Jordbrukaren nr 12, 2023 by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 12 • Årgång 97 November 2023

När jordbruksmark exploateras blir det väldigt svårt och dyrt att återställa den. Bild: STEVEN WHITE/ MOSTPHOTOS

Ingen hänsyn till åkermarkens fulla värde AKTUELLT. Kommuner saknar idag incitament att bevara jordbruksmark i den grad som är önskvärd för landet, enligt en ny studie. – Åkermarken är nödvändig för att trygga den framtida livsmedelsförsörjningen, men detta värde återspeglas inte fullt ut i marknadspriset för jordbruksmark, säger en av forskarna bakom studien. Det kan leda till att exploatering sker i större utsträckning än vad som vore önskvärt för Sverige. Rapportförfattarna föreslår också ett statligt beslut om hur mycket jordbruksmark som bör bevaras. SIDAN 4

Gödsel är lönsam skogsvård SKOG. Skogsgödsling går ut på att tillföra kväve i en form som träden kan ta upp direkt. Trädens barrmassa ökar och därmed även fotosyntesen. Kvävegödsling som görs på rätt sätt, i rätt sorts skog och vid rätt tidpunkt kan öka skogstillväxten med upp till 20 skogskubikmeter per hektar under en effektperiod på tio år. Det gör att skogsgödsling räknas till den mest lönsamma skogsvårdsåtgärden med en 1015 procent real förräntning per år.

Jan Karlsson och Johan Wiström vid skördaren. Bakom syns den avverkade ytan där man gör en så kallad timmerställning.

Planera i god tid Gör helst upp avverkningsplanerna minst ett halvår i förväg SKOG. Från planta till avverkning tar det många år, kanske en generation, men det är mycket man som skogsägare har att tänka på däremellan och inte minst när det närmar sig avverkning. Jan Karlsson på Östgöta Rundvir-

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

En slutavverkning måste anmälas till Skogsstyrelsen, men inte en gallring. Myndigheten har sex veckor på sig att behandla anmälan. Därefter finns gott om tid, anmälan gäller i fem år. SIDAN 4

Digitaliseringen i lantbruket diskuterades Med en ökad digitalisering i lantbruket öppnas nya möjligheter. Samtidigt ökar sårbarheten. Förväntningar och frågeställningar diskuterades under ett seminarium på Vreta kluster. Flera föredrag stod på programmet som varvades med trivsamt mingel och en minimässa. Medverkade gjorde bland andra Maria Leclercq från Länsstyrelsen Östergötland och Per Frankelius, forskare och innovationsledare hos Agtech 2030. SIDAN 14-15

SIDAN 12

Du som är prenumerant

ke vill gärna se att man planerar sitt skogsbruk lite långsiktigt så att man hör av sig i god tid. Dels för att man ska kunna planera posterna bättre och ha god tid på sig att se vilka poster som går att avverka vid vilken tidpunkt.

VECKANS BORRING

AKTUELLT

GÅRD TILL SALU

Historien upprepar sig

Gröna sektorn ska bli mer jämställd

Mjölk- eller köttproduktion i Hällestad

SIDAN 2

SIDAN 12

SIDAN 6

Nummer 12 • November 2023

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Historien upprepar sig Läste i en av jordbrukets tidningar ett intressant reportage om ett projekt vid SLU där man arbetar för att återinföra visenter i det svenska landskapet. Det är alltså en stor idisslare som företrädelsevis föredrar gräs som foder. Tanken är att dessa stora djur ska hålla landskapet öppet och äta det som älg och andra klövvilt inte prioriterar. Arten är skygg men kan uppvisa ett aggressivt beteende om den blir skrämd, enligt artikeln. Dessutom är den tydligen bra på att ringbarka träd… Argumenten från företrädarna och förespråkarna av detta är skämmande lika vad som framfördes för 35-40 år sedan när vildsvin skulle lagstiftas ingå som en naturlig del av svenska faunan. Det finns dock en passus i det riksdagsbeslutet från 1987 som vi glömt bort; ”att vildsvinen kan utgöra en del av svenska faunan under

förutsättning att stammen kan hållas på kontrollerade nivåer”. Tillbaka till visenten tycks svenskarna inte lärt sig något. Vi har sedan vildsvinen infördes, tappat allt större andel av svenskarnas matkonsumtion till importerade råvaror och lantbrukets läggs ned eller extensifieras i allt högre grad i vissa delar av landskapet. Detta är inte enbart vildsvinens fel utan en för svag konkurrenskraft på en fri inre marknad, men vildsvinen bidrar på toppen definitivt till lök på laxen. Till detta kan vi se hur ökande klövviltstammar av olika slag bidrar till kraftigt ökande kostnader för samhället i form av trafikskador och ska-

Argumenten som lyfts för visentens återinförande är biologisk mångfald, naturupplevelser och nytt jaktbart vilt... Med all respekt men hur dum få man vara som kollektiv?

dor på annat än jord och skogsbruk. Totalt beräknas bara vildsvinen kosta minst 10 miljarder kronor och det monetära värdet av jakten är i bästa fall 4,5. Enbart vildsvinen förstör cirka 85 000 ton grödor per år och jag vågar skjuta ut hakan och påstå att i många bygder i södra Sverige är hjorten ett väl så stort, om inte större problem, så vi kan nog lätt dubblera den siffran. Argumenten som lyfts för visentens återinförande är biologisk mångfald, naturupplevelser och nytt jaktbart vilt... Med all respekt men hur dum få man vara som kollektiv? Markägarkollektivet och de olika intressena runt ägande och brukande av mark har inte kunnat enas över tillräckligt stora områden hittills hur vi ska lägga upp en balanserad och långsiktig viltför-

valtning. Vi behöver verkligen inte ett viltslag till att bli osams över… Hur kan välutbildade, får man förmoda minst normalbegåvade, svenskar ens tro att visenter i det vilda enbart skulle leva på skogens gräs och inte böndernas vallar? Hur kan man tro att det – i alla fall i södra Sverige – inte skulle bli ett problem att få ut skrämda djur om 800 kilo styck på vägarna? Intressant nog är det Skogssällskapet som är med och finansierar projektet med att införa ett ringbarkande djur i naturen. Undrar hur det kommer påverka ekonomin för deras kunder? Alla vi som är kraftfullt emot måste snarast påtala för SLU dumheterna och olämpligheten i att fullfölja detta projekt. Låt visenterna stanna i hägnet och se till att stängslen är bättre än vad de var för vildsvinen och vargen! Må så gott i ett allt mera biologiskt mångfalssverige som skapar enfald, önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

samhällsdebattör och opinionsbildare

Fem nya professorstjänster på SLU Framtidssatsar på hållbar skogsskötsel Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, gör en stor satsning på att bygga en världsledande forskningsmiljö inom ämnet skogsskötsel och tillsätter fem nya professorer.

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. De jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd och producerar forskning i världsklass inom flera områden. Samhällets förväntningar

och klimatdrivna förändringar har satt nytt fokus och intresse på en variation i hur Sveriges skogar sköts. Därför presenterar SLU en satsning som innehåller totalt fem nya professorstjänster; fyra nya professorer som ska utveckla ämnet

hållbar skogsskötsel vid fakulteten för skogsvetenskap och en ytterligare, femte tjänst inom skoglig inventering och sampling. Rekryteringarna till positionerna sker samtidigt, då tanken är att de gemensamt ska utveckla universitetets position inom ämnesområdet. – De senaste årens utveck-

ling har tydligt visat att samhället ställer nya krav på hur vi använder och sköter våra skogar. Dessutom märker vi redan nu av klimatdrivna förändringar och ett ökat intresse av nya system för skogsskötsel. Sverige behöver utforska vilka sätt vi bäst tar hand om vår viktiga resurs för olika behov, säger Göran Ericsson, dekan vid fakulteten för skogsvetenskap, SLU. Den femte professuren ska tillsättas inom skoglig inventering och sampling. Det sker

en snabb teknikutveckling inom skogliga inventeringar vilket ger mycket data på skogsområdet. Det ger stöd för hur skogen kan skötas för att nå önskade mål och framtidens behov inom hållbar skogsskötsel. – I den unika infrastruktur

för skogsforskning som finns vid SLU med våra försöksparker, de långliggande försöken som bedrivs och SLU Riksskogstaxeringen, ges oöverträffade förutsättningar för oss att fortsatt utveckla vår position som världsledande inom skoglig forskning och utbildning. Med den här satsningen tillförs dessutom ny kompetens med nya perspektiv och nya fördjupade kunskaper, avslutar Göran Ericsson. Göran Ericsson, dekan vid fakulteten för skogsvetenskap, SLU. Bild: SUSANNA BERGSTRÖM

En av de fem professortjän-

sterna kommer inledningsvis att vara finansierad av Stif-

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

telsen Skogssällskapet. Efter fem år finansieras professuren

av den ordinarie verksamheten vid SLU.

