Jordbrukaren nr 15, 2013 by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 15 • Årgång 87 Oktober 2013

Gunnar Emanuelsson, Nääs gård i Torpa, Ydre. Hans nystartade gårdsbryggeri har redan lyckats knipa en medalj för sitt öl.

Ydrebryggeri knep ölbronset LANDSBYGD. Bygget av det nya bryggeriet på Nääs gård har gått snabbt och med mycket goda resultat. Några detaljer återstår för att uppnå full produktion, som beräknas till 30 000 liter öl per år, men redan nu finns en viss kvantitet klar för leverans. Gunnar Emanuelsson, bryggaren Lars Schweitz och medhjälparen Emil Jonsson är nyss hemkomna efter att ha debuterat som utställare vid Stockholm Beer and whisky festival, där man vann bronsmedalj för bryggeriets mörka lageröl. SIDAN 8

Höstbruk igång på Fröö gård

TEMA:

i g r e En

Om man lånar till investeringen i en solcellsanläggning så kommer den att generera mer pengar än vad lånet kostar, menar Stefan Larsson.

Celler med effekt Lantbrukarna har de optimala byggnaderna för solcellsanläggningar ENERGI. Priserna på solceller har halverats under de senaste fem åren och Stefan Larsson, ägare till Trä och Miljö AB i Gistad, tror inte att priset kan komma att bli mycket lägre.

LANTBRUK. Lars-Åke Gustafsson och Kristina Forsberg på Fröö gård i Norsholm har avslutat höstskörden och tycker den har blivit bra. Nu drar höstbruket igång, höstvetet är sått och de ska så om rapsgärdet eftersom de fått harva upp oljeväxterna som inte blev så bra.

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

ler i den gamla brandstationen i Gistad. Det kommer att bli en liten kundmottagning och så ska han arrangera demonstrationsdagar eller om det blir några temakvällar, han har inte riktigt beslutat sig än vad det ska bli. SIDAN 12

Miljövänlig energi från djupet Geoenergi innebär förnybar energi. Lagrad solenergi plockas ur berget och är ekonomiskt fördelaktig om man jämför med olja eller direktverkande el, samtidigt som det finns en miljövänlig aspekt i bergvärmen. 1979 startade Finspångs Brunnsborrning AB, främst inriktat på brunnsborrning åt lantbruk, men nu är det mest borrningar efter bergvärme som gäller. SIDAN 6

SIDAN 21

Du som är prenumerant

Solcellslösningen har väckt stort intresse hos lantbrukare. De har de ultimata byggnaderna för anläggningarna och är storkonsumenter av el, främst under de månader då det ska torkas hö och spannmål. Stefan håller som bäst på att installera sin återförsäljning av solcel-

VECKANS BORRING

JAKT

LANTBRUK

Att lita på modeller mer än förnuftet

Det blev vildsvin istället för älg

Sjätte generation på Styra brunnsgård

SIDAN 2

SIDORNA 18-19

SIDAN 14

Nummer 15 • Oktober 2013

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Om att lita på modeller mer än förnuftet... I början på oktober hade HELCOM ett möte. Det är Helsningforskommissionen där länderna runt Östersjön ingår och som har till uppgift att tillsammans sätta mål och följa upp hur förbättringen av Östersjöns status ska ske. Till skillnad från klimatförhandlingarna tas här resoluta beslut som får konsekvenser.

Redan i den förra förhandlingsrundan för några år sedan fick Sverige ett tufft beting. För att få med våra grannar på andra sidan Östersjön på att vidta tuffa(re) åtgärder var Sverige tvungna att gå före och ”visa vägen” som det hette. Detta trots att vi redan gjort mycket. Jordbruket får ju alltid en stor skuld i detta, och det är sant att jordbruket påverkar en icke betydande del av övergödningen. Men till det konstaterandet måste man också kunna avgränsa vad som är ett naturligt läckage ifrån marken oavsett om människan brukar den eller ej. Dessutom måste vi gemensamt besluta att vill vi ha mat kommer detta påverka, men att vi självklart måste och vill göra denna påverkan så liten som möjligt. Vi har faktiskt ett inte oväsentligt bakgrundsläckage även längs Norrlandskusten där

vi inte har så mycket jordbruk, men desto mera skog som till största delen växer på den näring som finns i marken. Lite grundfakta. I 30 år har en enig forskarelit tjatat om att kvävet varit det stora problemet. Några få forskare har i alla år sagt att fosforn är det stora problemet som människan påverkar. Flera algarter i Östersjön tar sitt kväve ur luften såsom baljväxter och därför kan inte människan påverka dess framväxt så mycket. En stor konferens runt 2007 med de tyngsta forskarna vände skutan, sedan är det fosforn som vi alla är överens är det största problemet. Därför blir det så bekymmersamt när man som HELCOM i oktober använder modeller för att beräkna hur stort beting varje land ska få när det ska minska sitt fosforutsläpp. Modellen baseras teo-

retiskt på en massa faktorer, bland annat på hur stor kust man har. Det gör att vi får höga tal, för vi har lång kust. Man har därför kommit fram till att Sverige ska minska fosforutsläppet med 530 ton och detta på halva tiden mot tidigare beting. Varje land kan ansöka om en bonusrabatt på sitt beting för att man redan vidtagit stora åtgärder. Sverige har vidtagit stora åtgärder. Jordbruket har minskat sitt utsläpp av fosfor med 20-30 procent de senaste 20 åren och fosforgödslingen i svenskt jordbruk har inte varit så låg sedan 50-talet. Sett till produktiviteten som svenskt jordbruk hade då, har lantbrukarna aldrig varit så miljöeffektiva som nu. Enligt de uppgifter jag har, lär Sverige inte ha ansökt om någon rabatt... Nåväl 530 ton. Vad säger siffran? Inget för en lekman som mig. Men om man

ställer den emot att dagens läckage, både naturligt och av människan påverkat, är runt 470 blir det skrämmande. Vi har alltså tagit på oss beting som forskareliten är nästan helt enig om, är omöjligt att uppfylla. Lugn säger Lena Ek. Siffrorna är inte juridiskt bindande utan bara vägledande. Lätt för henne att säga som är politiker och har sitt perspektiv. Men vad händer när dessa siffror ska översättas till verkstad ute på länsstyrelser och på Havsoch vattenmyndigheten. Kommer de inte bli mera styrande då? Och framförallt, vad händer om Lena skulle bytas ut nästa september mot en rödgrön kollega som inte är lika pragmatisk och ansvarstagande för att vi ska ha ett konventionellt jordbruk kvar i Sverige? Detta kommer vara en av de viktigaste valfrågorna för mig för den är viktigare än vad de flesta av oss kunnat inse. På många sätt! Må så gott i ett oroligt bondesverige önskar Peter! PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Röjning av ledningsgata irriterar RINGARUM(JB)

Lantbrukaren Carl-Erik Wikström är irriterad över hur det går till när Vattenfall röjer ledningsgator. Han menar att det helt omotiverat fälls träd utanför själva ledningsgatan och att entreprenören borde ta kontakt med markägaren innan arbetet utförs.

– Jag har tecknat naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen för naturvårdens skull och så spolieras detta arbete genom att det röjes på fel sätt, säger Wikström. Han kontaktade därför Vattenfall och Per Gjerstad kom på besök för att på plats ta sig en titt på det utförda arbetet. – På en del av sträckan är det betesmark som kontrolleras av länsstyrelsen och enligt deras direktiv ska småekar lämnas för att eklandskapet ska bevaras. Wikström berättar att redan på 1600-talet inventerades 2 200 ekar i området.

Utmed sträckan med hagmark, som endast rör sig om dryga 100 meter har flera fel begåtts. Två ekar har omotiverat fällts utanför ledningsgatan och dessutom har en hasselbuske huggits ner. Det framkommer också att på en grannmark har en vildapel, också utanför själva ledningsgatan, helt omotiverat fällts. – Det är alldeles klart ett fel att ekarna har tagits ner, konstaterar Per Gjerstad, som tituleras skogsmästare. Han hävdar att hasseln even-

tuellt kan växa upp och bli ett problem på sikt. Han lovar emellertid att påtala det inträffade för entreprenören för att det inte ska upprepas, men säger också att ek inte är något särskilt värdefullt träslag. Beträffande de fällda träden är skadan skedd och hur man går vidare med detta var vid besöket ute i skogen oklart. Då Wikström summerar det hela förvånas han över att en skogsmästare kan säga att ek inte är ett värdefullt träslag, när det förhåller sig precis tvärt om.

– Jag har en känsla av att det var en skrivbordsprodukt som kom ut för att titta, säger Wikström. När det gäller hasselbusken

så har väl denna inte något större värde i sig, men i den mark som det är naturvårdsavtal på, vilket framgår av markeringar på träden, utgör hasseln en del av naturupplevelsen. – Hasseln växer aldrig upp så att den kan komma att utgöra något problem för kraftledningen. Med ute i marken var även dottern Charlotta Wikström och hon fällde följande kommentar. – Det här rör sig ju om en ganska kort sträcka. När det begås så många fel på den biten, då kan man ju undra hur det ser ut i stort. En annan fråga som också lyftes var detta med att röja ledningsgatorna så att produktionen av viltfoder gynnas. – Vi har inga allmänna direktiv om detta, utan det är i så fall upp till varje markägare att påtala detta i samband

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

En märkbart irriterad skogsägare, Carl-Erik Wikström till vänster, i samtal med skogsmästare Per Gjerstad från Vattenfall.

med den skriftliga information som går ut innan arbetet påbörjas, säger Gjerstad. Han hävdar emellertid att detta inte är speciellt vanligt

och att sådant påbörjat arbete ofta inte fullföljs. Det borde ju emellertid vara av allmänt intresse att utnyttja de arealer som ledningsgatorna utgör, både för det vildas båt-

nad och för att minska betesskadorna som förorsakas av klövviltsarterna älg, rådjur och hjort. Text och bild: HANS ANDERSSON

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 15 • Oktober 2013

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

)

AKTUELLT

( &+

'! "" #

%& # !# ,$' $ "

Skicka ett sms med texten 50, 100 eller 200 till nummer 72 999, så skänker du motsvarande belopp till Världens Barns insamling.

HETA TIPS TILL JAKTEN! Dubbelstudsare

444 Marlin

Fleecejacka

Syntet blaze camo. Ord. 25.000:-

Hundföraren Ord. 1.199:-

16.995:-

699:-

10% Blaser R8 Professional Standardkalibrar.

23.995:-

rabatt på nya hagelautomater i lager. Gäller alla märken.

Proffsradio

EXO155 Inkl skogsantenn värde 249:-

1.790:-

Öppettider: Måndag - fredag 7-18 (Jaktavdelningen 9-18) • Lördag 9-14

www.djurbergs.se

TEMA: ENERGI

Nummer 15 • Oktober 2013 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län samt Värmland.

Ved till uppvärmning är ett mycket arbetsintensivt men billigt alternativ. Numera kompletteras vedeldning ofta med andra alternativ.

En enkel och billig åtgärd för att spara lite el är ett grenuttag med avstängningsfunktion. Då blir det enkelt att stänga av samtliga apparater med standby-funktioner.

Uppvärmning en huvudfråga Mjölby ger gratis rådgivning i energifrågor Ett annat tips är att dra ur mobilladdaren när batteriet är fullt. Då det gäller mer komplicerade energiåtgärder som uppvärmning är det klokt att ta reda på så mycket som möjligt och på internet går det bra att få en första orientering.

MJÖLBY (JB)

Trots den ovanligt varma hösten är snart vintern här. Kostnaderna för uppvärmningen av våra bostäder blir då högaktuella. I dag finns många uppvärmningsalternativ och det är inte lätt för en vilsen konsument att orientera sig i det stora utbudet. Miljöinspektör Henric Rehnmark finns på Miljökontoret i Mjölby och han ger gärna gratis rådgivning och tips.

Energi är dyrt och med tanke på både miljömål och ekonomi är det viktigt att spara. Ofta hör människor av sig när energiförbrukningen i hemmet förändras som exempelvis när elen blivit dyrare eller när man ändrat den elektriska utrustningen. Hushållet kan ha fått andra rutiner, som att

Henric Rehnmark på Mjölby kommun ger gärna tips om olika energisparande åtgärder.

barnen blivit tonåringar och duschar länge och ofta. Några enkla tips för att få ned energiförbrukningen är att stänga av standby-funktionen till elektronik, exempelvis datorer och tv-apparater. En enkel åtgärd är att skaffa grenuttag med strömbrytare.

– Jag rekommenderar kommunens service. Då kan min kollega och jag ge individuella råd. Villaägare har ofta god kunskap om sitt eget hus så därför behöver vi inte åka till platsen. Ett undantag kan var föreningar med många, stora och komplicerade lokaler. Då kan ett besök på platsen vara en bra hjälp. Generellt är det alltid bra att ha någon att diskutera med. Vår information är dessutom objektiv eftersom vi inte är intresserade av att sälja en produkt. När konsumenten till slut har valt en lösning är det viktigt att ta kontakt med olika leverantö-

rer för att få en bild av marknaden. För att öka tryggheten kan man även begära referenser, berättar Henric. Då det gäller lantbrukare får

de ofta stöd från sin branschorganisation och LRF kan hjälpa till med energianalyser. Uppvärmning är ofta den tyngsta energikostnaden och inom det området finns många lösningar. Före en investering bör man höra med kommunen om bygglov behövs. Har man haft vedeldning kan pellets vara ett mindre arbetsamt alternativ. Men tänk på att även pellets kräver tid och arbete. Ofta kan leverantörerna ge hjälp och tips om hur pelletsen ska förvaras. Andra lösningar är bergvärme, vilket är vanligast i Östergötland. Ytvärme, en nedgrävd värmeslinga i jord eller gräsmatta, är lätt att installera men kräver stort markom-

råde så den lösningen passar jordbrukare. Det finns även sjövärme men det är mer ovanligt. Andra lösningar är värmepumpar som fästs på eller intill fasaden som luft/luft eller luft/vatten. Luft/luft passar bäst i stora öppna lokaler eftersom varmluften då lättare cirkulerar. Luft/vatten kräver däremot ett vattenburet värmesystem och är dyrare. Pumparna har med tiden blivit allt bättre. För alla dessa system är det viktigt att ta reda på och jämföra garantier samt service. En ny teknik som har framtiden för sig är att utnyttja solenergi. Två huvudsystem finns, solfångare och solceller.

kombinera med ved eller pelletseldning och under sommarhalvåret behöver man inte elda i pannan. Dessutom är pannans verkningsgrad vanligen sämre under sommaren.

Solfångare installeras på

Solceller är ett annat alternativ. Cellerna alstrar el som antingen kan kopplas till ett batterisystem eller till det ordinarie elnätet. Numera finns möjlighet att sälja eventuellt elöverskott via nätägaren efter det att man tecknat avtal. För jordbrukare kan solceller vara ett bra energikomplement eftersom det på en gård oftast finns stora takytor som kan utnyttjas. Solceller fungerar bra hela året även om det finns snö. Många kommuner ordnar solsafarier där man besöker visningsanläggningar.

tak och leder det varma vattnet till en behållare, som en ackumulatortank. Den typen av solvärme går utmärkt att

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

Forskarprofilen utvecklar framtidens batterier Effektiva batterier kommer att ha en nyckelfunktion för att ställa om framtidens energisystem, till exempel i elbilar. En av de främsta forskarna inom området är Kristina Edström som drivs av viljan att bli bäst, skriver Per Westergård på Energimyndighetens hemsida.

– Men Gud så andefattigt. Kommentaren kom snabbt och spontant när Kristina Edström berättade för en bekant att hon skulle börja forska om batterier. Det var då det, i början av en ganska osäker akademisk

bana. Idag är hon professor i oorganisk kemi och en av världens ledande batteriforskare. Dessutom är hennes forskningsfält hetare än någonsin. Nya studenter strömmar till samtidigt som Kristina Edström och hennes kollegor har fått betydande anslag under de senaste åren. – Med svenska mått mätt

har vi det ganska bra men samtidigt satsar andra länder ännu mer. Det innebär att vi har börjat få lite svårt att hänga med i konkurrensen. Fortfarande står sig den svenska batteriforskningen stark. Det innebär att Kristina Edström ofta bjuds in att delta i internationella projekt,

ombeds komma och tala på konferenser och får sina artiklar publicerade i olika vetenskapliga publikationer. – Det som driver mig är viljan att bli bäst, åtminstone på någon pytteliten detalj, säger hon med ett varmt skratt. Mer konkret är hennes mål för de närmaste åren att hon ska vara med och utveckla batterier som är dubbelt så bra som dagens utan att kostnaden för den skull stiger. Eller att hon ska behöva tumma på säkerheten. Inte heller vill hon ta genvägen via tungmetaller för att kunna öka energitätheten. – Om vi bortsåg från miljön eller tillgången på metaller skulle det gå att göra väsentligt

bättre batterier men det finns ingen poäng med att utveckla något som vi ändå aldrig kan sätta i produktion. Den stora utmaningen för

batteriforskare i alla tider har varit att öka energiinnehållet, men under de senaste åren har fokus flyttats till hur de ska vara utformade för att fungera i komplexa system. – Vi tar hela tiden steg framåt när det gäller prestanda men det räcker inte. Även om vi utvecklar batterier som teoretiskt orkar driva en bil måste de vara designade på ett sätt som gör att biltillverkarna kan använda dem. Även om många utanför forskarvärlden ivrigt väntar på

Kristina Edström hoppas under de närmaste åren kunna utveckla batterier med dubbla dagens kapacitet utan att kostnaden stiger.

att batterier ska ta det stora språnget hävdar Kristina Edström att vi redan har tagit det. Framför allt har litiumbatterierna förändrat våra liv radikalt. – Utan dem hade vi inte haft dagens smarta telefoner,

surfplattor eller bärbara datorer. Vi skulle heller inte kunna vara uppkopplade mot nätet var vi än är. PER WESTERGÅRD/ Energimyndigheten.se

Nummer 15 â&#x20AC;˘ Oktober 2013

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmland.

TEMA: ENERGI

Priset pĂĽ skogsfastigheter pĂĽ vĂ¤g att plana ut Att kĂśpa skogsmark har blivit allt dyrare under de senaste fem ĂĽren. Marknadspriset ligger pĂĽ flera hĂĽll mer Ă¤n 50 procent Ăśver vad skogen kan avkasta, i MĂ¤lardalen hela 75 procent. Det visar en undersĂśkning frĂĽn SkogssĂ¤llskapet. Men nu verkar prisuppgĂĽngen mattas av.

