Den slutna cirkeln: Kallbad på kanten mellan kultur- & naturlandskapet

Den slutna cirkeln K a l l ba d p å k a n t e n m e l l a n k u l t u r- o ch n a t u rl a n d sk a p e t

Johan Stenbeck, stud 5328. SET 2018 / Bosætning, Økologi & Tektonik

INNEHÅLL

Det Konglige Danske Kunstakademis Skoler for Arkitektur, Design & Konservering Vårterminen 2018 Av Johan Stenbeck stud 5328 Handledare: Frans Drewniak Henrik Schmidt Bosättning, Ekologi & Tektonik är ämnesområden för masterprogrammet SET. Med utgångsläge i kritisk analys och experimenterande praxis lär de studerande att omsätta politiska, sociala, kulturella och tektoniska problemställningar till arkitektoniska lösningar.

Staden, bosättningen och byggnadsverkets tektoniska logik ligger som fokus för studierna där projekten formas som en del av ett större kretslopp av resurser och med ett öga för helheten. Flera av FN´s världsmål ligger i direkt förlängning av SET´s ämnesområden - speciellt FN mål: 7, 9, 11, 12, 13 & 15.

Projektet “Den slutna cirkeln” relaterar till FN:s uppsatta världsmål med särskild inriktning på “ekosystem & biologiskt mångfald” samt “god hälsa och välbefinnande”, punkterna 3 & 15.

Mer information om målen finns på https://fn.se/ kontakt: johan.stenbeck@gmail.com / www.johanstenbeck.se

I n led n i ng k a l lbad och fol k hä lsa n i va rdagen

5

Ba kg r u nd geog ra f isk kontext en st ad i f örä nd r i ng

9 11

P rog r a m den slut na cirkel n k r i ng Borg mäst a ref jä rden fra m k a l l n i ng av et t nat url ig t rek reat ionsområde k a l lbad som f örbi ndelse mel la n k ropp & r um

15 17 25

P lat sen öa r nas placer i ng & kontext fokusområde / Höga hol m

29 31

I ntent ion & Metod k a l lbad på k a nten mel la n ku lt ur- & nat urla ndsk apet i nt aga ndet av plat sen vägleda nde r umprog ra m vägleda nde slutg i lt ig t mater ia l

41 45 47 49

fotoreg ist rer i ng s reg ister k ä l lor

51 52 , 53

The Royal Danish Academy of Fine Arts, Schools of Architecture, Design and Conservation

KALLBAD OCH FOLKHÄLSAN I VARDAGEN Jä m f ör t med t id iga re generat ioner bl ir v i idag a l lt mer st i l lasit t a nde.

Den svensk a över v i kten ök a r och beteck nas idag som et t vä xa nde fol k hä lso problem. 1 I R appor ten S tilla sitt ande och ohäl sa, utg iven av Svensk a Fol k hä lsomy nd igheten st ä l ls en releva nt fråga; “Hur k a n m i nsk at st i l lasit t a nde uppnås i befol k n i ngen nä r vå ra l ivsv i l l kor ser ut som de gör? ”. 2 Et t sät t at t möt a problemet verk a r f i n nas i den va rdagl iga mot ionen.

I Sver ige och fra m f öra l lt Fi n la nd f i n ns det en lå ng t rad it ion av at t k a l lbada. Må nga uppsk at t a r det socia la sa m ma n ha nget det erbjuder t i l lsa m ma ns med de bev isade hä lsomässiga f ördela r na. 3 Det ä r ock så idag på modet at t gå ner i en isk a l l va k , då f lera st äder – så som Ma l mö – fra mhå l ler a kt iv iteten som något rekom menderat at t uppsök a. Ny t t a med nöje, rek reat ion och mot ion under sa m ma pa rol l.

Men erbjuder k a l lbad huset som plat s något mer ä n så? På sa m ma sät t som at t bibl ioteket k a n f ör med la möten mel la n ol i k a ku lt urer och mä nn iskor, så i nt roducera r även k a l lbad huset et t slag s g rä nsöver sk r ida nde i n for mel lt va ra nde. Bygg naden bl ir en demok rat iskt laddad plat s dä r mot ion och rek reat ion f örenas under sa m ma t a k. Men hur ser et t såda nt r um ut idag, då vå r uppfat t n i ng om t i l l hör ighet sk i ljer sig frå n t id iga re per ioder?

