Jordbrukaren nr 13 (Vision), 2023

En specialtidning från Länstidningen Östergötland · December 2023

Han har planer för Ödeshög Sidan 4

Komplex fråga att byta till eltraktor Sidan 6

Landbaserade fiskodlingar Sidan 8

Inspekterar skogen med drönare Sidan 10

Självgående skogsplanteringsmaskin Sidan 12

Så är det dags att lämna ett 2023 präglat av inflation, räntehöjningar och en orolig omvärld och gå vidare in i 2024 med optimism, framtidstro och glädje. Det är vad vi vill förmedla med Vision 2024, den temabilaga i Länstidningen som du nu håller i din hand. Det är bara några veckor som återstår av det gamla året och dags att blicka framåt, känna förväntan och inspiration inför det nya som ska komma.

Gott om idéer på Tolstorp gård Sidan 14

Klustret blir allt viktigare Sista sidan

VISION 2024

Vision 2024 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Veckans Peter Borring:

Smekmånaden är över, är det 2024 det händer?

Vår nya regering har nu suttit ett drygt år. Förväntningarna är stora, inte minst från landsbygdens befolkning. Åtta år av politisk röra där det varit hela havet stormar uppbyggt av en situation att alla tävlat om att inte sitta i en regeringskonstellation som är beroende av Sverigedemokraternas stöd. Detta har skapat oheliga allianser och i kommunpolitiken som är mera person- och sakfrågeberoende än ideologiskt och värderingsdriven är det inte så konstigt. Tvärtom kan det ofta leda fram till breda överenskommelser som ger stabilitet. Men i nationell kontext leder regeringar som bygger på att man ska ta stöd av både C, Mp och V till i princip ingenting.

De ideologiska skillnaderna är för stora för att man egentligen ska kunna åstadkomma någonting av värde. Förutom politikens favoritverktyg, utredningar. Ett utmärkt verktyg för visa på handlingskraft utan att behöva ta beslut denna mandatperiod. Vi

utreder frågan och genom utredningsdirektivet ger vi just vår politiska touch men vi skjuter på det obekväma beslutet. Det ska erkännas att utredningar kan så klart också vara bra för att inte ta förhastade beslut och förankra frågor bredare.

I ärlighetens namn så är det inte bara

åtta år med sosseregering som stött sig på Miljöpartiet som varit förlamande för det svenska jord- och skogsbruket. Även föregående år med alliansregering var måttligt framgångsrika. Med en regeringschef som anser att både försvar och jordbruket är starka särintressen ska man inte förvänta sig politiska under för dessa sektorer.

Sammantaget har vi kanske 15-20 år av politik som eftersatt produktionen i jord och skog, lå-

Det är alltså stora dolda kraftfält och attityder som denna regering ska förändra, inte bara ren formell lagstiftning och nya sätt att väga av frågor och tänka om mot vad som gällt tidigare – oavsett regering.

tit viltfrågan skena oss ur händerna och inte satt ned foten mot ett alltmera detaljstyrande EU. Och uppe på det låtit svenska självstyrande myndigheter göra för långtgående egna tolkningar av olika för landsbygden viktiga frågor som exempelvis tolkning av EUs art och habitatdirektiv, olika miljöregler från EU etcetera.

Kombinerat med en oförmåga att vilja se problemen med bristande integration och en stor och ambitiös migrationspolitik och naivitet rörande organiserad brottslighet, finns det sammantaget väldigt mycket att ta tag i för den sittande regeringen. Vad som inte syns så tydligt men märks när man skrapar lite under ytan är också hur tjäns temannaSverige vad gäller tolkning till förmån för miljö, klimat och biologisk mångfald skjutit fram sina positioner och väldigt mycket blivit så självklart vad man ”ska tycka” i vissa tjänstemannagrupperingar.

Det är alltså stora dolda kraftfält och attityder som denna regering ska förändra, inte bara ren formell lagstiftning och nya sätt att väga av frågor och tänka om mot vad som gällt tidigare -oavsett regering.

Men utredningar har och kommer tillsättas med uppdrag om nya perspektiv. Beslut kommer fattas om förändrade principer för myndighetsutövning och helt nya dimensioner kommer skrivas in i myndigheters regleringsbrev. Med visst hopp, hoppas jag att det är 2024 vi börjar se förändringar på olika håll som stärker perspektiven om ägande och brukande av mark och förutsättningarna att producera i jorden och skogen. Det är mycket regeringen ska hinna förändra på tre år men man får aldrig glömma att denna regering kom till på landsbygdens mandat och förväntan och behöver därför leverera mot just landsbygdens förväntningar!

Må så gott med förhoppning om en riktigt God Jul och ett riktigt Gott Nytt 2024 önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

samhällsdebattör och opinionsbildare

Rengöring och desinfektion kan förbättras på slakterierna I sin doktorsavhandling undersökte Madeleine Moazzami, doktorand vid SLU, förekomst och spridning av två olika bakterier, Listeria monocytogenes och Campylobacter, på slakterier och tillhörande köttanläggningar.

I studierna jämfördes olika rengörings- och desinfektionsprocesser som används på utrustning, ytor i slakteri-

Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde

miljön och på slaktkroppar genom att analysera mängden kvarvarande bakterier och organisk smuts.

– Alla slakterier och köttanläggningar rengörs och desinficeras dagligen. Om inte rengörings- och desinfektionsmetoderna är tillräckliga kan sjukdomsframkallande och livsmedelsförstörande bakterier komma i kontakt med köttet, så man kan verkligen säga att de här processerna är centrala för en säker, hygienisk och stabil livsmedelsproduktion, säger Madeleine Moazzami, som precis avlagt sin doktorsexamen vid SLU. Resultaten visar att rengörings- och desinfektionsmetoderna för ytor var tillräckliga

när det gällde att få bort sjukdomsframkallande bakterier såsom Listeria monocytogenes och Campylobacter. Däremot påvisades höga koncentrationer av indikatorbakterier (bakterier som indikerar brister i rengöringen) på vissa ytor, vilket indikerar att de inte var tillräckligt rengjorda.

På båda slakterierna uppmärksammades det också att anläggningsytorna där styckningen utförs var bättre rengjorda än slakteridelen. Brister i snabbtester för rengöringskontroll framkom också.

Till exempel hade tryckplattor låg känslighet (52 procent) och påvisade därmed en lägre halt bakterier på ytor med många sprickor i, såsom skärbrädor, jämfört med re-

Skörda solenergi!

RT! FRI OFFE

Hanna eller Anders når ni på:

SEDAN 2014

Solcellsbyggarna.se 070-696 49 22

Tel 013-23 44 64/65

Titta in på vår hemsida, följ länken ”Fri offert”

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?

Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05.

ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing.

Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

slakterier om anläggningarnas rutiner för rengöring och desinfektion och olika provtagningsmetoder. I intervjuerna framkom att kvalitetscheferna inte visste om rengörings- och desinfektionsprocesserna som de använder är de mest effektiva.

ferensmetoden. Detta då tryckplattan inte kommer åt i sprickor och ojämna ytor.

Dessa tester används ofta på svenska slakterier, men också inom andra livsmedelsföretag och på sjukhus för både människor och djur. Snabbtesterna visade sig vara av varierande tillförlitlighet.

Kvalitetscheferna uttryckte – Att varken Listeria mono-

cytogenes eller Campylobacter generellt återfanns efter rengöring var betryggande, men samtidigt är det klart bekymmersamt att dessa bakterier hittades på ytor före rengöringen då risken för korskontamination av kött under produktion kan orsaka sjukdom hos konsumenter. Det var även höga halter av indikatorbakterier på flera ytor vilket är en tydlig signal om att rengörings- och desinficeringsmetoderna som använts inte får ned antalet bakterier till en önskvärd nivå, kommenterar Madeleine Moazzami.

Några Campylobacter som påträffades på båda slakteri-

Rengöringsprocesserna är centrala för en säker, hygienisk och stabil livsmedelsproduktion. Bild: SLU

erna visade sig vara resistenta mot vissa antibiotika. Däremot hittades inga bakterier av den typ (så kallade ESBL E. coli-bakterier) som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen, vilka är viktiga för behandling av infektioner hos människor.

Förutom att påvisa och räkna antalet bakterier, intervjuades kvalitetschefer vid tio

också önskemål om vetenskapligt baserad vägledning för att kunna välja de mest lämpliga rengörings- och desinfektionsmetoderna, exempelvis kring vilka kemiska produkter och appliceringsmetoder som är mest lämpliga.

