Jordbrukaren nr 12, 2022

Elanvändningen ner 15

procent

E N E R G I U n d e r o k t o b e r m i n s k a d e d e n d i s t r i b u e r a d e e l e n t i l l h u s h å l l o c h m i n d r e f ö r e t a g v i a Eons elnät med 15 procent, jämfört med föregående år

Det är anmärkningsvärt Ener gibesparingar har slagit igenom på bred front, vilket gör mycket för att förbättra den tuffa situationen, sä g e r M a r t i n H ö h l e r , v d p å E o n

Energidistribution

N ä r v i n u g å r m o t e n v i n t e r med höga elpriser, då kostnaderna för gas, kol och olja driver upp el priserna på kontinenten, är alla in satser för att minska energiförbruk ning och avlasta energisystemet vik tiga, understryker han SIDAN 10

Anrikt bruk firade 325 år

Gammal bössa duger

Fällde niotaggare med pappas bössa från femtiotalet

k t i n t r e s s e s å d r a r

x hantering, val av yxa för ändamålet, g ö r a u p p e l d , t ä l j a , s ä k e r h e t m e d m e r a l ä r d e s u t S I D A N 4

de gärna med pappa till jaktskogen Och gam mal är ju äldst, för det var Per som nyligen fäll de en stor älgtjur med nio taggar! Han är ägare till två stycken bössor, och den ena av dessa var hans pappas bössa Det är en Huskvarna från 1950 talet Per säger att han gärna använder fa

derns gamla Huskvarna för den är lite lättare än den andra bössan Och den fungerar ju alldeles u t m ä r k t , f ö r d e t v a r m e d d e n g a m l a H u s kvarna bössan som Per sköt älgtjuren!

JAKT

Per med sin fars gamla bössa, en Huskvarna från 1950 talet Det var med den bössan

VECKANS BORRING

Veckans Peter Borring:

Våga tro på mindre lantbruksföretag

H e m k o m m e n f r

n k ö

t r i k s d a g e n som Sveriges Nötköttsproducenter har som årlig samling och högsta beslutandeorgan I å r v a r d e t Ö r e b r o n ö t k ö t t s p r o d u c e n t e r s o m a r r a n g e r a d e o c h t e m a t v a r g e n e r a tionsväxling och kapitalförsörjning F l e r a f ö r e l ä s a r e f r å n b a n k s e k t o r n o c h jordbrukets tillväxtbolag beskrev olika vägar fram för att skapa förutsättningar för unga eller nya företagare utan stort eget kapital a t t k u n n a t a ö v e r s t o r a p r o d u k t i o n s f ö r e tag, även vad gäller ägandet För att skifta vd i driftsbolaget och på så sätt göra gene rationsskifte är inte alls så svårt Kruxet är att skifta ägandet av marken då det ofta kan vara svårt vid första anblicken att hitta ba l a n s e n i a t t f å d e s t o r a v ä r d e n a s o m f i n n s däri att göra syskon nöjda, ge skälig ersätt n i n g t i l l a v g å e n d e b r u k a r e / ä g a r e s o m l a g t ned sin tid och själ i att bygga upp företaget o c h d e s s u t o m h i t t a e n n i v å s o m g e r b l i vande företagaren möjligheter att utvecklas

Ska man vara lite elak kan man konsta t e r a a t t d e t f i n n s f l e r a s å k a l l a d e p r o d u k tionsjordbruk än vad man kan tror som är i den situationen, det vill säga äganden av s j ä l v a m a r k e n ä r f o r t f a r a n d e i n t e r e g l e r a t f ö r f r a m t i d e n I n n a n d e t t a ä r g j o r t k a n v i inte prata om ett fullföljt generations/ägar skifte

Svaren hur detta ska göras varierar med antalet företag som finns, men en gemen sam faktor är samma som när man ska sväl ja en elefant Gör det i mindre bitar i taget, det vill säga överför lite av ägandet i etap per Detta kräver planering, långsiktighet, tillit från samtliga inblandade och en por tion juridik Men det går om det finns kas saflöde och lönsamhe !

M e n d e n v i k t i g a s t att börja diskutera i ti k o m m a n d e f ö r e t a g a r om det är bondens ba ra entreprenörer som p l a n e r a o c h b ö r j a b f ö r e t a g O m d e t f i n n produktion är det ext t i g a a t t s k i f t e t b ö I N N A N f ö r e t a g e t s vecklingskraft sinar o framför allt långt inna djuren försvinner från g å r d e n F ö r g ö r d e det, kommer de san n o l i k t i n t e t i l l b a k a ! J u s t d ä r f ö r b l i r n ö t k ö t t s s e k t o r n e x t r a intressant Med runt 2 0 k o r i m e d e l b e sättning pratar vi om

m å n g a d e l t i d s f ö r e t a g E f t e r s o m s t a r t s t ö d och olika investeringsstöd kan bli svåra att få till blir deltidsföretagen oftast exklude r a d e f r å n d e s s a D e t t a g ö r a t t f ö r ö v r i g t sunda, stabila, växande deltidsföretag med ambition om att bli heltidsföretag har be tydligt sämre förutsättningar än det större produktionslantbruket som redan från bör j fö h i i har komparati att rikta stöd och k t i v a b r u k a r e o c h sta hand, har gjort g a d e l t i d s f ö r e t a g grund av sämre ut n vad som egentli de varit fallet, tap u s t o c h l a g t s n e r f ö r b r a n s c h e n , d s k a p e t o c h S v e ge borde vi i hög e grad våga se po t e n t i a l e n i m i n d re och deltidsföre t a g e n s o m h a r ambition att växa, i n t e b a r a d e s o m redan är ”tillräck ligt stora ” och ut ifrån det utforma s t ö d o c h b i d r a g ,

skatter och regelsystem Men detta är Sve rige i ett nötskal Landet som gärna vill va ra lagom låter i stället alltid pendeln slå ex tremt åt olika håll

