Jordbrukaren nr 17, 2015 by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 17 • Årgång 89 November 2015

Robust och enkel. Den digitala komradion tar mark. Bland åhörarna på presentationen kunde vi bland andra se Peter Borring, ordförande för LRF Östergötland.

Komradion gör comeback LANTBRUK. Det är inte alltid de nya mobiltelefonerna är den bästa lösningen. Kommunikationsradion har aldrig helt försvunnit och som uppdaterad till digital tycks den på väg tillbaka. Fördelarna för lantbruket är många, enligt Lantbruksit.se och Orbigo, som höll en produktpresentation på Vreta Kluster. I korthet bygger deras idé om ett lantbruksnät på ett eget nät av sammankopplade basstationer. Det går att ha en egen kanal med obegränsad räckvidd för sin gård och ändå kunna samverka med andra lantbrukare på gemensamma kanaler. SIDAN 8

Njut av skogen men visa hänsyn

Göran Roos, arrendator på Tuna kungsgård, tänker dra sig tillbaka.

Lämnar efter 20 år Göran Roos, 82, tycker att det är dags att dra sig tillbaka JORDBRUK. Göran Roos har många år som lantbrukare bakom sig. Han föddes i Boet utanför Ödeshög och växte mer eller mindre in i lantbruket. De senaste 20 åren har han arrenderat anrika Tuna kungsgård vid Roxen.

SKOG. Med en förändrad marknad där köpare av skog köper mer av rekreativa än ekonomiska skäl har en del oro för skötseln hörts. Generellt tycks oron än så länge vara obefogad. När man är i skogen stör man inte heller om man bara visar hänsyn.

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

och på det man kallar slottet. Det omfattande jordbruket och den väldiga ladugården har dock sin rättmätiga plats när man pratar om Tuna som har varit arrendegård sedan 1876. SIDAN 4

Att driva plantskola är en livsstil för Kerstin Det är inte endast vacker sommarfägring i form av blommor och buskar som Billbäcks plantskola i Svärtinge tillhandahåller. Plantskolan är även stor inom odling av parkoch alléträd. På 40 hektar mark odlas inte mindre än 130 000 olika sorters löv- och barrträd. Plantskolan har specialiserat sig på förädling av träd från kulturhistoriska miljöer. Kerstin Jacobsen Billbäck driver plantskolan tillsammans med maken Claerens. SIDAN 16

SIDAN 12

Du som är prenumerant

Åkrarna är plöjda och Göran är klar med höstbruket. Nu vid 82 års ålder anser han att det är dags att dra sig tillbaka. Vanligen när Tuna kungsgård kommer på tal brukar fokus ligga på den fantastiska historiken

VECKANS BORRING

JAKT

SKOG

Pensionärerna – en outnyttjad kraft

Lyckad jakt på Borums gård

Utsläppen förändrar skogsbruket

SIDAN 2

SIDORNA 18-19

SIDAN 14

Nummer 17 • November 2015

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Pensionärerna – en outnyttjad kraft Vi har idag en befolkning som blir allt äldre och får det allt bättre, både hälsomässigt och ekonomiskt. Parallellt med detta ser vi att den allt mera åldrande befolkningen väljer att göra saker för sitt eget välbefinnande. Exempelvis sluta arbeta lite tidigare. Eller unna sig varor och tjänster. Inom affärsvärlden talar man idag om WHOPs som ett fenomen och en kundkategori. Wealthy, Healthy, Older People (ekonomiskt, välmående äldre personer).

Vad gör då dessa WHOPs som inte arbetar in i kaklet? Ja en del arbetar just in i kaklet, men gör kanske något annat än det de huvudsakligen gjort i yrkeslivet eller arbetar åtminstone mindre och enbart för att det är kul. Andra åker jorden runt, tränar, spelar golf eller jagar. När vi nu idag ser de flyktingströmmar som kommer till Sverige behöver man inte vara

Sverigedemokrat för att se att detta skapar anspänningar på samhället. Enorma anspänningar på hela samhället. Det är då jag funderar om hur vi ska klara detta. Civilsamhällets insats kommer bli viktig. Staten kommer dock aldrig ifrån sitt ansvar och i det ansvaret ligger att se till att civilsamhället, men så klart även statens formella institutioner, tillförs de resurser som behövs. Det blir således konsekvensen av den förda politiken. Om politiken är rätt eller ej lär jag återkomma till i många kommande krönikor. När vi nu ser hur behovet seglar upp, undrar jag hur vi kan använda den outnyttjade resursen som finns där ute i hela vårt land. Pensionärerna. Tänk så många kloka erfarna människor som exempelvis skulle kunna agera goda män för ensamkom-

mande flyktingbarn. Eller pensionerade lärare som med avgränsade insatser skulle kunna stötta upp i undervisning. Eller sjuksköterskor som skulle kunna bidra med sin kompetens. Med sin livserfarenhet och klokskap kan de hantera de människor de möter med ryggmärgskänsla utan att behöva en regelbok eller övertydlig chef som stöd. Missförstå mig rätt. Jag varken hyser några tvivel, eller ens förväntar mig att den moderna pensionären med förbättrad standard, är speciellt sugen på att ge sig in arbetslivet igen. Men däremot tror jag på att människor har ett gott hjärta och vill känna sig behövda. Därför tror jag att det finns en rad glada pensionärer som mot begränsad eller symbolisk ersättning, faktiskt skulle kunna tänka sig att göra en insats. Bara de slipper det kon-

tinuerliga slitet, ansvaret och dokumentationshelvetet som de förmodligen förknippar med sin gamla yrkesroll om de verkat inom vård, skola eller socialtjänst, eller jordbruk. Den stora frågan är om vi i trygghetsnarkomanins Sverige klarar av att ha folk i systemet som verkar på betydligt friare grunder. Minsta lilla felsteg, så skulle genast röster höjas mot formalisering, rutiner och regler och vips skulle detta grusas. Förmodligen. Är Sverige redo att släppa lite på formalian för att fullt ut kunna nyttja resursen som pensionärerna utgör? Må så gott i det fyrkantiga Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

AKTUELLT JUST NU:

Influensavaccination endast 200 kr

Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde

Vaccinationsmottagning på Apoteket.

Vretagymnasiet

Drop in och tidsbokning: tel: 011- 12 82 43, eller på www.vaccinationnorrkoping.se

Anders eller Elisabeth når ni på:

Välkommen in för vaccination och rådgivning.

Tel 013-23 44 65/66

Hjälp barn att hitta hem.

www.nbg.nu/vretagymnasiet

Gymnasiemässa Norrköping lördag 21 nov

Du hittar oss på Kungsgatan 36, Norrköping Vid skvallertorget och Campus. Välkommen!

Nya Parken, Teknikhallen kl 9-14

Öppet Hus Linköping lördag 5 dec Vretagymnasiet kl 10-14

Välkommen att besöka oss!

Annonsera i Jordbrukaren!

Varje dag splittras familjer på grund av krig och katastrofer. Varje dag kämpar vi för att återförena dem. Bli månadsgivare på www.redcross.se Tack för ditt stöd! www.redcross.se

Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 så hjälper vi dig!

Vi hjälper er skörda solenergi • Mycket goda referenser

Nyckelfärdiga solcellssystem med driftsättning Prisexempel företag: 30 kw nyckelfärdig solcells235 200 kr anläggning med solcellsbidrag = 9% 10,6 g Direktavkastnin Avskrivet på 7 år Kostnadsfri offert och kalkyl! Vi har även solcellspaket för egen montering!

Solcellsbyggarna Boxholm AB Nya Timmeröv 3A · 590 13 Boxholm

Tel 070-696 49 22 · solcellsbyggarna@gmail.com · www.solcellsbyggarna.se

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 17 • November 2015

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

DJURTRANSPORTBUR

AUKTION ELLER FÖRMEDLING av lantbruk-entreprenad-maskiner? Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst! Stig-Arne 0730-291 659

TRÄHUS-GARAGE för alla typer av byggnader

Mått LxB 2,5 x 2,4 meter Levereras med stora BMfästet

CE-märkta TRÄTAKSTOLAR MASKINHALLER & STALLBYGGNADER Svensktillverkade jordkällare. I plast.

Underlättar ing! din djurhanter

Vi tillverkar även djurtransportvagnar och spannmålsvagnar, se hemsidan!

Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

Vi tillverkar efter kundens önskemål

STEJDAHL PRODUKTION, Mariannelund

LANTBRUKSKONSULT AB Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Tel 0496-210 10, 070-378 33 77, 070-261 00 05 www.stejdahlproduktion.se

ETT RIKTIGT ORIGINAL Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper dig att fälla träd i rätt fallriktning även mot trädets naturliga fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion och med en maximal lyftkraft på 2600 kg (17 ggr kraften du vevar med) är den förmodligen starkast i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag och markägare. Vi tror på kvalitet, tradition och svensk tillverkning!

• Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland. Ring för närmare info

www.svedbrosmide.com · telefon: 0652-203 80

Hållbart och närproducerat Slitstarka lösningar för dig och dina djur

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se

Bandfoderfördelare

Har du n nya ny ya p projekt prrojekt på gång? g ång? Kontakta Ko K ontakta v vårt årt säljteam säl älljteam så hjälper hjälper vi dig m med ed tips tips och och rråd åd - i stort stort oc och h små smått. ått. tt. Välkommen! V älkommen!

Grindar & ätfronter

Grepp i vinter! Skruvdubb till alla däck! BestGrip punkterar inte däcket

1500

Per

1910

S lip p s n ö ! k e d jo r n a Hittills använda på maskiner över 105 ton!

tel 0381-5 tetel. 0381 0381-502 5502 02 550

Härdad

Bojne

1911 Härdad

www.best-grip.se

BestGrip AB • Kungsgatan 65 • 632 21 Eskilstuna Tel: 016-551 99 21 • Mobil: 070-666 20 89 E-post: info@best-grip.se

Sture

Jessica

ffacebook.com/ydregrinden acebook..com//ydregrinden

Anders @ydregrinden @y ydregrinden

tel. t el. 0381 03 81 - 502 502 50 | www.ydre-grinden.se www.ydre- grin d en.s e STALLINREDNING S TALLINREDNING • S STALLTILLBEHÖR TALL LT TILLBEHÖR • GÖ GÖDSELHANTERING DSELHANTERING • F FODERHANTERING ODERHANTERING • B BYGGNATION YGGNATION • VENTILA VENTILATION ATION

JORDBRUK

Nummer 17 • November 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Göran Roos vid den gamla välbyggda ladugården.

Arrendebostaden där dottern Eva bor.

Allén in till gården.

Vy mot ”slottet”.

Arrendator lämnar över efter 20 år Göran Roos, 82, på Tuna kungsgård tycker det är dags att dra sig tillbaka LINKÖPING (JB)

Göran Roos har många år som lantbrukare bakom sig. De senaste 20 åren har han arrenderat anrika Tuna kungsgård vid Roxen. Nu vid 82 års ålder anser han att det är dags att dra sig tillbaka.

Vanligen när Tuna kungsgård kommer på tal brukar fokus ligga på den fantastiska historiken och på det man kallar slottet. Det omfattande jordbruket och den väldiga ladugården har dock sin rättmätiga plats när man pratar om Tuna som har varit arrendegård sedan 1876. Den senaste i raden arren-

datorer är Göran Roos som har bolaget tillsammans med sin dotter Eva. Nu tycker Göran Roos att det är dags att dra sig tillbaka från lantbruket.

– Jag börjar vara för gammal. Jag är 82 nu. Den 14 mars slutar jag, säger han. Arrendet är uppsagt och Statens fastighetsverk annonserar efter en ny arrendator. Görans dotter Eva vill inte hålla på längre och ville alltså inte ta över. Det har varit ett långt verksamt bondeliv för Göran Roos. Han föddes i Boet utanför Ödeshög och växte mer eller mindre in i lantbruket då familjen flyttade till en annan gård. – Det var 1939 och min pappa hade kor för första gången. Vi fick 19 öre litern för mjölken. Han gick också i skolan i Rök. Så småningom kom Göran Roos att själv arrendera en gård och det stannade inte med en. – Jag hade som mest fyra gårdar i Väderstad. Sedan blev det här arrendeledigt.

