Jordbrukaren nr 13, 2017 by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 13 • Årgång 91 Oktober 2017

Emil Andersson är ansiktet utåt när kunderna kommer till Åhmans Traktorcentrum i Konungsund.

Resultatet styr investeringarna LANTBRUK. I december får lantbrukarna in de sista likviderna för året och resultatet kommer då att visa om det finns resurser för nyinvesteringar i lantbruksmaskiner. På traktorsidan toppar Frankrike tätt följt av Tyskland marknaden med mest sålda nyregistrerade traktorer på ett år. Marcus Åhman är maskinsäljare på Åhmans Traktorcentrum i Linköping och Konungsund, Norrköpings kommun, han menar att nyförsäljningen styrs av en hel del olika faktorer. Mjölk, spannmåls- och köttpriser går upp och ner. – Just nu ligger köttpriserna på en bra nivå vilket möjliggör för den kategorin av producenter att kunna köpa nya maskiner. SIDAN 4

Lönsamhetsrekord för småföretagare FÖRETAGANDE. LRF Konsults nya Lönsamhetsbarometer har offentliggjorts. Det är mycket positiva siffror som visas upp. Småföretagen ser ut att gå mot ett rekordstarkt 2017. Bäst går det för företagen i regionen Södermanland och Gotland med Östergötland som god tvåa.

Intresset var stort när Tekniska verken och Linköpings kommun arrangerade en angelägen mässa om enskilda avlopp.

Mässa om avlopp Många intresserade av lösningar för enskilda avlopp i Linköping MÄSSA. En mässa om enskilda avlopp... kan det vara något? Ja, faktiskt och intresset var stort. Flera besökare kom redan innan utsatt öppningstid. Tekniska verken och Linköpings

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

texterna som alla tycktes sälja på ordet ”unik”. Här fanns olika markbäddar och små reningsverk. Det fanns också goda råd att få av Tekniska verkens VA-rådgivare. SIDORNA 10-11

Lammen trivs på gården Strängen På gården Strängen utanför Åtvidaberg är Ingbritt Envall verksam. En stor del av verksamheten är lammproduktionen med allt som hör till. Lammchorizon, från gårdens kött och tillverkad av Eklunds chark, är uppskattad och den finns till exempel på julbordet i Villan i Åtvidaberg. Allt lamm som slaktas blir förstås inte korv. Ingbritt kan ta in lammlådor med helt eller halvt lamm, beställningar på detta får hon ofta in på Bondens marknad. SIDORNA 8-9

SIDAN 7

Du som är prenumerant

kommun arrangerade den här angelägna mässan på Konsert och kongress. Utställarna var många och de hade olika lösningar och system för avlopp. Många liknade för ett otränat öga varandra, även i de lockande

VECKANS BORRING

JAKT

LANTBRUK

Ambivalens om livsmedelsstrategin

Sveriges tuffaste jägare

Nye LRFordföranden på turné

SIDAN 2

SIDAN 20

SISTA SIDAN

Nummer 13 • Oktober 2017

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Ambivalens om livsmedelsstrategin Först var den som Jesus, alla hade hört talas om den, men ingen hade sett den. Den nationella livsmedelsstrategin. Sedan kom den och blev rätt bra faktiskt. Så när som på lite enskilda punkter i form av orealistiskt höga ambitioner om ekolivsmedel men inga mätbara mål om svenska livsmedel i stort, lägg till lite Pandoras ask i form av justerad jordförvärvslagstiftning och så vidare. Men i stort rätt så bra.

Jag tror faktiskt inte man fullt ut kan förstå vikten av att det för första gången på nästan 40 år kommer ett politiskt dokument, brett förankrat, som i sina inledande och övergripande mål faktiskt säger att vi ska öka produktion av mat i Sverige, stärka konkurrenskraften och öka självförsörjningen. Det sista är ett ord som till och med jag så sent som för två år sedan uppmanade alla jag träffade att inte använda, för det var ingen under 40 som förstod. De

senaste årens omvärldshändelser har satt ett annat fokus på säkerhet, beredskap och sårbarhet vilket gjort att ordet återigen kommit på den bredare agendan. Lyckligtvis. Åter till strategin så tror jag som sagt att man inte ska underskatta effekten av detta dokument i samhället. Hos den delen av näringsdepartementet som jobbar med landsbygdsfrågor, hos de myndigheter och verk som tydligast jobbar med frågor kopplat till lantbruk och livsmedel och på övergripande nivå bland landets länsstyrelser – börjar insikten sakta komma om att det är ett nytt läge. Landet ska öka produktionen av mat! För detta krävs ett nytt mind-set – mental inställning – hos bland annat nationella myndigheter och offentliga aktörer.

Vad man inte berättar lika tydligt är hur mycket man tar från landsbygdsprogrammet av dessa 1,2 miljarder.

Med detta sagt ser jag dock att det finns en risk att detta blir en ny pratstrategi efter att ha hört landsbygdsministern på ett seminarie nyligen. Det nya matlandet 2.0 fast man snott ännu mera pengar från oss själva än i Alliansen gjorde i sitt ”det nya matlandet” som Eskil åkte runt och mysåt till. För det är faktiskt vad det handlar om. Nuvarande regering säger att man avsatt 1,2 miljarder under flera år för att genomföra åtgärder i linje med den nya nationella livsmedelsstrategin. Vad man inte berättar lika tydligt är hur mycket man tar från landsbygdsprogrammet av dessa 1,2 miljarder. Landsbygdsprogrammet är den delen av EU:s jordbrukspolitik som delfinansieras av Sverige och som betalar miljöersättningar som ekostöd och hagmarker, Greppa Näringen, investeringsstöd, Leader och bredband. Pengar som i dag går till landsbygd och lantbruk alltså...

De viktigaste åtgärderna för att skapa framtidstro och självkänsla hos företagarna är att snarast möjligt ta tag i regelkrångel och det sluttande plan av byråkratisk ängslighet som förflyttat relevant och adekvat myndighetsutövning till dysfunktionell lekstuga för godtycke och världsförbättring. Även om nationella myndigheter som är nära knutna till lantbruk och livsmedel fattat intentionerna i den nya strategin har enskilda tjänstemän inte uppfattat dessa signaler. De lär inte göra det heller förrän signalerna kommer i form av regleringsbrev och tydlig vägledningar om att beakta tillväxt och rimliga proportioner i myndigheters kravställning. Det intressantaste är att dessa åtgärder inte kostar samhället en krona! Må så gott i det vackert pratande Sverige önskar Peter

PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Bättre förutsättningar behövs Bredband, kollektivtrafik och byggbara tomter måste till om landsbygden ska kunna växa Skärkind (JB)

Göran Gunnarsson (C) regionsråd och ordförande i trafik- och samhällsplaneringsnämnden i Östergötland har besökt Skärkind för att tala om Modern landsbygd.

Åhörarskaran, som mestadels kom från landsbygden, var inte sena med att konfrontera honom gällande Östgötatrafikens nedläggning av busslinjer, vilket har drabbat glesbygdsborna hårt. – Det är ohållbart med att köra med tomma bussar. Därför har lösningar som den anropsstyrda närtrafiken tillkommit vilket ger landsbygdsborna möjlighet att åka kollektivt. Det handlar inte om besparingar utan att pengarna ska användas så effektivt som möjligt. Vissa linjer kostar hundralappar av skattepengarna per passagerare, betonar Göran Gunnarsson. Region Östergötland arbetar med att utveckla kollektivtrafiken i Östergötland för att

på så sätt möta förändrade behov hos resenärerna. Dessutom jobbas det på att resor med kollektivtrafiken ska ersätta bilresor för så många som möjligt. Det är ett sätt att förbättra miljön, minska köer och trängsel. – Personligen ser jag att vi kör med fulla bussar istället för med tomma. Vi hade tidigare ett antal bussar som gick med 1,2 till 1,5 passagerare per tur. Varje linje kostar mellan 600 000 till 700 000 om året vilket är helt ohållbart. Läget vi stod inför var trettio linjer med tre turer per dag som sammanlagt på ett helt år körde 36 000 passagerare. Jämför jag med linje 1 i Linköping så fylldes bussen med passagerare vid första hållplatsen vilket var lika illa det eftersom det fanns folk som ville åka kollektivt men inte fick plats. – Gällande landsbygdstrafiken med tomma bussar blev det till sist ett arbetsmiljöproblem eftersom busschaufförerna alltid körde ensamma, säger Göran.

Varför går det inte att ta in små bussar som ersätter de stora? – De bussar vi har ägs inte av Östgötatrafiken utan av bussbolag och åkerier. När vi gör upphandlingar av bussar får vi betala för hela dygnet. Om vi skulle ta in småbussar som ersättningsbussar står det bussar som inte går i trafik men ändå kostar pengar. – Det stora problemet är att hur många bussar vi ska ha avgörs redan på morgonen. Måste vi ta in en liten buss blir det en extra kostnad utöver de bussar vi redan har, förklarar Göran. Hur fungerar närtrafiken? – Det är en service för boende och besökare där det inte finns någon linjetrafik i närheten. Alla som har mer än två kilometer till närmaste fungerande busshållplats kan ringa och beställa sin resa varje vardag från klockan 09 till klockan 12.30 och klockan 17 till klockan 22 samt helger från klockan 09 till klockan 17. Förutsättningarna är att

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

resan måste beställas två timmar i förväg. – Det bästa är att vem som helst har rätt till de här resorna. Jag har fått god respons av resenärer som nyttjar närtrafiken och som tycker att det fungerar bra. – Problemet finns fortfarande på de orter som under vardagarna har linjetrafik men inte under helger och kvällar. Därför har jag bett att det ska undersökas om det är möjligt att genomföra närtrafik även på dessa platser. Om det är genomförbart kan jag dock inte stå här och lova. Men jag ska göra allt vad jag kan för att förbättra närtrafiken eftersom jag tror på den anropsstyrda modellen, menar Göran. – Mitt egentliga syfte här i Skärkind var att tala om landsbygden. Visserligen ingår kollektivtrafiken i den, men för att gå till huvudämnet vill jag säga att Östergötlands landsbygd är mycket välmående. Den östgötska landsbygdsbon är i genomsnitt högre utbildad, tjänar bättre och arbetar

Göran Gunnarsson fick svara på Skärkindsbornas frågor gällande kollektivtrafiken.

fler timmar än vad stadsborna gör vilket bidrar till välmående. Befolkningsantalet har under de senaste åren inte minskat trots att befolkningen ökat i städerna. Ökningen i städerna beror till stor del av migrationen men också på grund av att det föds flest barn i städerna. – Den stadsnära landsbygden har procentuellt ökat befolkningsantalet mer än i städerna oberoende om det finns kollektivtrafik eller inte. Ty-

värr blir de som är beroende av kollektivtrafiken förhindrade att flytta ut till landsbygden om det inte finns möjligheter att åka kollektivt till sitt arbete. – Det som dock oroar mig är att kommunpolitiker i vissa områden inte är mer på hugget att få loss tomter på landsbygden för att bostäder. En växande landsbygd behöver självägda gårdar eftersom det är där som tomter styckas av. Inte minst i samband med generationsskiften där tomter styckas av för att ekonomiskt klara av att lösa ut varandra. – Bredband ute på landsbygden är också oerhört viktigt eftersom det krävs en bra datakommunikation för alla. Fortfarande finns det många ställen som ännu inte har fått bredband och det måste sättas till ekonomiska medel för att få fart på utbyggnaden av bredband på landsbygden, avslutar Göran.

Text och bild: CARINA LARSSON

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 13 â&#x20AC;˘ Oktober 2017

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

CE-MĂ&#x201E;RKTA TAKSTOLAR

Anouk

Vi tillverkar CE-mĂ¤rkta takstolar pĂĽ bestĂ¤llning samt konstruerar och gĂśr hĂĽllfasthetsberĂ¤kningar. Det ger stor frihet ĂĽt arkitekten och trygghet fĂśr dig som kund!

gan online pĂĽ GĂśr offertfĂśrfrĂĽ takstolar.se gs ko ns rle www.ca

En sort fĂśr vardag och fest! Ĺ˝ĹŹÄ&#x201A; ĹśĹ˝ĆľĹŹ Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161; Ç&#x20AC;Ä&#x160;Ć&#x152;Ä&#x201A; Ć&#x201A;Ç&#x20AC;Ć&#x152;Ĺ?Ĺ?Ä&#x201A; Ć?Ĺ˝Ć&#x152;Ć&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152; Ć&#x152;Ä&#x17E;Ä&#x161;Ä&#x201A;Ĺś ĹśĆľ Ä¨Ć&#x201A;Ć&#x152; Ć?Ä&#x2021;ĆŠĹśĹ?ĹśĹ? Ç&#x20AC;Ä&#x160;Ć&#x152;Ä&#x17E;Ĺś ĎŽĎŹĎĎ´Í&#x160;

www.agriconordic.com

IngĂĽr i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

FĂśr bokning av vĂĽra sorter, ring Lars-I Nilsson pĂĽ tel. 036-37 20 44, VĂ¤lkomna!

" "

# !

! " "

&INSPĂ?NGSV 2EJMYRE s 4EL

LANTBRUK

Nummer 13 • Oktober 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Lars Andersson i full färd med att reparera en traktor.

Det säljs även plogar i Konungsund.

Här kan köpas nya traktorer eller få de gamla reparerade.

Resultatet styr investeringar Både försäljning och reparationer i Konungsund KONUNGSUND (JB)

I december får lantbrukarna in de sista likviderna för året och resultatet kommer då att visa om det finns resurser för nyinvesteringar i lantbruksmaskiner. På traktorsidan toppar Frankrike tätt följt av Tyskland marknaden med mest sålda nyregistrerade traktorer på ett år.