N ä r v i s l a p p d e f ö r h a t l i g a L a n t b r u k s n ä m n d e r n a s p e k p i n n a r o m s t r u k t u r u t vecklingen skulle ingen ha någon synpunkt e lle r påve rkan, utan strukturutve cklinge n har fått löpa fritt I bräschen för detta har b r a n s c h e n s e g n a o r g a n i s a t i o n e r g å t t o c h v ä g r a t s e a t t n e d l a g d a d j u r b e s ä t t n i n g a r ä r e t t m i s s l y c k a n d e f ö r m å n g f a l d o c h l a n d e t i stort! Man kan inte understödja och be hålla varje liten gård, men vi måste i hög re grad våga se det enskilda företagets vilja och potential med rätt brukare, oavsett om d e t d e t ä r e t t h e l t i d s e l l e r d e l t i d s f ö r e t a g , ung eller något äldre brukare Kan vi ändra d e t t a p e r s p e k t i v o c h h i t t a r e g l e r f ö r d e t , f i n n s d e t h o p p ! F ö r a t t c i t e r a e n f r a m g å n g s r i k k ö t t f ö r e t a g a r e f r å n V ä r m l a n d : ”Det finns en ungdom till varje gård!”

Må så gott i det strukturrationaliserande men allt mera sårbara Sverige önskar Peter

PETER BORRING peter.borring@telia.com samhällsdebattör och opinionsbildare

Höjd risk för fågelinfluensa i Östergötland

Fjäder fän ska hållas inomhus

SVERIGE (LT)

Jordbruksverket har beslutat om högriskområde i södra Sveri ge för att skydda svenska fågelbesätt ningar. Ett av de län som berörs är Östergötland. Högriskområ de innebär att alla fjäderfän ska hållas inom hus.

Fågelinfluensasituationen är allvarlig i flera länder i Eu ropa och vi är inne i en kritisk tidsperiod när riskerna för ut b r o t t i S v e r i g e ö k a r S j u n kande temperaturer och ökad förekomst av de vilda fågelar ter som utgör en reservoar för f å g e l i n f l u e n s a v i r u s e t b i d r a r till att riskerna ökar

S ä s o n g e n 2 0 2 0 / 2 0 2 1 v a r m y c k e t t u f f m e d d e t s t ö r s t a antalet fågelinfluensafall på ta ma fjäderfän någonsin i Sveri g e Ö s t e r g ö t l a n d d r a b b a d e s hårt med fem konstaterade fall

på gårdar med slaktkyckling o c h v ä r p h ö n s b e s ä t t n i n g a r Epidemin som fortsatte under 2021 2022 med många fall i 36 europeiska länder är större än epidemin 2020 2021 Ris k e n f ö r a t t t a m a f å g l a r s k a d r a b b a s a v f å g e l i n f l u e n s a ä r därför större än tidigare år

Baserat på tidigare utbrott och positiva fall på vilda fåg lar har Statens veterinärmedi cinska anstalt (SVA) identifie rat i vilka delar av landet risken ä r e x t r a h ö g f ö r n y a u t b r o t t Utifrån utveckling av fågelin f l u e n s a i E u r o p a o c h f y n d i Sverige gör SVA också konti n u e r l i g a l ä g e s b e d ö m n i n g a r och baserat på detta har Jord b r u k s v e r k e t i d a g b e s l u t a t a t t upprätta högriskområde i delar a v S v e r i g e B e s l u t e t t r ä d e r i kraft onsdagen den 16 novem ber

Högriskområden upprät tas för att skydda våra fjäder f ä n i l ä n e t f r å n s m i t t a o c h sjukdom Detta har inget att

Förhöjd risk

Risken bedöms vara förhöjd hela landet men extra hög i:

• Blekinge län

• Gotlands län

• Hallands län

• Kalmar län

• Skåne län

• Stockholms län

• Södermanlands län

• Västra Götalands än (dock inte Svenljunga och Trane mo kommuner)

• Östergötlands län

• Del av Jönköpings än (ett område på 20 kilometer närmast Vättern)

g ö r a m e d n u v a r a n d e r e s t r i k tionszoner som har upprättats efter att newcastlesjukan kon s t a t e r a t s p å e n v ä r p h ö n s b e s ä t t n i n g i L i n k ö p i n g s k o m m u n , s ä g e r A n d r e a S t å h l , länsveterinär på Länsstyrelsen Östergötland

V i r u s f ö r e k o m m e r i s p i l l n i n g f r å n i n f e k t e r a d e f å g l a r och vilda fåglar kan leva med h ö g p a t o g e n f å g e l i n f l u e n s a u t a n a t t u t v e c k l a s j u k d o m

V i r u s k a n ö v e r l e v a l ä n g e i m i l j ö n o c h v i r u s ö v e r l e v e r extra bra under den kalla års tiden Fågelinfluensa av typen H5N8 som nu förekommer i E u ropa har hittills inte ors a k a t s j u k d o m h o s m ä n n i s k a

I d e t h ä r l ä g e t b e h ö v e r m a n s o m f j ä d e r f ä p r o d u c e n t göra allt man kan för skydda sina fåglar från direkt kontakt m e d v i l d a f å g l a r o c h d e r a s s p i l l n i n g M a n b e h ö v e r o c k s å u n d v i k a i n d i r e k t k o n t a k t , g e n o m a t t t v ä t t a o c h s p r i t a händerna, byta skor och klä der innan man går in till sina fjäderfän och även skydda fo d e r o c h s t r ö , s ä g e r M a l i n Grant, epidemiolog på SVA

Högriskområde innebär att alla fjäderfän ska hållas inom h u s O m d e t t a u n d a n t a g s v i s i n t e g å r a t t g e n o m f ö r a , e l l e r om fåglarna utsätts för onödigt lidande, kan ankor, gäss, och s t r u t s f å g l a r h å l l a s i n h ä g n a d e u t o m h u s , m e n f o d e r o c h dricksvatten ska ges inomhus