– Korrekt rengöring och desinfektion på slakterier och köttanläggningar är av stor vikt. Det är av intresse för hela samhället att det finns ett tillräckligt stöd till anläggningarna så att detta kan göras på ett sätt som minimerar förekomst av sjukdomsframkallande, produktförstörande och antibiotikaresistenta bakterier, avslutar Madeleine Moazzami.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri.

MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.

Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Vision 2024 • December 2023

3

4

VISION 2024

Vision 2024 • December 2023 Vision 2024 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Starkengren har planer för Ödeshög Superchans för kommunen men det är bråttom menar han UTVECKLING (JB)

På sin oanvända tomt mellan E4-an och Preem i Ödeshög vill Daniel Starkengren bygga hotell och ett ”laddcentrum” för lastbilar, men det måste ske nu, säger han.

Daniel Starkengren har en vision, mål och tillfälle, men tiden är knapp om det inte ska bli försent. Han berättar: – Det är såhär att jag har idag en tomt som finns mellan Preem och E4. Ytan på den är ungefär 50 000 kvadratmeter.

– Sådana ytor som är lediga och har infrastruktur gällande avfart från E4, växer inte på träd. Med tanke på att den här ligger mitt i norden, mitt i Sverige, så passar den perfekt för elektrifieringen som håller på att ske i landet.

– Det finns inte bättre tid att använda den än nu.

Hur tänker du använda tomten och vad ska det bli där?

– Vår avsikt är att ha hotellverksamhet, en restaurang med tre olika utbud och en stor lastbilsparkering med elladdning, elstolpar. Det ska bli minst 20 enheter. På varje kan man ladda två så det går att ladda 40 lastbilar samtidigt.

– Det behövs mer yta för just lastbilar. Kunderna är mest lastbilskunder. Jag äger redan en fastighet med en lastbilstvätt där så det här blir en bra komplettering för de verksamheter som existerar där.

Bara det faktum att laddinfrastrukturen behöver byggas ut enormt för att nå målen för

Daniel Starkengren har visioner för Ödeshög, men det brådskar säger han.

2030 borde räcka som argument för den här satsningen som också är så mycket mer.

Staten tar en del av risken genom att skicka lite bidrag.

– Det säger en hel del om hur viktigt det här är att agera nu. Lastbilsindustrin kommer inte kunna sälja lastbilar om det inte finns platser där man kan ladda på och få service för dessa fordon.

– Avsikten är att samarbeta

direkt med Preem och Rasta också så man skapar en bra relationer i just den här porten.

Alla ska tjäna på det. Jag och Preem och Rasta tillsammans ska kunna lyfta porten på ett helt annat sätt och till en helt annan nivå.

Själva tomten har mycket bergyta, ingen har brukat den och det har inte funnits byggnader där så den är ”gjord för sådant här”, säger Daniel.

Etableringen man ska göra strider heller inte mot gällande detaljplan.

Att det brådskar är uppenbart. Risken är ju att det här

På en tomt om cirka 50 000 kvadratmeter vill Daniel Starkengren se hotellverksamhet, en restaurang med tre olika utbud och en stor lastbilsparkering med minst 20 laddstolpar. Bild: BYGGRITNINGAR AB

lokaliseras på annat håll, av någon annan. Han har redan anlitat en arkitekt som börjat rita, en konsult som håller på att räkna trafiklösningar och de har utsett en projektledare, lämnat in en ansökan till Trafikverket gällande avfart till tomten och Vattenfall är med på noterna.

– Vi har haft två olika möten med kommunen som vi infor-

merar löpande. Det handlar om nu.

– Det är superviktigt att man kan sjösätta detta i Ödeshög för Ödeshögs bästa. Missar vi det nu kommer vi inte kunna hänga på sedan.

Det är en investering på ungefär 250 miljoner. Vad behöver du för att det här ska bli verklighet?

– De resurser som vi be-

höver är elen för att ladda bilarna, dessutom behöver vi avancerade laddare där båda finns hos Vattenfall, som kommer att vara delaktiga i etableringen. Jag har pratat med Micke som är vd för Rasta. Han ser positivt på detta och är definitivt med och är villig att investera. Samma sak gäller Preem. Nu går vi framåt. Det här är inget jag mäktar med själv.

– Jag behöver definitivt kommunen, jag behöver politiken, jag behöver tjänstemännen, att de välsignar det här och är med på riktigt.

– För att vi ska lyckas behöver vi gå fram tillsammans med kommunen, med företagare. Det är inte bara min show.

Text: BO BÄCKMAN

Vattenfall Eldistribution höjer elnätsavgiften Vattenfall Eldistribution genomför från den 1 januari 2024 en höjning av elnätsavgiften för privat- och företagskunder anslutna till lokalnätet.

hövs stora satsningar i elnätet under lång tid framöver. I tider av hög inflation, med ökade kostnader för att bygga elnät, innebär det att Vattenfall Eldistribution behöver höja elnätsavgiften.

Elnätsavgiften höjs med i genomsnitt tolv procent, i jämförelse med aktuell prisnivå den 1 januari 2023, för företagets kunder i hela landet. Prishöjningen motsvarar cirka 110 kronor per månad för en villakund och cirka 20 kronor för en lägenhetskund.

– Vi går in i en period med nya ekonomiska förutsättningar, där vi bland annat behöver anpassa oss till ett högre ränteläge. Vi ser också ett stort behov av satsningar i förstärkning och utbyggnad av elnätet för att möta den stora elektrifiering som just nu pågår, säger Cecilia Zetterström, kund- och marknadschef Vattenfall Eldistribution AB. Elnätet är en samhällsviktig infrastruktur som moderniseras och byggs ut i takt med

För att möjliggöra ener-

giomställningen och säkerställa ett väl fungerande och robust elnät, med ökad kapacitet och leveranssäkerhet, be-

samhällsutvecklingen. För att kunna genomföra anslutningar av solceller och laddinfrastruktur behöver elnätet anpassas och förstärkas. För att möjliggöra omställningen till ett fossilfritt samhälle planerar Vattenfall Eldistribution att fram till 2027 öka sina investeringar i elnätet från drygt fem till åtta miljarder kronor per år.

Elnätsavgiften går till att distribuera el samt att underhålla, driftsäkra och bygga ut elnätet för att möta kundernas efterfrågan på anslutning och en stabil och säker elleverans.

Bild: VATTENFALL

Vision 2024 • December 2023

5

Gullviks är Sveriges ledande företag när det gäller växtskydd Gullviks är ett företag med lång tradition inom växtskydd och vi står för en djup och aktuell kunskap inom vårt område. Vi har en tradition att alltid göra lite mer än vad som förväntas av oss.

NÄRKE MARTIN OLSSON ERIK ERIKSSON

tfn 070-221 01 66 tfn 073-075 02 18

SÖDERMANLAND DANIEL WESSMAN

tfn 076-118 77 31

ÖSTERGÖTLAND - ÖSTRA NILS WIKLUND

tfn 072-234 84 99

ÖSTERGÖTLAND - VÄSTRA DANIEL TEVELL ANDERS GUSTAFSSON

www.gullviks.se www.gullvikspraktikan.se

tfn 076-118 77 38 tfn 076-118 77 39

Nytt kontor i Vimmerby Välkommen till Fyrklövern ekonomi och juridik!

Vi är glada att meddela att vi öppnat vårt elfte kontor, beläget centralt i Vimmerby.

Vi på Fyrklövern hjälper människor att starta och driva lönsamma företag på bästa sätt. Här får företagare rådgivning och stöd inom redovisning och juridik. Flera av våra kunder är verksamma inom jord och skog. Men inte alla.

Hos oss får du hjälp med generationsskiften, skogsbeskattning och nyttjanderätter. Vi kan även EU-rådgivning, arbetsrätt och mycket annat.

Välkommen att besöka oss: Linköping: Klustervägen 13, 585 76 Vreta Kloster Vimmerby: Sevedegatan 3, 598 37 Vimmerby Örebro: Stubbengatan 2, 703 44 Örebro Vill du veta mer? Kontakta oss du också! www.4klovern.se · info@4klovern.se

För oss är ekonomi och juridik naturligt

6

VISION 2024

Vision 2024 • December 2023 Vision 2024 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Är det dags för eldriven traktor?

Framåt i utvecklingen trots utmaningar LANTBRUK (JB)

Frågan om det är dags att byta till en eldriven traktor är mer komplex än den verkar.