Åkrarna är plöjda och Göran Roos är klar med höstbruket. Det finns inget att vänta på om man kan klara av sådant på en gång, menar han. Vädret kan slå om och göra allt väldigt svårt så han verkar nöjd med att det är färdigt. Han visar runt i den stora la-

dugården. Några djur förutom dotterns hästar har han inte haft på Tuna. Stallet rymde 28 spiltor men nu är de tomma. Istället har några mer moderna hästboxar byggts. I djurdelen där korna än gång stått är det helt tomt. – Härinne hade KG:s ägg sina saker i början. Han har kvar en del sedan dess. Lite högre upp finns fortfarande det mesta kvar av körbanan där hästarna drog in vagnar och kunde ta sig runt längs hela den u-formade byggnadens övre plan. Det är med största vördnad och respekt man inser hur väl

denna ladugård byggdes för 100-150 år sedan. Troligen skulle ett ekipage fortfarande kunna köra däruppe om banan inte kapats. Kunnandet och hantverksskickligheten trotsar det mesta, men man hade också bra timmer att tillgå. Frun blev sjuk för länge sedan och gick tidigt bort. – Jag har varit ensam i 25 år. Med tiden har Göran Ross tagit tillfällena att umgås med vänner och att åka med på resor. Som längst har det blivit till Australien. Katten Snobben har blivit ett nytt sällskap som följer husse överallt. De förstår varandra bra. Efter 20 år som arrendator

på Tuna har han varit mycket nöjd. Han har blivit väl bemött och haft en väldigt bra kontakt med ägaren. – Statens fastighetsverk i Uppsala är jättebra, säger han. Det finns ingen bättre!

Vart han ska flytta nu är en öppen fråga. Någon lägenhet har han inte hittat och han har tittat lite på en villa, men inget är klart än. Han

sammanfattar

sin

långa karriär som bonde: – Till min födelsedag när jag fyllde tretton fick jag en egen lie. Det var stort. När jag fyllde åttio fick jag en ny tröska för två miljoner.

Han skrattar lite åt det där och jämför nu med då. Räfsor och sådant var ju för kvinnorna. Med en egen lie var han en riktig man och självkänslan växte med den presenten. Tröskan var bara den senaste i raden. – Jag blev nog gladare för lien. Text och bild: BO BÄCKMAN

Fakta: Tuna kungsgård Tuna kungsgård har anor åtminstone från 1200-talet. Ett dokument från 1288 berättar att kung Magnus Ladulås skänkte kronans allmänningsskogar där till Knut Mathiasson som var såväl riddare som lagman i Närke. Sedan 1300-talet, har det funnits en gård på platsen. Men fornlämningar tyder på att människor funnits på platsen mycket längre än så. Landsvägen gick nära förr i tiden, men vartefter Linköping tog mer fokus och utvecklades med nya förbindelser över Stångån så har vägen successivt flyttats bort från Tuna. Ägarna av Tuna har genom reduktioner och andra omständigheter avlöst varandra. Bland dem som ägt gården finns biskop Hans Brask som ägde den från 1517. Den blev sedermera Gustav Vasas kungsgård, översteboställe, arrendegård med mera. Både Gustav Vasa och Erik XIV har många gånger sovit över där.

Nummer 17 • November 2015

Stöldskyddsmärkning med DNA – SmartDNA

• • • • • • • •

För företag, hem, bil, båt och fritidshus Större chans att återfå stulet gods Tjuven skyr märkta saker! DNA hämtat från växtriket Rekommenderas av polisen Belyst med speciellt UV-ljus syns märkningen Omöjligt att tvätta bort eller förstöra Reducera dina stöldrisker med 80%

Psst! Avtal för dig som LRF medlem. Nu kan du köpa SmartDNA med rabatt! Gå in på LRF Samköp för mer information. www.lrf.se/medlemsformaner/rabatter/

AGn.se D I LL lutio Ä ST so BE safe @ o f n i

Distributör: Safe Solution SmartDNA AB, Svartviksslingan 80D, 167 39 Bromma, info@safesolution.se

Från 289 900.- Köp till Eberspächer dieselvärmare för endast 9 900.- (gäller endast vid köp av Black Edition) Crew Cab Kuro AT 2.5 163hk - Svart frontbåge med extraljus, svarta takrails och svart innertak. Kromdetaljer, fälgar samt fotsteg i gunmetal grey. Besök www.isuzu-sverige.se för närmaste återförsäljare. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker. Begränsat antal. Kan ej kombineras med andra avtal eller erbjudanden. Samtliga priser är exklusive moms. Skänninge: Kisa:

Örebro: Tranås:

# $

Katrineholm: Kristinehamn: %

Norrköping: !

Karlstad:

Nummer 17 • November 2015

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Med utsikt över Vättern

Djurkälla OxelgårD Mangårdsbyggnaden och flyglarna från 1800-talet utgör en vacker del i det natursköna läget med utsikt över Vättern. Spannmålsodling, skogsbruk och stalluthyrning bedrivs här. Välkommen till Djurkälla Oxelgård som är veckans gård till salu.

Ingen har väl undgått Motalas härliga Vätternnära läge och inte heller Varamon som är Nordens största insjöbad. Med dess två kilometer långa insjöstrand och ett stort utbud av möjligheter utöver bad lär knappast även den värsta badkruka ha missat det. Snett emot badet vid Varamovikens norra strand finner man veckans gård, Djurkälla Oxelgård. Det är sju kilometer nordväst om Motala. Svänger man av från riksväg 50 mot Lemunda är det endast två kilometer till gården med dess sköna vyer mot Vättern. Norr om vägen i gårdens närhet är det mestadels skog medan den södra sidan består av övervägande öppen jordbruksmark. Mangårdsbyggnaden från mitten av 1800-talet i 1,5-plan är en vacker gulmålad träbyggnad i tidstypisk arkitektur. Husets sju rum fördelas på den taxerade boytan om 245 kvadratmeter. I boytan räknas inte hallar och kök. Uppvärmningen sker idag via ett vattenburet system och bergvärmepump. Planlösningen är i stort den traditionella för den här tidens byggnader om man undantar de förändringar som moderniseringar medfört. Några kvarvarande kakelugnar, varav någon är godkänd för att elda i, finns i byggnaden och skänker liksom de trägolv som finns i vissa rum en behaglig påminnelse om ursprunget. Vad som ändå genomsyrar bostaden är ljuset och vyerna ner mot och

över Vättern. Husets ena långsida är vänd mot detta inspirerande och sköna. På Djurkälla Oxelgård finns flera ekonomibyggnader. Fastighetens omfattande hästverksamhet som domineras av inackordering av hästar präglar förstås mycket av dessa byggnader. Det finns totalt 24 stallplatser på gården. Röda stallet rymmer sex hästboxar anpassade för stor häst. I den gamla ladugården finns ytterligare två separata utrymmen för häst, 6 respektive 12 boxplatser. Ladugården inrymmer även sådant som halmlager i det före detta potatislagret, höskulle, tork och loge. Det fanns två paddockar och 2004

uppfördes ett kompletterande ridhus. Härinne finns en mindre läktare och en ridbana som med sarg mäter 22 gånger 45 meter. Underlaget på ridbanan är stenmjölsblandning. Oxelgårdens samlade landareal uppgår enligt fastighetsregistret till närmare 136 hektar, några hektar mer enligt skogsbruksplanen. 59 hektar enligt den senare utgörs av produktiv skogsmark.

Skogens virkesförråd beräknas till 7 249 skogskubik och medelboniteten till 5,7. Det är övervägande tall, 60 procent, och andelen löv utgör 32 procent. Inägomarken uppgår till 76 samlade välarronderade hektar ned mot Vättern. Här är det lättare sandjordar, mellanleror och mindre inslag av mo. Marken klassas som att för trakten ha god avkastningsförmåga. Även om stråsäd idag utgör inriktningen på odlingen har det förr odlats potatis här. Jakten är för närvarande muntligt upplåten ett år i taget räknat från första juli. Fastigheten har också 36 hektar vatten med eget fiske i Vättern där tillgången på signalkräftor är god. Djurkälla Oxelgård har utan tvekan ett väldigt bra läge vare sig man ser till skönheten i landskapet eller vägnätet och närheten till Motala eller allt tillsammans. Med en inarbetad verksamhet och vyerna vid Vättern är det härligt att verka och bo här.

Text: BO BÄCKMAN

KORTA FAKTA DJURKÄLLA OXELGÅRD Mangårdsbyggnad: Uppförd mitten av 1800-talet. 1,5-plan, mindre del matkällargrund. Boyta 245 kvm. Biyta 10 kvm. 7 rum och kök. Östra flygeln: Uppförd mitten av 1800-talet. 1 1/2-plan. Boyta 73 kvm. 3 rum och kök. Västra flygeln: Uppförd mitten av 1800-talet. 1,5-plan. Bilgarage med gjutet golv, utrymme för värmepump och förrådsutrymmen. Mittersta delen nyttjas av granne. Ekonomibyggnader: Ladugård/stall, stall, ridhus, maskinhall/verkstad/loge, två matkällare m m. Övrigt: Två paddockar. Två mobiliseringsförråd.

Areal: Landareal enl fastighetsregistret 135,8512 ha/ enligt skogsbruksplan 138,6 ha. Produktiv skogsmark 58,7 ha. Virkesförråd 7 249 skogskubik. Medelbonitet 5,7. Inägomark 76,2 ha. Därtill kommer vatten om 36,1 ha. Jakt: Älg, rådjur och sporadiskt vildsvin. Jakten är muntligt upplåten på ett år i taget per den 1/7. Fiske: 36 ha med eget fiske i Vättern. Bl a god tillgång på signalkräftor. Pris: Prisidé 17 000 000 kr. Skriftligt bud senast torsdagen den 3 december 2015. Ansvarig mäklare: Areal i Vadstena, Johan Westman, 0143-125 66 alt 070520 88 91, Göran Hellqvist, 0143-125 64 alt 070-520 88 30

Nummer 17 â&#x20AC;˘ November 2015

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

Levererar fĂ¤rdig betong certifierad av

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI AB Vi hjĂ¤lper dig med allt inom bygg & anlĂ¤ggning. HĂ¤r kĂśper du Ă¤ven sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI FĂ&#x2013;RSĂ&#x201E;LJNING AB DirektfĂśrsĂ¤ljning till fĂśretag, lantbruk och privatpersoner. Vi sĂ¤ljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smĂśrjmedel och ordnar sjĂ¤lvklart med transporten.

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager BesĂśksadress: LagervĂ¤gen 2, 592 41 Vadstena

Utbytessystem fĂśr kompletta mjĂślkorgan â&#x20AC;&#x201C; prenumerera pĂĽ Milkrite

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

Endast hos GĂĽrdsservice!

till Villor â&#x20AC;˘ Lantbruksbyggnader â&#x20AC;˘ Industrilokaler

BesĂśk ĂĽr v gĂ¤rnautik! b b e w FRI LEVERANS

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37 BesĂśksadress: FĂĽlĂĽsavĂ¤gen 11, VIKINGSTAD

Annonsera i Jordbrukaren! Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10

VIMMERBY Âˇ Tel 0492-152 55

Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

â&#x20AC;&#x201C; UTAN KĂ&#x2013;PGRĂ&#x201E;NS! Tel 0121-512 31 â&#x20AC;˘ Bengt 070-815 12 31 â&#x20AC;˘ Micke 070-428 43 28 â&#x20AC;˘ www.angen.se

" "

# !

! " "

&INSPĂ?NGSV 2EJMYRE s 4EL

3i m9ĂĽn9ade:n-

tion deklara Inkl. en tt bokslut oc h e oms exkl. m

BLI DIGITAL SKOGSĂ&#x201E;GARE. PROVA GRATIS UNDER 30 DAGAR.

Nyhet! Nu kan du bokfĂśra direkt i mobilen! Digital SkogsĂ¤gare Ă¤r en unik tjĂ¤nst som ger dig som skogsĂ¤gare enkla, digitala verktyg anpassade fĂśr dina behov. Fota dina kvitton med mobilen och bokfĂśr dem direkt i Enkel bokfĂśring. Allt samlas i vĂĽr molntjĂ¤nst MittKontor och du slipper pĂ¤rmar och papper. Till det fĂĽr du landets bĂ¤sta rĂĽdgivning kring skogsekonomi och skatt. Med Digital SkogsĂ¤gare vet du alltid vad du betalar fĂśr genom ett fast pris per mĂĽnad. Med andra ord ger vi dig alla fĂśrutsĂ¤ttningar fĂśr ett mer lĂśnsamt skogsĂ¤gande. GĂĽ in pĂĽ WWW.DIGITALSKOGSAGARE.SE sĂĽ kan du prova gratis under 30 dagar.

LANTBRUK

Nummer 17 • November 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Presentationen på Vreta Kluster.