Bild: LÄNSSTYRELSEN

eller under ett skydd ute Det är viktigt med en utökad över v a k n i n g a v h ä l s o l ä g e t f ö r a t t djurhållaren tidigt ska kunna upptäcka misstänkta fall av få gelinfluensa

Andra fåglar i fångenskap in klusive hobbyflockar ska hållas

i n h ä g n a d e H o b b y f l o c k a r ä r alla fåglar som hålls i fången s k a p d ä r e x e m p e l v i s ä g g o c h kött enbart används i det eg na hushållet eller andra fåglar exempelvis sällskapsfåglar som papegojor Foder och dricks vatten ska ges inne eller under ett skydd utomhus

Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB Post och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141 560 03 • Telefax: 0141 560 07 • Hemsida: www lanstidningen se Öppettider: Måndag fredag 09 00 16 00

Jordbrukaren

dagar från nföring T d n ngens ansvar för fel är högst annonskostnaden För skada på grund av ute b ivet el er felaktigt införande ansvaras nte Rek amation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått

TRYCKNING

Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i L nköp ng ett Svanengodkänt tryckeri MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden Pressgrannar är Svanengodkänt och ngår tillsammans med bl a Sveaskog Holmen Skogssällskapet Ragnsel s som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www vatmarks fonden com/) som arbetar med att restaurera torr agda våtmarker i Sve rige och även skapa nya Läs mer på www pressgrannar se

PRENUMERATIONER

LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E post: pren@ anstidningen se Prenumerationspris: Helår 475: Halvår 260 Bankg ro: 386 0020 Utebliven tidning? Ring 0141 560 03

Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten

Baserat på tidigare utbrott av fågelinfluense och positiva fall på vilda fåglar har Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) identifierat i vilka delar av landet risken är extra hög för nya utbrott

Vi kan lantbruk!

Vi är experter inom ekonomi och juridik, vi vet också hur vardagen ser ut inom skogsbruk, jordbruk och djurhållning. Hos oss får du hjälp med nyttjanderätter, fastighetsfrågor, skogsbeskattning, EU-rådgivning och mycket annat. Kontakta oss du också!

Vill du veta mer om vad vi kan erbjuda? Gå in på www.4klovern.se/jordochskog

Vi finns på Klustervägen 11 i Vreta Kloster 013 – 327 26 30 · info@4klovern.se

För oss är ekonomi och juridik naturligt

Lättarbetat med Stihl

Anrika Hults bruk firade 325 år

Fabrik och förening firade br ukets jubileum

NORRKÖPING (JB)

Under Östgötadagarna deltog både fabrik och förening i programmet. Firandet av Hults bruks 325 årsjubileum erbjöd besökarna många aktiviteter att välja på

Att fira ett bruks jubileum under Östgötadagarna var ett trevligt initiativ Föreningen H u l t s b r u k S m i d e s c e n t r u m hade tillsammans med fabri ken satt ihop ett innehållsrikt program för helgen Med detta sagt så känns ett 325 årsjubileum ganska ovan l i g t , m e n b e f o g a t f ö r H u l t s b r u k o c h t i l l v e r k n i n g e n d ä r Vi själva från föreningen hade inte ens en tanke på det f r å n b ö r j a n , m e n j a g k a n s e d e t s o m e n p o ä n g , s ä g e r C a milla Carlsson som är ordfö r a n d e i f ö r e n i n g e n M ä n n i s k o r b l i r ä l d r e o c h d e t ä r t j u gofem år sedan förra jubileet

D e t ä r e t t b r u k s o m v a r i t oavbrutet igång i 325 år, vil ket är ganska unikt

P å f a b r i k s o m r å d e t f a n n s m ö j l i g h e t e r a t t d e l t a i w o r k shops där sådant som vård av yxor, yxhantering, val av yxa för ändamålet, göra upp eld, tälja, säkerhet med mera lär d e s u t E n a v i n s t r u k t ö r e r n a var Johan Skullman:

J a g j o b b a r b å d e m o t y r k e s f o l k o c h p r i v a t p e r s o n e r i u t b i l d n i n g a r , b e r ä t t a d e h a n Han bor i Flasbjörke i Fin s p å n g s k o m m u n o c h h å l l e r kurser i överlevnad, kajak, ka

not, räddningsövningar, för sta hjälpen med mera

T i l l v e r k n i n g e n p å H u l t s bruk hade öppet hus så besö k a r n a k u n d e g å r u n t i f a b r i ken och se de olika momenten i yxtillverkningen I fabriken s l i p a d e s o c k s å b e s ö k a r n a s medhavda yxor Det var ett er bjudande i programmet som m å n g a t o g v a r a p å V i d h a l v tre på söndagen hade man ta git emot 131 yxor för slipning och det fortsatte komma in en och annan

A v s l u t n i n g e n p å f a b r i k e n s p r o g r a m v a r f ö r s t å s y x k a s t n i n g d ä r a l l a h å g a d e h a d e chansen att delta Hults bruks C h a m p i o n s h i p i y x k a s t n i n g vanns av en av instruktörerna p å w o r k s h o p a r n a , D a n i e l Gustavsson från Borås F ö r e n i n g e n H u l t s b r u k S m i d e s c e n t r u m h a d e e n n y utställning Fotografier, gam l a o c h n y a , i l l u s t r e r a d e t e x terna och gav den rätta stäm n i n g e n B r u k e t s h i s t o r i a ä r ö v e r v ä l d i g a n d e D e t v a r e n g å n g e t t e g e t l i t e t s a m h ä l l e H ä r f a n n s n ä s t a n a l l t , h a n delsbod och mejeri Anställda k u n d e h a e g n a d j u r , ä n k o r v a r s m ä n a r b e t a t t i l l r ä c k l i g t länge på bruket fick bo kvar Berättelserna om livet på bru k e t ä r h i s n a n d e i e n m o d e r n människas ögon och öron H i s t o r i e n g a v s e x t r a l i v a v Bo Barvs guidningar Han tog m e d g r u p p e r o c h k u n d e b e rätta det mesta om det mesta m e d e t t e n g a g e m a n g s o m gjorde att man bara ville höra o c h s e m e r G e n o m a t t s j ä l v

ha forskat lite om sin egen fa m i l j s h i s t o r i a h a r h a n f u n n i t att:

Min farmors mormors mor föddes här Hon var fjärde ge n e r a t i o n h ä r i H u l t s b r u k H e n n e s p a p p a v a r h a m m a r s m e d s m ä s t a r e , h e n n e s f a r f a r likaså och även farfars far

Släkten var antagligen val loner eller fransmän

Smedjan var öppen och in t r e s s e r a d e m å n g a b e s ö k a r e De som ville kunde prova på att smida Robert Björk, för eningens smed, fanns på plats Han leder kurser i smide och arbetar även på fabriken

Det fanns mycket att upp leva på bruket och en av prick arna över alla i:n var musiken Under lördagen spelade Hög sjös bruksorkester på den na

turscen som finns på området

D e r a s r e p e r t o a r o c h k l ä d s e l k u n d e k n a p p a s t v a r i t b ä t t r e för platsen och jubileet

På söndagen spelade truba duren Fred Lane inne på fiket Han kommer från ursprungli gen från Oldham utanför Manchester i England och flyt tade hit för 52 år sedan N y s s , i v å r a s b l e v j a g

svensk medborgare, berättade h a n S å j a g v ä n t a r p å p a s s e t nu Det kommer om två må nader eller så Ö s t g ö t a d a g a r n a

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län

p å H u l t s b r u k v a r m y c k e t v ä l b e s ö k t a o c h d e n s t o r a p a r k e r i n g e n f y l l d e s o c h f ö r b l e v s å u n d e r en stor del av helgen

Robert Björk, föreningens smed, leder kurser i smide och arbetar även på fabriken

Historien gavs extra liv av de guidningar som gavs av Bo Barv

I yxfabriken

Konsten att göra upp eld utan tändstickor lärdes ut

I fabriken slipades också besökarnas medhavda yxor Lars och Berit Berghult från Vikbolandet passade på att lämna sina

Föreningen Hults Bruk Smidescentrum hade fullt upp, men så blev också jubileumshelgen väldigt lyckad

Besökarna fick prova på att smida Vilmer från Krokek hål ler i hammaren och Amanda står bakom

Gullviks är Sveriges ledande företag när det gäller växtskydd

Gullviks är ett företag med lång tradition inom växtskydd och vi står för en djup och aktuell kunskap inom vårt område. Vi har en tradition att alltid göra lite mer än vad som förväntas av oss.

NÄRKE

MARTIN OLSSON

SÖDERMANLAND

DANIEL WESSMAN

ÖSTERGÖTLAND - ÖSTRA

tfn 070-221 01 66

tfn 076-118 77 31

tfn 072-234 84 99 ÖSTERGÖTLAND - VÄSTRA

NILS WIKLUND

Kontakta oss, vi kan Östergötland!

DANIEL TEVELL

tfn 076-118 77 38 ANDERS GUSTAFSSON tfn 076-118 77 39 www.gullviks.se

Vill du ha en värdering av din gård hjälper vi dig även med det.

Hur blir ägarskiftet bäst för er?

Börjar det blir dags att lämna över gården till nästa generation? Då har du säkert en hel del funderingar, om lagar och regler och ekonomin.

Vi bjuder in dig och din familj till seminariet Gården byter ägare - allt för ett lyckat ägarskifte.

Varmt välkomna, vi bjuder på fika!

16:e nov kl 18:00-20:30 - Nygatan 93 Norrköping

17:e nov kl 18:00-20:30 - VretaKluster Linköping Begränsat antal platser, anmäl dig idag via ludvig.se/event eller 013-37 70 02

ludvig.se

Överlåta gården?

Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, arrende, värdering eller upplösning av samägande. Välkommen att höra av dig.

Areal | Linköping | 013-24 20 00 | Areal | Vadstena | 0143-125 00 | areal.se

Per visade att gamla grejer duger

Älgen fälldes med faderns gamla bössa från 50 talet

BOXHOLM (JB)

Per Björkegren är i princip uppväxt i sko gen, och nu på äldre dagar bor han kvar i samma trakt Jakt har varit en stor del av he la hans liv, även om han absolut inte ser sig som en storjägare. Men i och med att hans barn blivit stora och har ett stort jaktintresse så drar de gärna med pappa till jaktskogen Och gam mal är ju äldst, för det var Per som nyligen fällde en stor älgtjur med nio taggar!

Att jakt är ett stort intresse f ö r P e r B j ö r k e g r e n ä r k n a p past särskilt förvånande Bor man i Danielshammar Skog v a k t a r b o s t a d , d e t v i l l s ä g a i s k o g a r n a d r y g t 1 8 k i l o m e t e r sydost om Boxholm, så ligger det kanske nära till hands att hålla på med jakt P e r v ä x t e d e s s u t o m u p p i Mellansjö Mejeri, ungefär fy r a k i l o m e t e r f r å n d e n n u v a r a n d e b o s t a d e n , o c h m e d e n

mycket jaktintresserad far och storebror

Pers pappa hette Fred Björ k e g r e n H a n v a r f ö d d 1 9 2 4 o c h v a r b ö r d i g f r å n N ä r k e Fred var yngst i en barnaskara på åtta syskon Han utbildade sig till skogvaktare och kom i mitten av 1950 talet att få an s t ä l l n i n g p å B o x h o l m s A B F ö r s t a b o s t a d e n b l e v i S u n d D ä r e f t e r b y t t e F r e d d i s t r i k t o c h h a n o c h f a m i l j e n h a m nade i Persmålen

Där föddes jag 1964, be rättar Per

Per blev familjens minsting Övriga syskon heter Jan, Ola och Eva

Å r 1 9 6 7 f i c k F r e d e r b j u dande att bosätta sig i Mellan sjö Mejeri som stod tomt Fred var tveksam till att flytta dit, m e n h u s t r u n R a g n h i l d v a r mer positiv så det blev en flytt

