Jordbrukaren nr 11, 2022

Forskarprojekt för djurvälfärd

LANTBRUK EU forskningspro jektet Broilernet ska bidra till ökad djurvälfärd och hållbarhet när det gäller kycklinguppfödning Svensk F å g e l h a r i n g å t t p a r t n e r s k a p i d e t f y r a å r i g a f o r s k n i n g s p r o j e k t e t s o m ska utgöra en plattform för interak t i o n m e l l a n f o r s k a r e o c h n ä r i n g S v e n s k F å g e l ä r b r a n s c h o r g a n i s a tionen för svensk kyckling och kal kon, som representerar hela kedjan, från avelsföretag, kläckerier och fo dertillverkare till bönder och slak terier Medlemsföretagen är Kron fågel, Guldfågeln, Lagerbergs Kyck ling, Knäreds Kyckling, Bjärefågel och Ingelsta Kalkon

mot svenska kycklingbönder”

SISTA SIDAN

LANTBRUK

Tydligare regler för tryggare grisbönder

JORDBRUK

Leif och Malin Nyman har skapat ett paradis

sig själv men

andra

per

de

och ekonomibyggnader är med varlighet totalrenoverade och står i fin h a r m o n i m e d o m g i v n i n g a r n a S I D A N 8

VECKANS BORRING

Peter Borring: Har vi så dålig lönsamhet egentligen?

En känsla

positiv stämning,

nat träffas igen efter fyra års uppehåll med denna nationella samlingsplats, en bransch

samhet i samhällsdebatten med insikt om att

behövs, men också i form av kraftigt s t ä r k t k a s s a f l ö d e m e d h ö j d a a v r ä k n i n g s priser

Men det är med en dubbelbottnad käns l a i m a g e n j a g å k e r h e m F ö r r i t i d e n v a r det ingen bra mässa om inte minst hälften av utställningsmaskinerna var sålda när en mässa stängde Numera finns inte så myck et lagermaskiner, åtminstone inte vad gäller d e s t ö r r e f ä l t m a s k i n e r n a , s å d e m a s k i n e r som visas upp är till största del kundsålda När jag går runt på mässan fascineras man så klart av hur avancerade maskiner vi har och hur high tech vår bransch är, både in om djurhållning och växtodling Men jag slås också verkligen av hur dyr vår utrust n i n g ä r J a g s o m s t a t i s t i s k t t i l l h ö r d e n g e n o m s n i t t l i g a e l l e r m e d i a n m ä s s i g a v ä x t o d l a r e n r u n t 2 0 0 h e k t a r , h a r i n t e m å n g a f ä l t m a s k i n e r a t t k ö p a o m m a n s k a å t e r i n vestera en eller två tusenlappar per hektar Om man inte kör utanför gården, stoppar in stora pengar från lönearbete eller har en

omfattande djurhållning eller odling av spe c i a l g r ö d o r s o m s k a p a r e x t r a l i k v i d i t e t t i l l ränta och framförallt amortering I klartext; jag förstår därför inte hur ”folk” har råd att köpa mycket av de maskiner som finns ut ställda? För eftersom att många maskiner är kundsålda, finns det uppenbarligen många som har den möjligheten

När man går runt i m de stora tillverkarna pr d i g t l i t e k r o n o r o c h ö funderar jag? Två förk ker jag mig Dels det f görs upp väldigt få affä g e p å e n m ä s s a o c h e f många lantbruksmaski h ä s t h a n d l a r v i s i n n e h mycket mera prutmån andra industribransch f i n n s i n g e n a n l e d n i n a t t p r a t a p r i s f ö r r ä n m a n v e r k l i g e n ä r b e redd att göra en affär Den andra aspekten k a n v a r a a t t k u n d e r n a t i l l d e d y r a r e m a s k i n e r n a p r o duktionslantbruket ä r s å v ä l m e d v e t n a

idag om vad en maskin man är intresserad av kostar, så det finns ingen anledning att prata o m d e t M a n ä r r e d a n m e n t a l t i n s t ä l l d p å hur många hundra tusen eller miljoner man måste slanta fram så det finns ingen anled ning att lyfta en så ”banal” fråga som pris Bättre prata utrustning i stället Vilket tar mig till min grundfundering Mi l b k s dras isär blir allt 15 procent av lant erige som står för v produktionen uktionslantbruket n o m i s k m ö j l i g h e t Europas mest tek d a o c h k r ä v a n d e n a d e r S a m m a duktionslantbruk gger dyra, fina hus c h b y g g n a d e r ö r v i s s o d r i v e t a v v å r t k l i m a t o c h h ö g a k r a v i l a g s t i f t n i n g f ö r d j u r o c h m i l j ö m e n ä n d å ä r d e t p r o d u k t i o n e n s o m ska och vill betala d e t t a L ö n s a m h e t e n k a n i n t e

vara så mycket sämre i det svenska produk t i o n s l a n t b r u k e t s o m v i a v t r a d i t i o n a l l t i d s a g t o c h s ä g e r F a k t i s k t M e n d e t ä r k l a r t med krisersättningen utbetald samma vecka u p p e p å e t t h i s t o r i s k t h ö g t m j ö l k o c h s p a n n m å l s p r i s ä r d e t s v å r t a t t v a r a p å d å l i g t h u m ö r n ä r m a n å k e r p å m ä s s a F ö r mig är det dock inget problem i sig att folk k a n b y t a m a s k i n e r , t v ä r t o m j u m e r a n y a som säljs, desto fler begagnade till oss and ra

Med detta sagt är jag väl medveten om att det finns många lantbruksföretag, fram förallt inom vissa delar av animalieproduk tionen, som faktiskt har det väldigt tufft då d e h ö g a k o s t n a d e r n a i n t e f u l l t u t k u n n a t kompenseras i likaledes högre intäkter För att inte prata om de 75 procent av lantbru k e t s o m a v e g e n k r a f t i

a maskiner eller avancerad inomgårdsutrust ning, trots högt spannmåls eller köttpris

Må så gott i ett lantbruks Sverige med både bra och dålig lönsamhet, önskar Peter

PETER BORRING peter.borring@telia.com samhällsdebattör och opinionsbildare

mot svenska kycklingbönder”

Ny statistik från Jord bruksverket visar att konsumtionen av kyck ling ökar i Sverige under första halvåret i år med 5,4 procent. Men att andelen svenskt minskade med nästan lika mycket och att importen av kyck lingkött ökade med nästan 16 procent Det är ett hårt slag mot svenska bönder