K allba dhu set vi d S alts jöba de n , K arl skrona . 1900-1941 1. Fo l k h ä l s o m y n d i g h e t e n , F o l k h ä l s a n s u t v e c k l i n g Å r s ra p p o r t 2017, Fo l k h ä l s o m y n d i g h e t e n , Ö s t e r s u n d 2 017, s .12 2 . S t a t e n s fo l k h ä l s o i n s t i t u t , s t i l l a s i t t a n d e o c h o h ä l s a - e n l i t t e ra t u r s a m m a n s t ä l l n i n g , S t a t e n s fo l k h ä l s o i n s t i t u t , Ö s t e r s u n d 2 012 , s . 5 f 3 . G u n n e l B e r g s t r ö m , “K y l a n s t r e s s a r k r o p p e n - o c h d e t ä r b ra ” , F o r s k n i n g & f ra m s t e g , p u b l i c e r a d 2 01211-2 5 , h ä m t a t f r å n h t t p s : //fo f . s e/t i d n i n g /2 012 /10/a r t i k e l / k y l a n - s t r e s s a r - k r o p p e n - o c h - d e t- a r - b r a 2 018 - 0 2- 0 2 , u t s k r i f t i f ö r f a t t a r e n s ä g o r

- 4 -

- 5 -

1.

BAKGRUND

GEOGRAFISK KONTEXT Tr o s s ö

Örlog sst aden K a rlsk rona i Blek i nges sk ä rgå rd omslut s av öa r som l i kt et t pä rlba nd sk ydda r dess st adsk ä r na. Trossö ä r den ö som bef i n ner sig nä rmast fast la ndet, meda n ön Ut k l ippa n ä r den sist a pun kten i la ndsk apet i n na n Öster sjön med sit t öppna hav breder ut sig. Mel la n dessa t vå y t terl igheter l igger de öa r som sk ydda r i n loppet t i l l st aden.

Det ä r på g r und av den na la ndsk apsmässig t och m i l it ä r t st rateg isk a kontext som den Svensk a kungen K a rl X I 16 8 0 va lde at t a n lägga det som va r t ä n kt at t bl i en av Sver iges v i kt igaste st äder. Under den na per iod va r Sver ige en stor ma kt dä r den ma r i na k r ig sf ör i ngen va r med let f ör at t sä k ra her ravä ldet. R i ket i n nefat t ade även nuva ra nde Fi n la nd, E st la nd, L et t la nd sa mt områden i nor ra Tysk la nd. En f lex ibel f lot t a va r dä r f ör avgöra nde f ör at t kun na kont rol lera Öster sjön. 4

Ö

S

T

E

R

S

J

Ö

N

Utklippan

4 . K a r l s k r o n a k o m mu n o c h L ä n s s t y r e l s e n , Ö r l o g s t a d e n K a r l s k r o n a ‑ e t t l e v a n d e v ä r l d s a r v, K a r l s k r o n a k o m mu n o c h L ä n s s t y r e l s e n B l e k i n g e L ä n , 2 0 0 2 , s . 9

3000 m - 8 -

- 9 -

2.

EN STAD I FÖRÄNDRING K a rlsk rona ha r l i kt f lera a nd ra st äder som må l at t ut veck las t i l l en ku lt uroch utbi ld n i ng st ad. Med sit t r i k a ku lt urh istor isk a a r v — f lera uppt ag na på U N E SCO:s vä rldsa r vsl ist a — så ha r kom munen va lt at t sat sa på at t et ablera en omst ä l l n i ng sprocess dä r besök snä r i ngen och sk ä rgå rden l igger i fokus. Må len for mu leras i t vå överg r ipa nde koncept och beg repp.

• Ku lt u r t u r ism - Tyd l iggöra nde av f ör sva r sa n lägg n i nga r och vä rldsa r v sk yddade bygg nadsverk i nom bef äst n i ng spa rken K a rlsk rona.

• Rek reat iv t u r ism - För med l i ng av nat ur upplevelsen med speciel l i nr i kt n i ng på rek reat ion, ku lt ur och hä lsa.

