Jordbrukaren nr 19, 2016 by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 19 • Årgång 90 December 2016

Michael Cornell, Regionutvecklingsnämnden, tog upp den lokala livsmedelsstrategin.

Temadag om logistik på klustret GRÖNA NÄRINGAR. Finns det någon plats för medelstora företag idag? Det var en av de frågor som ställdes under seminariedagen på Vreta kluster som gick under namnet Matgapet. Logistiken betyder oerhört mycket och småproducenter får ofta hitta egna vägar till kunden. Det är en viss paradox förknippad med maten. Även om efterfrågan på närproducerad mat med spårbarhet ökar så är produktionssystem, logistik och handel anpassade efter stordrift. Den lokala maten försvinner på vägen. SIDORNA 10-11

Skogsdag med smidiga maskiner SKOG. Intresset för maskinerna som visades vid skogsdagen på Blixtorp mellangård var stort, och för mindre och mer lätthanterliga maskiner ökar intresset. Mindre skotare har blivit mer och mer efterfrågade. Peter Jakobsson berättar att när dessa började lanseras var det många som såg ned på de små maskinerna. Men framförallt så är dessa skotare utmärkta för bönder som arbetar i skogen själva.

Karin Lorin driver Boställets vedugnsbageri. Nyligen höll Eldrimner en av sina mathantverksdagar här med ett 40-tal gäster.

Östgötsk matdag Mathantverksdag på Bostället med resurscentret Eldrimner MATHANTVERK. Med syftet att koppla ihop mathantverket med den offentliga måltiden arrangerar Eldrimner mathantverksdagar i landet. Skådeplatsen för den senaste mathantverksdagen var Bostället i Maspelösa där Karin Lo-

rin driver sitt vedugnsbageri och kafé. Där talades det bland annat om att Mathantverk berör mer än maten i sig, inte minst folkhälsa och sysselsättning. Eldrimner är ett nationellt resurscentrum för mathantverk. Ett fyrtiotal gäster

från branschen och det offentliga köket hade anmält sig till dagen. Bodil Cornell, verksamhetschef på Eldrimner, berättade inledningsvis om vad mathantverk är och om Eldrimner och deras verksamhet. SIDORNA 16-17

Viltfokus på Kindamats temakväll Kuben på Värgårdsskolan i Kisa var åter välfylld när föreningen Kindamat anordnade sin andra temakväll med fokus på mat, miljö, hälsa och ekonomi. Tema denna gång var Vilt, och ämnet belystes ur många olika vinklar som jakt, skog, olyckor och livsmedel. Under kvällen delades också priser ut i den östgötska deltävlingen av Matverk – där båda priserna gick till Kinda.

SIDORNA 16-17

Du som är prenumerant på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

SIDAN 4

VECKANS BORRING

LANTBRUK

GÅRD TILL SALU

Att ta hand om andras skit

Framtidens markövervakning ska testas

Amerikahus och hästmöjligheter

SIDAN 2

SIDAN 15

SIDAN 6

Nummer 19 • December 2016

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Att ta hand om andras skit ”Hur känns det att köra skit hela dagarna?” ”Det är ju din skit jag kör på!” ”Håll käften, lilla skitgubbe”. Det replikskiftet utspelar sig i Robert Gustafsson och Johans Reborgs älskade film Torsk på Tallinn, när en slambilschaufför får frågan av en kedjerökande hårt sminkade tjej.

Replikskiftet påminner lite om Sverige uppvärmningsdiskussionen på ett sätt. Det svenska samhället ligger väldigt långt fram i i miljöeffektivitet. Källsortering av sopor, en sanslöst hög disciplin och vilja bland medborgarna att återvinna och panta rätt samt en väl utvecklad infrastruktur är viktiga komponenter i detta. Viktiga ingredienser har också varit att en politik som medvetet förbjudit och gjort det dyrt att lägga sopor på deponi. Jag har från tid till annan, när jag springer på möten bland medelklasstjänstemän som bor i lägenhet eller villa i tätorter, märkt hur

stolta man är och hur rent miljösamvete man har för att man är påkopplad på fjärrvärmenätet. Fjärrvärme är ett effektivt sätt att värma upp hus där det går att lösa den infrastruktur som krävs. Men är det alltid så hållbart som folk gärna vill tro? Ja, allt är ju relativt. När de fjärruppvärmda villaägarna blir alltför stolta över sitt goda miljösamvete brukar jag påpeka att värmen kommer från utländska sopor. För så är det ju faktiskt. I ett internationellt perspektiv är vi i Sverige ruggigt duktiga på förnybara råvaror för uppvärmning och el. Vattenkraften är så klart en viktig del, men vår välutvecklade och långt komna fjärrvärme är den andra viktiga komponenten. När stora fjärrvärmeverksaktörer, inte sällan med kom-

munalt ägande, är likaledes stolta över sin höga andel förnybar energi ska man vara medveten om att en icke oväsentlig andel kan vara sopor från Irland, England eller Norge. En del tror att detta är under en begränsad övergångstid, men frågar man värmeverken påstår de att de är tillförsäkrade sopor till förbränning under många år framöver.

uppvärmning om en stor andel av detta är rivningsvirke från Holland och sopor från Irland! Hitfraktat med båt som drivs på fossil bunkerolja. Samtidigt som vi har flis som ligger och ruttnar i skogen och avger koldioxid. Eftersom att vi får betalt för andras avfall, vill inte värmeverken så klart betala något nämnvärt för svenskt GROT (grenar och toppar).

Är det något fel i det då? Bättre att vi bränner detta under kontrollerade former än att det hamnar på deponi och dessutom så tjänar vi ju pengar på att ta emot det. Jackpot för oss och för miljön i andra länder. Eller? Ja, så kan man se på det om man vill kalla sig miljövän och tycker att vi totalt sett gör miljön en tjänst genom att undvika deponi i annat land. För egen del kan jag tycka att det blir lite av hyckleri att tycka att vi är duktiga på förnybar energi till

Min fundering är, så länge det lönar sig mera för andra länder att köpa destruktion av sitt avfall hos oss och frakta det hit över halva Europa – än vad det kostar att bygga egna fjärrvärmesystem finns inget incitament att jobba med detta på hemmaplan. Genom vår sopmottagning där vi säljer oss för billigt låter vi således andra länder komma undan sitt ansvar att ta hand om sitt avfall och nyttjar inte de naturresurser vi har här hemma. Men vi kan åtminstone kalla oss förnybara….

...det blir lite av hyckleri att tycka att vi är duktiga på förnybar energi till uppvärmning om en stor andel av detta är rivningsvirke från Holland och sopor från Irland!

Må så gott i det hycklande Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Samverkan för bättre livsmedelskontroll Det finns flera sätt att ytterligare förenkla och effektivisera kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen. Mer samordning och utvecklade kontrollverktyg är några av de förbättringsförslag som Jordbruksverket och Livsmedelsverket lämnar i en gemensam rapport.

– Det är viktigt att se till helheten i livsmedelskedjan och

det är värt att notera att förutsättningarna för en säker pri-

AUKTIONER

ÖNSKAR

God Jul Gott nytt År &

Bokning pågår inför 2017 års auktioner! Välkommen att kontakta oss!

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15 Ombud för Östergötland, Småland och Öland: Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146

www.farmarauktioner.se

märproduktion av såväl animalier som vegetabilier i Sverige är goda. Rapporten belyser områden inom kontrollen som kan bli bättre säger Ingrid Eilertz, avdelningschef på Jordbruksverket. – Förbättrade redskap och

rutiner samt kompetensutveckling är förslag på åtgärder för att kontrollen av livsmedel och foder i första ledet i livsmedelskedjan, primärproduktionen, ska fungera på bästa sätt, säger Pertti Nordman, områdeschef på Livsmedelsverket. Livsmedelsverket och Jordbruksverket har av regeringen fått i uppdrag att gemensamt analysera om den svenska kontrollen av primärproducenter av livsmedel och foder uppfyller de krav som ställs i bestämmelserna. Det gäller särskilt när kontrollen ska vara riskbaserad, genomföras regelbundet och så ofta som lämpligt, samt utföras effektivt, enhetligt och ändamålsenligt. Några av förslagen: • De centrala myndigheterna,

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

•

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

•

Jordbruksverket och Livsmedelsverket, behöver arbeta för ökad samsyn när det gäller tillämpningen av lagstiftningar och krav på kontroller. Den modell och den vägledning som används för att planera kontrollen av företag ska utvecklas och förenklas. Myndigheterna bör utreda om man i kontrollarbetet kan ta bättre hänsyn till de kontroller som utförs genom frivilliga kvalitetssäkringssystem. Register över producenterna bör ses över så att myndigheterna får tillgång till den information de behöver för sin kontroll. Länsstyrelserna ska organisera kontrollen så att kontrollanterna arbetar mer av sin tid med livsmedel och foder. För att kontrollen ska fungera på samma sätt, oavsett vilken myndighet som utför den, behöver kalibreringsövningar vidareutvecklas. Länsstyrelserna har under

Mer samordning och utvecklade kontrollverktyg för livsmedelskontroll är några av de förbättringsförslag som Jordbruksverket och Livsmedelsverket lämnat.

arbetets gång fått möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Åtgärdsförslagen har även diskuterats med en referensgrupp med branschföreträdare, som har fått möjlighet att lämna synpunkter. Primärproduktion utgör ge-

nerellt det första ledet i livsmedelskedjan. Odling av till exempel spannmål och grön-

saker är primärproduktion. Uppfödning av djur som ska bli livsmedel, produktion av ägg, mjölk och fisk, samt odling av foder till de livsmedelsproducerande djuren är också primärproduktion. Det är länsstyrelserna som ansvarar för kontroll av livsmedel och foder i primärproduktionen. Jordbruksverket och Livsmedelsverket stödjer länsstyrelserna.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 19 • December 2016

Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och försäljning

Länstidningen Östergötland

HÖSTENS BÄSTA DEAL?

VINSCH & AKET SKYDDSPLÅTP PÅ KÖPET... värde 16.563:-

...när du köper en ny Honda Foreman eller ATV Rubicon av 2016 års modell.

Ring 0141-560 03 så berättar vi mer. För dig som har svårt att läsa vår vanliga tidning. Tillgänglig för samma låga prenumerationspris som papperstidningen.

www.lantbruksservice.se

Nu även som taltidning!