Under ett seminarium på Vreta kluster belystes ämnet riktigt grundligt.

Vreta kluster arrangerade ännu ett hett och relevant seminarium man kunde delta i fysiskt eller via länk. Det här hade rubriken: Är det dags att byta ut din fossildrivna traktor till en eldriven? 75 deltagare var anmälda, varav ett femtiotal via länk, visar att det här engagerar och intresserar.

Få frågor har på senare år generellt varit så aktuella och föremål för debatt, diskussioner, forskning, utveckling och förhoppningar som den om eldrift. För lantbrukets vidkommande har bland annat tankarna kring eldrivna traktorer funnits och finns fortfarande med.

Seminariet frågade bland

annat om elektricitet verkligen är ett alternativ för traktorer och om det ens är möjligt att ersätta dagens traktorer med eldrivna. Många relaterade ämnen, som infrastruktur, prestanda och finansiering lyftes av talarna som även fick många frågor kring sina respektive områden.

– Idag kommer vi att djupdyka kring frågan om eldrivna traktorer, hälsade dagens moderator Kristian Petersson, innovationsblockledare inom Klimatsmart energi hos Agtech 2030. Är det en utopi eller är det verklighet? Vi har samlat en rad experter som kommer ge sin syn på frågan.

Forskaren Per Frankelius, även han från Agtech 2030, började sin vana trogen med en tillbakablick som fick tjäna som utgångspunkt till var vi är idag och vad man kan förvänta av morgondagen.

Historien är inte bara kuriosa när teknik och alternativa drivmedel i jordbruket diskuteras.

– Elektriska maskiner är ungefär som bilbranschen, de var väldigt tidigt ute. Zimmerman gjorde 1894 elektriska jordbruksmaskiner i form av aggregat som stod vid sidan av fälten.

Något som är viktigt att ha

med sig är att elektricitet inte är lika med fossilfritt. Endast 28 procent av världens el är producerad med fossilfritt.

Per Frankelius gav även spännande exempel på det som redan finns och sådant som eventuellt kommer som att man ska slippa stanna separat för att byta eller ladda

Forskaren Per Frankelius gav spännande exempel på det som redan finns och sådant som eventuellt kommer.

Teknikrådgivaren Christer Johansson.

Kristian Petersson var moderator på seminariet.

batteriet. Komplexa utmaningar kan ge multifunktionella lösningar. En eltraktors batteri kan användas till mer än körning, till exempel som reservkraft och så vidare. Även andra talare tog upp de här möjligheterna.

så kan man nog inte presentera läget.

Johansson berättade också om hur det ser ut på marknaden idag och vad han tror kommer kunna finnas och hur eldrivna maskiner kan skapa värde för den enskilda lantbrukaren.

Anders Folkelid, New Holland, representerade ett annat perspektiv, traktorleverantörernas. New Holland har genom sitt Clean Energy Leader varit verksamma inom utvecklingen av mer miljövänliga maskiner sedan 2006. Allt har inte varit eldrivet, men nu finns en första normalstor eldriven traktor redo att rulla in på marknaden.

Intressant nog så riktar man i första hand in sig på en annan marknad än lantbruk med första generationen av

Att ha tillräckligt kraftfulla

batterier som inte väger alltför mycket och räcker tillräckligt länge mellan laddningarna är några utmaningar med eldrift. Effekten är en annan.

Eldrivna fordon är dyrare i inköp, men vanligen billigare i drift. Hur kostnaderna för eldrivna maskiner är i en jämförelse med de vanliga visade teknikrådgivaren Christer Johansson. Han gav även verklighetsbaserade kalkyler, enkla raka siffror. Mer exakt än

De medverkande under seminariet.

den här traktorn: ”I steg ett kör vi nu på städerna, de är beredda att betala för det”.

Det ligger i linje med vad

Per Frankelius svarade på moderatorns fråga Vad är nyckeln för att vi ska lyckas att eventuellt gå över till elektriska traktorer?

– Det tycker jag är väldigt enkelt. Det handlar om att konsumenterna och hela kedjan måste förstå att man måste hjälpa till och finansiera det här.

Andra talare och medverkande under dagen var Jimmy Ahlwin 1745, Johan Lindman, Energy Director.

Patrik Jarl, länsansvarig Skog och lantbruk Handelsbanken, Klimatklivet/klimatpremien och Cecilia Wyser, Pussel klimatkonsult.

En paneldiskussion under ledning av Per Frankelius avslutade seminariet.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Helene Oscarsson förmedlade frågor från chatten till föreläsarna.

Vision 2024 • December 2023

7

Vision 2024 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

! t o r k s t t i d r Få betalt fö Vi tar emot kabelskrot och andra sorters metaller, t ex jordbruksskrot, industriskrot och batterier.

&

&

& $ ! ! "& & ! #" #!"

&

&

!!

VISION 2024

! & $ "$

"( ' '

&!

Vi hyr också ut containers och lastväxlarflak.

Vi välkomnar kunder i hela Östergötland!

"$

Granhultsgatan 20, Motala Tel 010-164 79 79 skrot-anders@boremail.com www.skrotanders.se

www.jordbrukaren.se

-XONODSSVWLSV IUnQ YDUYHW WůŽƩĞƌͬĞŬŽůŽĚ ůĞŵĞŶƚ ϳ,s

^Ăůƚ ŽĐŚ ƉĞƉƉĂƌŬǀĂƌŶ

EƵ ϳ ϵϵϬ͗-

^ĞŐůĂƌƐŬŽ ŶĚĞĂǀŽƌ

&ůLJƚǀćƐƚ D/^d dŝůůǀĞƌŬĂĚ Ăǀ ĊƚĞƌǀƵŶŶĞƚ ŵĂƚĞƌŝĂů ϲϰϴ͗-

KƌĚ͘ WƌŝƐ ϭ ϴϬϬ͗Ͳ

EƵ ϭ Ϯϵϱ͗-

En julklapp som räcker länge!

Ge bort en prenumeration på Länstidningen, ring 0141-560 03, så hjälper vi dig.

) " *++(,. -/ ** ) %%%'!

"

'!

Från missväxt till tillväxt!

070-696 19 44

Gör din växtodlingsplan redan nu!

KƌĚ͘ WƌŝƐ ϭϬ ϵϵϬ͗Ͳ

ϱϵϱ͗-

+* )

Det brukar bli mycket på våren, så varför inte passa på att göra din plan nu?

Vi hjälper dig även med underlag till stödet precisionsodling - planering.

Hushållningssällskapet Östergötland |013-35 53 00 | hushallningssallskapet.se

&ĂďƌŝŬƐŐĂƚĂŶ Ϯϲ DKd > Ϭϭϰϭ-ϯϴϭϴϬϬ ǁǁǁ͘ŵŽƚĂůĂďŽĂƚ͘ƐĞ

CERTIFIERAD ISO 9001 ISO 14001 ISO 45001

VÄRDERA KVALITET! &

%

$

%

# %

#

8K GTDLWFGT JȘIMXCNKVCVKXC RTQFWMVGT

"

` Batterilösningar / stödtjänster till både sol & vind

# " #

% #

#

! "

"

` Solpaneler från Tyska Sonnenstromfabrik

" #

"

` Solcellslösningar

# #

"

5WPUQNWVKQPU GVV EGTVKƒGTCV HȘTGVCI OGF EGTVKƒGTCFG VGMPKMGT UQO XȇTFGUȇVVGT FGP RGTUQPNKIC MQPVCMVGP

"

$

# $ !

# "

$

$ ! $

Lars

Björn

bjorn.karlsson@sunsolutions.se · 073-377 10 50 lars.laurin@sunsolutions.se · 070-876 28 76 Telecontracting Scandinavia AB Strandvägen 169 · 519 46 Motala 0141-44 10 00 · www.sunsolutions.se

8

VISION 2024

Vision 2024 • December 2023 Vision 2024 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Jason Bailey är en av grundarna av nystartade företaget i Ljungsbro. Bild: BO BÄCKMAN

Modul för fiskodlingsanläggning. De möjliggör enkelt utbyggnad. Bild: SAGA AQUA

Landbaserade fiskodlingssystem Saga Aqua har en nyckel till framtiden LIVSMEDEL (JB)

Att odla fisk på land låter kanske konstigt, men är fullt möjligt.

Systemet eller metoden har en stor potential och många fördelar som gynnar i flera led.