Under de senaste tvĂĽ ĂĽren har virkespriserna sjunkit, medan marknadspriserna pĂĽ skogsfastigheter har planat ut. â&#x20AC;&#x201C; En del skogsfastigheter fĂśrblir osĂĽlda, sĂĽ det kan vara lĂ¤ge att fĂśrhandla om priserna, tipsar Ulrik Abelson, fastighetsexpert vid SkogssĂ¤ll-

skapet. Men fastigheter i tĂ¤tbebyggda omrĂĽden Ă¤r fortsatt vĂ¤lbetalda. Det Ă¤r en delfĂśrklaring till varfĂśr prisnivĂĽn Ă¤r hĂśgre i sĂśdra Sverige jĂ¤mfĂśrt med Norrland. Det Ă¤r helt enkelt mer att-

raktivt att kĂśpa skogsmark

som ligger nĂ¤rmare platser dĂ¤r mĂĽnga bor. Den tendensen syns ocksĂĽ pĂĽ skogsmark nĂ¤ra stĂśrre stĂ¤der i norra Sverige. â&#x20AC;&#x201C; DĂ¤r Ă¤r konkurrensen om marken stĂśrre, sĂ¤ger Ulrik Abelson. Dessutom kan man stycka av tomter, Ăśppna grustĂ¤kter och sĂ¤lja annat som marknaden vill ha, till exempel jakt. Dels Ă¤r fastighetskĂśparna villiga att betala mycket fĂśr egen jakt. Dels gĂĽr jakten att sĂ¤lja.

â&#x20AC;&#x201C; Bra jakt i sĂśdra Sverige Ă¤r vĂ¤rd flera hundra kronor per hektar och ĂĽr, medan marknadspriset i Norrlands inland bara Ă¤r ett par tior per hektar, sĂ¤ger Ulrik Abelson. Det ger ganska stora effekter pĂĽ marknadsvĂ¤rdena. Enligt Ulrik Abelson kommer skillnaderna mellan skogsmarkspriser i norr och sĂśder att bestĂĽ under den nĂ¤rmaste tioĂĽrsperioden. Men de pĂĽgĂĽende strukturella fĂśrĂ¤ndringarna i skogsindustrin kommer ocksĂĽ att

sĂ¤tta sin prĂ¤gel pĂĽ marknaden. â&#x20AC;&#x201C; Virket Ă¤r ju den helt do-

minerande intĂ¤ktskĂ¤llan pĂĽ en skogsfastighet, fĂśrklarar Ulrik Abelson. SĂĽ kartan kommer att ritas om en del genom det stĂĽlbad skogsindustrin Ă¤r inne i just nu, med pappersmaskiner som lĂ¤ggs ner och sĂĽgverk som blĂśder. I vissa omrĂĽden kommer vi att fĂĽ Ă¤nnu lĂ¤gre virkespriser, och Ulrik Abelson, fastighetsexdet kan smitta av sig pĂĽ fas- pert vid SkogssĂ¤llskapet. Bild: SVERKER JOHANSSON tighetspriserna.

PelletsvĂ¤rme

REMKO VARMLUFTPANNOR Industrilokaler-lager-vĂ¤xthus-garage-lantbruksbyggnader-spannmĂĽlstorkar t 0MKFESJWOB L8 t 4UBUJPOĂ&#x160;SB BMU NPCJMB t 7FEFMEBEF L8

â&#x20AC;&#x201C; fĂśr miljĂśns och ekonomins skull

TotallĂśsningar fĂśr pelletsvĂ¤rme, brĂ¤nnare, pannor & fĂśrrĂĽd.

TotalentreprenĂśr av vĂ¤rmepumpar till villa eller fastighet

rkta

CE-mĂ¤

0121-120 45 ola@energikontroll.nu www.energikontroll.nu

Dessutom t 'MJT WFEQBOOPS LVMWFSU HPMWWĂ&#x160;SNF t 4UPLSBS t "DD UBOLBS t 7Ă&#x160;SNFDFOUSBMFS t "FSPUFNQ t -VGUBWGVLUBSF t ÂŻOHHFOFSBUPSFS

Olja-Ved-Gas

0141-588 44, 070-649 88 44, Bokmalsv. 8, 591 36 Motala www.motalapelletsvarme.se

Ring 0141-560 03 nĂ¤r du vill annonsera!

VĂ¤lkommen hem till oss! DrĂśmmer du ocksĂĽ om en ny eldstad? Visst Ă¤r det mĂśjligt! Vi Ă¤r med hela vĂ¤gen frĂĽn ditt fĂśrsta besĂśk i vĂĽr utstĂ¤llning till dess allt Ă¤r monterat och klart och du tĂ¤nder din fĂśrsta brasa. VĂ¤lkommen till oss! VARIA 2RH/LH

JAG BRYR MIG - Vi pĂĽ TranĂĽs TrranĂĽs Energi Ener sĂ¤ljer 100 % fĂśrn fĂśrnybar ybar el i hela Sverige. Sverige . VĂĽr egenpr egenproducerade oducerade el Ă¤r mĂ¤rkt med Bra MiljĂśval,, Sveriges Sveriges tuffaste miljĂśmĂ¤rkning, och som enda energibolag Ă¤r vi diplomdiplomerade av av Ă&#x201E;lvrĂ¤ddarna Ă&#x201E;lvrĂ¤ddarna fĂśr vĂĽr optimalt miljĂśanpassade vattenkraft. Jag och min kollega kollega Lovisa Lovisa hjĂ¤lper dig gĂ¤rna att hitta det bĂ¤sta elavtalet ela avtalet fĂśr ditt hem eller fĂśretag. fĂśretag. Vi bryr br yr oss,, bĂĽde om miljĂśn och vĂĽra kunder. kunderr.. TranĂĽs Energi - Lotta Berglund, Berglund, elsĂ¤ljar elsĂ¤ljaree pĂĽ TranĂĽs

Eldabutiken MjĂślby VI VILL LL DU VET VETA TA ME MER? R? K Kontakta ontakta oss pĂĽ pĂĽ 0140-68 0140-68 308 308 eller eller lĂ¤s lĂ¤smer merpĂĽ pĂĽvĂĽr vĂĽrhemsida hemsida www www.tranasenergi.se. w.tranasenergi.se.

Finnstugan 4, 595 51 MjĂślby | Tel: 0142 800 15 Ă&#x2013;ppet: Vardag 09.30â&#x20AC;&#x201C;18.00 (Lunch 12.30â&#x20AC;&#x201C;13.30) LĂśrdag 09.30-13.00

www.eldabutiken.se

TEMA: ENERGI

Nummer 15 • Oktober 2013 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Christoffer ”Abbe” Abrahamsson vid borriggen. När Jonny Pettersson startade företaget hann man borra runt 30 meter per dag, numera ligger man på cirka 50 meter per timme.

Tomas Björk med dottern Lovisa. Familjen Björk ser fram emot att få ersätta direktverkande el med bergvärme.

Borrar på djupet Miljön i fokus i Finspång FINSPÅNG (JB)

1979 startade Jonny Pettersson Finspångs Brunnsborrning AB, främst inriktat på brunnsborrning åt lantbruk, sommarstugor och villor utanför det kommunala vattennätet. På så sätt började intresset för geoenergi och idag är Finspångs Brunnsborrning ett ledande fullserviceföretag som borrar omkring trettio energibrunnar per vecka åt både privata kunder, lantbruk och företag.

Ett generationsskifte har ägt rum och idag är det sönerna David och Martin Johansson som driver företaget. David är civilingenjör inom väg och vatten och innehar posten som vd medan Martin är civilekonom och företagets ekonomichef.

– Bergvärme blev en riktig boom på 90-talet. Därefter har intresse och efterfrågan ökat både utifrån ekonomiska och miljömässiga aspekter, säger David. Företaget utför borrningar på uppdrag av värmepumpsförsäljare men även direkt mot privatkund. Även om arbetet innehåller annat än borrning, så är fokus på att vara bäst på just borrningen. Geoenergi innebär förnybar energi. Lagrad solenergi plockas ur berget och är ekonomiskt fördelaktig om man jämför med olja eller direktverkande el, samtidigt som det finns en miljövänlig aspekt i bergvärme. Då berggrunden lagrar både värme och kyla kan man med fördel använda kylan till att få svala sovrum eller kontorslokaler under sommarens hetaste månader. David har märkt att många äldre bosatta på landsbygden

byter ut sina nuvarande uppvärmningssystem, exempelvis ved- eller pelletseldning, till bergvärme som är ett lätthanterligt och bekvämt system som sköter sig själv och inte kräver mycket i underhåll. – Vi har sju ekipage som borrar. Vid större projekt står vi med fler riggar på samma arbetsplats, vilket betyder att vi kan korta ner utförandetiden. Allt går numera fortare tack vare en utvecklad teknik och kraftfulla maskiner.Numera kommer man snabbt ner till 300 meter. – När pappa startade före-

taget borrade han 30 meter per dag, idag kommer vi ner till 50 meter på en timme. Vi borrar mellan 600 och 1 000 brunnar per år och vi jobbar utefter meterpriser. Jag kan med glädje påstå att vi är marknadsledande i landet. Vår ambition är att vara duktiga både lokalt och i Mellan-

David Johansson, vd för Finspångs brunnsborrning i mitten, flankerad av borrarna Göran Eriksson och Christoffer Abrahamsson.

sverige, vilket det finns potential för tack vare duktiga killar ute på fältet och bra medspelare, säger David. Tomas Björk har precis köpt sin mammas hus i Borggård, ett par mil utanför Finspång. Huset har tidigare haft direktverkande el, vilket Tomas anser vara dyrt. Han och familjen planerar att bo kvar i huset under en lång tid framöver.

– Att installera bergvärme var ett självklart val, visserligen en stor investering men det kommer att betala sig efter fem år, säger Tomas och tillägger att om han vetat att hans mamma skulle bo kvar så länge skulle han ha borrat för geoenergi för flera år sedan. David säger att det är sällan som förutsättningarna inte är gynnsamma för geoenergi.

Vid ett besök hos privatperson eller företag bedöms markförhållanden, lämplig borrplats och kundens specifika önskemål. Detta ligger sedan till grund för offerten och säkerställer att kunden känner en trygghet i investeringen i både borrning och installation av värmepump. Text och bild: CARINA LARSSON

Nya kompetenskrav för energideklarationer Kravet på ackreditering av dem som upprättar energideklarationer för byggnader avskaffas. Istället införs krav på personcertifiering.

De nya reglerna innebär att alla personer som arbetar med energideklarationer ska ha särskild kompetens. Det be-

slutade regeringen på ett regeringssammanträdande nyligen. För att få göra energideklarationer åt byggnadsägare krävs särskild sakkunskap. Hittills har det krävts att företaget eller den person som gör energideklarationen är ackrediterat som kontrollorgan. Detta har inneburit att det ac-

krediterade kontrollorganet har varit ansvarigt för hela upprättandet av energideklarationen, men det har inte ställts några krav på kompetens för de personer som utför besiktningar i samband med energideklarationen. Nu avskaffas kravet på ackreditering och det införs nya regler om att samtliga perso-

ner som arbetar med energideklarationer ska vara certifierade. För att certifieras måste personen uppfylla vissa kunskapskrav, ha en viss grundutbildning och erfarenhet samt bedömas som lämplig. Certifieringen utförs av särskilda certifieringsorgan. De nya reglerna införs för att höja kvaliteten på energideklarationerna och särskilt

på de energibesparande rekommendationer som ska lämnas. Det nya systemet kommer

även att ge möjligheter för fler små företag att etablera sig på marknaden, eftersom systemet med ackreditering har inneburit fasta kostnader som varit mer belastande för mindre företag.

De nya reglerna om personcertifiering träder i kraft den 1 januari 2014. Genom en övergångsbestämmelse införs en omställningsperiod på sex månader så att ett företag eller en person kan upprätta energideklarationer till och med juni 2014 med stöd av en tidigare ackreditering, enligt ett pressmeddelande.

Nummer 15 â&#x20AC;˘ Oktober 2013

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmland.

TEMA: ENERGI

SkogsĂ¤gare fĂĽr info via internet Jag kĂśper din el Med hjĂ¤lp av Skogens paragrafer, en ny etjĂ¤nst frĂĽn Skogsstyrelsen, fĂĽr skogsĂ¤gare hjĂ¤lp med att hitta de regler och rĂĽd som gĂ¤ller vid olika skogsbruksĂĽtgĂ¤rder.

TjĂ¤nsten Ă¤r avgiftsfri och avsedd att underlĂ¤tta fĂśr

skogsĂ¤gare nĂ¤r de planerar ĂĽtgĂ¤rder i sin skog. â&#x20AC;&#x201C; Tanken Ă¤r att den ska vara

ett komplement till vĂĽr ordinarie rĂĽdgivning och tillsyn. Den som har mer specifika frĂĽgor Ă¤r alltid vĂ¤lkommen att kontakta oss direkt fĂśr rĂĽd, sĂ¤ger Monica Petersson, projektledare, Skogsstyrelsen.

TjĂ¤nsten kommer kontinuerligt att utvecklas och fyllas pĂĽ med mer information. I dagslĂ¤get tĂ¤cker Skogens paragrafer in SkogsvĂĽrdslagen, delar av MiljĂśbalken, lagen om kulturminnen (2 kap) samt ArbetsmiljĂśverkets fĂśreskrifter gĂ¤llande anvĂ¤ndning av motorkedjesĂĽgar och rĂśjsĂĽgar.

i har ett stort antal antika kakelugnar i lager till fĂśrsĂ¤ljning. â&#x20AC;˘ KutterspĂĽn â&#x20AC;˘ Lantbruksspecial â&#x20AC;˘ Halmpellets â&#x20AC;˘ SpĂĽnpellets â&#x20AC;˘ Torv

Vi utfĂśr Ă¤ven renoveringar och omsĂ¤ttningar av kakelugnar och skorstenar. Passa pĂĽ att nyttja ROT-avdraget!

YesBOX stallstrĂś Ă¤r ett tryggt och dammfritt alternativ. Alltid punktliga leveranser och tillrĂ¤ckliga volymer.

Vi har ĂĽterfĂśrsĂ¤ljare i Ă&#x2013;stergĂśtland, Ă&#x2013;rebro, VĂ¤rmland, sĂśdra SĂśrmland och Norra smĂĽland. Ring fĂśr nĂ¤rmare info

sĹ? Ä&#x2021;Ć&#x152; Ć&#x201A;Ç&#x20AC;Ä&#x17E;Ć&#x152;Ć&#x161;Ç&#x2021;Ĺ?Ä&#x201A;Ä&#x161;Ä&#x17E; Ĺ˝Ĺľ Ä&#x201A;ĆŠ Ć&#x152;Ä&#x2021;ĆŠ Ç&#x20AC;Ä&#x2021;Ĺ? Ć&#x;ĹŻĹŻ ĹľÄ&#x17E;Ć&#x152; Ä¨Ć&#x201A;Ć&#x152;ĹśÇ&#x2021;Ä?Ä&#x201A;Ć&#x152; Ä&#x17E;ĹśÄ&#x17E;Ć&#x152;Ĺ?Ĺ? Ä&#x2021;Ć&#x152; Ç&#x20AC;Ĺ?Ä&#x201A; ĹŻĹ˝ĹŹÄ&#x201A;ĹŻ Ä&#x17E;ĹŻĆ&#x2030;Ć&#x152;Ĺ˝Ä&#x161;ĆľĹŹĆ&#x;Ĺ˝Ĺś Ä¨Ć&#x152;Ä&#x160;Ĺś Ć?Ĺ˝ĹŻÍ&#x2022; Ç&#x20AC;Ĺ?ĹśÄ&#x161;Í&#x2022; Ç&#x20AC;Ä&#x201A;ĆŠÄ&#x17E;Ĺś Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161; Ä?Ĺ?Ĺ˝ĹľÄ&#x201A;Ć?Ć?Ä&#x201A;Í&#x2DC; Ä&#x2021;Ć&#x152;Ä¨Ć&#x201A;Ć&#x152; Ĺ?Ć&#x201A;Ć&#x152; Ç&#x20AC;Ĺ? Ä&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161; Ä&#x17E;ĹśĹŹÄ&#x17E;ĹŻĆ&#x161; Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161; ĹŻĆ&#x201A;ĹśĆ?Ä&#x201A;ĹľĆ&#x161; Ä¨Ć&#x201A;Ć&#x152; Ä&#x161;Ĺ?Ĺ? Ä&#x201A;ĆŠ Ć?Ä&#x2021;ĹŻĹŠÄ&#x201A; Ä&#x17E;ĹŻÄ&#x17E;Ĺś Ć&#x;ĹŻĹŻ Ĺ˝Ć?Ć?Í&#x2DC; Vill du veta mer? ZĹ?ĹśĹ? Ĺ˝Ć?Ć? Ć&#x2030;Ä&#x160; ĎŹĎŻĎ´ĎŹ Í´ ĎąĎ ĎłĎ Ď´Ď˛ Ä&#x17E;ĹŻĹŻÄ&#x17E;Ć&#x152; ĹľÄ&#x201A;Ĺ?ĹŻÄ&#x201A; Ć&#x2030;Ć&#x152;Ĺ˝Ä&#x161;ĆľĹŹĆ&#x;Ĺ˝ĹśÎ&#x203A;Ä?Ĺ?Ç&#x2020;Ĺ?Ä&#x201A;Í&#x2DC;Ć?Ä&#x17E;Í&#x2DC; Ćľ ĹŹÄ&#x201A;Ĺś Ĺ˝Ä?ĹŹĆ?Ä&#x160; ĹŻÄ&#x2021;Ć?Ä&#x201A; ĹľÄ&#x17E;Ć&#x152; Ĺ˝Ĺľ Ĺ˝Ć?Ć? Ć&#x2030;Ä&#x160; Ç Ç Ç Í&#x2DC;Ä?Ĺ?Ç&#x2020;Ĺ?Ä&#x201A;Í&#x2DC;Ć?Ä&#x17E;ÍŹĆ&#x2030;Ć&#x152;Ĺ˝Ä&#x161;ĆľÄ?Ä&#x17E;ĹśĆ&#x161;Í&#x2DC; sÄ&#x2021;ĹŻĹŹĹ˝ĹľĹľÄ&#x17E;Ĺś Ć&#x;ĹŻĹŻ Ĺ?Ç&#x2020;Ĺ?Ä&#x201A;Í&#x2DC;

0705-87 98 92 â&#x20AC;˘ info@yesbox.se www.yesbox.se Ring 0141-560 03 nĂ¤r du vill annonsera i Jordbrukaren!

Vill du sĂ¤nka dina energikostnader med fĂśrnybar vĂ¤rme och kyla? VĂ¤lj GEOENERGI! GeoenergilĂśsningar (bergvĂ¤rme) tar tillvara solenergin som lagras i marken och sĂ¤nker dina energikostnader rejĂ¤lt i villan eller fritidshuset! FBB Ă¤r ledande i Ă&#x2013;stergĂśtland pĂĽ geoenergi och vattenborrning. HĂśr av dig och berĂ¤tta om dina vĂ¤rmebehov!

www.finspangsbrunnsborrning.se

RING 0122-100 64 & prata geoenergi med oss pĂĽ FBB!

FBB

FinspĂĽngs Brunnsborrning AB

XXX NTF TF

www.nkm.se

Visste du? Det fĂśrsta numret av Jordbrukaren utkom redan 1926.

ENERGITJĂ&#x201E;NSTER

KakelugnsvĂ¤gen 5 Âˇ KolmĂĽrden Âˇ 011-39 23 39

Vi ser det som inte alltid syns!

