Prata Pedagogik - pdf bok by Steinberg Education & Publishing

Prata pedagogik KvalitetsfĂśrbĂ¤ttring genom disciplinerade samtal John Steinberg & Michael Steinberg

John Steinberg John Steinberg är fil.dr. i pedagogik och författare till 45 böcker om skolan, inlärning, värderingar, ledarskap och kommunikation. John är känd för sitt engagerande och praktiska sätt att både skriva och leda kurser och studiedagar. www.steinberg.se Via Johns hemsida kan du prenumerera på Johns månadsbrev med tips om skolutveckling. På hemsidan finns aktuell information om kurser och böcker. www.facebook.com/johnsteinberg1 Följa John på Facebook. John använder Facebook som blogg med regelbundna inlägg och tips om t. ex. metoder, nya böcker, länkar, föreläsningar, kurser som kan bidra till din och skolans utveckling. Du kan lägga in kommentarer och ha en dialog med John och andra som följer John. Gilla den! @johnsteinberg1 är Johns Twitter-adress www.laromedia.se/steinberg. Här kan du beställa Johns tryckta böcker och få tillgång till olika typer av kostnadsfria och nedladdningsbara tips. ©2013 Eldsjälsförlaget som tillhör Steinbergs Utbildnings AB, John Steinberg ISBN 978-91-88822-46-8 Bokbeställningar:www.laromedia.se/steinberg eller via LäroMedia, order@laromedia.se, www.laromedia.se, 019/260015 Kontaktinformation: John Steinberg: www.steinberg.se, john@steinberg.se Kontaktinformation: Michael Steinberg: www.arbetsnarkoman.se, michael@steinberg.se Formgivning: Jessica Edlom, www.metryck.com Bildspelen som visas i denna bok kan hämtas gratis från www.laromedia.se/steinberg. Se fliken med pdf och tips. Bildspelen kan även hämtas gratis på www.jlutbildning.se Var god och respektera gällande copyright-bestämmelser om boken. Bildspelen är fria att sprida till vänner och kollegor.

Michael Steinberg Michael Steinberg är ”life-style” fotograf med ”människor i miljö” som sin specialitet. Michael har många års erfarenhet av bl.a. fotografering av barn och personal i skolans miljöer. Michaels bilder används till hemsidor, informationsmaterial och som utsmyckning i skolans och förskolans olika lokaler. www.arbetsnarkoman Besök gärna Michaels hemsida www.arbetsnarkoman.se.

Innehåll

Inledning

Inledning 1. De stora frågorna

2. Skapa system för lärande

3. Utnyttja din scen

4. Oroliga barn och elever

5. Miljön påverkar mer än vi tror

6. Dra fördel av den nya tekniken

7. Individen och kollektivet

8. Råd för skolutveckling

9. Hitta styrkorna

109

10. Kräv kvalitet

121

Bok- och kursinformation

132

Vi ropar efter bättre skolor, ännu mer pedagogiska förskolor och varje dag önskar vi oss meningsfulla och utvecklande aktiviteter på fritis. Vi vill helt enkelt få bättre effekt av och bättre resultat från våra pedagogiska ansträngningar. Om vi nu vill bli bättre på det vi gör som pedagoger, hur ska vi göra? Svaret är följande: Om vi vill utveckla vår kompetens som pedagoger måste vi prata med varandra om hur vi gör. • Vad fungerar? • Vad ger bästa effekten? • Vilka hinder kan vi undanröja? • När blir vi positivt överraskade? • När det blir som bäst, vad händer då? • Hur bedömer vi våra resultat? • Hur sprider vi goda idéer? • Hur hjälper vi varandra? • Vilka är våra förväntningar som påverkar våra resultat? • Hur följer vi upp? • Hur samarbetar vi med föräldrarna? • Hur kan vi agera i samklang med våra värderingar? • Hur bemöter vi barn och ungdomar med inlärningsutmaningar? • Hur kan vi vara bättre resurser för varandra inom pedagoggruppen? • Hur tar vi reda på vad andra skolor gör som fungerar bra? • Hur stöttar vi och uppmuntrar vi varandra? • Hur utnyttjar vi ny teknik som hjälpmedel? • O.s.v. Listan kan göras lång. Flera uppslag kommer i denna bok.

Listan över hinder kan bli ännu längre, exempelvis: • Brist på tid • Skolledare som inte prioriterar pedagogisk utveckling • Brist på pengar • Utmaningar i upptagningsområdet • Många barn med många olika utmaningar • Alltmer administration • Brister i lokalerna • Brister i tekniken och materialet • Ständiga organisationsförändringar • Ständiga anpassningar till nya regler, lagar och läroplaner • Brist på motivation • Den egna tröttheten • Demografiska och samhälleliga förändringar som påverkar • Språkliga brister hos ungdomarna • O.s.v. Alla som känner till skolan som institution vet att utmaningarna är komplexa. Det är mycket som påverkar skolans och därmed pedagogernas möjligheter att lyckas med sitt uppdrag. Sveriges ekonomi, kommunernas ekonomi, bostadspolitiken, migrationspolitiken, politiska beslut, lokalernas beskaffenhet, teknikutvecklingen, värderingsförändringar – ja, även denna lista skulle kunna vara mycket lång. Och så sitter du där på din skola eller förskola och känner ibland maktlöshet och uppgivenhet. ”Jag ger järnet varje dag och ändå känner jag att stenen jag rullar upp för berget rullar tillbaka och över mig.” Du har valt ett tufft yrke i en komplex organisation, utsatt för många samhällsförändringar. Men du håller dig fast där eftersom du har sett och ser kontinuerligt den där glimten i elevens ögon som säger, ”Tack. Nu förstår jag.” eller ”Tack. Nu kan jag detta” eller ”Tack. Jag prövar igen.” eller ”Tack. Det är skönt att känna ditt stöd.” Nog är det dessa blickar som säger så mycket som håller oss

kvar och så kämpar vi och utvecklar oss vidare. Du är kvar i ditt yrke eftersom du vet och du känner att du kan göra stor skillnad i många ungdomars liv. I 40 år har jag observerat skolutvecklingen i Sverige. Jag har mött tiotusentals lärare genom mina kurser och studiedagar. Så gott som varje år har jag skrivit en ny fortbildningsbok som i bästa fall når fram till ytterligare några tusentals pedagoger. Jag har observerat hundratals lektioner och jag diskuterar pedagogik med alla jag kan – både de som jobbar inom skolbranschen och de som jobbar utanför den som undrar vad det är som händer därinne. Dessa observationer har lett mig till följande slutsats:

Om utveckling ska ske, så måste pedagogerna själva ta tag i den. Hjälp kommer inte utifrån. Snarare tvärtom. De höga ambitionerna som våra skolpolitiker har snarare en negativ effekt. Varför? Därför att flertalet av de s. k. skolreformerna som har genomförts de senaste fyrtio åren har sina grunder i politik inte pedagogik. Konsekvensen är att man tror att man påverkar skolutveckling genom nya lagar, nya styrdokument, nya mål och hundratals nya projekt. Ambitionen och viljan är det inget fel på. Men man utvecklar en verksamhet genom följande: 1 Definiera uppdraget. 2 Utbilda för uppdraget. 3 Utnyttja kompetensen på rätt sätt. 4 Låt dem som har kompetensen göra det som de är till för. Med andra ord bör vägen till skolutveckling gå via kompetens utveckling och kompetensutnyttjande. Dagens pedagoger drunknar i projekt. Det är inte fler projekt

som behövs, utan möjlighet att utnyttja och utveckla sin kompetens . Hur gör man det? Det gör man genom att pedagogerna själva tar tid (du får aldrig tid, du måste ta den) för att på ett disciplinerat och professionellt sätt diskutera idéer och tillvägagångssätt för att höja kvaliteten på sin undervisning eller sina aktiviteter (förskolan, fritis). I princip alla mina böcker är studiecirkelböcker eftersom det är en mycket djupt grundläggande värdering hos mig att jag som ”expert” och observatör inte har alla lösningarna. Jag är en igångsättare och möjligtvis en inspiratör. Men det är inte jag som gör jobbet. Mitt uppdrag är att ge dem som läser mina böcker, lyssnar på mina föredrag eller deltar i mina kurser modet att själva ta tag i sin arbetssituation. Det är mitt uppdrag. Visst ger jag tips, metoder, modeller och annat som man kan ha nytta av, men framför allt vill jag att de som möter mig eller läser mina böcker och följer mina inlägg på Facebook/Twitter m.m. ska känna, ”Jag har kraften att påverka.” Ja, kära läsare, du har kraften att påverka din arbetssituation. Det enklaste sättet att påverka utvecklingen så att det blir ännu bättre resultat på din skola är att samla kollegor omkring dig och prata med varandra! Det låter enkelt och i grunden är det enkelt. Men det finns en hake. För att en utveckling ska ske behöver dessa samlingar och samtal vara disciplinerade. Vad menas med disciplinerade samtal? • Att man håller sig till frågor som berör verksamheten • Att man håller fast vid ett tema och inte sprätter iväg åt fem olika håll • Att dessa samlingar och samtal sker med regelbundenhet och tas på allvar

• Att det ni kommer fram till antecknas och dokumenteras på ett enkelt sätt, men tillräckligt bra så att en utomstående eller en ny medlem i gruppen kan få en bra bild av vad ni har pratat om och vad ni har kommit fram till • Att var och en i gruppen drar konkreta slutsatser – ”Detta ska jag pröva på tisdag kl 10.30.” • Att ni följer upp allas löften och slutsatser från gången ni senast träffades • Att ni för vidare era tankar till skolledningen • Att ni betraktar det ni gör som ett arbetspass, inte en fikastund • Att ni utser någon som ledare som håller i planeringen och som påminner alla att hålla sig till veckans tema samt ser till att alla kommer till tals. Jag erkänner – detta är inte lätt. Jag säger bara som det är. Du kan fråga vilken idrottsman eller idrottskvinna, konstnär, musiker eller författare som helst. De allra, allra flesta har någon form av talang att bygga på, men den talangen har man förädlat genom disciplinerad träning under lång tid. Pedagoger är artister. Att stå inför 25 individualister, alla med olika behov, intressen, lärstilar, begåvning, bakgrund och motivation, och få dem att vara en välfungerande grupp kräver stort artisteri. Artister tränar på sin konst, lär av sina misstag, prövar sig fram, lånar idéer från andra, hittar en stil och ett personligt uttryck som passar och utnyttjar sina styrkor och talanger. När man ändrar styrdokument, lagar, bedömningssystem, m.m. vad politiker egentligen försöker åstadkomma är att skapa bättre förutsättningar och en bättre s. k. infrastruktur som ska underlätta för kvalitetsutveckling. Jag antar de flesta förstår den positiva intentionen bakom detta. Cirkusartisten som går på lina 25 meter över marken litar helt på att säkerhetskontrollerna är genomförda, att utrustningen är i perfekt ordning och att det finns ett säkerhetsnät om det värsta

skulle hända. Med det i ryggen kan han eller hon fokusera på sin talang, sitt uppdrag att underhålla och utnyttja det faktum att tio tusen timmar (minst) av träning gör att man kan lyckas. Skolan har ett tydligt infrastrukturproblem i Sverige. Det är därför politiken i nästan desperation kommer med nya initiativ och projekt. Infrastrukturen underlättar artisteri. Så visst – arbeta med infrastrukturen på din skola och se till att det finns fungerande lokaler med god ventilation och ljus. Se till att tekniken fungerar och ni har rätt material till hands. Klappa om kopieringsapparaten och önska den God morgon varje dag! Jobba med schemat. Effektivisera era möten. Skaffa en skolledare som är på plats. Förenkla administrationen och dokumentationen så gott ni kan. Men glöm aldrig bort att ni är artister som inte går på lina 25 meter över marken, men som går på lina framför 25 ivriga och olika elever. Det är stor konst att lyckas med det. Därför måste ni hjälpas åt. Hur? Genom att prata pedagogik, prata kvalitet, prata resultat, prata om det som fungerar, prata om goda idéer, prata om andra som lyckas, ge ett erkännande till dem inom gruppen som lyckas och genom att skapa en skolkultur av uppmuntran.