Robust och enkel. Den digitala komradion tar mark. Bland åhörarna på presentationen kunde vi bland andra se Peter Borring, regionordförande för LRF Östergötland.

Fredrik Stark, Lantbruks-it och Joakim Bodin, försäljningschef på Orbigo, höll i presentationen.

Nu gör komradion comeback Kommunikationsradion navet i unik tjänst för lanbruket VRETA KLOSTER (JB)

Det är inte alltid de nya mobiltelefonerna är den bästa lösningen. Kommunikationsradion har aldrig helt försvunnit och som uppdaterad till digital tycks den på väg tillbaka. Fördelarna för lantbruket är många, enligt Lantbruksit.se och Orbigo.

En produktpresentation hölls på Vreta Kluster av Lantbruksit.se och Orbigo som också var de som bjudit in till den. Under rubriken Lantbruksnätet gavs information om den nya generationen komradio som är digital och kan ha fördelar ifråga om tålighet, säkerhet och effektivitet.

Fredrik Stark, Lantbruks-it och Joakim Bodin, försäljningschef på Orbigo, höll i presentationen. – Vi har skapat en tjänst

speciellt för lantbruket, berättade Joakim Bodin. Kommunikationsradion har utvecklats även på senare år, komradion tar ny mark. Väktare, blåljus och andra har aldrig slutat använda den, men nya kommer till. I korthet bygger den här idén om lantbruksnätet på ett eget nät av sammankopplade basstationer. Det går att ha en egen kanal med obegränsad räckvidd för sin gård och ändå kunna samverka med andra lantbrukare på gemensamma kanaler. – Vi har ett helt eget nät, man kan prata med en egen grupp eller region. Nätet

drabbas inte heller av överbelastning. Han tog upp hur mobilnätet reagerar när många personer på en geografiskt liten yta, som vid en fotbollsmatch eller annat större evenemang, samtidigt använder sina mobiltelefoner. Nätet räcker oftast inte till för sådant och telefonerna fungerar dåligt eller inte alls. För arbete i fält som i skogen eller på ett lantbruk krävs robusta modeller som är enkla att hantera. Joakim Bodin framhöll komradion som väldigt tålig. – Jag brukar slå radion i bordet vid sådana här presentationer för att visa hur tåliga de är, sa han. – Det har jag fått sluta med för det blir märken i borden, radion är oskadd. Försök gö-

ra så med en mobiltelefon. En annan lika enkel som tydlig illustration av en uppenbar fördel med komradion jämfört med en modern mobiltelefon: Försök ringa på en touchmobil med handskar på! Fredrik Stark hade en genomgång av själva tekniken bakom komradionätet. Bland annat visade han de vanliga modellerna av själva apparaturen, båda bärbara och fasta. – En fast radio i en maskin

är inte helt fel, sa han. Oavsett förare når man maskinen, komradio är också mindre känslig för terräng än mobiler. Vad som framstår som en betydande fördel med komradion är larmfunktionerna. Lantbrukare och andra med mycket ensamarbete är ofta

Ur pressreleasen: “Samarbetet mellan Orbigo och Lantbruksit.se är unikt i sitt slag, där resultatet är en helt ny tjänst speciellt utformad för effektiv talad kommunikation inom lantbruket. – Orbigo är Sveriges största operatör för privata yrkessektorn inom digital kommunikationsradio i nätverk, vilket i kombination med expertkunskap inom lantbruk och IT från Lantbruksit.se, skapat möjligheten att erbjuda den här tjänsten, säger Fredrik Stark, vd på Lantbruksit.se.”

väldigt utlämnade till omständigheterna om något skulle hända. Den känner av om man faller och larmar.

Vid arbete på riskabla platser kan radion be innehavaren att med bestämda intervall berätta att allt är bra. Svarar man inte så larmar radion. Naturligtvis finns även en nödknapp som man trycker på för hjälp. Landsbygdsbaserade verksamheter drabbas tyvärr av stölder. Det finns en GPS i radion. Med den går det att spåra stulna fordon. En annan funktion kallas geofencing och den har koll på var ett fordon befinner sig. Flera gånger nämndes att komradio är vanligt i länder som USA. Man kan förstås ha både mobil och komradio. Det ena utesluter inte det andra.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Nummer 17 • November 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

SKOG

Föreslå skogar att skydda och få ersättning Nu kan markägare över hela landet på ett enkelt sätt föreslå skogsområden att skydda. Det ger markägare större möjligheter att bidra till naturvården.

– Många markägare vill bidra till naturvården och deras kännedom om sina skogar med höga naturvärden är ett värdefullt komplement för att uppnå miljömålet Levande

skogar och andra nationella och internationella mål, säger Anna Helena Lindahl, biträdande avdelningschef Naturvårdsverket. Länsstyrelserna och Skogs-

styrelsen prioriterar vilka områden som ska skyddas formellt, i form av naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal. Områden med de högsta naturvärdena skyddas i första hand.

– Vi har testat arbetssättet, i det tidigare Kometprogrammet, i liten skala under några år. Utifrån erfarenheterna har vi utvecklat arbetssättet och nu inför vi det i hela Sverige, genom information och samarbeten med markägare och organisationer, säger Göran Rune, avdelningschef, Skogsstyrelsen. På de ansvariga myndigheternas webbplatser finns ”Steg på vägen” som visar hur

markägaren enkelt kan lämna en intresseanmälan och vilka uppgifter en anmälan behöver innehålla. När en markägare har gjort intresseanmälan till länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen följer dialog och fältbesök för att avgöra om området kan prioriteras för ett formellt skydd. Om det visar sig vara så, kan området bevaras och markägaren får ersättning.

Markägarnas kännedom om skogar med höga naturvärden är ett värdefullt komplement för att uppnå olika miljömål.

Skogsaffärer på nya sätt. Våra specialsortiment ger mer pengar till dig som skogsägare. Just nu har vi god efterfrågan på timmer. Många kunder efterfrågar våra specialsortiment vilket ger dig som skogsägare extra bra betalt. Och att vi har många lokala kunder gynnar hela bygden. Så passa på att göra en bra skogsaffär ur flera perspektiv – kontakta våra virkesköpare via 0771-787 000 eller www.sveaskog.se

CeZ[bb

DEH:?9,&

Bo\j^ `Z

)(+ Yc

AlWb_j[j i a[h^[j \h d

Bo\jahW\j ()&& a] 8h[ZZ '((#',& Yc > `Z

((- Yc

FOPS Q\Wbb_d] eX`[Yj fhej[Yj_l[ ijhkYjkh[S

?IE#]eZa dZ i a[h^[jiX ][ _d] h _ fh_i[j f WbbW IY^ \\[h

Iahka[Xo CWia_d C` bXo När du behöver ett riktigt lyft! )*-+&1)2 /) )0)&,22 2) )2 Se mer på: www.skrukeby.se

Nummer 17 • November 2015

JORDBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Några av de traktorer som var med och plöjde.

Anders Adolfsson med sin Leyland.

Andreas Johanssons Volvo T 22 med Cheva V8 motor insatt.

Trivsam plöjträff i envis dimma Nostalgiplöjning på Fågelstad storgård MOTALA (JB)

Trots en envis tjock Lützendimma kom det ett tjugotal traktorer av varierande åldrar till Fågelstad storgård en lördag i mitten av oktober. Många av dessa traktorer gör fortfarande dagsverken på de gårdar de tillhör. Tre grabbar, Henrik Carlsson, Henrik Larsson och Carl Hjalmarsson hade ordnat träffen för stordragare från förr.

Janne Philipsson, Fågelstad storgård, hade upplåtit ett gärde åt traktorförarna, att plöja på. Det 20 hektar stora gärdet var av prima lerjord, med andra ord tungt att plöja. – Det är inte för inte som

gärdet kallas för drängagråten, sa Janne. Det märktes för motorerna fick verkligen jobba och rökpelarna från avgasrören syntes väl. Henrik Carlsson körde sin Volvo BM 814 C årsmodell 1975 med en sexskärig växelplog bakom. En sexskärig växelplog hade även Henrik Larsson med den skillnaden att han rattade sin Volvo BM 2654 från 1980. Plogarna var av märket Överum DVL 6108 H. Alla tre killarna körde var

sin Volvo BM, då Carl körde en Boxer 350 från 1967. Bland de äldsta traktorerna fanns Pelle Johanssons BM 20 från 1949. Dimman låg som sagt, tät över Fågelstaslätten, eller var det rök från den gamla tändkulemotorn? Den hade en fin patina, men var väldigt törstig, på vatten. Kylaren kokade med andra ord. Bland alla traktorers vanli-

ga motorljud hördes en V8. Det visade sig vara Andreas Johanssons, Fivelstad, lilla T22 från 1949. Ett häftigt avgasrör avslöjade att det inte var någon vanlig liten Volvo. Andreas hade plockat in en V8 från en Cheva. Dieselmotorn var på 6,2 l och gav170 hk. Dessa plöjträffar är väldigt uppskattade och traktorfö-

FASTIGHETSMARKNAD

Djurkälla Oxelgård Motala, 136 ha Med vacker vy över Vättern. Stall, ridhus, åker, skog och egen strand. Reg Fastighetsmäklare Johan Westman Göran Hellqvist

Flaskan fångar spillet från pumpen på Johan Svenssons BM 36.

rarna kan komma långt ifrån som till exempel Johan Svensson. Han startade redan vid halv sju på morgonen från Vårdsnäs. Traktorn han körde var en BM 36 diesel från 1953. Efter hängde en plog från 1965. Plogen var ny när den kom till Tomåla gård. Johan var endast 11 år då, men fadern som var van vid hästar, tyckte att Johan kunde köra. Så blev det och nu 50 år ef-

ter, kör han fortfarande ekipaget. Johan har skött om traktorn på ett fint sätt och förbättrat den. Då pumpen läcker lite har han satt en pytteflaska vid sidan, så det ynka lilla spillet samlas där. Med cirka 60-70 skär var drängagråten snart färdigplöjd och var och en drog sig hemåt. Man plöjer inte hela tiden om nu någon trodde det. Vid kaffet med bröd eller grillad korv utbyttes många tips och tankar. Lantbrukarlivet kan vara lite ensamt ibland, så att träffa andra med samma intresse kan vara ett roligt avbrott, trots att man gör samma sak som på den egna gården. Text och bild: EVA CARLSSON

Pelle Johanssons Munktell var törstig.

Hitta din målgrupp med en annons i Jordbrukaren! Vadstena | 0143-134 50

Jordbrukaren utkommer var fjortonde dag till alla jord-, lant- och skogsbruksföretag i hela Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län. I Värmland utkommer vi en gång per månad.

Ring och boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10.

Nummer 17 • November 2015

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Rinkeby Slakteri i Jönåker är ett Kravgodkänt slakteri kontrollslakteri Ks 149

Nöt, lamm, gris och vilt. Proffs på köttlådor. Återtag.

Vi slaktar och styckar:

$ $ "

!$ " )! #

(!# ! " (! ! #

$ $ $ $ $

!"%

# &!

Paketerar och märker efter Era önskemål. Vi kan ombesörja transport till rökeri/korv-/charktillverkare. Köttklassning utföres. Nöt hängmöras. Djurtransporter förmedlas.

Kontakt/bokning/priser: info@rinkebyslakteri.se tel/fax 0155-210 800 • 070-52 10 800

Att synas är bra för affärerna!

Vi finns mellan Nyköping och Norrköping: 40 km från Norrköping 45 km från Katrineholm · 44 km från Flen · 18 km från Nyköping 25 km från Vikbolandet · Nära E4 avfart Jönåker

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar

Möbler • Heminredning • Porslin • Böcker & media Sport & fritid • Kläder, skor & accessoarer Elektronik • Husgeråd och mycket mera

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

Städa ur garaget – röj påbivdrinagdärevänlk!omna!

Djurtransport ordnas

,]HVEYPZMRWGL Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd.

Alla

Ring & boka tid, allt säljbart hämtar vi – kostnadsfritt förstås! ÖPPET Mån-fre 10-18 Lör 10-14

Enkel montering på alla kranar.

Motala Linköping Norrköping

We-1400

Linköping: Molijns väg 15 • Hackefors • 013-37 67 77 Motala: Södra Allén 23-25 • Ängdalen • 0141-504 88 Norrköping: Finspångsvägen 63 • 011-10 10 80

med 2 kanal radio.

13.900:+ moms o frakt

Skänk eller handla så gör du något för behövande!

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 när du vill annonsera!

3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

&YLLTÚMMAre för omgående leverans.

Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800

BONDEN & SKOGEN AB generalagent för finska Nokka – från fabrik utan mellanhänder direkt till användare Bonden & Skogen AB Gejrots väg 3, 692 75 Kumla Lars 070-794 37 51 eller Benny 070-250 69 99

www.nokkasverige.se

AUKTIONER

Auktioner 2016

Nu pågår bokning av auktioner 2016! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning av ett datum som passar dig. BOKADE AUKTIONER 2016

Nu kan du läsa Jordbrukaren på nätet!

Kontakta oss när det gäller värmepumpar! ”Gratis hembesök för offertförfrågan”

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15 Ombud för Östergötland, Småland och Öland: Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146

Klicka bara på Jordbrukarens framsida på www.jordbrukaren.se

2/3 Smeby Kampagården, Vartofta. Maskiner o Redskap 4/3 Södra Håkanbol, Degerfors. Maskiner o Redskap 9/3 Salgutsred Storegård, Kinnahult. Maskiner o Redskap 11/3 Vidökna, Näshulta. Maskiner o Redskap. 12/3 Brännebrona, Götene. Samlingsauktion. 15/3 Flistad Lyckgården, Skövde. Maskiner o Redskap. 17/3 Högagärdet Axtorp, Falköping. Maskiner o Redskap 18/3 Jonsboda Östergården Töreboda. Maskiner o Redskap 19/3 Granngården, Sala. Samlingsauktion. 9/4 Anneborg, Falköping. Samlingsauktion 23/4 Örsta, Kumla. Samlingsauktion. 30/4 Skarby, Fjugesta. Maskiner o Snickerimaskiner 7/5 Flakeberg, Grästorp. Samlingsauktion. Välkommen med fler uppdrag, vi står för en korrekt värdering av både djur och maskiner vilket är en bra grund för en lyckad auktion.

Vintergatan 2, Motala, tel 0141-21 63 30 • www.edekyl.se

www.farmarauktioner.se

SKOG

Nummer 17 • November 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Njut av skogen men visa hänsyn Skogarna brukas även när de köpts av mer rekreativa skäl LINKÖPING (JB)

Med en förändrad marknad där köpare av skog köper mer av rekreativa än ekonomiska skäl har en del oro för skötseln hörts. Generellt tycks oron än så länge vara obefogad. När man är i skogen stör man inte heller om man bara visar hänsyn.

Ibland uttrycks farhågor om att det i takt med att det blir allt vanligare att de nya skogsägarna köpt skogen för så kallade mjuka värdens skull inte kommer sköta skogen på ett bra sätt. Det är enligt skogsbarometrar och liknande en överraskande liten andel köp som sker med rent avkastningsekonomiska förtecken. Hur påverkar det här skogens tillstånd? Frågan om hur ett ökat rekreativt utnyttjande av skogen påverkar djurliv och annat ligger nära det här. Om, varför och vad har inte

självklara svar. Positiv eller negativ påverkan på skog kan ha sitt ursprung i sådant som kan ha pågått länge. – Det som länge varit ett bekymmer är eftersatt röjning, säger Magnus Wadstein, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen. Man måste vara på snabbt med röjning. Jag har tyvärr dålig koll på om det är en stadigt nedåtgående trend. – Det har blivit ett större problem än när folk bodde på

Magnus Wadstein, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen.

fastigheten och levde på gården. Det mesta verkar peka på att markägarna planterar och röjer ungefär som förut sett 10-15 år bakåt. På 1980talet var dock röjningsarealerna större. Röjning är enbart en kostnad på kort sikt, men på sikt är den lönsam, den kan till och med vara en mycket lönsam investering som man får tillbaka i bättre virkespris. När det gäller skogsägare som köpt skogen av mer rekreativa skäl så lämnas ändå inte skogen helt orörd. Man har oftast hjälp av någon, man tar hjälp av en skogligt kunnig person. Det finns naturligtvis alltid

en risk med nya ägare och med stora ägare som vara vill komma åt virket. De rent rekreativa aktiviteterna i skogen har generellt liten påverkan. Det mesta så-

Det är enligt skogsbarometrar och liknande en överraskande liten andel köp av skogsfastigheter som sker med rent avkastningsekonomiska förtecken. Trors farhågor visar det sig att dessa skogar ändå brukas på ett bra sätt.

som att plocka svamp och bär, vandra, ha utflykter, bada och så vidare är sådant som skogen tål. Blir det för hög belastning på en mindre areal kan förstås negativa effekter finnas, men de är normalt inte oroande. Undantagen finns dock och Magnus Wadstein pekar på några. – En orienteringstävling

kan vara störande för djurlivet med så många människor ute på en gång, men det är inte ofta det sker och djuren flyttar på sig så länge det varar. Camping och bad kan vara känsligt nära fågelbon med arter som fiskgjuse. Fåglar varnar ofta om man stör men det är inte alla som förstår deras signaler. Det här gäller speciellt på platser som öar.

Hållbart skogsbruk med avverkning av 100 miljoner skogskubik per år Högst 100 miljoner skogskubikmeter per år kan avverkas mellan år 2020 och 2030 om skogsbruket ska vara på en hållbar nivå. Det finns också utrymme att öka virkesanvändningen i Sverige och utvinna mer biobränsle. Det visar Skogsstyrelsens och SLUs skogliga konsekvensanalyser som nu är klara.

Skogsstyrelsen och SLU presenterar ett antal olika scenarier i vilka Sveriges skogar används och sköts på olika sätt och vad det får för konsekvenser för bland annat virkestillgång och skogens ekologi på 100 års sikt. Dessutom presenteras virkesbalanser i Sverige fram till 2030 där faktisk avverkning, virkestillförsel, virkesanvänd-

ning och potentiell avverkning för rundvirke och skogsbränslen analyseras och jämförs. – Skogen är en fantastisk resurs som vi ska bruka hållbart. Vi står idag inför olika vägval och här är de olika scenarierna ett bra beslutsunderlag för hur skogens alla värden kan användas på lång sikt, säger Monika Stridsman, generaldirektör Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen bedömer

att med nuvarande förutsättningar kommer den högsta hållbara avverkningsvolymen – ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv – för perioden 2020-2029 att ligga i intervallet 95-100 miljoner skogskubikmeter per år. Det betyder att den faktiska avverkningen i genomsnitt per år för hela perioden inte bör överstiga denna volym. Idag ligger avverkningsnivån på 91,5 miljoner skogskubikmeter.

Vidare finns det utrymme för att öka den totala användningen av rundvirke fram till 2030 jämfört med 2013 utan att öka importen. Framförallt är det användningen av lövträd som kan öka. Geografiskt är det främst i norra Sverige som det finns ett utrymme för ökning. – Slutsatsen är att vi har ett visst överskott av virke i landet. Ett överskott som kan användas antingen för att öka den industriella virkesanvändningen eller för att öka insatserna för att bevara biologisk mångfald, säger Magnus Fridh, skoglig expert, Skogsstyrelsen.

främst i Norrland. Konkurrensen från storskalig sopförbränning gör dock att denna utveckling är osäker. Nyligen diskuterades resultaten på konferensen För framtidens skog i Stockholm där olika företrädare för skogssektorn och ideella organisationer kommenterade resultaten från sina perspektiv. Frågor som togs upp var Hur mycket skog kan avverkas i framtiden utan att skogsbrukets uthållighet påverkas, Vad blir effekterna på skogens naturvärden samt Hur påverkar klimatförändringar skogen och skogsbruket.

En tredje slutsats är att det

under perioden 2020-2029 finns möjlighet att öka användningen av grot, spill i form av grenar och toppar, från avverkningar från dagens nivå på cirka 10 TWh till 30 TWh. Även detta är möjligt

Högst 100 miljoner skogskubikmeter per år kan avverkas om skogsbruket ska vara på en hållbar nivå, visar Skogsstyrelsens och SLUs skogliga konsekvensanalyser.

Mest risk är det på våren och i speciella häckningsområden. Många sådana extra käns-

liga platser har idag skyltning och det som rekommenderas görs av goda skäl så det är bra att läsa vad som gäller just där. Skogsavverkning förstör fågelbon året om. Den borde inte ske under våren. Avverk-

ningen kanske inte påverkas stammens numerär och berör mest vanliga arter, men den kan förstöra viktiga miljöer för rödlistade arter. Det generella rådet Magnus Wadstein ger är: – En bra hänsyn är viktig i skogen. Text och bild: BO BÄCKMAN

Nummer 17 â&#x20AC;˘ November 2015

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

Utredningar stĂśdjer fortsatt vargjakt

FĂśretaget Ă¤r miljĂśdeklarerat och kvalitetscertifierat.

NORDLED Vi har LED belysning fĂśr gĂĽrd och stall www.nordled.se info@nordled.se â&#x20AC;˘ GST Trade AB 026-124109, 070-7702178

Ring 0141-560 03 nĂ¤r du vill annonsera!

att sĂ¤tta mĂĽl, annars ĂĽsidosĂ¤tter man demokratin. â&#x20AC;&#x201C; NaturvĂĽrdsverket har tidigare beslutat att det krĂ¤vs 270 vargar fĂśr att uppnĂĽ gynnsam bevarandestatus. Skillnaden mellan 300 och 270 Ă¤r sĂĽ liten att man kan sĂ¤ga att det Ă¤r samma nivĂĽ. Invandringsbehovet av vargar Ă¤r ocksĂĽ samma som i gĂ¤llande riksdagsbeslut. Det Ă¤r bra att verket vill arbeta med vargstammens genetik eftersom det innebĂ¤r att Sverige

kan hysa en mindre vargstam. â&#x20AC;&#x201C; Men denna utredning har inte tillfĂśrt nĂĽgot nytt. Vi hoppas nu att regeringen inser att beslutsunderlaget fĂśr vargfĂśrvaltningen Ă¤r mer Ă¤n vĂ¤lunderbyggt och att inga nya utredningar krĂ¤vs. Det som behĂśvs nu Ă¤r vargfĂśrvaltning, det vill sĂ¤ga jakt, vilket ocksĂĽ forskarna understryker som mycket viktigt i sina rapporter, sĂ¤ger TorbjĂśrn LĂśvbom.

pĂĽ alla de mĂ¤nniskor som mĂĽste leva med vargarna i sin vardag. â&#x20AC;&#x201C; Svenska JĂ¤garefĂśrbundet kommer inom kort kontakta

Svenska JĂ¤gare fĂśrbundet har i mĂĽnga ĂĽr sagt att 200 vargar varav hĂśgst 150 i Sverige Ă¤r tillrĂ¤ckligt fĂśr att nĂĽ gynnsam bevarandestatus fĂśr varg. Den nivĂĽn Ă¤r en avvĂ¤gning mellan de vetenskapliga kraven fĂśr vargstammens vĂ¤lbefinnande och den pĂĽverkan vargen har

gan online pĂĽ GĂśr offertfĂśrfrĂĽ takstolar.se gs ko ns rle ca www.

$OOW I|U PM|ON RFK N|WWSURGXNWLRQ

10 %W UDEDW

LELY CENTER VALDEMARSVIK

regeringen fĂśr att diskutera hur vi kan bidra till en vargfĂśrvaltning som garanterar bĂĽde vargarnas och landsbygdsintressenas Ăśverlevnad.

Kontakta oss fĂśr mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com

www.lely.com

Vi tillverkar CE-mĂ¤rkta takstolar pĂĽ bestĂ¤llning samt konstruerar och gĂśr hĂĽllfasthetsberĂ¤kningar. Det ger stor frihet ĂĽt arkitekten och trygghet fĂśr dig som kund!

M A

CE-MĂ&#x201E;RKTA TAKSTOLAR

NSER KI V

SBenny Andersson

E IC

/56 ,QUHGQLQJ Â&#x2021; ,QYHQWDULHU

cWHUI|UVlOMMDUH EnkĂśping 070 - 645 41 11

Mobil: 070-628 14 06 â&#x20AC;˘ www.pumpen.nu

www.mb-isolering.se

â&#x20AC;&#x201C; DĂ¤rfĂśr Ă¤r det politikens roll

Installningsrabatt. gĂ¤ller t.o.m 30 sept.

