Jordbrukaren nr12, 2018 by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning i Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 12 • Årgång 92 November 2018

När pappa kör skottkärra åker Douglas gärna med.

De gjorde en nystart i livet LANDSBYGD. Varken Nilz-Peter eller Johanna har tidigare haft något större intresse av trädgårdsodling eftersom de bott i lägenhet i Norrköping. Detta kom att ändra sig när de våren 2013 flyttade till huset i utkanten av Skärblacka. – Vi har en stor tomt med stora grönytor, bärbuskar och fruktträd. När vi började planera för vår trädgård upptäckte vi att det var väldigt roligt att påta i jorden. När vi efter ett år stiftat bekantskap med vår trädgård började tankarna kretsa kring en vidareutveckling i vårt nypåkomna intresse. Vi kom fram till att vi ville skaffa oss utbildning inom området, berättar Johanna. Nu driver de eget företag tillsammans. SISTA SIDAN

Skogsredskap förr och nu LANTBRUK. Skogen har sedan inlandsisen försvann varit en tillgång. Under efterföljande årtusenden har skogen varit en tillgång med stegvis ökat värde allt efter som civilisationen utvecklats. Skogsbruket som vi känner det uppstod under andra hälften av 1800-talet.

Trots all utveckling så finns det fortfarande utrymme för äldre teknik. Lasset är visserligen betydligt mindre än på en modern skotare, men markskadorna är i gengäld i det närmaste obefintliga.

Utvecklat skogsbruk Maskinellt och tekniskt avancerat med högre säkerhet SKOG. Den maskinella utvecklingen inom skogsbruket har varit – och är – minst sagt enorm. Sedan hästen ersattes av traktorn och skotare, processor, skördare och annat utvecklats, är skillnaden enorm. Stocksågen ersattes av

på Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

fanns har minimerats. Nu ligger riskerna istället på ett annat plan. Arbetet är mer monotont och därmed är risken för andra förslitningsskador större. SIDAN 18

Jakt höll det svenska folket sysselsatt Hur många älgar, rådjur och hjortar vi kommer att ha i framtiden påverkas av flera faktorer. Jakt, hur marken används och hur stora klimatförändringar är några av de faktorer som påverkar. Fredrik Widemo är forskare och lektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Där arbetar han vid institutionen för vilt, fisk och miljö. I oktober föreläste han på ett seminarium i Dömle, i SIDAN 16 Forshaga kommun, med fokus på framtidens viltförvaltning.

SIDAN 14

Du som är prenumerant

motorsågen, vilket var en revolution. Men idag är motorsågen inte alls på samma sätt dominerande. Säkerheten ligger dessutom på en helt annan nivå. I dag har maskinerna tagit över de tunga momenten och de risker som tidigare

VECKANS BORRING

LANTBRUK

GÅRD TILL SALU

Ostkampen – alla dar i veckan

Tillgång och efterfrågan styr framtiden

Gård med vackert läge på Vikbolandet

SIDAN 2

SIDAN 8

SIDAN 6

Nummer 12 • November 2018

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Ostkampen – alla dar i veckan! holm som ort och för de berörda anställda tycker jag det är mycket tråkigt beslut.

Bläcket på Arlas pressmeddelande hann knappt torka innan facebook-upproret mot flyttningen och nedläggningen av Boxholms ost till Östersund drog igång. Upproret lever under parollen Ost ska vändas inte flyttas. Något som det rent spontant kanske inte är så svårt att hålla med om.

Sett i efterhand kanske det ändå var dömt att misslyckas att sälja till Arla och det är intressant att det inte redan då uppkom en proteströrelse och en massa pigga idéer om att någon annan lokal aktör skulle ta över driften? För ska man vara ärlig, jag älskar flera av Boxholmsostarna och köper dem då och då, men de ostarna är ju inte så högt upp på premiumstegen att man kan ta ut ostens rätta värde. Det är en volymost med guldkant som ska konkurrera med importerade premiumostar. Den bistra sanningen är att det kanske inte i det prissegmentet är möjligt att fortfarande 2018 stå och handvända ostar? Någon förändring skulle ha behövts oavsett vem som äger mejeriet, tänker jag. Den andra bistra sanningen är

Låt mig vara tydlig med att jag som östgöte inte gillar beslutet att flytta tillverkningen av Boxholmsost till Östersund. Jag betraktar det som en långsam nedläggning. Med all respekt för att det finns duktiga medarbetare i Östersund också. Jag har dock mycket svårt att se att man – åtminstone med samma måttliga marknadsföringsinsatser som Arla gjort hittills för just Boxholmsosten – ska kunna upprätthålla ett mervärde och den idag så viktiga ”storytellingen” bakom detta varumärke när stommen i form av kopplingen till bygden i råvaran och hantverkskunnandet i väggarna inte längre finns. Så för bygden, Box-

Man kan bara hoppas att samma engagemang för lokala råvaror fortsätter för andra ostar, mejeriprodukter och andra råvaror i allmänhet.

att 60 procent av all hårdost i Sverige är importerad och tyvärr ökar andelen, inte minskar, trots allt vackert tal om svensk märkning och lokal mat. 45 procent av yoghurt/fil och 40 procent av smöret är också importerat. Så konsumentens ”lojalitet” och vilja att betala för svenska mejeriprodukter är tydlig och stark för dryckesmjölken men betydligt mera läpparnas bekännelse på andra mejerivaror! Det kan därför vara så att Boxholmsosten utanför Östergötland inte alls kommer lida så mycket av flytten som vi östgötar tror…

ter och andra råvaror i allmänhet. Tyvärr är det inte riktigt så i verkligheten. Till och med i samma kommunhus serverades så sent som för några år sedan ostar av annat ursprung utan att någon reflekterade… Vi har flera exempel på lokala och regionala entreprenörer, inte minst inom kött och mejerisektorn, som haft en mycket tuff resa. Det är lätt som lekman att skylla på konkurrensen från stora aktörer som Arla, men sanningen är att alltför många konsumenter fortfarande i alltför många köp fortfarande föredrar billigare mat, oftast importerad.

Det är därför glädjande, rörande och i grunden väldigt roligt att se det engagemang som uppkommit hos många vanliga konsumenter mot flytten, långt utanför Boxholm. Uppställningen för det lokala mejeriet och livsmedelsproduktionen är underbar. Man kan bara hoppas att samma engagemang för lokala råvaror fortsätter för andra ostar, mejeriproduk-

Man kan hoppas att Arla dock funderar till hur man kan övertyga konsumenter i Östergötland med omnejd hur man även i framtiden säkrar att vi har lokala mjölkbönder kvar. Arla är inte världsbäst på ödmjuk kommunikation kopplat till lokala budskap och här finns ju fortfarande möjligheter för Arla att mitt uppe i detta göra något som folk i bygden och på orten uppfattar som positivt. Må så gott i gräddostens land önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Spelapp från skogsföretag lär ut bioekonomi Spelappen Grow Forest har laddats ned 100 000 gånger internationellt. Nu växer spelet ytterligare med nya funktioner för att fortsätta lära nästa generations skogsägare och medarbetare om skogens del i en bioekonomi.

2017 lanserade Södra i samarbete med Gro Play, en spelapp för barn om skogs-

bruk och skogens bidrag till samhället: Grow Forest. Spelet har mottagits väl och har

Sägnernas hus JULMARKNAD

Grepp i vinter! Skruvdubb till alla däck!

– Genom spelet vill vi kun-

na visa upp vad skog och skogsbruk handlar om och få fler att upptäcka glädjen och möjligheterna med skogen. Det är ett sätt att redan i tidig

ålder skapa intresse för skogens centrala roll i en bioekonomi, säger Mats Johansson, chef produkter och tjänster Södra Skog. – Kraften i lek kopplat till lärande är enorm och vi är väldigt glada och stolta över att nu äntligen få bjuda in alla barn och familjer till allt nytt roligt som gör världen i spelet cirkulär. Att i spelet nu

BestGrip punkterar inte däcket

17-18/11 & 23-25/11 klockan 10-16

1500 Museum, hantverk, julklappstips, pysselhörna och ponnyridning för barnen. Julfika framför brasan

över 100 000 nedladdningar internationellt. I Sverige ligger antal nedladdningar på

nästan 25 000. Syftet med spelet är att skapa nyfikenhet om skogsbruk och produkter från skogen med fokus på hållbarhet och innovation.

1910

S lip p s n ö ! k e d jo r n a

Härdad

1911-3 Härdad

Thore Nilsson underhåller med sitt dragspel www.sagnernashus.se www.sagnernashus.se

Hittills använda på maskiner över 105 ton!

www.jordbrukaren.se

BestGrip AB • Kungsgatan 65 • 632 21 Eskilstuna Tel: 016-551 99 21 • Mobil: 070-666 20 89 E-post: info@best-grip.se

Jordbrukaren

REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Standardstugor eller efter egna mått och önskemål.

www.best-grip.se

Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se

Timmerstugor från Östergötland

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Ljusfallshammar · Tel. 0122-43185 www.lindalenstimmerhus.se

kunna snickra möbler, inreda hus, idka byteshandel och laga mat på skogens råvaror, ger barnen en pedagogisk inblick i avancerade, hållbara system som till och med vuxna ibland har svårt att begripa, säger Kristian Lundquist, vd och medgrundare Gro Play. Branschen står inför utmaningar när det gäller att säkerställa morgondagens kompetensförsörjning. – Dagens urbanisering gör att inte alla har tillgång till skogen på samma sätt som tidigare och genom spelet vill vi bidra till att göra den mer lättillgänglig. Genom att visa olika möjligheter med skogen och dess produkter vill vi också skapa en nyfikenhet hos unga människor. Vi hoppas att det bidrar till att fler blir intresserade och söker sig till yrken inom vår bransch i framtiden, säger Mats Johansson. Den nya versionen av Grow Forest kan laddas ner gratis i Sverige på iTunes /App Store eller Google Play.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 12 • November 2018

GRUNDUTBILDNINGAR FÖR VUXNA

JORDBRUK & SKOGSBRUK

SKOGSBRUK 40 VECKOR

Denna komvuxutbildning riktar sig till dig som planerar ett yrkesliv i skogen, som anställd eller som egen företagare. Utbildningen ger dig grundläggande kunskaper inom skogsbruk som också ger skoglig behörighet till vidare studier t. ex skogsmästarprogrammet vid SLU, skogsteknikerprogrammet vid Gammelkroppa och skogliga YH-utbildningar.

LANTBRUK 40 VECKOR

Utbildningen riktar sig till dig som planerar ett yrkesliv som bonde. Utbildningen ger dig grundläggande kunskaper inom lantbruk som ger teoretisk och praktisk behörighet till vidare studier t.ex lantmästarutbildningen vid SLU och driftledarutbildning inom lantbruk. Utbildningen ger behörighet att söka stöd för nystartare.

DISTANS LANTBRUK OCH SKOG 40 VECKOR

Utbildningen riktar sig till dig som planerar att starta som företagare eller anställd inom jord och skog. Kursen ger behörighet att söka stöd för nystartare. Ta gärna kontakt med ditt läns lantbruksenhet om detta. Vissa av kurserna krävs för behörighet till studier på SLU eller till YH-utbildningar inom lantbruk och skog. Under utbildningen samlas deltagarna till gemensamma träffar vid 6-7 tillfällen under året. Utbildningen bygger dels på hemstudier med inlämningsuppgifter och övningar, samt träffar på Vreta utbildningscentrum.

Samtliga utbildningar startar 8 jan 2019. Sök snarast, platser finns kvar! mer info:

013-227910

WWW.NBG.NU

Följ oss på:

AKTUELLT

Nummer 12 • November 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

26 personer fanns på plats i ett skogsparti vid Högsby, utanför Söderköping för att få information om de pågående arkeologiska utgrävningarna innan arbetet med E22-förbifarten påbörjas om några år.

En drönaröversikt på arbetsplatsen.

Ett av fynden var en medeltida hästsko.

En håla där man funnit kol och där det förmodligen lagades mat.

Enligt arkeologerna en boptats från 300-talet efter Kristus.

