Antecknat by Jan-Erik Ander

TECKNAT

A N T E C K N AT

JEANDER

219

A N T E C K N AT

JEANDER

217

TECKNAT

LEXIVISION

A N T E C K N AT

JEANDER

A N T E C K N AT

JEANDER

130 143145 147148 133 134135 136 138 139 140 141 127 128 132 142 126 143 122 137 123 144 126 131 121 113 114 118 119 120 124 111 125 117 107 109 112 105 116 106 108 115 104 88 89 90 91 97 98 99 95 110 96 92 101 103 87 100 93 94 102 75 72 77 78 80 81 86 73 74 83 85 79 76 82 71 67 84 65 66 69 68 64 63 56 53 54 70 57 50 51 52 55 48 58 59 60 61 49 38 34 62 36 35 37 40 39 22 25 41 42 24 45 21 43 47 29 23 18 19 44 26 27 28 20 46 30 5 32 8 9 31 4 10 1 33 2 11 15 12 7 13 3 6 16 17 14

Föregående uppslag: Mina modeller – de flesta statschefer 1 Tayyip Erdogan, PM Turkiet 2 Harold Wilson, fd PM, Storbritannien 3 Michelle Bachelet, fd president Chile 4 Cristina Kirchner, president Argentina 5 Nestor Kirchner, fd president Argentina 6 Sebastian Piniera, president Chile 7 Yasser Arafat, fd president Palestina 8 Bill Clinton, fd president USA 9 Kevin Rudd, PM Australien 10 Nikita Chrusjtjov, regeringschef Sovietunionen 11 Deng Xiaoping, fd Kina 12 Boris Jeltsin, fd president Ryssland 13 Elisabeth ll, drottning Storbritannien 14 Pol Pot (Salth Sar) fd regeringschef Kambodja 15 Vladimir Putin, fd president Ryssland 16 Mao Zedong, fd president Kina 17 Nikolaus Sarkosy, president Frankrike 18 Hosni Mubarak, president Egypten 19 Margret Thatcher, fd PM Storbritannien 20 James Callaghan, fd PM Storbritannien 21 Edward Heath, fd PM Storbritannien 22 Konrad Adenauer, fd förbundskansler V-Tyskland 23 Lulu da Silva, fd president Brasilien 24 John Major, fd PM Storbritannien 25 Harold Macmillan, fd PM Storbritannien 26 Lech Kaczinsky, fd president Polen 27 Jaroslaw Kaczinsky, fd PM Polen 28 Fredrik Reinfeldt, statsminister Sverige 29 Mahmoud Ahmadinejad, president Iran 30 John F Kennedy, fd president USA 31 Dmitry Medvedev, president Ryssland 32 Angela Merkel, förbundskansler Tyskland 33 Georg W Bush, fd president USA 34 Tarja Halonen, president Finland 35 Richard Nixon, fd President USA 36 Torbjörn Fälldin, fd statsminister Sverige 37 Jiang Zemin, fd president Kina 38 Barack Obama, president USA 39 Hu Jintao, president Kina 40 Georgi Malenkov, fd regeringschef Soviet 41 Manmohan Singh, PM Indien 42 Silvio Berlusconi, PM Italien 43 Kim Jong Il, ledare Nord Korea 44 Slobodan Milosovic, fd president Jugoslavien 45 Julia Gillard, PM Australia 46 Robert Mugabe, president Zimbabwe 47 Vaslav Claus, president Tjeckien 48 Tony Blair, fd PM Storbritannien 49 José Luis Zapatero, PM Spanien 50 Golda Meir, fd PM Israel

51 Mahmoud Abbas, president Palestina 52 Hua Guofeng, fd PM Kina 53 Hamid Karzai, president Afghanistan 54 Michail Gorbatjov, fd president Sovjetunionen 55 Václav Havel, fd president Tjeckoslovakien 56 Romano Prodi, konseljpresident Italien 57 Leonid Bresjnew, fd "ledare" Sovjetunionen 58 Herman van Rumpoj, president EU 59 José María Aznar, fd PM Spanien 60 Willy Brandt, fd bundeskansler V-Tyskland 61 Ariel Sharon, fd PM Israel 62 Olof Palme, fd statsminister Sverige 63 Winston Churchill, fd PM Storbritannien 64 Adolf Hitler, fd rikskansler, Tyskland 65 Carl Bildt, fd statsminister Sverige 66 Gordon Brown, fd PM Storbritannien 67 Valery Giscard d´Estaing, fd president Frankrike 68 Tage Erlander, fd statsminister Sverige 69 Bülent Ecevit, fd PM Turkiet 70 Påven Benedictus XVI 71 Mário Soares, fd president Portugal 72 Erich Honecker, fd statsöverhuvud Östtyskland 71 Walter Ulbricht, fd statsöverhuvud Östtyskland 74 Hugo Chavez, president Venezuela 75 Einar Gerardsen, fd statsminister Norge 76 Gamal Abdul Nasser, fd president Egypten 77 Abolhassan Banisadre, fd president Iran 78 Idi Amin, fd president Uganda 79 Hussein, fd kung av Jordanien 80 Dwight Eisenhower, fd president USA 81 Helmut Schmidt, fd förbundskansler V-Tyskland 82 Ludvig Erhard, fd förbundskansler V-Tyskland 83 Lyndon Johnson, fd president USA 84 François Mitterrand, fd president Frankrike 85 George Pompidou, fd president Frankrike 86 Wojciech Jaruzelski, fd president Polen 87 Süleyman Demirel, fd PM Turkiet 88 Nicolae Ceauşescu, fd president Rumänien 89 Pierre Trudeau, fd PM Canada 90 Urhu Kekkonen, fd president Finland 91 Saddam Hussein, fd president Irak 92 Yukio Hatamoto, fd PM Japan 93 Ewo Morales, president Bolivia 94 Aleksej Kosygin, fd regeringschef Sovietunionen 95 Abdullah Al Saud, kung Saudiarabien 96 Lech Wałęsa, fd president Polen 97 Tjernenkov, fd regeringschef Sovietunionen 98 Jurij Andropov, fd regeringschef Sovjetunionen 99 Raul Alfonsin, fd president Argentina

100 Indira Gandhi, fd PM Indien 101 Gerhard Schröder, fd förbundskansler Västtyskland 102 Franscisco Franco, fd statschef Spanien 103 Jaques Chirac, fd president Frankrike 104 Brian Mulroney, fd PM Canada 105 Kåre Willoch, fd statsminister Norge 106 Chou en Lai, fd PM China 107 Juan Peron, fd president Argentina 108 Mari Kiviniemi, statsminister Finland 109 Gro Harlem Brundtland, fd statsminister Norge 110 Jimmy Carter, fd president USA 111 Ehud Olmert, fd PM Israel 112 Josef Stalin, fd regeringschef Sovjetunionen 113 Menachem Begin, fd PM Israel 114 Helmut Kohl, fd förbundskansler Tyskland 115 Felipe Gonzáles, fd PM Spanien 116 Charles de Gaulle, fd president Frankrike 117 Ronald Reagan, fd president USA 118 Egon Krenz, fd statschef Östtyskland 119 Aldo Moro, fd PM Italien 120 Clement Attle, fd PM Storbritannien 121 Tryggve Bratteli, fd statsminister Norge 122 Augusto Pinochet, fd president Chile 123 Nelson Mandela, fd president Sydafrika 124 Göran Persson, fd statsminister Sverige 125 Benito Mussolini, fd PM Italien 126 Alexander Douglas Home, fd PM Storbritannien 127 Anthony Eden, fd PM Storbritannien 128 Junichirō Koizumi, fd PM Japan 129 David Cameron, PM Storbritannien 130 Fidel Castro, fd president Kuba 131 Pieter Willem Botha, fd president Sydafrika 132 Ruhollah Khomeini, fd ayatolla, politisk ledare Iran 133 Kurt Georg Kiesinger, fd förbundskansler V-tyskland 134 Makarios III, fd biskop, president Cypern 135 Mauno Koivisto, fd president Finland 133 Paul Martin, fd PM Canada 137 Bettino Craxi, fd PM Italien 138 Daniel Ortega, president Nicaragua 139 Willi Stoph, fd regeringschef Östtyskland 140 Laura Chinchilla Miranda, president Costa Rica 141 Muhammar Khadaffi, ledare Libyen 142 Josip Broz Tito, fd president Jugoslavien 143 Foug Rasmusen, fd statsminister Danmark 144 Dilma Rousseff, president Brazil 145 Gerald Ford, fd president USA 146 Ancker Jörgensen, fd statsminister Danmark 147 Radovan Karadžić, fd ledare utbrytarregionen Republika Srpska. 148 Georg Bush d ä, fd president USA

A N T E C K N AT

JEANDER

Innehåll

Förord 7

Pomperipossavalet -76

115

Jag har ritat så länge jag minns

Borgerlig regering efter 40 år

119

Pockettidningen Opinion

123 124

60-talet 11 En dröm går i uppfyllelse – Eskilstunakuriren

Riksdagsvalet 1979

I Norrköpings Tidningar blev hobbyn allvar

80-talet 125

De flesta skisserna blev reportage

Den nya trepartiregeringen

Ungdomssidan i Norrköpings Tidningar

Center/folkpartiregering 128

126

Amerika-resa 35

Energi – ödesfråga på 1980-talet

Östgöta Correspondenten – här fick jag rita det mesta 38

Restauratören 132

Reportage på dagarna – illustrationer på kvällarna 44

Lidman Information – ett nytt Kreabföretag

Text och bild i samma teckning

Blandat 138

Correns barnbilaga – Bytingen

Kampen mot löntagarfonderna

148

Första kunderna i reklambranschen

Näringslivet i karikatyrer

150

Gymnasistbladet – bättre skola än gymnasiet

Svenska Dagbladets ledarsida

158

Första stora företagskunderna

Skandalvalet 1988

162

Min militära karriär blev kort

Kreativ Kommunikation

166

Konstfack under kulturrevolutionen

90-talet 167

Experiment och fantasiteckningar

Valen 1991 och 1994

170

Pol posters – propaganda från Östergötland

Lexivision – sex spännande år

174

70-talet 75

130 136

2000-talet 181

Moderata Ungdomsförbundet

2000-talet – med datorns hjälp

182

I Moderat Debatt tog vi ut svängarna ordentligt

Tredje Språket

183

Valet 1970

100 års jubileum med karikatyrer

184

Nästa tidning var Medborgaren

Storpolitik

188

Många kurser för Medborgarskolan

Politiken efter sekelskiftet

191

Svenska Nyhetsbyrån – hela Sverige som marknad 94

Terror ett ständigt hot

195

Nådiga luntan – största projektet varje år

(s)-märkt

198

Företagare på heltid – starten av Kreab

104

Alliansen

200

Samarbete med Disney

108

Valet 2010

205

Knep och knåp

109

Utan politiker – inga politiska satirer

211

Politik – inte bara ord

110

Djävulens lakejer

215

Maktapparaten 114

A N T E C K N AT

JEANDER

De flesta teckningarna har tidigare varit publicerade i bl a Eskilstuna Kuriren, Norrköpings Tidningar, Östgöta Correspondenten, Moderat Debatt, Medborgaren, Svenska Dagbladet, samt genom Svenska Nyhetsbyrån i ett stort antal landsortstidningar samt i böcker, broschyrer och på min hemsida www.jeander.com. Många av teckningarna finns också med i böckerna: Politik – inte bara ord, Jan-Erik Ander, Horisont 1971 Streck och plumpar, Jan-Erik Ander och Bo Ekegren, Kreab 1977 Svart på vitt, Jan-Erik Ander, Kreab 1984 100 års moderata politiker, Jan-Erik Ander, Lexivision i samarbete med Moderaterna 2004

Text, bild och form: Jan-Erik Ander jeander@jeander.com Utgiven av: Lexivision/AB Television Copyright: Jan-Erik Ander/ABTelevision Tryck: Trosa Tryckeri www.jeander.com ISBN: 91- 606-0017-9

A N T E C K N AT

JEANDER

Förord

TECKNAT

– under 60 år med bild och ord Det började med att jag skulle städa några gamla lådor med tusentals teckningar som jag sparat. Många av dem hade jag glömt bort. Jag började sortera bilderna och skannade in några stycken. Det slutade med den här boken. De bilder som jag tagit med har jag inte valt för att det är några konstnärliga mästerverk utan för att de på något sett speglar den tid de är gjorda i eller för att de är förknippade med speciella händelser. De flesta är politiska teckningar – något som förekommer ganska sparsamt i dagens Sverige. Den tecknade bilden får ofta ge plats åt fotografiet, samtidigt som utrymmet minskat när tidningarna halverat sina format. När man bläddrar i gamla teckningar, känns det som den politiska satiren alltid är lika aktuell även om aktörerna ändras. Och på vissa områden t ex miljön har det hänt väldigt lite. Trots att jag hittat tusentals teckningar vet jag att många original har försvunnit, slängts, getts bort eller blivit kvar i tidningarnas arkiv.

Stockholm, december 2010

Jan-Erik Ander

A N T E C K N AT

JEANDER

Tidiga teckningar. Mamma har alltid klippt ur och samlat mina teckningar. Hon klistrade in dem i mitt album. Jag var tv책 och ett halvt 책r.

A N T E C K N AT

JEANDER

”Jag har ritat så länge jag minns" Jag har alltid ritat “gubbar”. När jag var liten drömde jag om en framtid där jag fick använda papper och penna. Men exakt vad som skulle tecknas hade jag inte klart för mig. Jag var till att börja med övertygad om att jag skulle ägna livet åt att rita hus. Morfar var byggmästare. Han ritade hus och kakelugnar. Några andra yrken där man fick teckna kände jag inte till. Alltså skulle jag bli arkitekt.

Militärfordon 1952 Miltitärfordon passerar utanför vårt fönster på Landsvägsgatan i Sparreholm. Mamma skickade in teckningen till Norrköpings Tidningar.

Den här teckningen från Norrköpings Tidningar i januari 1952 beskriver hur jag tror det såg ut innan det fanns bussar... Två motiv från början av 1949. Ett hus och min pappa med glasögon.

Från början… Det är lika bra att ta historien från början. Jag föddes i april 1946 på Allmänna BB i Norrköping. Pappa var kamrer på Holmens Bruk och mamma var hemma och tog hand om mig. När jag var fem år gammal fick pappa förflyttning och hela familjen flyttade till sörmlandsidyllen Sparreholm. Vi bodde i ett litet hus vid Landsvägsgatan. Jag fick snabbt ett antal jämnåriga lekkamrater. En femåring kunde jag inte hamnat på ett bättre ställe.

Prisbelönt teckning ur tidningen Röster i Radio. Jag var 6 år, fick diplom och "rätt att kalla mig Målar-Sven".

A N T E C K N AT

JEANDER

...och den här från februari samma år visar – kung, drottning och "lillprins". Jag fick "Veckans 3 kronor" för den.

Skolan Jag började på Ekbackens småskola som låg alldeles i närheten. Min första lärarinna var fröken Cederholm. Och efter två år var det dags att gå vidare till "storskolan". I samma veva flyttade familjen till Lundås – ett hus som låg granne med skolan. Teckning var mitt favoritämne och jag ritade gubbar när jag kom åt och för den delen också där jag kom åt. Det resulterade i att jag klottrade i läroböckerna och ritade gubbar så fort jag hittade en vit yta. Med hemanmärkning som resultat. Förutom att teckna ägnade jag mig åt min modelljärnväg och patrullen Falken i scouterna. Efter de fem första åren i skolan var det dags att börja i realskolan – 1958. Någon sådan fanns inte i Sparreholm. Jag fick åka buss en mil till Malmköping.

En tidig karikatyr. Farbror Ivan – Ivan Lindahl – min lärare i folkskolan. Rektor och god vän till familjen.

Lucia 1954 I mammas lådor hittade jag de här teckningarna från andra klass i småskolan. I skolan var det krita och vattenfärg som gällde. Vi fick rita på grått papper. Ofta handlade lektionerna om att rita av något som ingick i utbildningen – här de fyra sädesslagen.

Polis med hund Jag har alltid tyckt om att texta, men i skolan fick vi lära oss skrivstil. Här ett illustrerat brev till mormor, morfar och moster Märtha. Det var spännande med poliser. Polisbilen ritade jag någon gång mitten av 1950-talet.

Bilkavalkad 1959 Den första teckningen jag hittat med "politiskt" motiv.Bilarna har fått politiska fronter. Den franska Charles bär drag av president de Gaulle. Släpet är Alger efter Algerietkrisen. Nikita Chrusjtjov känd för sina skodunkningar i FN är bil nr två och till sist svenska centerbilen Hedlund.

På hajk Så här detaljerat beskrev jag en hajk med scouterna. Alla som var med finns avritade och namngivna. Teckningen är troligtvis från 1957.

A N T E C K N AT

JEANDER

60-talet Berlinmuren byggs

Kubakrisen hotar freden Beatles slår igenom Kennedy mördas

Högertrafik i Sverige

Apollo 11 landar på månen

A N T E C K N AT

JEANDER

Realskolan i Malmköping Efter folkskolan var det dags att börja i realskolan i Malmköping, ca en mil från Sparreholm. Vi åkte buss till skolan. Vissa dagar slutade vi tidigare och var tvungna att vänta på bussen. Sådana dagar valde vi att cykla. Kunde vi komma hem 10 minuter tidigare så var det en sport att slå bussen. På den här tiden gick man i skolan även på lördagarna. Då slutade vi tidigare och ingen skolmat serverades istället gick vi till korvkiosken och köpte grillat bröd med senap för 10 öre.

Inspiration

Skyltar och plakat Under åren har jag ritat mängder med olika typer av affischer och anslag. Den här är från klass 34:s julfest 1961.

När jag gick i realskolan hittade jag en annons för en korrespondentkurs i teckning. Tack vare kursen – Åke Skiölds – Svart och vitt, fick jag upp ögonen för det som kallas tidningsteckning. Jag blev fascinerad av Rit-Olas snabba och träffsäkra skisser, Edward Lindahls politiska satirer och Margareta Sylwans lätta reportagepenna. Att vara tecknare måste vara ett drömjobb. Jag började rita det mesta, karikatyrer, reportage och politik. Eftersom jag var totalt ointresserad av sport blev det inga sportteckningar även om Tecknar Anders, Rit Ola och Georg Beverloo var några av mina tecknande favoriter.

Södermanlands Nyheter våren 1961.

Jag försökte sälja teckningarna till lokalpressen med dåligt resultat. Jag fick visserligen en teckning utställd i tidningens fönster, men inte förrän julen 1962 lossnade det på allvar.

Papper och penna följde alltid med…

Den här teckningen – från idrottstävling 22 september 1961 – hamnade inte i tidningen, men väl i Eskilstuna-Kurirens skyltfönster.

A N T E C K N AT

JEANDER

Snabbtecknare Julfest i text och bild Här en beskrivningen av klassens julfest från december 1961.

På TV hade jag sett tecknare som ritade snabbt för publik. Något som måste prövas.

Tre lärarkarikatyrer... Den här karikatyren av rektor Nordin vid Samrealskolan i Malmköping är tydligt inspirerad av Einar Nermans rena teckningsstil.

I samband med skolavslutningen 1961 gick min lärarinna i tyska Anna Zachrisson i pension. Det resulterade i den här kommentaren i skissboken.

I engelska hade vi Svante Påhlsson, även kallad Pålle.

A N T E C K N AT

JEANDER

TV inspirerade… Vi hade nyligen skaffat TV. Nu kunde jag få motiven rakt in i vardagsrummet. 10 000-kronors frågan var ett populärt TV-program med Bengt Feldreich som programledare. Skisserna är från 1961. 15 år senare träffade jag Bengt vid en videoinspelning. Vi hade engagerat honom som intervjuare i en inspelning till Svenska Arbetsgivareföreningen. Den producent som vi anlitat arbetade på Sveriges Radio och fick några timmar före inspelningen "freelanceförbud". Vad göra? Bengt gav mig en snabblektion. Panorera – horisontellt och tilta – vertikalt. Efter en kort lektion var det dags för mig att producera min första "video". På den tiden spelades hela programmet in i en följd. Tekniken medgav inte att man redigerade i efterhand. Jag var inte lite nervös – men det blev ett kassettband – video – trots allt.

Mitt skissblock fanns alltid till hands och jag passade på att rita av det mesta. Familjen Flinta var ett av de populäraste barnprogrammen i Svensk TVs barndom. Ovan en Flintateckning från mitt skissblock och till höger en teckning som jag skickade in till Bildjournalen.

1962 fick jag höra talas om något som hette "skrapkartong". Motivets vita ytor skrapades fram.

Serier har alltid fascinerat...

Bildjournalen

De här åren experimenterade jag med det mesta. Här ett försök att rita en egen serie, 1963.

Gustav VI Adolf 80 år Ur skissblocket, 1962.

A N T E C K N AT

JEANDER

Tysklandssemester med skissblocket 1962 Sommaren 1962 åkte jag med mamma och pappa på en bilresa till Tyskland. Naturligtvis följde skissblocket med. Jag noterade det mesta.

Växter Hilpertsal vid floden Murg Skrapkartong var perfekt för att rita korsvirkeshus.

I trädgården hos våra tyska bekanta växte andra växter än vad jag var van vid. Valnötter, fikon och persikor.

Nussdorf Korsvirkeshus var tacksamma motiv i svart-vitt.