Marcus Åhman är maskinsäljare på Åhmans Traktorcentrum i Linköping och Konungsund, Norrköpings kommun. Han har sålt lantbruksmaskiner i fyra år och har under dessa år märkt variationer i försäljningen. – Det beror på en hel del olika faktorer. Mjölk, spannmåls- och köttpriserna går upp och ner. Just nu ligger köttpriserna på en bra nivå vilket möjliggör för den kategorin av producenter att kunna köpa nya maskiner. När priset på fläsk var dåligt så fanns det inte en enda producent av fläskkött som handlade nytt. Eftersom lantbruksproduktionen följer världsmarknadspriser drar det med sig köp av nyregistrerade traktorer, säger han. I Frankrike såldes det förra året 28 625 nyregistrerade traktorer medan försäljningen i Sverige låg på 2 600 nyregisteringar av traktorer vilket tyder på att Sverige inte är så stora på marknaden. Under fem år har försäljningen på nya traktorer sjunkit från 4000 till 2600. – Tyvärr försvinner det allt fler lantbrukare dessutom är det svårt att köpa nytt om lantbrukaren inte får betalt för det de producerar. Om jag tar en mjölkproducent som exempel så använder de sig av många maskiner och måste till sist investera i nytt vare sig de har råd eller ej. – Eftersom lantbruken blir större trots att lantbrukarna försvinner måste det investeras i större maskiner som inte nödvändigtvis betyder fler maskiner, säger Marcus. Att lantbrukarna skulle kö-

I december kommer årets sista likvider och då märker lantbrukarna om de får råd att köpa en ny traktor eller ej.

ra sina traktorer så länge det går och själva ombesörja reperationer är inte något Marcus märkt av. – Nej det tycker jag inte. Däremot kommer de till en punkt där det måste bytas traktor. Nu är folk mer medvetna om kostnaderna och gör beräkningar hur länge maskinerna ska köras och hur långt en betalningsplan kan sträcka sig innan det är dags för ett byte. Vissa byter traktor efter år och några efter antal körda timmar. En del vill amortera medan andra vill reparera, menar han. I samma lokal som Åhmans

Traktorcentrum i Konungsund ligger Konungsunds Traktorcentrum vilken är en verkstad för traktorer och övriga lantbruksmaskiner. – Vi reparerar alla slags lantbruksmaskiner men även bilar. Vi tillhandahåller och är

återförsäljare av John Deere reservdelar på lantbrukssidan och av redskapstillverkarna Kverneland, berättar Emil Andersson som jobbar med reservdelar och även har hand om kundmottagningen. Lars Andersson har arbetat

i verkstaden sedan 1971. Han märker tydligt skillnaden på arbetestempot från då och nu. – På den tiden hette det Vikbolandets maskinaktiebolag. Verksamheten startades ihop med Fredrikssons bil och motor år1968. Försäljningssidan skötte all försäljning av traktorer, tröskor, jordbearbetningsmaskiner samt alla förekommande redskap som krävs inom lantbruket medan verkstadssidan tog hand om reparationerna. 1977 övergick Vikbolandets maskinaktiebolag till Konungsund Traktorcentrum som övertog försäljningsde-

len. I slutet av 1980-talet ville John Deer att distrikten skulle bli större och färre. Så Tjust gick in med försäljningen i den här delen av kommunen fram till slutet av 1990-talet då Åhmans Traktorcentrum övertog hela försäljningsdelen – Förr stod lantbrukarna på kö utanför verkstadsporten för att få sina traktorer lagade. Vi var upp till sex man på verkstaden samt några på kontoret plus alla de som satt på försäljningssidan. Då var det inte lika stillsamt här som det är nu. Idag är vi två i verkstaden och det blir mest traktorer vi jobbar med, berättar Lars. – Trots att det verkar stillsamt så har vi jobb mest hela tiden. Varje vecka får vi in en traktor som ska repareras men förutom det är det smågrejer som ska lagas. Tillexempel svetsarbeten, däck som gått

Emil Andersson är ansiktet utåt när kunderna kommer till Åhmans Traktorcentrum i Konungsund.

sönder eller något maskinhaveri som kräver att vi måste åka ut till lantbrukaren och reparera på plats och ställe, säger Emil. Elektroniska hjälpmedel i traktorer är inte bara bekvämt utan gör arbetet lättare, snabbare och mer effektivt. Inte minst med tanke på bränsleförbrukningen men ger också en exakt spridning vid gödsling, ogräsbekämpning och sådd. – Den yngre generationen lantbrukare är de som har störst intresse för de moderna hjälpmedlen även om intresset till viss del finns hos de

äldre. När upptäckten görs att arbetet blir enklare, tekniken är skonsam mot miljön och plånboken så brukar det lossna även hos den generationen som inte har sysslat så mycket med data och den nya sortens teknik, säger Marcus. Även miljöfrågor ligger i ti-

den och Marcus har märkt att allt fler vill ha sina lantbruksfordon utrustade med en extra tank för medlet AdBlue som omvandlar det skadliga NOxutsläppet från diselfordon till ofarligt kväve och ånga. Text och bild: CARINA LARSSON

Nummer 13 â&#x20AC;˘ Oktober 2017

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

Vi skarvar inte

Vi isolerar med polyuretan marknadens bĂ¤sta isolermaterial. Halva tjockleken jĂ¤mfĂśrt med â&#x20AC;?vanligâ&#x20AC;? isolering.

â&#x20AC;˘ Villa o vindsisolering - mer boyta och tunnare vĂ¤ggar â&#x20AC;˘ Kyl- och ventilationslager â&#x20AC;˘ Maskin-, lager- och djurhallar â&#x20AC;˘ Accumulatortankar â&#x20AC;˘ FĂśrsĂ¤ljning av PIR/ Polyuretan skivor

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI AB Vi hjĂ¤lper dig med allt inom bygg & anlĂ¤ggning. HĂ¤r kĂśper du Ă¤ven sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI FĂ&#x2013;RSĂ&#x201E;LJNING AB DirektfĂśrsĂ¤ljning till fĂśretag, lantbruk och privatpersoner. Vi sĂ¤ljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smĂśrjmedel och ordnar sjĂ¤lvklart med transporten. Telefon: 013-809 00 Âˇ www.vikingstadakeri.se BesĂśksadress: FĂĽlĂĽsavĂ¤gen 11, VIKINGSTAD

Ring/maila er fĂśrfrĂĽgan till: 0705-94 26 92 â&#x20AC;˘ jorgen@polyterm.se Kontor/Fabrik: 0581-62 08 30. Adress: HagalundsvĂ¤gen Fellingsbro www.polyterm.se

JordnĂ¤ra sĂśker professionella behandlare - HVB-ungdomar

â&#x20AC;˘ KutterspĂĽn â&#x20AC;˘ Lantbruksspecial â&#x20AC;˘ SpĂĽn-/Halmpellets â&#x20AC;˘ Impregnerade stĂ¤ngselstolpar

Nu utĂśkar vi med produktion i sĂśdra Sverige!

Vi sĂśker dig som har; â&#x20AC;˘ god psykisk form och god sjĂ¤lvkĂ¤nnedom â&#x20AC;˘ fĂśrmĂĽga att mĂśta ungdomar respektfullt och med lĂśsningsfokus â&#x20AC;˘ B-kĂśrkort â&#x20AC;˘ 2-ĂĽrs adekvat eftergymnasial utbildning passande mĂĽlgruppen â&#x20AC;˘ praktisk erfarenhet av arbete pĂĽ HVB-hem â&#x20AC;˘ fĂśrmĂĽga att jobba bĂĽde i team och sjĂ¤lvstĂ¤ndigt Kontakta vĂĽr personalutvecklare Kristina Eriksson pĂĽ mejl med CV: kristina@jordnaraomsorg.se

Vi har ĂĽterfĂśrsĂ¤ljare i Ă&#x2013;stergĂśtland, Ă&#x2013;rebro, VĂ¤rmland, sĂśdra SĂśrmland och Norra smĂĽland. Ring fĂśr nĂ¤rmare info

0705-87 98 79 â&#x20AC;˘ info@yesbox.se www.yesbox.se

SĂ¤kra lĂśsningar fĂśr dig och dina djur.

www.omsorgsbolagen-jordnara.se

Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och fĂśrsĂ¤ljning

Kvalitet, kunskap och service.

Vi sĂ¤ljer ut vĂĽra

â&#x20AC;˘ Starkt â&#x20AC;˘ Flexibelt â&#x20AC;˘ Teleskopiskt â&#x20AC;˘ SĂ¤kert â&#x20AC;˘ Ekonomiskt

Krubbor och kalvgĂśmmor i mĂĽnga olika modeller fĂśr utfodring pĂĽ bete.

Honda demomaskiner!

Inredning fĂśr ligg- och strĂśbĂ¤ddsstallar fĂśr alla typer av nĂśtkreatur.

PĂĽ jakt efter fyrhjuling?

Behandlingsboxar och klĂśvverkningsboxar i mĂĽnga olika utfĂśranden. Finns som varmgalvaniserade eller mĂĽlade.

Huvudlyft

FĂśr mer information kontakta oss eller nĂĽgon av vĂĽra sĂ¤ljare. BS agro AB Ă&#x2013;vre KohlsĂ¤ter 661 96 LĂĽngserud

Tel: 0533 - 321 80 www.BSagro.nu info@bsagro.nu

www.lantbruksservice.se

HĂśstmpanj! 545 kaHusqvarna

50cc, 2,5 kw Ord pris 7800:-

Lagermaskiner Bensindrivna grĂ¤sklippare och trimmers. Husqvarna och Stihlâ&#x20AC;&#x201C;Viking

EksjĂś Lantbruks Service AB Verkstad â&#x20AC;˘ Reservdelar â&#x20AC;˘ Hydraulik â&#x20AC;˘ Foder Skog & trĂ¤dgĂĽrdsbutik

5900:-

Gjuterigatan 2, EksjĂś Tel: 0381-390 00 Ă&#x2013;ppet: Vardag 7-17

Nummer 13 • Oktober 2017

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Bo på egen udde

RejmyRe GommeRsnäs 221 Ett mycket vackert läge med brygga och badstrand vid sjön Östjuten. Bostadshus, ekonomibyggnader samt båthus hör till. 17 hektar mark och 8 vatten. Jakt- och fiskerätt. Välkommen till Rejmyre Gommersnäs 221 som är veckans gård till salu.

sant är att endast ett jordbruk eller bondehemman är känt i Rejmyreområdet före glasbrukets tid. Till Gommersnäs 221 kommer man genom att köra in på Tvartorpsvägen, mittemot glasbruket på orten. När man kommer till nästa vägskäl är det vänster och vid vägskälet efter sjön kör man höger.

Det har sagts förut att man ofta finner gårdar mycket fina lägen i Östergötland. Ett varierande landskap som glatt överraskar med det ena vackrare än det andra skänker goda förutsättningar för sådana lägen. En del gårdar har dock ett ovanligt fint läge. Veckans gård, Rejmyre Gommersnäs 221, är en sådan. Här bor man med utsökt vackert läge på en egen udde som sträcker sig ut i sjön Östjutens fiskrika vatten. Det finns en egen brygga, båthus och även en mindre badstrand. Som pricken över i har fastigheten dryga åtta hektar eget vatten i sjön och fiskerätt på detta.

Bostadshuset från 1909 är i ett och

Byggnaderna ligger praktiskt sam-

lade med bostadshuset i mitten. Den närmast omgivande marken utgörs av mestadels öppen kulturjord i ett övrigt skogsdominerat landskap. Det är ett enskilt privat läge men ändå är det endast två kilometer in till Rejmyre och samhällsservice. Av äldre bruksorter har Rejmyre blivit mest känt för sitt glasbruk som grundades 1810. Rejmyre byaråd anger några intressanta fakta kring orten som omnämns redan 1353 under namnet Raegymørum. Namnet hade så snart som 1385 blivit Reghinmyra och fanns då i Askeby klosters ägo. Bygden här i norra Östergötland hade förr mycket järnhantering av alla sorter. Kanske på grund av detta men inte desto mindre intres-

ett halvt plan. Ett modernt inglasat uterum smälter fint in i den annars traditionella exteriören som ett angenämt inslag. Huset värms med en kombination av direktverkande el och eldstäder. Den uppmätta boytan är 97 kvadratmeter. Till den finns en uppmätt biyta om 12 kvadrat. Bostaden är på fyra rum och kök. Interiört är huset modernt men med de äldre anorna närvarande i sådant som trägolv, rumsdisposition och den fungerande järnspisen i köket. Från det annars modernt utrustade trevliga köket når man uterummet. Vardagsrummet har trägolv och en fungerande öppen spis och är ett rum för skön samvaro. Den övre våningen med synliga bjäl-

kar, möblerbar hall med trägolv, två kattvindar och sovrum varav det ena med öppen spis, är en våning med möjligheter till största trivsel. Det är enkelt uttryckt en riktigt härlig våning! På gården finns även andra byggnader. Ladugård, vedbod och jordkällare. Här finns också en enklare byggnad som tidigare använt som så kallad utebox för två ponnyer. Fastighetens landareal uppgår totalt till 17 hektar i ett skifte. Av dessa utgör skogsmarken 13,9 hektar med ett virkesförråd om 2 156 skogskubik och en medelbonitet på 6,8. Här är det mest barrskog, 78 procent. Jakträtten följer köpet. Tre jakttorn och griskoja ingår. Rejmyre Gommersnäs 221 med sina välhållna byggnader, vackra natur- och sjönära läge, närhet till tätorten och allt annat har nog det mesta som många drömmer om samlat på en fastighet.

Text: BO BÄCKMAN Bild: ANDERS RISTENSTRAND

KORTA FAKTA REJMYRE GOMMERSNÄS 221 Bostadsbyggnad: Byggår 1909. Ett och ett halvt plan. Fyra rum och kök. Boarea 97 kvm. Biarea 12 kvm. (Angivna boytor är uppmätta, i taxeringen finns boarea om 45 kvm samt biarea om 30 kvm angivna, en köpare rekommenderas taxera om fastigheten med korrekta uppgifter). Ladugård: Area 180 kvm. El finns. Garage, verkstad, loge, höskulle med mera. Båthus: 30 kvm. El finns. Övrigt: Brygga ingår. Flotte kan köpas till. Båt kan ingå vid intresse. Vedbod. Jordkällare. Uteboxar.

Areal: Totalt 17 hektar mark samt 8 hektar vatten. Skogsmark enligt skogsbruksplan 13,9 hektar. Virkesförråd 2 156 skogskubik. Medelbonitet 6,8. Barrdominerad, 78 procent. Inägomark 1,5 hektar. Jakt: Följer köpet. Jakt på älgkalv, hjort, rådjur och vildsvin. Tre jakttorn och griskoja ingår. Fiske: Rätt till fiske på det egna vattnet. Gädda, abborre och kräftor finns. Pris: Utgångspris 4 950 000 kr. Ansvarig mäklare: Rebecca Regnander, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, 070-999 23 75.

Nummer 13 • Oktober 2017

FÖRETAGANDE

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Kompetensförsörjning avgör framöver Nytt lönsamhetsrekord för småföretagarna LINKÖPING (JB)

LRF Konsults nya Lönsamhetsbarometer har offentliggjorts. Det är mycket positiva siffror som visas upp. Småföretagen ser ut att gå mot ett rekordstarkt 2017. Bäst går det för företagen i regionen Södermanland och Gotland med Östergötland som god tvåa.