• Sätt igång. • Pröva er fram. • Omsätt idéer i praktiken.

Börja med dem som vill Jag har full förståelse för om din entusiasm och ambition leder dig till att dra slutsatsen, ”Alla måste vara med”, om vi ska prata pedagogik och höja våra resultat. Denna tanke är beundransvärd men samtidigt vilseledande. Faktum är att om du ”tvingar” dem som inte har lust eller känner behov att vara med, gör du samma misstag som våra politiker gör när de inför förändringar som inte är förankrade i verkligt upplevda behov. Nej, börja med dem som vill. Bilda en liten pratgrupp av kollegor som delar din ambition och vilja att höja kvaliteten på er undervisning och era aktiviteter. Tala om för skolledaren vad ni tänker göra och be om utrymme att få göra det. Bjud gärna in skolledaren till era sessioner.

Hur du använder denna bok Denna bok är en igångsättare. Här finns 10 teman. Varje tema illustreras med hjälp av Michael Steinbergs fina bilder och mina korta texter. Utifrån varje tema finns mängder av olika möjligheter för samtal om goda idéer och lösningar. Mitt uppdrag är att hjälpa er att komma igång. Ert uppdrag är att fullfölja på ett sådant sätt att någonting konstruktivt händer som en konsekvens av era samtal. Jag är en ”ord-människa” men denna gång hoppas jag att bilderna kan vara i fokus och att de föder goda idéer och ger inspiration. Rusa inte genom boken utan fullfölj de olika temana i en takt som garanterar att det händer någonting som en konsekvens av

När andra ser att ert prat faktiskt leder till konstruktiva och resultatgivande handlingar väcks deras nyfikenhet. Berätta vad ni gör, bjud in fler till samtal eller hjälp dem att starta egna ”Prata pedagogik”-grupper. Jag menar bara att förutsättningarna att lyckas sprida denna form av disciplinerade samtal blir mycket bättre om de som vill är med. Ska man helt strunta i dem som inte vill? Nej. Men fokusera på dem som vill. Min bestämda uppfattning efter åratal av skolobservationer och några år som rektor är att det värsta man kan göra för att utveckla en organisation är att tvinga alla att vara med på något som har bestämts över deras huvud. Detta är en grundläggande princip om motivation. Du väcker nyfikenhet och motiverar genom att påvisa resultat, inte genom vackra löften och vackra ord. Energin ska gå till konstruktiva lösningar, inte för att övertyga dem som inte har lust. De kommer när de ser fördelarna. De kommer när de ser att det händer något.

era samtal. Det ska gå olika fort i olika grupper. Samtidigt ska ni vara medvetna om att denna bok kan kompletteras (eller ersättas) med många andra böcker och idéer som underlättar samtal om pedagogik. • Lesson studies • Learning studies • Lärgrupper Dessa modeller erbjuder ett strukturerat sätt att granska undervisningen och era pedagogiska tillvägagångssätt. Jag passar på att rekommendera flera av mina böcker som ger mer kött på benen så att säga med mängder av goda uppslag för samtal, t. ex. • Lektionen är helig: När undervisningen står i centrum. Boken består av 42 uppslag för samtal. Lärarförbundets förlag, 2011. • Hitta lärarnas guldstunder: När handledning och utveckling står i centrum. Här ger jag konkreta modeller bland annat för kollegial handledning. Lärarförbundets förlag, 2011. • Att vända en klass: från oro till fokus (med Åsa Sourander). Boken ger praktiska råd och viktiga principer för att förändra en svår grupp till en konstruktiv grupp. (Gleerups/Epago, 2010.)

Sedan finns mängder av möjligheter att få inspiration till pedagogiska samtal i den digitala världen – genom att följa bloggar, Twitter, Facebook, m. m. Det finns många pedagoger som skriver bra bloggar. Själv använder jag Facebook som blogg med korta inlägg flera gånger i veckan om pedagogiska tankar jag har eller saker jag har läst eller sett (www.facebook.com/johnsteinberg1). Jag skriver på engelska på Twitter, @johnsteinberg1 och retweetar mest artiklar och annat jag hittar på nätet på engelska. Som sagt – det är vad jag har att erbjuda, men jag är knappast ensam om att ge underlag för samtal om pedagogik. Sök och använd det som du tycker passar dig och dina kollegor bäst. Men gör något!! Gör det inte bara lite på skoj, utan organisera era samtal på ett disciplinerat sätt – med struktur, med uppföljningar, med ett allvar som säger att ”vi tar oss själva och vår profession på allvar. Vi ämnar utveckla oss själva till bästa möjliga pedagoger i en viktig, om än komplex, institution.” Jag avslutar ofta inledningarna i mina böcker med att säga, ”Lycka till”! Men inte denna gång. Lycka är oftast ett resultat av hårt arbete och stort engagemang. Därför avslutar jag så här: Var disciplinerade! John Steinberg

En annan möjlighet heter Studiedagar i egen regi som du kan läsa mera om på min hemsida, www.steinberg.se.

PS Om du vill ha bilder av barn och personal i sin rätta ”miljö” till skillnad från vanliga skolfotografier, ta gärna kontakt med Michael på den kluriga webbadressen, www.arbetsnarkoman. se eller direkt michael@steinberg.se. Bilderna kan användas i skolkataloger, på webben, i korridorer, m.m.

1 De stora fr책gorna 14

Vad ska jag prioritera? jag att mina När jag träffar några av mina barn eller elever i Hur olikavillårskurser tioelever år ska minnas mig?

När jag träffar några av mina barn eller elever i olika årskurser tio år senare, vad vill jag att de ska säga till mig, om mig?

Vad krävs det av mig i mitt yrke? Vilka saker ska jag lägga mest energi på?

senare, vad vill jag att de ska säga till mig, om mig?

Vad är absolut viktigast?

