Jordbrukaren nr 18, 2016

Page 1

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 18 • Årgång 90 November-december 2016

Att gå genom ett hinder gjort av burkar och flaskor kan skramla rejält. Christina Lehtonen övar med sin hund Laika.

Gladare hund med träning HUND. En trygg hund är en glad hund men för att hunden ska känna sig trygg måste tilliten till ägaren byggas upp redan som liten valp. Gittan Engberg som är utbildad hundterapeut, beteendecoach och beteendevetare har stor kunskap i hur hon kan hjälpa hundar och deras ägare tillrätta när det uppstår problem. I skogen runt Sunkerstad, Vånga i Skärblacka där Gittan bor, har hon tillsammans med Christine Wåtz, som även hon är hundinstruktör, lagt en miljöträningsbana och inbjudit hundägare till en rolig och lärorik dag. SIDAN 8

Sjukdomspridning bland vildsvin kartläggs LANTBRUK. I samarbete med bland andra Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet, startar nu Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ett projekt för att förbättra förmågan att kontrollera allvarliga sjukdomar bland vilda djur, med fokus på Afrikansk svinpest (ASF) och vildsvin. ASF är en smittsam, dödlig sjukdom som drabbar gris och vildsvin. SIDAN 10

Du som är prenumerant på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

Programledaren Lasse Fredriksson diskuterar med Per Frankelius, Helene Oscarsson och Peter Borring.

Direktsänt från klustret Högteknologisk utveckling för det svenska lantbruket GRÖNA NÄRINGAR. Vreta Kluster är en plats där det alltid är saker på gång. Att ha en direktsänd diskussion i tv förekommer också. Nyligen var det livesändning av Tillväxt Linköping och i fokus var ny teknik inom skogs-

och jordbruk. Programledare var Lasse Fredriksson. Programmet var indelat i tre avsnitt med företrädare för olika verksamheter i panelen. Först ut framför kameran var klustermotorn Helene Oscarsson, och växtodlings-

rådgivaren Per Ståhl, Hushållningssällskapet. En del av diskussionerna kom att handla om hur man drar nytta av varandras kunskap och idéer. SIDORNA 14-15

Sverigelansering av byggsystem i trä Stora Ensos Sverigelansering av Building Systems by Stora Enso, innehöll mycket information och fakta. Systemet presenterades som flexibelt, hållbart, konkurrenskraftigt och pålitligt. – Med våra massivträprodukter och med vårt byggsystem så har vi skapat möjlighet för att bygga snabbare, tystare och miljövänligare, berättade Cathrine Wallenius, kommunikationschef på Stora Ensos Wood projects, som också var lanseringens moderator. SIDORNA 4-5

VECKANS BORRING

LANDSBYGD

GÅRD TILL SALU

Jag är inte Trump(en)...

Renovering av Tinnerö gård pågår

Nätt liten gård med skog

SIDAN 2

SIDORNA 18-19

SIDAN 12


2

Nummer 18 • November-december 2016

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Jag är inte Trump(en)... Det vore väl nästan tjänstefel att inte så här i en krönika någon vecka efter det amerikanska valet, få breda ut sig textmässigt lite extra om detta fenomen. För fenomen det är det allt. Ett mycket spännande sådant också dessutom. Hur tusan kan en man som tydligt uttalat sig rasistiskt, homofobiskt, sexistiskt och dessutom ljugit sina väljare rakt upp i ansiktet, bli president för en av västvärldens största demokratier? Nåja, någon luttrad läsare kanske konstaterar att han inte är den första politiker som ljugit för sina väljare och frågan är om Mr Trump verkligen ljugit. Jag är beredd att tro att karln faktiskt är så naiv så att han på fullt allvar faktiskt trott att det skulle vara möjligt att dra sig ur Parisavtalet, ta hem jobb från Kina, stänga gränserna i en av världens största marknadsekonomier och satsa triljoners dollars på än det ena, än det andra – med sänkta skatter dessutom. Mannen ger verkligen populismen ett ansikte.

Så klart kan detta ödesdigra val få konsekvenser även för Sverige. Vi är ett exportberoende land, skogen är därvidlag vår ekonomiska ryggrad och största nettoexportör med

100 fräscha miljarder om året. En hel del skogsprodukter prissätts i dollar. Om dollarn försvagas jämfört med kronan, vilket inte lär bli en helt otippad konsekvens av ett mera slutet USA, så kommer det försvåra för exporten. Även spannmålspris sätts i dollar till viss del, vilket så klart kommer påverka råvarupriserna. Absolut Vodkan är vår största livsmedelsprodukt till USA och den kanske klarar sig bättre, då det ju är ett förhållandevis prisokänsligt ”drivmedel”. Å andra sidan blir stora gröngula amerikanskbyggda traktorer och pick-uper billigare och eventuellt kan oljepriset påverkas neråt. Sammantaget skulle en försvagad dollar ge mera utmaningar än möjligheter för Sverige, tror jag. Politiskt är det än mera intressant att fundera runt detta. Donald Trump har genom hela valrörelsen sagt saker som inte ens en Sverigedemokrat skulle klara sig helskinnad ur. De har för övrigt annars en sanslös förmåga att bli förlåtna uttalanden

Hur tusan kan en man som tydligt uttalat sig rasistiskt, homofobiskt, sexistiskt och dessutom ljugit sina väljare rakt upp i ansiktet, bli president för en av västvärldens största demokratier?

och snedtramp som andra politiker inte kunde drömma om en gång... Bland det mest intressanta är nog dock det fenomenet att inte bara en vänsterpräglad svensk mediaelit och svenska proffstyckare på Twitter vaknar upp ur den ömtöcknade dvala de tycks befunnit sig i. De är i gott sällskap från människor i USA också. Där demonstreras det mot valresultet som varit helt igenom transparent och tydligt. Hur kan man bli så förvånad som svensk media och vissa amerikaner ger uttryck för? Notera gärna också att det är inte i små bondhålor på amerikanska landsbygden som man demonstrerar mot blivande president Trump, utan främst i större metropoler som New York, Pennsylvania, Los Angeles osv. Känns fenomenen igen från lilla Sverige? Det vissa amerikaner inte förstått – i gott sällskap av de flesta i detta sammanhang ”sossefierade” svenskar – är att det finns en annan värld utanför den urbaniserade norm av medelklasstjänstemänniskor. I den världen känner man sig frånsprungen när job-

ben flyr, människorna flyr, produktionen minskar samtidigt som landets totala konsumtion av allt möjligt som produceras på andra sidan jordklotet ökar. Politiken är det som utspelar sig någon annanstans långt ovanför ens huvuden och de som är politiker och opinionsbildare känns inte äkta. Politiska så kallade broilers, det vill säga yngre och medelålders som stora delar av sitt vuxna liv agerat mer eller mindre heltid i politiken, oavsett om de är politiska tjänstemän eller politiker uppfattas inte som trovärdiga. Man saknar helt enkelt ämbetsmässiga förebilder och ironiskt nog med ett svensk perspektiv är Trump den man sist skulle klassa in som just ämbetsmässig förebild, men han står för något annat. Något annat än Hillary Clinton exempelvis... För att få en gnutta av förståelse av vad som händer har jag själv försökt att tänka mig in i ett scenario där jag som svensk bara hade Gudrun Schyman eller en blandning av Bert Karlsson och Joseph Goebbels att välja på… Vad hade du valt? Må så gott i det nyvaknande Sverige i en ny konstig värld, önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Ersättningsnivå i fjällnära skog behöver utredas Skogsstyrelsen behöver utreda i vilken grad beslut att inte ge tillstånd till avverkning i fjällnära skog begränsar hur man får använda en skogsfastighet. Att klargöra begränsningen är viktigt för att kunna bestämma rätt ersättningsnivå för intrånget.

– Vi har ett ansvar för statens medel och för att fastighetsägarna ska få den ersättning som de har rätt till. Därför måste vi utreda frågan mer ingående och under tiden fördröjs arbetet med att nå överenskommelser med fastighetsägare. Inga utbetalningar kommer att göras innan vi är klara. Detta för att vi ska försäkra oss om att alla ärenden behandlas lika, säger Göte Eriksson, specialist områdesskydd, Skogsstyrelsen. Vid föryngringsavverkning

av fjällnära skog krävs tillstånd från Skogsstyrelsen. Om en avverkning är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för natur- eller kulturmiljövården, enligt 18 § skogsvårdslagen, får Skogsstyrelsen inte ge tillstånd till avverkningen. När en ansökan om tillstånd avslås innebär det att fastighetsägarens rådighet påverkas, det vill säga det blir en begränsning i hur marken får användas. Detta kan i sin tur ge rätt till en intrångsersättning. Ersättningen bestäms av hur stort intrånget i rådigheten är och ska motsvara den minskning i fastighetens marknadsvärde som uppkommer. Skogsstyrelsen har bland annat uppmärksammats av Kammarkollegiet på att det finns skäl att utreda i hur stor utsträckning rådigheten över fastigheter påverkas vid den här typen av beslut. Kammarkollegiet är den myndighet

som företräder staten i mål om ersättning vid intrång i pågående markanvändning. Skogsstyrelsen har i sin tidigare tillämpning av 18 § skogsvårdslagen gjort bedömningen att det är mycket sällan en avverkning kan vara oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för natur- eller kulturmiljövården. Efter en domstolsprövning 2015 har myndigheten fått ändra sin praxis och därmed har det också blivit aktuellt att betala ut ersättningar. – Hittills har ersättning betalats ut i ett ärende och intrånget har då bedömts vara lika stort som vid beslut om biotopskyddsområden. Vi har nu uppmärksammat att den hanteringen måste utredas, säger Göte Eriksson. Berörda fastighetsägare kommer att kontaktas under veckan och Skogsstyrelsen kommer att utreda frågan så skyndsamt som möjligt.

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Skogsstyrelsen behöver utreda i vilken grad beslut att inte ge tillstånd till avverkning i fjällnära skog begränsar hur man får använda en skogsfastighet.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.


Nummer 18 • November-december 2016

3

Ska du sälja din gård? Kontakta oss, vi kan Östergötland! Vill du ha en värdering inför generationsskifte kan vi även hjälpa dig med det.

Gustaf Eriksson 0703-51 05 77 Linköping Rebecca Regnander 0709-99 23 75 Norrköping lansfast.se

Braskväll hos Didriksons den 5:e december, öppet till 20.00! Contura 590

13 900:ord 22 000:Jötul 373

Keddy SK 1000

18 900:-

13 495:-

ord 22 500:-

ord 14 995:-

Öppet: Mån-tors 12-18 · Fre 12-16 · Lör 11-14 Floragatan 4, Linköping · Tel 013-21 91 20

www.didriksons.se

10% på allt i butiken!


