentralen i Silverdalen med Kyrkokören Kaffeservering

Långfredagen 6 april kl. 18.00

”Musikgudstjänst”

Välkommen!

med Södra Vi-kvartetten Anton Hultgren, andakt

Annandag påsk 9 april, kl. 18.00

”Vårkonsert”

Fr.o.m. 1 januari 2012 gäller följande priser vid hyra av våra lokaler

med Vocal Joy och Voces Gaudia

Vid kyrkliga förättningar

Under ledning av Lisa Sandstedt och Ann-Marie Daag Albrechtsson

• • •

Lördagen 21 april kl. 18.00

”Gospelkonsert”

Dopkaffe 300 kr Vigselkaffe 300 kr Begravningskaffe/Minnesstund 500 kr Hultsfreds församlinggård

med Döderhults gospel och Hultsfreds gospelkör

• • •

Onsdagen 9 maj kl. 19.00

Stora salen + kök 800 kr Lilla Salen + kök 500 kr Övriga salar + kök 350 kr

med Ungdomskören

Vena Sockenstuga 700 kr (inkl. kök) Lönneberga församlingshem 600 kr (inkl. kök)

Lördagen 12 maj kl. 18.00

Övrigt

”Vårkonsert” • • •

”Musik i försommartid”

Hyra av porslin 300 kr Hyra bord och stolar 300 kr Dukar 70 kr/st

Kören AcQuire från Haninge under ledning av Anders Klint Hultsfreds kyrkokör under ledning av Ann-Marie Daag Albrechtsson

Söndagen 3 juni, kl. 19.00

”Sommarkonsert” med Kyrkokören och instrumentalister

Välkommen!

r ider fö Öppett n! la o k s För Öppna år -6 mellan 0 För barn sällskap s n e x u v i

.30 Tis 9-11 D Mån – E R F 0 S T .3 5 HUL ns 13-1 VENA O 1.30 Tors 9-1 ar na häls Välkom ne! n a s u &S Ingela

Nya avgifter för gravskötslar fr.o.m. 1 januari 2012 Urngravar 525 kr Liten rabatt (upp till 1.5 meter) 650 kr Stor rabatt (över 1,5 meter) 850 kr

KYRKNYTT NR 1 2012

Tävla om böcker! För att vara med och tävla måste din korsordslösning vara redaktionen tillhanda senast (tisdag den 27 mars). Den först öppnade, rätta lösningen, vinner en bok.

st Sena

Adressen är: Pastorsexpeditionen, Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred. Märk kuvertet ”Krysset 1/12”. Lycka till!

Tisdag rs 27 ma

Namn: Adress:

Telefonnummer: 14

KYRKNYTT NR 1 2012

Kontakt HULTSFREDS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET Hantverkaregatan 11, 577 34 Hultsfred

Pastorsexpedition tis-fre. 10.00-15.00 Telefax: E-post: hultsfred.pastorat@svenskakyrkan.se

24 95 90 24 95 86

Församlingspedagog Anne-Marie Jensen b. 135 35, 24 95 85 E-post: annemarie.jensen@svenskakyrkan.se

Kansli Ekonomiassistent Theresé Reimhult E-post: therese.reimhult@svenskakyrkan.se

24 95 96

Kanslist Elenor Karlsson E-post: elenor.karlsson@svenskakyrkan.se

24 95 99

Barn- & ungdomsledare Sandra Örmander 070-851 46 65 E-post: sandra.ormander@svenskakyrkan.se 24 95 90 Barnledare, Ingela Uddman

Kanslist, Caroline Tapper (Gravärenden) 24 95 98 E-post: caroline.tapper@svenskakyrkan.se Telefontid: Mån., ons. och varannan fre. 10-15

24 95 82

Barnledare Susanne Åkesson

b. 601 27, 24 95 82

Barnledare Ingela Gustafsson,

b. 418 27, 24 95 82

Församlingsvärdinna/Kyrkvaktmästare Hultsfred Församlingsvärdinna Ingrid Johansson b. 135 44, 24 95 81 E-post: ingrid.r.johansson@svenskakyrkan.se

Präster Kyrkoherde Jan Carlsson 070-821 68 85 E-post: jan.carlsson@svenskakyrkan.se 24 95 94 Komminister Anette Lindblom Franzén 0730-20 92 44 (föräldraledig) 24 95 93 E-post: anette.lindblom.franzen@svenskakyrkan.se Vik. komminister Emma Thorén 072-208 00 42 E-post: emma.thoren@svenskakyrkan.se 24 95 93 Komminister Anton Hultgren 070-221 28 98 E-post: anton.hultgren@svenskakyrkan.se 24 95 97 24 95 90 Komminister Annsofi Arenander E-post: annsofi.arenander@svenskakyrkan.se

