Jordbrukaren nr 16, 2014 by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 16 • Årgång 88 November 2014

Peter Borring var en av domarna som noggrant synade den utförda plöjningen.

DM i plöjning avgjordes i regn LANTBRUK. Det var en meriterad skara plöjare som gjorde upp i DM som hölls vid Vretagymnasiet. Flera hade tidigare representerat Östergötland i SM och även tagit pallplatser. Med traktorer och plogar som ofta hade många år på nacken visade de sin skicklighet. Det känns betryggande att även två yngre tävlande deltog, då vet man att kunskaperna förs vidare. Trots ett som man uttryckte det ”vått regn” och ett par maskinella trassel så visade plöjarna att de kan sina saker. SIDAN 4

Söndagsturer lockar till skogen SKOG. Omkring 60-80 personer till en söndagstur är ganska normalt, men det har hänt att 120 personer kommit till den inbjudande brasan i en vacker Boxholmsskog. Söndagsturerna innebär att en eld görs upp mitt i skogen, dit allmänheten kan komma för att lyssna på en berättare. Dessa arrangemang har blivit väldigt populära. De är också en god anledning till att komma ut i skogen och naturen.

Louise Bengtsson, 11 år, från Laholm med White Rose. Louise har visat kor sedan hon var sex år gammal.

Kossor i rampljuset Nationell koutställning på Vretaskolan LANTBRUK. Den nationella koutställningen Östgötamulen hölls traditionsenligt på Vretaskolan även i år. Professionella domare bedömde korna och utnämnde champions i de olika klasserna. Även skickligheten hos dem

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

en trevlig dag för att träffas och se korna bedömas, men det är färre deltagare nu. Mjölkproducenterna upplever inte den tillvaro som de förtjänar och behöver. Krisen är ständigt med i bilden. SIDAN 19

Jägmästaren värnar det långsiktiga skogsbruket Under decennier har skogens gröna guld varit en pelare i svensk ekonomi. Rätt skött med ansvar för alla dess värden kan den så förbli. Peter Lindgren, jägmästare och organisationskonsult, betonar betydelsen av ett hållbart, skonsamt och långsiktigt skogsbruk. Risken finns att skogsbolagens effektivisering gått så långt att viktiga värden hotas. Ett exempel är de väldiga skogsmaskinerna som gör enorma diken i marken. SIDAN 14

SIDAN 12

Du som är prenumerant

som visade upp korna bedömdes i det Showmanship som avgjordes under dagen. Den verkliga eldsjälen som tidigare funnits bakom utställningen, Lars-Gunnar Samuelsson, eller L-G som de flesta säger, fanns på plats. Det är

VECKANS BORRING

SKOG

GÅRD TILL SALU

Sociala mötesplatser kan bli dyra

Visingsöek har rotat sig i Yxnerum

Representativt nära Linköping

SIDAN 2

SIDAN 8

SIDAN 17

Nummer 16 • November 2014

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Sociala mötesplatser kan bli dyra Ibland behöver vi påminnas om historien för att få en kontext. När detta skrivs pågår Elimautställningen i Jönköping för fullt. Den firar 40 år i år. Det många av dagens Elmiabesökare inte vet är att Elmia är sprungen ur Tornbyutställningen utanför Linköping. En utställning som drevs och genomfördes av JUF (Jordbrukarungdomens förbund). Att den hamnade i Linköping berodde på att dåvarande lokala politiker inte såg detta som så viktigt, medan Jönköping med sitt knutpunktsläge såg desto positivare på att få detta till sitt Rosenlundsfält.

Just därför finns det – eller borde finnas?en nostalgisk koppling till just lantbruket för Elmia som i dag utvecklats till en enorm kurs-, konferens- och utställningsverksamhet. Man kanske inte kan begära att nostalgi ska få gå före ekonomi, det omvända kräver ju jag av samhället i sin syn på jordbruk, men däremot hade det varit klädsamt med åtminstone lite ödmjukhet

inför det faktum att modernäringen lagt grunden för den verksamhet som är i dag.

Dessvärre har också Elmias självförtroende ökat.

Jag minns själv den sista utomhusutställningen 1988 på Elmia. En folkfest i början på juni med mängder av maskiner på gräsfältet mot Vättern. En leverantör beskrev för mig efteråt att man det året hade ett 20-tal traktorer med sig. Sedan kom 1990 och avreglering av jordbruket Dåvarande sosseregeringen var tidernas sämsta traktorförsäljare. Branschen mäktade bara med en lilleputmässa inomhus och detta i oktober. Den största leverantören hade bara fem traktorer med sig. En var en 956 XL som jag som praoelev fick putsa upp. Sedan har inomhusutställningen växt i takt med att tiderna förbättrats och maskinerna blivit större.

Höga entrépriser för besökare och skyhöga utställarkostnader har till årets utställning fått fyra av de större leverantörerna att bojkotta utställningen. För de mindre utställarna och den enskilda besökaren behöver det inte vara sämre, då det finns mera tid för småmontrarna som annars ska konkurrera om uppmärksamheten från glansen av de stora maskinerna som bara har ett fåtal av besökarna som faktiska köpare. Samtidigt måste man erkänna som maskinnörd att en maskinutställning ska ha de där stora pjäserna där både storlek och prislapp får en att tappa andan.

...en maskinutställning ska ha de där stora pjäserna där både storlek och prislapp får en att tappa andan”.

Elmias prisutveckling har gjort att flera andra mötesplatser utvecklats. Borgeby, Brunneby, Maskinexpo, Vall i Vreta, Slätte Ekodag, är alla

etablerade begrepp i dag. När jag räknade senaste Borgebyutställningen hade samma leverantör som förfasades över antalet maskiner man släpade med sig på 80-talet, lika många traktorer med sig. Cirkeln sluten fast på annan plats? Vart vill jag med detta. Jag tror att mötesplatserna är viktiga. De står för framtidstro och optimism. Kollegialitet och social samvaro. Kontakter och nätverk knyts och behålls. Frågan är hur mycket det får kosta? Någon gjorde ett överslag att Elmiamässan totalt för svenskt lantbruk kostar cirka 200 miljoner kronor. Det är mycket pengar som kunde användas till många demo- och kunddagar ute hos lokala återförsäljare. Eller ännu krassare, resor till världens största mässa i Hannover för de 15 000 av Elmias verkliga kunder och medarbetare till dessa? Fast då hade vi ju tappat hela mjukvaruvitsen med att träffas i branschen! Må så Gott i mässornas Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Dags att anmäla sig för Träpriset 2016 Den 15 oktober började anmälningsperioden för det prestigefyllda Träpriset som delas ut 2016. Både enskilda och juridiska personer kan lämna in förslag på träbyggnader fram till 15 januari 2015.

Därefter påbörjar juryn arbetet med att välja ut bidrag för nominering. Träpriset 2012 resulterade i rekordmånga inskickade bidrag och Träprisets projektledare Per Bergkvist räknar med att det växande intresset för träbyggande kommer att leda till ett liknande scenario den här gången. – Enligt en undersökning

vi gjorde i vintras är Träpriset ett av de mest prestigefyllda arkitekturpriserna vi har i Sverige. Den synen och det ökande antalet anmälningar speglar den växande marknaden för träbyggande och att trä som material värderas allt högre. Inför träpriset 2012 fick vi in närmare 250 bidrag. Jag tror att vi

kommer att få se något liknande även den här gången, säger Per Bergkvist. Både privatpersoner och juridiska personer kan anmäla en byggnad och alla sorters träkonstruktioner är tillåtna. Kraven är att byggnaden är färdigställd, är högst fyra år gammal, att trä är viktig del i utformningen och att juryn kan besöka byggnaden. Träprisets jury består av fem namnkunniga arkitekter med bred erfarenhet av såväl nationell som internationell arkitektur. – Arbetet inleds med att varje jurymedlem går igenom de inskickade bidragen och enskilt plockar ut de mest intressanta. Av dessa väljer juryn sedan ut vilka de ska be-

söka. Bilderna kan skilja sig ganska mycket från hur byggnaderna ser ut verkligheten, varför juryn gärna vill se bidragen på nära håll, berättar Per Bergkvist. Efter besöken beslutar juryn vilka bidrag som ska fotograferas och därefter utses de bidrag som ska nomineras. Dessa presenteras sedan i Svenskt Träs tidning Trä, i en turnerande utställning samt i boken Arkitektur i trä, som ges ut i samband med prisutdelningen. – Både boken och utställ-

ningen är ett sätt att möta det växande intresset för trä både bland allmänheten och i bygg- och arkitektbranschen. Träets flexibilitet, hållbarhet och skönhet är tre faktorer som tillsammans stärkt dess position som material, säger Per Bergkvist. Träpriset har delats ut sedan 1967 och ger vinnaren en prissumma på 100 000

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Den senaste vinnaren av Träpriset (år 2012) är Skogssaunan Tomtebo på halvön Norrlandet utanför Gävle. Bild: ÅKE E:SON LINDMAN

kronor. Den senaste vinnaren är Skogssaunan Tomtebo på halvön Norrlandet utan-

för Gävle. Den ritades av Meter arkitektur i samarbete med beställarna Seitola-Gun-

narsson och utfördes av Urfjällets bygg.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 16 • November 2014

## "#

) # ( !

# !

"# ! #

() '+

# $"&! )) () # ( !3 ! + ' #)%' #$" ! 0 !() # ( ! $+ *'(() # ( ! ' ' (() ) " (() )2 '# ' ' '# ' ) ! '# ' # () ' # ' ! #() ) *# ' ' ) #$' ' (-() " " '

(( & ' # #* )) ) )) %+ ' # () # ( !3 $+ # %' 7568 $ ' %'( ($# (&' ( '. # #

! $ ! % ! " "# !"# $# $ % "# "# ## ## # ' ) ! "% /.( $#"#

! $ # !( ! % % # ## % ! "# ! "# "( 15- 54

! &## ! ! ! # ( " ))&022+ () '+ 1&$ 1( ! !( ! " ! ! # # ! # !# )' , ! #)/ -3-+/23 00 /5( % "# !% , *"

"# ! " +

# # )

Sverigepremiär i Motala! ARCTIC CAT KOMMER MED MONSTERTRUCKEN! senaste e d r a s i v i V a från modellern

Den 17 november kl 11-18 Välkomna!

Provkör din drömmaskin hos oss!

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala 0141-20 22 90 · info@maskincity.se . www.maskincity.se

JORDBRUK

Nummer 16 • November 2014 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Ekipage nummer fyra förbereder sig för start.

Torbjörn Pettersson plöjer koncentrerat.

Segrarna: Stefan Pettersson, buren plog, Inge Larsson, tegplog och Robin Pettersson, bogserad plog

Peter Borring var en av domarna som noggrant synade den utförda plöjningen.

Regnigt DM i plöjning avgjordes Jämn kamp vid Vretaymnasiet VRETA KLOSTER (JB)

Det var en meriterad skara plöjare som gjorde upp i DM som hölls vid Vretagymnasiet. Med traktorer och plogar som ofta hade många år på nacken visade de sin skicklighet. Det känns betryggande att även två yngre tävlande deltog, då vet man att kunskaperna förs vidare.