4

TRÄHUS

Nummer 18 • November-december 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Puukuokka, prisbelönat åttavåningshus byggt av träelement producerade av Stora Enso. Byggnaden finns i den finländska staden Jyvaskyla. Bild: MIKKO AUERNIITTY/ Stora Enso

Fakta: Building Systems by Stora Enso Materialet: Hållbart, förnyelsebart, koldioxidneutralt, kontrollerar fukt i byggnaden och har vackra ytskikt som går att tillverka med en mycket hög kvalitet Design: Exakt till millimeternoggrannhet, flexibelt för arkitekter att skapa komplexa strukturer, lufttät, kompatibelt med nästan alla CAD/BIM program, brett utbud av håltagning och anpassning för installationer, fungerar med alla andra byggmaterial Fördelar: CLT är upp till fyra gånger lättare än armerad betong, 70 procent mindre material krävs för grundläggning jämfört med samma konstruktion i betong, enkelt att projektera bra anslutningsdetaljer mellan panelerna, mycket hög prestation inom byggnadsfysik Produktion: Enkel och snabb att montera, säkra konstruktionsmetoder, förbättrad säkerhet på byggarbetsplatsen, tyst byggarbetsplats, färre transporter, lättare element kräver mindre kran Kostnad: Lätt konstruktion resulterar i mindre förstärkningsåtgärder för grundarbeten och därav snabbare markarbete, prefabricering och BIM gör att problemlösning utförs i projekteringsstadiet istället för på byggarbetsplatsen, panelerna levereras med mm- avvikelse vilket leder till mindre omarbetning på plats, urspårning för installationer leder till snabbare produktionstid KÄLLA: STORA ENSO


Nummer 18 • November-december 2016

5

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Cathrine Wallenius, Kommunikationschef, Wood Products, Stora Enso var lanseringens moderator och ledde elegant över från talare till talare.

TRÄHUS

Vad är Building System by Stora Enso? Jessika Szyber, Affärsutvecklingschef, Building Solutions, Stora Enso, berättade om alla fördelar och funktioner.

Sverigelansering av byggsystem Building Systems by Stora Enso – systemet och tankarna bakom SVERIGE (JB)

Stora Ensos Sverigelansering av Building Systems by Stora Enso, innehöll mycket information och fakta. Systemet presenterades som flexibelt, hållbart, konkurrenskraftigt och pålitligt.

Cathrine Wallenius, kommunikationschef, Wood Products, Stora Enso var lanseringens moderator och ledde elegant över från talare till talare. – Vi ser oss själva som mycket mer än våra produkter, sa hon. Vi ser det som vårt ansvar att dela med oss av den erfarenheten vi har men vi är inte arkitekterna som ritar husen och vi är inte de som bygger husen. Däremot har vi mycket kunskap som vi kan dela med oss av och det är det vi gör nu

när vi lanserar Building Systems by Stora Enso. – Det här är vårt startskott på riktigt! Jessika Szyber som är affärsutvecklingschef för Building Solutions, Stora Enso som berättade under rubriken Vad är Building System by Stora Enso? inledde med en handuppräckning så hon och publiken fick en uppfattning om vilka som kommit. ”Hur många är arkitekter?, Hur många kommer från stadsplanering?...” Sedan 1970-talet finns stan-

dardiserade byggrutiner vilka tillsammans med prefabricerade element har underlättat för arkitekter och entreprenörer att välja betongmaterial. – De senaste tio åren har det dock skett en förändring, berättade Jessika Szyber. Nu så byggs det allt mer höghus i massivträ. För första gången

lanseras nu ett byggkoncept fast för byggnader i massivträ. Med våra massivträprodukter och med vårt byggsystem så har vi skapat möjlighet för att bygga snabbare, tystare och miljövänligare. Hon knöt an till de stora tren-

der som Sverigechefen Per Lyrvall, tagit upp i sitt tal (se Länstidningen den 18 november). – Vi ser på Stora Enso att byggnation i massivträ kommer svara upp mot bland annat urbanisering men också människors ökade miljömedvetenhet, fortsatte Jessika Szyber. Vårt syfte är att öka byggandet med massivträ. – Vi ser att den största utmaningen är att det saknas kunskap kring materialet massivträ men också om vem som kan jobba med massivträ. Det är alltifrån arkitekter, kon-

struktörer och entreprenörer. – Tillsammans med er kan vi skapa ett ekosystem för att främja och utveckla träbyggandet Stora Ensos roll i byggindustrin är att öka efterfrågan på massivträ som byggmaterial och främja de bästa lösningarna. Materialen CLT och LVL är de huvudsakliga i systemet. CLT är korslimmat trä och tillverkas av minst tre korsvis limmade enkelskiktsskivor. LVL är tre millimeter tunna träskikt som limmas ihop till önskade dimensioner – LVL är ett av de starkaste träbaserade materialen som finns. LVL kan ersätta konstruktioner i stål, delar i betong men även limträ. – Från våra två fabriker i Österrike så levererar vi över hela världen. Vår förhoppning är att öka våra volymer här i Sverige också.

– Vi lanserar två stycken byggsystem. Ett system för höghus upp till tolv våningar och ett är för modulhus upp till åtta våningar. – Manualerna redogör för riktlinjer kring dimensioner och spann också för hur de olika komponenterna ska sättas samman. Dessa riktlinjer hoppas vi ska underlätta för arkitekter att välja massivträ som byggmaterial. – Det här systemet är öppet

och det är för att vi tror att det kan förenkla och snabba på processen för att bygga i massivträ. – Manualerna är framtagna av tredje part även åra partners har bidragit med erfaenheter fårn tidigare utförda lösningar i deras projekt – De detaljer som vi förordar är inget nytt för marknaden utan baserat på tidigare

lösningar som vi har utfört. Till byggsystemet finns det också en mjukvara, ett beräkningsverktyg som vi utvecklat själva. Även mjukvaran är gratis. – I framtiden kommer vi även utveckla byggsystem för kontor och annat. Tryckta manualer skickades runt bland gästerna. – De ska kunna ge en helhetsbild i tidigt skede och se hur det går att kostnadseffektivisera. Era planering i tidigt skede leder till mindre spill i produktionen och bättre logistik och också till minskade kostnader. – Sammanfattningsvis kan man säga att Building Systems är flexibelt, hållbart, konkurrenskraftigt och pålitligt, sa Jessika Szyber. Text och bild: BO BÄCKMAN

Många referensprojekt runt om i världen SVERIGE (JB)

Även Building Systems by Stora Enso är nytt för Sverige så har Stora Enso levererat till och varit involverade i många projekt som genomförts runt om i världen. Mikael Lindberg, försäljningschef i Skandinavien, visade exempel på sådana träbyggnader.

När något som Building Systems by Stora Enso lanseras så vill man gärna ha referenser till vad det egentligen betyder i verkligheten. Hur ser det ut och vad kan man göra? Mikael Lindberg, Försäljningschef Skandinavien, Wood Products, Stora Enso, hade gott om sådana exempel att visa upp.

– Vi är ju nya i Skandinavien med våra byggsystem men vi är långt ifrån nya i Europa eller i världen, sa han. Vi har hållit på ganska mycket. – Nya innovationer tar trä till högre höjder. Det är mycket prat idag att bygga högt, det är ju inne. – De indikationer vi fått från marknaden är att den stora marknaden i Skandinavien kommer ligga någonstans på fyra till åtta våningar. Första bilden han visade var från Trondheim i Norge. – Det här är Europas största massivträprojekt,. Jag är så stolt över att få jobba i ett företag som har haft förmånen att leverera massivträ till det. – Det är Moholt 50/50. Det är en studentby får man nästan lov att säga, ett studentom-

råde i Trondheim. Det är fem stycken niovåningshus med totalt 632 studentlägenheter. Det blev även exempel från Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Australien. – Ett jättestort projekt som vi är involverade i är i Helsingfors i Finland, berättade Mikael Lindberg vidare. Man beslutade där att bygga nästan en hel stadsdel centralt i Helsingfors helt i trä. Det blir en massa olika typer av byggnader: kommersiella, kontor, hotell och flerbostadshus, allt i en jättefin arkitektur samlat i ett och samma hållbara och miljövänliga område. – Första leveranserna fick

jag veta kommer gå vecka 48. Medan Mikael Lindberg berättade om de olika projekt han visade för publiken så pas-

sade han på att ge mer information om hur det här fungerar och vilka fördelar som finns. En av dessa fördelar är kopplad till hälsa. – När jag var nere i Österrike och besökte våra anläggningar där så fick jag en undersökning presenterad för mig. Den är gjord av Österrikiska forskare på skolor byggda med massivträ och visar hur hälsotalen förbättrats avsevärt både för lärare och elever. – Vi vill påstå att bygga med massivträ, det har jag mycket belägg för, halverar byggtiden. Så fort går det. Det är viktiga pengar att korta byggtiden. Du kan få hyresgästerna snabbare, du kan sälja lägenheter snabbare och du behöver inte ligga ute med

Mikael Lindberg, försäljningschef, berättade om företagets genomförda projekt.

pengar för marken lika länge. – Vi har ganska mycket nyckeltal från genomförda projekt i världen.

En långväga gästföreläsare hade fastnat i snöovädret och dök inte upp under presentationerna. I väntan på honom anordnades en frågestund. Det fanns så mycket samlad kunskap i salen att en del frågor skickades vidare till experter i publiken. De frågor som ställdes berörde en mängd ämnen som ytskikten på fasader, brandskydd, hur snabbt modulbostäder kan byggas och väderskydd under byggtiden. Intresset hos gästerna var påfallande och kanske kommer det snart växa upp trähus runt om i landet. På vissa håll som i Skellefteå kommun finns redan en uttalad träbyggnadsstrategi. Text och bild: BO BÄCKMAN


6

TRÄHUS

Nummer 18 • November-december 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Så byggde man trähus förr På promenad i mysiga trähusstäder NORDEN (JB)

Något av det mysigaste som finns är välbevarade gamla trähus. I Sverige samarbetar Eksjö, Hjo och Nora under namnet Tre Trästäder för att locka turister. Men faktum är att det vimlar av stadsdelar med gamla trähus i hela landet och även i våra grannländer.

Vi östgötar är måhända lite bortskämda med gamla fina trähus. I Norrköping finns området Kneippen med sina fina trävillor och Röda Stan med sina rödvita träkåkar. I Linköping har vi det gammaldags friluftsmuseet Gamla Linköping samt Hunnebergsgatan med sin gamla gårdsbebyggelse. Dessutom har vi Madickenstaden Söderköping med sina mysiga hus. Många städer i Sverige har

någon form av bevarad gata eller område med gamla trähus. Ofta handlar det om någon slags hantverkargata, som exempelvis Smedbyn i Huskvarna eller Verksgatan i Åtvidaberg. Andra städer har som helhet stått ganska opåverkade av omvärlden och har kvar sin

I Finland vimlar det av städer med välbevarade trähus.

gamla charm, som exempelvis Gränna. I Karlshamn finns många välbevarade träkåkar kring södra änden av Drottninggatan och stadskärnorna i såväl Norrtälje som Öregrund och Vaxholm är fyllda med höga plank och trähus i alla former och färger Under namnet Tre Trästäder har Nora, Hjo och Eksjö startat ett samarbete för att utveckla trästaden som besöksmål. De har samtliga en välbevarad trästadsmiljö och har tilldelats den prestigefyllda utmärkelsen Europa Nostra.

I Oslo finns flera gator med mysiga trähus, som till exempel Damstredet och Telthusbakken.