Spännande utgrävningar vid Högsby Gamla boplatser hittade där E22-förbifarten ska gå fram SÖDERKÖPING (JB)

Det är svårt att föreställa sig att E22-förbifarten ska gå genom ett skogsparti vid Högsby, beläget utmed Östra Rydsvägen, fem minuters bilfärd från utkanten av medeltidsstaden Söderköping. Projektledaren Jonas Wikborg höll ett intressant informationsmöte för 26 stycken besökare om de boplatser som totalt sju arkeologer från SAU (Societas Archaelogica Upsaliensis) i Uppsala jobbat fram.

Magnus Berge var initiativtagare till fornminnesinformationen som han lät gå vidare till Ola Lönnqvist och S:t Ragnhilds Gille. När man bygger nya vägar kommer arkeologerna in i bilden för att undersöka förekomsten av fornlämningar. – Man gjorde redan för 30 år sedan en så kallad fosfatering, man undersökte fosfathalten i marken. På var 20:e meter tog man över 500 fos-

fatprover i marken vilka inte gav något utslag någonstans. Men precis här fick man kraftiga fosfathöjningar på fem punkter och då misstänkte man att där kunde det ha funnits en boplats, informerade Jonas Wikborg inledningsvis. Arbetet låg länge nere, men för ett år sedan gjorde två arkeologer en förundersökning och fick då känningar på konstiga stenpackningar. De lyckades ringa in ett ganska stort gravfält där besökarna befinner sig nu, fornlämning nr 77 i Drothems socken. Wikborg visade några fynd. Ett var några glaspärlor från ett halsband, men då Sverige inte tillverkade glas år 300 efter Kristi födelse så är det importerat gods, förmodligen från Medelhavsområdet, troligen Romarriket, den romerska järnåldern. Ett annat fynd var små brända människoben, ett senare jobb för en osteolog (benexpert) att tidsbestämma. Den här gravplatsen låg på en 45 meter hög höjd. Boplatserna, förmodade Wikborg, låg 150-200 meter därifrån.

Besökarna fick se en så kallad kokgrop där man använde träkol, daterad till år 900 före Kristus, bronsåldern. Man värmde upp stenar tillsammans med mat, gropen användes troligen flera gånger. – Vi har hittat lite andra saker som inte är så gamla. I botten av en stenpackning hittade vi en hästsko från 131400-talet, medeltid, berättade Jonas Wikborg. Den gick runt för beskådande. Även en del av ett lieblad, ett sent fynd från 1900talet, liksom en rostig sax gick runt bland besökarna. Wikborg tror att de här gravfälten varade i en eller två generationer och de är likvärdiga till utseendet. Under åren 536-37 efter Kristus förmörkades himlen efter ett enormt vulkanutbrott. Provtagningar vid Nordpolen bekräftar detta efter att man har funnit sotlager där. I USA har man konstaterat att under åren 536-40 var årsringarna på redwoodträden nästan obefintliga vilket också kan vara ett bevis. Dessa träd blir mycket gamla, 1000 år är

Jonas Wikborg är projektledare för arbetslaget, totalt sju personer.

inget ovanligt, och kan bli väldigt höga, ca 100 meter. – Vad finns det att säga om domarringen, undrade Magnus Berge. – Jaa, det är inte jag som har hittat på att den ska heta domarring, replikerade Wikborg. Det är en gammal benämning från 1800-talet eller ännu längre tillbaka, när stora stenar ligger i en ring. Man noterade att det var ett udda antal, man tänkte sig ha haft tingsförhandlingar där och därför hade man en jury med

Några glaspärlor från ett halsband, förmodligen med ursprung från Medelhavsländerna, daterat ca år 300 efter Kristus.

udda antal personer som skulle döma om de var skyldiga eller inte. Ringarna ligger ju på gravfält så jag skulle gissa att det är en form av begravningsplats också. Arkeologerna har jobbat fram två boplatser, resten är gravar. Oftast var en ensam person begravd, men det kunde hända att det fanns två personer i samma grav. Arbetet omfattar utgrävningar av två boplatser och resten begravningsplatser. Wikborg me-

nade att det stora upplaget av stenar inte kommer att vara ett hinder för E22-förbifarten. Arbetet påbörjades den 1/10 och avslutas i mitten av november. En rapport från utgrävningarna kommer inom 24 månader till länsstyrelsen i Östergötland där S:t Ragnhilds Gille är intresserade av ett exemplar till sitt arkiv. Text och bild: OWE BERGGREN

Nummer 12 â&#x20AC;˘ November 2018

Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och fĂśrsĂ¤ljning Vi sĂ¤ljer ut vĂĽra

Honda demomaskiner!

Vi pressar din hydraulslang! 1.395:-

PĂĽ jakt efter fyrhjuling?

Checka in pĂĽ vĂĽrt

Automower-hotell Vinterservice Programuppdatering

www.lantbruksservice.se

HĂśstpanj! a k Husqvarna 545 P jakt efter PĂĽĂĽ m

50cc, 2,5 kw Ord pris 7800:Husqva Husqvarna 445

motorsĂĽg?

II e

6.0 Ord. ppris 6.000:-

3990:-

Lagermaskiner Bensindrivna grĂ¤sklippare och trimmers. Husqvarna och Stihlâ&#x20AC;&#x201C;Viking

EksjĂś Lantbruks Service AB Verkstad â&#x20AC;˘ Reservdelar â&#x20AC;˘ Hydraulik â&#x20AC;˘ Foder Skog & trĂ¤dgĂĽrdsbutik

5900:-

- ::: $ 7 9 ) 5 , 7 , ' 0121 42066 WWW.ATV-FRITID.SE

Gjuterigatan 2, EksjĂś Tel: 0381-390 00 Ă&#x2013;ppet: Vardag 7-17

N 59O 6601806 E 12O 422173 NULĂ&#x201E;GESANALYS I GETEBOL, VĂ&#x201E;RMLAND

TA UT RIKTNINGEN I DITT SKOGSĂ&#x201E;GANDE Tomas Johansson, skogsrĂĽdgivare, 072-749 33 34, tomas.johansson@meraskog.com Joakim NyrĂŠn, skogsrĂĽdgivare, 070-645 56 03, joakim.nyren@meraskog.com www.meraskog.com

nya generationens skogsĂ¤gande

Nummer 12 • November 2018

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Gård med vackert läge om 83 hektar

GÅRDSJÖ LÖVHAGEN, VikboLANDEt Fastigheten ligger fint på Vikbolandet och här bedrevs ett aktivt jordbruk med mjölkkor fram till 1960-talet. Gården har gått i släkten i många år men nu är det dags för ny ägare att ta vid. Välkommen till Gårdsjö Lövhagen som är veckans Gård till salu.

Under senare år har marken som till störst delen är samlad i ett skifte varit utarrenderad. Skog om cirka 39 hektar med ett virkesförråd om 9 996 skogskubik vilket ger ett högt medeltal om 254 skogskubik per hektar enligt nyupprättad skogsbruksplan och av den framgår att avverkningsförslaget är totalt 6 336 skogskubik för perioden. Trädslagen fördelar sig på 57 procent tall, 25 procent gran, elva procent björk, fem procent löv och två procent ek. Dessutom finns åkermark om cirka 27 hektar samt mindre del betesmark. Jakt på älg, rådjur, hare och vild-

svin. Jakten är ej utarrenderad utan tillfaller köparen vid tillträdet. Jakttornen på fastigheten tillhör tidigare arrendator som forslar bort jakttornen innan tillträdet. Fastigheten är registrerad i Vikbolandets västra älgskötselområde. För närvarande har man jagat älg tillsammans med sex andra gårdar och under 2018 har man en tilldelning på en vuxen och fri kalv. Köparen får tillgång till jakten vid tillträdet. Lugnt läge men ändå nära allmän väg. Knappt en kilometer till busshållplats och cirka sju kilometer till Östra Husby med affär, förskola, sko-

la ett till nio, vårdcentral och pizzeria. Till Norrköping är det cirka 30 kilometer. Gårdsjö Lövhagen ligger nära havets pärla Arkösund med bad, båtliv och restauranger sommartid. Mangårdsbyggnad, i behov av upp-

rustning, i ett och ett halvt plan om fem rum och kök byggdes 1920, boytan är 145 kvm. Det finns även ett sommartorp med enklare standard, beläget cirka 500 meter från gårdscentrum. Båda bostäderna har ett vackert läge. Fastigheten har även mindre del i Gårdsjön och Dalmyrasjön och del i Östkinds häradsallmänning. Under 2018 har man haft intäkter om cirka 90 000 kr på fastigheten från allmänningen och arrendet. Vi går in via köksentrén med heltäckningsmatta som du enkelt kan ta bort själv om du känner så. Köket har plastmatta, matplats, spis med glaskeramikhäll, vedspis, vedpanna från -74 samt kyl/frys -13. Ett stort skafferi, med trägolv och fasta hyllor. Vidare kommer vi till ett arbetsrum/genomgångsrum med trägolv. Entréhall med trägolv. Skrubb under trapp med äldre varmvattenberedare. Vardagsrummet har trägolv och ej godkänd kakelugn. På övervåningen kommer vi först till en hall med trägolv och kattvind även den med trägolv. Utgång till balkong. På övervåningen finns badrummet renoverat 2003 med badkar, dusch, tvättställ, wc samt uttag för tvättmaskin. Ett sovrum och kattvind med trägolv, kattvinden döljer elcentral och vindslucka. Ytterligare ett sovrum med trägolv, har använts som förråd bredvid tidigare eldstad. Det sista sov-

rummet på övervåningen samt kattvind med trägolv. Byggnaden värms via vattenburet system med vedpanna från -74, även elpatron finns. Sommartorpet har två plan på torpargrund, vid husesyn kommer vi in via hallen med korkmatta och skrubb under trappan i övervåningen. Köket har trägolv, matplats, vedspis, bakugn, bänkspis (gasol). Vidare till vardagsrummet med trägolv och kakelugn. Eldstäderna är ej besiktade. På övervåningen hittar vi hall och två sovrum med målat trägolv, det ena med öppen spis och det andra med platsbyggt skåp. Takhöjden på övervåningen är cirka 1,80 meter och får därför inte medräknas i boytan. Till gården hör en rymlig och ljus ladugård med en area på cirka 330 kvm, uppförd 1937. Djurdel med betonggolv och stege till höskulle, vattenreservoar och äldre varmvattenberedare. Tre dubbeldörrar mot framsidan och tre dörrar mot baksidan. Höskulle med körbana och nyare körbro. Garage med jordunderlag och trappa till höskulle. I nära anslutning ligger en jordkällare. Bykstugan är uppförd i trä, har betonggolv och plåttak. Bodbyggnad uppförd i trä med tegelpannor på taket. Garage uppfört i trä där suterrängdelen har murade väggar, betonggolv och två portar. Här finns ett rum med masonitgolv och förråd med trägolv. Pumphus med murade väggar som innehåller vattenpump och hydrofor.

Text: HELENA KARLSSON Bild: ANDERS RISTENSTRAND, Husfoto

KORTA FAKTA GÅRDSJÖ LÖVHAGEN Huvudbyggnad: 145 kvm. Byggår 1920. 5 rum och kök. Areal: 86 hektar Övriga byggnader: Sommartorp, ladugård, lada, bykstuga, bod, garage, pumphus, jordkällare.

