Jordbrukaren nr 10, 2018

Page 1

En branschtidning i Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 10 • Årgång 92 September-oktober 2018

Täckdikning kostar mellan 2025 000 kronor per hektar.

Dränering ger bästa odlingsmarken LANTBRUK. Förutsättningen för en bra odlingsmark är dränering så balansen mellan vatten, växtnäring och syre i marken är god. Enligt Per Lindmark, hydrotekniker på Länsstyrelsens lantbruksenheten finns det även en miljöaspekt gällande dränering. – Speciellt har många delar av Östergötland lerhaltiga områden. Är det dåligt dränerat rinner inte vattnet ner som det ska genom jordprofilen utan hittar egna vägar på ytan över marken. Det för i sin tur med sig lerpartiklar och fosfor ner till vattendrag och sedan vidare till sjöar, kanske till och med ut i Östersjön, säger Per Lindmark. SIDAN 10

Företagsköp blev en solskenshistoria LANDSBYGD. En stolpe vid vägkanten med en skylt i svart plåt som berättar vad namnet på gården är, det är något som alltfler landsbygdsbor skaffar. Just såna skyltar tillverkas av Torbjörn och AnneMarie Bergsten. För fyra år sedan tog de över företaget Plåt och Dekor.

På vagnen ser vi Stefan Thorslund, som tidigare varit ordförande för Småbrukarna i Östergötland, tillsammans med Magnus Oscarsson (KD), hans sekreterare Denice Cassel, samt Kicki Bruno som hade loppisförsäljning på Småbrukardagen.

Småbrukardag i Fastebo Jordbrukets betydelse för Sverige lyftes fram LANTBRUK. Föreningen Småbrukare i Östergötland hade i år sin traditionella sammandragning hos Ingela och Ulf Karlsson på gården Fastebo Nygärdet, strax norr om Valdemarsvik. Inte minst lyftes jordbrukets stora betydelse för

på Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

– Vi vill verka för en levande landsbygd, vilket förutsätter småskalighet och decentralisering, samt skapa en bättre kontakt mellan odlare och konsumenter, säger Helen Åberg, ordförande i föreningen. SIDAN 20

Jakt- och fiskeintresset växer i Sverige Vägen till posten som vd och koncernchef för Interjakt och Interfiske var inte självklar. Men med rätt nätverk och energin fokuserad på utveckling och expansion leder Jonas Ås från Östervallskog idag Sveriges största jakt- och fiskekedja, Interjakt Group Scandinavia, med 68 butiker i Sverige och Norge. Jonas tar emot vid entrén till det nya kontoret i Årjäng. Vi har hamnat mitt i en inköpsmässa för Interjakt och Interfiskebutiker runt om i Sverige. SIDAN 22

SISTA SIDAN

Du som är prenumerant

Sverige fram av riksdagsman Magnus Oscarsson (KD), som var årets inbjudne talare. Småbrukarna vill på det här sättet informera om sin verksamhet och propagera för att även småskalig verksamhet ska vara möjlig inom lantbruket.

VECKANS BORRING

MILJÖ

GÅRD TILL SALU

Vilken gryta!

Sanerat och klart vid Loftahammar

Högt belägen hästgård på Vikbolandet

SIDAN 2

SIDAN 8

SIDAN 6


2

Nummer 10 • September-oktober 2018

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring: Vilken gryta! I skrivande stund är inget klart efter valet, snart tvĂĽ veckor efter. Inte ens krutrĂśken har lagt sig. Alla partier vill framstĂĽ som ansvarsfulla samtidigt som de i regeringsbildningsfrĂĽgan bygger sitt resonemang utifrĂĽn att de själva ska utgĂśra grunden i själva regeringsbygget och de andra ska samverka. Som nĂĽgon bonde en gĂĽng sa; â€?maskinsamarbete är nog bra, bara jag är den starke‌â€?

Bland mängder av självutnämnda statsvetare, proffstyckare büde i ledarspalter, TVsoffor och pü Facebook, vet jag ärligt talat inte själv vad jag ska tycka och tro! Som borgerligt sinnad väljare vill jag i fÜrsta hand se och tro att en ren alliansregering faktiskt är det mest fÜretagarvänliga och den som mest fÜrflyttar samhället i liberal riktning. Dock kan detta inte ske utan stÜd av SD, vilket i de flesta frügor som borgerlig väljare, rent sakpolitiskt skulle vara relativt odramatiskt. Dessutom är det ju sü att i princip var

femte svensk tycker att SD ska vara med och pĂĽverka politiken. Räkna till fem i varje folksamling och mĂśte, sĂĽ har du en SD-väljare. Att bortse ifrĂĽn vad dessa människor tycker är i strid med vad demokrati handlar om. Om det dessutom fĂĽr effekten att i arbetet med att undvika att detta parti fĂĽr inflytande, istället som den gĂĽngna mandatperioden ger Vänsterpartiet och MiljĂśpartiet som dĂĽ fick drygt 11 procent av rĂśsterna, utrymme att fĂĽ igenom sĂĽ mycket symbolpolitik, sĂĽ blir det än mer skrämmande konsekvenser i sakpolitiken. Ă… andra sidan är jag inte speciellt bekväm med tanke pĂĽ att SD skulle ha fĂśr mycket inflytande. Ett parti som i denna valrĂśrelse visat – fĂśr den som vĂĽgat ta pĂĽ de objektiva glasĂśgonen och fĂśr ett Ăśgonblick

Om L och C skulle ingü i en südan tror jag att de blir ÜverkÜrda av det maktfullkomliga partiet och kommer fü smü skärvor i form av ministerposter.

släppt missnĂśjet med â€?sjuklĂśvernâ€? - att de i toppskiktet är en nästan sektliknande grupp med skev kvinnosyn, fortfarande inte har städat ur bagaget av knäppskallar och människor med hĂśgre andel straff bland de fĂśrtroendevalda. Ett parti som bygger hela sin plattform pĂĽ missnĂśje med invandringen och felaktiga kalkyler. PĂĽ andra sidan har vi ett parti, vars partiledare ändĂĽ snart 30 ĂĽr efter murens fall, i en intervju, strax innan valet erkände att det finns kvar i partiprogrammet att arbetsplatserna ska tas Ăśver av arbetaren. Medierna borde lagt mera tid pĂĽ att frĂĽga Stefan LĂśfven om han tänkt fortsätta regera med en sann kommunist som statsrĂĽd, fĂśr det är vad SjĂśstedt kommer begära, med sitt av väljarna stärkta fĂśrtroende, fĂśr att vara stĂśdhjul ĂĽt Sossarna ett varv till. Sossarnas drĂśm är ju att fortsätta bil-

den som det statsbärande partiet och i detta nya läge, sedan cirka 10 ür, sü innebär det blockÜverskridande regering med S som innehar de tunga ministerposterna. Om L och C skulle ingü i en südan tror jag att de blir ÜverkÜrda av det maktfullkomliga partiet och kommer fü smü skärvor i form av ministerposter pü sina favoritfrügor, utan mandat eller pengar att fÜrändra pü allvar. De C- och L-aktiva som trängtar efter en südan lÜsning bÜr nog tänka sig fÜr. Skulle mot fÜrmodan en koalitionsregering med Sossar och Moderater plus eventuellt ytterligare alliansparti bli aktuellt finns i stället risken att man cementerar SD pü 25 procent som den enda riktiga oppositionen och vänstern kommer stadigt ha sina 15 procent av människor som tror att andras pengar finns i oändlighet. Det är sannerligen en spännande tid vi lever i. Mü sü gott i det politisk mycket rÜriga, men spännande Sverige Ünskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordfĂśrande fĂśr LRF Ă–stergĂśtland

Sveaskog vill fortsätta att utveckla trakthyggesbruket Sveaskog satsar fÜr att Üka produktionen och jobbar samtidigt vidare med att skapa en stor biologisk müngfald. Receptet är stÜrre variationer, vüga testa nytt och inte bedriva skogsbruk och naturvürd pü samma sätt Üverallt.

– Vi mĂĽste använda de mĂśjligheter och verktyg vi

har. Där vi har de bästa produktionsfÜrutsättningarna ska

vi se till att sätta riktig fart pü skogen och där vi har de hÜgsta naturvärdena ska vi utveckla dem, säger Fredrik Klang, skogsbrukschef pü Sveaskog. Balansen mellan produktion och naturhänsyn är vik-

tig. Den naturhänsyn som Sveaskog tar idag kommer att märkas i framtidens produktionsskogar, med Ăśkad variation av gamla och unga träd samt stĂśrre artdiversitet. – En genomsnittlig hektar av den skog som vi har anlagt

under de senaste 15 üren kommer i framtiden att innehülla fler gamla, grova träd, mer dÜd ved och mer lÜvträd än vad münga naturreservat gÜr i dag, säger Fredrik Klang. Sveaskog vill fortsätta att

utveckla trakthyggesbruket. Modellen har under decennierna fĂĽtt mycket kritik frĂĽn naturvĂĽrdshĂĽll, historiskt pĂĽ goda grunder, menar Fredrik Klang. Kritiken har rĂśrt brist pĂĽ dĂśd ved i skogarna, avsaknad av grova träd och litet lĂśvbestĂĽnd. – Men sedan 80–90-talet har vi dock utvecklat oss utifrĂĽn de bristanalyser som gjordes dĂĽ och utformat naturvĂĽrdsinstruktioner fĂśr hur

/PSP5FD™ .BOHBO /PSP5FD™ 6OJWFSTBM t 'ÚSCÊUUSB ÚWFSWJOUSJOHFO t )ÚTUCFIBOEMB NFE .BOHBO PDI 6OJWFSTBM J CMBOEOJOH t .BOHBO PDI FMMFS 8JOUFS$SPQ CFIBOEMB EJUU VUTÊEF t 4WFOTL NJLSPOÊSJOH

vi skĂśter skogen. När vi idag avverkar lämnar vi hänsyn fĂśr till exempel kantzoner och naturvärdesträd – hänsyn som vi gĂśr varje dag. Det kommer ge oss en mycket rikare skog i framtiden, säger Fredrik Klang. Idag har Sveaskog en stor produktionsapparat och fĂśretaget levererar biobaserade produkter till kunder som ofta är världsledande i sina branscher. – Det är vĂĽr uppgift att Ăśka värdet pĂĽ skogen och jobba med effektiva produktionskedjor fĂśr att även vĂĽra kunder ska kunna Ăśka värdet i sin affär. Vi ska Ăśka tillväxten och variationen i skogen, säger Fredrik Klang.

KF Halmpannor

Flispannor /PSP5FD "# 4ĂšEFSHBUBO 4LVSVQ 5FM NPCJM ] &NBJM CPTTF!OPSPUFD TF ] XXX OPSPUFD TF

Tel. 070-607 09 99

www.dahlqvistmaskin.se

Jordbrukaren

Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Ă–stergĂśtland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla NorlĂŠn E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte fĂśr insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras pĂĽ Länstidningens hemsida. FĂśrbehĂĽll mot sĂĽdan lagring och/eller publicering ska gĂśras innan materialet publiceras.

MissnĂśjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska gĂśras inom sju dagar frĂĽn infĂśring. Tidningens ansvar fĂśr fel är hĂśgst annonskostnaden. FĂśr skada pĂĽ grund av uteblivet eller felaktigt infĂśrande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgĂĽr av korrektur kunden fĂĽtt.

Post- och besĂśksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Ă–ppettider: MĂĽndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i LinkĂśping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJĂ– Svanen & VĂĽtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingĂĽr tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stĂśdjande fĂśretag i Svensk VĂĽtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda vĂĽtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer pĂĽ www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helür 425:– . Halvür 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.