Plöjning i varierande former har haft och har sin givna plats i jordbruket sedan urminnes tider. Hur viktigt och stort det är syntes extra tydligt för några år sedan då VM i plöjning hölls utanför Skänninge. Tävlat i denna konst har man faktiskt också gjort ganska länge, nationellt och internationellt. DM i plöjning ger

som i andra mästerskap kvalificering till SM. Man tävlar i bogserad plog, buren plog och tegplog. Bland deltagarna i DM som hölls vid Vretaskolan fanns flera mycket meriterade plöjare som representerat Östergötland i SM och även tagit pallplatser. Utan att rada upp en fullständig lista så kan nämnas att Sture Carlsson har varit med på åtta SM där han tagit två silver, Bengt Rogestam har fem SM med ett brons som bäst, Inge Larsson har fyra SM bakom sig med en tredjeplacering som bäst och Erik Brinkby har tävlat i sex SM. De två yngsta deltagarna Robin Pettersson, 21 år, och Johan Gustafsson, 24 år, ställde upp med riktigt gamla maskiner. Sedan börjar likheterna mellan dem sakta tona

Deltagarlistan Bengt Rogestam, Vårdsberg. Traktor Farmal, plog 1H. Stefan Pettersson, Metsjö (Vinnare i DM 2014). Traktor Bolinder Munktell 35, plog Överum. Erik Brinkby, Brink gård. Traktor Valtra, plog Kverneland. Johan Gustafsson, Rycklesby. Traktor Bolinder Munktell, plog Överum. Inge Larsson, Vårdsberg (Vinnare i DM 2014). Traktor BM, plog Kverneland. Torbjörn Pettersson, Ring Askeby. Traktor BM Viktor, plog 1H. Nils Åberg, Tegneby. Traktor BM Boxer, plog Kverneland. Robin Pettersson, Startomta (Vinnare i DM 2014). Traktor John Deere, plog 1H. Sture Carlsson, Linghem. Traktor Fordson, plog 1H .

Det finns alltid något att justera en extra gång.

bort. Robin har mest av en slump råkat komma med i tävlandet. Johan är en uttalad veterantraktorentusiast och har redan placerat sig på SM. Robin Pettersson, 21 år, kom med en John Deere från 1951 hemmahörande i Stratomta utanför Linghem. Klassen är veteran med bogserad plog. – Traktorn köptes ny av Stratomta, berättar Robin. Den har funnits där sedan dess. Jag tog fram plogen förra hösten. Det växte ett träd genom den och det var en del jobb att få bort det, men sedan var det nästan bara att börja använda den. Traktorn är i originalskick sånär som på toppen som sprack och är bytt. Robin ser

Robin Pettersson, 21 år, kom med en John Deere från 1951 hemmahörande i Stratomta utanför Linghem.

sig inte som någon uttalad entusiast och vill heller inte tävla i SM. – Nej, DM är en sak och nära. Jag vill inte åka iväg någonstans på SM. Johan Gustafsson är 24 år och kommer från Boxholmstrakten. Han körde en Munktell från 1950 och även han hade en bogserad plog. – Traktorn är min nyaste, berättade han. Jag har traktorer ända från 1924. Det är 13 stycken totalt. De tar mycket plats så de står på föräldragården. Det är mycket jobb att hålla maskinerna i ordning.

Du tillhör de yngre tävlande och idag är det än kille till i din ålder med. – Vi blir fler och fler. Jag var yngst för fyra år sedan och till nästa skilde det 30 år tror jag. Satsar du på SM? – Javisst. Jag har redan en femte plats från SM 2012. Trots ett som man uttryckte

det vått regn och ett par maskinella trassel så visade plöjarna att de kan sina saker. Domarna hade en stundtals stressig uppgift med att mäta och bedöma. Det var också ett väl-

digt jämt resultat så varje liten avvikelse i fårorna hade betydelse i slutändan. Till slut stod det klar att segrarna var Stefan Pettersson, buren plog, Inge Larsson, tegplog och Robin Pettersson, bogserad plog. Robin som inte är intresserad av att åka på SM lämnade sportsligt omedelbart den inbjudan vidare till Johan Gustafsson som därmed ännu en gång är en av dem som representerar länet i SM. Text och bild: BO BÄCKMAN

Nummer 16 • November 2014

Dags att mäta radon! Vi gör mängder av mätningar varje år och kan ge er Sveriges ŽšʊǜŘ ɡʁǔʊƖ *šǜǜʁƬ šȭ ˸Řƞ ƞƬ ǡƬʊǜŘ ǘɁȧȧˁȭƬʁ ƬʁŽǖˁƞƬʁƖ

r o s o d Radon

: 0 5 2

or = 2 d os t e k a 1 mätp 0:5 3 r o s o 3d 3 plan,

VISSTE NI ATT...

Vi köper

Enligt miljöbalken kap 9, är ni som fastighetsägare skyldiga att tillhandahålla en bostadsmiljö som är hälsosam.

• Allt skogsbränsle • Grot till energived • All massaveds- och timmersortiment

Gränsvärdet för radon går vid 200bq/m3.

Mer information på www.radonguiden.se Anvisningar och svarskuvert ingår. Inga andra kostnader tillkommer. För beställning ring eller maila. Norrköping 011-10 14 10 Linköping 013-10 14 10 info@brabesiktningar.nu

www.brabesiktningar.nu

Byggnadsmiljö och radonbesiktningar i Linköping AB

Vi utför alla typer av uppdrag, t ex • Rådgivning/förvaltning • Planer • Stämpling • Skogsvård m m Din kontaktman i norra Småland och södra Östergötland

Magnus Hakeman, Huskvarna 070-520 10 71 www.skogstjanst.se

Holmen Vi hjälper gärna fler att skapa en värdefull skog!

din lokala samarbetspartner

Vi behöver ditt virke till vår industri och du får den bästa servicen lokalt från oss! För oss är ett nära samarbete med er skogsägare viktigt. Holmen är en komplett samarbetspartner som erbjuder trygghet, kompetens samt skoglig rådgivning så att du får ut det bästa av ditt skogsägande! Hör av dig till någon av oss – vi berättar gärna mer! Region Norrköping

www.holmen.com

011-23 50 00

LANTBRUK

Nummer 16 • November 2014 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Monika Gideskog (stående) tror på Grön Arena och hade några uppmuntrande ord till Åsa Bergman Johansson och Sonja Gustavsson från Hästhov i Vimne.

Projektledaren Christina Nordström.

Behovet finns – nu finns utförarna Tio godkända Grön Arenagårdar i Östergötland Hushållningssällskapets projekt Grön Arena har tagit ett stort steg framåt. Inte mindre än tio gårdar i länet är nu certifierade för att ta emot människor med olika sorters behov. Här finns mycket att tjäna för enskilda och samhälle.

Jordbrukaren har tidigare berättat om projektet Grön Arena. Det startade 2006 i Värmland och har från 2013 blivit nationellt. Idag finns 120 företag och över 50 kommuner representerade. Visionen var att Grön Arena skulle bli ett väl utvecklat landsbygdskoncept. Motsvarande satsning finns även i Norge där det heter In på tunet som vid utvärderingar visat mycket goda resultat. Den välgörande läkande in-

verkan djur och natur har på människor är omvittnad. Genom att vistas i och delta i vad som sker på en gård, i en lantlig miljö, ges människor med flera olika problembilder en möjlighet att komma tillbaka till livet eller att utvecklas. De olika studier som gjorts har sett till grupper som barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser, personer med utbrändhetsdiagnoser, personer i tidig demens och långtidsarbetslösa. Inom alla dessa grupper görs stora framsteg, man finner mening och når personlig utveckling. För vissa har det betytt skillnaden

De tio certifierade östgötska gårdarna 1. Bjärstad gogården, Vikbolandet 2. Bärbäcks lillgård, Boxholm 3. Hästhov i Vimne, Mantorp 4. Kullagården, Vreta Kloster 5. Möjligheternas gård, Skärblacka 6. Stora Boda, Tjällmo 7. Styra Nära, skattegård Varv, Motala 8. Tumbo Adventures, Malexander 9. Valterstens mellangård, Vikbolandet 10. Lilla Mys skogsrike, Ålängs gård, Valdemarsvik

mellan att vara uträknad av samhället och att ha kommit tillbaka till ordinär sysselsättning och egen försörjning. Personellt och samhälleligt finns alltså stora vinster att göra. Givetvis måste de utförande gårdarna som företag kunna leva på sin verksamhet, men oavsett vårdform så kostar det och grön hälsa ofta är en ren investering i individen från samhället. Det här är något som man försöker få de huvudsakliga kunderna, landsting och kommuner, att inse. I Boxholm har Arbetsförmedlingen gjort det och börjat anlita Bärbäcks Lillgård. Under en informationsträff på Vreta Kluster berättade Christina Nordström, pro-

jektledare, om Grön Arena och om länets nu certifierade gårdar. Framför allt handlade det om människorna med behov av den här sortens alternativ till konventionell omsorg. – Många blir så kolossalt mycket bättre, sa hon. Till exempel skolan erbjuds möjligheter att verka i en annan miljö. – Barnen får se var potatisen

kommer från, kanske vara med vid sådd och skörd. Man kan förlägga skoldagen till gårdsmiljö. En del barn har svårt att sitta stilla en hel dag i skolan, andra barn har sorg och skolan blir för svår miljö under den perioden. – För ensamkommande flyktingbarn är det ett naturligt sätt att lära sig språket och kunna göra det man kan. – Vilka jobbar på gårdarna? Djuren är duktiga medhjälpare. Hon visade bilder på hästar, katter, hundar, duvor, ankor och andra i "personalen". I synnerhet en bild där simmande grisar var på väg in till land illustrerar något som de flesta säkert blir glada av bara att se: Lyckliga djur som delar med sig. Monika Gideskog (M), Mjölby kommun, var den enda närvarande politikern på mötet. Som en av de verkligt drivande för landsbygd i allmänhet och för hästföretag i synnerhet var det självklart för henne att vara med. – Jag åkte hit för jag tycker det här är viktigt. Jag är för ar-

Anders och Anna Jansson, Bärbäcks lillgård i Boxholm, är certifierade för Grön Arena.

betslinjen och jag tror på det här. Det här handlar också om en levande landsbygd. Det är helt fantastiskt att lyfta det här. Ni bryter mark åt andra. Christina Nordström passade åter också på att nämna de äldre som sällan kan komma ut i den miljö många har sina rötter i. I hennes vision för äldreomsorgen finns: – Jag önskar att de kan komma ut när fåglarna sjunger och äppelträden blommar. De ska bjudas på kokkaffe och kakor bakade på riktigt smör! Text och bild: BO BÄCKMAN

fakta

ÖSTERGÖTLAND (JB)

Projektet Grön Arena Målsättningen med projektet är att ge landsbygdsföretag kunskap i att förpacka, prissätta och kvalitetssäkra produkter inom områden som: Social Omsorg – daglig verksamhet och sysselsättning på ett pedagogiskt, stimulerande och meningsfullt sätt på en lantgård för ungdomar, personer med psykisk ohälsa eller funktionshinder, äldre eller tidigare missbrukare. Skol- och fritidsverksamhet – ett nytt sätt att använda gården som en pedagogisk resurs för barn och ungdomar. Arbetsträning och rekreation – ett individuellt anpassat program på en lantgård kan vara ett sätt att komma tillbaka till arbete efter sjukskrivning eller lång frånvaro från arbetsmarknaden. Källa: Hushållningssällskapet

Nummer 16 • November 2014

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Finns ck som sä lku b h c o s leveran

Stockås torvströ Torvströ hög kvalitet, i säck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har även en sorterad torv 0-2 mm som är bra för gris- och kostallar.

,]HVEYPZMRWGL

– Röjning – Viltbehandling – Rådgivning

Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd.

www.allskogsservice.se

Enkel montering på alla kranar.

Olle Josefsson 070-275 04 09 · info@allskogsservice.se

TORV & MASKINENTREPRENAD AB

0585-402 16 • 070-204 45 55

Timrade stugor · Förråd · Bastu

We-1400

www.torvomaskin.se

med 2 kanal radio.

13.600:+ moms o frakt

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

www.vvp.se · 0121-511 96

• Köper samtliga virkessortiment och biobränsle. • Utför avverkning och flisning med egna resurser efter dina önskemål. • Vi besöker Dig gärna på fastigheten, för att presentera oss och våra tjänster.