Den tredje upplagan för året av LRF Konsults Lönsamhetsbarometer visar en generellt god utveckling för småföretagen. 2017 ser ut att bli rekordstarkt. Som vanligt i sådana här undersökningar finns vissa regionala skillnader. Företagen i regionen Söder-

manland och Gotland går bäst av alla. Deras lönsamhet förväntas bli 25,4 procent av omsättningen, en ökning på 3,9 procentenheter. Det ska jämföras med riket som helhet som ligger på 21 procent vilket även det är en hög nivå. Östergötland kommer med nästan 24 procent som god tvåa i barometern.

Magnus Olsson, regionchef Öst, LRF Konsult. Bild: LRF KONSULT

för alla småföretagare, säger Magnus Olsson, regionchef Öst. – Det gäller generellt för hela Sverige men inte minst här i Östergötland. Vi är den region som gå näst bäst. Det är fantastiskt roligt. –Vi har haft en positiv trend som sedan mattades av något i slutet av 2016 och sedan har det skjutit fart igen och blivit förstärkt. Om inget händer så ser det ut som att det blir ett rekordår 2017. Det är väl det som jag trycker på framför allt.

Värt att notera är även den lönsamhetsförbättring man erfar i norra Sverige. Norrbotten och Västerbotten ligger i topp med 4,5 procent medan Stockholmsregionen tappar med - 2,4 procent under perioden.

Vad beror den här utvecklingen på? – Orsaken är mest hänförd till kostnadssidan, att kostnaderna har sjunkit, fortsätter Magnus Olsson. Det är framför allt på personalsidan men även på lokal- och transportkostnader. Personalkostnaden är den stora.

Vilken är den viktigaste förändringen sedan förra barometern? – Det viktigast är väl egentligen att den uppgång vi sett de senaste gångerna är förstärkt och det ser ut som att 2017 blir ett fantastiskt bra år

Kostnaderna för personal brukar ju stiga över tiden. Har man gjort sig av med personal? – Kostnaderna minskar inte så. Det är ju relativtal här så i förhållande till omsättningen så är det mindre. Man effekti-

viserar till en viss del och jag kan tro att digitaliseringen gör sitt till. Vi producerar mer per medarbetare eller får mer omsättning per medarbetare. Digitaliseringen driver det men jag tror också att bristen på arbetskraft också driver en viss effektivisering. Några av de företag vi pratat med skriker efter arbetskraft men hittar inte rätt kompetens. – Jag tror man kan läsa av att kompetensförsörjningen framåt är en nyckelfråga för att småföretagen ska kunna växa ytterligare. Finns det någon förklaring till att lönsamhetsförbättringen är störst i norra Sverige? – De har börjar från en lite lägre nivå men de ligger fortfarande högt. Kustbandet med Umeå, Luleå och de städerna växer duktigt. Magnus Olsson pekar även

på en stor urbanisering där flyttlassen går från inland till kustområdena. Kommer den här utveckling kunna hålla i sig? – För att kunna bibehålla de här siffrorna framåt i tiden så är kompetensförsörjningen

jätteviktig, säger Magnus Olsson. En stor del av vår befolkning är våra nysvenskar som inte kommer in på arbetsmarknaden. Där tror jag småföretagarna kommer ha en avgörande roll om de får de rätta förutsättningarna för det. Det finns många som sitter på väldigt bra kompetens men den kommer inte fram som vi hanterar det i Sverige.

ställda. Man fokuserar gärna på de stora företagen för att det är många arbetstillfällen och ja, det gäller på det enskilda företaget men sammantaget tror ju jag att tillväxten i arbetstillfällen kommer småföretagen att stå för. – Tänk om alla en miljon småföretag anställde var sin människa. Det blir en miljon. De finns ju inte i Sverige. Vi skulle få jätteproblem.

– Det finns en miljon små-

företag och ungefär tusen stora företag med mer än 250 an-

Text: BO BÄCKMAN

I Lönsamhetsbarometern listar LRF Konsult tre tips till Sveriges småföretagare. De är här nedkortade. 1. Affärsplan. En affärsplan bör finnas genom företagets alla faser: Från starten till utvecklingen av det lönsamma företaget, eller vid en eventuell avveckling eller försäljning. En affärsplan är ett sätt att utveckla din affärsidé steg för steg och en möjlighet att samla all information om ditt företag på ett och samma ställe. 2. Digitalisering. Digitaliseringen är en av de stora samhällstrenderna. För företagare kan digitala lösningar möjliggöra ett mer kostnadseffektivt arbetssätt. Man kan lägga mindre tid på administrativa uppgifter och mer tid på att utveckla verksamheten. 3. 3:12 reglerna. Nyligen drog regeringen tillbaka sitt förslag om att skärpa beskattningen för delägare i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna. Detta innebär att dagens regler kommer fortsätta gälla och att delägare i landets många aktiebolag nu slipper höjd skatt på utdelningar och kapitalvinster. Men för de som ska genomföra generationsskiften inom familjen blir det ingen förbättring.

NYHET! NU ÄVEN

GOLVLÄGGNING!

FÄRG • TAPET • GOLV • KAKEL Välkomna in till oss! Mineralvägen 14. Motala. 0141-545 40. Vardag 07-18. Lördag 10-15. Söndag 10-14

LANTBRUK

Nummer 13 • Oktober 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Ingbritt Envall vid fåren som hon haft sedan 2007. Numera har hon lärt sig att klippa dem själv.

Lammen trivs på gården Strängen Ingbritt Envall klipper sina får själv ÅTVIDABERG (JB)

Vår systertidning, Länstidningen Östergötland, berättade nyligen om Ingbritt Envall som föder upp kattrasen ragdoll på gården Strängen. Hon har gjort och gör mycket mer än så. En stor del av verksamheten är lammproduktionen med allt som hör till.

På gården Strängen utanför Åtvidaberg är Ingbritt Envall verksam. Länstidningen har nyligen berättat om hennes katteri, SE*Buff Beaty och att hon dessutom har Strängen-produkter med lammchorizo, lammköttlådor, skinn och sydda produkter. När Länstidningen besökte gården var även Ingbritts storasyster Elsemarie där. Hon var där för att ta hand om djuren medan Ingbritt var med ett par katter på utställning. Systrarna har vuxit upp med djur

och liksom Ingbritt är Elsemarie en stor djurvän. Är katteriet och Strängenprodukter två skilda verksamheter? – Ja, fåren heter Strängenprodukter, berättar Ingbritt Envall. – Jag slaktar i Basunda, kör in till Eklunds och så gör de det recept på lammchorizo jag vill ha. Lammchorizon är uppskattad och den finns till exempel på julbordet i Villan i Åtvidaberg. Allt lamm som slaktas blir förstås inte korv. – Jag kan ta in lammlådor helt eller halvt lamm och det säljer jag här. Lådorna hämtar jag på Basunda och så får kunderna hämta dem här men är det någon som inte kan komma just då så fryser jag ned köttet här. – På Bondens marknad är det många som beställer lammlådor och så säger jag till när de kommer. Det är femte

man kan lämna sin ull. På Bondens marknad säljer hon lammskinn och det är en populär produkt. – Man kan sy mycket i skinn som mössor, tofflor med mera, säger Ingbritt. Båda mina flickor har skinn i sina barnvagnar. Jag sätter en delbar dragkedja på var sida och knäpper ihop det med tryckknappar så har de en påse att lägga barnen i. När de tar loss det där har de ju två skinn.

året jag är med där. Jag står alltid ihop med Anna från Opplunda ägg. Hur länge har du hållit på med får? – Jag har haft fåren sen 2007 och jag klipper dem själv, berättar Ingbritt Envall vidare. Tidigare hade jag en klippare som gjorde det. Jag har en klippstol som jag spänner upp dem i. – Jag klipper dem inte mer än en gång om året. Jag tycker de ska ha pälsen på vintern när det blir kallt. Vad gör du med ullen? Har du avsättning för den? – Ullen är det många som vill ha i sina trädgårdsland. Den är bra mot mördarsniglar, de vill inte krypa på pälsen. Jag har en kompis som lägger en bred ram runt sina växter som hon är mest rädd om. Många vet inte om det här. Än så länge har inte Ingbritt själv några mördarsniglar så hon har inte kunnat prova

40 lamm och 20 tackor finns på gården.

men klart är att många andra funnit en bra metod mot de glupska sniglarna. – Man kan också lägga den i gångarna i trädgårdslanden

så inte ogräsen tar över. – Ullen kan man skicka till spinneri men jag har inte provat det. Det finns ett uppsamlingsställe i Linköping där

Tackorna och lammen på Strängen har det väldigt bra. De har trevliga hagar att vistas i och deras kontakt med Ingbritt och Elsmarie visar att de blir väl ompysslade. När någon av systrarna ropar så kommer hela flocken glatt bräkande på några ögonblick. Matdags är naturligtvis ett tillfälle som de inte vill missa. – Kommer du med en hink så kommer de farande, berättar Elsmarie. När man försöker ge dem pellets i en sådan

Nummer 13 • Oktober 2017

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Här är det Ingbritts syster Elsmarie som hälsar på fåren.

Tackorna och lammen på gården Strängen har det bra med trevliga hagar att vistas i.

Dyker man upp med en hink i handen så kommer fåren springande i ett huj med förhoppning om mat.

där lång ho så hinner man inte undan. Ingbritt visar en video hur

det går till när det är matdags. Hon ropar på lammen och man hör hur de genast svarar långt borta och börjar springa till henne. Snart är hon omgiven av hela flocken. Den här dagen var regnig och fåren våta men just det här som videon visade fungerade exakt som systrarna berättat. Hur ser framtiden ut för får och lamm? Ska du utöka? – Nej, nu har jag lite för mycket får, säger Ingbritt. Jag har inte så mycket mark att jag kan ha så här många egentligen. Gården har fem hektar åker och fem bete. Jag tar foder från en annan gård. Torrsommar har varit jobbigt. Hur många djur har du? – Jag har 40 lamm och 20 tackor. Text och bild: BO BÄCKMAN Systrarna Elsmarie och Ingbritt på verandan av huset som 1873 flyttades hit från Halsebo by vid skiftet. Ingbritt är nionde eller rent av tionde generationen på gården.

LANTBRUK

MÄSSA

Nummer 13 • Oktober 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Henrik Weimarsson och Christian Fecht, från 4evergreen, visade bland annat en ”markbädd på burk”. Kristina Hemström, miljöskyddsinspektör på Linköpings kommun.

Mässa om avlopp lockade många Många intresserade av de olika lösningarna LINKÖPING (JB)

Lennart Kedeborn, VA-rådgivare på Tekniska verken.

Örjan Roos, Roos Utemiljö AB, är markentreprenör som valt att stå med i Fanns monter, som han har ett samarbete med. Här visar han Bo Landberg hur ett system fungerar.

Tekniska verken och Linköpings kommun arrangerade en mässa om enskilda avlopp. Många sådana avlopp är inte godkända och behöver bytas ut. Det finns många frågor om vad som gäller, hur man ska gå tillväga och vad man ska välja i utbudet.

En mässa om enskilda avlopp... kan det vara något? Ja, faktiskt och intresset var stort. Flera besökare kom redan innan utsatt öppningstid. Tekniska verken och Linköpings kommun arrangerade den här angelägna mässan på Konsert och kongress. Linköpings kommun har i år inlett en tioårig översyn av enskilda avlopp. Resultat och erfarenheter från andra kom-

muners översyn och inventeringar har visat att omkring hälften av de enskilda avloppen inte når dagens krav. Är det likadant i Linköpings kommun? – Jag har ingen statistik

nu eftersom det här påbörjades i år, säger miljöskyddsinspektör Kristina Hemström. Det är rätt vanligt att man inte har tillstånd eller

gamla tillstånd från 70-talet. Man har helt enkelt inte den konstruktionen eller uppbyggnaden som det ska vara enligt dagens krav. – Det förekommer en hel

del att det är en trekammarbrunn och så går det rakt ut eller så vet man inte så mycket om vart avloppet det tar vägen. Utställarna var många och de hade olika lösningar och system för avlopp. Många liknade för ett otränat öga varandra, även i de lockande texterna som alla tycktes sälja på ordet ”unik”. Här fanns olika markbäddar och små reningsverk. Ett par exempel:

Markbädd på burk är en fiffig och intressant lösning. – Fördelen är att den är kapslad, berättar Christian Fecht från företaget 4evergreen som säjer burken. Någon påverkan till eller från den omgivande marken sker därför inte. Man kan ha burken till en enskild fastighet eller hur många som helst. Christian Fecht berättar att den största anläggningen man gjort i Sverige är för 75 personer. Sticker burken upp ovanför marken? – Nej, du får bara ett lock. Den går utan el, behöver inga besiktningsavtal och är väl-

Nummer 13 • Oktober 2017

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

MÄSSA

Intresset var stort när Tekniska verken och Linköpings kommun arrangerade en angelägen mässa om enskilda avlopp på Konsert och kongress.

är en väl beprövad produkt och det här är originalet.

digt enkel att sköta. – Vi har haft den på svensk marknad sedan 2007 och den har funnits på Europamarknaden sedan 1980-talet. Det

Örjan Roos, från Roos Utemiljö AB, är markentreprenör och har ett samarbete med Fann och valde att stå med i deras monter. Han förevisade en ekologisk markbädd. – Här skiljer jag mig nog mot alla andra som står här för jag är markentreprenör, inte säljare, berättar han. Jag har nog satt ner ett par av de andra tillverkarnas pro-

dukter och varit med och tittat. Jag tror mest på Fanns system. Jag tycker det här verkar bra och det är enkelt. – Det här är vad jag tror på.

Det är självfall, naturligt, det finns inga rörliga delare och påminner om det som varit men det är modernt. Här kan du enkelt göra en provtagning vilket är krav från EU. Biologiska system slås lätt ut av bakteriedödande som klorin eller andra starka kemikalier så att kunna testa vattnet är viktigt. Även om

Örjan Roos visade en reningsbädd så föredrar han ett minireningsverk. Lennart Kedeborn är VArådgivare på Tekniska verken och han fick många frågor under dagen. Det är han ju van vid från sitt arbete men vilka är de vanligaste frågorna? – Ofta är det lite om skillnaden mellan de nya minireningsverken och skillnaden mot de traditionella, berättar han. Ofta har de enskilda avlopp och vet lite om det.