Nummer 10 • September-oktober 2018

3

NSER KI V SBenny Andersson

Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

VIKINGSTAD ÅKERI AB

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

AKTUELLT

0171-44 00 75 info@plathuset.com www.plathuset.com

E IC

M A

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Stålhallar & Stålkonstruktioner i samarbete med DS Stålkonstruktioner och Arcelor Mittal.

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.

Modell HK

NORDIC 32HS 30

Kvalitet & säkerhet från

Lyfthöjd 288 cm Tipplast 1200 kg Bredd 105-126 cm Höjd

220 cm

FOPS [falling object protective structure]

ISO-godkänd säkerhetsbåge ingår i priset på alla Schäffer

Skrukeby Maskin Mjölby När du behöver ett riktigt lyft! 0142-809 60 • 070-399 90 09 Se mer på: www.skrukeby.se

Onsdag 3 Oktober kl. 16-20

Fina erbjudanden på kläder och tillbehör. Representanter från våra leverantörer finns på plats under kvällen. Vi bjuder på hamburgare med bröd.

Vadstenavägen 24A · 591 37 Motala Tel 0141-515 40

www.connysskog.se


4

AKTUELLT

Nummer 10 • September-oktober 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Omgivningarna kring Marviken är magnifika.

Marviken, symbolen för människans optimism.

Det blev ingen kärnkraft ute på Vikbolandet.

Skärgårdsstad med grönt boende Spännande planer för Marvikens utveckling NORRKÖPING (JB)

År 1965 byggdes reaktorn Eva, det som skulle bli en milstolpe för den svenska linjen inom kärnkraftstekniken. Det hade satsats flera hundra miljoner kronor men trots alla pengar och all prestige stoppades det hela när byggnaden stod klar. Konstruktionen ansågs allt för osäker.

Marviken, beläget längst ut på Vikbolandet fick bli ett ”enkelt” oljekraftverk i reserv. Världens enda till och med. Bemannat dygnet runt under årets alla dagar ständigt i beredskap om det skulle uppstå brist på elkraft. År 1997 bemannades kraftverket av en personalstyrka bestående av tjugoåtta personer trots att kraftverket kördes väldigt lite tack vare den kraftsituation som rådde. Den huvudsakliga uppgiften var att stötta upp elnätet vid stora belastningar vid tillexempel extremkyla, störningar på stamnätet eller i basproduktionen. Att Marviken en gång var tänkt bli ett kärnkraftverk vittnade reaktorbyggnaden där reaktortanken och delar av system för kärnkraftverk fanns. Olika tester omkring ett re-

aktorhaveri gjordes mellan åren 1972 och 1985 även om det aldrig förekommit någon radioaktivitet vid Marviken. Byggnadens skorsten kan ses på långt håll både från havssidan och från land. Inte konstigt med tanke på skorstenens imponerande höjd av hela 100 meter rakt upp i skyn medan pannhuset har en höjd av 45 meter. År 1996 köpte Marviken in 3 500 kubikmeter olja, hade egen hamn och ett bergrumslager för olja. Oljan som användes var både tjockolja och lättolja, att elda med något annat än olja var inte ens tänkbart. Dessutom hade betydande miljöinvesteringar gjorts och Marviken klarade med god marginal gällande myndighetskrav.

Marviken hade egen hamn där oljan lossades och fördes ner i ett bergrum.

Hur såg Marvikens framtid ut 1997? Enligt dåvarande driftschef Björn Österman var strävan att hela tiden investera i bästa möjliga miljöteknik. Inga konkreta utbyggnadsplaner fanns, däremot sneglades det kraftigt på olika alternativ för en effektivisering av verksamheten. Sedan länge är det Vattenfallsägda kraftverket nedlagt. Det blåser nya vindar ute vid Marviken, den 24 augusti i år skrevs ett avtal mellan Vattenfall och Synthesis Real Estate AB. De nya ägarna tar därmed över hela fastigheten bestående av byggnader och 250 hektar mark- och vattenareal. Turerna i säljprocessen har varit många och långa för Vattenfalls del. I ett pressmeddelande säger Per Ljung,

produktionschef Vattenfall att Marvikens framtid har legat i fokus vid försäljningen. Köparen ska ha bra affärsidéer, kompetens och ekonomi för att klara utvecklingen av en komplicerad fastighet med många möjligheter. Vidare i pressmedelandet säger den nya ägaren Synthesis Real Estate:s styrelseordförande Niclas Adler att de är mycket nöjda med förvärvet och formandet av Marvikens spännande framtid i nära samarbete med Norrköpings kommun. Kommunstyrelsens ordfö-

rande Lars Stjernqvist (S) är mycket positiv över Marvikens kommande framtid. – Miljön i området runt Marviken är fantastisk och vi på kommunen har haft en stark önskan om att det his-

Marviken är en symbol för människans optimism och framtidstro men samtidigt en symbol för människans aningslöshet. toriska arvet ska bevaras av den som blir ny ägare. – Marviken är en symbol för människans optimism och framtidstro men samtidigt en symbol för människans aningslöshet. Därför anser jag det vore synd om den symbolen raderades. Den nya ägaren har betonat med tydlighet att fastigheten ska bevaras. Vi har haft en god dialog med köparna och under planeringsarbetet vill vi fortsätta den dialogen. Lars Stjernqvist tycker att planerna med en skärgårdsstad där det ska finnas fritids-

hus och åretruntboende med inriktning på en trädgårdsstad med grönt boende är mycket spännande. Det kommer påverka kommunens verksamhet när området växer. Vilket även påverkar det som redan finns där sedan tidigare. Kättinge skola är ett exempel på en kommunal verksamhet som kommer gynnas av planerna. – Det kommer naturligtvis att kräva en kommunal infrastruktur, det måste till exempel dras vatten och avlopp till området däremot kommer

den befintliga vägen hålla för transporter. Eftersom miljön är så unik vill kommunen vara en samtalspartner kring hur området ska utvecklas. Naturen är värdefull med intilliggande naturskyddsområden som kommer bli tillgänglig för många fler. Däremot kommer inte Norrköpings kommun att vara delaktig i den kommersiella satsning, den biten får Synthesis Real Estate själva stå för. – Första steget är nu att ta fram en detaljplan över området. Sedan tidigare finns en översiktsplan som visar de möjligheter som finns att både bevara och utveckla den befintliga miljön, säger Lars Stjernqvist. Text och bild: CARINA LARSSON


Nummer 10 • September-oktober 2018

5

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă–rebro län och Värmlands län.

Duktiga polska hantverkare Frün missväxt till tillväxt!

Fasad, mĂĽlning, tak, bygg – och pooler! Under svensk arbetsledning, svenska fĂśrsäkringar och garantier. ROT-avdraget gäller även hos oss!

Birkas AB

070-696 19 44

VarfÜr värma torken, växthuset och Üvriga lokaler med dyr olja? När man kan använda flis, pellets eller spannmül som bränsle. Sonnys Multistoker med varmluftspanna. Effekter frün 32kW-700kW.

070-383 44 61 • www.birkas.se Svensktillverkade kvalitetsprodukter

Att synas är bra fÜr affärerna!

Industrigatan 3 ¡ 467 40 Grästorp ¡ 0514-105 05 ¡ www.sonnys.se

Boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03.

ÉU Q ž iÂ…¤sUsI1s š Q iq žU¤­1sÉ—

¤­{"f ¤ ­{žÉ¤­ÂžÂ… ƤƤƤɚƇŕŸƣĹ•Ĺ‹Ă?ŞŀĭĹ?ÉšĹžÄˆ

NILFISK ALTO • NyfĂśrsäljning • Auktoriserad service

$ $ $ $ $ $

"

"

"

FĂ„RGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu RĂśdfärg

!

Passa även pü att boka rÜdmülning infÜr säsongen 2018!

SOFAB Sanering & färg AB #

%

www.sofabskanninge.se "SMIDIGT ATT MONTERA NĂ„R ALLA GRINDAR OCH Ă„TFRONTER REDAN Ă„R I RĂ„TT LĂ„NGD."

O

GA

U T VA LT

Träffa oss pü...

R

TB

FĂ–

RU

KARE

N

MĂĽttanpassat redan frĂĽn start

Butik Ă–stanĂĽg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751 #

N

Vill du veta mer? Ring oss pĂĽ tel. 0381 - 502 50

Ă–J

DA

L N Ă– T DJ U R &

A

N

www.ydre-grinden.se

Maskincity ny ĂĽterfĂśrsäljare fĂśr Kubota entreprenadmaskiner i Ă–stergĂśtland!

Kubota är ett marknadsledande märke inom entreprenadmaskiner och kommer att marknadsfÜras frün vüra lokaler i Motala. Välkommen att kontakta oss pü Maskincity fÜr mer information gällande vüra nya produkter.

MaskinCity i Motala AB ¡ Turbinvägen 13 ¡ 591 61 Motala 0141-20 22 90 ¡ info@maskincity.se . www.maskincity.se


6

GÅRD TILL SALU

Nummer 10 • September-oktober 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

hästgård på Vikbolandet Orrevalla 1:11 mellan Östra Husby och Mauritzberg Nu kan vi presentera en riktig hästgård, vackert, högt belägen på Vikbolandet mellan Östra Husby och Mauritzberg. Här finns två stall med tre boxar i varje samt en mindre del för lösdrift. Foderutrymmen och sadelkammare ingår, belyst ridbana med centralt läge på gården. Välkommen till Orrevalla 1:11 som är veckans gård till salu.

I boken Svenska God och Gårdar från 1940 går att läsa om Orrevalla: ”Areal: Totalt 125 har, därav 40 åker, 85 skog. Tax- v. 53 500. Jordart: Styv lerjord och svartmylla. Skogsbest. Barrskog. Manbyggn. uppf. för ca 60 år sedan, ekonomibyggn. för ca 80 år sedan, loge 1928. 4 hästar, 2 unghästar, 24 nötkreatur, 1 tjur, svin till husbehov, 50 höns. Traktordrift. Arealen delv. rördikad. Gården till släkten i arrende 1936. Äg: Oskar Karlsson. Arr: Otto Karlsson f. 08. Son till G. M. Karlsson o.h.h. Karolina f. Klint. Gift 36 med Ester f. Söderberg. Arr medl. av B.F. o Hushålln.sällsk.” Mangårdsbyggnad är i två plan, 164 kvadratmeter boyta med byggår cirka 1880 och stor, genomgripande renovering gjordes 1994. På entréplanet finns köket med

Marbodalinredning, spis med dubbla ugnar och glaskeramikhäll, fläkt, kyl, frys och diskmaskin. Matrummet har öppen spis med insats samt utgång till uterum. Vi går vidare genom ett rum som passar till kontor eller gästrum och kommer till vardagsrummet som har parkettgolv, takmålningar, en kakelugn

som går att elda i för mysiga stunder. Gästtoa med våtrumsmatta, tvättställ på kommod wc och fläkt. Mangårdsbyggnaden värms med bergvärme från 2003 med tre konvektorelement, vattenradiatorer i badrum och tvättstuga. En trappa upp välkomnas vi av en möblerbar hall med trägolv, högt till tak och garderober. På andra våningen finns fyra sovrum och ett duschrum med våtrumsmatta, marmorkaklade väggar och dusch, wc, dubbla tvättställ, samt bastu från 2012 Vatten tas ur borrad brunn med god tillgång där två andra fastigheter har servitut på källan. Enskilt avlopp med slamavskiljare som godkändes 2011. Mangårdsbyggnaden genomgick en större renovering 1994. Bostadshusen ligger högt och du kan se ut över beteshagarna. Lillstuga byggd 1909 i ett och ett halvt plan passande som generationsboende eller för uthyrning. Vi kommer in via entréhallen och går vidare till köket med trägolv, matplats, spis, fläkt, kyl och frys samt bänkdiskmaskin. Vidare till vardagsrummet med trägolv och kakelugn, gästwc.