Prisidé: 9 850 000 kr Ansvarig mäklare: Rebecca Regnander, Länsfastigheter Norrköping. Tel: 0709-99 23 75. E-post: rebecca.regnander@lansfast.se

Nummer 12 • November 2018

Biobränsle/Skog Produktionsledare Vi är ett expanderande företag som arbetar med biobränsle och skogsförvaltning. Vi producerar ca 600.000 m3 skogsbränsle per år till 30 värmeverk. Vi arbetar även med ca 90.000 ha skogs- och jordbruksförvaltning samt ca 200 hus och avverkar ca 250.000 m3. Övrig information se vår hemsida www.skogstjanst.se Arbetsuppgifter • Produktionsledning av företagets biobränsleentreprenörer i Södermanland/Närke. • Köp och försäljning av biobränsle. • Du svarar för hela kedjan från markägarkontakter, entreprenörer till värmeverk. • Driva utvecklingen tillsammans med övriga medarbetare. • Tjänsten är heltid och placerad i Södermanland. Kvalifikationer • Skoglig högskoleutbildning eller motsvarande. • Du har erfarenhet av biobränsleverksamhet och ett antal års praktisk arbetslivserfarenhet. • Affärssinne, egen drivkraft och initiativ förmåga är lika viktig som samarbetsförmåga och teoretiska kunskaper. • Ledaregenskaper, lagspelare och kompetens i administrativa system. Det är meriterande om du har praktisk arbetslivserfarenhet av biobränsleverksamhet eller produktionsledning. Välkommen med din ansökan senast den 15 november, 2018. Ansökan skickas till info@skogstjanst.se eller till Skogstjänst AB Skyttegatan 2A - ::: $ 7 9 ) 5 , 7582 , 30 ' Linköping 6( 0121 42066 WWW.ATV-FRITID.SE För mer information kontakta VD Gabriel Danielsson 070-624 47 77 eller Stefan Johansson 070-635 14 85.

Vi ökar värdet på din skog Gallring i rätt tid, på rätt sätt och med utgångspunkt från beståndets egna förutsättningar ökar värdet på din skog. Genom Södras gallring får du dessutom en tidigare intäkt och motståndskraftig skog med hög virkeskvalitet. Kontakta din lokala skogsinspektor eller ring 0470-890 00 för mer information.

sodra.com

LANTBRUK

Nummer 12 • November 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Krångliga regler och höga driftskostnader är en bidragande orsak till att Sverige inte är självförsörjande inom lantbruket.

Tillgång och efterfrågan styr framtiden Regler och kostnader är avgörande för lantbrukarnas lönsamhet SVERIGE (JB)

Det är sedan länge känt att det svenska lantbruket ger god avkastning och har friska djur med bra tillväxt. Dock sjunker den svenska självförsörjningsgraden på grisoch nöt vilket beror på minskad produktion men också på minskad konsumtion. Krångliga regler och höga driftskostnader är även det en bidragande orsak.

I jämförelse med andra EU-länder är lönsamheten dålig, det svenska jordbruket måste stärkas gentemot konkurrenskraften. Sänkta produktionskostnader, sänkt skatt på drivmedel men även förenklade regler skulle ge det svenska jordbruket bättre lönsamhet. Konkurrensen är snedvri-

den tack vare att lantbrukare i andra länder inte har lika strikta och högt ställda krav gällande miljö – och djurhållning. Hur framtiden kommer att se ut för den svenska köttoch mjölkproduktionen beror mycket på konsumenterna. Efterfrågan och betalningsviljan styr producenternas lönsamhet. För att gynna producenterna är det viktigt att konsumera det som producerats av de svenska

lantbrukarna istället för att välja billigt importerat kött. Lantbruket påverkas av politiska beslut. Beslut som innebär ökade omkostnader som tillexempel skatt på bränsle, begränsningar hur arbetet utförs och fler kontroller. Viss del av lantbrukarens inkomster är stöd från EU. Vilket bidrar till en ekonomisk påverkan. Genom politiska val kan lantbrukarna själva vara med och påverka politiska beslut. Vissa beslut tas på felaktiga grunder eller av okunskap. Snabba förändringar gör att det kan vara svårt att navigera i framtiden. Inte minst då det gäller klimatet vilket är en stor utmaning för jordbruket som är den näring som påverkas stort då klimatet förändras. Här krävs kunskap oavsett om det gäller framtida odlingar, digitalisering eller innovationsdriven utveckling inom jordbruket. Idag

subventioneras

mycket till jordbruket genom stadskassan. Framtiden får utvisa om trenden håller i sin gällande konsumtion av närodlat och möjligheten att subventionera ekologiskt lantbruk. En stabil lönsamhet kräver konsumenternas villighet att betala mer för varan. Stigande priser är en av effekterna efter sommarens torka. Priser som tyvärr inte kommer lantbrukarna till del

En stabil lönsamhet för Sveriges bönder kräver konsumenternas villighet att betala mer för varan.

då även mellanhänder kommer att stå för en del av prishöjningarna. Lantbruket är beroende av priset på avsaluprodukter, insatsvaror och produktionsresultat. Skuldsättningen för lantbrukarna har under åren sti-

git konstant, investeringar görs med hjälp av lån. Det ekonomiska behovet är stort i och med den kapitalkrävande verksamhet som ett jordbruk innebär. Det blir allt dyrare att driva jordbruk i Sverige. Små går-

dar övergår istället till att plantera skog på åkrar vilket anses på sikt vara mer ekonomiskt gynnsamt. Vilket i sin tur slår tillbaka på den viktiga livsmedelsproduktionen. För ett hållbart och lönsamt jordbruk i framtiden

krävs korrekt politiskt fattade beslut och ett innovativt jordbrukssystem som tar hänsyn till ekonomi och miljö. Text och bild: CARINA LARSSON

Lantmännen presenterar uppdaterad skördeprognos Skörden är avslutad i Sverige och Lantmännen presenterar nu en uppdaterad uppskattning av storleken på hela den svenska skörden av spannmål, oljeväxter och trindsäd.

Sommarens extremväder har haft en tydlig påverkan på det svenska lantbruket. När skörden av spannmål, oljeväxter och trindsäd nu är bärgad i hela landet, kan Lantmännen konstatera att utfallet är lägre än tidigare uppskattning på 4,2 miljoner ton. Lantmännens bedömning är att

hela Sveriges samlade skörd uppgår till 3,5 miljoner ton – att jämföra med femårssnittet på 6,2 miljoner ton, det vill säga nästan en halvering mot ett normalår. − Lantmännen gick ut med sin skördeprognos i juli och vår uppskattning då var att vi skulle få den lägsta skörden på över 25 år. Nu – när vi har facit i hand – kan vi konstatera att det snarare är den sämsta skörden sedan slutet av 50-talet, säger Lantmännens spannmålschef Mikael Jeppsson.

Det har tröskats från söder till norr de senaste månaderna. Skörden är nu avslutad och skördeleveranserna har tagits emot på Lantmännens mottagningar. En nästan halverad svensk skörd kommer att påverka både Lantmännens och lantbrukarnas verksamheter under en längre tid. Lantmännen arbetar nu intensivt med planering och försörjning av spannmål till sina egna industrier och till kunderna i Sverige och på exportmarknaden. − En stor del av Sveriges livsmedelsproduktion har

drabbats av torkan och efter årets låga skörd är Sverige inte självförsörjande på basvaran spannmål. Även produktionen av mejeriprodukter, kött och öl påverkas negativt. Bristen på svenska råvaror kommer att leda till högre priser på livsmedel framöver, enligt Mikael Jeppsson. För att underlätta för sina medlemmar gick Lantmännen i augusti ut med ett kraftfullt åtgärdspaket på nästan en kvarts miljard kronor, och cirka 150 miljoner kronor har redan betalats ut

till lantbrukarna. Lantmännen har gjort lättnader i spannmålsavtalen, sänkt räntan på krediter och bidragit med rådgivning och stöd kring nya foderstrategier. − Lantbruksbranschen och

växtligheten påverkas mycket av väderläget och det kan komma flera dåliga skördeår framöver. På Lantmännen ser vi redan ett förändrat mönster i hur odlarna säljer spannmål till oss. Inför skörd 2019 arbetar vi med att förmedla viktiga budskap till lantbrukarna, så som vikten

av riskanalyser och nya strategier för spannmålsförsäljning. Det kan exempelvis handla om att dela upp skörden på flera försäljningstillfällen för att minska risken, säger Mikael Jeppsson. Samtidigt som skörden 2018 avslutas påbörjas nästa skördeår ute på gårdarna. − Betydande höstvetearealer har såtts och de svenska lantbrukare som ingår avtal nu kommer att kunna dra nytta av ett högt spannmålspris. Den stora höstsådden är en positiv start på skördeåret 2019, säger Jeppsson.

Nummer 12 • November 2018

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

M A

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

$ $ $ $ $ $

Maskinförsäljning Försäljning av begagnade maskiner.

Besök vår nya hemsida - nu sökbar

Beg. reservdelar Demontering av traktorer och entreprenadmaskiner. Vi har även ett stort lager av nya delar.

Maskintransporter Transporter av maskiner av alla slag, även bodar, husmoduler och liknande. Transporter över hela landet. Mats 070 - 223 55 49

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

# " "# $"

www.jordbrukaren.se

" #&! $&

#%# &!

Vi gör mängder av mätningar varje år och kan ge er Sveriges bästa pris. Vid förhöjda radongashalter erbjuder vi kostnadsfri utredning samt åtgärdsförslag.

KÖP EN SPORTSMAN OCH FÅ ETT POLARIS PLOW-KIT PÅ KÖPET*

12.000:-

* Erbjudande inkl moms. Gäller alla Sportsman-modeller (ej barnmaskiner). Monteringskostnader kan tillkomma. Vi reserverar oss för slutförsäljning, tryckfel och prisjusteringar. Kan inte kombineras med andra erbjudanden. Gäller så långt lagret räcker dock som längst till 31/12-2018. Pris Sportsman 570 från 78.625:- inkl moms.

MARKVÅRDSMASKINER ÖST AB Kungsvägen 13, 595 51 MJÖLBY vxl: 0142-800 40 · Jonas: 0142-185 62 e-post: jonas@mvmost.se

Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns rle ca w. ww

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

d os n o d a R

: 0 5 2

s or = 2 do t e k a p 1 mät :r - 375 3 doso

VINSCH • PLOGFÄSTE • PLOGRAM • PLOGBLAD

UPP TILL

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR

Dags att mäta radon!

PLOWER POWER! SPARA

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

AKTUELLT

Norrköping 011-10 14 10 Linköping 013-10 14 10

www.mvmost.se

WWW.POLARISSVERIGE.COM

www.brabesiktningar.nu info@brabesiktningar.nu

ARBETE ELLER NÖJE? VARFÖR INTE BÅDA. TRAXTER ÄR ETT ARBETSFORDON SOM ARBETAR MEDAN DU HAR KUL.

KAN KÖRAS FRÅN 15-ÅR MED GILTIGT TRAKTORKORT. STARTPRIS FRÅN 129.900 KR.

TRAXTER HD5 T

TRAXTER HD8 T

TRAXTER PRO HD8 / HD10 T

Från 129.900 kr

Från 158.900 kr

Från 181.900 kr

Virkesgatan 5 · Söderköping 0121-420 66 Öppet: Mån-fre 9-17 · Lör 10-14· www.atv-fritid.se

WE’RE BUILT FOR THIS LÄS MER: CAN-AMOFFROAD.COM

AKTUELLT

Nummer 12 • November 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Naturstenshällar passar i tidlösa miljöer.

Gatsten håller i hundratals år och blir bara vackrare.

Marcus Larsson går i sin pappas fotspår och jobbar med stenhårt material.

Svenska granit finns i många vackra kulörer.

Naturstenshällar har olika egenskaper som passar i offentliga miljöer och villaträdgårdar.

En pelare i granit står stadigt i många år.

Granit från Kina och Portugal Läget vid hamnen i Norrköping är viktigt NORRKÖPING (JB)

En av de vanligaste bergarterna är granit. Då magma djupt nere under jordskorpan genomgår en långsam avkylningsprocess bildas graniten med sin grovkorniga struktur.