Text: TOBIAS PETTERSSON

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 475:– . Halvår 260:– Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 12 • November 2023

från

5 995 kr / mån*

Uppge koden ”Jordbrukaren” och få 40 000 kr rabatt samt fri hemleverans i hela Sverige.

Fordonsmäklarna är auktoriserade återförsäljare för Dodge samt RAM. * Erbjudandet är giltigt t o m 231231

Bollstanäsvägen 1 · 192 78 Sollentuna 08-88 00 00 · fordonsmaklarna.se

Nummer 12 • November 2023

SKOG & FASTIGHET

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Jan Karlsson som driver Östgöta Rundvirke har en stor erfarenhet av att sköta och bruka skog. Han ger några tips för och insyn i skogsbruket.

Här görs timmerställning med avsikten att tallen ska växa lite till och rent av fröa av sig. Ytan är kanske inte den som många ser framför sig när ordet ”avverkat” nämns.

Planera ditt skogsbruk långsiktigt Gör helst upp avverkningsplanerna minst ett halvår i förväg ÖSTERGÖTLAND (JB)

Att vara ute i god tid inför en avverkning, ha vägar och annat förberett är viktigt. Långsiktighet är en röd tråd i det Jan Karlsson på Östgöta Rundvirke berättar.

Östgöta Rundvirke utför bokstavligen alla förekommande tjänster inom skogsbruket. Jan Karlsson som driver företaget har hållit på i snart 28 år. Han ger några tips för och insyn i skogsbruket. Från planta till avverkning tar det många år, kanske en generation, men det är mycket man som skogsägare har att tänka på däremellan och inte minst när det närmar sig avverkning. – Man bör planera sitt skogsbruk lite långsiktigt så att man hör av sig i god tid, ett halvår-ett år innan man vill ha avverkat, säger Jan Karlsson. Dels för att man ska kunna planera posterna bättre och ha god tid på sig att se vilka poster som går att avverka vid vilken tidpunkt. Det kan låta som självklarheter, men i det här finns en hel del som man spontant kanske inte tänker på. Avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen är ett bra exempel. En slutavverkning måste anmälas till Skogsstyrelsen, men inte en gallring. Myndigheten har sex veckor på sig att behandla anmälan. Därefter finns gott om tid: – Om man anmäler slutav-

verkning på ett skifte så gäller hyggesanmälan i fem år. En annan del i det här är de ökade kraven på naturhänsyn. Man måste titta på alla poster i förväg och göra naturvärdesbedömningar, undersöka inventeringsregister så det inte finns fornlämningar, kulturmiljöminnen och sådant.

– Det är mycket högre krav på oss än vad det var för tio år sedan. Diken och vägnät är ytterligare delar att beakta. Det kan krävas åtgärder. Bärigheten lämnar mycket att önska efter en sådan här höst. Vädret är nyckfullt och att det alls blir bärande tjäle under vintern är numera inget att lita på. – Ringer markägaren och säger ”Nu är det kallt, nu är det tjäle” då hinner man inte planera. – Här där vi jobbar nu, har vi en föredömlig markägare. Han visste att vi var på gång så han grusade utan uppmaning från mig veckan innan vi kom. Det är ovanligt. Man har blivit duktigare på att undvika markskador och jobbar allt mer med frågan. Jan pekar på skotaren: – Den har något som man kallar miljöband. De är helbärande band. Det gör ganska stor skillnad. Det som vi hoppas på i branschen är att man utvecklar maskinerna mer. – Priserna på virke styr mycket när man vill avverka, men det spelar ingen roll om man får 20-30 kronor mer per kubik för virket och kör sönder för lika mycket och måste laga det. Den stora bristen på virke ger en hög efterfrågan och bra priser. Särskilt grantimmer betalas mycket bra nu. Har man sett över vägen och har förberedda poster så är det ett bra läge. Det har verkligen lönat sig att satsa. – Förbereder man så tjänar man på det i slutändan. De flesta betalar extra för poster som är åtkomliga när det är såhär dålig bärighet.

Kanske är man ny som skogsägare eller saknar erfarenhet av att alls sköta skog, så hur ska man tänka som markägare?

Skotaren i arbete med att lägga upp timret så att åkaren enkelt ska kunna hämta det.

– Som markägare kan man i första steget se till att man har en bra skogsbruksplan, säger Jan Karlsson. Gör man en sådan så letar man samtidigt reda på skyddsvärda arter och kulturlämningar och allt. Det kommer ju med i planen så en skogsbruksplan är en väldigt bra grund att stå på.

försöka hitta någon man trivs att jobba med som känner markerna, fastigheten och vad som fungerar där. – På många fastigheter som vi är på har vi varit i 20-25 års tid. Text och bild: BO BÄCKMAN

– Det är inte alla som har en

skogsbruksplan, många skogsägare kan ju sin skog ändå, framför allt de lite mindre skogsägarna. Ändå är skogsbruksplan något jag vill slå ett slag för. Det är lite grand som att få ett kvitto på vad man äger. En annan rekommendation är att man som markägare ska

Östgöta Rundvirke Handlar med skogsprodukter och utför alla inom skogsbruket förekommande tjänster. Så långt det är möjligt används lokal arbetskraft. Företaget är certifierat enligt både FSC®-C089427 och PEFC/05-32-7/V 583. Källa: Östgöta Rundvirke

Jan Karlsson och Johan Wiström vid skördaren.

Vikten av ett bra team

an Karlsson betonar vikten av bra medarbetare. – Vi hjälps ju åt hela tiden, vi är ju ett team. Johan Wiström som kör skördaren gör vad han kan för att hjälpa Andreas Nilsson som kör skotaren så han inte få bekymmer när han kommer. Likadant försöker Andreas lägga upp virket så åkaren inte ska få bekymmer. Det är en kedja som måste fungera. – Erfarenheten spelar in ganska mycket. Varje ställe är inte det andra likt. Johan och Andreas får ta många beslut.

Att kunna köra maskin är inte allt. Det krävs mer. Johan Wiström har kört åt Jan Karlsson i tolv-tretton år. Tidigare jobbade han åt ett stort skogsbolag. – Jag tycker variationen vi har hos Janne är bra. Det är allt från förstagallring till sistagallring till slutavverkning. Det är just variationen som är rolig. Att bara sitta och köra slutavverkning blir så monotont och även att gallra med. Det är olika skog och olika bestånd. Det är bara positivt, tycker jag.

Nummer 12 • November 2023

Hyr din lift hos oss! Bomlift • Skylift • Saxlift • Bygg/trädgårdsmaskiner • Släpkärror

GLÄDJE I VARJE TRÄD Att vandra genom den egna skogen är glädje i dess renaste form. Varje frö som är början på något stort. Timret som en dag ska bli trähus. Hoppet om klimatet.

Utställning av containers för byggavfall, ris och grenar samt skrot. Även grustransporter och grusning av vägar.

- ³ ĥ ¾ N +¸ samma skogsägarglädje som vi? Hör gärna av dig så kan vi ¾ Q ĥ ¸ N

Tillsammans för en framtidssmart skog.

holmen.com/skog

Din lokala virkesköpare & trädvårdsspecialist Självklart löser vi helheten till dig som kund efter önskemål. Vi åtar oss de flesta arbeten i skoglig sektor, stort som smått.