På övervåningen finns allrum med trägolv, ett sovrum med trägolv och garderober. Lillstugan värms med luftvärmepump från 2011 och elradiatorer. Huset renoverades 2001. Cirka tre hektar åkermark och två

hektar bestående av hagmark delvis på naturbetesmark. Till tätorten Östra Husby har du cirka åtta kilometer, där finner du affär, skola 1-9, vårdcentral, pizzeria mm. Vill du strosa omkring i slottsmiljö eller äta gott på restaurang så har du endast fyra kilometer till Mauritzberg. Text: HELENA KARLSSON

KORTA FAKTA ORREVALLA 1:11 Mangårdsbyggnad: Byggår 1880. 164 kvm, 6 rok. Tomtarea: 5 ha, åker- och hagmark Lillstuga: 1,5 plan, passar för uthyrning eller generationsboende. Övriga byggnader: 2 stall, belyst ridbana Ansvarig mäklare: Rebecca Regnander, Länsförsäkringar fastighetsförmedling Norrköping. Tel 0709-99 23 75. Pris: Utgångspris 4 200 000 kr.


Nummer 10 • September-oktober 2018

7

BERGVÄRME? VATTENBRUNN? Ring FBB!

VI FINNS DÄR DU FINNS! ÖSTERS O CH T GÖ LAND DS A SÖRML N ELJ MINSTA O ! G A L O B

FBB är Östergötlands mest anlitade borrentreprenör. Vi hjälper Kvalitet dig hela vägen till borrning & nytänkande och pumpinstallation. sedan 1979 Självklart med ROT-avdrag! www.fbb.se

Ring oss på 0122-100 64 och prata borrning!

FBB

DIESEL, ELDNINGSOLJA & TEXACO SMÖRJMEDEL. Hämtlager: Alholmsgatan 15 A (vid Slottshagen) i Norrköping Öppet mån-fre 08.00-16.30 011-49 60 400 info@ostkustenenergi.se www.ostkustenenergi.se

Finspångs Brunnsborrning AB

VI INSTALLERAR VÄRMEPUMPAR OCH BORRAR FÖR ENERGI OCH VATTEN

BERGVÄRME INSTALLATION

SVERIGES STÖRSTA ÅTERFÖRSÄLJARE AV Borrar & installerar i hela Östergötlands län

Genom att låna kraft från naturen ger vi din vardag den perfekta temperaturen. Våra produkter tar tillvara på den lagrade solenergin i mark och luft, värmer upp eller svalkar ditt hem med hänsyn till både plånbok och miljö. Vi kallar det

ENERGY FOR LIFE

SUPPORT

365

DAG A R OM ÅRE T!

Norrköping 011-16 35 34 | Linköping ng 013-17 80 80 | Motala 0141-508 30 | Vadstena 0143-249 20 | Å Åtvidaberg 0120-154 00 info@vadstenavillavarme.se | www.vadstenavillavarme.se

• Kvalitets system enligt ISO 9001:2008 • Miljölednings system ISO 14001:2004 • Arbetsmiljö system 18001:2007 • Cer tifieringsnummer 5715 på respektive


8

Nummer 10 • September-oktober 2018

MILJÖ

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Här pågår saneringsarbetet på ett av 38 insatsområden efter att fartyget Makassar Highway (syns i bakgrunden) gått på grund utanför Loftahammar i Tjust skärgård. Bild: CARL HAMILTON

Sanerat och klart vid Loftahammar Omfattande arbete efter oljeutsläpp i skärgården VALDEMARSVIK (JB)

Måndagen den 23 juli tog kustbevakningen emot ett larm om att lastfartyget Makassar Highway gått på grund utanför Loftahammar i Tjust skärgård. Kustbevakningen startar omgående en miljöräddningsoperation.

sen. Ett mindre utsläpp av hydraulolja kunde konstateras men efter noggrannare undersökning upptäcks att två oljetankar tagit in vatten. En tankbåt beställdes för att tömma fartyget innan bärgning men under fredagskvällen ökade vinden och fartyget vred sig något. I samband med rörelsen

Just då när det hände användes kustbevakningsflyget till skogsbränderna i Mellansverige. Istället kom en polishelikopter från Göteborg för att leta olja runt haveriplat-

läckte en okänd mängd brännolja ut men kustbevakningen lyckades hindra oljan från att spridas ut i havet. Bristande utrustning hos bärgningsbolagets fartyg gjorde att tömning-

Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

en tog längre tid än beräknat. Vid tömningen lossnar Makassar Highway från grundet och en okänd mängd olja drev ut i havet mot land. Räddningsledaren skickade larm om att olja släppts ut och att allmänheten skulle undvika kontakt med den. Torsdagen den 2 augusti når Makassar Highway Oskarshamn efter bogsering. Ett samarbete mellan Västerviks och Valdemarsviks kommuner inleds för att sanera skärgården grundligt. De hade fastställt att 38 insatsområden ska saneras. Det är ett komplicerat arbete då det styrs av väder, vind och vattennivåer. Kommunerna har enats om att kommungränser inte har något betydande i denna situation, utan de såg området som en gemensam skadeplats. De kostnader som saneringen medför kommer Valdemarsviks kommun återsöka från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den 2 augusti rapporterades att olja har påträffats på Torrö mellan

Monika Hallberg, saneringsledare i Valdemarsviks kommun, tycker att arbetet fungerat väldigt bra.

Torrö Stickskär och Stångudden. Oljan där har täckts med finriven bark som ska suga upp alla oljerester. Fredagen den 3 augusti bedömde räddningsledaren att det inte längre fanns behov av akuta räddningsinsatser i området. Räddningstjänsterna lämnar ifrån sig arbetet och ansvaret hamnar på kommu-

nerna istället. Det finns en saneringsledare från Valdemarsvik, Monika Hallberg och en från Västervik, Ola Karlsson. Då det redan fanns en etablerad basstation för saneringsarbetet i Flatvarp tog Valdemarsviks och Västerviks kommuner över och fortsatte det gemensamma arbetet. Kommunerna anlitade då tillsammans Skadesanering AB som är van vid att arbeta med den här typen av sanering. De har med egna resurser jobbat med saneringen med utgångspunkt från Flatvarp. Valdemarsviks kommun bi-

drog med fem stycken personer till saneringsarbetet och Västervik bidrog även med ett antal personer som har arbetat ihop med Skadeservice. Den 9 september ansåg man att de sista områdena var sanerade klart och från och med måndagen den 10 september börjar man avveckla basstationen i Flatvarp. Man har då konstaterat att inget mer operativt arbete ska göras under hösten.

Däremot kommer, från respektive kommuns miljöverksamhet, att göra kontroller under våren. Det är för att säkerhetsställa att det inte dykt upp saneringsbehov av vinterns hårda väder. – Det här är inget vi är vana vid, säger Monika Hallberg, saneringsledare från Valdemarsviks kommun. Om något liknande har hänt tidigare så var det väldigt länge sedan. Det här var ett nytt uppdrag för både oss och Västervik. Men det har fungerat väldigt bra, måste jag säga. Vi har haft bra resurser i det externa företaget och vi har löst samarbetet på ett bra sätt. Västervik har haft ett större oljepåslag än Valdemarsvik men vi har ändå arbetat som att det varit ett stort område utan gräns. – Det är naturligtvis så att det alltid är givande att få ge sig in i nya uppdrag och det har ju absolut varit lärorikt, avslutar Monika Hallberg.

Text: EMMA TRYSBERG


Nummer 10 • September-oktober 2018

9

Dags att köpa värmepump? Missa inte höstens heta nyheter. Aldrig förr har vi på Thermia lanserat så många nyheter på så kor t tid. Vi introducerar nu fyra nya värmepumpar: två toppmoderna luft/luftvärmepumpar, en frånluftsvärmepump speciellt anpassad för utbyte och dessutom breddar vi vår t bergvärmesor timent med en mindre variant av vår succémodell Diplomat Inver ter. Läs allt om våra nya produkter på thermia.se/hetanyheter

Inverter Mini

Ventec

Aura S1 Aura T1

thermia.se/hetanyheter


10

LANTBRUK

Nummer 10 • September-oktober 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Är det dåligt dränerat rinner inte vattnet ner som det ska genom jordprofilen utan hittar egna vägar på ytan över marken. En gröda kan vissna ner och dö på endast tre dagar om den står i vatten.

Täckdikning kostar mellan 20-25 000 kronor per hektar med dagens moderna maskiner.

Dränera för optimal odlingsmark Per Lindmark, Länsstyrelsen ger goda råd LINKÖPING (JB)

Förutsättning för en bra odlingsmark är dränering så balansen mellan vatten, växtnäring och syre i marken är god. Enligt Per Lindmark, hydrotekniker på lantbruksenheten Länsstyrelsen finns det även en miljöaspekt gällande dränering.

– Speciellt har många delar av Östergötland lerhaltiga områden. Är det dåligt dränerat rinner inte vattnet ner som det ska genom jordprofilen utan hittar egna vägar på ytan över marken, säger Per Lindmark och fortsätter: – Det för i sin tur med sig lerpartiklar och fosfor ner till vattendrag och sedan vidare till sjöar, kanske till och med ut i Östersjön. Vilket är mycket negativt för miljön

därför vill vi minska på ytavrinningen genom bra dränering av åkermark. För att få en bra verksamhet med produktion och stora skördar är det nödvändigt med en lagom vattenhalt i matjordslagret. Grödan behöver 50 procent

jord, 25 procent vatten och 25 procent luft. Om det försvinner luft och porerna enbart består av vatten då kvävs grödan. Utbytet mellan koldioxid och syrgas försvinner därför att varken koldioxid eller syrgas kan röra sig i vatten med någon större hastighet. En gröda kan vissna ner och dö på endast tre dagar om den står i vatten. En annan aspekt på vattensjuka åkrar är bärigheten av maskiner. Är det för blött på åkern sker det en markpackning när lantbrukaren kör ut med sin traktor. Jorden blir

packad och tät vilket i princip innebär en förstörd mark på längre sikt. En väldränerad jord innebär också en lägre torkningskostnad av tröskat spannmål med en jämnare torkning. Det behövs till och med mindre ogräsbekämpning om marken är dränerad. Med tanke på klimatförändringen så kommer det bli en längre odlingssäsong vilket också det gynnas av väldränerade åkrar. – Finns det diken som ägs av två eller flera måste det bli en gemensam lösning hur diket ska skötas. Är intresset svagt från någon blir det den som är i mest behov av vattenavrinning som får göra exempelvis en rensning av diket själv, säger Per Lindmark. Även om det finns fler ägare till diket finns det inget som hindrar en enskild att

utföra någon åtgärd även om det sker på annans mark. En lösning är att gå samman i en samfällighet, ett så kallat markavvattningsföretag, där kanske tio markägare underhåller och betalar utefter hur mycket nytta var och en har av diket. – En annan variant kan vara att den som är i stort behov av diket sköter allt på egen hand. Men då kommer vi in på juridiska frågor som är upparbetad sedan slutet av 1800-talet hur den här typen av frågor ska lösas. En lantbrukare kan få rådgivning av Greppa näringen gällande dränering och vattenfrågor. – För vanlig täckdikning behövs inget tillstånd om det utförs med ledningar som är mindre dimensionerat än 300 millimeter vilket är den vanligaste dimensionen på slangarna.