Det är tufft att vara lant brukare i dag, med skenande f o d e r o c h e l p r i s e r s a m t i d i g t som att kraven på oss hela ti d e n ö k a r A t t d å h a n d e l o c h g r o s s i s t e r / r e s t a u r a n g e r v ä l j e r att öka importen av kyckling är ett svek mot oss bönder och h e l a d e n s v e n s k a l i v s m e d e l s b r a n s c h e n , s ä g e r J e n n y A n d e r s s o n , k y c k l i n g b o n d e f r å n B a n k e b e r g s g å r d i S m å l a n d o c h o r d f ö r a n d e f ö r b r a n s c h föreningen Svensk Fågel

S v e n s k a l a n t b r u k a r e h a r höga krav när det gäller håll

b a r h e t , s o m i n k l u d e r a r b å d e djurvälfärd och livsmedelssä kerhet Sverige har ett av värl dens tuffaste regelverk samti d i g t s o m d e n s v e n s k a k y c k l i n g b r a n s c h e n d e s s u t o m h a r e g n a k v a l i t e t s o c h k o n t r o l l program Detta gör samman t a g e t a t t d e n s v e n s k a k y c k lingen blir lite dyrare

V i j o b b a r h e l a t i d e n m e d att bli mer hållbara, vi har ex empelvis minskat vårt klimat avtryck med 20 procent på tio år Handel och grossister kan i n t e b å d e s t ö d j a v å r t a r b e t e m o t e n ö k a d h å l l b a r h e t o c h självförsörjning och samtidigt välja att köpa in billig, impor t e r a d k y c k l i n g s o m i n t e p å l å n g a v ä g a r u p p f y l l e r d e l a g krav och kvalitetskrav vi har i

Sverige

S v e n s k a b ö n d e r u t s ä t t s samtidigt allt oftare för olika intrång från djurrättsaktivister s o m o l a g l i g t t a r s i g i n p å f a m i l j e g å r d a r n a o c h o r g a n i s a t i o n e r s o m a n g r i p e r r e s t a u rangkedjor Detta skapar räd

s l a o c h o b e h a g h o s m å n g a lantbrukare och deras familjer samt livsmedelsföretagen

Jag brinner verkligen för mitt jobb, mina djur, den na tur och miljö som jag och min familj förvaltar Att ta fram bra mat till svenska konsumenter o c h b e h å l l a e n l e v a n d e , l i v s k r a f t i g l a n d s b y g d o c h i n t e m i n s t , ö k a v å r s j ä l v f ö r s ö r j ningsgrad Men jag skulle lju ga om jag inte känner en viss uppgivenhet just nu när benen s l å s u n d a n f ö r v å r f i n a p r o duktion Min förhoppning är att handel, grossister och i slu tändan, svenska konsumenter a k t i v t v ä l j e r s v e n s k a r å v a r o r Inte minst i de oroliga tider vi befinner oss i just nu

Källa: Svensk fågel

Gemensamma bedömningar ska förbättra grisarnas hälsa

Samarbete ger ökad tr ygghet för grisföretagare

SVERIGE (JB) Lagstiftningen har varit oklar om vad som är god djurhållning för grisar. Ett samar betsprojekt mellan Sigill Kvalitetssystem, Gård & Djurhälsan, länsstyrelser och certifieringsorgan ska se till att bedömningar kring bland annat djurhälsa görs på samma sätt oavsett vem som besöker gården.

S o m g r i s f ö r e t a g a r e ä r d e t i n t e l ä t t a t t v e t a e x a k t v a d som räknas som en för smut s i g g r i s e l l e r v a d s o m ä r t i l l räckligt med strö Sigill Kvali tetssystem, som äger och för v a l t a r c e r t i f i e r i n g e n I P G r i s G r u n d , h a r d ä r f ö r t i l l s a m

m a n s m e d G å r d & D j u r h ä l s a n s t a r t a t e t t s a m a r b e t e f ö r att reda ut mer exakt vad som gäller Syftet är att fler aktörer s k a s ä t t a s a m m a n e d r e r i b b a f ö r b e d ö m n i n g a r v i d f r å g o r s o m v a r g å r g r ä n s e n f ö r r e n a d j u r , m ä n g d s t r ö e l l e r h u r

man ska mäta ljusnivån i stal let

Vi såg att de här frågorna o f t a d ö k u p p f r å n r e v i s o r e r s o m g ö r k o n t r o l l e r f ö r I P Grund Gris och många företa g a r e k ä n d e s i g o s ä k r a p å v a d s o m e g e n t l i g e n g ä l l e r o c h s å k a n v i j u i n t e h a d e t , s ä g e r H e l e n a H u l t b o r n , d j u r o m sorgsansvarig på Sigill Kvali tetssystem

G å r d & D j u r h ä l s a n h a d e i d e n t i f i e r a t s a m m a p r o b l e m e f t e r s o m d e r a s v e t e r i n ä r e r

som arbetar med gris utfärdar d j u r s k y d d s d e k l a r a t i o n e r f ö r g å r d a r s o m h a r V i l l k o r a d l ä kemedelsanvändning De såg a t t d e t f a n n s s k i l l n a d i v i l k a bedömningar de gjorde i jäm förelse med till exempel djur s k y d d s i n s p e k t ö r e r f r å n l ä n s styrelsen

Det är kul att det här ar betet nu leder till faktiska för ä n d r i n g a r D j u r ä g a r e n s k a l l k u n n a k ä n n a s i g t r y g g m e d a t t e n d j u r s k y d d s k o n t r o l l a v l ä n s s t y r e l s e n i n t e b l i r e n otrevlig överraskning om ve

terinären eller revisorn sagt att djurskyddet är OK Bland an nat planerar Jordbruksverket f ö r n y a k a l i b r e r i n g a r f ö r a t t säkerställa att bedömningarna s o m v e t e r i n ä r e r o c h d j u r s k y d d s h a n d l ä g g a r e g ö r b l i r m e r l i k a r t a d e , s ä g e r G u n n a r Johansson, djurhälsoveterinär på Gård & Djurhälsan

D i s k u s s i o n e r h a r o c k s å gjorts på plats på gårdar Så här säger Cissi Klasson som är gris företagare om projektet:

Det är bra att vi har träf

f a t s o c h a t t f l e r a o l i k a n i v å e r t r ä f f a s o c h d i s k u t e r a r d e h ä r f r å g o r n a i e n n a t u r l i g m i l j ö D e t m å s t e t i l l e n s a m s t ä m mighet mellan certifieringsre visorer, länsstyrelser och vete r i n ä r e r f ö r a t t v i s k a k ä n n a s t o l t h e t o c h t r y g g h e t s o m företagare Det kändes också bra att alla som träffades hade s a m m a m å l o m a t t v i s k a h a e n f o r t s a t t g r i s p r o d u k t i o n i Sverige