Men det är inte bara i Sverige det finns trästäder. Även i Finland, Norge, Island och på Färöarna finns många fina områden med välbevarade

trähus. I Oslo har vi till exempel gatorna Damstredet och Telthusbakken som är väl värda ett besök. Finland har särskilt många, trevliga trä-

husstäder, varav de flesta ligger på östkusten eller runt Helsingfors. Några att nämna är Kristinestad, söder om Vaasa. Kaskö en mil från

Kristinestad och Lovisa fem mil öster om Helsingfors Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Bild: WWW.TRETRASTADER.SE

H

jo är en småstadsidyll där man kan flanera bland trähus från 17-, 18- och 1900-tal. När Du går i stadens gränder kan du uppleva, inte bara de vackra husen, utan också grönskan i alla trädgårdar. För att inte tala om alla verandor som lockar med snickarglädje och smäckra spröjsar. Norr om hamnen ligger Hjo vackra stadspark. Den anlades på 1870-talet och var då en del av Hjo Vattenkuranstalt. Som stolta minnen från kurortstiden ligger trävillorna uppradade i parken, med balkongerna vända mot vattnet.

N

ora är en välbehållen trästad med gatorna utlagda i det klassiska rutnätet. Många hus och gårdar ser likadana ut som de gjorde på 1700- och 1800-talet. Att besöka Nora är som att kliva rätt in i ett museum, fast här är allt på riktigt. Staden lever med sin historia, och tack vare de stolta invånarna så är den idag en av Sveriges mest välbevarade småstäder, fylld av spännande detaljer som påminner om hur livet var förr.

M

ed rötter i medeltiden och ett osedvanligt välbevarat fastighetsbestånd från 1600-talet och framåt, gör Eksjö verkligen skäl för epitetet den unika trä-

staden. I centrala Eksjö finns ett sextiotal byggnads- och minnesförklarade byggnader, de allra flesta i Gamla stan. Här möter vi den senmedeltida stadsplanen närmast intakt. Det är en oregelbunden rutnätsplan som ger en småskalig och intim stadskaraktär.


Nummer 18 • November-december 2016

7

Snabbare handläggning av jaktvapenlicenser Regeringen tog nyligen beslut om att lyfta sekretessen på jägarexamensregistret som hanteras av Naturvårdsverket. Polismyndigheten kommer därmed att enklare och snabbare kunna sköta handläggandet av jaktvapenlicensärenden.

– Beslutet är bra för både jägare som ansökt om jaktvapenlicens och för polisen som nu snabbare och med mind-

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03

re resurser kan hjälpa jägarna, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Hanteringen av sökta jaktvapenlicenser sköts idag på ett ineffektivt sätt då Polismyndigheten i varje enskilt fall behöver ta kontakt med Naturvårdsverket per telefon för att få ut uppgift om jägarexamen. Informationen kan därefter lämnas över till Polismyndigheten efter att en skadebedömning gjorts.

Regeringen har därför tagit ett beslut om att en sekretessbrytande bestämmelse införs i jaktförordningen. Sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen ska därmed inte hindra att uppgift om avlagd jägarexamen som finns hos Naturvårdsverket lämnas till Polismyndigheten i ärenden om tillstånd att inneha vapen. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Dags att mäta radon! Vi gör mängder av mätningar varje år och kan ge er Sveriges bästa pris. Vid förhöjda radongashalter erbjuder vi kostnadsfri utredning samt åtgärdsförslag.

d os n o d a R

or

: 0 5 2

s or = 2 do t e k a p 1 mät :r - 375 3 doso

www.brabesiktningar.nu info@brabesiktningar.nu

Norrköping 011-10 14 10 Linköping 013-10 14 10

Gårdsarmatur Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

Stöldskyddsmärkning med DNA – SmartDNA

®

• För maskiner, fordon och verktyg på gården • Omöjligt att tvätta bort eller förstöra • Skrämmer tjuven Psst! Avtal för dig som LRF medlem. Nu kan du köpa SmartDNA med rabatt! Gå in på LRF Samköp för mer information. www.lrf.se/medlemsformaner/rabatter/smartdna

smartdna.se

BERGVÄRME? VATTENBRUNN? Ring FBB! FBB är Östergötlands mest anlitade borrentreprenör. Vi hjälper Kvalitet dig hela vägen till borrning & nytänkande och pumpinstallation. sedan 1979 Självklart med ROT-avdrag! www.fbb.se

0171-44 00 75 info@plathuset.com www.plathuset.com

Stålhallar & Stålkonstruktioner i samarbete med DS Stålkonstruktioner och Arcelor Mittal.

CeZ[bb

DEH:?9,&

>A

,&

Bo\j^ `Z

)(+ Yc

FBB

Ring oss på 0122-100 64 och prata borrning!

Finspångs Brunnsborrning AB

AlWb_j[j i a[h^[j \h d

Bo\jahW\j ()&& a] 8h[ZZ '((#',& Yc > `Z

((- Yc

FOPS Q\Wbb_d] eX`[Yj fhej[Yj_l[ ijhkYjkh[S

?IE#]eZa dZ i a[h^[jiX ][ _d] h _ fh_i[j f WbbW IY^ \\[h

Iahka[Xo CWia_d C` bXo När du behöver ett riktigt lyft! )*-+&1)2 /) )0)&,22 2) )2 Se mer på: www.skrukeby.se


8

HUND

Nummer 18 • November-december 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Att åka skottkärra är ingen match för Laika. Efter genomgången träning var Laika betydligt mindre ängslig.

En boll i rullning skrämmer Laika. Men matte är med och visar att det inte är farligt.

Att gå över en vippbräda kan kännas läskigt. Gittan Engberg och matte Christina hjälper till för att det ska kännas tryggt.

Gladare hund med trygghetsträning Miljöträningsbana i skogen runt Sunkerstad NORRKÖPING (JB)

I den sociala miljön som hunden tillsammans med sin ägare lever i kan det ibland kännas skrämmande då oväntade situationer uppstår. Att känna rädsla är helt naturligt men rädslan får inte förstärkas, då kan det vara bra att tillsammans med sin hund gå en miljöträningsbana.

En trygg hund är en glad hund men för att hunden ska känna sig trygg måste tilliten till ägaren byggas upp redan som liten valp. Gittan Engberg som är utbildad hundterapeut, beteendecoach och beteendevetare har stor kunskap i hur hon kan hjälpa hundar och dess ägare tillrätta när det uppstår problem. I skogen runt Sunkerstad, Vånga i Skärblacka där Gittan bor, har hon tillsammans med Christine Wåtz som även hon är hundinstruktör, lagt en miljöträningsbana och inbjudit hundägare till en rolig och lärorik dag. – Syftet med banan är att förstärka samarbetet mellan hund och ägare, inte skrämma hunden. Vi har satt upp olika stationer där hundarna bland annat ska krypa genom tunnlar, gå på en prasslig presenning uppför ett berg, promenera över en plåt, stöta på ett spöke, passera två portar gjorda av konservburkar och petflaskor, träffa på en person med svart hatt och en stor fladdrande rock, berättar Gittan. Christina Lehtonen finns på plats med sin hund Laika som är en östsibirisk laika. Laika springer ivrigt runt mattes ben med nosen i marken medan Christina uppmärksamt lyssnar till Gittans information innan det är dags att starta. – Det är sammanlagt fem ekipage som ska gå banan men vi låter bara en hund i taget gå. Skulle alla gå samtidigt

Att gå genom ett hinder gjort av burkar och flaskor skramlar rejält.

och någon hund blir rädd smittar det lätt av sig till de övriga hundarna, förklarar Gittan. När Laika kissat är både hon och matte redo att börja. – Lite ängsligt är det eftersom Laika är en aning otrygg. Men jag har jobbat hårt med henne och hon har blivit mycket bättre, säger Christina. Vid första stationen ska

hunden krypa genom en tunnel. Hon tvekar men med köttbullar och glada tillrop av matte som visar att det inte är något farligt plöjer Laika genom den långa tunneln och väl ute på andra sidan vankas det nya köttbullar. Uppenbarligen fann Laika det hela mycket nöjsamt varpå hon åter störtar in i tunneln

och blir ånyo rikt belönad med en smaskig köttbulle. Personen i hatt och rock ignorerar Laika och spöket som kikar fram bakom ett träd är värt att undersökas lite närmare. Köttbullarna i Christinas ficka minskar snabbt. – Det är just så här som

hundägaren ska agera. Visa trygghet och vara ett med sin hund. Det får hunden att lita på ägaren och tillsammans klarar de ut problemen, berömmer Gittan. Det är inte tillåtet att säga nej, rycka i kopplet eller fya hunden under banan. Bara belöna med ord och köttbullar. Samt göra bytesaffärer. – Jag har lagt ut några skankar från vildsvin, älg och rådjur. Meningen är att hunden ska gå förbi dessa men tar hon

en skank så ska ägaren utan att säga ett ord byta skanken mot en köttbulle, säger Gittan. Ute på ett stort fält stannar Christina och Laika. Gittan plockar upp ett rep och börjar dra. En stor boll där en död hare har satts fast börjar sakta närma sig och Laika blir rädd. Då slutar Gittan att dra bollen och Laika får sin belöning som Christina plockar fram ur fickan. Gittan fortsätter att dra bollen mot hunden som skäller och reser ragg. Ett nytt stopp, en till köttbulle och faran är över. Laika springer fram till bollen och tar haren i munnen. Matte byter ut den mot en köttbulle och klappar om sin hund. – Precis rätt, säger Gittan. Om jag fortsatt dra bollen har Laika blivit så rädd att det

Laika får en liten belöning för visat mod.

kanske aldrig gått att reparera den skadan. Nu visade hennes ägare att det inte var något farligt. Hunden kände tryggheten genom sin matte och blev lugn. När dagen är slut känner sig

alla, både hundarna och dess ägare mycket nöjda. – Men nu gäller det att fortsätta träningen på egen hand.

Att jobba med sin hund är ett jobb under dygnets alla vakna timmar, säger Gittan. – Jag är så stolt över Laika som tidigare varit rädd och ängslig. Det märktes att hon tyckte det här var jätteroligt, säger Christina och ger hunden en stor kram. Text och bild: CARINA LARSSON


Nummer 18 • November-december 2016

9

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

NYHET 2016!

Kodiak 700 4x4 Ny bränslesnålare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende på modell.

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager Besöksadress: Laduvägen 10, 592 91 Vadstena Tel 0143-127 22, mobil 070-248 50 38 · www.pumptjanst.se

fr. 66.320:- exkl. moms

AKTUELLT

• Högröjning av vägar och åkerkanter, kantskärning. • Krossmaterial och brotrummor, dräneringsrör m m. • Vi är även certifierade för enskilda avlopp och minireningsverk. • Anlägger och underhåller skogsvägar Vi gör lösningar efter era önskemål!

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14

070-843 18 28

WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

FASTIGHETSMARKNAD

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

Funderar du på att sälja din gård?

Hisun 500 UTV

TJ:s Pumpservice AB ”Ett bra vatten är bättre”

Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Traktorregistrerad

89 900 kr inkl moms

Över 35 år i branschen Vattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

0730-94 10 02

1.970:-

/pall

Pall · Storsäck · Bulk · Utkörning Fyra pall inkl utkörning

3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...

&YLLTÚMMAre för omgående leverans.

Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800

8.280:-

Skogsrikt i Östergötland Ödeshög, 184 ha

BEGAGNADE TUNGVIKTSPRESENNINGAR

fr. 400kr

Lilla Aleryd - 163 ha prod. skogsmark, 39 800 m3sk, fint gårdscentrum och jakt.