Markavvattning, där det grävs öppna diken för att på så sätt sänka vattenytan är förbjudet i Östergötland och kräver distans. Förbudet bygger på bevarandet av våtmarker så dessa inte påverkas negativt. Täckdikning kostar mellan

20-25 000 kronor per hektar med dagens moderna maskiner. Per Lindmark ser det som en god investering och den åtgärd som görs håller i femtio år eller längre. Täckdikning är företagsmässigt mycket bra, både för goda skördar men också för miljön. Det finns dock inget ekonomiskt stöd att få gällande täckdikning. Intresset för skötsel av diken och täckdikning har ökat under de senaste fem åren. Det gjordes väldigt mycket dikningsåtgärder av framför allt av markavvattningsföretag som bildades under 1800-ta-

let och fram till 1950. Sedan bildades inga nya företag men intresset och kunskapen fanns sedan tidigare. – Därefter gjordes inga större åtgärder utan det blev en svacka men sedan har vi sett att de anläggningar som gjordes under 1940- och 1950-talet inte längre klarar av översvämningar. Därmed har intresset och viljan att täckdika ökat men utredningar har visat att det inte hålls jämna steg med förfallet därför behövs det utföras åtgärder varje år för det ska ske en förbättring. – I Sverigeperspektiv kan jag nog påstå att diken är eftersatt på många ställen. Regelbundna och konsekventa rensning har inte utförts på rätt sätt, avslutar Per Lindmark. Text: CARINA LARSSON

Det höga elpriset verkar hålla i sig under hösten Idag kommer elbolaget Bixia ut med sin höstprognos där elpriserna i Norden förväntas hamna på omkring 55 öre per kWh under september, oktober och november. Som vanligt har vädret en stor inverkan på elpriset och det kommer att krävas mycket nederbörd om vi ska få en ordentlig prissänkning, enligt Bixia.

mer att krävas mycket stora mängder nederbörd för att elpriserna ska sjunka till mer normala nivåer, säger Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på Bixia. Exakt hur höstens elpriser

Den extrema sommarenmed högtryck efter högtryck har gjort att den hydrologiska balansen, dvs den samlade mängden vatten och snö i de nordiska magasinen, ligger på mycket låga nivåer. – Under sommaren har den

hydrologiska balansen gått från minus 11 TWh i mitten av juni till minus 24 i slutet av augusti. Ett normalt år står vattenkraften i Norden för drygt 55 procent av elproduktionen, i sommar har den legat på drygt 50 procent. Det kom-

kommer att utvecklas är svårt att förutspå, men enligt Matina får vi räkna med fortsatt höga priser. – Det är många faktorer som påverkar elpriset, inte minst priset på kol och utsläppsrätter som just nu ligger

högt. Men det mest avgörande för prisbilden är ändå väderutvecklingen. Om det kommer rikliga mängder nederbörd på rätt ställen och om det bli blåsigare kan priset komma att falla något till omkring 50 öre per kWh, säger Matina Rosenberg. Normalt sett är vi i Norden nettoexportörer av el, dvs vi producerar mer el än vad vi behöver. Under sommaren har vi inte klarat av att täcka vår egen efterfrågan vilket gjort att vi under perioder tvingats im-

portera från grannländer. – Utöver den reducerade vattenkraftsproduktionen har vi periodvis haft reducerad kärnkraftsproduktion på grund av revisioner. Dessutom har högtrycken gjort att det har blåst mindre och vindkraften har inte producerat lika mycket som normalt. Detta sammantaget gör att vi periodvis har behövt importera el, säger Matina Rosenberg. Kärnkraftstillgängligheten är fortfarande reducerad men kommer att öka successivt re-

dan nästa vecka. Normalt sett ökar även vindkraftsproduktionen på hösten vid lågtryck. – De veckor vi har mycket vind står de övrig produktion tillbaka samtidigt som importen av el minskar. Men det mest troliga är att vi kommer att vara nettoimportörer av el de kommande tre månaderna om den hydrologiska balansen ligger kvar på de låga nivåer vi har nu och om temperaturen faller, säger Matina Rosenberg.


Nummer 10 • September-oktober 2018

11

LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNT KAN ANVÄNDAS AV ALLA!

Vår tid är nu!

TRICO Tel. 070-581 82 30 eller 073-980 06 36 info@organox.se · www.organox.se Trico har använts i Sverige i 11 år, med ständigt ökande volymer. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

Vi stödjer och är medlemmar av FSC

FAVORITER MED MERITER FOREMAN

NU ÄR DEN HÄR!

Komplett inredning för ert lösdriftsstall

Besök gärna vår monter på Elmia C04:22

Vi hjälper er med: • Inredning • Ritningar • Montering • Foderhäckar • Gummimattor • Utgödsling

T3 TRAKTOR

BS-häcken Marknadens stabilaste och säkraste runda foderhäck. 15 st ätfack med insvängda rör.

Foderhäckar 2x2 och 2x3 m Kraftiga foderhäckar med tak och golv och med 7 st olika valbara foderfronter.

www.lantbruksservice.se

Behandling och vågsystem Behandlingsboxar och vågar, få full koll på när djuren är slaktfärdiga.

Eksjö Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgårdsbutik Gjuterigatan 2, Eksjö | Tel: 0381-390 00 | Öppet: Vardag 7-17

För mer information se vår hemsida eller ring oss.

2003-2018

www.BSagro.nu

Tel: 0533-32180


12

HISTORISKT

Nummer 10 • September-oktober 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Kalle Bäck skriver historiska böcker om vanligt folk.

Ett av Sveriges gamla torp i förfall.

Professorn fängslade med historia Historikern Kalle Bäck skriver om den vanliga människan SKÄRBLACKA (JB)

Historikern, professorn i historia vid Linköpings universitet och författaren Kalle Bäck vet hur han fångar publiken. Färdigheter som han visade upp i Skärblacka Folkets hus, inbjuden av Memmingsforskarna som firade sitt tioårsjubileum.

– Jag vill vända på kuttingen, inte lägga min koncentration på kungligheter och andra storheter utan istället berätta om vanligt folk. Som bönder, torpare, hantverkare, soldater, män och kvinnor. Här finns det oerhört dramatiska levnadsöden, säger Kalle från den östgötska orten Trehörna. Professorn i historia disputerade 1984 på avhandlingen Bondeopposition och bondeinflytande under frihetstiden. Landsbygdsförhållanden är

hans specialitet där framför allt fokus i hans forskning ligger på de östgötska bönderna. – Jag forskade kring vad bönderna klagade på, hur de klagade och i vilken mån vanligt folk som bönder hade något inflytande långt innan demokratins genombrott. Det handlar alltså om 1700-talets Sverige, en tid som läroböckerna kallar för frihetstiden. Kalle presenterar några av de böcker han skrivit, bland andra Bönderna i Sverige och Bönderna i Norden. Men han har även fördjupat sig i Den besvärliga svärmodern; myt, nidbild eller verklighet. En historisk studie av förhållandet mellan svärdöttrar och svärmödrar samt Det svenska dasset – inte bara en skitsak! Kalle har kommit fram till att dassets benämning hemlighuset inte beror på det vi pryda människor släpper ifrån oss på naturlig väg utan att dasset faktiskt var ett riktigt hemlig-

hus. Där dryftades i förtrolighet allt som inte skulle nå andras öron. – Det svenska flerhålsdasset kom att ha en enorm betydelse, inte enbart gällande förtrolighet utan också som medborgarfostran i en tid då Sverige var så trångbott att den enda platsen som folk kunde tala ostört med varandra var på dasset. Föreläsningen i Skärblacka handlade dock mest om boken Början till slutet, laga skifte och torpbebyggelsen i Östergötland 1827-1925. Med en stor portion humor fångade han publikens intresse, allt medan han framställde 1800-talets svenska landsbygd. – Då var inte kontrasten mellan slättbygd och skogsbygd så stor som den är idag. Slättbygden var mycket mörkare och inte lika öppen och skogen i Östergötland var mest lövträd.

Människorna bodde i byar bestående av många olika gårdar och varje bonde hade ett hus för varje ändamål. En gård kunde ha upp till sexton olika byggnader, det säger sig självt att det var mycket att hålla reda på samt en hel del spring. Under den här tiden fanns

det 100 000 torp i Sverige. I dessa stugor bodde omkring en halv miljon människor, hela landet hade en befolkning på tre och en halv miljon innevånare. Vilket innebar att var sjunde svensk levde och försörjde sig på de här små torpen. Inget län var så rikt på torp och backstugor som Östergötland. Den sista torparen i ursprunglig betydelse försvann 1945, enligt Svea rikes lag är det förbjudet att vara torpare. Den enda yrkesgrupp som tillsammans med statare och proffsboxare är förbjudna att utföra sina yrken, säger Kalle.

Många förknippar ett torp med en röd liten stuga där syrenhäcken blommar. Men begreppet torp har ändrat innebörd under historiens gång. – De torp vi tänker på är inte de som uppfördes under 1500-talet som när de blivit bärkraftigt mantalsatta, upphört och inräknats i gårdskategorin. De torp vi tänker på idag är de med en mycket kortare historia och ligger på upplåten mark. På 1600-talet fick adeln till-

stånd att upplåta mark till torpare för att klara sin försörjning. Det innebar att många män med sina fruar flyttade in på säterier och byggde torp istället för att dö ute på något av krigens slagfält. Bönderna däremot tilläts inte att anlägga torp. Då fanns risken att jord gick ifrån bonden och därmed skulle han inte klara av att betala skatt. Men år 1742 sker

det stora Dalaupproret då bönderna gav sig i väg till Stockholm i färd med att slänga riksrådet i Mälaren på grund av deras missnöje med kungen och regeringens politik. Vilket gav verkan, året därpå tilläts även bönderna anlägga torp. För en torpare var hans

hustru viktigast av allt. Utan en fru gick det inte att vara torpare. Hennes arbete bidrog till utökad ekonomi genom bärplockning, sömnad och hushållsarbete på gårdarna runt omkring i bygden, säger Kalle. Efter det att lagen förbjöd dagsverkesarbete miste torpet sin betydelse. De torp som ännu finns kvar fungerar idag som sommarstugor. Rödmålade med vita knutar och kanske med en blommande syrenhäck. Text och bild: CARINA LARSSON

Snart 100 tjurar utdelade i projekt Romeo Nu är det bråttom för den som vill få en tjur från projekt Romeo. Det finns bara tre tjurar kvar av de hundra som ska delas ut, och sista dagen för att ansöka är den 10 oktober.

Resultat från projektet och vem som får de sista tjurarna presenteras på Elmia Lantbruk i oktober. För den företagare som vill

utöka sin verksamhet med fler dikor, eller starta nytt, är det sista chansen att få en tjur värd 25 000 kr.

Sedan projektet startade har 97 tjurar delats ut till företagare runt om i Sverige. Några av de gårdar som har fått en tjur är nystartade och ska fylla en tom ladugård, andra gör en stor satsning för fler djur och bygger ut och någon har mjölkkor men vill

komplettera verksamheten även med dikor. Syftet med projekt Romeo är att få fram mer svenskt nötkött genom att öka antalet dikor. Tjurarna beräknas leda till att antalet dikor fördubblas under en femårsperiod på de gårdar som fått en tjur, från 5 260 kor när projektet startade till 10 600 kor år 2021. Nu finns bara tre tjurar kvar att ansöka om i projet Romeo. Bild: PEXELS.COM

Fakta om tjurarna som delats ut: • 100 tjurar delas ut och det finns tre kvar • Projektperiod 2016 till 2018 • Den första tjuren delades ut i december 2016 och hans kalvar föddes i våras • Alla län har fått minst en Romeo, bortsett från Norrbotten • Både små och stora gårdar har fått en Romeo • Medeltalet för antalet kor på en Romeogård är 54 kor • Hälften av alla företagare som har fått en Romeo är under 40 år • Nästan hälften av företagarna anger bevarande och skötsel av betesmark som skäl till varför de vill ha en Romeo • Mer än hälften av företagarna uttrycker framtidstro, intresse för direktkontakt med konsument och samarbete med McDonald’s


Nummer 10 • September-oktober 2018

13

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Skörda solenergi!