Slutna, landbaserade fiskodlingssystem, ofta kallade RAS, vilket står för Recirculating Aquaculture Systems eller Recirkulerande akvatiska system är ett område som har framtiden för sig.

Med RAS finns fördelar av flera sorter och i flera avseenden. Man får nyttig inhemskt producerad mat som även kan ses som ett led i en ökad livsmedelsberedskap. Vattnet och slammet kan användas som gödning, antingen i växthus eller direkt på åkern. Systemet är beprövat och fungerar bevisligen. Ändå är RAS ganska blygsamt representerat i Sverige.

Jason Bailey, doktor i vattenbruk och en av grundarna nystartade företaget Saga Aqua i Ljungsbro, som kommer tillverka anläggningar för RAS. Från början var dock tanken att producera yngel till odlingar.

Yngel är ett av vad Jason kal-

lar för ett av de ”glapp” som finns i Sverige eller sådant som kort och gott saknas om man ska ha en vattenbruksnäring.

– Vi har bara några producenter av regnbåge och röding. Sedan har vi Gårdsfisk i Skåne som producerar tilapia* och clarias*. De producerar också egna yngel, men för att det ska bli en bredd på det här så måste man ha fler arter och yngelproduktion.

– Vi pratade om det i minst ett par år, att starta en produktion av yngel för Per har den kunskapen. Just arterna abborre och gös är det bara han som kan producera. Vi tänkte att det är ett bra sätt att

Fiskodlingsanläggning. Bild: SAGA AQUA

få näringen att växa, men det blev aldrig av.

Vad som också är en stor brist när det gäller landbaserad fiskodling är att det inte finns någon som bygger de landbaserade systemen förutom om det är riktigt stora.

– Vill du bygga något som kostar 300 eller 500 miljoner, då är det är lätt. Då är de intresserade, men om du skulle ringa till dem och säga att du vill starta något för 40 ton så är det inte värt det, anser de.

Det var i den här änden Sa-

ga Aqua skulle satsa och har börjat. Att bygga fiffiga robust Idag är de fyra i bolaget. Var och en har sin respektive kompetens. Förutom Jason är det abborr- och gösodlaren Per Eke-Göransson och maskiningenjören Peter Wohlgemuth, som kan svetsa och bygga i plast. Tyske Andreas Spranger som har byggt RAS i 30 år är den fjärde. Först erbjöds Saga Aqua att använda hans design, men snart var han själv också med i bolaget.

När man pratar om landbaserad fiskodling så finns sys-

tem där man även kan odla grödor, akvaponi. Det går att koppla på.

– Man kan till exempel ha ett

modulsystem som producerar ett par tre ton fisk och så har man ett växthus bredvid.

Vattnet går till växthuset och så odlar man åtta gånger mer växter än fisk. Det blir mycket växter av en fiskodling.

– Det är väldigt bra gödning. Någon på SLU har forskat på det här. Med samma näringsvärde på mineralgödning som det från fiskodling

så växer det inte bara bättre utan mycket bättre med det som kommer från fiskodlingen. Det är biostimulanter som växterna reagerar på och gör att de tar upp näringen bättre.

Det finns en mängd nyttoaspekter med RAS. En är den som rör livsmedelsberedskap.

– Fisk är så tacksamt för

just beredskap, säger Jason Bailey. De är kallblodiga och förbrukar inte så mycket energi. I kris skulle man kunna ha det lite kallare i vattnet som ett kylskåp med levande fisk.

De är heller inte lika krävande med utfodring som andra djur. Man ska givetvis inte låta dem svälta förstås, men de klarar sig längre utan foder.

Förhoppningsvis finns det inom några år många arter som odlas i RAS. Intresset för systemet finns ju: Redan innan Saga Aqua ens på allvar börjat marknadsföra sig så har det ändå kommit in förfrågningar och man har även fått skicka offerter.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Vision 2024 • December 2023

9

VA-produkter

Levererar färdig betong

I vårt VA-sortimentet finner ni markrör, vägtrummor, fiberduk, avvattningsrännor, pumpbrunnar, avskiljare för olja/fett, enskilda avlopp.

certifierad av

Kontakta oss för prislista eller offert till ert projekt.

VI KOPER DITT SKROT! Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

Besök vår butik Algolgatan 7 i Linköping

VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se

www.inrapipe.se · info@infrapipe.se · 013-39 30 90

Vi bygger för framtiden!

* 5'6$8.7Ζ21

• LADUGÅRDAR • STALLBYGGNADER • EKONOMIBYGGNADER

www.cgmbygg.se

Dags för ny anläggning?

6¦OM PHG 6DMDE 9L VSHFLDOLVHUDU RVV S§ I¸UV¦OMQLQJ DY WUDNWRUHU WU¸VNRU ODVWPDVNLQHU RFK KHOD J§UGVDXNWLRQHU

Akron har marknadens mest kompletta utbud av lösningar för hantering, lagring och torkning av spannmål och biobränsle.

0HG Y§U H[SHUWLV RFK Q¦WYHUN I§U GX E¦VWD P¸MOLJD DYNDVWQLQJ Q¦U GX Y¦OMHU RVV I¸U DWW V¦OMD GLQD PDVNLQHU

Kontakta din Akronrepresentant idag! Östergötland: Anders Olausson 070-346 11 11

Kontakta

Södermanland: Linda Karlsson 072-515 18 31

070-685 83 20

Närke:

0D[LPHUD Y¦UGHW S§ GLQD ODQWEUXNVPDVNLQHU

fsson Christer Gusta

Kent Folkesson 070-337 16 28

Läs mer på vår hemsida akron.se Över 30 000 läsare kan se din annons här, annonsera du också!

christer@cgmbygg.se

.RQWDNWD RVV S§ VDMDE VH

Dina gårdsmäklare Rebecca Regnander ..................................0709-992 375 Caroline Lundén .........................................0761-153 211 Gustaf Eriksson............................................0703-510 577

Kontakta oss, vi kan Östergötland!

Vill du ha en värdering av din gård hjälper vi dig även med det.

Vi är din gårdsmäklare i Östergötland och som landets största förmedlare av skogs- och lantbruksfastigheter förbereder vi nu vårens försäljningar. Har du funderat på att sälja är det hög tid att höra av dig till oss. Marknaden för skogs- och lantbruksfastigheter står stadigt och priserna har stabiliserat sig på historiskt hög nivå.

Kontakta oss så berättar vi mer!

Thomas Nordén 070-372 71 44, Erik Hansson 073-814 25 00, Stefan Wärdig 076-696 40 03, Lars Ektander 076-127 16 49, Roland Hultman 070-611 49 08 Missa inte våra webbinarie och fysiska event på ludvig.se/event

ludvigfast.se

10

VISION 2024

Vision 2024 • December 2023 Vision 2024 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Jennifer Karlsson och Hubertus Gullby. Hunden Frank är förstås med.

Gårdens två får. De ska få kompisar med tiden, Gotlandsfår eller getter.

Gullby drönare inspekterar skogen Hittar vindfällor, toppbrott och gör volymmätningar DRÖNARE (JB)

Att inspektera skogen eller lager med drönare är snabbt och kostnadseffektivt.

Gullbys drönare på Gabinusgården kan och gör mer än så.

Gabinusgården är belägen i Mosshult, söder om Åtvidaberg. Här har Gullby & Co AB som utför drönarjobb sitt säte.

Hur länge har du hållit på med drönare?

– Jag startade firman med en god vän för fem-sex år sedan, berättar Hubertus Gullby. Jag köpte ut honom för ett år sedan. Han har inte riktigt tid.

– Vi nischade oss med att leta vindfällor, toppbrott och sådant och även mot industri så att vi kan göra inventeringar av lager, alltså volymmätningar på träindustrier så man kan se hur mycket volym det är i en virkeshög eller i en flishög.

– Så länge det är en volym så går det oftast att mäta. Jag är virkesmätare och jobbade med det i många år innan det här. Just virke, flis och volymmätningar där har vi väldigt bra koll på hur man räknar om olika volymer och liknande.

Bland kunderna finns Stora Enso, som är en återkommande kund. Gullby gör årliga lagerinventeringar på deras olika upplag.

– Då mäter vi i första hand volym på flis och på bränsleved, så får de en detaljerad rapport där det står precis hur mycket volym de har på sin anläggning innan de gör bokslutet. De vet då vad de kan ta med in till året därpå. Det är väl det vi gjort mest, volymmätningar på industri.