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

Reg Fastighetsmäklare Mats Nilsson Göran Hellqvist

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB

HALLBYGGARNA.SE/JORDBRUKAREN Spannmålsvagnar 12-22 ton • Balvagnar • Djurvagnar • Dumpersvagnar

Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Vadstena | 013-24 20 06 Vadstena | 0143-134 50

AUKTIONER

Auktioner 2016

Bokning pågår inför 2017! Välkommen att kontakta oss! BOKADE AUKTIONER 2017

LANTBRUKSKONSULT AB Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

Finns ck som sä lkoch bu s leveran

Stockås torvströ Torvströ hög kvalitet, i säck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har även en sorterad torv 0-2 mm som är bra för gris- och kostallar. TORV & MASKINENTREPRENAD AB

0585-402 16 • 070-204 45 55

www.torvomaskin.se

10/3 Hallsta Gård, Vagnhärad. Maskiner o Redskap. 11/3 Brännebrona, Götene. Samlingsauktion. 17/3 Källberga, Alunda. Maskiner o Redskap. 18/3 Granngården, Sala. Samlingsauktion. 11/4 Vargavadet, Lagerfors, Moholm. Maskiner o Redskap. Välkommen med fler uppdrag, vi står för en korrekt värdering av både djur och maskiner vilket är en bra grund för en lyckad auktion.

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15 Ombud för Östergötland, Småland och Öland: Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146

www.farmarauktioner.se

Överlåta gården? Välkommen till Areal. Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.

Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50


10

Nummer 18 • November-december 2016

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Fungerande valberedning viktig Lång kriterielista för styrelseledamöter i Länsförsäkringar Östgöta LINKÖPING (JB)

För att få en fungerande och så bra styrelse som möjligt behövs en kunnig och aktiv valberedning. Kriterierna för vem som kan bli styrelseledamot är omfattande. Det gäller också att hela tiden stämma av behoven.

Astrid Brissman är ordförande i valberedningen för styrelsen i Länsförsäkringar Östgöta. – Valberedning består av fem personer, berättar hon. Vi är valda eller föreslagna av en nomineringskommitté som består av fullmäktigeledamöter. Jag är ordförande från och med förr året och fram till 2018. Efter vilka kriterier väljs ledamöterna i valberedningen? – Dels så ska vi ha ett geografiskt område som vi kan

täcka i Östgötas verksamhetsområde och det gör vi ju. Hon räknar upp varifrån de övriga kommer och spridningen över länet är tydlig. – Tanken är att vi som val-

beredningens representanter ska hitta kandidater med alla krav som ställs från Finansinspektionen. Det handlar ju mycket om att vi har ett bra nätverk när vi sitter i valberedningen, att vi känner mycket människor från olika branscher. Är det svårt att få personer att ställa upp som styrelseledamöter? – Nej, det är inte alls svårt att få kontakt. Vi jobbar rätt proaktivt i valberedningen och vi ligger hela tiden före och intervjuar. Länsförsäkringar, vi känner det är härligt, det har ett väldigt gott rykte och man känner att det här är ett bra företag. Det

finns ingen som på något sätt säger "Usch, det här vill jag inte kliva in i!". Det finns ingenting sådant. Tvärtom blir de väldigt hedrade och glada när vi frågar. – Det som är vår utmaning är att det finns så mycket krav från Finansinspektionen för att man ska kunna sitta i en styrelse inom bank- och finansvärlden som det här handlar om, berättar valberedningens ordförande. – Det som man ska kunna som styelseledamot är försäkrings- och finansmarknaden, affärsstrategi och affärsmodell, företagsstyrning, finansiell analys, aktuariell analys samt regelverk som gäller för försäkringsbranschen. Det är inte så lätt att hitta dessa personer. Vi är jätteglada när vi lyckas identifiera dem. Man kan inte vara alldeles för långt ifrån sitt aktiva arbetsliv. Nu har vi tagit

som man kanske tycker man behöver veta mer om. Vi försöker känna av så det är ett väl fungerande team i styrelsen. – I dagsläget är det åtta i styrelsen. Sedan har vi våra två arbetstagarrepresentanter som vi nu har infört att intervjua också. Dem tillsätter ju inte vi, men det är ju de som har örat mot rälsen i och med att de är i verksamheten. Det är väldigt bra med det här komplementet, som de utgör, så man ser bolaget från olika håll.

bort det där med åldersgränsen. Den finns inte längre. En ålder behöver ju inte betyda att man inte är aktiv och kan tillföra en massa saker. Personerna i styrelsen kompletterar varandra. Varje person kan inte kunna allt till hundra procent men det är ändå ett solidariskt ansvar i styrelsen. De måste kunna förstå även om man har ett eget specialområde. Hur ser det ut med kommande nyval och omval? – Det finns två av våra styrelseledamöter vars period går ut nu. Vi talar ju med dem om de är intresserade av omval. Det är ingen som vi vet som har sagt ifrån sig. – När styrelsen fungerar på ett bra sätt, som den gör, så finns det ingen anledning att byta ut någon. Däremot gör vi så att vi vartannat år intervjuar alla, ledamöter och ordförande i styrelsen, för att

Astrid Brissman nämner även återbäringen till kunderna, som ju är ägarna. I Länsförsäkringar finns, till Astrid Brissman är ordförande skillnad mot i mång andra boi valberedningen för styrelsen lag, inga stora aktieägare som i Länsförsäkringar Östgöta.. ”plockar på sig”. Bild: OSKAR LÜRÉN/Linkö– Det känns smakligt, tyckpings kommun er jag. känna in om det är något vi kan förbättra, om det är något Text: som dykt upp på marknaden BO BÄCKMAN

Historiskt låg bolåneränta Nytt projekt studerar hur när SBAB sänker tvååringen vildsvin sprider sjukdomar Från och med fredagen den 18 november, har SBAB sänkt räntan för bolån med två års bindningstid med 0,23 procentenheter. Den historiskt låga tvåårsräntan för bolån hamnar därmed på en betydligt lägre nivå än tremånadersräntan.

Samtidigt höjs räntorna för lån med längre löptider, i enlighet med marknadsräntornas utveckling efter det amerikanska presidentvalet. De långa marknadsräntorna

spåddes redan tidigare ha nått sin botten och den omtalade Trumpeffekten gav ytterligare

skjuts uppåt åt de längre räntorna, som av många väntas stiga i snabbare takt än de kortare. Att sänka räntan för bolån med två års bindningstid gör SBAB i syfte att ge ett extra incitament att räntesäkra sina bolån på en historiskt låg nivå. SBAB:s statistik för oktober

visar att andelen kunder med rörlig tremånadersränta tangerar den högsta på flera år, 82 procent, vilket innebär en hög ränterisk om de rörliga bolåneräntorna vänder uppåt. – Bolåneräntorna är historiskt låga. Att vi kan erbjuda nya och befintliga kunder möjligheten att låsa in sina räntekostnader på en extra låg

Förändring (%)

Listränta (%)

3 månader

Oförändrad

1,69

1 år

Oförändrad

1,69

2 år

- 0,23

1,49

3 år

Oförändrad

1,89

Bindningstid

nivå i två år är fantastiskt, säger Klas Danielsson, vd på SBAB. I tabellen nedan framgår SBAB:s aktuella utlåningsräntor för bostadslån till bostadsrätter, villor och fritidshus. Ränteändringen gäller även bostadslån förmedlade via SBAB:s samarbetspartners Icabanken, Ikano bank och Sparbanken syd. Sänkningen av listräntan för bolån med två års bindningstid är tillfällig och gäller för bolån som utbetalas till och med den 31 mars 2017, eller till och med annan tidpunkt vid ny ränteändring.

Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam, dödlig sjukdom som drabbar gris och vildsvin. Sjukdomen har under senare år spridits och etablerat sig hos vildsvin i östra EU, med stora ekonomiska konsekvenser. I samarbete med bland andra Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet, startar nu Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ett projekt för att förbättra förmågan att kontrollera allvarliga sjukdomar bland vilda djur, med fokus på ASF och vildsvin. Forskningsrådet Formas finansierar detta och tre projekt till vid SVA.

Sjukdomar hos vilda djur har uppmärksammats allt mer på senare tid. Den omfattande spridningen av afrikansk svinpest i östra EU är exempelvis ett hot mot både samhällsekonomi och djurhälsa. – Utvecklingen är mycket

4 år

+ 0,06

2,11

5 år

+ 0,12

2,36

7 år

+ 0,15

2,80

10 år

+ 0,21

3,29

I SBAB:s modell för räntesättning avgör lånebeloppets storlek och belåningsgraden vilken ränta som kunden erbjuds. SBAB:s kunder kan enkelt räkna ut vilken ränta de erbjuds på www.sbab.se/bolanekalkyl.

oroande. I avsaknad av ett effektivt vaccin behövs annan bekämpning. Vårt projekt kombinerar expertis inom vilt, sjukdomskontroll och modellering för att möta dessa utmaningar. Deltagarna representerar ett unikt samarbete och säkerställer att forskningsresultat kan leda till en användbar policy, säger Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog vid

SVA och ansvarig för forskningsprojektet. Viruset som orsakar ASF är mycket motståndskraftigt och överlever flera veckor i köttprodukter, kadaver eller troféer, och flera månader i frysta produkter. – Införsel av köttprodukter eller troféer från infekterade tam- eller vildsvin utgör därför det största hotet för att smittan ska spridas till nya områden. Om ASF spreds i vårt land, skulle det inte bara få stora konsekvenser för svensk grisuppfödning utan också påverka våra vildsvinsstammar kraftigt, inklusive jakten. Inom projektet kommer en

modell för smittspridning att utvecklas för att simulera utbrott av ASF hos svenska vildsvin. Dessutom planeras en pilotstudie där vildsvin i ett begränsat område kommer att fångas in och förses med GPShalsband för att studera hur de rör sig. Kameror för viltövervakning ska placeras på utfodringsplatser med mera där olika djurgrupper träffas, och där smitta kan spridas. Målet är att utvärdera olika effekter av instängsling och andra metoder för viltkontroll, inklusive olika strategier för jakt och utfodring, samt möjligheten att genomföra dessa i större skala. Forskare Siamak Zohari, SVA, leder ett projekt om kända och okända varianter av coronavirus som är på frammarsch. Användandet av konventionella vaccin tycks ge

ofullständigt skydd. Projektet syftar till att kartlägga arvsmassan hos de varianter av coronavirus som cirkulerar bland vilda och tama fåglar i Europa och med hjälp av moderna metoder ta fram en ny typ av vaccinkandidat. Forskare Cecilia Alsmark, SVA, leder ett projekt om trikomonader. Det är sjukdomsalstrande parasiter som infekterar djur som människor, nötkreatur, katter och fåglar. Dessa infektioner är svårbehandlade på grund av att parasiterna anpassar sig till de infekterade djuren och människorna. De läkemedel som finns har svåra biverkningar och på senare år har parasiterna utvecklat resistens. Syftet med projektet är att studera trikomonadernas förmåga att bli resistenta och genom molekylära metoder hitta nya mål för läkemedel samt kartlägga deras biologi och genom. Professor Per Wallgren,

SVA, leder ett projekt för att studera förekomst av invärtes parasiter och resistens mot avmaskningsmedel i svenska grisbesättningar. Sedan den tidigare, större inventeringen av parasiter på 1980-talet har grisproduktionen radikalt förändrats. Idag finns exempelvis frigående suggor och mer halmbaserade system för dessa än på 80-talet. Grisgårdarna har också blivit betydligt större. Då det endast är ett fåtal substanser som används vid avmaskning är det viktigt att dessa behåller sin effektivitet.