Kyrkvaktmästare, Förman Karl-Inge Arvidsson b. 134 53, 24 95 88 E-post: karl-inge.arvidsson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Magnus Sundström 24 95 88 E-post: magnus.sundstrom@svenskakyrkan.se

Kyrkvaktmästare Lönneberga Kyrkvaktmästare Gustav Nilsson 070-270 52 81 E-post: gustav.nilsson@svenskakyrkan.se 407 87

Kyrkvaktmästare Vena Kyrkvaktmästare Malin Lockström 070-441 06 63 E-post: malin.lockstrom@svenskakyrkan.se 601 66

Musiker Ann-Marie Daag Albrechtsson b. 235 55, 24 95 91 (Hultsfred) E-post: ann-marie.daag.albrechtsson@svenskakyrkan.se Agneta Håkansson b. 0474-103 28, 070-660 62 68 (Lönneberga) 24 95 90 E-post: agneta.hakansson@svenskakyrkan.se 070-538 29 34, 609 15 Helena Lundborg Svensson (Vena) (föräldraledig) E-post: helena.lundborg.svensson@svenskakyrkan.se Julian Bishakwe (Vik. fr.o.m 2011-10-01) E-post: sangojul@yahoo.fr

Pedagog/barnledare

Kyrkofullmäktiges ordförande Morgan Sävetun

b. 411 16

Kyrkonämndens ordförande Ulla Lisedahl E-post: ulla.lisedahl@svenskakyrkan.se

b. 640 28

Bokning av samtliga lokaler görs till Pastorsexpedtionen

073-579 19 26, 609 15

Utges av:

Ansvarig utgivare: Jan Carlsson

Hultsfred Kyrkliga Samfällighet Hultsfred Vena Lönneberga församlingar Hantverkaregatan 11 577 34 HULTSFRED Tel: 0495-24 95 90, Fax: 0495-24 95 86 E-post: hultsfred.pastorat@svenskakyrkan.se

Redaktion: Jan Carlsson Agneta Håkansson Sandra Örmander Tryck: V-TAB Vimmerby 2012 Papper: Multiart Gloss 130g

Omslagsbild: Ett hjärta av blommor - tillverkat av Blombacka Handelsträdgård, Hultsfred. Foto: Agneta Håkansson

ultsfred

vensk www.s

.se/h akyrkan

KYRKNYTT NR 1 2012

juni

maj

april

Mars

vårens gudstjänster 2012 HULTSFRED

VENA

LÖNNEBERGA

11.00 Mässa

16.00 Mässa

3 i fastan

16.00 Mässa

Tisdag

19.00 ”Stilla, ro och nära”

Midfastosöndag

11.00 Mässa

Lördag

17.00 Mariamusik

Jungfru Marie bebådelsedag

Palmsöndagen

13.00 Dopgudstjänst 18.00 Gudstjänst med barn

11.00 Mässa

11.00 Gudstjänst

Skärtorsdag

09.00 Mässa för kontraktet 19.00 Skärtorsdagsmässa

19.00 Skärtorsdagsmässa

Långfredag

18.00 Musikgudstjänst

15.00 Korsandakt

11.00 Gudstjänst

Påskafton

23.00 Påsknattsmässa

Påskdagen

09.30 Påskdagsmässa med påskfrukost

11.00 Påskdagsmässa

Annandag påsk

18.00 Musikgudstjänst

11.00 Mässa

2 i påsktiden

11.00 Mässa

Tisdag

19.00 ”Stilla, ro och nära”

Lördag

18.00 Gospelkonsert

3 i påsktiden

4 i påsktiden

11.00 Mässa

18.00 Gudstjänst

5 i påsktiden

13.00 Dopgudstjänst 18.00 Gudstjänst

11.00 Mässa

Onsdag

19.00 Vårkonsert

Lördag

18.00 Musikgudstjänst

Bönsöndagen

11.00 Mässa

18.00 Gudstjänst

Tisdag

19.00 ”Stilla, ro och nära”

Kr. himmelsf. dag

11.00 Kyrkmässa

08.30 Koraler från tornet

09.00 Gökotta vid Lindens badplats

Sönd. f. pingst

Pingstdagen

11.00 Mässa

Hel. tref. dag

19.00 Sommarkonsert

11.00 Konfirmation med mässa

11.00 Mässa

1 e trefaldighet

18.00 Gudstjänst

11.00 Mässa

2 e trefaldighet

11.00 Mässa

18.00 Gudstjänst

• 11.00 Mässa för hela pastoratet i Vena • Utdelning av Dopdropparna

18.00 Gudstjänst

• 18.00 Kontraktsmässa sammanlyst till Mörlunda kyrka •

• 16.00 Mässa för hela pastoratet i Hultsfred • Terminavslutning för barngrupper

er:

a numm Näst

ar Somm

För ytterligare information se predikoturerna. Reservation för ändringar.