&YFNQFMCJME GSĂ&#x152;O WĂ&#x160;SNFLBNFSB 7Ă&#x160;SNFMĂ&#x160;DLBHF NFMMBO UBLGPU PDI WĂ&#x160;HH

MSE erbjuder fĂśljande energitjĂ¤nster: t &OFSHJEFLMBSBUJPOFS t %SJGUPQUJNFSJOH t &OFSHJCBMBOTCFSĂ&#x160;LOJOHBS t 'KĂ&#x160;SSWĂ&#x160;SNFTFSWJDF t &OFSHJBOBMZTFS t 5FSNPHSBGFSJOH Kontakta GĂ&#x161;S NFS JOGPSNBUJPO .BSUJO &LEBIM t FMMFS +POOZ $BNNFSĂˇPSE t

DAGS D AG GS A AT ATT TT BESTĂ&#x201E;LLA LLA DIESEL OCH OC SMĂ&#x2013;RJMEDEL ME Ring g

VIKINGSTAD VIKINGS ST TAD Ă&#x2026;KERI Ă&#x2026;KE AB t www w.vikingstadakeri.se ..v

LANDSBYGD

Nummer 15 • Oktober 2013 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Nääs ladugård rymmer nu ett modernt gårdsbryggeri.

Gunnar Emanuelsson visar här koktank och silningstank.

Nystartat gårdsbryggeri i Torpa Nääs gårdsbryggeri vann bronsmedalj och nu satsas det för fullt YDRE (JB)

På den vackra Gården Nääs, vid sjön Raklången i Torpa, ligger det gamla brygghuset nere vid stranden. Här bryggde man i gamla tider gårdens öl. Det är den traditionen som gårdens nuvarande ägare, Gunnar Emanuelsson, tagit fasta på och startat ett modernt gårdsbryggeri i den ombyggda ladugården på Nääs.

Sedan ett par år finns också Nääs kött och vilt, men nu är det alltså dags på gården för ett gårdsbryggeri. Vi träffar Gunnar Emanuelsson tillsammans med bryggaren Lars Schweitz och medhjälparen Emil Jonsson. De är nyss hemkomna efter att ha debuterat som utställare vid Stockholm beer and whisky festival, där man vann bronsmedalj för bryggeriets starköl Mörk lager. Glädjen över vinsten är påtaglig och har lett till en ännu större arbetslust och vilja att i framtiden även försvara den fina titeln. De tre herrarna håller just

nu på att mala malt, som utgör grundpelaren i ett gott öl. I bakgrunden är den moderna men invecklade apparaturen för ölbryggning i full gång. Bygget av det nya bryggeriet har gått snabbt och med mycket goda resultat. Några detaljer återstår för att uppnå full produktion, som beräknas till 30 000 liter öl per år, men redan nu finns en viss kvantitet klar för leverans. I kokhallen puttrar en stor rostfri kittel fylld av malt, humle och vatten där såväl rätt temperatur som silning i nästa tank är helt datorstyrt och kan styras via en pekskärm. I silningstanken av-

skiljs mäsken, som blir ett mycket bra djurfoder. Därefter pumpas ölet över till något av de tio stycken 2000-liters rostfria tankarna i nästa rum för slutjäsning och lagring. Vid en kort paus i arbetet berättar Gunnar Emanuelsson: – Det var nog för cirka fem år sedan som jag fick idén om att komplettera Nääs med ett gårdsbryggeri. Jag förstod att de gamla humlestörar vi hittat i trädgården säkert var rester från en äldre större humlegård. De störar som fanns kvar kom att vårdas mycket ömt av min fru Helena, som verkligen älskade den vackra trädgården och trots sin svåra sjukdom, just tack vare trädgården, fick stor inspiration både till sina målningar och böcker. Nu är Helena tyvärr borta, men livet måste gå vidare för både mig och barnen och det gäller att ta vara på det. Humlestängerna som pryder Nääs var under 1800-talet förmodligen minst 500 till antalet och i det gamla brygghuset vid sjön har det bryggts många liter öl och svagdricka genom åren. Varför inte försöka återuppliva detta på Nääs med ett modernt gårdsbryggeri? Med hjälp av sin vän, pen-

sionerade bryggaren Lars Schweitz, numera bosatt i Tranås, beslöt Gunnar låta tankarna på ett gårdsbryggeri bli verklighet. I den gamla ladugården, som mestadels stod tom, fanns gott om utrymme. Planerna tog raskt form och i slutet av september 2013 stod ett hypermodernt bryggeri med god kapacitet klart. Den fina anläggningen visade sig helt perfekt, den fungerade till och med så snabbt och bra att

En glad bronstrio, från vänster Emil Jonsson, Lars Schweitz och Gunnar Emanuelsson.

Nääs gårdsbryggeri vågade delta i Stockholms ölfestival med sin första produktion av mörk lager. Det öl som kom att falla juryn så väl i smaken. Diplomet och bronsmedaljen finns på Nääs, inte bara som ett bevis på att man lyckats utan främst för att ge inspiration till fortsatt utveckling. Gunnar och Lars hoppas

på att redan till jul kunna leverera sitt goda öl. Sex olika sorter starköl är planerat och så småningom kommer det säkert också finnas folköl i ett par av de tio tankarna. – Starkölet får vi bara leverera till Systembolaget och direkt till restauranger medan

folkölet kan vi sälja direkt till kund och framför allt vid våra olika marknader och provningstillfällen, säger Gunnar. Julmarknaden, som de

senaste åren hållits på Nääs, kommer i år att vara den 23 november. Ett extra dragplåster blir nog ölet från det egna gårdsbryggeriet. Text och bild: BERNT KARLSSON

Huvudbyggnaden på Nääs med det gamla brygghuset till vänster nere vid sjön. Nääs gårdsbryggeris mörka lager vann bronsmedalj på Stockholm beer and whisky festival.

Nummer 15 • Oktober 2013

TEMA: ENERGI

Jordbrukaren utkommer till jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län samt Värmland.

.VMUJTUPLFS

Små effekter av ändrad kvotplikt för elcertifikatsystemet I en rapport analyserar Konjunkturinstitutet de ekonomiska effekterna vid förändrade undantagsregler för kvotplikten inom elcertifikatssystemet för den elintensiva industrin. Resultaten pekar på liten långsiktig påverkan på samhällsekonomin.

Om de nuvarande undantagen inom elcertifikatsystemet för den elintensiva industrin helt eller delvis tas bort påverkas branscher inom massa-, pappers- och pappersvaruindustrin mest, sett till långsiktig produktionsnivå. Andra utsatta branscher är kemisk industri och stål-, och metallframställning. Hushållen påverkas positivt på kort sikt av sänkta elkostnader eftersom elcertifikatsystemet finansieras av fler an-

¥ NFE NlOHTJEJHU CSjOTMFWBM

vändare. De allmänna jämviktseffekterna visar dock att hushållens inkomster påverkas negativt via lägre reallöner. Sammantaget är effekterna på hushållens inkomster små på lång sikt. I ett räkneexempel med fullständig reduktion av undantaget och ett elcertifikatpris på 250 kronor ökar den elintensiva industrins årliga kostnader på kort sikt med cirka en miljard kronor. Hushållens elkostnader minskar samtidigt i storleksordningen 130 kronor per hushåll och år. Förändringar i andra styrmedel inom energi- och klimatpolitiken, som den förväntade prisutvecklingen inom EU:s handelssystem med utsläppsrätter, bedöms ha större inverkan på den elintensiva industrins långsiktiga produktionsnivå, enligt en rapport från Konjunkturinstitutet.

Vi är återförsäljare

Läs mer på vår hemsida: www.smedberga.se eller ring: 070-685 19 19

www.rorproduktion.se

BRA VEDPANNOR OCH TILLBEHÖR FRÅN 15 900:Kontakta oss för offert. Vi har även fyrhjulingar och andra maskiner. Se vår hemsida!

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

0492-757 36

Hitta din målgrupp med en annons i Jordbrukaren! Jordbrukaren utkommer till alla jord-, lant- och skogsbruksföretag i hela Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län var fjortonde dag. Dessutom kommer vi även ut en gång per månad i Värmland. Det första numret av Jordbrukaren såg dagens ljus redan 1926.

Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 så hjälper vi dig!

53.200:- exkl. moms

Thomas: 011-470 79 40 Stefan: 013-474 32 00

www.defenda.com · Tel 0321-511 78

Vimmerby

från:

• Hjälp med hela installationen – från borrning till full drift. • Support, 3 års garanti och 6 års trygghetsförsäkring (kan förlängas till 14 år).

www.steffeskyl.se

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns www.carle

(panna för ved + stoker)

VI TAR HAND OM ALLT

Tel 013-10 17 77

Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

Komplett anläggning

Biovärme Sverige

Störst i Östergötland på service av NIBE värmepumpar!

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR

EK. FÖR

GEJS-brännaren är en lätttbegriplig brännare med kraftig konstruktion. Klarar många olika sorters bränslen t. ex. alla spannmålsslagen, flis <30 mm, träpellets, olivkärnor,, hundfoderr, sågspån m.m. Vi säljer ävven lämpliga pannor.

Våra kaminer är inte bara en fin investering – de ger värme och en hög trivselfaktor. Vi säljer och monterar de flesta märkena på marknaden. Kontakta oss för rätt pris!

Bomiljö Albrektsvägen 69 (Ljuratorget) · Norrköping Tel 011- 648 50 · www.bomiljo.se

Nummer 15 â&#x20AC;˘ Oktober 2013

TEMA: ENERGI

Jordbrukaren utkommer till jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

Fast eller rĂśrligt avtal infĂśr vintern? Elpriset â&#x20AC;&#x201C; en laddad frĂĽga InfĂśr vintern funderar mĂĽnga pĂĽ hur man ska gĂśra med sitt elavtal. Ă&#x201E;r det bĂ¤ttre att vĂ¤lja tryggheten i ett fastprisavtal eller hoppas pĂĽ att det rĂśrliga priset lĂśnar sig? Det finns inget givet svar, men den som har is i magen och marginaler kan tjĂ¤na pĂĽ det rĂśrliga priset.

Elpriset Ă¤r ofta fĂśremĂĽl fĂśr huvudbry eller rent av oro. Genom sitt elavtal vĂ¤ljer man fast eller rĂśrligt pris, men frĂĽgan Ă¤r vilket som Ă¤r bĂ¤st? MĂĽnga faktorer pĂĽverkar och svaret Ă¤r inte givet. Sett Ăśver lĂĽng tid finns en De hĂśga elpriserna fĂśr nĂĽgra vintrar sen berodde pĂĽ torra vattenmagasin och krĂĽnglande kĂ¤rnkraft. Det Ă¤r inte fallet denna vinter menar man pĂĽ elbolaget Bixia som rekommenderar rĂśrligt pris. Arkivbild: BO BĂ&#x201E;CKMAN

del pengar att tjĂ¤na pĂĽ att vĂ¤lja rĂśrligt pris, men om priset under en period stiger bĂśr kunden ha marginaler fĂśr att klara av det. StorfĂśrbrukaren

HjĂ¤lp oss att tĂśmma lagret ! Vi behĂśver plats fĂśr hĂśstens nyheter

och den riskobenĂ¤gna kan dĂ¤remot kĂ¤nna sig tryggare med ett fast pris. Vad bĂśr kunderna tĂ¤nka pĂĽ? PĂĽ Vattenfall sĂ¤ger man att hĂśsten Ă¤r en tid dĂĽ mĂĽnga ser Ăśver sitt elavtal och fler brukar vĂ¤lja det sĂ¤kra fasta elpriset framfĂśr det flexibla rĂśrliga. â&#x20AC;&#x201C; I ĂĽr ser vi trenden tydligare Ă¤n tidigare, det Ă¤r nio av tio nya kunder som sĂ¤krar sitt elpris denna hĂśst, sĂ¤ger Magnus Holm, chef fĂśr Vattenfall fĂśrsĂ¤ljning och fortsĂ¤tter: â&#x20AC;&#x201C; Vi har en period bakom

oss dĂĽ mĂĽnga kunder valt rĂśrligt elavtal. Nu gĂĽr vi mot vintern och att dĂĽ byta till fast avtal, som fortfarande ligger pĂĽ en fĂśrmĂĽnlig prisnivĂĽ, Ă¤r alltid en trygg lĂśsning. Att kunderna ocksĂĽ vĂ¤ljer trygghet bekrĂ¤ftas av att Ăśver 90 procent av de nya kunderna som gjort ett aktivt val de senaste mĂĽnaderna valt ett fastprisavtal. PĂĽ elbolaget Bixia ser man fler kunder gĂśra aktiva val. â&#x20AC;&#x201C; Majoriteten av dem som gĂśr aktiva val Ă¤r vĂ¤ldigt medvetna. Det Ă¤r inte enbart priset pĂĽ el som Ă¤r viktigt. SĂĽdant som miljĂś spelar ocksĂĽ in. sĂ¤ger Magnus Olsson, chef privatmarknad pĂĽ Bixia. TillfĂ¤lliga prisfluktuationer kan dock bli kĂ¤nnbara fĂśr den som har dĂĽliga marginaler och eller en hĂśg fĂśrbrukning. DĂĽ kan ett fast pris vara bĂ¤ttre, ĂĽtminstone under

Magnus Olsson pĂĽ Bixia tror pĂĽ fortsatt goda elpriser. Bild: ELISABETH REDLIG

vintern. Det handlar vanligen inte om nĂĽgra lĂĽngvariga dramatiska prisĂśkningar. Prisstegringen under den kalla perioden 2010 hĂśr till undantagen. â&#x20AC;&#x201C; SĂĽdant beror ofta pĂĽ en olycklig kombination av saker. DĂĽ var det kĂ¤rnkraftsproblem, torrt i vattenmagasinen och vĂ¤ldigt kallt. Det skedde ett stort uttag av el i Norden, fĂśrklarar Magnus Olsson. Elpriset avgĂśrs av en rad faktorer som vĂ¤der, valutor, konjunktur och efterfrĂĽgan. Det rĂśr sig hela tiden bĂĽde uppĂĽt och nerĂĽt, men sĂ¤llan dramatiskt ĂĽt nĂĽgot hĂĽll. â&#x20AC;&#x201C; Det har under lĂĽng tid generellt varit fĂśrdelaktigt med rĂśrligt pris och historiskt sett har det varit sĂĽ ocksĂĽ. Ett fast

pris Ă¤r en sorts fĂśrsĂ¤kringspremie som man betalar nĂĽgot mer fĂśr Ăśver tid. Vi ser en fĂśrutsĂ¤ttning fĂśr fortsatt goda priser och rekommenderar rĂśrligt pris. Jag tycker att man infĂśr valet av elavtal ska utgĂĽ frĂĽn sin egen riskbenĂ¤genhet. BĂ¤st Ă¤r att kontakta oss fĂśr att fĂĽ veta vad som Ă¤r bĂ¤st utifrĂĽn kundens perspektiv, sĂ¤ger Magnus Olsson. Liksom frĂĽn Bixia pĂĽpekar

man frĂĽn Vattenfall att elpriset Ă¤r lite nyckfullt och tar en vĂ¤lbekant jĂ¤mfĂśrelse: â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r lika svĂĽrt att fĂśrutspĂĽ elpriset som vĂ¤dret, alltsĂĽ enklare pĂĽ kort sikt och svĂĽrare pĂĽ lĂĽng sikt, avslutar Magnus Holm. Text: BO BĂ&#x201E;CKMAN

LĂĽga prisĂśkningar pĂĽ fjĂ¤rrvĂ¤rme Nyligen presenterade Svensk FjĂ¤rrvĂ¤rme den samlade prisstatistiken fĂśr fjĂ¤rrvĂ¤rme, i samband med att den sĂĽ kallade Nils Holgerssonrapporten lanseras.

GĂ¤ller under oktober mĂĽnad!

Hur mĂĽr din skorsten? VĂĽgar du elda? â&#x20AC;˘ Skorstensreparationer med 10 ĂĽrs garanti â&#x20AC;˘ Montering av takstegar, bryggor m.m. â&#x20AC;˘ Skorstenshuvar med regnskydd och fĂĽgelskydd

Vard 10-17 â&#x20AC;˘ LĂśrd 10-13 LĂĽt Skorstensfolket gĂśra jobbet! Ă&#x2013;vr tider enl Ăśk Genom ROT-avdraget fĂĽr du arbetet Anders 070-527 80 67 utfĂśrt fĂśr halva priset Max 070-520 25 42 Vinterg 10, Motala 0141-528 70, 527 60. www.skorstenimotala.se

Ă&#x2013;kningen av medelpriserna Ă¤r den lĂ¤gsta pĂĽ sju ĂĽr. Knappt 2 Ăśre/kWh eller drygt 2 procent Ăśkade medelpriset per kommun fĂśr mindre flerfamiljshus, som Ă¤r det som jĂ¤mfĂśrs i Nils Holgersson. Svensk FjĂ¤rrvĂ¤rme samlar ĂĽrligen in nationell prisstatistik fĂśr smĂĽhus, stĂśrre flerfamiljshus och mindre flerfamiljshus. Prisstatistiken fĂśr mindre

flerfamiljshus Ă¤r ocksĂĽ basen fĂśr den sĂĽ kallade Nils Holgerssonrapporten, som presenteras idag. Den ges ut av

Nils Holgerssongruppen (SABO, Riksbyggen, FastighetsĂ¤garna, HSB och HyresgĂ¤stfĂśreningen). FĂśr mindre flerfamiljhus Ă¤r medelpriset per kommun 81,55 Ăśre/kWh, vilket Ă¤r en Ăśkning med drygt 2 procent 2013, det innebĂ¤r den lĂ¤gsta Ăśkningen pĂĽ mĂĽnga ĂĽr. FĂśr stĂśrre flerfamiljshus Ă¤r medelpriset 79,3 Ăśre/kWh, en Ăśkning pĂĽ 2,4 procent och fĂśr smĂĽhus 87,2 Ăśre/kWh, en Ăśkning med 2,7 procent. Ă&#x201E;ven fĂśr Ăśvriga hustyper Ă¤r alltsĂĽ trenden med modesta prisĂśkningar densamma som fĂśr Nils Holgersso-fastigheten. â&#x20AC;&#x201C; Det finns nog flera fĂśrklaringar till att prisĂśkningarna blev mĂĽttliga detta ĂĽr. BrĂ¤nslepriserna har stabiliserats, och det Ă¤r den faktor som har stĂśrst pĂĽverkan pĂĽ prissĂ¤ttningen. Sen har dess-

utom konkurrensen hĂĽrdnat pĂĽ de lokala vĂ¤rmemarknaderna, ikapp med att elpriserna har sjunkit, sĂ¤ger Ulrika Jardfelt, vd Svensk FjĂ¤rrvĂ¤rme. FjĂ¤rrvĂ¤rmepriserna varierar mycket mellan olika orter eftersom fjĂ¤rrvĂ¤rmepriset sĂ¤tts utifrĂĽn lokala fĂśrutsĂ¤ttningar. Sedan tidigare visar prisstatistiken till exempel att mindre nĂ¤t generellt har hĂśgre pris Ă¤n ett stort nĂ¤t och att nĂ¤t med kraftvĂ¤rme (samtidig produktion av el och vĂ¤rme) har lĂ¤gre pris Ă¤n ett med enbart vĂ¤rmeproduktion. DĂ¤rfĂśr Ă¤r jĂ¤mfĂśrelser med â&#x20AC;?tio-i-topp-listorâ&#x20AC;? inte relevanta. Den som vill veta mer om sitt fjĂ¤rrvĂ¤rmepris och hur det sĂ¤tts kan dĂ¤remot fĂĽ information av sin fjĂ¤rrvĂ¤rmeleverantĂśr om vilka fĂśrutsĂ¤ttningar som rĂĽder pĂĽ orten.

