FAMILJEN först
Levde i skuggan av
Kartellen
sid 6
Könsbyte – en historisk
skandal?
sid 8
Seminariet
Den goda familjen
sid 22
Wold utmanar kring könsbyte – fick tistelpris
sid 13
Surrogati – en global miljardaffär
sid 16
IDetta behöver vi mer av i Sverige – även i dag
år är det 60 år sedan Kristdemokraterna bildades. Då hette partiet Kristen demokratisk samling, och det går knappast att förstå varför KDS bildades om man inte känner till en del av samhällsklimatet och den politiska inriktningen på 60-talet.
En spontan namninsamling för att bevara ämnet Kristendom i gymnasieskolan hade resulterat i 2,1 miljoner namnunderskrifter. Detta var 1963, året innan KDS bildades. Sveriges befolkning var 6,5 miljoner, och drar man bort barnen från den siffran hade nästan halva befolkningen undertecknat insamlingen.
Men de politiska partierna brydde sig inte om detta. Skolan skulle vara etiskt neutral, sades det. Och det var här det svenska skoldebaclet började… Politikers okänslighet. Och vilsenhet!
I ett värdemässigt vakuum finns det inte mycket att hålla sig till. Ingenting! Och ett värdemässigt vakuum existerar inte heller.
En så kallad ”gråsosse” sa i en DN-inter-
Denna text är en bearbetning av Alfs anförande vid KD:s 60-årsfirande, som FAMILJENförst var medarrangör till.
vju något i stil med: ”Jag är ateist, men det var fel att ta bort de 10 budorden utan att ge våra barn och ungdomar något annat istället.” Och författaren Stig ”Slas” Clason gav ut boken De tio budorden – en parafras där han skrev: ”De tio budorden är kanske vårt viktigaste kulturarv.”
Vi som var med 1964 ville inte ha en konfessionell skola, men en värderingsförankrad. Något att hålla sig i och förhålla sig till. Och den som i dag inte ser att just värderingar krävs för svensk skola måtte leva i skymningsland.
Detta var och är Kristdemokraternas viktigaste uppgift, vårt existensberättigande: att bry oss om skolväsendet – men också att skapa respekt för familjen som samhällets viktigaste gemenskap.
Den starkaste relationen, generellt sett, finns mellan mor och barn. Och den viktigaste relationen för ett barn i två, treårsåldern är att få anknyta till ett par vuxna. Inte till 12 eller 15.
Familjepolitiken blev väldigt viktig för oss, och det var vår familjepolitik – när-
F AMILJEN först
mare bestämt vårdnadsbidraget – som lyfte in partiet i regeringen 1991.
Fanns det då inget bra med 60-talet?
Jo, samhällsdebatten tvingade oss att tänka till. Och 60-talet skapade ett starkt internationellt och globalt intresse.
Men inte var motståndet lindrigare än i dag. Universiteten var fulla av vänsterextremism. Maoister, trotskister, stalinister. Debatter, debatter, debatter. Det som lyftes fram var Maos lilla röda. Kina, Albanien, Nordkorea.
Överallt sökte man något att hålla sig till. Något istället för den kristna kulturoch värdetraditionen. Men mitt i allt detta byggdes kristdemokratin upp. Och sökandet pågår än i vårt samhälle! Vakuum räcker inte!
Därför behöver vi mer, inte mindre av detta i Sverige även i dag: Det kristna. Det demokratiska. Det samlande.
Alf Svensson
Styrelseledamot i FAMILJENförst info@familjenforst.nu | www.familjenforst.nu
FAMILJENförst ges ut av insamlingsstiftelsen Institutet Familjen Först, som är en obunden tankesmedja, med utgångspunkt i kristen etik och demokrati samt människans värde och värdighet.
REDAKTION: OLA NILSSON, ÅKE LAGER SÄLJARE MATTIAS OSCARSSON
ART DIRECTOR JESSICA NYSTRÖM TRYCKERI KROONPRESS
VID FRÅGOR KONTAKTA: INFO@FAMILJENFORST.NU
Detta vill F AMILJEN först
I sitt arbete utgår FAMILJENförst från FN:s Barnkonvention, som sedan 2020 är svensk lag och bland annat säger:
– Familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och stöd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället. – Barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en miljö präglad av lycka, kärlek och förståelse.
FÖRÄLDRAR OCH SMÅ BARN:
MER INTE MINDRE TID
Utifrån denna lagstiftning vill FAMILJENförst:
• att stat och kommun ger stöd inte bara till individerna som utgör familjen, utan till familjen som enhet.
• att detta även ska omfatta den ekonomiska familjepolitiken, där tvångskvoteringen av föräldraförsäkringen upphör, eftersom det är föräldrarna som bäst känner sitt barn och inte ska hindras att ta sitt ansvar till fullo.
• att familjen ges förutsättningar att under barnets tre första år själv ge barnet omsorg genom föräldraförsäkringssystemet eller annat stöd.
• att staten på sikt åter erkänner familjen som enhet i alla sammanhang, också skattepolitiskt.
KÖNSDYSFORI OCH BARN:
OMSORG INTE IDEOLOGI
Barn och unga som inte känner sig hemma i sitt kön och upplever könsinkongruens eller könsdysfori är bland de mest sårbara barnen i vårt samhälle, och de behöver allas vår omsorg. Vad barn inte behöver är vård styrd av ideologi eller behandlingar som ger irreversibla konsekvenser.
FAMILJENförst sympatiserar med den förändring i transvården som The Cass Review, en statligt tillsatt utredning i England, föreslagit: ”En fundamentalt annorlunda vårdmodell krävs som är mer i linje med all annan barnsjukvård … den måste inkludera stöd för alla andra kliniska symptom som uppvisas.” Vi vill:
• att Sveriges regering eller dess myndigheter tillsätter en oberoende granskningsgrupp av svensk könsdysforivård för barn, lik den ovan nämnda i England, för att könsdysforivården av barn och unga ska kunna utföras med förtroende efter de många mediala granskningar som skett och som visat både på brister i vården och på motsättningar i beskrivningarna av hur den bedrivs.
Välkommen!
I detta nummer av magasinet FAMILJENförst sätter vi fokus både på problem och lösningar i angelägna frågor: gängkriminalitet (och en väg ut), könsdysfori och
GÄNGKRIMINALITET OCH FAMILJ: RÄDDADE, INTE RÄDDA BARN
Utifrån denna lagstiftning vill FAMILJENförst:
• att Sverige erkänner familjen som den viktiga brottsförebyggare den är. Detta gäller såväl mammans som pappans stora betydelse för varje barn.
• att större satsningar görs på barn som växer upp utan sin pappa och mamma och att kommunerna ger familjehem de bästa förutsättningarna.
FAMILJENförst vill också:
• att Sverige erkänner skolan som den viktiga brottsförebyggare den är, att skolan arbetar ”normpositivt” med etik och moral, så att elever lär sig social samvaro, självkontroll och konsekvenstänk och att lärare ges tillbaka sitt mandat i klassrummet, bland annat genom betyg i Ordning och Uppförande.
• att fritidsgårdar hjälper barn lyckas i skolan och arbetar ”normpositivt”.
• att ett nytt grepp tas mot narkotikabruket, där familj, skola, när- och civilsamhälle samt myndigheter står sida vid sida.
SURROGATMODERSKAP:
DYRBARA INTE DYR VARA
FAMILJENförst anser att altruistisk surrogati (en lösning utan ekonomisk vinst för surrogatmamman) inte ska legaliseras i Sverige. Det finns andra lösningar som inte gör kvinnor och barn till handelsvaror, och inte kränker människovärdet, såsom säkra internationella och inhemska adoptioner. Den expansiva globala marknaden måste också bemötas gemensamt, i syfte att motverka kvinnors utsatthet, varför vi menar att Sverige bör verka för ett globalt förbud mot surrogati.
psykisk ohälsa hos barn och unga (och experternas råd), hur surrogatmoderskap snart utgör en global marknad som omsätter 1000 miljarder kronor (och en deklaration som manar till gemensamma krafttag emot) men också hur familj och
ideell sektor kan stärkas i Sverige (bläddra fram och läs mer).
