TECKNAT
A N T E C K N AT
JEANDER
219
A N T E C K N AT
JEANDER
217
TECKNAT
LEXIVISION
2
A N T E C K N AT
JEANDER
A N T E C K N AT
JEANDER
3
130 143145 147148 133 134135 136 138 139 140 141 127 128 132 142 126 143 122 137 123 144 126 131 121 113 114 118 119 120 124 111 125 117 107 109 112 105 116 106 108 115 104 88 89 90 91 97 98 99 95 110 96 92 101 103 87 100 93 94 102 75 72 77 78 80 81 86 73 74 83 85 79 76 82 71 67 84 65 66 69 68 64 63 56 53 54 70 57 50 51 52 55 48 58 59 60 61 49 38 34 62 36 35 37 40 39 22 25 41 42 24 45 21 43 47 29 23 18 19 44 26 27 28 20 46 30 5 32 8 9 31 4 10 1 33 2 11 15 12 7 13 3 6 16 17 14
FöregĂ„ende uppslag: Mina modeller â de flesta statschefer 1 Tayyip Erdogan, PM Turkiet 2 Harold Wilson, fd PM, Storbritannien 3 Michelle Bachelet, fd president Chile 4 Cristina Kirchner, president Argentina 5 Nestor Kirchner, fd president Argentina 6 Sebastian Piniera, president Chile 7 Yasser Arafat, fd president Palestina 8 Bill Clinton, fd president USA 9 Kevin Rudd, PM Australien 10 Nikita Chrusjtjov, regeringschef Sovietunionen 11 Deng Xiaoping, fd Kina 12 Boris Jeltsin, fd president Ryssland 13 Elisabeth ll, drottning Storbritannien 14 Pol Pot (Salth Sar) fd regeringschef Kambodja 15 Vladimir Putin, fd president Ryssland 16 Mao Zedong, fd president Kina 17 Nikolaus Sarkosy, president Frankrike 18 Hosni Mubarak, president Egypten 19 Margret Thatcher, fd PM Storbritannien 20 James Callaghan, fd PM Storbritannien 21 Edward Heath, fd PM Storbritannien 22 Konrad Adenauer, fd förbundskansler V-Tyskland 23 Lulu da Silva, fd president Brasilien 24 John Major, fd PM Storbritannien 25 Harold Macmillan, fd PM Storbritannien 26 Lech Kaczinsky, fd president Polen 27 Jaroslaw Kaczinsky, fd PM Polen 28 Fredrik Reinfeldt, statsminister Sverige 29 Mahmoud Ahmadinejad, president Iran 30 John F Kennedy, fd president USA 31 Dmitry Medvedev, president Ryssland 32 Angela Merkel, förbundskansler Tyskland 33 Georg W Bush, fd president USA 34 Tarja Halonen, president Finland 35 Richard Nixon, fd President USA 36 Torbjörn FĂ€lldin, fd statsminister Sverige 37 Jiang Zemin, fd president Kina 38 Barack Obama, president USA 39 Hu Jintao, president Kina 40 Georgi Malenkov, fd regeringschef Soviet 41 Manmohan Singh, PM Indien 42 Silvio Berlusconi, PM Italien 43 Kim Jong Il, ledare Nord Korea 44 Slobodan Milosovic, fd president Jugoslavien 45 Julia Gillard, PM Australia 46 Robert Mugabe, president Zimbabwe 47 Vaslav Claus, president Tjeckien 48 Tony Blair, fd PM Storbritannien 49 JosĂ© Luis Zapatero, PM Spanien 50 Golda Meir, fd PM Israel
4
51 Mahmoud Abbas, president Palestina 52 Hua Guofeng, fd PM Kina 53 Hamid Karzai, president Afghanistan 54 Michail Gorbatjov, fd president Sovjetunionen 55 VĂĄclav Havel, fd president Tjeckoslovakien 56 Romano Prodi, konseljpresident Italien 57 Leonid Bresjnew, fd "ledare" Sovjetunionen 58 Herman van Rumpoj, president EU 59 JosĂ© MarĂa Aznar, fd PM Spanien 60 Willy Brandt, fd bundeskansler V-Tyskland 61 Ariel Sharon, fd PM Israel 62 Olof Palme, fd statsminister Sverige 63 Winston Churchill, fd PM Storbritannien 64 Adolf Hitler, fd rikskansler, Tyskland 65 Carl Bildt, fd statsminister Sverige 66 Gordon Brown, fd PM Storbritannien 67 Valery Giscard dÂŽEstaing, fd president Frankrike 68 Tage Erlander, fd statsminister Sverige 69 BĂŒlent Ecevit, fd PM Turkiet 70 PĂ„ven Benedictus XVI 71 MĂĄrio Soares, fd president Portugal 72 Erich Honecker, fd statsöverhuvud Ăsttyskland 71 Walter Ulbricht, fd statsöverhuvud Ăsttyskland 74 Hugo Chavez, president Venezuela 75 Einar Gerardsen, fd statsminister Norge 76 Gamal Abdul Nasser, fd president Egypten 77 Abolhassan Banisadre, fd president Iran 78 Idi Amin, fd president Uganda 79 Hussein, fd kung av Jordanien 80 Dwight Eisenhower, fd president USA 81 Helmut Schmidt, fd förbundskansler V-Tyskland 82 Ludvig Erhard, fd förbundskansler V-Tyskland 83 Lyndon Johnson, fd president USA 84 François Mitterrand, fd president Frankrike 85 George Pompidou, fd president Frankrike 86 Wojciech Jaruzelski, fd president Polen 87 SĂŒleyman Demirel, fd PM Turkiet 88 Nicolae CeauĆescu, fd president RumĂ€nien 89 Pierre Trudeau, fd PM Canada 90 Urhu Kekkonen, fd president Finland 91 Saddam Hussein, fd president Irak 92 Yukio Hatamoto, fd PM Japan 93 Ewo Morales, president Bolivia 94 Aleksej Kosygin, fd regeringschef Sovietunionen 95 Abdullah Al Saud, kung Saudiarabien 96 Lech WaĆÄsa, fd president Polen 97 Tjernenkov, fd regeringschef Sovietunionen 98 Jurij Andropov, fd regeringschef Sovjetunionen 99 Raul Alfonsin, fd president Argentina
100 Indira Gandhi, fd PM Indien 101 Gerhard Schröder, fd förbundskansler VĂ€sttyskland 102 Franscisco Franco, fd statschef Spanien 103 Jaques Chirac, fd president Frankrike 104 Brian Mulroney, fd PM Canada 105 KĂ„re Willoch, fd statsminister Norge 106 Chou en Lai, fd PM China 107 Juan Peron, fd president Argentina 108 Mari Kiviniemi, statsminister Finland 109 Gro Harlem Brundtland, fd statsminister Norge 110 Jimmy Carter, fd president USA 111 Ehud Olmert, fd PM Israel 112 Josef Stalin, fd regeringschef Sovjetunionen 113 Menachem Begin, fd PM Israel 114 Helmut Kohl, fd förbundskansler Tyskland 115 Felipe GonzĂĄles, fd PM Spanien 116 Charles de Gaulle, fd president Frankrike 117 Ronald Reagan, fd president USA 118 Egon Krenz, fd statschef Ăsttyskland 119 Aldo Moro, fd PM Italien 120 Clement Attle, fd PM Storbritannien 121 Tryggve Bratteli, fd statsminister Norge 122 Augusto Pinochet, fd president Chile 123 Nelson Mandela, fd president Sydafrika 124 Göran Persson, fd statsminister Sverige 125 Benito Mussolini, fd PM Italien 126 Alexander Douglas Home, fd PM Storbritannien 127 Anthony Eden, fd PM Storbritannien 128 JunichirĆ Koizumi, fd PM Japan 129 David Cameron, PM Storbritannien 130 Fidel Castro, fd president Kuba 131 Pieter Willem Botha, fd president Sydafrika 132 Ruhollah Khomeini, fd ayatolla, politisk ledare Iran 133 Kurt Georg Kiesinger, fd förbundskansler V-tyskland 134 Makarios III, fd biskop, president Cypern 135 Mauno Koivisto, fd president Finland 133 Paul Martin, fd PM Canada 137 Bettino Craxi, fd PM Italien 138 Daniel Ortega, president Nicaragua 139 Willi Stoph, fd regeringschef Ăsttyskland 140 Laura Chinchilla Miranda, president Costa Rica 141 Muhammar Khadaffi, ledare Libyen 142 Josip Broz Tito, fd president Jugoslavien 143 Foug Rasmusen, fd statsminister Danmark 144 Dilma Rousseff, president Brazil 145 Gerald Ford, fd president USA 146 Ancker Jörgensen, fd statsminister Danmark 147 Radovan KaradĆŸiÄ, fd ledare utbrytarregionen Republika Srpska. 148 Georg Bush d Ă€, fd president USA
A N T E C K N AT
JEANDER
InnehÄll
Förord 7
Pomperipossavalet -76
115
Jag har ritat sÄ lÀnge jag minns
Borgerlig regering efter 40 Ă„r
119
Pockettidningen Opinion
123 124
9
60-talet 11 En dröm gĂ„r i uppfyllelse â Eskilstunakuriren
16
Riksdagsvalet 1979
I Norrköpings Tidningar blev hobbyn allvar
20
80-talet 125
De flesta skisserna blev reportage
30
Den nya trepartiregeringen
Ungdomssidan i Norrköpings Tidningar
32
Center/folkpartiregering 128
126
Amerika-resa 35
Energi â ödesfrĂ„ga pĂ„ 1980-talet
Ăstgöta Correspondenten â hĂ€r fick jag rita det mesta 38
Restauratören 132
Reportage pĂ„ dagarna â illustrationer pĂ„ kvĂ€llarna 44
Lidman Information â ett nytt Kreabföretag
Text och bild i samma teckning
48
Blandat 138
Correns barnbilaga â Bytingen
52
Kampen mot löntagarfonderna
148
Första kunderna i reklambranschen
54
NĂ€ringslivet i karikatyrer
150
Gymnasistbladet â bĂ€ttre skola Ă€n gymnasiet
56
Svenska Dagbladets ledarsida
158
Första stora företagskunderna
60
Skandalvalet 1988
162
Min militÀra karriÀr blev kort
62
Kreativ Kommunikation
166
Konstfack under kulturrevolutionen
66
90-talet 167
Experiment och fantasiteckningar
68
Valen 1991 och 1994
170
Pol posters â propaganda frĂ„n Ăstergötland
70
Lexivision â sex spĂ€nnande Ă„r
174
70-talet 75
130 136
2000-talet 181
Moderata Ungdomsförbundet
76
2000-talet â med datorns hjĂ€lp
182
I Moderat Debatt tog vi ut svÀngarna ordentligt
78
Tredje SprÄket
183
Valet 1970
82
100 Ă„rs jubileum med karikatyrer
184
NĂ€sta tidning var Medborgaren
84
Storpolitik
188
MÄnga kurser för Medborgarskolan
90
Politiken efter sekelskiftet
191
Svenska NyhetsbyrĂ„n â hela Sverige som marknad 94
Terror ett stÀndigt hot
195
NĂ„diga luntan â största projektet varje Ă„r
98
(s)-mÀrkt
198
Företagare pĂ„ heltid â starten av Kreab
104
Alliansen
200
Samarbete med Disney
108
Valet 2010
205
Knep och knÄp
109
Utan politiker â inga politiska satirer
211
Politik â inte bara ord
110
DjÀvulens lakejer
215
Maktapparaten 114
A N T E C K N AT
JEANDER
5
De flesta teckningarna har tidigare varit publicerade i bl a Eskilstuna Kuriren, Norrköpings Tidningar, Ăstgöta Correspondenten, Moderat Debatt, Medborgaren, Svenska Dagbladet, samt genom Svenska NyhetsbyrĂ„n i ett stort antal landsortstidningar samt i böcker, broschyrer och pĂ„ min hemsida www.jeander.com. MĂ„nga av teckningarna finns ocksĂ„ med i böckerna: Politik â inte bara ord, Jan-Erik Ander, Horisont 1971 Streck och plumpar, Jan-Erik Ander och Bo Ekegren, Kreab 1977 Svart pĂ„ vitt, Jan-Erik Ander, Kreab 1984 100 Ă„rs moderata politiker, Jan-Erik Ander, Lexivision i samarbete med Moderaterna 2004
Text, bild och form: Jan-Erik Ander jeander@jeander.com Utgiven av: Lexivision/AB Television Copyright: Jan-Erik Ander/ABTelevision Tryck: Trosa Tryckeri www.jeander.com ISBN: 91- 606-0017-9
6
A N T E C K N AT
JEANDER
Förord
TECKNAT
â under 60 Ă„r med bild och ord Det började med att jag skulle stĂ€da nĂ„gra gamla lĂ„dor med tusentals teckningar som jag sparat. MĂ„nga av dem hade jag glömt bort. Jag började sortera bilderna och skannade in nĂ„gra stycken. Det slutade med den hĂ€r boken. De bilder som jag tagit med har jag inte valt för att det Ă€r nĂ„gra konstnĂ€rliga mĂ€sterverk utan för att de pĂ„ nĂ„got sett speglar den tid de Ă€r gjorda i eller för att de Ă€r förknippade med speciella hĂ€ndelser. De flesta Ă€r politiska teckningar â nĂ„got som förekommer ganska sparsamt i dagens Sverige. Den tecknade bilden fĂ„r ofta ge plats Ă„t fotografiet, samtidigt som utrymmet minskat nĂ€r tidningarna halverat sina format. NĂ€r man blĂ€ddrar i gamla teckningar, kĂ€nns det som den politiska satiren alltid Ă€r lika aktuell Ă€ven om aktörerna Ă€ndras. Och pĂ„ vissa omrĂ„den t ex miljön har det hĂ€nt vĂ€ldigt lite. Trots att jag hittat tusentals teckningar vet jag att mĂ„nga original har försvunnit, slĂ€ngts, getts bort eller blivit kvar i tidningarnas arkiv.
Stockholm, december 2010
Jan-Erik Ander
A N T E C K N AT
JEANDER
7
Tidiga teckningar. Mamma har alltid klippt ur och samlat mina teckningar. Hon klistrade in dem i mitt album. Jag var tvì± och ett halvt ì± r.
8
A N T E C K N AT
JEANDER
âJag har ritat sĂ„ lĂ€nge jag minns" Jag har alltid ritat âgubbarâ. NĂ€r jag var liten drömde jag om en framtid dĂ€r jag fick anvĂ€nda papper och penna. Men exakt vad som skulle tecknas hade jag inte klart för mig. Jag var till att börja med övertygad om att jag skulle Ă€gna livet Ă„t att rita hus. Morfar var byggmĂ€stare. Han ritade hus och kakelugnar. NĂ„gra andra yrken dĂ€r man fick teckna kĂ€nde jag inte till. AlltsĂ„ skulle jag bli arkitekt.
MilitÀrfordon 1952 MiltitÀrfordon passerar utanför vÄrt fönster pÄ LandsvÀgsgatan i Sparreholm. Mamma skickade in teckningen till Norrköpings Tidningar.
Den hÀr teckningen frÄn Norrköpings Tidningar i januari 1952 beskriver hur jag tror det sÄg ut innan det fanns bussar... TvÄ motiv frÄn början av 1949. Ett hus och min pappa med glasögon.
FrÄn början⊠Det Àr lika bra att ta historien frÄn början. Jag föddes i april 1946 pÄ AllmÀnna BB i Norrköping. Pappa var kamrer pÄ Holmens Bruk och mamma var hemma och tog hand om mig. NÀr jag var fem Är gammal fick pappa förflyttning och hela familjen flyttade till sörmlandsidyllen Sparreholm. Vi bodde i ett litet hus vid LandsvÀgsgatan. Jag fick snabbt ett antal jÀmnÄriga lekkamrater. En femÄring kunde jag inte hamnat pÄ ett bÀttre stÀlle.
Prisbelönt teckning ur tidningen Röster i Radio. Jag var 6 Är, fick diplom och "rÀtt att kalla mig MÄlar-Sven".
A N T E C K N AT
JEANDER
...och den hĂ€r frĂ„n februari samma Ă„r visar â kung, drottning och "lillprins". Jag fick "Veckans 3 kronor" för den.
Skolan Jag började pĂ„ Ekbackens smĂ„skola som lĂ„g alldeles i nĂ€rheten. Min första lĂ€rarinna var fröken Cederholm. Och efter tvĂ„ Ă„r var det dags att gĂ„ vidare till "storskolan". I samma veva flyttade familjen till LundĂ„s â ett hus som lĂ„g granne med skolan. Teckning var mitt favoritĂ€mne och jag ritade gubbar nĂ€r jag kom Ă„t och för den delen ocksĂ„ dĂ€r jag kom Ă„t. Det resulterade i att jag klottrade i lĂ€roböckerna och ritade gubbar sĂ„ fort jag hittade en vit yta. Med hemanmĂ€rkning som resultat. Förutom att teckna Ă€gnade jag mig Ă„t min modelljĂ€rnvĂ€g och patrullen Falken i scouterna. Efter de fem första Ă„ren i skolan var det dags att börja i realskolan â 1958. NĂ„gon sĂ„dan fanns inte i Sparreholm. Jag fick Ă„ka buss en mil till Malmköping.
En tidig karikatyr. Farbror Ivan â Ivan Lindahl â min lĂ€rare i folkskolan. Rektor och god vĂ€n till familjen.
9
Lucia 1954 I mammas lĂ„dor hittade jag de hĂ€r teckningarna frĂ„n andra klass i smĂ„skolan. I skolan var det krita och vattenfĂ€rg som gĂ€llde. Vi fick rita pĂ„ grĂ„tt papper. Ofta handlade lektionerna om att rita av nĂ„got som ingick i utbildningen â hĂ€r de fyra sĂ€desslagen.
Polis med hund Jag har alltid tyckt om att texta, men i skolan fick vi lÀra oss skrivstil. HÀr ett illustrerat brev till mormor, morfar och moster MÀrtha. Det var spÀnnande med poliser. Polisbilen ritade jag nÄgon gÄng mitten av 1950-talet.
Bilkavalkad 1959 Den första teckningen jag hittat med "politiskt" motiv.Bilarna har fÄtt politiska fronter. Den franska Charles bÀr drag av president de Gaulle. SlÀpet Àr Alger efter Algerietkrisen. Nikita Chrusjtjov kÀnd för sina skodunkningar i FN Àr bil nr tvÄ och till sist svenska centerbilen Hedlund.
PÄ hajk SÄ hÀr detaljerat beskrev jag en hajk med scouterna. Alla som var med finns avritade och namngivna. Teckningen Àr troligtvis frÄn 1957.
10
A N T E C K N AT
JEANDER
60-talet Berlinmuren byggs
Kubakrisen hotar freden Beatles slÄr igenom Kennedy mördas
Högertrafik i Sverige
Apollo 11 landar pÄ mÄnen
A N T E C K N AT
JEANDER
11
Realskolan i Malmköping Efter folkskolan var det dags att börja i realskolan i Malmköping, ca en mil frÄn Sparreholm. Vi Äkte buss till skolan. Vissa dagar slutade vi tidigare och var tvungna att vÀnta pÄ bussen. SÄdana dagar valde vi att cykla. Kunde vi komma hem 10 minuter tidigare sÄ var det en sport att slÄ bussen. PÄ den hÀr tiden gick man i skolan Àven pÄ lördagarna. DÄ slutade vi tidigare och ingen skolmat serverades istÀllet gick vi till korvkiosken och köpte grillat bröd med senap för 10 öre.
Inspiration
Skyltar och plakat Under Ären har jag ritat mÀngder med olika typer av affischer och anslag. Den hÀr Àr frÄn klass 34:s julfest 1961.
NĂ€r jag gick i realskolan hittade jag en annons för en korrespondentkurs i teckning. Tack vare kursen â Ă ke Skiölds â Svart och vitt, fick jag upp ögonen för det som kallas tidningsteckning. Jag blev fascinerad av Rit-Olas snabba och trĂ€ffsĂ€kra skisser, Edward Lindahls politiska satirer och Margareta Sylwans lĂ€tta reportagepenna. Att vara tecknare mĂ„ste vara ett drömjobb. Jag började rita det mesta, karikatyrer, reportage och politik. Eftersom jag var totalt ointresserad av sport blev det inga sportteckningar Ă€ven om Tecknar Anders, Rit Ola och Georg Beverloo var nĂ„gra av mina tecknande favoriter.
Södermanlands Nyheter vÄren 1961.
Jag försökte sÀlja teckningarna till lokalpressen med dÄligt resultat. Jag fick visserligen en teckning utstÀlld i tidningens fönster, men inte förrÀn julen 1962 lossnade det pÄ allvar.
Papper och penna följde alltid medâŠ
Den hĂ€r teckningen â frĂ„n idrottstĂ€vling 22 september 1961 â hamnade inte i tidningen, men vĂ€l i Eskilstuna-Kurirens skyltfönster.
12
A N T E C K N AT
JEANDER
Snabbtecknare Julfest i text och bild HÀr en beskrivningen av klassens julfest frÄn december 1961.
PÄ TV hade jag sett tecknare som ritade snabbt för publik. NÄgot som mÄste prövas.
Tre lÀrarkarikatyrer... Den hÀr karikatyren av rektor Nordin vid Samrealskolan i Malmköping Àr tydligt inspirerad av Einar Nermans rena teckningsstil.
I samband med skolavslutningen 1961 gick min lÀrarinna i tyska Anna Zachrisson i pension. Det resulterade i den hÀr kommentaren i skissboken.
I engelska hade vi Svante PÄhlsson, Àven kallad PÄlle.
A N T E C K N AT
JEANDER
13
TV inspirerade⊠Vi hade nyligen skaffat TV. Nu kunde jag fĂ„ motiven rakt in i vardagsrummet. 10 000-kronors frĂ„gan var ett populĂ€rt TV-program med Bengt Feldreich som programledare. Skisserna Ă€r frĂ„n 1961. 15 Ă„r senare trĂ€ffade jag Bengt vid en videoinspelning. Vi hade engagerat honom som intervjuare i en inspelning till Svenska Arbetsgivareföreningen. Den producent som vi anlitat arbetade pĂ„ Sveriges Radio och fick nĂ„gra timmar före inspelningen "freelanceförbud". Vad göra? Bengt gav mig en snabblektion. Panorera â horisontellt och tilta â vertikalt. Efter en kort lektion var det dags för mig att producera min första "video". PĂ„ den tiden spelades hela programmet in i en följd. Tekniken medgav inte att man redigerade i efterhand. Jag var inte lite nervös â men det blev ett kassettband â video â trots allt.
Mitt skissblock fanns alltid till hands och jag passade pÄ att rita av det mesta. Familjen Flinta var ett av de populÀraste barnprogrammen i Svensk TVs barndom. Ovan en Flintateckning frÄn mitt skissblock och till höger en teckning som jag skickade in till Bildjournalen.
1962 fick jag höra talas om nÄgot som hette "skrapkartong". Motivets vita ytor skrapades fram.
Serier har alltid fascinerat...
Bildjournalen
De hÀr Ären experimenterade jag med det mesta. HÀr ett försök att rita en egen serie, 1963.
Gustav VI Adolf 80 Ă„r Ur skissblocket, 1962.
14
A N T E C K N AT
JEANDER
Tysklandssemester med skissblocket 1962 Sommaren 1962 Äkte jag med mamma och pappa pÄ en bilresa till Tyskland. Naturligtvis följde skissblocket med. Jag noterade det mesta.
VÀxter Hilpertsal vid floden Murg Skrapkartong var perfekt för att rita korsvirkeshus.
I trÀdgÄrden hos vÄra tyska bekanta vÀxte andra vÀxter Àn vad jag var van vid. Valnötter, fikon och persikor.
Nussdorf Korsvirkeshus var tacksamma motiv i svart-vitt.
Fest pÄ floden Rhen A N T E C K N AT
JEANDER
Vinodling. I mitt skissblock skrev jag upp alla fakta om odlingarna och vinskörden. 15
En dröm gĂ„r i uppfyllelse â bilderna hamnade i tidningen NĂ€r Eskilstuna Kuriren 1962 utlyste en teckningstĂ€vling om julen ritade jag politiska tomtar. Teckningen fick första pris och publicerades. Priset inspirerade och nĂ€r jag fick frĂ„gan om jag ville rita i tidningen var det inte svĂ„rt att svara ja. Redan i januari publicerades min första politiska teckning i Eskilstuna Kuriren. Temat var den dĂ„ aktuella Kongokrisen. Jag fick hela 10 kronor för teckningen och var övertygad om att min försörjning för resten av livet var fixad.
Politiska jultomtar Min första publicerade karikatyrteckning i Eskilstuna Kuriren förestÀllde den tidens politiska jultomtar med ett antal tveksamma klappar.
EK-tecknare DÄtidens tidningstryck krÀvde stora kontraster och kraftiga linjer...