Fest på floden Rhen A N T E C K N AT

JEANDER

Vinodling. I mitt skissblock skrev jag upp alla fakta om odlingarna och vinskörden. 15

En dröm går i uppfyllelse – bilderna hamnade i tidningen När Eskilstuna Kuriren 1962 utlyste en teckningstävling om julen ritade jag politiska tomtar. Teckningen fick första pris och publicerades. Priset inspirerade och när jag fick frågan om jag ville rita i tidningen var det inte svårt att svara ja. Redan i januari publicerades min första politiska teckning i Eskilstuna Kuriren. Temat var den då aktuella Kongokrisen. Jag fick hela 10 kronor för teckningen och var övertygad om att min försörjning för resten av livet var fixad.

Politiska jultomtar Min första publicerade karikatyrteckning i Eskilstuna Kuriren föreställde den tidens politiska jultomtar med ett antal tveksamma klappar.

EK-tecknare Dåtidens tidningstryck krävde stora kontraster och kraftiga linjer...

Det började med en tävling Lagom till jul 1962 utlyste Eskilstuna Kuriren en teckningstävling. Mina politiska gubbar blev uppmärksammade och framför allt publicerade.

Kommunsammanslagning Kommunalnämnden i Malmköping uppvaktar inrikesministern. Kommunsammanslagningen mellan Flen, Malmköping och Sparreholm inspirerade till ett antal lokala teckningar.

A N T E C K N AT

JEANDER

Första beställda uppdraget Den 16 januari 1963 fick jag mitt första beställningsuppdrag från Eskilstuna Kuriren. Jag skulle bevaka ett fullmäktigesammanträde i Sparreholm.

Pendeln - första politiska teckningen Min första politiska teckning publicerades i Eskilstuna Kuriren, 17 januari 1963. Den handlade om Kongokrisen.

Jag hade aldrig ritat den här typen av teckningar tidigare. Det var något helt annorlunda än att enbart sitta hemma och rita roliga gubbar. Jag var rejält nervös. Det var med spänning jag sprang ut till brevlådan och hämtade tidningen morgonen därpå.

Vibyholms slott ska rustas upp Den notisen blev upphov till det här reportaget.

Ett lokalt sörmländskt harem A N T E C K N AT

JEANDER

Skolloven tillbringade vi i Vetlanda Ända sedan jag var riktigt liten tillbringade jag och min syster helger och lov hos min morfar och mormor i Vetlanda. Även här fanns naturligtvis en lokaltidning. Redaktör Arne Jakobsson på Vetlandaposten fick tidigt besök av mig och en bunt teckningar. Nu fick jag en tidning att teckna i även under loven. När Arne frågade mig om jag var nöjd med 50 kr teckningen var lyckan fullständig. Mitt honorar i Eskilstuna Kuriren låg på 5 - 10 kr teckningen. I Vetlanda ritade jag mig genom staden. Det fanns inte en park eller badplats som inte fick besök under mina lov. Jag fick även beställningar. Det handlade om det mesta, från att rita av nya stadshuset, till att illustrera en artikel om den gamla kreatursmarknaden. Jag har under åren inte haft någon kontakt med Vetlanda och blev mycket häpen när Arne 2007 – cirka 50 år senare – ringde och berättade att han hittat några av mina gamla teckningar och blev intresserad av att veta "vad det blev av mig" och vad jag gjort sedan dess. Arne själv var då närmare 90 år och pensionerad sedan många år tillbaka. Han har ägnat mycket tid åt att skriva Vetlandas historia. Sportlov Teckningen – inspirerad av Bertil Almqvists "Tapeter" på Aftonbladets baksida – blev min första teckning i Vetlandaposten..

Omdebatterat stadshus Som många andra städer drabbades Vetlanda av rivningshysterin. Planerna på att bygga ett nytt stadshus fick mig att rita de här teckningarna 1963 och 1964.

A N T E C K N AT

JEANDER

Dags för gråa mössan... Flaskhals i Malmköping Den här teckningen var införd i Eskilstuna Kuriren 1963. Jag var upprörd över den smala genomfarten genom köpingen. Så här efteråt – med facit i hand – vet vi att det dröjde ända till 2007 innan den nya förbifarten utanför Malmköping blev klar.

Realexamen firades på mindre orter med ungefär samma pompa och ståt som studentexamen. Hemfärd med lövad skrinda och stort kalas. Nästan omedelbart efter examen flyttade pappa och jag till ett hyrt rum i Norrköping. Den sommaren jobbade jag på Östgötabanken och på kvällarna försökte vi få ordning på trädgården till vårt blivande hus i Söderköping.

Flytten till Söderköping öppnade nya möjligheter... Flytten från Sparreholm På hösten efter min realexamen flyttade familjen till Söderköping. Jag började på Högre Allmänna Läroverket i Norrköping, som det så vackert hette innan skolan bytte namn till De Geerskolan.

Söderköping Tyketorpsgatan 54 blev vårt nya hem.

A N T E C K N AT

JEANDER

I Norrköpings Tidningar blev hobbyn allvar... När familjen 1963 flyttade till Söderköping tog jag med mig ett antal bilder och gick upp till dåvarande politiske redaktören på Norrköpings Tidningar* – Gunnar Henriksson. Jag fick omedelbart börja rita politik. Ibland fick jag ett tema från redaktionen – men för det mesta hade jag helt fria händer. Jag tyckte att både inrikes- och utrikespolitik var lika spännande. Efter skolan skaffade jag inspiration till morgondagens teckning genom att besöka Norrköpings Tidningars arkiv eller läsa dagens tidningar i stadsbiblioteket.

Tekniken styrde

Gubben i lådan Konflikten mellan Ryssland och Kina blev min första teckning i Norrköpings Tidningar.

Inrikespolitik Gunnar Lange

De teckningar som skulle publiceras i Norrköpings Tidningar var under de första åren enkla och ritade med kraftiga linjer. Alla bilder reproducerades som fotografier och alla tunna linjer slukades av det grova tidningsrastret. De vita ytorna blev grå och linjerna byggdes upp av ett punktraster med ca 40 linjer per tum – vilket betyder att alla små detaljer snabbt försvann. Det enda positiva med systemet var att jag oftast fick stort utrymme och många spalter till mitt förfogande för att man skulle se vad teckningarna föreställde.

Presstöd

handelsminister 1963

Norrköpings Tidningar hette på den tiden Norrköpings Tidningar - Östergötlands Dagblad, NT-ÖD.

Ulv i fårakläder Presstödet blir i praktiken ett förtäckt partistöd. A N T E C K N AT

JEANDER

FNs roll på Cypern 1964.

Monarkin – slagpåse

Olof Palme

Republikanska klubben kämpade förgäves, 1966.

Här en av mina första karikatyrer, 1964.

Nynazism i Sverige

Kommunalskatten

1964.

Nu kan den väl ändå inte bli högre! Tyckte vi då! 1965.

Regeringen Erlander Femspaltig teckning till Norrköpings Tidningars ledarsida julafton 1965. Från vänster finansminister Gunnar Sträng, inrikesminister Rune Johansson, utrikesminister Torsten Nilsson, handelsminister Gunnar Lange, statsrådet Ulla Lindström, ecklesiastikminister Ragnar Edenman, justitieminister Herman Kling, statsrådet Olof Palme och tomtefar själv – statsminister Tage Erlander.

A N T E C K N AT

JEANDER

Charles de Gaulle – min favoritmodell

Kina

Frankrikes president Charles de Gaulle hade allt en karikatyrtecknare kan önska sig. Personlighet och ett unikt utseende. Det var inte enbart hans enorma näsa som var lätt att rita. Hela karln var en vandrande karikatyr. Hans sätt att uttrycka sig och uppträda gjorde honom till alla tecknares favorit. På 70-talet gjorde jag ett antal projekt i Paris. Då lärde jag känna de Gaulles fd pressekreterare Jaques Coup de Frejac som berättade många roliga historier om sina år med presidenten.

Kulturrevolution i Kina Rödgardisterna målar Kina rött, 1965.

Frihet i Maos Kina

Favoritmodellen

Mitterands svåra väg

Rösta på mig

En svår motståndare att besegra i presidentvalet.

President de Gaulle manar Frankrike – La Marianne – att rösta på honom.

Ballongen

A N T E C K N AT

JEANDER

USA. Presidentval

Vietnamkriget Kriget i Vietnam dominerade nyhetsflödet på 1960-talet.

Många som jobbade för FNL utnyttjades för andra syften, 1966.

På svag is Presidentvalet i USA 1963. Barry Goldwater och Lyndon B Johnson.

USAs dollarhjälp till Sydvietnam 1965.

Hök och duva USAs president Lyndon B Johnson slits mellan hökar och duvor, 1966.

Barry Gordwater utslagen Lyndon B Johnson omväljs till USAs president.

De Gaulle vinner presidentvalet

Fredsaposteln

På kurs bort från Europa

"Ta det lugnt, jag stannar i samma ställning", 17 dec 1965. A N T E C K N AT

JEANDER

Storpolitik

Opinionen mot regimen i Rhodesia

Afrikansk hygien Sanktioner mot Smiths politik i Rhodesia,1965.

Ekonomiska sanktioner

Val i Norge

Utmanaren Ian Smith utmanar opinionen, 1965.

Borgerlig valseger i Norge

Konflikten Indien – Kina

Indien

Indira Gandhi

Storbritannien

Nyval i England

Engelsk vaktavlösning Harold Wilson blir premiärminister i Storbritannien.

A N T E C K N AT

JEANDER

FNs hopplösa roll

Västtysk dragkamp Vem vinner tyska valet – Willy Brandt eller Ludwig Erhard?

Ljuset

Rullar vidare Ludwig Erhard.

En pigg gammal räv. Konrad Adenauer vill fortfarande ha ett finger med i tysk politik.

Sovjet

"Luna 9" kraschlandar på månen

Sukarno tappar makten i Indonesien

Förklarande kartor Komplicerade utrikespolitiska skeenden behöver förklaras. Jag ritade många kartor som beskrev olika händelser och konflikter. Här en teckning på Norrköpings Tidningars utlandssida om konflikten mellan Malaysien och Indonesien. 7 sept 1964.

Yttrandefrihet i Sovjet

A N T E C K N AT

JEANDER

Svensk avtalsrörelse

Avtalslöst Friarparaden. Låglönegrupperna uppvaktas.

Mästermedlaren, förre högerledaren, Jarl Hjalmarsson rycker ut för att medla mellan parterna.

Rond 1 i löneförhandlingarna SAFs Bertil Kugelberg och LOs Arne Geijer knockar varandra i första ronden.

Medlaren Jarl Hjalmarsson försöker medla mellan SAFs Bertil Kugelberg och LOs Arne Geijer.

Motor och trafik Motorsidan i Norrköpings Tidningar skrev om det mesta som hade med trafik och trafikvett att göra. Mina teckningar fick handla om vad jag ville. Bara jag höll mig till ämnet. Teckningarna skulle vara tre spalter breda. För att få dem tydliga ritade jag dem i 100 procents storlek. Alltid 20 cm höga. Det var vad tidningens klischémaskin klarade av.

A N T E C K N AT

JEANDER

TV-skäggen Som ung var jag förtjust i tidningen MAD och Lasse O´Månssons sjuka humor. När samma humor hamnade i TV-rutan så måste det dokumenteras. Resultatet blev den här Rit-Ola inspirerade teckningen. TV-skäggen sändes i fem avsnitt med början i november 1963.

Sockerbagaren

Då anade jag inte att jag ett antal år senare skulle göra en bok om mat med Jan-Öjvind Swahn och att jag skulle bli god vän och jobba ihop med Åke Söderqvist. Se sidorna om Restauratören.

Ett annat av skäggen var Yngve Gamlin ...

Strutsen Finansminister Gunnar Sträng blundar för inflationen.

A N T E C K N AT

JEANDER

Tecknade reportage – utan tid för skisser Under rättegångar får man teckna – men inte fotografera.

Strömsidan På Strömsidan basade Norrköpingsprofilen – Karl-Erik Almered. Karl-Erik tyckte det var kul att vara med och skapa teckningarna. Ofta skrev han korta texter som jag illustrerade och textade som t ex när han åkte på campingsemester.

Elbilen

POP-konst och OP mönster

Redan på 60-talet började man prata om elbilar som ett alternativ till de bensindrivna fordonen. Naturligtvis var det ett ämne att skoja om.

Språksvårigheter i Europa 28

A N T E C K N AT

JEANDER

Zätas dagsverser Redan några dagar efter att jag börjat rita på Norrköpings Tidningars ledarsida introducerades jag för Lennart Anderzon – signaturen "Zäta" – som skrev dagsverser, kåserier och Tjaddenrevyer. Jodå, visst kunde jag få rita även på andra sidor än ledarsidan.

EWK – en av vår tids största politiska karikatyrtecknare. Så kanske har jag EWK att tacka för att jag fick rita på andra sidor än ledarsidan i NT.

"En vers om dagen"

Lennart Anderzon skrev varje dag en vers på Strömsidan. Under något halvår illustrerade jag Zätas dagsverser. Versen var alltid aktuell Frågan är om det var på mina egna meriter? och slutade med en "knorr". På min fråga hur Zäta berättade för mig att han många år han kunde vara lika rolig varje dag svarade han tidigare hade refuserat några teckningar från en med att öppna översta skrivbordslådan. Den annan söderköpingsgrabb och nu ville han inte var till bredden fylld med roliga historier och göra om det misstaget. anekdoter som han klippt ur olika tidningar. Tecknaren hette Ewert Karlsson. Han flyttade Klippen förvandlades till oigenkännlighet och till Stockholm och slog igenom som signaturen blev med Zätas briljanta penna repliker i Tjaddens revyer eller inspiration till dagsverser och Tutaryd kåserier i tidningen. Mitt jobb var att rita något som kunde passa till dagens vers. När det ringde ut till lunchrast i skolan kastade jag mig i bilen och åkte ner till redaktionen. Där låg papper och penna och Zätas vers. Ibland också ett foto på någon person som versen handlade om – eller något annat som Zäta misstänkte att jag behövde som förlaga. Någon timme senare började eftermiddagens lektioner. Skulle jag hinna få i mig något ätbart fanns det inte mycket tid att vinka på. Jag lärde Tekniken medgav inga detaljer. Lunchrasten var kort. Illustrationerna mig att teckna snabbt, men några konstverk att vara stolt över blev det inte. till dagsverserna måste vara enkla.

Miss World

Per Oscarsson

Lasse Holmqvist

Gustaf VI Adolf

A N T E C K N AT

JEANDER

Det flesta skisserna blev reportage... Med ritstiftet I Norrköpings Tidningar fick jag göra en lång rad "utflykts"-reportage. Det handlade om att ta bilen och åka iväg för att hitta något trevligt att rita. För mig som nyinflyttad var det ett sätt att upptäcka Östergötland. Jag ritade mig genom Stavsjö, Kila, Jönåker, Finspång och andra orter. Någon gång gick turen så långt som till Katrineholm. Här intill några teckningar från en resa till Skärblacka.

Skissblocket fick alltid hänga med Jag hade alltid med mig skissblocket. Många, ja kanske de flesta av skisserna i mitt block, gick att omvandla till reportage eller notiser och skicka in till tidningen. När en fågel häckade utanför köksfönstret blev det bild och reportage både i NT och Östgöta Correspondenten.

De gamla kvarteren Gamla rivningshotade kåkar har alltid varit tacksamma motiv. Bilden till höger är från hörnet S:t Persgatan och Dalgatan i Norrköping som det såg ut i början av 1960-talet.

A N T E C K N AT

JEANDER

Reportage på hemmaplan Söderköping erbjöd många trevliga motiv. Mitt teckningsblock fick följa med varje gång jag tog en promenad. Kvarteren kring Drothems- och S:t Laurentii kyrkor har jag ritat många gånger.

A N T E C K N AT

JEANDER

Butiksråttor Teckningen är ett inlägg mot butiksstölder. Något som var aktuellt redan 1967.

Ungdomssidan i NT-ÖD – av ungdomar för ungdomar En sida i veckan. En redaktion med enbart ungdomar – alla i gymnasieåldern. Det var ungdomssidan i Norrköpings Tidningar

Ur skissblocket 1964

Gonk

De här figurerna var populära och Gonken fick en egen fanclub i tidningen.

Vi var några stycken tidningsintresserade som varje torsdag fick disponera en sida i tidningen för att skriva och rita i stort sett vad vi ville. I redaktionen fanns bl a Kerstin Persdotter, Lilian Emgard och Astrid Flemberg. En av tidningens yngre redaktörer hade till uppgift att hålla ett vakande öga över oss. Det var en mycket bra utbildning som vi dessutom fick betalt för. På den tiden trycktes hela tidningen i boktryck. Varje bild måste bli en klisché. För mig som arbetade med form var det kul att få hänga i sätteriet och ombrytningen. Ofta hade jag idéer som "gubbarna" på sätteriet hade svårt att genomföra. Teknikens utveckling speglas också av teckningarnas utförande. 1965 fick Norrköpings Tidningar en ny klischémaskin och linjerna kunde bli fler och tunnare.

Napp. Alla trender i ungdomskulturen snappades upp och resulterade i reportage, 1963. A N T E C K N AT

JEANDER

Seriernas värld På Ungdomssidan fick vi själva bestämma vad vi ville skriva och rita om. Serier- och seriefigurer var ett populärt område. Den 12 maj 1966 var hela sidans tema – seriefigurer. Dagstidningens stora format gjorde att det på den tiden gick in mycket på en helsida.

Om åldrandet Våra seriefigurer håller sig evigt unga. jag funderade över hur det skulle gå om de åldrades i samma takt som vi andra.

SERIE KLÄDER Seriekläder Vi hämtar ofta inspiration från våra idoler när vi väljer kläder. Varför inte från våra serieidoler? Så här skulle det kunna bli om modeskaparna inspirerades av Karl Alfred, Kalle Anka, Familjen Flinta, Knasen eller Dennis.

Ljud i bild Onomatepoetik är ett finare ord för ljudhärmande ord. Teckningen var en illustration till en artikel jag skrev om seriernas språk. A N T E C K N AT

JEANDER

The Beatles Vad betyder tofsar, rosetter och knappar? Konsumentupplysning inför studentexamen. Ungdomssidan i april 1966.

Ett nytt slags popband slog igenom. En av redaktionsmedlemmarna hade hört dem i England. På ungdomssidan tog vi upp fenomenet. Vi var lika fascinerade över gruppens "långa" hår som av deras musik. Vi till och med skaffade "långhåriga" peruker som vi fotograferades i.

Pop topp Illustration om ljudlig popmusik,1963.

Debatten på Norrköpings Tidningars ungdomssida…

Utredning om ny gymnasiereform, 1963.

Filmen 491 var det stora debattämnet i mars 1964.

Insändare om trängsel på gymnastiken, 1966.

A N T E C K N AT

JEANDER

Amerikaresa med många reportage Det hela började 1965. Min engelska var inte vad den borde vara. Mamma och pappa tyckte att jag skulle plugga hela sommaren och var beredda att skicka mig till England. Eftersom jag tjänade pengar på mina teckningar beslutade jag mig för att istället åka till USA. Resmålet var inte lika vanligt som idag – mina föräldrar blev förskräckta. Lång flygresa. Ensam. Långt bort. Självklart var jag fascinerad av äventyret. När jag var nio år hade vi besök av en kusin till min pappa från USA, tant Grace – eller som jag då trodde – tant Gräs. Hon var dotter till en av farmors syskon som hade utvandrat till USA. Grace var urtypen för amerikanska tanter. En blågråhårig dam som jag då tyckte var lastgammal. Jag bestämde mig för att hälsa på Grace och resten av släkten. Jag var 19 år. Med nytaget körkort. Grace hade nyligen gått i pension och flyttat från New York – där hon arbetat som koncertpianist – till Portland, i Oregon. Där hade

hon skaffat en liten lägenhet. Hennes vardagsrum fylldes av en Steinwayflygel. Grace var intresserad av det mesta. Med amerikanska mått var hon mycket radikal. I Portland klarar man sig inte utan körkort. Alltså skaffade hon både körkort och bil.

Rundresa Nu ville hon visa mig USA. Vi beslutade att resa till San Francisco. Med våra nytagna körkort delade vi på körningen. Grace körde på landsväg. Jag fick ta hand om städerna och all parkering. Att backa var inte Grace´s starkaste sida. För mig var det ett utmärkt tillfälle att lära känna USA och att rita resereportage. Jag hade försäkrat mig om att både Norrköpings Tidningar och Östgöta Correspondenten var intresserade. Jag ritade flitigt och skickade hem teckningar till båda tidningarna.

Resereportage Resultatet av resan blev ett bra mycket bättre betyg i engelska och ett stort antal resereportage.

Skisser från USA Under USA-resan ritade jag flitigt och skickade hem små kortreportage till Strömsidan i Norrköpings Tidningar.

A N T E C K N AT

JEANDER

Små episoder

Grace och jag höll kontakt även efter min resa. När Grace senare hamnade på ålderdomshem hade hon en fantastisk utsikt och kunde på avstånd se Mount St Helen. När vulkanen 1980 fick ett utbrott kunde hon följa förloppet från sitt fönster. Hon skrev och berättade om den fantastiska synen. Under min USA-resa besökte jag farmors utvandrade syskons barn och barnbarn på västkusten. Totalt träffade jag 65 släktingar. Många av dem hade inte träffat varann tidigare, men när det kom besök från Sverige ställde man upp på picknick i Portland.

Toronto Även på farfars sida har jag släkt i Amerika. Hans bror, Joseph, utvandrade till Toronto, där han startade Atlas Copco och blev svensk generalkonsul. På hemvägen hälsade jag på hans son och dotter – pappas kusiner. Barbara tog med mig i sin "hundkoja" till Niagarafallen. Resan med den lilla bilen blev en helsida i tidningen Motorföraren under rubriken "Med minibil i USA".