Beroende på skillnader i mineralsammansättningar får graniten varierande kulörer som rött, vitt eller svart. Tack vare att granit är mycket hård, sprickfri, tålig och inte har någon inre struktur har bergarten kommit till stor användning vid gatubeläggning, som byggnadssten för murverk, i monument och i ornament. Granit är en mycket gam-

mal bergart men varierar i ålder runt om i världen. Den svenska graniten är omkring en miljard år gammal medan den äldsta tros vara runt fyra miljarder gammal. I Sverige är Bohuslän, Skåne och Blekinge kän-

da för sina stenindustrier sedan 1800-talet. Bohuslän öppnade sitt första granitstenhuggeri på Malmön år 1842 av köpman C A Kullgren från Uddevalla. Tillsammans med kanalbyggaren Nils Ericson bröts granit till kanalbygget i Trollhättan. Intresset för bohusgraniten ökade och nya stenbrott öppnades i områdena kring Lysekil, Hunnebostrand och Brofjorden. Graniten gick även på export till utländska byggnadsprojekt som till exempel Kielkanalen. Från västkusten, närmare bestämt Vänersborg, kommer Marcus Larsson, vd och ägare till Nordic granit. Han har tagit med sig företaget till Norrköping där han med sitt huvudkontor på Händelö byggt upp ett 10 000 kvadratmeter stort lager natursten. – Det var min pappa som startade företaget år 1998 efter att ha suttit och kört dumper i många år. I början stöt-

te han på motgångar, det fanns redan två stora företag med ett och samma försäljningskontor som sysslade med granit ute på marknaden. Men av en slump träffade pappa en tysk med företag i Tyskland. Precis i den vevan skulle han börja importera granit från Kina och pappa hakade på tillsammans med sin kompanjon och det tyska bolaget. – Därmed blev pappa och

hans nystartade företag bland de första som tog in granit från Kina, berättar han. 2004 kom Marcus in i bilden, fem år senare började han sondera andra möjligheter för företaget. – Pappa skulle gå i pension så jag började titta lite på kartan. Jag ville ha närheten till en hamn och insåg att Norrköping som har både bulkhamn och containerhamn låg mycket bra till. Vi startade upp här 2012 och kom igång på allvar 2014 och lade ner

verksamheten i Vänersborg året därpå. – Det mesta vi har i vårt lager är material från Kina och Portugal men även svensk granit som levereras direkt till kund från våra leverantörer. Graniten sågas ut i stora hanterbara block direkt från berget med klingor eller vajrar försedda med diamanter. – Det går att såga ut omkring trettio stora skivor av graniten åt gången som sedan transporteras till fabriker där de sågas till mindre storlekar, förklarar Marcus. – I jämförelse med betong är granit outslitbar. Dessutom blir graniten bara finare med åren. Tittar vi på till exempel gatsten är det en produkt som är mycket dyrare begagnat än ny eftersom det är mycket exklusivt med begagnad gatsten. När det gäller gångstråk på trottoarer och torg där det lagts granit läggs det ofta plattor av annat material intill graniten där folk med högklackat

Tittar vi på till exempel gatsten är det en produkt som är mycket dyrare begagnat än ny. eller de som har rollatorer har lättare att gå. – Graniten har en skrovlig yta som kan upplevas jobbig att promenera på, säger Marcus. Kommunen är en av Marcus stora kunder men han säljer inte sten direkt till kommunen utan det är en underentreprenör som köper materialet. – Det beror på att kommu-

nen själv inte har egna entreprenörer som utför jobben som ska göras på gator, torg och i parker. Även privatpersoner är våra kunder, dock har vi inte profilerat oss direkt mot den privata marknaden. Gatsten av granit är utmärkt i trädgårdar eftersom det enda som behövs är rengöring med

högtryckstvätt för att avlägsna alger som bildats. Med åren får graniten en mycket fin platina. Den har naturliga variationer i sig själv som ger liv åt ytan. I villaträdgårdar finns många variationsmöjligheter med naturstenshällar, murar och murbeklädnader. Vissa är själva estetiskt sinnade eller väljer att anlita en trädgårdsarkitekt för att få hjälp. – Jag tänker på en flygkapten som ville göra om sin garageuppfart. Han köpte gatsten i råhuggen vit marmor och lät bygga så som en landningsbana ser ut. Det blev ett riktigt häftigt slutresultat, lovordar Marcus.

Text och bild: CARINA LARSSON

Nummer 12 • November 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

AKTUELLT

Skörda solenergi! Biobränslepannor RT! FRI OFFE

0514-310 10

Solcellsbyggarna Boxholm AB Boxholm · 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se

info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

Satseldade- och flödesmatade pannor Säljare norra och mellersta Sverige

Andreas Brunåker Lantmästare

076-846 22 22 Andreas.brunaker@faust.dk

Vi har reservdelarna till din tröska, nytt och begagnat! Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

För fler reservdelar, besök vår hemsida www.laholmstraktordem.se • 0430-222 70

mail@faust.dk www.faust.dk

Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Den nya milstolpen inom mjölkning

Lely Astronaut A5 Mer än 25 år efter att Lely introducerade den första Lely Astronaut sätter vi den nya milstolpen för mjölkning: Lely Astronaut A5 Med bakgrund av erfarenheter från flera tusen användare världen över så överglänser detta intelligenta system sig själv angående kokomfort, användarvänlighet och investeringsavkastning, den är designat så lantbrukaren kan utmärka sig.

Oss kan du räkna med i skogen.

Som Sveriges största skogsägare känner vi ett ansvar för att alla vi gör affärer med blir nöjda. Det gäller våra många lokala kunder, entreprenörer vi anlitar och alla privata skogsägare som vi samarbetar med runt om i landet. En bra affär för dig som skogsägare kan handla om att vi plockar fram största möjliga andel timmer ur din skog. Att kvaliteten på arbetet vi gör i skogen är hög. Och att din skog tillsammans med vår egen i slutänden bidrar till klimatsmarta slutprodukter och tillväxt för hela Sverige.

Gör en bra virkesaﬀär. Kontakta oss idag. Du hi ar oss på www.sveaskog.se/virkeskopare

Läs mer om Astronaut A5 på lely.com/milestone

KARE

U T VA LT

Vill du veta mer? Ring oss på tel. 0381 - 502 50

FÖ

"VI ÄR HELHETSLEVERANTÖR TILL DET SVENSKA LANTBRUKET"

Ett stort tack till alla som besökte oss på Elmia Lantbruk!

Lely Center Valdemarsvik • Tlf.: 0493-120 60

ÖJ

L N Ö T DJ U R &

www.ydre-grinden.se

LANDSBYGD

Nummer 12 • November 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Eva Rådander, marknadschef i Mjölby, höll ett visionärt föredrag med utgångspunkt att kunna bygga ett upplevelsecenter kring mat och upplevelser i Mjölby.

Ove Blomberg och Bill Sjölund representerar föreningen Hjärtat i Mantorp. Föreningen arbetar för Mantorpsbornas bästa.

Uppskattad landsbygdsdag i Mjölby Kommunens byalag på träff med politiker och sakkunniga inom landsbygdsfrågor MJÖLBY (JB)

Tisdagen den 23 oktober mitt i Mjölbyveckan var kommunens byalag inbjudna till en träff med tjänstemän, politiker och sakkunniga inom landsbygdsfrågor. Alla tio byalagen var representerade vilket bekräftar att Mjölby omges av en engagerad landsbygd med flera mindre tätorter.

Anneli Ahlström, landsbygdssamordnare i Mjölby kommun, framhåller vikten av samarbete med aktörer på landet. – Att ha bra kontakt med byalagen är jätteviktigt och vi bjuder in till samtal under året. Tänk så roligt att alla tio byalagen är representerade här i dag, kommenterar Anneli. Mjölbys landsbygd är speciell på många sätt. Ser man till Mjölbys historia så var det ju från början en kvarnby vilket visar att det ligger mitt i ett rikt jordbruksdistrikt. Många entreprenörer bidrar i dag till utvecklingen av jordbruksnäringen och runt Mjölby finns en rik och aktiv landsbygd vilket bland annat visar sig i aktiva byalag och hembygdsföreningar. Byalagen hade ordnat en

trevlig utställning där de visade och berättade om sina aktiviteter och verksamheter. Kai Hågård från Hogstad betonade vikten av att ta emot nyinflyttade och att ha samlingar för samvaro under året. – Du kan se att vi är aktiva i vårt årsprogram. Nu är oktober- och december aktiviteterna kvar och vår julkonsert den 8 december i kyrkan är mycket omtyckt, kommenterar han. Att ta del av de olika byalagens många aktiviteter visar också en landsbygd som sju-

Anneli Ahlström, landsbygdssamordnare, har arbetat engagerat för dagen. Hon är så glad över gensvaret och att alla tio byalagen kom.

der av liv. Studiecirklar, resor och föredrag står även på programmen. Byalagen tar även på sig uppgiften att vara remissinstanser för kommunens förslag. Åhörarna fick en genomgång av planerad bebyggelse i kommunen samt tillfälle att ställa frågor. Frågor om strandskyddsområden diskuterades och inskränkningar för möjligheter att bygga hus. Flera frågor ställdes om hur kommunen ser på möjligheterna att stimulera byggnation på landsbygden. Exempelvis vill byalaget från Väderstad veta varför ingen byggnation i Väderstad kommit igång. Svårigheterna med finansiering och bankernas ovilja att låna till uppförande av hus på landsbygden ventilerades. Föreningen Hjärtat i Mantorp letar lokaler och under kvällen fick de förhoppningsvis några uppslag från Patric Andersson, landsbygdsutvecklingsenheten på Jordbruksverket. Hans föredrag visade på olika vägar att söka stöd för sin verksamhet. Eva Rådander, marknadschef i Mjölby, höll ett visionärt föredrag med utgångspunkt att kunna bygga ett

Birgitta Gunnarsson kommunalråd i Mjölby (C), uppskattar kontakterna med landsbygden och är glad över att alla 10 byalagen kom till Landsbygdsdagen. Hon har sällskap av Patric Andersson, samordnare från landsbygdsutvecklingsenheten på Jordbruksverket. Han höll ett intressant föredrag om bland annat vilka möjligheter det finns att få stöd för sin verksamhet.

Från Västra Hargs byalag med Anette och Ingrid var det enbart glada miner.

upplevelsecenter kring mat och upplevelser i Mjölby. Hon pekade bland annat på att just i Mjölby fanns många möjligheter och med hennes exempel från Worldfood cen-

ter i Holland lyfte hon visionen. Visst låter det som drömmar men med visioner, drömmar och mod skapas framtiden.

Caroline Davidsson (vänster) representerar Normlösas byalag.

Dagen var mycket uppskattad och alla var överens om att det är bra att träffas, byta idéer och ställa frågor. Kommunen bidrog till trivsel med gott kaffe, hembakta kakor,

potatissoppa och äpplekaka med vaniljsås. Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

Nummer 12 â&#x20AC;˘ November 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

AKTUELLT

VI FINNS DĂ&#x201E;R DU FINNS!

VINSCH PĂ&#x2026; KĂ&#x2013;PET!

Kodiak 700 4x4 Ny brĂ¤nslesnĂĽlare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hĂśg/lĂĽgvĂ¤xel. Finns Ă¤ven med servo. Fler fĂ¤rger beroende pĂĽ modell.

Ă&#x2013;STERS O CH GĂ&#x2013;TLAND DS SĂ&#x2013;RMLAN ELJ MINSTA O BOLAG !

fr. 66.320:- exkl. moms

Suzuki LTA 500XP

Arbetsmaskinen

99 900 kr inkl moms

MĂ&#x2026;N-FRE 8-18, LĂ&#x2013;R 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

Att synas Ă¤r bra fĂśr affĂ¤rerna! Boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03.

Tegelbruksv 1, Kisa Âˇ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

DIESEL, ELDNINGSOLJA & TEXACO SMĂ&#x2013;RJMEDEL.

Ă&#x2030;U Q Â&#x17E; iÂ&#x2026;Â¤sUsI1s Â&#x161; Q iq Â&#x17E;UÂ¤Â1sÉ&#x2014;

Dags fĂśr byte till vinterdĂ¤ck.

FĂśrbered dig fĂśr halkan nu! Vi sĂ¤ljer, reparerar och fĂśrvarar alla typer av dĂ¤ck till bra priser!

Ulf Suneson, 0734-22 44 33 ulf-suneson@hotmail.com Ledbergs KĂ¤llgĂĽrd, LinkĂśping

Â¤Â{"f Â¤ Â{Â&#x17E;Ă&#x2030;Â¤ÂÂ&#x17E;Â&#x2026; Ć¤Ć¤Ć¤É&#x161;Ć&#x2021;Ĺ&#x2022;Ĺ¸ĆŁĹ&#x2022;Ĺ&#x2039;Ă?ĹžĹ&#x20AC;ÄĹ?É&#x161;ĹžÄ&#x2C6;

AUKTIONER

Auktioner 2019

Nu pĂĽgĂĽr bokningar av auktioner 2019!