Vi utför • Buskröjning t ex vägrenar • Grävarbeten • Nedtagning av svåra träd • Skogsvård www.rimforsaskog.se

Kontakta våra köpare: Jonas Bengtsson 070-642 95 01 • Pär-Anders Olovsson 076-809 05 07

www.brsvensson.com

• Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar

YesBOX stallströ är ett tryggt och dammfritt alternativ. Alltid punktliga leveranser och tillräckliga volymer.

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland. Ring för närmare info

3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...

Tel 0494-122 40 Mobil 070-593 01 22 Fax 0494-791 30

&YLLTÚMMAre för omgående leverans.

Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.

ALLT FRÅN STOCK TILL FÄRDIG PRODUKT!

Beställ plantor nu!

PELLETSPRESS OCH SÅGMASKINER

Ställhastighet upp till 200 mm /sek

15 000 kronor extra i månaden!

Tryggt pensionssparande!

Läppeställaren AB Läppe Energiteknik AB

Carl-Henrik, tel 070-623 67 67 Plantskolan, tel 0494-127 44

Vi har lösni för Er, kontakngen ta oss!

Tel 0151-601 65, 070-659 46 70 www.lappestallaren.se

Täcka kostnader för underhåll av släktgården!

Bra jakt och fiske – och skogen ska gå runt!

Får du ut det du vill av din skog? " ! " "

! "

! " # # #" # # # ! # "# # # # # # # # # # ! #" # # # # # # ! # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ## VÅRA # # #SKOGSFÖRVALTARE # # # # # # # # ELLER # KONTAKTA NÅGON AV # # # # # # # 0771-22 # 44! FASTIGHETSEXPERTER GENOM ATT #RINGA # # VÄXELN ## # 00 # # Östergötland:# Johan Asp (skogsförvaltare)

" #

Sörmland: John Wallin, Marie Dahlstrand-Wickström och Lennart Nilsson (skogsförvaltare) Örebro Län: Gustaf Bäckgren och Tore Rumler (skogsförvaltare) Ulrik Abelson (Jägmästare och reg. fastighetsmäklare)

www.skogssallskapet.se

SKOG

Nummer 16 • November 2014 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Visingsöek har rotat sig på Nytorp Om 70 år är det dags för första gallring YXNERUM (JB)

På Visingsö, mitt i Vättern, finns en av Sveriges största sammanhängande ekskogar. Det stora ekbeståndet beror på den stora ekplanteringen som inleddes 1832 och där det under tio år planterades 300 000 ekplantor. Detta för att säkerställa tillgången på virke till den svenska marinens fartygsbyggen. På fastigheten Nytorp i Yxnerums socken planterades våren 2010 2 500 ekplantor som härstammar från ekollon från det nästan 200-åriga beståndet på Visingsö.

Skälet till planteringen på Nytorp var säkert inte för att få virke till skeppsbyggnad men det fanns säkert andra skäl. Namnets innebörd ger associationer som leder tillbaka till slutet av 1800-talet, och det laga skifte som gjordes i byn Fröjerum i Yxnerums socken. En av de gårdar i byn som kom att flyttas ut från bycentrum i Fröjerum och hamnade med sin gårdsareal invid gränsen mot sockengränsen till Gärdserum var just Nytorp. Laga skiftet innebar att bostadshus och befintliga ekonomibyggnader plockades ner bit för bit och återuppbyggdes vid Nytorp. Nuvarande ägare till fastigheten sedan förvärvet 1987 är äkta paret Håkan och Lena Jansson och Lenas syster Anita Carlsson som bor på Lindahlsgården i Fröjerum som också ägs gemensamt. Håkan står färdig för en promenad till ekplanteringen när undertecknad anländer, han passar på att lufta den nya valpen som är en korsning mellan karelsk björnhund och tysk wachtel. Håkan har stora förhoppningar om att den ska bli en bra följeslagare under kommande jakter. Håkan Jansson berättar om sitt intresse för skogen som han fick från sin morfar Erik Gustavsson som var skogvaktare på Baroniet Adelswärd. – När jag skulle välja yrke ville jag välja ett med skoglig inriktning men morfar avrådde. Rätt eller fel, morfar ansåg bland annat att utsikterna att få en anställning hade försvårats under den tidsperiod när skogsbruket rationaliserades och mekaniserades så genomgripande under framför allt 1960-talet, berättar Håkan. Utbildningen blev en helt annan, först till ambulanssjukvårdare för att tre år senare, 1974, få fast anställning vid Brandkåren i Linköping. Håkan vidareutbildade sig och av-

slutade sitt yrkesverksamma liv som räddningschef vid Räddningstjänsten i Mjölby kommun. Trots att Håkan haft långt att pendla har det fungerat bra, speciellt under tiden på brandkåren i Linköping eftersom man där hade ett arbetsschema som innebar att man jobbade i en sammanhängande period och var ledig motsvarande period. Detta schema och med en förstående hustru kunde Håkan hinna med att jobba i skogen och med andra sysslor på sin gård. Håkan berättar att han under lång tid funderat på att anlägga ett ekbestånd på fastigheten. När familjen drog ner på antalet hästar, som varit och är ett stort intresse, så konstaterade man gemensamt att viss jordbruksmark blev över och skulle passa för en lövplantering. Det första som gjordes var att få lov från länsstyrelsen att omvandla jordbruksmark till skogsmark och det var inga problem. – Vi gick vidare och kontaktade skogsstyrelsen för att få ett expertutlåtande om förutsättningarna för den areal som vi hade valt, om det skulle vara lämpligt mark för löv och då framförallt ek, förklarar Håkan. Vid den tidpunkten fanns också ett statligt arealbidrag att ansöka om medel från för att anlägga ädellövsbestånd och dit hör i högsta grad ekplanteringar. Det planerade projektet på Nytorp uppfyllde kraven och man fick arealbidrag som täckte halva kostnaden för allt det arbete som man behövde leja för, inkluderat plantkostnaden. – Vi hade gjort en kalkyl för projektet som visade att vi kunde starta upp arbetet som krävdes innan plantorna från Visingsö kunde planteras ut, berättade Håkan när vi vandrade fram i hägnet fram till en grupp plantor där Håkan kunde visa hur man planterat lövplantorna. Förberedelsearbetena inleddes med att gräsvegetationen slogs och därefter bearbetades marken med tallriksharv med åtföljande plöjning och slutligen harvning, därmed låg markytan klar för plantering. Innan den påbörjades stängslades objektet in med ett två meter högt stängsel så att älgar, hjortar och rådjur inte skulle komma åt plantorna, nätet var finmaskigt längst ner för att även stänga ut haren som kan förorsaka stora skador. Planteringsarbetet har Håkan, Lena och Anita utfört själva så de vet att alla plantor har satts med omsorg. Ekplantorna har planterats ut fem och fem i grupper, som femman

Håkan Jansson visar att ekplantorna satts fem i en grupp som punkterna på en tärning och mellan grupperna är glasbjörk planterad. Så småningom kommer björkarna att gallras och senare tas bort så att bara ek kvarstår och i varje grupp får den vackraste individen fortsätta växa vidare i kanske minst 200 år.

Ekhägnet smälter fint in mellan brukad åkermark och den omgivande skogen.

ser ut på en vanlig speltärning, med 5 000 glasbjörkar mellan ekgrupperna. Dessutom har man planterat 250 skogslindar på en begränsad del av arealen. Likaså har man bytt ut glasbjörken inom ett område mot masurbjörk som ger ett eftertraktat virke för slöjdare och finsnickare i framtiden. Framtidsscenariot är att glasbjörkarna kommer att gallras bort och även ekgrupperna kommer att individbedömas så att det bästa exemplaret kommer att få växa vidare i minst 200 år. Ett vuxet ekbestånd behöver utrymme för sitt rotsystem och för en livskraftig krona och det innebär att marken kommer att kunna bära 300 – 400 fullvuxna ekar per hektar en gång i tiden. Innan dess kräver planteringen i början årliga insatser för att se till att inte örtvegetation och gräs kväver plantorna innan dessa har fått tillräcklig höjd. En investering i ekplantering är en satsning för framtiden som man inte kan veta så mycket om men man kan va-

ra trygg i att miljön i naturen kommer att må gott av ekskogar. Det räcker att tänka på alla smådjur, insekter, skalbaggar, fåglar, lavar, mossor, cirka 4 000 olika levande arter som huserar på ekar såväl levande som döda, det är av stort värde för miljön i en framtid. Den som får möjlighet att förverkliga ett projekt, stort eller litet, som Håkan och Lena Jansson och Anita Carlsson gjort på Nytorp tänker på beståndets väl och ve under sin omloppstid på kanske minst 200 år. – Ekplantorna kommer att

behöva gallras första gången om 70 år då är jag 135 år gammal, vår son är då 105 år och vår sonson 75 år, säger Håkan. Håkan, Lena och Anita har en klar vilja att även inplantera i kommande generationer på Nytorp att ta väl hand om ekarna som planterades anno 2010. Efter välsmakande kaffe med hembakat gjorde vi ett besök i ett över 200-årigt lövbestånd med mycket ingå-

Här visar Håkan Jansson på det två meter höga stängsel som är nödvändigt för att hålla det vilda utanför annars skulle planteringen spolieras av älg, hjort och rådjur. Märk också att maskorna i nätet längst ner är tätare för att hindra haren tillträde. Det vita bandet överst fick sättas upp för att underlätta för det vilda att uppmärksamma att det finns ett stängsel som de måste undvika att springa in i.

ende ek vid stranden av sjön Såken på Lindahlsgården i Fröjerum för att knyta ihop ytterligheterna från plantering av ek till ett vårdat och fullvuxet bestånd. Man har den ynnesten i vårt svenska skogsbruk att man kan se alla ål-

dersvarianter och olika trädslag och det är vi rädda om i det svenska skogsbruket. Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Nummer 16 • November 2014

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Vet du vad du vill ha går det bra att faxa 0142-201 42 eller maila oms@glocalnet.net

Boka din maskinservice hos oss för högsta driftsäkerhet! Vi hjälper dig även med däckbyte!

0142-201 40 • MANTORP • www.ostgotamaskin.se

Nytt hopp för väntande skogsägare? Regeringen ökar anslagen till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för att fler naturreservat och nationalparker ska kunna bildas och skötas. Detta meddelade miljö- och klimatminister Åsa Romson och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i en tv-sändning före helgen.

LRF Skogsägarna ser positivt på tillskottet av pengar under förutsättning att de prioriteras på rätt sätt. Naturvårdsverket får runt 600 miljoner och Skogsstyrelsen 100 miljoner kronor extra för att kunna avsätta mer skog. Åsa Romson lyfter fram att många skogsägare väntar på ersättning för avsatt skog men talar också om fler reservat och nationalparker. – Många markägare har fått vänta många år på ersättning för skog de hindras från att bruka. Det är viktigt att pengarna går till dessa markägare och inte används till att påbörja nya avsättningar mot markägares vilja, säger SvenErik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna 350 miljoner kronor kommer att tillskjutas för att ”bevara arter och förbättra skötseln av skyddad natur”. – Idag saknas i stor utsträckning pengar att sköta de reservat som bildas. Det är därför bra att mer pengar skjuts till för skötsel, tycker Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna.

CeZ[bb

DEH:?9,&

Bo\j^ `Z

)(+ Yc

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

Nu är hösten här och då är det viktigt att ha maskin och filter i gott skick.

Nya filter inför hösten?

AKTUELLT

Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

Täckdikningsmaskiner två storlekar

Gruskärra till täckdikning

Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

Passa på att se över över släpkärran inför höst och vinter. Kom in till oss så hjälper vi dig.