Ă&#x2013;ver 30 ĂĽr i branschen Vattenpumpar â&#x20AC;˘ Vattenfilter â&#x20AC;˘ Installationer â&#x20AC;˘ Service RĂśrarbeten â&#x20AC;˘ FĂśrsĂ¤ljning â&#x20AC;˘ Brunnsrenoveringar

â&#x20AC;Śoch samtidigt Ăśkar du vĂ¤rdet pĂĽ din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 â&#x20AC;˘ hjertqvist@mb-isolering.se

â&#x20AC;&#x201C; Det som behĂśvs nu Ă¤r vargfĂśrvaltning, det vill sĂ¤ga jakt, vilket ocksĂĽ forskarna understryker som mycket viktigt i sina rapporter, sĂ¤ger TorbjĂśrn LĂśvbom, ordfĂśrande fĂśr Svenska JĂ¤garefĂśrbundets rovdjursrĂĽd. Bild: VIKTOR CAP

Vi hoppas nu att regeringen inser att beslutsunderlaget fĂśr vargfĂśrvaltningen Ă¤r mer Ă¤n vĂ¤lunderbyggtâ&#x20AC;?

â&#x20AC;?Ett bra vatten Ă¤r bĂ¤ttreâ&#x20AC;?

Villa- & fastighetsĂ¤gare! TILLĂ&#x201E;GGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PĂ&#x2026; DIN VĂ&#x201E;RMEKOSTNAD REJĂ&#x201E;LT!

â&#x20AC;&#x201C; Utredningen som skulle ge mer vetenskaplighet till vargfĂśrvaltningen sĂ¤ger i princip samma sak som alla tidigare forskarresultat. Detta visar att vi har allt underlag som fordras, nu behĂśvs det vargfĂśrvaltning, sĂ¤ger TorbjĂśrn LĂśvbom som Ă¤r ordfĂśrande fĂśr Svenska JĂ¤garefĂśrbundets rovdjursrĂĽd.

NaturvĂĽrdsverket offentliggjorde nyligen utredningen om hur mĂĽnga vargar det krĂ¤vs fĂśr gynnsam bevarandestatus. Den viktigaste slutsatsen Ă¤r att forskargrupperna Ă¤r eniga om att vargstammen har en gynnsam bevarandestatus. Men NaturvĂĽrdsverket har ocksĂĽ gett forskarna i uppgift att fĂśreslĂĽ mĂĽl fĂśr stammens storlek. â&#x20AC;&#x201C; Den naturvetenskapliga forskningen ska enbart stĂĽ fĂśr vetenskapliga bedĂśmningar. Eftersom djuren pĂĽverkar landsbygdens nĂ¤ringar, jaktutĂśvningen och inte minst mĂĽnga mĂ¤nniskors livskvalitet negativt Ă¤r detta en samhĂ¤llsfrĂĽga, sĂ¤ger TorbjĂśrn LĂśvbom.

TJ:s Pumpservice AB

LELY â&#x20AC;&#x201C; vĂ¤rldsledande inom innovativa system fĂśr automatisk mjĂślkning och robotutfodring.

BrĂĽnstorp, 585 91 EksjĂś Tel 0380-810 34

NILFISK ALTO â&#x20AC;˘ NyfĂśrsĂ¤ljning â&#x20AC;˘ Auktoriserad service

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

FĂ&#x201E;RGBUTIK med Teknos-fĂ¤rger

Nya startmotorer och gener. Ă&#x201E;ven andra nya delar.

samt Ă¤kta Falu RĂśdfĂ¤rg

IngĂĽr i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

TRAKTORER KĂ&#x2013;PES fĂśr demont, kontant betalning. HĂ¤mtas!

Passa Ă¤ven pĂĽ att boka rĂśdmĂĽlning infĂśr sĂ¤songen 2016!

SOFAB Sanering & fĂ¤rg AB Butik Ă&#x2013;stanĂĽg 1, SkĂ¤nninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

Â&#x2021; VHUYLFH RFK XQGHUKnOO PM|ONN\OXWUXVWQLQJ Â&#x2021; YlUPHnWHUYLQQLQJ IUnQ PM|ONN\OQLQJ Â&#x2021; HQHUJLDQDO\VHU Â&#x2021; VHUYLFH NOLPDWDJJUHJDW L ODQWEUXNVPDVNLQHU Â&#x2021; VHUYLFH LQVWDOODWLRQ N\O RFK IU\VUXP Â&#x2021; VHUYLFH LQVWDOODWLRQ YlUPHSXPSDU ZNW VH 7HO

+ , 6WDOOLQUHGQLQJ 0914-52 00 40 www.lrs.se

1255.g3,1*

SKOG

Nummer 17 • November 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Med torrare marker i framtiden är tall lämpligare att plantera än gran, tyvärr är tallen mer utsatt för viltbetning.

Skogsstyrelsen rekommenderar att satsa mer på blandskog för att skogen ska bli mindre intressant för skadeinsekter.

Även om den totala nederbörden ökar blir det i snitt torrare om somrarna i södra halvan av Sverige enligt Skogstyrelsens konsekvensanalys.

Utsläppsfrågan förändrar skogsbruk Katastrof om medeltemperaturen ökar mer än två grader SVERIGE (JB)

Vad händer under de närmaste hundra åren om skogen brukas som den gör idag och vad händer om klimatet och sättet att bruka skogen ändras? Med jämna mellanrum presenterar Skogsstyrelsen skogliga konsekvensanalyser som kan ge svaren.

Avancerade beräkningar görs med detaljerad information om skogens tillstånd. Efter resultatvisningarna är det möjligt att dra olika slutsatser om skogen kommer att räcka till för industrin, de ekologiska konsekvenserna samt om det förändrade klimatet kommer att påverka tillväxten och hur stora skaderiskerna är. Den senaste konsekvensanalysen, SKA 08, presenterades 2008 och nu har just

konsekvensanalysen SKA 15 presenterats. Den är dock ingen prognos utan ska ses som scenarier. I arbetet med SKA 15 har sex olika scenarier tagits fram. är hur skogsbruket ser ut idag med avverkningstakt och miljöhänsyn samt skogens påverkan av klimatförändringen. För att undvika katastrofala följder måste det undvikas att jordens medeltemperatur stiger mer än två grader, så i SKA 15 har man i grundscenariot antagit att den globala klimatpolitiken lyckas med att sänka utsläppen så att detta mål nås. I ett varmare klimat finns ökad risk för stormfällning samt att skogens tillväxt ökar. – Skogen kommer att växa fortare och omloppstiden förkortas vilket är negativt för mångfalden. Det går att förUtgångspunkten

hindra med bättre hänsyn genom att spara små fläckar i hänsynsområden i samband med skogsavverkning vilket de flesta skogsägare gör idag. De negativa effekterna är att det blir mer skador av olika slag. Vindstyrkan påverkas inte däremot kan skogen falla omkull lättare eftersom det på vintern blir mindre tjäle, säger Hillevi Eriksson som är klimatexpert på Skogsstyrelsen. Vintertid blir markerna blö-

tare vilket medför att det blir svårare att köra utan att undvika körskador. Skador av svamp och insekter ökar också, speciellt skador som rotrötan medför. Den sprider sig till stubbar i samband med avverkning och med tiden växer den sig in via rotsystemet och överför rotröta till intilliggande friska träd. Även om den totala nederbörden ökar blir det i snitt tor-

rare om somrarna i södra halvan av Sverige. Hillevi menar att det på torra marker borde planteras tall istället för gran. – Det är svårt eftersom tallen skadas av älg- och rådjursbeteri i högre grad än gran. Vi rekommenderar också att i högre grad än tidigare satsa mer på blandskog. Inte bara med tanke på föryngring utan även också att behålla blandskog när det gallras och vid röjning. Då blir skogen mindre intressant för många skadeinsekter. Den ambitionen och medvetenheten tycker hon finns hos skogsägarna redan nu, vid sidan av ambitionen att skydda mångfalden i skogen. – Lövandelen har ökat i Götaland, men vi vill gärna se ett trendbrott när det gäller tallens minskning. Då det gäller klimatutvecklingen menar Hillevi att ut-

släppen är bekymmersamt höga. – Fortsätter utsläppen på den här nivån hamnar vi i Sverige, som ligger på en hög latitud, på mellan 4-7 graders höjning, det vill säga en bit högre än det globala snittet. Det finns ändå en del tecken på att de globala utsläppen kan börja sänkas snart till följd av politiska beslut i olika delar av världen. Då bryts den utvecklingen och vi kan börja närma oss tvågradersmålet, vilket för

Sveriges del handlar om 3-4 graders höjning i snitt. – Fortfarande med de åtagande länderna talat om inför klimatmötet i Paris når man dock inte tvågradersmålet. Det behöver hända mer i utsläppsfrågan ganska snart. Ju längre vi dröjer med att sänka utsläppen desto mer måste de sänkas i framtiden. Ännu är utvecklingen mycket oroväckande, anser Hillevi. Text och bild: CARINA LARSSON

FAKTA: Skogliga konsekvensanalyser Skogsstyrelsen gör regelbundet skogliga konsekvensanalyser (SKA). Det innebär att man utifrån ett antal olika scenarier där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt, beräknar vilka konsekvenser detta får på 100 års sikt. Konsekvensanalysen är ett av skogsnäringens viktigaste beslutsunderlag for att beräkna skogens långsiktiga potential. Resultaten kan användas för analys av den svenska virkessituationen, inklusive tillgång på skogsbränsle, ekologiska konsekvenser samt skogens roll i arbetet med att motverka klimatförändringar.

Nummer 17 â&#x20AC;˘ November 2015

ODLING

Nummer 17 • November 2015 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

I caféet serveras sommartid både mat och fika.

Hösten är en bra tid för plantering av växter.

Ett inbjudande höstbord i butiken.

Snövita bär som dock inte är ätbara.

Äpplemust direkt från musteriet.

Storskalig trädodling.

Att driva plantskola är en livsstil Hösten är lågsäsong för odlingen i Svärtinge NORRKÖPING (JB)

När vårsolen kommer beger sig folk till handelsträdgårdar för att inhandla växter till sina trädgårdar. På hösten däremot är det glest med kunder vid kassorna även om den tiden på året lämpar sig väldigt bra för nyplanteringar av buskar och träd.

Billbäcks plantskola i Svärtinge ligger nästan som i dvala trots att utbudet fortfarande är mycket stort. En och annan kund kommer för att köpa blomsterlökar och flanerar förstrött bland prydnadsträd som iklätt sig höstens färger. – Det är ingen stor rusning hit så här års. Det är dock lämpligt att plantera exempelvis fruktträd nu då fuktigheten i jorden är gynnsam. På våren går det åt mycket vatten till nyplanteringar vilket man slipper under hösten, säger Kerstin Jacobsen Billbäck som driver plantskolan tillsammans med maken Claerens. Det är inte endast vacker

sommarfägring som Billbäcks tillhandahåller. De är även stora inom odling av parkoch alléträd. På 40 hektar mark odlas inte mindre än 130 000 olika sorters lövoch barrträd. Plantskolan har specialiserat sig på förädling av träd från kulturhistoriska miljöer. – Trädodlingen är vår största verksamhet även om

det inte är det som kunderna ser eftersom den verksamheten inte vänder sig till dem som vill köpa växter till sina trädgårdar. Då det gäller trädodlingen så försöker vi jobba med så mycket svenska material som möjligt. Därför köper vi in småplantor av andra plantskolor i Sverige, berättar Kerstin. Det var hennes pappa Ing-

var som 1959 startade Billbäcks och hade en liten produktion av buskar och träd. När Claerens började i företaget odlade han först fruktträd men försäljningen började dala. – Han ville ändå fortsätta med att odla träd och utvecklade därmed den trädproduktion som finns idag. Vi säljer omkring 12 000 träd om året av de 130 000 träd vi har i odlingen. Det är en lång produktionstid därför behöver vi ha så många igång. Minsta tiden för att träd att

växa till sig är sex år. Asken odlar de inte längre på grund av askskottssjuka. Den vanliga almen är också borta i och med almsjukan. Billbäcks har förutom sin trädodling även en fin fruktodling där äppelskörden förädlas till must och cider. – Vi odlar äppelträd på cirka fem hektar med ungefär 7 800 träd i odlingen. Skördetiden är under september till oktober och våra äppelsorter är Aroma, Discovery, Rubinola och Elshof. Vår ambition är att utöka odling-

Kerstin Jacobsen Billbäck gjorde tidigt ett yrkesval som också blev hennes livsstil.