Man pratar om många till-

En drönare inför landning efter en barkborreletning.

Bild: BO BÄCKMANS ARKIV

ämpningar för drönare som att leta barkborreangrepp.

Metoden är snabb och enkel.

– Barkborreflygningarna har ändå inte varit så mycket.

Jag tror många som har skog, de vet var barkborreträden är.

– Tjänsten är annars ganska effektiv.

Det är även en fråga om hur stora arealer skog man har. Med 1 000 hektar går det inte att få en överblick till fots. För stora bolag kan det verkligen vara till hjälp.

Mindre skogsägare med 50 till 100 hektar, tror Hubertus har full koll på var träden är.

När Gullby letar barkborreträd flyger man över ett område och fotar det. Fotona skickas till Arboair som analyserar dem genom ett AIprogram och så fås en översiktskarta där varje träd som är stressat eller dött syns. Kartan visar även skillnad på gran, tall och löv.

– Gör man en sådan flygning i god tid kan man se de stressade granarna i tid och kan ta bort dem innan det sprider sig. Det är det som är hela syftet med det här samarbetet, att man kan hitta de här träden innan de står döda

Manöverkonsolen styr drönaren vars kamera ger högupplösta bilder.

i skogen. Då är det för sent.

Drönare har kommit väldigt mycket på senare och man ser hela tiden nya tillämpningar av tekniken. Tar du även andra uppdrag än skogliga?

– Drönare är en jättestor

hjälp så vi har även gjort några jobb i form av inspektioner av fastigheter, att man flyger upp och kollar tak, hängrännor så slipper någon gå upp på en stege på ett hyreshus.

Det kan kanske vara någon förening som vill ha årliga bilder på sina hyreshus för att kunna planera vad som behöver göras. Det tar tio minuter så har man åkt över.

– Reklamfilmer gör vi också. De får råmaterialet att

klippa hur de vill, men jag kan också göra reklamfilmen helt och hållet om det skulle vara så. Jag kan redigera och göra sådant med. Det är valfritt.

Jennifer Karlsson bor tillsammans med Hubertus. De har flera järn i elden.

– Det är att sköta gården här hemma, skogen och djuren, berättar Hubertus. Vi har inte så många djur. Det är två får och kaniner. Så håller vi på med turism och har uthyrningshus, Bo på lantgård.

– Jag jobbade heltid fram

till för ett år sedan, berättar Jennifer. Nu jobbar jag 20 procent och jobbar istället hemma på gården. Jag sköter

Stallet. Där inne har fåren och kaninerna fått det julfint.

hus, hem och ladugård och allt som har med uthyrningshusen att göra. Hubertus sköter dator, annonser, kontakt och jag allt det praktiska.

– Jag älskar att vara i stallet och pyssla och greja.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Vision 2024 • December 2023

11

Vision 2024 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

VISION 2024

Boka rödfärgning!

• Rekommenderade sprutmålare av Falu Rödfärg • Över 35 års erfarenhet av branschen • Lämnar kostnadsfri offert på plats • Lagerförsäljning av Gjøcos kompletta färgsortiment

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning.

Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

Vi målar allt ifrån Småland till Uppland Carl Stråkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se

Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner.

Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Att synas är bra för affärerna!

Boka annonsplats på 0141-560 09

Ge en resa, en upplevelse som julklapp!

God Jul & r! Å Gott Nyttr önska Följ med på en resa till Dalarna den 28/7, 2024 Se DIGGILOO i DALHALLA på Dalhalla, en megakonsert 3 200 kr Övernattning i Tällberg. Innan föreställningen teatermiddag i Tällberg.

Den 29/7 besök på Carl Larssongården och besök på Leksandsbröd med möjlighet till inköp och härlig guidning av John Sund, Leksands kyrka!

Vid intresse, kontakta: Lars-Gunnar Samuelsson 070-567 51 90 · lars-gunnar@lgtemaresor.se Hemsida: www.lgtemaresor.se facebook.com/lgtemaresor

Biobränslepannor Satseldade- och flödesmatade pannor Säljare norra och mellersta Sverige

Förädla från egen skog!

Begagnade traktorer och lantbruksmaskiner Transport och finans kan ordnas Säljes Valtra N154 -16 Lastare Frontlyft 4500tim................799 000:Valtra N154 -16 Lastare Frontlyft 4500tim................799 000:Valtra N121 -08 Lastare, Frontlyft ............................375 000:Valtra N121 Lastare, ren, snabbvxl...........................310 000:Valtra N111 Skogsutrust, .........................................330 000:Valtra 8150 -04........................................................225 000:Valtra 8150 Hitec -04 Lastare ..................................225 000:Valtra 6750 -02........................................................225 000:Valtra A72 -08 2500 tim Lastare .............................386 000:Valtra A95 -03 Lastare .............................................295 000:Valmet 605 -85 ny motor .........................................139 000:Valmet 900 -98 Frontlyft + PTO ...............................248 000:Väderstad NZA 6,0m Harv med crossbord ..............175 000:Väderstad NZG 700 7m Harv med drag ..................135 000:Väderstad NZ 5,8 och 7,4m Harv hydr, planka ..........................................................pris från 35 000:Halmrivare Telehawk St BM fäste. Som ny ...............195 000:Inkommande Valtra 6550 lastare Valmet 6600 Valtra 6650 Lastare 4300tim Valtra 8550 Classic -01 Valtra 8150 med Farma 12T

Andreas Brunåker Lantmästare

Valmet- och Valtratraktorer köpes, även defekta,

076-846 22 22 Andreas.brunaker@faust.dk

mail@faust.dk www.faust.dk

0451-600 51, 070-201 71 05 info@snageholm.com · magnus@snageholm.com

www.snageholm.com

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

MA

Du har väl sett vår hemsida? www.jordbrukaren.se

Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

Vi har maskiner för stocksågning, hyvling och fräsning.

Woodmizer MP 160 • Rikt & Planhyvel • Variator Kampanjpris: 49 000:Ord ca pris: 68 000:-

Woodmizer MP 260 • Kompakt 4-sideshyvel • Hyvlar/fräser 4 sidor i ett svep • Ingår verktyg/kuttrar för 4-sideshyvling • Förlängningsbord • Variabel matningshastighet Kampanjpris: 118 000:Ord ca pris: 135 000:-

Wooodmizer MP 280 • 4-sideshyvel • Hyvlar/fräser 4 sidor i ett svep • Ingår verktyg/kuttrar för 4-sideshyvling • Förlängningsbord • Variabel matningshastighet Kampanjpris: 139 000:Ord ca pris: 159 000:-

Woodmizer Multifräs MF 130 Behöver du mer flexibilitet för att kunna tillverka många olika sorters unika produkter i din verkstad? Då är MF130 lösningen!

MF130 har utformats för att vara så mångsidig som möjligt och du kan använda den för rak fräsning, kurvfräsning, tappskärning, som överfräs och mycket mer!

Kampanjpris: 69 000:Ord ca pris: 90 000:-

Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas! Över 30 000 läsare kan se din annons här, annonsera du också!

Välkommen att anlita oss för värdering eller försäljning av din jordbruksfastighet!

Micka Hagve 0720-50 50 36

Johan Westergren 0708-70 27 27

Försäljning av nya och begagnade maskiner Burbage Maskin AB Åkervägen 18 · 696 32 Askersund 0583-77 08 90 (växel) · 0705-11 63 51

www.burbagemaskin.se

12

VISION 2024

Vision 2024 • December 2023 Vision 2024 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Sedan 2020 driver Södra projektet BraSatt, ett utvecklingsarbete för en autonom planteringsmaskin.

Södra har samarbetat med företag med erfarenhet från olika branscher för att hitta nya lösningar. Företag som medverkat är Axelent Engineering, Bit Addict, Boid, Chalmers, CIT, DB MakerLab, Ebeaver, LUE Engineering och Skogforsk.

Källa: Södra

Södras egenutvecklade planteringsmaskin BraSatt 01 i fält. Bild: SÖDRA

Ny planteringsmaskin utvecklas Precisionsföryngring för framtiden SKOG (JB)

Utvecklingen på avverkningssidan har varit omfattande. Det har inte hänt lika mycket på föryngringssidan.

Södra utvecklar nu en planteringsmaskin ger nya möjligheter.

Att använda ny avancerad teknik för bättre plantöverlevnad kan verka som något man bara kan göra i laboratoriet, men det har testats i skogen och med lovande resultat. Det handlar om Södras satsning på den nya egenutvecklade planteringsmaskinen BraSatt 01.