Försäljning, uthyrning och reparation av trailer/släpvagnar.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

Ring eller maila Niclas Carlsson vid intresse: niclas@catrinelundsgard.se · Tel: 073-918 99 60

www.catrinelundsgard.se

0142-201 40 • MANTORP • www.tobbanstrailer.se

Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

Hösterbjudande! Kombiröjare för tuffa utmaningar.

0171-44 00 75 info@plathuset.com www.plathuset.com

Stålhallar & Stålkonstruktioner i samarbete med DS Stålkonstruktioner och Arcelor Mittal.

NU! 7.490:Rek. cirkapris inkl. moms Ord pris. 8.500:- SPARA 1.010:-

HUSQVARNA 345FR ® X-Torq®-motor somkombinerar kombinerarråstyrka råstyrka med Utrustad med X-Torq -motor som med låglåg ® avvibreringssystem ger bränsleförbrukning och låga utsläpp. utsläpp. LowVib LowVib® avvibreringssystem ger användaren maximal maximal komfort komfort och och kontroll. kontroll.Levereras Levereraskomplett komplettmed med trimmerhuvud, gräsklingaoch ochsågklinga. sågklinga. trimmerhuvud, gräsklinga

Stödmurar Slamavskiljare Minireningsverk Olje- och fettavskiljare Rör och brunnar i betong

LOCAL RETAIL ADAPTATION

Gjuterigatan 2, Eksjö • 0381-390 00

www.meag.se • Telefon 010-455 24 60

AlWb_j[j i a[h^[j \h d

Bo\jahW\j ()&& a] 8h[ZZ '((#',& Yc > `Z

((- Yc

FOPS Q\Wbb_d] eX`[Yj fhej[Yj_l[ ijhkYjkh[S

?IE#]eZa dZ i a[h^[jiX ][ _d] h _ fh_i[j f WbbW IY^ \\[h

Iahka[Xo CWia_d C` bXo När du behöver ett riktigt lyft! )*-+&1)2 /) )0)&,22 2) )2 Se mer på: www.skrukeby.se

Nummer 16 • November 2014

LANDSBYGD

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

t i samband rkort och nykterhe Polisen kollade kö yckor. tol vil om n ampanje med informationsk

Sören Kjellgren från Nationella Viltolycksrådet delar ut material och informerar Ulf Jonsson om hur han ska agera om han råkat ut för en viltolycka, samt även hur han ska göra för att i möjligaste mån undvika en kollision med vilt.

Informationsinsats om viltolyckor Nationella Viltolycksrådet och Polisen informerade trafikanter GRYT (JB)

– Trafikanterna var överlag mycket positiva till den information de fick om viltolyckor, konstaterade de båda poliserna från NÄPO Kusten, som tillsammans med eftersöksjägare från Nationella viltolycksrådet, NVR, fanns ute på länsvägarna 212 och 210, i Valdemarsviks- respektive Söderköpings kommun.

– Totalt delade vi ut information till gott och väl 100 bilister under den här dagen, konstaterade Sören Kjellgren, en av två samordnare för denna verksamhet i Valdemarsviks kommun.

Det var många bilister som passerade när Jordbrukaren gjorde ett nedslag och det var ingen som protesterade mot att blåsa för att kolla nykterheten. De tog gärna emot informationsmaterial och den remsa man kan använda för att markera platsen för en viltolycka. En bilist med firmabil tog med material, som han lovade att utrusta företagets övriga bilar med också. Varje höst görs en likande

drive. Dels därför att risken att köra på vilt är större under den mörka årstiden, dels därför att det är mycket djur i rörelse vid den här tiden på året. Det är störst risk vid gryning och skymning och nu sker ju en hel del av bilre-

sorna till och från jobbet vid den tiden på dygnet. Olycksstatistiken visar klart att det sker förhållandevis mycket olyckor på hösten. – Just här, en bit öster om Vångsten på Grytsvägen, har jag själv varit ute på fyra viltolyckor under de tre år jag varit verksam som eftersöksjägare, säger Jeanette Nordgren från Gryt. Hon pekar ut de båda än-

darna av en raksträcka där det främst har hänt olyckor. Det är också där djuren inte behöver gå ut på öppna fält för att passera vägen, utan det är skog ända fram till vägrenen. Just vid sådana platser är det extra viktigt att ha god uppsikt när man är ute och kör. Split vision är att föredra

framför tunnelseende! Något som puffades för var att ladda ner den app som finns att hämta på NVR:s hemsida, www.viltolycka.se . Då varnar den smarta telefonen med ett pip när man kommer till en plats där det inträffat en olycka sedan 2010. Ett mycket praktiskt hjälpmedel för att uppmärksammas på var det brukar hända kollisioner med vilt. Eftersom det dessutom piper ganska ofta, om än med tydliga anhopningar på vissa vägavsnitt, förstår man också att risken för att träffa på vilt på vägen är relativt stor. Representanterna för NVR

var noga med att informera om att en bilist som kollide-

rar med ett klövvilt, samt statens vilt, björn, järv, utter, varg och örn, är skyldig att via 112 anmäla detta till polisen, samt märka ut platsen. Med hjälp av appen följer klara instruktioner hur man ska agera, samt att den dessutom talar om precis var man befinner sig, och anger GPSkoordinater. – Att inte rapportera en viltolycka är det samma som smitning och kostar 4 000 kronor i böter om man blir ertappad, säger Jeanette Nordgren. Det rubriceras som jaktbrott, något som hon tycker är lite märkligt, eftersom olyckan inte alls har något med jakt i egentlig mening att göra. Däremot plussar det

på antalet jaktbrott i statistiken, fast så egentligen inte borde vara fallet. En förmodad smitningsolycka rapporterades till polisen nyligen. Ett skadat rådjur ligger något hundratal meter från vägen. Det uppvisar en skada på halsen i form av att håret är bortskavt och en inte allt för djup rispa. En yttre skada som i sig inte borde leda till det tillstånd som djuret befann sig i. Inre skador och ett långt lidande föregick säkert den avlivning av djuret som omedelbart gjordes av jakträttsinnehavaren, som av en händelse upptäckte det mycket medtagna rådjuret. Text och bild: HANS ANDERSSON

Gymnasieelever utbildas i ecodriving med skogsmaskiner Just nu genomförs en unik utbildning på Naturbruksprogrammets skogsinriktning på Vretagymnasiet utanför Linköping.

De framtida skogsmaskinsförarna lär sig energisnål körteknik för ett mer energismart skogsbruk. Utbildningen genomförs på initiativ av projektet Bränsleeffektiva skogs-

bruk och finansieras till stor del av Energimyndigheten. Den 22 till 24 oktober hölls en Reco-utbildning på Vretagymnasiet. Reco står för Rational efficient cost optimization och är en utbildning för skogsmaskinsförare i bränslesnål, ekonomisk och produktiv avverkning. Utbildningen har funnits i

flera år men har hittills varit

inriktad mot yrkesverksamma skogsmaskinsförare och inte varit anpassad för elever under pågående utbildning. – Vi har tagit fram en unik modell som är anpassad för våra gymnasieelever i årskurs 2 och 3. De får lära sig att hur de kan optimera sin körning för att minska koldioxidutsläppen och sänka bränslekostnaderna. RECO-utbildningen ger våra elever spetskompetens i både

körteknik och energismart skogsbruk, berättar Anders Larsson enhetschef skog på Vretagymnasiet. Under tre dagar varvas teori med praktik ute i skogen. Både elever och lärare får individuell rådgivning och utvärdering. – Alla lärare som jobbar inom skog går utbildningen, även de som inte arbetar direkt

med maskiner. Vi förväntar oss att det skapar en djupare förståelse för RECO-utbildningen på Vretagymnasiet och att vi kan fortsätta att ligga i framkant med våra utbildningar, säger Anders Larsson. Utbildningen på Vretagymnasiet möjliggörs genom medel från Energimyndigheten i projektet Bränsleeffektiva skogsbruk. Projektet drivs av Energikontoret i Östergötland

i samarbete med Hushållningssällskapet, LRF och Vreta kluster. – RECO-utbildningen är del av vårt arbete med att förbereda branschen inför de hårdare hållbarhetskriterier från EU för uttag av skogsbränsle som kommer inom en snar framtid, förklarar Jenny Lundgren, projektledare på Energikontoret Östra Götaland i ett pressmeddelande.

Nummer 16 • November 2014

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Bönder ser ökade möjligheter att sälja till restauranger Fyra av tio svenska livsmedelsproducenter tycker att möjligheterna att leverera råvaror och produkter till restauranger i Sverige har ökat på senare år. Det visar en ny undersökning gjord av Ipsos på uppdrag av Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Många livsmedelsproducenter upplever att det finns stor potential för deras företag inom restaurangbranschen. Drygt fyra av tio (44 procent) anser att möjligheterna för deras företag att leverera råvaror och produkter till svenska restauranger har ökat på senare år. Tre av tio (31 procent) tycker sig inte märka någon skillnad medan endast fyra procent anser att möjligheterna har minskat. – Att allt fler producenter ser

ökade möjligheter att sälja till restauranger runt om i landet är väldigt roligt. Ett större intresse från krögarna när det gäller svenska och lokalproducerade råvaror öppnar upp för potentiella affärsmöjligheter för Sveriges livsmedels-

Reservdelar till traktorer och entreprenadmaskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

Tel 013-35 73 00

www.tktraktordelar.se

NYA GRIZZLY 700 4x4 WTHC 2014 • 25% lägre bränsleförbrukning. • 60mm bredare spårvidd. • Starkare servostyrning. • Kombidrag som standard. • Frontmonterad Warn-vinsch • Med mera...

Pris från:

87.920:- exkl moms (109.900:- inkl moms) Maskinen på bilden är extrautrustad

44 procent av tillfrågade bönder anser att möjligheterna för deras företag att leverera råvaror och produkter till svenska restauranger har ökat på senare år.

producenter samtidigt som det bidrar till en hållbar livsmedelsproduktion, skriver Helena Jonsson, förbundsordförande LRF i ett pressmeddelande. Samtidigt som många livsmedelsproducenter tycker att de ser större möjlighet att sälja sina produkter till restauranger idag jämfört med för några år sedan är trenden tydlig - allt fler svenska kockar och restauranger efterfrågar

svenska råvaror. Enligt LRF:s undersökning upplever nästan åtta av tio (78 procent) av de tillfrågade livsmedelsproducenterna att kockar och restauranger är mer intresserade av svenska råvaror idag jämfört med för några år sedan. Just nu pågår deltävlingarna

i Årets Kock 2015. Värd för tävlingarna är Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Genom

att engagera sig i Årets Kock vill LRF profilera den svenska råvaran och framhäva dess kvalitet och unika egenskaper.

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

HÖSTKAMPANJ PÅ SPISAR

LRF:s undersökning ge -

nomfördes mellan den 18 september och den 5 oktober i år. Drygt 1 200 slumpmässigt utvalda LRF- medlemmar som driver livsmedelstillverkning tillfrågades. Av dessa svarade drygt 350.

3000:- i rabatt på alla visningsspisar

Just NU 1500:rabatt på braskassetter

Gäller ej kampanjspisar

NILFISK ALTO

Störst på fyrhjulingar!

• Nyförsäljning • Auktoriserad service

Fyrhjulingar Mopeder Mopedbilar Tillbehör Reservdelar butiken! Alltid fullt i

FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2015!

SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

Mosstegsg 6, Eksjö

Vintergatan 10, Motala 0141- 528 70

Telefon 0381-390 08 www.mc-butiken.com

www.sofabskanninge.se

84.900 kr

Balvagnar %#$&

inkl moms

Hisun 500 Traktorregistrerad.

" $

Säljare sökes!

Problem med oljeläckage i Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda? Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?

LANTBRUKSKONSULT AB ostyrning med serv

ice.se motorserv www.kisa

! " $ #

Introduktionspris!