Vi hoppas att du ska få glädje av innehållet. Vill du veta vad FAMILJENförst har för åsikter i dessa frågor hittar du dem här ovanför. Redaktionen
Sebastian Stakset i riksdagen –
Visade filmen Miséria
– Det kriminella livet är inte det minsta glamoröst, det är ångest och misär. Vi hoppas att den här filmen kan avskräcka ungdomar så att de inte väljer den vägen i sina liv, förklarar
Sebastian Stakset när filmvisningen precis avslutats i riksdagen.
TEXT
Jag spelar inte mig själv utan rollfiguren Adam i filmen, men mycket av det vi ser är sådant som jag själv har upplevt, säger Sebastian Stakset vid visningen för ett 40-tal personer från sex av riksdagens partier.
Adam lockas av det glamorösa med snabba bilar och dyra märkesprylar, men drömmen blir snart till en mardröm; skulder, missbruk, fängelse, bundenhet och elände. Adam fastnar i gängledaren Chicagos (spelad av Ola Rapace) klor och binds allt starkare till det kriminella gänget. Inte förrän precis på slutet tänds ett hopp när Adam träffar en präst (spelad av Anahita Parsan, präst i Hammarbykyrkan).
– Vi vill nå ut med budskapet om hur destruktivt det kriminella livet är. Därför var det häftigt att den kom in på biografer och att den har gått så bra, säger Sebastian. – Ungdomar läser inte DN och ser inte på SVT. Vi ville göra en film och tala ett språk som de kan ta till sig. En del kommer att ta det till sig, andra inte.
På en fråga om vad man kan göra för att förhindra ungdomar att välja kriminaliteten, svara han med vad Stockholmspolisen säger: Förebyggande, förebyggande, förebyggande
– Hade jag varit statsminister hade jag satsat mycket mer på skolorna. Det är där det börjar. Jag har pratat med lärare i hela landet och de säger att det är kaos i sko lan. Vi behöver förebyggande verksamhet i skolan och community centers. Vi måste satsa på civilsamhället. Utanförskapet är en grogrund.
Den korta frågestunden gästas även av Flavia Perez och René Lobos. De arbetar till sammans med Sebastian för att hjälpa dem som vill lämna den kriminella världen.
– Jag blev nyligen uppringd av en person. Hon berättade att hon kom från bårhuset. Hennes systerson hade blivit skjuten. Nu fick jag vara med och gråta, trösta och bara sitta med de anhöriga i en lägenhet där trauma, chock och sorg blandades, berättar Flavia Perez.
Vi vill nå ut med budskapet om hur destruktivt det kriminella livet är. Därför var det häftigt att den kom in på biografer och att den har gått så bra.
– Precis som Adam i filmen kom jag ut från min första fängelsevistelse som mycket värre kriminell. Jag var bara en våldsam ung kille när jag åkte in, men redan på min första permission var jag med och gjorde nya brott, berättar Sebastian. – Fängelser är tuffa platser. Det finns inte en chans även om man vill lämna det kriminella livet. Det borde finnas olika avdelningar på fängelserna, så att de som vill får en chans.
René Lobo berättar om hur han fick kämpa för att få hjälp av kommunen att
ta sig ur kriminaliteten. Med Guds hjälp klarade han det och har i dag byggt upp en avhopparverksamhet.
– Det handlar inte bara om program. Det viktigaste är relationer och tillit. Uthållighet är viktigt. Vi får inte ge oss. De tror att de är hopplösa fall, men om vi fortsätter älska dem så radikalt att de undrar varför har vi nått ett mål, berättar René.
– Förlåtelsen är också viktig, den var min räddning. Och kyrkan var mitt stöd och hade tålamod med mig. Det tog ju fem år innan jag riktigt blev fri, påpekar Sebastian.
– Vart vi än kommer märker vi att hopp är en bristvara. Vi jobbar med att ge människor hopp, säger han till sist.
”Ert hjärta behövs!”
Riksdagsledamot Mikael Oscarsson ledde frågestunden och var liksom många andra märkbart tagen av filmen.
– Vi kan lagstifta, men det behövs också ett hjärta och ett engagemang. Kyrkor och idéburna organisationer behövs om vi ska kunna hjälpa människor ut ur kriminalitet.
Ni visar på hoppet!
– Det allra viktigaste är att hjälpa familjerna och stötta föräldrarna i att ta sitt ansvar. Trygga familjer är det bästa skyddet mot att hamna i kriminalitet, menade Mikael Oscarsson. Åsikt.
Flavia Perez, Sebastian Stakset och René Lobos med Mikael Oscarsson i riksdagen.
Sebastian Stakset spelar den kriminelle Adam i filmen.
Flavia levde i skuggan av Kartellen
Att ta sig ur missbruk och kriminalitet är inte lätt. Det vet Flavia Perez som redan som barn följde med sin mamma för att hälsa på pappa i fängelset. I dag leder hon därför inte bara hjälpcentret Heart Sthlm utan är även pastor i Heart Church. Här får många en ny chans i livet.
TEXT OCH FOTO ÅKE LAGER
En helt vanlig kyrka en helt vanlig söndag eftermiddag på Söder i Stockholm. På trappan står en ung tjej med ett plakat där det står: Du är värdefull. Inne i kyrkan kramar vältatuerade män om varandra och kallar varandra bror, inte broder som pingstpastorer brukade göra.
Även om unga män med invandrarbakgrund utgör en del av de cirka 100 mötesbesökarna dominerar de inte. Här finns minst lika många tjejer i varierande åldrar, gråhåriga pensionärer och barn, som efter några sånger går iväg till ett eget möte.
– Det kanske är 20–30 procent som har en kriminell bakgrund. Sedan är det en del anhöriga och de äldre här har ofta varit kristna hela livet. De är viktiga för vi vill bygga en församling för alla åldrar, förklarar Flavia.
I den här kyrkan har församlingen Heart Church hyrt in sig under några år. Flavia är en av pastorerna, men även verksamhetsledare i Heart Sthlm. Tillsammans kan de förebygga att människor dras in i kriminalitet och hjälpa dem som vill att hoppa av. Det senare sker i samarbete med Parakletoz, som leds av René Lobos. – På vårt center ett stenkast från Skogskyrkogården i södra Stockholm erbjuder vi olika program, till exempel tolvstegsprogram som Celebration Recovery. – Vi har föreläsningar om kriminalitet som livsstil där de får hjälp att se sina tankemönster och byta ut dem. Vi föreläser om föräldraskap, äktenskap, budget och annat som de behöver ta tag i för att få livet att fungera. Vi erbjuder samtalsstöd, antingen enskilt eller i grupp, berättar Flavia och glider över i församlingens del: hur viktiga smågrupper som samlas i hem-
men är, men också söndagens gudstjänst. Lovsången börjar och en del lyfter händerna, andra sitter stilla på sina stolar. Här verkar ingen känna någon press på sig att göra som alla andra. En och annan sippar på en burk energidryck och någon spelar in med sin mobil och skickar iväg till en vän som inte är där. En del lämnar kyrkan under mötet och andra kommer.
Flavias man och medpastor Leo kommer upp på scenen och delar lite info. När han talar för kollekten blir han så rörd att han tappar rösten och fortsätter sedan med tårar i ögonen att berätta om Guds omsorg om sin egen ekonomi. Efter en ganska lång stund med lovsång, som delvis sker på spanska, intar Flavia scenen. – För länge sedan fick jag ett fint kort som en kreativ väninna gjort, med några blommor och en text som jag inte förstod
något av då. Det var Psalm 23 och i dag ska jag predika om den och verkligen djupdyka i vad den betyder.
– Kortet var så fint att jag tog med mig det och satte upp det på kylskåpet när min dåvarande pojkvän och jag tvingades fly från Stockholm till Barcelona. Hon väver sedan ihop Psalm 23 med berättelser från sitt eget liv.
I tre år vandrade hon i dödsskuggans dal i Barcelonas flottaste kvarter med sin psyksjuke pojkvän innan hon fick hjälp av en snäll granne att rymma och ta sig hem till Stockholm.
– Jag var så trasig och nedbruten, men hade börjat ta mig upp på benen igen när jag fick beskedet att ex-pojkvännen kommit till Stockholm och letade efter mig. Jag packade en väska och flydde hals över huvud till släktingar i Uruguay.
