Jordbrukaren nr 11, 2018 by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning i Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 11 • Årgång 92 Oktober 2018

De samlade traktorerna på distriktsmästerskapet i plöjning representerade tillsammans 85 års teknisk utveckling.

Kamp om att få tävla för länet JORDBRUK. Strax utanför Söderköping ljuder motorer av 85 års utveckling. Åskådare har samlats för en nostalgitripp genom tidens traktorer. En kamp om att få representera Östergötland i SM 2019 är i full gång och bönderna gör sig redo för strid. Peter Borring, regionordförande i LRF Östergötland, har varit med och arrangerat tävlingen i snart 25 år. – Tävlingen går ut på att plöja 2 000 kvadratmeter på två timmar och vi bedömer böndernas yrkesskicklighet, berättar han. SIDAN 14

Jordbrukardag i Valdemarsvik JORDBRUK. Jordbrukardagen på fältet vid Bjursunds slakteri har utvecklats till en riktig familjedag, som samlar många deltagare. För ”expertisen” är det fortfarande slaktdjursbedömningen som är det stora dragplåstret. Som vanligt var det LRF, Valdemarsviks sparbank och Bjursunds slakteri som stod för arrangemanget.

Ett roligt evenemang som både små och stora traktorentusiaster gillade blev det när tre vänner bjöd in till gemensam veteranplöjning.

Gemensam plöjning Trevligt evenemang när veteranentusiaster plöjde tillsammans JORDBRUK. Det kan vara ett ensamt jobb att sitta i sin traktor fåra upp och fåra ner och vända på jorden. Lite roligare och fortare går det om man samlas ett gäng entusiaster och plöjer tillsammans. De tre vännerna Henke Larsson,

på Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

är arrendator på stället och tyckte det var ett trevligt sätt att få marken plöjd. En John Deere, en Ford, en Nuffield och 12 Volvotraktorer kom till träffen. SIDAN 10

Poppeln – en klimatsmart nykomling i skogen Har du kalkrika marker kan den snabbväxande poppeln vara ett lämpligt alternativ till gran. Detta visar försök med kalkning som Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har gjort. Poppeln har stor potential och tillväxten är minst det dubbla jämfört med gran. I gengäld kräver den intensiv skötsel. – Vi har inte sett något större intresse för att plantera poppel i Värmland än. Men med mer information om snabbväxande energiskog kommer säkert fler att våga satsa, säger skogsinspektor Johan Ördell vid Mellanskog i Södra Värmland. SIDAN 18

SIDAN 8

Du som är prenumerant

Carl Hjalmarsson och Henrik Carlsson bjöd in till en veterantraktorplöjning den sista helgen i september på Stens löneboställe strax söder om Motala. Det kom 15 traktorer till det 15 hektar stora stycket. Henke Larssons far, Johan,

VECKANS BORRING

JAKT

GÅRD TILL SALU

OS eller inte OS

Trivsam jaktsamverkan i Tryserum

Fin gård med väl samlade ägor

SIDAN 2

SIDAN 17

SIDAN 6

Nummer 11 •Oktober 2018

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

OS eller inte OS? Nu börjas diskussionen. Ska Sverige ansöka om att ha Vinter-OS 2026? Ja, skriker den sportintresserade självklart. Nej, säger den ekonomiskt sinnade. Som alltid är inte frågan så enkel.

Jag är fylld av respekt för den fysiska och många gånger mentala styrka som krävs för att placera sig i topp i elitidrott, oavsett om det gäller skidskytte, fotboll, rally eller dressyr. Det sistnämnda kanske imponerar ett snäpp extra för utöver din egna fysiska och mentala förmåga ska man bokstavligen tygla 600 kilo muskler och egen vilja. Ridsporten är tillsammans med de flesta motorsporter för övrigt också de sporter som är mest jämställda då kvinnor och män tävlar sida vid sida, yngre och äldre. Icke desto mindre kan man ju inte låta bli att ha åsikter om detta – också. Jag noterade att allas vår alpindrottning, numera boendes i ett lågskatteland hon med, Pernilla

Wiberg, uttalade sig i lokalradion. Sittande i IOK-kommittén, har hon ju koll på vad som gäller. Hon förkunnade att numera har IOK ”hållbarhetscertifierat” enligt agenda 2030 alla OS- arrangemang, så nu ska det inte behöva stå några tomma arenor kvar när idrottarna åkt hem, som monument över prestigen som lätt löper amok. Dessutom skjuter numera IOK till pengar till arrangemangen, summan nio miljarder har det pratats om. Vilken offentlig förvaltare, politiker eller statsbyråkrat hade inte fått våta drömmar av att få växla upp dessa pengar i de drömprojekt som just hen tycker borde byggas ”i alla fall”? Så vad är då problemet? Om IOK städat upp kraven så att det inte ska byggas några nya arenor, tävlingarna får läggas på olika platser, till och med olika länder och det dessutom skickas med pengar? Det pratas för övrigt om att rodel med flera tävlingsgrenar skulle i Stockholms arrangemang

förläggas till Lettland! För min del är problemet att dessa arrangemang ändå tenderar att grumla omdömet på folk. Enbart ruset av att fått vara med och på ett litet eller stort hörn arrangera ett OS, får många politiker – men tyvärr också andra som borde ha betalt för att tänka klart – att grumla sina omdömen. Ofta så till den milda grad att de glömmer alla andra kostnader som uppkommer som inte kommer bäras av arrangemanget, där såväl det privata som offentliga står kvar med dem när alla åkt hem. När det gäller allas vår Public service radio och TV kan man bara ana hur de skulle späka sig själva och hela programtablån för att få till bevakningen runt detta med tanke på hur de dränerade sina resurser på att hålla i en enda Eurovisionfinal något år.

inte lägger till ordet kaos förstås. Sverige är ett fint avlångt land med underbar natur och mycket snö. Jag är övertygad om att det finns utmärkta hockeyrinkar, skidskyttebanor mm mera norrut, där de riktiga snölandskapen finns. Så med risk för att bli den där bakåtsträvande gnälliga nejsägaren, hoppas jag åtminstone någon nykter människa i statsapparaten har förmågan att tillsätta en utredning som på allvar genomlyser möjligheter och ekonomiska fallgropar med ett arrangemang. Vi har nog med andra ekonomiska utmaningar än att städa efter prestigeprojekt också!

Dessutom Stockholm. Nog för att det finns ett antal befintliga bra arenor i 08-området, men ordet snö är ju kanske inte det som Stockholm förknippas med mest. Om man

PETER BORRING peter.borring@telia.com

Må så gott i det av prestigeprojekt fyllda Sverige önskar Peter

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

”Tummen” kan bli hela Sveriges elittjur Tjur från Kristinehamn med i kampen om titeln på Elmia lantbruk 24 oktober Under Elmia Lantbruk nästa vecka kommer en av sex utvalda elittjurar att koras till Sveriges mest robusta elittjur och ta hem utmärkelsen Sire-priset. Sire är en förkortning som står för Svensk individprövad robust elittjur.

Agria Djurförsäkring och Svensk Köttrasprövning står bakom Sire-priset, ett kvalitetspris för landets mest väl-

meriterade, äldre tjurar. Onsdagen den 24 oktober tågar de sex elittjurarna in i ringen på Elmia Lantbruk för

Grepp i vinter! Skruvdubb till alla däck! BestGrip punkterar inte däcket

1500

1910

S lip p s n ö ! k e d jo r n a Hittills använda på maskiner över 105 ton!

Härdad

1911-3 Härdad

www.best-grip.se

BestGrip AB • Kungsgatan 65 • 632 21 Eskilstuna Tel: 016-551 99 21 • Mobil: 070-666 20 89 E-post: info@best-grip.se

att exteriörbedömas av internationella rasdomare. Bästa kombinationen av utseende och genetiska resultat tävlar om äran och 15 000 kronor. Turminator av Friskatorpet från Nynäs gård i Kristinehamn, har bra avelsvärden och ger pigga och fina kalvar. För Tummen, som han kallas, är det första gången som han visar upp sig inför publik när han äntrar visningsringen på Elmia. – För att öka spänningen in-

för finalen bjuder Agria på en Facebooktävling, där alla är välkomna att rösta på sin personliga favorit bland de sex tjurarna, säger Mikael Theorén, affärsområdeschef, häst och lantbruk, Agria Djurförsäkring. Syftet med Sire är bland annat att uppmärksamma avelsarbetet som bedrivs med köttrasdjur i Sverige. Tjurarna är alla individprövade med auktionsgodkänt resultat och minst 4 år gamla. Dessutom har de balanserade och intressanta avelsvärdesprofiler. Flera av deltagarna har också söner som är individprövade och auktionsgodkända.

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Turminator av Friskatorpet, Kristinehamn, har bra avelsvärden och ger pigga och fina kalvar. För Tummen, som han kallas, är det första gången som han visar upp sig inför publik när han äntrar visningsringen på Elmia. 2018-ÅRS FINALISTER TILL SIRE-PRISET: • Turminator av Friskatorpet. Ägare: Anders Wiklert, Nynäs gård, Kristinehamn. Nynäs är en gård i Visnums-Kils socken vid Vänern i sydöstra Värmland. Gården är känd sedan 1100-talet. • Bårarps Nando. Ägare: Olle Larsson, Horsås Troentorp, Skövde • Ingo av Oderup. Ägare: Carina och Rolf Hansson, Oderup, Hörby • Gabriel av Backgården. Ägare: Rolf och Elisabet Svensson, Gettinge Rosendal, Vetlanda • Jimbo av Askome. Ägare: Rolf och Elisabet Svensson, Gettinge Rosendal, Vetlanda • Tyrone av Storegården. Ägare: Elisabeth Randholm och Stefan Birgersson, Könarp Rönneberg, Holm

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 11 â&#x20AC;¢ Oktober 2018

-867 18

VXEYHQWLRQ

(.2120,6. 5c'*,91,1* )g5 ',* 620 '5$%%$76 $9 725.$1

7RUNDQ KDU VNDSDW DOOYDUOLJD NRQVHNYHQVHU I|U PnQJD ODQEUXNVI|UHWDJDUH 9L KMlOSHU GLJ DWW VNDSD |YHUEOLFN RFK NRQWUROO I|U DWW In SHQJDUQD DWW UlFND WLOO QX RFK KXU GX NDQ VWlUND HNRQRPLQ Sn OlQJUH VLNW -XVW QX InU GX VXEYHQWLRQ Sn YnU HNRQRPLVND UnGJLYQLQJ WDFN YDUH VW|G IUnQ HXURSHLVND ODQGE\JGVSURJUDPPHW 9 1XOlJHVDQDO\V 3UHOLPlUW UHVXOWDW I|U RFK SURJQRV PnQDGHU OLNYLGLWHWVEHKRY I|U DWW KDQWHUD VN|UGHERUWIDOO RFK IRGHUN|S

9 8SSUlWWDQGH DY OLNYLGLWHWVSODQ RFK OLNYLGLWHWVEXGJHW 9 'RNXPHQWDWLRQ L IRUP DY KDQGOLQJVSODQ Sn SULRULWHUDGH DNWLYLWHWHU 9 9 NUHGLWJLYDUH MRUGlJDUH PHG PHUD

KOSTNAD

Du betalar 30% av resterande 70% betalar Jordbruksverket upp kostnaden, till 20 000 kr exklusive moms. Erbjudandet eller har minst 25 djurenheter. gÃ¤ller fÃ¶r dig med lantbruksfÃ¶retag och som brukar minst 50 hektar Ã¥ker- eller betesmark HÃ¤stverksamhet ingÃ¥r inte om den Ã¤r huvudsaklig inkomstkÃ¤lla. gÃ¤ller tom 10 mars 2019. Erbjudandet Komplettera Ã¤ven LRF subventionerad rÃ¥dgivning Konsults ekonomiska rÃ¥dgivning med inom foderplanering och vÃ¤xtodling hos fÃ¶retag som erbjuder detta. KONTAKTA DIN RÃ&#x2026;DGIVARE TID IDAG OCH BOKA

din rÃ¥dgivare idag LÃ¤s mer pÃ¥ lrfkonsult.se/ekonomiradgivning-torkan och kontakta fÃ¶r att boka tid, alternativt ring 0771-27 27 27.