#! ' % "

96.900:-

tätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. Ingen demontering krävs! Miljöanpassade Smörjmedel

"" & "

# !

inkl moms

ORION 288 Tätningsrekonditionerare

LUBRICO SVENSKA AB

Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

TA Suzuki L 500 XP

• 8-12 meter • 10-16 ton

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala 0141-20 22 90 · info@maskincity.se . www.maskincity.se

Tfn: 0660-29 70 50 Hemsida: www.orionoljor.se Email: info@lubrico.se

AB Kisa Motorservice Storgatan 7, Kisa · 0494 -128 50

$ ! (

! "

$ ! ( +-/ -0 ,+ .+ * )

SKOG

Nummer 16 • November 2014 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Elden har just tänts vid en av förra säsongens söndagsturer. Kaffet har redan plockats fram av några besökare, och aldrig smakar väl kaffe så gott som i skogen.

Boxholms bibliotekschef, Anya Feltreuter, hade berättaruppdraget en söndag den förra vintern. Det var en gråkall vintersöndag, då värmde brasan extra gott.

Söndagsturerna kan ses som friskvård, det har företaget Ovako tagit fasta på. De som besöker ett visst antal söndagsturer tävlar om diverse priser på företaget.

Söndagsturerna lockar till skogen Femton söndagar med en eld och berättare kommande vinter BOXHOLM (JB)

Omkring 60-80 personer till en söndagstur är ganska normalt, men det har hänt att 120 personer kommit till den inbjudande brasan i en vacker Boxholmsskog. Söndagsturerna innebär att en eld görs upp mitt i skogen, dit allmänheten kan komma för att lyssna på en berättare. Dessa arrangemang har blivit väldigt populära. De är också en god anledning till att komma ut i skogen och naturen.

Att skogen och naturen betyder väldigt mycket för människor behöver vi inte betvivla. För en del människor är skogen en inkomstkälla, medan andra tillbringar mycket tid i skogen under jakten. För andra människor kan skogen och naturen innebära ren njutning. En plats att befinna sig på för att varva ner, andas och för att njuta av naturens skönhet. Det är ju inte nödvändigt att ha någon direkt anledning att ta sig till skogen. Det kan räcka gott att bara bege sig till en skog för att njuta av stillheten, skönheten och för att slappna av. Eller för att lyssna på naturens alla ljud, en stor kontrast till storstadens puls. De flesta vill nog ha en dos av både storstad och skogen i sina liv, men de flesta människor har nog väldigt svårt att tänka sig ett liv utan att ha naturen på nära håll, i varje fall de som är uppväxta i glesbygd. Under vintermånaderna är

det av naturliga skäl inte lika självklart att njuta av skogen och naturen. Mörkret, snö och kyla gör stugvärmen eller köpcentret naturligare att besöka. Men i Boxholm är det många som vallfärdar till skogen varje söndag under vintern. Där genomförs varje söndagsförmiddag arrangemangen söndagsturer med Boxholms orienteringsklubb och föreningen Krafttaget som arrangörer (den senare föreningen

Johan Birath har blivit ett säkert vårtecken i Boxholm, det har nämligen blivit tradition att han är den avslutande berättaren vid söndagsturerna. Här pratar han vid förra säsongens sista söndagstur, och som vanligt kom det mycket folk för att lyssna på Johan.

jobbar med att vårda Boxholms historia). Det hela började vintern

2001-2002. Boxholms OK:s aktiva orienterare löptränar under vintern, och de serverades vätska på olika platser kring tätorten. På denna plats tändes en eld dit andra klubbmedlemmar också kunde komma, kanske för en promenad och för att fika och grilla korv. Detta var alltså en klubbangelägenhet inom Boxholms OK. Men till vintern 20012002 föddes idén att välkomna allmänheten till eldarna i Boxholmsskogarna. Arrangemangen kallades då för torpturer, vätskeservicen och den inbjudande brasan förlades de första åren vid en torpruin. Föreningen Krafttaget kom att bli medarrangör, det var den föreningen som forskade fram det gamla torpets historia. Levnadsöden från platsen presenterades vid brasan för de som valde att komma till torpturen. Dessa arrangemang blev omedelbart en succé, och som

lockade mycket folk till skogen redan från början. Ändå gjordes en förändring till vintern 2006-2007. Torpturerna bytte namn till söndagsturer, och från den säsongen är det olika personer som har fått prata i Boxholmsskogarna. Arrangören har valt att kalla dessa personer för berättare, och de utsedda berättarna väljer själva vad de vill prata om. En del har valt att berätta om ett intresse de har, andra om någon äventyrlig resa de gjort, och vissa har helt enkelt berättat om sig själva och minnen om sådant de upplevt. Det har visat sig att alla har haft något att prata om på den vackra platsen i skogen och som andra tycker det är trevligt att lyssna på. Såväl den förra landshövdingen, Björn Eriksson, som den nuvarande, Elisabeth Nilsson har pratat vid Söndagsturer i Boxholmsskogarna. Årets säsong med söndagsturer startar upp den 30 november. De tar vid när Korpens tipspromenader tar vinteruppehåll. Söndagsturerna

pågår sedan varje söndag till och med den 8 mars, det innebär totalt 15 Söndagsturer. I årets lista med berättarnamn hittar vi till exempel Rolf Båvius, Sabina Palm, Madelene Ögren, Jörgen Auer och Mikael Lüddeckens Persson för att nämna några. Affischering och annonse-

ring kommer att göras, men all information om arrangemangen finns på föreningen Krafttagets hemsida, www. krafttaget.com. Där kan man bland annat se en karta med prickar som visar exakt var elden brinner respektive söndag. Arrangören försöker välja platser som är möjliga att komma fram till även om det blir en snörik vinter. Det finns också en tanke att även de som är äldre eller inte rör sig så lätt i naturen ska kunna besöka Söndagsturerna, men allt är förstås relativt. Arrangören tycker också om att placera Söndagsturer på vackra platser och som för många är oupptäckta.

– Hit hade jag aldrig kommit om det inte varit för Söndagsturerna, har tidigare hörts från en besökare. Söndagsturerna i Boxholms skogar är säkerligen något unikt i landet. I varje fall är det nog ytterst ovanliga arrangemang. En eld tänds kring klockan 10 femton söndagar i rad på olika vackra platser kring Boxholm. Den som besöker alla söndagsturer får lyssna till femton olika berättare som pratar om ett eget valt ämne i skogen. Många besökare tar en lång promenad till elden, de fikar och småpratar och får motion, frisk luft, och en stunds njutning av naturen och skogen. Söndagsturerna är mycket uppskattade, men ändå längtar de flesta som besöker dem till den allra sista turen. Orsaken till detta är att det säkraste vårtecken som finns i Boxholm, det är att söndagsturerna är slut.

Text och bild: KLAS JOHANSSON

Söndag 30 november Öster om Långstorp, norra Österskogen. Berättare: Claes-Göran Ohlson Söndag 7 december Hage sydväst om Långliden. Berättare: Birgit Ericsson Söndag 14 december Hage nordväst om Sinkan. Berättare: Rolf Båvius Söndag 21 december Askaremålen. Berättare: Mia & Ann-Sofie (julsånger av Maria Holmqvist och Ann-Sofie Johansson) Söndag 28 december Vid Svartån intill Strömslundsbron. Berättare: Åke Carlsson Söndag 4 januari Intill Svartån väster om Öringe. Berättare: Margareta Samuelsson Söndag 11 januari I vacker skog mellan Brokulla och Kullbergshem/Stenstorp. Berättare: Sabina Palm Söndag 18 januari Höjd nordväst om Bohult. Berättare: Stefan Vedeja Söndag 25 januari Nära bron över Lillån öster om Bocketorp. Berättare: Eva Bremer Söndag 1 februari Torpruin Annelund nära Granforsens festplats. Berättare: Madelene Ögren Söndag 8 februari Intill Lillån nära Åsbodalen men på västra sidan om ån. Berättare: Jörgen Auer Söndag 15 februari Nära gamla stallet och tvättstugan. Berättare: Mikael Lüddeckens Persson Söndag 22 februari Torpruin Börshultstugan nordväst om Kjusebotorp. Berättare: Barbro Bornsäter Mellbin Söndag 1 mars I vacker skog mellan Skäggenäs och Sjögarp. Berättare: Ann-Sofie Johansson Söndag 8 mars Vid gravröse samt stor tall cirka 500 meter norr om Arrebo. Berättare: Johan Birath Mer information på www.krafttaget.com

Nummer 16 • November 2014

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Svenskt lantbruk fortsatt bäst i klassen Använder minst antibiotika inom EU

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

Hösterbjudande!

Svensk animalieproduktion använder minst antibiotika inom EU. Det visar en ny rapport från den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Och det här är fjärde året i rad som svenskt lantbruk är bäst i klassen när det gäller att ha lägst antibiotikaanvändning i djurhållningen.

Allt sedan den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, började ta fram statistik över förbrukning av antibiotika så har Sverige varit det land inom EU, vars animalieproduktion använder minst antibiotika. – Svenska bönder har genom god djuromsorg och långvarigt arbete med att bekämpa sjukdomar minskat behovet av att använda antibiotika. Friska djur behöver inte antibiotika, säger förbundsordförande Helena Jonsson. Enligt studien har Sverige den lägsta användingen av

AKTUELLT

Mineralfoder och spendopp till bra pris. Besök år v gärnautik! webb

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

Svenska bönder har genom god djuromsorg och långvarigt arbete med att bekämpa sjukdomar minskat behovet av att använda antibiotika. Vi använder minst av alla länder inom EU.

antibiotika inom EU. På Cypern använder man 29 ggr mer än oss, Tyskland 15 ggr mer och Danmark 3 ggr mer. – Några stora skillnader mellan oss och de andra medlemsstaterna är att vi enbart behandlar det sjuka djuret och mycket sällan hela djurgrupper. Också det att vi i huvudsak använder läkeme-

del med ett smalt spektrum skiljer ut oss från mängden. Det mins kar risken för att det ska bildas bakterier som är resistenta mot antibiotika, säger My Sahlman, smittskyddsansvarig på LRF. – Samtidigt tappar svensk djurhållning mark till förmån för billigare produkter från länder med högre an-

vändning av antibiotika. Antibiotikaresistensen har blivit ett globalt hot mot folkhälsan. Nu krävs att våra politiker tar ansvar för folkhälsan och svensk djurhållning, som bygger på låg antibiotikaanvändning, avslutar Helena Jonsson, förbundsordförande LRF i ett pressmeddelande.

Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37 Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Nu med

LRFavtal 00.Nu 10(Vä.9 rde 42 600.-)

Klassledande

Dieselvärmare (Eberspächer med fjärr eller GSM-start) Backkamera & Navigering (Clarion med blåtand, AUX, mm) Frontbåge & extraljus

Gårdsarmatur Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB

DRAGVIKT

Isuzu D-Max från 239 000.-

Våra kaminer är inte bara en fin investering – de ger värme och en hög trivselfaktor. Vi säljer och monterar de flesta märkena på marknaden. Kontakta oss för rätt pris!

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78

Navestadsgatan 41. Norrköping. Tel vxl 011-14 25 45 Manfred Stober 011-36 95 78, 070-606 95 78

Bomiljö

www.nordled.se

Vår hemsida hittar du på: www.lanstidningen.se

Erbjudandet gäller t o m 2014-12-31 eller så långt lagret räcker. Erbjudandet gäller endast vid köp av en ny lagerbil. Kan ej kombineras med andra avtal eller erbjudanden. Samtliga priser är cirkapriser och exklusive moms.

Albrektsvägen 69 (Ljuratorget) · Norrköping Tel 011- 648 50 · www.bomiljo.se

Hjälp barn att hitta hem. Varje dag splittras familjer på grund av krig och katastrofer. Varje dag kämpar vi för att återförena dem. Bli månadsgivare på www.redcross.se

Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar

Tack för ditt stöd! www.redcross.se

Skrukeby Maskin Svensk Insamlingskontroll, SFI, granskar att pengarna används rätt.