S å d ä r i f r å n h a r j a g a l l a barndomsminnen, ler Per

P a p p a F r e d j a g a d e v ä l d i g t mycket, och det blev naturligt att sonen Per följde med ut i jaktskogen ibland

Så även för Per blev jakten e t t s t o r t i n t r e s s e m e n k a n s k e

inte lika stort som för sin far och storebror Men det fanns en period då även Per jagade mycket berättar han Det var från 20 till 25 årsåldern, det v a r e n t i d d å h a n a r b e t a d e i s k o g e n J a k t l a g e t v a r l a g o m stort och ett väldigt samman hållet gäng, och Per tycker att det var en himla rolig tid

I början av 1990 talet träf fade Per den blivande hustrun Marie och tiden för jakt blev mindre och mindre I familjen fanns snart fyra barn, och Ma rie hade en son sedan tidigare Per spelade fotboll tills han var 38 år, och därefter var han fot bollsledare för barnen

Så på 90 talet gick jag ur jaktlaget här i skogarna, även o m j a g v a r i t m e d i s k o g e n ibland ändå, berättar Per

I hela sitt vuxna liv har Per haft jaktarrende i Närke, det v i l l s ä g a f r å n d e n t r a k t s o m p a p p a F r e d k o m m e r i f r å n Där finns en stor del av Björ k e g r e n s s l ä k t , o c h n ä r P e r s barn blev större så har de varit med till Närke, det vill säga sö n e r n a B e n j a m i n o c h A x e l , samt Maries son Patrik Så det

v a r n o g i n t e s å u n d e r l i g t a t t några av barnen också blev in tresserade av jakt

N u ä r p o j k a r n a j ä t t e i n tresserade, och det är de som drar med mig! Men jag tycker ju att det hade varit himla ro ligt om de fortsatt med fotbol len också, säger Per med ett le ende

Per har ju kvar intresset för fotbollen, och han är rejält en gagerad i Strålsnäs FF Där är han både lagledare och tränare för seniorlaget

Att även få tid att jaga är in te helt enkelt och han är dess u t o m m e d i t v å j a k t l a g D e t s i s t n ä m n d a ä r n o g e n b i d r a gande orsak till att han inte har jagat så mycket som nu sedan han var 25, men Per menar att d e t ä r b a r n e n s o m d r a r m e d honom Samtidigt tycker han ju att det är väldigt roligt!

O c h h e l t n y l i g e n f i c k P e r vara med om något han aldrig t i d i g a r e u p p l e v t D e t b l e v s t å n d s k a l l f r å n j a k t h u n d e n P e r s å g s e d a n e n ä l g s a k t a komma gående, men den gick i f e l r i k t n i n g M e n p l ö t s l i g t vänder älgen och den kommer

tillbaka Därefter stannade äl gen bakom en stor tall och Per berättar att han och älgen se dan stod och väntade en lång stund

Men när älgen sedan vän d e s i d a n m o t m i g s å s k ö t j a g direkt berättar Per Det var li te spännande faktiskt

Per berättar att därefter kom s o n e n A x e l f a r a n d e o c h h a n k u n d e i n t e f a t t a a t t h a n s f a r kunde vara så lugn!

V i l k e n j ä v l a ä l g d u h a r skjutit, utbrast Axel!

P e r b e r ä t t a r a t t h a n h a d e s e t t a t t ä l g e n h a d e e n k r o n a , men att den var SÅ stor hade han inte sett Nio taggar! Visst har Per skjutit några älgar i sitt liv, men faktiskt aldrig en älg t j u r t i d i g a r e F ö r r s k ö t P e r mycket rådjur när han jagade och på senare tid har det även blivit några vildsvin

Men jag hör ju inte till ka t e g o r i n s t o r j ä g a r e , s ä g e r P e r med ett leende Han säger att han vill hålla p å m e d m å n g a s a k e r o c h l i t e l a g o m m y c k e t m e d a l l t i n g P e r ä r i n t e h e l l e r m y c k e t f ö r d y r a b ö s s o r o c h k i k a r s i k t e n

H a n ä r ä g a r e t i l l t v å s t y c k e n b ö s s o r , o c h d e n e n a a v d e s s a var hans pappas bössa Det är en Huskvarna från 1950 talet Per säger att han gärna använ der faderns gamla Huskvarna f ö r d e n ä r l i t e l ä t t a r e ä n d e n andra bössan Och den funge rar ju alldeles utmärkt, för det v a r m e d d e n g a m l a H u s k v a r n a b ö s s a n s o m P e r s k ö t älgtjuren!

E n l i g t m i n a p o j k a r s å ä r det gammal skit som jag jagar m e d , m e n d e t g å r b e v i s l i g e n g a n s k a s å b r a ä n d å s k r a t t a r Per

Barnen tycker att deras far borde skaffa sig ett vettigt ki karsikte åtminstone, men Per s ä g e r a t t h a n k ä n n e r s i g s o m en novis när det blir prat om prylar Och så lägger han till att grejer inte är speciellt vik tigt för honom För Per är det viktigast att vara med och ja ga i lite lagom mängd, och det ä r e t t t r e v l i g t s ä t t a t t u m g å s med barnen Nog låter detta väldigt sunt

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län

Per med sin fars gamla bössa, en Huskvarna från 1950 talet Det var med den bössan som Per sköt den stora älgtjuren

Per står framför barndomshemmet, det vill säga Mellansjö mejeri Huset uppfördes av Boxholms AB 1890 som mejeri

Det var en imponerande älgtjur som Per Björkegren fällde på jaktlagets marker rakt söder ut från Boxholm Nio taggar hade den Bild: AXEL BJÖRKEGREN

Solljuset lyser upp gläntan där vi samlats. V i står i den mjukaste mossan, känner skogens dofter och lyssnar till naturen.