Gullviks är Sveriges ledande företag när det gäller växtskydd Gullviks är ett företag med lång tradition inom växtskydd och vi står för en djup och aktuell kunskap inom vårt område. Vi har en tradition att alltid göra lite mer än vad som förväntas av oss. NÄRKE MARTIN OLSSON ERIK ERIKSSON

tfn 070-221 01 66 tfn 073-075 02 18

SÖDERMANLAND DANIEL WESSMAN

tfn 076-118 77 31

ÖSTERGÖTLAND - ÖSTRA NILS WIKLUND

tfn 072-234 84 99

ÖSTERGÖTLAND - VÄSTRA DANIEL TEVELL ANDERS GUSTAFSSON

011-16 16 10 • Offert@msg-gruppen.se www.markskoningsgruppen.se

www.gullviks.se www.gullvikspraktikan.se

tfn 076-118 77 38 tfn 076-118 77 39

Nummer 12 • November 2023

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Driv mjölk- eller köttproduktion i Hällestad

Bogetorps gård 1 Nästan 200 hektar mark samlad i ett skifte. Två bostadshus, flera ekonomibyggnader bland annat mjölkstall från 1999. Välkommen till Bogetorps gård som är veckans gård till salu.

Namnet Hällestad är troligen välbekant, liksom det närbelägna Borggård. De är belägna knappt en och en halv mil väster om Finspångs tätort. Själva Hällestad ligger längs väg 51 och utgörs dels av Hällestad kyrkby och dels av Hällestad stationssamhälle. Utan vidare indelning i kyrkby och stationssamhälle har Hällestad sådant som en F6-skola, hembygdsgård, biblioteksfilial, pizzeria, äldreboende och en drivmedelsstation. Här finns en även magnifik kyrka. På orten har det troligen sedan 1200-talet funnits kyrka. Den vi ser idag invigdes 1895 och är en korskyrka i gotisk stil. Bogetorps gård ligger i direkt anslut-

ning till Hällestad, lite förenklat uttryckt mellan kyrkbyn och stationssamhället med Borggårdsvägen tvärs över 51:an. Gårdens byggnation är väl samlad. Mangårdsbyggnaden från 1830-talet är i två plan och har källare med pannrum. Innanför dörren i entrén når man enkelt mycket av huset. Rakt fram, vid sidan av trappan till andra våningen, finns ett sovrum. Till vänster ligger ett stort vardagsrum och till höger har man köket. Här på första våningen finns även sådant som wc och tvättstuga. På det övre planet möts man av en hall som länkar badrummet och de fyra sovrummen, som alla har garderob, en eller två. Här når man allt direkt. Det andra bostadshuset utgörs av två bostäder eller lägenheter. Den på nedre plan har tre rum, badrum och kök. En egen ingång till en trappa leder till den

andra bostaden där det finns två rum och kök. Till gården hör flera ekonomibyggnader. Bland annat finns ett mjölkstall från 1999 om 1135 kvadratmeter med plats för 94 mjölkande kor. Ett ungdjursstall med kall lösdrift har plats för uppemot hundratalet djur. Vidare finns en maskinhall med torkanläggning, ladugård, magasin, drängstuga, halmlada med mera.

stavligen vid tomtgränsen ger Bogestad ett utmärkt läge för mer än ren transport. Vill man ta sig lite fritt från gårdsverksamheten så finns ett stort utbud i den här bygden. Det är bara att välja mellan kultur, natur, kyrkligt, shopping, sport och annat. Något som gärna nämns är de fina paddlingsmöjligheterna. I norr gränsar fastigheten till Hällestadsån. Därigenom når man såväl sjön Tron i söder som Bönnern i öster ända till Finspångs tätort.

Fastigheten har en areal om cirka 200

hektar, en viss skillnad föreligger som så ofta beroende på om man jämför taxerad areal med exempelvis den i skogsbruksplanen. Marken är samlad i ett skifte. 124 hektar är enligt taxeringen åker och 20 bete. Skogen omfattar 47 hektar, enligt skogsbruksplanen från september 2023 utgör den dock 48,1 hektar. Fastighetens beräknade virkesförråd uppgår till 12 563 skogskubik med ett medeltal om 261. Medelboniteten är 9,4. Skogen är barrdominerad där 70 procent är gran och 16 tall. Närheten till Finspångs tätort, de mindre orterna och att ha väg 51 bok-

För den som ägnar sig åt jakt erbjuder

Bogetorp fina möjligheter. Här finns flera olika sorters vilt. Dovhjort, kronhjort, rådjur, vildsvin och älg nämns. Jakten följer köpet och tillfaller köparen vid tillträdet. Man får även fiskerätt på kräftor i Hällestadsån. Bogetorps gård 1 är en chans för den som vill driva mjölk- eller köttproduktion, kanske kombinera dessa. Med den här marken och alla byggnader, som dock behöver renoveras, ges alternativ. Text: BO BÄCKMAN

KORTA FAKTA BOGETORPS GÅRD 1 Mangårdsbyggnad: Byggår 1830-talet. 2 plan samt källare. Boarea 210 kvm. Biarea 12 kvm. 6 r o k. Bredband via fiber. Bostadshus 2: Byggår 1909. 1 ½ plan. 5 r o k. Boarea 115 kvm. Biarea115 kvm. Biarea 12 kvm. Ekonomibyggnader: Mjölkstall 1135 kvm, från 1999. Plats för 94 mjölkande kor. Ungdjursstall med kall lösdrift för uppemot hundratalet djur. Ladugård. Magasin, drängstuga, halmlada m m. Allmänt om byggnaderna: Renoveringsbehov.

Areal: Totalt taxerad 196 ha. Ett skifte. Skog 47 ha. Åker 124 ha. Bete 20 ha. Övrigt 5 ha. Jakt: Följer köpet. Rådjur, kronhjort, dovhjort, vildsvin och älg. Fiske: Fiskerätt på kräftor i Hällestadsån. Pris: Utgångspris 24 000 000 kr. Anbud senast 2023-12-04. Ansvarig mäklare: Rebecca Regnander, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, tel: 070-999 23 75, rebecca.regnander@lansfast.se

Nummer 12 • November 2023

# %

# " #

% #

# #

! "

" #

Rebecca Regnander ..................................0709-992 375 Caroline Lundén .........................................0761-153 211 Gustaf Eriksson............................................0703-510 577

Kontakta oss, vi kan Östergötland! Vill du ha en värdering av din gård hjälper vi dig även med det.

# $ !

# "

$ ! $

Dina gårdsmäklare ( ( ( ( +%( $" +$(% ( +%( $"( +$(% ( ( ( (

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( $ ( ( %%(% ** +$ ( %%(% ** +$ ( * ( ( * ( ( ( * %+% ( +%( ( * %+% ( +%( ( (%( $" +$( ( $ (( ( (( ( (** ( $" +$( $ ( $" (+$( ( ( ( $$ ( +%( $" +$( +($"%% ( *+& (# *( ( ( + ( +($("%(% ( ( *+&( (# *( ( ( ( ( ( (( ( ( & ( ( ( $( ( & ( * (# $ ( % % ( $( $(( %( ( ( * & & *( & & * & & ( * & & ( $( (* (# ($ ( ( % ( "* +$( "* +$( +( ( +%( ( ( ( ( ( (( + ( +% ( ( (

( (

(

( (

(

Vi är din gårdsmäklare i Östergötland och som landets största förmedlare av skogs- och lantbruksfastigheter förbereder vi nu vårens försäljningar. Har du funderat på att sälja är det hög tid att höra av dig till oss. Marknaden för skogs- och lantbruksfastigheter står stadigt och priserna har stabiliserat sig på historiskt hög nivå. Kontakta oss så berättar vi mer! Thomas Nordén 070-372 71 44, Erik Hansson 073-814 25 00, Stefan Wärdig 076-696 40 03, Lars Ektander 076-127 16 49, Roland Hultman 070-611 49 08 Missa inte våra webbinarie och fysiska event på ludvig.se/event

, ,+*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( ( +*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( (

ludvigfast.se

LANTBRUK

Nummer 12 • November 2023 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Tekniska möjligheter och utmaningar Exempel från verkligheten på modern teknik i lantbruket VRETA KLOSTER (JB)

Den tekniska utvecklingen i lantbruket nyanserades under seminariet på Vreta kluster (se sidan 14-15) med exempel från det praktiska. Allt är inte bra eller dåligt.