En liten värld Efter några dagar i Toronto gick resan vidare för att träffa morfars släkt i Jamestown New York. Morfar hade en bror som utvandrade och blev byggmästare i Jamestown. Nu träffade jag hans änka och barn – mammas kusiner. Jag blev väl omhändertagen och första kvällen ordnades en middag. Jag placerades mitt emot pastorn i församlingen som artigt frågade om min resa. Jag berättade var jag varit och när jag nämnde att jag bl a besökt Tacoma i Oregon fick jag frågan vem jag hälsat på där. Jag berättade om min farmors släkt och att dom hette Norton. – Jaså, är du släkt med Eunice och John blev svaret. – Visst. Det visade sig att pastorn i sin ungdom bott inackorderad hos mina släktingar i Tacoma. Han kunde till och med om tala om vad jag fick att äta när jag kom dit. De brukade servera samma mat när det kom gäster. Till saken hör att Tacoma är en jättestad. Snacka om en liten värld! På hemvägen passade jag på att besöka Världsutställningen i New York.

Tidningen Motorföraren publicerade den här helsidan om småbilar i USA.

A N T E C K N AT

JEANDER

Yosemite Valley. Ur Östgöta Correspondenten.

Jätteträd Jätteträden i Redwoodskogarna gjorde ett starkt intryck på mig. Den stora teckningen blev en "pennkaka" i Östgöta Correspondenten och den lilla i röd/svart publicerades i Lyckoslanten.

Drivved vid Cannon Beach, Oregon A N T E C K N AT

JEANDER

Östgöta Correspondenten – här fick jag rita det mesta

Norrköpings Tidningars granntidning Östgöta Correspondenten i Linköping lockade med bättre tryck och snart började jag få beställningar från tidningens politiske redaktör Börje Nordström.

Det brittiska lejonet matas

På svagt underlag Brittiska valet blev min första teckning i Östgöta Correspondenten.

De politiska teckningarna i Östgöta Correspondenten handlade både om inrikes och utrikespolitik. Från och med 1965 frilansade jag åt både Corren och NT. Jag fick ofta rita två idéer på samma tema. Östgötacorren lämnade varje dag teckningarna till en klischéanstalt som gjorde metallklischéer. Det betydde mycket för mig. Jag kunde rita i vilken teknik jag ville och var inte beroende av att enbart använda grova linjer. Ett utmärkt tillfälle att börja experimentera. Chefredaktör på Correspondenten var den mycket vänlige Rune Andhé. På den tiden sa man inte du till varandra på jobbet. Det tog några veckor innan han lade bort titlarna. På Corren fanns det gott om journalister. Varje artikel var välskriven och genomarbetad. Korrekturläsarna kollade det mesta. Det förekom sällan stavfel eller felstavade namn. Jag minns när tidningen hade skrivit ett reportage, där min pappa förekom, ringde korrekturet hem på kvällen och frågade om det skulle vara Ander med eller utan accent över e:et.

26 januari 1965.

Wilson möblerar om och upptäcker brister i ekonomin

Det blir en besk medicin för att ekonomin ska tillfriskna

A N T E C K N AT

JEANDER

Attentat mot rättvisan i amerikanska södern

Stopp för färd mot avgrunden

Raskravaller i Alabama

Harald Wilsons svåra balansakt Stålsocialisering ett extra svårt nummer.

Rhodesiafrågan fick stort utrymme och jag ritade många teckningar.

Bojkotten börjar ge resultat

Två tidningar – dubbla idéer Från och med 1965 jobbade jag både åt Norrköpings Tidningar och Östgöta Correspondenten. Ibland ville båda tidningarna ha teckningar på samma tema. Det löste jag genom att rita två varianter. Så här kunde det se ut i Corren och NT när den nya gymnasieskolan presenterades. När jag senare började rita åt Svenska Nyhetsbyrån fungerade det på samma sätt. Tidningar med angränsande spridningsområde ville inte publicera samma teckningar – åtminstone inte på ledarsidan. Alltså ritade jag två varianter och alla tidningar kunde använda materialet. Och jag fick dubbelt betalt.

A N T E C K N AT

JEANDER

Snickarglädje Den nya gymnasiereformen som jag beskrev den i Östgöta Correspondenten (vänstra bilden) 8 feb 1966...

– Den kallas Gymnasieskolan för det är så många linjer på samma tavla...

...och i Norrköpings Tidningar, 9 feb 1966 (högra bilden).

Affischkriget börjar

Inrikespolitik...

Frankrikes väg

Kommer Sverige att bli akterseglat?

De Gaulle, ormtjusaren

Presstödet

Den hjälpsamme gästen

Det hjälper inte att fylla på bensin om bilen har fått punktering.

De Gaulle besöker Canada – till den fransktalande delen av befolkningens glädje.

– Tänk framåt, ja – då är det väl bäst att byta regering genast. 23 augusti 1966.

Strejkhot mot SAS

Lärarstrejk

Ska Frankrike lämna NATO?

Den tredje parten Att vara eller...

Det var eleverna som drabbades av lärarstrejken.

Tage Erlander, 1966.

A N T E C K N AT

JEANDER

Upp som en sol... (1968)

Segerherren George Pompidou tar över efter de Gaulle.

Lever Bormann ännu? Det ryktades att gamla nazistledare höll sig gömda i Sydamerikas djungler.

Utbrytaren Oro i öststaterna 1967.

10 pinnar muck Önsketänkande inför valet 1968.

TV med färg Kommer kommunikationsminister Palme att bjuda på färggarnerad TV-tårta inom kort?

Opinionen mot Vietnam kriget

A N T E C K N AT

JEANDER

Sommarjobb på Corren

Konsumentinformation En dagstidning behöver inte bara roliga gubbar och reportage. Lite av spänningen med tecknarjobbet var att aldrig veta vad man skulle rita till nästa dag. Här en varningsvimpel för att bilarna inte ska köra för nära cyklisterna.

Det tog inte många veckor innan de flesta redaktionerna på tidningen hörde av sig. Och jag blev erbjuden sommarjobb. Corren var en fantastisk miljö för en ung teckare. Det fanns massor att göra och många erfarna och spännande kollegor. Luncherna tillbringades på Frimurarhotellet – Frimis – där stadens journalister träffades. Speciellt intressant var det när det hänt något “stort” i trakten – mord eller dylikt – och journalisterna från stockholmsdrakarna dök upp och berättade om sina resor och upplevelser. Tuffa grabbar

Tidningsklipp

Högertrafik 1967 42

Jobbar man på en mindre tidning får man inte vara främmande för något. Det hände att redaktionen beställde modeteckningar. Observera tuffingen med cigarettändare. Så skulle det se ut 1968.

Illustration till kåseri A N T E C K N AT

JEANDER

Förstasidan – extra stort utrymme

Julafton 1966

Då och då, fram för allt i samband med helger, fick jag rita på förstasidan – eller sidan tre om man ska vara korrekt. Den riktiga förstasidan var annonssida och innehöll inget redaktionellt material.. Det blev oftast riktigt stora teckningar som tog upp 6 spalter.

A N T E C K N AT

JEANDER

Reportage på dagarna – illustrationer på kvällarna

Döderhultarens stuga i Oskarshamn.

På Östgöta Correspondenten fanns tecknaren Lasse Guth – han var den första tecknarkollega jag kom i kontakt med. Lasse försökte lära mig att teckna reportage. Själv jobbade han med en tunn “Rapidograf” penna. Han trollade på nolltid fram allt från gamla stadsmiljöer till tomtar och troll. Naturligtvis ville jag gå i Lasse Guths fotspår. Att vara reportagetecknare måste vara drömmen.

Redaktionschefen Dag Wallén insåg inte mina begränsningar (och det gjorde inte jag heller) utan skickade mig på det ena reportaget efter det andra. Var det mindre händelser fick jag både skriva och rita. Skulle det vara större reportage fick jag åka tillsammans med en journalist. För flera av de äldre journalistena var jag det perfekta sällskapet. Eftersom jag hade körkort och tog hand om bilkörandet kunde vi pricka in reportagemålen så att vederbörande inte missade lunchen med tillhörande snaps på ortens stadshotell. Dagen på Corren började med att uppdragen delades ut. Alla redaktioner behövde teckningar. När jag kom hem från dagens reportage låg det alltid en hög med 5 – 10 illustrationsuppdrag och väntade. Det kunde vara ett kåseri, några kartor, politik, motor eller verser. Det var bara att kasta sig över det hela. Klockan 19.00 var deadline. Då kom budet från klichéanstalten och hämtade dagens skörd.

Badhuset vid Söderköpings brunn brann ner.

A N T E C K N AT

JEANDER

Vätternsand blir flaskor

Lokala reportage Jag besökte de flesta orterna som kunde nås under en dagsutflykt. Alltid fanns det något att rita och skriva om. Resultatet blev ofta "långa tvåspaltare"– en slags lokala pennkakor.

Det blev många reportage. Resan med sandsugaren Björn på Vättern gjorde jag tillsammans med min blivande hustru Agneta, som då var journalist på Corren. Sandsugaren Björn gick ut varje morgon vid 5-tiden för att fiska upp sand som skulle användas för att tillverka glas vid ett lokalt glasbruk.

Keps och sportbil! Eftersom jag hade egen bil kunde jag lätt skickas iväg på olika reportage. Så här kunde jag se ut när jag var ute och ritade. Bilen en Triumph Spitfire höll inte ihop så länge – men det var kul så länge det varade.

A N T E C K N AT

JEANDER

Dagsverser till "lätta" sidan Correns dagsverser blev min största experimentverkstad. Jag fick stort utrymme och fria händer. Det blev ett antal dagsverser i veckan och jag gjorde allt för att variera stilen och prova på nya metoder.

Arkeologi

Systrarna vid silverbäcken

A N T E C K N AT

JEANDER

Vid betraktandet av en spindelv채v Skrapkartong

Lek med ringar

Tage Erlander

Privat klimat

Collage

Akvarell

A N T E C K N AT

JEANDER

Universums medelpunkt

Text och bild – i samma teckning Jag har alltid beundrat tecknare som både skrev och ritade. Redan tidigt försökte jag mig på att väva samman text och bild. Förebilderna var framför allt Tecknar-Anders, George Beverloo och Rit Ola.

Semesterresor gav inspiration Varje resa gav upphov till nya idéer.

Nya företeelser Det var alltid tacksamt att rita om nya företeelser. Korta kjolar, långt hår och annat trivialt gav idéer till teckningar.

A N T E C K N AT

JEANDER

Skolfrågor Eftersom jag själv gick i skolan var det naturligt att väldigt många teckningar kretsade kring skolfrågor. Den här teckningen bygger på en idé som troligtvis föddes i aulans sittovänliga bänkar.

Snygga brudar Detalj ur en trafikteckning. Att rita den här typen av tjejer idag skulle antagligen betraktas som ytterst sexistiskt. På den tiden var det ingen som reagerade. Jo, förresten – jag fick ett brev en gång från en präst som klagade på att mina tjejer hade för korta kjolar.

Bakom järnridån Efter studentexamen åkte jag och några kompisar till Bulgarien som just öppnats upp som charterresmål.

A N T E C K N AT

JEANDER

Ungdomssidan i Corren Även Östgöta Correspondenten hade en ungdomssida.

Mina pennkakor

I Corren fick jag ofta disponera tre spalter för att rita och berätta. Det kunde handla om vad som helst. Inför större helger blev teckningarna ibland placerade på första sidan. Jag ritade påsk, midsommar, kräftkalas, semestrar, årstider – ja allt som var aktuellt och kunde göras med två till tre dagars framförhållning.

A N T E C K N AT

JEANDER

10/10 1969 A N T E C K N AT

JEANDER

Trollen i Vilda Västern

Correns barnbilaga – Bytingen – en sagovärld med drakar och troll Bytingen var Östgöta Correspondentens barnbilaga. Den trycktes en gång i veckan. Bytingen gjordes i John Bauers anda. Här samlades alla traditionella sagofigurer, troll, drakar, prinsar och prinsessor.

Draken 52

Det var en värld som var oberörd av den politiska debatten i slutet av 60-talet. Som tecknare fick jag rita det mesta. Redaktör för Bytingen var bl a min blivande hustru Agneta och Ia Fischer. Båda uppmuntrade mig att skriva och rita sagor.

Myran Mats får feriearbete A N T E C K N AT

JEANDER

Pelle Pingvin

SAGA AV JAN-ERIK ANDER

Inte bara teckningar Jag fick också skriva egna sagor – eller göra "sagopennkakor".

Trollen köper motorcykel A N T E C K N AT

JEANDER

Trollen på maskerad 53

Tecknad fotoreklam Min morbror Sam Fasth drev en liten fotoaffär i Vetlanda. Vad var mer naturligt än att göra direktreklam till alla hushåll med hjälp av teckningar?

Första kunderna i "reklambranschen" Som ung tecknare var det kul att pröva på nya områden. Och konstigt nog fanns det gott om bekanta men också tidningsläsare som behövde roliga gubbar. Logotyper Jochen Pagel – drev trävaruhandel i Oberstaufen i Tyskland. Han hade praktiserat på Holmen och var god vän till familjen. Han och min morbror – fotografen – blev mina första uppdragsgivare når det gällde att rita logotyper.

Offsettryck lämpade sig bra till att göra visitkort. Det fick plats många kort på ett A4 ark. Släkt och vänner beställde kort med teckningar och karikatyrer.

Ända sedan jag flyttade tiill Söderköping hade jag klart för mig att jag skulle starta någon slags reklamstudio när jag pluggat färdigt. Tidningstecknandet var den bästa reklam jag kunde få. Företag och föreningar hörde av sig med olika önskemål. Jag nappade på alla möjligheter att tjäna några kronor. Även om jag inte visste något om reklam kastade jag mig glatt över alla uppdrag. Mina första reklamuppdrag kom från min morbror Sam Fasth som hade en fotoateljé i Vetlanda. Jag ritade hans logotyp, tecknade annonser och broschyrer. När det nystartade företaget Fix Trikåfabriker skulle göra reklam på Barnens Dag i Söderköping bad vd Liss Surtewall mig att rita skyltar till vagnen i Barnens Dagståget. När grönsaksaffären behövde göra reklam målade jag potatisskyltar. När guldsmeden Sture Werneman behövde en Söderköpingsberlock, ritade jag Rådhuset. Inget uppdrag var för för litet. Och de flesta var roliga. Första utlandskunden var en bekant till familjen, Jochen Pagel, som hade en träagentur i södra Tyskland.

Min första "industrikund" var vår granne i Söderköping – Jonas Fagerlund – som importerade och sålde momentnycklar. Jag fick möjlighet att producera produktblad och annonser till olika verkstadstidningar. Det lilla tryckeriet Direkt offset i Norrköping blev min tryckleverantör under många år. De första två somrarna i Söderköping praktiserade jag på Östergötlands Enskilda Bank i Norrköping. Skulle jag misslyckas som tecknare kunde jag alltid försöka få jobb på banken tänkte jag. Även Östgötabanken behövde teckningar och det dröjde inte länge innan jag fick illustrationsuppdrag från huvudkontoret i Linköping.

Bankkontor i USA. Illustration ur ÖEB-nytt 1967.

A N T E C K N AT

JEANDER

Tvättäkta reklam Hasse Johansson, sotare och kompis från Söderköping startade kemtvätt i Askersund. Hasse avled tyvärr alltför tidigt – bara någon tid efter flytten.

Föreningsaffischer Alla föreningar har mer eller mindre behov av marknadsföring.

Sportens värld Ramaffären Pigalle i Norrköping sålde mina teckningar med lokala motiv. Företaget sponsrade också pojkfotbollen i Norrköping. Även Norrköpings Allmänna Idrottssällskap, NAIS, behövde tecknade affischer.

Offset – den nya tryckmetoden De flesta tryckerier var fortfarande specialiserade på boktryck. På 60-talet blev offsettrycket allt mer vanligt. Det var perfekt för att återge mina tecknade produkter. Direkt offset i Norrköping med vd Sven Gabrielsson blev min hovleverantör av trycksaker.

Momentutväxlare

Vår granne, Jonas Fagerlund, importerade och sålde momentutväxlare. Jag hjälpte till med broschyrer och annonser.

A N T E C K N AT

JEANDER

Skoltidningen Gymnasistbladet – "bättre" skola än gymnasiet? Under gymnasietiden i Norrköping var jag aktiv – först som tecknare – och senare som redaktör för Högre Allmänna Läroverkets skoltidning – Gymnasistbladet. Räkan, 1966 Mitt intresse för karikatyrer väcktes under skoltiden. Här är det skolans rektor, Kjell Gunnar Lundholm som drabbades i skoltidningen. Inspirationen till teckningen kom från 60-talets trådsmala stjärnmannekäng Jean "Räkan" Shrimpton. Det väckte stort jubel när jag överlämnade teckningen till "Räkan" i skolans aula.

För mig var skoltiden ett nödvändigt ont. Med nöd och näppe hankade jag mig igenom skolan. Det tog några extra år. Kanske inte två år i varje klass, men två år i flera klasser. Jag hade redan då bestämt mig för att bli tecknare och hade hela tiden en känsla av att skolan och läxorna inkräktade för mycket på allt som jag då uppfattade som väsentligt. Mycket av mitt engagemang under gymnasietiden gick åt att skriva och rita åt Norrköpings Tidningar och skoltidningen Gymnasistbladet. Så här efteråt kan jag se fördelarna. Jag fick tid att prova på jobbet som redaktör och tecknare långt innan det blev dags för utbildning och praktik. En praktisk skola som gjorde att jag efter gymnasiet själv kunde finansiera mina studier och dessutom tjäna pengar under studietiden.

Första lärarkarikatyrerna på gymnasiet Första året jag medverkade i Skoltidningen var 1964. Redaktionen bestod då av Lili-Ann Emgard och Astrid Flemberg. Båda blev kollegor på ungdomssidan i Norrköpings Tidningar. 1964 trycktes tidningen i boktryck. Först 1965 lade vi om produktionen till offset, det gjorde att det blev samma kostnad för att trycka text som för att trycka bild, något som gjorde mitt jobb mer intressant. Jag kunde rita på alla sidorna.

A N T E C K N AT

JEANDER

Annonserna i tidningen I en skoltidning är det inte bara text- och bildsidor som ska skrivas och formges. Även annonserna måste utformas. De flesta annonsörerna gav oss fria händer.

Skoltidningen Gymnasistbladet Gymnasistbladets redaktion, Mats Ungerstedt (chefredaktör 1965), jag själv och Johan André.

Gymnasistbladet Från att ha varit en ganska seriös tidning med dikter och kulturartiklar blev tidningen under mina år på skolan mer inriktad mot satir och humor. Tidningens redaktion fanns på vinden i närheten av muséet. I Gymnasistbladets "arkiv" fanns gamla nummer. De inspirerade mig att återuppliva den tradition som en av mina företrädare Albert Engström – infört på 1800-talet. Att rita karikatyrer av lärarna. Något som var betydligt roligare än att plugga.

Chefredaktör 1966 var jag chefredaktör för tidningen. Jag tror inte att det funnits något år i tidningens historia med så många teckningar och det var inte bara jag som ritade. Det fanns många duktiga skolkamrater. Tillsammans fyllde vi tidningen med karikatyrer och roliga gubbar. A N T E C K N AT

JEANDER

Ur Norrköpings Tidningar

Soaré på gymnasiet Näst sista ringarnas soaré var alltid en höjdpunkt. Min roll var att producera inbjudan annonser och program. Samt att vara PR-ansvarig och se till att det blev bra publicitet.

Jag ritade för jämnan Så här såg min tecknande klasskompis Lars Gösta "Pöppe" Forsström mig och min verksamhet.

Examen – till slut Trots att jag sällan satte skolan i första hand lyckades jag efter ett antal år ta studenten. Här ett tack för uppvaktningen... NT-ÖD 9 feb 1966.

60-tals humor

Gymnastiklektion

Alla sidor i tidningen måste fyllas. Här kom lagret av teckningar väl till pass. Det mesta fick plats.

A N T E C K N AT

JEANDER

Tacksamma nunor Lektor Gunnar Norling var ett tacksamt karikatyrobjekt...

...liksom skolans rektor Gunnar Lundholm, här i väntan på att ta över taburetten från avgående rektorn Sörbom. (Sir Bom).

Karikatyrer På 60-talet var en av mina tecknande idoler Bertila, Bertil Almqvist, som varje söndag ritade "På tapeten" på Aftonbladets baksida. Inspirerad av Bertila ritade jag skolans lärare på tapeten.

A N T E C K N AT

JEANDER

FRITT EFTER BERTILA

En annan tecknaridol var EWK. Hans Switjodkarikatyrer inspirerade till det här rektorsporträttet.

Julkort med Holmens Bruks klassiska torn.

Första stora företagskunderna Genom min pappa fick jag kontakt med olika avdelningar och personer på Holmens Bruk.

Olycksfågel! Ur en säkerhetskampanj 1971.

En av kontakterna var Freddie Hahn som var chef på YFA textil i Norrköping. Under skoltiden illustrerade jag ett antal kurser för textilanställda vid YFA, som lades ner 1970. Det i sin tur resulterade i att jag fick hjälpa till att ta fram handledningar till pappersmaskinskötarna på Holmens pappersbruk. För att hantera stora tunga pappersmaskiner krävs att man gör rätt. Handledningarna till varje maskinskötare behövde bara kopieras upp i några få exemplar. Man hade tidigare försökt fotografera och med bilder visa olika handgrepp, men det blev inte särskilt tydligt. Istället ritade jag mig på plats igenom alla maskiner och kompletterade det med roliga kommentarer, för att få det läsvärt och lite lustfyllt.