MOTORMARKNAD

HĂ¤mtlager: Alholmsgatan 15 A (vid Slottshagen) i NorrkĂśping Ă&#x2013;ppet mĂĽn-fre 08.00-16.30 011-49 60 400 info@ostkustenenergi.se www.ostkustenenergi.se

MITSUBISHI L200 ONYX

TĂ¤nker du sĂ¤lja Ă¤r du vĂ¤lkommen att hĂśra av dig fĂśr rĂĽdgivning eller om ett datum som passar dig

BOKADE AUKTIONER 2019 9/3 Samlingsauktion BrĂ¤nnebrona GĂśtene 16/3 Samlingsauktion GranngĂĽrden Sala 30/3 Maskinauktion Axima Floby 6/4 GĂĽrdsauktion ElgarĂĽs Borgstena Maskiner o Redskap 27/4 Samlingsauktion Ă&#x2013;rsta Kumla 4/5 Samlingsauktion Flakeberg GrĂ¤storp

DET NYA SVARTA

Tel 0515-811 51 Âˇ Lawrence Jonsson, 070-688 34 15 Ombud fĂśr Ă&#x2013;stergĂśtland, SmĂĽland och Ă&#x2013;land: Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146

www.farmarauktioner.se Visste du? Det fĂśrsta numret av Jordbrukaren utkom redan 1926.

Vi mĂĽlar fĂśljande fasader:

RĂśdfĂ¤rgade Reveterade OljefĂ¤rgade Vi utfĂśr Ă¤ven: EpoxibelĂ¤ggningar HandmĂĽlning HetvattentvĂ¤ttning InvĂ¤ndig mĂĽlning i stall Ă&#x201E;ven fĂ¤rg- och tapetbutik Uthyrning av liftar

ARNE ANDERSSONS MĂ&#x2026;LERI Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se

FASTIGHETSMARKNAD

Med ett robust yttre i kombination med en rymlig och bekvĂ¤m kupĂŠ, Ă¤r nya L200 ONYX bĂĽde lastbil och personbil â&#x20AC;&#x201C; allt i ett. L200 mĂśter upp mot de NUDY VRP EnGH VOLWVDP \UNHVWUDÂżN RFK GHQ DNWLYD IDPLOMHQ VWlOOHU $OOW LQNOlWW PHG VQ\JJD VYDUWD GHWDOMHU L VNlUPEUHGGDUH IlOJDU JULOO EDFNVSHJODU handtag och robusta insteg.

â&#x20AC;˘ SVARTA ALUMINIUMFĂ&#x201E;LGAR â&#x20AC;˘ LĂ&#x201E;DERKLĂ&#x201E;DDA SĂ&#x201E;TEN â&#x20AC;˘ AUTOMATVĂ&#x201E;XEL â&#x20AC;˘ FILBYTESVARNARE â&#x20AC;˘ HANDSFREE â&#x20AC;˘ REGNSENSOR â&#x20AC;˘ NYCKELLĂ&#x2013;ST LĂ&#x2026;S â&#x20AC;˘ SKĂ&#x201E;RMBREDDARE â&#x20AC;˘ XENONSTRĂ&#x2026;LKASTARE â&#x20AC;˘ DIFFERENTIALSPĂ&#x201E;RR BAK â&#x20AC;˘ 4-HJULSDRIFT SUPER-SELECT â&#x20AC;˘ KLIMATANLĂ&#x201E;GGNING, 2-ZONS â&#x20AC;˘ VARSELLJUS LED â&#x20AC;˘ SVART GRILL â&#x20AC;˘ SVARTA HANDTAG â&#x20AC;˘ SVARTA ROBUSTA INSTEG MM.

PRIS 284 900 KR EXKL MOMS FĂśrbrukning 7,5 l/100 km. CO2 196 g/km. Priserna Ă¤r av generalagent rek. cirkapriser ex moms.

5\GMDYlJHQ L 0DQWRUS 7HO 0nQÂąWRUV Âą IUH Âą /|U Âą www.lonestamsbilar.com

Ă&#x2013;verlĂĽta gĂĽrden? VĂ¤lkommen till Areal. Vi hjĂ¤lper dig med fĂśrsĂ¤ljning, generationsskifte, upplĂśsning av samĂ¤gande eller vĂ¤rdering. VĂ¤lkommen att hĂśra av dig.

LinkĂśping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

SKOG

Nummer 12 • November 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Med dessa redskap lunnade man fram timmerstockarna med häst till upplaget vid skogsbilvägen om avståndet var kort.

Hästkarlen Willy Wallberg har inte kvar sina nordsvenskar men kälkarna har han sparat och mycket annat. På dessa kälkar kunde man lasta timmer och massaved och smacka igång hästen framför.

En stor och kraftfull skotare, Ösa Master, från 1980-talet 4 axlar och 2 boggielådor med drift på alla hjulen. Här är den anpassad för grottransport från energianpassat hygge till avlägg.

Skogsvagn med hydraulkran för jordbrukstraktor som ersatte häst och vagn i det småskaliga skogsbruket.

En trotjänare denna 868 som har fått pensionerat sig på vedbacken. Det var en slitvarg som klarade det mesta.

Redskap i skogen förr och nu Liten historik över det svenska skogsarbetet SVERIGE (JB)

Skogen har sedan inlandsisen försvann varit en tillgång. Stenåldersfolket hittade en trygg boplats med tillgång till material att skapa sitt hem i skogen. Där fanns vilt att jaga för att få mat och ved att elda för värme, matlagning och skydd mot illasinnade villebråd. Under efterföljande årtusenden har skogen varit en tillgång med stegvis ökat värde allt efter som civilisationen utvecklats.

Först var skogen en tillgång för de enskilda individerna men efterhand kom skogen att dessutom få en stor betydelse för en begynnande civilisation mellan åren 1200-1500 då Svea Rike uppstod och den utvecklingen har fortsatt till våra dagar. Ett skogsbruk med stor ekonomisk betydelse för vårt land kom strax efter att industrialiseringen tog fart, kanske främst tack vare England som fick stort behov av produkter från skogen. De hade inte nämnvärt med egna skogar men kunde importera från vårt land, då är vi i häradet mitten av 1800-talet. Den skog som fanns då var inte som de skogar vi har idag.

Det var skogar med blandade trädslag mestadels träd med klena stammar ganska glesa och med stort inslag av buskvegetation och långt ifrån de virkesvolymer som våra skogar idag innehåller. Skogsbruket uppstod under andra hälften av 1800-talet och det sammanföll med att befolkningen växte, naturahushållningen var inte längre allenarådande, urbaniseringen tog fart i och med industrialiseringen. Städer och samhällen skulle byggas, det behövdes mycket byggmaterial och exporten fick allt större volymer med betydande intäkter. Därifrån kan man börja leta efter redskap som behövdes för nu insåg man värdet av skogen och då började man se till att ha skogstillgång även i framtiden. Skogen måste skötas så att volymerna bibehölls och helst ökade. 1903 fick Sverige sin första skogsvårdslag som handlade främst om att kräva att ny skog skulle anläggas av skogsägaren efter slutavverkning. Innan lagen tillkom hade stora skövlingar av skog skett främst i nuvarande Halland, den skogen avverkades för export till England och resultatet av skövlingen blev ofruktsamma ljunghedar. Men på grund av skogsvårdslagstiftningen så genomfördes ett gi-

gantiskt planteringsarbete under flera år som återskapade skogen i landskapet. För att berätta om redskap från förrförra sekelskiftet känns det naturligast att börja med skogsodling som innebär att anlägga ny skog där den gamla avverkats. Skogsodling kan betyda plantering av skogsplantor eller frösådda alternativet naturlig föryngring med hjälp av frötallar. Många mindre plantskolor fanns förr i alla skogsdominerade trakter. Insatsvaran var då som nu naturligtvis frö från tallar och granar. Fröet finns i kottarna och det var en uppskattad extra arbetsinkomst att bege sig ut till en avverkning vintertid och plocka kottar från de fällda trädkronorna och frakta dessa kottsäckar till en kottklängningsanläggning där man med värme tvingade kottarna att öppna sig och släppa ifrån sig sina bevingade frön som samlades upp längst ner i maskinen. Framtaget frö har alltid haft ett relativt högt pris och så även nu. Fröet såddes sedan ut i plantsängarna på plantskolan. Först fick det i regel växa två år i såddbädden men därefter omskolade man plantorna vilket betydde att man satte om dem i en annan växtbädd men man gav plantorna ett större utrymme så att de skulle växa till sig under ett

eller två år och bli livskraftiga plantor att plantera ut i skogsterrängen. Nästa steg i skogsodlingen var att plantera plantorna på hygget. Plantor på den tiden var uteslutande barjordsplantor och dessa kunde planteras med antingen ett planteringsborr eller med en hacka. Planterar man sådana plantor idag, den typen finns fortfarande, så använder man samma redskap om än med lite modernare design. Dessutom, då som nu, utförs detta arbete helt manuellt. Man har inte lyckats meka-

nisera det, däremot har flera mekaniserade maskiner tagits fram som under gynnsamma omständigheter kan plantera de moderna täckrotsplantorna som nu dominerar plantmarknaden. Men den perfekta planteringsmaskinen har ännu inte sett dagens ljus. Fanns en tjock grässvåle så behövde man hjälpa plantan att etablera sig genom att på planteringsstället ta bort svålen, en manuell markberedning, med en anpassad hacka så kallad flåhacka. Markberedning idag görs av maskinella markberedningsaggregat. På den tiden, då det begav sig, frösådde man också vilket inte görs idag för det skulle vara att ödsla med dyra frön.

Om man valde att så frö på hygget fick man först göra en manuell markberedning för att blottlägga mineraljorden i vilken man med en spårtramp gjorde ett v-format 15 mm djupt spår. Över spåret placerade man den med frö laddade såddkannan och gjorde en knapptryckning, då hamnade ett tiotal frön i spåret som sedan såddmannen rakade över med mineraljord, där kunde sedan fröna gro. Var vädret gynnsamt spirade snart små fina plantor som kunde växa vidare men tog sig alla frön så blev det för tätt och då behövde göras en plantröjning när såddplantorna nått 0,5 meter så att man bara lämnade ett par tre plantor på såddplatsen. Den röjningen kunde göras med en vass skära eller som senare gjordes med en yxliknande Sandvikenkniv. Efter ytterligare några år när plantorna nått ungefär två meters höjd, gällde både planterade och frösådda plantor var det dags för den första ungskogsröjningen. Under den första halvan av 1900-talet gjordes den röjningen helt manuellt och ofta användes ett röjverktyg som hette Vetlandarisken. Från och med 1960-talet kom röjningsarbetet att utföras motormanuellt, nu hade röjsågen blivit en till-

gång som effektiviserade arbetet. Likaså görs här all röjning motormanuellt fortfarande. Allt i växande skogar när det gäller skogsvård har inte gått att mekanisera men när det gäller att avverka skog har mekaniseringen kommit fantastiskt långt och utvecklingen kommer att fortsätta. Det är framförallt inom av-

verkning av stående skog som det har varit en stor utveckling av redskap och metoder och det riktigt stora tekniksprånget togs under slutet av 1950-talet och 1960-talet. Det handlar om två områden inom begreppet avverkning nämligen dels själva avverkningsarbetet i bokstavlig bemärkelse och dels virkestransporter från avverkningsområdet ut till avlägg vid bilväg. Följaktligen behandlas den fysiska fällningen och upparbetningen av träden först. När avverkningarna var etablerad inom skogsbruket under första halvan av 1900-talet användes bara handverktyg. För att fälla ett träd behövdes dels en rejäl och vass yxa, en såg och flera träkilar, när det gällde stora träd var det förståndigt att ha en längre stång att kunna skjuta på med så att trädet kom på fall. Yxan användes till att göra fällhugget som anger vart man vill att trädet ska falla. När fällhugget

Nummer 12 • November 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Det här var en revolutionerande maskin när den lanserades 1980. Namnet var SkogsJan efter företaget Skogsjan AB i Söderhamn. Till vardags kallades den även ”Spindeln”.