Nummer 18 • November-december 2016

11

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland och Ă–rebro län.

AKTUELLT

MĂśbler • Heminredning • Porslin • BĂścker & media Sport & fritid • Kläder, skor & accessoarer Elektronik • HusgerĂĽd och mycket mera

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

$ $

"

$ $ $ $

"

"

!

#

%

#

LELY CENTER

Städa ur garaget – rĂśj pĂĽla bivdrinagdärevänlk!omna!

VALDEMARSVIK

Al

Kontakta oss fĂśr mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com

Ring & boka tid, allt säljbart hämtar vi – kostnadsfritt fĂśrstĂĽs! Ă–PPET MĂĽn-fre 10-18 LĂśr 10-14 Motala LinkĂśping NorrkĂśping

LinkĂśping: Industrigatan 38 • 013-37 67 77 Motala: SĂśdra AllĂŠn 23-25 • Ă„ngdalen • 0141-504 88 NorrkĂśping: FinspĂĽngsvägen 63 • 011-10 10 80 Skänk eller handla sĂĽ gĂśr du nĂĽgot fĂśr behĂśvande!

,]HVEYPZMRWGL Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd. Enkel montering pĂĽ alla kranar.

We-1400

med 2 kanal radio.

13.900:+ moms o frakt

www.lely.com

LELY – världsledande inom innovativa system fĂśr automatisk mjĂślkning och robotutfodring.

Vi skarvar inte • Villa o vindsisolering - mer boyta och tunnare väggar • Golvfyllningar - stopp fĂśr kalla och dragiga golv • Accumulatortankar • FĂśrsäljning av PIR/ Polyuretan skivor

Vi isolerar med polyuretan marknadens bästa isolermaterial. Halva tjockleken jämfĂśrt med â€?vanligâ€? isolering.

Ring/maila er fĂśrfrĂĽgan till: 0705-94 26 92 • jorgen@polyterm.se Kontor/Fabrik: 0581-62 08 30. Adress: Hagalundsvägen Fellingsbro www.polyterm.se

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

Att synas är bra fÜr affärerna! Boka annonsplats pü 0141-560 03.

2016

SUPER DEAL SPORTSMAN 570 Sage Green

76 900:61 520:inkl. moms ex moms

76 900:inkl moms

(M YLQVWGULYDQGH IDPLOMHKHPVYnUG PHG NRQVXOHQWVW|G VHGDQ

V i s Ăś ke r f l e r

F A9L V|NHU MILJEHEM

)DPLO Vill du t aMHKHP emot

NÜt ¡ Svin ¡ Für

VINSCH OCH PLOGFinansPAKET PĂ… KĂ–PET upplägg frĂĽn Värde 11 695:- inkl. moms 961:/mĂĽn

Kampanjen gäller sü lüngt lagret räcker. Gäller vid kÜp av en 2016-ürsmodell av Sportsman 570.

BRETT SORTIMENT FĂ–R:

Fjäderfän ¡ Häst

e t RFK .RQ t barn, ungdom eller vuxen i ditt hem?

&INSPĂ?NGSV 2EJMYRE s 4EL

>/E<PW/E' Íť PZ ZK Íť < Z>^d Íť s ^d Z ^ Albogaleden 2 ¡ SĂśderkĂśping 0121-420 66 Ă–ppet: MĂĽn-fre 9-17 ¡ LĂśr 10-14

ZZZ EHUJVODJVJDUGDU VH

pü fodertillskott till djur. tel 011-875 03 • www.wiromin.se

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

M A

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

Specialist - Íť - Yl[HO

BrĂĽnstorp, 585 91 EksjĂś Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Ă„ven andra nya delar.

TRAKTORER KĂ–PES fĂśr demont, kontant betalning. Hämtas! www.jordbrukaren.se

• KutterspĂĽn • Lantbruksspecial • SpĂĽn-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar

Nu utĂśkar vi med produktion i sĂśdra Sverige!

Vi har ĂĽterfĂśrsäljare i Ă–stergĂśtland, Ă–rebro, Värmland, sĂśdra SĂśrmland och Norra smĂĽland. Ring fĂśr närmare info

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se

• • • • • •

Vedhantering Foderhäckar Balhantering Grindar Adaptrar Vagnar

Vi kĂśper, säljer och fĂśrmedlar beg. lantbruksmaskiner. Ă…terfĂśrsäljare fĂśr Bala Agri och Norje. Välkomna!

tel 070-816 29 05 info@backhemmet.se www.backhemmet.se


12

GÅRD TILL SALU

Nummer 18 • November-december 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Nätt gård med skog

Stimmerkulla 326 Trevligt belägen med en areal om 15 hektar. Bostad med 50 kvadratmeter boyta fördelad på två rum och kök, renoverades 2015. Ekonomibyggnader samt del i fiske följer. Välkommen till Stimmerkulla 326 som är veckans gård till salu.

Bygden kring Vätterns nordöstra ände erbjuder mer än de bitvis makalöst vackra vyerna. Här finns sådant som i högsta grad levande orter, fiske, båtliv, turism, naturupplevelser, och en rik historia som inte minst rör gruvdrift. Väg 50 korsar trakten och E20 finns snart norröver. Även om det är några kilometer till både Askersund och Åmmeberg från veckans gård så är det närmast ofrånkomligt att nämna dessa orter. Bara Askersunds namn är som taget från en saga: Det härstammar från ordet aeske eller aska, alltså askdunge. Orten låg ju vid ett sund vilket omgavs av askar. Namnet som betyder askdungen vid sundet, var naturligt och vi känner det idag som Askersund. Järnhanteringen i bygden har

mycket gamla traditioner. Råvaran fanns bland annat runt Åmmeberg och Lerbäck. Under medeltiden hade bygden en stor betydelse för den medeltida svenska järnproduktionen. En historisk blick på vad som är idag är att Gustav Vasa bestämde att Askersund skulle bli handels- och marknadsplats. Hamnen var tydligen en avgörande faktor. Kungen fastslog att det skulle ges två marknader per år. Fortfarande anordnas både en vår- och en höstmarknad i Askersund.

Fortsätter man väg 50 vidare norrut från Askersund så finner man snart en avtagsväg mot Skur efter sjön Åmmelångens norra spets. Bara någon kilometer mot Skuru är det dags att ta av mot Stimmerkulla som man finner cirka en kilometer in. Ekonomibyggnaderna är belägna på ena sidan vägen och bostaden på den andra. Själva området Stimmerkulla är kuperat och varierat med sjöar, skog och ängar. Bostadsbyggnaden är ett trevligt mindre hus. Boytan uppgår till 50 kvadratmeter som fördelas på två rum och kök. Huset som renoverades 2015, värms med en kombination av elradiatorer och vedkamin. Planlösningen är traditionell för den här sortens hus. Entréhall, kök där man har den idag närmast självklara vedspisen jämte en elektrisk. På nedre plan finns även det mycket gemytliga vardagsrummet med en kamin. En trappa upp finns ett sovrum och ett badrum. Det senare är utrustat med dusch, torrtoa, tvättmaskin och torktumlare.

På fastigheten finns en äldre ladugård med logdel. I stalldelen finns tre boxar samt såväl isolerade som oisolerade förvaringsutrymmen. Logdelen inrymmer en gruppbox som använts för lösdrift. Intill byggnaden finns en generöst tilltagen vedbod, även den med förvaringsmöjligheter. Gårdens areal omfattar totalt 15 hektar som är fördelade över åtta, nära varandra liggande, skiften. Arealen fördelas på 11 hektar skogsmark och övriga fyra hektar är åkerskiften. Fastigheten har även del i fiske och i häradsallmänning. Stimmerkulla 326 är den där lilla gården som många drömmer om. En hemtrevlig liten bostad i bra kondition, ekonomibyggnader som kan användas för någon verksamhet eller hobby samt ett markinnehav som inte är att ”gapa över för mycket” i början eller för litet för att kunna användas. Närheten till Vättern, vägnät och större orter betyder ännu fler möjligheter att förverkliga sina drömmar med Stimmerkulla.

Text: BO BÄCKMAN

KORTA FAKTA STIMMERKULLA 326 Bostad: Renoverad 2015. Boyta 50 kvm. 2 r o k.

Areal: Totalt 15 ha. 11 ha skog. 4 ha åker. Åtta skiften nära varandra.

Ekonomibyggnad: Äldre ladugård med logdel. I stalldelen tre boxar och förvaringsutrymmen, både isolerat och oisolerat. I logdelen en gruppbox som varit för lösdrift samt. Förvaringsutrymmen.

Övrigt: Del i fiske. Del i häradsallmänning.

Vedbod: Rejält tilltagen vedbod med förvaringsmöjligheter.

Pris: Begärt pris 1 650 000 kr. Ansvarig mäklare: Pia Eriksson, Värhulta AB, 0585-262 00


Nummer 18 • November-december 2016

13

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Skydda antibiotikan så att den kan skydda oss Myndigheter och organisationer i stor informationssatsning Antibiotika räddar liv. Att resistenta bakterier ökar är ett stort hot mot både människors och djurs hälsa. I en gemensam insats uppmärksammar 23 myndigheter och organisationer hur värdefull antibiotikan är, och att vi alla kan hjälpas åt för att skydda den.

Sverige är ett av de länder i EU som använder minst antibiotika till djur när det gäller livsmedelsproduktion. Många års arbete för att hålla djuren friska och använda antibiotika klokt ligger bakom Sveriges låga användning till djur. Ju mer antibiotika vi använder desto snabbare ökar resistensen hos bakterierna. Informationsinsatsen

Skydda antibiotikan presenteras inför den Europeiska antibiotikadagen den 18 november. Berättelser, grafik och fakta på sajten skyddaantibiotikan.se och på Facebook visar hur värdefull antibiotika är samt hur antibiotikaresistens berör människor, djur, livsmedel och miljö.