Vad ska skolan handla om?

Bland allt som är viktigt, vad är det allra viktigaste som jag gör i mitt möte med barn, ungdomar och unga vuxna?

Det sägs att vi utbildar för demokrati. Vad krävs för att kunna fungera väl i vår demokrati? Vad ska skolan handla om egentligen?

Hur förbereder vi våra ungdomar för att möta framtiden? Vilka kunskaper och kompetenser kommer att behövas om tio, femton år?

Vad vill du göra oftare? Pedagoger kläms mellan det man bör göra och det man skulle vilja göra. Vad vill jag göra mera av eller mindre av i mitt arbete med barn och elever i olika åldrar?

Sök sammanhang som fungerar

Identiﬁera tider, platser och aktiviteter där eleven 21

Vad ser jag?

Ge andra hopp

Vad ser jag när jag stannar upp, tar en kort paus och verkligen tittar på några av de barn, ungdomar och unga vuxna som jag jobbar med?

Ett sätt att beskriva uppdraget är att ”Ge andra hopp” – hopp att de kan lära sig, må bra, bidra till samhällsutvecklingen och se en positiv framtid. Håller du med?

2 Skapa system för lärande 24

Att knäcka koderna Det här är Terry, lärare i årskurs 1 i USA. Sexåringarna hon jobbar med läser, skriver och räknar. Terry underlättar detta genom att ge sina elever system för att knäcka de olika koderna för att läsa, skriva och räkna. 26

Noterar att Terry sätter sig själv i centrum för uppmärksamheten och alltid har en s. k. visuell representation av det hon pratar om. Det innebär att hon kompletterar det hon säger med ikoner, bilder, gester och texter. Hon poängterar hur man ska tänka och göra det som ska läras.

Lågupplöst!

Terry visar att när man läser en bok ska man tänka på fyra saker, t. ex. att kolla bilderna för att få en uppfattning om vad boken handlar om och att leta ord som man känner igen. Notera att Terry tittar på och pekar på det hon vill att eleverna ska lägga märke till. Då går blickarna till instruktionerna och exemplen. Om hon tittar på barnen samtidigt som hon pekar på tavlan blir det dubbla budskap. Vem eller vad ska jag egentligen titta på? 28

Positiv förstärkning Terry använder mycket positiv förstärkning. Uppmuntran och att peka på vad eleverna gör rätt sitter i ryggmärgen. Hon tackar. ”Tack för att du räckte upp handen, Tomas. Vad har du för fråga?” Hennes systematiska tänkande och angreppssätt gäller även ”spelregler” för hur man umgås och turas om. 29

Tydliggör processer för lärande Nu syns två system. Ett visar hur man klarar ett skrivuppdrag. Jag säger meningen. Du skriver ner den. För att göra det: lyssna, säg högt, skriv och kolla vad du har skrivit. Här finns en bild av lässystemet. När vi läser gör vi så här. 30

Denna bild beskriver skrivprocessen hon lär ut till dessa sexåringar. Det låter avancerat, men Terri lägger grunden till det eleverna har nytta av under resten av sin skolgång. Tänk ut vad du vill skriva. Gör ett första utkast. Visa och berätta för mig. Revidera och förbättra. Skriv ut slutversionen - snyggt. Lägg till illustrationer. Gör det bästa du kan. 31

Var systematisk Det finns en systematik i allt Terry gör. Vänligt, bestämt och utifrån sin ledarposition i rummet beskriver hon hur man gör för att lösa nästa utmaning.

Vilka system lär du ut till dina elever? Hur kan du arbeta ännu mera med detta systemtänkande? Hur kan eleverna få visuella representationer av hur de ska göra och vad de ska göra? Ledarskap i klassrummet handlar delvis om att lära ut system så att eleverna kan arbeta självständigt och växa in i sitt ansvarstagande.

3 utnyttja din scen 34

Fånga uppmärksamheten

Ta plats

Dagens pedagoger är artister. Artisteriet består i att fånga och behålla uppmärksamhet, att skapa goda relationer och förklara passets spelregler, mål och syfte - ofta i stora grupper där elever har olika behov och önskemål.

Katedern är borta hos de flesta, men det finns en självklar plats för att påkalla uppmärksamhet. Stå i mitten av din ”scen”, nära din grupp, med en ”stolt” hållning, stabilt på marken. Visa tydligt att du är ledaren. 37

Tydlighet och spelregler

Goda relationer

Oavsett vilken metod du använder - förmedlingspedagogik, temaorienterat eller entreprenöriellt lärande - krävs tydlighet om mål, ramar, förväntningar, spelregler och hur kunskapen ska redovisas. Faktum är att den moderna pedagogiken kräver mer ledarskap, struktur och uppföljning än den gamla pedagogiken.

De flesta barn och ungdomar idag är beroende av goda relationer. Det innebär att de är känsliga för hur de blir bemötta, sedda och uppmuntrade. Eleverna vet hur en bra pedagog ska vara: sträng men snäll, med ramar och kramar. Det är ingen nyhet, men ändå något att sträva efter som ledare.

Sök sammanhang som fungerar

Identiﬁera tider, platser och aktiviteter där eleven 39

Våga vara ledare

Var tydlig

Framför allt betyder det att våga vara ledare, och sköta det snyggt.

Stå stadigt. Fäst blicken. Använd uppåt- och utåt-gester. Visa tydligt när du vill ha uppmärksamhet. Höj rösten. Pausa. Använd en normal röst. Prova dig fram till vad som fungerar utan stress, irritation, uppgivenhet eller översitteri. 41

Byta ut? Finns redan.

Ta ansvar

Sök sammanhang som fungerar

Hur jag leder gruppen påverkar till stor del hur gruppen i sin tur bemöter mig. Jag tar ansvar för det jag kan ta ansvar för mitt eget ledarskap, de relationer jag utvecklar och den atmosfär jag skapar i gruppen.