Det stör st a besök små let f ör utomst ående ä r st adens sk ä rgå rd, dä r a ndelen av besök a r na kom mer frå n a ng rä nsa nde lä n sa mt frå n Da n ma rk , Polen och Tysk la nd. Tur ismen ä r som st a rk ast under som ma ren och bör ja r nä r ca mp i ng plat ser na öppna r r unt f ör st a maj fra m t i l l aug ust i, v i l ket gör säsongen relat iv t kor t. Det gå r dock bra f ör st aden och ma n spå r en for t sat t ök n i ng och ut veck l i ng av besök snä r i ngen. 5 Medborga rd ia logen ly ft s fra m som et t v i kt ig t verkt yg f ör st adens ut veck l i ng. 6

5 . K a r l s k r o n a k o m mu n , S a m h ä l l s b y g g n a d s f ö r v a l t n i n g e n , F ö r d j u p n i n g a v ö v e r s i k t s p l a n f ö r s k ä r g å r d e n , d e l I I I , K a r l s k r o n a k o m mu n , S a m h ä l l s b y g g n a d s f ö r v a l t n i n g e n , 2 014 , s .16 2 6 . K a r l s k r o n a k o m mu n , S a m h ä l l s b y g g n a d s f ö r v a l t n i n g e n , Ö v e r s i k t s p l a n 20 3 0 K a r l s k r o n a k o m m u n , K a r l s k r o n a k o m mu n , S a m h ä l l s b y g g n a d s f ö r v a l t n i n g e n , 2 010 , s .12

- 10 -

- 11 -

3.

PROGRAM

- 12 -

- 13 -

Långö

Kålö

DEN SLUTNA CIRKELN KRING BORGMÄSTAREFJÄRDEN G enom at t t i l lgä ngl iggöra och i nteg rera de nord l igga nde öa r na Höga hol m och K å lö som en del av K a rlsk ronas besut t na öa r, så sk apas et t ny t t sät t at t röra sig och uppleva st aden på. St ra nd- och k ajl i njen som löper lä ng s öa r na gör det möjl ig t at t uppleva en cirku lä r hel het fra m f ör en l i njä r upplevelser ut t. Hä r st å r fol k hä lsa n och de rek reat iva aspekter na i fokus då st aden bi nds sa m ma n.

D ragsö Högaholm

L .Långö Brändaholm

BO

RG

MÄ

S TA R

För slaget om at t sk apa f örbi ndelser mel la n öa r na f i n ns med i kom munens v ision om en g rön st r u kt ur pla n som ä r i l i nje med at t ut veck la st aden i en hå l lba r r i kt n i ng, men ä n så lä nge så ha r i nga kon k ret a pla ner presenterat s el ler genom f ör t s. 7

E F JÄ R DE N

Ekholmen Saltö

Tr o s s ö Existerande kaj / strandlinje

Tilltänkt förbindelse

Existerande rekreationsled

Tilltänkt förbindelseled Fotoregistrering

7. K a r l s k r o n a k o m mu n , S a m h ä l l s b y g g n a d s f ö r v a l t n i n g e n , Ö v e r s i k t s p l a n 20 3 0 K a r l s k r o n a k o m m u n , s .4 2 50 0 m

- 14 -

- 15 -

Långö

Kålö

FRAMKALLNING AV ETT NATURLIGT REKREATIONSOMRÅDE K a rlsk ronas cent ra la och stör st a ö Trossö präglas av en pla ner i ng dä r f å g röna rek reat iva plat ser ex istera r. St aden ha r seda n den g r undades ex pa nderat på bekost nad av at t la ndsk apet ha r ku lt iverat s och get t plat s f ör ny bebyggelse som lå ng sa mt bef äst de om k r i ngl igga nde öa r na. Det t a ha r ma n g jor t med hjä lp av brof örbi ndelser och ut f yl l nad av den ex istera nde la ndmassa n.