Det började med en tÀvling Lagom till jul 1962 utlyste Eskilstuna Kuriren en teckningstÀvling. Mina politiska gubbar blev uppmÀrksammade och framför allt publicerade.
16
Kommunsammanslagning KommunalnÀmnden i Malmköping uppvaktar inrikesministern. Kommunsammanslagningen mellan Flen, Malmköping och Sparreholm inspirerade till ett antal lokala teckningar.
A N T E C K N AT
JEANDER
Första bestÀllda uppdraget Den 16 januari 1963 fick jag mitt första bestÀllningsuppdrag frÄn Eskilstuna Kuriren. Jag skulle bevaka ett fullmÀktigesammantrÀde i Sparreholm.
Pendeln - första politiska teckningen Min första politiska teckning publicerades i Eskilstuna Kuriren, 17 januari 1963. Den handlade om Kongokrisen.
Jag hade aldrig ritat den hÀr typen av teckningar tidigare. Det var nÄgot helt annorlunda Àn att enbart sitta hemma och rita roliga gubbar. Jag var rejÀlt nervös. Det var med spÀnning jag sprang ut till brevlÄdan och hÀmtade tidningen morgonen dÀrpÄ.
Vibyholms slott ska rustas upp Den notisen blev upphov till det hÀr reportaget.
Ett lokalt sörmlÀndskt harem A N T E C K N AT
JEANDER
17
Skolloven tillbringade vi i Vetlanda Ănda sedan jag var riktigt liten tillbringade jag och min syster helger och lov hos min morfar och mormor i Vetlanda. Ăven hĂ€r fanns naturligtvis en lokaltidning. Redaktör Arne Jakobsson pĂ„ Vetlandaposten fick tidigt besök av mig och en bunt teckningar. Nu fick jag en tidning att teckna i Ă€ven under loven. NĂ€r Arne frĂ„gade mig om jag var nöjd med 50 kr teckningen var lyckan fullstĂ€ndig. Mitt honorar i Eskilstuna Kuriren lĂ„g pĂ„ 5 - 10 kr teckningen. I Vetlanda ritade jag mig genom staden. Det fanns inte en park eller badplats som inte fick besök under mina lov. Jag fick Ă€ven bestĂ€llningar. Det handlade om det mesta, frĂ„n att rita av nya stadshuset, till att illustrera en artikel om den gamla kreatursmarknaden. Jag har under Ă„ren inte haft nĂ„gon kontakt med Vetlanda och blev mycket hĂ€pen nĂ€r Arne 2007 â cirka 50 Ă„r senare â ringde och berĂ€ttade att han hittat nĂ„gra av mina gamla teckningar och blev intresserad av att veta "vad det blev av mig" och vad jag gjort sedan dess. Arne sjĂ€lv var dĂ„ nĂ€rmare 90 Ă„r och pensionerad sedan mĂ„nga Ă„r tillbaka. Han har Ă€gnat mycket tid Ă„t att skriva Vetlandas historia. Sportlov Teckningen â inspirerad av Bertil Almqvists "Tapeter" pĂ„ Aftonbladets baksida â blev min första teckning i Vetlandaposten..
Omdebatterat stadshus Som mÄnga andra stÀder drabbades Vetlanda av rivningshysterin. Planerna pÄ att bygga ett nytt stadshus fick mig att rita de hÀr teckningarna 1963 och 1964.
18
A N T E C K N AT
JEANDER
Dags för grĂ„a mössan... Flaskhals i Malmköping Den hĂ€r teckningen var införd i Eskilstuna Kuriren 1963. Jag var upprörd över den smala genomfarten genom köpingen. SĂ„ hĂ€r efterĂ„t â med facit i hand â vet vi att det dröjde Ă€nda till 2007 innan den nya förbifarten utanför Malmköping blev klar.
Realexamen firades pĂ„ mindre orter med ungefĂ€r samma pompa och stĂ„t som studentexamen. HemfĂ€rd med lövad skrinda och stort kalas. NĂ€stan omedelbart efter examen flyttade pappa och jag till ett hyrt rum i Norrköping. Den sommaren jobbade jag pĂ„ Ăstgötabanken och pĂ„ kvĂ€llarna försökte vi fĂ„ ordning pĂ„ trĂ€dgĂ„rden till vĂ„rt blivande hus i Söderköping.
Flytten till Söderköping öppnade nya möjligheter... Flytten frÄn Sparreholm PÄ hösten efter min realexamen flyttade familjen till Söderköping. Jag började pÄ Högre AllmÀnna LÀroverket i Norrköping, som det sÄ vackert hette innan skolan bytte namn till De Geerskolan.
Söderköping Tyketorpsgatan 54 blev vÄrt nya hem.
A N T E C K N AT
JEANDER
19
I Norrköpings Tidningar blev hobbyn allvar... NĂ€r familjen 1963 flyttade till Söderköping tog jag med mig ett antal bilder och gick upp till dĂ„varande politiske redaktören pĂ„ Norrköpings Tidningar* â Gunnar Henriksson. Jag fick omedelbart börja rita politik. Ibland fick jag ett tema frĂ„n redaktionen â men för det mesta hade jag helt fria hĂ€nder. Jag tyckte att bĂ„de inrikes- och utrikespolitik var lika spĂ€nnande. Efter skolan skaffade jag inspiration till morgondagens teckning genom att besöka Norrköpings Tidningars arkiv eller lĂ€sa dagens tidningar i stadsbiblioteket.
Tekniken styrde
Gubben i lÄdan Konflikten mellan Ryssland och Kina blev min första teckning i Norrköpings Tidningar.
Inrikespolitik Gunnar Lange
De teckningar som skulle publiceras i Norrköpings Tidningar var under de första Ă„ren enkla och ritade med kraftiga linjer. Alla bilder reproducerades som fotografier och alla tunna linjer slukades av det grova tidningsrastret. De vita ytorna blev grĂ„ och linjerna byggdes upp av ett punktraster med ca 40 linjer per tum â vilket betyder att alla smĂ„ detaljer snabbt försvann. Det enda positiva med systemet var att jag oftast fick stort utrymme och mĂ„nga spalter till mitt förfogande för att man skulle se vad teckningarna förestĂ€llde.
Presstöd
handelsminister 1963
*)
Norrköpings Tidningar hette pĂ„ den tiden Norrköpings Tidningar - Ăstergötlands Dagblad, NT-ĂD.
20
Ulv i fÄraklÀder Presstödet blir i praktiken ett förtÀckt partistöd. A N T E C K N AT
JEANDER
FNs roll pÄ Cypern 1964.
Monarkin â slagpĂ„se
Olof Palme
Republikanska klubben kÀmpade förgÀves, 1966.
HÀr en av mina första karikatyrer, 1964.
Nynazism i Sverige
Kommunalskatten
1964.
Nu kan den vÀl ÀndÄ inte bli högre! Tyckte vi dÄ! 1965.
Regeringen Erlander Femspaltig teckning till Norrköpings Tidningars ledarsida julafton 1965. FrĂ„n vĂ€nster finansminister Gunnar StrĂ€ng, inrikesminister Rune Johansson, utrikesminister Torsten Nilsson, handelsminister Gunnar Lange, statsrĂ„det Ulla Lindström, ecklesiastikminister Ragnar Edenman, justitieminister Herman Kling, statsrĂ„det Olof Palme och tomtefar sjĂ€lv â statsminister Tage Erlander.
A N T E C K N AT
JEANDER
21
Charles de Gaulle â min favoritmodell
Kina
Frankrikes president Charles de Gaulle hade allt en karikatyrtecknare kan önska sig. Personlighet och ett unikt utseende. Det var inte enbart hans enorma nÀsa som var lÀtt att rita. Hela karln var en vandrande karikatyr. Hans sÀtt att uttrycka sig och upptrÀda gjorde honom till alla tecknares favorit. PÄ 70-talet gjorde jag ett antal projekt i Paris. DÄ lÀrde jag kÀnna de Gaulles fd pressekreterare Jaques Coup de Frejac som berÀttade mÄnga roliga historier om sina Är med presidenten.
Kulturrevolution i Kina Rödgardisterna mÄlar Kina rött, 1965.
Frihet i Maos Kina
Favoritmodellen
Mitterands svÄra vÀg
Rösta pÄ mig
En svÄr motstÄndare att besegra i presidentvalet.
President de Gaulle manar Frankrike â La Marianne â att rösta pĂ„ honom.
22
Ballongen
A N T E C K N AT
JEANDER
USA. Presidentval
Vietnamkriget Kriget i Vietnam dominerade nyhetsflödet pÄ 1960-talet.
MÄnga som jobbade för FNL utnyttjades för andra syften, 1966.
PĂ„ svag is Presidentvalet i USA 1963. Barry Goldwater och Lyndon B Johnson.
USAs dollarhjÀlp till Sydvietnam 1965.
Hök och duva USAs president Lyndon B Johnson slits mellan hökar och duvor, 1966.
Barry Gordwater utslagen Lyndon B Johnson omvÀljs till USAs president.
De Gaulle vinner presidentvalet
Fredsaposteln
PÄ kurs bort frÄn Europa
"Ta det lugnt, jag stannar i samma stÀllning", 17 dec 1965. A N T E C K N AT
JEANDER
23
Storpolitik
Opinionen mot regimen i Rhodesia
Afrikansk hygien Sanktioner mot Smiths politik i Rhodesia,1965.
Ekonomiska sanktioner
Val i Norge
Utmanaren Ian Smith utmanar opinionen, 1965.
Borgerlig valseger i Norge
Konflikten Indien â Kina
Indien
Indira Gandhi
Storbritannien
Nyval i England
Engelsk vaktavlösning Harold Wilson blir premiÀrminister i Storbritannien.
24
A N T E C K N AT
JEANDER
FNs hopplösa roll
VĂ€sttysk dragkamp Vem vinner tyska valet â Willy Brandt eller Ludwig Erhard?
Ljuset
Rullar vidare Ludwig Erhard.
En pigg gammal rÀv. Konrad Adenauer vill fortfarande ha ett finger med i tysk politik.
Sovjet
"Luna 9" kraschlandar pÄ mÄnen
Sukarno tappar makten i Indonesien
Förklarande kartor Komplicerade utrikespolitiska skeenden behöver förklaras. Jag ritade mÄnga kartor som beskrev olika hÀndelser och konflikter. HÀr en teckning pÄ Norrköpings Tidningars utlandssida om konflikten mellan Malaysien och Indonesien. 7 sept 1964.
Yttrandefrihet i Sovjet
A N T E C K N AT
JEANDER
25
Svensk avtalsrörelse
Avtalslöst Friarparaden. LÄglönegrupperna uppvaktas.
MÀstermedlaren, förre högerledaren, Jarl Hjalmarsson rycker ut för att medla mellan parterna.
Rond 1 i löneförhandlingarna SAFs Bertil Kugelberg och LOs Arne Geijer knockar varandra i första ronden.
Medlaren Jarl Hjalmarsson försöker medla mellan SAFs Bertil Kugelberg och LOs Arne Geijer.
Motor och trafik Motorsidan i Norrköpings Tidningar skrev om det mesta som hade med trafik och trafikvett att göra. Mina teckningar fick handla om vad jag ville. Bara jag höll mig till Àmnet. Teckningarna skulle vara tre spalter breda. För att fÄ dem tydliga ritade jag dem i 100 procents storlek. Alltid 20 cm höga. Det var vad tidningens klischémaskin klarade av.
26
A N T E C K N AT
JEANDER
TV-skÀggen Som ung var jag förtjust i tidningen MAD och Lasse OŽMÄnssons sjuka humor. NÀr samma humor hamnade i TV-rutan sÄ mÄste det dokumenteras. Resultatet blev den hÀr Rit-Ola inspirerade teckningen. TV-skÀggen sÀndes i fem avsnitt med början i november 1963.
Sockerbagaren
DĂ„ anade jag inte att jag ett antal Ă„r senare skulle göra en bok om mat med Jan-Ăjvind Swahn och att jag skulle bli god vĂ€n och jobba ihop med Ă ke Söderqvist. Se sidorna om Restauratören.
Ett annat av skÀggen var Yngve Gamlin ...
Strutsen Finansminister Gunnar StrÀng blundar för inflationen.
A N T E C K N AT
JEANDER
27
Tecknade reportage â utan tid för skisser Under rĂ€ttegĂ„ngar fĂ„r man teckna â men inte fotografera.
Strömsidan PĂ„ Strömsidan basade Norrköpingsprofilen â Karl-Erik Almered. Karl-Erik tyckte det var kul att vara med och skapa teckningarna. Ofta skrev han korta texter som jag illustrerade och textade som t ex nĂ€r han Ă„kte pĂ„ campingsemester.
Elbilen
POP-konst och OP mönster
Redan pÄ 60-talet började man prata om elbilar som ett alternativ till de bensindrivna fordonen. Naturligtvis var det ett Àmne att skoja om.
SprÄksvÄrigheter i Europa 28
A N T E C K N AT
JEANDER
ZĂ€tas dagsverser Redan nĂ„gra dagar efter att jag börjat rita pĂ„ Norrköpings Tidningars ledarsida introducerades jag för Lennart Anderzon â signaturen "ZĂ€ta" â som skrev dagsverser, kĂ„serier och Tjaddenrevyer. JodĂ„, visst kunde jag fĂ„ rita Ă€ven pĂ„ andra sidor Ă€n ledarsidan.
EWK â en av vĂ„r tids största politiska karikatyrtecknare. SĂ„ kanske har jag EWK att tacka för att jag fick rita pĂ„ andra sidor Ă€n ledarsidan i NT.
"En vers om dagen"
Lennart Anderzon skrev varje dag en vers pĂ„ Strömsidan. Under nĂ„got halvĂ„r illustrerade jag ZĂ€tas dagsverser. Versen var alltid aktuell FrĂ„gan Ă€r om det var pĂ„ mina egna meriter? och slutade med en "knorr". PĂ„ min frĂ„ga hur ZĂ€ta berĂ€ttade för mig att han mĂ„nga Ă„r han kunde vara lika rolig varje dag svarade han tidigare hade refuserat nĂ„gra teckningar frĂ„n en med att öppna översta skrivbordslĂ„dan. Den annan söderköpingsgrabb och nu ville han inte var till bredden fylld med roliga historier och göra om det misstaget. anekdoter som han klippt ur olika tidningar. Tecknaren hette Ewert Karlsson. Han flyttade Klippen förvandlades till oigenkĂ€nnlighet och till Stockholm och slog igenom som signaturen blev med ZĂ€tas briljanta penna repliker i Tjaddens revyer eller inspiration till dagsverser och Tutaryd kĂ„serier i tidningen. Mitt jobb var att rita nĂ„got som kunde passa till dagens vers. NĂ€r det ringde ut till lunchrast i skolan kastade jag mig i bilen och Ă„kte ner till redaktionen. DĂ€r lĂ„g papper och penna och ZĂ€tas vers. Ibland ocksĂ„ ett foto pĂ„ nĂ„gon person som versen handlade om â eller nĂ„got annat som ZĂ€ta misstĂ€nkte att jag behövde som förlaga. NĂ„gon timme senare började eftermiddagens lektioner. Skulle jag hinna fĂ„ i mig nĂ„got Ă€tbart fanns det inte mycket tid att vinka pĂ„. Jag lĂ€rde Tekniken medgav inga detaljer. Lunchrasten var kort. Illustrationerna mig att teckna snabbt, men nĂ„gra konstverk att vara stolt över blev det inte. till dagsverserna mĂ„ste vara enkla.
Miss World
Per Oscarsson
Lasse Holmqvist
Gustaf VI Adolf
A N T E C K N AT
JEANDER
29
Det flesta skisserna blev reportage... Med ritstiftet I Norrköpings Tidningar fick jag göra en lĂ„ng rad "utflykts"-reportage. Det handlade om att ta bilen och Ă„ka ivĂ€g för att hitta nĂ„got trevligt att rita. För mig som nyinflyttad var det ett sĂ€tt att upptĂ€cka Ăstergötland. Jag ritade mig genom Stavsjö, Kila, JönĂ„ker, FinspĂ„ng och andra orter. NĂ„gon gĂ„ng gick turen sĂ„ lĂ„ngt som till Katrineholm. HĂ€r intill nĂ„gra teckningar frĂ„n en resa till SkĂ€rblacka.
Skissblocket fick alltid hĂ€nga med Jag hade alltid med mig skissblocket. MĂ„nga, ja kanske de flesta av skisserna i mitt block, gick att omvandla till reportage eller notiser och skicka in till tidningen. NĂ€r en fĂ„gel hĂ€ckade utanför köksfönstret blev det bild och reportage bĂ„de i NT och Ăstgöta Correspondenten.
De gamla kvarteren Gamla rivningshotade kÄkar har alltid varit tacksamma motiv. Bilden till höger Àr frÄn hörnet S:t Persgatan och Dalgatan i Norrköping som det sÄg ut i början av 1960-talet.
30
A N T E C K N AT
JEANDER
Reportage pÄ hemmaplan Söderköping erbjöd mÄnga trevliga motiv. Mitt teckningsblock fick följa med varje gÄng jag tog en promenad. Kvarteren kring Drothems- och S:t Laurentii kyrkor har jag ritat mÄnga gÄnger.
A N T E C K N AT
JEANDER
31
ButiksrÄttor Teckningen Àr ett inlÀgg mot butiksstölder. NÄgot som var aktuellt redan 1967.
Ungdomssidan i NT-ĂD â av ungdomar för ungdomar En sida i veckan. En redaktion med enbart ungdomar â alla i gymnasieĂ„ldern. Det var ungdomssidan i Norrköpings Tidningar
Ur skissblocket 1964
Gonk
De hÀr figurerna var populÀra och Gonken fick en egen fanclub i tidningen.
32
Vi var nÄgra stycken tidningsintresserade som varje torsdag fick disponera en sida i tidningen för att skriva och rita i stort sett vad vi ville. I redaktionen fanns bl a Kerstin Persdotter, Lilian Emgard och Astrid Flemberg. En av tidningens yngre redaktörer hade till uppgift att hÄlla ett vakande öga över oss. Det var en mycket bra utbildning som vi dessutom fick betalt för. PÄ den tiden trycktes hela tidningen i boktryck. Varje bild mÄste bli en klisché. För mig som arbetade med form var det kul att fÄ hÀnga i sÀtteriet och ombrytningen. Ofta hade jag idéer som "gubbarna" pÄ sÀtteriet hade svÄrt att genomföra. Teknikens utveckling speglas ocksÄ av teckningarnas utförande. 1965 fick Norrköpings Tidningar en ny klischémaskin och linjerna kunde bli fler och tunnare.
Napp. Alla trender i ungdomskulturen snappades upp och resulterade i reportage, 1963. A N T E C K N AT
JEANDER
Seriernas vĂ€rld PĂ„ Ungdomssidan fick vi sjĂ€lva bestĂ€mma vad vi ville skriva och rita om. Serier- och seriefigurer var ett populĂ€rt omrĂ„de. Den 12 maj 1966 var hela sidans tema â seriefigurer. Dagstidningens stora format gjorde att det pĂ„ den tiden gick in mycket pĂ„ en helsida.
Om Äldrandet VÄra seriefigurer hÄller sig evigt unga. jag funderade över hur det skulle gÄ om de Äldrades i samma takt som vi andra.
SERIE KLĂDER SerieklĂ€der Vi hĂ€mtar ofta inspiration frĂ„n vĂ„ra idoler nĂ€r vi vĂ€ljer klĂ€der. Varför inte frĂ„n vĂ„ra serieidoler? SĂ„ hĂ€r skulle det kunna bli om modeskaparna inspirerades av Karl Alfred, Kalle Anka, Familjen Flinta, Knasen eller Dennis.
Ljud i bild Onomatepoetik Àr ett finare ord för ljudhÀrmande ord. Teckningen var en illustration till en artikel jag skrev om seriernas sprÄk. A N T E C K N AT
JEANDER
33
The Beatles Vad betyder tofsar, rosetter och knappar? Konsumentupplysning inför studentexamen. Ungdomssidan i april 1966.
Ett nytt slags popband slog igenom. En av redaktionsmedlemmarna hade hört dem i England. PÄ ungdomssidan tog vi upp fenomenet. Vi var lika fascinerade över gruppens "lÄnga" hÄr som av deras musik. Vi till och med skaffade "lÄnghÄriga" peruker som vi fotograferades i.
Pop topp Illustration om ljudlig popmusik,1963.
Debatten pĂ„ Norrköpings Tidningars ungdomssidaâŠ
Utredning om ny gymnasiereform, 1963.
34
Filmen 491 var det stora debattÀmnet i mars 1964.
InsÀndare om trÀngsel pÄ gymnastiken, 1966.
A N T E C K N AT
JEANDER
Amerikaresa med mĂ„nga reportage Det hela började 1965. Min engelska var inte vad den borde vara. Mamma och pappa tyckte att jag skulle plugga hela sommaren och var beredda att skicka mig till England. Eftersom jag tjĂ€nade pengar pĂ„ mina teckningar beslutade jag mig för att istĂ€llet Ă„ka till USA. ResmĂ„let var inte lika vanligt som idag â mina förĂ€ldrar blev förskrĂ€ckta. LĂ„ng flygresa. Ensam. LĂ„ngt bort. SjĂ€lvklart var jag fascinerad av Ă€ventyret. NĂ€r jag var nio Ă„r hade vi besök av en kusin till min pappa frĂ„n USA, tant Grace â eller som jag dĂ„ trodde â tant GrĂ€s. Hon var dotter till en av farmors syskon som hade utvandrat till USA. Grace var urtypen för amerikanska tanter. En blĂ„grĂ„hĂ„rig dam som jag dĂ„ tyckte var lastgammal. Jag bestĂ€mde mig för att hĂ€lsa pĂ„ Grace och resten av slĂ€kten. Jag var 19 Ă„r. Med nytaget körkort. Grace hade nyligen gĂ„tt i pension och flyttat frĂ„n New York â dĂ€r hon arbetat som koncertpianist â till Portland, i Oregon. DĂ€r hade
hon skaffat en liten lÀgenhet. Hennes vardagsrum fylldes av en Steinwayflygel. Grace var intresserad av det mesta. Med amerikanska mÄtt var hon mycket radikal. I Portland klarar man sig inte utan körkort. AlltsÄ skaffade hon bÄde körkort och bil.
Rundresa Nu ville hon visa mig USA. Vi beslutade att resa till San Francisco. Med vĂ„ra nytagna körkort delade vi pĂ„ körningen. Grace körde pĂ„ landsvĂ€g. Jag fick ta hand om stĂ€derna och all parkering. Att backa var inte GraceÂŽs starkaste sida. För mig var det ett utmĂ€rkt tillfĂ€lle att lĂ€ra kĂ€nna USA och att rita resereportage. Jag hade försĂ€krat mig om att bĂ„de Norrköpings Tidningar och Ăstgöta Correspondenten var intresserade. Jag ritade flitigt och skickade hem teckningar till bĂ„da tidningarna.
Resereportage Resultatet av resan blev ett bra mycket bÀttre betyg i engelska och ett stort antal resereportage.
Skisser frÄn USA Under USA-resan ritade jag flitigt och skickade hem smÄ kortreportage till Strömsidan i Norrköpings Tidningar.
A N T E C K N AT
JEANDER
35
SmÄ episoder
Grace och jag höll kontakt Àven efter min resa. NÀr Grace senare hamnade pÄ Älderdomshem hade hon en fantastisk utsikt och kunde pÄ avstÄnd se Mount St Helen. NÀr vulkanen 1980 fick ett utbrott kunde hon följa förloppet frÄn sitt fönster. Hon skrev och berÀttade om den fantastiska synen. Under min USA-resa besökte jag farmors utvandrade syskons barn och barnbarn pÄ vÀstkusten. Totalt trÀffade jag 65 slÀktingar. MÄnga av dem hade inte trÀffat varann tidigare, men nÀr det kom besök frÄn Sverige stÀllde man upp pÄ picknick i Portland.
Toronto Ăven pĂ„ farfars sida har jag slĂ€kt i Amerika. Hans bror, Joseph, utvandrade till Toronto, dĂ€r han startade Atlas Copco och blev svensk generalkonsul. PĂ„ hemvĂ€gen hĂ€lsade jag pĂ„ hans son och dotter â pappas kusiner. Barbara tog med mig i sin "hundkoja" till Niagarafallen. Resan med den lilla bilen blev en helsida i tidningen Motorföraren under rubriken "Med minibil i USA".