Foreman

96.125:- 111.125:Erbjudandet gäller t.o.m. 2016. Monteringingår ingår ej. ej. Erbjudandet gäller t.o.m. 31/1230/11 2016. Montering

Eksjö Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgårdsbutik

" #! (

Slipp skattehöjningen – beställ i tid!

( #

Hej! Som du säkert vet har riksdagen föreslagit en höjning av skatten på dieselbränsle och eldningsolja. Höjningen gäller från årsskiftet, men du kan spara åtskilliga skattekronor genom att beställa redan nu.

Rubicon

(

! !!' ! ! " !

! ! "

"# " # #

! )

" "!

Gjuterigatan 2, Eksjö Tel: 0381-390 00 Öppet: Vardag 7-17

" # ! ) " " & " " "

Logot yp ! Logot yp !

" "

Hu shŒll ni ng ssŠlls kapet ogot yp Hu s h Œll n i ng ssŠlls k a p e t ogot y pr De t l lningssŠ l t t

#! ( De t ! ( e x ($ ex $'%"

!!' ! "! l lningssŠ l t #!" l l "" ! " & l l

Ps. Beställ bränsle senast 14/12 så kan du vara säker på att få leverans före nyår!

l l !!

www.sweaenergi.se www.qstaroil.se Liggande Liggande

StŒende StŒende

Nummer 19 • December 2016

GRÖNA NÄRINGAR

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

Professor Petter Kjellander, SLU, och Marika Silfverschiöld, Viltmatakademin, lät sig väl smaka av den vilttallrik som serverades.

Professor Petter Kjellander från Sveriges Lantbruksuniversitet pratade om viltet som betesdjur och om sjukdomar och vilt – framför allt om fästingar.

Hans Naess från Matverket och Gastronomiska samtal pratade om maten som central för att bygga ett hållbart samhälle och att utveckla landsbygden.

Per-Andersson Eriksson, länsansvarig för Nationella Viltolycksrådet, informerade om de ökande viltolyckorna i länet och vad som kan göras för att förebygga.

Christer Segerstéen, Hamra gård, berättade om viltskador på skog och gröda och vad som kan göras i samverkan för att minimera skadorna.

Kuben på Värgårdsskolan var så gott som full under Kindamats temakväll om vilt nyligen.

Viltfokus på Kindamats temakväll Priser från östgötsk matdeltävling delades ut KISA (JB)

Kuben på Värgårdsskolan i Kisa var åter välfylld när föreningen Kindamat anordnade sin andra temakväll med fokus på mat, miljö, hälsa och ekonomi. Tema denna gång var Vilt, och ämnet belystes ur många olika vinklar som jakt, skog, olyckor och livsmedel. Under kvällen delades också priser ut i den östgötska deltävlingen av Matverk – båda priserna gick till Kinda.

Anders Gruvaeus från Svenska Jägareförbundet i Östergötland, inledde programmet med att dra statistik om jakt förr och idag. När det gäller älg så skjuts nu cirka 90 000 djur per år, jämfört med 20 000 på 1950-talet och 180 000 när älgstammen exploderade på 80-talet. Rådjur är det klövvilt som skjuts mest – cirka 100 000 per år i Sverige idag. I mitten av 90talet, när vi fick rävskabb i landet och rådjursstammen exploderade, sköts cirka 400 000 rådjur per år. Vildsvinsstammen har haft en dramatisk utveckling från 1989 och fram till idag. 2013 sköts cirka 100 000 djur. – Vi har totalt sett en stor klövviltstam i landet, konstaterade han och berättade också att det skjuts runt 70 000 rävar per år, räven har alltså kommit tillbaka starkt, cirka

30 000 grävlingar, 10 000 minkar och ungefär lika många mårdar. – När det gäller Östergötland så har vi ungefär samma avskjutningsnivåer på älg som för tio år sedan. Det skjuts runt 2 000 djur per år. Mellan 6 000 och 8 000 rådjur skjuts, och stammen tål ytterligare lite avskjutning. Det skjuts knappt 1 000 hjortar medan dovhjortsstammen stadigt pekar upp åt. Cirka 8 000 sköts i fjol. När det gäller vildsvin så sköts cirka 9 000 djur 2015, sa Anders Gruvaeus och avslutade: – I länet skjuter varje jaktkortslösare i snitt tre klövvilt och det är häftigt. Sammantaget har vi i en fantastisk jakt i länet. Mycket vilt leder till ett stort antal viltolyckor. Per-Anders Eriksson, länsansvarig på Nationella viltolycksrådet NRV, berättade att det i snitt sker en viltolycka i landet var tionde minut – det innebär 50 000 olyckor per år och det kostar samhället fem miljarder kronor. – I Östergötland sker det cirka 3 000 viltolyckor om året, och just nu inträffar åtta olyckor per dygn. NRV har sedan 2007 regeringens uppdrag att arbeta både med förebyggande arbete och eftersökning av skadade djur. I NRV samverkar 15 aktörer, bl a Polisen, Trafikverket och jägarorganisationer. – Vi har cirka 200 eftersöksjägare i landet som har

jour dygnet runt. I Kinda finns omkring 20 jägare som genomför eftersöksjakt på uppdrag av Polisen, berättade Per-Anders Eriksson. De flesta viltolyckor sker i juni samt september-november. Rådjur står för 70-80 procent av olyckorna, men dovhjortsolyckorna har ökat med 40 procent och även vildsvinsolyckorna ökar. – Av någon anledning står oktober 2016 står för den största ökningen av antalet olyckor någonsin. Eriksson gick igenom hur man ska agera när det sker en olycka och rekommenderade bilister att använda smartphoneappen Viltolycka. Skogsägaren Christer Segerstéen, Hamra gård, pratade om viltskador på skog och gröda och vikten av att skogsägare planterar rätt trädslag på rätt mark. Han betonade att skogsägare har ett ansvar och det det behöver planteras mer tall. – Och vi måste värna vår rätt att jaga i Sverige och inte låta Bryssel reglera jakten! Om viltet som betesdjur berättade professor Petter Kjellander från Grimsö forskningsstation norr om Örebro. Stationen drivs av institutionen för ekologi inom Sveriges lantbruksuniversitet. – Odlingsmarkerna i Sverige minskar, särskilt ängsoch hagmarker. På 100 år har en miljon hektar försvunnit, lika stor yta som tre Gotland. Det är en minskning med 70

Hans Naess från Matverk och Gastronomiska samtal delade ut första pris i den östgötska deltävlingen till Andreas Wadsten, Marie Johansson och Britt-Marie Wirén. Deras Tudors superprinsar ska nu vidare till riksfinalen.

procent. Detta är det enskilt största miljöproblemet vi har, för det är våra artrikaste marker som försvinner. – Samtidigt har de betande tamdjuren minskat från 4,3 miljoner djur år 1927 till 2,5 miljoner 2011, en minskning med 42 procent, berättade han och fortsatte: – Vi omvandlar betesmark till skog, i huvudsak granskog. Gran har ökat med 250 procent mellan 1929 och 2013. Vi går från mångkultur till monokultur. Professor Kjellander pratade också om sjukdomar och vilt, och fokuserade på fästingarna som till stor del använder vilt som värddjur, ett område han

forskar på just nu. Sjukdomar som borrelia och anaplasma sprids endast av fästingar och behandlingsbara. TBE är ett virus som inte går att behandla och spridningen ökar. Innan det var dags för

mingelpaus och mat delade Hans Naess från Matverk och Gastronomiska samtal ut två priser. Matverk är en nationell tävling i att ta fram nya matprodukter. I deltävlingen i Östergötland deltog fyra lag, alla medlemmar i KindaMat. Första pris gick till Tudors superprinsar, ett isterband som gjorts till prinskorv utan gluten och e-ämnen, av BrittMarie Wirén, Anders Wad-

sten och Marie Johansson. De får nu tävla i riksfinalen i Nyköping. Kerstin Sjöswärd fick Svenska bins hedersdiplom för marmeladen havtorn och honung. Temakvällen avslutades med att Veronicirka Öhrvik, nutritionist på Livsmedelsverket, pratade om näringsinnehåll i viltkött och Marika Silfverschiöld från Viltmatakademin pratade om vilt i kosten. Nästa temakväll är Matglädje den första februari då tv-kocken Tareq Taylor kommer på besök. Text och bild: JAN HULTMAN

Nummer 19 • December 2016

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

”Dåligt att regeringen inte lägger till mjölkpengar” Kristdemokraternas landsbygspolitiske talesperson, Magnus Oscarsson, beklagar att regeringen beslutat att inte skjuta till några extra svenska pengar till mjölkbönderna, utöver de 65 miljoner som EU lägger.

– Kristdemokraterna föreslog i vår budgetmotion i höstas att 60 miljoner kronor tas från statsbudgeten för att användas till nationell medfinansiering av EU:s krisinsatser för att stärka likviditeten inom mjölksektorn, säger Magnus Oscarsson, kristdemokratisk riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson,

med anledning av beskedet att regeringen inte skjuter till några extra pengar utöver de som EU avsatt. – Mjölkkrisen i Sverige är

fortsatt allvarlig. Kristdemokraterna har varit drivande för politiska insatser på detta område och bland annat arrangerat Mjölkens dag i riksdagen både 2015 och 2016, där lantbrukare, politiker och myndigheter möttes för att diskutera lösningar på den akuta krisen. Som ett led i arbetet för bättre konkurrensvillkor för svenska mjölkbönder har Kristdemokraterna också föreslagit ett förstärkt stöd för ökad konkurrenskraft i mjölk-

sektorn. Detta ska utformas som en kostnadsersättning som kan utgå per djur och som kan väga upp Magnus för de fördyOscarsson rande regler (KD). som finns i Sverige i jämförelse med grannländerna i Europa. – Med förslaget får mjölkbönderna 1 000 kronor per ko i kostnadsersättning för de merkostnader som kommer med svensk mjölkproduktion i jämförelse med de europeiska länderna, säger Magnus Oscarsson.

Dags att mäta radon! Vi gör mängder av mätningar varje år och kan ge er Sveriges bästa pris. Vid förhöjda radongashalter erbjuder vi kostnadsfri utredning samt åtgärdsförslag.

os o d n o d Ra

: 0 5 2

s or = 2 do t e k a p 1 mät :r - 375 o s o d 3

Norrköping 011-10 14 10 Linköping 013-10 14 10

www.brabesiktningar.nu info@brabesiktningar.nu

20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 när du vill annonsera!