D ragsö Högaholm

L .Långö Brändaholm

BO

RG

MÄ

S TA R

E F JÄ R DE N

Ekholmen Saltö

Tr o s s ö

Kom munen fra m häver at t de f å områden som for t fa ra nde ha r nat ur orörd av mä n n isk a n ä r v i kt ig i relat ion t i l l den pla nerade st aden. Områder na sk a bet ra kt as som en resur s, men som k räver en f ör st åelse och k ä nsla f ör de mju k a vä rden som reda n ex istera r. Ma n f öresprå k a r dä r f ör en k la, hå l lba ra i ng repp som k a n va ra med och öppna upp sk ä rgå rdsområdet f ör a l l mä nheten. 8 G enom at t koppla sig på t vå i n for mel lt ex istera nde rek reat ionsst rå k st ä rk s över si kt spla nen och den i nt roducerade cirkel n. Förbi ndelser na t i l l Högahol m och K å lö bl ir på så sät t åter igen lä n ken som f örena r t vå ex istera nde ä ndpun kter med va ra nd ra.

Det t a f örlä ngda st rå k k a n ut ny t t jas f ör mot ion och rek reat ion men även f ungera som d rag plåster f ör den vä xa nde t ur ismen l i k vä l som f ör st adens medborga re. P rojektet s k ä r na kom mer dä r f ör at t k ret sa k r i ng hur ma n på et t generöst, va rdagl ig t och hå l lba r t sät t gest a lt a r och t i l lgä ngl iggör den na k ny t pun kt mel la n ku lt ur- och nat urla ndsk apet.

Existerande rekreationsled

Existerande kaj / strandlinje

Tilltänkt förbindelse

Tilltänkt förbindelseled

Fotoregistrering

8 . K a r l s k r o n a k o m mu n , S a m h ä l l s b y g g n a d s f ö r v a l t n i n g e n , F ö r d j u p n i n g a v ö v e r s i k t s p l a n f ö r s k ä r g å r d e n , d e l I I I , s .16 5 50 0 m

- 16 -

- 17 -

4.

5.

- 18 -

- 19 -

6.

7.

- 20 -

- 21 -

8.

9.

- 22 -

- 23 -

1927

KALLBAD SOM FÖRBINDELSE MELLAN KROPP & RUM För at t st y rk a fol k hä lsa n och idén om den slut na cirkel n, så k a n et t k a l lbad hus f ungera som socia l k at a lysator f ör området. Det ä r faci l iteter som t id iga re f un n it s i K a rlsk rona och som medborga r na idag efter fråga r. 9 Öa r na k a n med et t k a l lbad hus och dess prog ra m vörd nadsf u l lt i nteg reras och a kt iveras i kontexten, då det t i l lsa m ma ns med de rek reat iva aspekter na av nat ur upplevelsen sk apa r en un i k plat s i st aden.

Badet bl ir et t t i l lägg som k a n ny t t jas i va rdagen f ör de boende, men ock så f ungera som en t ur ist mag net f ör utomst ående besök a re. Den kor t a t ur ist per ioden under som ma rha lvå ret k a n på så sät t f örlä ngas i n i v i nterha lvå ret.

19 0 0 -19 41

19 0 2-19 28

Mot sat t s i da . B eh a n dl a d k a r tbil d f rå n 1927. Pl at se r n a vi sa r d e t vå t i di ga re k allba dhu se n so m f u nnit s i K a rl sk ron a m e n so m i da g ä r r i vn a .

9 . B l e k i n g e l ä n s t i d n i n g , K a l l b a d h u s - e n f ra m t i d a t u r i s t m a g n e t , p u b l i c e r a d 2 017-10 -11, h ä m t a t f r å n h t t p: //w w w. b l t . s e/ k a r l s k r o n a / k a l l b a d hu s - k a n - b l i - e n - f r a m t i d a - t u r i s t m a g n e t /, u t s k r i f t i f ö r f a t t a r e n s ägor 50 0 m

- 24 -

- 25 -

500 m

10.

PLATSEN

“ Vä rd e f ull n at u r k a n på ol i k a sät t sk yd d a s m ot exploatering eller andra ingrepp. Avsikten är ofta att bevara den biologiska mång falden , men naturskyddet kan också vara inriktat på att upprätthålla m ö j l i g h e t e r t i l l r e k r e a t i o n o c h f r i l u f t s l i v .“ - 26 -

/Karlskrona kommun

- 27 -

3 6,5

4

250 m

Långö

4,2

ÖARNAS PLACERING & KONTEXT

2,7

D ragsö

Öa r na placera r sig i g rä nsla ndet mel la n t vå zoner; Drag sö som präglas av besök a re och t ur ism, t i l lsa m ma ns med L å ngö dä r bost adsbebyggelse ut mä rker området.