En liten vĂ€rld Efter nĂ„gra dagar i Toronto gick resan vidare för att trĂ€ffa morfars slĂ€kt i Jamestown New York. Morfar hade en bror som utvandrade och blev byggmĂ€stare i Jamestown. Nu trĂ€ffade jag hans Ă€nka och barn â mammas kusiner. Jag blev vĂ€l omhĂ€ndertagen och första kvĂ€llen ordnades en middag. Jag placerades mitt emot pastorn i församlingen som artigt frĂ„gade om min resa. Jag berĂ€ttade var jag varit och nĂ€r jag nĂ€mnde att jag bl a besökt Tacoma i Oregon fick jag frĂ„gan vem jag hĂ€lsat pĂ„ dĂ€r. Jag berĂ€ttade om min farmors slĂ€kt och att dom hette Norton. â JasĂ„, Ă€r du slĂ€kt med Eunice och John blev svaret. â Visst. Det visade sig att pastorn i sin ungdom bott inackorderad hos mina slĂ€ktingar i Tacoma. Han kunde till och med om tala om vad jag fick att Ă€ta nĂ€r jag kom dit. De brukade servera samma mat nĂ€r det kom gĂ€ster. Till saken hör att Tacoma Ă€r en jĂ€ttestad. Snacka om en liten vĂ€rld! PĂ„ hemvĂ€gen passade jag pĂ„ att besöka VĂ€rldsutstĂ€llningen i New York.
Tidningen Motorföraren publicerade den hÀr helsidan om smÄbilar i USA.
36
A N T E C K N AT
JEANDER
Yosemite Valley. Ur Ăstgöta Correspondenten.
JĂ€ttetrĂ€d JĂ€ttetrĂ€den i Redwoodskogarna gjorde ett starkt intryck pĂ„ mig. Den stora teckningen blev en "pennkaka" i Ăstgöta Correspondenten och den lilla i röd/svart publicerades i Lyckoslanten.
Drivved vid Cannon Beach, Oregon A N T E C K N AT
JEANDER
37
Ăstgöta Correspondenten â hĂ€r fick jag rita det mesta
Norrköpings Tidningars granntidning Ăstgöta Correspondenten i Linköping lockade med bĂ€ttre tryck och snart började jag fĂ„ bestĂ€llningar frĂ„n tidningens politiske redaktör Börje Nordström.
Det brittiska lejonet matas
PĂ„ svagt underlag Brittiska valet blev min första teckning i Ăstgöta Correspondenten.
De politiska teckningarna i Ăstgöta Correspondenten handlade bĂ„de om inrikes och utrikespolitik. FrĂ„n och med 1965 frilansade jag Ă„t bĂ„de Corren och NT. Jag fick ofta rita tvĂ„ idĂ©er pĂ„ samma tema. Ăstgötacorren lĂ€mnade varje dag teckningarna till en klischĂ©anstalt som gjorde metallklischĂ©er. Det betydde mycket för mig. Jag kunde rita i vilken teknik jag ville och var inte beroende av att enbart anvĂ€nda grova linjer. Ett utmĂ€rkt tillfĂ€lle att börja experimentera. Chefredaktör pĂ„ Correspondenten var den mycket vĂ€nlige Rune AndhĂ©. PĂ„ den tiden sa man inte du till varandra pĂ„ jobbet. Det tog nĂ„gra veckor innan han lade bort titlarna. PĂ„ Corren fanns det gott om journalister. Varje artikel var vĂ€lskriven och genomarbetad. KorrekturlĂ€sarna kollade det mesta. Det förekom sĂ€llan stavfel eller felstavade namn. Jag minns nĂ€r tidningen hade skrivit ett reportage, dĂ€r min pappa förekom, ringde korrekturet hem pĂ„ kvĂ€llen och frĂ„gade om det skulle vara Ander med eller utan accent över e:et.
26 januari 1965.
Wilson möblerar om och upptÀcker brister i ekonomin
38
Det blir en besk medicin för att ekonomin ska tillfriskna
A N T E C K N AT
JEANDER
Attentat mot rÀttvisan i amerikanska södern
Stopp för fÀrd mot avgrunden
Raskravaller i Alabama
Harald Wilsons svÄra balansakt StÄlsocialisering ett extra svÄrt nummer.
RhodesiafrÄgan fick stort utrymme och jag ritade mÄnga teckningar.
Bojkotten börjar ge resultat
TvĂ„ tidningar â dubbla idĂ©er FrĂ„n och med 1965 jobbade jag bĂ„de Ă„t Norrköpings Tidningar och Ăstgöta Correspondenten. Ibland ville bĂ„da tidningarna ha teckningar pĂ„ samma tema. Det löste jag genom att rita tvĂ„ varianter. SĂ„ hĂ€r kunde det se ut i Corren och NT nĂ€r den nya gymnasieskolan presenterades. NĂ€r jag senare började rita Ă„t Svenska NyhetsbyrĂ„n fungerade det pĂ„ samma sĂ€tt. Tidningar med angrĂ€nsande spridningsomrĂ„de ville inte publicera samma teckningar â Ă„tminstone inte pĂ„ ledarsidan. AlltsĂ„ ritade jag tvĂ„ varianter och alla tidningar kunde anvĂ€nda materialet. Och jag fick dubbelt betalt.
A N T E C K N AT
JEANDER
SnickarglĂ€dje Den nya gymnasiereformen som jag beskrev den i Ăstgöta Correspondenten (vĂ€nstra bilden) 8 feb 1966...
â Den kallas Gymnasieskolan för det Ă€r sĂ„ mĂ„nga linjer pĂ„ samma tavla...
...och i Norrköpings Tidningar, 9 feb 1966 (högra bilden).
39
Affischkriget börjar
Inrikespolitik...
Frankrikes vÀg
Kommer Sverige att bli akterseglat?
De Gaulle, ormtjusaren
Presstödet
Den hjÀlpsamme gÀsten
Det hjÀlper inte att fylla pÄ bensin om bilen har fÄtt punktering.
De Gaulle besöker Canada â till den fransktalande delen av befolkningens glĂ€dje.
â TĂ€nk framĂ„t, ja â dĂ„ Ă€r det vĂ€l bĂ€st att byta regering genast. 23 augusti 1966.
Strejkhot mot SAS
LĂ€rarstrejk
Ska Frankrike lÀmna NATO?
Den tredje parten Att vara eller...
Det var eleverna som drabbades av lÀrarstrejken.
Tage Erlander, 1966.
40
A N T E C K N AT
JEANDER
Upp som en sol... (1968)
Segerherren George Pompidou tar över efter de Gaulle.
Lever Bormann Ànnu? Det ryktades att gamla nazistledare höll sig gömda i Sydamerikas djungler.
Utbrytaren Oro i öststaterna 1967.
10 pinnar muck ĂnsketĂ€nkande inför valet 1968.
TV med fÀrg Kommer kommunikationsminister Palme att bjuda pÄ fÀrggarnerad TV-tÄrta inom kort?
Opinionen mot Vietnam kriget
A N T E C K N AT
JEANDER
41
Sommarjobb pÄ Corren
Konsumentinformation En dagstidning behöver inte bara roliga gubbar och reportage. Lite av spÀnningen med tecknarjobbet var att aldrig veta vad man skulle rita till nÀsta dag. HÀr en varningsvimpel för att bilarna inte ska köra för nÀra cyklisterna.
Det tog inte mĂ„nga veckor innan de flesta redaktionerna pĂ„ tidningen hörde av sig. Och jag blev erbjuden sommarjobb. Corren var en fantastisk miljö för en ung teckare. Det fanns massor att göra och mĂ„nga erfarna och spĂ€nnande kollegor. Luncherna tillbringades pĂ„ Frimurarhotellet â Frimis â dĂ€r stadens journalister trĂ€ffades. Speciellt intressant var det nĂ€r det hĂ€nt nĂ„got âstortâ i trakten â mord eller dylikt â och journalisterna frĂ„n stockholmsdrakarna dök upp och berĂ€ttade om sina resor och upplevelser. Tuffa grabbar
Tidningsklipp
Högertrafik 1967 42
Jobbar man pÄ en mindre tidning fÄr man inte vara frÀmmande för nÄgot. Det hÀnde att redaktionen bestÀllde modeteckningar. Observera tuffingen med cigarettÀndare. SÄ skulle det se ut 1968.
Illustration till kÄseri A N T E C K N AT
JEANDER
Förstasidan â extra stort utrymme
Julafton 1966
DĂ„ och dĂ„, fram för allt i samband med helger, fick jag rita pĂ„ förstasidan â eller sidan tre om man ska vara korrekt. Den riktiga förstasidan var annonssida och innehöll inget redaktionellt material.. Det blev oftast riktigt stora teckningar som tog upp 6 spalter.
A N T E C K N AT
JEANDER
43
Reportage pĂ„ dagarna â illustrationer pĂ„ kvĂ€llarna
Döderhultarens stuga i Oskarshamn.
PĂ„ Ăstgöta Correspondenten fanns tecknaren Lasse Guth â han var den första tecknarkollega jag kom i kontakt med. Lasse försökte lĂ€ra mig att teckna reportage. SjĂ€lv jobbade han med en tunn âRapidografâ penna. Han trollade pĂ„ nolltid fram allt frĂ„n gamla stadsmiljöer till tomtar och troll. Naturligtvis ville jag gĂ„ i Lasse Guths fotspĂ„r. Att vara reportagetecknare mĂ„ste vara drömmen.
Redaktionschefen Dag WallĂ©n insĂ„g inte mina begrĂ€nsningar (och det gjorde inte jag heller) utan skickade mig pĂ„ det ena reportaget efter det andra. Var det mindre hĂ€ndelser fick jag bĂ„de skriva och rita. Skulle det vara större reportage fick jag Ă„ka tillsammans med en journalist. För flera av de Ă€ldre journalistena var jag det perfekta sĂ€llskapet. Eftersom jag hade körkort och tog hand om bilkörandet kunde vi pricka in reportagemĂ„len sĂ„ att vederbörande inte missade lunchen med tillhörande snaps pĂ„ ortens stadshotell. Dagen pĂ„ Corren började med att uppdragen delades ut. Alla redaktioner behövde teckningar. NĂ€r jag kom hem frĂ„n dagens reportage lĂ„g det alltid en hög med 5 â 10 illustrationsuppdrag och vĂ€ntade. Det kunde vara ett kĂ„seri, nĂ„gra kartor, politik, motor eller verser. Det var bara att kasta sig över det hela. Klockan 19.00 var deadline. DĂ„ kom budet frĂ„n klichĂ©anstalten och hĂ€mtade dagens skörd.
Badhuset vid Söderköpings brunn brann ner.
44
A N T E C K N AT
JEANDER
VĂ€tternsand blir flaskor
Lokala reportage Jag besökte de flesta orterna som kunde nĂ„s under en dagsutflykt. Alltid fanns det nĂ„got att rita och skriva om. Resultatet blev ofta "lĂ„nga tvĂ„spaltare"â en slags lokala pennkakor.
Det blev mÄnga reportage. Resan med sandsugaren Björn pÄ VÀttern gjorde jag tillsammans med min blivande hustru Agneta, som dÄ var journalist pÄ Corren. Sandsugaren Björn gick ut varje morgon vid 5-tiden för att fiska upp sand som skulle anvÀndas för att tillverka glas vid ett lokalt glasbruk.
Keps och sportbil! Eftersom jag hade egen bil kunde jag lĂ€tt skickas ivĂ€g pĂ„ olika reportage. SĂ„ hĂ€r kunde jag se ut nĂ€r jag var ute och ritade. Bilen en Triumph Spitfire höll inte ihop sĂ„ lĂ€nge â men det var kul sĂ„ lĂ€nge det varade.
A N T E C K N AT
JEANDER
45
Dagsverser till "lÀtta" sidan Correns dagsverser blev min största experimentverkstad. Jag fick stort utrymme och fria hÀnder. Det blev ett antal dagsverser i veckan och jag gjorde allt för att variera stilen och prova pÄ nya metoder.
Arkeologi
Systrarna vid silverbÀcken
46
A N T E C K N AT
JEANDER
Vid betraktandet av en spindelvì±v Skrapkartong
Lek med ringar
Tage Erlander
Privat klimat
Collage
Akvarell
A N T E C K N AT
JEANDER
Universums medelpunkt
47
Text och bild â i samma teckning Jag har alltid beundrat tecknare som bĂ„de skrev och ritade. Redan tidigt försökte jag mig pĂ„ att vĂ€va samman text och bild. Förebilderna var framför allt Tecknar-Anders, George Beverloo och Rit Ola.
Semesterresor gav inspiration Varje resa gav upphov till nya idéer.
48
Nya företeelser Det var alltid tacksamt att rita om nya företeelser. Korta kjolar, lÄngt hÄr och annat trivialt gav idéer till teckningar.
A N T E C K N AT
JEANDER
SkolfrÄgor Eftersom jag sjÀlv gick i skolan var det naturligt att vÀldigt mÄnga teckningar kretsade kring skolfrÄgor. Den hÀr teckningen bygger pÄ en idé som troligtvis föddes i aulans sittovÀnliga bÀnkar.
Snygga brudar Detalj ur en trafikteckning. Att rita den hĂ€r typen av tjejer idag skulle antagligen betraktas som ytterst sexistiskt. PĂ„ den tiden var det ingen som reagerade. Jo, förresten â jag fick ett brev en gĂ„ng frĂ„n en prĂ€st som klagade pĂ„ att mina tjejer hade för korta kjolar.
Bakom jÀrnridÄn Efter studentexamen Äkte jag och nÄgra kompisar till Bulgarien som just öppnats upp som charterresmÄl.
A N T E C K N AT
JEANDER
Ungdomssidan i Corren Ăven Ăstgöta Correspondenten hade en ungdomssida.
49
Mina pennkakor
I Corren fick jag ofta disponera tre spalter för att rita och berĂ€tta. Det kunde handla om vad som helst. Inför större helger blev teckningarna ibland placerade pĂ„ första sidan. Jag ritade pĂ„sk, midsommar, krĂ€ftkalas, semestrar, Ă„rstider â ja allt som var aktuellt och kunde göras med tvĂ„ till tre dagars framförhĂ„llning.
50
A N T E C K N AT
JEANDER
10/10 1969 A N T E C K N AT
JEANDER
51
Trollen i Vilda VĂ€stern
Correns barnbilaga â Bytingen â en sagovĂ€rld med drakar och troll Bytingen var Ăstgöta Correspondentens barnbilaga. Den trycktes en gĂ„ng i veckan. Bytingen gjordes i John Bauers anda. HĂ€r samlades alla traditionella sagofigurer, troll, drakar, prinsar och prinsessor.
Draken 52
Det var en vÀrld som var oberörd av den politiska debatten i slutet av 60-talet. Som tecknare fick jag rita det mesta. Redaktör för Bytingen var bl a min blivande hustru Agneta och Ia Fischer. BÄda uppmuntrade mig att skriva och rita sagor.
Myran Mats fÄr feriearbete A N T E C K N AT
JEANDER
Pelle Pingvin
SAGA AV JAN-ERIK ANDER
Inte bara teckningar Jag fick ocksĂ„ skriva egna sagor â eller göra "sagopennkakor".
Trollen köper motorcykel A N T E C K N AT
JEANDER
Trollen pÄ maskerad 53
Tecknad fotoreklam Min morbror Sam Fasth drev en liten fotoaffÀr i Vetlanda. Vad var mer naturligt Àn att göra direktreklam till alla hushÄll med hjÀlp av teckningar?
Första kunderna i "reklambranschen" Som ung tecknare var det kul att pröva pĂ„ nya omrĂ„den. Och konstigt nog fanns det gott om bekanta men ocksĂ„ tidningslĂ€sare som behövde roliga gubbar. Logotyper Jochen Pagel â drev trĂ€varuhandel i Oberstaufen i Tyskland. Han hade praktiserat pĂ„ Holmen och var god vĂ€n till familjen. Han och min morbror â fotografen â blev mina första uppdragsgivare nĂ„r det gĂ€llde att rita logotyper.
Offsettryck lÀmpade sig bra till att göra visitkort. Det fick plats mÄnga kort pÄ ett A4 ark. SlÀkt och vÀnner bestÀllde kort med teckningar och karikatyrer.
54
Ănda sedan jag flyttade tiill Söderköping hade jag klart för mig att jag skulle starta nĂ„gon slags reklamstudio nĂ€r jag pluggat fĂ€rdigt. Tidningstecknandet var den bĂ€sta reklam jag kunde fĂ„. Företag och föreningar hörde av sig med olika önskemĂ„l. Jag nappade pĂ„ alla möjligheter att tjĂ€na nĂ„gra kronor. Ăven om jag inte visste nĂ„got om reklam kastade jag mig glatt över alla uppdrag. Mina första reklamuppdrag kom frĂ„n min morbror Sam Fasth som hade en fotoateljĂ© i Vetlanda. Jag ritade hans logotyp, tecknade annonser och broschyrer. NĂ€r det nystartade företaget Fix TrikĂ„fabriker skulle göra reklam pĂ„ Barnens Dag i Söderköping bad vd Liss Surtewall mig att rita skyltar till vagnen i Barnens DagstĂ„get. NĂ€r grönsaksaffĂ€ren behövde göra reklam mĂ„lade jag potatisskyltar. NĂ€r guldsmeden Sture Werneman behövde en Söderköpingsberlock, ritade jag RĂ„dhuset. Inget uppdrag var för för litet. Och de flesta var roliga. Första utlandskunden var en bekant till familjen, Jochen Pagel, som hade en trĂ€agentur i södra Tyskland.
Min första "industrikund" var vĂ„r granne i Söderköping â Jonas Fagerlund â som importerade och sĂ„lde momentnycklar. Jag fick möjlighet att producera produktblad och annonser till olika verkstadstidningar. Det lilla tryckeriet Direkt offset i Norrköping blev min tryckleverantör under mĂ„nga Ă„r. De första tvĂ„ somrarna i Söderköping praktiserade jag pĂ„ Ăstergötlands Enskilda Bank i Norrköping. Skulle jag misslyckas som tecknare kunde jag alltid försöka fĂ„ jobb pĂ„ banken tĂ€nkte jag. Ăven Ăstgötabanken behövde teckningar och det dröjde inte lĂ€nge innan jag fick illustrationsuppdrag frĂ„n huvudkontoret i Linköping.
Bankkontor i USA. Illustration ur ĂEB-nytt 1967.
A N T E C K N AT
JEANDER
TvĂ€ttĂ€kta reklam Hasse Johansson, sotare och kompis frĂ„n Söderköping startade kemtvĂ€tt i Askersund. Hasse avled tyvĂ€rr alltför tidigt â bara nĂ„gon tid efter flytten.
Föreningsaffischer Alla föreningar har mer eller mindre behov av marknadsföring.
Sportens vĂ€rld RamaffĂ€ren Pigalle i Norrköping sĂ„lde mina teckningar med lokala motiv. Företaget sponsrade ocksĂ„ pojkfotbollen i Norrköping. Ăven Norrköpings AllmĂ€nna IdrottssĂ€llskap, NAIS, behövde tecknade affischer.
Offset â den nya tryckmetoden De flesta tryckerier var fortfarande specialiserade pĂ„ boktryck. PĂ„ 60-talet blev offsettrycket allt mer vanligt. Det var perfekt för att Ă„terge mina tecknade produkter. Direkt offset i Norrköping med vd Sven Gabrielsson blev min hovleverantör av trycksaker.
MomentutvÀxlare
VÄr granne, Jonas Fagerlund, importerade och sÄlde momentutvÀxlare. Jag hjÀlpte till med broschyrer och annonser.
A N T E C K N AT
JEANDER
55
Skoltidningen Gymnasistbladet â "bĂ€ttre" skola Ă€n gymnasiet? Under gymnasietiden i Norrköping var jag aktiv â först som tecknare â och senare som redaktör för Högre AllmĂ€nna LĂ€roverkets skoltidning â Gymnasistbladet. RĂ€kan, 1966 Mitt intresse för karikatyrer vĂ€cktes under skoltiden. HĂ€r Ă€r det skolans rektor, Kjell Gunnar Lundholm som drabbades i skoltidningen. Inspirationen till teckningen kom frĂ„n 60-talets trĂ„dsmala stjĂ€rnmannekĂ€ng Jean "RĂ€kan" Shrimpton. Det vĂ€ckte stort jubel nĂ€r jag överlĂ€mnade teckningen till "RĂ€kan" i skolans aula.
För mig var skoltiden ett nödvÀndigt ont. Med nöd och nÀppe hankade jag mig igenom skolan. Det tog nÄgra extra Är. Kanske inte tvÄ Är i varje klass, men tvÄ Är i flera klasser. Jag hade redan dÄ bestÀmt mig för att bli tecknare och hade hela tiden en kÀnsla av att skolan och lÀxorna inkrÀktade för mycket pÄ allt som jag dÄ uppfattade som vÀsentligt. Mycket av mitt engagemang under gymnasietiden gick Ät att skriva och rita Ät Norrköpings Tidningar och skoltidningen Gymnasistbladet. SÄ hÀr efterÄt kan jag se fördelarna. Jag fick tid att prova pÄ jobbet som redaktör och tecknare lÄngt innan det blev dags för utbildning och praktik. En praktisk skola som gjorde att jag efter gymnasiet sjÀlv kunde finansiera mina studier och dessutom tjÀna pengar under studietiden.
Första lÀrarkarikatyrerna pÄ gymnasiet Första Äret jag medverkade i Skoltidningen var 1964. Redaktionen bestod dÄ av Lili-Ann Emgard och Astrid Flemberg. BÄda blev kollegor pÄ ungdomssidan i Norrköpings Tidningar. 1964 trycktes tidningen i boktryck. Först 1965 lade vi om produktionen till offset, det gjorde att det blev samma kostnad för att trycka text som för att trycka bild, nÄgot som gjorde mitt jobb mer intressant. Jag kunde rita pÄ alla sidorna.
56
A N T E C K N AT
JEANDER
Annonserna i tidningen I en skoltidning Ă€r det inte bara text- och bildsidor som ska skrivas och formges. Ăven annonserna mĂ„ste utformas. De flesta annonsörerna gav oss fria hĂ€nder.
Skoltidningen Gymnasistbladet Gymnasistbladets redaktion, Mats Ungerstedt (chefredaktör 1965), jag sjÀlv och Johan André.
Gymnasistbladet FrĂ„n att ha varit en ganska seriös tidning med dikter och kulturartiklar blev tidningen under mina Ă„r pĂ„ skolan mer inriktad mot satir och humor. Tidningens redaktion fanns pĂ„ vinden i nĂ€rheten av musĂ©et. I Gymnasistbladets "arkiv" fanns gamla nummer. De inspirerade mig att Ă„teruppliva den tradition som en av mina företrĂ€dare Albert Engström â infört pĂ„ 1800-talet. Att rita karikatyrer av lĂ€rarna. NĂ„got som var betydligt roligare Ă€n att plugga.
Chefredaktör 1966 var jag chefredaktör för tidningen. Jag tror inte att det funnits nÄgot Är i tidningens historia med sÄ mÄnga teckningar och det var inte bara jag som ritade. Det fanns mÄnga duktiga skolkamrater. Tillsammans fyllde vi tidningen med karikatyrer och roliga gubbar. A N T E C K N AT
JEANDER
Ur Norrköpings Tidningar
57
Soaré pÄ gymnasiet NÀst sista ringarnas soaré var alltid en höjdpunkt. Min roll var att producera inbjudan annonser och program. Samt att vara PR-ansvarig och se till att det blev bra publicitet.
Jag ritade för jÀmnan SÄ hÀr sÄg min tecknande klasskompis Lars Gösta "Pöppe" Forsström mig och min verksamhet.
Examen â till slut Trots att jag sĂ€llan satte skolan i första hand lyckades jag efter ett antal Ă„r ta studenten. HĂ€r ett tack för uppvaktningen... NT-ĂD 9 feb 1966.
60-tals humor
Gymnastiklektion
Alla sidor i tidningen mÄste fyllas. HÀr kom lagret av teckningar vÀl till pass. Det mesta fick plats.
58
A N T E C K N AT
JEANDER
Tacksamma nunor Lektor Gunnar Norling var ett tacksamt karikatyrobjekt...
...liksom skolans rektor Gunnar Lundholm, hÀr i vÀntan pÄ att ta över taburetten frÄn avgÄende rektorn Sörbom. (Sir Bom).
Karikatyrer PÄ 60-talet var en av mina tecknande idoler Bertila, Bertil Almqvist, som varje söndag ritade "PÄ tapeten" pÄ Aftonbladets baksida. Inspirerad av Bertila ritade jag skolans lÀrare pÄ tapeten.
A N T E C K N AT
JEANDER
FRITT EFTER BERTILA
En annan tecknaridol var EWK. Hans Switjodkarikatyrer inspirerade till det hÀr rektorsportrÀttet.
59
Julkort med Holmens Bruks klassiska torn.
Första stora företagskunderna Genom min pappa fick jag kontakt med olika avdelningar och personer pÄ Holmens Bruk.
OlycksfÄgel! Ur en sÀkerhetskampanj 1971.