Nummer 15 â&#x20AC;˘ Oktober 2013

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

LANTBRUK

MĂĽnga riskerar rĂ¤tten att kĂśra En sista chans att byta sina gamla fĂśrarbevis Nu Ă¤r det inte lĂĽng tid kvar innan de gamla fĂśrarbevisen fĂśr terrĂ¤ngskoter och moped klass 1 slutar att gĂ¤lla. Men Transportstyrelsen konstaterar att den 1 oktober var det cirka 47 000 anmĂ¤lningar om utbyte som fortfarande inte kommit in. Myndigheten har dĂ¤rfĂśr skickat ut en sista pĂĽminnelse.

De Ă¤ldre fĂśrarbevisen upphĂśrde ursprungligen att gĂ¤lla den 31 december 2012, men eftersom mĂĽnga innehavare inte bytte ut sina fĂśrarbevis och dĂ¤rmed fĂśrlorade rĂ¤tten att kĂśra, beslutade regeringen att fĂśrlĂ¤nga giltighetstiden fĂśr de gamla fĂśrarbevisen fram till den 1 november 2013. Under vĂĽren har Transport-

styrelsen skickat ut nya pĂĽminnelser till alla innehavare om att byta ut sina fĂśrarbevis. Men nu, en mĂĽnad innan giltighetstiden gĂĽr ut, har 47 000

! !

ansĂśkningar fortfarande inte kommit in. Av dessa Ă¤r cirka 23 000 utbyten av fĂśrarbevis fĂśr moped klass I. Resterande 24 000 Ă¤r fĂśrarbevis fĂśr terrĂ¤ngskoter. â&#x20AC;&#x201C; Man kan ana att mĂĽnga av dem som inte bytt ut inte heller Ă¤r intresserade av att gĂśra det, men naturligtvis Ă¤r det bekymmersamt att sĂĽ mĂĽnga inte skickat in sin ansĂśkan, sĂ¤ger Katarina FrĂśberg, direktĂśr fĂśr kĂśrkortsavdelningen pĂĽ Transportstyrelsen. FĂśr att fĂśrsĂ¤kra sig om att

alla innehavare av fĂśrarbevis verkligen nĂĽs av beskedet om utbyte gĂśr Transportstyrelsen i dagarna ytterligare ett utskick med pĂĽminnelser. Om man inte kommit in med sin ansĂśkan om utbyte senast den 1 november 2013, fĂśrlorar man rĂ¤tten att kĂśra â&#x20AC;&#x201C; och mĂĽste genomgĂĽ ny utbildning och avlĂ¤gga nya prov fĂśr att fĂĽ kĂśra igen. Cirka 10 000 av innehavarna av fĂśrarbevis fĂśr terrĂ¤ngskoter har ocksĂĽ tagit kĂśrkort eller traktorkort fĂśre den 1 januari 2000 och har rĂ¤tt att kĂśra terrĂ¤nghjuling eller snĂśskoter med stĂśd av det. De behĂśver inte byta ut sitt fĂśrarbevis men kan gĂśra det. KĂśrkort fĂśr moped klass I (behĂśrighet AM) samt fĂśrarbevis fĂśr terrĂ¤nghjuling och

" !"

FĂśnster och dĂśrrar till stallar, garage och industrier m.m.

# # !

snĂśskoter infĂśrdes den 1 oktober 2009. De ersatte dĂĽ de tidigare fĂśrarbevisen fĂśr moped klass I och fĂśr terrĂ¤ngskoter. Innehavare av fĂśrarbevis fĂśr moped klass I och fĂśr terrĂ¤ngskoter hade mĂśjlighet att byta ut sitt gamla fĂśrarbevis senast den 31 december 2012. NĂ¤r utbytestiden gick ut framkom det att mĂĽnga innehavare hade missat att byta ut sina fĂśrarbevis och dĂ¤rmed fĂśrlorade rĂ¤tten att kĂśra. Regeringen valde dĂĽ att fĂśrlĂ¤nga giltigheten fĂśr de gamla fĂśrarbevisen fram till den 1 november 2013. Alla innehavare som tidigare missat att byta ut sina gamla fĂśrarbevis skulle dĂ¤rmed fĂĽ ytterligare en chans att gĂśra det, enligt ett pressmeddelande nyligen.

Fortfarande har mĂĽnga inte anmĂ¤lt utbyte av sina gamla fĂśrarbevis fĂśr terrĂ¤ngskoter och moped klass 1, Transportstyrelsen har dĂ¤rfĂśr skickat ut en sista pĂĽminnelse. Bild: JACOB SJĂ&#x2013;MAN

Storlekar frĂĽn 5,10 - 8,85 m

## # !

##!

0514-310 10 info@westerbyggtra.se â&#x20AC;˘ www.westerbyggtra.se

En ny generation

skĂśrdar fĂśr hĂĽllbar utveckling

Prenumerera pĂĽ HushĂĽllningssĂ¤llskapets RĂĽdgivarbrev RĂĽdgivarbreven skrivs av HushĂĽllningssĂ¤llskapets HIR-rĂĽdgivare och ger dig senaste nytt inom vĂ¤xtodling. Breven sammanfattar nyheter och innehĂĽller konkreta rĂĽd till dig som odlare. Vi erbjuder ocksĂĽ ett Brevpaket, dĂ¤r du fĂśrutom RĂĽdgivarbrev eller EKO-brev fĂĽr fĂśrkalkyler fĂśr vĂ¤xtodling, maskinkostnadshandbok och fĂśrsĂśksrapport. Prenumeration

r! e b o t k o 26 12 3 2 a i m l 2: E 0 A ĂĽ r p e t s n e mo Vi s gĂ¤rna i MĂśt oss

Brevpaket Post eller fax

3150 kr | E-post

2750 kr

RĂĽdgivarbrev, ca 50 brev/ĂĽr Post eller fax 2700 kr | E-post

2350 kr

Vallbrev, ca 25 brev/ĂĽr* Post eller fax 1100 kr | E-post

950 kr

EKO-brev, ca 35 brev/ĂĽr** Post eller fax 1950 kr | E-post

1950 kr

** 50% rabatt pĂĽ EKO-brev vid prenumeration pĂĽ Brevpaket eller RĂĽdgivarbrev.

HushĂĽllningssĂ¤llskapet Ă&#x2013;stergĂśtland info.e@hushallningssallskapet.se

TORNUM AB Box 100, 535 22 KVĂ&#x201E;NUM Tel 0512â&#x20AC;&#x201C;291 00 E-post info@tornum.se www.tornum.se

Kontor Vreta Kloster | Telefon 013-35 53 00 Fax 013-10 27 94

Nummer 15 • Oktober 2013

TEMA: ENERGI

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Stefan Larsson med företaget Trä och miljö började sin bana med att sälja pellets, men det har verkar ha haft sin storhetstid och nyförsäljningen av utrustning som brännare och kaminer har dalat. Nu håller Stefan som bäst på att installera sin återförsäljning av solceller i den gamla brandstationen i Gistad.

Priserna på solceller har halverats under de senaste fem åren och Stefan Larsson tror inte att priset kan komma att bli mycket lägre. Intresset bland de östgötska lantbrukarna är stort. De har de perfekta byggnaderna för solcellsanläggningar, berättar han.

Små celler som ger stor effekt Statligt stöd gör att solcellsinvesteringen betalar sig extra fort GISTAD (JB)

Solfångare producerar varmt vatten medan solceller producerar el. – Många vet inte skillnaden, säger Stefan Jonsson, ägare till Trä och Miljö AB i Gistad.

Solfångare började bli populärt på 1970-talet och det var många som själva byggde sina solfångare på villataken. – En bit in på 1990-talet började jag själv tro på att solvärme skulle få fäste, eftersom det är både ekonomiskt och underhållsfritt. Den enda negativa aspekten är att det inte går att värma upp ett hus under årets alla tolv månader, utan man måste ha en alternativ uppvärmning, berättar Stefan Jonsson. Stefan började sin bana med att sälja pellets, men det har haft sin storhetstid tror

han och det märks på att försäljningen av utrustning som brännare och kaminer har dalat. – Jag började få förfråg-

ningar om solceller och gick händelserna lite i förväg och började undersöka möjligheterna samtidigt som jag tog kontakt med tillverkare och utvecklare i Sverige. Det blev en lyckträff. Om man sneglar mot Tyskland så har de kommit oerhört mycket längre än oss. Solceller är bra eftersom det producerar el och den har man nytta av i alla lägen. Det optimala är att ha en egen produktion som täcker det egna årsbehovet. Under de månader som det ligger snö på våra hustak är produktionen lika med noll, berättar Stefan. Han förklarar att man kan producera el i liten skala med till exempel ett batterisystem

lämpade för en sommarstuga och vid större fastigheter, som villor, via ett nätanslutet system. Alla nätägare är skyldiga att byta ut en elmätare som ska mäta åt båda håll om en kund önskar det. I nybyggda villor eller om en mätare ska bytas ut så är det alltid en sådan elmätare som monteras in. – Priserna på solceller har halverats under de senaste fem åren och jag tror inte att priset kan komma att bli mycket lägre. Intresset är stort och jag var på en LRF-mässa i Valdemarsvik och där väcker den här lösningen stort intresse hos lantbrukare. De har de ultimata byggnaderna och är storkonsumenter av el, främst under de månader då det ska torkas hö och spannmål. Än så länge finns ett statligt solcellsstöd och här i Öster-

Det råder ingen tvekan om att intresset för solenergi är stort och att svenskarna tror på solkraft som en av framtidens energikällor. Sifos undersökning visar att sex av tio svenskar önskar att de vore självförsörjande på solkraft och fler än åt-

Stefan håller som bäst på

Om man lånar till invester-

ingen så kommer det att generera mer pengar än vad lånet kostar samt att man får en lägre elkostnad med egenproducerad el, berättar Stefan och fortsätter: Regeringen har ett förslag som ska klubbas inom kort, vilket går ut på att alla fastighetsägare får dra av 12 000 kronor per år för egenproducerad el. Det är ett stort steg i

Många vill ha solkraft enligt Sifo Solenergi är fortsatt populärt. Enligt en färsk Sifo-undersökning vill åtta av tio husägare ha solpaneler på sitt tak, och sex av tio vill vara självförsörjande på solkraft.

ningsavi från elbolagen som köper elen av producenten. Man kan även sälja hela sin produktion till en nätägare som man är kund hos.

götland är stödet 11 miljoner kronor per år, vilket betyder 35 procent av den totala kostnaden. Det kunderna vill veta är hur många år det tar innan en investerad anläggning betalar sig och grovt räknat producerar en anläggning 10 procent av investeringskostnaden per år. Tack vare bidraget så ökar takten, det vill säga, en anläggning betalar sig på sju år.

ta av tio husägare kan tänka sig att sätta upp solpanel på sitt hustak. Främsta anledningarna är att det är miljövänligt och att man förväntar sig lägre elkostnader, enligt ett pressmeddelande.

Om man lånar till investeringen i en solcellsanläggning så kommer den att generera mer pengar än vad lånet kostar, menar Stefan Larsson.

rätt riktning. Vi kan producera el vår, sommar och höst och kvitta det mot förbrukad el under vinterhalvåret eftersom det kommer en utbetal-

att installera sin återförsäljning av solceller i den gamla brandstationen i Gistad. – Det kommer att bli en liten kundmottagning och så ska jag arrangera demonstrationsdagar eller om det blir några temakvällar, jag har inte riktigt beslutat mig än vad det ska bli. Jag har olika idéer kring det hela, men jag tror att det här kommer att bli riktigt bra och att det ska väcka intresse hos allmänheten att se möjligheterna till egenproducerad el, avslutar Stefan. Text och bild: CARINA LARSSON

Nummer 15 • Oktober 2013

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland

Ny fond ska lyfta kunskapen om ek Erik Stenströms stiftelse för ekskogsbrukets främjande bildades 2012 med ett donerat startkapital på 10 miljoner kronor från jägmästare Erik Stenström. Avkastningen ska årligen delas ut till forskare eller privatpersoner som vill utveckla eller öka kunskapen kring eken och dess skötsel.

Projekt av tillämpad karaktär prioriteras, och särskild uppmärksamhet tillägnas skötselmetoder som syftar till hög och värdefull virkesproduktion i ekskogsbruk och kunskaper som främjar och stimulerar intresset för mångbruk av ekskog.

I december fattar stiftelsens styrelse beslut om vilka projekt som beviljas stöd. Stiftelsens ordförande Jan Linder hoppas på många goda ansökningar. – Ekskogsskötsel är långsiktig och kunskapskrävande, och det är kunskap som ständigt behöver utvecklas och förnyas. Den generösa donationen på 10 miljoner kronor är mycket välkommen. Stiftelsens profil gör att vi nu kan stötta angelägna projekt som har haft svårt att hitta tydliga finansiärer tidigare, säger Jan Linder i ett pressmeddelande. Stiftelsens styrelse utses av styrelsen för den ideella föreningen Ekfrämjandet samt av Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap.

• Köper samtliga virkessortiment och biobränsle. • Utför avverkning och flisning med egna resurser efter dina önskemål. • Vi besöker Dig gärna på fastigheten, för att presentera oss och våra tjänster. Kontakta våra köpare: Jonas Bengtsson 070-642 95 01 • Pär-Anders Olovsson 076-809 05 07

www.brsvensson.com

Kvalitet, kompetens och tid

www.allskogsservice.se Tel 070-275 04 09 eller e-post www.allskogsservice.se.

Skogsdag i Södermanland

Lönsamt skogsbruk med jämställda mål för produktion, miljö och vilt i balans När: 26 oktober kl 09.30 - 15.00 Var: Viks Gård i Valla (hos familjen Siverskog) Program: (start med kaffe) Inledning av Rolf Pettersson, fd Skogskonsulent ”Förena produktion och miljövård i praktiken” Exkursion på slinga med stationer om: - Formella avsättningar, nyckelbiotoper, natur vårdsavtal, biotopskydd - skillnader/konsekvenser - Certifierat skogsbruk - Vilt i balans med skogens naturliga foderresurs, foderskapande åtgärder, toleransnivåer skador - Röjning och gödsling för lönsamt skogsbruk - Vattenhänsyn i skogsbruket Diskussion om näringspolitik, miljömålsberedningen och äganderätt.

ALLSKOGSSERVICE – Försäljning skogsplantor - Skogsplantor – Plantering - Hjälp med plantering – Ungskogsröjning - Ungskogsröjning Tel 070-275 04 09 eller e-post info@allskogsservice.se

SKOGSBRUK

Anmälan: anmalan@lrf.se eller 08-787 52 70. Bonden & Skogen AB Gejrots väg 3, 692 75 Kumla Tel 070-250 69 99

www.nokkasverige.se

Arrangörer är LRF och Mellanskog, med delfinansiering av EU-projektet Krafthandling Skog.

Höjda timmerpriser från 24 maj

NY SLUTAVVERKNINGSTJÄNST MED TRYGG MARKSKONINGSGARANTI Nu har vi stärkt Södras slutavverkningstjänst både ekonomiskt och kvalitetsmässigt. Förutom höjt timmerpris inför vi en markskoningsgaranti som har som mål att förebygga och minimera körskador. Har du bärig mark och bra vägar erbjuder vi dig dessutom en extra tillgänglighetspremie.

som med en professionell aptering och hantering. Vi tar hand om hela kedjan från kontraktstecknandet till slutredovisningen. Kontakta din lokala skogsinspektor för att få mer information om vårt erbjudande och för att planera din höstavverkning eller kontakta vår växel 0470-890 00 så hjälper vi dig till rätt person.

Det ska vara enkelt att använda Södras slutavverkningstjänst och du kan vara lika trygg med att få ut den ekonomiska ersättningen

Med Södra gör du alltid en god affär Läs mer om Södras kvalitetssäkrade produkter och tjänster på vårt Skogsägarnät skog.sodra.com

LANTBRUK

Nummer 15 • Oktober 2013 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Anders Larsson är femte generation som driver Styra brunnsgård och han gör det tillsammans med Susanne Pripp. På parets knän sitter sjätte generationen i form av sonen Harry och dottern Fanny.

Yngsta tillskottet i familjen Larsson-Pripp är dottern Fanny, sju månader gammal.

Lintotten Harry är dryga två år. På gården får han snart sällskap av runt 300 lamm.

Det snickras för fullt hemma på gården. Det ska bli skönt med lite mer plats i huset tycker Anders.

Sjätte generationen på Styra Än dröjer det dock innan Anders och Susanne kan lämna över MOTALA (JB)

Det snickras hemma hos Anders Larsson på Styra brunnsgård. – Ja, vi bygger ut huset. Det blir skönt med lite mer plats, men det är rörigt nu, säger han.

Anders Larsson tog över gården för cirka sju år sedan och startade då företaget Styra skog och lantbruk. Han är femte generationen som driver gården och han gör det tillsammans med Susanne Pripp. – Och den sjätte generationen ligger där inne, säger en stolt pappa Anders och pekar in i ett intillliggande rum.

Där ligger en avslappnad, och för dagen något febrig och trött, liten Harry, dryga två år. I familjen finns även en härligt charmig bebis, Fanny, sju månader. – Vi har sex katter och en hund, och dessutom 16 bisamhällen som faktiskt gett ett ton honung i år, säger Anders. Susanne berättar att bland

andra Anders pappa och farfar avlade fram snälla bin. – De är verkligen snälla bin. Jag blev bara stucken en enda gång i somras, säger Anders och ler. Framledes väntas det tillökning på gården, cirka 300 lamm.

– Vi har 160 tackor, så vi räknar med att vårens lammning kommer att ge så pass många nya lamm, säger Susanne. Anders berättar med både beundran och lite stolthet i rösten, när Susanne inte hör, att det är hon som klipper fåren både här hemma och hos kunder runt omkring i Östergötland. – Hon är verkligen duktig. Det är tungt och det krävs teknik för att klara av djuren. Den 26 oktober åker Susan-

ne till Elmia i Jönköping, för att delta i SM i fårklippning. – Jag tycker hon ska komma igång lite efter barnledigheten, säger Anders och skrattar.

Han berättar vidare att de odlar på 50 hektar. I år har det varit korn, vete och höstraps. Tidigare visade Anders sin så kallade minilastare ute på gårdsplanen. Den har han stor nytta av till mycket, exempelvis när han ska utfodra djuren eller ploga snö. Han talar om att de är tre

lantbrukare i grannskapet som hjälps åt med maskiner som ju är väldigt dyra. – Behöver någon en traktor så ställer jag upp och behöver jag hjälp ställer de upp. Idag finns inte skogsvagnen hemma på gården. När traktor, skogsvagn och vinsch nämns lyser det till om Anders.