Fakta: Små val i vardagen som gör skillnad Med enkla medel kan var och en bidra till att förebygga infektioner, använda antibiotika klokt och att bidra till att den inte sprids i miljön. • Prata med din läkare eller veterinär om när antibiotika gör nytta. • Använd inte överbliven antibiotika utan lämna in den på apoteket. • Förebygg infektioner och smittspridning när det går, till exempel genom att tvätta händerna och följa vaccinationsprogram.

ningen och den yttre miljön för att tillsammans hejda utvecklingen. – I Sverige har vi en god djurvälfärd och friska djur, och friska djur behöver inte antibiotika. Vi är ett av de länder i Europa som använder minst antibiotika till djur. Det är viktigt att vi gemensamt fortsätter arbetet för att hejda utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier för att även framöver ha

tionellt perspektiv en låg antibiotikaförbrukning och ett relativt gynnsamt resistensläge både bland människor och bland djur. Men antibiotikaresistensen ökar även här. I Sverige samarbetar aktörer som verkar inom hälso- och sjukvården, djuroch livsmedelssektorn, forsk-

Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

Vi finns för dig som ska sälja djur, lantbruks-, entreprenad- och verkstadsmaskiner. Vi står för stort engagemang vid varje auktion. Kontakta oss redan idag! Välkomna! Stig-Arne Johansson 0730-291 659

Friskt vatten hemma

Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! …och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se

Förbrukning av antibiotika mätt som mg/PKU, i Sverige och genomsnittet av EU/EEA. PKU står för populationskorrektionsenhet och motsvarar ungefär den sammanlagda vikten av levande djur i ett land uttryckt i kilo.

goda möjligheter att behandla människor och djur med verksamma antibiotika, säger

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs www.carlensko

Vimmerby

0492-757 36

Elisabet Lindal, veterinär på avdelningen för djurskydd och hälsa, Jordbruksverket.

www.mb-isolering.se

Försäljning av Grävmaskiner · Lastmaskiner · Tillbehör · Reservdelar ★ Utför maskintransporter upp till 14 ton

www.jotul.se

★ Pressar slang

www.scanspis.se

★ Ombyggnader på maskiner efter kunds önskemål

SPARA U PP TILL

4 600:-

vid köp av kamin och NVI skorsten

Mosstegsgatan 6 Eksjö Telefon: 0381-77 10 80

www.maskin-huset.se

Passa på! Kampanj på våra bästa produkter samt NVI skorsten.

Du kan läsa Jordbrukaren på nätet!

Se kampanjen jotul.se / scanspis.se

Klicka bara på Jordbrukarens framsida uppe till höger på www.jordbrukaren.se

Vinterg 10, Motala

Mer än 50 år i branschen!

Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar

0141-528 70. Mån-tors 13-18 fre 13-16, lörd 10-13.

VI KOPER DITT SKROT! 590 33 Fornåsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se

Dags att boka vårens auktioner!

Norrköping 011-12 70 30 Linköping 013-13 01 45

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Sverige har ur ett interna-

AKTUELLT

Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

NILFISK ALTO • Nyförsäljning • Auktoriserad service

FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2017!

Levererar färdig betong

SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

certifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se

Svensktillverkade jordkällare. I plast. Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

ÄGA TRAVHÄST TILLSAMMANS? Vi säljer nu andelar i vår ettåriga HINGST E. From Above ʹ u. Supreme la Marc e. Varenne

Solkattens Chiron

Valdemarsvik 0705 89 09 39

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00


14

Nummer 18 • November-december 2016

GRÖNA NÄRINGAR

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Redan vid entrén syntes det att något var på gång. Tillväxt Linköping hade direktsändning från Vreta Kluster.

Direktsändning med fokus på ny Högteknologisk utveckling för det svenska lantbruket VRETA KLOSTER (JB)

Vreta Kluster är en plats där det alltid är saker på gång. Att ha en direktsänd diskussion i tv förekommer också. Nyligen var det livesändning av Tillväxt Linköping och i fokus var ny teknik inom skogs- och jordbruk.

Nyligen var det livesändning från Vreta Kluster av Tillväxt Linköping. Dagens tema var de gröna näringarna och då med fokus på högteknologisk utveckling inom lantbruket samt vägar till nya

innovationer och teknik som stimulerar tillväxt. – Vi ska prata om en bransch idag som oftast romantiseras, sa programledaren Lasse Fredriksson. Vi ser tv-reklam med jordiga händer, potatis som man plockar upp direkt och sedan helt plötsligt blir det till en påse eller någonting och så säger man bara köp det här vi är så glada att vi är bönder!. – Det här att vara lantbru-

kare och att odla handlar också om väldigt mycket ny teknik. Det är det vi ska prata om idag.

Programmet var indelat i tre avsnitt med företrädare för olika verksamheter i panelen. Först ut framför kameran var klustermotorn Helene Oscarsson, och växtodlingsrådgivaren Per Ståhl, Hushållningssällskapet. Nästa grupp bestod av forskaren Per Frankelius, lantbrukaren Albin Johansson, och Johan Hedestad, Gothia Redskap AB. I den tredje återkom Per Frankelius och Helene Oscarsson, då i sällskap av Peter Borring, LRF. För de, kanske inte alltid lantbrukligt bevandrade, tittare som såg programmet

framkom många vinklar och fakta rörande detta med ny teknik i jordbruket samt vad som i övrigt behövs framöver. Bland annat fick Albin Johansson frågan Vad är viktigt med ny teknik? – Vi har tillämpat ny teknik

ganska länge, berättade han. Jag har fortsatt på det spåret och styr idag flera av mina maskiner med GPS och med datorer för att göra så mycket rätt som möjligt. Gör jag rätt så kan jag också minska användningen av insatsmedel, jag sparar pengar och får förhoppningsvis en högre skörd.

En film visades från grisproduktionen i Blackerts lantbruk i Vistena. Där används en utfodringsanläggning som jobbar dygnet runt och ser till att grisarna inte bara får foder utan även rätt mängd och på rätt tid. Gårdens 6 000 grisar ska ha mat en till fyra gånger om dagen. Man använder också sådant som en elektronisk logg för suggorna. – Jag vill hävda att lantbrukaren har en väldigt låg tröskel för att ta till sig ny teknik och har alltid haft, sa Peter Borring och räknade snabbt upp

en lista med exempel från både historien och nutid. En del av diskussionerna handlade om hur man drar nytta av varandras kunskap och idéer. Till exempel har forskarna på Linköpings universitet och lantbruket mycket att ge varandra, och aktörer som Gothia Redskap är värdefulla för inte bara den regionala utvecklingen utan har tagit steget ut i Europa med i förlängningen en samhällsnytta för Sverige. Per Frankelius menar att den kopplingen är enormt viktig. Här finns också globala aspekter.


Nummer 18 • November-december 2016

15

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

GRÖNA NÄRINGAR

Programledaren Lasse Fredriksson diskuterar med Per Frankelius, Helene Oscarsson och Peter Borring.

Det går åt en hel del teknik när det vankas direktsändning. Här ser vi teknikerna vid det uppriggade kontrollbordet.

Förberedelser. Johan Hedestad, Gothia Redskap AB, sminkas inför sändningen av Katarina Güven, Makeup store.

Helene Oscarsson, klustermotor och Per Ståhl, Hushållningssällskapet, var först ut inför kameran.

teknik inom skogs- och jordbruk – Världen behöver 70 procent mer livsmedel om bara trettio år, påminde han. Löser inte vi den frågan så kommer vi få enorma folkvandringar, krig och annat. Det är en samhällsstrategisk fråga. – Många tror kanske att innovationer bara är produktutveckling. Det är en viktig del men lika viktig är marknadsföring och affärsmodeller. Har man inte det så blir det idéer för byrålådan. Man måste kombinera innovationer med avancerad marknadsföring. Kanske det viktigaste han ser av det som är på gång är

ökad precisionen i odlingen. – Istället för att tänka fält så har man varje kvadratmeter som en yta. Där har man järnkoll på vad man gjort historiskt och vad man vill göra. Vreta Kluster är, och framöver kommer vara, en viktig arena för att mötas och utbyta idéer. Det är en plats att fortsätta utvecklingen inom både teknik och affärstänkande. – Vi har samma spannmålspris som på sjuttiotalet, sa Helene Oscarsson. För branschen är det ett lönsamhetsproblem. Vi vill ju bidra till en hållbar utveckling i Sverige.

– Vi borde prata export mycket oftare, fortsatte hon. Vi skulle kunna exportera klimatsmart nötkött för vi har regn och vi har gräs. Här är bland de bästa ställena i världen att producera nötkött. Vi producera men exporterar inte. Vi behöver affärsutveckla oss. Text och bild: BO BÄCKMAN Programledaren Lasse Fredriksson, Per Frankelius, Linköpings universitet, Albin Johansson, lantbrukare och Johan Hedestad, Gothia Redskap AB.


16

Nummer 18 • November-december 2016 Prenumerera på Länstidningen, ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

PRENUMERATION

Nära läsning för dig som bor på landsbygden, eller önskar att du gjorde.

n a d å l v e r b i r e m m o K ! a k c e v e j var

I Länstidningen Östergötland hittar du varje vecka • • • •

Minst en sida från varje kommun i länet En gård till salu Evenemangstips från varje kommun Privatannonsmarknad, gratis för prenumeranter • Följetong • Korsord, serier och horoskop • TV-program, TV-artiklar och mycket mer

Betala gärna med autogiro, bara 36 kronor i månaden!

Bestorps byala för att orten framgångsrikt och vara en bra ska utvecklas och verka på. plats att leva

da Växtkrafttar ivi Kin pulsen på Kin-

mycket En kyrka för r, finns två kyrko

i Bestorp Byalagetg arbet ar aktivt och

lort I Åtvids centra från 1400-talet Gamla kyrkan n, från 1885. och Stora kyrka för mycket. Det är en kyrka

9

n Den här vecka full av växtda, en kommun klättrat rejält kraft och som slivs ranking. i Svenskt näring

17

19

Temaa

KSidin19d-26

En av de

allra bä sta

Kommun är nöjd chefen i Kinda en i kammed den fina , Anders Lind, pla Kvalitets pen om att bli ceringkommu Sveriges n 2011 .

Horton omens höst

Njut av tonomendin trädgård åre egen täp Sara Furenh t runt. I horeds äpplen pa lyser paradi och sto rmhatt supp.

8

2013 Fredag 26 april

gen • Enda tidnin • Årgång 65

Kor triv s

23

17 götland • Vecka dningen Öster götland • Länsti för hela Öster

i Tjurto rp

Årets Nö götland tköttsföretagar Göran Jonheter Greger e i Österoch 160 dik sson. Hos dem or och deras kal trivs var.

18

Fredag

2 decem

ber 20

11 • Årgång

63 • Enda tid

ningen

för hela

Östergö

tland •

Länstidn

ingen

Östergö

tland nr

46

Hampa skörda s i Öst ergötla nd.

Här doppade

Hampa framtidsär en gröda

Ellen Key tårna.

JORD BR förutsättn UK. Hamp a energig ingar att bli har goda röd en är hög a i Sverige. Avken viktig litet och , bekämpnings astningform av grödan kan utnbehovet biogasråv såväl fastbrä yttjas i nsl hampan ara. Fältförsök e som s ofta till produktion av visar att andra eneoch med är övebiomassa nordeurop rgigrödor som rlägsen a. odlas i SIDAN 28

Utsikt från Ellens Strand är be-

Ellen Key ÖDESHÖG. är om inte römd, men frågan mer känd. ännu hennes bostad är den mest omI varje fall är det i Ödeshögs en skrivna bostad det kommit en kommun. Nu har Strand. Dess s ny bok om henne Jansson har föreståndare Hedda Ellen Key där gjort en bok om är huvudperinte författarinnan SIDAN 18 son.

Riktigt drag i Asbyhalla

var på lörYDRE. Asby kyrkby ade bilar parker dagen fylld av , st utanför skolan och bara närma Asbyhalla, gick den nuvarande 50 fordon. drygt räkna det att också något alldeMen så var det Svenska mäsles extra på gång. individuellt mp dragka terskapet i avgjordes. DK, impoJoel Lägermo, Ydrejuniorrekord två nerade och satte seniorernas tungoch blev trea i viktsklass.