Inte förrän hon fick ett telefonsamtal från sin lillebror om att exet hade skjutits ihjäl vågade hon återvända till Stockholm, där hon så småningom fick möta Jesus och göra en hjärttransplantation.
– Jag fick uppleva att godhet och nåd ska följa mig i alla mina livsdagar.
När Flavia djupdyker i ska duka ett bord i fiendens åsyn påpekar hon att allt vi behöver finns på bordet; frihet, glädje, helande, kärlek, frid och försörjning.
När mötet har pågått i nästan två timmar bjuder hon in till förbön och minst 50–60 personer ställer sig tålmodigt i kö till de olika förebedjarna. Andra drar sig mot utgången, men stannar och pratar med sina vänner. Ingen verkar ha bråttom härifrån.
Efteråt berättar Flavia att det även denna söndag har det kommit några nya besökare. En tjej som suttit på SIS-hem och en ung flicka som just fått lämna ett behandlingshem kom med sin pappa.
– En del kommer för att de hört om oss genom bekanta, andra för att vi fått kontakt genom sociala medier. De vill ha hjälp att börja ett nytt liv.
från uppväxten, liksom hon själv gjorde. När hon gick i trean och kom hem från skolan en dag möttes hon av polissirener och en polishelikopter som hovrade över huset där hon bodde. Inne i lägenheten var det poliser och polishundar i överallt. Pappan som hoppat ur från fönstret greps snart av polisen.
När pappan dömdes till ett långt fängelsestraff och livstids utvisning från Sverige försökte mamman ta livet av sig. Flavias tillvaro blev allt mer kaotisk och hon kom att leva i skuggan av Kartellen, som också hennes självbiografiska bok heter. Hennes bror var med och startade musikgruppen Kartellen där Sebastian Stakset blev en förgrundsfigur. Männen runtomkring henne skapade löpsedlar med sin kriminalitet.
I dag använder Flavia sin utbildning till socialpedagog tillsammans med egna erfarenheter i avhopparverksamheten. Där
hjälper hon andra med samma traumatiska erfarenheter att komma på rätt köl. Men jag tänker att det även finns något annat viktigt i Hearts arbete. Något Flavia visade i sin predikan om godhet och nåd i Psalm 23.
– De ska inte bara följa oss. Grundtexten använder ett ord som betyder förfölja, jaga efter oss, förkunnade hon och tog sedan upp två av mötesdeltagarna som fick illustrera hur Guds godhet och nåd nu följer efter den som nyss vandrade i dödsskuggans dal.
I avhopparverksamheten hjälper hon andra med samma traumatiska erfarenheter att komma på rätt köl.
Nästan alla hon möter i avhopparverksamheten är trasiga och bär på trauman Ett 100-tal personer samlas till Heart Churchs möte i Folkungakyrkan.
Är vi på väg mot en historisk skandal? KÖNSDYSFORI
Vi vet inte vad som händer på lång sikt
Historien kan komma att döma det här som en lika stor skandal som lobotomeringarna på 1940- och 50-talet. Det menar barn- och ungdomspsykiatern Sven Román om att barn behandlas med pubertetsblockerare och motsatta könshormoner, där en del så snart de fyllt 18 år går vidare med operationer för att byta kön.
TEXT ÅKE LAGER FOTO ADOBESTOCK
Sven Román är överläkare i barn- och ungdomspsykiatri och var en av de första som gav sig in i debatten för ungefär fem år sedan. Han kommer precis från en stor konferens i Lissabon där man bland annat har diskuterat The Cass Review, en utvärdering som den välrenommerade barnläkaren Hilary Cass har gjort på den brittiska regeringens uppdrag.
– Det är utan tvekan den mest ingående utredningen som gjorts. Hon har arbetat med den i fyra år. Slutsatsen är att det inte finns någon tillförlitlig forskning som ger evidens för denna behandling. Hennes rekommendation är densamma som Socialstyrelsen i Sverige gav i sina riktlinjer 2022, nämligen att man inte ska ge någon under 18 år sådan behandling utom i undantagsfall och då som en del i kliniska studier, berättar han.
– Av naturliga skäl finns det inga långtidsstudier och ingen har en aning om vad det innebär för en människa att börja äta hormoner i tonåren och fortsätta livet ut. Det vi redan har sett är att det innebär svagare skelett, infertilitet med mera. Många får också mentala problem med nedstämdhet och ångest. De tjejer som har opererat bort sina bröst kan få fantomsmärtor, värre ju yngre de är. Vad
som händer med dem när de blir 70–80 år har vi ingen aning om.
Sven Román menar att man inte berättar ordentligt om detta trots att Patientsäkerhetslagen säger att man ska få reda på både det positiva och det negativa med en behandling. Han tycker också att Socialstyrelsen borde följa upp och publicera statistik på hur riktlinjerna följs. Hur många är undantagen?
Man riskerar att tillfoga dessa sökande tonåringar en mardröm.
Att så många ungdomar, övervägande flickor, nu söker sig till transvården med könsdysfori gör det hela problematiskt.
– Det är vanligt att folk i denna nya grupp har flera psykiska tillstånd, två tredjedelar av de som jag mött har haft autism eller ett autismliknande tillstånd. De har svårt att uppfatta de sociala koderna och kan känna sig mer vilsna under tonåren än de flesta ungdomar, förklarar Sven Román.
– Att då slå blå dunster i dem om att
könskorrigering är lösningen är tragiskt. Man riskerar att tillfoga dessa sökande tonåringar en mardröm. Av erfarenhet vet jag att de som ångrar sig och avbryter sin behandling får dålig hjälp att komma tillbaka. Där står de, fysiskt och mentalt stympade, utan bröst, med skäggväxt och mörk röst.
– Den mänskliga hjärnan är inte fullt utvecklad förrän vid 25 års ålder, det som mognar sist är konsekvenstänkandet. I Sverige får man inte sterilisera sig förrän man fyllt 25. Jag tycker att det borde vara samma åldersgräns för könsbyte, avslutar Sven Román med anledning av att Socialstyrelsen nu jobbar på nya riktlinjer för åldersgruppen 18 till 25.
Sven Román.
Nya lagen om könsbyte hastades fram
Svagt forskningsstöd enligt experter
Trots att det funnits mycket kritik mot lagförslaget om könskorrigering och juridiskt kön röstades det igenom i riksdagen den 17 april. Statsminister Ulf Kristersson fick inte med sig Tidöpartierna utan Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade emot. I övrigt ven partipiskan hårt och bara en socialdemokrat och en moderat vågade gå emot partilinjen.
TEXT ÅKE LAGER FOTO ADOBESTOCK
Veckorna före omröstningen var kritiken mot nya lagen massiv där specialister, professorer och stora delar av kvinnorörelsen vädjade till politikerna att stoppa förslaget om att förenkla könsbyte. Även inom de riksdagsgrupper där partipiskan till sist ven var man splittrade. S-ledamoten som ändå gick emot partilinjen fick plikta med att mista sin plats som ordinarie ledamot i skatteutskottet.
Bland argumenten har återkommit att förändringen kan öka utsattheten för kvinnor, att den kan komma att utnyttjas av kriminella, att det kan leda fler unga till att påbörja könsförändrande behandlingar och ingrepp de inte kan få fullt återställda om de ångrar sig samt att könsdysfori är något som i många fall växer bort under puberteten.
En av dem som menade att man borde skjuta upp omröstningen tills man bättre satt sig in i frågan var Jovanna Dahlgren, professor och läkare i barnendokrinologi vid Göteborgs universitet och Drottning Silvias barnsjukhus.
I en insändare i Göteborgs-Posten (6/4 2024) skrev hon:
”I stället för att driva igenom ett förslag om att förenkla juridiskt könsbyte och i praktiken skynda på processen för unga att gå vidare och faktiskt genomgå kirurgiska ingrepp för att byta kön, borde politiker satsa på mer barnpsykiatrisk vård som undersöker bakomliggande dysfori. Man behöver utreda eventuell samtidig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och stärka barnets identitet, snarare än bejaka dess tankar att ha fötts i fel kropp.