! !

" # # $

' '

( ) *+ , ) *+ $ -) .

/ + + $0 0 &

LANDSBYGD

Nummer 11 • Oktober 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Svårt att vara utan bil på landet Karin Jonsson bor på Vikbolandet och arbetar i Norrköping VIKBOLANDET (JB)

De flesta som bor på landsbygden, framför allt i glesbygdsområden, är beroende av bilen. Den möjliggör att leva och bo där vi vill. Utan biltrafik skulle leverans av varor utebli, människor tar sig inte till sina arbeten eller köra barnen till olika aktiviteter. Inte heller ha möjlighet att köra avfall till återvinning eller göra inköp. Bilen medför dock negativa effekter, genom utsläpp påverkas miljön och som bilägare tär det även på ekonomin.

Karin Jonsson (C) vet hur det är att bo på landet och ha sitt arbete i Norrköping. Varje dag är hon beroende av sin bil till sin arbetsplats i Norrköpings rådhus. – Det pågår hela tiden diskussioner omkring bilen i tätorter och på landet. Det är en stor och viktig fråga men det går inte kringgå det faktum att många är beroende av sin bil. Framför allt för oss på landsbygden eftersom avstånden är för långa för att vi ska klara oss utan bil. – Bekymret för oss som bor utanför Norrköping och jobbar i staden är parkeringsfrågan. Det är väldigt dyrt att parkera, det finns inga möjligheter för oss att betala 16 kronor per timme. Det blir en oerhört hög månadskostnad. Därför tittar vi på möjligheterna med pendlarparkeringar utanför stadskärnan och vid Brunnssalongen på Himmelstalund håller en sådan parkeringsplats för 130 platser att byggas. Därifrån går det att cykla eftersom det kommer finnas låsbara cykelboxar där var och en kan ställa sin cykel. – Personligen tror jag att folk fortsätter att nyttja de pendlarparkeringar som redan finns vid Ingelstad, Trumpe-

Ovan: Landsbygden är beroende av biltrafik. Utan den skulle det inte vara möjligt med varutransporter, människor tar sig inte till sina arbeten eller aktiviteter som främjar kropp och själ. Lilla bilden: Karin Jonsson (C) vet hur det är att bo på landet och ha sitt arbete inne i tätorten. Karin menar att utan bilen är landsbygden inte levande. Men hon är inte för en sänkning av priset på drivmedel.

taregatan och Ringdansen för att ta sig vidare med den kollektiva trafiken. Vi ser att pendlarparkeringarna är fulla så vi kommer att behöva bygga fler inom en snar framtid. – Jag har själv funderat

över hur jag skulle kunna använda bilen så lite som möjligt för att komma in till jobbet. Eftersom jag bor på Vikbolandet kunde jag ta bilen till Tingstad, ställa den där och sedan fortsätta med bussen som kommer från Söderköping. Problemet är när jag ska hem på kvällen för då kan

det hända att busstiderna inte överensstämmer med mina arbetstider. Så måste jag erkänna att ta bilen är mycket av bekvämlighetsskäl. Ofta passar jag på att göra mina inköp innan jag åker hem. För oss som bor på landet behövs viss framförhållning eftersom det inte är bra varken för miljön eller plånboken att sätta sig i bilen för uträttandet av småärenden. Karin säger vidare att utan bilen är landsbygden inte levande. Men hon är inte för en sänkning av priset på drivmedel.

– Nej jag är inte någon förespråkare av sänkta priser på bensin och diesel. Det som är viktigt är att få in alternativa bränslen. Då får det inte bli så att bensin och diesel är billigare än alternativen, då kommer det aldrig att fungera. Skulle däremot de alternativa drivmedlen bli billigare så skulle vi få en rejäl knuff framåt miljömässigt. Hon tycker att de som har

möjlighet att åka cykel eller kollektivt naturligtvis ska göra det i första hand. Det jämnar ut bilanvändandet för alla som

verkligen är i stort behov av bilen. Nu beror det lite på hur familjebilden ser ut, många stora familjer med små barn kan helt enkelt inte klara sig ute på landet utan bil. Människor som valt att bosätta sig utanför städerna ska inte för den skull behöva bli isolerade på grund av att det inte finns kollektivtrafik. Har du aldrig tänkt på att själv köpa till exempel en elbil för att på så sätt vara med och påverka miljön? – Självklart har jag det. Har till och med tittat på olika

modeller men det var några år sedan och det kändes då osäkert med tanke på hur långt jag har hemifrån till Norrköping. När det är dags för mig att byta bil är det inte omöjligt att det blir en elbil för utvecklingen har gått framåt sedan jag först började fundera över en sådan. Jag tänker i första hand köpa mig en elcykel som jag kan ha istället för bilen då jag behöver ta mig någonstans hemmavid. Text och bild: CARINA LARSSON

Ny digital affärsportal för kycklinguppfödare Kronfågel lanserar ett nytt digitalt B2B-verktyg som ska underlätta affärstransaktioner och kommunikation mellan kycklinguppfödare och bolaget. Verktyget innebär ett smidigare arbetssätt, som sparar tid och ökar tydligheten.

Det kommer att leda till en högre servicenivå och göra det lättare att samarbeta både internt och externt.

– Uppfödarportalen gör att vi kan skapa affärer med våra leverantörer på ett helt nytt sätt. Satsning på ett modernt digitalt verktyg som förenklar kommunikationen och ökar transparensen. Dessutom räknar vi med att den nya portalen kommer att underlätta generationsväxlingar ute på gårdarna, säger Christian Gylche, ansvarig Djuromsorg, Kronfågel. För uppfödarna innebär det att alla dokument samlas på ett

och samma ställe. Varje affärstransaktion godkänns digitalt och på så sätt ökar helhetssynen för alla steg under en kycklingkull. Uppfödarportalen är tillgänglig dygnet runt och går att läsa i dator, mobiltelefon och läsplatta. Inom kort lanseras även en mobilapp. Det nya arbetssättet har skett i samarbete med flera uppfödare för att få ett användbart system. – Uppfödarportalen är anpassad till uppfödarnas ar-

betssituation och då är det viktigt att kunna läsa kommunikationen var som helst; i traktorn, på åkern eller i stallet, säger Camilla Bergschöld, operativ chef Djuromsorg. Tidigare fördes all kommu-

nikation mailledes och för en kycklingkull blir det många dokument. Nu finns allt samlat på ett ställe. På så sätt får kycklinguppfödare lättare att hitta vad de söker. Det finns även en tidslinje för att visa på nästa steg i processen.

– Den nya portalen är ett steg i rätt riktning, den kommer att underlätta för mig som uppfödare, säger Martin Samuelsson, kycklinguppfödare Vadsbo kyckling. Det känns också enklare att kunna läsa information digitalt, vilket gör att jag smidigare kan nå mina dokument. Satsning på ett modernt digitalt verktyg för kycklinguppfödare ska förenklar kommunikationen och öka transparensen.

Nummer 11 • Oktober 2018

FAVORITER MED MERITER FOREMAN

NU ÄR DEN HÄR!

Snålblåst?

Nu är det dags att byta till vinterdäck!

www.lantbruksservice.se

T3 TRAKTOR

Däckteam Skänninge Däckcentralen i Skänninge AB Måndagar-Fredagar 07.00-16.30 Torsdagar extraöppet till kl 19.00 0142-40524 • Verkstadsvägen 6

Eksjö Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgårdsbutik Gjuterigatan 2, Eksjö | Tel: 0381-390 00 | Öppet: Vardag 7-17

2003-2018 vet vilka däck du behöver

TERGÖTLAND! S Ö I E R A J L Ä S R K U B O TA Å T E R F Ö M A S K IN C IT Y N Y

Välkommen på visning hos Maskincity!

Vi visar upp Kubota grävmaskiner, Avant kompaktmaskiner, Volvo hjullastare samt alla tillbehör.

Öppet hus den 8/11. Vi bjuder på fika.

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala 0141-20 22 90 · info@maskincity.se . www.maskincity.se

Nummer 11 • Oktober 2018

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Trevlig gård med väl samlade ägor

Viggedala gård, Hannäs Viggedala i Hannäs, Åtvidabergs kommun, är en trevlig gård med ägorna väl samlade i ett skifte. Gården ligger utefter en mindre allmän väg i det småbrutna landskapet i Hannäs socken. Välkommen till Viggedala som är veckans Gård till salu.

kubik eller 139 skogskubik per hektar. Möjligheter till bra jaktupplevelser då området är känt för sina viltstammar. Bostadshuset välkomnar dig med trivsam entré under balkong uppburen av pelare. Ser du till höger finns en stor altan med förråd under, lämpligt för förvaring av trädgårdsmaskiner bland annat.

Ruinen efter Hannäs äldsta kyrka ligger på en höjd strax söder om Hannäs nuvarande kyrka. Sommartid förekommer dop och friluftsgudstjänst där. Åtvidabergs församling försökte sälja ruinen 2011, men den blev kvar inom Svenska kyrkan då Linköpings stift köpte den. Hannäs socken har medeltida ursprung. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hannäs församling och de borgerliga frågorna till Hannäs landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Uknadalens landskommun där denna del senare, 1971 uppgick i Åtvidabergs kommun och samtidigt bytte länstillhörighet till Östergötlands län. Församlingen är sedan 1 januari 2010 en del av Åtvids församling. 1 januari 2016 inrättades distriktet Hannäs, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000. Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Norra Tjusts härad. De fyra indelta båtsmännen tillhörde Tjusts båtsmanskompani.

Huset är uppfört i stomme av trä och

Centralort är Åtvidaberg med skola,

bank samt övrig basservice inom ett avstånd om cirka tre mil från gården. Byggnationen består av en mangårdsbyggnad samt ekonomibyggnader för köttdjursproduktion. Totalt omfattar gården en landareal om 74,3 hektar varav 38 hektar skog och 25 hektar åkermark. Virkesförrådet uppgår till 5 274 skogs-

med plåtfasad på källargrund under tak av tegel. Nedre våningen innehåller en hall, kök, två rum samt en toalett vid groventrén. Övervåningen har liten hall, tre rum och även duschrum med toalett och tvättmaskin. Källare under hela huset med bl.a. pannrum och vedförråd samt matkällare. Totalt 125 kvadratmeter boyta. Uppvärmning sker med vattenburet system som är kopplat till en vedpanna från 2013 med två ackumulatortankar. Avlopp till trekammarbrunn och vatten från egen djupborrad brunn som även försörjer ladugården. Ladugårdsbyggnaden är uppförd i trä med plåttak på gjuten platta. Total byggnadsyta 813 kvadratmeter enligt taxeringen. Byggnaden inrymmer plats för 92 uppbundna kor i kortbås. Tillbyggnaden på baksidan uppfördes 2008, cirka 300 kvadratmeter med plats för ungdjur i djupströbädd samt

yngre kalvar i ensamboxar. Gödselbrunn och lagringskapacitet om 1 400 kubikmeter. Personalutrymmen för kontor, dusch och toalett. I anslutning till ladugården ligger även en liten drängstuga samt ett mindre magasin. Åkermarken uppgår till 24,98 hektar och betesmarken till 3,46 hektar enligt 2018-års SAM-ansökan. Med fastigheten följer stödrätter för arealen. Fleråriga åtagande för betesmarken med löptid 2015 – 2019. Beräknat EU-stöd för 2018 cirka 55 000 kronor inklusive miljöstöd. Enligt den nyupprättade skogsbruksplanen uppgår den produktiva skogsmarken till 38 hektar och virkesförrådet till 5 274 skogskubik eller 139 skogskubik per hektar. Tall är det dominerande trädslaget med 69 procent följt av tall och löv som utgör 18 procent respektive 13 procent. Medelboniteten beräknas till 6,8 skogskubik per hektar och år. I gallringsmogen ålder finns cirka 2 600 skogskubik och cirka 2 400 skogskubik är slutavverkningsmoget. Är du intresserad av jakt erbjuder Viggedala fina tillfällen på framförallt dovvilt och vildsvin. Jakten är tillgänglig för ny ägare som dessutom kan njuta av fina naturupplevelser.