– Det är vad jag använder när jag är ute i skogstjänst. Vinschen kan dra fyra till fem ton. Anders kan bland annat erbjuda skogsröjning, manuell gallring och nedtagning av svåra träd. Motorsåg har han använt sedan barnsben. Och det här med svåra träd tycks vara hans specialitet. Det kan vara träd som ska tas ned i någons trädgård eller i kanten på ett gärde. Eller döda träd. – Almar som dött är lite be-

svärliga, de är stenhårda och faller direkt och snabbt. Anders fjärrstyr vinschen, via en knapp på bröstet, och det gäller att med stor nog-

grannhet fälla trädet åt rätt håll. Han berättar vidare att han för en tid sedan var hos en kund som var så nervös och orolig att hon stod i köksfönstret och vågade inte titta på. – Men när det fallit gjorde hon tummen upp. Mycket att göra har de, An-

ders och Susanne, med bygget, med gården, jordbruket och allt det andra. Anders skrattar till och pekar på en död alm. – Ja, det är det här med att hinna med hemmavid. Text och bild: ANNIKA WIKSTRÖM

Nummer 15 • Oktober 2013

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

Lastmaskin CAISE CS917 Pris fr 189 000:- ex moms

för men in Välkomonstration! m e d n e

★ Planeringsskopa ingår ★ Snabbgående ★ Trima hydrauliskt redskapsfäste ★ Lyftkap 1500 kg ★ 3/4:e-funktion ★ Vikt 3,8 ton

#!"$ Kaffekullev 1, Eksjö Telefon: 0381-77 10 80

www.maskin-huset.se

! !! % !

$ ! #

& $

! ! " ! # "

JAKTTIDER I BUTIKEN! M65 JACKA

SKOTERSTÖVEL

m urtagbart foder

695:-

Fox extrem

839:CANADAMÖSSA

LOCKPIPOR # $$$( '

# ( ' *,. ,/ +* -* ) (

Från

119:-

VI MARKNADSFÖR ÄVEN NIVA – VÄLKOMMEN ATT PROVKÖRA STOR SORTERING M90 KLÄDER, SOVSÄCKAR, RYGGSÄCKAR, AIRSOFT, JAKT, FRILUFTSARTIKLAR OCH MILITÄRT ÖVERSKOTT.

www.surplus.se Tel 0515-333 99

Du har väl sett våra hemsidor? www.lanstidningen.se och www.vby.se

129:-

NYA ÖPPETTIDER: Mån-fre kl 12-18 Lör kl 12-16 samt sista sön i månaden kl 11-15. Alla röda dagar stängt.

Se vidare på vår hemsida för detaljer och priser.

Lely Vector utfodringsrobot!

Handelsbanken – Sveriges småföretagsbank LELY CENTER VALDEMARSVIK Lely, världsledande inom automatiska mjölkningssystem, lanserar nu även automatiskt robotutfodring!

Handelsbanken har utsetts till Sveriges småföretagsbank* för andra året i rad. Dessutom får banken det högsta betyget som någon bank har fått sedan mätningen startade 2003. Vi har plats för fler nöjda företagskunder.

Tel. 0493-120 60, 070-584 59 81, 070-584 20 64, 070-584 68 04 valdemarsvik@val.lelycenter.com

Välkommen! *I Finansbarometerns årliga undersökning.

handelsbanken.se

Nummer 15 • Oktober 2013 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager Besöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

Levererar färdig betong

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

AKTUELLT

Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

certifierad av

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas! Din Vattenspecialist

TJ:s Pumpservice AB " !

Vi tillverkar och monterar

BETONGELEMENT för lantbruk, villor och industri

Gårdsarmatur Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

ice.se motorserv www.kisa

Vi sänker priset på alla 2013 års modeller! Gäller så länge lagret räcker.

Prisexempel

Suzuki LT-A400FI (ord 79.900:-)

69.900:-

AB Kisa Motorservice Storgatan 7, Kisa · 0494 -128 50

SOFAB Sanering & färg AB Vi utför tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt målning Mobil 070-53 00 751, även 0143-500 20 www.sofabskanninge.se

ETALLER KÖPEk,S SKROT OCH Mkar , armeringsjärn, elektroni Div. skrot, fälgar, klipp, bal vitvaror m.m. maskinutrustning, koppar, mässing,

Kommendantvägen 10 · Norrköping · tel 011-36 58 00 · www.skrotfrag.se

Nummer 15 â&#x20AC;˘ Oktober 2013

44 UO SH BZ L UB L Q MQ P ĂĽ N FE Ă&#x160;F C GN Ă&#x152;Ă&#x161; Ă&#x161; TSE H P ĂĽ M 17

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

FUKT I KĂ&#x201E;LLAREN? ENSKILT AVLOPP?

LANTBRUKSMASKINER

40 ĂĽrs erfarenhet i branschen!

KĂśpes eller fĂśrmedlas Stig-Arne Johansson 0730-29 16 59

SPORTSMAN 500 H.O.

VĂ&#x201E;RLDENS MEST SĂ&#x2026;LDA ATV MODELL

SAJAB AB 0121-300 00 www.bepart.se info@bepart.se

www.berggardens.se Âˇ conny@berggardens.se

DAGS FĂ&#x2013;R SERVICE? Prisexempel: Filtersatser till Ford/ New Holland 600/1200 timmar

1,95% rĂ¤nta

2 100:fĂśr samtliga filter, exkl moms

made in finland

Titta efter â&#x20AC;?medaljenâ&#x20AC;? hos din lokala ĂĽterfĂśrsĂ¤ljare. Erbjudandet gĂ¤ller sĂĽ lĂĽngt lagret rĂ¤cker. FĂśrslag pĂĽ smarta och praktiska tillbehĂśr: â&#x20AC;˘ Plogblad â&#x20AC;˘ Vagn â&#x20AC;˘ Timmervagn â&#x20AC;˘ Lastboxar m.m.

Kapa med JAPA

Tel 0496-107 55 â&#x20AC;˘ www.brorssons.se traktordelar@brorssons.se

Sedan 1992 har vi finansierat hjĂ¤lpverksamhet i bl a Lettland och RumĂ¤nien

Nedre Slatorp, Stegeborg SĂśderkĂśping 0121-420 66 Ă&#x2013;ppet: MĂĽn-fre 9-17 LĂśr 10-14

Fyrhjulsspecialisten www.polarissverige.com â&#x20AC;˘ www.facebook.com/PolarisSweden

En annons i Jordbrukaren syns! Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 sĂĽ hjĂ¤lper vi dig!

,Â˝1 %*3&,5 '3ÂŻ/ '"#3*,

MiljĂś & Avlopp Âˇ Navestadsgatan 53, NorrkĂśping Peter Jonsson, tel 0702-74 95 06 Âˇ www.miljo-avlopp.se

HjĂ¤lp barn att hitta hem. Varje dag splittras familjer pĂĽ grund av krig och katastrofer. Varje dag kĂ¤mpar vi fĂśr att ĂĽterfĂśrena dem. Bli mĂĽnadsgivare pĂĽ www.redcross.se Tack fĂśr ditt stĂśd! www.redcross.se

S #P

,".1"/+

&LPOPNJTL QSPĂĽM UJMM EF Ă˝FTUB UBL

(Ă&#x160;MMFS FOEBTU TWBSU LVMĂ&#x161;S 1SJNB QMĂ&#x152;U Ă&#x152;ST HBSBOUJ NN 7BMGSJ MĂ&#x160;OHE

XXX CPSHB TF

P &L

Projektering: Vi projekterar enskilMiljĂś & Avlopp erbjuder en da avlopp frĂĽn enstaka fastighet till rad olika tjĂ¤nster inom enskilt stĂśrre gemensamhetsanlĂ¤ggningar. avlopp. I samrĂĽd med dig som kund kan vi leverera Installation: Vi erbjuder allt frĂĽn helden mest miljĂśvĂ¤nliga, lĂĽng- hetslĂśsning, projektering eller bara siktiga och ekonomiska lĂśs- inkĂśp av produkten. Tillsammans ningen av enskilt avlopp som med vĂĽra entreprenĂśrer kan ni kĂ¤nĂ¤r anpassad fĂśr er fastighet. na er trygga med installationen av er avloppslĂśsning. Vi tillhandahĂĽller auktoriserade installatĂśrer som utfĂśr markarbetet, montering och FĂśrsĂ¤ljning: Vi hjĂ¤lper er att hitta en installation tillsammans med optimal lĂśsning fĂśr era behov, sĂĽ att projektĂśren. det inte blir nĂĽgra Ăśverraskningar frĂĽn kommunen angĂĽende er avSom kund ska ni kĂ¤nna er trygga i Ert projekt nĂ¤r ni an- loppslĂśsning efter installation. litar MiljĂś & Avlopp

# B

3JOH PTT QĂ&#x152;

VĂ¤lkommen!

SkĂ¤nk eller handla sĂĽ gĂśr du nĂĽgot fĂśr behĂśvande!

Enskilt avlopp - vi har lĂśsningen!

LinkĂśping: Molijns vĂ¤g 15 â&#x20AC;˘ Hackefors â&#x20AC;˘ 013-37 67 77 Motala: SĂśdra AllĂŠn 23-25 â&#x20AC;˘ Ă&#x201E;ngdalen â&#x20AC;˘ 0141- 504 88

#03(" 1-ÂŻ5

Ă&#x2013;PPET MĂĽn-fre 10-18 LĂśr 10-14

SH B

Alla

Ring & boka tid, allt sĂ¤ljbart hĂ¤mtar vi â&#x20AC;&#x201C; kostnadsfritt fĂśrstĂĽs!

Vi sorterar sand, grus, jord & schaktmassor!

StĂ¤da ur garaget â&#x20AC;&#x201C; rĂśj pĂĽbivdrinagdĂ¤revĂ¤nlk!omna!

MĂśbler â&#x20AC;˘ Heminredning â&#x20AC;˘ Porslin â&#x20AC;˘ BĂścker & media â&#x20AC;˘ Sport & fritid â&#x20AC;˘ KlĂ¤der, skor & accessoarer â&#x20AC;˘ Elektronik â&#x20AC;˘ HusgerĂĽd och mycket mera

Nya midjestyrda Avant 419 Ă¤r lika kompakt och stark som Avant 420, - men Ă¤r utrustad med en bensinmotor istĂ¤llet fĂśr dieselmotor. Priser 375-serien frĂĽn: .. 74.900:- Introduktionspris: ........139.900:Priser Ă¤r exkl. moms och gĂ¤ller maskin i grundutfĂśrande RamfĂśrstĂ¤rkt klyvyxa klyver alla kubbar Ă¤nda ut i kanterna

MARIANNELUND

* PRISEXEMPEL FRĂ&#x2026;N 749:-/MĂ&#x2026;N. 72 MĂ&#x2026;N, 30% HANDPENNING. 1,95% RĂ&#x201E;NTA. EFFEKTIV RĂ&#x201E;NTA 4,81%. ORDINARIE PRIS PĂ&#x2026; SP 500 HO, 59 900 + moms 74 875 inkl moms. ERBJUDANDET GĂ&#x201E;LLER SPORTSMAN 500 H.O TERRĂ&#x201E;NGREGISTRERAD.

Ring 0705-94 60 01 fĂśr provkĂśrning!

BRORSSONS TRAKTORDELAR

Filter till de flesta traktorer!

,".1"/+

1SJTFSOB Ă&#x160;S FYLM NPNT

J KAMPAN

Conny 0706-39 34 60

â&#x20AC;˘ FĂśrst med Ă¤kta fyrhjulsdrift â&#x20AC;˘ FĂśrst med heltĂ¤ckande fotsteg â&#x20AC;˘ FĂśrst med individuell fjĂ¤dring â&#x20AC;˘ VĂ¤rldens bredaste tillbehĂśrsprogram â&#x20AC;˘ VĂ¤rldens stĂśrsta ATV producent â&#x20AC;˘ VĂ¤rldsledande pĂĽ marknaden â&#x20AC;˘ Tryggt andrahandsvĂ¤rde â&#x20AC;˘ Vinsch pĂĽ kĂśpet â&#x20AC;˘ 1,95% rĂ¤nta

info@sajab.se

VÄRMLAND

Nummer 15 • Oktober 2013 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Jakt

Gris istället för älg, men vem kan låta bli att glädjas över en ung jägares jaktlycka?

Vildsvin istället för älg för Isa Älgen lyste med sin frånvaro då hittade hundarna gris EDSVALLA (JB)

För jämtländska jämthunden Isa hade det fällts cirka 15 älgar. Men det var innan hon blev inbjuden till Värmland på älgjakt och fick pröva på nytt vilt. Vildsvin.

– Vare sig jag eller hon har ens sett en gris i vilt tillstånd tidigare, berättar Andreas Otterfalk som fick fälla en fin gylta för sin hund. Det är dags för älgjakt på Trossnäs gård. Charlotte och Thomas Jensen har bjudit in flera vänner på jakt. Både passkyttar och så två hundförare. Den ena av dem heter Andreas Otterfalk och är 19 år. Han kommer från Östersund och med sig har han sin fyraåriga jämthund Isa. Den andra heter Peter Hedlund och han har med sig sina två jämtar Onni och Vilma. Det regnar lite grann men på himlen syns blå strimmor av himmel och kanske, kanske kommer det att klarna upp ju längre morgonen lider. Det pratas och skrattas i gänget som samlats på gårdsplanen. Man har jagat ihop förr och det är mycket som ska avhandlas när man inte setts på länge. – Vi skjuter inte bara älg utan också gris, instruerar Thomas Jensen när han så småningom tar till orda.

Förra veckan såg vi mellan 20 och 30 stycken i en flock. Men vi skjuter inte de stora galtarna och suggorna. De behöver finnas kvar för att hålla ordning. Efter sedvanlig passdragning är det så dags att bege sig ut i skogen. Andreas med Isa, Peter med Onni och så får Thomas Jensen låna Vilma. – Det är min B-hund, säger Peter lite skämtsamt. Han har ingen aning om att han några timmar senare kommer att få äta upp de där förflugna orden. – Hon skäller inte älg något vidare, jag tror nog att hon har blivit skrämd någon gång. Men hon rör ju om lite i marken så passkyttarna borde få älg på sig. Överallt syns spår av vildsvinen. De har etablerat sig snabbt i området. För bara några år sedan fanns det inte en gris i trakten. Den första sköts på Trossnäs för två år sedan och efter det har ytterligare två fällts. Det är bökat överallt och även små leriga stigar som går härs och tvärs vittnar om svinens framfart. Däremot är det dåligt med älgspår. Och de man ser är flera dagar, kanske veckor gamla. Är det månne så att älgarna har svårt att samsas med sina nya grannar? Regnet från morgonen har upphört och solen tittar ibland fram

Passdragning ur hatten vid samlingen för älgjakt på Trossnäs.

bakom molnen. Den lyser upp oktoberträdens röda och gula lövmassor i en kaskad av färgprakt. Det gäller att passa på och njuta av synen, inom ett par veckor kommer alla löv vara borta och träden

endast bestå av mörka trista grenar. Marken är vattensjuk och det gäller att passa vart man sätter ned fötterna. I myrdrågarna är det lätt att trampa ned för djupt även om det ser ut att bära. Det klafsar om fötterna var man än går.

Passkyttarna kommer ut i skogen på nolltid och strax därpå släpps hundarna. De far iväg ut i sina tilldelade områden för att söka och förhoppningsvis finna, älg. Men det visar sig vara svårt. Från första början går det trögt, riktigt trögt. Det ver-

Nummer 15 • Oktober 2013

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Passkytten Claes Hagberg satt i sitt torn och lyssnade på ståndskallet men hade aldrig synkontakt.

kar vara tomt på såväl älg som gris. På en del av området går det stigar som är populära för hundägare och en av passkyttarna träffar på en herre som är ute i just det ärendet. Han berättar att han en stund tidigare mött ett vildsvin i skogen. De finns i närheten med andra ord. Men det händer inget, timmarna går utan ett skall eller upptag. Andreas som aldrig tidigare jagat såhär långt söderut börjar misströsta. – Alla hade pratat om att det fanns så mycket älg men så var det helt tomt. Inte ett älgspår och inte en kontakt. Det var tråkigt helt enkelt. Men så, när han nästan gått i en timme når han en liten myr och där, långt inne i såten blir det upptag och Isa drar skallande iväg. – Jag förstod direkt att det inte var älg. Skallet var mycket gällare och ljusare än vanligt. Helt säker är han dock inte förrän han får höra att hunden gått förbi en av passkyttarna, Thomas Hellgren, med en gris framför sig. – Eftersom vi hade sett hundägare ute på promenad trodde jag att det var en svart hund som kom, berättar Thomas lite generat. Jag förstod inte att det var en gris förrän hunden kom i spåren. Under tiden har B-hunden Vilma också tagit upp någonting och skäller ivrigt, husse Peter lyssnar på håll. – Nu minsann skäller Vilma också säger han, lite förvånad men inte desto mindre nöjd. Jösses vad hon hänger i. Det visar sig att Isa och Vilma har gått ihop framför Thomas Jensen och skäller i samklang vid ett tätt område med sly varvat med sumpmark. Andreas befinner sig långt borta men bestämmer sig för att försöka ta in på hundarna. – Överallt såg jag hur uppbökad marken var av vildsvinen. Samtidigt försökte jag skynda mig fram eftersom det var två hundar som skällde på samma djur och det brukar aldrig Isa acceptera.

VÄRMLAND

En nöjd skytt, Andreas Otterfalk med Peter Hedlunds Vilma och sin egen Isa. Peter Edlund kallade lite skämtsamt Vilma sin B-hund när han lånade ut henne, men det fick han vackert äta upp under dagen.