Hållbart och närproducerat Svensktillverkad stallinredning som tål hårda tag

Vårt säljteam hjälper dig med tips och råd - i stort och smått Tel. 0381-502 50

facebook.com/ydregrinden @ydregrinden Tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se Stallinredning • Stalltillbehör • Gödselhantering • Foderhantering • Byggnation • Ventilation

Jul &År! d o G ytt N Gott

Vi levererar

DIESEL & SMÖRJMEDEL till SMÅLAND & ÖSTERGÖTLAND Välkommen till Fundins Olja AB 0140-31 11 08, 0490-428 00 www.fundinsolja.se

Brett sortiment! Texaco smörjmedel, bränsle, spolarvätska, glykol, AdBlue mm.

VÅRA BUTIKER: Tranås Bäckagatan 1 0140-31 11 08 Västervik Folkparksvägen 60 0490-428 00 Jönköping Skruvgatan 2 036-404 59

Nummer 19 • December 2016

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Amerikahus och hästmöjligheter

Mariedamm Marielundsvägen 4 Ett stort bostadshus av modellen som kallas Amerikahus. För den som har häst finns bra möjligheter genom egen ridbana, hagar och stall samlat nära bostaden. Välkommen till Marielundsvägen 4 i Mariedamm som är veckans gård till salu.

Mariedamm är en mindre ort i Askersunds kommun. Orten kom till tack vare Trehörnings masugn som fanns på platsen. Den finns kvar än idag och är en av Sveriges bäst bevarade mulltimmerhyttor. Man pekar även på den som skälet till att en järnvägsstation kunde anläggas. När stationen kommit till 1873 växte Mariedamm till och blommade upp. En utförlig beskrivning av orten för 90 år sedan finns i en artikel i NA daterad till 12 april 1926. Där berättas att det fanns ”... 2 bankkontor utom postsparbanken och Örebro sparbank, vilken här håller kontor 2 gånger i månaden.”, två vardera av diversehandlare, slaktare, skohandlare, handelsträdgårdar, modehandlare, kaféer samt hotell, skjutsstation, sågverk, kvarn, garveri med mera. Namnet Mariedamm kom till år 1713 genom att Jean De Geer ändrade från Dammen till Mariedam. Både hans första och hans andra fru hette Marie. Dagens stavning, Mariedamm, är så sen som från 1960. Idag beskrivs Mariedamm gärna som något av en Bullerbyort. Här finns en egen badplats och bevarade äldre byggnader med rik historia. Veckans gård, Marielundsvägen 4, är belägen alldeles i sydöstra kanten av

Mariedamm och nära en mindre sjö och några hundra meter från sjön Skiren som har strand mot själva tätorten. Det är en mindre gård med tillhörande ekonomibyggnader samt fem hektar betes- och skogsmark. Bakom bostaden, i öster, finns även en paddock eller ridbana om 20 x 40 meter. Gården är närmast perfekt för den som har häst. Trädgårdstomten är på generösa 3 000 kvadratmeter. All areal finns i anslutning till byggnationen. Det som kanske är mest anslående för den här fastigheten är bostadshusets ovanliga stil. Huset från 1909 är byggt i en modell som kallas Amerikahus och det lär finnas flera sådana här i Mariedamm. Utmärkande för den här stilen är bland annat att huset har dubbla nockar. Det här är ett udda hus man omedelbart faller för! Boytan är på 148 kvadratmeter och huset har även en mindre källare. Huset värms med ett jordvärmesystem i ett vattenburet system. Det kompletteras med elradiatorer och kökspanna. Vad som är en fördel är att det finns såväl kommunalt vatten som avlopp.

Invändigt är det högt i tak och hemtrevligt. Det mesta är nyrenoverat men här finns även utrymmen där renovering ännu pågår och något som inte påbörjats. Där renoveringen är klar har huset en uppfräschad atmosfär av tidigt 1900-tal som trots moderniseringar ändå är tagen med till 2000-talet. Flera kakelugnar förstärker det genuina. På fastigheten finns en ekonomi-

byggnad med en stalldel där man finner tre boxar varav den ena är en ponnybox. Det finns utrymme för lösdrift på mark som har markduk och stenmjöl. Förrådslängan har tre ingångar. Byggnaden har på den norra sidan en isolerad hunddel som byggts med tillhörande hundgård. Veckans gård har mycket att erbjuda för den som har hästar men även för den som söker ett trevligt boende som både är tätortsnära och landsbygd. Såhär på gränsen till det trevliga Mariedamm kan man knappast komma närmare den drömmen. Text: BO BÄCKMAN

KORTA FAKTA MARIELUNDSVÄGEN 4 Bostad: Byggår 1909. 148 kvm+21 kvm. Ekonomibyggnad: Stalldel med tre boxar varav en ponnybox. På norra sidan utrymme för lösdrift. Stort förvaringsutrymme samt vedbodsdel. Förrådslänga: Tre ingångar. Isolerad hunddel med tillhörande hundgård.

Areal: 5 ha. Övervägande sandjordar. En tredjedel av fastigheten består av skogsmark och resten betesmark. Trädgårdstomt 3 000 kvm. All areal i anslutning till byggnationen. Pris: Begärt pris 1 795 000 kr. Ansvarig mäklare: Pia Eriksson, Värhulta AB, 0585-262 00.

Nummer 19 • December 2016

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

AKTUELLT

Friskt vatten hemma

Levererar färdig betong certifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se

Kikare Autofokus 7 x 50 (449:-) NU 299:-

Norrköping 011-12 70 30 Linköping 013-13 01 45

2016 0730-94 10 02

1.970:-

SUPER DEAL

/pall

Sage Green

76 900:61 520:inkl. moms ex moms

Fyra pall inkl utkörning

inkl moms

VINSCH OCH PLOGFinansPAKET PÅ KÖPET upplägg från Värde 11 695:- inkl. moms 961:/mån

Kampanjen gäller så långt lagret räcker. Gäller vid köp av en 2016-årsmodell av Sportsman 570.

TRAKTORER • TRÖSKOR • PRESSAR

DYN PLÅTSITS + FJÄDER + BM S OM +M :95 19 J AN KAMP

Fabriksgatan 26 · MOTALA 0141-38 18 00 www.motalaboat.se

76 900:-

8.280:-

350! PRODUKTNYHET FÖR BM A

Ur/barometer på teakplatta (2.150:-) NU 1.695:-

SPORTSMAN 570

Pall · Storsäck · Bulk · Utkörning

RESERVDELAR TILL

ROKK minifäste för surfplatta (806:-) NU 699:-

Glomex TV-antenn V9125 (1.549:-) NU 1.295:-

Albogaleden 2 · Söderköping 0121-420 66 Öppet: Mån-fre 9-17 · Lör 10-14 WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

För fler reservdelar, besök vår hemsida

Vi skarvar inte

Vi isolerar med polyuretan marknadens bästa isolermaterial. Halva tjockleken jämfört med ”vanlig” isolering.

• Villa o vindsisolering - mer boyta och tunnare väggar • Golvfyllningar - stopp för kalla och dragiga golv • Accumulatortankar • Försäljning av PIR/ Polyuretan skivor

Ring/maila er förfrågan till: 0705-94 26 92 • jorgen@polyterm.se Kontor/Fabrik: 0581-62 08 30. Adress: Hagalundsvägen Fellingsbro www.polyterm.se

www.laholmstraktordem.se • 0430-222 70

HALLBYGGNADER I TRÄ $

önskar det oberoende företaget inom enskilt avlopp. • Projektering • Försäljning Installation • Service Kolmården Tel (vxl): 011-12 68 00 www.godkandaavlopp.se

# !"

$ #"$ ! $

Prisexempel: 15 x 32 x 4,5 meter. snö 2,0. Komplett trästomme inkl. pelare, takstolar, takåsar, väggreglar, vindförstyvning samt allt infästningsmaterial. Pris 325:-/m2+moms. Takstolarna är CE märkta. Frakt och fullständiga monteringsanvisningar ingår. Finns i bredder 10-12-14-15-16 meter. Lämpligt till lagerbyggnad, förråd, maskinhall eller lösdriftstall till lantbruket. Vi tillverkar även vanliga träfackverk och takstolar till alla typer av byggnader. Välkommen med Er förfrågan.

$ $%$ ! $

Timmele Takstolsfabrik AB Gunnarsgårdsvägen 12, 523 72 Timmele Tel. 0321-530 283 • info@timmele.com Mer info på www.timmele.com

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns rle ca w. ww

• Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland. Ring för närmare info Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se

• • • • • •

Vedhantering Foderhäckar Balhantering Grindar Adaptrar Vagnar

Vi köper, säljer och förmedlar beg. lantbruksmaskiner. Återförsäljare för Bala Agri och Norje. Välkomna!

tel 070-816 29 05 info@backhemmet.se www.backhemmet.se

SKOG

Nummer 19 • December 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

Från vänster ses Peter Jakobsson, Jonas Samuelsson, Emil Andersson och Susanne Andersson som har tagit plats på en terränghjuling.

Peter Jakobsson, Terrängservice i Mariannelund, visar hur Bison 6000x fungerar.

Bo Naregård provsitter skotaren och samtalar med Peter Jakobsson. ”De här maskinerna är utmärkta för självverksamma skogsbönder”, betonar han.

Jonas Samuelsson, Mjölby markvårdsmaskiner, demonstrerar eldrivna röjsågar.

Susanne Andersson sköter omsorgsfullt eldkorgarna som är dagens spisar.

Trevlig gemenskap i skogen och kaffepannan som puttrar på elden ger en extra mysighet.

Skogsdag vid Blixtorp mellangård Stort intresse för maskinvisningarna MJÖLBY (JB)

Gården Blixtorp mellangård hittar man i närheten av Lycketorp utanför Mjölby. Den brukas av Anita och Ragnar Andersson och skogsdagen arrangerades av sonen Emil med fru Susanne. Emil är försäljare av Polaris terränghjulingar. Medarrangörer var Jonas Samuelsson, Mjölby markvårdsmaskiner, och Peter Jakobsson, Terrängservice i Mariannelund, LRF samt Säker skog.