En av kontakterna var Freddie Hahn som var chef pÄ YFA textil i Norrköping. Under skoltiden illustrerade jag ett antal kurser för textilanstÀllda vid YFA, som lades ner 1970. Det i sin tur resulterade i att jag fick hjÀlpa till att ta fram handledningar till pappersmaskinskötarna pÄ Holmens pappersbruk. För att hantera stora tunga pappersmaskiner krÀvs att man gör rÀtt. Handledningarna till varje maskinskötare behövde bara kopieras upp i nÄgra fÄ exemplar. Man hade tidigare försökt fotografera och med bilder visa olika handgrepp, men det blev inte sÀrskilt tydligt. IstÀllet ritade jag mig pÄ plats igenom alla maskiner och kompletterade det med roliga kommentarer, för att fÄ det lÀsvÀrt och lite lustfyllt.
FriskvÄrd för HolmenanstÀllda Broschyr om mat, motion och hÀlsa.
60
A N T E C K N AT
JEANDER
Handledningar för pappersarbetareâŠ
âŠoch företagskĂ€nnedom för textilarbetare
Pappersbruket behövde stora mĂ€ngder teckningar till olika handledningar. PĂ„ 60-talet lĂ„g alla industrierna mitt inne i Norrköping â ett stenkast frĂ„n gymnasiet, sĂ„ det var lĂ€tt att slinka ner efter skolan och illustrera en handledning.
Kvalitet "Dyrt plagg bra?"
Krav pÄ varan Av en bra syntettrikÄ-vara krÀver man att den inte ska krympa mer Àn 3% efter tre maskintvÀttar.
Ekonomisk information för Facit Ett annat storföretag i regionen var Facit i Ă tvidaberg â som pĂ„ den tiden Ă€nnu var vĂ€rldsledande i sin bransch."Att enkelt förklara komplicerade fakta" var vĂ„r affĂ€rsidĂ© nĂ€r vi 1970 startade Kreab. HĂ€r Ă€r ett försök att nĂ€stan tvĂ„ Ă„r tidigare enkelt förklara Facits resultat för de anstĂ€llda.
A N T E C K N AT
JEANDER
61
Min militĂ€ra karriĂ€r blev kort Jag ryckte in i lumpen â I 4 i Linköping â 1967. Jag skulle bli telefonist och underbefĂ€l. Vi drog kablar och ledning i skogen. Idag â i mobilernas tidevarv â kĂ€nns det ganska meningslöst.
Kungliga LivgrenadjÀrregementet En av mina uppgifter som "malaj" blev att rita en översiktskarta över regementet. Dels som en stor skylt vid entrén, men ocksÄ som en tryckt guide för nyinryckta och besökare.
62
Efter att ha Ă„lat i vattenfyllda diken med 0-gradigt vatten, drabbades jag av lunginflammation. Jag hamnade en lĂ€ngre tid pĂ„ sjukan, halkade efter med utbildningen och skulle hemförlovas â ja det heter sĂ„. Regementets idĂ© var att jag skulle fortsĂ€tta min militĂ€ra âkarriĂ€râ ett Ă„r senare. Det kĂ€ndes inte sĂ€rskilt kul. Ett helt Ă„r bortkastat. Jag vĂ€grade. Som "representant för pressen" hade jag satt mig i en viss respekt â Ă„tminstone inbillade jag mig det. Regementet hotade att hĂ€mta mig pĂ„ sjukan och skjutsa hem mig med polis. Men jag stod pĂ„ mig. Efter ett antal diskussioner blev jag uppkallad till regementchefen överste Widegren som ville lösa konflikten pĂ„ ett fredligt sĂ€tt. Jag skulle fĂ„ bli malaj. â Ander fĂ„r vĂ€lja, sa han. Filmdetaljen, köket eller personalvĂ„rdsexpeditionen. Jag valde
personalvĂ„rden och blev personalvĂ„rdsassistent. Det visade sig vara en nyttig erfarenhet. Jag lĂ€rde mig skriva inlagor pĂ„ byrĂ„kratisvenska och fick ta hand Konsulenten HultgĂ„rd blev min nya chef pĂ„ om vĂ€rnpliktiga med PersonalvĂ„rds expediproblem, dels pĂ„ I 4, tionen. men ocksĂ„ pĂ„ MalmslĂ€tt F 13. Det blev mycket tid över pĂ„ kansliet. Jag hann rita en massa. BĂ„de Ă„t regementet och Ă„t Ăstgöta Correspondenten. Jag ritade skyltar, illustrerade trycksaker och dessutom behövde ĂstgötagrenadjĂ€ren, regementstidningen, illustrationer.
Hej solis! Broschyr till nyinryckta.
A N T E C K N AT
JEANDER
I lumpen hittade jag lÄ€tt material till mina "Pennkakor" i Ä–stgÄĆta Correspondenten.
63
Tillsammans med Lars LindĂ©n drog jag igĂ„ng en personaltidning â Sektionen. Den kom ut som bilaga i regementstidningen, men ocksĂ„ med nĂ„gra fristĂ„ende nummer. NĂ€r det var dags för muck hade jag sĂ„ mycket att göra att jag fortsatte med första repmĂ„naden meddetsamma. Jag blev erbjuden att bli reservare i personaldetaljen â men tackade nej. KarriĂ€ren slutade med att jag fick regementets förtjĂ€nsttecken för mina insatser â som malaj. MĂ„nga Ă„r senare skulle jag ut ur ârullornaâ och in i civilförsvaret. PĂ„ den tiden var jag vd pĂ„ Kreab med mĂ„nga anstĂ€llda och van att ta ansvar för bĂ„de personal och stora kampanjer bĂ„de för moderaterna och för Svenska Arbetsgivareföreningen. Vad skulle kunna passa? Jag intervjuades och föreslog att det borde kanske kunna finnas nĂ„got
Kamrattidningen Sektionen Jag och kompisen Lars-Gunnar Lindén producerade kamrattidningen Sektionen pÄ I 4. Tidningen innehöll allt som var bra att veta i lumpen.
PĂ„ den tiden kunde man skoja om det mesta
64
A N T E C K N AT
JEANDER
att göra som hade med information att göra, eftersom det var det jag tyckte jag kunde bĂ€st. Jag fick dĂ„ svaret att skulle man arbeta med sĂ„ allvarliga saker mĂ„ste man arbeta som journalist â definitivt inte informatör. Efter att ha funderat kom man pĂ„ nĂ„got som skulle passa mig â att informera om hur man sĂ€tter pĂ„ sig gasmask. Jag kunde till och med efter en specialkurs fĂ„ bli chef för en grupp med tre gasmasksinformatörer. Jag konstaterde att jag egentligen var vĂ€ldigt blyg och att jag nog passade bĂ€ttre som en av de dĂ€r tre. SĂ„ blev det pĂ„ papperet. SeÂŽn har jag inte hört nĂ„got mer frĂ„n försvaret â om man bortser frĂ„n nĂ„gra konsultuppdrag Ă„t försvarsledningen under Ă„ren. Paus
Konsumentupplysning
NĂ„gra nummer av tidningen medföljde ĂstgötagrenadjĂ€ren som bilaga.
I Sektionen skrev vi om sÄdant som kÀndes extra viktigt nÀr man lÄg i lumpen. Bland annat jÀmförde vi priserna pÄ lövbiff och starköl pÄ Linköpings krogar.
Uppsnappat pÄ kaserngÄrden VÀrnpliktige Sigemo lutar sig mot kanslihuset och blir tillrÀttavisad av en nitisk officer. Episoden resulterade i den hÀr serien.
Serie ur SEKTIONEN
A N T E C K N AT
JEANDER
65
Konstfack under kulturrevolutionen Efter gymnasiet och militÀrtjÀnstgöring började jag pÄ Konstfack. Det var stökiga Är pÄ skolan. Studentoroligheterna 1968 prÀglade undervisningen. Det passade mig perfekt. Det fanns gott om tid att rita, ocksÄ vid sidan om plugget.
Draken Draken Àr Konstfacks skoltidning. Figuren gjorde jag i modellera och kompisen Jan Calderon tog bilden.
De flesta av mina klasskamrater kom frĂ„n landsorten. Genom Konstfack fick vi uppleva en ny vĂ€rld â Stockholm. VĂ„r klassförestĂ„ndare Elsie SvennĂ„s var mĂ„n om att vi skulle upptĂ€cka staÂŽn och skickade ut oss pĂ„ upptĂ€cksfĂ€rd till olika platser. Allt frĂ„n Tössebageriet till sopstationen i Lövsta. I Stockholm fanns ocksĂ„ stora möjligheter att extraknĂ€cka som tecknare. Jag ritade Ă„t Svenska NyhetsbyrĂ„n samt ett antal moderata publikationer och jag arbetade Ă„t Moderata Ungdomsförbundet. Genom politiken trĂ€ffade jag Peje Emilsson och Peder Olin, som bĂ„da var engagerade i moderaternas valrörelse. Efter valet 1970 startade vi informationsföretaget Kreab, Kreativ Information, som i början drevs som en fritidssysselsĂ€ttning vid sidan av studierna. PĂ„ skolan gjorde vi olika studiebesök. Ett besök, som kom att pĂ„verka min framtid, var hos redaktionen pĂ„ uppslagsverket Focus. DĂ€r berĂ€ttade chefen Sven Lidman engagerat om information med ord och bild. Ett möte som senare skulle visa sig ha stor betydelse för min framtida yrkesinriktning (sid 136).
Kroki
Sista Ă„ret Sista Ă„ret pĂ„ skolan, 1971, Ă€gnades en stor del av tiden Ă„r examensarbetet. Bengt Gullbing, Jan Calderon och jag föreslog att vi skulle skriva och berĂ€tta om Löneskillnader. Arbetsnamnet var "Din beskĂ€rda del" â ett nĂ„got kontroversiellt Ă€mne pĂ„ den tiden. VĂ„r huvudlĂ€rare Chris Ottander gav oss rĂ„det att inte arbeta med Arbetsgivareföreningen utan satsa pĂ„ facket. Ett rĂ„d som vi som vĂ€l var inte lyssnade pĂ„. SAF blev under mĂ„nga Ă„r min och Kreabs största kund. En kund som gjorde det möjligt att utveckla den berĂ€ttarteknik som Sven Lidman inspirerat oss till. Mina kontakter med Konstfack fortsatte under Ă„ren. Först nĂ„gra gĂ„nger som gĂ€stlĂ€rare och senare som ledamot av styrelsen i olika omgĂ„ngar â totalt ca 12 Ă„r. Det sista beslutet jag var med om att driva i styrelsen var att flytta skolan frĂ„n ValhallavĂ€gen â dĂ€r hyran blivit alltför hög â till Ericssons gamla fabrik vid Telefonplan.
Tre "konstfackare" presenterar sitt examensarbete. Bengt Gullbing, Jan Calderon och jag.
Att teckna kroki ingick i undervisningen. En nyttig lĂ€rdom â men inte min melodi. Karikatyrer och politik var roligare.
66
A N T E C K N AT
JEANDER
Gud MÄnga av mina skolkamrater dyrkade Mao Tse-Tung (Mao Zedong). Hans "lilla röda" var deras bibel. Politisk poster frÄn MUF och KS, 1969.
Puss och Kram
Reportage pÄ lektionstid
Puss var den radikala satirtidningen pĂ„ den tiden. HĂ€r gisslades makten och kapitalet. Ăven om jag inte gillade innehĂ„llet blev jag inspirerad av de vĂ„gade satirerna.
Under skolĂ„ren i Stockholm fick jag möjlighet att lĂ€ra kĂ€nna min nya hemstad â Stockholm. Ăven de teckningar som jag gjorde pĂ„ lektionstid kunde ibland bli reportage i Ăstgöta Correspondenten.
Tillsammans med nĂ„gra kompisar försökte jag publicera ett borgerligt alternativ â Kram.
Ovan tvÄ teckningar frÄn Stockholms söder daterade 1968.
Tidningen kom bara ut med ett nummer. A N T E C K N AT
JEANDER
67
Experimentoch fantasiteckningar DÄ och dÄ har jag prövat pÄ att rita annat Àn roliga gubbar. Det har blivit mycket kortvariga försök och efter nÄgra timmar har jag fortsatt med gubbarna och politiken. Tandborste och sil Ta lite tusch pÄ en vÀl anvÀnd tandborste. Riv av tuschet mot en sil och det uppstÄr ett regn av smÄ prickar...
SjöhÀst
Inflationsmonstrets jÀrngrepp om samhÀllet 68
Storskolan slukar eleverna Storskolan
A N T E C K N AT
JEANDER
Ett Hans Arnold inspirerat försök i fantasibranschen. Teckningen trycktes upp och "prydde" mÄnga vÀnliga bekantas vÀggar.
Massor av myror
A N T E C K N AT
JEANDER
Surrealistiska landskap 69
NÀringslivets roll Mjölkko för finansminister StrÀng eller slaktoffer för SSUs Bosse Ringholm?
Skojten, 1969 Skattepolitik (s)
Olof Palme leder den blinda moder Svea.
Pol posters â propaganda frĂ„n Ăstergötland "MĂ„ste propaganda vara trĂ„kig? Vi tycker inte det." SĂ„ började ett sĂ€ljblad frĂ„n Konservativ Skolungdom och MUF i Ăstergötland.
U-land och I-land 70
Det handlade om politiska posters â s k Pol polsters. Under Ă„ren i Ăstergötland trĂ€ffade jag Per Unckel i MUF-distriktets styrelse. För att dryga ut förbundets kassa producerade vi âpolitiska posterâ som vi sĂ„lde över hela landet. Teckningarna anvĂ€ndes inte bara pĂ„ affischer. Vi producerade ocksĂ„ tĂ€ndsticksaskar och dekaler. Illustrationerna spreds i alla möjliga sammanhang och publicerades, förutom i partiets tidningar, i ett stort antal dagstidningar. A N T E C K N AT
JEANDER
Skatter och bidrag
MiljöfrĂ„gan pĂ„ 60-talet Palme â ny s-partiledare
En av de politiska affischerna frÄn 1969 behandlade miljöfrÄgan. PÄ den tiden handlade miljöfrÄgorna frÀmst om nedskrÀpning, luft- och vattenföroreningar.
Sovjets grepp Leonid Brezjnev, Sovjetunionens president, hÄller öststaterna i ett jÀrngrepp.
A N T E C K N AT
JEANDER
71
Valet 1968
Nedrustning
Detalj ur en pennkaka.
Demokratins vagga. Grekland 1967 Eftertrì±daren Lag och ordning
Val i Tyskland 1969. Willy Brandt tar hjì±lp av FDP. 72
A N T E C K N AT
JEANDER
Folkpartiet
Per Gahrton. Folkpartiledaren Sven Wedén har problem med ungdomsförbundets Per Gahrton.
Mao â idol i vĂ€nstervĂ€rlden
ObekvÀm stol Radiomannen Gunnar Helén blir Folkpartiets ledare.
"Det Àr ingenting vÀsentligt som skiljer oss frÄn dessa grupper (nyvÀnstern) mer Àn att de driver frÄgorna hÄrdare." Tage Erlander, Tiden september 1969.
Partiledarbytet. Folkpartiet har under Ären avverkat mÄnga partiledare. A N T E C K N AT
JEANDER
73
NĂ„gra politiker
Julkort 1969
Moderata Ungdomsförbundet
Gunnar Hedlund, klurig centerledare.
PausfÄgeln Olof Palme.
Torsten Nilsson Utrikesminister. Av elaka tungor Àven kallad Törsten Nilsson. Ovan skakar han av sig all kritik.
Per Gahrton. Folkpartiets problembarn.
"I stÀllet för kungen".
Gunnar StrÀng, förste skattmÀstare.
74
Alternativ Jul bojkottar tomten
A N T E C K N AT
JEANDER
70-talet Striden om Almarna USA ut ur Vietnam Oljekriser Lì± gkonjunktur Borgerlig regering Revolution i Iran
A N T E C K N AT
JEANDER
75
Moderata Ungdomsförbundet â politisk information och propaganda Sommaren 1970 fick jag anstĂ€llning pĂ„ Moderata Ungdomsförbundet under takĂ„sarna pĂ„ Schönfeldts grĂ€nd i Gamla Stan. Jag och Georg Danell skulle jobba med valrörelsen. Ungdomsförbundet hade Ă€nda sedan jag flyttade till Stockholm varit en tillflyktsplats efter skolan. Jag ritade teckningar till Moderat Debatt och andra moderata publikationer. Lokalerna lĂ„g vĂ€gg i vĂ€gg med Svenska NyhetsbyrĂ„n som jag besökte varje dag för att hĂ€mta uppdrag och lĂ€mna teckningar. Anders Björck var ordförande. Han eftertrĂ€ddes senare av Per Unckel, som jag kĂ€nde
Sture Palmgren flera Ă„r senare â som finansborgarrĂ„d i Stockholm.
Moderat sÄ klart. Kampanjknapp
Anders Björck, 1969.
Politik
76
sedan tiden i Ăstergötland. HĂ€r jobbade ocksĂ„ flera av mina blivande arbetskamrater. Eva Svartengren som skulle bli min och Pejes sekreterare. Bo Ekegren som nĂ„gra Ă„r senare började pĂ„ Kreab och Sture Palmgren som ocksĂ„ han Ă„terfinns pĂ„ Kreab idag. Ăven Georg finns idag pĂ„ Kreabs Brysselkontor. Georg och jag hade enorma ambitioner nĂ€r vi började. Vi erbjöd samtliga ungdomsdistrikt i Sverige att centralt producera lokala kandidatfoldrar, utan att riktigt inse vad det betydde i form av arbete med att samla in namn ,fotografier och program, samt att fĂ„ allt godkĂ€nt.
Georg portrÀtterad i Forum.
Under en sen kvÀll hemma hos Sture Palmgren kom vi pÄ en fantastisk slogan. PÄ vÄra kampanjknappar skulle det stÄ Moderat sÄ klart! Allt inskrivet i en pratbubbla riktad uppÄt. NÀr vi testade den pÄ vÄra kollegor morgonen efter var inte entusiasmen lika stor. Men en knapp blev det och den överlevde mÄnga valrörelser.
En namne pÄ besök...
Palme i Nya Wermlands Tidningen
En kall februaridag nĂ€r jag satt och jobbade pĂ„ Ungdomsförbundet kom det upp en storvuxen upprörd man. Han gick fram till mitt skrivbord. SpĂ€nde ögonen i mig och sa med kraftfull stĂ€mma. â Du som bĂ€r mitt efternamn. Kan du rita en riktigt jĂ€vlig bild av den dĂ€r Palme till imorgon. Mannen var Gustaf Ander, legendarisk Ă€gare av Nya Wermlands Tidningen. Teckningen blev inte sĂ€rskilt elak. Jag ritade Palme som kung Bore och teckningen publicerades pĂ„ NWTs förstasida 13 februari 1970.
A N T E C K N AT
JEANDER
TotempÄlen Skatter och priser hÄller Moder Svea i ett jÀrngrepp. Ingvar Carlsson, Rune Johansson, Krister Wickman, KjellOlof FÀldt, Camilla Odhnoff och Olof Palme i en vild dans kring husguden StrÀng.
Soffliggarna Mobiliseringen inför valet 1970 gick trögt för socialdemokraterna. Forum Àr Moderata Ungdomsförbundet i Stockholms tidning.
Skattepolitik
StrÀng och Palme pÄ hal is
Svenska försvaret A N T E C K N AT
JEANDER
77
TrapetskonstnÀren Olof Palme var alltid ett tacksamt motiv, 1969.
I Moderat Debatt tog vi ut svÀngarna ordentligt NÀr jag flyttade till Stockholm var Ebba von Eckermann redaktör för Moderat debatt. Ebba började senare pÄ Kreab och eftertrÀddes av Mats Johansson. Jag ritade Ät tidningen under mÄnga Är. Teckningarna i Moderat Debatt publicerades ocksÄ i mÄnga andra moderata publikationer.
Centerns vÀg
VĂ„r planet
(Gunnar Hedlund som jultomte)
PortrÀtt i ord och bild Mats Johansson skrev om olika personer. Jag ritade av dem. Transportarbetarbasen Hans Ericsson och folkpartiledaren Per Ahlmark.
Optimisten 78
Palmes mardröm A N T E C K N AT
JEANDER
Skynda lÄngsamt
Den nya storfinansen
Det skulle dröja mÄnga Är innan Sverige nÀrmade sig Europa..
Palme som Joakim von Anka finansieras av facket. De tre "brorsönerna" Holmberg, Helén och Hedlund tittar avundsjukt pÄ.
Frieriet
Högerspöket
Plankan
Gunnar Hélen (fp) och Torbjörn FÀlldin (c)
Palme försöker skrÀmma Torbjörn FÀlldin
Richard Nixon sparkar sin vicepresident Spiro Agnew3
MINNESBILDER OCH BILDMINNEN JEANDER
79
Skolpolitik Efter att nyss ha gÄtt ut gymnasiet var det sjÀlvklart jag intresserade mig för skolpolitik. Under de hÀr Ären hette utbildningsministern Ingvar Carlsson.
Vikarien 1970. Utbildningsminister Ingvar Carlsson skapar ordning och reda i klassrummet.
KĂ„rpolitik
Hej Sven. Kvantitet eller kvalitet StatsrÄdet Sven Moberg var ett tacksamt motiv nÀr det gÀllde kvaliteten i undervisningen.
SÄ vÀrst mycket till övers hade jag inte för KÄrpolitiken.
Likformighetens skola Utbildningsministern Ingvar Carlsson stöper alla elever i samma form.
80
A N T E C K N AT
JEANDER
Centerpartiet
Delad vÀrld
Idéologier
Fördelningspolitik
Ă sa Nisse marxismen
FÀlldin i Hedlunds fotspÄr 1971 A N T E C K N AT
JEANDER
81
Valet 1970
RÀdda Palme kampanjen En sÀkerhetsnÄl blev symbol för kulturarbetarnas motstÄndsrörelse mot en borgerlig regering.
S-kampanj med sÀkerhetsnÄl som symbol.
82
A N T E C K N AT
JEANDER
Kraftfull regeringsmajoritet 1970
Rì±ddningsplankan Carl-Herman och jag...
A N T E C K N AT
JEANDER
83
Politik i fÀrg Offsettryck var en nyhet i dagspressen. Med offset blev det möjligt att trycka billigare - och framför allt bÀttre fÀrgbilder. Det betydde att fÀrgen Àven kunde utnyttjas i mina teckningar. Vi experimenterade friskt. Varje fÀrg mÄlades som en egen teckning. En teckning trycktes med svart fÀrg, en annan med blÄtt/cyan, nÀsta i rött/magenta osv. SeŽn gÀllde det att det inte blev misspassning i trycket och att de olika teckningarna fungerade tillsammans. Först nÀr tidningen var tryckt gick det att se hur resultatet blev i fÀrg.
1970
NÀsta tidning var Medborgaren Efter Moderat Debatt stod Medborgaren, Moderata Samlingspartiets tidning pÄ tur. Tidningen var en av de första som började tryckas i offset och tabloid pÄ VÀsternorrlands Allehandas tryckeri. Kerstin Ekberg (Karlsson) var chefredaktör. Jag gjorde layouten.
NÀr tidningen för första gÄngen skulle tryckas i offset skulle vi vara med. Killarna pÄ VÀsternorrlands Allehanda var inte vana vid att klippa och klistra utan hade hela livet brutit tidningar i bly. Vi nÀrmade oss tryckstart pÄ kvÀllen. Det sÄg dystert ut. Jag stod brevid och pekade hur jag ville ha det. Det kliade i fingrarna. PÄ den tiden var jag snabb och van att göra originalen sjÀlv. Men hÀr var det annorlunda.
Facket
Motionstider 84
Grafiska fackförbundet styrde och ingen icke ansluten fick rycka in. FramĂ„t 10-tiden pĂ„ kvĂ€llen sĂ„g det riktigt kĂ€rvt ut. DĂ„ ringde den som var kvĂ€llschef till sin fackombudsman och frĂ„gade om man fick göra ett undantag och lĂ„ta mig hoppa in och bryta fĂ€rdigt tidningen. Efter en stunds funderande konstaterade ombudsmannen att eftersom jag gĂ„tt pĂ„ Konstfack sĂ„ kunde det betraktas som att jag var grafiskt utbildad â om ej fackansluten â och man lĂ€t mig hoppa in och montera de sista sidorna. Vi blev precis klara nĂ€r pressarna skulle starta efter det att den ordinarie tidningen var tryckt. A N T E C K N AT
JEANDER
PĂ„sknumret 1970 StrĂ€ngs nya skatter â ett alltid lika aktuellt tema.
Vi och vĂ„r landsbygd â VIOLA var en moderat partitidning som riktade sig till bl a lantbrukare.
Julen 1973 Oljekris var temat.
Efter nÄgra mÄnader fungerade arbetsfördelningen bra. Vi omfÄngsberÀknade texten och skissade sidorna. Skickade allt till HÀrnösand Àr det hela monterades pÄ VA. Och tidplanerna hölls. A N T E C K N AT
JEANDER
Stora stygga vargen Olof Palme i vargens skepnad försöker locka ut de tre smÄ grisarna, Bohman (m), FÀlldin (c) och Helén (fp). Fritt efter Disney, 1973.