Under det seminarium om robust digitalisering i lantbruket som hölls på Vreta kluster gav Peter Borring, lantbrukare och ordförande i Agtech 2030 tillsammans med Niclas Malm, lantbrukare och gårdsmästare på Hushållningssällskapet, några exempel från den praktiska verkligheten. De diskuterade och exemplifierade möjligheter och utmaningar med den moderna tekniken. Det sades mycket under det här föredraget och några delar var: En bra bild att ha med sig är satellitbilden som visar att ett område på fältet är dåligt. Ändå ger ytan en bra skörd. Niclas Malm förklarade med att det finns jättebra fläckar i de dåliga. Dessa kompenserar, men hur bär man sig då åt för att göra rätt insatser på hela den ”dåliga” ytan. – Flera av bilderna som Ni-

clas visade handlade om variera insatsmedlen, berättar Peter Borring. De visar variationen och fläckigheten i fält. Det går inte att utifrån satellit och skördekartering styra insatserna med mindre än tolv meter. Inom dessa tolv meter kan det alltså variera mycket. Malm hade frågeställningen om tekniken kan hantera

variationerna i praktiken och om vi i dagsläget har rätt underlag för att ta adekvata beslut. – Vilka insatser ska vi styra och hur? Sedan kommer året och kan vända upp och ner på det i alla fall. Något som flera nämnde under seminariet var den extranyckel, plan B, backup eller vad man nu kallar sådant. – Vi ville ju vara positiva också, vi är ju inte emot modern teknik. Gps-tekniken, automatstyrningen på traktorerna är fantastisk. Den ökar effektiviteten. Gps:en blir aldrig trött, får paltkoma eller sms eller något sådant. Det är helt underbart, men om den går sönder då kan vi fortsätta köra manuellt. – Vi är så mycket traktorförare att vi kan lösa det. Det var vår huvudpunkt, gärna avancerad teknik, men det måste finnas en backup om det krånglar. De sårbarheter som den moderna tekniken har är många gånger uppenbara och för en utomstående framstår de som direkt onödiga. När Borring anlitade en entreprenör för att hacka höstrapsen var det en fin vårdag, en fin vecka och perfekt att köra. Entreprenören hade planer för uppdraget, men meddelade att ”just nu ligger vi stilla för vi väntar på en styrsignal från Tyskland”. – Då har vi traktorn på en och en halv, två miljoner och en hacka för en och en halv

Peter Borring kom med traktorn till det seminarium om robust digitalisering som hölls på Vreta kluster. Han parkerade ett par meter utanför salen. Det ska ju vara jordnära en sådan här dag.

miljon som står stilla under bästa förhållanden. Det är sårbart. Hade det funnits en kamera med samma noggrannhet på maskinen hade vi kunnat köra ändå. För att ytterligare gå in på det reellt praktiska så är maskiner, äldre som moderna, som står stilla, inte används, utsatta för diverse påverkan

som den av gnagare. Hur bra kopplingsplintarna än är finns det vanligen en liten sämre skyddad kabel dit, en perfekt gnagbit för en råtta. Peter Borring har också en fundering kring utvecklingsarbetet av maskiner: – Lantbruksmaskinstillverkarna lyssnar gärna på slutanvändarna, de har en tät dialog, men de utvecklar sina

grejer hos de mest teknikframåtlutade och teknikpositiva. Skulle de i högre grad vara hos de mer tekniknegativa, eller de som tycker det är jobbigt att ge sig in i en dataskärm så skulle man få ännu mer användarvänlig teknik. Han menar också att det finns en skillnad mellan åldrarna. Som yngre är man kan-

ske mer entusiastisk, men med stigande ålder prioriterar man funktionalitet och har mindre tålamod att lägga tid på att lära sig saker. – När man väl tagit sig tid så kanske det inte var så dumt, men man tar sig inte tid att sätta sig in i det nya. Text och bild: BO BÄCKMAN

Ekonomiskt ojämställt från vaggan till graven En nyligen genomförd analys av Länsförsäkringar avslöjar att kvinnors ägande i aktier, fastigheter, mark och pensionskapital, fortsätter att vara betydligt lägre än mäns.

– Vi har en ihållande klyfta i sparande och ägande som får stora negativa konsekvenser för kvinnors finansiella välbefinnande och livschanser. Det riskerar också att få bredare påverkan på samhällsutvecklingen, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar. Urholkningen av kvinnors ekonomiska frihet startar tidigt i livet. Statistiken som Länsförsäkringar analyserat visar bland annat att andelen kvinnor i åldern 18–29 år som inte har ett sparande uppgår till tolv procent. Motsvarande andel för män är fyra procent.

– Att kvinnor redan i tidig ålder inte sparar får givetvis konsekvenser för hur deras ägande ser ut genom livet. När kvinnor sedan föder barn går de oftare än män ned i arbetstid, vilket i sin tur påverkar hur mycket de kan spara, säger Stefan Westerberg. En stor anledning till att kvinnor inte investerar i aktier och fastigheter är just att de inte har råd. Underlaget visar att så pass många som 37 procent av kvinnorna uppger att de inte har pengar över till aktiesparande. Det är fyra procentenheter högre jämfört med männen. På lång sikt får ett lägre sparande stora konsekvenser. I statistiken framgår att nästan tre gånger så många män, jämfört med kvinnor, kan kalla sig miljonär i direktägt aktiekapital, samt att 37 procent av landets män är markägare medan endast 15 pro-

cent av kvinnor är det. – Historiskt sett har det funnits anledningar till att män ägde betydligt mer än kvinnor. Men idag finns inga giltiga ursäkter. Samtidigt vet vi om att kvinnor har lägre inkomster än män, och det är något som helt enkelt måste åtgärdas, säger Stefan Westerberg. Kvinnors lägre sparande och mindre aktiekapital får negativ inverkan på deras möjligheter att hantera inkomstbortfall och oväntade utgifter. 24 procent av kvinnorna uppger att det skulle vara omöjligt att klara sig utan lön i tre månader medan motsvarande andel bland männen är 17 procent. Därtill svarar 27 procent av kvinnorna att de omöjligt skulle klara av en oväntad utgift på 25 000 kronor på en vecka, som kan jämföras med 20 procent för männen. När det är dags för pensio-

nering kan män glädjas åt att de har nästan dubbelt så mycket i tjänstepension som kvinnorna. – Det vi sedan tidigare har

sett är att delar av besluten som leder till ekonomisk jämställdhet mellan könen fortsätter att fattas utifrån rent strukturella aspekter, medan andra styrs av normer i samhället. Jag tycker det fortfarande finns mycket vi kan ändra på för att skapa ett förändrat beteende och bättre förutsättningar för ett mer jämställt samhälle. Men för det krävs insatser på flera nivåer, inklusive politik, arbetsmarknad och att motarbeta kulturella normer, säger Stefan Westerberg. Skillnader i ägandet mellan könen är oftast resultatet av komplexa och sammanflätade faktorer som inkluderar historiska, sociala, ekonomiska och kulturella påverkningar. Här är några av dessa:

Löneskillnader: Kvinnor har historiskt sett tjänat mindre än män för samma arbete. Löneskillnader kan påverka möjligheten att spara och investera, vilket i sin tur påverkar aktiekapitalet. Karriäravbrott: Kvinnor kan vara mer benägna att ta karriäravbrott, särskilt för att ta hand om barn eller äldre familjemedlemmar. Detta kan påverka deras inkomst och därmed möjligheten att investera. Risktolerans: Studier har visat att män tenderar att ha högre risktolerans än kvinnor när det gäller investeringar. Män kan vara mer benägna att investera i aktier och andra högriskinstrument, vilket kan leda till högre aktiekapital men också ökad volatilitet i portföljen. Tillgång till utbildning och information: Om kvinnor har mindre tillgång till utbildning och informa-

Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar. Bild: LÄNSFÖRSÄKRINGAR

tion om investeringar kan det påverka deras förmåga att bygga och hantera sina portföljer. Förtroende: Kvinnor har ibland visat sig ha lägre självförtroende när det gäller finansiella beslut och investeringar. Detta kan leda till att de avstår från att investera eller tar mindre riskfyllda investeringsbeslut. Källa: Länsförsäkringar

Nummer 12 • November 2023

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

AKTUELLT

Effektivitet i småskaligt skogsbruk är viktigt Vi köper & säljer

Vimek 870.2 Next Generation ligger i en egen viktklass, 7 ton, och har en teknik som annars endast finns i större maskiner. Ett avancerat styrsystem på bakboogien gör den smidig i skogen. Det kompakta utförandet och den unika styrningen gör att du lätt tar dig fram. Smarta funktioner gör dig effektivare och ger möjligheter att justera maskinen efter dina önskemål. Kontakta oss för provkörning!

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Hanna eller Anders når ni på:

Tel 013-23 44 64/65

& $ ! ! "& & ! #" #!"

! & $ "$

Lastkapacitet: 7 ton Bredd: 1,95m - 2,25 m, beror på val av hjul Kran: Cranab CF4 6,7m Styrning: Dubbelstyrning med midja och styrning på bakvagnen Motor: CAT 55 kW Transmission: 8-hjulsdriven hydrostatisk/mekanisk Vikt: 7 ton Maxfart: 18 km/h Markfrigång: 47 cm

Kontakt: Christer Wiström 070-333 03 54, wistromsgallring@telia.com Kenny Wiström 070-333 57 62, kennyvistrom@hotmail.se

"( ' '

Välkommen att annonsera i Jordbrukaren! "$

+* )

) " *++(,. -/ ** ) %%%'!

Ring 0141-560 09 så hjälper vi dig!

Få ut mer av din skog.

Vida är ett fullserviceföretag som kan hjälpa dig med allt från plantering till avverkning. Vi anlitar lokala och professionella entreprenörer som håller hög kvalitet i allt de gör. Det gör att vi kan erbjuda hög kvalitet till dig, gång efter gång. Fredrik Wännerstam +46 70-211 27 54 Fredrik.wannerstam@vida.se Område: Boxholm, Aneby, Jönköping, Tranås

Välkommen att anlita oss för värdering eller försäljning av din jordbruksfastighet! Micka Hagve 0720-50 50 36

Johan Westergren 0708-70 27 27

' !

Dags för ny anläggning? Akron har marknadens mest kompletta utbud av lösningar för hantering, lagring och torkning av spannmål och biobränsle.

Ny prislista! !

Kontakta din Akronrepresentant idag!

Södermanland: Linda Karlsson 072-515 18 31

%!!

% ##

Östergötland: Anders Olausson 070-346 11 11

Närke:

! " #

Kent Folkesson 070-337 16 28

Läs mer på vår hemsida akron.se

! $$$

Vår hemsida hittar du på www.jordbrukaren.se

AKTUELLT

Nummer 12 • November 2023 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

”Kommunerna saknar incitament för att bevara viktig jordbruksmark” Åkermarkens fulla värde beaktas inte vid exploatering enligt ny rapport SVERIGE (PM)

Kommuner saknar idag incitament att bevara jordbruksmark i den grad som är önskvärd för landet, enligt en ny studie. För att ge kommuner förutsättningar att ta hänsyn till framtida livsmedelsförsörjning vid beslut om exploatering, krävs enligt författarna ekonomiska styrmedel som komplement till dagens lagstiftning, och ett statligt beslut om hur mycket jordbruksmark som behöver bevaras.

Bakom studien står SLUforskarna Mark Brady och Nils Malmström vid Agrifood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. I Sverige exploateras varje

år högproduktiv åkermark till förmån för bebyggelse. Trots att exploateringstakten i dagsläget är relativt låg, kan exploateringen få konsekvenser för livsmedelsförsörjningen i Sverige i framtiden. Det beror på att exploatering för bebyggelse gör det omöjligt eller

väldigt kostsamt att återställa marken till bördig åkermark. Således går markens potential att producera livsmedel i framtiden förlorad. Forskarna vid Agrifood har undersökt om dagens styrmedel för bevarande av jordbruksmark är fullgoda för att hindra att marken exploateras i för hög takt. – Åkermarken är nödvändig för att trygga den framtida livsmedelsförsörjningen, men detta värde återspeglas inte fullt ut i marknadspriset för jordbruksmark, säger Mark Brady. Det kan leda till att exploatering sker i större utsträckning än vad som vore önskvärt för Sverige. Idag är det kommuner som har beslutanderätt över när jordbruksmark får exploateras. I miljöbalken finns det lagtext som reglerar under vilka omständigheter kommuner får godkänna att jordbruksmark får exploateras. Lagstiftningen öppnar dock upp för kommuner att ganska enkelt göra egna tolkningar som motiverar exploatering av åkermark. Ett problem är att det är kommunerna som kan dra nytta av denna exploatering, medan kostnaden av att den framtida livsmedelstryggheten

När jordbruksmark exploateras blir det väldigt svårt och dyrt att återställa den. Bild: STEVEN WHITE/MOSTPHOTOS

minskar bärs av hela det svenska samhället. Författarna menar dock att problemet inte är att kommunerna har beslutanderätt över planprocesserna i sig. Problemet är att kommunerna saknar tillräckliga incitament att beakta jordbruksmarkens ful-

la värde för den framtida livsmedelsförsörjningen, vid exploatering. För att kommuner ska kunna ta beslut som tar hänsyn till hela det svenska samhället skulle dagens lagstiftning behöva kompletteras med ett

styrmedel som införlivar jordbruksmarkens fulla värde i beslutsprocesserna, säger Nils Malmström. Det skulle exempelvis kunna utgöras av en skatt på exploatering eller krav på ekologisk kompensation. Till en början behöver Sverige dock fastställa ett mål för

skydd av jordbruksmark, enligt forskarna. I dagsläget saknar Sverige ett sådant mål. Skriften kan laddas ned i pdf-format (20 sidor) på: https://www.agrifood.se/pu blication.aspx?fKeyID=2140 Källa: SLU

Sex nya batterilager ansluts för att stötta elnätet SVERIGE (PM)

Energitjänsteföretaget CheckWatt ansluter sex batterier som logistikfastighetsbolaget Catena låter installera i Norrköping, Malmö, Stockholm och Umeå. Batterierna har tillsammans en effekt på 2,8 MW och förses med smart styrning för att kunna bidra till att stabilisera elnätet i Sverige.