Mjölby kanske klingar slättlandskap i mångas öron, men då har man inte besökt kommunen. Många skogsområden finns och Blixtorp Mellangård ligger i ett sådant område. Susanne Andersson var denna dag ”skogskock” och över öppen eld puttrade soppa och från kannorna över el-

den spreds doften av riktigt kokkaffe. För säkerhets skull hade rastplatsen utrustats med tälttak. Vädret var dock vänligt och regnskyarna ordnade uppehåll. Intresset för maskinerna

var stort och för mindre och mer lätthanterliga maskiner ökar intresset, och särskilt de med egen skog uppskattar dem. – Användningsområdena för dessa maskiner är många. Det är smidigt att transportera allt som behövs för arbetet och enklare att ta sig till avvekningsområden särskilt i svårare terräng och där det är långa avstånd. Kommunerna är intresserade och dessutom kan en bandsats monteras på vagnen och med den kan man göra skidspår, påpekar Emil. Jonas Samuelsson visar batteridrivna elsågar. Motorsågen och röjsågarna är lätta, miljövinsten är stor dessutom är de tysta vilket är bra för hörseln.

– Batterierna klarar fyra-fem timmar och mycket mer orkar man inte arbeta effektivt en dag. När jag slutat arbetet laddar jag batterierna och så är det klart att börja jobba nästa morgon. Jag har märkt att intresset för batteridrivna maskiner kommer mer och mer, berättar Jonas. Många vill se honom demonstrera, det ser så lätt ut när den långa stångsågen kvistar träden. Även för dessa maskiner finns stort intresse och inte minst kommunerna är presumtiva kunder. Det borde även vara bra för många trädgårdsägare. För amatörer är det inte alltid så lätt att klänga upp i stora fruktträd! Mindre skotare har blivit mer och mer efterfrågade. Peter Jakobsson berättar att när dessa började lanseras var det många som såg ned på de små maskinerna. Men framförallt så är dessa skotare utmärkta för bönder som arbetar i skogen själva.

– Numera är de mycket eftertraktade och efterfrågan har exploderat på senare år. Fler och fler inser fördelarna med dem, betonar Peter. Hans Ström från Ödeshög är här för att titta på Bison 6000x. Han är en av dessa som vill vårda skogen med aktsamhet. – Jag vill inte ha några kal-

hyggen. Därför tillämpar jag plockhuggning och avverkar så det blir en naturlig föryngring. Dessa små skotare skadar inte skogen på samma sätt som jättemaskiner som gör stora avtryck i skogen vilket tar åratal för naturen att reparera, resonerar han. Säker Skog är en ekonomisk förening och de finns på plats för att berätta om sin verksamhet. – Vi arrangerar kurser i motorsågskörkort och körkort för röjsåg. Utbudet är stort och det finns många olika nivåer. Efter kurserna har vi teoriprov och praktiska

prov. Efter godkända prov får man ett körkort som bevis, kommenterar Stefan Axby. När man arbetar i skogen måste man även ha rätt klädsel som skyddar om det inträffar någon olycka. – Det finns inga värre skador än motorsågsskador. Därför är det jätteviktigt med rätt utrustning och säker kunskap, poängterar Gustav Steen. Jan-Erik Wahl från Åtvidaberg har många tankar om skogen och skogsbruk. – Har man som jag växt upp på ett torp så har man skogen i blodet. När man arbetar i skogen känns det meningsfullt. Skogen finns ju alltid kvar och när man sköter sin skog gör man nytta. Bondeskogen är särskilt värdefull eftersom fokus är att ta hand om och inte vara inriktad enbart på produktion. Hans kamrater Royne Forss, Bert Johansson och Jan Lingeby håller med.

– Vi måste vårda våra skogar och det är klokt att lyssna till de som har erfarenhet. Under åren har det kommit många modenycker som när all sly och alla rester skulle bort. Nu lämnas en del vilket bidrar till näringen. Monokulturerna är inte det bästa och nu lyfts ju blandskogarna upp, kommenterar de. Samtliga besökare uppskat-

tar att tekniken går framåt. Utvecklingen mot ett modernt skogsbruk gynnar brukarna och glädjande är att det för självverksamma utvecklas bra hjälpmedel. Skogen är ju en av våra största tillgångar och kommer nog även i framtiden vara det i vårt skogsklädda land. Jordbrukaren tackar för sig och drar hemåt med lungorna fyllda med frisk luft och skogens doft i näsan. Text och bild: BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

Nummer 19 • December 2016

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

Gårdsarmatur Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

Vi välkomnar alla kunder på 3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78

AKTUELLT

&YLLTÚMMAre för omgående leverans.

Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800

www.nordled.se

Julfika! Kaffe och skinkmacka fre 16 dec kl 10–12 FASTIGHETSMARKNAD

NYHET 2016!

Kodiak 700 4x4

Funderar du på att sälja din gård?

Ny bränslesnålare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende på modell.

fr. 66.320:- exkl. moms Svensktillverkade jordkällare. I plast. Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

Hisun 500 UTV

NILFISK ALTO

Traktorregistrerad

• Nyförsäljning • Auktoriserad service

89 900 kr inkl moms

FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2017!

SOFAB Sanering & färg AB Möbler • Heminredning • Porslin • Böcker & media Sport & fritid • Kläder, skor & accessoarer Elektronik • Husgeråd och mycket mera

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

Städa ur garaget – röj påla bivdrinagdärevänlk!omna!

Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

Höckerum skog Valdemarsvik, 110 ha

Produktiv skogsmark om 87 ha, 9 717 m3sk, dominans i åldern 35-55 år och jakt.

Ring & boka tid, allt säljbart hämtar vi – kostnadsfritt förstås! ÖPPET Mån-fre 10-18 Lör 10-14

Reg Fastighetsmäklare Per Wahl

Motala Linköping Norrköping

Linköping: Industrigatan 38 • 013-37 67 77 Motala: Södra Allén 23-25 • Ängdalen • 0141-504 88 Norrköping: Finspångsvägen 63 • 011-10 10 80 Skänk eller handla så gör du något för behövande!

Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin Linköping | 013-24 20 02

0142-809 60, 070-659 67 63 Elementfläkten fungerar nästan som golvvärme $ $ $ $ $ $

• Jämnare värmefördelning • Fräschare inomhusklimat

019-760 22 10 · www.elementflakten.se

ElementFläkten

Rumma skog Åtvidaberg, 22 ha

Försäljning av Grävmaskiner · Lastmaskiner · Tillbehör · Reservdelar ★ Utför maskintransporter upp till 14 ton

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

★ Pressar slang

Reg Fastighetsmäklare Per Wahl

★ Ombyggnader på maskiner efter kunds önskemål

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Gott om vilt, fritidsstuga, kräftfiske och fin skog med 2 480 m3sk.

Mosstegsgatan 6 Eksjö Telefon: 0381-77 10 80

www.maskin-huset.se

Linköping | 013-24 20 02

Nummer 19 • December 2016

GRÖNA NÄRINGAR

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

Många samlades till seminariet om logistik på Vreta kluster. Logistiken betyder oerhört mycket och småproducenter får ofta hitta egna vägar till kunden.

Forskaren Per Frankelius berättade bland annat om hur dagens småskaliga lösningar ser ut.

Henric Oscarsson, producent av slaktsvin och spannmål, berättade om villkoren för sitt företag.

Mats Abrahamsson, professor i logistik vid Linköpings universitet.

Louise Alenbrand Ridderström, Östgötamat.

Logistik för mindre företag i fokus Seminariedag på Vreta kluster LINKÖPING (JB)

Finns det någon plats för medelstora företag idag? Det var en av de frågor som ställdes under seminariedagen på Vreta kluster som gick under namnet Matgapet. Logistiken betyder oerhört mycket och småproducenter får ofta hitta egna vägar till kunden.

Det är en viss paradox förknippad med maten. Även om efterfrågan på närproducerad mat med spårbarhet ökar så är produktionssystem, logistik och handel anpassade

efter stordrift. Den lokala maten försvinner på vägen. Frågan för dagen var ”Går det att utveckla kanalerna mellan producenter och konsumenter?” – Det är inte det att den lokala maten inte finns men vart tar den vägen? sammanfattade Per Lindahl, projektledare på Vreta kluster, läget inledningsvis. Han återkom senare med ett exempel på starka och växande marknadskanaler och för producenter med stark lokal förankring, ett hubbsystem i Västra Götaland. Seminariedagen var en dag man önskar alla kunnat ta del

av. Det förmedlades kunskap direkt från forskning, från producenter, från företrädare för organisationer och andra. Per Frankelius, forskare i

affärsmodeller vid Grönovation, LiU, gav en snabb historik över hur förhållandet mellan producent och konsument sett ut och förändrats. Han använde fyra begrepp för att beskriva det: produktion, kommunikation, distribution och efterfrågan. Från den vanliga småskaliga gårdsproduktionen för familjens försörjning, egentligen utan kunder och behov av distribution och med en efterfrågan styrd av

tillgången under årstiderna, är vi nu långt därifrån. Första steget hit blev genom den årliga marknaden. Per Frankelius återkom senare med ett föredrag om dagens kreativa distributionslösningar där samarbeten mellan mindre aktörer kan vara en väg att gå. Han påminde om att dagens jättar en gång startade i småskaliga samverkansmodeller mellan lokala aktörer i livsmedelskedjan som en motpol till den tidens stora. Mats Abrahamsson, professor i logistik vid Linköpings universitet har många års erfarenhet som konsult i de störs-

ta svenska företagen. Han berättade om de olika mekanismerna. De stora företagen optimerar varje led och standardiserar produktionen. Centralisering är även den viktig för att effektivisera. Utvecklingen går mot ytterligheter, de små blir mindre och färre. De stora blir färre och större medan de medelstora försvinner. Det blir allt svårare att få en

plats på marknaden. Han tog Ikea som exempel på ett företag som drivit allt så långt att ingen egentligen kan komma ikapp eller konkurrera eftersom Ikea hela tiden ligger steget före.

– Logistiken är lika mycket ett sätt att hindra andra som en källa till egen framgång. Erik Garberg från Löts gårdsmejeri hakade på det Mats Abrahamsson berättat. Han har egen erfarenhet av arbete inom storindustri och vet mycket väl hur saker fungerar där. Nu, som småföretagare, känner han av hur systemen som allt mer har anpassats efter större företag missgynnar mindre. Det handlar om såväl leveranstider som priser. – Storindustrierna styr logistiken så det blir svårt för de små, sa han. Det kan ta åtta

Nummer 19 • December 2016

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

GRÖNA NÄRINGAR

MIngelpasuen bjöd på gott tilltugg och givande diskussioner i spontana grupper.