– Här har vi påbörjat en teknikutveckling där vi ser att det inte görs tillräckligt, säger projektledaren Anna Wallner.

– Om man ser på vad som hänt på avverkningssidan de senaste 50 åren så har vi gått från motorsåg till smarta skördare. På föryngringssidan har det inte hänt fantastiskt mycket. Där behöver det komma mer. Det finns ju lite, men jag tror det behövs ännu mer.

Man har nu tagit fram ett koncept som testats i fält. Det är en ny metod för markbe-

redning och en självgående planteringsmaskin. ”Den autonoma planteringen har utvecklats på prototypen BraSatt 01”, skriver Södra.

Ni skriver att en framtida planteringsmaskin ska hitta framkomlig väg i terrängen, ”välja bra planteringspunkter, mata fram plantorna, markbereda och plantera bra.”. Det är många funktioner i en enda maskin. Är det här ens möjligt?

– När man vill göra en självgående planteringsmaskin är det ganska många delsystem som behöver finnas på plats. Där har vi jobbat ganska modulärt. I framtiden så tänker vi att de ska sitta på samma plattform såklart.

Det är mycket som låter oerhört komplicerat och svårt för maskinen. Väljer ni planteringspunkter med AI? – AI är ju ett vitt begrepp, men ja det gör vi. Vi använder en stereokamera och tittar på marken och med hjälp av bildanalys så identifierar vi de ställen där det är olämpligt att plantera. Det är en väldigt geometrisk bedömning, men vi identifierar stenar, stubbar, grova grenar, gropar och så

Anna Wallner är projektledare för utvecklingsarbetet.

väljer vi planteringspunkter där de inte finns.

Något som ska förbättras med den här tekniken är plantöverlevnaden som uppges vara bara 70-75 procent.

– Det är inte bara hos Södra det ser ut så. Det ser ut så i hela skogsbruket.

– Man kan inte mäta efter tre år om jag precis har gjort planteringen, men där har Södra varit på bettet. Vi har följt upp planteringar och lärt oss specifikt. Vi har mätserier på femton år. Vi har god koll på dödsorsakerna.

Det har visat sig att om

man direkt vid en markberedning planterar i den fläcken

Två kartonger med plantor får plats i maskinen. Bild: SÖDRA

som man gjort får man mycket goda överlevnadsresultat jämfört med harvning och manuell plantering. Snytbaggen står för ganska stor del av plantdöden. Om man skapar en mineraljordsfläck runt plantan så är det mycket bättre förutsättningar för att undvika snytbaggeskador.

– Jag tror vi kommer bygga in mycket mer värde i plantorna så att vi har mer föräd-

lade plantor, mer värde i varje planta, säger Anna Wallner.

Ett ord som används nästan

överallt numera är precision.

Man undviker spill och det är ekonomiskt och miljövänligt.

– Med precision så menar jag att det påverkar allting, säger Anna Wallner. Markberedningen påverkar bara där man har nytta av det så man bara lägger energi där man

har nytta. Det blir mindre svinn då.

– Likadant är det med plantor. Vi planterar plantor som ska få bästa möjlighet att utgöra de nya skogarna, framtidens skogar, där de käkar koldioxid till frukost, lunch och middag och blir den råvara vi behöver.

Text: BO BÄCKMAN

Vision 2024 • December 2023

13

VISION 2024

Vision 2024 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Proffs väljer Greenpower

IALSPEC DANDE JU B R E

Flytgödselkörning Fastgödselkörning Fyrkantspressning Slåtterkrossning Rundbalspressning Fälthack Claas Krokvagnar

Underhåll av grusvägar Kantskärning och väghyvling med moderna maskiner. Grus och dammbindning.

Hjertstedt Hyveltjänst AB 070-651 07 96 www.vaghyvlar.se

Andreas: 070-888 25 80 Marcus: 070-535 90 08

Allt inom ventilation!

Traktordrivna elverk: Från 15 - 130 kVA Trygghet & Säkerhet!

www.greenpower.se Tel: 0431 222 40

Allmän service samt service av styrregler, ACJ luftvärme, ACF, byte av styrregler Husventilation, OVK-besiktningar, Injustering av luft, installationer med mera.

20 års erfarenhet i branschen • F-skattsedel • kenneth0142@hotmail.com

Traktorprocessorer, Fällgripar & Skotarvagnar hypro.se

Stora inom lantbruksdäck

Du har väl sett vår hemsida? www.jordbrukaren.se

Tel 0142-415 02 · www.skanningegummiverkstad.se

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

Svensktillverkade jordkällare. I plast.

Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

www.sandstromwebshop.se

bsmeab@gmail.com

Boka rödfärgning!

Försäljning och service av garageportar, industriportar, grindar, dockningar med mera!

-JOLÚQJOH ] ] JOGP!QPSUTFSWJDF TF ] XXX QPSUTFSWJDF TF

Vi sprutmålar med äkta Falu rödfärg Vi erbjuder även:

Levererar allt i grusbranschen.

Vi utför: Bredgrusning och spårgrusning Lossning och lastning med lastmaskin Större och mindre schaktarbeten

Joakim 070-600 19 72

Villa- & fastighetsägare!

• Fasadtvätt • Taktvätt • Stalltvätt • Teknos färger

TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!

Besök webbutik: högtrycksdelar.se

…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • ANDREAS MB ISOLERING SE

SOFAB Sanering & färg AB

Företaget är VI STÖDJER miljödeklarerat MISSING PEOPLE SWEDEN och kvalitets20 certifierat.

www.mb-isolering.se

Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

BRYGGBUTIKEN Allt för bryggan. Färdig brygga eller bygg själv – vi har delarna!

KINGQUAD LT-A500XPM 2023

Båtbryggor · Badbryggor Fasta bryggor · Flytbryggor Y-bommar Beslag · Tillbehör Hela Svenska Flytblocks sortiment Bra priser · Bra frakter

Nya Suzuki KingQuad är bättre än någonsin! Den har fått helt ny ram, ny servostyrning och ny växellåda, vilket gör att den tar sig fram ännu bättre i tuff terräng och kan dra ännu tyngre släp – upp till 600 kg.

Tel 070-346 54 02 · www.bryggbutiken.se

Att synas är bra för affärerna!

Boka annonsplats på 0141-560 09

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

' ' '

#

&

" !! $ ! %! # " !$

' !

'

!$ & $

!

134.900:inkl moms

LUFT/VATTENVÄRMEPUMP & VEDELDNING

3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...

&YLLTÚMMAre för omgående leverans.

Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800

Vi utför grävarbeten!

Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

2ȇҌҟ3 11"+3þ/*"-2*-"+ "/&# )-2*-"+ ҙщҌуц ( Қ þ/ -"/#"(1 11 &+01 ))"/ +1&+$"+ 0,* "+ "$"+ 2--3þ/*+&+$0(þ)) "))"/ 0,* "11 (,*-)"*"+1 1&)) "+ 3"!- ++ ѷ "+ ( + "+(")1 +0)21 0 *,1 (2*2) 1,/1 +(ҟ- ++ ѷ &+0( 3"! "%,3"1 $"+,* 11 (,*-)"11"/ ѷ

!&11 0601"*ѷ ѷ ѹҌ

ъц цъ ѷ ъ ѷ

,+20 &$%1 þ/ "+ (/ ȇ#2)) *"+ "+(") 3"!- ++ -ā фс ( , % % )3Ҍ *"1"/03"!ѷ "+ þ/ $,!(þ+! "+)&$1 !" +6 ,!"0&$+(/ 3"+ , % !þ/*"! #/ *1&!00þ(/ !ѷ Bonus Light þ/ "+ *6 ("1

-/&03þ/! цсѷ с ѷ ссѹҌ 3"!- ++ ѷ

HS Perifal AB, Storgatan 50, 521 43 Falköping www.baxi.se - info@baxi.se Tel: 0515-171 10

Värmepumpar och pannor säljs och installeras av VVS installatörer

14

VISION 2024

Vision 2024 • December 2023 Vision 2024 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

På Tolefors gård utanför Malmslätt, Linköping, en snöig dag. Här odlas drygt 700 hektar.

Mest höstvete men även åkerbönor och raps.

En rejäl traktor med markskonande band. Ändå är den periodvis för tung. Vore den eldriven så skulle den vara mycket tyngre.