– Ambitiösa utsläppsminskningar inom bygg- och fastighetssektorn är nödvändiga och därför har vi som mål att kraftigt minska våra växthusgasutsläpp och uppnå 100 procent miljöcertifierade logistikfastigheter i vårt bestånd. Vi är glada över att ha smarta batterier på listan över åtgärder som gör våra logistikanläggningar mer hållbara, säger Johan Franzén, Affärs- och fastighetschef Catena. Batterierna kommer att placeras i Catenas logistikfastig-

heter på olika platser i landet. Tre batterier installeras i Norrköping och har en effekt på 990, 360 respektive 270 kilowatt. De övriga tre placeras Malmö (270 kW), Stockholm (540 kW) och Umeå (360 kW). Batterilagren levereras och

installeras av Nordströms El och planeras att kopplas upp mot elnätet under november. Batteriet ansluts till CheckWatts virtuella kraftverk Currently och får smart styrning som gör att det alltid kommer att användas på det sätt som är mest lönsamt eller högst prioriterat. – Med ett energilager kan företag minska sitt beroende av elnätet, samtidigt som de får mer kontroll över sin energiförbrukning och ökar självförsörjningen. Det smarta systemet från Checkwatt bidrar dessutom med extra intäkter till batteriägaren, säger Joakim Appelvik, vd Nordströms El. När produktionen av el är större eller mindre än kon-

sumtionen hamnar elnätet i obalans, vilket i värsta fall kan leda till strömavbrott. Svenska kraftnät ansvarar för stabiliteten i elnätet och köper in så kallade stödtjänster som balanserar elnätet och upprätthåller rätt frekvens. Batterier är väl lämpade för att stabilisera elnätet vid de mest akuta och oförutsedda bortfallen av elproduktion. Det smarta systemet väljer automatiskt om batteriet ska leverera stödtjänster till Svenska kraftnät, användas som reservkraft, laddas när elpriset är lågt eller avlasta elnätet på andra sätt, exempelvis genom att tillföra effekt lokalt vid tider på dygnet då elnätet är högt belastat. – Batterier med smart styrning är en väg runt kapacitetsbrist och flaskhalsar i elnätet. Det minskar behovet av dyra förstärkningar av näten samtidigt som investeringen för Catena blir mer lönsam, säger Dan-Eric Archer, vd för CheckWatt.

Energitjänsteföretaget CheckWatt ansluter sex batterier runt om i landet. På bilden en installation i Nybro som också är ansluten till virtuella kraftverket Currently. Installatör var Soltech Energy Solutions. Bild: NYBRO ENERGI

CheckWatts virtuella kraftverk Currently kopplar samman många batterier hos

företag och privatpersoner över hela Sverige. Currently kan snabbt tillföra effekt vid

plötsliga bortfall i elnätet, som exempelvis snabbstopp i ett kärnkraftverk.

Nummer 12 • November 2023

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Allt inom ventilation! Allmän service samt service av styrregler, ACJ luftvärme, ACF, byte av styrregler Husventilation, OVK-besiktningar, Injustering av luft, installationer med mera. 20 års erfarenhet i branschen • F-skattsedel • kenneth0142@hotmail.com

Från missväxt till tillväxt!

070-696 19 44

Boka rödfärgning! Vi sprutmålar med Falu rödfärg Vi erbjuder även:

• Fasadtvätt • Taktvätt • Skyliftarbeten • Försäljning av Teknos färgsortiment

Boka rödfärgning!

SOFAB Sanering & färg AB

3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...

&YLLTÚMMAre för omgående leverans.

Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800

Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

• Rekommenderade sprutmålare av Falu Rödfärg • Över 35 års erfarenhet av branschen • Lämnar kostnadsfri offert på plats • Lagerförsäljning av Gjøcos kompletta färgsortiment Vi målar allt ifrån Småland till Uppland Carl Stråkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se

Svensktillverkade jordkällare. I plast. Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Skrukeby Maskin

www.sandstromwebshop.se

0142-809 60, 070-659 67 63

VI UTFÖR

Nu även med

RUT-avdrag • Skogsvård • Trädfällning · Trädbeskärning • Trädgård – häckklippning m m • Bortforsling – ris och virke

✓ Erfaren inom avancerad trädfällning ✓ Innehar full ansvarsförsäkring och är certifierad. ✓ Kostnadsfri offert benny@bennysskogsvard.se · Läggesta 410 ASKERSUND OBS! NY HEMSIDA: www.bennysskogsvard.se

Biobränslepannor Satseldade- och flödesmatade pannor

Din kompletta leverantör av solel i Östergötland!

Säljare norra och mellersta Sverige

Andreas Brunåker Lantmästare

076-846 22 22 Andreas.brunaker@faust.dk

Nu även solanläggningar med batterilager

Är du på jakt efter en nyckelfärdig solelslösning till ditt hus? Vi hjälper dig med allt från beräkningar och offert fram till att du startar upp och använder anläggningen. • Solceller som kopplas direkt till er el- och elräkning.

Skogsgård 36 ha

• Över 30 års livslängd.

Skogsgård med bra arrondering och utbyggt vägnät.

KINDA JONSBO 1:7

• Miljövänlig, grön energi. • Vi har produkterna och kunskapen. Välkommen!

mail@faust.dk www.faust.dk

O S T G O TA www.ostgotasolel.se www.ostgotasolel.se Tel: Tel:070-811 070-99222 68 02 92

S LEL

Visning: 28/11 kl.14.00-15.00 Fastighetsmäklare: Roland Hultman, 0706114908, roland.hultman@ludvigfast.se

ludvigfast.se

Nummer 12 • November 2023

SKOG & FASTIGHET

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Skogsgödsling bra för både klimatet och skogstillväxten Motverkar växthuseffekten och ökar lönsamheten

Skogsgödsling motverkar växthuseffekten och ökar lönsamheten. Bild: YARA SVERIGE (JB) I Sverige är kvävebrist den faktor som nästan alltid begränsar skogstillväxten. Genom att tillföra kväve genom skogsgödsling kan man få väldigt goda effekter vad gäller skogstillväxt samtidigt som det är positivt ur klimatsynpunkt.

Trots att det finns stora mängder kväve i atmosfären och i marken, är det inte tillgängligt i den form som växterna enkelt kan tillgodogöra sig. Växter tar upp kväve i form av nitrat och ammoni-

umjoner som frigörs när dött organiskt material bryts ner. I det kalla klimatet i Skandinavien går den naturliga nedbrytningen långsamt och därför blir tillgången på lät-

tillgängligt kväve liten. Skogsgödsling går ut på att tillföra kväve i en form som träden kan ta upp direkt. Trädens barrmassa ökar och därmed även fotosyntesen. Kvävegödsling som görs på rätt sätt, i rätt sorts skog och vid rätt tidpunkt kan öka skogstillväxten med upp till 20 skogskubikmeter per hektar under en effektperiod på tio år. Den ökade tillväxten gör att skogsgödsling räknas

till den mest lönsamma skogs vårdsåtgärden med en 10-15 procent real förräntning per år. Skogsgödsling är inte bara en investering för skogsägaren. Den ökade tillväxten gör att mer koldioxid tas upp och att mer kol lagras in i träden. Skogsgödsling med kväve blir därmed positivt för klimatet. Utsläpp av växthusgaser sker vid produktion, trans-

port, spridning och i skogen innan näringen har tagits upp. Men det extra upptaget som gödsling med SkogCAN från företaget Yara skapar är mångdubbelt större. Om den extra volymen trä används för att minska användningen av fossila bränslen, stål och betong kan klimatnyttan öka ytterligare. Gödsling med Skog-CAN ökar tillväxten med 1520 kubikmeter per hektar un-

der 7-10 år, det vill säga den period som gödslingseffekten varar. Enligt tillverkaren Yaras beräkningar motsvarar det en nettobindning av mer än 12 ton växthusgaser. Inkluderas den extra tillväxt som skapas men som blir kvar i skogen i form av stubbar och rötter är effekten ännu större. Text: TOBIAS PETTERSSON

Gröna sektorn ska bli mer jämställd Ny satsningen Skörda lika vill öka andelen kvinnor Skörda lika är ett projekt som drivs av Hushållningssällskapet. Målet är att uppmärksamma de faktiska jämställdhetsförhållanden som råder inom lantbrukssektorn och samtidigt skapa förutsättningar för kvinnor att känna sig välkomna till och stanna kvar i branschen.

Inom de gröna näringarna är könsfördelningen 17 procent kvinnor och 83 procent män. Det tänker Hushållningssällskapet ändra på, eftersom jämställdhet och lönsamhet hänger ihop och startar därför upp projektet Skörda lika för ökad jämställdhet inom lantbrukssektorn över hela landet. – Ett av målen för projektet är att inkludera kvinnliga lantbruksföretagare på ett

bättre sätt. Vi ser även möjliga effekter till att påverka branschen för att bli mer lönsam, konkurrenskraftig och innovativ. Detta är en viktig del i den utmanande kompetensförsörjningsfrågan inom den gröna sektorn, vi har allt att vinna på en jämnare fördelning mellan kvinnor och män inom gröna yrken. Men även på sikt att fler kvinnor stannar kvar i branschen, säger Annika Jönsson, projektledare för Skörda lika.

