Grafisk ordbok

Grafisk Ordlista En sammanst채llning av flera vanliga grafiskt relaterade ord och uttryck.

Tryckord & tryckeri-termer, branschord, fackuttryck & programvaror inom grafisk produktion mm.

A

Acrobat Reader – Program som behövs för att kunna läsa PDF-filer. Kan hämtas hem kostnadsfritt från Adobe Acrobats hemsida. www.adobe.com.

Acrobat Distiller – Program för att skapa pdf-filer från en postscriptfil.

Additiv färgblandning – Färgsystem då ljus i färgerna blått, grönt och rött (RGB) blandas, motsatsen är subtraktiv färgblandning.

Akromatisk repro – Färgmängden minskas, i en digital bild, och ersätts med motsvarande mängd svart.

ALG 02 – Allmänna leveransvillkor för Grafiska presentationer, standardavtal.

Anfang – Extra stor bokstav i början av stycke eller text.

Arkivbeständighet – Ett mått på livslängd och hållbarhet hos ett papper.

Arkoffset – En tryckmetod för att trycka ark.

Arkpress – Tryckpress konstruerad för att trycka lösa ark.

A-serien – är ett standardformat för papper som anges i bredd x höjd.

AO 841 x 1189 mm A1 594 x 841 mm A2 420 x 594 mm A3 297 x 420 mm A4 210 x 297 mm A5 148 x 210 mm A6 105 x 148 mm A7 74 x 105 mm A8 52 x 74 mm A9 37 x 52 mm A10 26 x 37 mm

B

Bestruket papper – Papper med ytskikt för att förbättra slitstarkheten och tryckbarhet.

Bigning – ”Knäcker” fibrer i pappret på högre gramvikter. Underlättar falsning.

Bildbehandling – Att skapa, bearbeta, förändra eller retuschera bilder i datorn.

Bildoriginal – Vid grafisk produktion/trycksaker används olika sorters bildoriginal: påsiktsoriginal (papperskopior), dia/negativ (genomsiktsoriginal) och illustrationer (streckbild etc).

Bildupplösning – Informationstätheten i en digital bild, mäts i dpi (dots per inch), punkter per tum.

Bindning – När flera ark ska sättas ihop till en trycksak. Exempelvis limbindning eller klammerhäftning.

Blanks – Förtryckta ark, till exempel brevpapper med förtryckt logotyp och brevfot, där man i efterhand kan trycka till mer bild och text.

Broschyr – Ett antal vikta blad lagda tillsammans och sammanhäftade.

Bulk – tjockleken eller volymen på pappret.

C

C-serien – Standardformat för kuvert. De vanligaste varianterna: C4 229 x 324 mm C5 162 x 229 mm C6 114 x 162 mm

C7 81 x 114 mm CMYK – Den grafiska industrins beteckning på färgskalan. Bokstäverna står för Cyan (blå), Magenta (röd), Yellow (gul) och Key color (svart).

CTP – Computer to Plate , en nyare teknik där mellansteget med film vid plåtframställning förbigås. Istället sänds digital information direkt till plåten.

Cyan – Blå färg som ingår i Europaskalan.

D

Dekorfärg – Färdigblandad tryckfärg i speciella kulörer (PMS.er). Ofta komplement till svart.

Densitet – Ett materials förmåga att absorbera ljus, tex tonomfånget.

Digitaltryck – Tryckmetod som sker helt digitalt, informationen trycks direkt från datorn.

Djupsvart – När man kompletterar svart färg med ytterligare färg/färger för att uppnå en mörkare och djupare svart kulör.

DPI – Dots per inch, anger utskriftsupplösningen på bland annat skrivare. Ju högre Dpi, ju klarare bild och fler färger.

DTP – Desktop Publishing, trycksaksproduktion som med hjälp av datorer framställer digitala original.

Dubbelsidigt papper – Ett papper där båda sidor har samma ytegenskaper till skillnad från enkelsidigt papper.

Dummy – Prov som visar den tilltänkta trycksakens form, papperskvalitet och omfång.

Duplexbild – Bild i tvåfärgstryck, ofta svart och en dekorfärg. Finns även Triplex (svart och två dekorfärger) samt Quadroplex (svart och tre dekorfärger).

E

Editerbar – Möjlig att förändra.

Efterbehandling – Arbetet med trycksaken tills den är helt färdig. Exempel är arkning, inplastning, falsning och bindning.

Enkelsidigt papper – Ett papper som har olika ytegenskaper på fram- och baksida, exempelvis vykort (bestruken motivsida och obestruken sida att skriva på).