VI KOPER DITT SKROT!

Det oberoende företaget inom enskilt avlopp. • Projektering • Försäljning Installation • Service

RT! FRI OFFE

Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

Kolmården Tel (vxl): 011-12 68 00 www.godkandaavlopp.se

Solcellsbyggarna Boxholm AB Boxholm · 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se

Biobränslepannor Vi finns där för dig när du behöver det!

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.

Nöt, lamm, gris och vilt.

På våra mottagningar tar vi emot patienter för förebyggande åtgärder likväl som akuta problem. Våra bilar är fullt utrustade med det mesta som kan tänkas behövas i fält både till lantbrukets djur och häst. Beredskap dygnet runt, året om!

Säljare norra och mellersta Sverige

Andreas Brunåker

Vaccination drop-in kl. 16-18.

Köttklassning utföres. Nöt hängmöras. Djurtransporter förmedlas.

076-846 22 22

Onsdagar i Söderköping & Åtvidaberg, torsdagar i Norrköping Besök vår butik på fågelbovägen 32 i Nyköping eller besök vår sida www.rinkebykottochvilt.se

För öppettider och info se våra Facebooksidor eller hemsida på www.distriktsveterinarerna.se

Vi finns mellan Nyköping och Norrköping, Nära avfart Jönåker.

Djurtransport ordnas

Andreas.brunaker@faust.dk

Klipp ur och spara

Importg. 43, Norrköping · Tel 010-122 90 60 kund.norrkoping@dv.sjv.se Högmarksv.2, Söderköping · Tel 010-122 91 10 kund.soderkoping@dv.sjv.se Wikströmsvägen, Valdemarsvik · Tel 010-122 01 00 kund.valdemarsvik@dv.sjv.se Industrig.5B, Åtvidaberg · Tel 010-122 90 50 kund.atvidaberg@dv.sjv.se.

KONTROLLSLAKTERI KS 149 Kontakt/bokningar/priser: 070-52 10 800 info@rinkebyslakteri.se www.rinkebyslakteri.se

Satseldade- och flödesmatade pannor

Lantmästare

Vi slaktar och styckar, paketerar och märker efter Era önskemål.

Köttlådor direkt från slakteriet. Vi gör även återtag

AKTUELLT

mail@faust.dk www.faust.dk

www.distriktsveterinarerna.se

20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

SPARA Gäller t.o.m 7 oktober 2018

upp till

6.000:CONTURA 556 Style Ord. pris 20.900:-

Din kompletta leverantör av solel i Östergötland!

JUST NU

18.900:-

Spara

2.000:-

Läs mer om kampanjen på contura.se Vid samtidigt köp av valfri Contura kamin (gäller hela sortimentet) och Premodul skorsten lämnas 2.500:- rabatt på skorstenen.

Investeringsstöd på

30%

Är du på jakt efter en nyckelfärdig solelslösning till ditt hus? Vi hjälper dig med allt från beräkningar och offert fram till att du startar upp och använder anläggningen.

kopplas • Solceller som kopplas direkt till er el- och elräkning.

& &

• Över Î0 års livslängd.

möjligt

• Miljövänlig, grön energi.

Mer än 50 år i branschen!

och • Vi har produkterna och kunskapen. Välkommen!

(

Vinterg 10, Motala Tel 0141-528 70. Mån-tors 13-18, fre 13-16, lör 10-13

$!

"

%

' !

# !

O S T G O TA www.ostgotasolel.se Tel: 070-811 22 02

www.jordbrukaren.se

S LEL

Rudskoga Flaktank 200-300-400l

NYHET!

Flaktanken kan nu fås med 60 liters AdBluetank!

RUDSKOGA SVETS MEKANISKA AB S. Upplanda, 681 96 Kristinehamn Daniel: 070-213 78 18, Verkstad 0551-604 66

www.rudskogasvets.se

Läs Jordbrukaren på nätet! Klicka bara på Jordbrukarens framsida på www.jordbrukaren.se


14

LANDSBYGD

Nummer 10 • September-oktober 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Sten Eliasson, en av besökarna, står på behörigt avstånd från det igångsatta hjulet.

Smeden Conny Björn med ässjan och den stora vattendrivna hammaren.

Besökare på kulturarvsdagen vid Skönnarbo.

Men vad är det här? Anita Nord tar sig en funderare.

Det blev en spik. Eva Jansson tittar på hur den är slagen.

Spännande kulturarvsdag lockade Kulturarvsdag, spiksmide och visning av vattenhjulet vid Skönnarbo MOTALA (JB)

Tjällmo hembygdsförening vårdar något riktigt unikt, nämligen ett fullt fungerande vattenhjul. Hjulet finns vid vandringsleden som går förbi Skönnarbo, någon mil norr om Tjällmo i Motala kommun. Det visades under en kulturarvsdag i början av september.

Dagen började med regn på morgonen, men det klarnade upp lagom vid middagstid och eftermiddagen blev riktigt solig och härlig. Ett trettiotal besökare kom för att se när det stora vattenhjulet sattes igång. Tyvärr, för denna aktivitet,

har sommaren varit alldeles för torr. Nivån i Skönnarbosjön var för låg och i tillrännan fanns mycket lite vatten. Hjulet, som mäter cirka fem meter i diameter, byggdes år 2002 efter fragment man funnit på platsen efter det gamla hjulet. Det kunde göras tack vare en stiftelse, statliga

medel och Tjällmo hembygdsförening. Man har även byggt upp rännan och hammaren. Skulle det lilla mängden vattnet kunna få igång hjulet? Jo då, efter att skovlarna fyllts med vatten gnisslade det igång och smeden Conny Björn kunde släppa hammaren fri. Det behövs inte mycket vatten för denna typ av hjul. Vattnet fylls på uppifrån från rännan och ner i fack på hjulet som gör att de tyngs ner och allt börjar rotera. Nederdelen av hjulet går i samma riktning som åvattnet rinner. Conny hade dock tagit det säkra före det osäkra och hade med sig egen ässja och eget städ. Efter flera värmanden och bankanden av järntenen, blev det till slut en spik. – Blev det en klantskalle? frågade någon bland besökarna. (Det är tydligen när huvudet på spiken inte sitter centrerat.) Det var inte första gången som Conny smidde spikar, så huvudet satt som det skulle. Hembygdsföreningen hade

Inte mycket vatten i den stensatta rännan som leder till vattenhjulets träränna.

också tänkt på besökande barn och sammanställt en liten kort vandring i skogen. – Fräcka Figgen har varit här och stulit alla saker, sa Gunilla Ström. Hon är mycket aktiv i föreningen och lärare i grunden. Figge är också lat, fortsatte hon, så han slängde iväg de grejer som han tyckte var värdelösa. De finns på den här slingan. Nu är det länge sedan undertecknad var barn, men barnasinnet finns kvar så

Conny Björn smider en spik.

barnslingan gicks. Det var svårt och klurigt! En röd mössa syntes ganska bra, en blomkruka också men av tio saker hittades bara fyra. Galgen som hängde i en

gren missades, likaså den säkerhetsnål som hängde i en av snitslarna. Vilken rolig akti-

vitet! Vid mål hade föreningens ordförande Margareta Karlsson lagt upp fyra gamla saker att gissa på. Det var olika föremål som användes nästan dagligen förr, samt en sten från Tjällmo. Ett väldigt gissande utbröt. Den ena gissningen tokigare än den andra. När man sedan

fick reda på svaret var det en självklarhet. Ett mycket trevligt arrangemang av Tjällmo hembygdsförening, lite kultur, lite natur, lite grillad korv och en massa prat mellan alla besökare. Text och bild: EVA CARLSSON


Nummer 10 • September-oktober 2018

15

AKTUELLT

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

VÄGSLADD Vi har reservdelarna till din tröska, nytt och begagnat!

+moms

gruvdalens däck & allservice 0761-30 92 82 · www.gruvdalen.se PLATSANNONS

Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

12.500:-

t Fri frak il 5m inom 2

För fler reservdelar, besök vår hemsida www.laholmstraktordem.se • 0430-222 70

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

)

Återförsäljare för

Svensktillverkad

Sukup -ett strå vassare! Silotorkar 100-1060 ton. De vanligaste storlekarna finns för omgående leverans! För kontakt: Jan! Freiman # !070-871 07 96 Kent 0510-230 "#$% Folkesson ! (# ) # ! 40 Torsten Örde, Mälardalen 070-313 28 96 " ' "% ! Berggrens Maskiner, Kävlinge 046-73 09 00

KÖPER · SÄLJER · FÖRMEDLAR

LANTBRUKSMASKINER

GRIPARTS

070-816 29 05 www.backhemmet.se

Westfield siloskruv

M A S KI N

www.jlagriparts.se

Oss kan du räkna med i skogen.

Som Sveriges största skogsägare känner vi ett ansvar för att alla vi gör affärer med blir nöjda. Det gäller våra många lokala kunder, entreprenörer vi anlitar och alla privata skogsägare som vi samarbetar med runt om i landet. En bra affär för dig som skogsägare kan handla om att vi plockar fram största möjliga andel timmer ur din skog. Att kvaliteten på arbetet vi gör i skogen är hög. Och att din skog tillsammans med vår egen i slutänden bidrar till klimatsmarta slutprodukter och tillväxt för hela Sverige.

Gör en bra virkesaffär. Kontakta oss idag. Du hi ar oss på www.sveaskog.se/virkeskopare

8” - 10” med elmotor. Längd max 21,5 meter. 8” - 13” traktordriven. Längd från 9-29 meter.

! #

%$

*

$' #$%

% % #+ # $ #' # %% # # $%, %# !# % # %$ # $% # !% + # $ #' # %% (" # & #' # &%' ' # $ % + %# # " %# $$ + % % # %' # + # # % # #% # + "

* &

,

# $ # % % ## # !# %

!

Den nya milstolpen inom mjölkning

Lely Astronaut A5 Mer än 25 år efter att Lely introducerade den första Lely Astronaut sätter vi den nya milstolpen för mjölkning: Lely Astronaut A5 Med bakgrund av erfarenheter från flera tusen användare världen över så överglänser detta intelligenta system sig själv angående kokomfort, användarvänlighet och investeringsavkastning, den är designat så lantbrukaren kan utmärka sig. Läs mer om Astronaut A5 på lely.com/milestone

Lely Center Valdemarsvik • Tlf.: 0493-120 60


16

SKOG

Nummer 10 • September-oktober 2018 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Joel Hjälmroth spelade några stycken på sin fiol. Stig-Arne Johansson höll mikrofon.

Bettan Åkesson rör kolbullesmet.

Årets tändare Joakim Blückert från Sveaskog tillsammans med Anders Nylund.

Sven Hellqvist förbereder sin specialblandning till tändningen.

Den elfte milan tändes i Godegård Trivsamt utflykt med kolbullar och musik GODEGÅRD (JB)

Så äntligen var det dags att tända den elfte milan i ordningen vid Sjölunda såg i Godegård. Ett tiotal entusiaster har helt ideellt ställt upp och rest den 125 kubikmeter stora milan. Vid stybbningen, som består av gamla kolrester och jord, var de dock 23 stycken som hjälpte till. Sen tillkommer alltid några spontanarbetare, som vill se hur man bygger upp en mila.