85
Striden om Almarna Ălskar, Ă€lskar inte...
BortskrÀmda
Vaken lÀsare Ibland tÀnker lÀsaren ett steg lÀngre Àn tecknaren. Jag har sparat bifogade tÀnkvÀrda kommentar.
86
Fara pÄ taket
Den fria demonstrationsrÀtten
A N T E C K N AT
JEANDER
"Hemma hos" reportage
Det var inte ofta det förekom hemma hos reportage i Medborgaren, men sommaren 1971 gjorde dÄvarande chefredaktören Kerstin Ekberg, Jan Calderon och jag en heldagsutflykt till Gösta Bohmans SundskÀr. Kerstin skrev, jag ritade och Janne fotograferade. Resultatet blev tre helsidor.
Optimisten 1971
Göstas SundskÀr med fiskarbod och det vÀrldsberömda dasset..
TrÀdgÄrdsmÀstarna Kommunismens ansikten Mao och Brezjnew
A N T E C K N AT
JEANDER
87
Gisslan
Utan ord
Frì± n blomma till blomma
Kohandel 88
A N T E C K N AT
JEANDER
Valet 1973 Sparka ut sossarna ur regeringen! Illustration i Moderat Debatt.
Illustration till pÄskkÄseri 1972.
Helgens Tidning
PÄ de stora helgerna kom inte de vanliga kvÀllstidningarna Expressen och Aftonbladet ut. IstÀllet kom Helgens Tidning, som behövde alla möjliga illustrationer nÄgra gÄnger om Äret.
Valets segrare 1973
A N T E C K N AT
JEANDER
Midsommarteckning till Helgens Tidning.
89
MÄnga kurser för Medborgarskolan Den första kurs jag illustrerade för Medborgarskolan var Göran à strands "Kommuner pÄ 70-talet". Illustrationerna blev en sorts skÀmtteckningar med pratbubblekommentarer till texterna. DÀrefter följde kurser som Vi skapar vÄr miljö, VÀgen till inflytande, TÀrningen Àr kastad, Föreningsspelet och Startskottet. I kurserna Planering för mÀnniskan, Kommunal vardag, Individ och samhÀlle ritade jag ett hundratal teckningar som under Ären anvÀndes i alla möjliga sammanhang. PÄ de följande sidorna finns ett litet urval av alla teckningar jag gjorde till olika kurser. Kursprogram för Medborgarskolan i Söderköping.
Kommuner pÄ 70-talet
Personval
StadsdelsrÄd 90
Kommunala utgifter drar ifrÄn
Enkel frÄga
Kommunsammanslagningar
A N T E C K N AT
JEANDER
Individ och samhÀlle
RÀtt kurs för 70-talet Jag ritade ett antal helsidor i boken.
De politiska ungdomsförbunden
A N T E C K N AT
JEANDER
91
Kommunal vardag
Planering för mÀnniskan
92
MINNESBILDER OCH BILDMINNEN JEANDER
Kommunal Revy I den âmoderata familjenâ gick det Ă„t mĂ€ngder av teckningar. Tidskriften Kommunal Revy slukade det mesta. NĂ€r jag inte hann rita nytt kunde jag anvĂ€nda alla Medborgarskolans kursillustrationer. Det fanns alltid en teckning i mitt arkiv som passade. Jag ritade och formgav Kommunal Revy under mĂ„nga Ă„r. Jag höll fast vid att fĂ€rgen pĂ„ tidningen och att moderat logotypen skulle vara röd â den fĂ€rg den hade nĂ€r den infördes. NĂ€r Gösta Bohman blev partiledare Ă€ndrade han fĂ€rgen pĂ„ loggan till blĂ„. En dag meddelade Gösta att om jag inte rĂ€ttade in mig i ledet och bytte till ett blĂ„tt M skulle jag fĂ„ sluta göra tidningen. DĂ€refter var alla M blĂ„.
A N T E C K N AT
JEANDER
93
Svenska NyhetsbyrĂ„n â hela Sverige som marknad Svenska NyhetsbyrĂ„n var en stor konsument av teckningar. Ett hundratal tidningar köpte material och det var kul att se sina âgubbarâ i allt frĂ„n VĂ€sternorrlands Allehanda till Skaraborgs LĂ€ns Annonsblad. Svenska NyhetsbyrĂ„n hade pĂ„ den hĂ€r tiden en mycket bred verksamhet. Med allt frĂ„n ledare, mode, motor, sport till följetĂ€nger och kĂ„serier. SkĂ€gg och polotröja Gick man pĂ„ Konstfack sĂ„ var det viktigt att ha den rĂ€tta 70-talsimagen.
Text och bild Jag fortsatte att rita "pennkakor". Nu Ät alla Svenska NyhetsbyrÄns prenumeranter.
Jag fick rita det mesta. Det blev naturligtvis mycket politik, men framför allt mĂ€ngder av smĂ„ illustrationet om alla möjliga Ă€mnen. Förutom alla illustrationer fick jag rita och skriva egna "pennkakor". Teckningarna kunde av naturliga skĂ€l inte vara lika stora som i Norrköpings Tidningar och Ăstgöta Correspondenten. Helst skulle de gĂ„ att trycka upp pĂ„ en A4-sida, som med post kunde distribueras till NyhetsbyrĂ„ns ca 100 kunder. Varje teckning var en utmaning. Var den inte tillrĂ€ckligt bra syntes det direkt i statistiken över publicerade teckningar. Efter ett tag lĂ€rde jag mig vad som sĂ„lde och jag visste ganska vĂ€l vilka tidningar som skulle publicera bilderna. NyhetsbyrĂ„n höll till i det klassiska tidningskvarteren i Klara, som just hade börjat rivas. TrappuppgĂ„ngen till redaktionen ockuperades varje natt av staÂŽns uteliggare, som snabbt plockade undan Vino Tintoflaskorna nĂ€r det kom nĂ„gon besökare till redaktionen. Med tiden vande de sig att jag dök upp pĂ„ morgonen och jag hörde hur det tisslades nĂ€r jag tog i dörrhandtaget. "Ăh det Ă€r bara grabben" och sĂ„ fortsatte livet som vanligt.
KÄserier Det var alltid roligt att illustrera kÄserier.
94
A N T E C K N AT
JEANDER
FĂ€rg i dagspress Fler och fler tidningar övergick till att trycka offset. För att tillgodose behovet av fĂ€rgillustrationer ritade jag fyra teckningar â en för var och en av tryckfĂ€rgerna. Teckningarna trycktes upp i svartvitt med passmĂ€rken och postades till respektive tidning. Resultatet blev för det mesta bra, Ă€ven om man inte kunde se hur det skulle bli â innan det var för sent. Svampklippet Ă€r sparat frĂ„n SkellefteĂ„ Tidning.
SVART
MAGENTA (röd)
SÄ hÀr sÄg den svarta och den "röda" teckningen ut. A N T E C K N AT
JEANDER
95
Blandade uppdrag BestÀllningarna kunde handla om allt. FrÄn att illustrera en artikel om hundar och brevbÀrare...
Illustrationer
âŠtill att rita mjöliga och nybakade potatisar.
NASA sparkar forskare.
Modereportage
FöljetÀnger KÄserier
Tvillingmysteriet av Ivar Ahlrud var en följetong som jag illusterade varje vecka.
Karikatyrer av den tidens kÀndisar DÄ och dÄ hÀnde det att nyhetsbyrÄn förutom alla politiska karikatyrer ocksÄ ville ha karikatyrer av andra kÀndisar.
Ernst Hugo JÀregÄrd
TVchefen Olof Rydbeck
96
Vilhelm Moberg
Bosse Högberg och Anita Lindblom
Siw Malmqvist
A N T E C K N AT
JEANDER
Novell illustration
Feature material Det hĂ€nde att nyhetsbyrĂ„n skickade ut helglĂ€sning, noveller, följetĂ€nger â ja till och med en och annan spökhistoria.
Bellman ger namn till lotteri
Nyhetsgrafik pÄ 70-talet PÄ 70-talet hade vi inga datorer. Alla faktateckningar ritades för hand och i svartvitt.
Utrikesredaktionen med Bo Thure Larsson behövde kartor och översikter av den tidens oroshÀrdar. Det var ofta brÄttom. Jag ritade en mÀngd kartor och försökte lÀgga till en enkel illustration för att det skulle vara trevligare att titta pÄ.
Thailand
Korea
A N T E C K N AT
JEANDER
Solsystemet 97
NÄdiga Luntan valÄret 1973
NĂ„diga luntan â största projektet Det fanns en tid nĂ€r budgetpropositionen var en vĂ€l bevarad hemlighet fram till den dag och det klockslag som regeringen bestĂ€mt.
StrÀng spÄr bÀttre tider
98
Eftersom jag jobbade Ät en nyhetsbyrÄ fick vi materialet en vecka innan deadline. Vi hade tid att lÀsa igenom och bearbeta allt underlag. Och det lÀckte aldrig. Alla tidningar gav stort utrymme Ät budgeten. Ofta publicerades den pÄ 4-5 sidor och det var fÄ tidningar som tryckte tabloid pÄ den tiden. Min uppgift som tecknare var att rita 4-6 stora teckningar som presenterade helheten, samt tvÄ teckningar till varje departement. Orsaken att vi gjorde denna stora mÀngd teckningar var att tidningar vars spridningsomrÄde gick i varandra fick hÀlften av teckningarna var. PÄ sÄ
vis var man sĂ€ker pĂ„ att konkurrenten inte hade samma teckning pĂ„ framsidan. Tidningar som var ensamma inom sitt omrĂ„de fick hela materialet och det hĂ€nde nĂ„gra gĂ„nger att de publicerade samtliga teckningar samma dag â dvs 50-60 olika motiv. NĂ€r vi fick materialet frĂ„n departementet, hjĂ€lptes vi Ă„t att lĂ€sa och spĂ„na ideĂ©r. Vi hade trots allt inte alltför mycket tid pĂ„ oss, eftersom bilderna skulle tryckas upp och skickas med post till landsortstidningarna som ocksĂ„ de behövde lite tid för att bryta och redigera det hela.
NĂ„diga luntan Under nyĂ„rshelgen 1970 arbetade jag som vanligt med att illustrera regeringens budget â NĂ„diga Luntan â Ă„t Svenska NyhetsbyrĂ„n. Jag A N T E C K N AT
JEANDER
Budget med nyvÀrpta skatter 1970
StrĂ€ngs skrĂ€dderi â 71 Statsminister Olof Palme vĂ€ntar pĂ„ att fĂ„ bjuda upp Moder Svea till en ny vals. SkrĂ€ddarna Gunnar Lange och Gunnar StrĂ€ng försöker lappa ihop klĂ€dseln. I bakgrunden Torsten Nilsson.
OljekrisÄret 1973
blev inte lite förvĂ„nad nĂ€r NyhetsbyrĂ„ns chefredaktör Charlie Asp berĂ€ttade att han engagerat en ny medarbetare â vem ville han inte tala om â men jag skulle trĂ€ffa honom pĂ„ Gylldene Freden. Den Mjau! nye medarbetaren visaYngve Holmberg de sig vara Yngve Holmâ som jag sĂ„g honom vid berg som hösten innan Högerpartiets namnbyte. avgĂ„tt som partiledare. Nu blev vi kollegor pĂ„ NyhetsbyrĂ„n. Yngve skulle hjĂ€lpa oss att lĂ€sa och kommentera regeringens budget. Yngves kommentar nĂ€r vi trĂ€ffades var âdet Ă€r skönt att vara pĂ„ andra sidan ritstiftet för en gĂ„ngs skullâ.
A N T E C K N AT
JEANDER
99
Budgeten 1972
1974
Gökungen 1971
TvÄ teckningar för varje "budgetpost"
Bildtelefon
Fler poliser För det mesta ritade jag alla teckningar, men nÄgot Är delade jag och kollegan Börje Dorch pÄ tecknandet och ritade hÀlften var.
100
A N T E C K N AT
JEANDER
Skrytvalsen â 1971 Ă„rs budget Bildtext frĂ„n Svenska NyhetsbyrĂ„n: BitrĂ€dd av hr Hermansson, som fĂ„tt fast engagemang i regeringsorkestern, spelar hr StrĂ€ng upp opus 1971. Nygammal vals, Inflationsgaloppen och Skrytvalsen Ă€r inga svensktopplĂ„tar lĂ€ngre. Men moder Svea fĂ„r allt svĂ„rare att hĂ„lla tonen. I bakgrunden tvingas de tre borgerliga partiledarna Gösta Bohman, Gunnar Hedlund och Gunnar HelĂ©n lyssna.
I fallet, 1976 Budgeten för 1976 var den första dÀr utgifterna passerade 100 miljarder.
SmÄ teckningar Det gick Ät mÀngder av smÄteckningar varje Är. Alla skulle göras pÄ kort tid. Uppslaget kommer frÄn VÀsternorrlands Allehanda 13 jan 1971.
A N T E C K N AT
JEANDER
101
Förökning genom delning
Mogens Glistrup Den danske missnöjespolitikern och advokaten Mogens Glistrup sÄg ut som sin egen karikatyr.
Kejsarens nya klÀder
Tidskriftsomslag 102
Ping Pong diplomati. Brezjnev, Mao och Nixon. A N T E C K N AT
JEANDER
Borgerligt Alternativ A N T E C K N AT
JEANDER
103
Företagare pĂ„ fulltid â 1970 startade vi Kreab âDet började hösten 1970 med 2000 kronor och en vilja att pröva nĂ„got nytt. Vi â Jan-Erik Ander, Per-Magnus (Peje) Emilsson och Peder Olin â hade en del erfarenheter av reklam och marknadsföring. Vid sidan av studier och ordinarie arbeten startade vi Kreab.â
FrÄn idé till affÀr
VÄr affÀrsidé var att med text och bild förklara komplicerade fakta. Eftersom Peje och Peder var de som skrev och jag formgav och tecknade, sÄ var arbetsfördelningen solklar. Fram till och med vÄren 1972 bedrev vi verksamheten pÄ kvÀllstid. Inte förrÀn Peje lÀmnade studentpolitiken och jag slutade Konstfack stod det klart att det som börjat som en fritidsverksamhet nu blivit ett heltidsjobb. Redan samma Är flyttade vi till större lokaler. Nu började en tid med lÄnga arbetsdagar och snabb tillvÀxt.
Symbol för kampanjen AffÀrsidé 1973.
VD â en ny erfarenhet
SĂ„ beskrev vi starten i Kreabs första broschyr. Ă ret var 1970. Valrörelsen var över. Vi hade alla tre jobbat för moderaterna. Peje pĂ„ RiksorganiÂsaÂtionen. Peder pĂ„ StockÂholms förbundet och jag pĂ„ Ungdomsförbundet.
I juni 1973 blev Peje erbjuden att flytta till Paris för att under tvĂ„ Ă„r arbeta med planering och marknadsföring för ICC â nĂ€ringslivets vĂ€rldsorganisation. Jag tog över som vd. Det skulle visa sig att Peje fick allt större uppgifter i Paris och det skulle dröja Ă€nda till 1981 innan han kom tillbaka och vi bĂ„da kunde Ă€gna oss Ă„t Kreab pĂ„ heltid. Jag satt kvar som vd till 1985.
Kreab, Kreativ Information AB
Första kunderna
Peje, Peder och jag
Frukostmöte pĂ„ Kreab FrĂ„n vĂ€nster: Bengt Claesson, Lotta Luttrop, Christina NorsebĂ€ck, Jan-Erik Ander, Malou von Sivers, Bengt Gullbing, Bo Ekegren, Christina Levin och Ulric MĂŒllern-Aspegren.
Efter valet funderade vi alla pĂ„ vad vi skulle göra. Jag hade tĂ€nkt fortsĂ€tta som frilans och starta eget. Det visade sig att Peje och Peder hade liknande tankar. Vi bestĂ€mde oss för att göra det tillsammans. Företaget döptes till Kreab, Kreativ InforÂmation AB
Kreabs första kunder var Berg och Bolinder AB, Medborgarskolan och Svenska Arbetsgivareföreningen. Under de första Ă„ren var inget uppdrag för litet. Verksamheten började med ett antal frilansuppdrag, men efter en tid fick Kreab sin första stora kund â Berg och Bolinder. Ett företag som sĂ„lde kontorsmaskiner. Kreab skulle bland annat göra reklam för den tidens âminirĂ€knareâ. En apparat som med dagens mĂ„tt knappast kan kallas âminiâ.
Episoden Grafikhuset Jag gick pÄ Konstfack och Peder mÄlade tavlor. NÄgra veckor efter Kreabs start började vi handla med konst. Grafikhuset bildades, med galleri i Gamla Stan. Helgerna Àgnades Ät konstförsÀljning. NÀr verksamheten vÀxte blev det nödvÀndigt att skilja ut den. Vid Ärsskiftet 1972/73 tog Peder över galleriet och Peje och jag blev ensamma Àgare till Kreab.
104
A N T E C K N AT
JEANDER
Reklamkampanjer En av Kreabs allra första kunder var Berg och Bolinder som sÄlde kontorsmaskiner.
De första Ären ritade jag mÄnga broschyrer Eftersom jag frilansade som tecknar blev det naturligt att mÄnga informationsprojekt under de första Kreab-Ären kom att innehÄlla tecknade bilder. BÄde informativa och illustrativa. Den tecknade bilden var ett bra sÀtt att förklara och förenkla komplicerade fakta. Med hjÀlp av serieteknik och pratbubblor försökte vi göra komplicerade resonemang lÀttare att ta till sig.
BBB â skrivautomat med tre b:n
SjÀlvkostnad Akademiker Information frÄn SACO.
A N T E C K N AT
JEANDER
Byggentreprenörföreningen ville förklara ett aktuellt debattÀmne.
105
VĂ€lfĂ€rd â omdebatterad utbildningsskrift I skriften âVĂ€lfĂ€rdâ riktade sig SAF för första gĂ„ngen till skolungdomar. Skriften var en âlĂ€robokâ i ekonomi och orsakade en het indoktrineringsdebatt. I skolorna blev den populĂ€r. Den kom ut i fyra upplagor och bestĂ€lldes i över 300 000 ex. Författare var Peje, Peder och Carl Bildt. Jag stod för form och illustrationer.
LÀser man VÀlfÀrd idag Àr det svÄrt att förstÄ det rabalder och den debatt som skriften skapade.
VÀlj din framtid Informationstidningen "VÀlj din framtid", 1976, var den första frÄn Svenska Arbetsgivareföreningen och ett antal andra arbetsgivareorganisationer som direkt riktade sig till ungdomar. NÄgot Är senare kom "Satsa pÄ dig sjÀlv", en skrift som blev mycket omdebatterad. 106
A N T E C K N AT
JEANDER
Allt större företag
Den enskildes inflytande
VÄrt brÀckliga klot
I ekorrhjulet
Debatt Ett av Kreabs första uppdrag Ät SAF var skriften Debatt. Det var ett studiehÀfte som syftade till att lÀra företagsledare mer om politik. Kritiken mot marknadsekonomi och privat Àgande hade vuxit sig stark under det sena 1960-talets vÀnstervÄg. Skriften Debatt tog upp och visade den ideologiska kritik som drabbade företagen. Skriften innehöll referat och citat av Karl Marx, politiska programskrifter, debattböcker mm. FrÄgestÀllningarna kommenterades och utmynnade i frÄgor för gruppdiskussioner. Carl och Peje skrev texterna. Jag skissade, formgav och illustrerade inlagan och Bengt Gullbing ritade omslaget. A N T E C K N AT
JEANDER
107
Mickey Kahn Herman var tacksam att karikera. HÀr överlÀmnar jag och Peje Emilsson min karikatyr av Herman efter vÄrt samarbete pÄ Disney.
Samarbete med Disney NĂ€r ICC valde plats för sin kongress 1978 fastnade man för Disney World i Florida. Disney, som var i full fĂ€rd med att planera för sitt nya center â Epcot, ville visa vĂ€rldens företagare att man var mycket mer Ă€n en nöjespark.
Kreab fick uppdraget att planera och arrangera ett antal aktiviteter. UppstÀllningen frÄn Disney var fantastisk. Peje, Bo Tanem och jag pendlade mellan Stockholm, Paris och Orlando. Vi fick alla resurser vi önskade. Under kongressförberedelserna reste jag i 10 veckor varje lördag mellan Stockholm och Orlando. Uppslutningen till kongressen var det inget fel pÄ. 3 000 delegater och en imponerande talarlista med bl a USAs president Jimmy Carter, förre utrikesministern Kissinger, FNs generalsekreterare Kurt Waldheim och Filippinernas president Lee Kvan Yew. Dans till Tommy Dorseys och Count Basies orkestrar. VÀrldsmÀsterskap i fyrverkeri och mycket annat.
Herman
Utdrag ur Veckans AffÀrer.
108
Tryckeriet försvarade sig med att de trodde det skulle vara sĂ„ â och att de inte vĂ„gade Ă€ndra nĂ„got som Hermans svenske formgivare bestĂ€mt. PĂ„ den tiden fanns inga datorer och skulle man visa mĂ„nga bilder i snabb takt handlade det om diabilder och mĂ„nga projektorer. Till Hermans tal pĂ„ ICC-kongressen gjorde vi tillsammans med personal, som vi fick lĂ„na frĂ„n Disney, ett magnifikt bildspel med över 30 projektorer. Det sista projektet vi skissade tillsammans var skriften What about the future. Herman hade mycket att göra och manus drog ut pĂ„ tiden. Vi ringde och jagade pĂ„... NĂ€r jag slog pĂ„ TVn den 7 juli 1983 fick jag pĂ„ nyheterna höra att Herman gĂ„tt bort. En vecka efter Hermans död fick vi ett stort kuvert med alla manus. Herman hade kvĂ€llen innan han dog tagit en promenad och postat allt. Med Tor Ragnars hjĂ€lp fullföljde vi projektet och What about the future kom ut i Sverige och Tyskland ett halvĂ„r efter Hermans död.
En av huvudtalarna var Herman Kahn, som vi lÀrt kÀnna genom vÀnnen Tor Ragnar Gerholm. Herman Kahn var grundare av "tankesmedjan" Hudson Institute utanför New York. Vi kom bra överens och jag fick förtroendet att visualisera mÄnga av hans presentationer och böcker. Ett roligt minne var nÀr jag skickade ett omslagsoriginal till en av Hermans böcker direkt till tryckeriet i Texas. NÀr upplagan var tryckt lÄg all text snett. Det som hÀnt var att pÄ den tiden "klistrades" alla original med vax. I TexasvÀrmen hade vaxet smÀlt och allt halkat snett. A N T E C K N AT
JEANDER
Knep och KnĂ„p och PoĂ€ng â roliga extraknĂ€ck Omslag, myllerteckningar, kĂ„serier och korsord.Williams förlag gav ut ett antal tidningar som behövde olika typer av illustrationer. Det var ocksĂ„ kul att ibland rita fullstĂ€ndiga nonsens teckningar.
Bröllop PĂ„ en personalfest 1971 trĂ€ffade jag Agneta, som jag tidigare arbetat med pĂ„ Ăstgöta Correspondenten. Jag jobbade som frilanstecknare Ă„t nĂ„gra av Williams tidningar och blev medbjuden pĂ„ en personalfest. DĂ€r var ocksĂ„, till min förvĂ„ning, Agneta. Det sa "klick" och efter nĂ„gon vecka hade hon flyttat hem till mig. Agneta hade slutat jobbet i Linköping och arbetade nu med att redigera serie och ungdomstidningar. NĂ„got som jag inte visste innan festen.
Reportageresa till USA
Thore Skogman â detalj ur ett omslag till Knep och KnĂ„p
Till tidningen Knep och KnÄp ritade jag förutom omslag alla möjliga teckningar och i PoÀng, som var en skÀmttidning, illustrerade jag kÄserier, tecknade serier och korsord.
A N T E C K N AT
JEANDER
Agneta och jag beslöt redan nÀr vi trÀffades att Äka pÄ en lÄngresa till USA. För att snabbt samla ihop pengar till resan tog vi pÄ oss alla sommarvikariat vi kunde komma över pÄ Williams förlag. Agneta skrev och jag klippte och klistrade. Det handlade om alla typer av serietidningar som skulle ut oavsett om den ordinarie personalen var pÄ semester eller inte. Sommaren 1971 reste vi till USA och 1973 gifte vi oss. Samma Är föddes Erik och tvÄ Är senare Martin. BÄda har varit intresserade av teckning men det Àr bara Martin som valt det som yrke. Agneta och jag var gifta fram till 1991.
Bröllopstack
109
Politik â inte bara ord I boken Politik â inte bara ord, samlade jag för första gĂ„ngen ihop ett antal politiska teckningar som varit publicerade i olika tidningar. Boken kom ut pĂ„ förlaget Horisont 1971.