EPS – Encapsulated Postscript, ett vanligt förekommande filformat för digitala bilder.

Europaskalan – Normer för hur CMYK-färgerna ska användas vid fyrfärgstryck.

F

Fadensiegel-bindning – En metod där både limbindning och trådbindning används.

Falska uppslag – Ett uppslag mellan två sidor i en trycksak som inte består av ett helt ark, ett så kallat äkta uppslag, utan utgörs av sidor av två olika ark. Falska uppslag försvårar att bilder placeras tvärs över uppslaget.

Falsmärken – Speciella märken som anger var tryckarket skall falsas.

Falsning – Metod för att vika pappersarken i trycksaker.

Fiberriktning – Beskriver den riktning längs vilken majoriteten av fibrerna i papperet ligger.

Samma riktning som papperet har producerats i.

Flyer – Liten broschyr eller blad med tilläggsinformation (erbjudande).

Flöda om – När radfallet i ett dokument förändras, till exempel vid byte av font.

Folder – En typ av trycksak som består av ett ark som har vikts ett antal gånger.

Font – Teckensnittsuppsättning av en viss typ.

FTP – File Transfer Protocol, filöverföring på Internet.

Format – Storlek eller rymd på en trycksak.

Fripassagerare – Trycksak eller övrig bilaga som följer med i ett utskick.

Frilägga – Framhäva ett objekt genom att ta bort bakgrunden. Kan även kallas vinjettera.

Fyrfärgsseparation – Färger måste delas/anpassas innan de trycks, därför delas de in i de fyra olika färgerna CMYK. Färgrymd – En tredimensionell skala av färger som matematiskt räknar ut färger som går att visa eller skriva ut.

Färgstick – En oönskad färgton tar överhanden i en bild (t ex cyanstick, magentastick et c).

Fönsterkuvert – Kuvert med genomskinligt fönster för adress.

G

Gemener – Små bokstäver. Motsatsen till versaler.

Genomsikts-original – Ett transparent original (genomlysbart negativ & dia m fl).

GIF – Vanligt förekommande format på bilder, främst på Internet.

Glättning – Behandling av papper som ger en glansig eller matt slät yta. Ger högre bildkvalitet.

Grotesk – Jämntjock teckenstil, utan klackar.

G-serien – Standardformat för papper som bygger på samma principer som A4-serien.

(Används ofta i statliga utgåvor).

H

Halvtonsbild – En bild som innehåller olika toner av grått.

Heloriginal – Original färdigt att använda som det är.

Hexachrome – Förutom de fyra CMYK-färgerna adderar man två extra färger (hexa=6) för att uppnå ett större tonomfång. Det är en variant av sk. HiFi färgseparation.

Horunge – Skönhetsfel, när tex. en ensam rad hamnat överst på en sida.

Huvud – Översta delen av en sida eller trycksak.

Hålning – För att kunna sätt in trycksaken i pärmar. Den hålning som passar i svenska pärmar kallas triohålning (ej internationell standard).

Högupplöst bild – Bild med tillräckligt hög upplösning för det valda trycket. Tex. 300 dpi för färgbilder, 600 dpi för streckbilder.

I

ICC-profil – En standard för att beskriva kulöregenskaper på exempelvis skrivare, scanner, skärmar. Skapad av ICC, International Color Consortium. Läs gärna deras “introduktion till ICC profil” (på engelska).

InDesign – Adobe InDesign är ett kompetent layout och sidombrytningsprogram från Adobe. QuarkXPress är närmaste konkurrent.

Ingress – Inledning till artikel.

Inlaga – Innehållet innanför pärmarna i exempelvis broschyr eller tidning.

Intag – Inställningar och förberedelser som görs i en tryckpress innan trycket blir godkänt.

Inplastning – När broschyr eller liknande information är omgiven av ett plastat omslag.

J

JPEG – Komprimerad grafikfil, även kallat jpg. Samma i alla datorplattformer.

K

Kalibrera – Att ställa in och justera en process så att den stämmer mot givna riktmärken.

Kapitäler – Versaler som höjdmässigt är lika stora som gemener.

Kartong – Papper med ytvikt över 170 g/m2.

Klaff – Förslutningsflik på kuvert.

Korrektur – Text som ska granskas med avsikt att upptäcka fel eller misstag.

Kursiv – Text som lutar, oftast åt höger.

Kuvert – Ett brevs omfång.

Kuvertering – Maskinell hantering för att placera det tryckta innehållet i tillhörande kuvert.

L

Lackering – Ytbehandling av papper efter tryck för att få en blank yta. Heltäckande eller partiellt.