Som läkare i ämnet barnendokrinologi har jag fått ingående inblick i hur det kan
gå till: en tonåring vacklar plötsligt i sin identitet, blir uppmuntrad att söka transvård, våndas i lång väntan på att få komma till barnpsykiatrin, påbörjar kanske själv sin resa med könshormoner eller får pubertetsbromsbehandling för att slutligen från 18-årsåldern få göra ett genomgripande könsbytet med i värsta fallet många operationer – det förekommer att man fått göra om operationerna mer än 20 gånger eftersom resultatet ofta är dåligt, med sammanväxningar, känslobortfall och dålig funktion.”
Varken hon eller andra som var tveksamma fick gehör för sin vädjan om att skjuta upp beslutet. De menade att politikerna behövde sätta sig in i frågan och den forskning som finns innan de tog ett så viktigt beslut där man inte vet följderna på lång sikt. Tvärtom klubbades lagen
Info.
”Könsdysfori – nuläge och kunskapsluckor ”
Symposiet ”Könsdysfori – nuläge och kunskapsluckor ” anordnades av de tre institutioner vid Göteborgs universitet som utbildar och forskar kring kliniska vetenskaper, medicin samt neurovetenskap och fysiologi. Bland talarna fanns Gennaro Selvaggi, Christopher Gillberg och Kjersti K Sunnergren, samtliga Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset.
igenom i all hast utan alla de procedurer som brukar föregå lagförslag.
Hade politikerna väntat till efter sommaren hade de haft alla möjligheter att sätta sig in i forskningsläget. Då var nämligen just Jovanna Dahlgren värd för ett symposium på Sahlgrenska akademin.
”Om de två regeringspartierna hade valt att sansa sig, hade de under en augustidag i Wallenbergsalen fått reda på att det vetenskapliga stödet för tidiga insatser i form av exempelvis pubertetsblockerare är ytterst svagt. De studier som finns baseras på mycket små grupper, ofta bestående av individer som själv anmält sig”, skrev Anna-Karin Wyndhamn i en gästkolumn i Göteborgs-Posten (11/9 2024)
Annika Strandell berättade i sin föreläsning om den HTA-analys hon var med och genomförde 2018. Där gick man igenom de studier som gjorts och de kunde konstatera att de flesta studier var för dåliga för att kunna dra vetenskapliga slutsatser från. Det enda de kunde vara säkra på var att det var vanligt med komplikationer efter genital kirurgi. – Det vetenskapliga stödet för könsbekräftande kirurgi är litet. Jämförande studier är få och långtidsdata saknas. De flesta patienter värderar dock effekterna av ingreppet högt. Slutsatsen var att det behövs fler studier om könsbekräftande kirurgi – av hög kvalitet, sa hon.
”Om riksdagsledamöterna hade valt att närvara vid konferensen, hade de fått för-
klarat för sig att patienten är hjälpt av en vård som tar ett helhetsgrepp för att förstå, inte av en omgivning som drar snabba slutsatser av ett tillstånd som uppkommit plötsligt. Inom vilket annat politikområde är regeringen beredd att gå emot sina egna väljare, partimedlemmar och ledamöter för att driva igenom något som saknar evidens? Inte bara det, vad mer kan man tänka sig att förändra utan att ens ta del av det aktuella forskningsläget?” skrev Anna-Karin Wyndhamn vidare.
Det var åtminstone en riksdagsman som var närvarande, KD:s Mikael Oscarsson som engagerat sig i frågan.
– Det var ett mycket givande sympo -
dotters tonårsklass finns det fem personer som benämner sig som icke-binära.”
– Ungdomar har alltid varit identitetssökande. I min ungdom var vi syntare eller punkare, men vi sökte inte vård. Och hur många 55-åriga punkare träffar du i dag, sa Mikael Landén i panelen. Han påpekade också att det är svårt att vara verksam i transvården med en avvikande åsikt. (Läs mer om Mikael Landéns föredrag i separat artikel på nästa sida)
Även Mikael Oscarsson är bekymrad över hur ungdomar och unga vuxna påverkas av könsdysfori och identitetsfrågor kring kön. Han berättar hur han minglade runt bland deltagarna under symposiet när en ung person kom fram och presenterade sig.
– Han berättade för mig att han haft en jobbig uppväxt och så småningom påbörjat ett könsbyte för att bli kvinna med hormonbehandling, säger Mikael.
– Sedan han fått en ny psykolog som ställde de rätta frågorna, hade han emellertid kommit till insikt om att könet inte var det verkliga problemet. Därför hade han avbrutit behandlingen, men konsekvenserna av den får han tyvärr bära med sig hela livet, säger en märkbart berörd Mikael Oscarsson efter symposiet.
sium. Det vilar ett stort ansvar på dem som röstat igenom den nya lagen utan att förstå konsekvenserna, säger Mikael Oscarsson.
– Det var också skrämmande att höra Mikael Landén redogöra för den explosionsartade ökningen av ungdomar som söker för könsdysfori, 2 300 procent fler under den senaste 10-årsperioden, säger Mikael Oscarsson.
Symposiet avslutades med en paneldiskussion och frågestund. Där ställde en person i publiken frågan:
”Vad händer om ökningen fortsätter? Har vi råd med det här?
En annan ur publiken berättade: ”I min Inom vilket annat område är regeringen beredd att gå emot sina egna väljare, partimedlemmar och ledamöter för att driva igenom något som saknar evidens?
Jovanna Dahlgren vädjade till politikerna att vänta med beslutet tills de visste mer. Några månader senare ordnande hon ett mycket välbesökt symposium i Göteborg där de ha de kunnat få reda på att det vetenskapliga stödet är ytterst bristfälligt.
2 345 procents ökning på 10 år
Vi måste
trycka på pausknappen och reflektera
Jag riskerar att kallas konspirationsteoretiker men jag menar att vi är utsatta för en massiv kampanj i hela västvärlden, sa professor Mikael Landén på symposiet om könsdysfori i Göteborg och visade på statistiken.
TEXT OCH FOTO ÅKE LAGER
Mikael Landén disputerade redan 1999 på en avhandling om transsexualism. I dag är han professor i klinisk psykiatri vid Göteborgs universitet. Han menar att en förklaring till den kraftiga ökningen är vad han kallar en kulturbunden psykologisk smitta.
Om personer i tidiga tonår uppmuntras att fundera över sin könsidentitet och undervisas om att könsdysfori är en normalvariation är det inte så konstigt att vissa ungdomar riktar sitt identitetssökande mot just könsidentitet.
– Att som tonåring utforska olika identiteter är ett naturligt utvecklingssteg mot vuxenblivande. Alternativen varierar med tidsandan. Medan personer som var unga på åttiotalet funderade på om de var syntare eller punkare, erbjuds unga i dag att ta ställning till om de är män eller kvinnor.
– Vad är det då för idé som har spridits? Att biologiskt kön inte är relevant för mänskligt varande, utan att varje människa har en inneboende könsidentitet som avspeglar vilka vi verkligen är. Denna identitet kan vara manlig, kvinnlig, tvåkönad, ingen alls eller någon av de 65 olika könsidentiteter som beskrivits, säger Mikael Landén och visar en lista med alla dessa
varianter han hittat i Illustrerad Vetenskap.
Därefter visar han några exempel på hur både sjukvården och Skolverket promotar dessa idéer. När barnet har upptäckt sin könsidentitet ska man bemötas affirmativt, det vill säga bekräftande. Görs inte det påstås det leda till lidande och i värsta fall till suicidtankar.
– Vi behöver trycka på en pausknapp och reflektera. Denna ökning förtjänar eftertanke, eftersom personer med könsidentitetsstörning erbjuds oåterkallelig könskorrigerande behandling.
– Det krävs därför att man undersöker om ändring av könstillhörighet gör mer nytta än skada även för den 20 gånger större grupp som i dag söker för könsidentitetsstörning jämfört med för 10 år sedan.
– När antalet ökat så kraftigt under begränsad tid måste man fundera över om diagnosen kommit att inkludera nya grupper. Dessa kanske inte har nytta av en behandling som utvärderats för en snävare grupp patienter. Vi måste vara väldigt säkra på att de vi behandlar inte lider skada. – Är könsbyte en medicinsk fråga eller en rättighet? Ska ideologi eller vetenskap och beprövad erfarenhet styra svensk sjukvård? Det var frågan Mikael Landén ställde till sist.