Friskvård för Holmenanställda Broschyr om mat, motion och hälsa.

A N T E C K N AT

JEANDER

Handledningar för pappersarbetare…

…och företagskännedom för textilarbetare

Pappersbruket behövde stora mängder teckningar till olika handledningar. På 60-talet låg alla industrierna mitt inne i Norrköping – ett stenkast från gymnasiet, så det var lätt att slinka ner efter skolan och illustrera en handledning.

Kvalitet "Dyrt plagg bra?"

Krav på varan Av en bra syntettrikå-vara kräver man att den inte ska krympa mer än 3% efter tre maskintvättar.

Ekonomisk information för Facit Ett annat storföretag i regionen var Facit i Åtvidaberg – som på den tiden ännu var världsledande i sin bransch."Att enkelt förklara komplicerade fakta" var vår affärsidé när vi 1970 startade Kreab. Här är ett försök att nästan två år tidigare enkelt förklara Facits resultat för de anställda.

A N T E C K N AT

JEANDER

Min militära karriär blev kort Jag ryckte in i lumpen – I 4 i Linköping – 1967. Jag skulle bli telefonist och underbefäl. Vi drog kablar och ledning i skogen. Idag – i mobilernas tidevarv – känns det ganska meningslöst.

Kungliga Livgrenadjärregementet En av mina uppgifter som "malaj" blev att rita en översiktskarta över regementet. Dels som en stor skylt vid entrén, men också som en tryckt guide för nyinryckta och besökare.

Efter att ha ålat i vattenfyllda diken med 0-gradigt vatten, drabbades jag av lunginflammation. Jag hamnade en längre tid på sjukan, halkade efter med utbildningen och skulle hemförlovas – ja det heter så. Regementets idé var att jag skulle fortsätta min militära “karriär” ett år senare. Det kändes inte särskilt kul. Ett helt år bortkastat. Jag vägrade. Som "representant för pressen" hade jag satt mig i en viss respekt – åtminstone inbillade jag mig det. Regementet hotade att hämta mig på sjukan och skjutsa hem mig med polis. Men jag stod på mig. Efter ett antal diskussioner blev jag uppkallad till regementchefen överste Widegren som ville lösa konflikten på ett fredligt sätt. Jag skulle få bli malaj. – Ander får välja, sa han. Filmdetaljen, köket eller personalvårdsexpeditionen. Jag valde

personalvården och blev personalvårdsassistent. Det visade sig vara en nyttig erfarenhet. Jag lärde mig skriva inlagor på byråkratisvenska och fick ta hand Konsulenten Hultgård blev min nya chef på om värnpliktiga med Personalvårds expediproblem, dels på I 4, tionen. men också på Malmslätt F 13. Det blev mycket tid över på kansliet. Jag hann rita en massa. Både åt regementet och åt Östgöta Correspondenten. Jag ritade skyltar, illustrerade trycksaker och dessutom behövde Östgötagrenadjären, regementstidningen, illustrationer.

Hej solis! Broschyr till nyinryckta.

A N T E C K N AT

JEANDER

I lumpen hittade jag lĂ¤tt material till mina "Pennkakor" i Ă&#x2013;stgĂśta Correspondenten.

Tillsammans med Lars Lindén drog jag igång en personaltidning – Sektionen. Den kom ut som bilaga i regementstidningen, men också med några fristående nummer. När det var dags för muck hade jag så mycket att göra att jag fortsatte med första repmånaden meddetsamma. Jag blev erbjuden att bli reservare i personaldetaljen – men tackade nej. Karriären slutade med att jag fick regementets förtjänsttecken för mina insatser – som malaj. Många år senare skulle jag ut ur ”rullorna” och in i civilförsvaret. På den tiden var jag vd på Kreab med många anställda och van att ta ansvar för både personal och stora kampanjer både för moderaterna och för Svenska Arbetsgivareföreningen. Vad skulle kunna passa? Jag intervjuades och föreslog att det borde kanske kunna finnas något

Kamrattidningen Sektionen Jag och kompisen Lars-Gunnar Lindén producerade kamrattidningen Sektionen på I 4. Tidningen innehöll allt som var bra att veta i lumpen.

På den tiden kunde man skoja om det mesta

A N T E C K N AT

JEANDER

att göra som hade med information att göra, eftersom det var det jag tyckte jag kunde bäst. Jag fick då svaret att skulle man arbeta med så allvarliga saker måste man arbeta som journalist – definitivt inte informatör. Efter att ha funderat kom man på något som skulle passa mig – att informera om hur man sätter på sig gasmask. Jag kunde till och med efter en specialkurs få bli chef för en grupp med tre gasmasksinformatörer. Jag konstaterde att jag egentligen var väldigt blyg och att jag nog passade bättre som en av de där tre. Så blev det på papperet. Se´n har jag inte hört något mer från försvaret – om man bortser från några konsultuppdrag åt försvarsledningen under åren. Paus

Konsumentupplysning

Några nummer av tidningen medföljde Östgötagrenadjären som bilaga.

I Sektionen skrev vi om sådant som kändes extra viktigt när man låg i lumpen. Bland annat jämförde vi priserna på lövbiff och starköl på Linköpings krogar.

Uppsnappat på kaserngården Värnpliktige Sigemo lutar sig mot kanslihuset och blir tillrättavisad av en nitisk officer. Episoden resulterade i den här serien.

Serie ur SEKTIONEN

A N T E C K N AT

JEANDER

Konstfack under kulturrevolutionen Efter gymnasiet och militärtjänstgöring började jag på Konstfack. Det var stökiga år på skolan. Studentoroligheterna 1968 präglade undervisningen. Det passade mig perfekt. Det fanns gott om tid att rita, också vid sidan om plugget.

Draken Draken är Konstfacks skoltidning. Figuren gjorde jag i modellera och kompisen Jan Calderon tog bilden.

De flesta av mina klasskamrater kom från landsorten. Genom Konstfack fick vi uppleva en ny värld – Stockholm. Vår klassföreståndare Elsie Svennås var mån om att vi skulle upptäcka sta´n och skickade ut oss på upptäcksfärd till olika platser. Allt från Tössebageriet till sopstationen i Lövsta. I Stockholm fanns också stora möjligheter att extraknäcka som tecknare. Jag ritade åt Svenska Nyhetsbyrån samt ett antal moderata publikationer och jag arbetade åt Moderata Ungdomsförbundet. Genom politiken träffade jag Peje Emilsson och Peder Olin, som båda var engagerade i moderaternas valrörelse. Efter valet 1970 startade vi informationsföretaget Kreab, Kreativ Information, som i början drevs som en fritidssysselsättning vid sidan av studierna. På skolan gjorde vi olika studiebesök. Ett besök, som kom att påverka min framtid, var hos redaktionen på uppslagsverket Focus. Där berättade chefen Sven Lidman engagerat om information med ord och bild. Ett möte som senare skulle visa sig ha stor betydelse för min framtida yrkesinriktning (sid 136).

Kroki

Sista året Sista året på skolan, 1971, ägnades en stor del av tiden år examensarbetet. Bengt Gullbing, Jan Calderon och jag föreslog att vi skulle skriva och berätta om Löneskillnader. Arbetsnamnet var "Din beskärda del" – ett något kontroversiellt ämne på den tiden. Vår huvudlärare Chris Ottander gav oss rådet att inte arbeta med Arbetsgivareföreningen utan satsa på facket. Ett råd som vi som väl var inte lyssnade på. SAF blev under många år min och Kreabs största kund. En kund som gjorde det möjligt att utveckla den berättarteknik som Sven Lidman inspirerat oss till. Mina kontakter med Konstfack fortsatte under åren. Först några gånger som gästlärare och senare som ledamot av styrelsen i olika omgångar – totalt ca 12 år. Det sista beslutet jag var med om att driva i styrelsen var att flytta skolan från Valhallavägen – där hyran blivit alltför hög – till Ericssons gamla fabrik vid Telefonplan.

Tre "konstfackare" presenterar sitt examensarbete. Bengt Gullbing, Jan Calderon och jag.

Att teckna kroki ingick i undervisningen. En nyttig lärdom – men inte min melodi. Karikatyrer och politik var roligare.

A N T E C K N AT

JEANDER

Gud Många av mina skolkamrater dyrkade Mao Tse-Tung (Mao Zedong). Hans "lilla röda" var deras bibel. Politisk poster från MUF och KS, 1969.

Puss och Kram

Reportage på lektionstid

Puss var den radikala satirtidningen på den tiden. Här gisslades makten och kapitalet. Även om jag inte gillade innehållet blev jag inspirerad av de vågade satirerna.

Under skolåren i Stockholm fick jag möjlighet att lära känna min nya hemstad – Stockholm. Även de teckningar som jag gjorde på lektionstid kunde ibland bli reportage i Östgöta Correspondenten.

Tillsammans med några kompisar försökte jag publicera ett borgerligt alternativ – Kram.

Ovan två teckningar från Stockholms söder daterade 1968.

Tidningen kom bara ut med ett nummer. A N T E C K N AT

JEANDER

Experimentoch fantasiteckningar Då och då har jag prövat på att rita annat än roliga gubbar. Det har blivit mycket kortvariga försök och efter några timmar har jag fortsatt med gubbarna och politiken. Tandborste och sil Ta lite tusch på en väl använd tandborste. Riv av tuschet mot en sil och det uppstår ett regn av små prickar...

Sjöhäst

Inflationsmonstrets järngrepp om samhället 68

Storskolan slukar eleverna Storskolan

A N T E C K N AT

JEANDER

Ett Hans Arnold inspirerat försök i fantasibranschen. Teckningen trycktes upp och "prydde" många vänliga bekantas väggar.

Massor av myror

A N T E C K N AT

JEANDER

Surrealistiska landskap 69

Näringslivets roll Mjölkko för finansminister Sträng eller slaktoffer för SSUs Bosse Ringholm?

Skojten, 1969 Skattepolitik (s)

Olof Palme leder den blinda moder Svea.

Pol posters – propaganda från Östergötland "Måste propaganda vara tråkig? Vi tycker inte det." Så började ett säljblad från Konservativ Skolungdom och MUF i Östergötland.

U-land och I-land 70

Det handlade om politiska posters – s k Pol polsters. Under åren i Östergötland träffade jag Per Unckel i MUF-distriktets styrelse. För att dryga ut förbundets kassa producerade vi “politiska poster” som vi sålde över hela landet. Teckningarna användes inte bara på affischer. Vi producerade också tändsticksaskar och dekaler. Illustrationerna spreds i alla möjliga sammanhang och publicerades, förutom i partiets tidningar, i ett stort antal dagstidningar. A N T E C K N AT

JEANDER

Skatter och bidrag

Miljöfrågan på 60-talet Palme – ny s-partiledare

En av de politiska affischerna från 1969 behandlade miljöfrågan. På den tiden handlade miljöfrågorna främst om nedskräpning, luft- och vattenföroreningar.

Sovjets grepp Leonid Brezjnev, Sovjetunionens president, håller öststaterna i ett järngrepp.

A N T E C K N AT

JEANDER

Valet 1968

Nedrustning

Detalj ur en pennkaka.

Demokratins vagga. Grekland 1967 Eftertr채daren Lag och ordning

Val i Tyskland 1969. Willy Brandt tar hj채lp av FDP. 72

A N T E C K N AT

JEANDER

Folkpartiet

Per Gahrton. Folkpartiledaren Sven Wedén har problem med ungdomsförbundets Per Gahrton.

Mao – idol i vänstervärlden

Obekväm stol Radiomannen Gunnar Helén blir Folkpartiets ledare.

"Det är ingenting väsentligt som skiljer oss från dessa grupper (nyvänstern) mer än att de driver frågorna hårdare." Tage Erlander, Tiden september 1969.

Partiledarbytet. Folkpartiet har under åren avverkat många partiledare. A N T E C K N AT

JEANDER

Några politiker

Julkort 1969

Moderata Ungdomsförbundet

Gunnar Hedlund, klurig centerledare.

Pausfågeln Olof Palme.

Torsten Nilsson Utrikesminister. Av elaka tungor även kallad Törsten Nilsson. Ovan skakar han av sig all kritik.

Per Gahrton. Folkpartiets problembarn.

"I stället för kungen".

Gunnar Sträng, förste skattmästare.

Alternativ Jul bojkottar tomten

A N T E C K N AT

JEANDER

70-talet Striden om Almarna USA ut ur Vietnam Oljekriser L책gkonjunktur Borgerlig regering Revolution i Iran

A N T E C K N AT

JEANDER

Moderata Ungdomsförbundet – politisk information och propaganda Sommaren 1970 fick jag anställning på Moderata Ungdomsförbundet under takåsarna på Schönfeldts gränd i Gamla Stan. Jag och Georg Danell skulle jobba med valrörelsen. Ungdomsförbundet hade ända sedan jag flyttade till Stockholm varit en tillflyktsplats efter skolan. Jag ritade teckningar till Moderat Debatt och andra moderata publikationer. Lokalerna låg vägg i vägg med Svenska Nyhetsbyrån som jag besökte varje dag för att hämta uppdrag och lämna teckningar. Anders Björck var ordförande. Han efterträddes senare av Per Unckel, som jag kände

Sture Palmgren flera år senare – som finansborgarråd i Stockholm.

Moderat så klart. Kampanjknapp

Anders Björck, 1969.

Politik

sedan tiden i Östergötland. Här jobbade också flera av mina blivande arbetskamrater. Eva Svartengren som skulle bli min och Pejes sekreterare. Bo Ekegren som några år senare började på Kreab och Sture Palmgren som också han återfinns på Kreab idag. Även Georg finns idag på Kreabs Brysselkontor. Georg och jag hade enorma ambitioner när vi började. Vi erbjöd samtliga ungdomsdistrikt i Sverige att centralt producera lokala kandidatfoldrar, utan att riktigt inse vad det betydde i form av arbete med att samla in namn ,fotografier och program, samt att få allt godkänt.

Georg porträtterad i Forum.

Under en sen kväll hemma hos Sture Palmgren kom vi på en fantastisk slogan. På våra kampanjknappar skulle det stå Moderat så klart! Allt inskrivet i en pratbubbla riktad uppåt. När vi testade den på våra kollegor morgonen efter var inte entusiasmen lika stor. Men en knapp blev det och den överlevde många valrörelser.

En namne på besök...

Palme i Nya Wermlands Tidningen

En kall februaridag när jag satt och jobbade på Ungdomsförbundet kom det upp en storvuxen upprörd man. Han gick fram till mitt skrivbord. Spände ögonen i mig och sa med kraftfull stämma. – Du som bär mitt efternamn. Kan du rita en riktigt jävlig bild av den där Palme till imorgon. Mannen var Gustaf Ander, legendarisk ägare av Nya Wermlands Tidningen. Teckningen blev inte särskilt elak. Jag ritade Palme som kung Bore och teckningen publicerades på NWTs förstasida 13 februari 1970.

A N T E C K N AT

JEANDER

Totempålen Skatter och priser håller Moder Svea i ett järngrepp. Ingvar Carlsson, Rune Johansson, Krister Wickman, KjellOlof Fäldt, Camilla Odhnoff och Olof Palme i en vild dans kring husguden Sträng.

Soffliggarna Mobiliseringen inför valet 1970 gick trögt för socialdemokraterna. Forum är Moderata Ungdomsförbundet i Stockholms tidning.

Skattepolitik

Sträng och Palme på hal is

Svenska försvaret A N T E C K N AT

JEANDER

Trapetskonstnären Olof Palme var alltid ett tacksamt motiv, 1969.

I Moderat Debatt tog vi ut svängarna ordentligt När jag flyttade till Stockholm var Ebba von Eckermann redaktör för Moderat debatt. Ebba började senare på Kreab och efterträddes av Mats Johansson. Jag ritade åt tidningen under många år. Teckningarna i Moderat Debatt publicerades också i många andra moderata publikationer.

Centerns väg

Vår planet

(Gunnar Hedlund som jultomte)

Porträtt i ord och bild Mats Johansson skrev om olika personer. Jag ritade av dem. Transportarbetarbasen Hans Ericsson och folkpartiledaren Per Ahlmark.

Optimisten 78

Palmes mardröm A N T E C K N AT

JEANDER

Skynda långsamt

Den nya storfinansen

Det skulle dröja många år innan Sverige närmade sig Europa..

Palme som Joakim von Anka finansieras av facket. De tre "brorsönerna" Holmberg, Helén och Hedlund tittar avundsjukt på.

Frieriet

Högerspöket

Plankan

Gunnar Hélen (fp) och Torbjörn Fälldin (c)

Palme försöker skrämma Torbjörn Fälldin

Richard Nixon sparkar sin vicepresident Spiro Agnew3

MINNESBILDER OCH BILDMINNEN JEANDER

Skolpolitik Efter att nyss ha gått ut gymnasiet var det självklart jag intresserade mig för skolpolitik. Under de här åren hette utbildningsministern Ingvar Carlsson.

Vikarien 1970. Utbildningsminister Ingvar Carlsson skapar ordning och reda i klassrummet.

Kårpolitik

Hej Sven. Kvantitet eller kvalitet Statsrådet Sven Moberg var ett tacksamt motiv när det gällde kvaliteten i undervisningen.

Så värst mycket till övers hade jag inte för Kårpolitiken.

Likformighetens skola Utbildningsministern Ingvar Carlsson stöper alla elever i samma form.

A N T E C K N AT

JEANDER

Centerpartiet

Delad värld

Idéologier

Fördelningspolitik

Åsa Nisse marxismen

Fälldin i Hedlunds fotspår 1971 A N T E C K N AT

JEANDER

Valet 1970

Rädda Palme kampanjen En säkerhetsnål blev symbol för kulturarbetarnas motståndsrörelse mot en borgerlig regering.

S-kampanj med säkerhetsnål som symbol.

A N T E C K N AT

JEANDER

Kraftfull regeringsmajoritet 1970

R채ddningsplankan Carl-Herman och jag...

A N T E C K N AT

JEANDER

Politik i färg Offsettryck var en nyhet i dagspressen. Med offset blev det möjligt att trycka billigare - och framför allt bättre färgbilder. Det betydde att färgen även kunde utnyttjas i mina teckningar. Vi experimenterade friskt. Varje färg målades som en egen teckning. En teckning trycktes med svart färg, en annan med blått/cyan, nästa i rött/magenta osv. Se´n gällde det att det inte blev misspassning i trycket och att de olika teckningarna fungerade tillsammans. Först när tidningen var tryckt gick det att se hur resultatet blev i färg.

1970

Nästa tidning var Medborgaren Efter Moderat Debatt stod Medborgaren, Moderata Samlingspartiets tidning på tur. Tidningen var en av de första som började tryckas i offset och tabloid på Västernorrlands Allehandas tryckeri. Kerstin Ekberg (Karlsson) var chefredaktör. Jag gjorde layouten.

När tidningen för första gången skulle tryckas i offset skulle vi vara med. Killarna på Västernorrlands Allehanda var inte vana vid att klippa och klistra utan hade hela livet brutit tidningar i bly. Vi närmade oss tryckstart på kvällen. Det såg dystert ut. Jag stod brevid och pekade hur jag ville ha det. Det kliade i fingrarna. På den tiden var jag snabb och van att göra originalen själv. Men här var det annorlunda.

Facket

Motionstider 84

Grafiska fackförbundet styrde och ingen icke ansluten fick rycka in. Framåt 10-tiden på kvällen såg det riktigt kärvt ut. Då ringde den som var kvällschef till sin fackombudsman och frågade om man fick göra ett undantag och låta mig hoppa in och bryta färdigt tidningen. Efter en stunds funderande konstaterade ombudsmannen att eftersom jag gått på Konstfack så kunde det betraktas som att jag var grafiskt utbildad – om ej fackansluten – och man lät mig hoppa in och montera de sista sidorna. Vi blev precis klara när pressarna skulle starta efter det att den ordinarie tidningen var tryckt. A N T E C K N AT

JEANDER

Påsknumret 1970 Strängs nya skatter – ett alltid lika aktuellt tema.

Vi och vår landsbygd – VIOLA var en moderat partitidning som riktade sig till bl a lantbrukare.

Julen 1973 Oljekris var temat.

Efter några månader fungerade arbetsfördelningen bra. Vi omfångsberäknade texten och skissade sidorna. Skickade allt till Härnösand är det hela monterades på VA. Och tidplanerna hölls. A N T E C K N AT

JEANDER

Stora stygga vargen Olof Palme i vargens skepnad försöker locka ut de tre små grisarna, Bohman (m), Fälldin (c) och Helén (fp). Fritt efter Disney, 1973.

Striden om Almarna Älskar, älskar inte...

Bortskrämda

Vaken läsare Ibland tänker läsaren ett steg längre än tecknaren. Jag har sparat bifogade tänkvärda kommentar.

Fara på taket

Den fria demonstrationsrätten

A N T E C K N AT

JEANDER

"Hemma hos" reportage

Det var inte ofta det förekom hemma hos reportage i Medborgaren, men sommaren 1971 gjorde dåvarande chefredaktören Kerstin Ekberg, Jan Calderon och jag en heldagsutflykt till Gösta Bohmans Sundskär. Kerstin skrev, jag ritade och Janne fotograferade. Resultatet blev tre helsidor.

Optimisten 1971

Göstas Sundskär med fiskarbod och det världsberömda dasset..