1,7

Höga hol m st å r obebyggd m it t i Borg mäst a ref jä rden, meda n K å lö dä remot präglas av m i nd re bebyggelse i for m av en k la som ma r st ugor. Ön ha r t id iga re va r it f öreslaget som plat s f ör nybygg nat ion av bost äder, men ma rkeras idag en l ig t kom munen som et t ut red n i ng sområde med i nr i kt n i ng på rek reat ion och fr i lu ft sl iv. 10

0,7

4

L å ngös bebyggelse best å r mest adels av v i l lor frå n va r iera nde t idsepoker t i l lsa m ma ns med f ler vå n i ng sbost adshus på öns nor ra sida.

Drag sö ca mpi ng och st ugby bed r iver verk sa m het i for m av ut hy r n i ng av husvag n- och husbi lsplat s, men ma n k a n även hy ra t ä lt plat s el ler en av de f lera st ugor som l igger ut spr idda i nat uren på ön.

Kålö 1,7

Söder om Höga hol m l igger for t i f i k at ion- och bef äst n i ng stor net Ljungsk ä r t i l lsa m ma ns med kolon i lot ter na på Brä nda hol m. Områdena med dess bygg nadsverk ä r fredade, dä r Ljung sk ä r s f ör sva r stor n i n k luderas i U N E SCO:s vä rldsa r vsprog ra m. 11

Bostäder

KK Eskimå kanot & kajak klubb

Dragsö camping & stugby

Karlskrona båtsport förening

Skärgårdstrafik

Fotoregistrering

Högaholm

2

1,2

1,7 2,5

B O R G M Ä ST AR EF

JÄ

R

10 . K a r l s k r o n a k o m mu n , S a m h ä l l s b y g g n a d s f ö r v a l t n i n g e n , Ö v e r s i k t s p l a n 20 3 0 K a r l s k r o n a k o m m u n , s .13 11. K a r l s k r o n a k o m mu n o c h L ä n s s t y r e l s e n , Ö r l o g s t a d e n K a r l s k r o n a ‑ e t t l e v a n d e v ä r l d s a r v, s .7

E

Brändaholm

Lilla Långö

D

Saltö

Ljungskär

Skyddade byggnader / kolonistugor & fortifikation

N - 29 2,7 2,5

11.

FOKUSOMRÅDE / HÖGAHOLM Höga hol m gör sig f ör t jä nt av dess na m n. Det ä r en på må nga sät t ot i l lgä ngl ig plat s. Trot s nä rheten t i l l de om k r i ngl igga nde öa r na så uppfat t a r ma n en speciel l at mosf ä r av orörd nat ur nä r ma n omst ä nd ig t t a r sig fra m över bra nt a k l ippor och t ät g rönsk a. Ljuden frå n st aden gör en dock på m i nd om va r t i la ndsk apet ön bef i n ner sig.

På toppen ä r omg iv n i nga r na a n norlunda, mer öppna med k l ippor i g ra n itsten som t äckt s av mossa och vacker f ä rg st a rk lav. Den söd ra sida n av ön ra mas i n av et t t ät t skog spa r t i av ba r r- och löv t räd, va r s toppa r f öljsa mt st räcker sig lä ng s st ra nd l i njen men av t a r lä ng re upp mot öns hög st a pun kt.

Nor r sida n sa k na r den r i k a mä ngden av t räd, men erbjuder ist ä l let k a la k l ippor och och et t stor t pa r t i vass som l igger l i kt en k ra ns r unt öns st ra nd l i nje.

Fotoregistrering Högaholm 10.

11.

12.

1314.

- 30 -

sydvästra sidans klippor och trädlinje södra sidans klippor och trädlinje öns högsta punkt södra sidans trädlinje utsikt mot Långö

15.

16.

17.

18.

20.

- 31 -

utsikt utsikt utsikt utsikt södra

mot Dragsö mot Långös flerbostadshus mot Kålö över Högaholm, sett från Dragsö sidans strandlinje, utsikt mot Brändaholm

12.

13.

- 32 -

- 33 -

14.

15.

- 34 -

- 35 -

16.

17.

- 36 -

- 37 -

18.