en, men vi tar det successivt. Att driva en plantskola i stor skala är enligt Kerstin inte bara ett arbete utan en livsstil. – Jag började jobba hos

pappa redan under skoltiden. 1983 utbildade jag mig på Alnarp och tre år senare övertog Claerens och jag företa-

get. Vi har utvecklat både odlingen och butiken som inte var så stor i början. Tidigt förstod vi att vi var tvungna att göra ett mervärde i företaget och inte endast tillhandahålla växter. För att ge folk lite inspiration byggde vi även visningsträdgårdar och öppnade ett café som ligger inbäddat i grönskan. Många

kommer hit bara för att ströva omkring utan att för den skull känna sig tvungna att handla något med sig hem. Nu är vintern i antågande

men Kerstin garanterar att hon och Claerens blir långt ifrån arbetslösa. Det är nu som allt de inte hunnit med under den mest

hektiska tiden ska åtgärdas. – Det är planering inför kommande säsong med inköp av växter och sommarrekrytering av personal. Vi försöker även att ta lite välbehövlig semester, säger Kerstin. Text och bild: CARINA LARSSON

Nummer 17 • November 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Timrade stugor · Förråd · Bastu

Reservdelar till traktorer och entreprenadmaskiner

NYA GRIZZLY 700 4x4 WTHC 2014 • 25% lägre bränsleförbrukning. • 60mm bredare spårvidd. • Starkare servostyrning. • Kombidrag som standard. • Frontmonterad Warn-vinsch • Med mera...

www.vvp.se · 0121-511 96 Pris från:

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

KÖPES! Maskiner för demontering

87.920:- exkl moms (109.900:- inkl moms) Maskinen på bilden är extrautrustad

Tel 013-35 73 00

www.tktraktordelar.se

Stockås torvströ

Finns ck som sä lkoch bu s leveran

Torvströ hög kvalitet, i säck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har även en sorterad torv 0-2 mm som är bra för gris- och kostallar. TORV & MASKINENTREPRENAD AB

0585-402 16 • 070-204 45 55

www.torvomaskin.se

TA g Suzuki Lmed servostyrnin 500 XP 96.900:-

AKTUELLT

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

RESERVDELAR TILL TRAKTORER – TRÖSKOR – PRESSAR 0430-222 70

Luftstol 12 / 24 volt

Populära Avant kompaktlastare, 18 modeller från 18 till 57 hk. Med över 130 olika redskap tar de lätt över uppgifter från fler och dyrare maskiner.

• Svängbart underrede • Ställbart nack och armstöd • Säkerhetsbälte Pris: 4500:- +moms

Besök hemsidan för att se vårt sortiment! www.ridshopen.com – För dig och din häst!

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare

inkl moms

Vi har en fyrhjuling för alla behov!

NYHET Introduktionspris

www.kisamotorservice.se

259.000:-

Tegelbruksvägen 1, Kisa · 0494 -128 50

FASTIGHETSMARKNAD

Nya Branson K78, 74 hk, 4WD

Funderar du på att sälja din gård? Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Traktorimport Sverige AB

www.traktorimport.se

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala 0141-20 22 90 · info@maskincity.se . www.maskincity.se

PREMIÄR FÖR HELT NYA Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

”NYA MITSUBISHI L200 ÄR SNÅLARE OCH SÄKRARE” Teknikens Värld – juli 2015

“IMPONERAR I TERRÄNGEN“ Expressen Motor - juni 2015

Överlåta gården?

Förbrukning 6,6 l/100 km – 7,2 l/100 km. CO 2 173 g/km– 189 g/km. Bilen på bilden är extrautrustad. Priset är av generalagent rek ca-pris.

Välkommen till Areal Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.

Pressen konstaterar att terrängegenskaperna hos L200 imponerar. Med Mitsubishis beprövade fyrhjulsdrift och den nya, tystare kupén tar du dig fram med personbilskomfort även långt utanför asfalten. Nu lanserar vi helt nya Mitsubishi L200 – en stryktålig och mångsidig pickup. MITSUBISHIMOTORS.SE

MITSUBISHI L200 DOUBLE CAB FRÅN 244 900 KR EXKL MOMS

Öppet vardagar kl 10–18, lördagar kl 10–13

Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

Rydjavägen 8, Mantorp Tel 0142-201 07, 070-25 35 740 www.lonestamsbilar.com

JAKT

Nummer 17 • November 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Fikat smakar bra efter dagens första pass ute i friska luften på Borums gård.

Läraren Ninna Nilsson i mitten med Ewelina Järfalk och Max Johansson på dagens första pass.

Den vackra mangårdsbyggnaden vid Borum där Marcus Larsson bott med sin familj sedan 2006. De kommer från Danderyd.

Lyckad jakt på Borums gård 19 elever från Himmelstalundsgymnasiet var gäster SÖDERKÖPING (JB)

Under ledning av läraren Håkan Lundström, vid Himmelstalundsgymnasiet i Norrköping, var elever inbjudna till skoljakt vid Borum, beläget mellan Husby Säteri och Stegeborg, av ägaren Marcus Larsson. 19 elever som gjort individuella val från linjerna Trädgård, Djursjukvård, Djurpark, Hund och sällskapsdjur tyckte generellt att de haft en spännande och lärorik dag.

som är varmt klädda kommer att sitta väldigt fint och titta ut över vattnet. Om det inte kommer något djur så är den vyn något att ta med sig hem. En trevlig detalj var att

– Vi gör det här varje år, det ingår i kursen, informerade läraren Håkan Lundström. Det är första gången vi är just här, vi har tidigare va-

rit på angränsande marker. Efter detta var det dags för Marcus Larsson, ägare till Borums gård, att presentera sig och berätta om dagens jakt.

– Slätbaken ligger 300 meter i den riktningen, han vänder sig delvis om och pekade med hela handen. Vi ska jaga längs Slätbaken i dag. Ni

Larsson gick runt och handhälsade varje elev välkommen. – I dag är det jakt med stöthund och vi kommer att

vara i viltrika marker, menade Lundström. Det är gärden runt omkring så det finns stor chans att få se någonting som springer över fälten. Den stöthund som Lundström pratade om var en slovensky kopov, en slovensk stövare, vid namn Zack. Rasen är speciellt framavlad för att jaga vildsvin och vildsvin är något som det är gott om

på Borums ägor. Man bedömde att det nog fanns ett 30-tal i vassen vid Slätbaken. Dagens skyttar var sex till antalet. Två eller tre elever fick sitta tillsammans med en skytt. Dessutom fanns tre så kallade skrämposter. Om djur kom fram så fick de titta på varandra några sekunder, sedan skulle man vifta med ar-

Nummer 17 • November 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Unor Nilsson på den andra delen av dagens övningar. Platsen är helt nära Slätbaken där ett 30-tal vildsvin fanns i vassen.

Läraren Håkan Lundström med sin hund Zack som är av rasen slovensky kopov.

marna för att få djuret att försvinna till ett annat ställe. På vägen till Borum kunde eleverna observera en dovhjort genom bussfönstret. Skytten fick ladda först när de var på plats vid passet. Säkerheten är det absolut viktigaste även vid en stressad situation. Man får aldrig tumma på den regeln. Alla skyttar fick skjuta allt vilt utom rådjur. Eleverna är 17-18 år och är inne på utbildningens andra år av totalt tre. En elev från Trädgårdsutbildningen läser in jägarexamen vilket är en merit för arbete i den närbelägna djurparken i Kolmården. Det är bra att kunna hantera vapen om man är tvingad att gå in i ett hägn med farliga djur. Vid första avdelningens pass med Marcus Larsson som skytt fanns läraren Ninna Nilsson med eleverna Ewelina Järfalk och Max Johansson. Ninnas familj har haft djuraffär i Norrköping i 50 år och sedan 15 år tillbaka driver Ninna butiken. Ewelina såg fram emot att

få jaktlicens när hon klarat skolan. Under passet påstod sig ungdomarna ha observerat en dovhjort vid två tillfällen vid det skogsbeklädda berget på andra sidan gärdet. Vid fikarasten noterades det att en räv och en stor älg befann sig i såten som jakttermen om området lyder. Andra avdelningen blev lyckosam ur jaktsynpunkt. Nestorn i skyttegänget Sune Larsson, Marcus pappa, fällde en dovhjortshind. – Det var ungefär på 75 meters håll, hon kom snett emot mig, sade Sune Larsson, som har ett förflutet som journalist vid Vestmanlands Läns tidning. Håkan Lundström gav en målande beskrivning av hur det gick till när Marcus Larsson sköt ett vildsvin. – Jag hörde en sugga som

stod där ute i vassen och trampade, gick sakta mot ljudet och gick upp i vind för att lägga vind på henne så att hon skulle dra iväg. När jag klev in, jag hörde att hon var på fem till tio meters håll, började det plaska runt om-

JAKT

Amanda Sweidenbach, till vänster, och Tove Christensen fungerade som observatörer hos jägaren Unor Nilsson.

Disskussion om de olika passen. Från vänster läraren vid Himmelstalundsgymnasiet Håkan Lundström, ägaren av Borums gård sedan 2006 Marcus Larsson och jägaren Unor Nilsson.

Sune Larsson, äldst i skyttegänget, fällde en dovhjortshind med ett välriktat skott.

kring mig. Jag räknade till tio stycken, det brakade till och de sprang rakt ut där Marcus stod. Han sköt den där, berättade lärare Lundström och pekade på vildsvinet på marken efter att det blivit hämtat med bil från skjutplatsen. Därefter tog Håkan Lundström fram en kniv och började systematiskt skära upp vildsvinet för att ta ur inälvorna, på jaktspråk säger man

Håkan Lundström passar djuret, alltså tar ur inälvorna, med assistans av Unor Nilsson.

att man passar man djuret. Han berättade samtidigt för eleverna vad han gjorde. Ett lyckat avslut på en lärorik och intressant skoldag för eleverna vid Himmelstalundsgymnasiet, en läroan-

stalt i landstingets Naturbruksgymnasium. Borum är en stor gård omfattande 860 hektar mark där 270 hektara är vatten, 440 hhektar är produktiv skog och 75 hektar åker ingår. Marcus

Larsson sköter det hela, ibland köper han tjänster, men han arrenderar inte ut någon areal. Text och bild: OWE BERGGREN

VÄRMLAND

Nummer 17 • November 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Skog

Cecilia Berntsson i färd med motorsågen – en teknik som hon också lär ut. Bild: PRIVAT

Cecilia Berntsson med en sina av hästar, samspelet är totalt under skogsarbetet. Bild: PRIVAT

Cecilia har nu även behörighet att utbilda andra skogshuggning, hästkörning och motorsåg. Bild: PRIVAT

Nu är hon även skogsutbildare Cecilia Berntsson i Rackstad arbetar för Moder jord ARVIKA (JB)

Det är dags för ett nytt besök hos Cecilia Berntsson. Låt oss följa upp hennes vardag och arbete inom hjärteområdet jord-skog-trädgård. För några år sedan berättade hon för Värmlandsbygden om sitt kall, det viktiga arbetet för Moder jord. Numera står även skogsutbildare med i hennes meritförteckning. I kurserna ingår huggning, hästkörning och motorsågshantering.