Sakta, sakta tar han sig fram mot ståndskallet. Det är tätt och blött och omöjligt att se någonting. Efter att ha tagit sig fram så snabbt han bara kan träffar han på Thomas Jensen. Gemensamt bestämmer de att Andreas ska få smyga fram till ståndet för att se vad det är för djur och om det är skjutbart. – Det var oerhört svårt att smyga och jag stötte ko med kalv på vägen fram men hundarna stod fast. Jag avvaktade lite respektfullt eftersom jag hört och läst mycket om hur grisar kan bete sig i sådana här situationer. Sakta, sakta tar han sig fram mot ståndskallet. Det är tätt och blött och omöjligt att se någonting. Under sin väg framåt kliver han upp på stubbar och stenar och nästan hoppar fram för att försöka få en glimt av vad det är för något som står där så fast för hundarna. Men det är omöjligt att se någonting annat än snår. Kanske anar grisen att det är någonting som inte stämmer för plötsligt flyttar den sig. Andreas följer efter så tyst han kan. Han vet att han är nära nu. –Så får jag syn på hundarna men

inte det som de skäller på. Jag tittar och tittar och försöker sträcka mig för att se men det går inte. Men så gör grisen ett utfall mot hunden och jag hinner se någonting mörkt innan den försvinner igen. Hundarna börjar bli trötta, de har arbetat i över en timme med djuret. De kommer in till Andreas båda två men det krävs ingen större uppmuntran för att få dem att gå tillbaka. Då får han plötsligt syn på två grisar i en kort sekvens innan de flyttar sig utom synhåll. Nu är han så nära att hundarna är synliga. Och kanske är det därför som grisarna bestämmer sig för

Thomas och Charlotte Jensen hade bjudit sina vänner på älgjakt.

att smita undan. Andreas uppfattar den ena av dem i ögonvrån när den är på väg över ett dike. Han fattar ett snabbt beslut och kramar avtryckaren. I nästa sekund är grisen borta. Då ser han den andra som är på väg i full fart bort från honom. Hjärtat bankar. Hur gick det där egentligen? Han hinner knappt tänka tanken förrän han ser båda hundarna stanna på andra sidan diket och förstår intuitivt att grisen ligger. – Jag springer fram och ser att skottet träffat perfekt. Jag hade en riktig jäkla puls måste jag säga. Jag har ju aldrig upplevt grisjakt tidigare. Jag har förresten bara sett vildsvin i hägn. Passkyttarna har suttit länge på

pass nu och är frusna. De enda älgar som skymtats är kon och kalven som Andreas stötte på vägen fram mot hundarna och de är fredade. Men

glömd är besvikelsen över dagens dåliga resultat på älg. En ung jägare från Norrland har fått skjuta gris för sin egen hund, om än med assistans av Vilma. Thomas kan inte låta bli att retas lite med Peter när han ropar i radion. – Peter till B-laget kom. – Hm ja, säger Peter med bister min. Det där lär jag få äta upp, speciellt som min andra hund inte hittade något och dessutom blev skadad. Men han är knappast särskilt ledsen. Tänk att Vilma fungerade så bra på gris. – Jag har prövat dem i hägn tidigare så jag visste att hon skällde, men att hon skulle fungera såhär bra var en överraskning. Alla samlas runt grisen för att beskåda den. Det är en gylta, en sugga som ännu inte fått några kultingar och hon är ganska så stor.

– Den väger nog cirka 70 kilo, tror någon. Vilma och Isa är trötta och lägger sig på varsin sida av kärran för att vakta sitt byte. Trots att inte Isa brukar tycka om att dela på sitt byte verkar hon tillfreds med samarbetet med Vilma. Andreas är strålande glad när han mottar gratulationer från höger och vänster. – Kanske har det här tänt rovdjursskärpan så att jag kan använda henne på björn också. Det har hunnit bli sen eftermiddag och man beslutar att avsluta dagens jakt. Imorgon väntar en ny dag. Och precis när beslutet är fattat börjar det regna igen.

Text och bild: MARI NÄLSÉN

AKTUELLT

Nummer 15 • Oktober 2013 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län samt Värmland.

Rådgivningsföretaget Lovanggruppen, i Vikingstad utanför Linköping, fick besök av bland andra riksdagsledamoten Andreas Norlén (M).

Odlingsrådgivare Anki Sjöberg och Andreas Norlén (M). Riksdagsledamot Norlén antecknade flitigt det som sades.

Jobbpotential inom lantbruket Riksdagsledamot på studiebesök hos Lovanggruppen VIKINGSTAD (JB)

Rådgivningsföretaget Lovanggruppen fick besök av riksdagsledamoten Andreas Norlén (M) som är ute på studiebesök för att lyssna av vad länets lantbruk behöver. Under Ulrik Lovangs sakliga presentation av den verklighet rådgivare och kunder har framkom ett antal angelägna medskick till riksdagsledamoten.

Lovanggruppen arbetar i huvudsak med produktionsrådgivning på växtodlingsområdet och med driftsekonomiska analyser. Man jobbar även med sådant som fortbildningsverksamhet, EUrådgivning, energi- och mekaniseringsrådgivning samt med ärenden knutna till miljöbalken. Företaget som bildades 1981 har idag 14 anställda och omkring 170 lantbruksföretag som fasta kunder. Den östgötska riksdagsleda-

moten Andreas Norlén (M) gör studiebesök för att höra efter hur det ser ut för lantbruket. Han sitter egentligen i KU och sysslar med juridiska frågor, men jordbruket är en viktigt del av länet han representerar. – Det känns nästan oundvikligt att vara insatt i jordbruksfrågor som är så viktiga för Östergötland. Det här är intressanta och viktiga frågor, inte minst för jobben. Lantbruken genererar många jobb. Jag försöker göra studiebesök och sätta mer fokus på landsbygdsfrågor, sa han som inledning på sitt besök. Under studiebesöket deltog förutom Ulrik Lovang och Andreas Norlén även Magnus Hermelin, Agneta Lantz och Ann-Margret Öberg från Valkebomoderaterna samt odlingsrådgivaren Anki Sjöberg.

Många viktiga frågor lyftes vid bordet. Från vänster: Ann-Margret Öberg, Andreas Norlén, Agneta Lantz, Anki Sjöberg, Magnus Hermelin och Ulrik Lovang. Ulrik Lovang gav en saklig och tydlig presentation av verksamheten och även av de svårigheter man många gånger helt i onödan stöter på.

Ulrik Lovang gav en saklig och tydlig presentation av verksamheten och även av de svårigheter man många gånger helt i onödan stöter på. Som rådgivningsföretag står man själv inför en del utmaningar som att hitta rätt personer att anställa då det numera är få agronomer som kommer från SLU. Med inpass från de andra runt bordet formades en bred bild av vad lantbruket skulle vara betjänt av för att utvecklas i linje med sin potential. Det var mot bakgrund av fle-

ra års debatter inte så förvånande att mycket kom att handla om myndighetskontakter, regler och liknande.

Vad som överraskade var snarast graden och arten av sådant som försvårar för lantbruket. – Vi försöker hjälpa våra lantbrukare på alla sätt, sa Ulrik Lovang. Numera är det mer frågor kring miljö, EUregler, teknik, byråkrati och vi lägger mycket tid på allmän problemlösning. Missförstånd i kontakten

mellan myndigheter och lantbruk är vanliga. Otydligt ställda frågor på grund av att handläggare saknar tillräcklig kunskap om lantbruk är en onödig källa till problem. Återbetalningskrav som skickats ut på grund av felaktig handläggning och kunskap är

ett exempel. Alltför noggrann mätning av areal ger ny korrekt information vid varje mättillfälle trots att ytan är densamma. Dåligt sittande öronbrickor på djur måste finnas i båda öronen. Saknas en blir det anmärkning, saknas två blir det böter. Det finns alltid anmärkningar att dela ut. – Lantbrukaren får vid varje kontroll veta att han är en buse. Långa handläggningstider är en bromskloss för den som vill utöka och så vidare. Listan är tragiskt lång. Förslag på hur man kan ta

tillvara lantbrukets potential inte minst avseende jobben lämnades.

– Investeringsstöd på lantbruk borde vara riktat till sådant som skapar arbetstillfällen. Alla typer av djurproduktion skulle vara prioriterade, det skapar arbetstillfällen. Grisar och kycklingar har aldrig fått investeringsstöd. Vi har dessutom utmärkta förhållanden för att odla för export. Det skulle minska den globala miljöpåverkan.

Ulrik Lovang är vd för Lovanggruppen.

na investera mer och skapa arbetstillfällen, men de känner sig motarbetade. Andreas Norlén som flitigt

Sedan är det ju det här med

offentlig upphandling. – Lantbrukaren får anmärkning på en trasig sittpinne för höns eller en saknad öronbricka. Samtidigt ser han när kommunen serverar barnen thailändsk kyckling i skolan. Våra kunder skulle kun-

noterat det som sagts konstaterade att det här är komplext. De här frågorna berör flera skilda delar av samhället som kommunpolitik, lagstiftning och upphandlingsfrågor. Text och bild: BO BÄCKMAN

Nummer 15 • Oktober 2013

LANTBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...

&YLLTÚMMAre för omgående leverans.

Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800

Reservdelar De 300 meter långa ensilagelimporna ligger slingrande bredvid vägen.

Vallhunden Bill kan inte låta bli att försöka få in tjuren bland fåren. Men nej, det vill inte tjuren och Bill får ge upp (för den här gången).

Höstbruk på Fröö gård

• Traktorer • Tröskor • Pressar (även nya knytare och nålar till bra priser) • Fabriksnya startmotorer • Generatorer

Stor sortering av beg. och nya delar till: Nu även nya tröskdelar t ex såll, slagskor och skakare till bra priser!

0430-222 70

Ensilaget lagras i 300-meterslimpor NORSHOLM (JB)

Lars-Åke Gustafsson och Kristina Forsberg på Fröö gård i Norsholm har avslutat höstskörden och de är positiva inför årets skörd.

– Det har varit bra skördeförhållanden med låg vattenhalt, vi har endast behövt torka ur en vattenhalt som legat på två-tre procent i snitt för att kunna lagra spannmålen. Eftersom vi har både tork och lagringsanläggning här på Fröö hamnar allt spannmål här, även det som vi tröskat på vår andra gård Alvestad och på den arrendemark vi har, berättar Lars-Åke. Lars-Åke och Kristina lagrar och inväntar hur prisbilden kommer att se ut när skördeperioden över landet är klar. Nu drar höstbruket igång, höstvetet är sått och de ska så om rapsgärdet eftersom oljeväxterna som inte blev så bra har fått harvas upp. – Vi kommer att så höstvete istället, men vi försöker att kontinuerligt odla höstraps varje år. Fröö gård är Lars-Åkes föräldragård där han och hustrun Kristina arbetar sida vid sida. Gården har två anställda och Lars-Åkes pappa är med och hjälper till i jordbruket. – Alla har sin plats i sysslorna på gården men om någon har mer vana av vissa maskiner blir det naturligt att den sköter sin egen maskin, säger Kerstin som själv är med och kör traktorerna. – Vi kör vissa maskiner ef-

ter GPS vilket underlättar arbetet med sådd, jordbearbetning och ogräsbekämpning. Dessutom kan vi hålla fokus på vad som händer bakom traktorn på ett helt annat sätt än om man enbart ska koncentrera sig på att hålla rätt kurs framåt. I maskinparken finns, förutom den tjugofem fot stora tröskan, sex traktorer och gården har alla maskiner som be-

Reservdelar till traktorer och entreprenadmaskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

Tel 013-35 73 00

www.tktraktordelar.se

Lars-Åke Gustafsson och Kristina Forsberg arbetar tillsammans i lantbruket på Fröö gård.

hövs för både vår- och höstbruk, förutom gödselspridaren som gården delar med en annan gård i Vånga. På gården finns köttdjur och

en stor del av besättningen på 130 dikor håller naturen öppen vid Svartåmynningens naturreservat utanför Linköping. – Länsstyrelsen kom med frågan om vi vill sköta naturreservatets mark med betande djur och det gör vi med glädje för att hålla hagar öppna för både växlighet och djurliv, säger Lars-Åke. – Gårdens vallhund Bill har en egen liten besättning på tjugo får och några av nötkreaturen betar även här på våra marker vid Fröö. Tjurkalvarna säljer vi på hösten medan kvigkalvarna blir kvar och de bästa blir rekryteringsdjur medan de andra får sköta om betet. Det som kanske väcker mest intresse är de 300 meter långa

limporna som ligger slingrande bredvid den asfalterande rättöversvägen mellan Norsholm och gamla Linköpingsvägen. – Det är våra ensilagelimpor som vi förvarar på det här viset. Vi pressar fyrkantsbalar som vi lägger uppe på varandra och plastar in till långa limpor, säger Lars-Åke. Det går åt hälften så mycket

plast vilket betyder att det blir hälften så mycket plast att ta hand om jämfört med om de skulle pressa och plasta in på traditionellt vis. De har även gjort en limpa med halmen i år. Att bärga halm är arbetskrävande eftersom det går åt stora mängder till gårdens djur. Dessa går på djupströbädd i djurstallarna under vintern, så det här är en bra metod att lagra på. När det gäller oljeväxter så blir det inte samma rekord i år som förra året enligt Henrik

Strindberg, lantmästare och vd vid Svensk Raps AB. – Vi hade en torr försommar med lite regn men jag kan ändå påstå att det är bra kvalité på årets skörd med höga oljehalter. Priset är dock sämre än i fjol då det var ett rekordår med extrem lönsamhet. Med oljehaltstillägget var det en prissättning på fyra kronor och 50 öre kronor och i år är det en sänkning med en krona, vilket gör 4 000 kronor mindre per hektar, men det är fortfarande lönsamt att odla oljeväxter och i år har det såtts 86 000 hektar totalt i landet. – Vår prognos bygger på den mängd utsäde som sålts från handeln och det är en ökning på ungefär 12 procent mot förra året, säger Henrik Strindberg. Text och bild: CARINA LARSSON

Vågar till Sveriges Lantmän Axel- och markvågar, Silovågar, Frontlastarvågar, Hjullastarvågar, Truckar, Kreatursvågar, Lastceller m m. Tel 0708-55 55 56 www.vaglant.se

Nummer 15 • Oktober 2013

EFTERTEXT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

All grävning

Vatten & Avlopp sker med en smidig och flexibel maskin Husdräneringar på 3,5 ton. Plattläggning Mobäcks Gräv & Marktjänst

VÄGSLADDNU12.000:+moms

Funderar du på att sälja din gård?

kt Fri fra mil 5 2 m o

gruvdalens däck & allservice

Ring Johan 070-458 04 26

FASTIGHETSMARKNADEN

0761-30 92 82

Duktiga polska hantverkare

Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Har du även lösöre som ska avyttras, så löser Auktionshuset Gomér & Andersson värdering och försäljning på ett enkelt sätt. Välkommen att kontakta oss för fri värdering. Ring 013-37 52 00

Fasad, stenläggning, målning, tak- och bygg Svensktillverkade jordkällare. I plast.

Under svensk arbetsledning, svenska försäkringar och garantier. ROT-avdraget gäller även hos oss!

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

Birkas AB

AUKTIONER

Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Tel 070-383 44 61 · www.birkas.se

Fräsch motor med nya filter!

Tel: 0142-29 75 05 Öppet: Mån-fre 10-18, (lunchstängt 13-14)

Nu är hösten här och då är det viktigt att ha maskin och filter i gott skick. Vet du vad du vill ha går det bra att faxa 0142-201 42 eller maila oms@glocalnet.net

TGB 525i Insprutning med Servo Standardutrustning med bland annat: Elektronisk servostyrning och bränsleinsprutning. Lasträcke bak & fram. Multi LCD hastighetsmätare. Hög och lågväxel. 12" stålfälgar Innova däck. Winsch. Dragkrok.

då Samuel Ekblad Kulla Gård 590 16 Boxholm låter försälja entreprenad, lantbruksmaskiner och veterantraktorer mm samt flera inlämnare. (Vägbeskrivning väg 32 Boxholm-Sommen följ skyltar). Tel till gården 070-552 18 42

Boka din maskinservice hos oss för högsta driftsäkerhet! Nu även cykelreparationer

0142-201 40 • MANTORP • www.ostgotamaskin.se

Passa på att se över släpkärran inför höst och vinter.

Pris från

57 593:-

Kom in till oss så hjälper vi dig.

exkl moms

Försäljning, uthyrning och reparation av trailer/släpvagnar. 0142-201 40 • MANTORP • www.tobbanstrailer.se

Mångsidig, pålitlig & kraftfull! Grizzly 450 IRS 4x4 55.920:- exkl. moms.

In/urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel och diffspärr. Grön eller blå.

Ord. 61.520:-

VÅRA TREVLIGA RESOR 25/10 SYFESTIVALEN ...............................................395 kr 29/10 ULLARED..........................................................275 kr ÄVEN 12/11, 10/12

30/10 ASTRID LINDGRENS VÄRLD ........................295 kr 1/11 LÜBECK 3 dagar ..............................................2 195 kr 8/11 BURG 2 dagar ..................................................1 440 kr 9/11 MITT KÖK-MÄSSA, Älvsjö ...............................395 kr 19/11 BURG 2 dagar ................................................1 195 kr 23/11 CLASSIC MOTOR VETERANMARKAD ........200 kr 23/11 HJALMARS REVY, Örebro............................1 125 kr 23/11 JUL PÅ LISEBERG...........................................375 kr ÄVEN 7/12

MÅN-FRE 8-18, LÖR 9.30-13 VIMMERBY SEVEDEG. 5 0492-134 60

27/11 JULRESA Reimyre.............................................635 kr 28/11 BERLIN JULMARKNAD 4 dagar..................3 540 kr 6/12 BURG 3 d med dans och julmarknad ...............2 295 kr 8/12 JUL I ARBOGA...................................................425 kr

www.blaklintsbuss.se

RING FÖR VISNING! Tel 0142-121 50 • info@blaklintsbuss.se

Bild: Avesta MS38

Avestavagnar med hydraulkran och rulldrift från 79.000:(Avesta 3.4H).

MÅN-FRE 8-18, LÖR 9.30-13 VIMMERBY SEVEDEGATAN 5 0492-134 60 WWW.MOTORSPORT.SE

MJÖLBY

AUKTIONER

Auktioner Nu pågår bokning av vårens auktioner! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning av ett datum som passar dig. FASTSTÄLLDA AUKTIONER

Kubota L4240 HST med vinterpaket

Kampanjpris: 385000:- ex. moms Ord. pris: 464982:- ex. moms

Kubota M8540N med vinterpaket

Kampanjpris: 489000:- ex. moms Ord. pris: 596800:- ex. moms Gäller så långt lagret räcker. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.