En stor och modern skotare av märket Ponsse på väg ut med full last av lövmassaved.

En kraftfull markberedare. På väg in till hygget.

Stor skotare för slutavverkning av märket Hemek från företaget Tigercut.

är gjort kommer sågverktyget till användning och det kunde vara en hyveltandad timmersvans med en fjäderassist eller så kunde det vara en tvåmans timmersåg. När trädet fallit skulle det kvistas och det skulle vara snyggt kvistat, då användes en välslipad yxa. När huggaren kvistat ett antal fällda träd fick han invänta apteraren som kom med latta, klave, liten yxa, krita och anteckningsplatta hängande runt halsen. Han mätte ut stockarnas längd och högg in ett märke där stocken skulle kapas, han noterade stockarnas dimensioner, antal och antalet massavedsbitar som underlag för att avlöna huggaren eftersom det handlade om ett rakt ackord.

att timret var upplastat på dem. Där preparerade man, vid större avverkningar, utfartsvägen så att det blev isade spår där kälkarna gick och då kunde en häst klara av stora timmerlaster. Det fick inte vara uppför utan gärna försiktigt utför som det ofta var när virket då skulle flottläggas i någon älv. Massaveden kördes ut med två-axlad vagn av typ Fössing som var anpassad för körning i terräng. Här gällde manuell lastning vilket underlättades av att veden ofta var barkad i tvåmeterslängd och då betydligt lättare. Under 1960-talet började maskiner komma som skulle kunna konkurrera med skogsarbetarna i avverkningsarbetet. Det fanns då två alternativa avverkningsmetoder som ofta var företagsanknutna, det handlade om sortimentsmetoden och helstamsmetoden.

Massaveden skulle på den tiden dessutom barkas vilket man gjorde med en barkspade. I gallringar där det ofta bara utföll massaved som då hade barkats så skulle den läggas upp i kista så att bitarna kunde torka. Detta kunde vara besvärligt speciellt sommartid då de barkade bitarna var hala och resen rasade ofta så att man fick göra om det och lägga mossa emellan så att bitarna inte gled. I upparbetningsarbetet behövde man också en vändkrok för att kunna vrida på stocken så att man kom åt kvistarna på undersidan. För att dra ihop hala massavedsbitar var det nödvändigt att ha en huggarsax eller två huggarkrokar. I början av 1950-talet kom de första motorsågarna som var amerikanska. Märken som

kom tidigt var Jobu, Hornet, Homelite, Mc Gulloch. Det var tunga och otympliga sågar i jämförelse med dagens. Till en början användes de enbart till fällning och då förekom sågar som sköttes av två man och användes till grov skog. De första sågarna hade enkla flottörförgasare och kunde därför bara användas i upprätt läge till skillnad mot dagens moderna sågar som har membranförgasare och tillåter alla lägen som sågen används i. Sågarna gjorde skogsavverkningsarbetet mycket lättare och effektivare och utvecklingen till mer användbara och lättare sågar fortskred frenetiskt. Snart började svensktillverkade sågar att överta marknaden som Husqvarna, Parthner och Jonsered som numera ingår i Electroluxkocernen sedan många år. Virkestransporterna på den tiden utfördes till största delen med ”äkta” hästkrafter. De redskap som användes kunde vara olika beroende på avståndet till bilvägen. I en slutavverkning nära en skogsbilväg kunde man använda en timmersax med vilken man tog en stock i taget men det gick snabbt att koppla och släppa stocken. Var det lite längre avstånd kunde en kälke vara lämplig. På den kunde man lägga ett antal stockar kanske fem av normalstorlek, med kätting björna fast dem mot taggat järn och sedan fick stockändarna släpa på marken. Var det riktigt långt som det ofta var framförallt i Norrland så lastade man stockarna på en släde med två kälkar så

I sortimentsmetoden upp-

arbetades stammarna i sina sortiment ute på hygget så att virket hamnade i sina travar/vältor med sina mottagande industrier som sågverk dit timret gick och massaveden som skulle till massabruken. Helstamsmetoden gick ut på att de fällda och kvistade stammarna släpades ut till bilväg av helstamslunnare och sedan fortsatte helstammarna att transporteras med lastbil till ett sågverk där man kapade upp stammarna i sina sortiment. Baroniet Adelswärd AB använde sig av helstamsmetoden under ett antal år. Metoden passade dem då företaget hade eget sågverk mitt i sitt

skogsinnehav och transporterna berörde inte det allmänna vägnätet speciellt mycket. Sett under hela den tidsperioden från 1960-talet till dags dato så blev den helt rådande metoden sortimentsmetoden. Maskinerna som kom först krävde en samverkan med den manuella arbetskraften. De första maskinerna kunde inte fälla träd utan det fick skogsarbetarna göra, de blev under en tid fällare. Däremot kunde de tidiga maskinerna kvista och kapa och det var den mest tidskrävande delen av huggarnas arbete som med maskinerna effektiviterades. Ett exempel på en sådan maskin var Logma. Ganska snart kom maskiner som också klarade av att fälla trädet och bearbeta stammen och de första maskinerna var så kallade tvågreppsmaskiner, de hanterade stammen i två grepp, ett grepp för fällning och ett för kvistning och kapning. Här kan nämnas som exempel tvågreppsskördaren Snoken. Den stora revolutionen kom när ett småländskt företag utanför Ljungby, SP-maskiner, tog fram och lanserade engreppsaggregatet som sedan dess alla skördare är utrustade med i sin grundkonstruktion. Aggregatet hänger ute i kranspetsen och fungerar med hydralik och elkontakter. Föraren öppnar kvistjärnen som placeras runt stammen och när aggregatet är fixerat på rätt stubbnivå klämmer kvistjärnen till om stammen samtidigt som ett svärd med

SKOG

Ett nytt engreppsaggregat med flerträdshantering i närbild.

sågkedja börjar såga av trädet i stubbnivå. Sedan faller trädet under full kontroll av maskinföraren och han placerar stammen dit han vill ha den för att sortimenten ska hamna på rätt ställe för att underlätta för skotningen. Aggregaten behåller greppet från fällningen men nu väntar kvistning/kapning och aggregatet förflyttar sig med piggvalsar mot stammens topp och när datorn i maskinen säger att här ska en stock kapas så kapar samma svärd som fällde stammen stock efter stock och massaved tills virket tar slut. Alltså aggregater gör alla moment i ett enda hållet grepp om stammen från fällning till att trädet är upparbetet. Dagens avverkningssystem med sortimentsmetoden kommer sannolikt att finnas kvar under många år. När det gäller avverkningen så kan naturligtvis nya maskinella lösningar komma men det som är mest troligt är en utveckling av detaljer i den maskinella hanteringen såsom flerträdshantering som har kommit under senare år. Det gäller att effektivast omvandla rotstående stammar till efterfrågade sortiment. Ett exempel på en extrem

slutavverkningsmaskin som kluriga bröder från småländska Vislanda konstruerade var ”Besten”. Den tillverkades i ett fåtal exemplar och provkördes. Det var en maskin som fällde, kvistade och kapade träden i en slutavverkning utan att en förare fanns med i maskinen men den kör-

des av skotarna som var på hygget för uttransport av virket. De körde sina skotare och höll samtidigt ett öga på Besten så att den gjorde vad den skulle. Det blev ingen succé men ett storföretag inom skogsmaskiner anade en framtida potential och köpte patentet för säkerhets skull. Sedan senaste sekelskiftet har digitaliseringen gjort sitt inträde på alla nivåer och i alla delar av skogsbruket. Nu får skördarföraren alla sina instruktioner och kartmaterial på sin datorskärm framför sig i hytten. Maskinen kan larma om den skulle försöka ta ett träd som står på andra sidan rågången tack vare GPS i kranspetsen. Det spar mycket arbete, tidigare fick personal springa runt i terrängen och snitsla gränser. Likaså kan föraren i gallringsavverkning köra osnitslat i terrängen, han ser var han befinner sig på skärmen och kan då bestämma sig för var han ska ta sig fram med att ha lagom avstånd mellan stickvägarna. Det sparar också mycket arbete som annars en stickvägsplanerare skulle ha utfört. Mycket kommer att hända inom det svenska skogsbruket såväl teknisk vidareutveckling och ännu mycket mera områden där digitaliseringen gör sitt intåg. Vi ska som medborgare vara glada för våra skogstillgångar som gett oss så mycket och även fortsättningsvis kommer att göra det.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

JAKT

Nummer 12 • November 2018 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

På ett seminarium i Dömle i Deje i oktober föreläste Fredrik Widemo om viltförvaltning.

Rådjuren hade en populationsexplosion under 1990-talet.

Älgarna ökade i antal på 80-talet.

Jakt höll svenska folket sysselsatt Viltseminarium med historik och framtidsfokus DEJE (JB)

Hur många älgar, rådjur och hjortar vi kommer att ha i framtiden påverkas av flera faktorer. Jakt, hur marken används och hur stora klimatförändringar är några av de faktorer som påverkar.

Fredrik Widemo är forskare och lektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Där arbetar han vid institutionen för vilt, fisk och miljö. Han är även forskningsansvarig hos Svenska Jägarförbundet. – Jag arbetar främst med naturvårdsfrågor och samverkan mellan viltförvaltning och andra former av markanvändning, men hanterar även frågor som rör praktisk viltvård. Jag har en bakgrund som biolog och forskare inom ekologi och naturvårdsbiologi och jag är docent i zooekologi sedan 1999. I oktober föreläste han på ett seminarium i Dömle, i Forshaga kommun i Värmland, med fokus på framtidens viltförvaltning. Historiskt var det Gustav lll som gav allmogen jakträtt år 1789. En teori om varför han valde att göra så handlar om att jakten skulle hålla folket sysselsatta. På den tiden var det oroligt med revolution i Frankrike till exempel. Men i Sverige höll sig allmogen lugn, de hade fullt upp med jakt. Det verkar ha varit en bra metod som fungerade för Gustav lll. Men för de vilda djuren blev det katastrof. – Det ledde till att älg, kronhjort och rådjur i princip utrotades inom några få decennier. Under 1800-talet hade vi extremt låga stammar. Det fanns kvar rådjur och kronhjort bara på några enstaka fastigheter i Skåne. Älg fanns förmodligen i Värmland och norrut, några hundra individer. Skogsrenen och bävern utrotades helt, säger Fredrik. 1939 fick Svenska Jägarförbundet uppdraget att överva-

Fredrik Widemo är forskare och lektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU och han är även forskningsansvarig hos Svenska Jägarförbundet. Bild: SLU

ka viltstammarnas utveckling. I ett diagram visar Fredrik hur klövviltstammarnas utveckling såg ut under 1900-talet med start 1939. – I början hade vi inte särskilt många individer. Men sedan sköt det iväg. På 80-talet hade vi en älgexplosion och sedan en rådjursexplosion på 90-talet. Det var en effekt av en framgångsrik förvaltning. Varför blev det så här? Vi har fortfarande en del efterdyningar av den här utvecklingen. För hundra år sedan hade vi fyra till fem miljoner tamboskap som i huvudsak betade i skogen på sommaren och inget klövvilt alls. I dag har vi en miljon klövvilt som betar i skogen i stället året runt. Tamboskapen åt massor

med mat som nu finns till klövviltet. Älgförvaltningen ändrades också. Länge var det förbjudet att skjuta kalvar, däremot fick man skjuta kor. – För oss känns det helt obegripligt. Men under 50-, 60- och 70-talet sänktes uttaget av kor, det vill säga de reproduktiva hondjuren sparades samtidigt som det blev mer mat i skogen och det kompenserades inte med att skjuta mer älg. Det gjorde att älgstammen stack iväg. Idag regleras viltstammarna med jakt. Men det finns även andra faktorer som påverkar hur stora de blir. Markanvändning är en sådan faktor och den styr indirekt.