– Mitt arbete är roligt, vidhåller Cecilia. Den känslan försvinner inte. Varje vaken minut fortsätter hon att tjäna Moder jord. – Så länge jag någonsin orkar ska jag göra det, lovar hon dyrt och heligt. Nej, det här reportaget handlar inte alls om någon helgondyrkan. Det handlar om den strävsamma tjejen som innehar en ren och skär lojalitet mot planeten vi lever på och att inget kan lura henne på villovägar. Arbetet som hon och pappan

Roger Berntsson bedriver via gemensamma firman Bernttek kan liknas vid ett omsorgskall. – Arbetet är något fint, något att vara stolt över. Jag älskar mitt jobb! Varenda bit av det. Det blir många möten med både människor och djur och rent fysiskt innefattar jobbet tunga lyft och rejäla tag. Nu har Cecilia även behörighet att utbilda andra inom det kultur-

och miljövårdande arbetsområdet såsom skogshuggning, hästkörning och motorsågsteknik. – Huggningar och röjningar ska utföras på ett skonsamt sätt. Skogens och naturens bästa ska alltid ingå i en arbetsplan! Hon talar varmt och engage-

rat vidare om åtgärder som är gynnsamma för skogen och naturen, men mitt i berättarglädjen hejdar hon sig. – Ibland poppar tanken på oetiskt skogsarbete upp, för tyvärr förekommer det, hävdar hon. Uppdrag på sådana grunder tar vi tydligt avstånd ifrån. Cecilia Berntsson bor i Rackstad numera, på Nyby strax utanför Arvika. – Jag hyr stället av mina föräldrar. Det är en perfekt plats att ha egna gårdsdjur på, några kossor och kalvar, höns och ankor samt grisar och lagårdskatter. Hästarna Lazy, Docka och Satain Guy räknar hon som arbetskamrater och unga gatukorsningen Vea är vännen som håller henne extra varm i kläderna. I ena ögonblicket finns hunden i centrum av en gårdsaktivitet och i det andra syns den som ett flygande streck bortöver gärdet. – Hon kommer på inkallning, säger Cecilia lugnt. Så höjer hon rösten och ropar och se där, strecket vänder bums hemåt. Du är som ett med djuren, Cecilia, hur i hela världen bär du dig åt? – Vi måste förstå varandra helt enkelt, annat går inte. Det skulle till exempel inte duga att

Cecilia Berntsson med hästarna hemma på Nyby. I tio år har hon och pappan Roger Berntsson drivit den gemensamma firman Bernttek. Bild: LIZZIE GERD JANSON

strula i vårt arbetslag. För övrigt har Bernttek cirka tio anställda under sommarsäsong och cirka fem under vintern. – Det är svårt att få tag på medarbetare, säger Cecilia. Hennes förslag till politiken för att ändra på det är att utveckla lärlingssystemet inom skogs- och naturvård. Bernttek ägnar sig åt röjningsarbete, gräs- och häckklippning samt övrig trädgårdsskötsel, gärdsgårdsbygge, hushållsnära tjänster samt föreläsningar och kurser om skogsarbete och entreprenörskap. Även besök på öppen

gård erbjuds och vissa medarbetare är avbytare för lantbrukare som har djur. Specifika kurser i motorsågshantering genomför Cecilia i samverkan med organisationen Säker skog. – Skogen och naturen är mitt första rum, filosoferar hon vidare. – Fast de hushållsnära tjänsterna tilltalar mig också. Delaktighet i människors vardag är speciellt, kommenterar hon från hjärtat. Hon är uppslukad av sitt arbete på ett positivt sätt och mycket tacksam för sin arbetsförmåga. Borta i Gunnarskog

bygger hon emellanåt på sitt kretsloppshus. Det ska till och med få egen el. – Jag fyller 50 om två år och huset kan bli min present. Jag tror i alla fall att jag hinner färdigt, skrattar hon. Cecilia och nioåriga dottern

Lilly bor ensamma nu. De båda äldre barnen har egna boenden. På hembacken finns förstås Vea, egentligen en oplanerad liten valp som fått rollen som gårdsvakt. – Själv har jag fått en ny roll som barnrättskämpe, tillkännager Cecilia. Någonstans i världen finns mitt barn. Cecilias eget lilla jordbruk

gör henne nära nog självförsörjande. En äldre väninna som är fäbodjänta har lärt henne att bereda mat efter slakt. Klockan har blivit kväll och det är hög tid att avsluta samtalet. På Nyby vill man ta natt tidigt. – Det blir mycket arbete på dagen, förklarar Cecilia. Att säga nej när folk vill ha hennes tjänster kan hon nämligen inte. Fast det är nog det enda som Cecilia Berntsson inte klarar, fortsätter tanken på hemväg efter besöket. Text: LIZZIE GERD JANSON

Nummer 17 • November 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

VÄRMLAND

Landsbygd

Anna Larstorp och Henrik Jansson, som i fortsättningen driver lanthandel, catering och mack tillsammans. Ett sambopar som inte har någon fritid alls.

Det var många som ville fotografera och dokumentera invigningen av dieseltanken i Östra Ämtervik denna dag. Att kunna tanka och handla på hemmaplan är viktigt för en levande landsbygd.

Tommy Larsson, Östra Ämtervik, är först ut någonsin att fylla diesel från en tank på orten.

Gun och Lennart Möller har fyllt sin tank med diesel.

Linda Johansson, till vänster, invigningstalade som kommunrepresentant.

Här står bilarna på kö.

Invigning av ny tankstation Nu kan man tanka diesel i Östra Ämtervik ÖSTRA ÄMTERVIK (VB)

Från och med nu finns det en dieselpump i Östra Ämtervik, något som aldrig funnits tidigare, men som många frågat efter. Här fortsätter man att utveckla landsbygden.

Anna Larstorp, som driver affären sedan maj 2015, säger att östämtingarna är väldigt måna om att affären med sin tankstation ska få vara kvar och är därmed väldigt köptrogna. De är också mycket hjälpsamma och kommer självmant och erbjuder sig att hjälpa till. – Jag är förstås otroligt tacksam för detta säger Anna Larstorp, som idag bjuder besökarna på nävgröt med fläsk och kaffe med dopp.

PR Green Petroleum är ett expansivt Falköpingbaserat företag med ett hjärta som klappar extra mycket för landsbygden. – Vår främsta ambition är att se till att det finns drivmedel även på den lilla orten, säger Håkan Pettersson, PR Green Petroleums representant på plats. – I dagsläget finns vi nu på 23 platser runtom i Sverige och ytterligare tre ska sättas upp i år. Vi kommer aldrig att vara billigast men heller inte dyrast och den som vill kan teckna sig för ett särskilt GP-kort att tanka med, säger Håkan Pettersson. Först ut att tanka diesel är Tommy Larsson Östra Ämtervik, som har sett till att hans företagsbilar finns på

plats. De har radat upp sig för att fylla tankarna. – Bygdens företag måste stötta lanthandeln, säger Tommy, som tycker att det är toppen att han kan tanka bilen på hemmaplan dygnet runt. – Det drar kunder till affären också och det är det bästa, säger Tommy glatt. Kommunalrådet Tobias Eriksson ersätts idag av Linda Johansson, som håller ett tal vid pumpen. – Vi är alla måna om att

landsbygden ska leva och vi har ett gemensamt ansvar för detta var vi än bor i kommunen. Det är bra om så många som möjligt stannar upp och handlar i lanthandeln och tankar, då får vi också behålla denna service, säger Linda

de och har sju kossor därhemma i Arvidstorp. – Vi håller på och bygger ett kök innanför affären för att kunna laga mat till catering. Där kommer jag att vara, säger Anna.

Johansson, som berömmer Anna Larstorps energi och framåtsträvan och säger att Anna är en riktig eldsjäl. På plats idag är också Moelvens representanter. Pär Sundeskog går omkring och pratar skog med besökarna, Andréas Lunnefjord talar om röjning och bra priser samt Ingmar Sköld från företaget Foran, som förespråkar hur bra det är med en skogsbruksplan. – Vi brukar alltid försöka finnas på plats vid liknande evenemang, det är så viktigt att visa upp sig, säger Pär Sundeskog. Moelven delar ut färgglada kepsar dagen till ära. Anna Larstorp har sin sambo Henrik Jansson med idag. Han har slutat sin anställning

Henrik ska ta hand om kun-

i en bygghandel i Deje för att bistå Anna i affären. – Nu finns det till och med skruvmejslar, skottkärror och lövkorgar här i affären, säger Henrik och skrattar. Henrik är en så kallad månskensbon-

derna i affären. Dottern Matilda brukar hjälpa till på lördagar för att Anna ska få lite ledigt. – Köket planeras vara klart i november så jag hoppas att vi kan få beställningar på julbord, säger hon. Man önskar verkligen att Östra Emterviks lanthandel ska få ett rejält uppsving med sin diesel och cateringverksamhet! Text och bild: INGEGERD LÖWGRENJANSSON

VÄRMLAND

Nummer 17 • November 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Skog

Pär Sundeskog, en sympatisk värmlänning som jobbar som skogsköpare för Moelven.

Gårdens otroliga bakugn som är 175 cm djup. Vedeldad förstås, som det anstår en skogsmänniska som Pär.

Några horn efter älgar, som Pär skjutit – men inne på väggen sitter en tolvtaggare, som hustrun Annica skjutit!

Röjning före avverkning lönar sig Skogsköpare Pär Sundeskog ger goda råd till skogsägarna ÖSTANBJÖRKE (JB)

När Pär Sundeskog var en liten kille fick han följa med sin farfar ut i skogen och sätta upp rågångsstolpar. Farfar upptäckte ganska snart att Pär hade ett särskilt huvud för skog och vad som var viktigt. Redan där såddes det första fröet, som sedan fick gro under Pärs gymnasietid på Södra Vikens skogsbrukslinje. Pär valde att arbeta på Fryksdalens sparbank under ett antal år innan han skaffade sig ett jobb som skogsköpare.

Pär Sundeskog bor på Nämndemansåsen, ett vackert ställe från 1874, i Östanbjörke. Här bodde en gång Nämndemannen Nils Larsson med fru och Pär är den femte generationen i huset. Namnet Sundeskog kom till eftersom det fanns flera med efternamnet Nilsson i Östanbjörke och som ofta fick varandras post. Pär Sundeskog är sedan fem år tillbaka anställd hos Moelven och fungerar som koordinator mellan markägare, entreprenör och sin chef. Han köper in råvaran på östra sidan om Fryken och ger råd till skogsägarna så det blir så gynnsamt som möjligt. På Nämndemansåsen bor

förutom Pär, hustrun Annica Pålman Sundeskog och deras två ungdomar, 16 och 14 år gamla. – Det finns tumregler för avverkning, säger Pär och ger några exempel:

– Man avverkar mycket gles och skadad skog före frisk skog. Man avverkar granskog före tallskog och bördiga marker före svagare, äldre skog före yngre och väl sluten skog med god kvalitet före gles skog med sämre kvalitet. – Om du visste hur mycket det är att tänka på inom skogen! Det finns rekommendationer, som säger att man ska skapa höga stubbar för att gynna insekter, svampar och fåglar. Man ska lämna kantzoner mot bäckar och surdrag och spara hänsynskrävande biotoper och skydda kulturlämningar. – Man ska lämna hänsyns-

träd/evighetsträd och undvika körskador vilket är extra viktigt nära vattendrag. Apteringen är viktig, här sätts värdet på skogen, berättar Pär. – Det som verkligen skrämmer mig, är det skatteförslag som ligger, om högre skatt för skogsägarna. Skogsägaren jämställs med en rörmokare. Rörmokaren har jämn inkomst, vilket inte skogsägaren har. En god vän som jobbat som utredare och som har insyn i skattesystemet har sagt att förklara ett skattesystem för skogsbruk är svårare än att förklara en reaktor på ett kärnkraftverk. – Man bör verkligen ha en rådgivare, säger Pär. En skogsbruksplan bör alla ha som är intresserade av sin skog och en avverkningsanmälan ska skickas in till Skogsstyrelsen för avverkning på allt över 0,5 hektar. Moelven har 40 uppköpare inom ett område från Örebro, Skaraborg, Dalsland och dalagränsen.

Pär Sundeskog vid sitt hem Nämndemansåsen i Östanbjörke.

De försörjer Moelvens nio sågverk med hjälp av andra skogsbolag. – Den stora stormen i augusti 2014 tog hårt på många i Fryksdalen. Själv återhämtade jag mig inte förrän ett år senare. Allt blev en enda röra när skogen såg ut som ett plockepinnspel, berättar Pär. Man kan påverka skogens värde genom att underhålla skogsbilvägar, det ger mindre transportkostnader. Man bör också röja bort små träd före avverkningen, medelstammen blir då högre och maskinkostnaden för avverkningen minskar.

Rågångar, som är väl markerade, uppskattas av alla virkesköpare. Den som avverkar är skyldig att återplantera skog efter tre år. Pär har talets gåva och har under sitt liv varit mycket ute bland folk och föreläst, både som bankman inför nya pensionssystemet bland annat, och nu som skogsköpare med allt vad det innebär. Detta är en man med stora visioner, ett stort förråd med sunt förnuft, en mycket generös man med ett stort hjärta. Pär vill att alla ska få ut det bästa av allt. Han är förtroendeingivande, sympatisk, lugn och trygg. Men han gillar in-

te att tänka på att vid en total avspärrning av vårt land så har vi bara tillgång till mat så det räcker i 16 dagar. – Nej, alla som kan, borde åtminstone ha sitt eget potatisland, säger Pär, som älskar mat och är en duktig matlagare. Han jagar älg efter behov

och inte mer än vad han behöver. Han är styrelsemedlem och konsult i Hällsjöns fiskeförening. Kassör i såväl Jonbengtssätern, ett sommarhem för cancersjuka barn med föräldrar, som i Hällsjöns VVO (Viltvårdsområde). Pär är även ordförande i Bäckalunds IF

och dessutom styrelsemedlem i Östanbjörke fiberförening. – Jag har flyttat runt med mina föräldrar så mycket så när vi flyttade från Skåne så tog jag med mig skånskan till Dalarna och när vi flyttade tillbaka till Värmland tog jag med mig dalmålet hit. – Möjligen har alla gånger jag flyttat bidragit till att jag värnar om min hembygd. Kanske är det därför som jag engagerat mig inom olika föreningar i min närhet, säger Pär eftertänksamt. Text och bild: INGEGERD LÖWGRENJANSSON

Nummer 17 • November 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

VÄRMLAND

Skog

Nya skötselinstruktioner ska minska stormskador Skogsbolag har dragit viktiga lärdomar Södra har dragit många viktiga lärdomar efter senare års omfattande stormar. Erfarenheterna och kunskaperna har nu tagits tillvara i form av nya skötselinstruktioner som ska minska framtida stormskador på skogen. Gallring vid lägre höjd och tidigare slutavverkning av grandominerade bestånd är två viktiga förändringar.