Ansökningar om könsbyte
Från 1972 till 1992 hade Sverige i genomsnitt 11,6 personer om året som ansökte om ändring av könstillhörighet. På 2010-talet förändrades detta radikalt. 727 unga personer diagnostiserades med könsidentitetsstörning år 2017 jämfört med 31 personer 10 år tidigare, vilket motsvarar en ökning med 2 345 procent på 10 år. Bland unga personer under 20 år är förändringen än mer dramatisk.
Mikael Landén var en av de första att forska om könsdysfori. I dag är han mycket kritisk till att så många vill byta kön.
Info.
KÖNSDYSFORI
Om Agnes Wold:
Agnes Wold är läkare och professor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hon är bland annat känd från Sveriges Radios podd ”Fråga Agnes Wold” tillsammans med Christer Lundberg där hon tar död på en rad hälsomyter som saknar vetenskapliga bevis. Hon har också medverkat i Sommar i P1 och Vinter i P1 och tävlat i På Spåret och även utsetts till Årets göteborgare. Hon är kolumnist i Expressen och en flitig debattör i hälsofrågor. Info.
Wold utmanar kring könsbyte
Fick tistelpris av RFSL
I samband med Pride-festivalen i Stockholm i somras delade RFSL Stockholm ut skampriset ”Den rosa tisteln” till Agnes Wold för att hon kritiserat lagförslaget om förenklad procedur för byte av juridiskt kön.
TEXT OCH FOTO ÅKE LAGER
Jag var den som uppmärksammade Sverige på förslaget om ny könstillhörighetslag och jag kritiserade det, därför ska jag tystas, sa Agnes Wold till TV4 Nyheterna när hon fick en fråga om utmärkelsen.
Hon skriver själv i en krönika i Expressen (12/8 2024): ”I prismotiveringen anges att jag negativt påverkat transpersoners rättigheter, och tillägger att det rör ’en redan utsatt grupp’. Men transpersoners lagliga rättigheter har ju inte förändrats av mina eller andras skriverier; lagförslaget gick igenom och kommer att träda i kraft 2025. Vad är då problemet? Jag tolkar det som att transpersoners utsatthet gör att de borde slippa kritiska synpunkter och debatt.”
Hon fortsätter: ”Förvisso har transpersoner ofta problem med både den psykiska och kroppsliga hälsan. Men man blir
inte starkare av att skyddas från andras åsikter och bara prata med folk som håller med, tvärtom.”
Hon påpekar också att RFSL är stora och välfinansierade – mer än 60 miljoner i bidrag och fler än 40 anställda. Man har makt och pengar, men använder gärna svaghetskortet så fort någon säger emot.
Agnes Wold är i gott sällskap. Tidigare år har bland annat Astrid Lindgrens Barnsjukhus, SVT:s Uppdrag Granskning som gjorde serien Transtågret och tonårsflickorna 2019 och regeringen fått ta emot utmärkelsen. Astrid Lindgrens barnsjukhus fick tisteln 2021 för att den barnendokrinologiska enheten, som skriver ut hormoner för könsbyte hos barn, hade bestämt att bara ge sådana behandlingar inom ramen för vetenskapliga studier eftersom osäkerheten var stor om risken eller nyt-
MISSA INTE SEMINARIUM I RIKSDAGEN
Seminarium i riksdagen den 27 november med Agnes Wold, Mikael Landén och Angela Sämfjord. Maila till info@familjenforst.nu så får du mer info om hur du kan följa seminariet.
tan var störst. 2022 tvärvände även Socialstyrelsen för att följa i barnsjukhusets spår.
Agnes Wold skriver vidare: ”Konflikten om vad könsdysfori är och hur den ska behandlas kommer att hårdna framöver. Det rör sig om två helt olika världsbilder. RFSL å sin sida, ser könsidentiteten som reell och stabil och närmast medfödd. Om den inte stämmer med det biologiska könet är det kroppen som ska åtgärdas, medan könsidentiteten inte får ifrågasättas. Andra ser könsidentiteten som mer flyktig och påverkbar av sociala faktorer, särskilt i tonåren.”
Agnes Wold utmanar om könsbyte.
F AMILJEN först
FAMILJENförst är en insamlingsstiftelse och tankesmedja som grundades 2016. De kommande åren prioriterar vi fyra områden i vårt arbete: mer tid med barnen, gängkriminalitet, könsdysfori och vård i livets slutskede. På sidan tre i den här tidningen framgår det vad vi vill inom angelägna områden.
Våra frågor är inte valda av en tillfällighet, utan utifrån att det finns stora utmaningar inom dessa områden i vårt land. Vad som händer här kommer att ha stor inverkan på Sveriges framtid, då de berör grundläggande värderingar och människors värde.
En viktig del av vår verksamhet är de seminarier vi står bakom i Sveriges riksdag, där vi också vill belysa dessa frågor, med hjälp av kunniga och insatta talare. På
så sätt kan vi påverka de som stiftar vårt lands lagar och även granskar regeringens arbete. Du kan se flera av våra seminarier i efterhand på vår facebook-sida: facebook. com/familjenforst
Vi bygger även allianser med enskilda personer och andra organisationer, eftersom vi är övertygade om att vi är starkare tillsammans. Genom det arbete vi utför ser vi förändringar ske som ligger i linje med våra mål. I en del frågor har vi stått relativt ensamma, i andra finns många fler som höjer sin röst.
En annan viktig del av vårt arbete är att finansiera forskning och kunskapsproduktion – alltså att ny kunskap tas fram och sprids. Möjligheten finns att söka stipendier, exempelvis om du ska skriva magister- eller masteruppsats, och även ekonomiskt stöd för spridning av kun-
skap, exempelvis genom tryckbidrag till böcker. Prioriterade områden är åter igen dessa fyra områden, och du hittar mer info på vår hemsida: familjenforst.nu/ verksamheten
För att kunna genomföra vårt opinionsbildande och kunskapsproducerande arbete behöver vi fler understödjare. Är du en av dem? Det spelar ingen roll om din gåva är stor eller liten. Är du företagare finns lösningar för sponsring. Varje krona är betydelsefull. Tack för ditt stöd!
Frågorna är inte valda av en tillfällighet, utan utifrån att det finns stora utmaningar inom dessa områden i vårt land.
Det finns flera sätt du kan delta i vårt arbete!
1 2 3 4
Håll dig informerad genom att anmäla dig till vårt elektroniska nyhetsbrev på familjenforst.nu eller skicka ett mail till info@familjenforst.nu
Ta del av våra seminarier och andra events genom facebook.com/familjenforst och prenumerera gärna på vår Youtube-kanal: tiny.one/familjenforst
Stöd vårt arbete ekonomiskt genom att swisha en gåva till Swish-nummer 123 602 90 94 redan i dag. Varje krona räknas.
VAD STÅR VI FÖR!
FAMILJENförst finansieras inte av något parti eller mäktig intresseorganisation. Uppstarten föddes ur idealitet och insikten om att det är bråttom med fler engagerade röster för Sveriges familjer.
Vi är en insamlingsstiftelse som är helt beroende av gåvor för att kunna fortsätta vår verksamhet. Du kan bidra genom att skicka en gåva redan i dag.
Stöd vårt arbete ekonomiskt genom att swisha en gåva redan i dag.
Betala med Swish
Stöd vårt arbete genom att bli månadsgivare med autogiro. Eller ge en enskild gåva. Varje gåva är värdefull.
I styrelsen sitter Alf Svensson, Elisabeth Sandlund, Rolf Åbjörnsson, Kjell Blückert och Mikael Oscarsson.
Vi tror på värdet att forma något större tillsammans för våra barns och familjers skull genom mångas idealitet och engagemang.
Vi är oberoende för att kunna utmana.
Scanna qr-koden för fler möjligheter att stödja vårt arbete.