INTENTION & METOD

“ T he fundamental strateg y of Critical Regionalism is to mediate the impact of universal civilization with elements derived indirectly from the pecularities of a particular place. It is clear from the above that Critical Regionalism depends upon maintaining a high level of critical s e l f- c o u n c i o u s n e s s . I t m a y f i n d i t´s g o v e r n i n g i n s p i r a t i o n i n s u c h t h i n g s as the range and quality of the local light , or in a tectonic derived from a p e c u l i a r s t r u c t u ra l m o d e , o r i n t h e t o p o g ra p h y o f a g i v e n s i t e .” / Ken net h Fr a mpton, Foster, H a l , Post m od e r n C ult u re, P luto P res s , 19 8 5, s. 21

4 1,7

Låmgö

Högaholm

INTENTION KALLBAD PÅ KANTEN MELLAN KULTUR- & NATURLANDSKAPET

2

D ragsö

1,2

1,7 2,5

Lilla Långö

Uppg i ftens under sök n i ng bl ir at t gest a lt a et t k a l lbad hus som f örbi nder Höga hol m t i l l det ex istera nde nat ur- och ku lt urla ndsk apet.

Det t a på et t va rdagl ig t, generöst och hå l lba r t sät t, i en l ighet med kom munens f öresk r i fter om öns k ä nsl iga kontext.

K a l lbad huset s prog ra m sk a f ungera som med la re st aden och de besök a nde t ur ister som per iodv is Rum men sk a på så sät t f ungera som en lä n k mel la n ku lt uren och det i nter nat ionel la per spekt ivet, dä r ba k g r under ha r möjl ighet t i l l at t möt as.

Ljungskär Brändaholm

Saltö

Höga hol ms söd ra sida ä r den del av ön som t yd l igast ha r en relat ion t i l l Borg mäst a ref jä rden och cirkel ns kontext. Dess ut si kt och läge gör at t byggnaden k a n i nsk r iva sig som en del av st aden, sa mt id ig t som öns obebyggda k a ra kt ä r passa r t i l l bad huset s k rav på v iss avsk i ld het och i nt i m itet.

2,7

2,5

B O N R G D E R M Ä S T A R E F J Ä

Pottholmen besökare

Placering för kallbadhuset

6

mel la n de boende i besöker K a rlsk rona. den lok a lt f öra n k rade mä n n iskor frå n ol i k a

boende

Utsikt över kulturlandskapet (se nästa uppslag)

Ekholmen

Platser för tilltänkta förbindelser 2,2

Stakholmen

Cirkeln runt Borgmästarefjärden Skärgårdstrafik

4,3

4,3

2

Dragsö

250 m - 41 -

Långö

1.

19.

METOD INTAGANDE AV PLATSEN I E dwa rd S. Caseys bok G etting back into pl ace l i k na r f ör fat t a ren at t sät tet at t i nt a en plat s k a n besk r ivas som en konst r u kt iv t ävla n mel la n det adderade och det ex istera nde. Det t a t a r sig ut t r yck i t vå ol i k a for mer; de n str i d slyst na och den bel åt na . I den st r idslyst na kon front at ionen reser sig bygg naden upp och ut ma na r den nat url iga vä rlden, meda n den belåt na f ör st å r jä m nv i kten med dess nat url iga omg iv n i ng. 12 At t ba la nsera på den na k n ivegg i sök a ndet efter jä m nv i kt sk a f ungera som led mot iv f ör gest a lt n i ngen av projektet. Förbi ndelser na och i ng reppen sk a iscensät t a upplevelsen av öa r nas ex istera nde k va l itéer, sa mt id ig t som det i nt roducera r något ny t t som avslut a r cirkel n.

De r um som for mges sk a dä r f ör i nspireras av lok a la bygg nadst rad it ioner så som mater ia l itet och tekton isk a lösn i nga r, med sy fte t i l l at t associat iv t f ör med la och f öra det nat ur- och ku lt urh istor isk a a r vet v ida re. Må let ä r at t t i l lsa m ma ns med en dy rk a n av plat sens at mosf ä r och speciel la la ndsk aps mässiga kontext sk apa en sy nerg ief fekt dä r nut id, dåt id, ku lt ur- och nat ur sa m ma n f lät as i en un i k t appn i ng.