30/10-2013 Sjögård, Mölnbo. Maskiner & Redskap 5/3-2014 Brebols gård, Valla. Maskiner & Redskap 7/3-2014 Sunds gård, Åtorp. Maskiner & Redskap 29/3-2014 Axima, Floby. Traktorer, Maskiner & Redskap 4/4-2014 Backbrunna, Fjärdhundra. Maskiner & Redskap 5/4-2014 Brogården Öjelunda, Kärråkra, Blidsberg. Maskiner & Redskap samt Innebo 7/5-2014 Höckerums Frälsegård, Ringarum. Mjölkdjur, Maskiner & Redskap samt Ladugårdsinventarier. För utförlig information, se www.farmarauktioner.se

Tel 0515-811 51 Lawrence Jonsson, 070-688 34 15 Generalagent: Svenningsens Maskin AB, Skänninge, 013-25 36 00, svenningsens.se Återförsäljare Östergötland/Sörmland: Maskincity i Motala, 0141-20 22 90, maskincity.se

www.farmarauktioner.se

EXPRESSBUSSAR DAGLIGEN ÖSTERGÖTLAND - STOCKHOLM / STOCKHOLM - ÖSTERGÖTLAND

SÄNKT PRIS! + vinsch på köpet

GÅRDSAUKTION Lördagen den 26 oktober kl 10:00

Entreprenad: Lastmaskin Volvo L 90 A, 19 700 tim, ca -78 Sopborste 2,30 ST BM. Traktorer: Volvo BM 430, BM 10, topp sprucken, BM 20 Munktell, Farmall, släpkärra Gisebo boggi 1030, stengrep ST BM, skogskran FMV 290 med ST BM-fäste, grävskopor, djupkabel med S40 fäste, arbetskoja hjul. Övrigt lantbruk: spm skruvar, djurtransport 8 m, Bogballe 700, harv Vamo 4 m hydraul med hjul, Ilsboröjare 1.60, 2 st självlastarvagnar Pöttinger Trend 2, hårdpress JD 332, balvagn, slåtterkniv Tive, Trejon gödselspridare stående valsar, skogsvagn. Övrigt: Verktyg, däck med fälg till Lill Nalle, flisstoker, dieseltank, tombola, Cobra med borrslip, vikportar, foderhäck 12 pl, olika däck med fälg 600-55-22.5, högtrycksfläktar, snöblad till Polaris, elevator Sparman 7 m, handverktyg m m, eltoa, gamla bensinmotorer International Harvester 3 Hp speed 600, International Harvester 1,5-2,5 Hp 300 -500 R.P.M. Virke: ek, alm, asp okantat ca 10 m3. Övriga inlämnare: Karl Erik 070-557 84 05: Självlastarvagn Carboni, Kverneland tegplog 3-sk, hydralb Wibergsharv, slaghack, Sip Trumslåtter 1.65, bakskopa, pallgafflar, slåtteraggregat 6’ sumpf, spm kross Junkkari, ringvält, JF vändare, kup, 250 m elnät, elaggregat, urinplåtar, Starkran. Sören 070-291 45 51: dieseltank 400 l, kup, potatissprätt, såmaskin Fiona 2.40, trumslåtter, växelplog Överum 3-sk, tallriksredskap Lilla Harrie, gödselsp Solus, Fössing vagn. Bengt 070-564 68 39: planhyvel, fräs Jonsered, plan- o rikthyvel, svarv bandsåg. Bo 0492-168 06: plog Kverneland 3-sk, såmaskin Kverneland 3 m, spruta Hardi 600 12 m test 2012, halmhack el, Bogballe 800 l 2 tallr, silocut Ålö 1.60, stengrep Kverneland 1.50, avlastarvagn JF med elmotor, vattentank 3 m3, dubbelmontage 16.9-34, vattenvagn 2 m3, 6 st Milkmaster med Harmoney uppdaterade, hållare hink Line, snöblad 3 punkt, gummimattor. Tommy 070-843 17 69: höelevator hjul 11 m. Lars Göran 070-205 48 20: 2 st Hagedorn självlastarvagnar, såmaskin Harvester skivb, vedvagn boggi, hövändare Kuhn 4 rot. Torbjörn 0730-498 90: stengrep 2 m ST BM, silocut 1.50 ST BM, gödselpump Rana, knivar till JF hack, fodersilos med 8 m skruv, ensilagevagn UF 800, kraftfodervagn Mullerup, 12 volt vinsch, Jianshe fyrhjuling 400 cc def, fyrhjuling 50 cc, vårvetehalm omkring 200 st Håkan 070-610 50 25: höfläktar 2 st 15 hk bra skick, 3 st mjölkorgan Duovac för Line Harmoneyorgan, Alfa kosax, kolyft, 5 st Trutest Auktionsvillkor: 30 dagar kredit till kända, godkända köpare. Kreditansökan till Motek Revision 0141 55477 eller sök på hemsida under kreditansökan senast 5 dagar före auktionen. Övrig betalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 kr på fakt under 500 sek. 10 % slagavgift tillkommer på momsfria varor, inga krediter auktionsdagen Hela auktionen på www.sajab.se.

Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal!

OBS! Glöm ej kundkort!

Nummer 15 â&#x20AC;˘ Oktober 2013

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

SKOGSBRUK

www.alvestadtanken.se

Det Ă¤r vi som sĂ¤ljer de miljĂśvĂ¤nliga DIESEL-tankarna!

BesĂśk vĂĽr nya webshop: www.alvestadtanken.se Tel 013-39 30 90 â&#x20AC;˘ Mobil 0708-39 31 90 Mail: alvestad@boremail.com Ă&#x201E;lvestad Ă&#x2013;stergĂĽrden 30, 590 33 FornĂĽsa

Erik vid skopan som har varit till ovĂ¤rderlig nytta nĂ¤r man bearbetat vĂ¤gen.

HĂ¤r och dĂ¤r behĂśvs dynamit fĂśr att fĂśrbĂ¤ttra framkomligheten.

De fĂśrbĂ¤ttrade vĂ¤gen sjĂ¤lva Gammal traktorvĂ¤g blev rejĂ¤l skogsbilvĂ¤g BJĂ&#x2013;RSĂ&#x201E;TER (JB)

FĂśr att bedriva skogsbruk med bĂ¤sta resultat mĂĽste det finnas ordentliga skogsbilvĂ¤gar med tĂ¤ckning Ăśver hela fastighetens skogsmarksareal. SkogsĂ¤garen Anders Rask och sonen Erik ute pĂĽ NĂ¤set i BjĂśrsĂ¤ter sĂĽg med eget arbete till att omvandla en gammal traktorvĂ¤g till rejĂ¤l skogsbilvĂ¤g.

NĂ¤r det stod klart att en slutavverkning skulle ske ute pĂĽ NĂ¤set insĂĽg Anders och Erik att de behĂśvde gĂśra en insats fĂśr att minimera avverkningskostnaderna. Detta genom att minska skotningsavstĂĽndet frĂĽn avverkningstrakten till avlĂ¤ggsplatsen fĂśr virkessortimenten. Avverkningskostnaden fĂśr

bĂĽde gallringsavverkning och slutavverkning bestĂĽr av dels den fysiska avverkningen av trĂ¤den dels arbetet med att transportera ut virket till en avlĂ¤ggsplats dĂ¤r en lastbil med slĂ¤p pĂĽ 25 meter ska klara att ĂĽka in, vĂ¤nda, lasta och ĂĽka ut igen till nĂ¤rmaste allmĂ¤nna vĂ¤g. Vid uttransporten, skotningen, av virkessortimenten

Ge bort en prenumeration pĂĽ LĂ¤nstidningen Ă&#x2013;stergĂśtland eller VĂ¤rmlandsbygden, ring 0141-560 03, sĂĽ hjĂ¤lper vi dig.

Ljusare tider med nya fĂśnster Monterat och klart! Ring oss fĂśr ett kostnadsfritt hembesĂśk sĂĽ berĂ¤ttar vi hur du enkelt och tryggt fĂĽr nya fĂśnster Monterat och klart!

till avlĂ¤gget vill man transportera stĂśrsta mĂśjliga volym per tidenhet fĂśr att kostnaden ska hĂĽllas nere, vilket fĂśrklarar intresset att fĂĽ in lastbilen sĂĽ nĂ¤ra avverkningstrakten som mĂśjligt. Naturligtvis kan man inte bygga separata bilvĂ¤gar till varje avverkningstrakt utan man fĂĽr hitta en kompromiss.

HĂ¤lsningar frĂĽn GĂśran SchĂśld,

013 - 344 11 10

Den planerade avverkningen

pĂĽ NĂ¤set lĂĽg intill en Ă¤ldre traktorvĂ¤g som skulle kunna komma till anvĂ¤ndning vid avverkningstillfĂ¤llet, men vĂ¤gstandarden behĂśvde fĂśrbĂ¤ttras radikalt. Det krĂ¤vs en linjefĂśring med anpassade kurvradier fĂśr ett ekipage pĂĽ 25 meters lĂ¤ngd och en tillrĂ¤ckligt god bĂ¤righet fĂśr ekipage pĂĽ 60 ton. Dessutom krĂ¤vs diken och vĂ¤gtrummor som leder bort vatten. VĂ¤gbredden mĂĽste vara minst fyra meter och mer dĂ¤rtill i kurvor. â&#x20AC;&#x201C; Jag har gjort det huvudsakliga arbetet med min egen grĂ¤vmaskin och de redskap som jag kan ha i kranspetsen. Jag har en skopa dĂ¤r botten utgĂśrs av ett galler och finessen Ă¤r att jag skrapar av sidorna pĂĽ den blivande vĂ¤gbanan och skakar av det materialet i mitten av den blivande vĂ¤gbanan. Det som inte gĂĽr igenom gall-

Aktuellt i hĂśst! Slitdelar till plog och harv. Filter till traktor och trĂśska. Priser som tĂĽl att jĂ¤mfĂśras! BesĂśk ĂĽr v gĂ¤rnautik! FRI LEVERANS webb â&#x20AC;&#x201C; UTAN KĂ&#x2013;PGRĂ&#x201E;NS! Tel 0121-512 31 â&#x20AC;˘ Bengt 070-815 12 31 â&#x20AC;˘ Micke 070-428 43 28 â&#x20AC;˘ www.angen.se

KLIPP UR & SPAR

En present som rĂ¤cker lĂ¤nge!

Ă&#x2026;karen Lars Andersson kommer fĂśr att lasta timmer, det blir inga problem.

STERBHUS KĂ&#x2013;PES! Vi kĂśper Sterbhus/dĂśdsbon. UtfĂśr stĂ¤dning av bostaden och ombesĂśrjer Ă¤ven bortforsling av skrĂ¤p etc vid behov. Allt fĂśr bra service! Ring och boka tid fĂśr vĂ¤rdering!

073-978 04 20, Christer Hanell

VATTENRENING - Det Ă¤r ditt vatten, ta kontroll Ăśver det! -

SkrĂ¤ddarsydda filter som ĂĽtgĂ¤rdar kalk, jĂ¤rn, mangan, svavelvĂ¤te, lĂĽgt pH, lukt, fĂ¤rg, smak m.m. Vi kan vattenrening )BDLFGPSTWĂ&#x160;HFO t -JOLĂ&#x161;QJOH t 5FM *NQPSUHBUBO t /PSSLĂ&#x161;QJOH t 5FM

www.jms-vattenrening.se

Anders och Erik Rask visar hur traktorvĂ¤gen sĂĽg ut innan de bĂśrjade vĂ¤garbetet.

ret sorterar jag vid sidan av vĂ¤gen och det materialet som Ă¤r stenar av en viss storlek kan jag anvĂ¤nda pĂĽ utsatta stĂ¤llen och fĂśrstĂ¤rka vĂ¤gen. Det Ă¤r inte bara skotningsavstĂĽndet som pĂĽverkar avverkningskostnaden. En bra skogsbilvĂ¤g med rĂ¤tt utformat vĂ¤ndutrymme ger inte det avdrag pĂĽ sortimentspriserna som skogsĂ¤garen annars fĂĽr pĂĽ platser dĂ¤r det inte gĂĽr att vĂ¤nda med bil och slĂ¤p. DĂĽ mĂĽste ĂĽkaren stĂ¤lla av slĂ¤pet en bit bort, vilket betyder ett tidsĂśdande merarbete fĂśr ĂĽkaren dĂĽ han fĂĽr kĂśra flera gĂĽnger frĂĽn

avlĂ¤gget och fylla slĂ¤pet innan han kan ĂĽka vidare till industrin. Det Ă¤r tid fĂśr Anders att fortsĂ¤tta arbetet med att kĂśra ut grus till vĂ¤gbanan och Erik ĂĽtergĂĽr till att skota ut det virke som Ă¤r kvar i skogen, men innan dess Ă¤r det dags fĂśr frukost. Nu passar det ocksĂĽ bra fĂśr Lars Andersson, ĂĽkaren frĂĽn Ă&#x2026;tvidaberg som transporterade virket, att komma fĂśr att fylla sitt ekipage med sĂĽgtimmer till KindasĂĽgen.

NILFISK ALTO â&#x20AC;˘ NyfĂśrsĂ¤ljning â&#x20AC;˘ Auktoriserad service

FĂ&#x201E;RGBUTIK med Teknos-fĂ¤rger samt Ă¤kta Falu RĂśdfĂ¤rg Passa Ă¤ven pĂĽ att boka rĂśdmĂĽlning infĂśr sĂ¤songen 2014!

SOFAB Sanering & fĂ¤rg AB

Text och bild: KLAS-GĂ&#x2013;RAN WENNERSTRĂ&#x2013;M

â&#x20AC;˘ Lantbruksskrot & industriskrot kĂśpes â&#x20AC;˘ Alla metaller kĂśpes â&#x20AC;˘ De flesta transporter GRANHULTSGATAN 20 â&#x20AC;˘ MOTALA ordnas Villa- & fastighetsĂ¤gare! TILLĂ&#x201E;GGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PĂ&#x2026; DIN VĂ&#x201E;RMEKOSTNAD REJĂ&#x201E;LT!

Butik Ă&#x2013;stanĂĽg 1, SkĂ¤nninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

FrĂĽn planta till hus! TIMMERHUS med laxknut â&#x20AC;˘ Komplett sĂĽgverk och tillverkning av timmerhus. Vi sĂ¤ljer Ă¤ven virke och ved. â&#x20AC;˘ A rĂśjning, plantering och gallring.

Kolla in vĂĽr nya hemsida www.anebytimber.com

â&#x20AC;Śoch samtidigt Ăśkar du vĂ¤rdet pĂĽ din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 â&#x20AC;˘ hjertqvist@mb-isolering.se

www.mb-isolering.se

FĂśretaget Ă¤r miljĂśdeklarerat och kvalitetscertifierat.

TrĂ¤dfĂ¤llning pĂĽ hĂśg nivĂĽ! â&#x20AC;˘ PrecisionsfĂ¤llning av alla typer av trĂ¤d samt klĂ¤ttring â&#x20AC;˘ GrĂ¤varbeten, stora som smĂĽ, utfĂśres med traktorgrĂ¤vare

Ring Stefan 070-860 83 03, 0121-320 63

Europas ledande tillverkare av klĂśvvĂĽrdsprodukter ! Intra KlĂśvbad Marknadens smartaste klĂśvbad. LĂ¤tt att hantera, gĂśdseln hĂĽlls utanfĂśr och sparar dig klĂśvvĂĽrdsmedel och arbete. Intra KlĂśvvĂĽrdsprodukter Behandlande av alla hovoch klĂśvsjukdomar, Ă¤ven sĂĽrskyddande.

0705-98 31 91 Âˇ www.ggisweden.se

VÄRMLAND

Nummer 15 • Oktober 2013 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Jakt

Ökande vargbestånd avgjorde Pihlgrens älskar sin norsk älghund svart – men i början trodde de hunden var galen ARVIKA (JB)

En hund som skulle fungera i vardagen, kunna följa med till jobbet, fungera med katt och barn samt kunna jaga. Det var kriterierna när familjen Pihlgren från Klässbol valde hundras. Men med den ständigt aktuella vargfrågan gjorde att man tänkte till en extra gång och valet föll på norsk älghund svart som jagar älg i lina.

Treårige Rolex, eller Rolle som han kallas till vardags är Mattias Pihlgrens första hund på ett sätt, hans fru Christin hade labrador när de flyttade ihop och han hade hund när han växte upp men inte någon som han format och tränat själv. Såväl Mattias som Christin är jägare och det händer även att sjuårige sonen Melwin följer med ut på pass och förhoppningen är att även ettåriga Elmer vill följa med när han väl fått sig egna jaktkängor. Att det skulle bli en jakthund i familjen var helt klart men de letade länge innan de tyckte sig ha hittat den hund som skulle dela hundgård med den gamle jaktlabradoren. Familjen Pihlgren är stolta över sin Rolex, nu har familjen utökat med ytterligare en norsk älghund svart med smeknamnet Taz.

Att valet blev en norsk svart

älghund berodde till stor del på vargläget i landet och Värmland. Christin ställde som krav att det inte fick bli en hund som en dag inte var med hem på grund av att den blivit rovdjursmat. Men också på att de jagar mycket älg och tyckte att jaktformen med ledhund skulle passa dem. Och det gjorde den, så till den milda grad att man två år senare skaffade sig ytterligare en svarthund, Taz. – Haha, det var så att när Rolex var liten tyckte min pappa att han liknade en Tasmansk djävul, sådana där små djur som de har på Tasmanien och när uppfödaren skulle ge den nya valpen ett namn så frågade han om vi ville att han skulle heta Sisotindens Tazmanian Devil. Och det ville vi såklart. De båda svarta har rötterna

i nordnorska Bodö dit det är 130 mil enkel resa. Christin och Mattias bilade dit och hämtade sina hundar. Men att de vågade skaffa en till efter Rolles antåg förvånar. När han kom invirvlande i familjen 2009 visade han sig vara nästintill omöjlig . Han öppnade dörrar och hoppade ut från balkongen och en dag

fann de honom promenerande på hustaket dit han tagit sig genom ett öppet fönster – Vi trodde verkligen att han var galen på riktigt, ingen i bekantskapskretsen har någonsin sett en så tokig hund. Han var inte mer än tio veckor och en tvärhand hög när han hoppade över en gallergrind som var fyra gånger så hög som honom, berättar Christin över en kopp kaffe i familjens trivsamma kök. Han var dessutom enormt skällig både inne och ute, rymde stup i kvarten och drev hela familjen till vansinne med sina upptåg. Rolex vilar ut i sitt stora fi-

na hundhus som han numera delar med Taz. Den gamle labradoren är borta sen länge. – Jag är helt säker på att han inte hade läst rasbeskrivningen. Som tur är lugnade han sig till slut och är en ganska sansad herre numera. Och lille Taz har det aldrig varitnågra problem med. Rolle visade sig vara en naturbegåvning när det gällde jakt och när han knappt ett år gammal fick åka på kurs till Norge fann han älg på första försöket och höjdes till sky-

Matte Christin är Rolles förare på viltspår, här har de just fått ett förstapris.

arna av instruktörerna. När sedan älgjakten drog igång sköt man två älgar för honom första säsongen. Året efter blev det tre under septemberjakten plus att han spårade upp några skadeskjutna. Han är lugnet själv när han jagar och sätter sig ned när älgen är nära. Mattias har förmånen att

jaga älg både i september och oktober. I september far han upp till Jämtländska Ånge och oktoberjakten förlägger han till det egna jaktlaget som familjens skogsgård tillhör.

Dessutom har han under det senaste året blivit inbjuden till flera andra jaktlag som tycker att ledhundsjakt är en jaktform att pröva. Och det har gått bra. Det har blivit ett antal älgar för treårige Rolex. Det är Mattias som är Rolex hundförare när han spårar älg men när han tränas för viltspår är det matte Christin som håller i linan. Och likaså när det handlar om utställningar. Redan som tvååring var han trippelchampion. Text och bild: MARI NÄLSÉN

Rolle och Mattias väntar på klartecken att få gå in i såten.

Nummer 15 • Oktober 2013

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

VÄRMLAND

Jakt

Norsk älghund svart är en typisk spetshund och den minsta av älghundsraserna. Den ska vara kvadratiskt byggd, ha upprättstående öron och svansen upprullad över ryggen.

Norsk älghund svart ska vara modig, energisk och framåt.