Per Lindahl, projektledare på Vreta Kluster.

dagar för en leverans mellan Torvinge (Linköping) till Löt men jag kan få en pingla till en get levererad direkt till Löt utan fraktkostnad. Henric Oscarsson, producent av slaktsvin och spannmål, berättade om villkoren för hans företag. Produktionen och priserna styrs av vad de större aktörerna efterfrågar. En hög effektivitet är nödvändig. – Östgötska jordbruk tillhör världseliten, sa han. Vi är även extremt effektiva. De stora aktörerna styr väldigt mycket av logistiken. Det finns ändå nya idéer och möjligheter för de mindre företagen. En av dessa är Reko, en annan är att mindre producenter skapar så kallade hubbar dit man levererar och samordnar vidare transport till större centraler och en annan är samarbeten. Efterfrå-

Michael Cornell, Regionutvecklingsnämnden, tog upp den lokala livsmedelsstrategin.

gan på sådant som den lokala maten är en annan faktor som kan antas spela en stor roll och där är bland andra Östgötamat med Bondens marknad och märkning i butik ett bra exempel. En tanke som i olika versioner yttrades från flera håll under seminariedagen var om inte mycket åter börjar likna det som Per Frankelius tog upp av historiken är på väg tillbaka. Marknader och försäljning med personlig kontakt mellan producent och konsument samt av nöden egna lösningar på logistik finns redan och växer. Olika former av samarbeten, som kluster och gemensamma affärsmodeller, är exempel på en om inte konkurrerande väg så i alla fall en alternativ sådan.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Erik Garberg från Löts gårdsmejeri gav exempel på det lilla företagets kreativa problemlösningar. Det skulle kosta 3 500 kronor att skicka smör från Löt till en topprestaurang i Köpenhamn. Någon kom med idén att skicka en pensionär med en kylväska istället. Det är inte svårt att få frivilliga. Pensionären får en resa och kan använda tiden efter leveransen efter eget tycke. Det här blir alltså billigare än vanlig frakt som ändå går med lastbil till Köpenhamn.

Nummer 19 • December 2016

PRENUMERERA

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

Lyssna på tidningen! Nu kan du välja att lyssna på tidningen om du av någon anledning har svårt att läsa. Priset är lika antingen du väljer papperstidning, taltidning eller båda.

n a d å l v e r b i r e m m Ko ! a k c e v e varj

I Länstidningen Östergötland hittar du varje vecka • • • •

Minst en sida från varje kommun i länet En gård till salu Evenemangstips från varje kommun Privatannonsmarknad, gratis för prenumeranter • Följetong • Korsord, serier och horoskop • TV-program, TV-artiklar och mycket mer

Betala gärna med autogiro, bara 36 kronor i månaden!

Bestorps byala för att orten framgångsrikt och vara en bra ska utvecklas och verka på. plats att leva

da Växtkrafttar ivi Kin pulsen på Kin-

mycket En kyrka för r, finns två kyrko

i Bestorp Byalagetg arbet ar aktivt och

lort I Åtvids centra från 1400-talet Gamla kyrkan n, från 1885. och Stora kyrka för mycket. Det är en kyrka

n Den här vecka full av växtda, en kommun klättrat rejält kraft och som slivs ranking. i Svenskt näring

Temaa

KSidin19d-26

En av de

allra bä sta

Kommun är nöjd chefen i Kinda en i kammed den fina , Anders Lind, pla Kvalitets pen om att bli ceringkommu Sveriges n 2011 .

Horton omens höst

Njut av tonomendin trädgård åre egen täp Sara Furenh t runt. I horeds äpplen pa lyser paradi och sto rmhatt supp.

2013 Fredag 26 april

Kor triv s

17 götland • Vecka idningen Öster götland • Länst gen för hela Öster • Enda tidnin • Årgång 65

i Tjurto rp

Årets Nö götland tköttsföretagar Göran Jonheter Greger e i Österoch 160 dik sson. Hos dem or och deras kal trivs var.

Fredag

2 decem

ber 20

11 • Årgång

63 • Enda tid

ningen

för hela

Östergö

tland •

Länstidn

ingen

Östergö

tland nr

Hampa skörda s i Öst ergötla nd.

Här doppade

Hampa framtidsär en gröda

Ellen Key tårna.

JORD BR förutsättn UK. Hamp a energig ingar att bli har goda röd en är hög a i Sverige. Avken viktig litet och , bekämpnings astningform av grödan kan utnbehovet biogasråv såväl fastbrä yttjas i nsl hampan ara. Fältförsök e som s ofta till produktion av visar att andra eneoch med är övebiomassa nordeurop rgigrödor som rlägsen a. odlas i SIDAN 28

Utsikt från Ellens Strand är be-

Ellen Key ÖDESHÖG. är om inte römd, men frågan mer känd. ännu hennes bostad är den mest omI varje fall är det i Ödeshögs en skrivna bostad kommit en det kommun. Nu har Strand. Dess s ny bok om henne Jansson har föreståndare Hedda Ellen Key där gjort en bok om är huvudperinte n arinna författ SIDAN 18 son.

Riktigt drag i Asbyhalla

var på lörYDRE. Asby kyrkby ade bilar parker dagen fylld av , st utanför skolan och bara närma Asbyhalla, gick den nuvarande . drygt 50 fordon det att räkna något alldeockså det Men så var Svenska mäsles extra på gång. individuellt mp terskapet i dragka avgjordes. DK, impoJoel Lägermo, Ydrejuniorrekord två nerade och satte seniorernas tungoch blev trea i viktsklass. SIDAN 16

bland annat

och kreativ tapetserare

ra coach. Att inspire

Nu ska alla pendla med tåg

andra, att våga

av hennes stora

PRENUMERERA NU!

drivkrafter.

n det projekt. För är hos Mia Thorée hon en annan ration till egna vill, så är det att t får nytt liv letade kligad NMia Thoré ur tilln att skapa och våhon I mars förver n Outside Inside i något at Glömt och göm var små butike inspirera andra en läke serare. När barnen ping. dröm, loppis- och a. r kreativ varare har varit med utanför Norrkö gast öping, där den ssad SIDAN 12 KÖPING. Hon på drömboendet både guldkorn sedan dess Norrk

Ring 0141-560 03 eller sänd in kupongen nedan!

Nu finn att nat s medicinska uren är bevis viktig på för häl san.

NORR ta till filmen Fanny På gården Evalund har Mia i hennes för och gjort rekvisi ateljé, navet Hon har jobbat sin verkstad och och Alexander. ingholmsteatern, verksamhet. Operan och Drottn olm som tapet- kreativa Stockh och drivit eget i

hitta antikroade kan mängder av inspitill hemmet och

SALU GÅRD TILL

A TEMA KIND HOLMERTZ

iteten, är en släppa loss kreativ

piratör En kreativ ins

Mia Thorén är

Kinda kanals vänner firar 50 år

425:-

Sidan 22

Sidan 2

Ja, tack!

Jag vill läsa i tolv månader!

Livskvalité vid s sångsvanarna sjö Tysslingen Sidan 28

e själar

Biosal ongen var

vid gra

tisv

SKOG isning arna fyll . d till sis tionera Att ha möjlighet ta plats. i lövskog, en fridfull nat att moHär stå r Sven gens stre är mycket viktigtur, gärna Olof Sjö berg i Matilda ssade människo för damaski nrumm et som sin avh Annerstedt konr. Det har varit han and bruksuniv ling vid Sve staterat i s arbets riges lan plats i ning från ersitet, SLU. t50 år. Åte en virtuel stress blev me rhämtr kvitter l skogsmiljö meeffektiv i me BOXH omhusmil d mera än i en d fågelOLM. Me skic lug jö utan d klighet naturljud. n inhar Jan känsla och at, inte bara ång G Franzén stor sina vik historia fångbåten Box ar och öar SIDAN , 26 en gån skildrin han ger även en holm II:s Men framför g av hur en hyllnin allt är den g kom till. sjön Sommycket fin 100 år fort här film g till de gen men me en d till om åren med människor som låta sina farande är i traf pas sin att S/S ik Boxhol a insatser sett löst uppleva sagerare när och kan riga a nog ljud m II efte r mer än liga omgiv Sommen och - fun medhjälpare had dess här nit Utan sinaningar. - Sve s någon Bo e det knappa n Olof skeppare, Sjöbergs xholm II ida st eldare och star öv- sjön kt präglas av arbetsliv kom g. båten och att . livet SIDAN på 27

Ja, tack!

Film m ed

ångan uppe

Fin skild ring om Sommen oc h eldsjä Namn: larna kr ing

Jag vill prenumerera i ett HALVÅR för 230:-

Ja, tack! Jag vill prenumerera i TRE MÅNADER för 125:-

Kryssa i rätt alternativ innan du skickar in talongen!

Adress:

Boxholm II

Frankeras ej

betalar portot

Postort:

Telefon:

Svarspost 580003400

591 20 MOTALA

Nummer 19 • December 2016

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

AKTUELLT

Säkra ditt hem från brand December brandfarligaste månaden Checklista för en tryggare bostad: • Varje bostad bör ha minst en brandvarnare. Helst fler! • Testa att din brandvarnare fungerar och var noga med att byta batterier. • Inga klämda sladdar, glapp i kontakter eller blinkande lysrör bör finnas i bostaden. • Ha inga levande ljus på TV:n. • TV:n ska stå fritt, inte vara inbyggd eller övertäckt. • TV:n bör stängas av manuellt med knappen på apparaten, inte bara med fjärrkontroll. • Tändstickor och tändare bör förvaras utom räckhåll för barn. • Kontakten ska dras ur när du använt bryggare och andra elektriska apparater. • Inga maskiner bör vara igång när du lämnar bostaden. • Förvara inte brandfarliga vätskor i källare eller på vind. • Spisfläkt och filter bör hållas rena från fett. • Samla inte skräp och tidningar i trapphus, källare eller på vind. • Sopluckorna i trapphuset ska vara stängda.

Om det börjat brinna Om man upptäcker en nystartad brand kan en snabb insats rädda liv. Nyckelorden är: Rädda - Varna Larma 112 – Släck • Viktigast är att sätta alla människor i närheten i säkerhet. Rädda dem som är i direkt fara, och varna andra. • Kryp under röken. • Om det brinner någon annanstans i fastigheten och trapphuset är rökfyllt bör du invänta direktiv från Räddningstjänsten innan du lämnar lägenheten. • Om det brinner i en kastrull, flytta den från plattan och kväv elden med ett lock. Häll aldrig vatten på brinnande margarin eller olja, då exploderar fettet och kan ge brännskador. • Om det brinner i TVn eller andra elektriska apparater, dra ur kontakten. Släck med handbrandsläckare eller vatten. • Stäng dörren om branden om du märker att den är för stor för dig att släcka.

Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

NSER KI V SBenny Andersson

Solkattens Chiron

Valdemarsvik 0705 89 09 39

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.

Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! …och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se

Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

www.mb-isolering.se

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

Alla kunder önskas

God Jul & Gott Nytt År!

Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

VI KOPER DITT SKROT!

ÄGA TRAVHÄST TILLSAMMANS? Vi säljer nu andelar i vår ettåriga HINGST E. From Above ʹ u. Supreme la Marc e. Varenne

• Dörrar till förråd, källare och vind ska vara låsta. • Alla i familjen bör vara insatta i hur de kan förebygga brand och hur de bör agera i fall att det börjar brinna.

E IC

– Kontrollera att brandvarnaren fungerar och håll de levande ljusen under uppsikt. Brandvarnaren väcker dig och räddar liv och 70 procent av bränderna i juletid orsakas av levande ljus, berättar Peter Johansson, brandskyddsansvarig på Riksbyggen. Gör det till en del av jultraditionen att kontrollera brandvarnaren. Om brandvarnaren inte ger ifrån sig ljud - byt batteri. Hjälper inte batteribyte - byt ut brandvarnaren. Att använda ljusstakar i keramik, metall eller sten minskar risken för brand. Och så gäller det att komma ihåg att släcka ljusen. – Sätt upp en påminnelse på insidan av din ytterdörr om att släcka ljusen, säger Peter Johansson. Fler tips om hur du säkrar hemmet från brand finns på Riksbyggens hemsida Riksbyggen är en av Sveriges största fastighetsförvaltare. Sammanlagt förvaltar Riksbyggen 176 000 bostadsrätter och 100 000 hyresrätter samt

ett stort antal kommersiella och offentliga fastigheter.

M A

December månad är den mest branddrabbade månaden under hela året. Majoriteten av bränderna inträffar på söndagar och helgdagar mellan klockan 12 och 18.

Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

Stråkanders Färg & Måleri AB Strå Gård, Vadstena 0143-109 36, 070-603 99 45 www.stragard.se

• Högröjning av vägar och åkerkanter, kantskärning. • Krossmaterial och brotrummor, dräneringsrör m m. • Vi är även certifierade för enskilda avlopp och minireningsverk. • Anlägger och underhåller skogsvägar Vi gör lösningar efter era önskemål!

070-843 18 28

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager

590 33 Fornåsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

BEGAGNADE TUNGVIKTSPRESENNINGAR

Besöksadress: Laduvägen 10, 592 91 Vadstena Tel 0143-127 22, mobil 070-248 50 38 · www.pumptjanst.se

LELY CENTER VALDEMARSVIK

Dags att boka vårens auktioner! Vi finns för dig som ska sälja djur, lantbruks-, entreprenad- och verkstadsmaskiner. Vi står för stort engagemang vid varje auktion. Kontakta oss redan idag! Välkomna! Stig-Arne Johansson 0730-291 659

Spannmålsvagnar 12-22 ton • Balvagnar • Djurvagnar • Dumpersvagnar

Kontakta oss för mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com

www.lely.com

LELY – världsledande inom innovativa system för automatisk mjölkning och robotutfodring.

Finns ck som sä lku b h c o s leveran

Stockås torvströ Torvströ hög kvalitet, i säck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har även en sorterad torv 0-2 mm som är bra för gris- och kostallar.

fr. 400kr

TORV & MASKINENTREPRENAD AB

0585-402 16 • 070-204 45 55

HALLBYGGARNA.SE/JORDBRUKAREN

LANTBRUKSKONSULT AB Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

www.torvomaskin.se

AKTUELLT

Nummer 19 • December 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

Järvstammen fortsätter minska Bara 500 järvar i hela landet Resultatet från årets inventering visar på en fortsatt minskning av järvstammen. I år uppskattas populationen till omkring 500 järvar i Sverige vilket är under referensvärdet för gynnsam bevarandestatus.

Baserat på antalet föryngringar (hona med ungar) som hittats under inventeringen beräknas den skandinaviska populationen till cirka 850 individer. Av dessa uppskattas cirka 500 individer utgöra den svenska delen av populationen. Sammanfattningsvis är årets populationsuppskattning åtta procent lägre än fjolårets för Skandinavien som helhet. Totalt fastställdes 108 föryngringar i Skandinavien vilket motsvarar en minskning jämfört med fjolåret då det var 160. I Sverige hittades 58 järvföryngringar och i Norge 50 vilket motsvarar en minskning på 39 procent respektive 23 procent. Orsaken till att den procentuella minskningen varierar mellan antalet föryngringar och antalet individer i populationen beror på att ett genomsnitt av antalet föryngringar de tre senaste åren används. Att jämföra inventeringsresultat från ett år till ett annat bör göras med försiktighet, eftersom minskningen sanno-

likt är en kombination av flera olika faktorer och det är svårt att veta vilken som påverkat mest. Ogynnsamma väderförhållanden har på sina håll försvårat inventeringsarbetet även i år och är en bidragande faktor till det låga inventeringsresultatet. En annan faktor som naturligt varierar mellan år är andelen järvhonor som får ungar, så kallad mellanårsvariation. Populationen kan även påverkas av andra faktorer, såsom födotillgång, ålderssammansättning, naturlig dödlighet samt effekten av olika former av jakt. – För att bättre förstå vad minskningen beror på planeras inför kommande säsong flera insatser. Vid sidan om den ordinarie inventeringen av lyor kommer Länsstyrelsen i Norrbottens län rikta resurser till en mer omfattande insamling av järvspillning för DNA-analys. Utöver detta kommer Naturvårdsverket att utvärdera effekten av jakt på järv samt inventeringsmetodiken som nu har använts i tre år, säger Maria Hörnell Willebrand, chef för enheten för viltanalys på Naturvårdsverket. En del av målsättningen för

järvförvaltningen är att uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus samt att stammen geografiskt ska expandera i

skogslandet inom och utanför renskötselområdet. – Årets inventeringsresultat visar på färre antal hittade föryngringar i fem av sju län. Däremot har det för första gången i modern tid dokumenterats en föryngring i Värmlands län vilket är i linje med uppsatta mål, säger Maria Hörnell Willebrand. Järv inventeras med ge-

Rekordstor höstrapsareal Slutet av augusti och september erbjöd bra skördeväder och grödorna kunde bärgas snabbt på flertalet platser i landet. Det gav goda förutsättningar för höstsådd. Foto: TS Eriksson, Wikipedia.

Det har såtts 105 400 hektar höstraps den här hösten, vilket är den största arealen med höstraps som någonsin har odlats i landet. Det är en ökning med 26 procent jämfört med föregående års stora areal. Arealökningen har varit kraftig i nästan alla län utom Skåne, där ändå uppemot hälften av Sveriges totala höstrapsareal såddes 2016. Årets totala höstsådd av

spannmål och oljeväxter är rekordstor och uppgår till 584 600 hektar. Det är 10 procent mer än förra hösten och 23 procent över genomsnittet för de senaste fem åren. De höstsådda grödorna hjälper till att minska växtnäringsförlusterna från åkermarken. Statistiken

om arealerna kan bland annat användas som underlag för en första prognos av 2017 års arealer och totalskördar. Totalt i landet såddes den här hösten 410 500 hektar höstvete, vilket är i samma storleksordning som förra höstens rekordstora areal. Årets areal är 24 procent större än genomsnittet för de fem senaste åren.

Det har såtts 105 400 hektar höstraps den här hösten, vilket är den största arealen någonsin.

Den höstsådda arealen av

råg blev 21 700 hektar, vilket är 39 procent mer än förra höstens rekordlåga areal. Höstrågarealen är nu även i nivå med femårsgenomsnittet. Sådden av höstkorn och höstrågvete har beräknats till 18 400 hektar respektive 27 400 hektar, vilket för båda grödorna är i nivå med fjolårsarealerna. Den höstsådda arealen av raps som kommer att odlas ekologiskt uppgår till 6 600 hektar och är därmed rekordstor. Den ekologiskt odlade höstvetearealen är 24 900 hektar, vilket också är ett rekord. Sammanlagt höstsåddes hela

38 000 hektar av grödor som ska odlas ekologiskt, vilket är den största arealen hittills. Den torra sommaren medförde att grödorna överlag mognade tidigt. Slutet av augusti och september erbjöd sedan bra skördeväder och grödorna kunde bärgas snabbt på flertalet platser i landet. Därmed fanns tid att förbereda markerna för höstsådd. Arealökningarna är störst i Svealand och i norra Götaland. Det har dock förekommit rapporter om torkskador och farhågor om att utsädet inte har grott som det skulle.

mensamma metoder i Norge och Sverige sedan vintern 2014. Resultatet sammanställs i en gemensam rapport från norska Rovdata och svenska Viltskadecenter, på uppdrag från Miljødirektoratet och Naturvårdsverket. Resultaten från årets inventering visar på en fortsatt minskning av järvstammen. Idag uppskattas populationen

till cirka 500 järvar i Sverige vilket är under referensvärdet för gynnsam bevarandestatus. Referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för järv i Sverige är minst 600 individer. Årets inventeringsresultat visar därmed att stammen ligger under målsättningen om att uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus. Däremot

verkar stammen fortsätta att expandera geografiskt mot skogslandet inom och utanför renskötselområdet vilket också är ett mål för förvaltningen. Mot bakgrund av den låga populationsuppskattningen är utrymmet för jakt begränsat. Viss skyddsjakt har ändå skett de senaste åren i syfte att begränsa skador inom rennäringen.

Efterfrågan ökar på svensk mat De svenska konsumenternas växande efterfrågan på svensk mat och närproducerade livsmedel märks på den inhemska livsmedelsproduktionen. Samtidigt viker livsmedelsexporten inom sju av de tio största exportkategorierna. Det framgår av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

När svenska konsumenter får ange den viktigaste faktorn när de gör sina matinköp så kommer ”att maten är svenskproducerad” på första plats. Det är också den faktor som ökat mest i betydelse från föregående år. Detta märks i försäljningen på hemmaplan för svenska producenter som fort-

sätter växa under tredje kvartalet. Samtidigt har exporten problem. Trots förbättrad produktivitet hos svenska livsmedelsföretag och en svag kronkurs, har exporten stagnerat. – Det kan vara så att trenden med lokalproducerat också är stark i andra länder, säger Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal. Då blir det med nödvändighet också ett minskat intresse för svenska produkter utomlands. Om trenden skulle dras till sin extrema spets blir det ingen import eller export att tala om. Livsmedelsproducenterna upplever också den snabbaste kostnadsökningen på råvaruinköpen på över fem år. Det ger en press på lönsamheten. – Tack vare högre förädlingsgrad och därmed bättre

Försäljningen på hemmaplan växer för svenska matproducenter.

lönsamhet som helhet, finns det ändå anledning att se en viss optimism. Men det kräver att konkurrenskraften för svensk industri inte försämras och att villkoren förbättras under kommande år, säger Carl Eckerdal

Nummer 19 • December 2016

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

JORDBRUK

Åtta miljoner kronor till testbädd Obemannade luftfarkoster – framtidens markövervakning LINKÖPING (JB)

Utvecklingen har bara börjat men redan har stora nyttor identifierats inom användningen av obemannade luftfarkoster, UAV. Nu har Vinnova beviljat åtta miljoner för att etablera en testbädd för sådana i Västervik.