Trädgårdsmästarna Kommunismens ansikten Mao och Brezjnew

A N T E C K N AT

JEANDER

Gisslan

Utan ord

Fr책n blomma till blomma

Kohandel 88

A N T E C K N AT

JEANDER

Valet 1973 Sparka ut sossarna ur regeringen! Illustration i Moderat Debatt.

Illustration till påskkåseri 1972.

Helgens Tidning

På de stora helgerna kom inte de vanliga kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet ut. Istället kom Helgens Tidning, som behövde alla möjliga illustrationer några gånger om året.

Valets segrare 1973

A N T E C K N AT

JEANDER

Midsommarteckning till Helgens Tidning.

Många kurser för Medborgarskolan Den första kurs jag illustrerade för Medborgarskolan var Göran Åstrands "Kommuner på 70-talet". Illustrationerna blev en sorts skämtteckningar med pratbubblekommentarer till texterna. Därefter följde kurser som Vi skapar vår miljö, Vägen till inflytande, Tärningen är kastad, Föreningsspelet och Startskottet. I kurserna Planering för människan, Kommunal vardag, Individ och samhälle ritade jag ett hundratal teckningar som under åren användes i alla möjliga sammanhang. På de följande sidorna finns ett litet urval av alla teckningar jag gjorde till olika kurser. Kursprogram för Medborgarskolan i Söderköping.

Kommuner på 70-talet

Personval

Stadsdelsråd 90

Kommunala utgifter drar ifrån

Enkel fråga

Kommunsammanslagningar

A N T E C K N AT

JEANDER

Individ och samhälle

Rätt kurs för 70-talet Jag ritade ett antal helsidor i boken.

De politiska ungdomsförbunden

A N T E C K N AT

JEANDER

Kommunal vardag

Planering för människan

MINNESBILDER OCH BILDMINNEN JEANDER

Kommunal Revy I den “moderata familjen” gick det åt mängder av teckningar. Tidskriften Kommunal Revy slukade det mesta. När jag inte hann rita nytt kunde jag använda alla Medborgarskolans kursillustrationer. Det fanns alltid en teckning i mitt arkiv som passade. Jag ritade och formgav Kommunal Revy under många år. Jag höll fast vid att färgen på tidningen och att moderat logotypen skulle vara röd – den färg den hade när den infördes. När Gösta Bohman blev partiledare ändrade han färgen på loggan till blå. En dag meddelade Gösta att om jag inte rättade in mig i ledet och bytte till ett blått M skulle jag få sluta göra tidningen. Därefter var alla M blå.

A N T E C K N AT

JEANDER

Svenska Nyhetsbyrån – hela Sverige som marknad Svenska Nyhetsbyrån var en stor konsument av teckningar. Ett hundratal tidningar köpte material och det var kul att se sina “gubbar” i allt från Västernorrlands Allehanda till Skaraborgs Läns Annonsblad. Svenska Nyhetsbyrån hade på den här tiden en mycket bred verksamhet. Med allt från ledare, mode, motor, sport till följetänger och kåserier. Skägg och polotröja Gick man på Konstfack så var det viktigt att ha den rätta 70-talsimagen.

Text och bild Jag fortsatte att rita "pennkakor". Nu åt alla Svenska Nyhetsbyråns prenumeranter.

Jag fick rita det mesta. Det blev naturligtvis mycket politik, men framför allt mängder av små illustrationet om alla möjliga ämnen. Förutom alla illustrationer fick jag rita och skriva egna "pennkakor". Teckningarna kunde av naturliga skäl inte vara lika stora som i Norrköpings Tidningar och Östgöta Correspondenten. Helst skulle de gå att trycka upp på en A4-sida, som med post kunde distribueras till Nyhetsbyråns ca 100 kunder. Varje teckning var en utmaning. Var den inte tillräckligt bra syntes det direkt i statistiken över publicerade teckningar. Efter ett tag lärde jag mig vad som sålde och jag visste ganska väl vilka tidningar som skulle publicera bilderna. Nyhetsbyrån höll till i det klassiska tidningskvarteren i Klara, som just hade börjat rivas. Trappuppgången till redaktionen ockuperades varje natt av sta´ns uteliggare, som snabbt plockade undan Vino Tintoflaskorna när det kom någon besökare till redaktionen. Med tiden vande de sig att jag dök upp på morgonen och jag hörde hur det tisslades när jag tog i dörrhandtaget. "Äh det är bara grabben" och så fortsatte livet som vanligt.

Kåserier Det var alltid roligt att illustrera kåserier.

A N T E C K N AT

JEANDER

Färg i dagspress Fler och fler tidningar övergick till att trycka offset. För att tillgodose behovet av färgillustrationer ritade jag fyra teckningar – en för var och en av tryckfärgerna. Teckningarna trycktes upp i svartvitt med passmärken och postades till respektive tidning. Resultatet blev för det mesta bra, även om man inte kunde se hur det skulle bli – innan det var för sent. Svampklippet är sparat från Skellefteå Tidning.

SVART

MAGENTA (röd)

Så här såg den svarta och den "röda" teckningen ut. A N T E C K N AT

JEANDER

Blandade uppdrag Beställningarna kunde handla om allt. Från att illustrera en artikel om hundar och brevbärare...

Illustrationer

…till att rita mjöliga och nybakade potatisar.

NASA sparkar forskare.

Modereportage

Följetänger Kåserier

Tvillingmysteriet av Ivar Ahlrud var en följetong som jag illusterade varje vecka.

Karikatyrer av den tidens kändisar Då och då hände det att nyhetsbyrån förutom alla politiska karikatyrer också ville ha karikatyrer av andra kändisar.

Ernst Hugo Järegård

TVchefen Olof Rydbeck

Vilhelm Moberg

Bosse Högberg och Anita Lindblom

Siw Malmqvist

A N T E C K N AT

JEANDER

Novell illustration

Feature material Det hände att nyhetsbyrån skickade ut helgläsning, noveller, följetänger – ja till och med en och annan spökhistoria.

Bellman ger namn till lotteri

Nyhetsgrafik på 70-talet På 70-talet hade vi inga datorer. Alla faktateckningar ritades för hand och i svartvitt.

Utrikesredaktionen med Bo Thure Larsson behövde kartor och översikter av den tidens oroshärdar. Det var ofta bråttom. Jag ritade en mängd kartor och försökte lägga till en enkel illustration för att det skulle vara trevligare att titta på.

Thailand

Korea

A N T E C K N AT

JEANDER

Solsystemet 97

Nådiga Luntan valåret 1973

Nådiga luntan – största projektet Det fanns en tid när budgetpropositionen var en väl bevarad hemlighet fram till den dag och det klockslag som regeringen bestämt.

Sträng spår bättre tider

Eftersom jag jobbade åt en nyhetsbyrå fick vi materialet en vecka innan deadline. Vi hade tid att läsa igenom och bearbeta allt underlag. Och det läckte aldrig. Alla tidningar gav stort utrymme åt budgeten. Ofta publicerades den på 4-5 sidor och det var få tidningar som tryckte tabloid på den tiden. Min uppgift som tecknare var att rita 4-6 stora teckningar som presenterade helheten, samt två teckningar till varje departement. Orsaken att vi gjorde denna stora mängd teckningar var att tidningar vars spridningsområde gick i varandra fick hälften av teckningarna var. På så

vis var man säker på att konkurrenten inte hade samma teckning på framsidan. Tidningar som var ensamma inom sitt område fick hela materialet och det hände några gånger att de publicerade samtliga teckningar samma dag – dvs 50-60 olika motiv. När vi fick materialet från departementet, hjälptes vi åt att läsa och spåna ideér. Vi hade trots allt inte alltför mycket tid på oss, eftersom bilderna skulle tryckas upp och skickas med post till landsortstidningarna som också de behövde lite tid för att bryta och redigera det hela.

Nådiga luntan Under nyårshelgen 1970 arbetade jag som vanligt med att illustrera regeringens budget – Nådiga Luntan – åt Svenska Nyhetsbyrån. Jag A N T E C K N AT

JEANDER

Budget med nyvärpta skatter 1970

Strängs skrädderi – 71 Statsminister Olof Palme väntar på att få bjuda upp Moder Svea till en ny vals. Skräddarna Gunnar Lange och Gunnar Sträng försöker lappa ihop klädseln. I bakgrunden Torsten Nilsson.

Oljekrisåret 1973

blev inte lite förvånad när Nyhetsbyråns chefredaktör Charlie Asp berättade att han engagerat en ny medarbetare – vem ville han inte tala om – men jag skulle träffa honom på Gylldene Freden. Den Mjau! nye medarbetaren visaYngve Holmberg de sig vara Yngve Holm– som jag såg honom vid berg som hösten innan Högerpartiets namnbyte. avgått som partiledare. Nu blev vi kollegor på Nyhetsbyrån. Yngve skulle hjälpa oss att läsa och kommentera regeringens budget. Yngves kommentar när vi träffades var “det är skönt att vara på andra sidan ritstiftet för en gångs skull”.

A N T E C K N AT

JEANDER

Budgeten 1972

1974

Gökungen 1971

Två teckningar för varje "budgetpost"

Bildtelefon

Fler poliser För det mesta ritade jag alla teckningar, men något år delade jag och kollegan Börje Dorch på tecknandet och ritade hälften var.

100

A N T E C K N AT

JEANDER

Skrytvalsen – 1971 års budget Bildtext från Svenska Nyhetsbyrån: Biträdd av hr Hermansson, som fått fast engagemang i regeringsorkestern, spelar hr Sträng upp opus 1971. Nygammal vals, Inflationsgaloppen och Skrytvalsen är inga svensktopplåtar längre. Men moder Svea får allt svårare att hålla tonen. I bakgrunden tvingas de tre borgerliga partiledarna Gösta Bohman, Gunnar Hedlund och Gunnar Helén lyssna.

I fallet, 1976 Budgeten för 1976 var den första där utgifterna passerade 100 miljarder.

Små teckningar Det gick åt mängder av småteckningar varje år. Alla skulle göras på kort tid. Uppslaget kommer från Västernorrlands Allehanda 13 jan 1971.

A N T E C K N AT

JEANDER

101

Förökning genom delning

Mogens Glistrup Den danske missnöjespolitikern och advokaten Mogens Glistrup såg ut som sin egen karikatyr.

Kejsarens nya kläder

Tidskriftsomslag 102

Ping Pong diplomati. Brezjnev, Mao och Nixon. A N T E C K N AT

JEANDER

Borgerligt Alternativ A N T E C K N AT

JEANDER

103

Företagare på fulltid – 1970 startade vi Kreab ”Det började hösten 1970 med 2000 kronor och en vilja att pröva något nytt. Vi – Jan-Erik Ander, Per-Magnus (Peje) Emilsson och Peder Olin – hade en del erfarenheter av reklam och marknadsföring. Vid sidan av studier och ordinarie arbeten startade vi Kreab.”

Från idé till affär

Vår affärsidé var att med text och bild förklara komplicerade fakta. Eftersom Peje och Peder var de som skrev och jag formgav och tecknade, så var arbetsfördelningen solklar. Fram till och med våren 1972 bedrev vi verksamheten på kvällstid. Inte förrän Peje lämnade studentpolitiken och jag slutade Konstfack stod det klart att det som börjat som en fritidsverksamhet nu blivit ett heltidsjobb. Redan samma år flyttade vi till större lokaler. Nu började en tid med långa arbetsdagar och snabb tillväxt.

Symbol för kampanjen Affärsidé 1973.

VD – en ny erfarenhet

Så beskrev vi starten i Kreabs första broschyr. Året var 1970. Valrörelsen var över. Vi hade alla tre jobbat för moderaterna. Peje på Riksorganisationen. Peder på Stockholms förbundet och jag på Ungdomsförbundet.

I juni 1973 blev Peje erbjuden att flytta till Paris för att under två år arbeta med planering och marknadsföring för ICC – näringslivets världsorganisation. Jag tog över som vd. Det skulle visa sig att Peje fick allt större uppgifter i Paris och det skulle dröja ända till 1981 innan han kom tillbaka och vi båda kunde ägna oss åt Kreab på heltid. Jag satt kvar som vd till 1985.

Kreab, Kreativ Information AB

Första kunderna

Peje, Peder och jag

Frukostmöte på Kreab Från vänster: Bengt Claesson, Lotta Luttrop, Christina Norsebäck, Jan-Erik Ander, Malou von Sivers, Bengt Gullbing, Bo Ekegren, Christina Levin och Ulric Müllern-Aspegren.

Efter valet funderade vi alla på vad vi skulle göra. Jag hade tänkt fortsätta som frilans och starta eget. Det visade sig att Peje och Peder hade liknande tankar. Vi bestämde oss för att göra det tillsammans. Företaget döptes till Kreab, Kreativ Information AB

Kreabs första kunder var Berg och Bolinder AB, Medborgarskolan och Svenska Arbetsgivareföreningen. Under de första åren var inget uppdrag för litet. Verksamheten började med ett antal frilansuppdrag, men efter en tid fick Kreab sin första stora kund – Berg och Bolinder. Ett företag som sålde kontorsmaskiner. Kreab skulle bland annat göra reklam för den tidens ”miniräknare”. En apparat som med dagens mått knappast kan kallas ”mini”.

Episoden Grafikhuset Jag gick på Konstfack och Peder målade tavlor. Några veckor efter Kreabs start började vi handla med konst. Grafikhuset bildades, med galleri i Gamla Stan. Helgerna ägnades åt konstförsäljning. När verksamheten växte blev det nödvändigt att skilja ut den. Vid årsskiftet 1972/73 tog Peder över galleriet och Peje och jag blev ensamma ägare till Kreab.

104

A N T E C K N AT

JEANDER

Reklamkampanjer En av Kreabs allra första kunder var Berg och Bolinder som sålde kontorsmaskiner.

De första åren ritade jag många broschyrer Eftersom jag frilansade som tecknar blev det naturligt att många informationsprojekt under de första Kreab-åren kom att innehålla tecknade bilder. Både informativa och illustrativa. Den tecknade bilden var ett bra sätt att förklara och förenkla komplicerade fakta. Med hjälp av serieteknik och pratbubblor försökte vi göra komplicerade resonemang lättare att ta till sig.

BBB – skrivautomat med tre b:n

Självkostnad Akademiker Information från SACO.

A N T E C K N AT

JEANDER

Byggentreprenörföreningen ville förklara ett aktuellt debattämne.

105

Välfärd – omdebatterad utbildningsskrift I skriften ”Välfärd” riktade sig SAF för första gången till skolungdomar. Skriften var en ”lärobok” i ekonomi och orsakade en het indoktrineringsdebatt. I skolorna blev den populär. Den kom ut i fyra upplagor och beställdes i över 300 000 ex. Författare var Peje, Peder och Carl Bildt. Jag stod för form och illustrationer.

Läser man Välfärd idag är det svårt att förstå det rabalder och den debatt som skriften skapade.

Välj din framtid Informationstidningen "Välj din framtid", 1976, var den första från Svenska Arbetsgivareföreningen och ett antal andra arbetsgivareorganisationer som direkt riktade sig till ungdomar. Något år senare kom "Satsa på dig själv", en skrift som blev mycket omdebatterad. 106

A N T E C K N AT

JEANDER

Allt större företag

Den enskildes inflytande

Vårt bräckliga klot

I ekorrhjulet

Debatt Ett av Kreabs första uppdrag åt SAF var skriften Debatt. Det var ett studiehäfte som syftade till att lära företagsledare mer om politik. Kritiken mot marknadsekonomi och privat ägande hade vuxit sig stark under det sena 1960-talets vänstervåg. Skriften Debatt tog upp och visade den ideologiska kritik som drabbade företagen. Skriften innehöll referat och citat av Karl Marx, politiska programskrifter, debattböcker mm. Frågeställningarna kommenterades och utmynnade i frågor för gruppdiskussioner. Carl och Peje skrev texterna. Jag skissade, formgav och illustrerade inlagan och Bengt Gullbing ritade omslaget. A N T E C K N AT

JEANDER

107

Mickey Kahn Herman var tacksam att karikera. Här överlämnar jag och Peje Emilsson min karikatyr av Herman efter vårt samarbete på Disney.

Samarbete med Disney När ICC valde plats för sin kongress 1978 fastnade man för Disney World i Florida. Disney, som var i full färd med att planera för sitt nya center – Epcot, ville visa världens företagare att man var mycket mer än en nöjespark.

Kreab fick uppdraget att planera och arrangera ett antal aktiviteter. Uppställningen från Disney var fantastisk. Peje, Bo Tanem och jag pendlade mellan Stockholm, Paris och Orlando. Vi fick alla resurser vi önskade. Under kongressförberedelserna reste jag i 10 veckor varje lördag mellan Stockholm och Orlando. Uppslutningen till kongressen var det inget fel på. 3 000 delegater och en imponerande talarlista med bl a USAs president Jimmy Carter, förre utrikesministern Kissinger, FNs generalsekreterare Kurt Waldheim och Filippinernas president Lee Kvan Yew. Dans till Tommy Dorseys och Count Basies orkestrar. Världsmästerskap i fyrverkeri och mycket annat.

Herman

Utdrag ur Veckans Affärer.

108

Tryckeriet försvarade sig med att de trodde det skulle vara så – och att de inte vågade ändra något som Hermans svenske formgivare bestämt. På den tiden fanns inga datorer och skulle man visa många bilder i snabb takt handlade det om diabilder och många projektorer. Till Hermans tal på ICC-kongressen gjorde vi tillsammans med personal, som vi fick låna från Disney, ett magnifikt bildspel med över 30 projektorer. Det sista projektet vi skissade tillsammans var skriften What about the future. Herman hade mycket att göra och manus drog ut på tiden. Vi ringde och jagade på... När jag slog på TVn den 7 juli 1983 fick jag på nyheterna höra att Herman gått bort. En vecka efter Hermans död fick vi ett stort kuvert med alla manus. Herman hade kvällen innan han dog tagit en promenad och postat allt. Med Tor Ragnars hjälp fullföljde vi projektet och What about the future kom ut i Sverige och Tyskland ett halvår efter Hermans död.

En av huvudtalarna var Herman Kahn, som vi lärt känna genom vännen Tor Ragnar Gerholm. Herman Kahn var grundare av "tankesmedjan" Hudson Institute utanför New York. Vi kom bra överens och jag fick förtroendet att visualisera många av hans presentationer och böcker. Ett roligt minne var när jag skickade ett omslagsoriginal till en av Hermans böcker direkt till tryckeriet i Texas. När upplagan var tryckt låg all text snett. Det som hänt var att på den tiden "klistrades" alla original med vax. I Texasvärmen hade vaxet smält och allt halkat snett. A N T E C K N AT

JEANDER

Knep och Knåp och Poäng – roliga extraknäck Omslag, myllerteckningar, kåserier och korsord.Williams förlag gav ut ett antal tidningar som behövde olika typer av illustrationer. Det var också kul att ibland rita fullständiga nonsens teckningar.

Bröllop På en personalfest 1971 träffade jag Agneta, som jag tidigare arbetat med på Östgöta Correspondenten. Jag jobbade som frilanstecknare åt några av Williams tidningar och blev medbjuden på en personalfest. Där var också, till min förvåning, Agneta. Det sa "klick" och efter någon vecka hade hon flyttat hem till mig. Agneta hade slutat jobbet i Linköping och arbetade nu med att redigera serie och ungdomstidningar. Något som jag inte visste innan festen.

Reportageresa till USA

Thore Skogman – detalj ur ett omslag till Knep och Knåp

Till tidningen Knep och Knåp ritade jag förutom omslag alla möjliga teckningar och i Poäng, som var en skämttidning, illustrerade jag kåserier, tecknade serier och korsord.

A N T E C K N AT

JEANDER

Agneta och jag beslöt redan när vi träffades att åka på en långresa till USA. För att snabbt samla ihop pengar till resan tog vi på oss alla sommarvikariat vi kunde komma över på Williams förlag. Agneta skrev och jag klippte och klistrade. Det handlade om alla typer av serietidningar som skulle ut oavsett om den ordinarie personalen var på semester eller inte. Sommaren 1971 reste vi till USA och 1973 gifte vi oss. Samma år föddes Erik och två år senare Martin. Båda har varit intresserade av teckning men det är bara Martin som valt det som yrke. Agneta och jag var gifta fram till 1991.

Bröllopstack

109

Politik – inte bara ord I boken Politik – inte bara ord, samlade jag för första gången ihop ett antal politiska teckningar som varit publicerade i olika tidningar. Boken kom ut på förlaget Horisont 1971.

Svenssons problem

Fredsduvan

Bakom neutralitetens murar Teckningen publicerades bl a i Veckojournalen

110

A N T E C K N AT

JEANDER

Miljรถfrรฅgor

Lokaliseringspolitik

Jorden och miljรถn

Bostadspolitik

Rivningsraseriet

Urbanisering

Storstadsmagneten A N T E C K N AT

JEANDER

111

Teckningar under 70-talet Efter starten av Kreab blev det mindre tid att rita i olika tidningar. Jag fortsatte att teckna framför allt åt Svenska Nyhetsbyrån och Medborgaren.

USAs president Richard Nixon...

Psykisk arbetsmiljö

...och hans vice president Spiro Agnew

I stället för kalkon! Rättstrygghet

Ta er samman! Jag gjorde ett antal teckningar om betydelsen av ett gemensamt borgerligt alternativ till socialdemokraterna. Det skulle dröja många år innan det blev verklighet. Tidskriften Borgerlig Framtid.

112

A N T E C K N AT

JEANDER

Bekämpa inflationen! Inflationen var rekordhög på 70-talet. Vi var flera tecknare som bidrog med teckningar till Svenska Arbetsgivareföreningens anti-inflationskampanj.