Text:

TOBIAS PETTERSSON

Lönsamheten för Sveri ges lantbrukare har förbättrats och de upple ver ett ökat förtroende från konsumenterna Samtidigt ligger sämre tider i horisonten och stormen har troligtvis bara börjat, enligt ett pressmeddelande

H ö g r e p r i s p å i n s a t s v a r o r och drivmedel, skenande elpri s e r s a m t r ä n t o r s o m n å r n y a höjder förväntas pressa bran schen det kommande året Det v i s a r L a n t b r u k s b a r o m e t e r n H ö s t f r å n L u d v i g & C o , Swedbank och Sparbankernas

R i k s f ö r b u n d L a n t b r u k a r n a har som helhet en mer positiv syn på sin lönsamhet nu än i v å r a s , s a m t i d i g t s p å r d e a t t sämre tider är i antågande och ä r m e r p e s s i m i s t i s k a i n f ö r framtiden

Undersökningen visar att lantbrukarnas lönsamhet varie rar mycket beroende på pro duktionsgren Mjölkproducen ter och växtodlare upplever en positiv lönsamhet medan gris och nötköttsproducenter upp lever en mycket låg lönsamhet

Det är tydligt att lantbru k a r n a s m a r g i n a l e r ä r u n d e r press Vi får bland annat sig

naler om nötköttsproducenter som funderar på att dra ned på produktionen för att inte be h ö v a k ö p a i n s p a n n m å l D e t k a n k o n s t a t e r a s a t t f l e r k o s t nadsökningar kommer pressa lantbrukarnas likviditet under det kommande året, säger Fi lip Olsson, segmentschef Skog & Lantbruk på Ludvig & Co

66 procent av lantbrukarna u p p l e v e r a t t k o n s u m e n t e r n a har förtroende för dem, en ök n i n g m e d 8 p r o c e n t e n h e t e r jämfört med i fjol Störst för troende upplever grisköttsföre tagen och lägst upplever växt företagen

Förtroendefrågan är otro ligt viktig för svenskt lantbruk och det är därför glädjande att s a t s n i n g a r n a p å e t t h å l l b a r t o c h l ö n s a m t l a n t b r u k b ö r j a t g e r e s u l t a t S a m t i d i g t ä r d e t viktigt att inte tappa fart i ar betet och vår förhoppning är

a t t d e n n y a r e g e r i n g e n f o r t sätter driva frågorna aktivt, sä ger Björn Elfstrand, VD Spar bankernas Riksförbund

D e n t o t a l a s k u l d s ä t t n i n g e n inom svenskt lantbruk ökade 2021 med 17,6 miljarder, vil

k e t m o t s v a r a r e n t i l l v ä x t t a k t m e d 5 p r o c e n t j ä m f ö r t m e d 2020

R ä n t e k o s t n a d e n h a r p å ett år fyrdubblats, vi ser även stigande priser på drivmedel, e l o c h i n s a t s v a r o r o c h d e t k o m m e r d r a s t i s k t f ö r s ä m r a lantbrukarnas marginaler In d u s t r i n o c h d a g l i g v a r u h a n deln behöver omgående kom m a ö v e r e n s o m h ö j d a a v r ä k n i n g s p r i s e r a n n a r s k o m m e r S v e r i g e s l a n t b r u k a r e g å p å knäna det kommande året, sä g e r U l f M ö l l e r , s e g m e n t s a n s v a r i g S k o g o c h L a n t b r u k , Swedbank

Projekt för mer likartade bedömningar av djurhälsa ska ge grisbönder större trygghet

Forskningsprojektet för djurvälfärd

SVERIGE (JB)

EU-forskningsprojektet Broilernet ska bi dra till ökad djurvälfärd och hållbarhet när det gäller kyck linguppfödning Svensk Fågel har in gått partnerskap i det fyraåriga forsknings projektet som ska ut göra en plattform för interaktion mellan for skare och näring

Svensk Fågel är branschor ganisationen för svensk kyck l i n g o c h k a l k o n , s o m r e p r e s e n t e r a r h e l a k e d j a n , f r å n a v e l s f ö r e t a g , k l ä c k e r i e r o c h f o d e r t i l l v e r k a r e t i l l b ö n d e r och slakterier Medlemsföre t a g e n ä r K r o n f å g e l , G u l d f å g e l n , L a g e r b e r g s K y c k l i n g , Knäreds Kyckling, Bjärefågel och Ingelsta Kalkon N u g å r S v e n s k F å g e l i n i EU forskningsprojektet Broi l e r n e t S y f t e t m e d p r o j e k t e t ä r a t t f ö r b ä t t r a o c h s t ä r k a hållbarhetsarbetet på europe isk nivå

V i h a r e n l å n g e r f a r e n h e t att arbeta med hållbarhet och a n s e r d e t a n g e l ä g e t a t t d e l a med oss av den erfarenheten Sverige ses av många europe i s k a l ä n d e r s o m e t t f r a m gångsexempel vad gäller djur v ä l f ä r d o c h l i v s m e d e l s s ä k e r h e t i n o m k y c k l i n g u p p f ö d n i n g , s ä g e r M a r i a D o n i s , v d på Svensk Fågel som tillsam m a n s m e d A n n a S i l v e r a , Svensk Fågels hållbarhetsstra teg deltagit i Broilernets upp s t a r t s d a g a r i N e d e r l ä n d e r n a

Här behöver vi dela med o s s a v v å r s v e n s k a m o d e l l m e d l å g a n t i b i o t i k a a n v ä n d ning och låga campylobacter n i v å e r i k o m b i n a t i o n m e d g o d d j u r v ä l f ä r d o c h l å g t k l i m a t a v t r y c k F ö r o s s f i n n s o c k s å i n t r e s s a n t f o r s k n i n g o c h n y a e u r o p e i s k a i n n o v a tioner att inspireras av S a m a r b e t e t i n o m B r o i l e r

n e t s k a p å s i k t r e s u l t e r a i b ä s t p r a x i s p å g å r d p å n a tionell och internationell ni v å M å l e t ä r o c k s å a t t s k a p a en plattform för utbyte av re l e v a n t a k u n s k a p s o c h i n n o vationssystem för att tillsam m a n s k u n n a s k a p a e n ä n n u b ä t t r e k y c k l i n g u p p f ö d n i n g i framtiden