En miljardindustri
Det är inte bara HBO-serien The Handmaid’s Tale som beskriver en samhällsordning där en förändrad människosyn möjliggör för mäktiga
och bemedlade personer att skaffa sig barn genom surrogatmoderskap. Vi har tittat på några dokumentärer om surrogati, som förutom att stundtals
bjuda på underhållning och varma relationer, blottlägger mer eller mindre uppseendeväckande aspekter av den globala reproduktionsmarknaden.
Ide flesta länder inom EU är surrogati förbjudet, men i England är det lagligt för landets medborgare om det inte sker i vinstsyfte.
– Efterfrågan på fertila kvinnor är nu så stor att det finns appar och förmedlingar som kopplar samman surrogatmammor med människor som desperat vill få barn, säger speakerrösten i produktionsbolaget Origins dokuserie The Surrogates om situationen i England.
Globalt sett berörs ungefär en av sex personer av problem med barnlöshet enligt Världshälsoorganisationen. För många har IVF (in vitro fertilization, provrörsbefruktning) hittills varit svaret, och enligt den ansedda medicinska tidskriften the Lancet uppgår den globala IVF-marknaden till 34,7 miljarder dollar (2023).
Inom tio år beräknas marknaden fördubblas och uppgå till 62,8 miljarder dollar årligen, motsvarande 640 miljarder svenska kronor.
ALLT FLER upptäcker nu möjligheten till surrogatmoderskap och den marknaden
beräknas inom kort gå förbi IVF-marknaden ekonomiskt. Den nuvarande boomen i reproduktiva tjänster beror främst på förändrade normer kring kön och familj, men även större ekonomisk försiktighet, varför många senarelagt tidpunkten att bilda familj.
Samtidigt förändras attityden till föräldraskap bland hbtqi-personer, och i England hör ungefär hälften av de tilltänkta föräldrarna till denna grupp, enligt The Economist.
– Jag är stolt över vem jag är som gay, men det som alltid skavt är det faktum att min sexuella läggning hindrat mig från att bli pappa. Eftersom jag är gay har jag inte tillgång till en livmoder, säger David, en 40-årig singel som The Surrogates följer inför att han nu ska bli förälder genom surrogati.
STORLEKEN PÅ den globala marknaden är osäker men bedöms ligga på 14–20 miljarder dollar årligen. Med en tillväxt på 20–25 procent årligen menar Global Market Insights att den fram till 2032 kommer öka till 130 miljarder dollar –
motsvarande 1 200 miljarder svenska kronor.
Inom EU är all kommersiell surrogati i princip förbjuden, då artikel 3 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna innehåller ett förbud ”mot att låta människokroppen och dess delar i sig utgöra en källa till ekonomisk vinning”.
I Sverige, liksom i exempelvis Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien, är surrogati förbjudet. Altruistisk surrogati är dock tillåten, förutom i England, också i Danmark, Nederländerna, Belgien, Portugal och Grekland.
Kommersiell surrogati är bara tillåten i ett fåtal länder i världen, men i så vitt skilda kulturer som Iran, Colombia, Ryssland, Mexico, Laos och Kenya. I USA är det tillåtet i ett 10-tal delstater, däribland Kalifornien. Före Rysslands angreppskrig var Ukraina surrogatlandet framför andra, tillsammans med USA.
GEORGIEN övertog rollen efter krigsutbrottet, och i Unreported Worlds dokumentär Selling surrogates: wombs for
TEXT OLA NILSSON FOTO ADOBESTOCK
hire in Georgia får vi följa prisbelönta reportern Anja Popp när hon undersöker marknaden där.
De kvinnor hon möter har blivit surrogatmammor på grund av sin utsatta ekonomiska och sociala situation. I Georgien lever 20 procent av befolkningen under fattigdomsstrecket. Rekryteringar till den förmedling Popp besöker har i flera fall skett på ett socialt jourboende.
Och medan surrogatmamman och äggdonatorn Emma i engelska The Surrogates tycks distansera sig emotionellt: ”Jag har inga moderskänslor för [bäbisen]. Jag är biologiskt hennes birth giver, inte hennes mamma”, så reagerar georgiska Nino starkt, trots att hon inte har något genetiskt band till barnet då det är förbjudet i Georgien.
– Jag trodde jag kunde hantera detta med lätthet, men det blev väldigt svårt för mig, säger hon med tårar i ögonen.
Reportern Anja Popp är själv märkbart berörd.
– Vi trodde att vi kom för en lycklig berättelse om en kvinna som var nöjd med sitt beslut om att för andra gången bli sur-
rogatmamma. Men när vi skrapar på ytan och gräver lite djupare är det helt klart inte så, säger Anja Popp.
KOSTNADEN FÖR de tilltänkta föräldrarna är i Kalifornien mellan 110 000 och 200 000 dollar, varav 30 000 till 60 000 går till surrogatmamman, enligt The Economists reportagefilm Why the baby business is booming.
Jag trodde jag kunde hantera detta med lätthet, men det blev väldigt svårt för mig.
Den klinik som skildras har bistått vid 8 000 surrogatarrangemang.
– I Georgien kostar det generellt mellan 50 000 och 70 000 amerikanska dollar för de tilltänkta föräldrarna att få barn genom surrogati, IVF-behandlingen inkluderad. När kliniker, förmedlingar och läkare tagit sin beskärda del, erhåller sur-
rogatmamman mellan 17 000 och 22 000 dollar – en rejäl slant för mindre än ett års arbete i ett land där en servitris tjänar omkring 4 500 dollar för ett års arbete på en restaurang, skriver New Lines Mag I Sverige kan avtal där en lyckad surrogatprocess utlovas totalt kosta mellan 700 000 och 1,5 miljoner kronor enligt dokuserien Dokument inifrån: Vi ska ha barn.
SITUATIONEN I GEORGIEN kan nu vara på väg att förändras och surrogattjänsterna stängas för utlänningar. Än har dock regeringen inte agerat på den oro de uttryckte 2023.
Att det finns anledning till oro illustreras av dokumentären om Georgien, som inleds med att visa hur den då 25-åriga ryska influencern Kristina Ozturk, som bor i Georgien med sin turkiske man, kunnat skaffa 21 barn genom surrogati i landet, i princip under ett års tid.
BAKSIDOR AV dagens situation illustreras även av Dokument inifrån: Vi ska ha barn. Tredje delen heter ”Vem är
grindvakten?” och slutsatsen tycks vara att det finns få, om ens några grindvakter, med tanke på hur den globala marknaden fungerar:
– Ett svenskt par i 70-årsåldern tillåts bli föräldrar genom en surrogatmamma i USA, men tvillingarna blir snart omhändertagna av socialtjänsten utifrån bristande omsorgsförmåga.
– En singelman får tvillingar i Colorado, men tvingas stanna när flickorna föds för tidigt. Resan hem kan inte göras förrän efter åtta månader, på grund av bristande ansvarstagande från surrogatförmedlingen men även Sveriges juridiska regler.
– En manlig läkare som dömts för sexualbrott mot 45 barn i Sverige, kan samtidigt bli ensam förälder till en flicka genom surrogati i Ukraina.
VI ÅTERVÄNDER till den första dokumentären, the Surrogates. Vad gör att kvinnor i England är beredda att bli surrogatmammor, enbart mot ersättning för omkostnader under graviditeten?
Svaret som ges i dokumentären är inte okomplicerad.
– Jag får tillfälle att visa mina pojkar vad som är viktigt, som att pengar inte är
viktigt utan relationer, vänlighet och att hjälpa andra, säger exempelvis Fay som till slut blev 40-årige Davids surrogatmamma, efter att hon och hennes man hade skrivit avtal med honom.
Men det finns också andra bevekelsegrunder:
En manlig läkare som dömts för sexualbrott i Sverige, kan bli ensam förälder till en flicka genom surrogati i Ukraina.
– Jag bröt ihop för några år sedan och gick i terapi. Jag tror att min låga självkänsla påverkat mig också nu när jag ger mig in i surrogati. Det har slagit mig att jag kanske känt att jag är bara ”skit” och nu gör detta för att visa andra att jag är en god människa.
Även om dokumentärerna besvarar frågor, väcks också nya: Hur påverkas surrogatmamman på längre sikt? Hennes man
och barn? Deras relationer? Vad händer i samhället när en ny familjeform uppstår? – Jag tänkte på min familjeenhet som jag och mitt barn, säger engelske David efter att han blivit pappa. Jag föreställde mig aldrig att den dessutom skulle vara med min surrogatmamma, och även hennes familj. Vi är tätt sammanvävda, och vi är mer än vänner – vi är en familj.