Text: HELENA KARLSSON

KORTA FAKTA VIGGEDALA GÅRD, HANNÄS Bostadshuset: 5 rok, 125 kvadratmeter. Övriga byggnader: Ladugård 813 kvadratmeter, drängstuga, mindre magasin. Areal enligt skogsbruksplan: Skogsmark 38,0 ha. Impediment 3,0 ha. In-

ägomark 31,3 ha. Väg och kraftledning 0,3 ha. Övrig mark 1,7 ha Prisidé: 7 000 000 Anbudsdag: 26/10 2018 Ansvarig mäklare: Magnus Jansson, agronom, reg fastighetsmäklare, Areal, Linköping. Tel 070-606 91 53

Nummer 11 • Oktober 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

Kampanj solkraft -Bygg för 2019! ex. Lantbrukspaket nyckelfärdig anl. 110 paneler, 181 kvm, poly à 275 Watt = 30250 Watt på taket. Inkl montering på plåttak: 259 000:- + moms (181 860:- + moms efter 30% stöd)

Från missväxt till tillväxt!

Vi har även villapaket!

TRÄ & MILJÖ AB · GISTAD stefan@traochmiljo.se · 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se

070-696 19 44

Levererar färdig betong

Maskinförsäljning Försäljning av begagnade maskiner.

Besök vår nya hemsida - nu sökbar

Beg. reservdelar Demontering av traktorer och entreprenadmaskiner. Vi har även ett stort lager av nya delar.

certifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se

" "# $"

" #&! $&

Maskintransporter Transporter av maskiner av alla slag, även bodar, husmoduler och liknande. Transporter över hela landet. Mats 070 - 223 55 49

#%# &!

Duktiga polska hantverkare Fasad, målning, tak, bygg – och pooler! Under svensk arbetsledning, svenska försäkringar och garantier. ROT-avdraget gäller även hos oss!

Mats och Niklas Jonasson Kättestad, Nykil

Birkas AB 070-383 44 61 • www.birkas.se

VI FINNS DÄR DU FINNS! ÖSTERS O CH GÖTLAND DS SÖRMLAN ELJ MINSTA O BOLAG !

”Fyrklövern har den spetskompetens inom lantbruk vi behöver.”

DIESEL, ELDNINGSOLJA & TEXACO SMÖRJMEDEL. Hämtlager: Alholmsgatan 15 A (vid Slottshagen) i Norrköping Öppet mån-fre 08.00-16.30 011-49 60 400 info@ostkustenenergi.se www.ostkustenenergi.se

Vill du veta mer om vad Mats och Niklas tycker om Fyrklövern? Gå in på www.4klovern.se

För oss är ekonomi och juridik naturligt

JORDBRUK

Nummer 11 • Oktober 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Sven-Inge Andersson, ordförande i kommungruppen av LRF, lämnar över vandringspriset i slaktdjursbedömningen till Helena Hägg.

Andreas Svensson från Valdemarsviks sparbank, hälsade välkommen till Folkets hus och temakvällen om skogen och viltet.

Jaktvårdskonsulent Benny Nilsson tog till orda i debatten om viltskador, under uppsikt av kvällens moderator, Hugo Andersson från Skäftesfall.

Johan Frisk, ansvarig för skogs- och viltförvaltning på Södra beskrev på ett ytterst pedagogiskt sätt, bland annat hur viltskadeinventeringen ÄBIN går till.

Slaktdjursbedömning och viltskador Stort intresse för Jordbrukardagen i Valdemarsvik VALDEMARSVIK (JB)

Jordbrukardagen inleddes som vanligt med slaktdjursbedömning och avslutades med en kväll i Folkets hus med skogs- och viltskador i fokus. Det prestigefulla vandringspriset lade Helena Hägg beslag på, för andra året i rad. Det var inte heller någon knapp seger, utan hon hade fyra poäng till godo på tvåan.

Jordbrukardagen på fältet vid Bjursunds slakteri har utvecklats till en riktig familjedag, som samlar många deltagare. För ”expertisen” är fortfarande slaktdjursbedömningen det stora dragplåstret. Som vanligt var det LRF, Valdemarsviks sparbank och Bjursunds slakteri som stod för arrangemanget. Men det fanns en hel del övrigt att ägna sig åt. Allt från att inhandla något från dem som sålde olika produkter, till traktorer och redskap av olika slag. I det senare fallet med spridning från Grålleklubben som visade upp gamla klenoder, även med en grålle som kunde lyfta sig själv, till dagens moderna traktorer, samt en saltspridare att montera på en pick-up, med exakt utmatning av saltet. Som vanligt fanns Radio Wix på plats och sände direkt från området. Intressanta personer fångades in och intervjuades i direktsändning. Prisutdelningen från slaktdjursbedömningen ägde rum under kaffepausen under programmet, Skogen och viltet i balans, som ett par dagar senare hölls i Folkets hus. Det var många som hade mött upp till detta event. Att inte alla var speciellt intresserade av prisutdelningen märktes tydligt, eftersom det pratades friskt medan Sven-Inge Andersson förrättade prisutdelningen. Brist på vanligt hyfs kan tyckas! Hur som helst var det Helena Hägg som åter igen lade

Här läggs pannorna i djupa veck när deltagarna ska bedöma vilka trädslags löv eller barr som finns upphängda på andra sidan brädan.

beslag på det prestigefyllda vandringspriset. Hon vann nämligen i fjol också. Förutom det ståtliga priset fick hon, liksom övriga 14 pristagare, plocka en vinst från det dignande prisbordet. Sven-Inge hade även i år plockat in vinsterna från lokala näringsidkare. Vid seminariet hälsade inledningsvis Andreas Svensson från Valdemarsviks sparbank välkommen och lämnade sedan över till kvällens moderator, Hugo Andersson. Senare behandlades främst viltskador på skogen förorsakade av älgen. Men det hela inleddes med information om granbarkborrens härjningar, som på grund av den varma och torra sommaren varit gynnsam för den lilla gynnaren.

Från skogsägarföreningen Södra redogjorde Johan Frisk på ett synnerligen pedagogiskt sätt hur ÄBIN, älgbetesinventering, fungerar. Han pekade också på att betesskadorna fortfarande ur skoglig synpunkt är alldeles för stora. – Målet är att minst sju av tio tallplantor ska vara oskadade vid fem meters höjd, sade Frisk. Han poängterade också att RASE, alltså rönn, asp, sälg och ek, är viktigt för älgens kvalitativa utveckling. Martin Jeppson, viltförvaltare på Holmen, redogjorde för hur företaget jobbar med jakten på de 70 000 hektar där de har cirka 900 jägare med jakttillstånd, fördelade på 150-160 jaktlag. – Ekonomin i skogen är viktig och skadorna av viltet

RESULTAT AV SLAKTDJURSBEDÖMNINGEN: 1) Helena Hägg, 47 poäng 2) Mattias Sääf, 43 poäng 3) Anne Jacobsson, 42 poäng 4) Stig Karlsson 40 poäng 5) Johan Karlén 40 poäng 6) Birger Karlén 40 poäng

får inte bli för stora, poängterade Jeppson. Därför styrs det jaktliga uttaget hårt och de jakter som han själv arrangerar för företaget bygger på stor effektivitet. Det handlar om få jakttillfällen på varje område, men då det istället ska fällas många djur. Från Svenska Jägareförbun-

det medverkade Stefan Mårtensson som inte minst pekade på den samhällsnytta som jakten utgör. Jaktvårdskonsulent Benny Nilsson

Helena Hägg och Ann-Marie Isacsson slår sina kloka huvuden ihop när det gällde slaktdjursbedömningen. Hårdast slog Helena, som för andra året i rad kammade hem segern.

hade även ett inlägg där han poängterade vikten av att efter den extrema sommaren framförallt skjuta kalvar och svaga djur.

det förhållandevis höga betestrycket på tallplanteringarna var Andreas Svensson från sparbanken. För övrigt framhölls främst att övrigt viltfoder minskat drastiskt.

Den enda som nämnde den

under en följd av år ringa planteringen av tall som ett skäl till

Text och bild: HANS ANDERSSON

Nummer 11 • Oktober 2018

AKTUELLT

…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se

www.mb-isolering.se

Företaget är VI STÖDJER miljödeklarerat MISSING PEOPLE SWEDEN och kvalitets2018 certifierat.

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR

Vi har reservdelarna till din tröska, nytt och begagnat!

Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns www.carle

För fler reservdelar, besök vår hemsida

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

www.laholmstraktordem.se • 0430-222 70 Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

www.jordbrukaren.se

Vimmerby

0492-757 36

NSER KI V SBenny Andersson

Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.

Dags för byte till vinterdäck.

Förbered dig för halkan nu! Vi säljer, reparerar och förvarar alla typer av däck till bra priser! Ulf Suneson, 0734-22 44 33 ulf-suneson@hotmail.com Ledbergs Källgård, Linköping

Nöt, lamm, gris och vilt. Vi slaktar och styckar, paketerar och märker efter Era önskemål. Köttklassning utföres. Nöt hängmöras. Djurtransporter förmedlas.

Köttlådor direkt från slakteriet. Vi gör även återtag

Besök vår butik på fågelbovägen 32 i Nyköping eller besök vår sida www.rinkebykottochvilt.se

KONTROLLSLAKTERI KS 149 Kontakt/bokningar/priser: 070-52 10 800 info@rinkebyslakteri.se www.rinkebyslakteri.se Vi finns mellan Nyköping och Norrköping, Nära avfart Jönåker.

E IC

Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Djurtransport ordnas

Biobränslepannor Satseldade- och flödesmatade pannor Säljare norra och mellersta Sverige

Andreas Brunåker Lantmästare

076-846 22 22 Andreas.brunaker@faust.dk

mail@faust.dk www.faust.dk

SSAB Merox AB Tel. 0155-25 40 00 www.merlandet.se

JORDBRUK

Nummer 11 • Oktober 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

De stora halmbalarna gav lä för både små och stora besökare.

Anders Norrman med hunden Felix. I bakgrunden en Volvo BM Boxer.

Bara Volvotraktorer. Lägg märke till den maffiga pipan på Andreas Johanssons traktor närmast i bild.

Från vänster Patrik, Vilgot, William och Valentin alla med efternamnet Johansson gör sig redo för hemfärd.

Veterantraktorer klarade jobbet Roligt evenemang när tre vänner bjöd in till gemensam plöjning MOTALA (JB)

Så här när naturen börjar färgas i gula, orangea och röda färger är det dags för bonden att höstplöja. Det kan vara ett ensamt jobb att sitta i sin traktor fåra upp och fåra ner och vända på jorden. Lite roligare och fortare går det om man samlas ett gäng entusiaster och plöjer tillsammans.

De tre vännerna Henke Larsson, Carl Hjalmarsson och Henrik Carlsson bjöd in till en veterantraktorplöjning den sista helgen i september på Stens löneboställe strax söder om Motala. Det kom 15 traktorer till det 15 hektar stora stycket.

Henke Larssons far, Johan, är arrendator på stället och tyckte det var ett trevligt sätt att få marken plöjd. En John Deere, en Ford, en Nuffield och 12 Volvotraktorer kom till träffen. Bakom traktorerna hängde plogar med ett – fyra skär. En Volvo T22 utmärkte sig li-

te extra. Den hade visserligen bara ett skär på plogen men oj, vad fort det gick att plöja. Det maffiga pipan avslöjade att motorn inte var i original. Det visade sig vara en Cheva diesel V8 på 170 hk som satt under huven. Traktorn kördes av Andreas Johansson. Hans far, Pelle var också med och plöjde och även brodern Patrik var där med sin traktor. Patrik hade

köpt en Volvo BM Boxertraktor för att ha ”en boxer i en Boxer”. Det gick inte alls bra. Felix fick inte rum och såg dåligt.

med sönerna Valentin, William och Vilgot. När det var dags för hemfärd lastades Vilgots barnvagn i bakskopan och barnen, med hörselskydd på, i traktorhytten. Bra och behändigt. När man är så många går det

riktigt snabbt, så en och annan kaffestund hanns med. Grillad korv fanns också att tillgå. Kan vara gott att få något varmt i magen, för ibland är veterantraktorerna utan hytt eller har en dåligt isolerad hytt. Det är stor skillnad mot dagens ombonade traktorhytter, men sitter man, som en del lantbrukare gör, en hel dag i hytten är det bra för kroppen om den är någorlunda bekvämt utrustad. Vid matstunderna var det prat om

Välbehållna veteranare som fortfarande fixar jobbet.

traktorer, plogar, åkerns beskaffenhet, skörden och kommande auktioner under mycket skoj och bus med varandra. Även hur man hittat sina veteranare och fått hem dem till gården. Tips och råd

om hur man renoverar gavs också. Anders Norrman hade sin hund Felix med och den hunden gillar verkligen att sitta på traktorn. Felix är en boxerhund. Anders hade tidigare

Så nu sitter Anders och Felix i en Volvo BM T 24 från 1954 utan hytt och har det mysigt. Blir kanske inte lika mysigt när höstregnen kommer igång. Denna dag var det dock uppehåll, men lite småblåsigt och solen tittade fram då och då. Gärdet var snart upplöjt så Johan Larsson hade endast vändtegen kvar att plöja. Ett roligt evenemang som både små och stora traktorentusiaster gillar.