Det är bara att erkänna att gruppen läser av mig och hela tiden gör bedömningen: ”Är detta en person jag vill följa?” En del gör det av plikt men allt fler gör det endast av lust. Jag vill få mina elever att välja mig. Återigen står relationer i centrum som en förutsättning för lärande och följsamhet. 43

Utnyttja din scen Scenen är min. Det är jag som leder och sätter struktur på verksamheten. Ibland vill jag berätta. Ibland vill jag organisera ett projekt. Ibland ska eleverna lyssna på varandra. Ibland skapar

jag förutsättningar för kreativitet och magi. Oavsett metod och innehåll behöver jag ta min plats, ta min scen och inse att det är jag som leder gruppen.

4 Oroliga barn och elever 46

Observera när och var det händer

Sök sammanhang som fungerar

Identifiera tider, platser och aktiviteter där eleven blir orolig, agerar utåt eller tappar koncentrationen. Finns det vissa platser eller aktiviteter som kan undvikas eller miljöer som kan förbättras?

Identifiera tider, platser och aktiviteter där eleven hittar ro, välmående, flow och goda resultat. Är det möjligt att allt oftare placera eleven i ett sammanhang som fungerar?

Ge omställningstid När elevens bild av vad som ska hända inte stämmer överens med verkligheten blir det oftare problem. Informera om förändringar, t. ex. i schemat, vem som leder aktiviteten, lektionens innehåll,

rvera när och var det händer 50

i så god tid som möjligt. Ge eleven tid att ställa om sig till andra förutsättningar. Det löser inte allt, men det hjälper.

Möt Olle vid grinden

Säg ifrån, men först när eleven är mottaglig

Möt eleven vid grinden – bokstavligen – på gården, i korridoren och innan passen börjar, för att hälsa, kolla av känslostämningen och få eleven att få en så positiv start som möjligt.

Visst beteende är oacceptabelt och man måste säga ifrån. Men gör det först när eleven är mottaglig, d v s avspänd och lugn. När känslostormen utbryter, handskas med den så gott du kan men det är fel tillfälle för tillsägelser. 53

Hjälp eleven att identifiera risksituationer

Ge strategier för att möta känslostormar

Hjälp eleven att känna igen hur kroppen reagerar när han eller hon blir arg. ”I vilka situationer brukar du bli mycket besviken, ledsen eller arg?” Denna medvetenhet lindrar inför framtiden.

Ge eleven konkreta strategier för att handskas med sin ilska eller besvikelse, t ex att ”När du känner att känslostormen inom dig kan leda till en konflikt, sätt dig i grupprummet ett tag.” Nej, det fungerar inte varje gång, men sakta men säkert lär sig eleven att det finns annat att göra än att slå, skrika eller få ett utbrott. Det räcker inte att säga, ”sluta” utan någon specifik strategi eller handling. 55

Förstärk ansträngningen

Stärk relationen

Varje gång du ser en s. k. riskelev handskas väl med en känslig situation, påtala detta. Var generös med beröm och uppmuntran. Förstärk det som fungerar.

Utnyttja lugna perioder för att stärka relationen, kommentera det positiva och tacka för deras ansträngningar. Trygghet med dig som person och förtroende för dig som person underlättar när det blir tuffare.

5 miljön påverkar mer än vi tror 58

Gör en miljövandring

Identifiera orosplatserna

Gå ut på gården, helst tillsammans med kollegor. Låtsas att ni är elever som kommer på morgonen. Vad ser ni, hör ni, känner ni? Hur tror du att eleverna upplever sin färd till skolan, skolgården, skolans korridorer och olika rum?

Identifiera platser där konflikter och oro äger rum. Typiska områden är omklädningsrum, matköer, korridorer och skolgårdar. Vad kan ändras som möjligtvis minskar sannolikheten att konflikter uppstår?

Identifiera omedveten påverkan

Var noggrann med placering

Vi påverkas av färgsättning, dofter, utsmyckning, ljus och ljud ofta utan att tänka på det. Vad tror du påverkar elevernas sinnesstämning och koncentration? Vad kan förbättras?

Visst vill vi att alla ska kunna samarbeta med alla, men hur jag placerar eleverna tillsammans har ändå en stark påverkan på stämningen.

Var noggrann med möblering Det är inte alltid vi kan välja möbler eller ens möblering, men detta har ett stort inflytande på känslostämningen och påverkar sannolikheten för konflikter eller oro. Hur kan du bättre utnyttja rummet så att det underlättar för eleverna att koncentrera sig? 64

Klassrumsmiljön

Höj skolans estetiska nivå

Observera miljön eleverna vistas i. Vad kan du göra för att öka sannolikheten för koncentration och fokus? Hur kan man utsmycka för att påverka på ett positivt sätt?

Oro i gruppen förstärks när det är skräpigt i skolans lokaler. När saker är sönder, när klotter sitter kvar och när tavlorna (och basketkorgarna) sitter snett har det en negativ inverkan på känslostämningen och försvårar strävan till arbetsro. 67

Se eleverna Ibland är det bra att utsmycka med konst (affischer) av erkänt duktiga konstnärer. Det är suggestivt och lyfter den estetiska nivån. Ibland är det bra att utsmycka med exempel på elevarbeten av hög kvalitet. (Och som synes på bilden, ibland räcker det med att utsmycka rummet med nyfikna barn.) 68

6 Dra fรถrdel av den nya tekniken 70

Hur viktigt är det? Ska mobiler tillåtas i klassrummet? Ska varje elev få en egen dator? Kommer läromedel att flytta in i läsplattor? På en skala 1-10, hur teknikberedd är din skola? På en skala 1-10, hur viktigt tycker du det är att din skola utnyttjar den nya tekniken? 72

Ge några exempel på kunskaper om IT och digitalt lärande som du och kollegorna behöver skaffa er.

Vad kan eleverna om IT?

Förändras pedagogiken?

Intervjua några elever om hur de använder datorer hemma. Alla har inte datortillgång, men allt fler har det. Vad använder de datorerna till hemma? Spel, chat, programmering, Internetsökning, att skapa musik eller spela musik? Vilka färdigheter lär de sig? Kunskapen kan variera mycket beroende på tekniken hemma, föräldrarnas intresse och vad eleverna väljer att utnyttja datorer till. Kolla vad de kan – och inte kan.