Svenssons problem
Fredsduvan
Bakom neutralitetens murar Teckningen publicerades bl a i Veckojournalen
110
A N T E C K N AT
JEANDER
MiljàžŁàžfràžŁàž gor
Lokaliseringspolitik
Jorden och miljàžŁàžn
Bostadspolitik
Rivningsraseriet
Urbanisering
Storstadsmagneten A N T E C K N AT
JEANDER
111
Teckningar under 70-talet Efter starten av Kreab blev det mindre tid att rita i olika tidningar. Jag fortsatte att teckna framför allt Ät Svenska NyhetsbyrÄn och Medborgaren.
USAs president Richard Nixon...
Psykisk arbetsmiljö
...och hans vice president Spiro Agnew
I stÀllet för kalkon! RÀttstrygghet
Ta er samman! Jag gjorde ett antal teckningar om betydelsen av ett gemensamt borgerligt alternativ till socialdemokraterna. Det skulle dröja mÄnga Är innan det blev verklighet. Tidskriften Borgerlig Framtid.
112
A N T E C K N AT
JEANDER
BekÀmpa inflationen! Inflationen var rekordhög pÄ 70-talet. Vi var flera tecknare som bidrog med teckningar till Svenska Arbetsgivareföreningens anti-inflationskampanj.
Budgetbalans A N T E C K N AT
Inflation, 1976 JEANDER
113
Maktapparaten "blev verklig"
I976 gav professor Erik Anners ut en sammanfattning av sin bok "Den socialdemokratiska maktapparaten". Jag ritade omslag och illustrerade.
Maktapparaten utanför kanslihuset.
Den socialdemokratiska maktapparaten
Rösta borgerligt Kampanjorganisationen Rösta Borgerligt drev ett antal kampanjer för att fÄ svenska folket att rösta pÄ nÄgot av de borgerliga partierna. Ett av de mest udda kampanjinslagen var den hÀr ÄngvÀlten som vi byggde med Erich Fischers hjÀlp och omslagsbilden till boken Maktapparaten som förebild. à ngvÀlten Äkte runt och "störde" socialdemokraternas valmöten.
"Rörelsen" 114
A N T E C K N AT
JEANDER
Pomperipossa â valet 1976
"AffÀrerna" Helsidesteckning dÀr Ärets mÄnga affÀrer finns insprÀngda i folkmyllret.
Valet 1976 föregicks av ett antal affÀrer. Transportarbetarbasen Hans Ericsson solade sig i det av LO bojkottade Spanien. Socialdemokrater togs i tullen nÀr de förde ut pengar till finska Metall. Astrid Lindgren tvingades betala över 100 procent i mariginalskatt och skrev sagan om Pomperipossa. Ingmar Bergman lÀmnade Sverige i protest mot skattekontroll. De hÀr affÀrerna och mycket annat gav underlag till mÄnga teckningar.
A N T E C K N AT
JEANDER
115
RàžŁàžrelse pàžŁàž marsch
Industriminister Krister Wickman
Trygghet
Skandalerna
116
A N T E C K N AT
JEANDER
I fallet
Livbojen
I lì± nta fjì±drar
Nobbade raggare
A N T E C K N AT
JEANDER
Skrì±ckmì± lning
117
Löntagarfonder â det började redan i valet 1976⊠Redan 1976 fanns förslaget om löntagarmakt, dĂ„ kallat Meidnerfonder, Ă€ven om Palme försökte sopa det under mattan för att inte förlora valet.
FĂ€llan 118
Glupsk sparbössa
A N T E C K N AT
JEANDER
1976 â första borgerliga regeringen pĂ„ 40 Ă„r Fram till 1976 hade jag enbart ritat teckningar Ă„t tidningar som i de flesta fall var oppositionella mot regeringen. Efter 40 Ă„rs oavbrutet socialdemokratiskt maktinnehav fick vi sĂ„ en borgerlig regering â en koalitionsregering bestĂ„ende av Centerpartiet, Folkpartiet och Moderata Samlingspartiet som tilltrĂ€dde den 8 oktober 1976. Thorbjörn FĂ€lldins första regering (FĂ€lldin l) föll pĂ„ kĂ€rnkraftsfrĂ„gan. Den 18 oktober 1978 avgick regeringen.
Basindustrin
Det dukade bordet. Budgetminister Mundebo och ekonomiminister Bohman.
Industriminister Nils G Ă sling
A N T E C K N AT
JEANDER
119
à tstramning för alla KonjunkturuppgÄngen
Röd magi Samarbetsinvit
Problembarn
Ărvda pennor
120
A N T E C K N AT
JEANDER
Satirer och kÄserier i bokform
Bo Ekegren var en av vÄra först medarbetare pÄ Kreab. Han kom dÄ frÄn Moderata Ungdomsförbundet. Efter jobb pÄ SAF och Svenska Dagbladet Àr Bosse idag tillbaka pÄ Kreab. Bosse skrev kÄserier i Moderat Debatt. Oftast under signaturen Ville Vessla. Han har en fantastisk humor och hans kÄserier var alltid mitt i prick. 1977 samlade vi ett antal av Bosses kÄserier och mina teckningar och gav ut boken Streck och plumpar.
Ditt jobb, dina pengar Ur kampanjtidning frÄn Svenska Arbetsgivareföreningen.
Regenter Illustration till kÄseri om Sveriges kungar A N T E C K N AT
JEANDER
121
Halmhattarnas avsked Per Ahlmark avgÄr som folkpartiordförande och eftertrÀds av Ola Ullsten.
Regeringen Ullsten Efter mĂ„nga invecklade turer föll den första borgerliga regeringen pĂ„ kĂ€rnkraftsfrĂ„gan â torsdagen den 5 oktober 1978. Den nye folkpartiledaren Ola Ullsten bildade regering med bara 39 mandat men med stöd av socialdemokraterna. Den nya regeringen tilltrĂ€dde den 18 oktober 1978 och avgick den 12 oktober 1979..
Bantning i departementen
Hej tomtegubbar â en liten tid vi leva hĂ€r med mycken möda och stort besvĂ€r.
122
A N T E C K N AT
JEANDER
Pockettidskriften Opinion för marknadsekonomi
"Mariginalmulle" â kommenterade artiklarna
Opinion gavs ut av Timbro. Johan Hjertqvist var tidningens redaktör och vi pĂ„ Kreab hjĂ€lpte till med form och innehĂ„ll. Opinion var en tidning som vĂ„gade ifrĂ„gasĂ€tta det svenska systemet. RĂ€tten att vĂ€lja lĂ€kare. Möjligheten att privatisera skola och sjukvĂ„rd â mĂ„nga frĂ„gor som vi idag anser sjĂ€lvklara var pĂ„ den tiden mycket kontroversiella och vĂ€ckte debatt.
Gökungen
I lÄnta fjÀdrar
SvÄngremspolitik Högt skattetryck och orÀttvisa skatter var frÄgor vi drev i Opinion.
Bevisföring RÀttstrygghet och den enskildes integritet var aktuella frÄgor.
LapptÀcket A N T E C K N AT
JEANDER
123
Riksdagsvalet 1979 â ny borgerlig trepartiregering Med ytterst liten majoritet (175 mandat mot 174) lyckades de borgerliga partierna fĂ„ en majoritet i riksdagsvalet 1979. Valets stora segrare blev moderaterna som tog 18 nya mandat. Valsegern resulterade i en ny borgerlig trepartiregering med Torbjörn FĂ€lldin som statsminister och Gösta Bohman som ekonomiminister. Trepartiregeringen blev inte lĂ„ngvarig.
Titta den lyfter
Banta med Gösta
Regeringen FÀlldin II FrÄn vÀnster: jordbruksminister Anders Dahlgren (c), sjukvÄrdsminister Elisabet Holm (m), energi- och straffrÀttsminister Carl-Axel Petri (opol), arbetsmarknadsminister Rolf Wirtén (fp), utbildningsminister Jan-Erik Wikström (fp), skolminister Britt MogÄrd (m), bostadsminister Birgit Friggebo (fp), utrikesminister Ola Ullsten (fp) Andra raden: socialminister Karin Söder (c), kommunikationsminister Ulf Adelsohn (m), arbetsmarknadsminister Ingemar Eliasson (fp), kommunminister Karl Boo (c), invandrar- och jÀmstÀlldhetsminister Karin Andersson (c), Rolf Wirtén (fp), försvarsminister Eric Krönmark (m)
För mycket av det goda. à slings industristöd. Konkurrens frÄn utlandet
Ăvre raden: statsminister Thorbjörn FĂ€lldin (c), planminister Georg Danell (m), ekonomiminister Gösta Bohman (m), industriminister Nils G. Ă sling (c), justitieminister HĂ„kan Winberg (m), handelsminister Staffan Burenstam Linder (m).
124
A N T E C K N AT
JEANDER
80-talet Polska strejker
U 137 pàžŁàž grund Glasnost
Palme màžŁàžrdas Tjernobyl
Massaker i Kina
Berlinmuren àžŁàžppnas
A N T E C K N AT
JEANDER
125
PĂ„ stormigt hav
Den nya trepartiregeringen
PĂ„ jaktstigen
Störd idyll
StorstÀdning Skolminister Britt MogÄrd stÀdar pÄ Skolöverstyrelsen
126
A N T E C K N AT
JEANDER
Skatteuppgörelsen
Den underbara natten De tre regeringspartierna var angelĂ€gna att genomföra en marginalskattereform frĂ„n och med 1 januari 1982. Förhandlingarna fördes mellan budgetminister WirtĂ©n och socialdemokraternas Kjell-Olof Feldt. PĂ„ morgonen den 24 april 1981 ("Den underbara natten") gjorde de upp om en reform â men den skulle inte börja gĂ€lla förrĂ€n 1 januari 1983.
Regeringen spricker Efter "Den underbara natten" förklarade ekonomiministern och moderatledaren Gösta Bohman att han inte stod bakom uppgörelsen. Han kunde inte acceptera annat Àn en reform som skulle börja gÀlla frÄn 1982. Den 5 maj förklarade Gösta Bohman att Moderaterna beslutat att lÀmna regeringen. Samma dag entledigade statsminister Thorbjörn FÀlldin (c) samtliga Ätta statsrÄd frÄn Moderata Samlingspartiet. Som ersÀttare för dessa förordnades samtidigt statsrÄd i den sittande regeringen. Talmannen informerades om att trepartiregeringen hade blivit en tvÄpartiregering.
Svikna löften
RÄttfÄngaren
Plankan
Regeringen som sprack A N T E C K N AT
JEANDER
127
Center/folkparti regering Regeringen FÀlldin II sprack nÀr Moderaterna den 5 maj 1981 hoppade av regeringen pÄ frÄgan om marginalskatterna. NÄgra dagar senare lÀmnade statsminister Thorbjörn FÀlldin (c) in sin ansökan om att avgÄ, dÄ moderaterna och socialdemokraterna hotade med en misstroendeförklaring mot regeringen.
FĂ€lldin lll
Don Quijote FĂ€lldin med vapendragaren Ullsten
Den 18 maj föreslog talmannen att utse Thorbjörn FÀlldin till statsminister. Han skulle bilda en regering i vilken företrÀdare för Centerpartiet och Folkpartiet ingick. Efter vissa garantier accepterade moderaterna. Thorbjörn FÀlldin blev statsminister för tredje gÄngen. Nu utan nyval. Regeringen FÀlldin III tilltrÀdde den 22 maj 1981 och avgick efter riksdagsvalet 1982.
Budget pÄ svagt underlag
Regeringens mjölkkor
Sirenens locktoner
Utlandsskulden
128
A N T E C K N AT
JEANDER
Var ska vi börja?
Ekonomiministern hallÄ!!
Val i sikte
Samma spÄr
⊠och oppositionen
Lurad
Budgetbantning A N T E C K N AT
JEANDER
Rödluvan hos fondmormor 129
Energi â ödesfrĂ„ga pĂ„ 80-talet Oljekriserna 1973 och 1979 satte energifrĂ„gorna i fokus. USA, vĂ€steuropa och Japan drabbades hĂ„rt av sitt oljeberoende. Efter haveriet i kĂ€rnkraftverket Three Mile Island i Harrisburg, Pennsylvania i USA 1979 vĂ€xte opinionen mot kĂ€rnkraft. I det politiska tumultet som uppstod stĂ€lldes krav pĂ„ en folkomröstning. Alla riksdagspartier stĂ€llde upp pĂ„ kravet. Folkomröstningen Folkomröstningen om kĂ€rnkraftens vara eller icke vara hölls i mars 1980. Det fanns tre förslag, kallade linje 1, 2 och 3. Trots att alla tre linjer föresprĂ„kade en avveckling av kĂ€rnkraften sĂ„gs linje 1 och 2 som ja-alternativ medan linje 3 sĂ„gs som ett nej-alternativ. Folkomröstningen var endast rĂ„dgivande, men partierna hade innan omröstningen enats om att valresultatet skulle respekteras. Jag var ansvarig för utformningen av allt Linje 1 material.
"Sverige, som Àr det land i vÀrlden som har det högsta oljeberoendet, mÄste satsa pÄ inhemsk energi för att kunna bevara utrikespolitisk trovÀrdighet". Teckningen gjordes första gÄngen 1975 och publicerades i alla möjliga sammanhang. HÀr i Arbetsgivaren, 7 feb 1980.
Utfallet blev 18,9 % för Linje 1, 39,1 % för Linje 2 och 38,7 % för Linje 3. Energi för Sverige â Linje 1
NĂ€r var tar sin
Svenskt oljeberoende
130
Linje 3 sade ett definitivt nej till utbyggnad av kÀrnkraften. Vidare föresprÄkades att all kÀrnkraft skulle vara avvecklad inom tio Är.
Linje 2 var i princip identiskt med linje 1, men krÀvde Àven att alla framtida energianlÀggningar av betydelse skulle Àgas av stat och kommun.
Linje 1 innebar att kÀrnkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig. Man skulle avvakta att förnybara energikÀllor blev tillgÀngliga och ingen ytterligare kÀrnkraftsutbyggnad skulle fÄ förekomma.
Vpk och C
S och Fp
M A N T E C K N AT
JEANDER
Ulf Adelsohn
â moderat partiledare, 1981 Vissa personer Ă€r lĂ€ttare att karikera Ă€n andra. NĂ€r Ulf Adelsohn tog över efter Gösta Bohman blev han ett tacksamt motiv för den politiska tecknarkĂ„ren. SjĂ€lv hade jag lĂ€rt kĂ€nna Ulf som vĂ„r förste revisor nĂ€r vi 1970 startade informationsföretaget Kreab.
(Julkort)
Monopolet och konkurrensen
KĂ€rnkraft â ja tack KĂ€rnkraftfrĂ„gan dominerade debatten i början av 80-talet. Jag var tidigt engagerad och Kreab gjorde ett antal broschyrer och utbildningspaket
A N T E C K N AT
JEANDER
Ja tack Boken "Ja tack" (Timbro) var ett inlÀgg i debatten om kÀrnkraften. Författare var Bo Ekegren, Johan Hjertqvist och jag.
131
Restauratören â en rolig inblick i hotell- och restauranglivet
à ke Söderqvist
I Restauratören fick jag rita pÄ en helsida eller ett uppslag per nummer. Det gÀllde att hitta pÄ nÄgot med branschanknytning
132
Under ett stort antal Ă„r anlitades Kreab av Sveriges Hotell och Restaurangförbund (SHR). Vi producerade det mesta frĂ„n logotype till bildspel pĂ„ Ă„rsmötet. Tillsammans med Jan Ăyvind Swahn gjorde jag bl a en bok om restauranger. Ett av vĂ„ra uppdrag var att producera tidningen Restauratören.
som à ke var med. Redaktionsmötena avhölls med fördel pÄ Vaxholms hotell och à ke hÀmtade med sin bÄt upp resten av redaktionen vid Skeppsbron. Jag passade pÄ att göra sÄ mÄnga reportage som möjligt med à ke. TVkÀndis som han var blev vi alltid vÀl mottagna nÀr vi kom in pÄ en restaurang. Och ryktet att à ke Söderqvist var dÀr nÄdde snabbt köket. Servicen blev perfekt.
Den fasta redaktionen bestod av förbundets informationschef Barbro Hellberg, krögaren och kÀndisen à ke Söderqvist. Redaktör var Ebba von Eckermann som dÄ jobbade pÄ Kreab. Och sÄ var det jag. Andra medarbetare frÄn Kreab var Kjell Svensson och Anders Runwall. Att göra en tidning om nÄgot sÄ trevligt som hotell och restauranger var kul, speciellt
Blindtest Mellanölet var nytt. Vi bjöd in ett 10-tal stockholmskrögare för att testa. Vi hade bestÀllt hem alla 25 sorter som fanns. Plockat bort etiketterna och numrerat flaskorna. Efter att ha testat alla 25 sorterna, frÄgar Dieter Manhold pÄ Zum Fransicaner varför vi inte tagit med Falcon. Vi
A N T E C K N AT
JEANDER
kollade listorna. JodÄ, vi hade skickat efter Falcon. Men vi hittade inte etiketten. Dagen efter ringer det pÄ dörren hos à ke pÄ Vaxholms hotell. Utanför stÄr ett bud med en back Falcon. De hade tagit fel pÄ dagen. Vi var djupt imponerade av att nÄgon kunde mÀrka att ett speciellt mÀrke saknades.
Profil En annan restaurangprofil var vinskribenten Sune Carlqvist. Sune Ă€lskade att tĂ€vla. NĂ€r vi gick ut pĂ„ krogen hade han med sin termometer för att vi skulle gissa temperaturen pĂ„ vinet. En dag var Sune ovanligt nedstĂ€md. NĂ€r jag frĂ„gade hur det var, berĂ€ttade han att han varit pĂ„ vinprovning pĂ„ Vin & Sprit. Och att han hade haft fel i en provning. Jag pĂ„pekade lite försynt att det var vĂ€l inte nĂ„ÂŽt att deppa för â vem som helst kan ju ta fel pĂ„ ett vin. Sune tittade förnĂ€rmat pĂ„ mig. Det var varken druva, vingĂ„rd eller Ă„ret som han svarat fel pĂ„. Han hade missat att druvan var odlad pĂ„ nordsidan av berget. A N T E C K N AT
JEANDER
PartiledarenkÀt om hotell och restaurangbranschen 1982
133
Kampanj Den mest lyckade kampanjen, som Kreab fick PR-pris för, var EuropamÄlet. Under en dag höll alla krogar europapriser pÄ maten. Jag minns att en av krögarna som normalt inte hade fullsatt den hÀr dagen hade fullt. Han var ytterst förvÄnad över att intÀkterna var större trots att han hade sÀnkt priserna.
Lita inte pÄ att krogen utomlands tar kreditkort.
Spritfloden Endast en brÄkdel av den sprit som konsumeras sÀljs pÄ hotell och restauranger.
Kontokort Att "ta kontokort" Àr i mÄnga fall en dyr historia för restaurangerna.
134
A N T E C K N AT
JEANDER
A N T E C K N AT
JEANDER
135
Lidman Information â ett nytt Kreab-företag Under 80-talet expanderade Kreab kraftigt. Det blev allt mindre tid över till att rita traditionella karikatyrer. Starten av nya företag som Diagraf och Lidman Information â allt tog tid.
Lidman Information producerade lexivisuellt material. Text, bild och form i intimt samspel.
1979 berĂ€ttade Kreabs styrelseordförande Stig Rindborg att han fĂ„tt reda pĂ„ att Sven Lidman sökte en samarbetspartner för att producera âlexivisuelltâ informationsmaterial. Klart vi blev intresserade. Jag hade ju redan pĂ„ konstfacktiden trĂ€ffat Sven och var imponerad av hans kunnande. Den 1 januari 1980 startade vi tillsammans Lidman Information. Jag blev vd och Sven Lidman styrelseordförande. Vi producerade broschyrer och böcker med text och bild i nĂ€ra samverkan. Det upptog mycket av min tid. Jag var vd pĂ„ företaget samtidigt som jag var vd pĂ„ Kreab och försökte vara pĂ„ Lidman tvĂ„ dagar och pĂ„ Kreab tre dagar i veckan.
Text och bild PĂ„ Lidman handlade det i Ă€n större grad Ă€n pĂ„ Kreab Ă„t att förklara det vi var bĂ€st pĂ„ â komplicerade fakta och processer. Jag hann inte rita mycket sjĂ€lv, men skissade desto fler projekt. Vi
hade en stor stab med skickliga tecknare som kunde ta över och fullfölja mina intentioner. En av Lidmans specialiteter var packaging. Bokproduktion Ät olika förlag. Vi tog fram idéer till böcker som vi sedan presenterade och sÄlde till olika förlag pÄ FrankfurtmÀssan.
Jag avgÄr som vd pÄ Kreab Det administrativa jobbet tog allt mer av min tid. Trots det intressanta jobbet som vd pÄ ett stort informationsföretag var det inte vad jag ville syssla med. Att jobba i kundprojekt var roligare. 1985 blev Lars-Göran Johansson vd pÄ Kreab. "LG" hade dÄ jobbat pÄ Kreab nÀstan frÄn starten. För första gÄngen sedan 1973 slapp jag administrativa uppgifter och kunde Àgna mig mer Ät Kreabs kunder och projekt.
Lidman sĂ€ljs Lidman Information kom alltmer att likna Kreab. Den största skillnaden var att bolagen hade olika kunder. För mig blev det i lĂ€ngden ohĂ„llbart att hinna med alla Kreabprojekt och samtidigt vara vd. Lidman sĂ„ldes 1987 till en av medarbetarna â Ulla Jansson. Bolaget bytte sedan namn till Ulla Jansson Information.
Illustration till försvarets skrift Blir det som det Ă€r â om vikten av planering. Skriften började med den hĂ€r teckningen över ett uppslag. Ett Lidmanprojekt.
136
A N T E C K N AT
JEANDER
1982 â ett Ă„r med "jĂ€rnkoll" Aldrig har jag följt nyhetsflödet nogrannare Ă€n 1982. Jag lĂ€ste alla stora tidningar, bĂ„de svenska och utlĂ€ndska. Lidman Information hade fĂ„tt i uppdrag att producera en Ă„rsbok till Bonniers. Boken skulle knyta an till Uppslagsverket Media som Lidman redan producerade. För att hinna med hela Ă„ret, beslöt vi att arbeta
efter en fast struktur. Varje mĂ„nad skulle fĂ„ lika mycket utrymme och göras fĂ€rdig sĂ„ snart mĂ„naden passerats. Det betydde att nĂ€r vi kom till slutet av Ă„ret var boken nĂ€stan klar och kunde snabbt gĂ„ i tryck. Varje uppslag skissades i detalj. Ăven i Ă„rsboken fanns det plats för flera nyritade karikatyrer.
MÄnadens innehÄll spikas. Sif Kullerstrand, jag, Sven Lidman, Maria Brandsjö och Ann-Marie Lund i skapartagen.
FrÄn ide och grovskiss till finskiss och original
â DĂ„ kanske man upptĂ€cker att det gĂ„r lika bra att fira lördagen med lĂ€ttöl, sĂ€ger socialminister Karin Söder dĂ„ hon 9 mars 1982 offentliggör regeringens förslag att stĂ€nga Systembolaget pĂ„ lördagar.
A N T E C K N AT
JEANDER
137
Lasse Berghagens bok â ett inhopp i barnboksbranschen PĂ„ 1980-talet var Kreab med och startade Föreningen Artister mot Narkotika. Initiativtagare var Owe Törnqvist. Lasse Berghagen blev ordförande i föreningen. I styrelsen satt bl a Eva Rydberg, Jarl Kulle, Elisabeth Andreassen, Carl-Gustav Lindstedt och Lasse Strömstedt. Vi trĂ€ffades pĂ„ Kreab eller pĂ„ teatern dĂ€r Carl-Gustav och Lasse spelade. Vid ett sĂ„dant möte berĂ€ttade Lasse Berghagen att han skrivit en bok inspirerad av sin egen uppvĂ€xt och med pappa tandlĂ€karen som huvudperson. Han undrade om jag kunde tĂ€nka mig illustrera den. Sagt och gjort. Vi trĂ€ffades ett antal gĂ„nger hemma hos Lasse â skissade och tittade pĂ„ bilder. Resultatet blev Sommar med magister Nilsson. Teckningarna blev inte direkt lysande, men Lasse och jag hade kul sĂ„ lĂ€nge vi jobbade med boken. "Sommar med magister Nilsson" blev mitt första och sista(!) försök i barnboksbranschen.
Bild och Ord Akademin â en ny akademi
Sveriges yngsta akademi Veckojournalen presenterade den nystartade Bild och Ord Akademin, 1983.
1983 kom Sven Lidman med idén att vi borde starta en akademi för alla de olika yrkesgrupper som arbetar med information i ord och bild. Innan Äret var slut hade Bild och Ord Akademin sitt första möte.