KÄLLOR
Dokumentärer
Origins, The Surrogates, digital källa: youtube.com/playlist?app=desktop&list=PLkIU_CG-B3-yNkP-SVBQ_mjRieFQBQmNS SVT, Dokument inifrån: Vi ska ha barn, digital källa: svtplay.se
The Economist, Why the baby business is booming, digital källa: youtube.com/watch?v=M9TrVIjXIDI
Unreported World, Selling surrogates: wombs for hire in Georgia digital källa: youtube.com/watch?v=HvCUvUvbXio
Övriga källor
Caitlin Allen, ”Georgia’s Proposed Ban Could Change the Landscape for Hired Pregnancies”, (27/2 2024) New Line Mag, digital källa: newlinesmag.com/reportage/georgias-proposed-ban-could-change-the-landscape-for-hired-pregnancies/ Julie Bindel, ”The dark side of the global surrogacy trade”, (30/8 2024) The Telegraph, digital källa: telegraph.co.uk/global-health/ women-and-girls/the-dark-side-of-the-global-surrogacy-trade/ ”The fertility industry: profiting from vulnerability”, (20/7 2024) ledartext i the Lancet, digital källa: thelancet.com/ journals/lancet/article/PIIS0140-6736(24)01484-3/fulltext WHO, Infertility prevelance estimates 1990–2021, digital källa: iris.who.int/bitstream/handle/10 665/366700/9789240068315-eng.pdf
Samtliga källor besökta senast 2024-10-05
Vi ser till att ert företag har rätt försäkring! www.fkomp.com | 018-37 01 45
Underbara barnkläder små roliga leksaker fina inredningsdetaljer presenter för vardagsbryk & en skopa uteliv
Tel. 0706-39 46 39 www.sundbergbyggkonsult.se
Svenska politikerna säger nej
Men acceptansen ökar med antalet surrogatbarn
Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och
Kristdemokraterna har tagit ställning mot surrogati i Sverige. SD vill även se ett internationellt förbud. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet vill tillåta altruistisk surrogati. Miljöpartiet intar en mellanposition.
TEXT OLA NILSSON
Debatten om surrogati har varit sval i Sverige. Samtidigt vänder sig alltfler svenskar utomlands, så att Sverige nu är ett av de länder där flest medborgare per capita använder den globala surrogatimarknaden.
Dessa barn har i dag passerat antalet barn som adopteras utomlands per år i Sverige.
En statlig utredning om ofrivillig barnlöshet kom i betänkandet Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11) fram till att altruistisk surrogati bör vara förbjudet i Sverige.
Trots detta gick Ulf Kristersson – sedan 2022 Sveriges statsminister – tillsammans med Filippa Reinfeldt ut 2019 i samband med Pride och deklarerade Moderaternas krav på att tillåta altruistiska lösningar. – På 90-talet gjorde Sverige reformen
för registrerat partnerskap. På 00-talet reformer om könsneutrala äktenskap och möjlighet för samkönade par att ansöka om adoption. På 10-talet reformen om assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Det är nu tid för altruistiskt surrogatmoderskap, skrev de i debattartikeln ”Surrogatmoderskap – en fråga om frihet” i Aftonbladet (2/8 2019).
Sedan media tidigare i år uppmärksammade att flera svenska kändisar blivit föräldrar genom surrogati, presenterade flera kvinnoorganisationer ett upprop.
– Regering och riksdag är skyldiga att vidta åtgärder som motverkar att svenska medborgare utnyttjar utsatta kvinnor i fattiga länder.
– Vi kräver att Sverige omedelbart inför ett förbud mot internationella surrogatarrangemang och stoppar handeln med kvinnor och barn, skrev de totalt 31
undertecknarna i debattartikeln ”Inför ett förbud mot surrogathandeln nu” i Aftonbladet (20 april 2024).
Artikel är skriven så att svenska altruistiska lösningar inte direkt berörs.
SOM-institutet har även undersökt folkets inställning till surrogati. Ungefär lika många svenskar är positiva som negativa till att tillåta surrogati i Sverige: 31 respektive 30 procent. Övriga 39 procent tar inte ställning. (SOM-rapport nr 2024:42, 5/6 2024.)
Vi kräver att Sverige omedelbart inför ett förbud mot internationella surrogatarrangemang.
Tjänarinnans berättelse från Norstedts förlag.
Handmaid’s Tale & Declaration of Casablanca
Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwoods kom på svenska första gången 1986. Handlingen utspelar sig i dystopiska Gilead, en fiktiv kristen fundamentalistisk republik, i en del av det som en gång var USA. ”I kampen mot sjunkande födelsetal rekryteras kvinnor i fruktsam ålder och utnyttjas hämningslöst som Tjänarinnor när de befruktas mot sin vilja av härskarklassens män, Anförarna”, skriver Norstedts förlag i sin marknadsföring när de nu åter gett ut boken på svenska.
Huvudperson i boken är Offred, en av tjänarinnorna som längtar efter frihet och värdighet. Under den engelska originaltiteln The Handmaid’s Tale har HBO skapat en teveserie, vars sjätte och sista säsong är planerad att ha premiär 2025.
Atwoods har inte kommenterat hur hon ser på surrogati. Kanske tycker hon att boken talar för sig själv? Det finns dock många som ser att den riktiga dystopin finns i dagens globala och liberala surrogatimarknad, som enligt dem fundamentalt strider mot kvinnors och barns rättigheter.
Den 2 mars 2023 presenterades Declaration of Casablanca – for the universal abolition of surrogacy i franska Le Figaro: ”Övertygade om att … surrogati kränker människovärdet och bidrar till att kvinnor och barn blir handelsvaror, kräver vi att stater inför förbud mot surrogati i alla former och slag.”
De vill även se en bindande konvention. Inte för Gileads skull. Utan för vår riktiga värld.
Senior konsult inom insolvensrätten (konkurs, företagsrekonstruktion och skuldsanering)
Därutöver biträde av jur.kand. LL.M. Liselott Martynenko Agerlid med bland annat tvistemål, bolagsrätt och ekonomisk familjerätt (inkl arvskifte, testamente, stiftelser).
Agerlid tar även uppdrag som rekonstruktör.
Senior konsult inom insolvensrätten (konkurs, företagsrekonstruktion och skuldsanering)
Därutöver biträde av jur.kand. LL.M. Liselott Martynenko Agerlid med bland annat tvistemål, bolagsrätt och ekonomisk familjerätt (inkl arvskifte, testamente, stiftelser).
Agerlid tar även uppdrag som rekonstruktör.
Munkbron 11, 3 tr. SE-111 28 Stockholm Mobil: +46(0)730-25 11 11 rolf@abjornsson.com www.abjornsson.com
Munkbron 11, 3 tr. SE-111 28 Stockholm Mobil: +46(0)730-25 11 11 rolf@abjornsson.com www.abjornsson.com
Äktenskapsrådgivning • Familjesamtal
070-204 93 90
samtal@tryggafamiljer.nu
Vi är ett nätverk och vi jobbar under tystnadsplikt.
www.tryggafamiljer.nu
”Den goda familjen” och politiska beslut
Vid ett av de seminarier i riksdagen som FAMILJENförst stod bakom tidigare i år presenterades rapporten Den goda familjen från tankesmedjan Claphaminstitutet. Talare var författaren André Juthe och smedjans direktor Per Ewert – som beskriver seminariet med ett ord: ”Succé.”
TEXT OLA NILSSON
Varför tog Claphaminstitutet fram denna rapport?
– Om du ställer frågan, ”Är det bra eller dåligt för ett samhälle att ha fungerande familjer och äktenskap?”, så vet alla intuitivt att svaret är ”bra”. Inte minst de som arbetar med sociala frågor vet hur skadligt det är när familjer söndras – särskilt för barnen, säger Per Ewert.
– Men så finns det samtidigt en politisk och ideologisk press att motverka familjen och istället främja individualismen. Så vi på Claphaminstitutet ville göra en genomgång av vad forskning från hela världen säger och fästa svart på vitt vad vetenskapen visar i frågan.