En del menar att datorer i skolan inte har inneburit några större förändringar av pedagogiken. Håller du med? Berätta om goda exempel som ni känner till där teknik har stöttat lärande och utveckling i skolmiljöer.

Identiﬁera orosplatserna

Hur kan lärande stärkas?

Är du aktiv i sociala medier?

Spekulera kring hur pedagogiken bör förändras om man i högre grad skulle utnyttja datorer, läsplattor och mobiler. I vilka sammanhang kan lärande stärkas med hjälp av dessa verktyg? Projektarbete? Presentationer? Forskning? Skapande? Ge exempel. Fundera på specifika möjligheter, t. ex. i samband med prao, i samband med språkövningar, m.m.

Är du aktiv i sociala medier, som t. ex. Facebook? En del skulle aldrig kunna tänka sig vara ”vän” med sina elever på Facebook. Andra menar att det är ett utmärkt sätt att skapa goda relationer. En del skapar Facebooksidor för sin klass där man bl. a. kan påminna om läxor och instruktioner. Vilka är fördelarna och nackdelarna?

Identiﬁera orosplatserna

Vad kan man göra med mobiltelefoner?

Hur kan mobilen underlätta repetition?

Snart har en majoritet av våra elever med sig en s. k. smartphone till skolan, en mobil med dygnet-runt-uppkoppling till nätet. Undersök allt som kan vara skolrelaterat och där mobilen kan vara ett verktyg, t. ex. för att söka information, skriva, ta bilder, spela in intervjuer, m. m. Hjälp varandra inom arbetslaget att bli mer ”mobil”-kunnig.

Det finns många som spelar in videos som det går att se via mobilen eller datorn, med lärare som förklarar viktiga principer. Diskutera olika sätt att utnyttja den nya tekniken till fördel för dig som pedagog och till fördel för lärandet. Hur kan repetition underlättas? Var kan man hitta bra videofilmer på nätet som förklarar innehållet i dina pass eller hjälper eleverna att förbereda sig för ett prov? 79

Variera! Naturligtvis gäller det att blanda undervisningsformer. Man ska ju berätta ibland, diskutera med hela klassen ibland och läsa klassiker och ta del av referensböcker ibland. Men det kommer

att bli allt svårare att säga till eleverna ”Nej, du får inte ha tillgång till all världens litteratur, muséer, radiostationer, hemsidor och möjligheter att nå människor från hela världen.” Det gäller att ta vara på fördelarna med det nya. Håller du med?

7 Individen och kollektivet 82

Värderingar

Individualister

Det var inte så länge sedan som de rådande värderingarna i barnuppfostran handlade om ordningsamhet, renlighet och punktlighet. Man skulle ju anpassa sig till kollektivet och underordna sig auktoriteter. Vilka var de rådande värderingarna när du växte upp?

Många menar att barn och ungdomar idag fostras till att vara ”lustorienterade” och individualister. ”Följ ditt hjärta.” ”Ta vara på dina passioner och styrkor.” ”Utnyttja din egen lärstil.” ”Lär dig vad du har lust till.” Det är allt gott och väl men skolan är fortfarande en ”kollektiv” arbetsplats som kräver en hel del anpassning. 85

Konsekvenser

Lagidrott som metafor

Det är bra att ifrågasätta auktoriteter ibland. Det är bra att ha en egen vilja och starka intressen. Men många lärare lever idag i korselden mellan att få gruppen (kollektivet) att fungera samtidigt som individen ska synas och stärkas. Hur får vi denna ekvation att gå ihop?

Fotboll, hockey och andra lagsporter har samma dilemma. Laget behöver fungera som helhet för att lyckas. Alla behöver hjälpas åt mot ett gemensamt mål. Individerna i laget måste ta initiativ och vara kreativa för att laget ska lyckas. Det må vara lättare i idrott med bestämda regler, men utmaningen för en pedagog liknar delvis utmaningen för en idrottscoach - en god balans mellan laget och ”jaget”. 87

Stärk gruppen

Stärk individen

Teater, musikföreställningar, idrottsaktiviteter, s. k. skarpa projekt och vissa slags grupparbeten stärker gruppen och sammanhållningen i klassen. Hur kan vi främja den viktiga tanken: ”En för alla, alla för en?”

Ta reda på elevernas intressen, kompetenser, erfarenheter och styrkor. Försätt så många elever som möjligt i en situation som ökar sannolikheten både att de lyckas och bidrar till gruppens utveckling. Ett teaterprojekt är ett exempel. Det är ett s. k. skarpt projekt med en deadline, alla behövs på olika sätt för att ro det i hamn – från skådespelare till scenarbetare och publicister. 89

Fråga om kollektivet

Gruppen går före individen

En vanlig fråga till en elev är ”Vad har du gjort i skolan idag?” eller ”Vad var roligt idag?” Föräldrar (och lärare ibland via utvärderingar) bör även ställa frågan som stärker kollektivet. ”Hur har du hjälpt din lärare idag?” ”Hur har du hjälpt dina klasskamrater idag?” ”Vad har du gjort så att klassen ska kunna fungera ännu bättre?”

Individen och den individuella utvecklingen är självklart en prioritet. Däremot är det viktigt att tänka på att individen har svårt för att må bra och prestera bra om inte gruppen fungerar. Stärk gruppen och den kollektiva lagandan. Håller du med om att gruppen ibland är viktigare än individen? 91

Stärk skolidentiteten Hur stärker ni känslan som varje elev har för hela skolan? Hur får skolan ett gott rykte? Hur blir eleverna ännu mer stolta över sin skola? Hur jobbar ni med utåtriktade aktiviteter som stärker skolans ”varumärke”? En stark skolidentitet stärker även klassen som enhet och därmed även individen. 92

8 rรฅd fรถr skolutveckling 94

1. Tro att ni kan

2. Börja smått

Skolutveckling börjar med en övertygelse att ni kan påverka er vardag. ”Offermentaliteten” som innebär att man känner sig maktlös att handskas med alla krav utifrån från skolpolitiker, skolförvaltningen och media gagnar ingen. Det finns mycket ni kan påverka bara ni bestämmer er för att ni kan.