– Mycket frågor är ju också om att kunna dra avloppet till det kommunala nätet, att försöka gå ihop kanske i ett område och bygga ett eget nät. Då försöker vi hjälpa med vad man ska tänka på. Hur gör en nybliven ägare till en ett äldre hus som kanske är omodernt eller i alla fall inte anslutet någonstans? Var börjar man då? – Det som man börjar med när man kommer i kontakt med mig är att titta på om det finns någon kommunal

ledning i närheten. Det är egentligen det bästa alternativet, oftast för fastighetsägaren och även för miljön att dra till det kommunala ledningsnätet. Finns det andra hus i närheten? Om det är en längre sträcka kan man gå ihop. – Hur ser tomten ut och hur är skyddsnivåerna? Jag är ingen konsult utan bara rådgivare om de olika alternativ som kan finnas och vad man ska ta höjd för. Text och bild: BO BÄCKMAN

LANTBRUK

Nummer 13 • Oktober 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Som i en gammal rysk propagandafilm körde traktorerna efter varandra. En mäktig syn.

Höstplöjning med gamla traktorer Örminges mark i Kuddby var halkig efter allt regn VIKBOLANDET (JB)

Nyligen hade NTK, Nostalgitraktorklubben sin årliga höstplöjning. I år skedde det på Örminges mark i Kuddby.

Det var som vanligt välbesökt och i år kom det ett 40tal traktorer med plogar av olika storlekar och antal skär. Små Grålletraktorer med en eller tvåskäriga plogar och några stora tidiga Volvotraktorer och andra med femskäriga plogar. De små traktorerna höll till på en del av fältet som var något mindre blött än resten men hade det tungt ändå. Några hade fällt upp ett skär och nöjde sig med två. Klubbens arrangörer hade varit på platsen redan dagen innan och satt upp serveringstält och delat upp fältet i lämpliga delar. Då det regnat en del i veckan innan var marken hal och det var inte tillrådligt att åka ner med en vanlig bil. Dagens träff började med att ordföranden Anders ”Hutte” Hultman klev upp på ett släp och hälsade deltagarna välkomna och berättade var

de olika traktorerna skulle köra. De minsta där det var någorlunda torrt och resten på ett annat ställe. En traktor med balvagn inredd med sittbänkar fungerade som gratistaxi och man kunde följa med på en tur för att se hur plöjningen fortskred på de olika delarna av det stora fältet. Under tiden på förmiddagen då Länstidningen var på plats räknade vi till runt etthundratal åskådare som trotsat vind och låg temperatur. Alla som deltog med traktor fick en biljett som kunde bytas mot en hamburgare som Roger Jonsson stekte. Han berättade att det fanns etthundra hamburgare och att de sannolikt skulle ta slut. Senare i höst den 27 november blir det en träff i Björksätter då man visar videofilmer från dagen. En drönare svävade över traktorerna styrd av Erik Andersson och filmade från höjden, Maria Hultman filmade med stativ på marken.

Text och bild: LARS-T JACOBSON

Traktorklubbens ordförande Anders ”Hutte” Hultman ger instruktioner före dagens plöjning. Roger Jonson stekte hamburgare. Alla hundra i kartongen kommer att gå åt.

Skogen fortsatt het men priserna i norr ständigt lägre För första gången släpps nu rapporten Skogsgårdens lönsamhet som visar hur lönsamt det är att vara skogsägare och driva skogsbruk i Sverige. Rapporten visar att lönsamheten, som beräknas genom skogsnettot, har minskat sedan 2011, efter en uppåtgående kurva under 2014.

Medelskogsnettot för hela landet är 99 900 kronor under 2016. Skogsägarna i region Syd och mitt visar på den högsta lönsamheten med ett skogsnetto på 114 500 res-

pektive 115 000 kronor medan skogsgårdarna i Norrland har en lägre lönsamhet och ett skogsnetto på 82 600 kronor. Under en femårsperiod 20122016 har skogsnettot varierat en del, men har ständigt varit lägre i Norr. – Vi ser att det generellt går

bra för skogsgårdarna. Samtidigt är det oroväckande att skogsnettot gått nedåt sedan 2011, framförallt när timmerpriserna ligger kvar på samma nivå och skogsmarkspriserna stiger. I ett sådant här läge är det viktigt för skogsägarna att se över kassaflödet när man gör investeringar. Skogsnettot ska förutom avverkning även

räcka till övriga kostnader för skogen som räntor, skogsbilvägar, reparationer, underhåll och inte att glömma - det egna arbetet, säger Jimmy Larsson, segmentschef Skog och lantbruk på LRF konsult. Sveriges skogsgårdar återinvesterar årligen i kostnader för skogsvård, medan intäkterna kommer ojämnt. – Skogskontot är ett viktigt verktyg för landets skogsgårdar för att utjämna inkomster mellan åren. Det ger också möjlighet till ett mer rationellt brukande av skogen för effektiva återinvesteringar och förbättringar, säger Jimmy Larsson.

Medelskogsgårdens långfristiga skulder har ökat över hela landet. I region Mitt och syd har skulderna ökat med cirka 40 procent och i norr med cirka 30 procent jämfört med år 2012. – I takt med att räntorna i landet har sjunkit har skogsgårdens belåning ökat. Vi ser en ökad belåning med cirka 45 procent mellan åren 2007–2016. Skogsgårdarna har kunnat låna mera till ett lägre pris, vilket drivit på både skogsmarkspriserna i landet och skogsgårdarnas belåning, säger Jimmy Larsson. När man frågar skogsägarna själva är det 52 procent som anser att lönsamheten är till-

fredsställande eller mycket god. Fler än hälften vill investera i mer skog än de redan har, då de anser det vara en god långsiktig placering. – Att äga skog innebär i högsta grad att vara företagare och skogsägarnas uppfattning om den egna lönsamheten går i linje med det rapporten visar. Men alla skogsägare har olika mål med varför och hur de vill bruka sin skog. Vissa sköter skogen så att den ger ett jämnt inkomstflöde över tid, andra ser det som en långsiktig investering, medan vissa vill använda skogen för rekreation och jakt, säger Jimmy Larsson.

Skogsgårdens lönsamhetsrapport grundar sig på svenska skogsgårdars balans- och resultatrapporter. Fokus har lagts på hur lönsamheten har sett ut historiskt med en djupdykning 2016. Lönsamheten presenteras i form av skogsnetto vilket beräknas genom att subtrahera utgifter från skogen med intäkter från skogen. I rapporten beaktas även vilka inkomster och kostnader som kommer från skogen, hur belåningen ser ut och även vad gäller lönsamhet kontra timmer- och skogsmarkspriser samt hur belåningen förändrats med räntan.

Nummer 13 • Oktober 2017

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Grepp i vinter!

Biobränslepannor

Skruvdubb till alla däck!

Satseldade- och flödesmatade pannor

BestGrip punkterar inte däcket

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager

Säljare norra och mellersta Sverige

Besöksadress: Laduvägen 10, 592 91 Vadstena Tel 0143-127 22, mobil 070-248 50 38 · www.pumptjanst.se

Andreas Brunåker

Skydd för golv och vägg

Lantmästare 1500

I över 30 år har vi utfört och tillverkat Epoxy som kan utföras på de flesta ytor. Golv till vägg! • Kyckling-/Svin/Djurstallar • Industri/garagegolv • Lager-/Utställningshallar • Trä-/Plastbåtar m m

AKTUELLT

S lip p s n ö ! k e d jo r n a Hittills använda på maskiner över 105 ton!

076-846 22 22

1910 Härdad

1911-3

Andreas.brunaker@faust.dk

Härdad

mail@faust.dk www.faust.dk

www.best-grip.se

Skåningstorpsvägen 6 · SKÖVDE Mer info: www.epoxyfabriken.se eller ring Kjell 0705-83 16 76

www.jordbrukaren.se

BestGrip AB • Kungsgatan 65 • 632 21 Eskilstuna Tel: 016-551 99 21 • Mobil: 070-666 20 89 E-post: info@best-grip.se

BRÄNSLE FRÅN SVENSKA SKOGEN Preem Evolution Diesel med upp till 50% förnybart innehåll

Brunnsborrning & Energiborrning Kompletta Bergvärmeinstallationer

Vi stöldskyddsmärker alla nya ATV

OBS! Missa inte Snöskoterns dag Fre 27/10 samt Lördag 28/10 Varmt välkomna!

5 års garanti • Kom och provkör i vår terrängbana.

ATV, SNÖSKOTER, MC, BÅTAR, MOTORER, VATTENSKOTER, ELVERK, SNÖSLUNGOR, ELVERK, TILLBEHÖR, SERVICE

Försäljning och installation av pumpar Service reparation av pumpar och tillbehör Välkommen att kontakta oss för kostnadsfri offert!

Välkomna till

Öppettider: Mån-Fre 09.00 -17.00 · Tors kvällsöppet till 20.00 · Lör 10.00 -14.00

tel. 0565-911 75

SKROT köpes & hämtas med kranbil. Uppställning av flak Demontering av större maskiner & objekt, kan även göras på plats för bortforsling!

Östgöta Metall & Skrot AB Spårgatan 1B, Åtvidaberg 0120-100 32

Tel 011-49 60 400 info@ostkustenenergi.se

www.bjalverud.se

MERASYSTEMPLÅ MERASYSTEM ÅT AB A TAKPLÅT T A AKPLÅ ÅT - T TAKPANNOR A AKP PAN ANNOR A - FALSTAK FAL ALST TAK A MERASYSTEM SYSTEM tillverkar välbeprövade produkter till lant brukssektorn. Tillförlitligt, snabb och priseffektivt

Estelle falstak

Klassisk pannplåt

info@merasystem.se nfo@merasystem.se | www w..merasystem.se .merasystem.s tel 0410-205 30 | fax 0410-211 66

Daniel 0708-87 24 54 Michael 0708-79 17 30

20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

Går du i byggtankar? Kontakta oss redan nu så hjälper vi dig att planera vårens byggprojekt

Vårt säljteam hjälper dig med tips och råd i stort och smått. Tel. 0381-502 50

facebook.com/ydregrinden @ydregrinden Tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se Stallinredning • Stalltillbehör • Gödselhantering • Foderhantering • Byggnation • Ventilation

SKOG

Nummer 13 • Oktober 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Markvärdarna Göte Karlsson med hustru och Svante Kolsgård med hustru.

Skogsinspektoren Henrik Malmsten Forsén tog befälet över sin grupp och ledsagade den på ett föredömligt sätt.

Ingmar Karlsson, evigt ung, som fyller 80 i vår missar inte en skogsdag.

Den senaste på verksamhetsområdet, Johanna Skarin, bördig från Ukna socken visar på lämpliga plantor och de skydd som finns för såväl snytbagge som hjort.

Södras skogsekonom, Viktor Silvemark, gav en lysande presentation på tänkvärda faktorer att beakta inför svåra beslut av ekonomisk karatär.

Eva Lis och Krister Mattsson från Smultronboda fårgård gör sig beredda att ösa upp läcker köttsoppa med grönsaker i tallrikarna till hugade exkursionsdeltagare.

Innehållsrik skogsdag i Kolsebo Ukna socken samlade intresserade och Södras medlemmar ÅTVIDABERG (JB)

Åtvidaberg verksamhetsområde inom Södra inbjöd medlemmar och andra intresserade att besöka en traditionell skogsdag i Kolsebo by. Skogsdagen Innehöll samling, kaffe med smörgås, välkomsthälsning, presentation av berörda markägare, marknadsinformation, rundvandring till stationer, sopplunch och avslutning.

Kolsebo ligger i den nordvästra delen av Ukna socken som tillhör Västerviks kommun. Byns markägare har marker på ömse sidor av väg 35 och skogsdagen fredagen den 29 september var förlagd till skogsmarken väster om väg 35. Snart fylldes skogsbilvägens vändplan med besökarnas fordon. Innan skogsdagens program startar finns tid för social gemenskap när man träffar bekanta som man kanske inte träffat på ett längre tag. Från Gamleby hade ett före-

tag inbjudits som säljer skogsredskap och de hade dukat upp ett urval av motor- och röjsågar. Krister och Eva Lis Mattsson från Smultronboda fårgård var i full gång med att servera kaffe och smörgås till besökarna vid samlingen och efter det skulle lunchen förberedas. Först ut att hälsa besökarna välkomna var Björn Holmberg från Börsebo i Gärdserums socken som är ordförande i skogsbruksområdet Åtvida-

berg Östra inom Åtvidaberg verksamhetsområde. Därefter fick berörda skogsägare i Kolsebo by ordet och först ut att hälsa välkommen var Göte Karlsson och han lämnade över till sin rågranne Svante Kolsgård. Svante var innan sin pensionering lärare vid Linköpings universitet och besitter därmed god pedagogisk kompetens. Han passade på att belysa historiska fakta om rågångar och dess markeringar som skälstenar, visare och rösen, fakta som in i våra dagars IT-dominerade värld fortfarande har kvar sin betydelse. Han belyste detta förhållande med att det idag är många som tror att det är väl bara att gå ut med sin GPS och pricka ut var skälstenen ska vara men den precisionen har dock inte dagens smarttelefoner, här gäller att hitta skälstenar och visa fysiskt i terränglådan. Som markägare måste man

underhålla sina rågångar så att man vet var man har dem. Detta har Göte och Svante helt klart för sig och gör röjningsinsatser med jämna mellanrum när det är påkallat. Denna kunskap har Svante och Göte självfallet informerat sina barn om. Inför rundvandringen till de aktuella stationerna krävdes att besökarna formerades i fyra grupper med ledning av en skogsinspektor. Skogsinspektor Göran Carlsson ordnade till grupperna på mindre än fem minuter och grupperna kunde ge sig iväg. Artikelförfattarens grupps första stopp

gjordes utefter den aktuella skogsbilvägen och där man var ense om att vägen håller högsta klass vad gäller framkomlighet, främst av att den är fri från hindrade träd och buskar i vägens kanter och fri från farliga stenar som kan orsaka däckshaveri. Därtill kunde konstateras att vändningsutrymmet var exemplariskt för ett ekipage med bil och släp. Markägarna hade utvidgat vändplanen genom att ta emot 100 lastbilslaster fyllnadsmaterial från breddningsarbeten på näraliggande väg 35. Nästa stopp blev i ett plan-

terat granbestånd där frågan var vad ska göras? Gruppen var i stort sett överens om att det skulle gallras en gång till inom en nära framtid. Ut ur granbeståndet kom vi till en ganska stor gammal gräsbevuxen mossåker som tillhörde Göte Karlsson. Han hade efter modigt övervägande beslutat sig för att plantera ytan med löv närmare bestämt glas- och vårtbjörk. Han har varit på det klara med att han har en match att gå i flera ronder. Mot gräskonkurrens och hungriga hjortar men Göte är envis och kommer att lyckas. Nästa anhalt gjordes på intilliggande hygge som nyligen planterats. Här presenterades olika planttyper och den behandling som kan göras för att mota snytbaggen och betande vilt. Informationen gavs av skogsinspektor Johanna Skarin, bördig från socknen. Sedan passerades ett glesare granbestånd på tidigare jord-