P r o j e k t e t ä r t ä n k t a t t l ö p a i f y r a å r o c h s a m a r b e t s p a r t

ners är en blandning av delta g a r e f r å n u n i v e r s i t e t , b r a n s c h o r g a n i s a t i o n e r o c h f ö r e tag

Vi har lyckats få ihop e t t starkt team med experter i 13 europeiska länder I samarbe t e m e d n ä r i n g s e x p e r t e r o c h forskare kommer ett nätverk för kunskapsutbyte att byggas u p p N ä t v e r k e t k o m m e r a t t i d e n t i f i e r a a n g e l ä g n a u t m a

n i n g a r i n o m b r a n s c h e n S e dan försöker vi hitta möjliga l ö s n i n g a r f ö r a t t m ö t a d e s s a utmaningar Användbarheten a v l ö s n i n g a r n a k o m m e r a t t utvärderas Och de bästa lös ningarna kommer därefter att förmedlas till kycklinguppfö d a r e i E U V å r t l å n g s i k t i g a m å l ä r a t t ö k a h å l l b a r h e t e n i n o m s e k t o r n , s ä g e r S t e f a n Gunnarsson, universitetslek tor och doktor i veterinärme

d i c i n p å S v e r i g e s l a n t b r u k s universitet

Huvudmål för forskningspro jektet Broilernet är att: skapa tolv nationella innovationsnät verk, skapa tre expertnätverk på europeisk nivå, samarbeta m e d b e f i n t l i g a E I P A G R I Operational Groups, identifi era och utvärdera de mest aku t a b e h o v e n i n o m k y c k l i n g uppfödning baserat på de tre

områdena; klimat/hållbarhet, d j u r v ä l f ä r d o c h d j u r h ä l s a , s a m m a n s t ä l l a o c h u t v ä r d e r a genomförbarheten av att lösa d e a k u t a b e h o v e n u t a n a t t k o m p r o m i s s a m e d e k o n o m i eller hållbarhet samt att spri da kunskapen som genereras i projektet via informationsma terial

Text: TOBIAS PETTERSSON

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län

På bilden från vänster Maria Donis, vd för Svensk Fågel, Torun Wallgren, forskare SLU, Stefan Gunnarsson, koordinator Broilernet och universitetslektor på SLU samt Anna Silvera, hållbarhetsstrateg på Svensk Fågel Bild: HANNA HAMI

Solljuset lyser upp gläntan där vi samlats.

Vi står i den mjukaste mossan, känner skogens dofter och lyssnar till naturen.

Vinden susar mjuk högt upp i trädens kronor, en fågel kvittrar längre bort och vi hör bäcken porla.

Aldrig har vi varit så nära naturen, aldrig har vi varit så nära varandra. Avskedets stund är här och nu, i den stilla friden.

Med vänlig hälsning, Erika Hellberg

Hur blir ägarskiftet bäst för er?

Börjar det blir dags att lämna över gården till nästa generation? Då har du säkert en hel del funderingar, om lagar och regler och ekonomin.

Vi bjuder in dig och din familj till seminariet Gården byter ägare - allt för ett lyckat ägarskifte.

Varmt välkomna, vi bjuder på fika!

16:e nov kl 18:00-20:30 - Nygatan 93 Norrköping

17:e nov kl 18:00-20:30 - VretaKluster Linköping

Begränsat antal platser, anmäl dig idag via ludvig.se/event eller 013-37 70 02

boka hembesök på tel 0142-164

Besök oss på något av våra kontor Norrgårdsgatan 5, Mjölby alt. Storgatan 31, Boxholm

ludvig.se

Lättarbetat

SKÄRBLACKA (JB)

Ett hus mitt ute på landsbygden som stått öde i trettio år, där my ror funnit sin fristad och byggt sin gigantiska stack på övre vå ningen borde avskräcka vem som helst till investering. Men in te Malin och Leif Nyman i Skärblacka.

Vi köpte Öna gård 2011 D å f a n n s h ä r v a r k e n v ä g a r , t r ä d g å r d , v a t t e n o c h a v l o p p Samtliga gårdens hus var mer eller mindre fallfärdiga men vi resonerade som så att läget går a l d r i g a t t å t e r s k a p a d ä r e m o t b y g g n a d e r D ä r m e d b l e v v i ä g a r e t i l l Ö n a g å r d b e l ä g e t strax utanför Skärblacka, be rättar Malin och Leif

N ä r L e i f o c h j a g träffades för tjugoåtta år sedan närde vi e n g e m e n s a m d r ö m V i v i l l e ha en egen gård där kulturavet som finns i gårdsbyggnaderna skulle få bli bevarad samt att gården inte skulle vara sönder

styckad som tyvärr många går dar idag är I d e n g e m e n s a m m a drömmen fanns invävd att vi s k u l l e f å m ö j l i g h e t a t t d e l a med oss till andra av vår gård, säger Malin

Ö n a g å r d h a r g e n o m å r e n genomgått en rejäl förändring De tidigare igenväxta hagarna hålls öppna av paret Nymans får, hönsen värper ägg och de nykläckta kycklingarna växer till sig Mangårdsbyggnad och e k o n o m i b y g g n a d e r ä r m e d varlighet totalrenoverade och står i fin harmoni med omgiv ningarna

N y m a n s s ä l j e r K r a v m ä r k t lammkött och djuren går ute året runt men har fri tillgång till inomhusvistelse i ladugår den Slakten sker hos Vikbo l a n d e t s K r a v m ä r k t a s l a k t e r i o c h d e t ä r a l l t i d d j u r ä g a r n a s j ä l v a s o m k ö r d j u r e n t i l l s l a k t S l a k t e r i e t o m b e s ö r j e r även styckning och vakuum p a k e t e r i n g i n n a n d e t ä r d a g s a t t h ä m t a k ö t t e t f ö r l e v e r a n s till kunder

D r ö m m e n o m e n e g e n gård och låta andra få ta del av d e n l a n t l i g a m i l j ö n h a r e f t e r mycket arbete slagit in

G å r d e n ä r i n t e e n b a r t e t t s m å s k a l i g t t r a d i t i o n e l l t l a n t b r u k , d e t ä r o c k s å Ö n a g å r d Rekreation och entreprenad

Vi är nästan framme vid ett stort delmål, att äntligen få g ö r a d e t v i h e l a t i d e n h a f t i tankarna Det finns fler idéer, v i v i l l g ö r a m e r m e d a t t u t veckla företaget för att kunna g e s å m y c k e t v i k a n t i l l s å m å n g a s o m m ö j l i g t , s ä g e r Leif