12 . E d w a r d S . C a s e y, G e t t i n g b a c k i n t o p l a c e , T h e A s s o c i a t i o n o f A m e r i c a n Un i v e r s i t y P r e s s e s , 19 9 3 , s .14 9

- 44 -

- 45 -

20.

VÄGLEDANDE RUMPROGRAM Upplevelsen av at t besök a Höga hol ms k a l lbad hus sk a efter st räva at t a kt ivera si n nena dä r va r je ensk i lt moment på vägen t i l l sjä lva badet bl ir en del av upplevelsen.

G enom at t bet ra kt a k a l lbadet l i kt en r it, så bl ir besöket et t sät t at t f ör st unden lä m na va rdagen ba kom sig och ist ä l let ge sig hä n t i l l upplevelsen. Besök a ren f å r t a del av upplevelsen i t re steg ; initi e r ing, förbe redel se och slut l igen ned stig ning.

Dessa steg sk a icensät t as genom a rk itekt uren och for mu leras v ia r um mens prog ra m och relat ion t i l l va ra nd ra. Bygg naden bl ir på så sät t uppdelad i k ategor ier, dä r va r je ledord bl ir tong iva nde f ör va r t ensk i lt seg ment av bygg nadens prog ra m mer i ng. Det t a i sa mspel med mel la nr um men som best å r av öns nat ur.

I a n komst plat s 120m² ent ré

per sona l faci l iteter

kontor / wc / pent r y

f ör va r i ng / st äd II

om k läd n i ng sr um ent ré / f ör va r i ng / wc dusch / st äd

x 2

120 m²

III sauna x3 520 m² badområden & hy t ter x3

avslappn i ng & v i lor um x3

f ör va r i ng / st äd

tot a lt: 76 0 m²

- 46 -

- 47 -

21.

VÄGLEDANDE SLUTGILTIGT MATERIAL Jag v i l l a rbet a med projektet ut i frå n t re sk a lor: la ndsk ap, byggnad och det a lj. Må let med uppg i ften ä r at t ut for sk a bygg nadens relat ion t i l l den ex istera nde kontexten, sa mt k a l lbad huset s potent ia l som en demok rat iskt laddad plat s i st aden. Den tekton isk a aspekten i for m av konst r u kt ion, t a kt i l itet och mater ia l itet v i l l jag under sök a baserad på plat sens f ör ut sät t n i nga r, ku lt urel la ba k g r und och k a ra kt ä r.

R it n i nga r överg r ipa nde sit uat ionspla n 1:20 0 0 Höga hol m sit uat ionspla n 1:50 0 pla n, sekt ion & fasad 1.10 0 det a lj 1:50 v isua l iser i nga r Model le r områdesmodel l 1:50 0 ut sn it t model 1:50 sk issmodel ler Doku ment prog ra m loggbok sk isser

- 48 -

- 49 -

19.

Kålö 7.

9.

FOTOREGISTRERINGS REGISTER

D ragsö 18.

Långö

17.

12.

15.

21.

16.

1.

Trossö, Sa ltö, D r ag sö & K å lö

14.

13.

20.

10.

Högaholm

11.

2.

8.

L .Långö

Brändaholm

B Saltö

Höga hol m

Ljungskär

O

2. Ut si kt över Borg mäst a ref jä rden, set t frå n Brä nda hol m 3. Borg mäst a rek ajen, Trossö 4. Borg mäst a rek ajen, Trossö 5. Björk hol msk ajen, Björk hol men 6. E x istera nde rek reat ionst rå k , Sa ltö 7. E x istera nde rek reat ionst rå k , Drag sö 8. Br yggor, Sa ltö 9. E x istera nde rek reat ionst rå k , Drag sö 19. För fa l len br ygga, K å lö 21. K l ippor, ut si kt mot Drag sö

R

G

M

Ä

S

T

Ekholmen

A

R

Pottholmen

E

F J Ä R D E N

6.