Text och bild: EVA CARLSSON

Nummer 11 • Oktober 2018

³½_ y½ g_½g ¶ ¿½>Ì

Den nya milstolpen inom mjölkning

Trädgårdsinstallation eller bioreningsverk?

Lely Astronaut A5

Både och faktiskt. Vårt kemfria bioreningsverk renar avloppsvattnet med hjälp av mikroorganismer och vattenväxter som tar upp kväve och fosfor för sin tillväxt. Kretsloppstekniken är extremt driftssäker med få rörliga delar och kräver ingen regelbunden slamtömning eller kostsam service. Ett angenämt problem är att du får klippa ner ÐBÒÁÛ µ> ¿¡F¿ÐFµ > Ág ¦¿www.alnarpcleanwater.se, 040-46 26 90

Mer än 25 år efter att Lely introducerade den första Lely Astronaut sätter vi den nya milstolpen för mjölkning: Lely Astronaut A5 Med bakgrund av erfarenheter från flera tusen användare världen över så överglänser detta intelligenta system sig själv angående kokomfort, användarvänlighet och investeringsavkastning, den är designat så lantbrukaren kan utmärka sig. Läs mer om Astronaut A5 på lely.com/milestone

Fy>½_³ t¿¶ ¶¿ >_g³½T½ F y½ Ì¶ B y_½T½1 ½ ¶ > g_L³Ï¿ y½T½ >³>³½ y½¶ Ï__¶ ÌF½ T½,g >³½ ½> >½F³¶¿ _g³½T½- ¿g³½¶ y½¶ B Ì¿

Lely Center Valdemarsvik • Tlf.: 0493-120 60

FÄRG • TAPET • GOLV • KAKEL Välkomna in till oss! Mineralvägen 14. Motala. 0141-545 40. Vardag 07-18. Lördag 10-15. Söndag 10-14

LANTBRUK

Nummer 11 • Oktober 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Mångmiljondonation till SLU Forskning på mjölkkor ska förebygga juverinflammation SVERIGE

Stiftelsen Seydlitz MP Bolagen ger 4,8 miljoner till en fyraårig satsning på en ung lovande forskare inom området juverinflammation hos mjölkkor samt 4,5 miljoner under tre år till forskning om nya djurhållningssystem för mjölkkor, vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Juverinflammation är den vanligaste sjukdomen hos svenska mjölkkor. Den orsakar djuren obehag och medför stora ekonomiska förluster för lantbruksföretagen och står dessutom för en stor andel av antibiotikaanvändningen till nötkreatur. Forskning för att förebygga sjukdomen och finna nya behandlingsformer är därför högprioriterad. Sverige ligger i framkant då

det gäller god djurvälfärd för produktionsdjur som därigenom också hålls friskare. Djurhållningen kan dock förbättras vartefter vi lär oss mer om viktiga faktorer för djurens välbefinnande, och forskning för bättre djurhållningssystem baserat på nya rön är därför ständigt mycket angelägen.

– Forskning inom mjölkproduktion är ett av Stiftelsens tre huvudsyften och mjölkkor låg vår stiftare, Werner von Seydlitz, varmt om hjärtat. Därför är vi glada för att kunna stötta angelägen forskning inom det området till gagn för våra mjölkkor, säger Stiftelsens ordförande Mats Landén. – Vi är mycket tacksamma för den här privata finansieringen av en tjänst, säger docent Bodil Ström Holst, chef för den aktuella avdelningen vid SLU. Den storslagna donationen ger oss en unik möjlighet att satsa på en ung forskare inom juverinflammation som kan bidra till att säkra den framtida kompetensförsörjningen inom området. – Den här generösa finansieringen gör det möjligt att göra en satsning på ett flerårigt projekt med syfte att fortsätta utvecklingen mot än mer hållbara och naturliga sätt att hålla våra mjölkkor, säger professor Sigrid Agenäs, SLU. Fantastiskt med forskningsmedel från en privat givare, som vi med stor tacksamhet tar emot. Stiftelsen har bildats på initiativ av Werner von Seydlitz där uppdraget har formulerats i hans testamente. Stiftelsens ändamål ska genom årligt finansiellt stöd främja forskning och utbildning inom skogsvård och skogsbruk i södra Sverige, teknikutveckling,

”Det här gör det möjligt att satsa på ett flerårigt projekt med syfte att fortsätta utvecklingen mot än mer hållbara och naturliga sätt att hålla våra mjölkkor”, säger professor Sigrid Agenäs, SLU, efter beskedet om mångmiljondonationen. Bild: JENNY SVENNÅS-GILLNER, SLU

forskning och utbildning avseende verktygstillverkning samt forskning och utbildning inom mjölkproduktion och djur- och foderhållning. Diplomingenjör Werner von Seydlitz verkade inom

metall-, trä- och massaindustrin. Han bedrev även mjölkproduktion på sin egendom och hade ett stort engagemang i mjölkkobesättningen. Han var en stor entreprenör och en industriell förnya-

re. Werner von Seydlitz gick bort i maj 2016 i en ålder av 88 år. Hans vilja var att genom donation av medel till stiftelser främja utbildning och forsk-

ning inom områden som stod hans livsverk MP bolagen nära, samt främja entreprenörskap, förenings- och kulturverksamhet. Källa: SLU

Vem har makten över maten – storföretag eller de kvinnliga bönderna? VÄRLDEN

På tisdagen infaller världshungerdagen som uppmärksammar att vi fortfarande inte förmår uppfylla den allra mest basala rätten till mat.

Många tror felaktigt att det produceras för lite mat och att orsakerna till hunger handlar om krig och naturkatastrofer – en farlig myt. I kväll går 820 miljoner människor och lägger sig hungriga samtidigt som hela 2 miljarder är överviktiga. Grundproblemet är politisk ovilja och systemfel. Den 22-28 oktober anord-

nas den årliga Makten över maten-veckan på sju svenska orter. Under veckan sker debatter, seminarier och filmvisningar som behandlar det svenska och globala livsmedelssystemet. Årets vecka fokuserar på storföretagens ökade makt

och inflytande över vem som äter och producerar vad. En omställning av livsmedelssystemet måste ske på småskaliga bönders och framför allt kvinnors villkor eftersom 70 procent av världens mat produceras av småskaliga bönder, många av dem kvinnor.

Dags att nominera till årets Biogasutmärkelse

– Det är dags att diskussio-

nen om livsmedelssystemet får ta en större plats i den svenska debatten, det är inte enbart en utvecklingsfråga utan en global hållbarhetsfråga med direkt koppling till hela jordens framtid, säger Louise Lindfors, generalsekreterare på Afrikagrupperna. – Genom Makten över maten-veckan gör vi en gemensam kraftsamling och sammanför bönder, akademiker, beslutsfattare, privatpersoner och det globala civila samhället för att diskutera livsviktiga globala och lokala perspektiv på livsmedelsproduktion.

Årets Makten över maten-veckan fokuserar på storföretagens ökade makt och inflytande över vem som äter och producerar vad. En omställning av livsmedelssystemet måste ske på småskaliga bönders och framför allt kvinnors villkor eftersom 70 procent av världens mat produceras av småskaliga bönder, många av dem kvinnor.

Med gäster från fem kontinenter kommer aktiviteter och seminarier hållas på platser som Umeå, Gävle, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund. Tillsammans med gäster från Sydafrika, Indien, Nica-

ragua, Ecuador, Brasilien, Colombia och Sverige kommer det föras viktiga samtal mellan dem som dagligen arbetar för förändring och politiker, akademiker, civilsamhälle och allmänhet.

Nu är det dags att nominera en person eller en organisation som har gjort betydande insatser för biogasens utveckling och som du vill se tilldelas årets Biogasutmärkelse 2018.

Den svenska biogasen spelar en nyckelroll i omställningen till ett hållbart och cirkulärt samhälle, och för att stödja utvecklingen utser styrelsen i Biogas Öst Ideell förening varje år en pristagare till Biogasutmärkelsen. Utmärkelsen tilldelas personer och organisationer som har gjort viktiga insatser på

olika nivåer för att lyfta biogasen och visa på goda exempel för andra att följa. Biogasutmärkelsen delas ut i samband med konferensen BioDriv Tinget den 5 december i Stockholm. BioDriv Tinget är en mötesplats och kunskapskälla för omställningen till fossilfria transporter i östra Mellansverige och Stockholmsregionen. Skicka in din nominering av en person, en organisation eller ett företag som du tycker har betytt extra mycket för biogasens utveckling till info@biogasost.se. Senast den 12 november vill Biogas Öst Ideell förening ha din nominering.

Nummer 11 â&#x20AC;˘ Oktober 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

FĂśnster och dĂśrrar till stallar, garage och industrier m.m.

VI KOPER DITT SKROT!

till Villor â&#x20AC;˘ Lantbruksbyggnader â&#x20AC;˘ Industrilokaler

AKTUELLT

BlixholmsvĂ¤gen 1 602 38 NorrkĂśping Tel: 011-165180

0514-310 10 info@westerbyggtra.se â&#x20AC;˘ www.westerbyggtra.se

SkĂśrda solenergi! RT! FRI OFFE

Solcellsbyggarna Boxholm AB Boxholm Âˇ 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se

Fyra dagar & tre nĂ¤tter i Italien! 4 690 kr

Det oberoende fĂśretaget inom enskilt avlopp. â&#x20AC;˘ Projektering â&#x20AC;˘ FĂśrsĂ¤ljning Installation â&#x20AC;˘ Service

3EKO -IXERVAGNAR fĂ&#x161;R ALLA BEHoV...

Tema: Uppleva hĂ¤rliga norra Italien, god mat, gott vin och nĂĽgra studiebesĂśk pĂĽ kĂśttgĂĽrdar. Vi besĂśker Italienska lantbrukare vid Cremona och Novi Ligure pĂĽ vĂ¤g mot Piemonte, dĂ¤r vi bl a gĂśr studiebesĂśk hos Piemonteiska djuruppfĂśdare. Alla resor med boende pĂĽ hĂśgklassiga hotell!

&YLLTĂ&#x161;MMAre fĂśr omgĂĽende leverans.

Nya & begagnade. s TĂśmningsflĂ¤ktar frĂĽn 11 till 37 kw med mycket hĂśg kapacitet s +ASTmĂ&#x2039;KTAR KK1600 och KK1800

KolmĂĽrden Tel (vxl): 011-12 68 00 www.godkandaavlopp.se

Vid intresse, kontakta: Lars-Gunnar Samuelsson 070-567 51 90 lars-gunnar@blaklintprodukter.se FĂślj oss pĂĽ facebook.com/lgtemaresor

www.jordbrukaren.se Ă&#x2026;terfĂśrsĂ¤ljare fĂśr

Vi kĂśper & sĂ¤ljer

PLOWER POWER!