Bild och Ord Akademin har till uppgift att frÀmja integration av bild och ord inom information och kommunikation samt att verka för vetenskapligt studium av integrationens förutsÀttningar, former och följder.
Preses 2004 eftertrÀdde jag Sven Lidman som preses i Bild och Ord Akademin.
Pristagare Som preses har jag haft glĂ€djen att vara med och dela ut Akademins Pris â Lidmanpriset â till tvĂ„ av mina tecknarfavoriter, Jan Berglin (2007) och Tecknar Anders (2004)
Sommar med magister Nilsson gavs ut av Bonnier Junior.
138
A N T E C K N AT
JEANDER
Gösta Bohman â en skissande partiledare Gösta Bohman har alltid varit en av mina favoritpolitiker. Gösta var mycket förtjust i politiska karikatyrer. DĂ„ och dĂ„ hĂ€nde det att han hade en idĂ© som han ville se förverkligad. Han gjorde sjĂ€lv skisser. Huvud med glad mun, förestĂ€llde Gösta sjĂ€lv och ett huvud med spetsig nĂ€sa var antagonisten Olof Palme. Ett minne av Gösta Bohman var nĂ€r jag 1978 gjort det sedvanliga julkortet. Efter jul fick jag ett brev skrivet pĂ„ chefen för ekonomidepartementets statusfyllda brevpapper med vapen och allt. I brevet stod det "Broder, tack för teckningen. Skickar en flaska whisky eftersom skatterna Ă€r sĂ„ höga!
"Har du mardrömmar lille Olle" Gösta sjÀlv kommer in genom dörren. PÄ sÀngen ligger Olof Palme och drömmer mardrömmar om högerspöken. För sÀkerhets skull har Göstas sekreterare, Birgitta Lundin, förtydligat skissen genom att markera vilka personer teckningen förestÀller.
HĂ€lsningar Göstaâ.
Carl Bildt â ny moderatledare 1986 Carl Bildt lĂ€rde jag kĂ€nna nĂ€r jag flyttade till Stockholm. NĂ€r vi startade Kreab var Carl en flitigt anlitad skribent. Snabbt och med ett finger hamrade han ner briljanta texter. Jag minns sĂ€rskilt vĂ€l nĂ€r Carl Bildt blev partiordförande. Efter valet kom Carl upp till Storlien dĂ€r vi samlats nĂ„gra stycken för att diskutera olika kampanjaktiviteter. PĂ„ morgonen Ă„t vi frukost tillsammans, nĂ€r ett gĂ€ng som just gĂ„tt karolinermarschen kom instormande. Carl var nyfiken. Han hade sjĂ€lv gĂ„tt marschen i sin ungdom och var mycket kunnig. Det imponerade pĂ„ deltagarna. Efter frukost tisslades det rejĂ€lt och man konstaterade att âhan var ju riktigt folklig den nye moderatledaren!â
Planeringsvecka i Storlien Under 17 Ă„r trĂ€ffades vi â ett antal personer â i Storlien samma vecka varje Ă„r för att planera nĂ€sta Ă„rs aktiviteter. Skissblocket var alltid med.
PÄ fjÀllet FrÄn vÀnster, Carl Johan Westholm, jag, Carl Bildt, Per Unckel, Charlotte Erkhammar och Peje Emilsson. Bakom kameran Sture Eskilsson.
A N T E C K N AT
JEANDER
Mats Svegfors i Storlien
139
Sollidens slottspark â ett udda projekt
Postens lilla gula Liksom mÄnga företag gjorde Posten en intern kampanj för att bli bÀttre. Jag illustrerade med posthorn i en mÀngd varianter.
Vi fÄr inte gömma oss bakom paragrafer
Hovets presschef Elisabeth Tarras Wahlberg ringde och bad mig komma till slottet. Kungen ville ha hjĂ€lp med en broschyr om Solliden pĂ„ Ăland.
PÄ alla omrÄden finns konkurrenter
Jag trĂ€ffade kungen och han berĂ€ttade om hur andra slottsĂ€gare fick lite extra intĂ€kter genom att sĂ€lja broschyrer som berĂ€ttade om Ă€gorna. Vi gick igenom upplĂ€gget. Eftersom kungen Ă€r en duktig fotograf föreslog jag att vi skulle anvĂ€nda hans privata bilder i broschyren. Efter lite diskussion fick vi lĂ„na hem kungaparets album över helgen för att plocka ut de bĂ€sta bilderna. Kungen var ytterst intresserad och ville ha reda pĂ„ vilket arvode han som fotograf skulle fĂ„ om vi publicerade bilderna. Vi bestĂ€mde ocksĂ„ att jag skulle rita en karta över Sollidens park. Jag fick lĂ„na nyckel till parken och kunde Ă„ka ner och skissa i lugn och ro utan turister. Resultatet blev en liten broschyr. För att sĂ€lja broschyren hade kungen planerat att sĂ€tta upp ett mindre regnskydd utanför grindarna pĂ„ Solliden. Ăven om man Ă€r kung mĂ„ste man ha tillstĂ„nd till sĂ„nÂŽt och begĂ€r man tillstĂ„nd blir det naturligtvis offentligt. Vi blev inte lite förvĂ„nade nĂ€r vi efter nĂ„gra mĂ„nader kunde lĂ€sa i Expressen att "Kungen öppnar kiosk pĂ„ Ăland"
Vi ska lyssna pÄ alla idéer
Vi ska utveckla vÄra tjÀnster
Ny teknik ger oss nya möjligheter
Optionhandel â en nyhet i Sverige Investor var en av Kreabs större kunder pĂ„ 80-talet. En dag ringde Claes DahlbĂ€ck som dĂ„ var vd och berĂ€ttade att han hade en kompis som kommit hem frĂ„n USA och ville starta handel med optioner. Kunde jag och Peje komma ner och trĂ€ffa kompisen Olof Stenhammar? Olle försökte förklara för oss hur optioner fungerade. Det blev början till ett jĂ€ttejobb med lanseringen av OM, OptionsmĂ€klarna. Optionshandel var nĂ„got nytt, sĂ„ allt behövde förenklas och förklaras. Vi producerade det mesta â frĂ„n logotype och brevpapper till handböcker om olika typer av optioner. I början handlade det till stor del om att försöka visa hur optioner fungerar.
140
A N T E C K N AT
JEANDER
Semesterreportage Under Ären jag var gift med Agneta utnyttjades vÄra semestrar till att göra reportage. Agneta skrev och jag ritade. HÀr nÄgra teckningar frÄn en USA- resa 1984. Reportagen distribuerades genom Svenska NyhetsbyrÄn
Svart pĂ„ vitt â en samling teckningar Boken gavs ut 1984 i en liten upplaga och anvĂ€ndes som julklappsbok till Kreabs kunder. Det hĂ€r var första gĂ„ngen jag publicerade nĂ„gra av mina pennkakor i bokform.
Solvang I Kalifornien mellan San Fransisco och Los Angeles ligger den danska staden Solvang
Calico 1971 besökte vi spökstaden Calico mellan Los Angeles och Las Vegas första gÄngen. DÄ var den helt öde och "igensandad". InvÄnarna hade sedan mÄnga Är flyttat och öknen var pÄ vÀg att ta över. 13 Är senare mötte oss en helt annan syn. Staden hade ÄteruppstÄtt. Ett antal "hippies" hade flyttat ut, grÀvt fram och rustat upp husen och tyvÀrr samtidigt gjort Calico till ett turistmÄl med mÀngder av souvenirbutiker och tingel-tangel.
A N T E C K N AT
JEANDER
I boken samlade jag ihop nÄgra karikatyrer som jag gjort av dÄtidens internationella politiker.
141
Gammal idĂ© blir ny 1959 ritade jag ett antal politiker som bilar (sidan 6). 1984 gjorde jag om idĂ©n â nu enbart med svenska modeller.
Utrikes
Polsk duell
Kokpunkten, Zimbabve
Kyrkan hr alltid haft en stark stÀllning i Polen. SÄ Àven under kommunisttiden.
142
A N T E C K N AT
JEANDER
Ăst och vĂ€st Polsk utflykt SvD 1981.
Rysk ubÄt pÄ grund i Blekinge U 137 En rysk ubÄt gick pÄ grund i Blekinge skÀrgÄrd SvD, 28 oktober 1981.
A N T E C K N AT
JEANDER
143
Att taga över makten
FĂ€lldin och Palme
Omslag till en skrift om löntagarfonderna. Bilden visar Sigvard Marjasin, ordf och pamp i kommunal och fackföreningsrörelsen, 1982.
Debatterna mellan Palme och FÀlldin pÄ 80-talet pÄminde om fabeln om Haren och sköldpaddan, SvD 1981.
Privatisering
(ur Moderaternas almanacka)
Inflationsfallet Palmes piruetter
Palme sÀtter kÀppar i hjulet
Dagislotteriet
144
A N T E C K N AT
JEANDER
Inflationen Inflationen undergrĀvde svensk ekonomi under 80-talet.
I utfÄĆrsbacken
Kollektivanslutning A N T E C K N AT
JEANDER
Tomtarnas verkstad (fritt efter Disney) 145
VĂ€xande utlandsskuld
Offentliga sektorn slÄr nya rekord (ur Moderaternas almanacka)
Bengt Westerberg
Alf Svensson
Folkpartiledare, 1983
KDS, 1983
Debatten om löntagarfonderna
Under ytan 146
Samma fonder A N T E C K N AT
JEANDER
Hetsjakten pì± bilisterna...
Val i sikte
Demonstrationstì± get som kom av sig A N T E C K N AT
JEANDER
147
Kampen mot löntagarfonderna Meidnerfonder, fackföreningsfonder och löntagarfonder. Socialdemokraternas försök att socialisera nĂ€ringslivet hade mĂ„nga olika namn. Men idĂ©n var densamma â att föra över makten frĂ„n företagen till facket. Jag ritade en mĂ€ngd teckningar pĂ„ temat. Kreab fick i uppdrag att hjĂ€lpa till att organisera en demonstration för att stoppa fonderna. Den 4 oktober 1983 var det dags. Vi hoppades pĂ„ nĂ„gra tusen deltagare. Redan pĂ„ morgonen började busslaster med demonstranter rulla in. NĂ€r demonstrationstĂ„get skulle starta var Stockholm igenkorkat. Trafiken stod helt stilla. I HumlegĂ„rden och angrĂ€nsande kvarter vĂ€ntade nĂ€rmare 100 000 demonstranter â med plakat och banderoller â pĂ„ att fĂ„ tĂ„ga ivĂ€g till Kanslihuset. MĂ„nga kom aldrig fram. TrĂ€ngseln var för stor. Men vad gjorde det nĂ€r man fĂ„tt sĂ€ga sin mening om fonderna. Efter den demonstrationen blev det tyst om löntagarfonderna.
Helsida i SAFtidningen, 8 sept 1983.
Oj, vad stor den blev! 148
Knivig situation A N T E C K N AT
JEANDER
Entreprenören Ett av argumenten för fonder â"vi kan ju alltid prova".
Demonstranterna
Fonderna och företagen
-
4 oktober â Vi hade jobbat i veckor med att organisera demonstrationen. SĂ„ var det dags. Jag stod fortfarande kvar i HumlegĂ„rden för att fĂ„ ivĂ€g de sista demonstranterna nĂ€r tĂ€ten kom tillbaka och började resa hem.
A N T E C K N AT
JEANDER
Dagarna efter ritade jag den hÀr teckningen till min sida i tidningen Restauratören
149
NĂ€ringslivet i karikatyrer Ăven nĂ€ringslivet har sina skandaler och "affĂ€rer". Den politiska teckningens beskrivning av verkligheten borde kunna fungera lika bra i nĂ€ringslivet.
Finansvalpar â ett nytt begrepp
NÀr tidningen AffÀrsvÀrlden frÄgade mig om jag ville illustrera och kommentera ett antal hÀndelser i nÀringslivet var jag till att börja med tveksam. Skulle det gÄ att kombinera min roll pÄ Kreab med min roll som tecknare? Tidigare hade jag enbart ritat företagsledare i privata sammanhang, som karikatyrer till födelsedagar eller avtackningar. Under en kortare tid ritade jag ett antal teckningar Ät AffÀrsvÀrlden. PÄ det hÀr uppslaget har jag samlat nÄgra.
MoDo kastar lystna blickar pÄ Holmen
AffĂ€rsledning Att utveckla mĂ€nniskors möjligheter att tĂ€nka och handla Ă€r det centrala i all affĂ€rsutveckling. Det Ă€r en mycket kort samman-fattning av Ulla Ehrlemarks bok "AffĂ€rsledning". HĂ€r nĂ„gra illustrationer ur bokenâŠ
Entreprenör
Intraprenör
"Man ska ta chanser till slumpmÀssiga kontakter och erfarenhetsutbyte".
150
A N T E C K N AT
JEANDER
Specialistflykten frÄn dataföretagen
Förtroendet för Ingvar Carlsson i nÀringslivskretsar blev allt mindre efter ett antal socialiseringsförslag.
Statliga företag till börsen Industriminister Tage G. Pettersson.
A N T E C K N AT
JEANDER
Asea blir ABB i Schweiz P G Gyllenhammar och Percy Barnevik.
151
Stockholms Tidningens fall
Botten nÄdd. Inga mer pengar till Stockholms Tidningen.
Högerspöket â alltid aktuellt att skrĂ€mmas med
SkarprÀttaren. LO lÀgger ner "Stocken". Finansminister Kjell-Olof Feldt
Justitia och engÄngsskatten 152
Avtalsrörelse
Bordet ska dukas
A N T E C K N AT
JEANDER
Revolutionens vÀg Ayatollornas skrÀckvÀlde i Iran, SvD.
Svenska Dagbladet
Kompakt motstÄnd
A N T E C K N AT
JEANDER
Vindflöjeln
153
Energipolitik med skygglappar â Birgitta Dahl
Ă tstramning
Nya skatter
I galen tunna
Grodkungen â Lennart Bodström
Arbetslöshet
Samma visa varje Ă„r Rosornas krig 154
A N T E C K N AT
JEANDER
Sjunkande opinionssiffror
KrÀftgÄng i bostadsbyggandet
Vissa politiker Àr tacksammare att teckna Àn andra. En av favoriterna Àr förre statsministern Ingvar Carlsson.
Ebbe CarlssonaffÀren Anna-Greta Leijon. Ebbe Carlsson. Carl Lidbom och Hans Holmér
Politiska polare (presenterade i Medborgaren) "FrĂ„n trekvartsdiktatorn till vĂ€nsterprasslaren". SĂ„ beskrev Ulf Nilsson i Expressen Ingvar Carlssons vĂ€nner i sexnationsgruppen. FrĂ„n trekvartsdiktatorn de la Madrids Mexico, till Andreas Papandreou â Greklands nyckfulle premiĂ€rminister â om vilkens privatliv man i USA, konstaterar att han "fĂ„r en man som Gary Hart att framstĂ„ som en allvarlig aspirant pĂ„ kardinalĂ€mbetet". I gruppen ingĂ„r Tanzanias avgĂ„ende president Julius Nyerere, som efter decennier av socialistisk politik har lyckats bringa ekonomisk misĂ€r över sitt land. I gruppen ingĂ„r slutligen Indiens Rajiv Gandhi och president Raul Alfonsin frĂ„n Argentina. BoforsaffĂ€rer och mutanklagelser kastar sin skugga över Gandhi, medan Alfonsin har stora problem med upproriska militĂ€rer. Indiens och Argentinas engagemang för en kĂ€rnvapenfri vĂ€rld ter sig inte heller helhjĂ€rtat, mot bakgrund av att ingen av lĂ€nderna undertecknat ickespridningsavtalet. En brokig samling.
A N T E C K N AT
JEANDER
155
Energiklyftan
Splittrad energipolitik
Kommandobryggan. Ingvar Carlsson (s) och Bengt Westerberg (fp)
Avgrunden 156
Turturduvorna. Feldt och Westerberg
Folkhemsbussen
MINNESBILDER OCH BILDMINNEN JEANDER
Carlssons klister. Statsminister Ingvar Carlsson 1990.
Socialdemokraterna 100 Ă„r
Lönekampen A N T E C K N AT
JEANDER
Feldts skattepaket. TrovÀrdig skattepolitik.
Moder Sveas nya klÀder 157
Svenska Dagbladet Vid nÄgra tillfÀllen var jag knuten som freelancetecknare till SvDs ledarsida. Som mest ritade jag tre teckningar i veckan. Redaktionsmöte vid 11.00. Deadline nÄgra timmar senare. DÄ gick Norrlandsupplagan i tryck. Det blev stressigt. PÄ den tiden fanns det ingen möjlighet att skicka teckningarna elektroniskt. Jag Äkte hem till Lidingö efter redaktionmötet. Det gick Ät tid bÄde för transport hem och för mig eller budbilen att Äka tillbaka med originalet. Summasumarum, det blev ungefÀr en timme över att komma pÄ en bra idé och att rita ett original. Idéerna rann till under bilresan hem. Sedan var det bara att dra igÄng och rita. Inte för komplicerat. Jag arbetade i svart-vitt.
Plankan
Ă hmanssons sorti 158
In i ramen. Ingvar Carlsson tar över som partiledare efter Palme
Locktoner
HuvudspÄret A N T E C K N AT
JEANDER
VÄr omvÀrld EftertrÀdaren Bush Ronald Reagan eftertrÀds som USAs president av George Bush.
Musen som röt
TövÀder efter det "kalla kriget" A N T E C K N AT
JEANDER
Glasnost i Sovjet
Gemenskap 159
Miljöpartiet mm
Miljöpartiet
Sagolika avslöjanden
I vÀnsterburen
Drevet gÄr. Biljakt i Stockholm.
Tomma tunnor⊠160
Samma visa varje val A N T E C K N AT
JEANDER
Försvaret
92:an Carlsson â en svensk tiger Förvarsminister Roine Carlsson
Moderna vapen
Utredning pÄgÄr SkÀrgÄrdsidyll
Rosornas krig. Kjell-Olof Feldt och Stig Malm. A N T E C K N AT
JEANDER
Var Àr Àrtan? Stig Malm. 161
162
A N T E C K N AT
JEANDER
Skandaljakten Helsidesannons för kampanjen Rösta Borgerligt.
Ingvar Carlssons börda (Skandaler, IB och Ebbe Carlsson)
Skandalvalet 1988
Det var oerhört tacksamt att vara politisk tecknare 1988. Det var valÄr och den ena skandalen efter den andra gav inspiration till nya teckningar. Ingvar Carlssons regeringstid prÀglades av ett antal "affÀrer". Vapensmuggling, engÄngsskatt pÄ pensioner, lÀgenhetsmygel, insmuggling av avlyssningsapparater, spioner som flydde. Vad gjorde regeringen? Tillsatte utredningar, sopade under mattan, kom med undanflykter och dolde sanningen. Omsorgen om det egna kompisgÀnget blev det viktigaste. Teckningarna pÄ den hÀr och nÀsta sida Àr nÄgra av de satirer jag gjorde pÄ Svenska Dagbladets ledarsida.
Soffliggarna A N T E C K N AT
JEANDER
163
Carlssons valrörelse. SÀlar och Ebbe Carlsson blev valets huvudfrÄgor.
Miljöprofil 164
Jokern i leken. Miljöpartiet kan bli tungan pÄ vÄgen. A N T E C K N AT
JEANDER
Spelet om vÀljarna
De tre valessen
Brott lönar sig! A N T E C K N AT
JEANDER
165
Illustration till en artikel om fornminnes information
Kreativ Kommunikation â tidskrift om information Tidskriften Kreativ Kommunikation startades av Kreab som tillsammans med nĂ„gra andra företag gav ut den ett antal Ă„r. PĂ„ 90-talet tog jag över tidskriften och publicerade ett antal nummer, som ocksĂ„ sĂ„ldes i PressbyrĂ„n. TyvĂ€rr hade vi inte tillrĂ€ckligt med pengar för att marknadsföra den och upplagan pĂ„ nĂ„gra tusen ex bar inte kostnaderna. Den trycktes i fĂ€rg, nĂ„got som jag inte var sen att utnyttja â i dagspressen var jag inte bortskĂ€md med fĂ€rgmöjligheter.
ByrÄkrati Sista ordet En "pennkaka" om fÀrg.
Musmatta
166
Lobbying En helsides illustration till artikel om lobbying.
A N T E C K N AT
JEANDER
90-talet Sovjetstaten upplàžŁàžses Kuweitkriget
Fastighets- och bankkris Estoniakatastrofen
Sverige blir medlem av EU
A N T E C K N AT
JEANDER
167
Ny Demokrati
Det vÄras för vÀnstern 1990
Efter s-kongressen Vart gÄr socialdemokraterna? 1990.
Ian och Bert
Utrikesministerns grodor Sten Andersson 1990.
4 februari 1991 bildades Ny Demokrati.
Bo Lundgren Moderat partiledare 1999 â 2003.
168
A N T E C K N AT
JEANDER
1991
Grannkvarteret. Frihetskampen i de baltiska staterna.
1992 A N T E C K N AT
JEANDER
169
Valet 1991 NÀr den borgerliga fyrpartiregeringen tilltrÀdde i oktober 1991 befann sig den svenska ekonomin i fritt fall. Konkurser, arbetslöshet och en obefintlig tillvÀxt. Det var ingen lÀtt uppgift som vÀntade.
Rivstart
Ăppna dörrar 1991
Samma gamla bete 170
Efter valet A N T E C K N AT
JEANDER
(Uppslag ur Medborgaren)
Slaget om vÀljarna PÄ den borgerliga sidan: Alf Svensson (kds), Bengt Westerberg (fp) och Carl Bildt (m) pÄ Ny Start, Olof Johansson (c) samt Ian Wachtmeister och Bert Karlsson (Ny Demokokrati). Maskrosen i mitten symboliserar Miljöpartiet. PÄ vÀnstersidan försöker Allan Larsson tygla "klasskampen" med Stig Malm (LO) och Ingvar Carlsson (s). LÀngst ut Lars Werner (VÀnsterpartiet).
Vargavinter A N T E C K N AT
Ăverkörd ros Socialdemokraterna byter en ros mot en annan â 1993.
Att ta och ge JEANDER
171
Kaos i SörgÄrden, 1993 Gudrun Schyman Ny, nyare, nyast Demokrati, 1994
Gudrun Schyman tog över VÀnsterpartiet efter Lars Werner 1993. Hon ville inte gÀrna tala om sitt forna medlemskap i MarxistLeninistiska kampförbundet.
Den nya lĂ„ngbĂ€nken I juni 1994 avgick miljöminister Olof Johansson ur den borgerliga fyrpartiregeringen efter beslutet att bygga Ăresundsbron.
Skattepolitik (s) I början av 1993 var Allan Larsson fortfarande socialdemokraternas talesman i ekonomisk-politiska frÄgor. Men snart skulle han lÀmna över till Göran Persson.
172
A N T E C K N AT
JEANDER
Serie om socialdemokraternas mobilisering infàžŁàžr valet 1994 A N T E C K N AT
JEANDER
173
Lexivision â sex spĂ€nnande Ă„r Början pĂ„ 90-talet var turbulent. Efterdyningarna av finanskrisen satte djupa spĂ„r i Kreabs verksamhet. Peje och jag bestĂ€mde oss för att dela företaget. I ett första steg tog jag hand om tvĂ„ av fastigheterna pĂ„ Sköldungagatan och Peje blev majoritetsĂ€gare.
Lexivision 1993
1993 startade jag, med 8 medarbetare, Lexivision. Till att börja med ett rent produktionsföretag, men som snart expanderade. Efter 5 Är var Lexivision ett fullserviceföretag med över 100 anstÀllda.
Det visade sig vara svÄrt att hitta hyresgÀster till den ena fastigheten och för att inte förlora alla intÀkter gjorde vi en slutlig separation, dÀr jag tog hand om större delen av ateljén och startade Lexivision som fick lokaler i min fastighet. Peje fortsatte som ensam Àgare av Kreab.
Expansion Lexivision vÀxte snabbt ur lokalerna pÄ Sköldungagatan och flyttade till Banérgatan. Husen sÄldes, men "tajmingen" var dÄlig. Luften hade gÄtt ur marknaden och jag kom undan med att intÀkterna frÄn försÀljningen tÀckte lÄnen jag hade pÄ husen. PÄ Banérgatan började en snabb tillvÀxt för Lexivision. Det blev ytterst lite tid över till att
Festivalankor 1995
teckna. I början var det en blomstrande affĂ€r och vi tjĂ€nade bra. Efter nĂ„gra Ă„r passerade vi 100 anstĂ€llda. Vi satsade pĂ„ ny teknik och ett antal dotterbolag. Nu blev tiderna tuffare. Integrationen med de nya verksamheterna tog lĂ€ngre tid Ă€n jag anat. Dessutom blev synergierna inte vad vi hoppats pĂ„. 1998 kom nĂ€sta finanskris. Lexivision var i stort behov av nytt kapital. Vi förlorade pengar framför allt pĂ„ vĂ„ra ITsatsningar. Banken var orolig. VĂ„ra sĂ€kerheter var minimala och nĂ„gra utökade rörelsekrediter var det inte tal om. Vi tog kontakt med ett antal investerare och var nĂ€ra att skriva kontrakt â nĂ€r luften helt gick ur finansmarknaden pĂ„ hösten 1998. PĂ„ senhösten tog börsnoterade Graphium över majoriteten av aktierna och lovade att stĂ€lla upp med det kapital som behövdes. Tillsammans tog vi fram en plan för Lexivision.