Ett projekt som leds av SICS East i Linköping därav bland annat Wabema AB och Västerviks kommun medverkar har fått åtta miljoner av Vinnova. Projektet syftar till att etablera en testbädd i Västervik för obemannade luftfarkoster, UAV, inom miljöteknikområdet. Man har som mål att etablera ett område där olika aktörer kan bedriva utveckling, testning, utbildning och demonstration av hur UAV:er kan användas för att effektivisera jordbruk och miljöarbete. – Det är meningen att vi ska

få ett område där man kan testa de här systemen och se vad det går att göra och hur man kan göra dem bättre så att de både blir säkrare och får bättre prestanda, berättar projektledaren Åke Sivertun, SICS East AB. De som man kan köpa på Claes Ohlson och Teknikmagasinet är mer leksaker så att säga.

Om obemannade luftfarkoster Obemannade luftfarkoster kan exempelvis övervaka jord- och skogsarealer och på så sätt minska behovet av insatser i form av näringsämnen och bekämpningskemikalier genom att tidig upptäcka skador och angrepp. Man kan också mäta näringsinnehåll och gifter i marken, följa grödans utveckling samt beräkna bärighet vid markbearbetning, sådd och skörd. Tidigare forskning har visat på stora miljömässiga vinster med precisionsodling understödd av informationsteknologi såsom UAV:er. Denna möjlighet att studera samtliga aspekter av UAV-teknologin i samverkan mellan intressenter öppnar en möjlighet för ett starkt profilområde inom teknik och tjänster för Sverige. Det behövs en arena där de olika intressenterna kan mötas och få förståelse för möjligheter och problem med teknologin.

– Det är ett jättestort område med maskinerna som flyger upp men det handlar ju också om att ha sensorer som är något annorlunda än en kamera. Med dem kan man se om grödan är angripen på något sätt eller om det är nåt annat man behöver göra så att man tidigt kan gå in med insatser istället för som nu behandla hela fält. Det är mera precisionsodling. Vad kan sensorer upptäcka i fråga om skador och jord? – Det finns infraröd, IR, vilket är värmestrålning. Med hjälp av den kan man långt innan det över huvud taget går att se något med blotta ögat upptäcka att det är saker på gång. Om grödan är skadad på något vis så kan man se det värmemässigt. Även inom skogsbranschen finns en stor nytta.

– Man kan se igenom skogen och se hur marken ser ut bedöma faran för skogsbrand och hur man kan ta sig fram med skördare och om det finns något annat som är bra att veta. Man kan mäta träden, till och med se vilken sort. – Forskningen är bara i början. Nyligen stötte utvecklingen

på ett som många anser både onödigt och svårförståeligt hinder. – Problemet är beskedet från Datainspektionen att varje sådan här flygning ska föregås av ett ansökningsförfarande som dessutom kostar tusentals kronor, berättar Åke Sivertun. Då försöker vi säga att om en bonde vill övervaka sin odlingsmark så finns ingen allemansrätt som säger att man

Forskningen är bara i början när det gäller att hitta nyttan av obemannade farkoster inom jord- och skogsbruk. Bland annat ska man kunna mäta näringsinnehåll och gifter i marken.

har rätt att gå på en åker som bär gröda. ”Jamen, det kan var någon i skogsbrynet som håller på att plocka bär eller svamp...” Man kan ju också fråga sig vad det är för allmänintresse av att förbjuda någonting som har så stor samhällsnytta och så stor nytta för brukarna bara för att det är någon som skulle smyga runt i skogsbrynet och göra någonting. – Vi är ju intresserade av hur grödan mår och om det är någon skadegörare eller vildsvin som är ute och bökar någonstans. – Samtidigt finns ju de som flyger med sådana där i närhe-

ten av flygfält och över områden där de stör och skrämmer både folk och fä. Lösningen kan vara någon form av ”körkort” eller certifiering för användandet eller att anlita entreprenörer som sköter markövervakningen. Någon form av utbildning i tekniskt handhavande och även i vilka lagar och regler som gäller kommer i vilket fall sannolikt behövas. Urban Wahlberg, vd Wabema AB, är pensionerad flygvapenpilot som numera ägnar sig åt UAV. Han bekräftar bilden av en teknik

som har framtiden för sig. – Jag har jobbat med det här i flera år, berättar han. Det är han och Åke Sivertun som arbetar med testbädden. – Det kommer hända oerhört mycket inom området framför allt inom jord och skog. Jag träffade så sent som i veckan Elmia Woods som var väldigt intresserade av att göra en drönarzon på deras utställning, deras nästa mässa. De är världens största skogsutställare. Text: BO BÄCKMAN

Nummer 19 • December 2016

MATHANTVERK

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Karin Lorin, som driver Boställets vedugnsbageri, bakar. Vedugnsbageriet har blivit ett populärt utflyktsmål.

Mathantverksdag i Östergötland Eldrimner på Boställets vedugnsbageri i Maspelösa MASPELÖSA (JB)

Med syftet att koppla ihop mathantverket med den offentliga måltiden arrangerar Eldrimner mathantverksdagar i landet. När turen kom till Boställets vedugnsbageri talades det om att Mathantverk berör mer än maten i sig, inte minst folkhälsa och sysselsättning.

Eldrimner är ett nationellt resurscentrum för mathantverk. Många känner igen namnet som arrangör av SM i mathantverk men Eldrimner gör mycket mer än så. Bland annat arrangerar man mathantverksdagar runt om i lan-

det. En av dessa platser har varit Bostället i Maspelösa där Karin Lorin driver sitt vedugnsbageri och kafé. Ett fyrtiotal gäster från branschen och det offentliga köket hade anmält sig till dagen. Bodil Cornell, verksamhetschef på Eldrimner, berättade inledningsvis om vad mathantverk är och om Eldrimner och deras verksamhet. – Syftet med den här dagen

är att koppla ihop mathantverket med den offentliga ekonomin, sa hon. Tanken är att få in mer mathantverk i det offentliga köket. Därför har vi bjudit in den offentliga sektorn för att få en dialog. – Nu är vi på tjugonde stället. Vi reser runt i hela Sveri-

ge. I tisdags var vi i Norrbotten och nu är vi i Östergötland. Hon fortsatte med att presentera Eldrimner och att tala om vad mathantverk är. Man förleds kanske till att tro att mathantverk är att hålla fast vid allt gammalt men det är bara delvis sant. – Det är ingen museiverksamhet, betonade Bodil Cornell. Mathantverk måste ske i liten skala för annars är det inte hantverk. En del har 1020 anställda som rör i varsin gryta. Det är inte antalet anställda utan hur man gör produkten som avgör. Man måste inte heller följa gamla recept. – Det är mycket utveckling

av metoder och produkter, sa Bodil Cornell. Björn Kvist och Erik Garberg driver Löts gårdsmejeri i Gammalkil och arbetar i linje med detta. Deras getostar och även smör syns på många håll och bland kunderna finns topprestauranger. Erik Garberg berättade om gårdens produktion men han kopplade även mathantverk till en bredare tanke. Maten ska inte vara steril och bakteriefri till oss. – Vår kropp är genom tusentals år konstruerad för att käka traditionellt tillverkad mat, sa han. Idag så tillsätts bakteriehämmande ämnen som konserverar. Det som industrin gör med de produkter

Vad är mathantverk? Mathantverk skapar unika produkter med rik smak, hög kvalitet och tydlig identitet. Dessa tillverkas av i huvudsak av lokala råvaror som förädlas varsamt, i liten skala och ofta på den egna gården. Kännetecknet för mathantverk är att människans hand och kunnande är med i hela produktionskedjan. Detta ger hälsosamma produkter utan onödiga tillsatser, produkter som går att spåra till sitt ursprung. Källa: Eldrimner

som finns i affären idag är att de tillsätter olika ämnen för att öka hållbarheten och öka tiden till försäljning i affär. Vad är det som sker? Det är mycket bakteriehämmande stoff som går ner i magen och ner i tarmsystemet. Vår mage och tarmar har som funktion att med hjälp av bakteriehalten bryta ner maten.

Äldre personer som har problem med matsmältningen skulle bli bättre och få det lättare genom att äta traditionellt. När vi är i Frankrike så är det matkultur och en stor upplevelse. Vad sker när fransmän kommer hit till en restaurang? De sitter och får smaka på sin egen ost! Frans-

Nummer 19 • December 2016

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

MATHANTVERK

Johan Andersson från Torsta AB lägger upp ost från Löt på en provsmakningsbricka.

Vedugnsbageriets uteservering är välbesökt sommartid.

Det blev lite trång i den gamla ladugården som idag inrymmer bageri och kafé men det gick bra ändå.

Bodil Cornell, verksamhetschef på Eldrimner, ett nationellt resurscentrum för mathantverk.

Förrätten inkluderade både provsmakningstallriken från Löt och den här med Minnenas meny.