SIDAN 16

bland annat

och kreativ tapetserare

ra andra, att coach. Att inspire

Nu ska alla pendla med tåg

våga släppa

PRENUMERERA NU!

fter. s stora drivkra är en av henne

n det projekt. För är hos Mia Thorée hon en annan ration till egna vill, så är det att t får nytt liv letade kligad NMia Thoré ur tilln att skapa och våhon I mars förver n Outside Inside i något at Glömt och göm var små butike inspirera andra en läke serare. När barnen ping. dröm, a. r st kreativ den loppis- och Hon har varit med ssad oendet utanför Norrkö dess Norrköping, där både guldkorn ga varare sedan NORRKÖPING. till filmen Fanny på drömb e sjSIDAN 12 SK oade kan hitta Evalund har Mia ta

Ring 0141-560 03 eller sänd in kupongen nedan!

Nu finn att nat s medicinska uren är bevis viktig på för häl san.

för På gården och ateljé, navet i hennes och gjort rekvisi Hon har jobbat sin verkstad och Alexander. ingholmsteatern, verksamhet. Operan och Drottn olm som tapet- kreativa Stockh och drivit eget i

Kinda kanals vänner firar 50 år

425:-

Sidan 22

Sidan 2

Ja, tack!

Jag vill läsa i tolv månader!

Livskvalité vid s sångsvanarna sjö Tysslingen Sidan 28

älar

Biosal ongen var

vid gra tisv

isning OG. arna fyll d till sis tionera Att ha möjlighet ta plats. i lövskog, en fridfull nat att moHär stå r Sven gens stre är mycket viktigtur, gärna Olof Sjö berg i Matilda ssade människo för damaski nrumm et som sin avh Annerstedt konr. Det har varit han and bruksuniv ling vid Sve staterat i s arbets rige plats i s lantning från ersitet, SLU. 50 år. Åte en virtuel stress blev me rhämtr kvitter l skogsmiljö meeffektiv i med me BO d XHOL fågelra än omhusmil M. Me skicklig jö utan i en lugn ind känsla het har naturljud. at, inte Jan G Fra och stor bar historia a ångbåten nzén fång- sina vikar och SIDAN Box , öar en gån 26 skildrin han ger även en holm II:s Men framför g av hur en hyllnin allt är den g kom till. sjön Sommycket fin 100 år fort här film g till de gen men me en d till om åren med människor som låta sina farande är i traf pas sin att S/S ik Boxhol a insatser sett löst uppleva sagerare när och kan riga a nog ljud m II efte r mer än liga omgiv Sommen och - fun medhjälpare had dess här nit Utan sinaningar. - Sve s någon Bo e det knappa n Olof skeppare, Sjöbergs xholm II ida st eldare och star öv- sjön kt präglas av arbetsliv kom g. båten och att . livet SIDAN på 27

antikr mängder av inspitill hemmet och

SALU GÅRD TILL

A TEMA KIND HOLMERTZ

loss kreativiteten,

piratör En kreativ ins

Mia Thorén är

Ja, tack!

Film m ed

ångan uppe

Fin skild ring om Sommen oc h eldsjä Namn: larna kr ing

Jag vill prenumerera i ett HALVÅR för 230:-

Ja, tack! Jag vill prenumerera i TRE MÅNADER för 125:-

Kryssa i rätt alternativ innan du skickar in talongen!

Adress:

Boxholm II

Frankeras ej

betalar portot

Postort:

Telefon:

Svarspost 580003400

591 20 MOTALA


Nummer 18 • November-december 2016

17

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

LANDSBYGD

Prästen Magnus Fröhler höll besökarna informerade om programmet.

Ljungsbro café & second hand hade öppet och stod för kaffeserveringen.

I Allhelgonakyrkans församlingssalar i Ljungsbro centrum hölls ännu en gång Rättvis marknad. Marknaden arrangeras av Vreta kloster församling i samarbete med Fair Trade Shop och IM Fairtrade i Linköping med flera.

Fair Trade har ett stort sortiment med alla möjliga trevliga och rättvisemärkta saker.

Choklad är det från Fairtrade som säljs mest i butiken i Linköping. Kaffe, te och honung är också populärt.

Ingegärd Andersson och Lillemor Eriksson från Fair Trade shop vill göra gott för de som har det sämre.

För en rättvisare hållbar värld Rättvis marknad hölls i Ljungsbro igen LJUNGSBRO (JB)

I Allhelgonakyrkans församlingssalar i Ljungsbro centrum hölls ännu en gång rättvis marknad. Det var öppet för hela familjen och rättvisemärkta eller lokalproducerade produkter såldes. Det bjöds även på sång av två duktiga barnkörer.

Kraven på en rättvisare handel och en hållbar utveckling ökar i takt med medvetenheten. Idag känner troligen alla till Fairtrade, Krav och sådana märkningar. Många väljer också att köpa dessa produkter istället för de utan någon form av rättvise- eller miljömärkning. Den kallades Rättvis marknad, den som nyligen hölls i Allhelgonakyrkan mitt i Ljungsbro. Intresset var tydligt. Överallt i lokalerna var det besökare och de som arbetade med att få allt att fungera. Ett

trivsamt surr spred sig mellan kaffekoppar och stånd med produkter. – Det är Vreta kloster församling som är arrangör, berättar prästen Magnus Fröhler. Är det första gången ni har rättvis marknad här? – Nej, vi har gjort det här flera gånger. Vi bjuder in aktörer av olika slag som står för det här med rättvis handel och rättvisa produkter. Det är också lokalproducerat, närodlat och så vidare. Det är för alla som vill verka för det här att det ska bli en rättvis hållbar värld. Sedan har vi samtidigt ett fokus på det internationella arbetet som kyrkan gör. Brukar ni ha marknaden i de här lokalerna? – Ja, det är samma lokaler. Vi har utvidgat i år med vårt kafé, Ljungsbro café och second hand. Man kan röra sig lite här och där. – Det här är en viktig sak som kyrkan gör så därför bjuder vi på korven och kaffet. Det är förstås inget krav att man ska skänka pengar till in-

samlingen Jag tycker det är kul att upplåta platsen även till hembygdsföreningen. De får chansen att komma hit och så blir det något roligt. Det händer någonting, det är inte det minst viktiga! Bland utställarna hittade

man Individuell människohjälp, IM, från Linköping. De har en av Sveriges nio IM Fair Trade-butiker . Den drivs av volontärer och där säljs Fairtrade-varor från länder som Indien, Vietnam och Bolivia. Fair Trade Shop, Linköping, fanns förstås också med. Ingegärd Andersson, Lillemor Eriksson och Inger Johansson stod vid bordet. Har intresset för Faitrade ökat så ni ser det? – Vi har inte mycket mer kunder. Det beror ju på att en del köper sitt i vanliga affärer. Kaffe och te och sådant kan man ju köpa i ICA, Hemköp eller var som helst. Man hoppas ju att det säljs mer Faitrade.

Marknadens stämning lyftes ännu mer när de mycket duktiga barnkörerna Noviserna och Do Re Mini framförde sitt program under ledning av Karin Alinder vid pianot.

Även i Fair Trade Shop arbetar man ideellt. Hur gör ni med de fasta avgifterna? – Det måste vi dra in via affärsverksamheten. Vi har inga bidrag på det sättet. Det ska ju gå runt. Man gör ju det här för att man tror man gör något gott för människor i världen som har det sämre. – Det bygger också på att man gör någonting för att tjä-

na de här pengarna. Vilken sorts vara går bäst, vad säljer ni mest av? – Vi säljer mest choklad. Kaffe, teer och honung går också bra. Vi har också kryddor, lite anorlunda kryddor. Många har sina favoriter i vårt kryddsortiment. En del kommer in och säger ”Jag måste ha den här, jag älskar den här kryddan!”. De har den till allt möjligt.

Marknadens stämning lyftes ännu mer när de mycket duktiga barnkörerna Noviserna och Do Re Mini framförde sitt program under ledning av Karin Alinder vid pianot. Barnrösterna som sjöng sånger om frukt, fred, kyrkliga sånger, med mera, ljöd härligt genom lokalerna. Text och bild: BO BÄCKMAN


18

TINNERÖ

Nummer 18 • November-december 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Man kan inte prata om Tinnerö gård utan att nämna den här magnifika rundlogen.

Renovering av Tinnerö gård Återställs till hur det såg ut på 1920-talet LINKÖPING (JB)

Idag är Tinnerö naturreservat välkänt. Den fina rundlogen vid Tinnerö gård är också mycket välkänd och något av ett landmärke i reservatet. Själva gården håller på att rustas upp för att bli mer som den än gång var under 1920-talet då första arrendatorn kom hit.

Strax intill logen ligger idag två äldre hus men förr fanns här många fler byggnader.

Sedan Linköpings kommun förvärvade hela det militära övningsområdet vid Tinnerö år 2002 har mycket förändrats. Redan i juni 2006 bildades naturreservatet Tinnerö eklandskap – kultur och natur. Det omfattar hela 687 hektar men inrymmer det mesta ett landskap brukar. Här finns som namnet anger kultur och natur från fornlämningar, vattendrag, naturoch kulturmiljöer och sällsynta arter till betande kor och byggnader och vägar. Själva Tinnerö gård är föremål för en renovering eller återställande av hur mangårds-

Körbron in i rundlogen.

byggnad och trädgård såg ut när den första arrendatorn flyttade in 1920. Guiden Ruben Brage höll en välbesökt visning för allmänheten om hur långt man hunnit i det här viktiga arbetet som innehåller många delar. Samlingen var vid den välkända rundlogen. Någon hade sett efter ifall ugglan som brukar finnas därinne var där, men den hade gett sig av och den är enligt vad som sades inte så förtjust i många besökare

när den inväntar kvällen på någon av logens inre bjälkar. – Vi har en ugglelucka bakom hörnet så ugglorna kan komma och flyga som de vill, berättade Ruben Brage. – Rundlogen är speciell. I Östergötland har det funnits ganska många. Det blev ett skrytbygge för många rika bönder. Den här kostar mycket mer att bygga än en vanlig. Liksom andra var den här rundlogen sammanbyggd med en ladugård. Den är bor-


Nummer 18 • November-december 2016

19

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

TINNERÖ

Naturguiden Ruben Brage visar köksträdgården. Sällskapet på väg in i trädgården. Mangårdsbyggnaden på Tinnerö gård syns i bakgrunden.

Den fantastiska träkonstruktionen inne i logen. Uppgifter anger en takhöjd på 22 meter.

Inomhus är renoveringen igång. Först ska kök, serveringsgång och stora möteslokalen bli klara. Arbetet sker utan tidspress.

Inga-Lisas Hallberg, Marianne Gustafsson, Margaretha Gustavsson och Anna-Maj Gustafsson studerar äpplen från trädgården.