En extremt varm sommar som den som var i år är ett dåligt älgår. Älgkalvarna blir färre och de som överlever får sämre hälsa.

– Det har varit en intensiv markanvändning under 1900-talet och det har vi fortfarande. Tidigare hade vi mer variation i landskapet. Vi hade mer buskmarker, både i skogsbryn och inne i skogen. Det innebar att maten var mer utspridd. Idag har vi maten där vi inte vill ha klövviltet, inne i skogen, på föryngringsytorna. Det påverkar förutsättningarna för viltet eftersom det påverkar konkurrensen om maten. Det påverkar var skadorna uppstår och hur stora de blir. En annan faktor som har blivit väldigt aktuell i år är klimatet. Forskningen har tittat en hel del på det här för många djurarter. Det finns tydliga effekter hos fåglar till exempel. Men det finns även en del forskningsresultat som gäller klövvilt. En del är svenskt men framför allt nordamerikanskt. Ett år som 2015, då sommaren var relativt kall och det regnade mycket, blev ett bätt-

– Det ledde till att älg, kronhjort och rådjur i princip utrotades inom några få decennier. Under 1800-talet hade vi extremt låga stammar. re år i älgperspektiv än 2016 då sommaren var varmare. En kall och regnig sommar blir det mer näring i betet än det blir om det är varmt och soligt. Om det blir över 20 grader varmt så behöver älgar lägga mer energi på att reglera kroppstemperaturen än när det är svalare. – Är det för varmt kostar det för mycket för älgarna att vara ute och röra på sig. Då vill de helst ligga där det är fuktigt och blött för att reglera kroppstemperaturen. En varm sommar blir en ond spiral. Näringsinnehållet blir sämre i maten och älgarna får mindre tid att leta efter mat. Detta gäller alla klövvilt men framför allt älgen som är sämst anpassad till värmen. Följden blir att det föds färre

kalvar varma, torra år och de som föds får svårare att överleva. De kalvar som ändå överlever blir mindre och har sämre hälsa. Ofta kommer den här effekten året efter en varm sommar, säger Fredrik. Klimatförändringar har även

betydelse för populationernas utbredning. I en nordamerikansk studie har det visat sig att älgen har förflyttat sig allt mer norrut. Det beror på att det numera växer buskar långt norrut, vilket det inte gjorde tidigare. Klimatet har blivit varmare och växtligheten har förändrats så att den passar älgen. Samtidigt har det blivit varmare söderut och där minskar älgarna i antal. – De har fortsatt att bli fler allt längre norrut. Till slut blir det stopp men det fortsätter

att bli varmare och varmare. Sommaren 2018 blev rekordvarm, ett par tre grader varmare än normalt, och det var extremt lite nederbörd. Stora delar av landet hade 2550 procent av normal nederbörd. – Det här är det mest extre-

ma året vi någonsin har haft, det har ni säkert hört i medierna upprepade gånger. Redan tidigare hade vi tydliga effekter av värmen. Under älgjakten rapporterar jägarna hur många älgar de ser. I år visar det sig att färre kalvar har setts till. Förmodligen har många av de som fötts i år inte fått tillräckligt med mjölk och har troligen svultit ihjäl. – Vi ser också en långsiktig trend. Vi snackar alltså inte bara om ett varmt år. Det är förmodligen en klimateffekt som man även har sett för flera andra arter också, säger Fredrik. Text: och bild: CICCI WIK

Nummer 12 â&#x20AC;˘ November 2018

LantmĂ¤nnen ĂĽtervinner brĂśdrester i Finland I LantmĂ¤nnen Agroetanols bioraffinaderi i NorrkĂśping fĂśrĂ¤dlas spannmĂĽl frĂĽn svenska lantbrukares gĂĽrdar tillsammans med restprodukter frĂĽn LantmĂ¤nnens bagerier. Gamla korv- och hamburgerbrĂśd ĂĽtervinns i anlĂ¤ggningen fĂśr att sedan omvandlas till hĂĽllbara biodrivmedel â&#x20AC;&#x201C; med upp till 95 procent CO2-reduktion, proteinrikt foder och kolsyra. â&#x20AC;&#x201C; Med vĂĽr tillverkning av etanol, foder och kolsyra i NorrkĂśping sluter vi kretsloppet och skapar en cirkulĂ¤r affĂ¤rsmodell fĂśr spannmĂĽlen vilket gynnar klimatet, sĂ¤ger Magnus Kagevik, chef fĂśr division Energi pĂĽ LantmĂ¤nnen. Idag Ă¤r LantmĂ¤nnen Nordens enda storskaliga tillverkare av klimatsmart bioetanol. â&#x20AC;&#x201C; LantmĂ¤nnen gĂśr omfattande satsningar pĂĽ energiomrĂĽdet. Det handlar dels om att erbjuda hĂĽllbara produkter, men ocksĂĽ om att anvĂ¤nda miljĂśvĂ¤nliga processer, som att ta tillvara pĂĽ resterna frĂĽn det vi sjĂ¤lva producerar

och ĂĽteranvĂ¤nda det i vĂĽr produktion. LantmĂ¤nnen Agroetanols verksamhet Ă¤r ett bra exempel pĂĽ hur en biobaserad

cirkulĂ¤r ekonomi ser ut i praktiken, sĂ¤ger Magnus Kagevik. Invigningen av anlĂ¤ggningen i Kotka skedde de 1 november med representanter frĂĽn LantmĂ¤nnen och Vaasan, som ingĂĽr i LantmĂ¤nnenkoncernen, samt finska samarbetspartners.

KĂ¤lla: Far

I finska Kotka har LantmĂ¤nnen invigt en ny anlĂ¤ggning fĂśr omhĂ¤ndertagande av brĂśdrester fĂśr vidarefĂśrĂ¤dling till bioetanol, djurfoder och kolsyra. En ĂĽtervinning som skapar stora fĂśrdelar fĂśr klimatet.

Kampanj solkraft -Bygg fĂśr 2019! ex. Lantbrukspaket nyckelfĂ¤rdig anl. 110 paneler, 181 kvm, poly Ă 275 Watt = 30250 Watt pĂĽ taket. Inkl montering pĂĽ plĂĽttak: 259 000:- + moms (181 860:- + moms efter 30% stĂśd)

Vi har Ă¤ven villapaket!

TRĂ&#x201E; & MILJĂ&#x2013; AB Âˇ GISTAD stefan@traochmiljo.se Âˇ 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se

BYTA ARBETE? SĂśker du utmaningar â&#x20AC;&#x201C; vill utvecklas â&#x20AC;&#x201C; arbeta i en stimulerande miljĂś med positiva medarbetare? SĂśk arbete hos oss!

ALLT PĂ&#x2026; ETT STĂ&#x201E;LLE

Tveka inte â&#x20AC;&#x201C; kontakta oss www.lr-revision.se LinkĂśping: Badhusgatan 4, 582 28 LinkĂśping 013-31 60 80, linkoping@lr-revision.se

Levererar fĂ¤rdig betong certifierad av

Borensberg: HamnvĂ¤gen 7, 590 31 Borensberg 0141-20 93 20, borensberg@lr-revision.se Motala: Drottninggatan 50, 591 27 Motala 0141-20 93 20, motala@lr-revision.se

VIMMERBY Âˇ Tel 0492-152 55 Âˇ www.geba.se

Hur gallrar du? Debatt och uppfattningar hur gallring skall gĂśras skiljer sig ĂĽt. Vi har tagit stĂ¤llning. VĂĽra maskiner Ă¤r bara meter breda och kan kryssa fram mellan trĂ¤d i stĂĽende skog. DĂ¤rfĂśr sĂ¤ger vi kĂśrstrĂĽk hellre Ă¤n stickvĂ¤gar och vi vet att resultatet blir fler stam kvar fĂśr tillvĂ¤xt. Hur en markĂ¤gares stolthet och glĂ¤dje Ăśver en vĂ¤lgallrad och vacker ungskog skall vĂ¤rderas har vi dĂ¤remot inga siffror pĂĽ. Malwa Ă¤r svenskt rakt igenom. Vi kan skog och fĂśrstĂĽr villkoren fĂśr dagens skogsbruk. Motorer och komponenter Ă¤r i toppklass och all utveckling och montering av maskiner gĂśrs i vĂĽr fabrik i Skene. BĂ¤st i test. Malwa Ă¤r i en helt egen klass med mycket goda testresultat och omdĂśmen fĂśr driftsĂ¤kerhet och servicevĂ¤nlighet. PĂĽ vĂĽr hemsida under â&#x20AC;?LĂ¤svĂ¤rtâ&#x20AC;? kan du ta del av Skogsforsks rapport bland annat om vibrationstest och fĂśrarmiljĂś, spĂĽrdjup och markpĂĽverkan, brĂ¤nsleĂĽtgĂĽng och gallringsekonomi.

Nya skotaren Malwa ; med vagn bidrar till fĂśrbĂ¤ttrad produktionsekonomi. I -serien finns ocksĂĽ skĂśrdaren = och kombimaskinen = dĂ¤r du byter frĂĽn hĂśgpresterande skĂśrdare till skotare pĂĽ mindre Ă¤n minuter. Rekordet frĂĽn skĂśrdare till skotare Ă¤r minuter â&#x20AC;&#x201C; kolla filmen pĂĽ vĂĽr hemsida.

Stolta och glada. Ja det Ă¤r vi, men aldrig nĂśjda. Vi jobbar hĂĽrt och nĂ¤ra entreprenĂśrer och markĂ¤gare fĂśr att alltid utveckla Malwa. Vi visar dig gĂ¤rna Malwa i arbete. Vi kan ocksĂĽ fĂśrmedla kontakt med entreprenĂśrer som kan gallra din ungskog med Malwa. VĂ¤lkommen att ringa .

MERA PĂ&#x2026; SKOGENS VILLKOR

www.malwa.se Malwa Forest AB FĂ¤ltspatsvĂ¤gen s Skene

SKOG

Nummer 12 • November 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Genom lägre men bredare last blir påfrestningen på marken inte lika stor, eftersom ekipaget gungar mindre.

Stora och tunga maskiner kan medföra omfattande körskador.

En Volvo med lunningsbanke har dragit ut en stock till avlägget.

En modern skördare modell större med en enorm avverkningspotential.

Aggregatet på skördaren är imponerande.

En Ferguson Grålle med helband tar sig fram nästan överallt och medför inte nämnvärda markskador.

Enorm utveckling inom skogsbruket Maskinellt och tekniskt avancerat med högre säkerhet VALDEMARSVIK (JB)

Den maskinella utvecklingen inom skogsbruket har varit – och är – minst sagt enorm. Sedan hästen ersattes av traktorn och skotare, processor, skördare och annat utvecklats, är skillnaden enorm. Stocksågen ersattes av motorsågen, vilket var en revolution. Men idag är motorsågen inte alls på samma sätt dominerande. Säkerheten ligger dessutom på en helt annan nivå.

Skogsarbete har alltid varit ett tungt och även riskfyllt arbete. I dag har maskinerna tagit över de tunga momenten och de risker som tidigare fanns har minimerats. Nu ligger riskerna på ett annat plan. Arbetet är monotonare och därmed är risken för andra förslitningsskador större. Att köra en skördare kan inte sällan leda till att den största tröttheten sätter sig i huvudet. De sägs att jobbet kan jämföras med att vara stridspilot. Man riskerar ju förstås inte att bli nedskjuten. Det är i så fall detta om man fäller träd på sig själv. Inte speciellt troligt kanske och dessutom är hytten stadig. Jämförelsen med stridspiloten ligger på det planet att det hela tiden ska fattas många och snabba beslut. Något som skapar mental trötthet och kan förorsaka stress.

Med förenade krafter spännes lasset fast på kälken med hjälp av en spännbjörn. Lasset är betydligt mindre än på en modern skotare, men markskadorna är i det närmaste obefintliga.