Nu startar Hushållningssällskapet upp projektet Skörda lika för ökad jämställdhet inom lantbrukssektorn över hela landet. Bild: ISTOCKPHOTO

Nätverket Skörda lika ska

vara en dörröppnare, ett stöd och ett nav där kvinnliga deltagare möts på lika villkor. En plats där man hämtar energi och skapar nya möjligheter. Tillsammans med andra deltagare med liknande utmaningar i sin gröna vardag träffas man för kompentensutveckling, föreläsningar och dialog. Nätverksdeltagarna är med och sätter agendan

utifrån sina behov och önskemål.

– Det här är ett viktigt projekt. Ingen kan göra allt, men

detta är en bra början, avslutar Annika Jönsson.

Text: TOBIAS PETTERSSON

Nummer 12 • November 2023

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Med djurbedömningsverktyget Djuröga går det snabbt och enkelt att utvärdera djurvälfärden. Det enda som behövs är en mobil och lite tid ute hos korna.

Djuröga är det digitala djurbedömningsverktyget som gör det snabbt och smidigt att utvärdera djurvälfärden. Verktyget är enkelt att använda direkt i mobilen. Det är utvecklat av Växa som ägs av lantbrukare och är landets största husdjursförening. Djurbedömningarna grundas på forskning och etablerade djurvälfärdsmodeller. Resultatet visar den svagaste länken i kedjan utifrån kornas synvinkel. Djuröga omvandlar därmed mjuka värden till fakta som gården kan arbeta med. När bedömningarna är klara kan djurägaren direkt se resultatet om djurvälfärdsläget i besättningen. Resultatet visar både vad korna är nöjda med och om det finns något som kan bli bättre. Djurbedömningsverktyget innehåller tre delar: • Registrering av djurbedömningar • Resultat med benchmarking • Tips som kan ge idéer till ändringar

Klok användning av tipsen gör det lätt att komma vidare från resultat till verkstad. Om en lantbrukare tar hjälp av en rådgivare som använder verktyget blir vår rådgivning mer exakt och träffsäker. Det har faktiskt aldrig varit enklare att hitta trösklarna som förhindrar korna att prestera på topp, säger Anna-Lena Hegrestad, veterinär Kunskap & Utveckling, Växa.

Proffs väljer Greenpower

Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! …och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • ANDREAS MB ISOLERING SE

Läs Jordbrukaren på nätet!

LSPECIADANDE ERBJU

Stationära elverk: Från 3 - 2000 kVA Trygghet & Säkerhet!

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

Företaget är VI STÖDJER miljödeklarerat MISSING PEOPLE SWEDEN och kvalitets20 certifierat.

www.mb-isolering.se

Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

– Med Djuröga utvecklas personalen på jobbet och företaget kan även bli en mer attraktiv arbetsgivare, säger Anna-Lena Hegrestad. Växa erbjuder nu mjölkföretag att använda Djuröga. Medlemmar i Växa har som en medlemsförmån gratis tillgång till verktyget via Min sida. Andra mjölkföretag kan ta del av Djuröga genom att samarbeta med någon av Växas rådgivare eller veterinärer.

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

Utvärdera korna med mobila Djuröga

Klicka bara på Jordbrukarens framsida på www.jordbrukaren.se

www.greenpower.se Tel: 0431 22240

Levererar allt i grusbranschen. Vi utför: Bredgrusning och spårgrusning Lossning och lastning med lastmaskin Större och mindre schaktarbeten

Joakim 070-600 19 72

Försäljning och service av garageportar, industriportar, grindar, dockningar med mera! -JOLÚQJOH ] ] JOGP!QPSUTFSWJDF TF ] XXX QPSUTFSWJDF TF

Skörda solenergi! RT! FRI OFFE

Flytgödselkörning Fastgödselkörning Fyrkantspressning Slåtterkrossning Rundbalspressning Fälthack Claas Krokvagnar

SEDAN 2014

Solcellsbyggarna.se 070-696 49 22

Titta in på vår hemsida, följ länken ”Fri offert”

Andreas: 070-888 25 80 Marcus: 070-535 90 08

VI KOPER DITT SKROT! Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

– Djuröga hjälper till att hit-

bsmeab@gmail.com

ta orsakssamband som du kanske inte tänkt på tidigare. Djuröga erbjuder också ett smörgåsbord av tips som samlats in från forskning och beprövad svensk erfarenhet.

Att synas är bra för affärerna! Ring 0141-560 09 och boka din annonsplats

VA-produkter I vårt VA-sortimentet finner ni markrör, vägtrummor, fiberduk, avvattningsrännor, pumpbrunnar, avskiljare för olja/fett, enskilda avlopp. Kontakta oss för prislista eller offert till ert projekt. Besök vår butik Algolgatan 7 i Linköping www.inrapipe.se · info@infrapipe.se · 013-39 30 90

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

Levererar färdig betong

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

certifierad av

Stora inom lantbruksdäck Tel 0142-415 02 · www.skanningegummiverkstad.se

VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se

Varför värma torken, växthuset och övriga lokaler med dyr olja?

Underhåll av grusvägar

När man kan använda flis, pellets eller spannmål som bränsle.

Kantskärning och väghyvling med moderna maskiner. Grus och dammbindning.

Sonnys Multistoker med varmluftspanna. Effekter från 32kW-700kW.

Hjertstedt Hyveltjänst AB 070-651 07 96 www.vaghyvlar.se

Svensktillverkade kvalitetsprodukter

Industrigatan 3 · 467 40 Grästorp · 0514-105 05 · www.sonnys.se

LUFT/VATTENVÄRMEPUMP & VEDELDNING KINGQUAD LT-A500XPM 2023 Nya Suzuki KingQuad är bättre än någonsin! Den har fått helt ny ram, ny servostyrning och ny växellåda, vilket gör att den tar sig fram ännu bättre i tuff terräng och kan dra ännu tyngre släp – upp till 600 kg.

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

134.900:inkl moms

' ' '

" !! $ ! %! # " !$

' !

!$ & $

2ȇҌҟ3 11"+3þ/*"-2*-"+ "/&# )-2*-"+ ҙщҌуц ( Қ þ/ -"/#"(1 11 &+01 ))"/ +1&+$"+ 0,* "+ "$"+ 2--3þ/*+&+$0(þ)) "))"/ 0,* "11 (,*-)"*"+1 1&)) "+ 3"!- ++ ѷ "+ ( + "+(")1 +0)21 0 *,1 (2*2) 1,/1 +(ҟ- ++ ѷ &+0( 3"! "%,3"1 $"+,* 11 (,*-)"11"/ ѷ !&11 0601"*ѷ ѷ ѹҌ ъц цъ ѷ ъ ѷ

,+20 &$%1 þ/ "+ (/ ȇ#2)) *"+ "+(") 3"!- ++ -ā фс ( , % % )3Ҍ *"1"/03"!ѷ "+ þ/ $,!(þ+! "+)&$1 !" +6 ,!"0&$+(/ 3"+ , % !þ/*"! #/ *1&!00þ(/ !ѷ Bonus Light þ/ "+ *6 ("1 -/&03þ/! цсѷ с ѷ ссѹҌ 3"!- ++ ѷ

HS Perifal AB, Storgatan 50, 521 43 Falköping www.baxi.se - info@baxi.se Tel: 0515-171 10

Värmepumpar och pannor säljs och installeras av VVS installatörer

LANTBRUK

Nummer 12 • November 2023 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Det för kontakterna värdefulla minglet och minimässan.