Vinden susar mjuk högt upp i trädens kronor, en fågel kvittrar längre bort och vi hör bäcken porla. Aldrig har vi varit så nära naturen, aldrig har vi varit så nära varandra.

Avskedets stund är här och nu, i den stilla friden. Med vänlig hälsning, Erika Hellberg

Auktioner 2023

Nu

pågår

bokning av auktioner

2023

Tänker du sälja? Hör av dig för förslag på hur vi löser just din försäljning för att uppnå bästa resultat!

Vi har under året genomfört 20 stycken liveauktioner där vi salufört Hästar, Nötkreatur, Maskiner för lantbruk, skog, verkstad o entreprenad, Fordon, Innebo med mera. Därutöver nätauktioner med liknande utbud för den som så önskat.

Vi har personal med över 35 års erfarenhet av försäljning av djur och maskiner vilket borgar för en korrekt värdering av din djurbesättning och/eller maskinpark

Hittills bokade

3/12 2022 Gårdsauktion/Nätauktion Hårsafall, Ydre. Maskiner o Redskap 11/3 Samlingsauktion Brännebrona Götene 18/3 Samlingsauktion Backamo Ljungskile 15/4 Samlingsauktion Gamla Mejeriet Dingle 22/4 Samlingsauktion Örsta Kumla

Vi nås på tel: 070-5443117, 076-4288386, www.farmarauktion.se

Besök oss på något av våra kontor Norrgårdsgatan 5, Mjölby alt. Storgatan 31, Boxholm eller boka hembesök på tel 0142-164 40.

Dags för en Polaris ? Dags för en Polaris ?

Högstubbar blev motorsågskonst

Konst och natur i samspel på Almr undan

ÅTVIDABERG (JB)

Runt om i Åtvidaberg finns en mängd hög stubbar, och några av dessa har förvandlats till konstverk Den som vill få sig en trevlig promenad kan gå Almrundan mellan Gamla torget och Edberga och titta på hur de nedsågade almarna har an vänts

U n d e r 2 0 1 9 v i l l e Å t v i d a b e r g s k o m m u n g ö r a n å g o t positivt i samband med ned tagningen av de döda almarna runt om i tätorten En av åt g ä r d e r n a v a r a t t s p a r a t r ä d som så kallade högstubbar för a t t g y n n a a l l a d e o r g a n i s m e r som livnär sig på död ved, så

s o m s v a m p a r o c h i n s e k t e r N ä s t a s t e g v a r a t t a r b e t a v i d a r e m e d k o m m u n e n s s a t s ning på den konstnärliga ut smyckningen av några av hög s t u b b a r n a , o c h k o n s t n ä r e r f i c k i u p p d r a g a t t t a s i g a n trädstammar på olika platser i kommunen

För att så många som möj ligt ska få ta del av konstver ken, har kommunen skapat en speciell almrunda för att visa upp resultatet av detta projekt På Naturkartan finns en karta d ä r g å n g s t r å k e t ä r m a r k e r a t och där man kan se var de oli ka stoppen finns

Man får följa med Betti na Blåmes runt om i Åtvida berg Och med hjälp av QR k o d e r k a n m a n k o m m a t i l l

Naturkartan för att lyssna el ler läsa om de olika stoppen, s ä g e r A n t o n S u n n e r g r e n , kommunekolog i Åtvidaberg

Rundan går från Gamla tor get mot kyrkorna, Villan och Edberga, förbi Alléskolan och Sporthallen tillbaka mot Gam la torget På vägen får man se många olika träd, i olika for mer och olika storlekar Vissa t r ä d ä r d ö d a m e d a n a n d r a ä r n y p l a n t e r a d e E n d e l h a r k o n s t n ä r e r f å t t f ö r v a n d l a t i l l fantastiska föremål Längs med r u n d a n k o m m e r m a n k u n n a läsa eller lyssna på saker om vår natur

Under 2018 2020 slog alm sjukan till med full kraft i Åt v i d a b e r g s t ä t o r t o c h m e r ä n

3 0 0 t r ä d d o g M å n g a a v t r ä den utgjorde vackra alléer eller smyckade parker och grönom råden Längs med Almrundan passerar man några av Åtvida bergs alléer, parker och grön områden där man kan se hur kommunen hanterade utbrot tet av almsjukan M a n k o m m e r a t t p a s s e r a s k y l t a r m e d B e t t i n a B l å m e s och QR koder Med hjälp av mobiltelefonen kan man läsa e l l e r l y s s n a p å i n f o r m a t i o n om vår natur och de konstnä rer som arbetat med några av de döda träden I mobiltelefo nen ser man också var rundan löper fram och vart nästa in formationsstopp finns

Vi tänkte att med QR och e n h e m s i d a s å k a n m a n g ö r a

d e t m e r l e v a n d e ä n m e d e n statisk skylt Då kan man jus

tera och lägga till information allt eftersom Sen kommer vi även sätta upp fysiska skyltar v i d t v å a v v å r a f a u n a d e p å e r också

Om högstubbarna till en b ö r j a n f i c k m y c k e t n e g a t i v k r i t i k s å h a r n o g m o t o r s å g s konsten nog bara fått positiv kritik, tror jag Jag bjöd in två konstnärer, Sven Ingemar Jo h a n s s o n b e r t d a v i d s s o n , o c h det var något som var väldigt roligt Att ta ner almarna var i n t e l i k a k u l s o m a t t p l a n e r a f ö r m o t o r s å g s k o n s t e n , o c h d e t g e n o m s l a g s o m d e t f å t t hos allmänheten har varit väl digt kul att ta del av också, sä ger Anton Sunnergren

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Skyddande innerbyxor för vildsvinsjägare

Detta är ett par innerbyxor som kan användas under tra d i t i o n e l l a j a k t b y x o r e l l e r under friluftsbyxor Dess luf t i g a o c h m j u k a m a t e r i a l g ö r d e m m e r b e h a g l i g a o c h f ö l j s a m m a a t t b ä r a ä n k l a s s i s k a vildsvinsbyxor Tyg i fyrvägs s t r e t c h k r i n g l i n n i n g e n g e r extra komfort