Lördagen i mitten av september bjöd på både lite duggregn och sedan solsken och var precis lagom varm för att locka till utflykt. Många av besökarna kommer år efter år för att se när milan tänds. Man brukar också ha olika evenemang under den tid milan kolar. En kväll skulle man till exempel utvinna tjära ur tyre/töre genom tjärbränning. Veden till milan denna gång hade Sveaskog skänkt. – De var väldigt generösa, sa Sven Hellqvist. De har sponsrat oss för tredje gången. Sven stod och högg tyrved, eller töre som en del säger, till tändningen. Han har en specialblandning som gör att milan tänder med en gång. Dock påpekade han att det bara var naturmaterial och ingen brännbar vätska som många påstår. Skulle den fungera i år med? Anders Nylund som äger

Sjölundasågen, gissade på att kolningen skulle ta ungefär nio dygn. – Det är den näst största milan vi haft, sa Anders. Man brukar säga att en hobbymila är cirka 60 kubikmeter stor och detta är också en hobbymila, men kanske lite större. Det är lite mera arbete bara och tar lite längre tid, annars så är det lika. Han berättade också att man alltid är minst två personer som vaktar milan. Även denna mila är utan namn. Sen

visade han en skylt han fått, och på den stod: ”Milor betraktas som kvinnliga väsen, ej blott för deras inre glöd och nyckfullhet, utan även för att de ska vårdas ömt och omsorgsfullt för att ge kolaren god lön för mödan”. Innan milan tändes var det liv och rörelse på området. Bettan Åkesson stod och rörde i något som liknade pannkakssmet. Det visade sig vara smet till kolbullar och den består av kornmjöl, vetemjöl, salt och vatten. Man steker först fläsktärningar och så hälls smeten på och alltsammans ätes med fördel tillsammans med lingonsylt. Mums! Jularboklubben underhöll

besökarna med mycket fin musik. Det var sex dragspel och en gitarr. Dragspelen hanterades av Malou Lilja Svensson, Desire Gustafsson, BengtOlov Johansson, Tomas Sävenstedt, Weine Johansson och Helge Blom. Lisbeth Sävenstedt spelade på gitarren. Tomas sjöng även till några av musikstyckena och han hade en mycket varm och klangfull stämma. Det lät så bra. Så blev det dags för tändning. Först tackades de som jobbat mest med milans resning och allt omkring, med var sin chokladask och stor applåd från publiken. Så fick Joel Hjälmroth från Motala kliva upp för den branta stegen till milans topp och spela några stycken på sin fiol. Det gjorde han mycket bra, trots att vinden lekte med noterna på notstället. Därefter berättade Anders Nylund om milan och att man började 2008 med en lite mila på 40 kubikmeter. Årets mila är tre gånger så stor, 125 kubikmeter. – Detta är en resmila med skorsten, sa Anders. Skorstenen har vi för att gasen som bildas ska brinna ut den vägen och inte stanna kvar i milan. Gasen är mycket explosiv och kan förstöra hela milan. Man började använda skorsten 1936, men att kola är ett flera

Tändningen av den elfte milan i Godegård lockade många. Här ser vi en del av alla besökare.

Tänt var det här! Sven Hellqvist, Joakim Blückert, Anders Nylund och Stig-Arne Johansson står på milans topp.

tusen år gammalt yrke. Vi får ett utbyte på cirka 35 procent av milan. Jag vill också passa på att tacka Sveaskog för det fina samarbete vi har med dem vid vår skidanläggning i Krassbäck. De tar alltid bra hänsyn till våra spår, när de ska avverka. Traditionsenligt får den som sponsrat veden också tända milan. Detta år fick Joakim Blückert från Sveaskog den

äran. Han berättade att man upptäckt många lämningar av kojor och kolbottnar i detta område, men att det var första gången han sett hur en mila ser ut. Joakim berättade också att Sveaskog handhar 14 procent av Sveriges hela skogsareal. Det är 5 500 personer som har sin sysselsättning inom Sveaskog. Den skatt på en miljard kronor man drar in till staten varje år, räcker till att betala 1360 sjuksköterskor,

Jularboklubben underhöll besökarna med härlig musik på sina dragspel.

1200 lärare och cirka 4000 förskoleplatser. En trevlig gissningstävling hade han också. Så kom ögonblicket då Jo-

akim tände milan. Jo, då, Svens specialblandning fungerade detta år också. Snart sveptes den vackra omgivningen med den lilla sjön i bakgrunden, in av både rök från grillarna och från milan, samtidigt som Jularboklubben toner ljöd över nejden. Hungriga besö-

kare serverades kolbullar eller kaffe och kvinnorna vid grillarna hade fullt upp med att steka kolbullar. En väldigt varm syssla. Milan kommer sedan att kallnas ner när den kolat klart och får sen ligga och vila tills i vårdagarna. Då är det dags att se vilket utbyte av prima grillkol hon, 11:an, gav. Text och bild: EVA CARLSSON


Nummer 10 • September-oktober 2018

17

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă–rebro län och Värmlands län.

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

Nytänk vid skogsplantering

Kampanj solkraft -Bygg fĂśr 2019!

ex. Lantbrukspaket nyckelfärdig anl. 110 paneler, 181 kvm, poly à 275 Watt = 30250 Watt pü taket. Inkl montering pü plüttak: 259 000:- + moms (181 860:- + moms efter 30% stÜd)

Suzuki LTA 500XP Arbetsmaskinen

Vi har även villapaket!

TRĂ„ & MILJĂ– AB ¡ GISTAD stefan@traochmiljo.se ¡ 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se

Sveaskog och Svenska Skogsplantor har kommit Üverens med Grangärde Konsult & Innovation om utveckling av en prototypmaskin fÜr skogsplantering.

Vi kÜper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmül, konv & KRAV GÜdning VallfrÜ och utsäde

– Nu tar vi äntligen ett fĂśrsta viktigt steg mot en effektivisering av arbetet med skogsfĂśryngringar. Man har planterat skogsplantor pĂĽ ungefär samma sätt i mĂĽnga decennier, och det är hĂśg tid att ta nästa utvecklingssteg, säger Roger Johansson, affärsomrĂĽdeschef pĂĽ Svenska Skogsplantor. – Vi har arbetat med skogsplanteringsmaskiner fĂśrut och det ska bli väldigt kul att vidareutveckla idĂŠer som fungerade bra redan fĂśr 25 ĂĽr sedan. Med dagens sensorsystem och materialteknik finns mycket goda fĂśrutsättningar fĂśr att skapa en kommersiellt gĂĽngbar planteringsmaskin. Det kommer att fĂśrändra branschen, säger Stig Linderholm, vd pĂĽ Grangärde Konsult & Innovation. Enligt projektplanen ska prototypen vara klar fĂśr testkĂśrning under hĂśsten 2019.

99 900 kr inkl moms

Levererar färdig betong

Tegelbruksv 1, Kisa ¡ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

certifierad av

FASTIGHETSMARKNAD VIMMERBY ¡ Tel 0492-152 55 ¡ www.geba.se

Anders eller Elisabeth nĂĽr ni pĂĽ:

Tel 013-23 44 65/66

CE-MĂ„RKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar pĂĽ beställning samt konstruerar och gĂśr hĂĽllfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet ĂĽt arkitekten och trygghet fĂśr dig som kund!

3EKO -IXERVAGNAR fĂšR ALLA BEHoV...

&YLLTĂšMMAre fĂśr omgĂĽende leverans.

Nya & begagnade. s TĂśmningsfläktar frĂĽn 11 till 37 kw med mycket hĂśg kapacitet s +ASTmĂ‹KTAR KK1600 och KK1800

Ă–verlĂĽta gĂĽrden? Välkommen till Areal.

gan online pĂĽ GĂśr offertfĂśrfrĂĽ takstolar.se gs ko ns rle ca w. ww

Vi hjälper dig med fÜrsäljning, generationsskifte, upplÜsning av samägande eller värdering. Välkommen att hÜra av dig.

VINSCH PĂ… KĂ–PET!

Kodiak 700 4x4 Ny bränslesnülare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hÜg/lügväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende pü modell.

IngĂĽr i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

LinkĂśping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

fr. 66.320:- exkl. moms

Villa- & fastighetsägare! TILLĂ„GGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PĂ… DIN VĂ„RMEKOSTNAD REJĂ„LT! ‌och samtidigt Ăśkar du värdet pĂĽ din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se FĂśretaget är VI STĂ–DJER miljĂśdeklarerat MISSING PEOPLE SWEDEN och kvalitets2018 certifierat.

www.mb-isolering.se

MĂ…N-FRE 8-18, LĂ–R 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

Visste du? Det fĂśrsta numret av Jordbrukaren utkom redan 1926.

Att synas är bra fÜr affärerna! Boka annonsplats pü 0141-560 03.

MOTORMARKNAD

Grepp i vinter! Skruvdubb till alla däck! BestGrip punkterar inte däcket

Vi mĂĽlar fĂśljande fasader:

RÜdfärgade Reveterade Oljefärgade

1500

1910

S lip p s n Ü ! k e d jo r n a Hittills använda pü maskiner Üver 105 ton!

Härdad

1911-3 Härdad

www.best-grip.se

BestGrip AB • Kungsgatan 65 • 632 21 Eskilstuna Tel: 016-551 99 21 • Mobil: 070-666 20 89 E-post: info@best-grip.se

Vi utfĂśr även: Epoxibeläggningar HandmĂĽlning Hetvattentvättning Invändig mĂĽlning i stall Ă„ven färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar

ARNE ANDERSSONS MĂ…LERI Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se

MITSUBISHI L200 ONYX

DET NYA SVARTA • SVARTA ALUMINIUMFĂ„LGAR • LĂ„DERKLĂ„DDA SĂ„TEN • AUTOMATVĂ„XEL • FILBYTESVARNARE • HANDSFREE • REGNSENSOR • NYCKELLĂ–ST LĂ…S • SKĂ„RMBREDDARE • XENONSTRĂ…LKASTARE • DIFFERENTIALSPĂ„RR BAK • 4-HJULSDRIFT SUPER-SELECT • KLIMATANLĂ„GGNING, 2-ZONS • VARSELLJUS LED • SVART GRILL • SVARTA HANDTAG • SVARTA ROBUSTA INSTEG MM. PRIS 284 900 KR EXKL MOMS FĂśrbrukning 7,5 l/100 km. CO2 196 g/km. Priserna är av generalagent rek. cirkapriser ex moms.

Ă–ppet: MĂĽ-fr 8-18 (lunch 12.30-13.30), LĂś 10-13 Hestra, TranĂĽs ¡ Tel 0140-410 10 www.ekebacksbil.se


18

ENERGI

Nummer 10 • September-oktober 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Skeppsdockans tid är förbi och kommer att jämnas med marken för att ge plats åt ny bebyggelse.

Av Bråvallaverket återstår enbart ett tomt skal. Byggnadens framtid är oviss, det återstår att se om det rivs eller om andra verksamheter flyttar in.

Sista klivet mot förnybart bränsle Bioolja och träpulver ersätter oljan NORRKÖPING (JB)

Eon antog under 2016 det nya miljö-och klimatmålet för svenska verksamheter med sikte på att 2025 enbart leverera återvunnen och förnybar energi. I Norrköping tar Eon sista klivet mot en framtida produktion bestående av bränslen framställda av återvunna och förnybara bränslen.