Genomtänkta åtgärder som syftar till att skapa stabilitet i skogen minskar risken för stormskador. Det är till exempel viktigt att det röjs i rätt tid och till ett lagom tätt skogsbestånd. Att genomföra första gallringen i tid är också avgörande för beståndets kommande stabilitet och därmed stormfasthet. – Om gallringen i ett gran-

dominerat bestånd påbörjas när träden är 12-14 meter höga, slutförs när de är 20-22 meter höga och om man gallrar bort högst 30-35 procent av grundytan, minskar risken för att beståndet senare ska drabbas av stormskador, säger Södras skogschef Göran Örlander. – Direkt efter genomförd gallring försämras de kvarvarande trädens stabilitet, men på lite längre sikt förbättras den. Södras syn är att gallring är en åtgärd som bör utföras för att öka skogens värde och

kan ske utan större risker för stormskador. Man bör dock inte gallra äldre, högvuxen skog eftersom stormriskerna då är stora och det tar mycket längre tid för den än för en yngre skog att stabilisera sig. Den högsta risken för stormskador finns i exponerade lägen som exempelvis sluttningar mot väster och i anslutning till sjöar och åkrar. Man bör därför vara försiktig med att gallra kantzoner, och aldrig gallra i dem när träden har blivit höga. Man bör också tänka på att inte gallra många bestånd vid samma tidpunkt. Eftersom de flesta stormarna kommer efter lövfällningen får man flest stormskador på skog som är gammal och hög och består av barrträd. Stormar under sommartid är relativt ovanliga, men kan ge svåra skador också i lövskog. – För att minska stormska-

dornas omfattning rekommenderar vi nu att slutavverkning av grandominerade bestånd sker 10-15 år tidigare än vad vi rekommenderade före stormen Gudrun, det vill säga senast vid 26-28 meters höjd. I arbetet med att minska stormskador på skogen skaffar Södra kontinuerligt ny kunskap och utvecklar nya metoder och tekniker inom en rad områden. – Vi jobbar bland annat med att utveckla skogssköt-

seln, till exempel genom att hindra spridning av rotröta och minska markskador. Detta tillsammans med utveckling av nytt odlingsmate-

rial, som bland annat ger mer symmetriska rotsystem, kommer att ge mer stormtåliga träd i framtiden, säger Göran Örlander.

Man bör vara försiktig med att gallra kantzoner, och aldrig gallra i dem när träden har blivit höga. Bild: VIKTOR CAP

Bokföring + bokslut & deklaration + uppföljning & företagsutveckling = Tryggare och enklare ekonomi

för värmländska jord- och skogsbrukare Läs mer på www.hushallningssallskapet.se/varmland KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Betesskador på träd När djuren äter kvist, repar löv, bryter stammen eller gnager/skalar bark uppstår skador på träden. Minskad tillväxt och försämrad virkeskvalitet är två konsekvenser som orsakas av djurens bete.

Vid ett mycket kraftigt bete kan trädet också dö. De riktigt besvärliga skadorna ur produktionssynpunkt genereras då toppen på trädet betas eller bryts. Även barkgnag kan ge allvarliga skador. När toppen på trädet skadas förloras en del av höjdtillväxten. Ofta försöker någon av sidogrenarna överta rollen som toppskott vilket ger en permanent skada i virket. Förutom tillväxtförlusten åstadkommer ett bete på toppen en permanent kvalitetsdefekt i virket som kan vara mer eller mindre allvarlig. Då trädet

fortfarande är ungt kan utseende på trädet avslöja om det tidigare blivit utsatt för bete. Med tiden försvinner de synliga effekterna medan kvalitetsdefekten inuti stammen finns kvar. Om barken gnags eller skalas åstadkoms också mer eller mindre allvarliga kvalitetsdefekter. Trädet försöker att valla över skadan med ny bark, en process som kan ta många år. Då trädet avverkas syns denna övervallning bland annat som en missfärgning av virket.Ett träd som barkas löper stor risk att infekteras av parasiter, Denna sekundära effekt av betesskadan försvagar trädet ytterligare och har också allvarliga konsekvenser på virkets kvalitet som blir missfärgat. Ett högt betestryck påverkar trädslagens sammansättning och vi riskerar att få en artfattigare skog.

Välkommen till Areal i Karlstad Fastighetsförmedling, skogsekonomi, skatterådgivning, generationsskifte och deklaration. För jord- och skogsbruket.

Välkommen till Areal | Karlstad Tomas Karlsson tel 054-18 84 48 | Bengt Walan tel 054-18 84 44

NUMMER 17 November 2015 Årgång 89

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

EFTERTEXT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Ska främja jobb för nyanlända Möjligheten ska öka att få jobb inom de gröna näringarna Arbetsförmedlingen, Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet har fått i uppdrag att öka möjligheterna för nyanlända att få jobb inom de gröna näringarna.

I första hand handlar det om att ge nyanlända utbildning och praktik inom dessa näringar. Arbetsförmedlingen ges i

uppdrag att, i samverkan med bland andra Skogsstyrelsen och andra berörda branschrepresentanter, göra en analys av arbetskraftsbehovet inom de gröna näringarna och vilket behov av insatser som under de närmaste åren kan finnas för att tillgodose arbetskraftsbehovet. Skogsstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen och SLU

De gröna näringarna

Vi är glada över att bidra till att nyanlända får en chans att komma in på arbetsmarknaden, säger Monika Stridsman, Skogsstyrelsen.

genomföra ett pilotprojekt vad avser främjande av anställningar med eller utan stöd i de gröna näringarna för nyanlända. Pilotprojektet ska löpa under 2016 och kostnaden får högst uppgå till 6 miljoner kronor.

De gröna näringarna har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Det kan till exempel vara mjölk- och nötköttsproduktion, skogsbruk, entreprenad, trädgård, växtodling, turism och häst. Hela 63 verksamheter räknar LRF med att landet har inom de gröna näringarna, inom totalt 30 branscher. Källa: LRF

– Vi ser mycket positivt på uppdraget. Vi har god erfarenhet av liknande projekt och är glada över att få vara med och bidra till att nyanlända får en chans att komma in på arbetsmarknaden, säger Monika Stridsman, generaldirektör, Skogsstyrelsen. Nyanlända ska lättare kunna få jobb inom de gröna näringarna.

Klimatsmart mat är kostchefernas förstahandsval 84 procent av landets kostchefer anser att det är viktigt att maten som serveras i skolan är klimatsmart, 82 procent att det är viktigt att den är svensk. Det visar en ny undersökning från LRF Mjölk.

den ger. Mjölkprodukter är näringstäta och är viktiga källor till kolhydrater, protein och kalcium. Mjölk är en viktig del av skolmåltiden och vi prioriterar så långt det går att upphandla svenska mejeriprodukter, säger kostchef Jens Vikingsson. När kostcheferna ska be-

Svenska kostchefer vill i allt större utsträckning att maten som serveras i landets skolor och förskolor ska vara klimatsmart och svensk. Det visar den årliga kartläggningen av skolmåltider som LRF Mjölk har tagit över efter Skolmatens vänner. Var tredje kostchef uppger att miljö- och klimataspekten påverkat inköpen av mjölk till skolor och förskolor. Kartläggningen visar att

mjölk till lunchen serveras fem dagar i veckan i 99 procent av skolorna och 95 procent av förskolorna. Landets kostchefer tycker generellt att mjölken är viktig för förskolebarn och skolelever. De anser att mjölken är extra viktig på förskolenivå. – Det går inte att titta på vilken klimatpåverkan en produkt har utan att sätta det i förhållande till vilken näring

döma vad som är viktigt vid upphandling av mjölk till skolor och förskolor lägger de allra störst vikt vid att korna är friska och har det bra. Att antibiotikaanvändningen är låg tycker de också är mycket viktigt. Dock märks en trend av minskat mjölkdrickande bland barn. Det är särskilt i grundskolan och på gymnasiet som kostcheferna upplever att vattendrickandet ökat, men även i förskolan dricks det mer vatten. – Våra enkäter visar att up-

pemot 40 procent av barnen inte dricker mjölk alls till lunchen. Det är ett stort problem eftersom de då riskerar att inte få i sig tillräckligt med protein, kalcium och Dvitamin, säger Jens Vikingsson. LRF Mjölk kommer fortsätta att undersöka den roll

Sammanfattning av resultaten: • Den viktigaste egenskapen hos skolmaten är, enligt kostcheferna, att den är näringsriktig. Det tycker 95 procent. Kostcheferna anser också att det är mycket viktigt att skolmaten är klimatsmart samt att den är svensk. Mindre viktigt för kostcheferna – men för den skull inte oviktigt– är att skolmaten är ekologisk, närproducerad och rättvisemärkt. • 82 procent anser att det är viktigt att maten som serveras i skolan är svenskt och 84 procent anser att det är viktigt att den är klimatsmart. • 99 procent av kommunerna serverar mjölk till lunchen i skolan samtliga skoldagar i veckan. 95procent av kommunerna serverar mjölk till lunchen i förskolan varje vardag/skoldag. • Landets kostchefer tycker generellt att mjölken är viktig eller mycket viktig för förskolebarn och skolelever. 72 procent anser att mjölken är extra viktig på förskolenivå. • När kostcheferna ska bedöma hur viktiga de svenska mervärdena är vid upphandling av mjölk till skolor och förskolor lägger de allra störst vikt vid att korna är friska och har det bra. Att antibiotikaanvändningen är låg tycker de också är mycket viktigt. • Var tredje kostchef/kommun uppger att miljö- och klimataspekten påverkat inköpen av mjölk till skolor och förskolor. • Att vattendrickandet ökat bland barn och ungdomar under de senaste fem åren är kostcheferna överens om. Det är särskilt i skolan (grundskolan och gymnasiet) som de upplever att vattendrickandet ökat, men även i förskolan har de sett en ökning.

som skolmaten spelar i kommunerna. Ett första steg blir att undersöka hur mycket en skollunch kostar i genomsnitt i Sveriges olika kommuner. Resultatet från den undersökningen presenteras i slutet av november.

Kartläggningen genomfördes av undersökningsföretaget Argument AB bland kostchefer, kostansvariga eller motsvarande i landets 290 kommuner under tiden 28 april till 3 juni 2015. Svarsfrekvens var 82,4 procent.

LRF, med förbundsordförande Helena Jonsson i spetsen, stödjer initiativet Fossilfritt Sverige och skriver under regeringens upprop. Bild: HENRIK WITT

LRF skriver under för fossilfri framtid Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, stödjer initiativet Fossilfritt Sverige och skriver under regeringens upprop. – Ambitionen med Fossilfritt Sverige är helt rätt och det är vi i det gröna näringslivet som kan erbjuda en biobaserad ekonomi och fossilfri framtid, säger LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson.

LRF välkomnar initiativet med uppropet Fossilfritt Sverige, där näringsliv, kommuner, organisationer och politiker ges möjlighet att visa hur de bidrar till klimatarbetet – lagom till klimatmötet i Paris. – Vi bönder vet att det bio-

baserade samhället kan bli verklighet och vi vill satsa och investera. Att låta Sverige bli ett av världens första fossilfria

välfärdsländer stärker inte bara allas vår miljö, natur och det globala klimatet, utan även konkurrenskraften hos våra företag, säger Helena Jonsson. På nästan alla områden kan den fossila oljan ersättas av den gröna cellen. – Med en biobaserad och

cirkulär ekonomi kan tillväxten öka, jobben blir fler och klimatbelastningen minska. I Sverige har vi ovanligt goda möjligheter att välja den fossilfria vägen, säger Helena Jonsson. – Sverige har enormt bra förutsättningar att utveckla ett transportsystem med förnybar energi. Med rätt politiska förutsättningar inom EU skulle det gröna näringslivet ganska enkelt kunna leverera 25 procent mer biodrivmedel med världens bästa klimatprestanda, säger Helena Jonsson.