Laminering – Beläggning av ett plastbaserat ytskikt, finns i både blankt och matt utförande.

Layout – Placeringen av text och bilder i alla former av publikation.

Led – Fiberriktningen i papper. Viktigt med tanke på slutresultatet.

Limbindning – Teknik för att binda in tjockare trycksaker som tex. böcker. Arken ruggas och limmas i ryggen.

Logotyp – Företagsnamn skrivet med valt teckensnitt, färg eller symbol.

Lojalitetskort – Kundkort med förmåner och erbjudanden. Oftast gjorda i plast eller papper i standardformat.

Lågupplöst bild – Exempel på låg upplösning är 72 ppi. En lågupplöst bild kräver mindre lagringsutrymme än en med högre upplösning. Klarar oftast inte kraven i offset. Kan räcka till i digitaltryck.

M

Magenta – Den röda färgen i Europaskalan.

Manuskript – Text som ska lämnas till sättning.

Mailers/datamailers – Direktmarknadsföringsutskick i någon form. Här blir kuvert och trycksak integrerat.

Moiré – Visst vinkelmönster mellan två raster. Kan bidra till problem vid ytterligare användning av original.

N

Nappning – När tryckfärgen sliter loss pappersfibrer från papperet.

NCS – Natural Color System, ett färgsystem utvecklat i Skandinavien som beskriver/betecknar färger så som människor ser och uppfattar dem.

Noppor – Pappersfragment som färgen slitit loss från papperet, vid så kallad nappning, och som har fastnat på gummiduken eller tryckplåten, ger prickar i duken.

O

Obestruket papper – Ett papper som inte har bestrukits. De flesta obestrukna papper ytlimmas för att få en god ytstyrka. Några exempel på obestrukna papper är brev- och kopieringspapper eller papper till pocketböcker.

Oblat – Liten, ofta självhäftande etikett som används för att tex. försluta kuvert eller fästa svarskort.

OCR-läsning – Optical Character Recognition, optisk läsning av tryckta eller skrivna tecken. (Se inbetalningskort).

Offsettryck – Tryck med hjälp av plan plåt, Tryckplåten överför trycket till en cylinder med en gummiduk, som i sin tur pressar det över på papper.

Omflödning – När radfallet i ett dokument ofrivilligt förändras, tex vid byte av font.

Omfång – Antalet sidor i en trycksak.

Opacitet – Mått på en trycksaks genomskinlighet. Ju högre opacitet, desto ogenomskinligare är pappret.

OPI – Open Prepress Interface. Program som gör det möjligt att inom prepress arbeta med lågupplösta bilder, som sedan byts ut mot högupplösta.

Optiska mittpunkten – Den punkt på ett papper som av ögat uppfattas som mittpunkten.

Den egentliga mittpunkten ligger ca. 10 % lägre. Används ofta vid placering av titel på en bok eller pärm.

Original – Ursprunglig version.

P

Pagina/Paginering – Sidnumrering i ordningsföljd.

Papp – Kartong över 350g/m2.

Papperssorter – Olika typer av papperssorter kan vara inom områdena gramvikt, storlek, yta etc.

PDF – Portable Dokument Format. Ett format som är plattformsoberoende. Det idag ledande formatet vid trycksaksproduktion.

Perforering – Bearbetning som gör det enklare att riva av en del av en trycksak.

Pixel – Bildelement i en dator. Antal pixlar per tum anger bildens eller skärmens upplösning.

Plastkort – Kund- eller lojalitetskort som kan vara präglat, ha magnetremsa etc.

Plåtar – Plåtar kan vara avsedda för positiv eller negativ film. Offsetplåtar är vanligtvis av aluminium.

PMS – Pantone Matching System. Färgblandningssystem för att ange dekorfärger, som består av nio olika färger.

POD – Print on Demand, helt digital framställningsmetod som möjliggör smidiga ändringar, små volymer och minskade ledtider. Traditionell lagring är ej heller nödvändig.

PostScript – Sidbeskrivningsprogram inom Adobe som är standard för grafiska utskrifter.

Preflight – Att med hjälp av speciella program gå igenom, kontrollera och justera dokument och deras beståndsdelar inför utskrift på film eller tryckplåt.

Prepress – Namn på den del av ett tryckeri som sköter färgseparationer, filmer, plåtar och original.

Prima och sekunda – Sidorna på ett tryckark. Prima är den sida som innehåller arkets första sida och sekunda den motsatta.

Prägling – Nedsänkta respektive upphöjda bokstäver eller tryck på papper, plastkort etc.

R

Raster – Bilder delas in i raster, punkter i rut- eller linjeformade mönster.