För andra sommaren i rad har vi uthyrning för semester boende Vi erbjuder även kon ferenser, event, massage, hälsa och friskvård

T i l l s a m m a n s m e d P i a o c h T o m a s E k l i n d h a r v i a n l a g t en bana för utomhusträning D e t ä r ä v e n P i a s o m h å l l e r i och är instruktör för våra yo gagrupper, inflikar Malin

D e n s o m b a r a v i l l k o p p l a a v m e d l y x i g r e k r e a t i o n k a n boka en halvdag med massa

ge, ansiktsbehandling och bad i t e m p e r e r a t u t o m h u s b a d s a m t e n l ä c k e r p l o c k t a l l r i k och alkoholfri bubbel i glaset Gården ligger strax intill sjön D e n s e l n o c h d ä r f i n n s f l y t brygga, badplats samt tillgång till både kanoter och roddbåt För att få allt att gå utefter p l a n e r n a h a r p a r e t N y m a n upplåtit sitt hus till semester firarna och byggt sitt egna pri

vata boende ett stenkast från sitt ursprungliga hus

D e t g a m l a b y k h u s e t h a r renoverats och där håller vi till med massage och friskvård, sä ger Malin som är utbildad och d i p l o m e r a d c o a c h , k o s t o c h näringsrådgivare När vi drog igång uthyr ningen förra året var vi nog li te skeptiska inställda Vi lade

ut semesterboende på en sajt o c h e f t e r t v å v e c k o r h a d e v i h e l a s o m m a r e n i n b o k a d a v gäster I år har vi redan nästa sommar inbokad Vi startade upp uthyrningen mitt under p å g å e n d e p a n d e m i v i l k e t v i s a d e s i g v a r a r ä t t t i l l f ä l l e Många gäster har varit gene rat i o n s b o e n de m e d m o r o c h f a r f ö r ä l d r a r s o m a n s l u t i t s i g till barn och barnbarn för att träffas här en vecka eller mer F ö r M a l i n o c h L e i f ä r l a n d s b y g d s u t v e c k l i n g v i k t i g D e a n s e r a t t l o k a l a a k t ö r e r t i l l s a m m a n s s k a p a r e n l i v s k r a f t i g l a n d s b y g d F ö r a t t understryka vikten av det ar r a n g e r a d e d e t i l l s a m m a n s m e d P i a o c h T o m a s E k l i n d e t t h ö s t e v e n t p å Ö n a g å r d

U p p s l u t n i n g e n b l e v s t o r , m å n g a k o m f ö r a t t k ö p a g e n u i n t h a n t v e r k , b l o m m o r , grönsaker, korv, muurikkatill redd mat och fika Naturligt vis allt från lokala företag

CARINA LARSSON

Öna gård erbjuder mycket utöver sitt lantbruk.

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län

Leif och Malin Nyman har skapat ett paradis åt sig själv men även åt andra

Malin och Leif Nyman byggde ett eget boende när de upp lät sitt gamla till semesterfirare

Vem kan tro att denna fina byggnad en gång stod i totalt förfall?

Skärblacka café och hembageri stod för fikat under höst eventet som nyligen anordnades på Öna gård

Färska ekologiska ägg till salu

Inlagt är gott till exempelvis älgstek

Stordragare från förr skötte jobbet

Veterantraktorplöjning utanförMotala

MOTALA (JB) Återigen

”Stordra

höstplöja Denna gång hade Lars Johan Larsson på Stens Löneboställe,

träffas,

söder

förfogande Tros

Efter en stärkande kaffetår v a r d e t s å d a g s a t t s ä t t a p l o g a r n a i m a r k e n D e t v a r många två och treskäriga plo

Motala, ställt ett gär-

gråmurriga vädret

g a r b a k o m d e g a m l a t r a k t o rerna Henrik Carlssons ekipa ge, en Valmet 2105 från 1988, d r o g e n s e x s k ä r i g Ö v e r u m s

p l o g , e n D V L 6 1 0 8 H D e n s t a c k u t l i t e b l a n d d e a n d r a ekipagen

En Volvo BM 800 o c h e n John Deere 4230 med tillhö r a n d e f y r s k ä r i g a p l o g a r s å g också till att gärdet blev plöjt Vid sådana här tillställning ar märker man inte av ålders skillnader Den yngste denna dag var Oskar Johansson, tio

år Pappa Roberth Johansson instruerade sonen Oskar några f å r o r , m e n s e n k ö r d e O s k a r själv Han rattade en McCor m i c k I n t e r n a t i o n a l , å r t a l okänt

Det var också flera ungdo m a r m e d s o m p l ö j d e T h u r e Abered, 16 år, Elias Forsberg 1 5 , H e l m e r L a r s s o n 1 5 o c h Axel Varverud 14 år körde

sin traktor Axel hade faktiskt

ringt

strecket

skruva på traktorerna ibland

De tre som anordnat träffen, Henke Larsson, Henrik Carls

hade lite tur med vädret denna

gång också Det

sen klarnade

upp

Det 14 hektar

gärdet plöjdes s

började dra sig hemåt var det bara vändtegen kvar Den tog Thure, Elias, Helmer och Axel hand om Heder åt dessa ungdomar!

Text och bild: EVA CARLSSON

Några av de traktorer som deltog i plöjningen samt de duktiga unga förarna som gjorde ett ordentligt arbetspass var Från vänster Elias Forsberg, Helmer Larsson, Axel Varverud, Thure Abered och Oskar Johansson

Hans Varverud i sin välskötta Ford Dextra plöjer, medan Olof Irander ser till att plogen går som den ska

Många traktorer i arbete på Stens Löneboställe, lite söder om Motala, där Lars Johan Larsson ställt ett gärde till förfogande

JORDBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län

SKÄRBLACKA (JB)

Ett besök längs Glans gruvans vandringsled en disig dag med spo radiskt småregnande gav upplevelser man inte får under sommaren Det sedan länge övergivna gruvområ det bär tydliga spår av verksamheten men här finns även annat

Egentligen är inte platsen i s i g d e t v i k t i g a u t a n v a d m a n kan få uppleva i väder och ti d e r p å å r e t s o m n o r m a l t s e t t m e s t h a n d l a r o m a t t f ö r s ö k a hålla sig inomhus När höst gråhet, regn som hänger i luf t e n r å d e r o c h d a g a r , s o m f å r en att undra om solen är nå gon sorts myt, kan en utflykt erbjuda oväntat mycket