0142-809 60, 070-659 67 63

TRAKTORER* TRA RAKTORE RAKTOR KTORER* TRÖSKOR TRÖ KOR * PRESSAR PRESSA

DAGS FÖR SERVICE? Prisexempel: Filtersatser till Ford/ New Holland 600/1200 timmar

2 100:för samtliga filter, exkl moms

Filter till de flesta traktorer!

RESERVDELAR R SER RE RVD RVD V ELAR LA LAR

Snacka ATV med oss!

Fabriksnya Fabriksny Fabri ksnya snyaa reservdelar re reservd de till delar t ll ti oslagbara oslagb agbara gbara ara priser! priser! ri

KNYTARE KNYT KN YTARE YT ARE * NÅLAR NÅLA AR * KURVSKIVA AR KURVSKIV SKIVA SKIV A SKAKARE SKAKARE SKA AKARE * SÅLL SÅLLL SÅ LL * WOBBELBOX WOB OBBELBO LBOX

BRORSSONS TRAKTORDELAR MARIANNELUND

Tel 0496-107 55 • www.brorssons.se traktordelar@brorssons.se

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala 0141-20 22 90 · info@maskincity.se . www.maskincity.se

Besök hemsidan för att se vårt sortiment! www.ridshopen.com – För dig och din häst!

SKOG

Nummer 16 • November 2014 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Här är exempel på vad vi brukar kalla bondeskog, säger Peter Lindgren, jägmästare och organisationskonsult.

Värnar det långsiktiga skogsbruket Effektivisering får inte gå så långt att viktiga värden hotas HOLAVEDEN (JB)

Perspektiven på skog kan vara många från att vara rekreation och skönhetsupplevelser till att vara en av grundpelarna i svensk ekonomi. Åsikterna om hur skogen ska tas till vara är en kontroversiell fråga och det finns en oro hos många att ekonomiska intressen ska dominera.

Skogen är fattigmans tröja och upplevelsen av det får den som flyttar från vidsträckta slätter till boende i skog. Under täta grenar går det att krypa in och undkomma både isande vindar och täta regn. Skogspromenader är ett med folksjälen. Följ en skogsväg och upplev hur du hela tiden vill se vad som döljs efter nästa vägkrök. Perspektivet växlar från svårtillgängliga områden, där träden reser sig bland klippor och moränsamlingar, till John Bauerskogar med höga raka trädstammar bland mjuka kullar inlindande i mörkgrön mossa.

Hur det än ser ut finns upplevelsen av naturen nära och skogens rikedom bjuder gärna till fest. Detta är ur en lekmans trivselperspektiv, men skogen är så mycket mer än bara naturupplevelser. Skogsnäringens betydelse är oskattbar för exporten och sysselsättningen. Under decennier har skogens gröna guld varit en pelare i svensk ekonomi. Rätt skött med ansvar för alla dess värden kan den så förbli. – Skogens utsikter är lysande, kommenterar Peter Lindgren, jägmästare och organisationskonsult. I samma andetag betonar han betydelsen av ett hållbart, skonsamt och långsiktigt skogsbruk. Risken finns att skogsbolagens effektivisering gått så långt att viktiga värden hotas. Ett exempel är de väldiga skogsmaskinerna som gör enorma diken i marken och sliter av rötter med risk för rotröta och försenad tillväxt som följd. – Det vore bättre med skonsammare och smidigare maskiner som ju faktiskt fanns en gång, påpekar Peter. Peter bor mitt i skogen och

Peter Lindgren i sitt ombonade och trivsamma kök berättar om sitt stora engagemang för frågor som berör skogen och dess skötsel.

det som fört honom till Ödeshögs kommun och Holaveden är främst hans stora intresse för skog och jakt. Han är medveten om perspektivet bakåt till den tid då skogen var en naturlig del i bondens tillgångar. – Vilka värden som fanns

tänkte bonden kanske inte så mycket på, utan skogen fanns där som en resurs men exploaterades ofta inte. Många träd fick stå och bli för gamla, påpekar han. Den första moderna Skogs-

vårdslagen kom 1903. Anledningen var både att skydda skogen och trygga återväxten. Denna målsättning understryks av att nu gällande 1993 års lag jämställer produktionsmål med miljömål. I ett öppet brev till förra landsbygdsministern Eskil Erlandsson (Dalademokraten juni 2014) ställde Peter Lindgren och Agneta Blomqvist ett antal frågor. De uttryckte oro över kort-

siktig vinning som skogsbolag och aktieägare står för. Dess-

I väntan på transport. En vanlig syn utmed lantliga vägar i skogsområden.

utom pekade de på olagliga huggningar och oreglerad framfart i skogen som en anledning till att skogsnäringens anseende bleknar. I en utförlig debattartikel Det svenska gröna guldet förvittrade till kattguld (Skogen 27 oktober 2014) varnar Sten Nilsson, professor, för att regeringen åsidosätter vikten av skogsnäringen. Han hänvisar till Stefan Löfvens regeringsförklaringen som han anser inte är tillräcklig och efterlyser med det snaraste ett kraftfullt och rätt utfört Nationellt

skogsprogram. Debattartikeln avslutas med förhoppning att omforma kattguldet till Sveriges gröna guld. Kortsiktighet och att endast ha ekonomiska vinster för ögonen hotar vår älskade skog. Äga, vårda och förvalta skog innebär ett ansvar och inte enbart för vår generation utan även för kommande generationer och för Sveriges framtid. Text och bild: BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

Nummer 16 • November 2014

AKTUELLT

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

Förbättrat resultat för skogskoncern Moelven Industrier förbättrade sitt driftsresultat för tredje kvartalet med 46 miljoner NOK jämfört med samma kvartal i fjol. Det förbättrade resultatet beror på driftsförbättringar och gynnsammare marknadsförhållanden.

Driftsintäkterna under tredje kvartalet blev 2 028 miljoner NOK (1 883) och driftsresultatet slutade på 18 miljoner NOK (minus 28). Driftsintäkterna ökade alltså jämfört med samma tid i fjol, framför allt på grund av stigande priser på färdigvaror

för företagen inom Timber och Wood, samt högre aktivitetsnivå och bättre priser för Byggmodulföretagen och Limträ. Tillförordnade koncernchefen Morten Kristiansen i Moelven Industrier ASA konstaterar att det nu går bättre för Moelven än i fjol och att koncernen är på rätt väg. – Det här är en glädjande re-

sultatförbättring. Rent konkret är det, förutom prisuppgången på färdigvaror från Timber och Wood, de driftsförbättringar som har genomförts vid flera av företagen som är huvudorsakerna till re-

sultatframgången. Nu börjar vi se resultaten av det långsiktiga förbättringsarbete som har pågått i våra företag under en tid. Jag lägger ned mycket tid på att tala om för anställda, kunder och andra viktiga samarbetspartners att vi har full fokus på vårt interna förbättringsarbete. Det är full fart i våra verksamheter, säger Kristiansen. Koncernledningen lägger nu fram en strategi inför Moelvens styrelse där riktningen och de viktigaste satsningsområdena för koncernen under de fem kommande åren pekas ut. – Många Moelven-företag klarar sig väldigt bra, medan

andra har lång väg att gå innan de når resultatmålen. I strategiplanen som gäller fram till 2019 har vi satt upp vissa överordnade ramar och åtgärder för att alla Moelven-enheterna ska nå upp till Moelvens avkastningsmål. Vi kommer oavbrutet att jobba vidare för att förbättra konkurrenskraften, säger Kristiansen. Koncernen vill först och

främst lyfta fram avkastningsbaserade investeringskrav. Det innebär att investeringar utöver rent underhåll bara görs i enheter där vi är säkra på att de klarar kraven. – För det andra blir det en tydlig fokusering på vardags-

rationalisering. Det går bland annat ut på att hitta förbättringspotentialen och förverkliga den, säger Kristiansen. Kristiansen förklarar att den tredje viktiga åtgärden är att skapa kostnadseffektiva produktionsstrukturer och effektiva marknadsstrategier – i synnerhet i sågverksdivisionen Timber och färdigvarudivisionen Wood. – Vår tredje division, projektdivisionen Byggsystem, ska växa. Rent strukturellt och kompetensmässigt har våra företag i byggsystemdivisionen mycket goda förutsättningar att klara koncernens krav, skriver Kristiansen i ett pressmeddelande.

Nytt sätt att mäta älgens fodertillgång testat Under hösten har en ny metod för att inventera fodertillgången för klövvilt i ungskog testats i fält med hjälp av deltagare i Skogsstyrelsens och Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprojekt SAFT.

Syftet var att undersöka fodersituationen för älg i några av Västra Götalands ungskogar genom en ny metod. – Metoden fungerade bra och vi har fått fram resultat som är användbara som underlag i älgförvaltningen. Tidigare kände vi bara till ungefär hur mycket ungskog det

årsjubileum

0% ränta HONDA

Under hösten har en ny metod för att inventera fodertillgången för klövvilt i ungskog testats i fält.

finns. Nu har vi, tack vare projektet, också kunskap om fodrets kvalitet, vilken bestäms av sammansättningen av trädslag i ungskogen. Resultat som vi nu ska arbeta vidare med, säger Christer Ka-

Nu säljer vi ut alla utställningsexemplar! Välkommen till Marin & Fritid!

lén, viltspecialist, Skogsstyrelsen. Resultaten presenterades på en träff nyligen. På träffen deltog arbetsledare och deltagare i det arbetslag som genomfört inventeringen.

– Älgbetesskadorna på tall i Västra Götaland är bland de högsta i hela södra Sverige. Att få fram bra underlag som kan bidra till att vi kan nå målet om en älgstam i balans med foderresurserna och samtidigt erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter i våra arbetsmarknadsprojekt känns mycket positivt, säger Bo Hultgren, distriktschef, Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande. Skogsstyrelsen har i uppdrag att ta fram underlag till älgförvaltningen. Dels i form av älgbetesinventeringar, dels beräkningar av tillgång till foderproducerande ungskog inom landets alla älgförvalt-

Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!

Levererar färdig betong certifierad av

Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns rle ca www.

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

# """

TJ:s Pumpservice AB ”Ett bra vatten är bättre” Över 30 år i branschen Vattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se

Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22, Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

ningsområden. Tillsammans bildar de ett viktigt underlag för att anpassa tilldelningen av älg inom älgförvaltningsområdena.

Vi köper & säljer

www.mb-isolering.se

Företaget är miljödeklarerat och kvalitetscertifierat.

Vi tillverkar och monterar

BETONGELEMENT för lantbruk, villor och industri

LELY CENTER VALDEMARSVIK Lely, -världsledande inom automatiska mjölkningssystem. Lanserar nu även automatiskt robotutfodring!

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

AUKTION ELLER FÖRMEDLING

Tel. 0493-120 60, 070-584 59 81, 070-584 20 64, 070-584 68 04 valdemarsvik@val.lelycenter.com

av lantbruk-entreprenad-maskiner? Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst! Stig-Arne 0730-291 659

Inreder och utrustar fordon • Servar & reparerar alla märken • Säljer reservdelar, tillbehör, oljor och verktyg till alla fordon Myntgatan 4 i Motala, 0141-208 208

TJUST-EDS MASKIN AB Melby, Edsbruk

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager

590 33 Fornåsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se

Besöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

GRÄVER, LASTAR, FRAKTAR AVVERKAR SKOG, KÖR GRUS OCH JORD Tel 0493-401 52. 0120-410 04 www.tjust-edsmaskin.se

LANTBRUK

Nummer 16 • November 2014 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Dag Hermansson återupplivar gamla minnen i Henrik Carlssons Volvo BM 814C.