1. Ut si kt över Borg mäst a ref jä rden, set t frå n Höga hol m 10. Sydväst ra sida ns k l ippor och t räd l i nje, set t frå n Borg mäst a ref jä rden 11. Söd ra sida ns k l ippor och t räd l i nje, set t frå n Borg mäst a ref jä rden 12. Öns hög st a pun kt 13. Söd ra sida ns t räd l i nje 14. Ut si kt mot L å ngö 15. Ut si kt mot Drag sö 16. Ut si kt mot L å ngö & K å lö 17. Ut si kt mot K å lö 18. Ut si kt över Höga hol m, set t frå n Drag sö 20. Söd ra sida ns st ra nd l i nje, ut si kt mot Brä nda hol m

Stakholmen

4.

5.

3.

Björkholmen - 51 Tr o s s ö

KÄLLOR l it te r at u r

u nde rlag

• E dwa rd S. Casey, G etting back into pl ace, I nd ia na Un iver sit y P resses, 1993, • Foster, Ha l, Post mode r n C ulture, Pluto P ress, 19 85

• K a rlsk rona kom mun sa m hä l lsbygg nadsf ör va lt n i ng • Fören i ngen Ga m la Ca rlscronas bi ld & k a r t a rk iv bi lde r, s.4 & 4 4

a r t i k la r • Fol k hä lsomy nd igheten, Folkhäl san s ut veckling Årsrappor t 2017, Fol k hä lsomy nd igheten, Öster sund, 2017 • St atens fol k hä lsoi nst it ut, S till a sitt ande och ohäl sa - e n litt e ratursamman st ällning , St atens fol k hä lsoi nst it ut, Öster sund, 2012 • Gun nel Berg st röm, Kyl an stressar kroppe n - och det är bra , Forskning & f ramst eg , publ icerad 2012-11-25, hä mt at frå n ht t ps://fof.se/t id n i ng/2012/10/ a r t i kel/k yla n-st ressa r-k roppen- och- det-a r-bra 2018 - 02- 02, ut sk r i ft i f örfat t a rens ägor • K a rlsk rona kom mun och L ä nsst y relsen, Ö rlogst a de n K arl skrona ‑ ett l e vande värl d sar v, K a rlsk rona kom mun och L ä nsst y relsen Blek i nge L ä n, 20 02 • K a rlsk rona kom mun, Sa m hä l lsbygg nadsf ör va lt n i ngen, F ördjupning a v öve rsiktspl an för sk ärgårde n , del I I I, K a rlsk rona kom mun, Sa m hä l lsbygg nadsf ör va lt n i ngen, 2014 • K a rlsk rona kom mun, Sa m hä l lsbygg nadsf ör va lt n i ngen, Ö ve rsiktspl an 2030 K arl skrona kommun , K a rlsk rona kom mun, Sa m hä l lsbygg nadsf ör va lt n i ngen, 2010 press • Blek i nge lä ns t id n i ng, K allba dhu s - e n f ramti da tur i st ma g net, publ icerad 2017-10 -11, hä mt at frå n ht t p://w w w.blt.se/k a rlsk rona/k a l lbadhus -k a n-bl i- en-fra mt ida-t ur ist mag net/, ut sk r i ft i f ör fat t a rens ägor

- 52 -

• Bok g r uppen, Vykor tshäl sningar f rån Carl skrona , Fören i ngen Ga m la Ca rlscrona, 2017, s.75

SE K U N DÄ R A K Ä L LOR l it te r at u r • Pa l lasmaa, Ju ha n i, T h e e yes of th e skin, Joh n Wi ley & Sons Ltd, Un ited K i ngdom, 2012 press • Blek i nge lä ns t id n i ng, Här är K arl skrona s nya i sk all a tur i st ma g net, publ icerad 2017-10 -9, hä mt at frå n ht t p://w w w.blt.se/blek i nge/ha r-a r-k a rlsk ro nas -nya-isk a l la-t ur ist mag net/, ut sk r i ft i f ör fat t a rens ägor • Blek i nge lä ns t id n i ng, K allba dhu s - e n allt h et are f rå ga, publ icerad 2016 -1226 , hä mt at frå n ht t p://w w w.blt.se/blek i nge/k a l lbad hus - en-a l lt-het a re-fraga/, ut sk r i ft i f ör fat t a rens ägo r ad io • Sver iges R ad io, Pol ack e r vill ha k allba dhu s i K arl skrona, sä nt 2017-10 -12, hä mt at frå n ht t p://sver igesrad io.se/sida/a r t i kel.aspx? prog ra m id=105& a rt i kel=679 6731

- 53 -