Alla hälsas välkomna av markvärdarna och ordförande Björn Holmberg.

bruksmark och här var svaret att nästa åtgärd var slutavverkning. Gruppen vandrade vidare och gjordes ett kort stopp i ett röjningsbestånd med lövinslag och konstaterades att en slutröjning kommer att behöva göras om några få år. Efter hundra meters promenad i ungskogen passerades rågången mellan Göte och Svantes domäner och här var rågången siktröjd och gula käppar uppsatta. Så ska det se ut, påpekade Svante som inledningsvis påtalade ämnet. Nästa stopp kunde ha hållits var som helst men var naturligtvis placerat i ett kommande slutavverkningsbestånd. Här presenterade inspektorn Viktor Silvemark en skogsekonomisk analys på ett pedagogiskt sätt. Han beskrev hur man bör tänka och vilka faktorer man bör beakta för

att handla korrekt ekonomiskt inför beslut framförallt vid förestående slutavverkningar. Den faktor som många inte tänker på är att inte låta beståndet bli för gammalt och inte enbart se på toppriser. Det gäller också att väga in i beslutet värdet av det efterkommande nya beståndet och se till fastighetens alla bestånd och göra en rangordning av dessa inför de beslut som uppkommer. Sista stoppet var att se en

liten lärkplantering som måhända var något för liten att dra några växlar på. Ska man anlägga ett bestånd bör det vara kanske två till tre ha och dessutom vara lämpligt för lärk. Även om distansen på vandringen inte var så lång och vädret var hyggligt varmt så skul-

le det smaka bra med lunch. Vår grupp var först i mål och hade kort kötid innan vi fick tallriken fylld av en smaklig köttsoppa av Eva Lis Mattsson som också tillagat densamma och som tilltugg ett exklusivt hembakat bröd. Dagens exkursion var till ända och dagen avrundades med ytterligare en stunds social samvaro som är viktig del i en skogsdag det vet undertecknad som varit med på åtskilliga sådana under 35 års arbete åt Södra och dess medlemmar. Det kommer säkert fler skogsdagar och var än de hålls på kända marker så kommer de att välkomnas och få besök av oss som arbetat med Södra.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Nummer 13 â&#x20AC;˘ Oktober 2017 2017

AKTUELLT

Vad vill du lĂ¤sa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

FĂśrsĂ¤ljning och leverans av: Certifierad betong Âˇ CementrĂśr Âˇ Lock Grus Âˇ Makadam Âˇ Sand Âˇ Trekammarbrunnar Âˇ VA-produkter Âˇ TrĂ¤dgĂĽrdsplattor Ă&#x2013;ppet: MĂĽndag-fredag 07.00-16.00

Villa- & fastighetsĂ¤gare! TILLĂ&#x201E;GGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PĂ&#x2026; DIN VĂ&#x201E;RMEKOSTNAD REJĂ&#x201E;LT! â&#x20AC;Śoch samtidigt Ăśkar du vĂ¤rdet pĂĽ din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 â&#x20AC;˘ hjertqvist@mb-isolering.se

GRUS & CEMENT AB Ă&#x2026;tvidaberg Âˇ 0120-105 05, 0706-38 10 88

www.mb-isolering.se

20 000 lĂ¤sare kan se din annons!

Duktiga polska hantverkare

Boka din annons pĂĽ 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Under svensk arbetsledning, svenska fĂśrsĂ¤kringar och garantier. ROT-avdraget gĂ¤ller Ă¤ven hos oss!

Fasad, mĂĽlning, tak- och bygg

Birkas AB 013-35 32 02 Âˇ 011-13 53 11 Âˇ 070-383 44 61

www.birkas.se

Levererar fĂ¤rdig betong certifierad av

VIMMERBY Âˇ Tel 0492-152 55 Âˇ www.geba.se

3EKO -IXERVAGNAR fĂ&#x161;R ALLA BEHoV...

&YLLTĂ&#x161;MMAre

Att synas Ă¤r bra fĂśr affĂ¤rerna!

Nya & begagnade. s TĂśmningsflĂ¤ktar frĂĽn 11 till 37 kw med mycket hĂśg kapacitet s +ASTmĂ&#x2039;KTAR KK1600 och KK1800

fĂśr omgĂĽende leverans.

NILFISK ALTO â&#x20AC;˘ NyfĂśrsĂ¤ljning â&#x20AC;˘ Auktoriserad service

FĂ&#x201E;RGBUTIK med Teknos-fĂ¤rger samt Ă¤kta Falu RĂśdfĂ¤rg Passa Ă¤ven pĂĽ att boka rĂśdmĂĽlning infĂśr sĂ¤songen 2017!

SOFAB Sanering & fĂ¤rg AB Butik Ă&#x2013;stanĂĽg 1, SkĂ¤nninge. Tel 0705-300 751

Svensktillverkade jordkĂ¤llare. I plast. SandstrĂśm tillverkar fĂ¤rdiginredda gammaldags jordkĂ¤llare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lĂ¤tt, stark och vĂ¤lbeprĂśvad konstruktion, som hĂĽller i flera mansĂĽldrar. Mer information fĂĽr du pĂĽ vĂĽr hemsida eller per telefon. VĂ¤lkommen!

www.sofabskanninge.se www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

www.sandstromwebshop.se csÂŤÂ¤Â&#x2DC;Â&#x2019; Âž

Âž

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

SOFAB Sanering & fĂ¤rg AB

P{Â¤Â¤sÂ&#x201E;

Vi utfĂśr grĂ¤varbeten! Diplomerade fĂśr avloppsanlĂ¤ggningar

672&.Â&#x2021;6 7259675Â&#x2DC;

ZZZ WRUYRPDVNLQ VH 0Âž Ă&#x201A;Ă&#x2C6; ĂĂ

0Âž Ă&#x201A;Ă&#x2C6; ĂŽĂŽ

Ă?Â¤Â˘

Âž

0Âž ÂŞĂŤ ĂŠĂŽĂ¨ FĂśrnybara 9, +$5

GWh sĂśkes

38/9(5

Ă¨ĂĂ°Ă ĂŹĂ¨ĂŞ ĂŠĂŽ 7259 :

Â&#x2DC;ÂŤÂ&#x2018;Âą Ă&#x2C6;ÂąÂžĂ&#x2013;ÂąÂŞsĂ&#x201A;Â˘Â&#x2DC;ÂŤĂźĂ&#x201A;Â&#x2C6;

Boka annonsplats i Jordbrukaren pĂĽ 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Vi utfĂśr tvĂ¤ttning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt mĂĽlning Mobil 070-53 00 751, Ă¤ven 0142-400 13

LELY CENTER VALDEMARSVIK

KolmĂĽrden Tel (vxl): 011-12 68 00 www.godkandaavlopp.se

Vill du veta mer? ZĹ?ĹśĹ? Ĺ˝Ć?Ć? Ć&#x2030;Ä&#x160; ĎŹĎ°ĎłĎŹ Í´ ĎłĎŹ ĎŻĎŻ Ď´ĎŻ Ä&#x201A;ĹŻĆ&#x161; ĎŹĎĎŻ Í´ ĎŽĎŹ Ď´ĎŻ ĎĎŻ Ä&#x17E;ĹŻĹŻÄ&#x17E;Ć&#x152; Ä&#x17E;Í˛Ć&#x2030;Ĺ˝Ć?Ć&#x161;Ä&#x201A; Ć&#x2030;Ć&#x152;Ĺ˝Ä&#x161;ĆľĹŹĆ&#x;Ĺ˝ĹśÎ&#x203A;Ä?Ĺ?Ç&#x2020;Ĺ?Ä&#x201A;Í&#x2DC;Ć?Ä&#x17E;

Det oberoende fĂśretaget inom enskilt avlopp. â&#x20AC;˘ Projektering â&#x20AC;˘ FĂśrsĂ¤ljning Installation â&#x20AC;˘ Service

sĹ? Ä¨Ć&#x201A;Ć&#x152;Ç&#x20AC;Ä&#x201A;ĹŻĆ&#x161;Ä&#x201A;Ć&#x152; Ä&#x161;Ĺ?Ĺś Ä&#x17E;ĹŻĆ&#x2030;Ĺ˝Ć&#x152;Ć&#x17E;Ć&#x201A;ĹŻĹŠ sĹ? Ä&#x2021;Ć&#x152; Ä&#x17E;ĆŠ Ä&#x201A;Ç&#x20AC; Ä&#x161;Ä&#x17E; Ä&#x17E;ĹŻÄ?Ĺ˝ĹŻÄ&#x201A;Ĺ? Ĺ? EĹ˝Ć&#x152;Ä&#x161;Ä&#x17E;Ĺś Ć?Ĺ˝Ĺľ ĹŹĆ&#x201A;Ć&#x2030; Ä&#x17E;Ć&#x152; ĹľÄ&#x17E;Ć?Ć&#x161; ĹśÄ&#x2021;Ć&#x152;Ć&#x2030;Ć&#x152;Ĺ˝Ä&#x161;ĆľÄ?Ä&#x17E;Ć&#x152;Ä&#x201A;Ä&#x161;Í&#x2022; Ä¨Ć&#x201A;Ć&#x152;ĹśÇ&#x2021;Ä?Ä&#x201A;Ć&#x152; Ä&#x17E;ĹŻ Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161; Ä&#x2021; Ć&#x152; Ç&#x20AC;Ä&#x201A;ĹśÄ&#x201A; Ç&#x20AC;Ĺ?Ä&#x161; Ä&#x201A;ĆŠ Ĺ&#x161;Ä&#x201A;ĹśĆ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152;Ä&#x201A; Ć?Ć&#x161;Ĺ˝Ć&#x152;Ä&#x201A; Ç&#x20AC;Ĺ˝ĹŻÇ&#x2021;ĹľÄ&#x17E;Ć&#x152;Í&#x2DC; ^Ĺ˝Ĺľ Ä&#x17E;Ć&#x152;Ä¨Ä&#x201A;Ć&#x152;Ä&#x17E;Ĺś Ä&#x161;Ĺ?Ć&#x152;Ä&#x17E;ĹŹĆ&#x161;Ä&#x201A;ĹŹĆ&#x161;Ć&#x201A;Ć&#x152; Ć&#x2030;Ä&#x160; Ä&#x17E;ĹŻÄ?Ć&#x201A;Ć&#x152;Ć?Ä&#x17E;Ĺś EĹ˝Ć&#x152;Ä&#x161;WĹ˝ Ĺ˝ĹŻ Ĺ&#x161;Ä&#x201A;Ć&#x152; Ç&#x20AC;Ĺ? Ä?Ä&#x160;Ä&#x161;Ä&#x17E; ĹŹĆľĹśĆ?ĹŹÄ&#x201A;Ć&#x2030;Ä&#x17E;Ĺś Ć?Ĺ˝Ĺľ Ĺ?Ä&#x17E;Ć&#x152; Ä&#x161;Ĺ?Ĺ? ĹŻÄ&#x160;ĹśĹ?Í˛ Ć?Ĺ?ĹŹĆ&#x;Ĺ? ĹŻĆ&#x201A;ĹśĆ?Ä&#x201A;ĹľĹ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161; Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161; Ä&#x161;Ä&#x17E;Ĺś Ä&#x201A;Ä&#x161;ĹľĹ?ĹśĹ?Ć?Ć&#x161;Ć&#x152;Ä&#x201A;Ć&#x;Ç&#x20AC; Ä&#x201A; ĹŹĹ˝ĹľĆ&#x2030;Ä&#x17E;Ć&#x161;Ä&#x17E;ĹśĆ?Ä&#x17E;Ĺś Ä&#x201A;ĆŠ Ä¨Ć&#x201A;Ć&#x152;Ç&#x20AC;Ä&#x201A;ĹŻĆ&#x161;Ä&#x201A; Ä&#x161;Ĺ?Ĺś Ä&#x17E;ĹŻĆ&#x2030;Ĺ˝Ć&#x152;Ć&#x17E;Ć&#x201A;ĹŻĹŠ Í&#x2DC;

LELY â&#x20AC;&#x201C; vĂ¤rldsledande inom innovativa system fĂśr automatisk mjĂślkning och robotutfodring. Kontakta oss fĂśr mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com www.lely.com innovators in agriculture

MILJÖ

Nummer 13 • Oktober 2017 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

BioDriv Öst samlar aktörer som vill verka för fossilfria transporter i Uppsala, Stockholm, Västmanland, Södermanland, Östergötland och Örebro län. På bilden en biogasanläggning i Frötorp, några mil nordväst om Örebro.

Fossilfria samarbetet utvecklas Transportsektorns omställning samlar olika aktörer Nyligen invigdes det nya storregionala initiativet BioDriv Öst som redan samlar över 40 aktörer från offentlig sektor, näringsliv och forskning. Initiativet ska underlätta transportsektorns omställning och sammanföra kunnande kring samtliga förnybara alternativ. Det nationella forskningsinstitutet Rise var på plats vid invigningen i Uppsala och deltar aktivt i satsningen.