Glansgruvan, vid sjön Glan i Östergötlands norra del, be n ä m n s i b l a n d s o m e n a v d e gömda och glömda platserna i l ä n e t D e t k a n n o g ä g a s i n r i k t i g h e t m e n h u r d e f i n i e r a s

e n g ö m d o c h g l ö m d p l a t s ? R u n t o m o c h n ä r m a s t i d e t h ä r o m r å d e t f i n n s h u s d ä r folk bor En liten skylt hit ute vid väg 215 visar vart man ska å k a M a n k a n s k e i s t ä l l e t s k a fråga sig hur gömd och glömd platsen är? En sak är dock sä ker och det är att många inte känner till Glansgruvan

Oavsett vad man kallar den så var besöket den här dagen i u t t a l a t g r å v ä d e r , d i s o c h m e d s p o r a d i s k t s m å r e g n v ä l v ä r t a t t g ö r a S å h ä r s e n t p å å r e t h a d e v ä x t s ä s o n g e n s f ä r g e r n ä s t a n h e l t f ö r s v u n n i t medan andra färger framträd de mer

R e d a n p å p a r k e r i n g e n i d e n g a m l a R e s t a d b r o t t e t i L e n b e r g s v i k k a n m a n s e d e t b r u t n a b e r g e t s t e x t u r e r o c h färger De släta ”snitten” rakt fram påminde den här dagen mer om ett vattenfall än berg N å g r a s t e g d ä r i f r å n f i n n s e n r u i n b r e d v i d d e g l ä n s a n d e k a l l a j ä r n v ä g s s p å r e n S j ö n Glans strand är helt nära och

m e l l a n t r ä d e n o c h b u s k a r n a syns sjöns vatten som fortsät t e r s å l å n g t ö g a t k a n s e , d e n här dagen så långt diset tillät Enstaka blad på buskar och träd gav inslag av färg till mil j ö n K o n t r a s t e n m e l l a n l ö v o c h v ä x t e r , k a n s k e k l a s a r a v r ö n n b ä r , m o t b e r g o c h s t e n gör varje litet inslag av färg så m y c k e t m e r b e t y d e l s e f u l l t D e t h ä r f o r t s a t t e h e l a v ä g e n l ä n g s d e n k o r t a s t r ä c k a a v v a n d r i n g s l e d e n s o m b e s ö k e t i n n e f a t t a d e S t e n b l o c k m e d b o r r h å l l , s k r o t t i p p e n , r e s t e r av konstruktioner och sådant gav antydningar om det som varit

I området finns ett tjugotal g r u v h å l s a m t s k ä r p n i n g a r s o m v a r f ö r s ö k t i l l b r y t n i n g F ö r e t t p a r f o t o g r a f e r s o m försökte orientera sig med en egen upptäcktsfärd i området var platsen inte helt självklar G r u v h å l e n v a r i n t e s v å r a a t t h i t t a , d e f i n n s ö v e r a l l t o c h har en bra skyltning med in f o r m a t i o n D e t f i n n s e n d e l

att tänka på när man avviker från leden G r u v h å l e n ä r o m g i v n a a v stenmurar och ofta av moder n a r e s t ä n g s e l H å l e n ä r v a t tenfyllda och en del är myck et djupa, det djupaste lär va r a 1 2 2 m e t e r V i d e n d e l a v G l a n s g r u v e f ä l t e t v a r n a s d e t och står uttryckligen ”Områ det skall inte beträdas” Om r å d e t m e d d e t r e g r u v o r n a K ä s l i n g e g r u v a n , H ä s t g r u v a n och Nygruvan är vattensjukt och döljer dessa tre 30 40 me t e r d j u p a g r u v o r s o m r e d a n 1 7 2 1 ö v e r g a v s I d a g s e r d e t mest ut som ett kärr

D e n b o k s t a v l i g e n s t ö r s t a u p p l e v e l s e n v a r d e t S t o r a Brottet Vid ett mycket trev l i g t m ö t e m e d t r e s v a m p p l o c k a r e k o m t i p s e t o m e n p l a t s n å g r a m e t e r b o r t D e t syns just inte från leden men mycket snart uppenbarade sig e t t m ä k t i g t u t h u g g e t p a s s i berget men en träspång att gå p å , f ö r d e n s o m i n t e ä r r ä d d att halka

P a s s e t m e d s i n a h ö g a v ä g g a r h a d e s o m e t t l j u s l ä n g r e b o r t m e n d e t v i s a d e s i g v a r a ä n n u e n h ö g b e r g v ä g g A l l t ö p p n a d e s i g f ö r s t å s o c h d e t v a r e n o s a n n o l i k u p p l e v e l s e Här var det Stora Brottet och d å k a n o r d e t ” s t o r a ” a n v ä n das utan minsta överdrift

Det var det största av minst fem gamla kalkbrott där den s å k a l l a d e G l a n k a l k e n h a r b r u t i t s U r k a l k s t e n e n m a n b r ö t h ä r ä r t v å m i l j a r d e r å r g a m m a l D å b e s t o d l i v e t p å j o r d e n a v e n c e l l i g a d j u r o c h

b a k t e r i e r , b e r ä t t a r i n f o r m a tionstavlan

Brottet som sådant är hän f ö r a n d e B e r g e t ä r s o m e n e g e n i n f o r m a t i o n s t a v l a m e d bergarters lager och formatio ner Man hoppas skolorna tar m e d e l e v e r t i l l d e n n a s t o r a lärobok Grunder efter bygg nader och konstruktioner, en del tydliga andra som antyd ningar, finns om man ser ef ter

Här i Stora Brottet började man bryta kalk 1920 och det p å g i c k t i l l n e d l ä g g n i n g e n i slutet av 1950 talet Vad som är en svindlande tanke är att allt man bröt transporterades genom det där tre fyra meter breda passet som leder in till brottet

D e t e n o r m a S t o r a B r o t t e t som syns som en avlång kra ter på flygbilder var paradox alt nog den mest gömda plat s e n p å G l a n s g r u v e o m r å d e t

BÄCKMAN

På parkeringen i den gamla Restadbrottet i Lenbergsvik

L

utkommer

jordbrukare

Östergötland,

Ruinen

järnvägen

Runt många

Det

Brottet

Glansgruveområdet

Passet

Så inte okontrollerat utsäde!

Analysera ditt utsäde i god tid före sådd hos Frökontrollen. Vi utför snabba analyser med hög kvalitet.