Jobbet har även blivit mera ensamt. I varje fall i fysisk mening. Uppkoppling mot världen i övrigt förekommer ju. Förr hade man inte sällan arbetskamrater och man kunde pratas vid. Vid körning med häst fanns också någon att kommunicera med. Sva-

ren från skotaren ligger definitivt inte på samma plan som från en häst. Stora maskiner har under årens lopp medfört markskador. Miljötänket har inte alltid hängt med den övriga utvecklingen. Det har varit en betydande skillnad mellan det storskaliga skogsbruket och

på de mindre enheterna. Idag ligger stort fokus på att minimera skadorna på marken. En hel del skog avsätts som

reservat och särskilda nyckelbiotoper lämnas orörda för att främja den biologiska mångfalden. Ett konstaterande beträffande nyckelbio-

toper och en Brasklapp till slut. De flesta nyckelbiotoperna har skapats genom det småskaliga skogsbruket, utan några pekpinnar och myndighetskrav. Det har funnits med en förvaltarskapstanke. Trycket från myndigheterna att bevara mer mark av

nyckelbiotopsklass, kan emellertid få motsatt effekt. Inför risken att inte få bruka sin skog, ”städas” sådant bort. Detta kan bli effekten av att frivillighet och omsorg ersätts av tvång. Text och bild: HANS ANDERSSON

Nummer 12 • November 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! …och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se Företaget är VI STÖDJER miljödeklarerat MISSING PEOPLE SWEDEN och kvalitets2018 certifierat.

www.mb-isolering.se

20 000 läsare kan se din annons! Boka plats på 0141-560 03.

VI KOPER DITT SKROT! Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar Braviken sågverk i Norrköping. Bild: LARS HEJDENBERG

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

Mer trävaror från Holmen

NILFISK ALTO • Nyförsäljning • Auktoriserad service

Ökad produktion vid Bravikens sågverk kbm. Att vi har möjlighet att göra det med timmer från vår egen skog i norra Sverige och med en marginellt högre bemanning, har varit avgörande för beslutet, säger Johan Padel, affärsområdeschef, Holmen Timber.

Holmen har nyligen beslutat att investera 170 miljoner kronor för att öka produktionen av trävaror vid Bravikens sågverk. Samtidigt etableras en transportlösning med tåg för att frakta råvara från den egna skogen i norra Sverige till Holmens industriverksamhet i Norrköping.

Bravikens sågverk invigdes 2011 och har sedan dess vidareutvecklats i flera steg, senast med en ny impregneringsanläggning som togs i bruk under våren 2018. Nu tas nästa steg i utvecklingen genom en investering i torkar och ett nytt justerverk för sortering. – Vi har redan idag en stark

och samtidigt etablera en klimatsmart och kostnadseffektiv transportlösning med tåg kan vi expandera vår verksamhet med fortsatt god kontroll över råvaran, säger Henrik Sjölund, vd och koncernchef för Holmen.

FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2019!

SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se De nya torkarna och juster-

Henrik Sjölund, vd och koncernchef för Holmen. Bild: ULLA-CARIN EKBLOM

position på trävarumarknaden och vårt utbud har kontinuerligt stärkts mot bygghandeln. Det känns nu naturligt att utnyttja en större del av sågens kapacitet genom att höja produktionen med 150 000

verket beräknas tas i drift under 2020. Efter investeringen kommer Holmens totala produktion av trävaror öka till drygt en miljon kbm. Råvaran till produktionsökningen kommer från Holmens eget skogsinnehav i norra Sverige och kommer att transporteras på järnväg. – Styrkan i att vara ett skogsägande industriföretag blir allt tydligare. Genom att öka kapaciteten i Braviken

Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde

&YLLTÚMMAre för omgående leverans.

Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800

Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

Att synas är bra för affärerna! Från missväxt till tillväxt!

3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...

Nöt, lamm, gris och vilt.

Återförsäljare för

Svensktillverkad

efter Era önskemål. Köttklassning utföres. Nöt hängmöras. Djurtransporter förmedlas. Vinterns-vårens slakt

070-696 19 44

BOKA NU!

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

KONTROLLSLAKTERI KS 149 Kontakt/bokning/priser: 070-52 10 800 info@rinkebyslakteri.se www.rinkebyslakteri.se Vi finns mellan Nyköping och Norrköping, nära E4 avfart Jönåker · 40 km från Norrköping, 22 km från Vikbolandet.

KÖPER · SÄLJER · FÖRMEDLAR

LANTBRUKSMASKINER

070-816 29 05 Djurtransport ordnas

www.backhemmet.se

MASKIN

NUMMER 12 November 2018 Årgång 92

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

EFTERTEXT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Många olika sysslor i trädgården Intresset att jobba med jorden växte fram SKÄRBLACKA (JB)

Att göra en nystart i livet är det nog många som drömmer om. Lämna det gamla och invanda för att ta klivet ut för att möta nya och spännande utmaningar. 2014 kände Nilz-Peter Larsson och sambon Johanna Dahlberg att det var dags för vidareutbildning efter år som färdtjänstchaufför och arbete inom vården.

– Under sju år i vården var det svårt att få en fast anställning. Jag jobbade därför på en vikarietjänst, berättar Johanna. För Nilz-Peters del var det de oregelbundna arbetstiderna som började ge sig till känna. – Som småbarnsförälder blev det i längden ohållbart med natt-och helgtjänstgöring. Jag började dessutom tröttna på att ständigt köra bil, speciellt under vintertid då vägarna var dåligt plogade och det var halt. Som chaufför är det ett stort ansvar att se till att kunderna kommer tryggt och säkert dit de ska. Vid svårt väglag blir arbetspasset tidspressat. Det var den största bidragande orsaken till mitt val om uppsägning, förklarar Nilz-Peter. Varken Nilz-Peter eller Jo-

hanna har tidigare haft något större intresse av trädgårdsodling eftersom de bott i lägenhet i Norrköping. Vilket kom att ändra sig när de våren 2013 flyttade till huset i utkanten av Skärblacka. – Vi har en stor tomt med stora grönytor, bärbuskar och fruktträd. När vi började planera för vår trädgård upptäckte vi att det var väldigt roligt att påta i jorden. När vi efter ett år stiftat bekantskap med vår trädgård började tan-

När pappa kör skottkärra åker Douglas gärna med.

karna kretsa kring en vidareutveckling i vårt nypåkomna intresse. Vi kom fram till att vi ville skaffa oss utbildning inom området, berättar Johanna. I januari 2014 började de därför en ettårig trädgårdsutbildning på Himmelstalunds trädgårdsskola. Efter utbildningen sökte paret jobb inom branschen. Det visade sig vara svårt både hos fastighetsbolag och privata aktörer. Därmed tog sonderingsarbetet vid om ett eget företag med inriktning på trädgårdsservice. – Nu har vi drivit vårt före-

tag Kullerstad trädgårdsservice sedan våren 2015. Vi har byggt upp en fast kundkrets som återkommer varje vår då det är dags för beskärning av fruktträd. Våren är en hektisk tid eftersom tiden för beskärning är begränsad till ett par månader. Därefter tar gräsklippning, ogräsrensning, bevattning, häckklippning samt plantering av vår- och sommarblommor vid. Under hösten räfsar vi löv, är behjälpliga med att ställa undan trädgårdsmöbler samt höststäda hela trädgården. Till största delen har vi fasta kunder där

Nilz-Peter och Johanna månar om de småskaliga kunderna. Ibland får yngste sonen Douglas följa med föräldrarna och jobba.

vi avtalat om veckoarbete i deras trädgårdar men också strökunder som vill ha något litet jobb utfört, säger NilzPeter. Kullerstad trädgårdsservice har under åren fått många strängar på sin lyra. Förutom trädgårdsskötsel har det blivit en hel del anläggning av uteplatser och trädgårdsgångar. – Stensättning är roligt. Re-

sultatet visar sig direkt samtidigt som det finns mycket snyggt material att välja mellan. – Vi utför också altantvätt, lite snickeri-och målningsarbeten och rengör trädgårdsdammar. Vintertid blir det i händelse av snö och kyla en

hel del snöskottning och sandning. Under vintern har vi en utökad tjänst med förrådsrensning, städning och bortforsling av skräp till återvinningen, berättar Nilz-Peter. Johanna anser att det svå-

raste med egenföretag är att tiden för familjen, hemmet och den egna trädgården inte riktigt räcker till. – För övrigt är trädgårdsarbetet inte svårt, dock ansvarsfullt. Vi vill att kunderna ska känna sig nöjda med vårt arbete när vi lämnar jobbet för dagen. Det ständigt växande kundunderlaget talar sitt tydliga språk vilket naturligtvis känns roligt och driver oss framåt.

Men det viktigaste är den kontakt vi skapat med våra kunder. Några har till och med blivit som familjemedlemmar, konstaterar Johanna. Det händer att Nilz-Peter och Johanna stöter på vissa utmaningar i jobbet. Men enligt båda kompletterar de varandra bra och har skapat sig egna kunskapsområden. – Bara för att vi gått träd-

gårdsutbildning är vi inte fullärda. Det är precis som i alla andra yrken, genom jobbet utvecklas vi ständigt och lär oss hela tiden nya grepp. Nilz-Peter och jag tar dessutom hjälp av varandra i det vi är bäst på. För trädgårdsskötsel handlar inte enbart om gräsklippning och ogräs-

rensning, arbetet innehåller så mycket mer, resonerar Johanna och får medhåll av NilzPeter. Kullerstad trädgårdsservice månar mest om de småskaliga kunderna. – Stora jobb kräver stora

redskap och maskiner men också en större arbetsstyrka. För oss känns det fint att äldre personen kan få bo kvar i sina villor och fortsätta njuta av trädgårdarna. När de inte längre orkar med allt arbete som krävs för att hålla trädgården i trim träder vi in och är behjälpliga, säger ägarna till Kullerstad trädgårdsservice. Text och bild: CARINA LARSSON

Miljöanpassade asfaltverk minskar koldioxidutsläpp NCC har minskat sina koldioxidutsläpp med 35 procent på två och ett halvt år. Detta till stor del tack vare att NCC har omvandlat merparten av sina svenska asfaltverk till att drivas med förnybara bränslen.

– Vi är först med att systematiskt miljöanpassa våra asfaltverk till klimatsmarta

bränslen, och är dessutom branschledande. Vi minskar våra koldioxidutsläpp kraftigt genom att 50 procent av den asfaltmassa NCC tillverkar i Sverige produceras med förnybara bränslen. Detta är dock bara början. Vi räknar med att nå 80 procent inom kort. Vi kan bidra till att nå vårt koldioxidmål i hela NCC-koncernen samtidigt som vi bidrar till att våra kunder når sina mål när de köper

våra produkter, säger Jyri Salonen, affärsområdeschef för NCC Industry. NCC har konverterat två

tredjedelar av asfaltverken i Sverige från att, i första hand, använda eldningsolja till att istället nyttja träpellets som bränsle. Eftersom NCC:s koldioxidavtryck till största delen påverkas av de bränslen som köps får detta en avgörande effekt på koldioxidutsläppen

från företagets egna verksamhet. Vid årsskiftet 2015/2016 uppgick NCC:s koldioxidutsläpp till 5,9 ton per miljon omsatt krona. Vid halvårsskiftet 2018 hade utsläppen minskat med 35 procent till 3,8 ton per miljon omsatt krona. – I Sverige har energi- och koldioxidskatterna på fossila bränslen medfört att det är ekonomiskt möjligt att investera i en omställning till för-

nybara bränslen. Det finns vissa tecken på att liknande förutsättningar kan komma att gälla i Norge. För Danmark och Finland finns få sådana tecken i dagsläget. Detta kan dock komma att förändras snabbt, säger Kent Andersson, bränsleansvarig på NCC. Målet för NCC-koncernen är

att halvera sina koldioxidutsläpp, under perioden 2016 till

2020, till 2,9 ton per miljon omsatt krona. – Tack vare ett tydligt mätbart klimatmål samt kontroll över vad som händer på bränslemarknaden har vi ökat takten i vårt arbete mot minskat fossilberoende. Med liknande gynnsamma förutsättningar i våra grannländer är jag övertygad om att vi kan skynda på omställningstakten även där, säger Christina Lindbäck NCC:s hållbarhetschef.