Konkurs I slutet pÄ vÄren 1999 hade vÄra nya Àgare fÄtt problem. Trots utlovade krediter ville styrelsen backa ur. En torsdagkvÀll blev jag plötsligt erbjuden att köpa tillbaka bolaget för en krona men tackade nej eftersom vi skulle betala 5 miljoner i moms pÄ mÄndagen och kassan var tom. PÄ mÄndagsmorgonen tvingades jag sÀtta Lexivision i konkurs. Under sommaren fick de flesta av vÄra nÀrmare 130 anstÀllda nya jobb. SjÀlv blev jag erbjuden att bli vd pÄ nÄgra mindre byrÄer, men tvekade och beslutade mig för att fortsÀtta som freelance.
Tillbaka till Kreab
Lexivision tog bl a fram en tidning inför Stockholms Vattenfestival. Jag ritade ett antal "coola" ankor som anvÀndes i olika trycksaker.
174
Under hösten 1999 hörde Peje av sig och undrade om jag inte kunde komma tillbaka som kreativ chef pÄ Kreab. Jag tackade ja. Det kÀndes lite som att komma hem igen, Àven om mycket hade förÀndrats. Jag behöll Lexivisions dotterbolag Television efter konkursen och köpte ocksÄ tillbaka namnet Lexivision, som fick bli bifirma till Television. Idag Àr jag senior partner och kreativ chef pÄ Kreab Gavin Anderson som har ca 350 konsulter i 26 lÀnder. A N T E C K N AT
JEANDER
NĂ„diga luntan â frĂ„n den andra sidan
Statsskulden
Mitt nystartade bolag Lexivision fick en lÄng rad uppdrag frÄn den nya regeringen. Vi gjorde bland annat presentationen av budgetpropositionen 1994. För att presentera budgeten ritade jag nÄgot som skulle kunna liknas vid ett mellanting mellan nyhetsgrafik och politiska teckningar. Teckningarna sattes samman till ett paket som regeringsledamöterna kunde anvÀnda vid budgetpresentationer. De blev ocksÄ lÀttillgÀnglig nyhetsgrafik och publicerades i mÄnga tidningar,
Nyhetsgrafik NÄgra av bilderna bestod av enkla teckningar och diagram. Den hÀr teckningen visar alla hoten mot tillvÀxt och vÀlstÄnd.
Ann Wibble Finansminister i den borgerliga regeringen.
Klippet med kommentar Àr frÄn Expressens ledarsida, 11 januari 1994. A N T E C K N AT
JEANDER
175
Carl Bildt och GàžŁàžran Persson Minns ni 80-talet?
Kulturministern Marita Ulvskog, 1994.
FàžŁàžre...
...och efter valet 176
A N T E C K N AT
JEANDER
Folkpartiets vÀg Ann Wibble och Bengt Westerberg, 1994.
PÄ 90-talet startade jag AB Lexivision. Det blev inte mycket tid över till tecknandet. Ett av de projekt jag fortsatte med var att formge Medborgaren och att teckna i den.
Maria Leissner Folkpartiets första kvinnliga partiordförande, 1995 â 97.
Jag var ocksÄ engagerad i den moderata valrörelsen. NÀr jag hittade bilden pÄ den lille killen var valets huvudaffisch 1994 helt klar.
Det strÀvsamma paret Göran Persson (s) och Olof Johansson (c).
Kung Thage. Thage G. Peterson Riksdagens talman 1988â91 och försvarsminister 1994 â 97.
A N T E C K N AT
JEANDER
177
Valet 1998
EU-val 1995
Nya valser
Kapitalisten i ankdammen Variation pì± temat von Anka, 1998.
Bensinskatten 178
Eko 1998 A N T E C K N AT
JEANDER
Persson rÀddas 1999
Guppi. Göran Persson tar allt större plats i regeringen, 1999. A N T E C K N AT
JEANDER
Partipiskan, 1999 179
Gökungen Erik à sbrink lÀmnar regeringen, april 1999.
FlyttfÄglarna, 1999 180
A N T E C K N AT
JEANDER
2000 - talet BàžŁàžrsras
11 september attacken Irakkriget
Tsunamin
Finans- och fastighetskris
A N T E C K N AT
JEANDER
181
Redan 1986 fantiserade jag i boken "Informera med ord och bild" om hur framtidens ateljé skulle kunna se ut. Det var först lÄngt senare som jag sjÀlv började anvÀnda datorn i tecknandet.
FĂ€rg med datorns hjĂ€lp⊠Under slutet av 1900-talet blev det inte mycket tid över till tecknandet. Idag ritar jag mest pĂ„ bestĂ€llning och för att det Ă€r kul. Datorn har blivit ett praktiskt hjĂ€lpmedel â framför allt nĂ€r det gĂ€ller att fĂ€rglĂ€gga teckningarna. 182
A N T E C K N AT
JEANDER
Tredje sprĂ„ket â kommunikation med flera sinnen I slutet av 1900-talet bestĂ€mde jag mig för att samla ihop den erfarenhet jag skaffat under 30 Ă„r som informatör. Tanken var att göra en bok om kommunikation med ord, bild och form.
Seriebubblornas form
Trots det fanns det möjlighet att visualisera nÄgra fakta och idéer med nyritade teckningar. Seriernas uttrycksformer Àr ett bra exempel pÄ hur visuella signaler bidrar till att förtydliga ett budskap.
Eftersom den tid jag kunde jobba med projektet var begrĂ€nsad, dröjde det till 2003 innan boken var klar. Tredje sprĂ„ket â kommunikation med flera sinnen blev en lĂ€robok med mycket fakta och exempel frĂ„n olika projekt jag genomfört under Ă„ren. Boken gavs ut av bokförlaget Arena â i samarbete med Bild- och Ord Akademin. De flesta av bokens illustrationer Ă€r exempel frĂ„n olika trycksaker. Rörelse i stillbilden Seriernas sprĂ„k
A N T E C K N AT
JEANDER
183
100-Ärsjubileum med karikatyrer NÀr Moderaterna skulle fira 100-Ärs jubilem blev jag ombedd att göra en bok med karikatyrer av 1900-talets mest kÀnda moderater. Beatrice Ask var ordförande i jubileumskommitten.
Gunnar SwÀrd
Allan Hernelius
FrÄn början var det meningen att jag skulle sammanstÀlla en bok med karikatyrer frÄn olika politiska tecknare under 1900-talet. Efter en del research visade det sig svÄrt att göra nÄgot bra av den idén. Vi bestÀmde istÀllet att jag skulle rita av partiets viktigaste profiler frÄn det första seklet. Nu började jag istÀllet leta foton. Johan Westrin öppnade partiarkivet och jag tillbringade ett antal förmiddagar i kÀllarvalven pÄ Schönfeldts grÀnd. Partiets arkiv och tidningar dammsögs. Foton pÄ de flesta politikerna Äterfanns. Men nÄgra av grundarna var svÄra att hitta. I "Hvar 8-de dag" hittade jag de sista pusselbitarna. Sedan gÀllde det att skriva texter. Under letandet efter bilder hade jag samlat pÄ mig en del och resultatet blev att jag började skriva. Jag intervjuade ett antal personer. PÄ vÄr gemensamma presskonferens konstaterade Fredrik Reinfeldt att han tyckte det var
Arvid Lindman Àr en av de partiledare som portrÀtteras i boken. HÀr pÄ omslaget till tidningen Riksdag och Departement.
mÄttligt kul att bli avritad som en bebis med slickepinne. Men Àr man yngst sÄ Àr man. Flera av de avritade var med nÀr boken lanserades. IngegÀrd Troedsson tackade bl a för att jag ritat ett ungdomsportrÀtt av henne.
Moderata partiledare
Jarl Hjalmarson 184
Gunnar Heckscher
Yngve Holmberg
A N T E C K N AT
JEANDER
Carl Bildt
G.F.âĂstberg
1904 och 1907 â 12
1986 â 99
Gunnar Heckscher
1981 â 86
Gösta Bohman Jarl Hjalmarson
1961 â 65
Moderata partiledare
Ulf Adelsohn
1970 â 81
1950 â 1961
Omslaget till jubileumsboken.
Yngve Holmberg 1965 â 70
Axel Svedelius 1905 â 06
Erik Krönmark
Hugo Tamm 1907
Gösta Bohman
A N T E C K N AT
JEANDER
Fredrik Reinfeldt 2003 â
Ulf Adelsohn
Arvid Lindman 1912 â 35
Bo Lundgren 1999 â 03
Fritiof Domö 1944 â 50
Gösta Bagge 1935 â 44
Carl Bildt 185
NÄgra moderata politiker frÄn 1900-talets början...
Fritiof Domö, partiledare 1944 â 50
Hugo Tamm, partiledare 1907
Gösta Bagge, partiledare 1935 â 44 Alexandra Skoglund
Bertha Wellin 186
Carl Swartz
Hjalmar Hammarsköld
Hugo Hamilton
Carl Persson i Stallerhult A N T E C K N AT
JEANDER
... och frÄn de senaste 50 Ären
Erik Krönmark
Beatrice Ask
Lars Tobisson
Ulf Dinkelspiel
Anders Björck
IngegÀrd Troedsson
A N T E C K N AT
JEANDER
Per Westerberg
Staffan Burenstam Linder
Gun Hellsvik 187
Storpolitik
Ariel Sharon
Muminmamman sjì±lv. Finlands president Tarja Halonen.
Silvio Berlusconi
Mahmoud Abbas (I ramen Yasser Arafat) 188
Den galliska tuppen. Jacques Chirac.
Frankrikes president Nikolas Sarkosi gifter sig med fotomodellen Carla Bruni. A N T E C K N AT
JEANDER
Den ryska björnen
Tony Blair i USAs ledband
George W Bush
PÄven Benedictus XVI framför skuggan av sin företrÀdare Johannes Paulus II. Ayatolla Khamenei och Mahamoud Ahmedinejad
Slaktaren i Bagdad, Saddam Hussein A N T E C K N AT
JEANDER
189
Sagan om hÀxan
Illustrationer
Illustrationer till föredrag
FastighetsÀgarna 190
A N T E C K N AT
JEANDER
Politiken efter sekelskiftet
TrÀngselskatt i Stockholm
Haltande stöd
Gudrun Stormen Gudrun satte djupa spÄr i folks medvetande.
Bensinpriset
Arbetslösheten vÀxer
Europa och tjuren Margot Wallström och Göran Persson. A N T E C K N AT
JEANDER
191
BĂ€rarna
Sagostund
Tsunamin och efterdyningarna
Rena rama hönsgÄrden, menade vissa kritiker
Persson efter Tsunamin
Danielsson grillas i KU
Laila Freiwalds och kritiken
192
A N T E C K N AT
JEANDER
Opinionen
Katrina
USA-valet 2008 John McCain och vicepresidentkandidaten Sarah Palin. Pitbull och hockeymamma.
I kulissen
G8
"An American Dream" Sarah Palin Oenighet i EU Angela Merkel medlar mellan Shirac och Blair.
A N T E C K N AT
JEANDER
193
Mohammed i karikatyren
Iranium
Pì± slak lina
Protesterna mot Danmark
Fì± gelinfluensan
Censur i Kina 194
Den korrekta Mohammed karikatyren A N T E C K N AT
JEANDER
Terror â ett stĂ€ndigt hot
Underground. BombdĂ„den i London â 7 juli 2005 â skakade vĂ€rlden.
Krutdurken A N T E C K N AT
Turistterror JEANDER
195
2006 smĂ„ partier â stora problem!
Junilistan â kameleonten i politiken
FĂ„gel eller fisk?
Lika som bĂ€r â Ă sa-Nisse och Juni-Nisse
Nils Lundgren, partiledare för Junilistan
196
SjukvÄrdspartiet
Hot mot VĂ€nstern och KD?
Ska Feministiskt Initiativ locka vÀljare frÄn VÀnstern?
Klarar sig Kristdemokraterna utan Alf Svensson? A N T E C K N AT
JEANDER
Svensk inrikespolitik
Lucia
Alliansen och koalitionen
Klappar med nota
Det gamla högerspöket plockas fram
Samma vÀljare
EgnahemsrÄn
Alliansen vinner valet 2006
VÀrdetransporter rÄnas allt oftare
SoluppgÄng A N T E C K N AT
JEANDER
197
Margot Wallström fick ansvar för EUs information
Snaran dras Ă„t. Leila Freiwalds
(s) â mĂ€rkt
SSUs Anna Sjödin
His masters voice 1 â Marita Ulvskog
Leif Pagrotsky utan skÀgg
198
Pagrotsky med skÀgg
His masters voice 2 â PĂ€r Nuder
Bosse Ringholms grodor
A N T E C K N AT
JEANDER
Moder Svea Persson med pudeln Nuder
Invandrarminister Barbro Holmberg
Thomas Ä–stros
Ibrahim Baylan A N T E C K N AT
JEANDER
Den osynliga oppositionen
199
Alliansen...
Jan BjàžŁàžrklund
Ewa BjàžŁàžrling,
Fredrik Reinfeldt
Maud Olofsson
200
handelsminister
Andreas Carlgren, miljàžŁàžminister.
Lars Leijonborg
A N T E C K N AT
JEANDER
Super Fredrik.
Marit Paulsen
Statsminister Fredrik Reinfeldt efter ordförandeskapet i EU.
Tobias Billström
Nyanko Sabouni jÀmstÀlldshetsminister.
Göran HÀgglund
A N T E C K N AT
JEANDER
Anders Borg
Eskil Erlandsson, jordbruksminister
201
Europeiska Unionen Korken i flaskan Tjeckiens president Vaslav Claus var den siste att godkÀnna Lisabonfördraget.
EUs president utsedd under svenska ordförandeskapet
Europas röst
Turkiet vÀntar
EUs nya "utrikesminister" Catherine Ashton och EUpresidenten Herman van Rompuj tillsammans med Cecilia Malmström, ny EU-kommissionÀr med ansvar för migration, grÀnskontroll och polisfrÄgor.
President Abdullah GĂŒl och premiĂ€rminister Recep Tayyip Erdogan.
202
A N T E C K N AT
JEANDER
Rödgrön jul
Svininfluensan
Efter Köpenhamnsmötet
SjukförsĂ€kringen â det gamla högerspöket
Den enade oppositionen i Stockholm
ByrÄkratin breder ut sig Kommuner och landsting satsar pÄ byrÄkrater i stÀllet för vÀlfÀrd. A N T E C K N AT
JEANDER
203
PĂ„ven och pedofilerna
SAABs ökenvandring
Brudparet pÄ Haga
Diktatur i arv
Pirater i Medelhavet (Ship to Gaza) 204
A N T E C K N AT
JEANDER
Vanebildande
Borg, banker och bonus
Ă tstramning
PÄ vÀg mot valet 2010
Grekland 2010
GreklandshjÀlpen Alliansens vÀg. Opinionssiffrorna inför valÄret 2010. A N T E C K N AT
JEANDER
205
Vad gÀller valet 2010? Morot eller piska? Rödgröna laget: Peter Eriksson, Mona Sahlin och Lars Ohly. Alliansen: Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Maud Olofsson och Göran HÀgglund.
Sverigedemokraterna
Vem tar fighten? 206
Nykomlingen A N T E C K N AT
JEANDER
Surt sa rÀven!
Mona Sahlin Àr för de flesta förknippad med ett visst chokladmÀrke.
DĂ„...
och nu!
De rödgröna
Pinocchio Oppositionen
Inför valet 2010. Miljöpartiets mjölkko A N T E C K N AT
JEANDER
Miljöpartiet, Socialdemokraterna och VÀnstern i ny allians.
207
De rödgröna och valet 2010
Vem ska styra skutan om de rödgröna vinner?
Monas mardröm Flera gamla partikamrater Àr kritiska till valet av sÀngkamrat.
208
BÀrarna! Endast varannan s-vÀljare vill se Mona Sahlin som statsminister. A N T E C K N AT
JEANDER
Monas butler Socialdemokraternas förslag om butlers i tunnelbanan var valrörelsens mest korkade idé.
StortvÀtt. Lars Ohly gör allt för att platsa i etablissemanget.
Politiska polare För mindre Àn fyra Är sedan berÀttade Lars Ohly i SvT att han hellre skulle lÀgga sin röst pÄ Fidel Castro Àn pÄ Tony Blair.
HÄll ihop! Tema pÄ vÀnsterns valaffischer. Teckningarna pÄ det hÀr uppslaget publicerades bl a pÄ Alliansens VÀnners webbplats.
Skuggan A N T E C K N AT
JEANDER
209
Efter valet
Kronan pĂ„ sneÂŽ Den motvillige monarken â Carl XVI Gustaf, 2010.
Lotsen lÀmnar bÄten
HÄrt pressad Kongressvalet i USA, november 2010, blev ett bakslag för president Obama.
210
Sofia Arkelsten Moderaternas nya partisekreterare, 2010 A N T E C K N AT
JEANDER
Svenska statsministrar
efter andra vÀrldskriget
FrĂ€mre raden frĂ„n vĂ€nster Thorbjörn FĂ€lldin, 1976-78 och 1979-82 Ola Ullsten, 1978-79 Olof Palme, 1969-76 och 1982-86 Per Albin Hansson 1932 â36 och 1936 â 46 Bakre raden frĂ„n vĂ€nster Carl Bildt, 1991-94 Fredrik Reinfeldt, 2006 â Tage Erlander, 1946 â 69 Göran Persson, 1996 â 06 Ingvar Carlsson, 1986 â 91 och 1994 â 96
Utan politiker â inga politiska satirer Jag har roat mig med att samla ihop ett antal av de "modeller" som under Ă„ren har gjort min verksamhet som politisk tecknare möjlig. Det har blivit en brokig skara. MĂ„nga har jag ritat ett stort antal gĂ„nger andra mera sĂ€llan. En del har varit lĂ€tta att karikera och andra svĂ„rare. För sĂ€kerhets skull har jag tittat pĂ„
A N T E C K N AT
JEANDER
ett antal gamla fotografier och klipp â för att inte missa nĂ„gra vĂ€sentligheter. En avvĂ€gning har varit i vilken Ă„lder jag skulle rita dem. Mitt minne av personerna har fĂ„tt avgöra. Jag har helt enkelt ritat som jag minns dem. Med tecknarens frihet har det blivit gruppbilder â ett slags gammeldags familjeportrĂ€tt.
211
Storbritanniens premiĂ€rministrar efter andra vĂ€rldskriget FrĂ€mre raden frĂ„n vĂ€nster: Sir Winston Churchill 1951 â 1955, Gordon Brown 2007 â 2010, John Major 1990 â 1997, Harold Wilson 1964 â 1970 och 1974 â1976, Margaret Thatcher 1979 â 1990, James (Jim) Callaghan 1976 â 1979, Edward (Ted) Heath 1970 â 1974. Ny i gĂ€nget Ă€r David Cameron 2010 â. Bakre raden: Harold Macmillan 1957 â 1963, Tony Blair 1997 â 2007, Sir Alec Douglas-Home 1963 â 1964, Sir Anthony Eden 1955 â1957 och Clement Attlee 1945 â 1951.
Maktskifte.
David Cameron tar över makten (2010) med hjÀlp av liberaldemokraterna och Nick Clegg.
212
Kungligheter
Drottning Elisabeth II (1952 â och prins Charles.
USA presidenter
FrĂ€mre raden frĂ„n vĂ€nster: Lyndon B. Johnson (1908-1973) demokrat 1963 â 1969, George W Bush (1946-) republikan 2001 â 2009, Jimmy Carter (1924-) demokrat 1977 â 1981, William J. (Bill) Clinton (1946-) demokrat 1993 â 2001, Richard M. Nixon (1913-1994) republikan 1969 â 1974, Bakre raden frĂ„n vĂ€nster: Ronald Reagan (1911- 2004) republikan 1981 â 1989, Dwight D. Eisenhower (1890-1969) republikan 1953 â 1961, George Bush (1924-) republikan 1989 â 1993, John F Kennedy (1917-1963) demokrat 1961 â 1963, Gerald R. Ford (1913-2006) republikan 1974 â 1977 Barack Obama (1961-) demokrat 2009 â
Sovjets ledare NĂ„gra ryska ledare, partiordföranden, ordföranden i ministerĂ„det och presidenter. FrĂ€mre raden frĂ„n vĂ€nster: Nikita Chrusjtjov 1953 â 64, Boris Jeltsin 1991 â 99, Dmitrij Medvedev 2008 â, Vladimir Putin 1999 â 2008 Bakre raden frĂ„n vĂ€nster: Aleksej Kosygin 1964 â 1980 (premiĂ€rminister), Michail Gorbatjov 1985 â 1991, Georgi Malenkov 1953, Jurij Andropov 1982 â 84, Leonid Brezjnev 1964 â 82, Konstantin Tjernenko 1984 â 85
A N T E C K N AT
JEANDER
213
Franska presidenter 5:te republiken, 1958 â .
FrĂ€mre raden frĂ„n vĂ€nster: Nicolas Sarkozy, 2007 â, Jacques Chirac, 1995 â 2007, Georges Pompidou, 1969 â 1974, ValĂ©ry Giscard d'Estaing, 1974 â 1981 François Mitterrand, 1981 â 1995 Bakom dem Charles de Gaulle, 1959 â 1969.
NÄgra kinesiska ledare Partiordföranden, premiÀrministrar och presidenter
FrĂ€mre raden frĂ„n vĂ€nster: Deng Xiaoping 1975, Hua Guofeng 1976â1980, Mao Zedong 1943-1976. Bakre raden frĂ„n vĂ€nster: Zhou Enlai 1949 -1975, Jiang Zemin 1993 â 2003, Hu Jintao, 2003 â .
Tyska ledare efter andra vĂ€rldskriget Ăsttyskland Egon Krenz, 1989 Erich Honecker, 1976 â 89 Walter Ulbricht, 1949 â 73 Willi Stoph, 1973 â 76
214
FrĂ€mre raden frĂ„n vĂ€nster: Helmut Schmidt 1974 â 1982, Ludwig Erhard 1963 â 1966, Konrad Adenauer 1949 â 1963, Angela Merkel 2005 â . Willy Brandt 1969 â 1974. Bakre raden: Gerhard Schröder 1998â2005, Helmut Kohl 1982â1998, Kurt Georg Kiesinger 1966 â 1969.
A N T E C K N AT
JEANDER
DjĂ€vulens lakejer HĂ€r har jag valt ut ett antal "diktatorer" som alla varit bra pĂ„ att ta död pĂ„ sina och andras "undersĂ„tar". FrĂ€mre raden frĂ„n vĂ€nster: Pol Pot â Kambodja, Ayatolla Ruhollah Khomeini â Iran, Josef Stalin â Sovjetunionen. Mao Zedong â Kina. Andra raden frĂ„n vĂ€nster: Saddam Husein â Irak, Adolf Hitler â Tyskland, Augusto Pinochet â Chile, Slobodan Milosovic â Jugoslavien, Usama Bin Laden. LĂ€ngst bak: Nicolae CeauĆescu â RumĂ€nien, , Idi Amin â Uganda, Radovan KaradĆŸiÄ â Serbien.
A N T E C K N AT
JEANDER
215
FortsÀttning följer...
www.jeander.com 216
A N T E C K N AT
JEANDER
A N T E C K N AT
JEANDER
217
â under 60 Ă„r med bild och ord
"Jag har alltid ritat âgubbarâ. NĂ€r jag var liten drömde jag om en framtid dĂ€r jag fick anvĂ€nda papper och penna." Jan-Erik Ander
Jan-Erik Ander
FOTO: GUSTAV KAISER
Fritidstecknare, kreativ chef pĂ„ informationsföretaget Kreab Gavin Anderson worldwide. Jan-Erik Ander, signaturen JEANDER, Ă€r utbildad pĂ„ Konstfack och har tecknat som hobby i stort sett hela livet. Hans politiska teckningar och karikatyrer har bl a publicerats i Norrköpings Tidningar, Ăstgöta Correspondenten, Moderat Debatt, Medborgaren och Svenska Dagbladet samt i ett stort antal landsortstidningar genom Svenska NyhetsbyrĂ„n. I den hĂ€r boken har Jan-Erik samlat över 1 000 teckningar som han ritat under Ă„ren. De flesta Ă€r karikatyrer och politiska satirer. Teckningarna har varvats med personliga kommentarer.
LEXIVISION ISBN: 91- 606-0017-9