Ett stort misstag man gör i förändringsarbete är att tro att man måste ändra allt – och helst på en gång. Börja med små saker där det är lätt att se en skillnad. Ett exempel: utsmyckning i korridorer, i personalrummet eller skoland/förskolans entré. Ett annat exempel: Rutiner kring föräldramöten. 97

3. Börja med det som är möjligt.

4. Börja med dem som vill

Börja inte med de största problemen och de största hindren för er utveckling. Börja med något ni är överens om att det är möjligt att göra. Ett exempel: Att möblera annorlunda i klassrummen, i matsalen, i personalrummet. Eller att gå ”laget runt” inom arbetslaget så att alla kommer till tals.

Lägg inte ner energi på att få alla i personalgruppen med på allt. Börja med dem som vill. Samlas, kartlägg behov, bestäm en inriktning, bestäm en första åtgärd, bestäm vem som gör vad, bestäm när ni träffas igen och följer upp.

Identiﬁera orosplatserna

100

5. Dokumentera på ett enkelt sätt

6. Var disciplinerade i era samtal

Inom Reggio Emelia-pedagogiken lär man sig att dokumentera barnens ”processer” och hur de gör. Gör likadant. Dokumentera ”före,” ”under” och ”efter” med några rader och några bilder. Då blir det lättare att ”se” vad som händer och kunna visa andra.

Det finns mycket att prata om på en skola eller förskola. Den saken är klar. Säg till att ni ska samtala om det som ni betraktar som viktigt. Våga säga, ”Nu håller vi oss till ämnet,” eller ”Det kan vi prata om efteråt,” eller ”Var detta det som vi allra helst ville prata om?” 101

7. Förankra uppåt

8. Engagera eleverna

Bjud gärna in arbetslagsledare och skolledare till era samtal om utveckling. Om de inte kan delta, informera dem om vad ni pratar om och vad ni föreslår för förändringar. Det är viktigt att förankra det ni gör uppåt i organisationen.

Prata gärna med eleverna om vilka förändringar ni försöker åstadkomma för att utveckla verksamheten. Hör med dem om vad de tycker och föreslår. Låt dig överraskas av deras engagemang att konstruktivt bidra med idéer.

Identiﬁera orosplatserna

102

103

9. Stärk skolans varumärke Hur stärker ni känslan som varje elev har för hela skolan? Hur får skolan ett gott rykte? Hur blir eleverna ännu mer stolta över sin skola? Hur jobbar ni med utåtriktade aktiviteter som stärker skolans ”varumärke”? En stark skolidentitet stärker även klassen som enhet och därmed även individen. 104

105

10. Ha ”förbättringshjulet” i åtanke. Fortsätt framåt. Utveckling börjar med en tro att man kan påverka. 106

10. Ha ”förbättringshjulet” i åtanke. Fortsätt framåt.

107

9 Hitta styrkorna 108

109

Fokusera på styrkor

Traditionella styrkor

Det är lätt att fokusera på vad man inte är bra på istället för det man är bra på. Så görvi med oss själva. Tittar du i spegeln varje morgon och säger, ”Kul att se dig! Hur ska du utnyttja dina styrkor idag?” Nehej… Prova!

Skolan och samhället fokuserar på s.k. traditionella styrkor. Om man är bra i idrott, musik, dans eller som skribent upptäckts detta ofta och uppmuntras. Om man har bra korttidsminne och koncentrationsförmåga uppskattas detta i skolan.

Identiﬁera orosplatserna

110

111

Otraditionella styrkor

Livsstyrkor

Otraditionella styrkor är det som ibland är svårt att sätta ord på och absolut inget man sätter betyg på men som kan vara grunden för att klara sig och lyckas i livet. Till exempel – att vara en lojal kompis, att se och uppmuntra andra, att vara social och ha lätt att konversera, att vara den som håller ihop en grupp, att vara en ”Fixare” och bra organisatör.

Många egenskaper hos barn och ungdomar som är bra för livet kan vara problematiska i skolan, till exempel envishet och ettrighet, att vägra göra som alla andra, att göra experiment, att vara lite tokig, att ta nya och ovanliga initiativ, att vara pratsam eller att ständigt vara i rörelse.

Identiﬁera orosplatserna

112

113

Vilka är dina styrkor?

Vilka är dina styrkor som pedagog?

Vilka styrkor har du som person? Vilka egenskaper har hjälpt dig framåt i livet? Är det din sociala förmåga, din kreativitet, din uthållighet, din ordningsamhet, ditt engagemang eller en speciell kunskap eller talang du har?

Vilka egenskaper, styrkor och talanger gör att du kan möta skolans eller förskolans alla utmaningar? När det fungerat som bäst, hur har du gjort? Vad är det som kanske är svårt att sätta ord på men som ändå bär dig framåt i ditt yrke?

Identiﬁera orosplatserna

114

115

Utnyttjas dina styrkor på ditt arbete?

Inventera och utnyttja kompetenser, styrkor och talanger

I regel kan man säga att arbetsplatser där medarbetarna uppmuntras att göra det de är bäst på också utvecklas snabbast och bäst. Varför? Därför att man utnyttjar varandras talanger på bästa möjliga sätt. Vilka av dina styrkor och talanger skulle man bättre kunna tillvarata på just din arbetsplats?

Ta tid att inventera varandras kompetenser, styrkor och talanger inom arbetsgruppen. Upptäck nya sidor hos varandra och låt dessa sidor få mer utrymme i vardagen. Du må ogilla dokumentation – men kanske någon annan är snabb och bra på det. Du må ha svårt för svårhanterliga barn, men din kollega trivs allra bäst med de barn som är utmanande och testar gränserna.

Identiﬁera orosplatserna

116

117

118

Tala om vad du uppskattar

Omvandla en svaghet till en styrka

Gå laget runt och berätta vad du uppskattar hos dina kollegor. Jo, jag vet – det är ovanligt och kan kännas konstigt att göra så. Poängen är bara att du mår bra av att veta att andra ser dig och kan sätta ord på det du är bra på. Det kommer att kännas svårt, men också ”gott.”