Rastertäthet – Ju bättre rastertäthet desto bättre bildåtergivning.

Responshantering –Uppföljning av tex. kampanj eller behandling av inkomna svar.

Retuschering – Exempelvis bildbehandling för att anpassa och förbättra bilden i tryck.

RGB – Röd, Grön och Blå. Additivt kulörsystem som används i exempelvis bildskärm och scannrar.

RIP – Raster Image Processor, dator som tolkar PostScript-koder och vidarebefordrar text och bilder inför utskrift.

Rippning – Utmatningen av själva filen, se RIP. Rulloffsett – En tryckmetod för att trycka på rulle

S

Screentryck – Tryckmetod som oftast används vid stora format eller där materialet så kräver.

Sekunda – Tryckarkets baksida – motsats till Prima.

Skärning – Man skär papperet till önskad storlek för att passa tryckpressen eller efterbehandlingsmaskinen och man skär den färdigbundna trycksaken för att få rätt format med jämna fina kanter.

Slutkorrektur – Absolut sista korrektur innan man ska börja trycka.

Smetning – Arken smetar färg på varandra. Tryckfenomen som uppstår när man har för mycket tryckfärg på tryckarket, eller då färgen inte har hunnit torka.

Stamsatser – Lösa blankettset med en stam i överkant som håller ihop setet.

Stansning – Efterbearbetning i form av skärning som används vid ex.vis tillverkning av offertmapp eller dylikt.

Startkostnad – Kostnad för att starta en process, exempelvis kostnaden för ett intag i en tryckpress eller en efterbehandlingsmaskin.

Streamer – Långsmalt liggande format. Passar till butiksexponering.

Stil/teckensnitt/typsnitt – Typ eller variant av tecken/bokstavsformat.

Svanenmärkning – System för miljövänliga produkter. Produkterna uppfyller vissa krav eller riktmärken. Tryckerier erhåller ett licensnummer för att användas tillsammans med symbolen.

T

Tabloidformat – Formatet av en halv tidningssida, exempelvis kvällstidningsformat.

Tabulatorpapper – Vanligtvis traktormatat papper. Används till radskrivare. Teknik på väg att fasas ut.

Teckensnitt/typsnitt – Bokstavsformat.

Thermo print – Tryck med värmeteknik inom kortproduktion.

Tilltryckning – När man skall trycka upp ytterligare exemplar av samma trycksak.

Triohålning – Den vanliga hålningen som används för svenska pärmar (ej internationell standard).

Tryckbarhet – Ett mått på papperets tryckduglighet.

Tryckort – Uppgifter om var, och ofta när, trycksaken framställts.

Tryckyta – Det maximala utrymmet för tryck, oftast lite mindre än faktiska storleken.

Typografi – Utformning av trycksak eller text.

Typometer – Grafisk måttsticka.

U

Upplösning – Antal pixlar i en bild, informationstäthet, kvalitet på bild etc.

Mäts i ppi eller dpi.

Utfall – Bilder eller objekt som skall ligga ända ut i sidans kant måste göras med utfall, dvs läggas en bit utanför sidans slutformat, ca 3-5 mm.

Utjämna – Justering av avståndet mellan bokstäver i ett ord, så att det uppfattas vara jämt.

Utskjutning – Att placera ut sidor i trycksaken enligt ett speciellt schema till färdiga tryckmontage lika stort som tryckarken. Hur sidorna skall placeras styrs av efterbehandlingen.

UV-lackering – Lackering av tryckark, ger glansigt utseende. Kan ske över hela tryckarket eller partiellt.

V

Variabelt tryck – Teknik som möjliggör förändringar från tryckark till tryckark. Kallas även personifierat tryck. Möjligheten har uppkommit genom den digitala tryckmetoden.

Varumärke – Symbol eller tecken för ett företag, dock oftast ej själva företagsnamnet som är logotype.

Versaler – Stora bokstäver. Motsatsen till gemener.

Visitkort – Ett visitkort är vanligare för företag än för privatpersoner och det utgör en förlängd kontaktyta mot nya kunder och kontakter.

Wire-o – Typ av spiralbindning med plastbelagd tråd, används ofta till manualer och skrivblock som uppslagna kan ligga helt plant.

X

Xerox – Xerografimetoden som uppfanns av Xerox i Usa på 60-talet. Grunden för tekniken i digitala printrar och kopiatorer Ytvikt – Även kallat gramvikt. Anges i gram per m2

Ö

Övertryck – Den avvikande färgblandning som uppstår när två objekt trycks ovanpå varandra.