Ostbricka från Löts gårdsmejeri.

mannen är ute efter svensk mat och matkultur när de kommer. De är inte intresserade av att smaka på sin egen ost. Det kan de göra hemma! Vi skapar inte ett enda nytt svenskt arbetstillfälle inom turistnäringen eller restaurang genom att sälja fransmannen hans egen ost. Vi måste ändra vårt tänkande i form av vad som är lokal mat och vad kan den användas till, skapa fler arbetstillfällen i det lokala samhället. – Jag har bakat här i fem år, berättade Karin Lorin som driver Boställets vedugnsba-

geri. Från början trodde jag att jag skulle ha ett hål i väggen dit folk skulle komma och köpa bröd. Vi hade ett studiebesök hos en mathantverkare från Värmland som sa att har man åkt ut på landet vill man fika. När Karin Lorin slutligen öppnade portarna så fanns därför både bageri och ett kafé. – Jag bakar hantverksmässigt bröd men lever väldigt mycket på upplevelsen och utflykten. Det har blivit ett utflyktsmål. Det är rätt så proppfullt på lördagar och

söndagar och när man är ledig på sommaren. Ett hål i väggen hade varit svårt. De flesta kommer för att fika och köpa lantbröd också. – Kaféverksamhet kräver

mycket människor. Därför går det åt mycket människor sommartid och på helgerna. Efter lunchen följde gruppdiskussioner om var och hur mathantverk och offentlig gastronomi kan mötas på tallriken och om hur man tar sig förbi hindren. Text och bild: BO BÄCKMAN

Erik Garberg, Löts gårdsmejeri och Babro Bragée, ordförande i föreningen Kindamat, fick en pratstund under pausen. Båda värnar om det svenska mathantverket.

Nummer 19 • December 2016

PÅ RESA

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

Det fanns gott om renar på fjället men mycket annat djurliv sågs knappt till. Fäbodens getter och kor oräknade.

Fäbodgetterna kan gå in i getstallet som de behagar.

På väg upp mot 1200 meter höga Mittåkläppen, Härjedalens mest kända fjäll.

Toppröse på Mittåkläppen, med utsikt mot Helagsfjället.

Nummer 19 • December 2016

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

PÅ RESA

Fjällvandring i härliga Härjedalen Intressant möte med gammal fäbodkultur HÄRJEDALEN (JB)

Ett oväntat men mycket intressant kulturmöte gav oss en kväll då vi fick chansen att hälsa på Lillåsens fäbod just på fjällsidan nära Ljusnan strax utanför Bruksvallarna. Egentligen var vi inbjudna av getbonden Alf Wagenius som varje sommar låter sina tre fjällkor och 20-talet getter beta markerna där fäboden sedan många år fungerat och alltså gör fortfarande.

Alf Wagenisus är inte bara intresserad getbonde, med en flock som han noga mjölkar varje morgon och av getmjölken sedan gör fantastisk god getost i olika former. Han är också en stor älskare av folkmusik och då vi i gruppen

hade både Göran Jacksson, riksspelman på kohorn, och hans musikkollega trumpetaren Tommy Ljung som nu också lärt sig ta ton både på kohorn och näverlur blev det en spelkväll med studiebesök i både ladugård och gethägn. Kvällen var fin även om också några knott försökte stämma in i orkestern där toner från kohorn och näverlur också kompletterades med fint flöjtspel av Alf Wagenisus vän waldorfpedagogen Gerhard Schrom.

kanten, när de hörde locktoner, plötsligt kom rusande och hur ledargeten Olga med ett spänstigt hopp tog sig över hägnet och ner till oss på gårdsplanen framför den gamla vackra fäbodstugan. Att vi dagen efter besökte Alfs lilla välsorterade och av många besökta ostaffär i Bruksvallarna var en naturlig följd av den sköna upplevelsen på en än idag, år 2016, fungerande fäbod som bjöd både gammal kultur, extra klanger och smaker.

Så hämtade Alf Wagenius

plötsligt fram ett mycket gammalt bockhorn som faktiskt Göran Jacksson lyckades få ton i – en ganska låg och samtidigt mjuk klang. Såväl besöket i ladugården med de små båsen för alla getterna, och något större för korna, liksom upplevelsen av att getterna från betet i fjäll-

Text och bild: BERNT KARLSSON

Spontanspel på horn och flöjt. Getbonden Alf Wagenisus lyssnar eftertänksamt till horn och flöjt.

NUMMER 19 December 2016 Årgång 90

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

EFTERTEXT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

Seminarium om tryggare landsbygd Mer gränsöverskridande arbete behövs SVERIGE (JB)

Företrädare för Europol, försäkringsbolag, polis med flera samlades för att diskutera vad som görs för att bevara tryggheten på landsbygden och hur läget ser ut. Något som tycks vara en viktig del i arbetet är gränsöverskridande samverkan mot stölder.

Det är tyvärr ingen nyhet eller enstaka händelse med inbrott och stölder på landsbygden. Otryggheten ökar vilket många landsbygdsboende berättar om. ”Inbrott och stöld av lantbruksmaskiner har i vissa områden skapat frustration och riskerar att påverka invånarnas förtroende för rättsväsendet.” står det i ett meddelande inför ett seminarium i Riksdagen. ”Det måste kännas tryggt att bo på landsbygden och det måste vara lönsamt att driva företag. Det riskerar att förändras om vi inte satsar på att öka tryggheten”. Mot bakgrund av den här situationen och de frågor som hör hit, hölls ett seminarium där företrädare från Europol, försäkringsbolag, polis med flera samlades för att diskutera läget. – Det här är en liten del i större arbete att öka tryggheten i landet, berättar Johan Hedin, rättspolitisk talesperson för Centerpartiet och moderator på seminariet. När man lyssnat av rösterna från landsbygden blev bilden tydlig.

I panelen fanns: Lars Andersson, Sambandsman, Europol Ola Stoltz, Sektionschef utredningsenheten, Nationella operativa avdelningen, Polisen Lars Andersson, utredare och kriminalinspektör, Nationella operativa avdelningen, Polisen Magnus Larsson, Produktansvarig Motor, Dina Försäkringar Anders Johannesson, Expert företagarvillkor, LRF Sven-Erik Alhem, före detta överåklagare

– De flesta som hörde av sig hade samstämmiga berättelser. – Trots att allt görs rätt med grannsamverkan, lås, larm, mobilfilmer och så vidare gjorde polis och åklagare inget. De ”saknade utredningsuppslag” och sådant är förstås frustrerande! Seminariet visade som väntat att frågan är komplex och att man måste arbeta med flera områden som tillsammans ger en bättre grund. Det stora problemet tycks vara kringresande stöldligor och att brotten nedprioriteras eller inte ens utreds. Den mängdrabatt på brott som ofta praktiseras är ingen bra lösning. – Ett lågt straffvärde för stöld är en orsak. Det krävs att brottet räknas som grov stöld, kanske kunde det bli något däremellan. – Den före detta överåklagaren Sven-Erik Alhem är fantastiskt kunnig och har mycket landsbygdsperspektiv. Något han sa sitter kvar i minnet:

Seminariet är en liten del i ett större arbete att öka tryggheten på landsbygden, berättar Johan Hedin, rättspolitisk talesperson för Centerpartiet och moderator på seminariet.

Man vill vanligen ha huvudmännen så man släpper chaufförerna. Alhem säger att varje del är viktigt att störa ut, det betyder att lagföra även chauffören. För alla oss vanliga människor är det fantastiskt med den fria rörligheten mellan länder. Tjuvar utnyttjar den men rättskipning kan ske gränsöverskridande. – Jag träffade Europol i Haag förra året. De jobbar även i Sverige. Jag vill att polisen använder Europol mer. Det handlar alltid om att göra

det besvärligare för tjuvarna. Det är ofta svenska tjuvar eller moraliskt tvivelaktiga som ger information till utländska tjuvar. Sådant kräver gränsöverskridande arbete från polisen. – Driv försäkringskrav. Varför inte ställa högre krav på stöldskydd? En morot i form av slopad

självrisk om det sitter sådant som spårsändare och startspärr i maskinen kan vara en väg. Traktorer och andra maskiner som stjäls innebär också

risker. Till exempel en hjullastare kan användas till annan brottslig verksamhet. Det börjar komma tillbaka traktorer. Serviceverkstäder i andra länder är intresserade av att hjälpa till och är extra vaksamma vid service. – Den stora bilden är att

gränsöverskridande arbete är viktigt. Hinner polisen inte före till färjan så väntar nästa lands polis på andra sidan vattnet. – Något mer som jag tror är bra att titta på är domstolsvä-

sendet, säger Johan Hedin. Jag tycker alla sådana mål då man bara dömer på handlingar går att döma på nätet. Det här är ett Centerförslag med e-domstol och det handlar om att öka effektiviteten. Delayed justice - no justice (Översättning: Fördröjd rättvisa - ingen rättvisa). – De som tar ett fall till domstol vet att det tar tid. Jourdomstolar kan vara ett alternativ. Text: BO BÄCKMAN

”Duger inte att lämna svenska bönder i sticket” Oscarsson (KD) kritisk mot hanteringen av sena EU-ersättningar – Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht smiter från sitt ansvar gentemot bönderna. Ministerns besked att han ingenting kan göra för dem som ska behöva vänta till andra halvåret 2017 innan de får pengarna de har rätt till för 2015 är inte godtagbart.

Det säger Magnus Oscarsson, riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson, med anledning av att landsbygdsminister SvenErik Bucht besvarade hans interpellation om de kraftigt

försenade EU-ersättningarna. – Om en småbarnsförälder är hemma för vård av barn, så kallad vab, så får han eller hon ersättning från försäkringskassan. Vad skulle hända om Försäkringskassan sa till alla som vabbade att ersättningen för till exempel en vab-dag i november 2016 betalas ut andra halvåret 2018? Det skulle naturligtvis inte vara politiskt möjligt. Men bönderna verkar man däremot kunna hantera hursomhelst. Det är ingen ansvarig jordbrukspolitik. – Även enskilda privatpersoner och enskilda företag

drabbas av oförutsedda händelser, till exempel datastrul. Men vi ställer ändå kravet på oss att vi ska ta ansvar för vår prestation gentemot det allmänna. Det borde vara självklart att det gäller samma sak tillbaka. Det är inte acceptabelt att landsbygdsministern duckar från ansvaret för statens prestation gentemot bönderna.

talningarna. – Det handlar om tillit. Kan Sveriges bönder lita på staten, eller visar det som hänt att det är si och så med det? Bonden har i sitt samhällskontrakt lovat att göra sina åtagande men när inte staten infriar sina åtagande skapar det en trovärdighetskris, säger Magnus Oscarsson.

– Om pengarna inte betalas ut snarast måste regeringen vidta andra åtgärder för att säkerställa att böndernas likviditet och kreditvärdighet inte drabbas av den nu orimligt långa fördröjningen av utbe-

– Om EU-ersättningarna inte betalas ut snarast måste regeringen vidta andra åtgärder för att säkerställa att böndernas likviditet och kreditvärdighet inte drabbas, säger Magnus Oscarsson (KD). Arkivbild: BIRGITTA WIDÉN