Svensktillverkad

Halm och grovfoder Diesel och oljor SpannmĂĽl, konv & KRAV GĂśdning VallfrĂś och utsĂ¤de

KĂ&#x2013;P EN SPORTSMAN OCH FĂ&#x2026; ETT POLARIS PLOW-KIT PĂ&#x2026; KĂ&#x2013;PET*

Anders eller Elisabeth nĂĽr ni pĂĽ:

Tel 013-23 44 65/66

VINSCH â&#x20AC;˘ PLOGFĂ&#x201E;STE â&#x20AC;˘ PLOGRAM â&#x20AC;˘ PLOGBLAD

SPARA

KĂ&#x2013;PER Âˇ SĂ&#x201E;LJER Âˇ FĂ&#x2013;RMEDLAR

UPP TILL

LANTBRUKSMASKINER

070-816 29 05 www.backhemmet.se

12.000:-

* Erbjudande inkl moms. GĂ¤ller alla Sportsman-modeller (ej barnmaskiner). Monteringskostnader kan tillkomma. Vi reserverar oss fĂśr slutfĂśrsĂ¤ljning, tryckfel och prisjusteringar. Kan inte kombineras med andra erbjudanden. GĂ¤ller sĂĽ lĂĽngt lagret rĂ¤cker dock som lĂ¤ngst till 31/12-2018. Pris Sportsman 570 frĂĽn 78.625:- inkl moms.

MARKVĂ&#x2026;RDSMASKINER Ă&#x2013;ST AB KungsvĂ¤gen 13, 595 51 MJĂ&#x2013;LBY vxl: 0142-800 40 Âˇ Jonas: 0142-185 62 e-post: jonas@mvmost.se

MASKIN

Ă&#x2013;ver 20 000 lĂ¤sare kan se din annons hĂ¤r!

www.mvmost.se

WWW.POLARISSVERIGE.COM

MERASYSTEMPLĂ&#x2026; MERASYSTEM Ă&#x2026;T AB A Visste du? Det fĂśrsta numret av Jordbrukaren utkom redan 1926.

TAKPLĂ&#x2026;T T A AKPLĂ&#x2026; Ă&#x2026;T - T TAKPANNOR A AKP PAN ANNOR A - FALSTAK FAL ALST TAK A MERASYSTEM SYSTEM tillverkar vĂ¤lbeprĂśvade produkter till lant brukssektorn. TillfĂśrlitligt, snabb och priseffektivt

Klassisk

Estelle falstak

info@merasystem.se nfo@merasystem.se | www w..merasystem.se .merasystem.s tel 0410-205 30 | fax 0410-211 66

"SMIDIGT ATT MONTERA NĂ&#x201E;R ALLA GRINDAR OCH Ă&#x201E;TFRONTER REDAN Ă&#x201E;R I RĂ&#x201E;TT LĂ&#x201E;NGD."

U T VA LT

TrĂ¤ffa oss pĂĽ... KARE

MĂĽttanpassat redan frĂĽn start

pannplĂĽt

FĂ&#x2013;

Vill du veta mer? Ring oss pĂĽ tel. 0381 - 502 50

Ă&#x2013;J

L N Ă&#x2013; T DJ U R &

www.ydre-grinden.se

JORDBRUK

Nummer 11 • Oktober 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Snart ska startskottet gå. Nu gäller det för bönderna att leverera sin hittills bästa plöjning.

I mitten, Peter Borring, bonde och regionsordförande i LRF Östergötland.

Olle Blomqvist 21 år från Söderköping, är med bland arrangörerna i årets Distriktsmästerskap.

Här bedöms böndernas prestationer in i minsta detalj.

Bönder gör upp om bästa tiltan Hård kamp om att få representera Östergötland i SM SÖDERKÖPING (JB)

Strax utanför Söderköping ljuder motorer av 85 års utveckling. Åskådare har samlats för en nostalgitripp genom tidens traktorer. En kamp om att få representera Östergötland i SM 2019 är i full gång och bönderna gör sig redo för strid.

För att betraktas som en riktig Svensson i dagens Sverige ska man ha både Volvo och vovve i en röd villa med vita knutar. För hundra år sedan talades det om gårdar där även hästen spelade en stor roll. Hästens kraft användes för tungt arbete, allt från att transportera till att plöja åkermarker. Nyligen

arrangerades en träff för bönder i Östergötland och med sig hade de sina hästar på fyra hjul. Distriktsmästerskap i plöjning anordnades i Evertsholm i Söderköping av JUF (Jordbrukare Ungdomens Förbund) som även firar hundra år i år. Vinnarna i dagens tävling

blir kvalificerade till SM i plöjning som arrangeras nästa år. I toppen på resultatlistan hittar vi Alf Eriksson från Eksjö, Stefan Pettersson, Bengt Rogestam och Inge Larsson från Vårdsberg som alla tävlar i olika kategorier. I dessa kategorier räknas veterantraktorer med buren och bogserad plog, moderna klassiker, tegplog samt växelplog.

Bland arrangörerna hittar vi Olle Blomqvist och Peter Borring. Peter har varit med och arrangerat tävlingen i snart 25 år och sitter som regionordförande i LRF Östergötland. – Tävlingen går ut på att plöja 2 000 kvadratmeter på två timmar och vi bedömer böndernas yrkesskicklighet. Det ska plöjas så rakt som möjligt, med rätt djup och tilt. Det känns väl lite fånigt för bönderna att plöja 2 000 kvadratmeter när de annars plöjer flera hektar, säger Peter Borring och skrattar. Han belyser vikten av att lä-

ra sig att plöja med noggrannhet. – Med en bra plöjning minskar man behovet av

efterföljande bearbetning. I lördagens tävling tävlar allt från gamla veterantraktorer till nya moderna klassiker och den äldsta traktorn i dagens kamp ska vara från 1930-talet, enligt Peter Borring. – Det är kul med cirka 85 års teknisk utveckling som tävlar mot och bredvid varandra. De gör ju faktiskt samma jobb, fortsätter han. Tekniken på lantbruket går framåt liksom mycket annat i rasande fart. Peter berättar om vad utvecklingen har för betydelse för bönderna idag. Då bland annat traktorer och plogar idag går med hjälp av självstyrning så behövs det inte en lika bred kunskap om jord-

bruksarbetet jämfört med dåtidens teknik. Tävlingar i plöjning arrangeras dels med syfte att bevara yrkesskickligheten hos person istället för teknik. – Man kan lätt fuska sig fram med nyare teknik, säger Peter. Jordbrukaren träffar Henrik Karlsson som även finns på plats med sonen Hugo Karlsson som deltar med en av dagens modernare traktorer. Hugo är en av eleverna från Vretagymnasiet i Linköping som fått chansen att medverka i dagens tävling. – Det går hyfsat, säger han om sonens prestation. Henrik berättar att han medverkat i en likadan tävling för omkring tjugo år sedan. Idag driver han en gård och

sitter som ordförande i LRF Bankekind. – Vretagymnasiet har inte haft någon uttagning till SM i år så vi har det åt dem, fortsätter Peter. Stämningen på området är

positiv och det är tydligt att engagemanget för tävlingen är stort. Allt fler glada åskådare anländer och många av dem passar på att mingla runt och prata med varandra om det gemensamma intresset. Med full fokus på plöjningen visar bönderna på goda prestationer. Sakta men säkert drar de fram över åkermarken med plogen bakefter i sikte på vinst. Text och bild: JOHANNA ÅBERG

Nummer 11 â&#x20AC;˘ Oktober 2018

Vad vill du lĂ¤sa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

AKTUELLT

Auktioner 2019

VINSCH PĂ&#x2026; KĂ&#x2013;PET!

Kodiak 700 4x4 Ny brĂ¤nslesnĂĽlare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hĂśg/lĂĽgvĂ¤xel. Finns Ă¤ven med servo. Fler fĂ¤rger beroende pĂĽ modell.

Nu pĂĽgĂĽr bokningar av auktioner 2019!

TĂ¤nker du sĂ¤lja Ă¤r du vĂ¤lkommen att hĂśra av dig fĂśr rĂĽdgivning eller om ett datum som passar dig

BOKADE AUKTIONER 2019 9/3 Samlingsauktion BrĂ¤nnebrona GĂśtene 16/3 Samlingsauktion GranngĂĽrden Sala 30/3 Maskinauktion Axima Floby 6/4 GĂĽrdsauktion ElgarĂĽs Borgstena Maskiner o Redskap 27/4 Samlingsauktion Ă&#x2013;rsta Kumla 4/5 Samlingsauktion Flakeberg GrĂ¤storp

fr. 66.320:- exkl. moms MĂ&#x2026;N-FRE 8-18, LĂ&#x2013;R 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

Suzuki LTA 500XP Arbetsmaskinen

99 900 kr inkl moms

SpannmĂĽlsskĂśrdarna berĂ¤knas vara 30-70 procent lĂ¤gre Ă¤n normalt och grovfoderbristen Ă¤r stor bland sveriges bĂśnder.

Torkan har gett allvarliga fĂśljder SpannmĂĽlsskĂśrdarna berĂ¤knas vara 30-70 procent lĂ¤gre Ă¤n normalt och grovfoderbristen Ă¤r stor. LantbruksfĂśretag med nĂśtkreatur och lamm minskar sina besĂ¤ttningar vilket leder till lĂĽnga slaktkĂśer. De dĂĽliga skĂśrdarna medfĂśr att Sverige ĂśvergĂĽr frĂĽn att exportera spannmĂĽl till att bli beroende av import.

â&#x20AC;&#x201C; Det ekonomiska lĂ¤get pĂĽ grund av torkan Ă¤r bekymmersamt med flerĂĽriga effekter fĂśr mĂĽnga av fĂśretagarna. Det gĂ¤ller lantbrukets samtliga produktionsinriktningar. Vi har aldrig prognostiserat sĂĽ svaga resultat som vi ser nu nĂ¤r vi sammanstĂ¤llt denna rapport. DĂ¤remot Ă¤r det stora variationer mellan fĂśretag och i olika delar av landet om hur torkan har pĂĽverkat lantbruksfĂśretagarna, sĂ¤ger Jimmy Larsson, segmentschef Skog och lantbruk pĂĽ LRF Konsult. BerĂ¤kningarna visar pĂĽ Ăśkade produktionskostnader fĂśr 2018 jĂ¤mfĂśrt med 2017 som fĂśr spannmĂĽl motsvarar 80 Ăśre per kilo och i mjĂślkproduktionen Ă¤r det Ăśkade produktionskostnader pĂĽ 5060 Ăśre per kilo mjĂślk. Det ska noteras att torkan medfĂśr Ă¤ven Ăśkade produktionskostnader under ĂĽr 2019 som i dagslĂ¤get Ă¤r fĂśr tidiga att kvantifiera. De innebĂ¤r att fĂśretagarna mĂĽste arbeta hĂĽrt med intĂ¤kter och kostnader som effektivitet och prisbild.

Att synas Ă¤r bra fĂśr affĂ¤rerna!

Â¤Â{"f Â¤ Â{Â&#x17E;Ă&#x2030;Â¤ÂÂ&#x17E;Â&#x2026; Ć¤Ć¤Ć¤É&#x161;Ć&#x2021;Ĺ&#x2022;Ĺ¸ĆŁĹ&#x2022;Ĺ&#x2039;Ă?ĹžĹ&#x20AC;ÄĹ?É&#x161;ĹžÄ&#x2C6;

Ă&#x2013;verlĂĽta gĂĽrden? VĂ¤lkommen till Areal. Vi hjĂ¤lper dig med fĂśrsĂ¤ljning, generationsskifte, upplĂśsning av samĂ¤gande eller vĂ¤rdering. VĂ¤lkommen att hĂśra av dig.

$ $ $ $ $ $

! %

Nu kan du lĂ¤sa Jordbrukaren pĂĽ nĂ¤tet!

LinkĂśping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50 #

Dags att mĂ¤ta radon! Vi gĂśr mĂ¤ngder av mĂ¤tningar varje ĂĽr och kan ge er Sveriges bĂ¤sta pris.

Mureri i VĂ¤rmland

FASTIGHETSMARKNAD

Boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03.