Fakta och historik: Norsk älghund svart

Samernas oumbärliga lilla jakthund Det sägs om norsk älghund svart att den har så goda spårningsegenskaper att den, utan att en enda gång lyfta huvudet, kan följa ett färskt älgspår genom terräng som en stor renhjord nyss lämnat. Historia: Det finns såväl olika teo-

rier om, samt delade meningar om den svarta älghundens utvecklingshistoria. Det är dock sant och visst att den är en urgammal variant av de nordiska jaktspetshundarna som under 1700- och 1800-talet utvecklades till en enhetlig typ med bra bruksegenskaper och mentalitet. Det är också mest troligt att rasen i hög grad skapades hos samerna. De finns de som säger att rasen uppkommit genom en korsning av grå jakthund och lapphund men detta torde vara otänkbart eftersom korsning mellan två hundraser med rik päls knappast resulterar i en hund med kort päls och dessutom med en lättare kropp än de båda upphoven. Under 1700-taler minskade älgtillgången i Skandinavien, detta till följd av en ökande vargstam. Och eftersom det inte fanns någon älg att jaga tappade man intresset för att hålla älghundar. Detta gick främst ut över gråhunden som under 1800-talet kom i förfall. Men den svarta jakthunden användes under den här perioden till björnjakt och, allteftersom älgen började öka igen, även till älgjakt. Den blev oumbärlig för samerna och under perioden bedrev folkgruppen

också kontinuerlig avel på hundrasen. I slutet av 1800-talet var den svarta jakthunden helt dominerande över den grå. Samerna levde en nomadisk tillvaro med sina renflockar i de nordliga delarna mellan Sverige och Norge. De hade två typer av hundar. Den ena var lågvuxen med rik päls medan den andra var helt svart med mycket kortare och glattare hårlag. Därför tror man att det är avkommor efter den sistnämnda hundtypen som kom söderut och blev använd till jakt, ursprungligen på björn, senare även på älg, något som gav den tilltalsnamnet ”svart jakthund”. Urval och uppfödning: I början av

1900-talet fanns det som det ser ut en ganska stark stam av svart älghund i Nordnorge. Det vet man eftersom den dyker upp vid en hundutställning i Drammen 1901, benämnd som ”Finnmarkske dyrehunder”, det vill säga lappländska jakthundar. Vid denna tid hade också rasen spritt sig i Tröndelag och Österdalen. Bengt Lövsjöli, en av de mest kända jägarna vid den här tiden försörjde sig som jaktguide till välbärgade utländska storviltsjägare. Samtidigt blev han känd i hela Norge som uppfödare av svarta älghundar. Bengt Lövsjöli tog fram många bra svarthundar och kom därigenom att påverka rasens utveckling i hög grad. Men det var ytterligare en handfull uppfödare som bar rasen framåt under början av 1900-talet. Trots dessa entusiasters hängivna arbete

blev det aldrig någon fart på aveln och under 1940-talet blev svarthunden förbigången av gråhunden. Under 1950-talet var norsk älghund svart nästan försvunnen men lyckligtvis bidrog några få entusiaster till att den fortfarande existerar. Under de senaste 20 till 30 åren har seriösa uppfödare fört arvet vidare. Även om man i stort sett, med några få undantag, hållit den frisk och fri från sjukdomar och ärftliga defekter, har den aldrig blivit särskilt talrik. Dock har det, under det senaste årtiondet blivit fler och fler hundar som utvecklat HD. Det är lätt att det uppstår problem med en så smal avelsbas som svarthunden har idag. Det registreras bara ett hundratal valpar per år. Vissa röster säger sig vilja tillföra rasen nytt blod genom att para in närstående spetshundraser. Hur som helst, så är hundrasen beroende av entusiastiska och kunniga uppfödare om den i framtiden ska överleva som självständig hundras. Idag anlitas avelsrådet i Norge till omkring två tredjedelar av parningarna i rasen och de konsulteras även när svenska hundar ska paras. Utseende: Norsk älghund svart är

en typisk spetshund och den minsta av älghundsraserna. Den ska vara kvadratiskt byggd, ha upprättstående öron och svansen upprullad över ryggen. Den ska ha slät åtliggande, glänsande svart päls och den ska vara spänstig, atletisk och ha stolt resning. En hanhund ska vara mellan 46 och 49 centimeter med en idealhöjd på 47. Tikens mankhöjd ska ligga

mellan 43 och 46 centimeter med en idealhöjd på 44. Rörelserna skall vara lätta och effektiva, sedda framoch bakifrån ska de vara parallella. Sjukdomar: Rasen anses vara en

frisk ras med bra mentalitet. Det förekommer en låg frekvens av höftledsdysplasi (HD). Svarthundar i Sverige: Efterfrågan

på norsk svart älghund ökar i Sverige idag, mycket på grund av vargens återkomst i jaktmarkerna. De få kullar som föds motsvarar inte efterfrågan. Många vänder sig då mot Norge men även där kan det ta lång tid innan man hamnar överst på en valplista. De senaste åren har registreringarna i Sverige minskat med mer än det dubbla. 2010 registrerades 34 hundar i Sverige, året därpå sjönk antalet till 21 och 2012 registrerades bara 14 svarthundar i Sverige. Dessa siffror antar man, från rasklubbens sida, kommer att öka. Eftersom individerna i Sverige är så pass få och att kännedomen om rasen i Norge är stor har Svenska Älghundsklubben överlåtit avelsrådgivningen och kontrollen av rasen till norrmännen. Egenskaper och karaktär: Bra in-

divider har ett lugnt och behagligt temperament vilket gör den till en trevlig familjehund. Den är inte aggressiv och slåss inte med andra hundar invid död älg. Den är hängiven och knyter starkt an till sin familj.

Den ska vara modig, energisk och framåt och det är en hund som kan skälla en del om den står i hundgård eller lina. Det är också en bestämd hund som kan bli egenrådig om den inte uppfostras eller behandlas rätt. Den svarta älghunden kräver motion och om den får det är det relativt lätt att hålla den i form. Om man redan i valpstadiet ofta tar med den ut i skog och mark, lägger man grunden till en god jaktkamrat. Jakt: Även om den norska svarta älg-

hunden genom tiderna använts som löshund är det i första hand som ledhund som den blivit känd. Rasens anhängare hävdar att den är särskilt lämpad för ledhundsjakt eftersom den tydligt markerar när älgen är nära. Under jakten går hunden på vindvittring och rör sig försiktigt och tyst i terrängen. Den söker sig upp på stubbar och höjder för att känna av vittring och ska ”ta höjd” när den letar älg. Vissa individer markerar att älgen är nära genom att rulla sig på marken, andra sätter sig ned och det finns individer som nästan uppför sig som en stående fågelhund och stannar med lyftad tass. Vissa jägare menar att när älgen under ledhundsjakt stöts så buktar älgen som ett rådjur vilket aldrig skulle ske med löshund. Text och bild: MARI NÄLSÉN

VÄRMLAND

Nummer 15 • Oktober 2013 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Jordbruk Gamla klenoder uppställda innan plöjningen.

Kalasik – en klassisk klubb Veterantraktorklubb plöjde i Askersby/Persby ASKERSBY/PERSBY (JB)

I hällande regn höll Askersby Kalasik klubb veterantraktorplöjning en lördag i oktober. Det var en ansenlig samling gamla traktorer som ställts upp på rad för att visas och användas på de stora gärdena runtomkring.

– Vi är drygt 20 medlemmar och alla som har traktorer äldre än 40 år är välkomna in i klubben och får vara med och plöja, säger Tomas Berglund, som är ny i klubben sen ett år tillbaka. Anledningen till det aningen

kryptiska namnet Askersby kalasik klubb är att en av styrelsemedlemmarna är från Holland, och han behärskade inte riktigt det svenska språket när han skulle skriva ner namnet. Det skulle egentligen ha stått Askersby Classic club, men blev istället en felstavad svensk variant. Klubbmedlemmarna tyckte det var ett trevligt namn så de behöll det. – Det händer att vi samlas

med våra gamla traktorer och kör i ett långt led på vägarna runt Mårbacka, säger Yngve Nilsson. Bara för att visa våra klenoder. Man kan förstå att herrarna är nöjda när man till exempel ser den äldsta BM10 från 1947, som ägs av Jan Nilsson, Östra Ämtervik. Det är en tändkuletraktor som Jan haft sen han var 18 år. Hans intresse för traktorer väcktes redan vid elva års ålder, då han började köra traktor hemma i Visteberg. Hans samling av gamla traktorer uppgår nu till 25 stycken, varav de allra flesta är användbara. Röken ligger tjock över området och det luktar kaffe och grillad korv. Det är Emma An-

dersson som basar för köket. Det är många huttrande åskådare som köper sig en korv och en kopp kaffe denna ruskvädersdag. Här kan man också skåda den allra första skogsmaskinen, en grön Bamse. Den tillverkades 1956 och ägs idag av Ingvar Nilsson i Bjälverud. Det är många småpojkar här och kanske är det blivande jordbrukare vi ser? Man kan ju alltid hoppas att något litet frö börjar gro när de tittar på, och till och med får åka med, de gamla traktorerna som plöjer.

Regnandet stoppade inte plöjningen med gamla trotjänare.

Det är övervägande män som kommer för att kolla på de fantastiska traktorer som visas denna regniga dag. Klubben är en nöjesklubb, som brukar träffas ungefär tre gånger per år. Som sig bör finns en styrelse och mottot är att ha kul. Ordförande i styrelsen är Per Gunnarsson i Askersby.

Hasse Andersson, Erik Hellqvist, Lennart Andersson och Jan Nilsson, diskuterar årtalet på Hasses T22.

Erik och Ulla-Britt Hellqvist från Mörkerud. Åskådare som tycker att detta är ett jättetrevligt arrangemang.

Tomas Berglund ny sen ett år tillbaka i veterantraktorföreningen Askersby kalasik klubb.

Bamse tillverkades 1956 och var den allra första skogsmaskinen.

Småkillarna beundrar de stora traktorerna, som här förevisas av Per Gunnarsson och Hasse Andersson.

Hasse Andersson poserar vid sin T22 från 1949.

Text och bild: INGEGERD LÖWGRENJANSSON

Nummer 15 • Oktober 2013

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

VÄRMLAND

Energi

Jonas Svensson lämnar ett flisprov för fuktkontroll.

Flisen tippas på en uppläggningsplats. 1 200 lass förnybart bränsle om året går det åt.

Den datoriserade gripklon lastar flis till inmatningsfickan för vidare transport till värmepannan.

Här mäts fukthalten för att energiinnehållet ska kunna beräknas. Skogsägaren får betalt per kilowattimme.

Karl-Erik Olsson öppnar ugnsluckan till värmepannan, där temperaturen ligger mellan 800 och 1 100 grader.

Klimatsmart uppvärmning Fjärrvärmen har gjort luften renare träavfall från skogen som inte går till industrin. Under ett år kommer 1 200 lass med flis, grot (grenar och toppar) och energived till de två värmeverken för att bli bränsle i värmepannorna. Fukthalten mäts i alla lass för att man ska kunna beräkna energiinnehållet, eftersom skogsägaren inte får betalt per ton eller kubikmeter, utan efter mängd kilowattimmar.

HAGFORS (JB)

Hagfors Energi AB, i Hagfors, är ett helägt kommunalt värmebolag med två värmeverk. Dessa två verk förser större delen av centrala Hagfors och nästan hela Kyrkheden, Ekshärad, med fjärrvärme. Ett normalår levereras cirka 60 GWh, det vill säga 60 000 000 kilowattimmar till kunderna, vilket motsvarar värmebehovet hos 3 000 vanliga villor.

– Tyvärr kan vi bara ansluta fastigheter som ligger i närheten av befintliga ledningar, berättar Anna Sjörs, vd för Hagfors Energi AB. Om vi bygger ut nätet så måste ett mycket stort antal kunder ansluta sig för att inte kostnaderna skall bli för höga, men

För att få en effektiv för-

Anna Sjörs kollar flissammansättningen.

vi har kopplat på en del villor under de senaste åren och anslutningsavgiften har då legat på mellan 50 000 och 80 000 kronor. Vid värmecentralerna finns stora pannor där man eldar

bränning i värmepannan bör fukthalten vara över 50 procent. Därför blandas flisen på plats av en hjullastare för att få önskad sammansättning. Flisen tippas sedan i en betongficka, där en datorprogrammerad gripklo lastar bränslet till inmatningsfickan. I Ekshärad sker inmatningen via en skruv. Hela processen är dataprogrammerad och styrs från

kontrollrummet i värmeverket. – Vi kan också kontrollera processen via en ipad, berättar Karl-Erik Olsson, eldare vid Hagfors värmeverk, och vi eldar aldrig för kråkorna. Bränsle matas in automa-

tiskt beroende på hur mycket värme kunderna behöver. Vid riktigt kalla nätter kan det hända att man behöver spetselda med olja, vilket då sker automatiskt. Inne i pannorna är temperaturen mellan 800 och 1100 grader, men när vattnet går ut i ledningarna håller det cirka 90 grader och när det kommer tillbaka cirka 40 till 50 grader. Innan röken släpps ut i skorstenen renas den i ett elektrofilter, där statisk elektricitet binder finare partiklar och stofthalten minskar. Röken från värmeverket inne-

håller inga ämnen som inte redan finns i ekosystemet utan endast ämnen som bildas naturligt vid förbränning, till exempel koldioxid. Rökgaskondensering är ytterligare en faktor som minskar utsläppen från värmeverket, där man förhindrar att kadmium och andra ämnen kommer ut i luften. Enligt mätningar har luften

i Ekshärad och Hagfors blivit mycket renare efter det att fjärrvärme införts. Globalt är det bra för miljön eftersom man eldar med biobränsle som är förnybart i naturen. Skräpet vid en skogsavverkning tas tillvara, det vill säga det material som inte kan användas till timmer eller massaved, och av detta tillverkas flis som eldas med en nästan 100-procentig förbränning.

– Det finns många fördelar med fjärrvärme, säger Anna. Lokalt är det bra för kommunen som får säker värme till sina fastigheter. Dessutom skapas arbetstillfällen, till exempel röjning i naturen, flistillverkning och flisleveranser. För kunden är fjärrvärme

ett driftsäkert och bekvämt alternativ. Ett stort pannhaveri skulle kunna skapa problem, men i ett sådant läge finns reservpannor. En annan nackdel är att inte alla har möjlighet att ansluta sig samt att det blir en del energiförluster under transporten till kund. – Men det är övervägande fördelar, menar Anna, både för miljön och att det skapas arbetstillfällen i kommunen. Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

NUMMER 15 Oktober 2013 Årgång 87

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

VÄRMLAND

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Landsbygd

Stolt över jobbskatteavdraget Mer i plånboken för de med lägst löner KLÄSSBOL (VB)

Centerpartisten Erik A Eriksson har suttit i riksdagen i snart åtta år och är nu inne på sin sista mandatperiod. Värmlandsbygden besöker Erik på familjegården i Avelsbol och pratar framtid, politik och lantbruk.

Vi sitter i köket hos Eriks föräldrar, Olle och Elisabeth, på familjegården i Avelsbol och läser i ”gubbaboken”, en bok med bygdens tidigare betydelsefulla män. Där hittar vi Eriks farmors far, Anders Andersson, nämndeman och jordbrukare som drev gården vid mitten av 1800-talet. Han var engagerad lokalt och var med och startade skogsägarföreningen. Det är lätt att föreställa sig att det är där Eriks engagemang och vilja att vara med och påverka samhällsutvecklingen startar. Men vad fick honom att börja på den politiska banan? – Miljöfrågan var det som

fick mig att börja med politiken, säger han bestämt. Jag kunde inte förstå hur man kunde satsa på en energiform som kärnkraften. Den är inte hållbar och är dessutom miljöfarlig. För mig var det inget alternativ. Samtidigt har lantbrukarna alltid brukat markerna med ansvar. Men ändå har de fått ta mycket skit för övergödning i naturen. För mig gick det inte ihop. Vilken förändring är han mest stolt över att ha varit med och skapat? – Jag är nog mest stolt över jobbskatteavdraget, säger han. Med detta har skatten sänkts för de med lägst löner. Ett förslag som från början är ett gammalt centerpartiförslag. Det finns andra frågor jag också är nöjd med som till exempel frågor om demokrati, äganderätt och beslutet om vargjakt, men även riktat stöd till vägar i Ölme och på Värmlandsnäs och elektrifieringen av Nykroppabanan. Landsbygdsfrågorna, samhällsengagemanget och viljan att förändra samhället är något som Erik återkommer till. Det handlar om att ta ansvar och ta tag i saker för att skapa förändring. Han tror på individen och att individer går samman för att få en levande landsbygd. – Sverige behöver folkrörelsearbete och folkbildningsar-

– Nu slutar jag som riksdagsman, säger Erik A Eriksson (C). Gården på drygt 250 hektar har alltid varit basen och det är den fortfarande. Därför kommer jag att lägga mer tid här och försöker planera för en utveckling och tillväxt av gårdens verksamhet.

Gårdskatten kommer att få se Erik oftare hemma på gården framöver. Efter åtta år i riksdagen satsar han istället på det egna skogs- och lantbruket.

betet, fortsätter han. Det finns fortfarande i det arbete som görs i fiberföreningar och föräldrakooperativ. Det är ett arbete som till 99 procent görs på landsbygden och ett arbete som skapar mervärde för alla som bor på landsbygden. Erik menar att landsbygden

skickar alla sina utbildade invånare till de starka regionerna där jobben finns. Trots detta ser de på landsbygdsdepartementet att ungdomar har en positiv bild av lands-

bygd och framför allt av lantbruk. – Landsbygden får försörja storstadskommunerna med både kapital och kompetens, därför växer de sig allt starkare, säger Erik bestämt. Vi måste ha en regionalpolitik som även tillåter landsbygden att skapa tillväxt. Jag kan tycka att landsbygdsbor är mer pragmatiska och vi skämmer bort samhället eftersom vi vill få saker gjorda, och gör dem. – Det är bra om intresset för landet ökar, säger han. Vi

Erik vill se att småföretagare får bättre förutsättningar. Egenavgifterna bör slopas helt anser han och hans partikamrater i Centern.

behöver ha närhet till våra element. För de som är längst bort från naturen är det något som fattas. Ändå har jag stor respekt för de som vill bo i en storstad. Men det finns en storstadsfixering som inte är bra för Sverige. Som ledamot i riksdagen

och suppleant i både näringsutskottet och skatteutskottet har Erik flera olika uppgifter. Tidigare satt han i arbetsmarknadsutskottet och miljö- och jordbruksutskottet. Han är bland annat med

och beslutar om lagar och statens budget. Ledamöterna representerar sitt parti och sin valkrets och arbetet innebär mycket kontakt med representanter från olika delar av samhället. Det är ett dygnetoch året-runt-uppdrag utan semester och utan lön, men med arvode. Något som ställer stora krav på familj och anhöriga. Men även om familjen är viktigast tänker han inte lägga av helt med politiken. – Nej, jag vill arbeta med regionsfrågorna i Värmland

och ställer därför upp i landstingsvalet nästa år, berättar Erik. De år jag har suttit i riksdagen har gett mig massor av erfarenhet som jag har nytta av i regionspolitiken. Så tittar han igenom de bilder han har tagit under sina år som riksdagsman för Centerpartiet och säger: – Tänk att jag har fått vara med om allt detta, säger Erik. Jag som bara är en enkel bondpojk från Avelsbol. Text och bild: EVALENA HEINERED