Gott om idéer på Tolefors gård Växtodling, ekologiska ägg och visioner LANTBRUK (JB)

Axel Lagerfelt på Tolefors gård är någon som ofta nämns när det handlar om idéer, visioner och innovationer. Hans prisbelönta ”hjälpreda” på sprutan är ett exempel.

På Tolefors gård utanför Malmslätt, Linköping, odlas drygt 700 hektar. Av dessa äger gården 600. Det finns många sorters jordar här, alltifrån styv lera till sand.

– Vi har de traditionella grödorna, vilket i Östergötland innebär mest höstvete, till Agroetanol oftast, berättar Axel Lagerfeldt som driver Tolefors.

– Sedan har vi åkerbönor, raps, och vi arrenderar ut mark till Bossgård potatis för potatisodling. De har rullande ungefär 30 hektar på gården som de arrenderar. Det är de grödorna i huvudsak.

Här finns även en Krav-certifierad äggproduktion och en äggbod. Gården hade förut tankarna på att bli hundra procent ekologisk.

– Vi kör ungefär 80 hektar ekologiskt numera. Vi har varit uppe i 250 hektar ekologiskt under en period när vi tänkte att vi kanske skulle bli 100 procent. Sedan märker man att den där marknaden är väldigt känslig för överproduktion.

– Under de goda åren var ju eko på gång, men när maten stiger är det första man drar ner på att unna sig eko. Vi får se hur länge vi kör eko. Jag gillar ju möjligheten att släppa ut hönsen. Det tycker jag är väldigt trevligt för dem och att man kan ha öppet på sommaren när det är varmt och det blåser in i stallet och sådär.

Man pratar ju om att ekologisk och konventionell odling närmar sig varandra. Hur ser du på den framtidsbeskrivningen?

Axel Lagerfeldt vid gårdens spruta som är utrustad med hans uppfinning.

Den sinnrika vindmätaren på sprutan. Bild: AXEL LAGERFELDT

– Inom växtodlingen närmar sig det konventionella lite det ekologiska, tror jag. I hönsens värld är det lite annorlunda. Där har man uppmärksammat det och vill göra det ekologiska lite mer ekologiskt med lite mer regler. I hönsvärlden blir det ekologiska mer ekologiskt och i växtodlingsvärlden blir det konventionella mer åt det ekologiska.

Fånggröda är en del i närmandet. Den ska hålla fälten gröna på vintern, som ackumulerar kol, kväve och sådant

för nästkommande gröda på ett väldigt bra sätt.

– Det tror jag också är en framtidsgrej att hålla fälten inte bruna på vintern med erosionsrisk och avrinningar och liknande. Det känns bra i alla fall.

– Ser man i framtiden fick

Ragnsells miljötillstånd att vaska fosfor ur slam. Det är ju den cirkeln man längtat efter, att få tillbaka fosfor från människorna och ut på åkrarna.

Under tiotalet år hade Tolefors en produktion av biodiesel på gården, men den har upphört. Maskinen var något av en prototyp och mot slutet blev det mest lappa och laga, berättar Axel.

Något som låtit tala om sig är den tillsats på sprutan som han kommit med som idé och omsatt till en produkt. Den ser oansenlig ut, en svart pinne på sprutan.

– Som vanligt använder man sig av vindmätare när man kör igång en sprutprocess, med riktning, temperatur och sådana saker kan ju ändras under själva spruttillfället ändras.

– Sitter du och kör och fun-

derar på om du måste stänga av mot ån eller mot grannen så kan det även hände nya saker. Det kan ju också börja blåsa runt en holme eller vid ett skogsparti, så det blir nya vindar.

– Hela tiden har du den aktuella vinden som om du står still.

Sprutan har redan i idéstadiet belönats med pris.

– Vi var med på Agritechnica och ställde ut i montern som Agtech 2030 ordnade.

Per Frankelius har betytt mycket för den här verksamheten. Han fick igång en monter för svenska uppfinningar.

Vi var tio olika företag som ställde ut.

– Det var lite annorlunda att vara på en mässa och vara säljare istället för att vara köpare.

Jag gick runt och försökte propagera – Sedan var vi också nere med den här andra uppfinningen som handlar om att

minska jordpackningen. Den kallas CPS, Compaction Prevention System.

CPS-konceptet tilldelades Agritechnica Innovation Award 2022.

Sedan kommer Axel Lagerfeldt med någonting helt annat: – Havsparker med vindkraft, där borde ett verk i alla fall endast ha som uppgift att pressa ner syre på havsbottnen så blir det som en stor fiskebank i hela den här parken.

Det är ju syrebrist. En sådan lösning kunde var intressant, men det ligger utanför mitt område.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Vision 2024 • December 2023

15

Vision 2024 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

I Norrköping rör sig spårvagnstrafiken obehindrat tillsammans med övrig trafik och gående.

Ett spårvagnsset går lätt att förlänga vid utökat passagerarantal.

VISION 2024

Räls på gräs är ett sätt att minska bullret och gör dessutom spåren mer estetiskt tilltalande.

Kollektivtrafik behövs för klimatet En utbyggnad av spårvagnstrafiken kan föra oss närmare klimatmålen KLIMATET (LT)

Enligt Sveriges miljömål ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. En utbyggnad av kollektivtrafiken skulle kunna hjälpa.

De största utsläppen kommer från tunga fordon och personbilar. Att få fler att lämna bilen och öka det kollektiva åkandet ställer anspråk på att det ska vara lättillgängligt, bekvämt och hållbart. Spårvagnstrafik har visat sig vara ett miljövänligt alternativ och under senare tid har intresset för nyanläggning eller utökning av existerade spårvägar ökat både i Sverige och internationellt. I Norrköping har man haft spårvägstrafik sedan 1904.

Det är vardag. En vanlig eftermiddag i Norrköping och vid varje hållplats stiger passagerare av och på i en jämn ström. Vid hållplatsen på Drottninggatan står resenären Åke med käpp och väntar på sin linje för att åka hem.

– Jag åker spårvagn ganska

ofta. Det är så trevligt och så är det lätt att kliva på och av.

Jag slipper brumma hit med bilen. Och så är det miljövänligt. Idag har jag köpt månadskort…

Dörrarna stängs med en liten smäll och med ett lätt ryck ökas farten successivt med ett diskret svischande. Med en nästintill promenadliknande hastighet rör sig vagnen mot resecentrum och vidare genom bostadsområden som kännetecknar stadens olika tidsepoker och stadsplanering.

– Det finns flera miljöfördelar med spårvagnstrafik. Dels går den på el och kommunen ställer som krav vid upphandling att det ska vara förnyelsebar energi. Energiförbrukningen är låg tack vare den låga friktionen mellan spårvagnens hjul och räls, och den avger inga avgaser, informerar Martin Schmidt, trafikplanerare vid Norrköpings kommun.

Martin arbetar med utveckling av infrastrukturen för kollektivtrafiken och uppger att

Enligt Östgötatrafiken hade Norrköpings två spårvägslinjer 5 796 890 påstigande passagerare under 2022.

spårvägstrafiken har två linjer, nr 2 och 3. Kommunen äger spårvagnarna med spår och kontaktledning samt depå och verkstad. Östgötatrafiken ansvarar för trafiken och upphandling av driften som sköts av företaget Transdev fram till 2030.

– Sen har vi gåendemiljön...

Om vi tittar på Drottninggatan där vagnarna går titt som tätt, så känner si folk sig trygga med spårvagnarna. De går i sina spår och riktningar. Buss behöver alltid en vingelmån.

Något som en del tagit upp i samband med spårvagnstrafik är att det bildas buller men oavsett om transporter sker på väg eller spår uppstår trafikbuller.

– Ett sätt att minska buller-

nivån för spårväg är att lägga räls på gräs. Då blir det attraktivt för lokalklimatet. Det blir oftast också snyggare på gräs än asfalt.

Hans Cruse, kanslichef vid Spårvägsstäderna, Stockholm, rapporterar liknande synpunkter.

– Det finns många sätt att minska bullret på. Med mattor på vägbanan eller på vagnarna.

Gräset är för att det dels ser trevligare ut, det dämpar en hel del ljud och ger mindre buller – men dels också beroende på hur underlaget ser ut – så kan det hjälpa vid översvämningar.