Ă&#x2030;U Q Â&#x17E; iÂ&#x2026;Â¤sUsI1s Â&#x161; Q iq Â&#x17E;UÂ¤Â1sÉ&#x2014;

LRF Konsults rapport Lant-

www.farmarauktioner.se

Tegelbruksv 1, Kisa Âˇ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

fĂśr att hĂĽlla verksamheten rullande och klara likviditeten. Det finns Ă¤ven framtagna jordbruksstĂśd, bland annat har Jordbruksverket subventionerat ekonomisk rĂĽdgivning kraftigt, sĂ¤ger Stefan Nypelius, affĂ¤rsrĂĽdgivare LRF Konsult

brukets lĂśnsamhet gĂśrs halvĂĽrsvis och baseras pĂĽ verkliga fĂśretags resultat inom vĂ¤xtodling, griskĂśtt, mjĂślk och nĂśtkĂśtt. Den senaste Ă¤r en specialutgĂĽva fĂśr att se effekterna av sommaren 2018 ĂĽrs torka. LRF Konsult kommer kontinuerligt att fĂślja situationen och gĂśra uppdateringar Ăśver hur det pĂĽverkar lantbrukets lĂśnsamhet inom de nĂ¤mnda produktionsinriktningarna.

Tel 0515-811 51 Âˇ Lawrence Jonsson, 070-688 34 15 Ombud fĂśr Ă&#x2013;stergĂśtland, SmĂĽland och Ă&#x2013;land: Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146

Klicka bara pĂĽ Jordbrukarens framsida pĂĽ www.jordbrukaren.se

Vid fĂśrhĂśjda radongashalter erbjuder vi kostnadsfri utredning samt ĂĽtgĂ¤rdsfĂśrslag.

os o d n o d Ra

: 0 5 2

s or = 2 do t e k a p 1 mĂ¤t :r - 375 o s o d 3

â&#x20AC;&#x201C; Som lantbrukare gĂ¤ller

det nu att fĂĽ koll pĂĽ sitt nulĂ¤ge och ta fram en handlingsplan med ĂĽtgĂ¤rder fĂśr hur man ska agera framĂĽt fĂśr att kunna fortsĂ¤tta sitt fĂśretagande. Det gĂ¤ller ocksĂĽ att och ha en kontinuerlig dialog med samarbetspartners som foderleverantĂśrer, slakterier och finansiĂ¤rer

NorrkĂśping 011-10 14 10 LinkĂśping 013-10 14 10

www.brabesiktningar.nu info@brabesiktningar.nu

Vi utfĂśr grĂ¤varbeten! Diplomerade fĂśr avloppsanlĂ¤ggningar

Hitta din mĂĽlgrupp med en annons i Jordbrukaren!

Skrukeby Maskin

Jordbrukaren utkommer var tredje vecka till alla jord-, lant- och skogsbruksfĂśretag i hela Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

0142-809 60, 070-659 67 63

JAKT

Nummer 11 • Oktober 2018 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Viltolyckorna ökar i Värmland Håll ögonen öppna – vilt på väg VÄRMLAND (VB)

Antalet vilda djur som rör sig bredvid vägen är större än många tror, och antalet viltolyckor är alldeles för många. Därför har polisen och de lokala jägarna med flertalet andra organisationer genomfört en Viltolycksvecka för att informera alla trafikanter under sista veckan i september.

Antalet viltolyckor ökar i Värmland och är efter storstadslänen och Kalmar län värst i landet. – Det visar på att en informationskampanj som denna behövs, säger Erica Broström, länsansvarig för det Nationella Viltolycksrådet vid Polisen i Värmland. Fram till den 8 oktober i år har 2 500 viltolyckor rapporterats i länet, en ökning med 13 procent jämfört med förra året. I hela landet var siffran 43 309, och året är inte slut ännu. Det sker mellan tre och och 15 olyckor varje dag. Vilt på väg – Skynda långsamt. Vi har alla hört att hastigheten har betydelse för hur allvarlig olyckan blir, men inte alla vet om att risken är som störst under gryning och skymning och hur många djur som faktiskt rör sig kring vägrenen. – I genomsnitt har du pas-

serat 156 djur om du kör en sträcka i 90 km/tim i en timmes tid, berättar Erica vidare.

Trafikverket fick i våras drygt tre miljarder kronor av regeringen till landskapsanpassning. I det ingår arbetet att förebygga viltolyckor. Målsättningen med pengarna är att kunna halvera antalet viltolyckor jämfört med nu.

De förflyttar sig och äter längs området kring vägen och det är slumpen som avgör om olyckan är framme eller inte. Vår uppmaning till de som kör längs vägarna är att inte bara se på vägen utan även på terrängen runt omkring. Under informationsveckan var polis och lokala jägare på plats längs vägarna i Värmland. Alla som stannade fick den välbekanta orange remsan som vi alla bör ha i bilen. – Remsan ska bilisterna använda om olyckan är framme för att markera var olyckan skett, säger hon. Och på den finns också information om hur man ska bära sig åt, till exempel att man ska ringa 112 för att rapportera. Har man inte den orangefärgade remsan i bilen ska man ta en t-shirt, en plastkasse eller något annat som syns och hänga upp så det

syns tydligt. Det underlättar för de jägare som ska göra eftersök med hundar. Och naturligtvis ska du ringa polisen. Att inte anmäla en viltolycka är straffbart och räknas som smitning från olycka. Rådet som både polis och jägare ger för att undvika olyckor är att vara utvilad om man sitter bakom ratten eftersom vi reagerar snabbare om vi är pigga. Att inte bara ha ögonen på vägen är också ett råd som kan undvika olyckor. Ett djur kommer sällan ensam. Du kan också ladda ner appen Viltolycka, som varnar när man kommer in i ett område med mycket vilt. – Folk vet ofta inte om att de ska anmäla även om djuret sprungit vidare in i skogen och det inte blivit några skador på bilen, avslutar hon. Skyldigheten att anmäla om-

Åtgärder som ska genomföras för att minska antalet viltolyckor är säkra passager för djuren, viltstängsel och lampor som blinkar vid vägkanten när djur finns i närheten. Sommarens torka har hindrat Trafikverket från att röja vilket lockar fram djuren till vägkanterna.

fattar inte bara älg, rådjur och hjort, utan även vildsvin, björn, varg, järv, lodjur, mufflonfår, utter och örn. Sannolikheten kanske inte är

så stor att man kolliderar med en örn, men skulle det hända ska man också ringa 112 och markera platsen tydligt. Extra uppmärksam ska man

vara vid åkerkanter och skogsdungar. Text och bild: EVALENA HEINERED

Här är störst risk för viltolyckor – listan län för län Viltolyckorna bara fortsätter att öka. Det sker en viltolycka var nionde minut, dygnet runt, någonstans i Sverige. I smålandslänen Kalmar och Kronoberg är det störst risk att drabbas av en viltolycka. Nu går vi in i den tiden på året då flest olyckor sker.

Hösten är den tid på året då det sker flest viltolyckor. Totalt skedde 61 300 viltolyckor förra året, vilket är en historiskt hög nivå. Och redan nu har det skett över 41 000 olyckor på våra vägar så här långt under 2018. – Åter igen ser det tyvärr ut att bli ett rekordår, säger Johan Granholm, motorexpert på försäkringsbolaget If. Försäkringsbolaget If har räknat fram listan över länen med flest viltolyckor i förhållande till antalet registrerade personbilar. Kalmar län är den

region där risken att drabbas av en viltolycka är störst, med 21,37 olyckor per 1000 bilar hittills under 2018. I Stockholms län är risken minst, nästan åtta gånger mindre, här sker 3,51 olyckor per 1000 bilar. Anledningen till att antalet viltolyckor fortsätter att öka, är bland annat både älg och vildsvinsstammen ökar efter relativt milda vintrar i landets södra delar. Samtidigt har vi mer och mer trafik på våra vägar. Oktober och november är de månader då flest olyckor brukar inträffa. – Under hösten är djuren mer aktiva och hamnar oftare på vägarna på grund av jakt, svampplockare och brunsttider. Kombinationen med en mörk och nederbördsrik årstid gör vägarna livsfarliga för både djur och människor, säger Johan Granholm. Absolut överlägset störst är risken att krocka med ett rådjur (45 863 olyckor förra

Gör så här om en viltolycka har inträffat: • Sätt ut varningstriangeln. • Stanna och märk ut platsen för olyckan med ett plastband eller liknande. • Även om djuret inte är skadat, ring polisen på 112 och uppge var du befinner dig. • Gör en anmälan till ditt försäkringsbolag om fordonet skadas.

året) Därefter följer vildsvin (6 082) och älg (5 941). (Renar räknas som tamdjur och inte ingår i statistiken, vilket drar ner siffrorna för norra Sverige.) Risken att krocka är störst i skymning och gryning då djuren rör sig. Vid skogskanter, skogsområden med vattendrag på ena sidan om vägen, vid kalhyggen och där viltstängsel börjar och slutar bör du vara extra uppmärksam. – Läs av omgivningarna, håll uppsikt längst med vägkanterna och anpassa farten. Försök förutse var djur kan dyka upp, tipsar Johan Granholm.

Skulle olyckan vara framme och en kollision är oundviklig så gäller det att ha is i magen. – Håller du på att krocka med ett mindre djur ska du bromsa i första hand och styra undan i andra. Risken för personskador är större vid en okontrollerad undanmanöver och, eller, krock med mötande trafik. Handlar det om en älg eller kronhjort blir taktiken en annan. Djuren är tunga och har långa ben vid en kollision kastas kroppen mot och in genom vindrutan, vilket kan ge svåra personskador. – Styr därför om du hinner

Risk per län – antal olyckor per 1000 personbilar registrerade i länet (förra årets placering inom parentes): 1. (1) Kalmar, 21,37 2. (2) Kronoberg, 20,33 3. (3) Värmland, 16,06 4. (7) Jämtland, 15,9 5. (13) Blekinge, 13,00 6. (4) Södermanland, 12,89 7. (6)Gotland, 12,83 8. (5) Jönköping, 12,39 9. (8) Uppsala, 10,67 10. (10) Dalarna, 9,76 11. (9) Östergötland, 9,69 12. (11) Örebro, 9,02 13. (12) Västra Götaland, 8,45 14. (14) Halland, 8, 20 15. (18) Västerbotten, 7,88 16. (15) Västmanland, 6,43 17. (17) Gävleborg, 6,36 18. (16)Skåne, 6,33 19. (21)Norrbotten 6,04 20. (19)Västernorrland, 4,97 21. (20) Stockholm, 3,51

mot bakkroppen. Den är lättare än framkroppen, förhoppningsvis undviks vindrutezonen, och kollisionen blir lindrigare, säger Johan Granholm.

I genomsnitt dör ungefär fem personer per år i viltolyckor. If, som försäkrar närmare var tredje bil i Sverige, bedömer att en krock med en älg ger i snitt skador på bilen för omkring 30 000 kronor, medan vildsvin ger skador för närmare 40 000 kronor, eftersom de är låga, kompakta och tunga. Kollision med rådjur ger skador för omkring 15 000 kronor. Sedan den 1 januari 2010 är du skyldig enligt lag att alltid rapportera en krock med ett vilt djur till polisen. Anmälningsplikten gäller björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår och örn. Ren är tamdjur och klassas

inte som vilda djur enligt jaktlagen. De ingår därför inte i statistiken. Statistiken är hämtad från Nationella Viltolycksrådet, polisrapporterade viltolyckor år 2017 t o m 2018-09-24.

Nummer 11 • Oktober 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

JAKT

Trivsam jaktsamverkan i Tryserum Fina marker för jakt i Brantsbo och Rosenlund TRYSERUM (JB)

Fastigheterna Brantsbo och Rosenlund ligger båda i Tryserums socken, Valdemarsviks kommun. Fastigheterna gränsar mot varandra utmed en lång sträcka och har dessutom arealfigurer som passar ihop som ett pussel. Detta insåg man redan i början av 1980-talet då jaktsamverkan inleddes efter att jaktlaget på Brantsbo tog kontakt med ägarna till Rosenlund och kom överens om att jaga älg tillsammans.