B y x a n h a r d u b b l a s k y d d a n d e l a g e r t i l l v e r k a t i e t t skär och sticksäkert material M a t e r i a l e t s s a m m a n s ä t t n i n g gör det extra skyddande mot v i l d s v i n s b e t a r M e d d e s s a byxor under dina befintliga är d u s k y d d a d v i d a n g r e p p o c h kan enkelt anpassa det ytter sta lagret baserat på aktivite tens behov

T a c k v a r e d e n h ä r b y x a n ska man kunna känna sig sä k e r p å a t t v a r a b r a s k y d d a d o m o l y c k a n ä r f r a m m e m e n e f t e r s a m m a n s t ö t n i n g , s o m vid en vildsvinsattack, är det

viktigt att ändå låta undersö k a s i g f ö r i n r e s k a d o r d å d e t kan finnas en akut risk för in re blödningar

För att säkerställa funktion o c h s ä k e r h e t f ö r a n v ä n d a r e n s a m t t i l l m ö t e s g å d e l a g k r a v s o m f i n n s i n o m S v e r i g e o c h EU har byxorna också testats o c h c e r t i f i e r a t s a v t y s k a t e s t i n s t i t u t e n K W F o c h D P L F (Deutsche Prüf und Zertifi e r u n g s s t e l l e f ü r L a n d u n d F o r s t t e c h n i k ) s o m e n o f f i c i e l l t g o d k ä n d s k y d d s p r o d u k t v i d v i l d s v i n s j a k t e l l e r e f t e r sök

V i f i c k i n p u t s o m f ö d d e en idé om att använda skydds tyg som bland annat används v i d s t y c k n i n g o c h i s k y d d s handskar Vi spann vidare och t a n k e n p å a t t g ö r a e n i n n e r byxa som kan användas under a l l a t y p e r a v j a k t b y x o r s k a pades, säger Carolina Sjögren, p r o d u k t u t v e c k l a r e p å P i n e wood

Vi klurade på design, för utom funktion är det även vik t i g t m e d e n t i l l t a l a n d e l o o k som lockar konsumenten Vi h a d e f l e r a d i s k u s s i o n e r m e d o l i k a g r i s j ä g a r e o c h e n n ä r a

vän som blivit allvarligt angri pen av vildsvinsgalt, biten och u pps k u re n i b ak s ida lår Där uppstod tanken att hela byx a n s k a v a r a s k y d d a n d e , ä v e n baktill

Resultatet blev dubbla lager skyddstyg som är både stick säkert och skärsäkert innova tivt och bättre säkerhetsmäs sigt Efter ett och ett halvt år av designutveckling och testning så lanseras nu byxan som fått namnet ”Pinewood Wildboar Protect Inner Pants”

Nu har småländska fa miljeföretaget Pinewood lanserat en inno vativ nyhet i form av en skyddande inner byxa till vildsvinsjak ten

Kubistisk högstubbe ned anför Stora kyrkan

Vid Gamla torget står en flicka med en fågelholk, ett av stoppen på Almrundan i Åtvidaberg

Utanför Alléskolan har ett av de döda träden förvandlats till konstverk

Anton Sunnergren berättade om Åtvidabergs almar på Träddagen i Linköping

Akron har marknadens mest kompletta utbud av lösningar för hantering, lagring och torkning av spannmål och biobränsle.

Kontakta din Akronrepresentant idag! Östergötland: Anders Olausson 070-346 11 11 Södermanland: Linda Karlsson 072-515 18 31 Närke: Kent Folkesson 070-337 16 28

SVERIGE (LT)

Under oktober min skade den distribue rade elen till hushåll och mindre företag via Eons elnät med 15 pro cent, jämfört med föregående år Räknar man in större företag blir minskningen tio procent.

D e t ä r a n m ä r k n i n g s v ä r t E n e r g i b e s p a r i n g a r h a r s l a g i t i g e n o m p å b r e d f r o n t , v i l k e t g ö r m y c k e t f ö r a t t f ö r b ä t t r a d e n t u f f a s i t u a t i o n e n , s ä g e r M a r t i n H ö h l e r , v d p å E o n Energidistribution

Eldistributionen till hushåll och mindre företag minskade från 780 GWh under oktober 2021, till 660 GWh under ok t o b e r 2 0 2 2 D e n t o t a l a e l

distributionen minskade från 2 9 0 0 G W h u n d e r o k t o b e r 2021, till 2 600 GWh 2022

Ä v e n u n d e r s e p t e m b e r minskade hushåll och mindre företag sin elförbrukning med 1 5 p r o c e n t , m e d a n d e n sammanräknade minskning en slutade på nio procent

V i t a l a r s å l e d e s o m e n stark positiv trend som vi hop p a s f o r t s ä t t e r N ä r v i n u g å r mot en vinter med höga elpri ser, då kostnaderna för gas, kol och olja driver upp elpriserna på kontinenten, är alla insatser för att minska energiförbruk n i n g o c h a v l a s t a e n e r g i s y s t e met viktiga Och det är viktigt a t t v i a l l a ä r u t h å l l i g a , s ä g e r Martin Höhler

En färsk studie från Energi f o r s k v i s a r a t t o m e l f ö r b r u k n i n g e n i s ö d r a S v e r i g e m i n

s k a r m e d f e m p r o c e n t , s j u n ker priserna där med cirka 40 ö r e p e r k i l o w a t t i m m e O c h e n l i g t E o n s b e r ä k n i n g a r k a n t i l l e x e m p e l e n t e m p e r a t u r sänkning på en grad resultera i a t t e n e r g i å t g å n g e n s ä n k s med fem procent