Jag har svårt för detaljer och är ibland för snabb för mitt eget bästa – men det innebär att jag får mycket ur händerna. Varje nackdel har ofta en fördel. Det gäller såväl för dig, dina kollegor och för eleverna du arbetar med. Omvandla en svaghet till en styrka för egen del och tänk denna tanke också vad gäller eleverna – vad har du svårt för idag som kanske i ett annat sammanhang skulle vara bra? 119

10 Kr채v kvalitet 120

121

122

Konkurrens

Kvalitet som grund

Vi här i Norden ska möta konkurrensen från länder som tidigare kallades utvecklingsländer men som idag har miljontals välutbildade medborgare beredda att arbeta hårt och länge för att komma framåt. Hur ska vi möta denna utmaning?

En sak är säker – vi kan bara möta konkurrensen om detvi skapar och producerar (både produkter och tjänster) är av världsklass eftersom vi konkurrerar på en världsmarknad. Varje gång vi släpper igenom elevarbeten som är gjorda halvdant, utan engagemang och utan passion gör vi eleverna en björntjänst. Vi förbereder dem inte för framtiden. 123

124

Ställ krav

Var motståndsrörelse

Visst ska du vara uppmuntrande som pedagog, men du ska också ställa krav. De pedagoger som har hjälpt dig framåt i dina studier och i ditt liv var sällan de som ställde sig i ett hörn som ”resurspedagoger”. Nej, de utmanade dig och var tuffa mot dig på ett hårt, men konstruktivt sätt. Var inte rädd att ställa krav och be eleverna göra om, förbättra och klara flera detaljer bara du gör det så att de känner att du vill dem väl.

En lärares uppdrag idag är att vara motståndsrörelse! Mot vad? Mot fördomarna. Mot okunskap. Mot likgiltighet. Mot brist på ansträngning. Mot brist på kvalitet. Mot eleven som inte vill eller säga sig kunna. Det är ditt uppdrag. Var besvärlig! 125

Beundra kvalitet

Visa kvalitet

Ta med ett exempel på ett bra elevarbete till ditt arbetslag. Visa de bästa exemplen och analysera varför de är bra. Visa vad eleverna kan åstadkomma i sina bästa stunder.

Visa vad du menar med ett kvalitativt bra arbete för de barn och ungdomar som du arbetar med. Låt dem bekanta sig med det tankearbete och den ansträngning som finns bakom det som är bra.

Identiﬁera orosplatserna

126

127

128

Analysera förebilderna

Nöjd med resultatet

Kvalitet är en förutsättning för att en idrottsman, musiker, skådespelare, författare, spelutvecklare, dataprogrammerare ska lyckas. Berätta exempel på förebilder som du beundrar. Ta en diskussion även med eleverna. Vad ligger bakom framgången? Hur mycket har de tränat? Hur fokuserade har de varit? Hur har de utvecklat sin professionalitet?

Samtala med kollegor om någonting du har lyckats åstadkomma med eleverna som du tycker höll hög kvalitet. Det blev ett lyckat resultat, helt enkelt. Analysera varför det gick bra och hur du kan dra fördel av den erfarenheten i nya utmaningar du möter, nya projekt du leder, och nya lektioner du planerar och genomför. 129

Uthållighet

Utveckling

Berätta om ett exempel på din egen uthållighet. Även de som har en talang måste träna för att förädla sin talang. Berätta om exempel på uthållighet – där det till slut gick bra – med elever, med skolutveckling eller någonting utanför skolans ram. Håll samma samtal med eleverna och hör hur de berättar och analyserar.

Inom vilket område skulle du vilja vara ännu mer kompetent och professionell på en hög nivå? Var konkret. Det kan gälla i ditt yrke eller någonting du sysslar med utanför ditt yrke. Vad vill du bli bättre på, helt enkelt, och vad krävs för att komma dit du vill?

Identiﬁera orosplatserna

130

131

John Steinberg John Steinberg håller utbildningar i bland annat: • Att handleda pedagoger – vad man tittar på vid ett verksamhetsbesök och hur man coachar pedagogerna efter besöket. • Ledarskap i klassrummet – hur pedagoger kan vinna gruppens förtroende och leda från oro till fokus. • Hitta styrkorna – hur utvecklingssamtal, medarbetarsamtal och vardagssamtal kan berikas med frågor som letar efter elevernas eller personalens motivation, drivkraft, värderingar och styrkor. • Lektionen är helig – hur vi kan återupprätta lärarprofessionens dignitet och sätta undervisningen i centrum • Digital flow – om flow-begreppets betydelse, om lyckat projektarbete och hur den nya tekniken kan bidra till lärande Några aktuella böcker av John Steinberg Panik i skolpolitik: en annan väg för svensk skolutveckling. Steinbergs Utbildnings AB, 2013. Hitta lärarnas guldstunder, Lärarförbundets förlag, 2011 Lektionen är helig, Lärarförbundets förlag, 2010 Att vända en klass: från oro till fokus (med Åsa Sourander), Epago (Gleerups), 2010 Professionella samtal – att leda medarbetarsamtal, Gleerups, 2008 Professionella samtal – att leda utvecklingssamtal, Gleerups, 2008 Professionella samtal – att leda utvecklingssamtal på förskolan, Gleerups, 2008 Ledarskap i klassrummet – kursbok. Gleerups, 2005 Världens bästa fröken – När modern pedagogik fungerar, Gleerups, 2004

132

133

134

135

Prata pedagogik Det är först när lärare i förskolan och skolan samlas för disciplinerade samtal om pedagogik som en kvalitets- och resultatförbättring kommer att äga rum. Denna bok innehåller tio teman för pedagogisk utveckling om bland annat ledarskap, lärande, arbetsro, explosiva barn och samverkan med föräldrar. Syftet är att ge inspiration till samtal om kvalitetsförbättringar.

www.steinberg.se

136