Anders Adolfsson i sin blå Leyland, Calle Hjalmarssons BM 36 utan hytt och Sölve Karlsson i sin Massey Ferguson med lastare.

En blivande traktorförare? Martin sitter i pappa Calles knä och trivs.

Jocke Andersson och Henrik Larsson väntar på att korven ska bli färdig.

Riktiga plöjboys på träff vid Kartorp Plöjningsfest förenade nytta med nöje MOTALA (JB)

Förr fanns det mycket folk på lantgårdarna. Nu är det mest enmanssysslor med stora maskiner på de gårdar som inte har djur. Kan kännas lite ensamt ibland för de flesta. Vad kan man då göra för att träffa andra? Jo, ordna en plöjningsfest och förena nytta med nöje!

helst fick komma. Hur många skulle dyka upp? Vädret var väl inte det bästa, med smådugg emellanåt men det kom ändå nio traktorer med förare och plog. Nu är killarna inte så noga

Det gjorde de tre kompisarna Carl Hjalmarsson, Henrik Larsson och Henrik Carlsson. Calle bor och brukar Evertsby gård norr om Motala tillsammans med sin far Stefan Hjalmarsson och de valde ut ett lämpligt gärde på

Kartorps gård som de arrenderar. Ett gärde som enligt Stefan tar cirka två dagar att plöja med en femskärig växelplog. – Då får man ligga i, sa Stefan. Det var en öppen veterantraktorplöjning, så vem som

med att traktorerna ska vara si och så gamla för att kallas veteraner. Henrik Carlsson har själv en Volvo BM 814 C från 1975, men för honom är det en veteranare. Dag Hermansson, Vadstena, som kom för att titta, hade själv haft en 814 då han började

som lantbrukare en gång i tiden. Till slut kunde han inte motstå att provplöja en bit och uppleva känslan att köra just den traktorn. Han har annars modernare traktorer på sin gård som Challenger MT 865 C och Fendt 936 vario med nioskäriga plogar efter. Det var många som kom bara för att titta på traktorer. Olle Johansson var en av dem. Han är bara två år men enligt pappa Rickard en riktig traktorentusiast. – Jag är själv lokförare men

gillade traktorer när jag var liten. Annars har vi ingen anknytning till lantbruk. Någon som också tydligt

gillade traktorer var Martin Hjalmarsson, endast fem månader gammal. Han greppade ratten på BM 36:an från 1957 och visade med hela sitt lilla ansikte hur han trivdes. Han är son till Calle och barnbarn till Stefan, så han har ett visst påbrå kan man säga. Att sen morfar Sölve Karlsson också gillar traktorer och var med och plöjde denna

dag, gör ju inte saken sämre. Det blev som sagt nio traktorer till slut som kom och med genomsnitt tre skär, var gärdet i det närmaste färdigplöjt, när det började skymma. Då hade förarna ändå hunnit ta en korv och pratat med varandra. De tipsade också om var man eventuellt kan finna olika reservdelar till traktorerna som ändå har några år på nacken. Text och bild: EVA CARLSSON

Nummer 16 • November 2014

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

GÅRD TILL SALU

Representativt nära Linköping

Stora Greby Den ståtliga mangårdsbyggnaden erbjuder generösa ytor i ett representativt boende på 240 kvadratmeter. Till fastigheten hör 110 hektar mark nära Linköping och rikstäckande vägar. Välkommen till Stora Greby som är veckans gård till salu.

Runt omkring Vikingstad finns spår av människor från förhistorien och framåt. Bland de personer som verkat här i en senare del av historien finns nöjesentreprenören Anders Peter Anderssons, A P Andersson även kallad Bonn på Druvan, som kanske är mest känd från Linköpings nöjesliv runt förra sekelskiftet. Även om den här bygden har rötterna i framför allt järnåldern så lär dock namnet Vikingstad komma av förnamnet Viking. Förmodligen har de flesta som passe-

rat på vägen sett det stora friliggande spannmålsmagasin som står när gränsen till den anrika granngården Haddorps säteri. Trots det vägnära läget har bostaden en väl tilltagen skogsridå som avskiljer både hus och park mot vägen. Tomten öppnar stora möjligheter för att hålla såväl köksträdgård, som fruktträdgård och bärodling. Den representativa mangårdsbyggnaden i 1,5 plan är ursprungligen uppförd under 1700-talet. Med en boarea om 240 kvadratmeter erbjuder den generösa ytor som fördelas på sju rum och kök. Huset genomgick större renoveringar under 1960-70-talen. Sedan dess har underhåll utförts som att de senare

åren sätta in 2-glas isolerglas i samtliga fönster, lägga nytt tegeltak med mera. Värt att notera angående den här byggnaden är att den fortfarande har många ursprungliga detaljer såsom handmålade väggar, platsbyggda skåp och bevarade beslag. Västra flygeln uppfördes under

1600-talet. Den har en byggarea om 162 kvadratmeter och fyller ett flertal ändamål. Här finns en gästlägenhet med två sovrum, duschrum med wc och två öppna eldstäder. Övriga utrymmen i byggnaden används som garage, snickarbod och förrådsutrymme. Utöver dessa finns en matkällare under en del av huset. Fastigheten har totalt runt 110 hektar mark, 108/110,8 enligt taxering respektive den nya skogsbruksplanen från oktober 2014. Enligt planen finns 14,2 hektar skogsmark med ett virkesförråd om 1 677 skogskubik och boniteten beräknas till 7,1 skogskubik per hektar. Gran dominerar med 41 procent av trädslagen följt av ek med 24 procent.

Totalt utgör barr 54 procent och resten är löv. Åkermarken har en bra arrondering, dräneringsstatus och jordar i så kallat god hävd. Dräneringssystemen får löpande underhåll. 2012 nytäckdikades 16 hektar. Betena är stängslade för nöt. Både åker och bete är utarrenderade som sidoarrende till 13/3 2016. Jakten blir tillgänglig vid köpet. Det finns flera sorters vilt på markerna som småvilt, rådjur, fågel, vildsvin och älg. Stora Greby är belägen nära Linkö-

pings samhällsservice och ändå där landsbygden helt tagit vid. Följer man vägen ett par kilometer in mot staden så möter väg 23, Mjärdevi, universitetet, Ryds centrum med allt från vårdcentral till bensinstation, Lambohovs centrum med mera. E4:an tar vid lite längre bort. Gården har en potential för att bli ett boende som överträffar drömmarna. Fastigheten säljs i sin helhet man kan också lämna bud på del av fastigheten. Text: BO BÄCKMAN

KORTA FAKTA STORA GREBY, VIKINGSTAD Mangårdsbyggnad: 1700-tal. 1,5 plan är ursprungligen. Boarea 240 kvm. 7 rum och kök. Västra flygeln: 1600-tal. Byggarea 162 kvm. Multifunktionshus med bl a gästlägenhet och garage. Matkällare under. Tvättstuga: 1800-tal. Byggarea 138 kvm. Idag förråd. Spannmålsmagasin: Byggarea 336 kvm. Ingår i jordarrendet. Areal: Totalt 110 ha fördelade på 14 ha skog, virkesförråd 1 600 m3sk och

bonitet 7,1 m3sk/ha, 72 ha åker, 17 ha bete samt övrig mark. Åker och bete är utarrenderade som sidoarrende till 13/3 2016. Jakt: Bedrivs i egen regi. Tillgänglig direkt för köpare. Småvilt, rådjur, fågel, vildsvin och älg. Pris: 20 Mkr eller högstbjudande. Fastigheten säljs i sin helhet man kan också lämna bud på del av fastigheten. Ansvarig mäklare: Mikael Sjöberg, Skånegårdar AB, 036-30 76 80 alt 076-76 88 113

HÄST

Nummer 16 • November 2014 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Hjälpredorna Lina Sjösten, till vänster, och Therese Eliasson.

Samspelet med en annan individ är krävande men underbart, menar Jenny Ekblad.

Jenny Ekblad med hästen Barcelona.

Delar av tränings-och tävlingsanläggningen. Jennys make Ulf är den händige tillverkaren av hindren.

Ett dräktigt sto, till vänster, och hennes två döttrar tar för sig av det nyserverade höet.

Hästar för hela slanten på Bommedal Tävling, träning och instruktion på schemat SÖDERKÖPING (JB)

– Allt man sätter in får man tillbaka, fast mångdubbelt, samspelet med en annan individ är krävande men underbart, sammanfattar Jenny Ekblad sitt dagliga liv tillsammans med ett 20-tal hästar. Hon och maken Ulf driver anläggningen Bommedal belägen utmed väg 210 mot Linköping, en knapp kilometer från E22. I familjen ingår även Alexander 2,5 år och två hundar.

Gården är ett lantbruksarrende tillhörande Linköpings stift. – Det har alltid varit så. Ursprungligen var det så att bonden som bodde här servade prästen med spannmål, säger Jenny Ekblad. På andra sidan staketet

finns Drothems prästgård där prästen Stig Erixon och hans maka bor, aktiva i Söderköping S:t Anna församling. Företagsnamnet tog Jenny och Ulf med sig från sin tidigare gård i Gammalkil, 2,5 mil utanför Linköping. I maj 2013 kom de till Söderköping där de har utvecklat sin anläggning. På vardagarna praktiserar Ulf hos svärföräldrarna Stig och Gunn Ekblad på Söderköpings Brunn. Det är väl inget vågat tips, att det är Brunnens kommande vd som får en allsidig praktik i ett hotells olika sysslor. – Vi har inackordering av sporthästar (tävlingshästar), unghästar och dräktiga ston. Dessutom har vi träningsverksamhet i hoppning, det är det vi sysslar med, berättar Jenny Ekblad. Både Ulf och Jenny har en mycket gedigen bakgrund in-

om ridsporten. De träffades under högskoleutbildningen till hippologer vid Flyinge och Strömsholm, då tvåårig, i dag treårig. De är utbildade ridlärare, man väljer inriktning under studietiden, och i år har de tagit examen som hopptränare. På meritlistan står även verksamhet utomlands liksom jobb som ridskolechef, naturbrukslärare och lärare inom ridsport (gymnasielärare). – Det är detta som gör att vi

får kunder i dag, mer än utbildningen, tror Jenny Ekblad. Jag har alltid haft hotellet att komplettera med, trots att man varit ute och rest mycket så har man haft något att komma hem till. Försäljningen av hästar ligger lite på is för tillfället. – Absolut kommer vi att sälja hästar igen. Vi tar fram och utbildar många hästar,

både egna och andras. De säljs så klart och även om jag inte äger dem längre är det ändå min produkt som säljs och jag kan få en del av försäljningen, berättar fru Ekblad. Paret tar även fram sporthästar för tävlingshoppning. En tävlingshäst anses vara unghäst upp till sex år. Bommedal har det bra för-

spänt med sina cirka 10 hektar beten, där hagarna är anpassade fär tävlingshästar. Det finns en tävlingsarena på 30x65 meter och en grusad uppvärmningsbana på 20x60 meter. Den första träningstävlingen arrangerades helt nyligen, den 19 oktober, en succé med drygt 40 starter. Nästa träningstävling blir redan den 31 oktober och kallas med ett finare ord för ”Pay and Jump”. Både Ulf och Jenny tävlingsrider, Jenny tävlade i

Karlshamn den 26 oktober. Då var det 1.40-hoppning som gäller med åttaårige Caloo. – Den hästen tror jag mycket på, säger Bommedalsbon. Jenny har även meriter i 1.50-hoppning (svår klass), hon tävlar enbart inom landets gränser. Varje vecka hopptränar hon 15-20 elever från närområdet. Regelbundna kurser hålls också med ryttare från regionen. Många nya elever har tillkommit sedan Ekblads kom till gården, varav ett 10-tal hästar har tränats upp till 1.40-klassen eller däröver. Det tyder på bra kvalitet i undervisningen. Sådant sprider sig i hästkretsar. I framtiden vill Ekblads fortsätta att utveckla stallet med bättre boxar och biutrymmen. De personer som Jenny har kontakt med ligger i allmänhet i

åldersspannet 20-40 år. Jenny är 34 och Ulf 37 år. – Det vi siktar på är en kvalitetsverksamhet med tävlingshästar inom hoppning, inte att vi ska ha en större verksamhet utan att den ska vara fullbelagd och utnyttjad, ”svinbra”, slår Jenny Ekblad fast. Alla hästar som finns på går-

den, både egna och andras, är halvblod och hopphästar. Att hyra in sig på Bommedal kostar 3000 kronor per månad, då är det inklusive foder och service. En träning kostar 250 kronor per gång med egen häst och en träningstävling kostar 250 kronor och inkluderar då två rundor. De hinder som man passerar har händige maken Ulf tillverkat med undantag av några köpdetaljer. Text och bild: OWE BERGGREN

Nummer 16 • November 2014

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

LANTBRUK

Ibland kan både kor och kalvar ha en annan idé om vad som ska göras. Showmanship är en svår konst.