Det här är en spännande resa som startade redan 2017. Då tog Eon och Norrköpings kommun det gemensamma beslutet att avveckla hetvattencentralen i inre hamnen på tomten Skeppsdockan. En anläggning som uteslutande drivits med olja. 2020 kommer hetvattencentralen tas ur drift och den nya hetvattencentralen på Kiselgatan i området Ingelsta tas i bruk. Precis som Skeppsdockan kommer den nya hetvattenanläggningen vara en reservanläggning om något händer ute på Händelöanläggningen. Jonas Lind, produktionschef på Eon Energilösningar AB i Norrköping berättar om energiutvecklingen sedan 1950-talet. – Vi är sprungna ur en verksamhet bestående av affärsverk, energiverk och kommunal verksamhet. I början av 1950-talet började det byggas fjärrvärme i Norrköping för att få bort alla skorstenar och genom storskaligheten bidra till en bättre rening. Efter hand byggdes det på i produktionsanläggningarna genom att kombinera leverans av värme och köra in ångan i en turbin för produktion av el vilket pågick under ett antal år. I början av 1970-talet börjades de riktigt stora anlägg-

HELT HUNDRA 2025 Eons vision är att till år 2025 kommer företaget enbart att erbjuda 100 procent återvunnen och förnybar energi. Programmet "Helt hundra 2025" är ledstjärnan som genomsyrar arbetet framöver. Målet är ett samhälle som drivs av naturens kraft, inte på dess bekostnad.

ningarna byggas som till exempel Bråvallaverket. Det var precis innan oljekrisen vilket betyder att den anläggningen inte varit i drift speciellt mycket genom åren. För att komma ifrån oljeberoendet blev kol en alternativ lösning. Då ansågs kol vara det miljövänligaste alternativet. – 1982 byggdes anläggningen på Händelö med två kolpannor där vi i dagsläget har vår stora produktion. Redan då kom klimatfrågorna in och i början av 1990-talet var biobränsle något som kom att användas allt mer. Första biobränslepannan stod klar 1993 ute på Händelö och produktionen började bli mer oberoende av fossila bränslen. – Sedan dess har utveck-

lingen hela tiden gått framåt och vi ligger bra till i kretsloppet genom återbruk av det samhället ger i form av avfall och restprodukter från skogen. Genom ett samarbete med Agroetanol här i Norrköping används spillprodukterna upp till fem gånger innan det anses som förbrukat vilket är ett mycket unikt system. – I princip har vi ur ett bränsleperspektiv 95 procent som är återvunnet eller förnybart i vår totala mix här i Norrköping. Vår målsättning är att vi ska bli helt hundra till 2025 vilket innebär vårt an-

Jonas Lind och Björn Persson ser med stor tillförsikt fram mot programmet Helt hundra 2025 där Eon ska leverera helt igenom miljövänlig el.

svarstagande i klimatutvecklingen. – Anläggningen på Ingelsta som ska ersätta den gamla på Skeppsdockan kommer att byggas för bioolja och träpulver. Eftersom det är lagringstid på biooljan gäller det att vi hittar en logistikkedja så vi inte bygger upp stora lager. Logistikkedjan är också viktig i händelse av kalla vintrar. Jonas Lind säger vidare att det inte finns några risker med biooljan, däremot måste utrustning som brännare vara anpassade för att klara miljöhanteringen på ett säkert sätt. – Detaljplanen från kommunen är nu klar, den arkeologiska undersökningen är in-

ne i sin slutfas och det vi nu väntar in är ett miljötillstånd innan vi kan skriva kontrakt med leverantören och starta bygget. Området Ingelsta ligger geo-

grafiskt bra till eftersom det redan finns grova fjärrvärmeledningar där. Det är dessutom ett industriområde samt att den nya anläggningen kommer ligga på den norra sidan om Strömmen. – De andra anläggningarna vi har ligger på den södra sidan så om något skulle hända i driften finns det produktion på båda sidor om Strömmen. Eon Energilösningar i Norrköping har 450 kilome-

En modell av hur den nya hetvattenscentralen på Ingelsta kan komma att se ut. Bild: EON

ter fjärrvärmenät och sex kilometer fjärrkylanät. Panna 12 på Händelöanläggningen som förbrukar 15 000 ton kol om året kommer i framtiden att få allt mindre betydelse och vara borta 2025. Samtliga

maskinella transporter i samband med lastning på Händelöanläggningen drivs idag med HVO-bränsle. Text och bild: CARINA LARSSON


Nummer 10 • September-oktober 2018

DAGS ATT BYTA ELAVTAL?

Välj ett med el från hållbar produktion.

Tranås Energi säljer el till kunder i hela Sverige, alltid förnybart och till ett bra pris. Vår egenproducerade el görs i Tranås och Ydre, nära dig och med hänsyn till miljön. Läs mer på www.tranasenergi.se.

19


20

LANTBRUK

Nummer 10 • September-oktober 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Stolt ryttare på hästen är Sigge Lönngren. Hästen leds av Emilia Müllner och det är mamma Johanna Lönngren som följer med på rundan.

För musikunderhållningen på Småbrukardagen svarade Sune Johansson från Linköping, som hade stöd av Solveig Thegerström från Västervik.

Samtal vid havrekärvarna som Ulf Jonsson, längst till vänster, skördat med självbindare, mellan Magnus Oscarsson (KD) och Ulf Karlsson på Karlssons gård i Fastebo.

Informativ småbrukardag i Fastebo Jordbrukets betydelse för Sverige lyftes fram VALDEMARSVIK (JB)

Föreningen Småbrukare i Östergötland hade i år sin traditionella sammandragning hos Ingela och Ulf Karlsson på gården Fastebo Nygärdet, strax norr om Valdemarsvik. Inte minst lyftes jordbrukets stora betydelse för Sverige fram av riksdagsman Magnus Oscarsson (KD), som var årets inbjudne talare.

Det var alltså på gården Nygärdet, där makarna Karlsson förutom själva jordbruket, skaffat sig flera ben att stå på. Gummiverkstad, foderförsäljning och maskinstationsverksamhet i form av rundbalning finns också i företaget. Småbrukarna vill på det här sättet informera om sin verksamhet och propagera för att även småskalig verksamhet ska vara möjlig inom lantbruket. – Vi vill verka för en levande landsbygd, vilket förutsätter småskalighet och decentralisering, samt skapa en bättre kontakt mellan odlare och konsumenter, säger Helen Åberg, ordförande i föreningen. På småbrukardagen var det

hon som ansvarade för serveringen och bjöd bland annat på en superb äpplekaka. Det såldes för övrigt en del närproducerat och på plats fanns bland andra Uffe ”i Bygget” Jonsson. Han hade med sig ett lass havrekärvar lämpade för småfåglarna och som han kört av hemma på gården med den självbindare som ägs av hembygdsföreningen i Gryt, men som förvaras hemma hos honom. – Det är fantastiskt att denna knytapparat, vars princip fortfarande används på nya balpressar, fungerade helt utan mankemang. Inte en enda nek missade den, sade Uffe. En av dem som köpte med sig ett par havrekärvar hem till Ödeshög var riksdagsman

På vagnen ser vi Stefan Thorslund, som tidigare varit ordförande för Småbrukarna i Östergötland, tillsammans med Magnus Oscarsson (KD), hans sekreterare Denice Cassel, samt Kicki Bruno som hade loppisförsäljning på Småbrukardagen.

Magnus Oscarsson (KD). Han höll dessutom ett intressant anförande där han lyfte fram jordbrukets betydelse för vårt land. – I den livsmedelsstrategi som tagits fram gäller det nu att gå från ord till handling. Inte avveckla, utan utveckla jordbruket. Idag har vi 50 miljarder i handelsunderskott på livsmedel, konstaterade Oscarsson. Han berättade vidare att under 2016 slutade fem mjölkbönder varje vecka och att det i dagsläget finns flera

naturreservat än mjölkbönder i Sverige. Samtidigt är det så att även om bonden oftast jobbar ensam, eller tillsammans med ett fåtal anställda, så genereras många arbetstillfällen baserade på landsbygden för att serva gården. – I dagsläget är varannan tugga vi äter import. Självförsörjningsgraden är endast 40 till 50 procent. Det är väldigt annorlunda i vårt grannland Finland. Det var inte så länge sedan de hade krig. Därför har de tänkt till och tänker annorlunda än vi i Sverige.

– I den livsmedelsstrategi som tagits fram gäller det nu att gå från ord till handling. Inte avveckla, utan utveckla jordbruket.

köttet kommer. Detta kan påverka den näringen, där i dagsläget så mycket som 90 procent är importkött. Dessutom pekade Oscars-

Han lyfte också frågan om kommuner och andra som köper in råvaror som serveras till våra barn och äldre. De måste ställa samma krav på att det kött som köps in, har tagits fram på ett sätt som överensstämmer med de regler för djurhållning vi har i Sverige. Det är fullständigt orimligt att först bestämma vad som gäller

i vårt land och sedan köpa in kött som vore olagligt att producera här. – Med rätt förutsättningar

vid upphandlingen fungerar detta. Ett exempel på detta är Ödeshög där det kött som köps in till 100 procent kommer från Sverige. Men äter ni på restaurang så fråga varifrån

son på det orimliga i att miljöbalken klassar jordbruket, som producerar livsmedel, som miljöfarlig verksamhet. – Den som sysslar med växtodling och mjölkproduktion har 800 regler att hålla sig till, vilket är absurt, konstaterade Magnus Oscarsson. Text och bild: HANS ANDERSSON


Nummer 10 • September-oktober 2018

21

PROFFSBUTIKER I SAMVERKAN!

6-12 OKTOBER

BRASKAMINENS DAG FÖR FL ER ERBJU DANDE N BESÖK E NÄRMA R STE BUTIK!

Jötul F135 NU 15.900 kr

Contura 510 style grå NU 14.900 kr

Westbo Victoria 100 NU 13.900 kr

Keddy SK1000 NU 14.490 kr

Murspis Nordpeis Lisboa NU 22.100 kr

Ord pris 18.900 kr

Ord pris 17.900 kr

Ord pris 16.990 kr

Ord pris 15.990 kr

Ord pris 25.190 kr

LINKÖPING

NORRKÖPING

MOTALA Mer än 50 år i branschen!

Floragatan 4, Tel. 013-21 91 20 www.didriksons.se

Järngatan 21, Tel. 011-14 90 40 www.spiscenter.com

Vintergatan 7, Tel. 0141-528 70 www.skorstenimotala.se


22

Nummer 10 • September-oktober 2018

JAKT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Jonas Ås var bara 22 år gammal när han förvärvade sin första jaktbutik. Idag är han 29 år gammal och koncernchef för Interjakt och Interfiske med en omsättning på 585 miljoner kronor. Bild: PRIVAT

Tre gånger om året håller Interjakt och Interfiskekedjan inköpsmässor inriktade på kläder (textil), jakt och fiske. De hålls dels här i Årjäng, dels i Norrköping. På bilden ser vi Årjängbutikens shoowroom. I år introducerar Interjakt ett eget klädmärke nu i dagarna – Haunter.

Bransch med hög coolhetsfaktor Jakt- och fiskeintresset växer i Sverige ÅRJÄNG (JB)

Vägen till posten som vd och koncernchef för Interjakt och Interfiske var inte självklar. Men med rätt nätverk och energin fokuserad på utveckling och expansion leder Jonas Ås från Östervallskog idag Sveriges största jaktoch fiskekedja, Interjakt Group Scandinavia, med 68 butiker i Sverige och Norge.