Budgetbalans A N T E C K N AT

Inflation, 1976 JEANDER

113

Maktapparaten "blev verklig"

I976 gav professor Erik Anners ut en sammanfattning av sin bok "Den socialdemokratiska maktapparaten". Jag ritade omslag och illustrerade.

Maktapparaten utanför kanslihuset.

Den socialdemokratiska maktapparaten

Rösta borgerligt Kampanjorganisationen Rösta Borgerligt drev ett antal kampanjer för att få svenska folket att rösta på något av de borgerliga partierna. Ett av de mest udda kampanjinslagen var den här ångvälten som vi byggde med Erich Fischers hjälp och omslagsbilden till boken Maktapparaten som förebild. Ångvälten åkte runt och "störde" socialdemokraternas valmöten.

"Rörelsen" 114

A N T E C K N AT

JEANDER

Pomperipossa – valet 1976

"Affärerna" Helsidesteckning där årets många affärer finns insprängda i folkmyllret.

Valet 1976 föregicks av ett antal affärer. Transportarbetarbasen Hans Ericsson solade sig i det av LO bojkottade Spanien. Socialdemokrater togs i tullen när de förde ut pengar till finska Metall. Astrid Lindgren tvingades betala över 100 procent i mariginalskatt och skrev sagan om Pomperipossa. Ingmar Bergman lämnade Sverige i protest mot skattekontroll. De här affärerna och mycket annat gav underlag till många teckningar.

A N T E C K N AT

JEANDER

115

Rรถrelse pรฅ marsch

Industriminister Krister Wickman

Trygghet

Skandalerna

116

A N T E C K N AT

JEANDER

I fallet

Livbojen

I l책nta fj채drar

Nobbade raggare

A N T E C K N AT

JEANDER

Skr채ckm책lning

117

Löntagarfonder – det började redan i valet 1976… Redan 1976 fanns förslaget om löntagarmakt, då kallat Meidnerfonder, även om Palme försökte sopa det under mattan för att inte förlora valet.

Fällan 118

Glupsk sparbössa

A N T E C K N AT

JEANDER

1976 – första borgerliga regeringen på 40 år Fram till 1976 hade jag enbart ritat teckningar åt tidningar som i de flesta fall var oppositionella mot regeringen. Efter 40 års oavbrutet socialdemokratiskt maktinnehav fick vi så en borgerlig regering – en koalitionsregering bestående av Centerpartiet, Folkpartiet och Moderata Samlingspartiet som tillträdde den 8 oktober 1976. Thorbjörn Fälldins första regering (Fälldin l) föll på kärnkraftsfrågan. Den 18 oktober 1978 avgick regeringen.

Basindustrin

Det dukade bordet. Budgetminister Mundebo och ekonomiminister Bohman.

Industriminister Nils G Åsling

A N T E C K N AT

JEANDER

119

Åtstramning för alla Konjunkturuppgången

Röd magi Samarbetsinvit

Problembarn

Ärvda pennor

120

A N T E C K N AT

JEANDER

Satirer och kåserier i bokform

Bo Ekegren var en av våra först medarbetare på Kreab. Han kom då från Moderata Ungdomsförbundet. Efter jobb på SAF och Svenska Dagbladet är Bosse idag tillbaka på Kreab. Bosse skrev kåserier i Moderat Debatt. Oftast under signaturen Ville Vessla. Han har en fantastisk humor och hans kåserier var alltid mitt i prick. 1977 samlade vi ett antal av Bosses kåserier och mina teckningar och gav ut boken Streck och plumpar.

Ditt jobb, dina pengar Ur kampanjtidning från Svenska Arbetsgivareföreningen.

Regenter Illustration till kåseri om Sveriges kungar A N T E C K N AT

JEANDER

121

Halmhattarnas avsked Per Ahlmark avgår som folkpartiordförande och efterträds av Ola Ullsten.

Regeringen Ullsten Efter många invecklade turer föll den första borgerliga regeringen på kärnkraftsfrågan – torsdagen den 5 oktober 1978. Den nye folkpartiledaren Ola Ullsten bildade regering med bara 39 mandat men med stöd av socialdemokraterna. Den nya regeringen tillträdde den 18 oktober 1978 och avgick den 12 oktober 1979..

Bantning i departementen

Hej tomtegubbar – en liten tid vi leva här med mycken möda och stort besvär.

122

A N T E C K N AT

JEANDER

Pockettidskriften Opinion för marknadsekonomi

"Mariginalmulle" – kommenterade artiklarna

Opinion gavs ut av Timbro. Johan Hjertqvist var tidningens redaktör och vi på Kreab hjälpte till med form och innehåll. Opinion var en tidning som vågade ifrågasätta det svenska systemet. Rätten att välja läkare. Möjligheten att privatisera skola och sjukvård – många frågor som vi idag anser självklara var på den tiden mycket kontroversiella och väckte debatt.

Gökungen

I lånta fjädrar

Svångremspolitik Högt skattetryck och orättvisa skatter var frågor vi drev i Opinion.

Bevisföring Rättstrygghet och den enskildes integritet var aktuella frågor.

Lapptäcket A N T E C K N AT

JEANDER

123

Riksdagsvalet 1979 – ny borgerlig trepartiregering Med ytterst liten majoritet (175 mandat mot 174) lyckades de borgerliga partierna få en majoritet i riksdagsvalet 1979. Valets stora segrare blev moderaterna som tog 18 nya mandat. Valsegern resulterade i en ny borgerlig trepartiregering med Torbjörn Fälldin som statsminister och Gösta Bohman som ekonomiminister. Trepartiregeringen blev inte långvarig.

Titta den lyfter

Banta med Gösta

Regeringen Fälldin II Från vänster: jordbruksminister Anders Dahlgren (c), sjukvårdsminister Elisabet Holm (m), energi- och straffrättsminister Carl-Axel Petri (opol), arbetsmarknadsminister Rolf Wirtén (fp), utbildningsminister Jan-Erik Wikström (fp), skolminister Britt Mogård (m), bostadsminister Birgit Friggebo (fp), utrikesminister Ola Ullsten (fp) Andra raden: socialminister Karin Söder (c), kommunikationsminister Ulf Adelsohn (m), arbetsmarknadsminister Ingemar Eliasson (fp), kommunminister Karl Boo (c), invandrar- och jämställdhetsminister Karin Andersson (c), Rolf Wirtén (fp), försvarsminister Eric Krönmark (m)

För mycket av det goda. Åslings industristöd. Konkurrens från utlandet

Övre raden: statsminister Thorbjörn Fälldin (c), planminister Georg Danell (m), ekonomiminister Gösta Bohman (m), industriminister Nils G. Åsling (c), justitieminister Håkan Winberg (m), handelsminister Staffan Burenstam Linder (m).

124

A N T E C K N AT

JEANDER

80-talet Polska strejker

U 137 pรฅ grund Glasnost

Palme mรถrdas Tjernobyl

Massaker i Kina

Berlinmuren รถppnas

A N T E C K N AT

JEANDER

125

På stormigt hav

Den nya trepartiregeringen

På jaktstigen

Störd idyll

Storstädning Skolminister Britt Mogård städar på Skolöverstyrelsen

126

A N T E C K N AT

JEANDER

Skatteuppgörelsen

Den underbara natten De tre regeringspartierna var angelägna att genomföra en marginalskattereform från och med 1 januari 1982. Förhandlingarna fördes mellan budgetminister Wirtén och socialdemokraternas Kjell-Olof Feldt. På morgonen den 24 april 1981 ("Den underbara natten") gjorde de upp om en reform – men den skulle inte börja gälla förrän 1 januari 1983.

Regeringen spricker Efter "Den underbara natten" förklarade ekonomiministern och moderatledaren Gösta Bohman att han inte stod bakom uppgörelsen. Han kunde inte acceptera annat än en reform som skulle börja gälla från 1982. Den 5 maj förklarade Gösta Bohman att Moderaterna beslutat att lämna regeringen. Samma dag entledigade statsminister Thorbjörn Fälldin (c) samtliga åtta statsråd från Moderata Samlingspartiet. Som ersättare för dessa förordnades samtidigt statsråd i den sittande regeringen. Talmannen informerades om att trepartiregeringen hade blivit en tvåpartiregering.

Svikna löften

Råttfångaren

Plankan

Regeringen som sprack A N T E C K N AT

JEANDER

127

Center/folkparti regering Regeringen Fälldin II sprack när Moderaterna den 5 maj 1981 hoppade av regeringen på frågan om marginalskatterna. Några dagar senare lämnade statsminister Thorbjörn Fälldin (c) in sin ansökan om att avgå, då moderaterna och socialdemokraterna hotade med en misstroendeförklaring mot regeringen.

Fälldin lll

Don Quijote Fälldin med vapendragaren Ullsten

Den 18 maj föreslog talmannen att utse Thorbjörn Fälldin till statsminister. Han skulle bilda en regering i vilken företrädare för Centerpartiet och Folkpartiet ingick. Efter vissa garantier accepterade moderaterna. Thorbjörn Fälldin blev statsminister för tredje gången. Nu utan nyval. Regeringen Fälldin III tillträdde den 22 maj 1981 och avgick efter riksdagsvalet 1982.

Budget på svagt underlag

Regeringens mjölkkor

Sirenens locktoner

Utlandsskulden

128

A N T E C K N AT

JEANDER

Var ska vi börja?

Ekonomiministern hallå!!

Val i sikte

Samma spår

… och oppositionen

Lurad

Budgetbantning A N T E C K N AT

JEANDER

Rödluvan hos fondmormor 129

Energi – ödesfråga på 80-talet Oljekriserna 1973 och 1979 satte energifrågorna i fokus. USA, västeuropa och Japan drabbades hårt av sitt oljeberoende. Efter haveriet i kärnkraftverket Three Mile Island i Harrisburg, Pennsylvania i USA 1979 växte opinionen mot kärnkraft. I det politiska tumultet som uppstod ställdes krav på en folkomröstning. Alla riksdagspartier ställde upp på kravet. Folkomröstningen Folkomröstningen om kärnkraftens vara eller icke vara hölls i mars 1980. Det fanns tre förslag, kallade linje 1, 2 och 3. Trots att alla tre linjer förespråkade en avveckling av kärnkraften sågs linje 1 och 2 som ja-alternativ medan linje 3 sågs som ett nej-alternativ. Folkomröstningen var endast rådgivande, men partierna hade innan omröstningen enats om att valresultatet skulle respekteras. Jag var ansvarig för utformningen av allt Linje 1 material.

"Sverige, som är det land i världen som har det högsta oljeberoendet, måste satsa på inhemsk energi för att kunna bevara utrikespolitisk trovärdighet". Teckningen gjordes första gången 1975 och publicerades i alla möjliga sammanhang. Här i Arbetsgivaren, 7 feb 1980.

Utfallet blev 18,9 % för Linje 1, 39,1 % för Linje 2 och 38,7 % för Linje 3. Energi för Sverige – Linje 1

När var tar sin

Svenskt oljeberoende

130

Linje 3 sade ett definitivt nej till utbyggnad av kärnkraften. Vidare förespråkades att all kärnkraft skulle vara avvecklad inom tio år.

Linje 2 var i princip identiskt med linje 1, men krävde även att alla framtida energianläggningar av betydelse skulle ägas av stat och kommun.

Linje 1 innebar att kärnkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig. Man skulle avvakta att förnybara energikällor blev tillgängliga och ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skulle få förekomma.

Vpk och C

S och Fp

M A N T E C K N AT

JEANDER

Ulf Adelsohn

– moderat partiledare, 1981 Vissa personer är lättare att karikera än andra. När Ulf Adelsohn tog över efter Gösta Bohman blev han ett tacksamt motiv för den politiska tecknarkåren. Själv hade jag lärt känna Ulf som vår förste revisor när vi 1970 startade informationsföretaget Kreab.

(Julkort)

Monopolet och konkurrensen

Kärnkraft – ja tack Kärnkraftfrågan dominerade debatten i början av 80-talet. Jag var tidigt engagerad och Kreab gjorde ett antal broschyrer och utbildningspaket

A N T E C K N AT

JEANDER

Ja tack Boken "Ja tack" (Timbro) var ett inlägg i debatten om kärnkraften. Författare var Bo Ekegren, Johan Hjertqvist och jag.

131

Restauratören – en rolig inblick i hotell- och restauranglivet

Åke Söderqvist

I Restauratören fick jag rita på en helsida eller ett uppslag per nummer. Det gällde att hitta på något med branschanknytning

132

Under ett stort antal år anlitades Kreab av Sveriges Hotell och Restaurangförbund (SHR). Vi producerade det mesta från logotype till bildspel på årsmötet. Tillsammans med Jan Öyvind Swahn gjorde jag bl a en bok om restauranger. Ett av våra uppdrag var att producera tidningen Restauratören.

som Åke var med. Redaktionsmötena avhölls med fördel på Vaxholms hotell och Åke hämtade med sin båt upp resten av redaktionen vid Skeppsbron. Jag passade på att göra så många reportage som möjligt med Åke. TVkändis som han var blev vi alltid väl mottagna när vi kom in på en restaurang. Och ryktet att Åke Söderqvist var där nådde snabbt köket. Servicen blev perfekt.

Den fasta redaktionen bestod av förbundets informationschef Barbro Hellberg, krögaren och kändisen Åke Söderqvist. Redaktör var Ebba von Eckermann som då jobbade på Kreab. Och så var det jag. Andra medarbetare från Kreab var Kjell Svensson och Anders Runwall. Att göra en tidning om något så trevligt som hotell och restauranger var kul, speciellt

Blindtest Mellanölet var nytt. Vi bjöd in ett 10-tal stockholmskrögare för att testa. Vi hade beställt hem alla 25 sorter som fanns. Plockat bort etiketterna och numrerat flaskorna. Efter att ha testat alla 25 sorterna, frågar Dieter Manhold på Zum Fransicaner varför vi inte tagit med Falcon. Vi

A N T E C K N AT

JEANDER

kollade listorna. Jodå, vi hade skickat efter Falcon. Men vi hittade inte etiketten. Dagen efter ringer det på dörren hos Åke på Vaxholms hotell. Utanför står ett bud med en back Falcon. De hade tagit fel på dagen. Vi var djupt imponerade av att någon kunde märka att ett speciellt märke saknades.

Profil En annan restaurangprofil var vinskribenten Sune Carlqvist. Sune älskade att tävla. När vi gick ut på krogen hade han med sin termometer för att vi skulle gissa temperaturen på vinet. En dag var Sune ovanligt nedstämd. När jag frågade hur det var, berättade han att han varit på vinprovning på Vin & Sprit. Och att han hade haft fel i en provning. Jag påpekade lite försynt att det var väl inte nå´t att deppa för – vem som helst kan ju ta fel på ett vin. Sune tittade förnärmat på mig. Det var varken druva, vingård eller året som han svarat fel på. Han hade missat att druvan var odlad på nordsidan av berget. A N T E C K N AT

JEANDER

Partiledarenkät om hotell och restaurangbranschen 1982

133

Kampanj Den mest lyckade kampanjen, som Kreab fick PR-pris för, var Europamålet. Under en dag höll alla krogar europapriser på maten. Jag minns att en av krögarna som normalt inte hade fullsatt den här dagen hade fullt. Han var ytterst förvånad över att intäkterna var större trots att han hade sänkt priserna.

Lita inte på att krogen utomlands tar kreditkort.

Spritfloden Endast en bråkdel av den sprit som konsumeras säljs på hotell och restauranger.

Kontokort Att "ta kontokort" är i många fall en dyr historia för restaurangerna.

134

A N T E C K N AT

JEANDER

A N T E C K N AT

JEANDER

135

Lidman Information – ett nytt Kreab-företag Under 80-talet expanderade Kreab kraftigt. Det blev allt mindre tid över till att rita traditionella karikatyrer. Starten av nya företag som Diagraf och Lidman Information – allt tog tid.

Lidman Information producerade lexivisuellt material. Text, bild och form i intimt samspel.

1979 berättade Kreabs styrelseordförande Stig Rindborg att han fått reda på att Sven Lidman sökte en samarbetspartner för att producera ”lexivisuellt” informationsmaterial. Klart vi blev intresserade. Jag hade ju redan på konstfacktiden träffat Sven och var imponerad av hans kunnande. Den 1 januari 1980 startade vi tillsammans Lidman Information. Jag blev vd och Sven Lidman styrelseordförande. Vi producerade broschyrer och böcker med text och bild i nära samverkan. Det upptog mycket av min tid. Jag var vd på företaget samtidigt som jag var vd på Kreab och försökte vara på Lidman två dagar och på Kreab tre dagar i veckan.

Text och bild På Lidman handlade det i än större grad än på Kreab åt att förklara det vi var bäst på – komplicerade fakta och processer. Jag hann inte rita mycket själv, men skissade desto fler projekt. Vi

hade en stor stab med skickliga tecknare som kunde ta över och fullfölja mina intentioner. En av Lidmans specialiteter var packaging. Bokproduktion åt olika förlag. Vi tog fram idéer till böcker som vi sedan presenterade och sålde till olika förlag på Frankfurtmässan.

Jag avgår som vd på Kreab Det administrativa jobbet tog allt mer av min tid. Trots det intressanta jobbet som vd på ett stort informationsföretag var det inte vad jag ville syssla med. Att jobba i kundprojekt var roligare. 1985 blev Lars-Göran Johansson vd på Kreab. "LG" hade då jobbat på Kreab nästan från starten. För första gången sedan 1973 slapp jag administrativa uppgifter och kunde ägna mig mer åt Kreabs kunder och projekt.

Lidman säljs Lidman Information kom alltmer att likna Kreab. Den största skillnaden var att bolagen hade olika kunder. För mig blev det i längden ohållbart att hinna med alla Kreabprojekt och samtidigt vara vd. Lidman såldes 1987 till en av medarbetarna – Ulla Jansson. Bolaget bytte sedan namn till Ulla Jansson Information.

Illustration till försvarets skrift Blir det som det är – om vikten av planering. Skriften började med den här teckningen över ett uppslag. Ett Lidmanprojekt.

136

A N T E C K N AT

JEANDER

1982 – ett år med "järnkoll" Aldrig har jag följt nyhetsflödet nogrannare än 1982. Jag läste alla stora tidningar, både svenska och utländska. Lidman Information hade fått i uppdrag att producera en årsbok till Bonniers. Boken skulle knyta an till Uppslagsverket Media som Lidman redan producerade. För att hinna med hela året, beslöt vi att arbeta

efter en fast struktur. Varje månad skulle få lika mycket utrymme och göras färdig så snart månaden passerats. Det betydde att när vi kom till slutet av året var boken nästan klar och kunde snabbt gå i tryck. Varje uppslag skissades i detalj. Även i årsboken fanns det plats för flera nyritade karikatyrer.

Månadens innehåll spikas. Sif Kullerstrand, jag, Sven Lidman, Maria Brandsjö och Ann-Marie Lund i skapartagen.

Från ide och grovskiss till finskiss och original

– Då kanske man upptäcker att det går lika bra att fira lördagen med lättöl, säger socialminister Karin Söder då hon 9 mars 1982 offentliggör regeringens förslag att stänga Systembolaget på lördagar.

A N T E C K N AT

JEANDER

137

Lasse Berghagens bok – ett inhopp i barnboksbranschen På 1980-talet var Kreab med och startade Föreningen Artister mot Narkotika. Initiativtagare var Owe Törnqvist. Lasse Berghagen blev ordförande i föreningen. I styrelsen satt bl a Eva Rydberg, Jarl Kulle, Elisabeth Andreassen, Carl-Gustav Lindstedt och Lasse Strömstedt. Vi träffades på Kreab eller på teatern där Carl-Gustav och Lasse spelade. Vid ett sådant möte berättade Lasse Berghagen att han skrivit en bok inspirerad av sin egen uppväxt och med pappa tandläkaren som huvudperson. Han undrade om jag kunde tänka mig illustrera den. Sagt och gjort. Vi träffades ett antal gånger hemma hos Lasse – skissade och tittade på bilder. Resultatet blev Sommar med magister Nilsson. Teckningarna blev inte direkt lysande, men Lasse och jag hade kul så länge vi jobbade med boken. "Sommar med magister Nilsson" blev mitt första och sista(!) försök i barnboksbranschen.

Bild och Ord Akademin – en ny akademi

Sveriges yngsta akademi Veckojournalen presenterade den nystartade Bild och Ord Akademin, 1983.

1983 kom Sven Lidman med idén att vi borde starta en akademi för alla de olika yrkesgrupper som arbetar med information i ord och bild. Innan året var slut hade Bild och Ord Akademin sitt första möte.

Bild och Ord Akademin har till uppgift att främja integration av bild och ord inom information och kommunikation samt att verka för vetenskapligt studium av integrationens förutsättningar, former och följder.

Preses 2004 efterträdde jag Sven Lidman som preses i Bild och Ord Akademin.

Pristagare Som preses har jag haft glädjen att vara med och dela ut Akademins Pris – Lidmanpriset – till två av mina tecknarfavoriter, Jan Berglin (2007) och Tecknar Anders (2004)

Sommar med magister Nilsson gavs ut av Bonnier Junior.

138

A N T E C K N AT

JEANDER

Gösta Bohman – en skissande partiledare Gösta Bohman har alltid varit en av mina favoritpolitiker. Gösta var mycket förtjust i politiska karikatyrer. Då och då hände det att han hade en idé som han ville se förverkligad. Han gjorde själv skisser. Huvud med glad mun, föreställde Gösta själv och ett huvud med spetsig näsa var antagonisten Olof Palme. Ett minne av Gösta Bohman var när jag 1978 gjort det sedvanliga julkortet. Efter jul fick jag ett brev skrivet på chefen för ekonomidepartementets statusfyllda brevpapper med vapen och allt. I brevet stod det "Broder, tack för teckningen. Skickar en flaska whisky eftersom skatterna är så höga!