Ett sekel har satt sina spår LINKÖPING (JB) Samling utanför rundlogen. Ruben Brage hälsar välkomna.

ta nu och grunden syns mest som en liten ås, i hagen. Logen å sin sida är ett stycke beundransvärd konstruktion och lär mäta 22 meter i högsta takhöjd. På smidesvimpeln högst upp på taket står det 1909. Körbron är kvar och där uppifrån tippades det som skulle in i logen. Militärens övningsområde utökades och under 1960-talet kom det bland annat att innefatta gårdarna Smedstad, Djurgården, Tinnerö, Rosenkälla-Stensätter och Halshöga. – Det här var bland det sista som militären köpte in. Militären hade logen som förråd. När kommunen förvärvat området ingick förstås logen och det fanns många planer för den. En renovering gjordes och en scen byggdes i logen. – Tanken var att scenen skulle användas mer till musik och teater, berättade Ruben Brage. Det blev inte mycket med det men det finns fortfarande idéer som att använda logen som dansbana. Strax intill logen ligger idag två äldre hus men även de är en rest av något som varit mer. – Det har legat ganska mycket hus här. Vi har sett på gamla bilder att det var väldigt mycket hus. Man hade bygg-

nader för att sela av hästarna och hänga upp seldonen, en smedja, ja, här fanns nästan allting. Ruben Brage pekar på det bortre huset som står kvar. – Det där är ett lite äldre hus men det är nog med tanke på att man skulle ha arrendatorer. Det där är arbetarbostaden med två lägenheter och ingång på baksidan. På andra våningen finns två stora portar som för tankarna till att det varit magasin ovanpå lägenheterna. Det är rätt och fel. – De stora dörrarna på övervåningen är drängkammaren. Drängen behövde inte de stora dörrarna utan det är militären som senare satt dit dem när de använde huset som magasin. Huset intill är dock ursprungligen byggt som magasin. – Det används egentligen inte så mycket. Vad som idag kanske är bortglömt är att vägarna, genomfarterna på Tinneröområdet inte alls fanns där under gårdens tid, de är militära verk. Det är inte helt lätt att tänka bort vägnätet men det kan vara en uppgift hemma vid kartan.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Visningen av Tinnerö och dess återställande till 1920-talets gård inkluderade förstås själva mangårdsbyggnaden och trädgården. Ett sekel av olika boende och även öde år har satt sina spår på gården.

Går man tillbaka några hundra år i historien så finner man att den tidigast kända och namngivna person som bott på Tinnerö var fjärdingsmannen Sweno Tyndirboe. Första gången han nämns är 1303. På Föreningen Linköpings Ekoparks hemsida kan man också läsa att "Håkan Bagare hade en åtting jord i Tinnerbo skog år 1317 till kaniken Olof." Ändå är det här personerna sentida. Lämningar av bosättningar som är tusentals år finns i området. En mycket snabb historia är att Tinnerö kom att drivas som utgård till Sturefors och ägdes av godset fram till 1961 då greve Nils Bielke sålde Tinnerö gård till staten. Militären började flytta in. 2002 tog Linköpings kommun över området. Visningen av Tinnerö hade dock sitt fokus på hur gården sett ut 1920 och hur man går vidare med att ge den någorlunda samma utseende på nytt. 1920 flyttade den första arrendatorn in på Tinnerö gård.

Det Thure Svensson, hans hustru Tekla och deras då fem barn som kom hit. Med tiden blev det ytterligare fem barn. 1920 fanns inte mycket av det som idag syns i form av gräsmattor, stenmurar och staket, men det är ändå lite likt. – Det här var en äng, det var ingen gräsmatta heller, berättar Ruben Brage under visningen. På senare tid har det klippts med gräsklippare. I år ställde vi om det här och hanterar det som äng. Det tar väldigt lång tid att få tillbaka den till att fungera som en äng. – Jag har tidigare sett ett par backnejlikor. De ser precis ut som nejlika fast enkel. Jag har gått runt plantorna för att inte trampa ner. Nu kommer de vid björkarna, där är det fullt med backnejlika. De har funnits där men inte synts. Björkarna har kommit till senare. – Fruktträden och fruktträdgården fanns1920. Sedan har rätt så många försvunnit. Jag tror det är tolv stycken äppelträd som är kvar och ett par päronträd. – Sedan har vi börjat föryngra med gamla östgötasorter. Vi behåller de gamla sorterna. Exakt vilka sorter som funnits är oklart och även om de träd som står kvar råder tvivel rörande sorterna. Hundra år gamla träd har förändrats. – Där finns ett Åkerö, där

Signe Tillisch och där ett Ringstad. Det är väl lite så som vi vet. Vi har haft tre stycken pomologer som haft chansen sortbestämma men de är lite spretiga, de är inte överens om så mycket. Nu har vi haft en till ute. I år har det funnits mycket mer frukt så han har haft speciell chans att se. Även köksträdgården har

fått omsorg. Ruben Brage berättar om en ganska svår och arbetskrävande uppgift. Först en tjock grässvål som skulle bort, sedan en lerjord som närmast kunde liknas med betong när torkan slagit till och ett arbete med att alls få någon jord. Halm och annat får multna ner. Så småningom blir det jord men det tar tid. Ruben Brage har odlat några grödor men sammanfattar dagsläget: – Jag odlar mest jord än så länge. Mangårdsbyggnaden är stilig. Invändigt pågår renovering. Ett sekel av olika boende och även öde år har satt sina spår men på det stora hela är mycket av det som ska göras bara det som syns som färg och tapeter, inte det som är i stommen. Huset är i förvånansvärt gott skick även om det här och var finns mer djupgående behov av åtgärder. När ska ni vara klara med renoveringen? – Vi har ingen tidspress att det måste vara klart till en viss

Fruktträdgården fanns redan 1920. Idag återstår inte mer än tolv äppelträd från den tiden men nya av äldre sorter planteras.

tid, berättar Ruben Brage. Det ligger en påse pengar på kommunen för det här. Det mesta inne i huset är på gång. Vad blir klart först? – Först ska kök, serveringsgång och stora möteslokalen bli klara. Det ska, ja måste, finnas kyl och frys och det moderna. Hur bygger man in det för att det inte ska sticka i ögonen? För den otålige kan det vara

värt att påminna om att det här handlar om att göra Tinnerö så likt 1920-talet som möjligt och där finns en del utmaningar. Det ska kännas som att komma in hos Thure och Tekla. Text och bild: BO BÄCKMAN


NUMMER 18 November-december 2016 Årgång 90

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

EFTERTEXT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Södras ordförande, Lena Ek, höll ett föredrag om skogen och klimatfrågor.

Albin Gunnarsson, ordförande i Borensbergs skogsbruksområde.

Lars Bärring jämför tre stora stormar: 1902, 1969 och 2005. De uppvisar närmast samma mönster.

Lena Ek och SMHI på Vreta kluster Föredrag om skogen och klimatet VRETA KLOSTER (JB)

Södra Skogsägarna anordnade ett evenemang, med titeln Skogen och klimatet, på Vreta Kluster. Var Södra står i hållbarhet och hur vädret ser ut att bli i framtiden var ett par centrala frågor.

Borensbergs skogsbruksområde i Södra, höll ett evenemang på Vreta Kluster som handlade om skogen och kli-

Kikare Autofokus 7 x 50 (449:-) NU 299:-

ROKK minifäste för surfplatta (806:-) NU 699:-

matet. Albin Gunnarsson, ordförande i Borensbergs skogsbruksområde, inledde med en dragning av vad ägar-

Glomex TV-antenn V9125 (1.549:-) NU 1.295:-

Ur/barometer på teakplatta (2.150:-) NU 1.695:-

Fabriksgatan 26 · MOTALA 0141-38 18 00 www.motalaboat.se

mötena som hållits under året gett för utbyte. Därefter berättade Lena Ek, ordförande i Södra, om klimatfrågor och Södras hållbarhetsarbete. Lars Bärring, forskare på SMHI Rossby Centre, höll sedan ett föredrag om klimatförändringarna och hur de kommer påverka skogsbruket. Albin Gunnarsson, berättade att medlemmarna fått ge sina synpunkter på verksamheten med allt vad den innebär.. Bland annat diskuterades premier och här fanns många önskemål som att små skogsägare ska kunna få räkna ihop flera års leveranser för att inte missgynnas medan exempelvis närhet till industri inte ska påverka premien. Att sälja leveransvirke direkt över nätet till industrin och grannsamverkan var uppe till diskussion. – Förvaltningsavtal och skogsgårdsavtal, berättade Albin Gunnarsson, är en affärsform som man tror kommer höra framtiden till. Fler och fler är skogsägare på distans. Skördarmätning tror man

$

# !"

$

$ #"$ ! $

$ $%$ ! $

är framtiden. Det blir korta ledtider. Det här är frågor som var ganska frekvent förekommande på alla våra ägarmöten. Nu får förvaltningsråd och styrelse jobba vidare med det här. Södras ordförande, Lena Ek, fortsatte med ett föredrag om skogen och klimatfrågor. – Jag tycker det är ofantligt viktigt att vi går igenom det här, att vi jobbar med de här frågorna. Vi måste alltid kunna stå upp och säga ”Vi har ett hållbart skogsbruk. Vi utvecklas och blir bättre och bättre på detta.”. Vi blir det precis som i den svenska skogslagstiftningen där produktionsmål och miljömål är jämställda. Hon visade flera bilder med statistik och kartor. Bland annat fanns en med globala utsläpp av växthusgaser. Av dessa utsläpp finns koldioxid från förstörd regnskog med nio procent av allt som släpps ut

Evenemanget på Vreta kluster var välbesökt.

per år. En bild dröjde sig dock kvar även efter hennes föredrag. Den hade texten: ”En sydsvensk skogsfastighet på 50 hektar kompenserar för 40 svenskars koldioxidutsläpp” Lars Bärring, forskare SMHI Rossby Centre, berättade om klimatförändringarna och hur de kommer påverka skogsbruket. Inledningsvis skiljde han på vanliga väderprognoser och de mer svepande klimatscenarier man ser på inom forskningen. – Vi vet att halten av växthusgaser ökar, sa han. Vi vet att det beror på människan. Det är klarlagt ur forskningssynvinkel. Han ledde sedan publiken genom historiens väder, jämförde med idag och överraskade troligen med en del fakta. Bland dessa fanns jämförelsen mellan tre stora stormar: 1902, 1969 och 2005. De uppvisar närmast samma mönster. Gudrun var inte så unik som många tror men mer intensiv och utdragen. Att det blev stora skogsskador jämfört med 1902 menar Lars Bärring inte minst berodde på antal träd per ytenhet. 1902 fanns helt enkelt inte lika mycket skog som 2005.

Lars Bärring, forskare, SMHI Rossby Centre och Södras ordförande, Lena Ek.

Att det blir varmare är tydligt. Likaså att sommarregnen kan bli häftigare. Ändå är risken för torrare marker i framtiden hög. Med det förändrade klimatet kommer behovet av att anpassa exempelvis de sorters träd man planterar. Skadeangrepp kommer öka men å andra sidan så kommer tillväxten också att öka. – Det lönar sig verkligen att begränsa utsläppen. Ändå måste man, menar Lars Bärring anpassa sig till ett nytt klimat. Förändringen pågår redan. Efter sitt föredrag sa Lena Ek: – Vi skulle kunna göra mycket mera fordonsbränsle

med väldigt bra miljövärde men då måste det vara rätt prisnivå på marknaden och det som hindrar det idag är ju skatter. – Vi har ett internationellt sett extremt respekterat skogsbruk som är miljöcertifierat och då måste man lita på de miljöcertifieringarna som ju är internationellt organiserade. Man ska inte lägga på ett system till och ett system till. Då kommer det sluta med att de vanliga skogsägarna inte hugger och då stannar industrin. Alltså 30 procent av Sveriges nettoexport.

Text och bild: BO BÄCKMAN


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.