Samverkan vid älgjakt har sedan fortsatt år efter år och alla är nöjda. Dessutom har jaktsamverkan även kommit att betyda att man ofta jagar övrigt jaktbart vilt tillsammans. Det gäller rådjur, hjort, hare och vildsvin alltså ett win-win förhållande för ägarna till Rosenlund och jaktlaget på Brantsbo. Den sammanlagda arealen som utgör 527 ha, ramas in till viss del av sjöar. I väst/östlig riktning genomkorsas marken av allmän väg från Kvarnvik/Holmbo och ut till E22:an. I viss mån negativt men man får acceptera och anpassa sig till läget, det är klart att ett antal djur har dödats av trafiken. Vilttillgången har generellt sett varit förhållandevis god när det gäller älg och rådjur och på senare år har naturligtvis vildsvin etablerat sig på markerna också. Ändå har inte jaktmarkerna drabbats av allt för omfattande skador. Likaså har dovhjort försiktigt etablerat sig under den senaste tioårsperioden och kommer förmodligen att öka ytterligare. Den gemensamma arealen har naturligtvis, som all annan mark i Götaland, märkt variationer i viltstammarna under de senaste 40 åren. 1980-talet med stor älgstam och 1990-talets explosion av rådjursstammen för att följas under 2000-talet av vildsvinens etablering och nu under 2010-talet ökar framförallt dovhjort kraftigt på vissa håll. Jaktlaget på Brantsbo skapades enligt vissa involverade personer 1970 vilket betyder att jaktlaget om ett par år kommer att kunna fira 50årsjubileum. Fyra jaktintresserade personer lyckades få ett jaktarrende på Brantsbo. Det var Ingmar Karlsson, Åke Borgström, Bertil Johansson som senare bytte efternamn till Gillman och Lars Johansson. Alla dessa var yrkesverksamma inom det privata

Jaktlaget Brantsbo – Rosenlund framför den nya fina ”jaktkojan”. Från vänster Jaktledaren Tobias Svensson, Rickard Borgström, Patrik Pettersson, Jimmy Skoglund med fina unghunden Tekla, Kent-Göran Karlsson, Ingmar Karlsson nestorn i laget som varit med från början, sedan följer från Rosenlund Kennet Johansson, Peter Johansson, Nils-Gösta Johansson, Robert Björk och Erik Johansson.

skogsbruket genom Södra och det var så kontakter etablerades med skogsägare. Dessvärre lever inte alla idag, Bertil Gillman gick bort för flera år sedan och Åke Borgström avled under sensommaren i år. Lars Johansson från Svarvaredalen i Gärdserums socken lämnade jaktlaget under 1980-talets början, i stället för honom kom undertecknad då med i jaktlaget. Den ende kvarvarande och fortfarande ingående i jaktlaget av de fyra är Ingmar Karlsson, kollega till undertecknad under cirka 15 år, som våren 2018 fyllde 80 år. När jaktlaget kom till var

tvillingbröderna Knut och Erik Andersson ägare till fastigheten. Under innevarande år avled Erik Andersson. När bröderna tyckte det var dags att bli avlösta som ägare någon gång under 1980-talet så tog deras barn över och i verksamheten på gården med jordbruket och svinproduktionen ses kusinerna Jan-Erik och Peter Andersson. Kusinerna är inte så speciellt intresserade av att själva delta i jakt. Rosenlund ligger öster om Brantsbo utmed landsvägen som går ut till E22:an och fastigheten har mark på båda si-

När detta skrivs så har bara två jaktdagar ägt rum och dessvärre har vi inte ens sett en älg, dor om landsvägen. Ägare är bröderna Nils-Gösta och Håkan Johansson och av de båda är det Nils-Gösta som är jaktintresserad. Håkan hjälper till med skogstraktor och vagn då den skjutna älgen ska transporteras hem till Rosenlund. Bröderna har gjort i ordning ett kylrum i ett hörn av maskinhallen där vi hänger djurkropparna innan de ska styckas upp. När det är dags för styckning har bröderna alltid gjort i ordning bord med gott om utrymme för att hantera djurkropparna och alla medverkar i styckningsprocessen som även innebär malning till köttfärs. Det har alla år varit roligt att samverka med grabbarna på Rosenlund i den gemensamma älgjakten och all jakt över huvud taget. Det som är lite speciellt och

mycket trevligt är att det är tre generationer från Rosenlund vi jagar tillsammans med, Nils-Gösta och sönerna Peter och Kennet och barnbarnen Erik och Robert. Det borgar

för fin kontinuitet i jaktintresset och fortsatt älgjakt tillsammans i många år. Varje jaktlag ska ha en jaktledare och vår jaktledare nu är Tobias Svensson som är bosatt i Kvarnvik och som arbetar med mekaniserad skogsavverkning. Innan Tobias tog över som jaktledare för något år sedan så hette vår jaktledare Robert Karlsson men han har fått tillgång till jaktmark i närheten av sin bostadsort och på så sätt spar resor och tid. Jaktledare före Robert var under många år nyligen avlidne Åke Borgström. Den första tiden av jaktarrendet på Brantsbo var Ingmar Karlsson jaktledare eftersom han var den som tog de första kontakterna med bröderna Knut och Erik Andersson om ett jaktarrende. Årets älgjakt började den andra måndagen i oktober och det var i år den 8 oktober. Vid en träff tidigare på sensommaren träffades jaktlaget och gick igenom vad som behövde göras på olika pass, skogen och sly växer och för-

Intet är som väntans tider men rätt som det är så kan älgen dyka upp och då gäller det att vara på hugget om det är ett skjutbart vilt.

sämrar skjutmöjligheterna på vissa pass. Passen lottas ut så därför vet man i god tid vart man ska ta vägen den första morgonen. Årets tilldelning är en vuxen

älg och en kalv. När detta skrivs så har bara två jaktdagar ägt rum och dessvärre har vi inte ens sett en älg men det är inte så konstigt utan helt normalt för de kommer så småningom tillbaka på våra marker.

När vi samlades, efter första älgjaktsdagens tidiga morgonpass i jaktstugan undrade undertecknad hur många älgar som har nedlagts sedan 1970. Ingen kunde med säkerhet säga hur många men Ingmar Karlsson som har varit med sedan 1970 tror att antalet är väldigt nära ett hundratal. Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

SKOG

Nummer 11 • Oktober 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Skogsinspektor Johan Ördell, Mellanskog Södra Värmland har inte sett något stort intresse för poppel i Värmland ännu. Men han ser många fördelar med det snabbväxande lövträdet. Bild: EVALENA HEINERED

Den bästa poppeln producerar 20-25 kubikmeter virke per hektar och år. Bild: PETER RAPINOJA

Klimatsmart nykomling i skogen Poppel ett snabbväxande alternativ till gran VÄRMLAND (JB) Har du kalkrika marker där du pla-

nerat att plantera eller återplantera skog kan den snabbväxande poppeln vara ett lämpligt alternativ till gran. Detta visar försök med kalkning som Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har gjort. Snabbväxande trädslag har fått ett ökat intresse bland skogsägare.

Motiven för att plantera poppel är fler, enligt SLU. Bland annat har den en hög tillväxt, omloppstiden är kort och på jordbruksmark kan poppeln slutavverkas redan efter 25 år.

SLU:s försök visar tydliga resultat. Plantor som fått kalkgivor och som har växt under fyra år, har trots en extremt torr sommar hunnit bli över tre meter långa. Har de däremot växt i sura jordar så dör popplarna.

Priserna på energived har också ökat under de senaste åren. Dessutom har gran fått röta på många av ståndorterna, då kan poppel vara ett alternativ. Med ett ökat klimat kommer vi efterhand att får se mer av extremväder. Då

Ja, det finns mycket att ta hänsyn till när du som markägare ska återplantera avverkade skiften, eller om du ska plantera igen åkermark som inte lämpar sig för odling. Poppel börjar poppa upp som ett möjligt alternativ.

har lövträd visat sig vara mer stormfasta. Och efter de senaste årens stormar har åldersfördelningen på gran bestånden blivit skev. Speciellt i södra Sverige. Poppel har många fördelar. Den är värdefull för många insekter och koldioxidfixerande. En normal tillväxt på gran tillåter dig att skörda först efter 90 år. Poppeln har stor potential och tillväxten är minst det dubbla jämfört med gran. Studier visar att den årliga

medelproduktionen ligger på cirka 23 skogskubik per hektar. Men man kan konstatera att en hög årlig medelproduktion kan förekomma så långt norrut som Uppland och Värmland. Men finns det då inte några nackdelar att ta hänsyn till? Enligt SLU kräver de snabb-

växande lövträden intensiv skötsel och de kan inte odlas vart som helst. De är också känsliga för viltskador. Man behöver också rensa bort ogräs

och satsa på vilthägn för att undvika betesskador liksom se till att dräneringen är god. Skogsinspektor Johan Ördell vid Mellanskog i Södra Värmland säger: – Vi har inte sett något större intresse för att plantera poppel i Värmland än. Men med mer information om snabbväxande energiskog kommer säkert fler att våga satsa. Text och bild: EVALENA HEINERED

Skogsstyrelsen uppmanar jägare: jaga granbarkborrar! Efter sommarens omfattande angrepp av granbarkborre i landets sydliga delar är situationen så allvarlig att Skogsstyrelsen nu uppmanar skogsägare och jägare att titta extra efter nya angrepp när man ändå är ute och jagar.

Förhoppningsvis kan nya skador upptäckas under jakten och angripna träd kan tas ut i tid och minska barkborrens skador. – Vi behöver ta till all hjälp

som tänkas kan. Här tror vi jägarna, som ofta själva är skogsägare, kan göra en insats och titta extra efter barkborrens spår. Ju tidigare angreppen upptäcks desto lättare att lindra de omfattande angrepp vi räknar med till våren, säger

Ove Arnesson, skadesamordnare på Skogsstyrelsen. Nyligen stod det klart att angreppen av granbarkborre är extra svåra i år på många håll i södra Sverige. I flera län finns angrepp i en omfattning som inte setts på ett decennium. Orsaken är sommarens värme som gjort att skadeinsekten hunnit få avkommor i flera omgångar och det är ovanligt. Skadorna kan orsaka stora ekonomiska förluster för skogsägaren, inte bara nu utan även på sikt. Den som vill avverka måste anmäla det senast sex veckor innan till Skogsstyrelsen men allt fler skogsägare i södra Sverige har sökt dispens från den sexveckorsregeln för att få ut angripet virke tidigare. En ny karta som Skogsstyrelsen tagit fram visar var dispenserna är vanligast och var

det därmed också finns flest kända angrepp. I de områden som är vitare är dispenserna färre och där kan det vara extra viktigt att kontrollera efter angrepp som ännu inte upptäckts. Så här kan du se om det finns granbarkborrar i din skog: Titta nära platser som tidigare haft angrepp av granbarkborre. Leta särskilt efter granar där barren är gröna – gulgröna och har barken avfläkt på delar av stammen några meter upp, har rödbrunt gnagmjöl på marken nedanför stammen och som tappar gröna barr. Sådana träd har pågående angrepp av granbarkborre. Om du hittar angrepp: Se till att de nyangripna granarna transporteras bort eller barkas så fort som möjligt. Om det är stora angrepp i beståndet, kontakta din virkes-

Jägare uppmanas hålla utkik efter granbarkborrar. Bild: JOSEFINA SKÖLD, Skogsstyrelsen

köpare och gör en slutavverkningsanmälan. Ansök om dispens från sexveckorsregeln så att avverkningen kan påbörjas så snart

som möjligt. Spara helt döda granar som tappat alla barr. De som angreps tidigt i våras har nu bara kvar fiender och konkurrenter till granbarkborrarna.

Den som vill avverka måste anmäla det senast sex veckor innan till Skogsstyrelsen men allt fler skogsägare i södra Sverige har sökt dispens från den sexveckorsregeln för att få ut angripet virke tidigare. Dispenser finns över hela södra Sverige, men kartan visar var koncentrationerna är som störst.

Nummer 11 • Oktober 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

”Minska inte på avskjutningen” Ökad jakt på älgkalvar rekommenderas på grund av torkan SVERIGE

Sommaren 2018 var på många håll den varmaste sommaren som någonsin har uppmätts enligt SMHI. Viltet i skogarna har påverkats av torkan, men i hur hög grad är till stor del okänt. Måndag 8 oktober startade årets älgjakt i södra Sverige. Skogssällskapets viltexpert Robert Karlsson varnar för att dra i handbromsen och tycker inte det ska minskas på avskjutningen.

