En branschtidning i Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
Nummer 12 • Årgång 92 November 2018
När pappa kör skottkärra åker Douglas gärna med.
De gjorde en nystart i livet LANDSBYGD. Varken Nilz-Peter eller Johanna har tidigare haft något större intresse av trädgårdsodling eftersom de bott i lägenhet i Norrköping. Detta kom att ändra sig när de våren 2013 flyttade till huset i utkanten av Skärblacka. – Vi har en stor tomt med stora grönytor, bärbuskar och fruktträd. När vi började planera för vår trädgård upptäckte vi att det var väldigt roligt att påta i jorden. När vi efter ett år stiftat bekantskap med vår trädgård började tankarna kretsa kring en vidareutveckling i vårt nypåkomna intresse. Vi kom fram till att vi ville skaffa oss utbildning inom området, berättar Johanna. Nu driver de eget företag tillsammans. SISTA SIDAN
Skogsredskap förr och nu LANTBRUK. Skogen har sedan inlandsisen försvann varit en tillgång. Under efterföljande årtusenden har skogen varit en tillgång med stegvis ökat värde allt efter som civilisationen utvecklats. Skogsbruket som vi känner det uppstod under andra hälften av 1800-talet.
Trots all utveckling så finns det fortfarande utrymme för äldre teknik. Lasset är visserligen betydligt mindre än på en modern skotare, men markskadorna är i gengäld i det närmaste obefintliga.
Utvecklat skogsbruk Maskinellt och tekniskt avancerat med högre säkerhet SKOG. Den maskinella utvecklingen inom skogsbruket har varit – och är – minst sagt enorm. Sedan hästen ersattes av traktorn och skotare, processor, skördare och annat utvecklats, är skillnaden enorm. Stocksågen ersattes av
på Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.
fanns har minimerats. Nu ligger riskerna istället på ett annat plan. Arbetet är mer monotont och därmed är risken för andra förslitningsskador större. SIDAN 18
Jakt höll det svenska folket sysselsatt Hur många älgar, rådjur och hjortar vi kommer att ha i framtiden påverkas av flera faktorer. Jakt, hur marken används och hur stora klimatförändringar är några av de faktorer som påverkar. Fredrik Widemo är forskare och lektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Där arbetar han vid institutionen för vilt, fisk och miljö. I oktober föreläste han på ett seminarium i Dömle, i SIDAN 16 Forshaga kommun, med fokus på framtidens viltförvaltning.
SIDAN 14
Du som är prenumerant
motorsågen, vilket var en revolution. Men idag är motorsågen inte alls på samma sätt dominerande. Säkerheten ligger dessutom på en helt annan nivå. I dag har maskinerna tagit över de tunga momenten och de risker som tidigare
VECKANS BORRING
LANTBRUK
GÅRD TILL SALU
Ostkampen – alla dar i veckan
Tillgång och efterfrågan styr framtiden
Gård med vackert läge på Vikbolandet
SIDAN 2
SIDAN 8
SIDAN 6