Digitaliseringen i lantbruket Välbesökt seminarium lyfte centrala frågor Ur inbjudan till seminariet:

VRETA KLOSTER (JB)

”I detta seminarium vill vi bidra till att identifiera både sårbarheter och möjliga åtgärder för en ökad robusthet i lantbrukets digitalisering. Vi riktar oss till lantbrukare, teknikföretag, forskare och innovationsaktörer, och vill bidra till utbyte av kunskap och erfarenheter, identifiera forsknings- och utvecklingsbehov, samt skapa affärsmöjligheter.”

Med en ökad digitalisering i lantbruket öppnas nya möjligheter. Samtidigt ökar sårbarheten. Förväntningar och frågeställningar diskuterades på Vreta kluster.

Nyligen hölls ett seminarium på Vreta kluster med rubriken ”Robust digitalisering i jordbruket - hur gör man, och vem ansvarar för vad?”. Flera föredrag stod på programmet som varvades med mingel och minimässa. Efter en introduktion om

dagen var det dags för Maria Leclercq, som är avdelningschef för avdelningen för djur, landsbygd och livsmedel på Länsstyrelsen Östergötland. Hon tog upp vem som ansvarar för vad, livsmedels- och vattenberedskapen, liksom

Livsmedelsstrategin 2.0. En punkt i hennes föredrag rörde livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat. Det här året har självt visat ämnets relevans. Per Frankelius, forskare

och innovationsledare hos Agtech 2030 bjöd, som så ofta, på en rundtur i tiden. Den här gången var hans fokus på teknik och digitalisering i jordbruket. Han inledde med en liten reflektion: – Om det blir krig och elände, när shit happens, då gäller det att agera rätt, men ännu bättre är att agera så att det inte blir krig och att shit happens. Då spelar livsmedelsproduktionen en extrem roll. Lantbruket är en högteknologisk bransch och ofta först med ny teknik, slog Frankelius fast. Han belade sitt påstående med en rad ex-

Per Frankelius, forskare och innovationsledare Agtech 2030.

empel. Jordbruket var före alla andra med att använda

GPS, självkörande fordon med mera. Han visade en

plansch med en traktor och de tekniska delar den har:

Nummer 12 • November 2023

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

LANTBRUK

Per Frankelius visade en illustrativ plansch och berättade att det finns 18 teknologier i en typisk modern traktor.

Joanna Sjölander, klusterledare, Cyberly, tog bland annat upp vad som kan hända med det digitala, det vill säga vilka hot man kan ställas inför.

Maria Leclercq från Länsstyrelsen Östergötland. En punkt i hennes föredrag rörde livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat.

Det har hållits ett seminarium på Vreta kluster med rubriken ”Robust digitalisering i jordbruket - hur gör man, och vem ansvarar för vad?”.

diskuterades på Vreta kluster – Tittar vi på en traktor, det är 18 teknologier i en typisk modern traktor. – Det är en makalös bransch, det här. Efter en rad exempel på vad den nya tekniken kan och snart förväntas kunna gav Per Frankelius en helt annan vinkel. – Det här är en studie som gjordes på Facebook igår. Den visar både hur viktig digitaltekniken är men också hur mycket problem det är. Genom att visa några ord från ”lantbrukare där ute”, gav han en bild som många troligen känner igen sig i, kanske alltför väl. Världen är ju inte svart eller vit. Ibland är det väldigt kluvet. Några lösryckta delar av kommentarerna som visades: "//Hela landsbygden behöver ha stabila uppkopplingar annars är det liksom lite

skitsamma med alla precisionsmöjligheter i odlingen, som istället blir retsamma och kostsamma omöjligheter. Annars kan jag konstatera att digitaliseringen underlättar enormt...//" ”Största problemet är att det inte går att nödköra en maskin idag ifall en kabel går av, skärmen slocknar eller något annat.” "// Det är ibland för krångligt och tar för mycket tid att använda tekniken fast den är fantastisk när allt fungerar som det ska. Fast det gäller ju i och för sig plogen också." Joanna Sjölander, klusterle-

dare, Cyberly, tog bland annat upp vad som kan hända med det digitala, det vill säga vilka hot utifrån och även inifrån ett företag som kan ställa till det. Det pratas närmast dagligen om kriminaliteten på nätet, cyberattacker och liknande, men

man ska inte glömma att det ske i den egna verksamheten. Slarv, missnöje med mera måste man ha koll på. Att ha bra lösenord, absolut inte samma för alla inloggningar, och att den som byter tjänst inom företaget bara har relevanta behörigheter i systemet är ett par tips. Efter en paus var det dags Peter Borring, lantbrukare och ordförande i Agtech 2030 som tillsammans med Niclas Malm, lantbrukare, Hushållningssällskapet och gårdsmästare på Klostergården (se sidan 8). Deras föredrag hade rubriken. ”Modern teknik i lantbruket möjligheter och utmaningar”. De följdes av Väderstad som presenterade hur man bygger robusta system. En paneldiskussion där alla talarna deltog blev en ihopsamlande punkt för programmet på scenen. Det för kontakterna värdefulla minglet

Maria Leclercq, avdelningschef för avdelningen för djur, landsbygd och livsmedel, Länsstyrelsen Östergötland.

och minimässan fortsatte efteråt ytterligare någon timme.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Nummer 12 November 2023 Årgång 97

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

NATUR

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Vägrenar kan vara mycket artrika, men de kan inte ersätta fina ängs- och betesmarker. Bild: JULIANA DÁNIEL FERREIRA

Ängs- och betesmarker viktigast för våra växter och pollinatörer Kan inte ersättas av kraftledningsgator och vägrenar SVERIGE (JB)

Kraftledningsgator och vägrenar fyller en viktig funktion för den biologiska mångfalden. Men som ersättning till ängar och beteshagar räcker de inte till visar forskning från SLU.

Arealen av traditionellt skötta ängs- och betesmarker har minskat kraftigt sedan början av 1900-talet. Ängsoch betesmarker rymmer en rik biologisk mångfald och många arter som är knutna till dessa livsmiljöer är hotade. Oavsiktligt har människor

också skapat gräsmarksmiljöer som i stor utsträckning liknar ängs- och betesmarker längs infrastruktur som vägar, järnvägar och vägkanter. Därför undersökte forskarna om

vägrenar och kraftledningsgator hyser en liknande typ av diversitet, till nytta för pollinatörer och växter. – Vi såg att både vägrenar

och kraftledningsgator kan hysa lika många arter av växter, humlor och fjärilar som fina betesmarker, men det handlade delvis om andra arter. Arter som är specialister, och ofta hotade, saknades för det mesta i dessa nya miljöer, säger Juliana Dániel-Ferreira, postdoktor i ekologi på SLU, som ledde studien. Det kan bero på att vissa arter är högspecialiserade på specifika resurser som de inte kan hitta i infrastrukturmiljöer. Men det skulle också kunna vara så att infrastrukturmiljöer kan erbjuda andra resurser än vanliga betesmarker.

Forskarna fann till exempel att fjärilsarter som ofta kopplas till skog var mer vanliga i kraftledningsgator. – Vi såg också att gräsmarker som är belägna i närheten av kraftledningsgator i genomsnitt hade fler växtarter jämfört med när det saknades en kraftledningsgata, vilket tyder på att dessa miljöer berikar landskapet med växtarter. Och även om tidigare studier har visat att växter som trivs i vägrenar brukar vara generalister, kan dessa miljöer vara avgörande för att livskraftiga populationer av dessa arter bevaras. Vägrenar och kraftlednings-

gator sköts främst av andra skäl än naturvård, vilket betyder att de faktiskt kan förbättras om de sköts för att gynna faunan och floran. Så

sker visserligen längs en del vägar och järnvägar, men än så länge är merparten av dessa miljöer inte lika bra som traditionellt sköta ängs- och betesmarker.

– Därför borde bevarande och restaurering av betesmarker prioriteras av naturvården. Men vägrenar och kraftledningsgator kan ha stor betydelse för biologisk mångfald i

blomfattiga landskap, där de är de enda resurser som finns kvar, säger Juliana. Text: TOBIAS PETTERSSON