Han nämner som exempel: – I Frankrike är det populärt att smalna av tidigare stora trafikartärer när man bygger spårväg och anlägga gröna stråk, där det tidigare bara var asfalt och betong. Utöver att det blir grönare och mer estetiskt tilltalande, så minskar också de urbana värmeöarna och ökar motståndskraften mot kraftig nederbörd och värmeböljor, vilket blir allt viktigare i takt med att klimatet förändras. Dessutom blir man av med en barriär och ger invånarna bättre tillgång till sin stad.

– Diskussionen kring sakers livscykler och hållbarhet har blivit allt viktigare. Där har spårvägen redan idag en stor fördel då den har en livslängd

på minst 30 år eller ännu längre. Den kan förnyas, renoveras och livstidsförlängas och orsakar därmed betydligt mindre miljöpåverkan än att köpa nya fordon, fortsätter Hans Cruse.

I den stora verkstadshallen i Norrköping ljuder ett dämpat elektriskt surrande i bakgrunden. En spårvagn står upphöjd på en närmast gigantisk anordning medan en verkstadsarbetare kollar vagnens underrede. Ett stycke därifrån går två personer på taket av en annan spårvagn och kollar ledningarna. På golvet ligger hjulparen i väntan på genomgång.

– Det här är underhålls-

och reparationsverkstaden och här är det boggieunderreden som ska gås igenom. Jag har jobbat som tekniker sedan 1974, men efter 1994 när Norrköpings kommun började köpa begagnade spårvagnar från Tyskland, så har jag i princip inte jobbat med något annat än utveckling av spårvagnarna. Det kan vara skillnader mellan olika länder med vagnens bredd, och sve-

pradien - hur mycket nosen hänger ut. När vagnen svänger måste det finnas plats i kurvorna vid möte, beskriver Willy Forsström med armen i en svepande rörelse.

När verkstadsarbetarna går

förbi hejar de på Willy som numera är pensionerad. Han har medverkat till flera böcker om Norrköpings spårvagnar och är också initiativtagare till Norrköpings Spårvägsmuseum.

Idag finns ett återupptäckt intresse för spårvagnstrafik och dess fördelar för miljön.

Göteborg och Norrköping har haft spårväg sedan början av 1900-talet och tillhör de städer som behållit sitt spårvagnsnät. I Göteborg har spåren byggts ut i olika etapper.

Likaså i Norrköping.

– Det har varit en stor europeisk trend, har vi märkt.

Ett väldigt stort intresse. I Norden har vi Helsingfors som bygger ut. Tammerfors fick ett nytt nät. Även i Bergen, i Norge, och i Danmark byggs det för fullt, informerar

Hans Cruse, Spårvägsstäderna.

I Stockholm öppnade man första etappen av Tvärbanan 2000 och i Lund invigde man sin nya spårväg 2020. I Uppsala pågår ett spårvägsprojekt med planerad start 2029. Fler lär följa.

– Tittar man på städer som inte har spårväg, kan det gå nästan trettio år mellan idé och färdigställande. Vid förlängning eller vid utbyggnation blir det mycket mindre tid, men det beror väldigt mycket på stad och hur stor byggnation det är frågan om. Åtminstone ett par år pratar man om när det gäller planering och politiska beslut.

Byggnationen tar inte så lång tid när man väl sätter spaden i marken.

– Vad som framkommit i en ny studie från Trivector i Göteborg, är spårfaktorn. Vi har 25 procent mer resenärer i områden som har spårvägstrafik än bara busstrafik,

Text och bild: AGNETA ÖSTLUND

Vision 2024 VISION 2024

VISION 2024 December 2023

Vision 2024 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Vreta Kluster beskriver sig som ett utvecklingscentrum och en resurs som bidrar till nya innovationer, utveckling, fler jobb och tillväxt inom de gröna näringarna i Östergötland.

Vreta kluster blir allt viktigare Intresset för livsmedelsproduktionen ökar i samhället LANTBRUK (JB)

När många verksamheter verkar under samma tak blir bilden av dagsläget nyanserad och bred. Vreta kluster ser positiva strömningar, men även mycket att ta tag i.

Vreta kluster är ett nav eller ”hjärtat” för de gröna näringarna i länet. Det är ”… ett utvecklingscentrum och en resurs som bidrar till nya innovationer, utveckling, fler jobb och tillväxt…” skriver man på hemsidan.

Klustrets vd, Maria Källming, och Helene Oscarsson som arbetar med kommunikation och utveckling ger sin syn på 2023 och blickar framåt in i 2024. Här är det så mycket i görningen att nedanstående endast blir ett axplock.

mera har fått rejäla genomlysningar. Listan med ämnen, deltagande bolag och så vidare är lång.

Regeringens utredare, förra landshövdingen Elisabeth Nilsson, har varit här. Hon utreder lönsamheten i svenskt lantbruk med bibehållet starkt djurskydd, lönsamheten i svensk djurhållning. Det blev ett bra seminarium med väldigt bra diskussioner.

– Representanter för alla djurslag var på plats och regeringens utredare var här med några av sina tjänstemän.

Seminarierna ett av sätten

Under året har det bland

att föra samman aktörer.

– Vi jobbar ju med affärsoch teknikutveckling och vi ska gynna gröna näringarna i Östergötland, säger Helene Oscarsson. Vi ska vara till nytta för dem. Vi jobbar mycket med att föra samman människor och hjälpa till så att idéer blir verklighet på olika sätt.

annat hållits välbesökta seminarier i aktuella ämnen. De ges i samarbete med relevanta aktörer. Energi, eltraktorer, energilagring med batterier på lantbruk, digitalisering med

Om ni sammanfattar 2023 och ser framåt till 2024. Vad har ni sett och vad ser ni?

– Det positiva med den här oroliga omvärldssituationen är

medelskedja i alla dess länkar innan krisen slår till, säger Maria Källman. Då handlar det om teknikutveckling, vilken teknik behövs, men det handlar också om affärsutveckling.

– Varje aktör agerar ju utifrån sin horisont och vad man själv ser och optimerar sitt eget system: Lantbrukaren, livsmedelsförädlingen, processindustrin och konsumenten. Helheten går förlorad och där har vi en roll att knyta ihop länkarna.

att fler inser att det är bra med en inhemsk livsmedelsproduktion. Vi känner att intresset för livsmedelsproduktionen ökat från övriga samhällets sida. Det har ju inte varit högre så länge jag varit med.

Det är ju väldigt positivt.

– En annan positiv sak är att

lantbruket kan producera energi. Vi behöver energin. Vi behöver inhemsk energiförsörjning i en orolig värld.

Lantbruket har en stor möjlighet. Ju förr samhället inser att det är en bra grej desto bättre så det är en stor förhoppning.

Orosmoln finns, förstås.

Det har varit ett fruktansvärt tufft år för bönderna, säger Helene Oscarsson. Det handlar inte bara pengar, man måste ha ork, ladda om och kunna vila sig någon gång för att orka ta nästa steg.

– Den nya generationen ska helst bli inspirerad av att se den äldre arbeta, inte bli avskräckt. Hur många blir kvar efter det här eländet?

En stor och viktig punkt på schemat nästa år kanske kan hjälpa till. Det är Studentmässan som är en lokal arbets-

Helene Oscarsson, kommunikation/utveckling och Maria Källming, Vreta klusters vd.

marknadsmässa för de gröna näringarna. Mässan blir större och större och engagemanget från bolagen ökar.

– Den har vi haft i två år och planerar även för 2024.

Det här är ett sätt för oss att hjälpa företagen att få tag på rätt personal.

– Att intresset för lantbruk

generellt har ökat och fått ökat fokus innebär inte att kompetensen i branschen ökat. Där har vi också en viktig roll, när frågan är aktuell, men också

att föra in faktisk branschkunskap i debatten. Det saknas många gånger.

– Det är en sak att frågan är på bordet, men man måste också kunna tala om hur det fungerar i praktiken. Även att snabbutbilda personal i olika branscher om lantbruk är en del i att öka förståelsen mellan aktörer.

– Beredskapsfrågan har ju blivit allt mer aktuell och då handlar det om, som vi ser det, att bygga en robust livs-

Klustret har en samarbetsgrupp för grön affärsutveckling och området ska tas vidare under 2024.

– Vi som är anställda på klustret sitter ju inte på alla kunskap, säger Maria Källming. Vår uppgift är att koppla ihop andra som sitter på kunskap, lyfta fram dem som har kompetens och få folk att prata med varandra.

Vi ska göra det andra organisationer inte kan göra på egen hand.

Text och bild: BO BÄCKMAN