"Har du mardrömmar lille Olle" Gösta själv kommer in genom dörren. På sängen ligger Olof Palme och drömmer mardrömmar om högerspöken. För säkerhets skull har Göstas sekreterare, Birgitta Lundin, förtydligat skissen genom att markera vilka personer teckningen föreställer.

Hälsningar Gösta”.

Carl Bildt – ny moderatledare 1986 Carl Bildt lärde jag känna när jag flyttade till Stockholm. När vi startade Kreab var Carl en flitigt anlitad skribent. Snabbt och med ett finger hamrade han ner briljanta texter. Jag minns särskilt väl när Carl Bildt blev partiordförande. Efter valet kom Carl upp till Storlien där vi samlats några stycken för att diskutera olika kampanjaktiviteter. På morgonen åt vi frukost tillsammans, när ett gäng som just gått karolinermarschen kom instormande. Carl var nyfiken. Han hade själv gått marschen i sin ungdom och var mycket kunnig. Det imponerade på deltagarna. Efter frukost tisslades det rejält och man konstaterade att ”han var ju riktigt folklig den nye moderatledaren!”

Planeringsvecka i Storlien Under 17 år träffades vi – ett antal personer – i Storlien samma vecka varje år för att planera nästa års aktiviteter. Skissblocket var alltid med.

På fjället Från vänster, Carl Johan Westholm, jag, Carl Bildt, Per Unckel, Charlotte Erkhammar och Peje Emilsson. Bakom kameran Sture Eskilsson.

A N T E C K N AT

JEANDER

Mats Svegfors i Storlien

139

Sollidens slottspark – ett udda projekt

Postens lilla gula Liksom många företag gjorde Posten en intern kampanj för att bli bättre. Jag illustrerade med posthorn i en mängd varianter.

Vi får inte gömma oss bakom paragrafer

Hovets presschef Elisabeth Tarras Wahlberg ringde och bad mig komma till slottet. Kungen ville ha hjälp med en broschyr om Solliden på Öland.

På alla områden finns konkurrenter

Jag träffade kungen och han berättade om hur andra slottsägare fick lite extra intäkter genom att sälja broschyrer som berättade om ägorna. Vi gick igenom upplägget. Eftersom kungen är en duktig fotograf föreslog jag att vi skulle använda hans privata bilder i broschyren. Efter lite diskussion fick vi låna hem kungaparets album över helgen för att plocka ut de bästa bilderna. Kungen var ytterst intresserad och ville ha reda på vilket arvode han som fotograf skulle få om vi publicerade bilderna. Vi bestämde också att jag skulle rita en karta över Sollidens park. Jag fick låna nyckel till parken och kunde åka ner och skissa i lugn och ro utan turister. Resultatet blev en liten broschyr. För att sälja broschyren hade kungen planerat att sätta upp ett mindre regnskydd utanför grindarna på Solliden. Även om man är kung måste man ha tillstånd till sån´t och begär man tillstånd blir det naturligtvis offentligt. Vi blev inte lite förvånade när vi efter några månader kunde läsa i Expressen att "Kungen öppnar kiosk på Öland"

Vi ska lyssna på alla idéer

Vi ska utveckla våra tjänster

Ny teknik ger oss nya möjligheter

Optionhandel – en nyhet i Sverige Investor var en av Kreabs större kunder på 80-talet. En dag ringde Claes Dahlbäck som då var vd och berättade att han hade en kompis som kommit hem från USA och ville starta handel med optioner. Kunde jag och Peje komma ner och träffa kompisen Olof Stenhammar? Olle försökte förklara för oss hur optioner fungerade. Det blev början till ett jättejobb med lanseringen av OM, Optionsmäklarna. Optionshandel var något nytt, så allt behövde förenklas och förklaras. Vi producerade det mesta – från logotype och brevpapper till handböcker om olika typer av optioner. I början handlade det till stor del om att försöka visa hur optioner fungerar.

140

A N T E C K N AT

JEANDER

Semesterreportage Under åren jag var gift med Agneta utnyttjades våra semestrar till att göra reportage. Agneta skrev och jag ritade. Här några teckningar från en USA- resa 1984. Reportagen distribuerades genom Svenska Nyhetsbyrån

Svart på vitt – en samling teckningar Boken gavs ut 1984 i en liten upplaga och användes som julklappsbok till Kreabs kunder. Det här var första gången jag publicerade några av mina pennkakor i bokform.

Solvang I Kalifornien mellan San Fransisco och Los Angeles ligger den danska staden Solvang

Calico 1971 besökte vi spökstaden Calico mellan Los Angeles och Las Vegas första gången. Då var den helt öde och "igensandad". Invånarna hade sedan många år flyttat och öknen var på väg att ta över. 13 år senare mötte oss en helt annan syn. Staden hade återuppstått. Ett antal "hippies" hade flyttat ut, grävt fram och rustat upp husen och tyvärr samtidigt gjort Calico till ett turistmål med mängder av souvenirbutiker och tingel-tangel.

A N T E C K N AT

JEANDER

I boken samlade jag ihop några karikatyrer som jag gjort av dåtidens internationella politiker.

141

Gammal idé blir ny 1959 ritade jag ett antal politiker som bilar (sidan 6). 1984 gjorde jag om idén – nu enbart med svenska modeller.

Utrikes

Polsk duell

Kokpunkten, Zimbabve

Kyrkan hr alltid haft en stark ställning i Polen. Så även under kommunisttiden.

142

A N T E C K N AT

JEANDER

Öst och väst Polsk utflykt SvD 1981.

Rysk ubåt på grund i Blekinge U 137 En rysk ubåt gick på grund i Blekinge skärgård SvD, 28 oktober 1981.

A N T E C K N AT

JEANDER

143

Att taga över makten

Fälldin och Palme

Omslag till en skrift om löntagarfonderna. Bilden visar Sigvard Marjasin, ordf och pamp i kommunal och fackföreningsrörelsen, 1982.

Debatterna mellan Palme och Fälldin på 80-talet påminde om fabeln om Haren och sköldpaddan, SvD 1981.

Privatisering

(ur Moderaternas almanacka)

Inflationsfallet Palmes piruetter

Palme sätter käppar i hjulet

Dagislotteriet

144

A N T E C K N AT

JEANDER

Inflationen Inflationen undergrĂ¤vde svensk ekonomi under 80-talet.

I utfĂśrsbacken

Kollektivanslutning A N T E C K N AT

JEANDER

Tomtarnas verkstad (fritt efter Disney) 145

Växande utlandsskuld

Offentliga sektorn slår nya rekord (ur Moderaternas almanacka)

Bengt Westerberg

Alf Svensson

Folkpartiledare, 1983

KDS, 1983

Debatten om löntagarfonderna

Under ytan 146

Samma fonder A N T E C K N AT

JEANDER

Hetsjakten p책 bilisterna...

Val i sikte

Demonstrationst책get som kom av sig A N T E C K N AT

JEANDER

147

Kampen mot löntagarfonderna Meidnerfonder, fackföreningsfonder och löntagarfonder. Socialdemokraternas försök att socialisera näringslivet hade många olika namn. Men idén var densamma – att föra över makten från företagen till facket. Jag ritade en mängd teckningar på temat. Kreab fick i uppdrag att hjälpa till att organisera en demonstration för att stoppa fonderna. Den 4 oktober 1983 var det dags. Vi hoppades på några tusen deltagare. Redan på morgonen började busslaster med demonstranter rulla in. När demonstrationståget skulle starta var Stockholm igenkorkat. Trafiken stod helt stilla. I Humlegården och angränsande kvarter väntade närmare 100 000 demonstranter – med plakat och banderoller – på att få tåga iväg till Kanslihuset. Många kom aldrig fram. Trängseln var för stor. Men vad gjorde det när man fått säga sin mening om fonderna. Efter den demonstrationen blev det tyst om löntagarfonderna.

Helsida i SAFtidningen, 8 sept 1983.

Oj, vad stor den blev! 148

Knivig situation A N T E C K N AT

JEANDER

Entreprenören Ett av argumenten för fonder –"vi kan ju alltid prova".

Demonstranterna

Fonderna och företagen

4 oktober – Vi hade jobbat i veckor med att organisera demonstrationen. Så var det dags. Jag stod fortfarande kvar i Humlegården för att få iväg de sista demonstranterna när täten kom tillbaka och började resa hem.

A N T E C K N AT

JEANDER

Dagarna efter ritade jag den här teckningen till min sida i tidningen Restauratören

149

Näringslivet i karikatyrer Även näringslivet har sina skandaler och "affärer". Den politiska teckningens beskrivning av verkligheten borde kunna fungera lika bra i näringslivet.

Finansvalpar – ett nytt begrepp

När tidningen Affärsvärlden frågade mig om jag ville illustrera och kommentera ett antal händelser i näringslivet var jag till att börja med tveksam. Skulle det gå att kombinera min roll på Kreab med min roll som tecknare? Tidigare hade jag enbart ritat företagsledare i privata sammanhang, som karikatyrer till födelsedagar eller avtackningar. Under en kortare tid ritade jag ett antal teckningar åt Affärsvärlden. På det här uppslaget har jag samlat några.

MoDo kastar lystna blickar på Holmen

Affärsledning Att utveckla människors möjligheter att tänka och handla är det centrala i all affärsutveckling. Det är en mycket kort samman-fattning av Ulla Ehrlemarks bok "Affärsledning". Här några illustrationer ur boken…

Entreprenör

Intraprenör

"Man ska ta chanser till slumpmässiga kontakter och erfarenhetsutbyte".

150

A N T E C K N AT

JEANDER

Specialistflykten från dataföretagen

Förtroendet för Ingvar Carlsson i näringslivskretsar blev allt mindre efter ett antal socialiseringsförslag.

Statliga företag till börsen Industriminister Tage G. Pettersson.

A N T E C K N AT

JEANDER

Asea blir ABB i Schweiz P G Gyllenhammar och Percy Barnevik.

151

Stockholms Tidningens fall

Botten nådd. Inga mer pengar till Stockholms Tidningen.

Högerspöket – alltid aktuellt att skrämmas med

Skarprättaren. LO lägger ner "Stocken". Finansminister Kjell-Olof Feldt

Justitia och engångsskatten 152

Avtalsrörelse

Bordet ska dukas

A N T E C K N AT

JEANDER

Revolutionens väg Ayatollornas skräckvälde i Iran, SvD.

Svenska Dagbladet

Kompakt motstånd

A N T E C K N AT

JEANDER

Vindflöjeln

153

Energipolitik med skygglappar – Birgitta Dahl

Åtstramning

Nya skatter

I galen tunna

Grodkungen – Lennart Bodström

Arbetslöshet

Samma visa varje år Rosornas krig 154

A N T E C K N AT

JEANDER

Sjunkande opinionssiffror

Kräftgång i bostadsbyggandet

Vissa politiker är tacksammare att teckna än andra. En av favoriterna är förre statsministern Ingvar Carlsson.

Ebbe Carlssonaffären Anna-Greta Leijon. Ebbe Carlsson. Carl Lidbom och Hans Holmér

Politiska polare (presenterade i Medborgaren) "Från trekvartsdiktatorn till vänsterprasslaren". Så beskrev Ulf Nilsson i Expressen Ingvar Carlssons vänner i sexnationsgruppen. Från trekvartsdiktatorn de la Madrids Mexico, till Andreas Papandreou – Greklands nyckfulle premiärminister – om vilkens privatliv man i USA, konstaterar att han "får en man som Gary Hart att framstå som en allvarlig aspirant på kardinalämbetet". I gruppen ingår Tanzanias avgående president Julius Nyerere, som efter decennier av socialistisk politik har lyckats bringa ekonomisk misär över sitt land. I gruppen ingår slutligen Indiens Rajiv Gandhi och president Raul Alfonsin från Argentina. Boforsaffärer och mutanklagelser kastar sin skugga över Gandhi, medan Alfonsin har stora problem med upproriska militärer. Indiens och Argentinas engagemang för en kärnvapenfri värld ter sig inte heller helhjärtat, mot bakgrund av att ingen av länderna undertecknat ickespridningsavtalet. En brokig samling.

A N T E C K N AT

JEANDER

155

Energiklyftan

Splittrad energipolitik

Kommandobryggan. Ingvar Carlsson (s) och Bengt Westerberg (fp)

Avgrunden 156

Turturduvorna. Feldt och Westerberg

Folkhemsbussen

MINNESBILDER OCH BILDMINNEN JEANDER

Carlssons klister. Statsminister Ingvar Carlsson 1990.

Socialdemokraterna 100 år

Lönekampen A N T E C K N AT

JEANDER

Feldts skattepaket. Trovärdig skattepolitik.

Moder Sveas nya kläder 157

Svenska Dagbladet Vid några tillfällen var jag knuten som freelancetecknare till SvDs ledarsida. Som mest ritade jag tre teckningar i veckan. Redaktionsmöte vid 11.00. Deadline några timmar senare. Då gick Norrlandsupplagan i tryck. Det blev stressigt. På den tiden fanns det ingen möjlighet att skicka teckningarna elektroniskt. Jag åkte hem till Lidingö efter redaktionmötet. Det gick åt tid både för transport hem och för mig eller budbilen att åka tillbaka med originalet. Summasumarum, det blev ungefär en timme över att komma på en bra idé och att rita ett original. Idéerna rann till under bilresan hem. Sedan var det bara att dra igång och rita. Inte för komplicerat. Jag arbetade i svart-vitt.

Plankan

Åhmanssons sorti 158

In i ramen. Ingvar Carlsson tar över som partiledare efter Palme

Locktoner

Huvudspåret A N T E C K N AT

JEANDER

Vår omvärld Efterträdaren Bush Ronald Reagan efterträds som USAs president av George Bush.

Musen som röt

Töväder efter det "kalla kriget" A N T E C K N AT

JEANDER

Glasnost i Sovjet

Gemenskap 159

Miljöpartiet mm

Miljöpartiet

Sagolika avslöjanden

I vänsterburen

Drevet går. Biljakt i Stockholm.

Tomma tunnor… 160

Samma visa varje val A N T E C K N AT

JEANDER

Försvaret

92:an Carlsson – en svensk tiger Förvarsminister Roine Carlsson

Moderna vapen

Utredning pågår Skärgårdsidyll

Rosornas krig. Kjell-Olof Feldt och Stig Malm. A N T E C K N AT

JEANDER

Var är ärtan? Stig Malm. 161

162

A N T E C K N AT

JEANDER

Skandaljakten Helsidesannons för kampanjen Rösta Borgerligt.

Ingvar Carlssons börda (Skandaler, IB och Ebbe Carlsson)

Skandalvalet 1988

Det var oerhört tacksamt att vara politisk tecknare 1988. Det var valår och den ena skandalen efter den andra gav inspiration till nya teckningar. Ingvar Carlssons regeringstid präglades av ett antal "affärer". Vapensmuggling, engångsskatt på pensioner, lägenhetsmygel, insmuggling av avlyssningsapparater, spioner som flydde. Vad gjorde regeringen? Tillsatte utredningar, sopade under mattan, kom med undanflykter och dolde sanningen. Omsorgen om det egna kompisgänget blev det viktigaste. Teckningarna på den här och nästa sida är några av de satirer jag gjorde på Svenska Dagbladets ledarsida.

Soffliggarna A N T E C K N AT

JEANDER

163

Carlssons valrörelse. Sälar och Ebbe Carlsson blev valets huvudfrågor.

Miljöprofil 164

Jokern i leken. Miljöpartiet kan bli tungan på vågen. A N T E C K N AT

JEANDER

Spelet om väljarna

De tre valessen

Brott lönar sig! A N T E C K N AT

JEANDER

165

Illustration till en artikel om fornminnes information

Kreativ Kommunikation – tidskrift om information Tidskriften Kreativ Kommunikation startades av Kreab som tillsammans med några andra företag gav ut den ett antal år. På 90-talet tog jag över tidskriften och publicerade ett antal nummer, som också såldes i Pressbyrån. Tyvärr hade vi inte tillräckligt med pengar för att marknadsföra den och upplagan på några tusen ex bar inte kostnaderna. Den trycktes i färg, något som jag inte var sen att utnyttja – i dagspressen var jag inte bortskämd med färgmöjligheter.

Byråkrati Sista ordet En "pennkaka" om färg.

Musmatta

166

Lobbying En helsides illustration till artikel om lobbying.

A N T E C K N AT

JEANDER

90-talet Sovjetstaten upplรถses Kuweitkriget

Fastighets- och bankkris Estoniakatastrofen

Sverige blir medlem av EU

A N T E C K N AT

JEANDER

167

Ny Demokrati

Det våras för vänstern 1990

Efter s-kongressen Vart går socialdemokraterna? 1990.

Ian och Bert

Utrikesministerns grodor Sten Andersson 1990.

4 februari 1991 bildades Ny Demokrati.

Bo Lundgren Moderat partiledare 1999 – 2003.

168

A N T E C K N AT

JEANDER

1991

Grannkvarteret. Frihetskampen i de baltiska staterna.

1992 A N T E C K N AT

JEANDER

169

Valet 1991 När den borgerliga fyrpartiregeringen tillträdde i oktober 1991 befann sig den svenska ekonomin i fritt fall. Konkurser, arbetslöshet och en obefintlig tillväxt. Det var ingen lätt uppgift som väntade.

Rivstart

Öppna dörrar 1991

Samma gamla bete 170

Efter valet A N T E C K N AT

JEANDER

(Uppslag ur Medborgaren)

Slaget om väljarna På den borgerliga sidan: Alf Svensson (kds), Bengt Westerberg (fp) och Carl Bildt (m) på Ny Start, Olof Johansson (c) samt Ian Wachtmeister och Bert Karlsson (Ny Demokokrati). Maskrosen i mitten symboliserar Miljöpartiet. På vänstersidan försöker Allan Larsson tygla "klasskampen" med Stig Malm (LO) och Ingvar Carlsson (s). Längst ut Lars Werner (Vänsterpartiet).

Vargavinter A N T E C K N AT

Överkörd ros Socialdemokraterna byter en ros mot en annan – 1993.

Att ta och ge JEANDER

171

Kaos i Sörgården, 1993 Gudrun Schyman Ny, nyare, nyast Demokrati, 1994

Gudrun Schyman tog över Vänsterpartiet efter Lars Werner 1993. Hon ville inte gärna tala om sitt forna medlemskap i MarxistLeninistiska kampförbundet.

Den nya långbänken I juni 1994 avgick miljöminister Olof Johansson ur den borgerliga fyrpartiregeringen efter beslutet att bygga Öresundsbron.

Skattepolitik (s) I början av 1993 var Allan Larsson fortfarande socialdemokraternas talesman i ekonomisk-politiska frågor. Men snart skulle han lämna över till Göran Persson.

172

A N T E C K N AT

JEANDER

Serie om socialdemokraternas mobilisering infรถr valet 1994 A N T E C K N AT

JEANDER

173

Lexivision – sex spännande år Början på 90-talet var turbulent. Efterdyningarna av finanskrisen satte djupa spår i Kreabs verksamhet. Peje och jag bestämde oss för att dela företaget. I ett första steg tog jag hand om två av fastigheterna på Sköldungagatan och Peje blev majoritetsägare.

Lexivision 1993

1993 startade jag, med 8 medarbetare, Lexivision. Till att börja med ett rent produktionsföretag, men som snart expanderade. Efter 5 år var Lexivision ett fullserviceföretag med över 100 anställda.

Det visade sig vara svårt att hitta hyresgäster till den ena fastigheten och för att inte förlora alla intäkter gjorde vi en slutlig separation, där jag tog hand om större delen av ateljén och startade Lexivision som fick lokaler i min fastighet. Peje fortsatte som ensam ägare av Kreab.

Expansion Lexivision växte snabbt ur lokalerna på Sköldungagatan och flyttade till Banérgatan. Husen såldes, men "tajmingen" var dålig. Luften hade gått ur marknaden och jag kom undan med att intäkterna från försäljningen täckte lånen jag hade på husen. På Banérgatan började en snabb tillväxt för Lexivision. Det blev ytterst lite tid över till att

Festivalankor 1995

teckna. I början var det en blomstrande affär och vi tjänade bra. Efter några år passerade vi 100 anställda. Vi satsade på ny teknik och ett antal dotterbolag. Nu blev tiderna tuffare. Integrationen med de nya verksamheterna tog längre tid än jag anat. Dessutom blev synergierna inte vad vi hoppats på. 1998 kom nästa finanskris. Lexivision var i stort behov av nytt kapital. Vi förlorade pengar framför allt på våra ITsatsningar. Banken var orolig. Våra säkerheter var minimala och några utökade rörelsekrediter var det inte tal om. Vi tog kontakt med ett antal investerare och var nära att skriva kontrakt – när luften helt gick ur finansmarknaden på hösten 1998. På senhösten tog börsnoterade Graphium över majoriteten av aktierna och lovade att ställa upp med det kapital som behövdes. Tillsammans tog vi fram en plan för Lexivision.

Konkurs I slutet på våren 1999 hade våra nya ägare fått problem. Trots utlovade krediter ville styrelsen backa ur. En torsdagkväll blev jag plötsligt erbjuden att köpa tillbaka bolaget för en krona men tackade nej eftersom vi skulle betala 5 miljoner i moms på måndagen och kassan var tom. På måndagsmorgonen tvingades jag sätta Lexivision i konkurs. Under sommaren fick de flesta av våra närmare 130 anställda nya jobb. Själv blev jag erbjuden att bli vd på några mindre byråer, men tvekade och beslutade mig för att fortsätta som freelance.