De är på värme och varm vatten de stora besparingarna kan göras Men även små för ä n d r i n g a r , s o m a t t s t ä n g a a v stand by lägen och byta gam l a g l ö d l a m p o r t i l l l å g e n e r g i

lampor, har god inverkan på miljö och ekonomi Både före t a g o c h p r i v a t p e r s o n e r h a r möjligheter att minska kostna derna genom att vara mer flex ibel i sin elanvändning och dra ner konsumtionen vid de tim mar som elpriset är som högst, säger Martin Höhler S i f f r o r n a ä r j u s t e r a d e f ö r temperatur, då oktober 2022 var en grad varmare än okto ber 2021

Källa: Eon

Under september och oktober minskade hushåll och mindre företag sin elförbrukning med 15 procent Bild: PIXHILL

SVERIGE/NORGE (JB)

På dagarna under älg jakten undviker älgarna platser där det är stor risk att de blir fällda av jägare. Däremot verkar inte risken att bli tagen av varg påverka hur äl garna rör sig. Det visar forskning i Värmland och Hedmark på nors ka sidan. Forskningen bygger bland annat på data från GPS försedda älgar och vargar samt information från jaktla gen i området

G i o r g i a A u s i l i o f ö r s v a r a d e sin avhandling på Høgskolen i I n n l a n d e t i N o r g e 4 n o v e m ber Projektet ingår i Grense vilt som är ett samarbete mel l a n f o r s k a r e v i d H ø g s k o l e n i Innlandet i Norge och SLU i Sverige

Både vargar och jägare utgör en risk för älgarna men mönst r e n ä r i n t e d e s a m m a v a r k e n när det gäller tid eller plats Jä

garna jagar under dagtid me dan vargen oftast jagar på nat ten Risken att bli fälld av jä g a r e ä r s t ö r s t i n ä r h e t e n a v öppna platser som myrar och hyggen samt nära vägar Var garna fäller flest älgar på hyg g e n , i u n g s k o g a r o c h l ä n g r e bort från vägar (under jaktsä song, sedan fäller de älgar ock så närmare vägarna)

Närmare bebyggelse mins kar risken för älgen både när det gäller människa och varg Det är med andra ord ett visst överlapp men till stor del skil j e r s i g d e b å d a t y p e r n a a v d ö d s r i s k s i g å t i l a n d s k a p e t

Vi såg att älgarna anpas sar sig till människans jakt De u n d v i k e r o m r å d e n m e d s t o r jaktrisk på dagtid under jakt säsongen På natten och efter jaktsäsongen påverkas de inte Älgarna väljer att vistas i om r å d e n d ä r r i s k e n f ö r v a r g ä r större året om, både på dagen och natten, säger Giorgia Au silio

Giorgia och hennes kollegor h a r m ä r k t ä l g a r o c h v a r g a r m e d G P S S å h a r d e k u n n a t följa var i landskapet älgarna håller till och också var vargar na dödar älgar När vargarna stannar längre i ett område har de åkt ut i fält för att leta efter och undersöka bytet De har också genomfört en enkätun dersökning med 105 jaktlag i N o r r a V ä r m l a n d o c h H e d m a r k f ö r a t t f å m e r e x a k t i n f o r m a t i o n o m v a r ä l g a r n a sköts av jägarna

F ö r a t t u n d e r s ö k a h u r många kalvar som dör har Gi orgia tre gånger om året smu git på de gps märkta älgkorna och räknat deras kalvar Som förväntat visade resultaten att både vargar och jägare dödar älgkalvar

Men det är ett intressant resultat att bara mänskliga jä gare påverkade älgarnas bete ende trots att älgarna riskerar att förlora sina kalvar till bå da, säger Giorgia

Vad beror det på?

En orsak kan vara att jakten är mer förutsägbar för älgarna J ä g a r e s i t t e r v i d s i t t p a s s o c h väntar på älgen (eller att hund eller drevkedja ska driva en älg å t d e t h å l l e t ) m e d a n v a r g e n springer efter sitt byte Under h ö s t e n n ä r m ä n s k l i g a j ä g a r e utgör den största risken finns det också mer mat för älgen i

l a n d s k a p e t N ä r j a k t t i d e n ä r över är det tuffare tider för äl g e n I o m r å d e n d ä r d e l ö p e r större risk att bli tagna av varg ungskog och kalhyggen är det också lättare att hitta mat

I projektet har Giorgia ock så tittat på skogsskador Hon har sett att det var mer skador på träden i områden med varg

troligtvis för att vargarna väl j e r o m r å d e n d ä r d e t f i n n s mycket älg

De senaste årtiondena har rovdjuren återvänt till många platser där de har funnits hi storiskt Där påverkas landska pet och bytesdjuren av mänsk liga aktiviteter som skogsbruk och jakt Därför är det viktigt för förvaltning och bevarande a v v i l t a t t s t u d e r a s a m s p e l e t m e l l a n m ä n n i s k o r , v a r g , ä l g och det som älgen äter, säger Giorgia Ausilio

G i o r g i a A u s i l i o s s l u t s a t s e r s t ö d j e r t i d i g a r e s t u d i e r v i d SLU Grimsö forskningsstation d ä r f o r s k a r n a i n t e h e l l e r h a r sett någon effekt av varg på äl garnas beteende Det är också i linje med en studie från fors k a r e v i d H ö g s k o l a n i G ä v l e som med hjälp av viltkameror har sett att älgarna lämnar vis s a o m r å d e n u n d e r j a k t e n f ö r att sedan komma tillbaka

Tre gånger om året har Giorgia Ausilio smugit på de gps märkta älgkorna för att räkna deras kalvar de kallar det för Calf checks Bild: GIORGIA AUSILIO

JAKT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

På dagarna under älgjakten undviker älgarna platser där det är stor risk att de blir fällda av jägare, visar forskning Däre mot verkar

risken att bli tagen av varg påverka hur älgarna rör sig Bild: PEXELS

Giorgia Ausilio har i sin avhandling visat att älgarna undviker områden med stor jaktrisk på dagtid under jaktsäsongen På natten och efter jaktsäsongen på verkas de inte Bild: PRIVAT