Robert Karlsson jobbar som skogsförvaltare med inriktning mot viltförvaltning på Skogssällskapet och har lång erfarenhet av viltvårdsfrågor. Inför höstens älgjakt har det på sina håll diskuterats om man bör minska avskjutningen med hänsyn till sommarens torka. Robert Karlsson säger att torkan med all sannolikhet har påverkat älgstammen men att det är fel att dra i handbromsen innan det finns några konkreta underlag som visar hur mycket eller på vilket sätt stammen har påverkats. Ett sådant beslut kan få negativa konsekvenser för älgförvaltningen och är dessutom oetisk. – Älgbetesinventeringarna för till exempel Västra Götalands län har i flera år visat att det är en obalans mellan klövviltsstammarnas tätheter och

Den tuffa starten för älgkalvarna har gjort dem till sämre avelsmaterial, menar Robert Karlsson, Skogssällskapets viltexpert, som rekommenderar högre avskjutning av rets kalvar. Bild: SKOGSSÄLLSKAPET

tillgänglig fodermängd. Att minska avskjutningen utan något egentligt faktaunderlag är fel ur både älgförvaltningsperspektiv och etiskt perspektiv. Drar man ner på avskjutningen eller till och med ställer in jakten helt och hållet kan det leda till att älgar som redan är i dålig kondition svälter ihjäl under vintern, säger Robert. De älgar som fötts under året har fått en hård start i livet, något som Robert menar gör dem till ett sämre avelsmaterial i framtiden. – Den tuffa starten som kalvarna har varit med om kommer att påverka deras

Att minska avskjutningen utan något egentligt faktaunderlag är fel ur både älgförvaltningsperspektiv och etiskt perspektiv. Drar man ner på avskjutningen eller till och med ställer in jakten helt och hållet kan det leda till att älgar som redan är i dålig kondition svälter ihjäl under vintern, menar Skogssällskapets viltexpert. Bild: HANS ANDERSSON

viktutveckling och reproduktionsförmåga negativt i vuxen ålder. De är inget bra avelsmaterial helt enkelt. Så min generella rekommendation inför årets jakt är att förenkla och stimulera ett högre kalvskytte i år.

Starta med dikor, Lönsam köttproduktion Tisdag 6 november 14:00 – 17:30 Linköping, Länsstyrelsen Stora nötdjur är rationella för att sköta naturbetesmarker med höga värden. Överväger du att starta upp med en egen nötbesättning? Välkommen till en eftermiddag ägnad åt ekonomiska och praktiska förutsättningar och förberedelser för att lyckas med dikor. Vi tittar närmare på avgörande faktorer för lönsamhet och för bra arbetsmiljö. Dessutom hör vi om betesplanering och foderförsörjning i praktiken. Medverkande: Margareta Dahlberg, MD Lantbruksråd

Källa: SKOGSSÄLLSKAPET

Optimism trots liten fångst Säsongen 2018 vid Mörrums Kronolaxfiske är över för i år. Extrem torka med lite vatten i ån under sommaren och hösten bidrog till att hålla fångsterna av lax, havsöring och regnbåge nere. Trots det är platschefen IdaMaria Rigoll optimistisk inför 2019.

– Vi har haft friska fiskar i år och hoppas att den trenden fortsätter. 2018 kommer inte bli ihågkommet som de stora fångsternas år vid Mörrums Kronolaxfiske. Under säsongen fastnade endast 485 fiskar på besökarnas krokar. Detta kan jämföras med toppåret 2013 då 2 475 fiskar drogs upp ur Mörrumsåns vatten. Vattenmängden har under året pendlat mellan extremerna. I januari forsade vattnet fram med över 100 kubikmeter i sekunden. Sommarens torka, som fortsatt in på hösten, har istället inneburit ex-

tremt låga vattennivåer. Under sommaren fick man periodvis stänga av tappningen från sjön Åsnen uppe i Småland för att nivåerna i sjön skulle återhämta sig. Enligt Ida-Maria Rigoll går det inte att peka på endast vattenmängden i ån som ensam orsak till årets blygsamma summering. – Nej, det finns flera olika orsaker. Tittar man på statistiken 20–30 år tillbaka ser man också hur det går upp och ner över tid. Det handlar om hur många fiskar som har lekt, om vattentemperaturer, hur Östersjön mår, hur fisken mår, hur många som kommer hit och fiskar och så vidare. Men det är klart, när det är en så här varm sommar går fisken inte gärna upp i ån överhuvudtaget, säger Ida-Maria Rigoll. Trots den blygsamma statistiken finns det anledning att vara optimistisk för Mörrums Kronolaxfiske. – När det gäller deltagare i olika typer av guidning och

kursutbud med fiskanknytning har vi fördubblat jämfört med förra året. Vi märker att våra kunder är villiga att betala för kunskap och det vill vi satsa vidare på. Vi kommer också arbeta med att hitta nya målgrupper – få ungdomar och kvinnor att vilja prova fiske. Vi har arrangerat ungdomsfiskets dag och sänkt priserna på fiskekort för ungdomar, säger Ida-Maria Rigoll. Vad kan vi hoppas på inför 2019?

Anmälan senast den 2 november via https://jordbruksverket.pingpong.se/oppenkatalog eller via mail eller telefon Anders Eliasson (010-2235494) anders.eliasson@lansstyrelsen.se

Studieresa: Byggnader/Utökad djurhållning dikor/ungnöt

Fredag 23 november 9:00 – 16:00 Linköping – Ydre ToR På den här resan besöker vi några gårdar som gjort genomtänkta satsningar på nya och ombyggda stallar där både djuren och bonden har det bra. Vi ser hur man hanterar djur, foder och gödsel på ett smidigt sätt. Vi får också höra om erfarenheter från projektering, myndighetstillstånd och uppförande. Medverkande: Helena Olsson Hägg, Agrotektbyrån

– Vi hoppas på ytterligare ett

år med frisk fisk. Vi vill gärna ha en bra start på vårsäsongen. Det sätter ribban för resten av året. Sen ser vi gärna en mer balanserad sommar. Det får ju gärna vara varmt men inte så extremt som i år. Till att börja med får vi hoppas på en riktigt regnig höst och en riktigt snörik vinter. Säsongen 2019 drar igång den 23 mars, men redan den 5 november börjar årskorten inför nästa år att säljas.

Anmälan senast den 19 november via https://jordbruksverket.pingpong.se/oppenkatalog eller via mail eller telefon Anders Eliasson (010-2235494) anders.eliasson@lansstyrelsen.se

NUMMER 11 OKTOBER 2018 Årgång 92

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

JAKT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Efterlängtad älgjakt äntligen här Premiären är årets höjdpunkt för många jägare VÄRMLAND

Hur ser då läget ut i skogen inför årets jakt? Liksom tidigare är det väldigt stor variation mellan olika områden i länet. I vissa områden har man fortsatt endast möjlighet till ett väldigt sparsamt jaktligt uttag men sett över hela länet har många jaktlag för första gången på ett antal år fått ökade avskjutningsmål.

– Värmland är det län som under senare år haft störst minskning gällande antal skjutna älgar per 1000 hektar i Sverige. Därför är en ökande älgstammen med högre avskjutningsmål välkommet hos jägarna, berättar Anders Olsson Jägareförbundet Värmlands ordförande. Även om det finns positiva trender finns det dock en rad orosmoment inför årets jakt. Vintern var hård för älgarna då snö och kylan höll i sig länge och tillsammans med den extremt torra och varma sommar så förstår man att älgarna haft det tufft. – Vi har fått signaler från norra Sverige om att kalvvikterna är tydligt lägre än normalåret. Lägg där till att älgkorna fått lägga mycket av sina resurser på att dia sina kalvar, varför reproduktionen kan påverkas nästkommande år. Hur ska man då tänka inför årets älgjakt med dessa påverkande faktorer i bakhuvudet? Avskjutningsmålen har ökat vilket är högst relevant sett till den ökande älgstammen. Samtidigt ska man ha det extrema klimatet i åtanke. Älgkalvar som går in i sin första vinter med låga vikter

blir i regel även små som vuxna. Eftersom reproduktionen är starkt sammankopplad med de vuxna älgarnas kroppsvikt kan man få en påverkan på den framtida stammen. Därför finns det anledning att hålla en hög avskjutning på små kalvar. Däremot kan man ha lite eftertanke vid avskjutningen av vuxna djur. Med farhågor för dålig reproduktion nästa år så behöver så många fullvuxna hondjur som möjligt vara kvar. – Jägareförbundet Värmlands ståndpunkter är likartade med föregående år. Vi måste fortfarande arbeta hårt för att riksdagsbeslutet gällande vargförvaltningen följs, det vill säga minska koncentrationerna där de är som tätast samt eftersträva en så liten stam som möjligt. När Värmland får minska sin vargkoncentration kommer älgstammen kunna hållas mindre men man kan ändå göra samma jaktliga uttag. – Vidare så är våra medlemmars åsikt att man vill ha mer älg, detta oavsett om man är egen skogsägare eller inte. Vi står givetvis bakom detta och vill göra den Värmländska älgjakten till något som lockar både hemvändare och besökande jägare igen, avslutar Anders Olsson i ett pressmeddelande.

Anders Olsson, Jägareförbundet Värmlands ordförande, manar till avskjutning av småväxta kalvar men återhållsamhet vad gäller vuxna hondjur. Detta med tanke på älgstammens återväxt. Bild: PRIVAT

Jonas Johanssons dröm om jakt för alla blir film Som barn drabbades Jonas Johansson av cancer och han förlorade sitt vänstra ben. En liknande händelse skulle för många innebära att planer aldrig förverkligas – inte för Jonas Johansson. Han höll fast vid drömmen om jakt och ett liv i skogen.

Nu håller Jonas Johansson som bäst på att göra film om hur det är att jaga med olika typer av funktionsnedsättningar. I slutet av september gav sig fyra personer med olika typer av funktionsnedsättningar ut på Sveaskogs marker i skogarna i Skrälldalen i Hälsingland med målsättningen att jaga älg.

En av organisatörerna till utflykten var Jakten för alla, ett initiativ för att få personer med olika rörelse- och funktionshinder att komma ut i skog och mark. Bakom projektet står Jonas

Johansson från Västergötland. Han kommer från en jaktintresserad familj och fick som barn följa med sin pappa

och morfar. I 11-årsåldern förändrades hans liv brutalt när han drabbades av cancer. Sjukdomen tvingade honom att amputera vänster ben från höften och neråt. Trots de till synes dåliga oddsen höll Jonas Johansson jaktintresset vid liv och bestämde sig för att det skulle gå att jaga i alla fall. Vilken är den största skillnaden att jaga för dig med ett rörelsehinder jämfört med de som inte har ett rörelsehinder? – Det finns inga skillnader alls egentligen, men det finns andra lösningar för att få det

att fungera och det vill vi visa, säger Jonas Johansson. Under jaktvistelsen i Hälsingland fanns personer med aspergers syndrom, ADHDdiagnos och olika amputationer. – Tanken är att visa att det

går att jaga med olika typer av funktionsnedsättningar. Vi fick möjlighet att hjälpa och visa varandra vilka olika hjälpmedel man kan använda. En av deltagarna har uppfunnit en bälteshållare för sitt gevär som kompenserar för att han saknar en arm, säger han. Projektet Jakten för alla

kommer även att bli film. Tillsammans med filmaren Teddy Bergström jobbar Jonas Johansson på att få ett antal inspirationsfilmer. – Vi träffades i fjol och bör-

jade spåna lite, och den första filmen kommer ha premiär i januari. Filmerna kommer också ligga på en Youtubekanal. Sen får vi se om de kommer synas någon annanstans, säger Jonas Johansson För Sveaskogs räkning har Anders Johansson, ansvarig för jakt- och klövvilt, varit den som jobbat med projektet.

– Jonas ringde och frågade om vi hade någon mark som vi kunde låta dem få vara på. Han är hundförare och själv med i ett jaktlag som arrenderar mark av Sveaskog, så vi föreslog hans gäng skull delta i jakten tillsammans med vårt projekt "Det första jaktlaget" som jagar i Skrälldalen. Vilka lärdomar tar du med dig från den här jaktutflykten? – Att se hur de hade löst det med till exempel olika skjutstöd och hur bra dessa fantastiska människor med glädje löser sin situation.