Initiativet BioDriv Öst samlar aktörer som vill verka för en fossilfri fordonsflotta och arbeta med transportsektorns omställning till förnybara alternativ utifrån ett helhetsgrepp. Power Circle, Svebio, Vätgas Sverige och 2030sekretariatet som samverkar

med BioDriv Öst i två nya projekt var på plats vid invigningen och svarade på frågor om transportsektorns omställning. – Alla hållbara alternativ

kommer att behövas om vi ska lyckas ställa om till en fossilfri fordonsflotta och genom att arbeta tillsammans så kommer vi längre än var och en för sig. Vi måste bli bättre på att utveckla flera olika förnybara alternativ parallellt istället för att satsa på en lösning i taget, vilket till stor del är det som har skett hittills, säger Beatrice Torgnyson Klemme, vd för Biogas Öst med BioDriv Öst. När olika kompetenser inom hållbara transporter nu sammanförs så är det välkommet med aktörer som redan är vana vid att jobba övergripande. Forskningsinstitutet Rise är framstående

Om BioDriv Öst BioDriv Öst är ett storregionalt nätverk som ska underlätta och påskynda omställningen till förnybara alternativ i transportsektorn. BioDriv Öst samlar aktörer som vill verka för fossilfria transporter i Uppsala, Stockholm, Västmanland, Södermanland, Östergötland och Örebro län. Nätverkets experter jobbar praktiskt för att underlätta samverkan, forskning, utveckling, regional produktion och distribution av biodrivmedel samt insatser kopplat till laddinfrastruktur.

inom biogasforskning, bioekonomi och har även stor kompentens inom elektromobilitet. Johan Laurell, marknadschef vid Rise är vice ordförande i Biogas Öst – den stor-

Rise världsledande forskning så innebär det här ett rejält kliv framåt för omställningen till förnybara alternativ i den här regionen, säger Johan Laurell. Beatrice Torgnyson Klemme och Johan Laurell menar båda att det här är en satsning som ligger helt rätt i tiden, eftersom vikten av transportsektorns omställning börjar bli allt tydligare både i Sverige och globalt. Jenny Lundström, ordförande i regionala utvecklingsnämnden Region Uppsala, klippte bandet med hjälp av Johan Wadman, trafikdirektör Region Uppsala och Johan Laurell, marknadschef vid forskningsinstitutet Rise.

regionala samverkansorganisationen som står bakom initiativet BioDriv Öst - och han har länge varit engagerad i satsningen som arbetats fram av den bredd av aktörer som ingår i Biogas Östs styrelse.

– Biogas Öst är bra på att lösa upp praktiska knutar kring transportsektorns omställning och jag ser positivt på att verksamheten nu ska omfatta såväl biodrivmedel som elfordon och laddinfrastruktur. Tillsammans med

BioDriv Östs region innefattar redan i dag världsledande forskning och betydande satsningar på elfordon och biodrivmedel. – Med en förbättrad regional samordning kan våra sex län bli ett viktigt skyltfönster som demonstrerar hållbara lösningar för andra länder. Det betyder mycket för jobb och vår konkurrenskraft internationellt, säger Johan Laurell.

Klimatförändringar – möjligheter och hot för svenskt lantbruk Mer regn, längre torkperioder, nya skadeinsekter. Klimatförändringarna för med sig en rad konsekvenser för svenskt lantbruk, men innebär också nya möjligheter.

– Vinnarna blir kanske de riktigt stora lantbruken som har resurser att sprida riskerna och de småskaliga som lättare kan ställa om snabbt. Många i det stora mellanskiktet kan nog få det tufft, spår Pär Holmgren, meteorolog och naturskadespecialist hos Länsförsäkringar.

I korthet innebär klimatförändringarna att när det blir varmare, blir det mer vatten som går runt i vattnets kretslopp. Med mer vatten i omlopp blir det både mer regn och mer torka. Globalt kan man beskriva det som att det blir torrare där det redan är torrt och regnigare där det redan är regnigt. I Sverige kan vi förvänta oss mer regn när det väl kommer regn, men även längre perioder utan nederbörd. – Konsekvensen blir å ena sidan att skördar kan torka bort eller regna bort, men

också att odlingssäsongen blir längre i stora delar av Sverige. Flera platser kommer exempelvis inom ganska snar framtid att kunna ta fler skördar än man gör idag, säger Pär Holmgren. Men det är inte bara grödorna som växer snabbare och får längre säsong. Det får även ogräset. Och skadeinsekterna. Fuktiga perioder innebär också större risk för mögelangrepp. En annan konsekvens är att växter och djur sprider sig allt längre norrut. – I genomsnitt har det blivit två grader varmare sedan

1800-talets mitt. Det motsvarar en förskjutning i växtzoner norrut med 20 - 30 mil. Men det finns naturliga variationer i väder mellan år. Vi hade tre riktigt kalla vintrar i mitten av 1980-talet. Det kan hända även i framtiden trots att det nu blir allt vanligare med milda vintrar, säger Pär Holmgren. I Sverige påverkas vädret

inte bara av klimatförändringar. Vissa forskare hävdar att jetströmmen håller på att försvagas, vilket i så fall kan leda till fler högtrycksblockeringar och fastlåsta vädersituationer.

Det innebär att kall luft kan ligga kvar längre vintertid och varm luft kan stanna länge sommartid. – Det viktigaste för lant-

brukets del är att sprida riskerna och att inte satsa allt på en typ av produktion eller nisch. Det kan slå hårt vissa år. Överlag behöver både jord- och skogsbruk tänka på biologisk mångfald för att vara livskraftiga över tid, säger Rasmus Troedson hos Agria Djurförsäkring, affärsområde lantbruk. Ett tips är att titta på hur man löst problematiken läng-

re söderut i Europa. Här är klimatet så som vi kommer att få det i Sverige. Vilka grödor satsar de på? Hur sprider de sina risker? Hur arbetar de med skadedjursbekämpning och mot mögelangrepp? – Sverige har ett försprång i jämförelse med många andra länder, tack vare att vi är ett glest befolkat land med stora åkerarealer som inte används idag. Vi har marginaler som kommer väl till pass nu när hela samhället ska ställa om mot fossilfritt, avslutar Pär Holmgren.

Nummer 13 • Oktober 2017

TA DIN SKOG PÅ ALLVAR. DET GÖR VI. KAMPANJPRIS

2.990:-

KAMPANJPRIS

8.190:-

STIHL MOTORSÅG MS 211 C-BE

STIHL RÖJSÅG FS 460 C-EM K

Lätt motorsåg för vedsågning. Utrustad med kedjespänning från sidan för säker och enkel spänning av kedjan. • Bränslesnål • Hårdmetallkedja medföljer Ord. pris 4.390:-

För stora ytor med tjockt gräs. STIHL 4-punkts antivibrationssystem, STIHL Easy2Start och M-Tronic. • Låga vibrationer • Enkel att starta • Smidig Ord. pris 9.390:-

KAMPANJPRIS

790:-

560:-

SKYDDSBYXA FUNCTION UNIVERSAL Andningsaktivt material och fri rörlighet i bakdel och gren. Taggskydd på både benens framsida och baksida. Beprövat sågskydd enligt EN 381. • Skyddsnivå 1 • Hög komfort Ord. pris 990:-

SKOGSHJÄLM G2000 Komplett med hörselskydd, etsat nät-visir och nackdok.Extra bra ventilation i hjälmen, kort skärm och vändbar inredning. Rattjustering och UV-indikator. • Vändbar inredning • Extra bra ventilation Ord. pris 990:-

Erbjudandet gäller t.o.m 31 dec 2017. Priser inkl. moms. Med reservation för tryckfel.

stihl.se Fagerholms Maskinservice

AB Kisa Motorservice

Beviks Skog & Trädgård

Boxholm · Tel 0142-504 84

Kisa · Tel 0494-128 50

Linköping · Tel 013-36 25 60

Maskindepån i Finspång AB

Östergyllen

Djurbergs Järnhandel AB

Finspång · Tel 0122-131 25

Linköping · Tel 013-31 30 60 Norrköping · Tel 011-18 11 66

Söderköping · Tel 0121-120 20

JAKT

Nummer 13 • Oktober 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Maria Falkevik, rovdjursansvarig vilthandläggare på länsstyrelsen Värmland, betonar hur viktigt det är att rapportera in spillning till länsstyrelsen.

Totalt 22 vargar ska licensjagas i Sverige, varav sex stycken i reviret Vimyren i Värmland. Bild: MAGNUS RYDHOLM

Beslut inför 2018 års licensjakt på varg är taget och presenterades torsdagen den 28 september. Antalet vargar kan dock komma att ändras.

Sex vargar ska licensjagas i Värmland ”Är man missnöjd med beslutet får man leta spillning för bättre beslutsunderlag” VÄRMLAND (JB)

Inför jakten som börjar den 2 januari till och med den 15 februari 2018, eller fram till dess att länsstyrelsen avlyser jakten, har länsstyrelsen beslutat hur många vargar som ska skjutas. Totalt i landet rör det sig om 22 vargar som ska licensjagas och i Värmland ska sex av dem skjutas i reviret Vimyren.

Beslutet måste tas vid en oläglig tid. Senaste inventeringen gjordes i vintras och sedan dess kan mycket ha hänt i reviren, bland annat så

har med all säkerhet valpar fötts. – Vi vet också individer som blivit överkörda eller eventuellt försvunnit från sina

revir så vi vet egentligen inte hur det ser ut men vi måste ta beslutet nu, säger Maria Falkevik, rovdjursansvarig vilthandläggare på länsstyrelsen Värmland. Maria är hård mot dem som inte är nöjda med beslutet. – Är man missnöjd med detta beslut bör man ge sig ut i skogen och samla spillning för att ge oss ett bättre underlag

att utgå ifrån, säger hon bestämt på presskonferensen. Tanken med jakten – som är ett undantag från strikt skydd – är att underlätta älgförvaltning, tamdjurshållning, begränsa skador och förbättra möjligheten för samexistens mellan människa och varg. Länsstyrelsen i Värmland har kriterier för hur de väljer ut i vilket revir licensjakten ska ske. I mångt och mycket

handlar det om att minska antalet vargar där koncentrationen är som störst. Beslutet är fattat men både

antalet vargar och antal individer kan komma att ändras. – Det är viktigt att det är vargar från det revir vi har beslutat om som skjuts. Därför har vi ett ganska snävt jaktområde, säger Maria. Jaktområdet i Värmland har ritats ut med hjälp av

länsvägar och motorvägar för att vara tydligt och går mellan Torsby, Stöllet och Ekshärad. Antal vargar som ska licensjagas i de övriga länen i det mellersta rovdjursförvaltningsområdet är; Dalarnas län (sex vargar), Örebro län (två vargar), Gävleborg län (två vargar) och Västmanland län (sex vargar). Text och bild: MIMMI TÖRNBERG

Tall och gran förädlas till närodlade textilier Skog som blir till papper, som blir till tyg. Genom att utnyttja kunskap och kompetens inom klassiska svenska industrier kan trä förädlas till närodlad textil. Det ger nya affärsmöjligheter för den inhemska industrin i Sverige och skapar möjligheter för en hållbarare textilindustri genom en rad innovativa lösningar över branschgränser.

Inom en radie av 15 mil runt Bäckhammars bruk i Värmland växer tät skog av tall och gran. Den svenska skogsråvaran har processats och förädlats till papper i Nordic Papers pappersbruk. Det oblekta och närodlade

pappret har därefter skeppats vidare till det textila klustret i Sjuhäradsbygden där det spunnits till tråd hos Svenskt Konstsilke, för att sedan förvandlas till tyg i stickmaskiner på Textilhögskolan i Borås. På Sjuhäradsbygdens färge-

ri har tyget fått en mörkblå kulör för att slutligen formas till en följsam klänning på Smart Textiles vid Högskolan i Borås. Det låter nästan som en saga, men det är en beskrivning av en del av resultatet från projektet ”Etablera närodlad textil i Sverige - ENTIS”, där ett antal parter inom svensk skogs-, pappers- och textilindustri samverkar för att skapa textilproduktion av råvara från massaindustrin.

Nordic Paper ingår i projektet och vad det gäller detta första plagg – en klänning, så består den av kraftpapper från Nordic Paper. Kraftpapper används annars till att göra allt ifrån säckar till stålmellanläggspapper och fina boutiqespåsar. Textil av papper finns idag,

men det unika med det här projektet är att man har tittat på möjligheterna till återvinning och att man utmanar befintliga produktions- och åter-

vinningstekniker för att åstadkomma ett cirkulärt flöde. – En av de stora utmaningarna i framställandet av ett papperstyg har varit att sticka i pappersgarn istället för att väva, eftersom papper är ett relativt stumt material. Det är extra kul att se samverkan växa fram i ett projekt med parter från flera olika branscher och jag ser fram emot, att även prototyper för interiöra applikationer kommer fram i projektet, säger Lena-

Marie Jensen, arbetsledare för ”Design for recycling” och projektkoordinator för fokusområdet Hållbar textil inom Smart Textiles. Behovet av textila fibrer växer i takt med att jordens befolkning ökar (FN: 9,2 miljarder 2050) och den generella levnadsstandarden höjs. I samband med att människor i större utsträckning bosätter sig i städer och har råd att konsumera mer, så ökar också behoven av sofistikerad textil.

Nummer 13 • Oktober 2017

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Sveriges bönder utser Skörda solenergi! Årets gröna kommun RT! FRI OFFE Vilken kommun i Sverige är bäst på att skapa förutsättningar för det gröna näringslivet? En kommuns inställning och beslut är ofta avgörande för om en lantbrukare vågar satsa eller inte. Nu utser Sveriges bönder för första gången Årets Gröna kommun.

I varje kommun tas en rad beslut som påverkar möjligheten att driva företag inom det gröna näringslivet. Myndigheternas tillsyn, handläggningstider, agerande i bygglovsärenden eller bevarande av åkermark styr småföretagarens möjligheter att planera långsiktigt och att våga satsa. Men även infrastrukturen på landsbygden är av avgörande bety-

delse för om landsbygden ska växa eller riskera att tyna bort. – Sveriges kommuner har stort självbestämmande och makt. Därför är dialogen mellan svenska bönder och kommunernas politiker och tjänstemän den kanske viktigaste faktorn för att få lantbruksverksamheten att fungera och bli lönsam, säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande. Den 31 oktober ska LRFs totalt 270 kommungrupper, med 2000 förtroendevalda, ha nominerat de bästa kommunerna inom varje region. Kommunerna rankas efter hur väl de fungerar under en rad kriterier. Bland de 17 regionala vinnarna utser en jury slutligen vem som blir Årets gröna kommun den 30 november.

AKTUELLT

FASTIGHETSMARKNAD

Solcellsbyggarna Boxholm AB

Boxholm · 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se

VI KOPER DITT SKROT!

Överlåta gården?

Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

Välkommen till Areal. Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.

www.jordbrukaren.se

Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

& # $( # ") %% $ # %! %#' ! # " #% # & *#$( & # )# ! % % ) )# #

0514-310 10

info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

AUKTIONER

Auktioner 2018

Nu pågår bokning av auktioner 2018!

Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller om ett datum som passar dig

BOKADE AUKTIONER 2018 2/3 Gårdsauktion, Sjögården Öggestorp, Tenhult. Maskiner o Redskap 10/3 Samlingsauktion, Brännebrona, Götene. 17/3 Samlingsauktion, Granngården, Sala. 24/3 Maskinauktion, Axima Floby. 7/4 Gårdsauktion, Algutstorps Prästgård, Vårgårda. Maskiner o Redskap. 21/4 Gårdsauktion, Vijvägen, Bergby. Maskiner o Verkstadsinventarier. 28/4 Samlingsauktion, Örsta, Kumla. 5/5 Samlingsauktion, Flakeberg, Grästorp. 15/9 Samlingsauktion, Falköping.

Nu kan du läsa Jordbrukaren på nätet! Klicka bara på Jordbrukarens framsida på www.jordbrukaren.se

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15 Ombud för Östergötland, Småland och Öland: Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146

www.farmarauktioner.se FASTIGHETSMARKNAD

Funderar du på att sälja din gård? Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Gustaf Eriksson 0703-51 05 77 Linköping Rebecca Regnander 0709-99 23 75 Norrköping Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

lansfast.se

*" &

JAKT

Nummer 13 • Oktober 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Sex olika skjutbanor skulle deltagarna skjuta på och den som missade fick tid tillagt på tävlingsresultatet.

Vinnaren av otränad klass, Magnus Olsson, reste från Sjöbo i Skåne för att vara med och kommer tillbaka nästa år.

Initiativtagaren var så nöjd över samarbetet med Billeruds jaktskytteklubb att tävlingen ska hållas här även nästa år.

Jägare i fysisk och psykisk kamp Tävlingen ”Sveriges tuffaste jägare” har haft premiär SEGMON (JB)

För första gången någonsin gick tävlingen ”Sveriges tuffaste jägare” av stapeln på Billerud jaktskytteklubb i augusti i år. Vinnarna i de tre klasserna var Marcus Johansson, från Grums, Magnus Olsson, från Sjöbo och Linda Nätt Malmgren.

Initiativtagare bakom tävlingen är Jon Steinar Vangen från Norwegian outfitters. Företaget startade han för åtta år sedan och det var först efter sex år som han fick idén till tävlingen. Företagets huvudsakliga syssla är annars jaktfilmer som säljs via en hemsida och sociala medier. – Jag började tänka på tävlingen för två år sedan. Jag ville göra något kul, något som får jägare att träffas under andra omständigheter än jakt. Man ska träffas, ha roligt och lägga avundsjukan åt sidan för en stund, säger Jon. Tävlingen hölls på Billeruds jaktskytteklubb och trots att både tävlingsantalet och besöksantalet var relativt lågt så är Jon enormt nöjd med arrangemanget. – Vi håller redan på och be-

stämmer datum för nästa års tävling. Svenska jägarförbundet har sagt att de vill vara med på ett hörn, det känns kul. Vi ska vara på Billerud igen, ingen tvekan om saken, det var en perfekt plats och alla var så hjälpsamma, berättar Jon. Besöksantalet hamnade på runt 30 stycken och antalet anmälda slutade på 25 stycken, varav fyra kvinnor. Vinnaren av damernas klass var Lina Nätt Malmgren. Vinnarna av de två klasserna, tränad och otränad, öser beröm över arrangemanget. Magnus, vinnare av klassen otränad, reste ända från Sjöbo i Skåne för att vara med i tävlingen. – Det var ett jättebra genomfört evenemang. Det var ju också ett sådant bra ställe, perfekta gräsmattor och mycket plats. Magnus såg tävlingen på Facebook och planerade att åka

Nästan sextio stycken kom till tävlingen, både besökare och tävlande.

med vänner till Värmland för att vara med, men vännerna drog sig ur. Det hindrade inte Magnus som packade tältet och gav sig iväg själv. – När jag kom på natten mötte arrangören upp mig och hjälpte mig komma tillrätta. Jag ville vara med för att jag dels gillar en utmaning och så tycker jag att det är självklart att man ställer upp när det arrangeras saker. En månad tidigare gick tävlingen av stapeln för första gången även i Norge. Där är det också planerat en tävling för nästa år, men då på annan ort. – Och så blir det snart landskamp också, där vinnarna från respektive land ska få möta varandra, säger Jon. Tävlingen gick ut på att pressa deltagarna både fysiskt

och lite psykiskt. Det första momentet bestod av en hinderbana på en och en halv kilometer med sex olika skjutbanor, däckvältning, stockbärande, klättring och yxkastning. Allt går på tid och efter hinderbanan får deltagarna tre frågor med tre svarsalternativ, svarar de fel får de springa en straffrunda. Den som får bäst tid vinner. – Deltagarna startar med tio

minuters intervall så det är väldigt svårt att se vem som leder. Man kan till exempel minska på sin tid genom att vara träffsäker på skjutningen, vem som helst kan vinna, berättar Jon. Vinnaren av klassen tränad, Marcus från Grums, hade inte ens tänkt ställa upp. – Jag hade ju varit sjuk så jag hade ingen tanke på att tävla men Jon övertalade mig. Jag

En av tävlingsgrenarna kallas för farmers walk och innebär att man ska bära tunga saker, i det här fallet stora stockar, en bit.

slet som djur och det känns otroligt roligt att ha vunnit, speciellt med tanke på att jag nog jagar minst av alla som var där. Marcus har ett intresse av att jaga men jobb och annat har kommit emellan så han har helt enkelt inte haft tid att

jaga så mycket på sistone. Men han tvekar inte när han får frågan om han kommer att försvara sin titel i landskampen. – Absolut, det måste jag. Jag får lägga mig i hårdträning nu, säger han och syftar på att han får se till att jaga lite mer.

Även Magnus tänker försvara sin titel i landskampen. – Helt tveklöst tänker jag göra det! Text: MIMMI TÖRNBERG Bild: PRIVAT

Nummer 13 â&#x20AC;˘ Oktober 2017

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

â&#x20AC;?FĂ¤rmartankenâ&#x20AC;?

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

AdBluetankar 125-9000 liter ADR/IBC-behĂĽllare 250-3000 liter, gĂĽrdstankar i bĂĽde plĂĽt och plast och transporttankar fĂśr eget bruk 100-400 liter finns i vĂĽrt sortiment.

till Villor â&#x20AC;˘ Lantbruksbyggnader â&#x20AC;˘ Industrilokaler $ $

FĂ¤rmartanken AB, tel 0321-317 07 info@farmartanken.com www.farmartanken.com

VĂ¤lkommen att prata tankar med oss!

Suzuki LTA 500XP

Boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03 eller 054-21 70 10

$ $ $ $

Arbetsmaskinen

GĂĽrdsarmatur

Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvĂ¤rdigt ljus LivslĂ¤ngd mer Ă¤n 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rĂśrfĂ¤ste VĂ¤ggfĂ¤ste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

99 900 kr inkl moms

AMBULERANDE VETERINĂ&#x201E;RPRAKTIK LINKĂ&#x2013;PING och NORRKĂ&#x2013;PING med OMNEJD

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78

Tegelbruksv 1, Kisa Âˇ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

www.nordled.se

Modern djursjukvĂĽrd med hĂśg kompetens och ett trevligt bemĂśtande fĂśr dig och dina djur. Vi fokuserar frĂ¤mst pĂĽ HĂ&#x201E;STAR och LANTBRUKSDJUR men Ă¤ven hembesĂśk till HUND och KATT pĂĽ dagtid. Vid akutfall sĂĽ har vi jourveterinĂ¤rer tillgĂ¤ngliga dygnet runt alla vardagar fĂśr behandling ute i fĂ¤lt.

Marknadens bĂ¤sta stĂśldskydd! VINSCH PĂ&#x2026; KĂ&#x2013;PET!

Kodiak 700 4x4 Ny brĂ¤nslesnĂĽlare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hĂśg/lĂĽgvĂ¤xel. Finns Ă¤ven med servo. Fler fĂ¤rger beroende pĂĽ modell.

fr. 66.320:- exkl. moms

Installeras pĂĽ traktorns eller fordonets Databus, vilket krĂ¤ver att en kod eller key card anvĂ¤nds pĂĽ manĂśverpanelen fĂśr att fordonet ska vara mĂśjligt att starta. Billig fĂśrsĂ¤kring fĂśr att ditt fordon Ă¤r kvar dĂ¤r du lĂ¤mnade det. FĂśr mer info se www.brorssons.se onlinebutik, sĂśk pĂĽ VLC5501.

JUST NU

4190:inkl moms"

MĂ&#x2026;N-FRE 8-18, LĂ&#x2013;R 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

BRORSSONS TRAKTORDELAR

070-55 50 123 Âˇ gardsveterinarerna@outlook.com

www.gĂĽrdsveterinĂ¤rerna.se

MARIANNELUND

Tel 0496-107 55 â&#x20AC;˘ traktordelar@brorssons.se Onlinebutik pĂĽ www.brorssons.se

Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 nĂ¤r du vill annonsera!

MOTORMARKNADEN

Vi kĂśper & sĂ¤ljer Halm och grovfoder Diesel och oljor SpannmĂĽl, konv & KRAV GĂśdning VallfrĂś och utsĂ¤de

Vi har reservdelarna till din trĂśska, nytt och begagnat!

Anders eller Elisabeth nĂĽr ni pĂĽ:

Tel 013-23 44 65/66

FĂśr fler reservdelar, besĂśk vĂĽr hemsida

MITSUBISHI L200

RUSTAD FĂ&#x2013;R ARBETE OCH FRITID

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

M A

www.laholmstraktordem.se â&#x20AC;˘ 0430-222 70

BrĂĽnstorp, 585 91 EksjĂś Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Ă&#x201E;ven andra nya delar.

MaskinfĂśrsĂ¤ljning FĂśrsĂ¤ljning av begagnade maskiner.

BesĂśk vĂĽr nya hemsida - nu sĂśkbar

TRAKTORER KĂ&#x2013;PES fĂśr demont, kontant betalning. HĂ¤mtas!

Beg. reservdelar Demontering av traktorer och entreprenadmaskiner. Vi har Ă¤ven ett stort lager av nya delar.

#%# &!

Maskintransporter Transporter av maskiner av alla slag, Ă¤ven bodar, husmoduler och liknande. Transporter Ăśver hela landet. Mats 070 - 223 55 49

" "# $"

" #&! $&

MITSUBISHI L200 DC 2,4D AUTOMAT 4WD BUSINESS TIDIGARE PRIS FRĂ&#x2026;N 279 900 KR NU FRĂ&#x2026;N 271 900 KR EXKL MOMS Med ett robust yttre i kombination med en rymlig och bekvĂ¤m kupĂŠ Ă¤r nya L200 bĂĽde lastbil och personbil â&#x20AC;&#x201C; allt i ett. Testvinnaren L200 mĂśter XSS PRW GH NUDY VRP EnGH VOLWVDP \UNHVWUDÂż N RFK GHQ DNWLYD IDPLOMHQ VWlOOHU QX UXVWDG I|U GH WXá&#x201A;&#x2021; DVWH DY lYHQW\U

Smidig â&#x20AC;˘ Kraftfull â&#x20AC;˘ PrisvĂ¤rd Kvalitets traktorer frĂĽn Branson, 30-74 hk, 4WD, manuell alt. hydrostatisk transmission, med eller utan hytt m m. Nytt litet smidigt skogsekipage med hela 40 cm markfrigĂĽng, Skogsutrustad Branson 3100, 30 hk. Griplastarvagn med eller utan 4WD m m.

info@traktorimport www.traktorimport.se Tel 0534-127 00, Jordbrov 23, ED

FĂśrbrukning 7,5 l/100 km. CO2 196 g/km. Erbjudandet gĂ¤ller L200 sĂĽ lĂĽngt lagret rĂ¤cker, som lĂ¤ngst t.o.m. 2017-12-31, och kan ej kombineras med andra kampanjerbjudanden. Alla priser Ă¤r av generalagent rek. cirkapriser. Bilen pĂĽ bild Ă¤r extrautrustad.

RydjavĂ¤gen 8 i Mantorp. Tel: 0142-201 07 0nQ WRUV IUH LĂśr 10-13 www.lonestamsbilar.com

Nummer 13 • Oktober 2017

LANTBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Även om förbundet aldrig fokuserar eller lyfter fram enskilda raser, har de stor kunskap om de flesta. I bild, allmogerasen Värmlandsfår. Bild: KARIN GRANSTRÖM, Hushållningssällskapet

Ulf Ekholm är ordförande i Värmlands läns fåravelsförening, här med ett av sina får i en tävling. Bild: EINAR DE WIT

Ideella branschorganisation Värmlands läns fåravelsförbund ordnar aktiviteter för medlemmarna. Här på fårets dag på Gammelvala. Bild: KARIN GRANSTRÖM, Hushållningssällskapet

Ljusnande framtid för svenska får Värmlands läns fåravelsförbund hoppas på fler fårägare VÄRMLAND (JB)

Svenska fåravelsförbundet har funnits sedan 1917 och bevakar fårägarnas intressen. Det finns 24 länsföreningar och Ulf Ekholm är ordförande i Värmlands läns fåravelsförbund. Han har märkt en uppgång i intresset för får och ser ljust på framtiden.