Författare till rapporten är André Juthe som vid sidan av sin lärarexamen, en kandidat- och två masterexamina från Uppsala universitet har en doktorsexamen i argumentationsteori från University of Amsterdam.
Vad kommer han då fram till i rapporten?
– Resultaten tyder sammanfattningsvis på att äktenskapet, även om det inte är den enda förklaringsvariabeln, ofta har
en betydande inverkan på både fysisk och psykisk hälsa och välmående, sammanfattar André Juthe sitt resultat och fortsätter:
– Faktum är att det inte verkar finnas någon annan enskild social institution som har en sådan vidsträckt påverkan på hälsofaktorer som just äktenskapet.
I samband med att rapporten publicerades möttes den av kritiska artiklar i Hemmets vän och Dagen, medan Magnus Hagevi skrev en positiv ledare i Sändaren under rubriken ”Våga ta ställning för kärnfamiljen”.
– Rapportens resultat skiljer sig föga från etablerad kunskap. De flesta studierna visar att gifta par har bättre psykiskt välmående, drabbas mer sällan av sjukdom och har bättre livskvalitet när sjukdom kommer. Självklart visar rapporten att fungerande äktenskap är bättre än dysfunktionella, skriver han i sin ledare.
På frågan om rapporten sparkar in öppna dörrar, pekar Ewert på att många makthavare visserligen håller med om allt detta – men när konkreta beslut ska fattas får ideologin ändå styra.
Just därför blir det viktigt att göra
forskning inom området lättillgänglig, poängterar Per Ewert.
– Att vända samhällsutvecklingen tar lång tid, kräver arbete på många fronter och att vi är många som hjälps åt, men historien visar att det är möjligt.
– Och slutsatsen av vår studie är att om vi vill bygga ett gott samhälle med god folkhälsa då behöver vi satsa mer på att stärka familjen och äktenskapet.
Faktum är att det inte verkar finnas någon annan enskild social institution som har en sådan vidsträckt påverkan på hälsofaktorer som just äktenskapet.
Rapporten Den goda familjen bygger på vetenskapliga databaser och sökresultatet från 60 systematiska översikter om psykisk och fysisk hälsa, som i sin tur grundas på 625 olika vetenskapliga studier.
Gåvoavdrag för företag utreds
I juni 2023 tillsatte finansdepartementet en utredning om hur juridiska personer skattevägen kan uppmuntras att ge mer till ideell verksamhet.
Redan före jul kommer den särskilda utredaren Cecilia Silfverhielm att presentera sina resultat. Därefter finns möjlighet för såväl organisationer som privatpersoner att lämna in remisser.
– Utredningen ska se hur juridiska personer kan bidra till den sociala sektorn, till organisationer som jobbar med behövande samt till allmännyttig forskning, sa socialminister Jakob Forssmed (KD) då till Altinget.
Han var också tydlig:
– Vi avser sedan att genomföra en sådan reform under mandatperioden.
– Uppmuntra företag att ge till ideellt arbete, säger socialministern Jakob Forssmed.
Ideellt givande
Politikerna
ska inte styra
över ändamålen
Just nu utreds om även företag ska ha rätt till skattereduktion för gåvor till ideella organisationer i Sverige. Utredningen presenteras i december.
TEXT OLA NILSSON
År 2019, när Stefan Löfven var statsminister, återinfördes möjligheten för privatpersoner att få skattereduktion för gåvor till ideella organisationer. Inte för att Socialdemokraterna ville det, men för att Moderaternas och Kristdemokraternas förslag till statsbudget vunnit riksdagens gillande.
Beslutet innebar att samma system som Löfvens regering avskaffat 2016 – ”av rent ideologiska skäl” som revisions- och konsultbolaget Pwc uttrycker det – återkom. Gåvor som totalt uppgår till mellan 2 000 och 12 000 kronor ger en skattereduktion på 25 procent; som mest alltså 3 000 kronor. Bara gåvor över 200 kronor räknas in. Skatteverket måste ha godkänt organisationen.
När jag ber Giva Sveriges generalsekreterare Charlotte Rydh berätta vad organisationen nu hoppas av Ulf Kristersson regering är det att gåvoskatteavdraget ska utvidgas. På mer än ett sätt.
– För det första måste fler ändamål omfattas i den skattereduktion privatpersoner kan få. Det är ytterst problematiskt att enbart sociala ändamål och vetenskaplig forskning inkluderats.
Politiskt styrt premiesystem Bilden som för mig framträder ur Char-
lottes resonemang, är hur staten genom sin gränsdragning inrättat närmast ett politiskt styrt premiesystem för vissa.
– Medborgare som ger till idrott, kultur, barn och ungdom, hälsa och så vidare måste också ges rätt till samma skattereduktion.
Giva Sverige vill även förenkla administrationen för organisationerna i relation till Skatteverket. När jag senare pratar med Tommy Jonsson, controller och ekonomiansvarig vid Svensk insamlingskontroll, finns samma tydlighet: inkludera fler organisationer, förenkla systemet.
– Vi anser att vårt system med 90-konton i sig är en tillräcklig kvalitetssäkring och att alla organisationer vi granskar därför bör inkluderas.
Utvidgning till företag
För Giva Sverige är deras ”för det andra”-krav att också företags gåvor ska kunna ge skattereduktion, vilket alltså nu utreds.
– Det är positivt att regeringen tagit detta initiativ, men vi är väldigt kritiska till att utredaren fått så snäva direktiv och måste utgå från hur skattereduktionen för privatpersoner ser ut i dag.
Också här skulle Giva Sverige vilja se fler ändamål, men dessutom att företagens unika förutsättningar tas till vara.
Charlotte Rydh från Giva Sverige.
En fantastisk rättighetslag att åter enas brett omkring
Elisabeth Sandlund Journalist, författare och styrelseledamot FAMILJENförst På bilden tillsammans med dottern Ulrika.
Att vara förälder är ett livslångt åtagande. Det tänker man kanske inte på när man sitter med ett nyfött barn i famnen och funderar över framtiden. Förälder är man alltid, men inte på samma sätt.
En utmaning är att successivt lätta på tyglarna, ge barnen frihet under ansvar men ändå behålla kontrollen så länge det behövs. År från år ändras föräldrarollen för att så småningom övergå i en relation vuxna emellan, med nya förväntningar och nya möjligheter.
Så ser det ut i de allra flesta familjer. Men det finns mammor och pappor som mer än andra förblir föräldrar livet ut – vi som har barn med funktionsnedsättning. Ju mer omfattande den är, desto större är behovet och kraven.
För 30 år sedan, 1994, trädde Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, i kraft efter ett enhälligt riksdagsbeslut. Det är en fantastisk rättighetslag, vars syfte är att den som tillhör någon av de tre personkretsarna ska kunna leva ett liv som andra med full delaktighet i samhället och med stor valfrihet. Många föräldrar drog en suck av lättnad. Nu lovade ju det offentliga att säkerställa
att framtiden för sonen eller dottern skulle bli inte bara uthärdlig utan ljus och bra, även den dag när de egna krafterna inte räckte till.
Det är bara att konstatera att så har det inte blivit.
Det är så illa att juridisk expertis talar om öppet lagtrots. Vissa kommuner utbildar sina tjänstemän i hur man skriver beslut så att de blir så svåra att överklaga som möjligt. På andra håll budgeterar man helt cyniskt med de böter som kan bli följden om man avstår från att bygga de gruppbostäder som det finns behov av.
Argumenten för att avslå ansökningar om den minst kostsamma insatsen, kontaktperson, kan ta fasta på att den vuxna med funktionsnedsättning har ”god kontakt med sina föräldrar” – som om en genomsnittlig 40-åring skulle konstatera att ”jag hälsar ju på gamla mamma då och då så jag behöver inga vänner”.
Värst är oron för vad som händer sedan, i det långa loppet. Jag har mött föräldrar som på fullt allvar ber till Gud att deras vuxna barn ska få dö före dem för att slippa en tillvaro som inte längre är ett liv. Så ska ingen mamma eller pappa behöva tänka! 2024 borde – åter – en enhällig riksdag kunna enas om det.