Kontakta oss för att beställa påsar. 019-603 27 30 w ww.frokontrollen.se

Förädla från egen skog!

Vi har maskiner för stocksågning, hyvling och fräsning.

Sågverk HBB550

•Max diameter på stock 550mm

sågdjup 220mm

stocklängd i standard utförande 3,7 meter, med förlängningssektion 6m

4 kw, 400 volt, 50 Hz (finns även med bensinmotor 9kw, HBB550GX)

Rikt & Planhyvel ADM320

arbetsbredd rikt 320mm

arbetsbredd plan 315 mm

tjocklek på material genom planhyvel 230mm

Rikt & Planhyvel FS41N

arbetsbredd rikt/planhyvel 410mm

tjocklek på material genom planhyvel 230mm

Hyvel Woodmizer MP 260

4-sideshyvel

4 sidor i ett svep

•Ingår verktyg/kuttrar för 4-sideshyvling

matningshastighet

produktion av:

Golvbrädor

Dörrkarmar

Lister

Paneler

Fönster

Med mera

av nya och

Maskin AB Åkervägen 18 · 696 32 Askersund 0583-77 08 90 (växel) · 0705-11

51

M a s k i n e n s h j ä r t a ä r de nya starka Cultus HD pin narna Med en stenutlösning på upp till 680 kg kommer Cultus HD att bibehålla ar betsdjupet i en mängd olika förhållanden, säger Wolfram Hastolz, Director Tillage Pro duct Management på Väder stad, och fortsätter:

E n v i k t i g i n d i k a t o r f ö r prestandan hos en kultivator pinne är dess förmåga att alltid bibehålla kraften mot marken D e t ä r h ä r s o m C u l t u s H D sticker ut på marknaden När den stöter på ett större hinder, klarar pinnarna på Cultus HD av att lyftas helt ur jorden för att passera hindret När de går tillbaka ner i jorden lyckas de dock bibehålla sin fulla kraft, för att så snabbt som möjligt återgå till rätt arbetsposition

P å d e t t a s ä t t k a n Cultus HD garantera en mycket exakt p r e c i s i o n i a r b e t s d j u p v i l k e t ger utmärkt bearbetning över hela fältet

C u l t u s H D ä r b y g g d m e d traktorföraren i fokus Arbets d j u p e t s t ä l l s i n f r å n h y t t e n , maskinen är utrustad med ett h y d r a u l i s k t v i n g l å s o c h d e t nya, unika utjämnarsystemet D y n a m i c C o n t r o l f ö r b ä t t r a r resultatet

D e t a u t o m a t i s k a utjäm narsystemet Dynamic Control säkerställer att utjämnarna all tid arbetar i optimal position

Därmed tas behovet av manu ell justering bort och föraren behöver inte oroa sig över den så viktiga utjämningen, säger Wolfram Hastolz

C u l t u s H D k a n u t r u s t a s med Väderstads fulla uppsätt n i n g a v s p e t s a r o c h M i x I n skenor, som alla är designade, testade och tillverkade vid Vä derstads egen fabrik för slitde lar Väderstad Components D e n n y a b u r n a k u l t i v a t o r n V ä d e r s t a d C u l t u s H D 4 2 5 5 2 5 g å r i f u l l p r o d u k t i o n under hösten 2023 Källa: Väderstad

Cultus HD är byggd med traktorföraren i fokus Arbetsdjupet ställs in från hytten, maskinen är utrustad med ett hydrauliskt vinglås och det nya, unika utjämnarsystemet Dynamic Control förbättrar resultatet

När Cultus HD stöter på ett större hinder, klarar pinnarna av att lyftas helt ur jorden för att passera hindret. När de går tillbaka ner i jorden lyckas de bibehålla sin fulla kraft, för att så snabbt som möjligt återgå till rätt arbetsposition.

JORDBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län

Grönt ljus för att höja effekten

Forsmark 1 kan producera mer el redan i höst

SVERIGE (JB)

Både Strålsäkerhets myndigheten och

Svenska kraftnät har nu gett klartecken för provdrift med höjd effektnivå på Forsmark 1. Det betyder att Forsmark 1 kan produ cera mer fossilfri el redan i höst

G e n o m e f f e k t ö k n i n g e n k a n F o r s m a r k s h u v u d ä g a r e V a t t e n f a l l e r b j u d a k u n d e r i m e l l e r s t a o c h s ö d r a S v e r i g e mer fossilfri el

Mer fossilfri, leveranssä ker el är nödvändig i Sverige och vi på Vattenfall gör vad vi kan för att öka produktionen N u h a r v i f å t t t i l l s t å n d f ö r p r o v d r i f t g ä l l a n d e f ö r s t a s t e get i effekthöjningen av Fors mark 1 När effekthöjningen ä r h e l t g e n o m f ö r d n ä s t a å r h a n d l a r d e t o m h u s h å l l s e l s o m r ä c k e r t i l l ö v e r 2 0 0 0 0 0 l ä g e n h e t e r , s ä g e r T o r b j ö r n W a h l b o r g , n o r d i s k p r o d u k tionschef vid Vattenfall

K ä r n k r a f t e n i S v e r i g e s t å r f ö r o m k r i n g 3 0 p r o c e n t a v d e n t o t a l a e l p r o d u k t i o n e n , o c h F o r s m a r k ä r S v e r i g e s s t ö r s t a e l p r o d u c e n t m e d e n å r s p r o d u k t i o n p å d r y g t 2 5 T W h P å e t t å r h a n d l a r e f f e k t h ö j n i n g e n m e d 1 0 0 M W o m e n p r o d u k t i o n s ö k n i n g med cirka 800 000 000 kWh

Det här känns riktigt bra S v e r i g e b e h ö v e r m e r f o s s i l f r i elproduktion i södra delen av landet och vi kan höja effek t e n v i d F o r s m a r k 1 m e d r e l a t i v t s m å å t g ä r d e r , s ä g e r B j ö r n L i n d e s o m ä r v d p å

Forsmark

Kärnkraftverket Forsmark i U p p l a n d h a r t r e r e a k t o r e r m e d 9 9 0 M W ( F 1 ) , 1 1 2 1 M W ( F 2 ) r e s p e k t i v e 1 1 7 2

MW (F3) Forsmark 1 togs i drift 1980 och levererar årli gen mellan sju och åtta TWh el till det svenska elnätet Ef fekten vid reaktorn Forsmark 2 , s o m ä r e n s y s k o n r e a k t o r t i l l F o r s m a r k 1 , h ö j d e s m e d

d r y g t 1 0 0 M W r e d a n 2 0 1 3 E

k a k r a f t n ä t u n d e r p r o v d r i f t p e rioden i steg ett för Forsmark 1 ä r a t t e f f e k t u t m a t n i n g e n

f r å n F o r s m a r k 2 b e g r ä n s a s N ä r a l l a a n a l y s e r ä r g e n o m förda kan avtal tecknas för att mata

FINSPÅNG (LT)

På mässan Finns i Finspång deltog de tidigare elitidrottarna Björn Ferry och Heidi Andersson från Storu man. De berättade om sitt mål att bli fossilfria till 2025.