Tillbaka till Kreab

Lexivision tog bl a fram en tidning inför Stockholms Vattenfestival. Jag ritade ett antal "coola" ankor som användes i olika trycksaker.

174

Under hösten 1999 hörde Peje av sig och undrade om jag inte kunde komma tillbaka som kreativ chef på Kreab. Jag tackade ja. Det kändes lite som att komma hem igen, även om mycket hade förändrats. Jag behöll Lexivisions dotterbolag Television efter konkursen och köpte också tillbaka namnet Lexivision, som fick bli bifirma till Television. Idag är jag senior partner och kreativ chef på Kreab Gavin Anderson som har ca 350 konsulter i 26 länder. A N T E C K N AT

JEANDER

Nådiga luntan – från den andra sidan

Statsskulden

Mitt nystartade bolag Lexivision fick en lång rad uppdrag från den nya regeringen. Vi gjorde bland annat presentationen av budgetpropositionen 1994. För att presentera budgeten ritade jag något som skulle kunna liknas vid ett mellanting mellan nyhetsgrafik och politiska teckningar. Teckningarna sattes samman till ett paket som regeringsledamöterna kunde använda vid budgetpresentationer. De blev också lättillgänglig nyhetsgrafik och publicerades i många tidningar,

Nyhetsgrafik Några av bilderna bestod av enkla teckningar och diagram. Den här teckningen visar alla hoten mot tillväxt och välstånd.

Ann Wibble Finansminister i den borgerliga regeringen.

Klippet med kommentar är från Expressens ledarsida, 11 januari 1994. A N T E C K N AT

JEANDER

175

Carl Bildt och Gรถran Persson Minns ni 80-talet?

Kulturministern Marita Ulvskog, 1994.

Fรถre...

...och efter valet 176

A N T E C K N AT

JEANDER

Folkpartiets väg Ann Wibble och Bengt Westerberg, 1994.

På 90-talet startade jag AB Lexivision. Det blev inte mycket tid över till tecknandet. Ett av de projekt jag fortsatte med var att formge Medborgaren och att teckna i den.

Maria Leissner Folkpartiets första kvinnliga partiordförande, 1995 – 97.

Jag var också engagerad i den moderata valrörelsen. När jag hittade bilden på den lille killen var valets huvudaffisch 1994 helt klar.

Det strävsamma paret Göran Persson (s) och Olof Johansson (c).

Kung Thage. Thage G. Peterson Riksdagens talman 1988–91 och försvarsminister 1994 – 97.

A N T E C K N AT

JEANDER

177

Valet 1998

EU-val 1995

Nya valser

Kapitalisten i ankdammen Variation p책 temat von Anka, 1998.

Bensinskatten 178

Eko 1998 A N T E C K N AT

JEANDER

Persson räddas 1999

Guppi. Göran Persson tar allt större plats i regeringen, 1999. A N T E C K N AT

JEANDER

Partipiskan, 1999 179

Gökungen Erik Åsbrink lämnar regeringen, april 1999.

Flyttfåglarna, 1999 180

A N T E C K N AT

JEANDER

2000 - talet Bรถrsras

11 september attacken Irakkriget

Tsunamin

Finans- och fastighetskris

A N T E C K N AT

JEANDER

181

Redan 1986 fantiserade jag i boken "Informera med ord och bild" om hur framtidens ateljé skulle kunna se ut. Det var först långt senare som jag själv började använda datorn i tecknandet.

Färg med datorns hjälp… Under slutet av 1900-talet blev det inte mycket tid över till tecknandet. Idag ritar jag mest på beställning och för att det är kul. Datorn har blivit ett praktiskt hjälpmedel – framför allt när det gäller att färglägga teckningarna. 182

A N T E C K N AT

JEANDER

Tredje språket – kommunikation med flera sinnen I slutet av 1900-talet bestämde jag mig för att samla ihop den erfarenhet jag skaffat under 30 år som informatör. Tanken var att göra en bok om kommunikation med ord, bild och form.

Seriebubblornas form

Trots det fanns det möjlighet att visualisera några fakta och idéer med nyritade teckningar. Seriernas uttrycksformer är ett bra exempel på hur visuella signaler bidrar till att förtydliga ett budskap.

Eftersom den tid jag kunde jobba med projektet var begränsad, dröjde det till 2003 innan boken var klar. Tredje språket – kommunikation med flera sinnen blev en lärobok med mycket fakta och exempel från olika projekt jag genomfört under åren. Boken gavs ut av bokförlaget Arena – i samarbete med Bild- och Ord Akademin. De flesta av bokens illustrationer är exempel från olika trycksaker. Rörelse i stillbilden Seriernas språk

A N T E C K N AT

JEANDER

183

100-årsjubileum med karikatyrer När Moderaterna skulle fira 100-års jubilem blev jag ombedd att göra en bok med karikatyrer av 1900-talets mest kända moderater. Beatrice Ask var ordförande i jubileumskommitten.

Gunnar Swärd

Allan Hernelius

Från början var det meningen att jag skulle sammanställa en bok med karikatyrer från olika politiska tecknare under 1900-talet. Efter en del research visade det sig svårt att göra något bra av den idén. Vi bestämde istället att jag skulle rita av partiets viktigaste profiler från det första seklet. Nu började jag istället leta foton. Johan Westrin öppnade partiarkivet och jag tillbringade ett antal förmiddagar i källarvalven på Schönfeldts gränd. Partiets arkiv och tidningar dammsögs. Foton på de flesta politikerna återfanns. Men några av grundarna var svåra att hitta. I "Hvar 8-de dag" hittade jag de sista pusselbitarna. Sedan gällde det att skriva texter. Under letandet efter bilder hade jag samlat på mig en del och resultatet blev att jag började skriva. Jag intervjuade ett antal personer. På vår gemensamma presskonferens konstaterade Fredrik Reinfeldt att han tyckte det var

Arvid Lindman är en av de partiledare som porträtteras i boken. Här på omslaget till tidningen Riksdag och Departement.

måttligt kul att bli avritad som en bebis med slickepinne. Men är man yngst så är man. Flera av de avritade var med när boken lanserades. Ingegärd Troedsson tackade bl a för att jag ritat ett ungdomsporträtt av henne.

Moderata partiledare

Jarl Hjalmarson 184

Gunnar Heckscher

Yngve Holmberg

A N T E C K N AT

JEANDER

Carl Bildt

G.F. Östberg

1904 och 1907 – 12

1986 – 99

Gunnar Heckscher

1981 – 86

Gösta Bohman Jarl Hjalmarson

1961 – 65

Moderata partiledare

Ulf Adelsohn

1970 – 81

1950 – 1961

Omslaget till jubileumsboken.

Yngve Holmberg 1965 – 70

Axel Svedelius 1905 – 06

Erik Krönmark

Hugo Tamm 1907

Gösta Bohman

A N T E C K N AT

JEANDER

Fredrik Reinfeldt 2003 –

Ulf Adelsohn

Arvid Lindman 1912 – 35

Bo Lundgren 1999 – 03

Fritiof Domö 1944 – 50

Gösta Bagge 1935 – 44

Carl Bildt 185

Några moderata politiker från 1900-talets början...

Fritiof Domö, partiledare 1944 – 50

Hugo Tamm, partiledare 1907

Gösta Bagge, partiledare 1935 – 44 Alexandra Skoglund

Bertha Wellin 186

Carl Swartz

Hjalmar Hammarsköld

Hugo Hamilton

Carl Persson i Stallerhult A N T E C K N AT

JEANDER

... och från de senaste 50 åren

Erik Krönmark

Beatrice Ask

Lars Tobisson

Ulf Dinkelspiel

Anders Björck

Ingegärd Troedsson

A N T E C K N AT

JEANDER

Per Westerberg

Staffan Burenstam Linder

Gun Hellsvik 187

Storpolitik

Ariel Sharon

Muminmamman sj채lv. Finlands president Tarja Halonen.

Silvio Berlusconi

Mahmoud Abbas (I ramen Yasser Arafat) 188

Den galliska tuppen. Jacques Chirac.

Frankrikes president Nikolas Sarkosi gifter sig med fotomodellen Carla Bruni. A N T E C K N AT

JEANDER

Den ryska björnen

Tony Blair i USAs ledband

George W Bush

Påven Benedictus XVI framför skuggan av sin företrädare Johannes Paulus II. Ayatolla Khamenei och Mahamoud Ahmedinejad

Slaktaren i Bagdad, Saddam Hussein A N T E C K N AT

JEANDER

189

Sagan om häxan

Illustrationer

Illustrationer till föredrag

Fastighetsägarna 190

A N T E C K N AT

JEANDER

Politiken efter sekelskiftet

Trängselskatt i Stockholm

Haltande stöd

Gudrun Stormen Gudrun satte djupa spår i folks medvetande.

Bensinpriset

Arbetslösheten växer

Europa och tjuren Margot Wallström och Göran Persson. A N T E C K N AT

JEANDER

191

Bärarna

Sagostund

Tsunamin och efterdyningarna

Rena rama hönsgården, menade vissa kritiker

Persson efter Tsunamin

Danielsson grillas i KU

Laila Freiwalds och kritiken

192

A N T E C K N AT

JEANDER

Opinionen

Katrina

USA-valet 2008 John McCain och vicepresidentkandidaten Sarah Palin. Pitbull och hockeymamma.

I kulissen

"An American Dream" Sarah Palin Oenighet i EU Angela Merkel medlar mellan Shirac och Blair.

A N T E C K N AT

JEANDER

193

Mohammed i karikatyren

Iranium

P책 slak lina

Protesterna mot Danmark

F책gelinfluensan

Censur i Kina 194

Den korrekta Mohammed karikatyren A N T E C K N AT

JEANDER

Terror – ett ständigt hot

Underground. Bombdåden i London – 7 juli 2005 – skakade världen.

Krutdurken A N T E C K N AT

Turistterror JEANDER

195

2006 små partier – stora problem!

Junilistan – kameleonten i politiken

Fågel eller fisk?

Lika som bär – Åsa-Nisse och Juni-Nisse

Nils Lundgren, partiledare för Junilistan

196

Sjukvårdspartiet

Hot mot Vänstern och KD?

Ska Feministiskt Initiativ locka väljare från Vänstern?

Klarar sig Kristdemokraterna utan Alf Svensson? A N T E C K N AT

JEANDER

Svensk inrikespolitik

Lucia

Alliansen och koalitionen

Klappar med nota

Det gamla högerspöket plockas fram

Samma väljare

Egnahemsrån

Alliansen vinner valet 2006

Värdetransporter rånas allt oftare

Soluppgång A N T E C K N AT

JEANDER

197

Margot Wallström fick ansvar för EUs information

Snaran dras åt. Leila Freiwalds

(s) – märkt

SSUs Anna Sjödin

His masters voice 1 – Marita Ulvskog

Leif Pagrotsky utan skägg

198

Pagrotsky med skägg

His masters voice 2 – Pär Nuder

Bosse Ringholms grodor

A N T E C K N AT

JEANDER

Moder Svea Persson med pudeln Nuder

Invandrarminister Barbro Holmberg

Thomas Ă&#x2013;stros

Ibrahim Baylan A N T E C K N AT

JEANDER

Den osynliga oppositionen

199

Alliansen...

Jan Bjรถrklund

Ewa Bjรถrling,

Fredrik Reinfeldt

Maud Olofsson

200

handelsminister

Andreas Carlgren, miljรถminister.

Lars Leijonborg

A N T E C K N AT

JEANDER

Super Fredrik.

Marit Paulsen

Statsminister Fredrik Reinfeldt efter ordförandeskapet i EU.

Tobias Billström

Nyanko Sabouni jämställdshetsminister.

Göran Hägglund

A N T E C K N AT

JEANDER

Anders Borg

Eskil Erlandsson, jordbruksminister

201

Europeiska Unionen Korken i flaskan Tjeckiens president Vaslav Claus var den siste att godkänna Lisabonfördraget.

EUs president utsedd under svenska ordförandeskapet

Europas röst

Turkiet väntar

EUs nya "utrikesminister" Catherine Ashton och EUpresidenten Herman van Rompuj tillsammans med Cecilia Malmström, ny EU-kommissionär med ansvar för migration, gränskontroll och polisfrågor.

President Abdullah Gül och premiärminister Recep Tayyip Erdogan.

202

A N T E C K N AT

JEANDER

Rödgrön jul

Svininfluensan

Efter Köpenhamnsmötet

Sjukförsäkringen – det gamla högerspöket

Den enade oppositionen i Stockholm

Byråkratin breder ut sig Kommuner och landsting satsar på byråkrater i stället för välfärd. A N T E C K N AT

JEANDER

203

Påven och pedofilerna

SAABs ökenvandring

Brudparet på Haga

Diktatur i arv

Pirater i Medelhavet (Ship to Gaza) 204

A N T E C K N AT

JEANDER

Vanebildande

Borg, banker och bonus

Åtstramning

På väg mot valet 2010

Grekland 2010

Greklandshjälpen Alliansens väg. Opinionssiffrorna inför valåret 2010. A N T E C K N AT

JEANDER

205

Vad gäller valet 2010? Morot eller piska? Rödgröna laget: Peter Eriksson, Mona Sahlin och Lars Ohly. Alliansen: Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Maud Olofsson och Göran Hägglund.

Sverigedemokraterna

Vem tar fighten? 206

Nykomlingen A N T E C K N AT

JEANDER

Surt sa räven!

Mona Sahlin är för de flesta förknippad med ett visst chokladmärke.

Då...

och nu!

De rödgröna

Pinocchio Oppositionen

Inför valet 2010. Miljöpartiets mjölkko A N T E C K N AT

JEANDER

Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänstern i ny allians.

207

De rödgröna och valet 2010

Vem ska styra skutan om de rödgröna vinner?

Monas mardröm Flera gamla partikamrater är kritiska till valet av sängkamrat.

208

Bärarna! Endast varannan s-väljare vill se Mona Sahlin som statsminister. A N T E C K N AT

JEANDER

Monas butler Socialdemokraternas förslag om butlers i tunnelbanan var valrörelsens mest korkade idé.

Stortvätt. Lars Ohly gör allt för att platsa i etablissemanget.

Politiska polare För mindre än fyra år sedan berättade Lars Ohly i SvT att han hellre skulle lägga sin röst på Fidel Castro än på Tony Blair.

Håll ihop! Tema på vänsterns valaffischer. Teckningarna på det här uppslaget publicerades bl a på Alliansens Vänners webbplats.

Skuggan A N T E C K N AT

JEANDER

209

Efter valet

Kronan på sne´ Den motvillige monarken – Carl XVI Gustaf, 2010.

Lotsen lämnar båten

Hårt pressad Kongressvalet i USA, november 2010, blev ett bakslag för president Obama.

210

Sofia Arkelsten Moderaternas nya partisekreterare, 2010 A N T E C K N AT

JEANDER

Svenska statsministrar

efter andra världskriget

Främre raden från vänster Thorbjörn Fälldin, 1976-78 och 1979-82 Ola Ullsten, 1978-79 Olof Palme, 1969-76 och 1982-86 Per Albin Hansson 1932 –36 och 1936 – 46 Bakre raden från vänster Carl Bildt, 1991-94 Fredrik Reinfeldt, 2006 – Tage Erlander, 1946 – 69 Göran Persson, 1996 – 06 Ingvar Carlsson, 1986 – 91 och 1994 – 96

Utan politiker – inga politiska satirer Jag har roat mig med att samla ihop ett antal av de "modeller" som under åren har gjort min verksamhet som politisk tecknare möjlig. Det har blivit en brokig skara. Många har jag ritat ett stort antal gånger andra mera sällan. En del har varit lätta att karikera och andra svårare. För säkerhets skull har jag tittat på

A N T E C K N AT

JEANDER

ett antal gamla fotografier och klipp – för att inte missa några väsentligheter. En avvägning har varit i vilken ålder jag skulle rita dem. Mitt minne av personerna har fått avgöra. Jag har helt enkelt ritat som jag minns dem. Med tecknarens frihet har det blivit gruppbilder – ett slags gammeldags familjeporträtt.

211

Storbritanniens premiärministrar efter andra världskriget Främre raden från vänster: Sir Winston Churchill 1951 – 1955, Gordon Brown 2007 – 2010, John Major 1990 – 1997, Harold Wilson 1964 – 1970 och 1974 –1976, Margaret Thatcher 1979 – 1990, James (Jim) Callaghan 1976 – 1979, Edward (Ted) Heath 1970 – 1974. Ny i gänget är David Cameron 2010 –. Bakre raden: Harold Macmillan 1957 – 1963, Tony Blair 1997 – 2007, Sir Alec Douglas-Home 1963 – 1964, Sir Anthony Eden 1955 –1957 och Clement Attlee 1945 – 1951.

Maktskifte.

David Cameron tar över makten (2010) med hjälp av liberaldemokraterna och Nick Clegg.

212

Kungligheter

Drottning Elisabeth II (1952 – och prins Charles.

USA presidenter

Främre raden från vänster: Lyndon B. Johnson (1908-1973) demokrat 1963 – 1969, George W Bush (1946-) republikan 2001 – 2009, Jimmy Carter (1924-) demokrat 1977 – 1981, William J. (Bill) Clinton (1946-) demokrat 1993 – 2001, Richard M. Nixon (1913-1994) republikan 1969 – 1974, Bakre raden från vänster: Ronald Reagan (1911- 2004) republikan 1981 – 1989, Dwight D. Eisenhower (1890-1969) republikan 1953 – 1961, George Bush (1924-) republikan 1989 – 1993, John F Kennedy (1917-1963) demokrat 1961 – 1963, Gerald R. Ford (1913-2006) republikan 1974 – 1977 Barack Obama (1961-) demokrat 2009 –

Sovjets ledare Några ryska ledare, partiordföranden, ordföranden i ministerådet och presidenter. Främre raden från vänster: Nikita Chrusjtjov 1953 – 64, Boris Jeltsin 1991 – 99, Dmitrij Medvedev 2008 –, Vladimir Putin 1999 – 2008 Bakre raden från vänster: Aleksej Kosygin 1964 – 1980 (premiärminister), Michail Gorbatjov 1985 – 1991, Georgi Malenkov 1953, Jurij Andropov 1982 – 84, Leonid Brezjnev 1964 – 82, Konstantin Tjernenko 1984 – 85

A N T E C K N AT

JEANDER

213

Franska presidenter 5:te republiken, 1958 – .

Främre raden från vänster: Nicolas Sarkozy, 2007 –, Jacques Chirac, 1995 – 2007, Georges Pompidou, 1969 – 1974, Valéry Giscard d'Estaing, 1974 – 1981 François Mitterrand, 1981 – 1995 Bakom dem Charles de Gaulle, 1959 – 1969.

Några kinesiska ledare Partiordföranden, premiärministrar och presidenter

Främre raden från vänster: Deng Xiaoping 1975, Hua Guofeng 1976–1980, Mao Zedong 1943-1976. Bakre raden från vänster: Zhou Enlai 1949 -1975, Jiang Zemin 1993 – 2003, Hu Jintao, 2003 – .

Tyska ledare efter andra världskriget Östtyskland Egon Krenz, 1989 Erich Honecker, 1976 – 89 Walter Ulbricht, 1949 – 73 Willi Stoph, 1973 – 76

214

Främre raden från vänster: Helmut Schmidt 1974 – 1982, Ludwig Erhard 1963 – 1966, Konrad Adenauer 1949 – 1963, Angela Merkel 2005 – . Willy Brandt 1969 – 1974. Bakre raden: Gerhard Schröder 1998–2005, Helmut Kohl 1982–1998, Kurt Georg Kiesinger 1966 – 1969.

A N T E C K N AT

JEANDER

Djävulens lakejer Här har jag valt ut ett antal "diktatorer" som alla varit bra på att ta död på sina och andras "undersåtar". Främre raden från vänster: Pol Pot – Kambodja, Ayatolla Ruhollah Khomeini – Iran, Josef Stalin – Sovjetunionen. Mao Zedong – Kina. Andra raden från vänster: Saddam Husein – Irak, Adolf Hitler – Tyskland, Augusto Pinochet – Chile, Slobodan Milosovic – Jugoslavien, Usama Bin Laden. Längst bak: Nicolae Ceauşescu – Rumänien, , Idi Amin – Uganda, Radovan Karadžić – Serbien.

A N T E C K N AT

JEANDER

215

Fortsättning följer...

www.jeander.com 216

A N T E C K N AT

JEANDER

A N T E C K N AT

JEANDER

217

– under 60 år med bild och ord

"Jag har alltid ritat “gubbar”. När jag var liten drömde jag om en framtid där jag fick använda papper och penna." Jan-Erik Ander

Jan-Erik Ander

FOTO: GUSTAV KAISER

Fritidstecknare, kreativ chef på informationsföretaget Kreab Gavin Anderson worldwide. Jan-Erik Ander, signaturen JEANDER, är utbildad på Konstfack och har tecknat som hobby i stort sett hela livet. Hans politiska teckningar och karikatyrer har bl a publicerats i Norrköpings Tidningar, Östgöta Correspondenten, Moderat Debatt, Medborgaren och Svenska Dagbladet samt i ett stort antal landsortstidningar genom Svenska Nyhetsbyrån. I den här boken har Jan-Erik samlat över 1 000 teckningar som han ritat under åren. De flesta är karikatyrer och politiska satirer. Teckningarna har varvats med personliga kommentarer.

LEXIVISION ISBN: 91- 606-0017-9