Ulf betonar att det går att ha får i en rovdjursnation som Sverige men det behövs lite mer eftertanke och jobb. – Från vårt håll så vill vi får ner koncentrationen och hade gärna sett fler uttag. Vi ställer oss bakom riksdag och rege-

ringens beslut kring bevarandet av vargen men vi måste ut från bevarandefasen och in i förvaltningsfasen. Ulf har 40 tackor på sin gård och har gjort allt han kan för att skydda sina får från rovdjursattacker. Han berättar att det för cirka sex år sedan fanns en stor uppgivenhet bland fårägare men att de med tiden har lärt sig hur olika situationer ser ut och anpassat sig därefter. En av de saker som fårägare kan göra är att bygga ett rovdjursavvisande stängsel. – Det är varken absolut sä-

kert eller allenarådande men det ger en viss trygghet och är en av de sakerna man kan gö-

ra. Andra saker man kan göra är att ta in och ut alla djur varje dag och ha boskapsvaktande hundar. Sen kan inte alla göra alla de här åtgärderna, hundar kanske går på två av tio gårdar, men man kanske kan göra något av dem, säger Ulf. Värmlands läns fåravelsförbund är en lokal branschorganisation och en av 24 distriktsorganisationer under Svenska fåravelsförbundet. Deras huvudfokus är får i allmänhet och där riksförbundet fokuserar på näringspolitiska frågor kan distriktet lyfta lokalspecifika frågor för sina medlemmar. – Vi bor och lever med villkoren i länet så den lokala or-

ganisationen är jätteviktig. Vi har en rad olika medlemsaktiviteter som fokuserar på det som medlemmarna är intresserade av. Det kan vara allt från hur man ökar lönsamheten i besättningen till temadagar om ull, berättar Ulf. Just nu är ullen på tapeten. Svenska fåravelsförbundet satsar på ullen och då får de regionala organisationerna ta del av det. – Det börjar bli ett intresse för ull i Sverige, inte bara för fårägare utan för företag och allmänheten också, och då vill vi ju naturligtvis lyfta det. Ulf berättar att Fjällräven

har fått upp ögonen för ullen och gjort en satsning i Jämt-

landsfåren. Det går alltså bra för den lite ovanligare ullen. – Det är positivt att det går bra men samtidigt så måste vi få upp priset på vanlig ull. Förutom en riksorganisation med distrikt så finns det också föreningar som fokuserar på specifika raser då distrikten fokuserar enbart på får i allmänhet. – Vi pratar inte enskilda raser och vi kan inte lyfta enskilda raser utan vi pratar får i vår organisation. I somras hade vi en aktivitet där vi presenterade sju olika raser då våra medlemmar är intresserade av vilken ras som passar till den näring man vill bedriva men vi skulle aldrig fokusera på raser i sig, betonar Ulf

Får är det djurslag som är det mest mångsidiga enligt Ulf. Han ser ett trendbrott i Värmland och att fler och fler skaffar sig får. – Det är inga jättebesättningar men med många bäckar små, säger Ulf förhoppningsfullt. Konsumtionen av får har ökat men den inhemska produktionen har inte ökat i samma takt. Ulf säger att om bara sex av tio får skulle komma från Sverige så skulle det ha stora effekter på både samhälle och landsbygd. Visst förtjänar det öppna landskapet mer än bara kossor?

Text: MIMMI TÖRNBERG

Nummer 13 • Oktober 2017

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

Hållbart resande i Värmland Fler ska cykla, gå eller åka kollektivtrafik VÄRMLAND (JB)

Projektet hållbart resande Värmland har kommit halvvägs. Tanken är att Värmland ska bli mer konkurrenskraftigt genom att resa hållbart.

Monika Martinsson, kommunikatör för projektet framhåller att allt är hållbarare än att sitta ensam i bilen. Cykla, gå eller att åka kollektivtrafik är det som de vill uppmuntra fler att göra. – Sen så är ju samåkning och elbil också ett alternativ men vi vill egentligen inte fokusera alls på bilen då den i sig är ett problem för stadstrafiken, säger hon. Förutom stöd av Tillväxtverket ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden så har projektet en rad finansiärer och aktiva partners från Värmland. Nio av länets sexton kom-

muner är med; Hammarö, Storfors, Kristinehamns, Arvika, Säffle, Grums, Forshaga, Kil och Karlstad. Nästan hälften av länets kommuner är med andra ord inte med i projektet. – Det kan vara allt från storlek till möjlighet att medverka, det krävs ju ändå ett visst engagemang. Men frågan är absolut viktig för de kommuner som inte är med i projektet, säger Monika. Hon betonar också att arbetet handlar om att göra det som gagnar hela länet, vilket innebär att det kommer att påverka även de kommuner som inte är med. Just nu fokuseras mycket av arbetet på hållbara resor inom handel och arbeten. – Vi vill ju fokusera på länet och främja länets handel. Bland annat jobbar vi med en app där man kan köpa varor i

Monika Martinsson, kommunikatör på Hållbart resande i ett växande Värmland.

lokala butiker och få dem hemleverade på ett hållbart sätt, till exempel med cykelbud, säger Monika. Projektet har ingen egen investeringbudget och kan inte bestämma att till exempel cykelvägar behöver byggas men de försöker att påverka och ha en dialog med de som kan göra något. – Vi kan tyvärr inte påverka infrastrukturen men vi har samtal med till exempel cykelsamordnaren i Karlstad kommun där vi kan framföra den kritik som finns mot

cykelvägarna, säger Monika. De jobbar med medelstora företag för att se hur vi reser till och från jobbet. Just nu pågår ett test där de erbjuder pendlare att resa gratis med kollektivtrafik för att se om det kan uppmuntra ett fortsatt resande. – Det är många som låter bli för att de upplever det som krånglig, men efter att ha prövat på så fortsätter de gärna eftersom det var enklare än vad de först trott, berättar Monika. Skillnaden mellan deras test och Värmlandstrafiks eg-

na kampanjer är att de tar kontakt med pendlarna på deras arbetsplatser direkt. – Vi gör ju också en uppföljning där vi frågar om det har varit bra och tar till oss kritik om vad som kan förbättras. En tanke som kommit upp är en cykel som kan fällas ihop och förvaras enkelt i bussen under färden för att underlätta för de som har lite längre till hållplatsen, säger Monika. Mycket av arbetet fokuseras till just resor inom och till staden, lite fokus läggs på

landsbygden där avstånden är stora och det kan vara långt mellan kollektivtrafikens turer. – Just på landsbygden är ju samåkning aktuellt, där finns det bra appar. En annan appidé som är under utveckling är en där man som grannar kan samordna sig och göra saker tillsammans istället för var för sig i varsin bil, berättar Monika.

till att också inkludera landsbygden. Stort fokus ligger ändå på att gagna det Värmland. – Vi vill ju att våra företag

ska växa i Värmland, även om postorder finns så är ju en app med Värmländska företags produkter bättre, dessutom så körs postorder troligen ut med bil. Med vår app så vet man att resan till din dörr har gjorts hållbart, säger Monika.

Trots att lösningarna för

hållbara resor inte utgår från landsbygden så är ändå tanken att allt ska kunna skalas upp

Text och bild: MIMMI TÖRNBERG

Nu har svenska ägg fått en egen certifiering På fredag är det Äggets dag, lagom till dess lanseras ”Certifierad svensk äggkvalitet”– en certifiering som garanterar att produktionen uppfyller världens hårdaste krav inom djurvälfärd, livsmedelssäkerhet, smittskydd och produktkvalitet. Alla ägg som är certifierade är märkta med en rosa check.

Varje dag äter vi svenskar cirka sex miljoner ägg och konsumtionen ökar varje år i takt med den ökande hälsooch miljötrenden. De färska

ägg som säljs i våra svenska butiker kommer nästan uteslutande från svenska gårdar. Genom att certifiera det svenska ägget tar branschen nu ett gemensamt ansvar för hela produktionskedjan ut till konsumenterna. – Kraven på spårbarhet,

djurskydd, trygghet och garantier blir allt viktigare för konsumenterna. Certifieringen är ett sätt att visa att vi, hela äggbranschen, tar det på allvar och säkerställa att vi producerar världens bästa ägg, även framåt, säger Axel Lagerfelt, ordförande i branschorganisationen Svenska Ägg.

Åsa Orrenius, äggproducent på Alvastra Kungsgård i Ödeshög i Östergötland är nöjd med att gårdens äggproduktion numera är certifierad. – Jag är stolt över att erbjuda en så fantastisk råvara, våra svenska ägg håller allra högsta klass. Men vi måste jobba hårt för att vidareutveckla vår produktion så att den fortsätter att gynna hönorna, oss bönder och alla som gillar ägg. Där är certifieringen just ett mycket viktigt verktyg, säger Åsa Orrenius. Den nya märkningen, i form av den rosa checken på ägget, visar att ägget är certifierat och säkerställer att alla

led i produktionskedjan lever upp till specifika krav och kriterier som är utformade utifrån djurvälfärd, livsmedelssäkerhet, smittskydd, produktkvalitet och hållbarhet. – Det betyder att ett certifierat ägg är säkert genom hela kedjan, från ägget i butiken till packeri, producent, uppfödare, kläckeri och slutligen avel, säger Axel Lagerfelt. Sedan tidigare är ägg som är producerade inom EU märkta med en kod som gör att varje enskilt ägg kan spåras ända ner till gårdsnivå. Nu tillkommer alltså en rosa check på de ägg som är certifierade.

I över hundra år har branschorganisationen arbetat för att föra äggnäringen framåt genom frivilliga kontrollprogram, utbildningar och rådgivning. – Det är ingen slump att vå-

ra svenska ägg håller världsklass. I generationer har de svenska äggproducenterna lagt ner tid och energi på förebyggande åtgärder för att hålla djuren friska. Till skillnad från många andra länder är våra svenska ägg fria från Salmonella, vilket gör att vi kan äta löskokta ägg, något som bör undvikas i många andra länder. Men för att förbli han-

delns och konsumenternas förstahandsval behöver vi fortsätta att jobba med våra svenska mervärden och dessutom skapa nya, säger Axel Lagerfelt. Arbetet med certifieringen har pågått i drygt två år. Och nu, vid lanseringen på Äggets dag, är majoriteten av alla svenska ägg certifierade. – Att certifiera en hel bransch är och ska inte heller vara någon ”kvick-fix”, för då hade inte en certifiering behövts. Genom arbetet med certifieringen har vi lagt en bra grund för att säkerställa det svenska äggets unika position, säger Axel Lagerfelt.

NUMMER 13 Oktober 2017 Årgång 91

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

LANTBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

LRF:s förbundsordförande Palle Borgström tillsammans med Peter Borring, ordförande i LRF Östergötland. Bild: CAROLINE ANDERSSON

LRF Östergötland och LRF Södermanland tillsammans med Palle Borgström vid bordet i Vreta Klusters aula.

LRF:s nya förbundsordförande Palle Borgström lyssnade noga och svarade på frågor.

Ny förbundsordförande på turné LRF:s Palle Borgström besökte Södermanland och Östergötland ÖSTERGÖTLAND (JB)

Södermanland och Östergötland blev de första regionerna på en turné över hela landet att besökas av LRF:s nye förbundsordförande, Palle Borgström,. Under resan som avslutades på Vreta kluster talades det viltfrågor och byggnation på åkermark.

På en stämma i maj valdes Palle Borgström till ny förbundsordförande för LRF. Som sådan besökte han i dagarna för första gången Södermanland och Östergötland. Det besöket var även början på en turné över hela Sverige. Besöksdagens schema inkluderade en rundtur i sydöstra Södermanland och i Östergötland. Vad kan du säga om dagens resa och besök? – Jag vill av flera skäl besöka alla regioner i LRF, berättar Palle Borgström. Dels för att lära känna de regionalt förtroendevalda och för att hela engagemanget i LRF kommer underifrån.

Kort om Palle Borgström Bor: Kilanda säteri, Älvängen, fyra mil norr om Göteborg Yrke: Driver mjölkproduktion och växtodling på Kilanda säteri tillsammans med sin bror Utbildning: Tekniskt gymnasium kompletterat med jordbruksutbildning i Svalöv, utexaminerades som lantmästare på Alnarp 1988. Har praktiserat på jordbruk i Kanada och Australien. Förtroendeuppdrag: Lantmännens kretsråd 1989, Västsvenska Lantmäns styrelse 1994, LRF Väst 2001, kretsordförande i Arla 2007, Arlas koncernstyrelse 2008, LRF:s riksförbundsstyrelse 2010, LRF Mjölk 2014. Källa: LRF

– Regionerna är en viktig del men också komma ut och lyssna på vad som är de aktuella frågorna runt om i Sverige, nära medlemmarna i vardagen.

LRF:s nya förbundsordförande Palle Borgström besökte Vreta Kluster.

I Södermanland var temat viltskador och i Östergötland byggnation på fin åkermark. Är det de viktigaste regionala frågorna?

– Det var det vi tittade på idag men det finns många andra frågor där vi känner till varandra väl och vet var utmaningarna är, svarar Palle

Borgström. Det blev lite mer specifika frågor idag och vilt är en väldigt utmanande situation i Södermanland. Där omöjliggörs brukandet i flera bygder, man helt enkelt ger upp och lämnar åkermarken. Bilden blir ganska klar att man förlorat kontrollen. Byggandet på värdefull åker-

Din lokala fönsterleverantör Trä- Trä/Alu-PVC-fönster Kompletta lösningar vid fönsterbyte Visningsfönster finns hos oss i Borensberg Bra lösningar för lantbruk och gårdar Visselmyravägen 7 • 0707-32 81 76 www.borenfonster.se

mark har länge varit en stor fråga i Östergötland. – Vi vet att de här stora regionala centrumen växer men vi tycker att kommunerna gör det väldigt lätt för sig när de bygger på åkermark. Det är lite svårt att förstå varför de inte klarar av att göra bättre avvägningar och tänka lite mer långsiktigt. Vad är annars generellt den eller de viktigaste frågorna för LRF nu? – Av alla de hundra frågor som LRF jobbar med så är det tre som är högprioriterade för tillfället, säger Palle Borgström.

– En sådan är livsmedelsstrategin och konkurrenskraftfrågorna. Nu har vi ett politiskt beslut och politiskt sponsrat i och med att vi ska öka produktionen i Sverige. Då är det viktigt att vi skapar de förutsättningarna, för det är ju inte politiker och myndigheter som kommer stå för tillväxten. De måste skapa förutsättningar men tillväxten kommer ske ute på gårdarna. Det bygger ju på att folk har framtidstro och tro på en möjlighet att investera. Vi vet att det finns begränsningar i regelverk som vi måste rätta till. Det finns begränsningar i konkurrenskraft på flera områden. Ett är beskattningar av energi. – En annan stor fråga som vi har framför oss är klimatfrågan. Vi måste ställa om från fossilbaserade bränslen till fossilfria. Då är lösningen det som växter i skog och på åkermark. Det måste vi också ha rätt regelverk till och rätt stimulans kring innovation samt

att det finns möjlighet att ta de här stegen. För att tas de här stegen då finns det stora möjligheter för de gröna näringarna. – Den tredje viktiga frågan är äganderätten som är en förutsättning för de två andra. Vi ser att den utmanas på flera sätt i samhället. Fler och fler grupper i samhället ser ägandet av jord och framför allt skog som någon form av allmän egendom som man kan göra vad som helst med och som tillhör alla.

Det är dags för fika här på Vreta kluster. Har du varit här förut? – Ja, det har jag, säger Palle Borgström. Flera gånger. Det är ju ett ganska unikt centrum i jordbruks-Sverige med allting tillsammans på ett ställe. Det är en väldig tillgång. Text och bild: BO BÄCKMAN