Jonas Ås tar emot vid entrén till det nya kontoret i Årjäng. Det är söndag förmiddag och lokalerna sjuder av liv och rörelse. Vi har hamnat mitt i en inköpsmässa för Interjakt och Interfiskebutiker runt om i Sverige. Det är nästa säsongs varor som ska inhandlas och som kommer att ligga på butikernas hyllor lagom till fiskesäsongen startar. Vi slår oss ner och trots att Jonas blir avbruten av telefonsamtal, kontrakt som ska skrivas under, kollegor som sticker in och ställer frågor är han helt fokuserad på vårt samtal. Fokuserad energi – det är två ord som kan sammanfatta hela Jonas person. – Idag har vi 37 Interjakt bu-

tiker och 31 Interfiskebutiker i koncernen, berättar Jonas Ås. Interfiske förvärvade vi för 1,5 år sedan och nu ska fisket gå samma promenad som våra

jaktbutiker har gått. Intresset för jakt, fiske och vandring har öka över hela landet och jag ser goda möjligheter till att växa ytterligare. Det nyinredda kontoret öppnade 2017 och ligger i Abekos gamla lokaler i Åslanda, norr om Årjäng. Den ligger bra placerad mellan Töcksfors, Arvika och Bengtsfors och Oslo, mitt i marker där jakt- och fisketraditionen är starkt förankrad. Men trots att Interjakt Group Scandinavia är marknadsledande i Norden är området kring Årjäng är ännu obruten mark som även i lokalerna får en liten butik. – Interjakt startade redan

1979, men blev sedan omsprungna av marknaden, berättar Jonas. År 2011 låg kedjan nere för räkning och kvar var i stort sett bara varumärket. Sedan ombildningen år 2011 har vi byggt upp butikskedjan på nytt igen. År 2012 fanns nio Interjaktbutiker och idag har vi utökat till 68. Företaget drivs av jägare och fiskare som brinner för jakt och fiske. De vet precis vad som krävs för att få en lyckad upplevelse i naturen och det delar de gärna med sig av. – Interjaktkedjan är i grunden en ekonomisk förening och fungerar inte riktigt som andra franchiseföretag berättar Jonas vidare. Vid vanlig franchising är det ägarna som tar

”Baltic är störst i Europa på flytvästar”, berättar Patrik Melker från Baltic. ”De små uppblåsbara flytvästarna har blivit jättepopulära”.

del av vinsten. Interjakt fungerar på ett annat sätt. Här ska vinsten ut till sista ledet. Kedjan har superkoll på marknaden och gör marknadsanalyser för att veta vad kunden är intresserad av och hur mycket de lägger på jaktoch fiskeutrustning. Ingenting lämnas åt slumpen. Han är just nu mitt inne i en produktion av dokumentärfilmer. Filmer, som via YouTube-kanalen Interjakt Channel och är tänkt att både inspirera och ger kunskap. – Digital media växer och är

en stor del i marknadsföringen, säger han. Vi måste bredda oss utanför våra områden och marknadsundersökningar visar att jakt- och fiskeintresset är stort även bland folk som är intresserade av andra sporter

”Den stora skillnaden nu är att utrustningen är dyrare”, säger Anders Idarsson. ”Kunderna är beredda att betala mer för fiskeupplevelsen. Detsamma gäller för jakt”.

som till exempel motorsport, trav och skidor. Därför satsar vi nu på dokumentärer med jakt- och fiskeintresserade sportprofiler för att nå nya kunder. Vi följer marknaden med stort intresse och gör uppföljningar, marknadsanalyser och marknadsundersökningar för att hitta nya kunder och nya marknader. Fastigheten är stor, ljus och rymlig. Anders Idarsson och Jens Olsson visar mig ett nyinrett showroom. Ett rum där man kan slå sig ner i soffan bland jakttroféer och utrustning och få den där goa känslan av att vilja ge sig ut. Just i dag hänger ett gäng fiskeintresserade butiksägare och de-

lar erfarenheter med varandra. Och givetvis pratar de utrustning. Något som verkar ha blivit allt viktigare under de senaste åren. Men stämmer det med verkligheten? – Det har blivit viktig med rätt utrusning, cool utrustning och dyra båtar, berättar Jens. Moderna fiskare ska se moderna ut. Förr kunde de ge sig ut i en t-shirt och ett par jeans. Det skulle inte funka nu. Det ska vara fräscht, med de rätta färgerna och gärna en cool logga på ryggen. Något som Jonas håller med om när vi träffas på kontoret igen efter en rundtur i butiken.

– Om vi ser till jägarna har marknaden gått upp och vi lägger mer pengar på utrustningen än tidigare. Samtidigt har antalet statliga jaktkort som sålts har gått ner. Kläderna har blivit bättre, men det handlar inte bara om kläder. Antalet gps:er och hundpejlar som säljs har också blivit fler. Säker jakt i skogen är i fokus. Allt som gör att skottet mot ett djur fäller det utan lidande är ett steg i rätt riktning. Jakten ska ske på ett säkert sätt och med största respekt för det djur vi fäller, och de fiskar vi får på kroken. Text och bild: EVALENA HEINERED


Nummer 10 • September-oktober 2018

23

AKTUELLT

Ring 0141-560 03 när du vill annonsera!

Bild: ERIK NYBERG

Första avverkningen i skogsbrandens spår En kamp mot tiden för att rädda stora värden SVERIGE (JB)

Nyligen inleddes den allra första avverkningen i Ängraområdet, Ljusdals kommun, där sommarens största skogsbrand drog fram. – Det är en kamp mot tiden. När snön faller kan värden för uppskattningsvis 25 miljoner kronor gå förlorade – bara på den här avverkningsplatsen, säger Kjell Gustavsson, produktionschef i Sveaskogs marknadsområde Syd.

Sveaskog siktar på att ta hand om all den grova skog som innehåller timmer redan innan vintern, för det är där de stora riskerna finns. – Det största hotet just nu är blånad, ett svampangrepp som frodas i varmt och regnigt väder. Även insektsangrepp är ett hot. Det kan pågå redan nu, men den mest kritiska perioden infaller till våren då skadeinsekterna föryngrar sig. Ligger träden kvar då går verkligt stora värden förlorade. I värsta fall kan insektsstammarna föröka sig explosionsartat och bli ett problem även framåt i den skog som står kvar, säger Kjell Gustavsson. Arbetet i brandområdet skiljer sig från det normala. Säkerhetsaspekten påverkar: – Vi vågar inte gå in i området som det ser ut nu med stående och fallande träd. Därför har vi inte kunnat planera våra avverkningar från marken utan fotat från luften. Sedan har vi gjort anmälningar till Skogsstyrelsen och kvalitetssäkrat så att vi får med naturoch kulturmiljövård. Det har gjorts en fantastisk kraftsamling, även mellan skogsbolag i området, för att lösa detta smidigt, berättar Kjell Gustavsson och fortsätter: – Maskinförarna är säkra så länge de sitter i maskinen. Sedan är det alltid förenat med

risk att röra sig utanför maskinen, men alla som arbetar i området är proffs och oerhört medvetna om hur de bör agera i brandskadad skog. De delar av den brandskadade skogen som är timmerduglig kommer att sågas på Setras sågverk i Färila. Roger Johansson, marknadschef i Sveaskogs marknadsområde

%

%

'$

Syd, är optimistisk: – Stora värden har redan gått förlorade i sommarens skogsbränder. Nu hoppas vi kunna rädda det som finns kvar genom snabba insatser under hösten. Och det ser lovande ut. Snart går den första timmerbilen till Färila, så det har gått fortare än vi trodde från början. Vi ligger före i tidplanen, säger han.

% "

% "

#

!

(&') #

FASTIGHETSMARKNAD

lrfkonsult.se

Skogsfastighet 67 ha Ydre Aggebo 1:1 Skogsfastighet på 67 ha i vacker Ydrebygd. Stor andel tillväxtskog på hög bonitet.

Mäklare: Roland Hultman Tel: 013-377048 Email: roland.hultman@lrfkonsult.se


NUMMER 10 Sept-okt 2018 Årgång 92

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

EFTERTEXT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Plåt och Dekor är mest kända för sina gårdsskyltar men i utbudet finns även en rad olika sorters väggsmide.

En snygg skylt vid vägen bör varje gård med självaktning ha.

Torbjörn Bergsten kan fixa plåt i alla möjliga former, till och med riktigt detaljerat.

En vacker skylt med gårdsnamnet Företagsköpet blev en solskenshistoria LINKÖPING (JB)

En stolpe vid vägkanten med en skylt i svart plåt som berättar vad namnet på gården är, det är något som alltfler landsbygdsbor skaffar. Det är inte bara snyggt, det underlättar även för folk att hitta dit.

Precis en sådan skylt står vid Hässlekulla intill Kolbyttemon i skogarna söder om Linköping. Där bor och arbetar Torbjörn och Anne-Marie Bergsten. För fyra år sedan tog de

över företaget Plåt och Dekor, och på skylten står det just det: ”Plåt och Dekor Hässlekulla”. Företaget tillverkar och säljer gårdsskyltar och annat smide, och har snabbt blivit en framgångssaga, inte minst på det personliga planet. Företaget Plåt och Dekor startade ursprungligen i Mjöl-

by 1989, och när Torbjörn såg en annons om att det var till salu slog han till. Möjligen lite förhastat eftersom han inte hade frågat sin fru, men Anne-Marie var med på noterna och tog ett snabbt beslut om att sluta sitt dåvarande jobb på dagis. Företaget var bekant sedan tidigare och när Torbjörn fyllde 50 hade han fått en skylt med gårdsnamnet i present, så de visste att det handlade om bra produkter. Dessutom kom köpet helt rätt i tiden. Anne-Marie kände att hon var nära att gå in i väggen och behövde en förändring i sitt liv. Affären blev en vändpunkt på flera sätt och nu känner paret att de hittat rätt både arbetsmässigt och i livet i stort. – Det här har varit en solskenshistoria på många sätt. Jag känner att jag mår fruktansvärt mycket bättre som person nu, förklarar Anne-Marie.

Plåt och Dekor är mest kända för sina gårdsskyltar med gör även boxskyltar, väggsmide och vindflöjlar. Produkterna säljer de på mässor, via nätet och genom kontakter. På hemsidan kan man gå in och designa sin egen skylt. Utbudet är stort och de försöker alltid tillgodose kundens önskemål så långt det är möjligt. Det finns endast två, tre andra större företag i hela landet som gör något liknande. Det är dock bara Plåt och

Dekor som åker på mässor och där tar de med sig dator och skärmaskin och brukar säljer en hel del på plats. – Många kan gå och tänka

på att skaffa en skylt under väldigt lång tid utan att komma till skott. På mässorna får man ett bra pris och det är smidigt, och då slår de ofta till. Men det kan också vara att de sett oss på en mässa och beställer på nätet ett halvår senare, säger Anne-Marie och berättar att det finns många

skyltar som ser ut som deras, men att många av dessa är gjorda i plast eller papp. Hässlekulla har många uthus och där pågår en liten flyttcirkus för tillfället. Kontoret har flyttat till större lokal och nu håller Torbjörn på att bygga en ny verkstad i ladan. Där finns också ett stort lager som gör att de snabbt kan ta hand om beställningar.

kunna utöka verksamheten ytterligare. Råplåten får de från ett företag i Mjölby. Sedan svetsar Torbjörn ihop delarna som därefter skickas på lackning i Vadstena innan det är dags att sätta på text och fixa slutfinishen. – Så länge det finns en enda gård som inte har en skylt finns det efterfrågan, säger Torbjörn.

De har investerat i en band-

maskin och nästa steg är att få in en laserskärmaskin för att

Utbilda & Utveckla NYTT NYTT NYTT Föreningar - nu förenklar vi! Växtlusts föreningsprojekt öppet Kompetenshöjande insatser kan göras med pengar från projektet Ring Växtlust tel. 073-097 55 11 Hör av er! Läs mer om vårt projektstöd på

www.vaxtlust.se

Ann-Marie och Torbjörn Bergsten driver Plåt och Dekor som gör gårdsskyltar och väggsmide.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.