Lars-Gunnar Samuelsson har kvar intresset för kor.

Louise Bengtsson, 11 år, från Laholm med White Rose. Louise har visat kor sedan hon var sex år gammal.

Det var till en början lite glest med besökare men framåt eftermiddagen hade fler sökt sig till utställningen.

En av många vackra mjölkkor som bedömdes.

Nationell koutställning på Vreta Mjölkkrisen har satt sina spår även på utställningen VRETA KLOSTER (JB)

Den nationella koutställningen Östgötamulen hölls traditionsenligt på Vretaskolan även i år. Man bedömde korna och utnämnde champions i de olika klasserna. Även skickligheten hos de som visade upp korna bedömdes i det Showmanship som avgjordes under dagen.

Östgötamulen arrangerades i år av Holstein och SRB-föreningen samt Vretagymnasiet. Utställningen är öppen för hela Sverige. Den som har en riktigt fin ko eller kalv kan komma och få den bedömd av riktigt professionella domare. Med lite tur så kan den bli champion. Det är dock inte bara korna som bedöms utan även de som visar upp dem. Showmanship är en svår konst som kräver det rätta handlaget och känslan. Kor

är inte alltid de mest fogliga djur som står att finna. Den verkliga eldsjälen som

tidigare funnits bakom utställningen, Lars-Gunnar Samuelsson, eller L-G som de flesta säger, fanns på plats. Han har nyligen sålt sin gård Öjeby och är på väg att flytta. Intresset för kor finns dock kvar. Ofta har hans kor fått priser på utställningar och han ser att det arvet förs vidare. – Jag ser många avkom-

mor här från Öjeby, säger han. Trots att han sålt både gård och kor ser han framåt. Närmast står flytten till Motala där han kommer att leta efter en gård. Samtidigt presenterar han och Blåklintsprodukter inom kort en egen mjölk som kommer från just Öjeby och Hulterstad. Den är garanterat spårbar och ekologiskt närproducerad. Liksom många andra tar han upp den avmattning av mässan som syns jämfört med tidigare år då man hade omkring 4 000 besökare. Visst finns många utställare och visst finns många deltagare. Det är en trevlig dag för att träffas och se korna bedömas, men det är färre delta-

gare nu. Mjölkproducenterna upplever inte den tillvaro som de förtjänar och behöver. Krisen är ständigt med i bilden. – Det är resultatet av svensk nedmontering av mjölkproduktionen. Jag hör att det finns de som är anmälda hit som uteblivit för att de fått uppmaningen av bankerna att stanna hemma för att försöka sälja gården istället, säger L-G. Kor är stora, tunga och

starka. Hur snälla och trevliga de än är så kan de också vara väldigt bångstyriga att leda på en uppvisning. Det visade några av dem på Östgötamulen. När en vuxen ko gör en kullerbytta på stället redan innan visningen förstår man att de som ska visa upp

djuren måste kunna sina saker. Att leda kor på ett bra sätt på en visning är en konst som kräver mycket träning. Louise Bengtsson, 11 år, från Laholm var en av de tävlande i Showmanship. Hon, tillsammans med många andra yngre, visar att intresset finns långt ner i åldrarna och det är en betryggande insikt inför framtiden. – Jag har hållit på sedan jag var sex år, berättar hon. Jag har fått pris på Elmia, i Malmö och här på Vreta. För Louises del började det med att familjen deltog på koutställningar. Hon ville också visa kor och hade snart en kalv att visa. White Rose, som hon nu hade med sig, verkade väldigt lugn och

trygg i hennes sällskap. Det såg ut som att de förstod varandra väldigt väl. Så är det dock inte alltid med kor och kalvar. – De kan vara lite bångstyriga. Även mamma Annika tar upp det som L-G pratat om. – Man märker en dämpning, säger hon. Det är i alla fall roligt, man träffar andra och har trevligt. Oavsett den på tråkiga grunder tydliga dämpningen var Östgötamulen ändå en trevlig utställning som visade att den fyller flera viktiga syften. Var annars ska man träffas, visa sina fina kor och inspireras att gå vidare? Text och bild: BO BÄCKMAN

NUMMER 16 November 2014 Årgång 88

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

EFTERTEXT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

– Skog kan vara ett bra komplement till andra näringar som djur och odling. När lönsamheten sjunker i annat kan man öka uttaget av skog, säger Jan Andersson, auktoriserad revisor på LR revision.

Inte bara guld med gröna skogar Mycket att beakta för att skogen ska bli ett trevligt och lönsamt ägande ÖSTERGÖTLAND (JB)

Det finns några grundläggande saker och råd att hålla i minnet för att minska de ekonomiska riskerna när man köper eller redan äger en skogsfastighet. En aktuell skogsbruksplan ger viktig ledning, men finns en buffert för att klara räntehöjningar? Ger gården den avkastning som behövs?

Från att skogen varit ett vedförråd och beten för djur har den kommit att bli en be-

tydande del av landets ekonomi. Skogen har setts som en säker investering, en bra placering av kapital, och sett över tid stämmer det bra. Idag är det inte bara producerande gårdar som köper skog. Man ser andra värden i att äga skog som för rekreation där naturupplevelser, jakt och liknande spelar en större roll för köparen. Det är dock inte bara guld i dessa gröna skogar. Här finns många parametrar och aspekter som bör beaktas för att skogen verkligen ska bli såväl ett

RESOR

Även 25/11

21/11 BURG 2 d Schützenhof...................................................1 475 kr Även 5/12, 12/12

21/11 LÜBECK 3 d ...................................................................2 785 kr 25/11 HELSINGÖR 1 d ...............................................................450 kr 27/11 BERLIN Julmarknad 4 d .................................................3 495 kr 29/11 CLASSIC MOTOR Marknad.............................................300 kr 5/12 BURG med dans och julmarknad i Lübeck 3 d .................2 295 kr 5/12 TIMMENDORFER STRAND med julmarknad i Lübeck 3 d ...............................................................................2 595 kr 6/12 Jul på LISEBERG.................................................................385 kr 13/2 Skidresa VIGO DI FASSA ITALIEN v 8 ..........................6 685 kr 6/3 Skidresa WESTENDORF ÖSTERRIKE V 11 .....................5 650 kr 14/3 SVARTE ORM .................................................................1 125 kr

Tel 0142-121 50 • info@blaklintsbuss.se www.blaklintsbuss.se

Expressbussar dagligen Östergötland - Stockholm / Stockholm - Östergötland

VÅRA TREVLIGA RESOR 14/11 BURG 2 d Gremersdorf...................................................1 265 kr

Skogen ska skötas som ett sädesfält. Sälj skörden när det är bra pris! trevligt ägande som ett ekonomiskt bra köp. På LR revision ger man tips och råd till gårdar angående ekonomin. Där möter man ofta frågor rörande skog. – Skog kan vara ett bra komplement till andra näringar som djur och odling. När lönsamheten sjunker i annat kan man öka uttaget av skog, säger Jan Andersson, auktoriserad revisor. – Prisutvecklingen har lug-

nat sig lite, den har planat ut inte fallit. Man kan säga att den har landat på en prisnivå anpassad efter marknaden. Det är också svårt sätta pris på varje hektar då varje hektar har sina egna egenskaper. – Priserna på sågtimmer håller på att mattas av idag. Lagren är ganska stora. På pappersmassa eller massaved finns det ett stort överskott. Massa till tidningspapper går stadigt ner. Det är problem med massa idag. Bränsle ur skog är osäkert nu. – Dika, håll vägarna i bra skick och jobba med din skog

för bästa utfall. Skogen ska skötas som ett sädesfält. Sälj skörden när det är bra pris! – Det växer bra i skogen nu.

Det är en klar klimatpåverkan på boniteten. Snabbväxande inte heller alltid bra. Stormarna Gudrun och Per har trots förödelsen lämnat en del erfarenheter som kan vara till nytta. – Skogen är ett sparkapital om den står kvar. – Man behöver se över skogsbruksplanen och här behöver man nästan alltid hjälp. Det är viktigt att ha hela kedjan klar för sig. Vem som utför sådant som avverkning kan ge en stor skillnad beroende på till exempel hur lågt ner man kapar träden. – Hur påverkar det vilda skogen? Tall är mer eller mindre omöjligt på vissa områden, kronhjort gör annan skada. Vi gör rent i skogen idag. Kombinationen modernt skogsbruk och dåligt med mat till djuren ger en stor påverkan av vilt, det blir fel hela vägen. För den som går i tankar på

att köpa en skogsfastighet finns några punkter att ha med sig: – Man bör göra en avkastningsvärdeberäkning och man ska ha med sig någon skogskunnig som kan bedö-

ma skogens skick. Skogs bruks planen är värdefull, men man bör komplettera med okulär besiktning på plats. Se också till vägarna. Måste man dra nya vägar för att få ut timret så kostar det mycket. Det gäller kort sagt att ta reda på vad man verkligen köper. – Sedan bör det finnas en mycket bra bankkontakt. Jämför köp och avkastning. Ha en riskbuffert för att täcka ränteförändring. Vad betyder 0,5 procent räntehöjning i faktiska kronor för en fastighet man betalat 10 miljoner för? 2 procent? Räkna och tänk igenom! Det går oerhört fort när man når kanten. Balans- och resultatberäkning är viktigt. En annan del är de byggna-

der som inte sköts eller har använts på många år. De står där de står och blir inte i bättre skick av detta. Jan Andersson jämför dem med en tickande bomb, rent ekonomiskt. Att riva och forsla bort en ladugård kan bli en betydande kostnad, behöver man en motsvarande ekonomibyggnad på nytt behövs ingen större fantasi för att inse värdet av att se om de befintliga byggnaderna och fundera över vad som behövs under kommande år. Det kan tyckas överflödigt

att nämna, men rådet att ta hjälp av sakkunskapen vid en av livets viktigaste eller den viktigaste affären kan vara värt mycket. För juridiken, ekonomin och skogen i sig finns kunskap att hyra in för en trygg lyckad affär och framtid. Text och bild: BO BÄCKMAN

Skattemässiga möjligheter Det finns möjlighet att ha en betalningsplan vid avverkning. Den fördelar intäkterna över två tre år. Risken, som många erfarit, som i första hand gäller affärer med små sågverk är att sågen kanske inte finns kvar tills man erhållit sina pengar. Helst ska betalning ske redan innan timret lämnar skogen. Skogsavdrag är ett direktavdrag vid försäljning. Säljer man så försvinner en del av substansen av köpet. Här finns skattefria pengar som hjälper att får ner skuldsättningen. Skogskontot är en möjlighet att sätta in på ett speciellt konto för att betala ränta. Det gör att man kan ta ner mycket skog på en gång. Fråga din revisor eller rådgivare om vad som gäller dig.