Paret Björn Ferry och Hei d i A n d e r s s o n , h a n o l y m p i s k mästare i skidskytte och hon e l v a f a l d i g v ä r l d s m ä s t a r i n n a i armbrytning bor i Storuman Sedan de lagt idrottskarriärer na på hyllan har de ägnat sig åt många andra saker och des sutom hunnit få två barn

På scenen tillsammans med k o n f e r e n c i e r e n p å m ä s s a n F i n n s i F i n s p å n g , Å s a S j ö b e r g , t o g d e p u b l i k e n m e d norrut, till Storuman, Heidis h e m b y E n s a m h e t e n , g a v e n r u n d t u r i s i n a l i v o c h t a n k a r och berättade om vägen mot m å l e t a t t b l i f o s s i l f r i a t i l l 2025

Allt började 2015 innan det stora klimatmötet i Paris

Vi slutar flyga, det blir tåg det blir buss

E t t s t e g p å v ä g h a r i n t e oväntat varit att köpa en elbil D e t v a r d e n f ö r s t a e l b i l e n i Storuman och den väckte stor nyfikenhet

Är det någon som ska bli m e d e l b i l f ö r s t i S t o r u m a n s kommun, nu pratar vi inlan

saker måste få ta tid”

det, Västerbotten, minus tret tiotvå grader

D å f a n n s d e t i n t e e

snabbladdare i Storuman Nu finns många

F

l a

livet och planeten

deras val

Som ägare till 1 000 hektar s

m

n a m e d e

b i l D e t ä

främst två argument

V a d d e t k o s t a r a t t k ö r a den och att reparera den Den är dyr i inköp men vi har kört 10 000 mil och haft noll i ser vicekostnader Den kostar två kronor per mil att köra

Nu råkar vi bo i Norrland o c h h a r h a f t l i t e b i l l i g a r e e l p r i s e r Ä v e n m e d d y r a r e elpriser så hade vi laddat den på natten och då är det sällan de höga priserna, så det är en stor skillnad i kostnad att kö ra med elbil

Solceller har de haft sedan 2017

Det hör ofta ihop, berät tade Heidi Blir man med el bil så brukar de allra flesta bli väldigt intresserade av solcel ler

Istället för att ha solcellerna på taket så har de ett plank på b a c k e n s o m r i k t a t s p e r f e k t mot solen efter solinstrålning en Björns pappa, 82 år, bors t a r a v s n ö f r å n p a n e l e r n a p å vintern Då genererar anlägg n i n g e n e l ä v e n d e n å r s t i d e n

D e t ä r m e r i d e t h ä r ä n d e r e n t p r a k t i s k a d e l a r n a M a n f ö r s t o d s n a r t a t t d e r a s s a m mantagna förhållningssätt till

m röjning

Det är stort med skog, sa Björn Det är någonting med skogen som sammanfattar al la de här utmaningarna vi står inför och vilka möjligheter vi har Det är framtiden, det är d å t i d e n , D e t ä r e t t s t o r t a n svar att förvalta en del av pla neten under en del av vår livs tid och så får någon annan ta över om 30 40 år Om det är Dante eller Simon (deras sö ner) eller någon annan så vill man lämna över något bättre än det vi tog över

V i h a r e t t b i o t o p s k y d d s område som är skyddat av sta ten där det finns tallar som är mer än 250 år gamla De stod d ä r u n d e r f r a n s k a r e v o l u t i o nen De har ju sett en del De ä r l i k a g a m l a s o m s l o t t e t i F i n s p å n g D e t f i n n s n å g o n ting i det där som är en kopp ling till historien, nutiden och framtiden

Så är vi där med röjsågen o c h s å p å v e r k a r m a n d e t h ä r området och den här planeten för ganska lång tid framöver Det är ett stort ansvar och sto ra möjligheter, Bra saker måste få ta tid, sä g e r d e H e i d i f o r t s ä t t e r o m

hur det är i Ensamheten:

J a g h a r k v a r m i n g a m l a farm or Vi h ar t id at t s t oppa en 60 liters vedeldad gryta full med älgben, koka dem Ta re d a p å a l l t o c h m i n i m e r a m a t s v i n n e t , g ö r a e g e n p ö l s a , göra egen köttsoppa, frysa in och ha världens bästa snabb mat

Åsa Sjöberg frågar om hur deras liv ser ut 2025

V i t ä n k e r a t t d e t g i c k ganska snabbt när vi började sedan kommer man till att vi är ju en del av det fantastiska

l a n d e t S v e r i g e , s ä g e r H e i d i A n d e r s s o n D ä r h a r v i sjukvård, brandkår, försvaret, s k o l a D e v e r k s a m h e t e r n a ä r till största delen fossilbasera de och det är ju också vi en del a v o c h v i v i l l v a r a e n d e l a v samhället, men jag vill att det ställs om och det sker föränd ringar

F r å g a n k o m m e r o m v i l k a råd de vill ge Björn Ferry sä ger: Var inställda på ett det är förändringens tid, var nyfiken, ställ frågor, lär dig Som läget

är nu vill jag säga: Håll sams Man kan tycka helt olika Sve r i g e d e m o k r a t e r o c h v ä n s t e r partister kan vara gifta och le v a t i l l s a m m a n s B a r a p o l a r i s e r i n g o c h a t t b y g g a m u r a r kring sig själva ingen vill ju ha det samhället Skulle man vilja göra upp s å f i n n s d e t a r m b r y t n i n g s bord

H a r d u n å g o n s i n v u n n i t ö v e r d i n f r u i a r m b r y t n i n g ? Jag tror inte det

BÄCKMAN

Paret Heidi Andersson (elvafaldig världsmästarinna i armbrytning) och Björn Ferry (olym pisk mästare i skidskytte) berättade om sina liv och målet att bli fossilfria till 2025.

KLIMATET Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Konferencieren Åsa Sjöberg på scenen tillsammans med Heidi Andersson och Björn Ferry