Jordbrukaren nr 1, 2015, Värmland by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning

i Länstidningen Värmlandsbygden

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Värmlands lantbrukare

Tema

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

ESNERGI idorna 3-9,

Nummer 1 • Årgång 89 Januari 2015

13-14

Maffigt bygge av sågverksägaren Leif Karlsson, alias Kalle på Gräsbråten.

Ett jakttorn med extra allt JAKT. Efter 40 års frysande på älgpasset bestämde sig Leif Karlsson, alias Kalle på Gräsbråten, från värmländska Kil att han skulle ha ett inbyggt älgtorn med värme. Och eftersom Kalle aldrig gör något på smått vis så står nu jakttornens jakttorn på hans mark med vidunderlig utsikt. Egentligen är det nog en liten stuga på ben snarare än ett jakttorn, komplett med veranda, kamin och solel. SIDAN 18

Skatterabatt på solenergi har gett effekt ENERGI. Regeringen har under perioden 2013 till 2016 avsatt 210 miljoner kronor till stöd med syfte att bidra till omställningen av energisystemet och stöd till alla som vill satsa på solceller. Mats Johansson och kollegan Isabelle Johansson, Bråvalla Solteknik, bekräftar att intresset för solenergi ökar från allmänheten och företagarna. – De här sista åren har det under varje år skett en fördubbling av antalet installationer, berättar de.

Mikael Laakso arbetar som energi– och klimatrådgivare på Rådrummet i Karlstad kommun.

Här är goda råd gratis Kommunens energirådgivare kan hjälpa dig att spara pengar ENERGI. Att sänka sina utgifter för energi är både bra för plånboken och för miljön i längden. Men hur gör man det utan att behöva göra alltför dyra investeringar? Alla Sveriges kommuner har energirådgivning. Dit kan privat-

på Länstidningen Värmlandsbygden och sam tidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

lönar sig snabbast. Om du minskar din energianvändning så mycket det går så är de första kilowattimmarna de billigaste som du tjänar in fortast, säger han. SIDAN 14

Med skidskyttebröder på harjakt Alla hjärtans dag och dessutom OS. Jag måste medge att jag är förvånad att bli bjuden på harjakt av bröderna Inge och Torsten Wadman en dag som denna. Hellner, Olsson och Richardsson ska ju köra 15 kilometer klassiskt där borta i Sotji. Borde inte dessa två herrar då sitta som klistrade vid teven? Under andra hälften av 1960-talet och början av -70-talet tillhörde nämligen bröderna Inge och Torsten Wadman från Torsby eliten inom svenskt skidskytte. Sidorna 20-21

SIDAN 8

Du som är prenumerant

personer och företagare vända sig för att få tips och råd om hur man kan göra. Mikael Laakso är energirådgivare i Karlstad kommun. – Det är alltid de lägst hängande frukterna som

VECKANS BORRING

LANDSBYGD

LANTBRUK

En oroväckande känsla i magen

Landsbygdens utveckling i fokus

Entreprenörer med bredd på verksamheten

SIDAN 2

SIDAN 23

SIDAN 12

Nummer 1 • Januari 2015

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

En oroväckande känsla i magen Med några dagars marginal i ryggen och tid emellan för att lite mera klara tankar infunnit sig sedan det tragiska attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo, så måste man göra några reflektioner runt detta. Mediabevakningen var minst sagt intensiv innan det hela fått sin upplösning och ett antal stackare fått sätta livet till på vägen fram.

Men stannar man upp och funderar varför bevakningen är så intensiv? Våldsdåd utförs varje dag på vår jord utan samma uppmärksamhet. När 200 flickor förs bort från sin skola mitt på ljusa dagen av Boko Haram renderar detta en ”headline” på kvällens nyhetssändningar i västvärlden. Inte mer. Självmordsbombattentat i mellanöstern med 10-tals drabbade varje dag är just vardagsmat för oss, så till den milda grad att vi inte ens reagerar längre på dessa nyheter. I alla fall inte jag. En del av mediebevakningen runt dådet i Paris kan förklaras på samma sätt som när en polis mördas. Det blir en extra kollegial uppställning i hela kåren. Helt naturligt kan man på ett

annat sätt känna in känslan, det kunde varit jag men det var min kollega som drabbades. Nu ska vi ta de jävlarna… Men oavsett hur mycket det finns en underliggande effekt av journalistisk kollegialitet som förstärker bevakning runt våld och attentat mot media, så finns det en större och tyngre symbolik i detta. Att attackera någon som på något sätt representerar det fria ordet och uttryckssättet är en attack mot grundfundamenten i det fria demokratiska samhället. Det som bekymrar mig är de krafter som detta sätter igång. Radikalister och fundamentalister finns i alla religioner och samhällsstrukturer, men på något sätt tycks det som om en större andel av världens idioter lyckas att lura en annan andel av människor med begränsad omvärldsbevakning att just i Islams förtecken begå vålds-

Men vågar våra folkvalda att tydligt stå upp för att det ska fortsätta att vara så, av rädsla för att vänster och extremliberaler ska anklaga dem för rasism?

handlingar. Mer än vad buddister någonsin lyckats med. Vi som tillräknar oss den fromma kristna världen ska dock anta en ödmjuk inställning då ”vår” religion historiskt sett nog är den som har mest blod på händerna. Men klarar alla att se detta någorlunda nyktert? Förmodligen inte, utan det är nog lätt att låta illdåd som detta bli till legitimitet för åsikten att alla muslimer är tokiga och därför sälla sig till mera igenslutande och exkluderande krafter, även här hemma i trygga Sverige För egen del som far till en dotter finns det delar inom Islam som jag är mycket kritisk till ur ett västerländsk perspektiv. Det är delar som hanterar synen på kvinnan, hedersrelaterat våld, kvinnlig könsstympning och synen på djurhållning med ritualslakt i spetsen. Inget av avarterna inom detta är gudskelov tillåtet i svensk lagstiftning och jag är innerligt tacksam i mångfaldens Sverige att vår religionsfrihet inte sträcker sig över lagstiftningen. Men vågar våra folkvalda att tydligt stå

upp för att det ska fortsätta att vara så, av rädsla för att vänster och extremliberaler ska anklaga dem för rasism? Jag tror och hoppas det. Under julhelgen läste jag Jan Guillous tredje bok i trilogin om de norska bröderna Lauritzen, Mellan rött och svart. Boken utspelar sig i 20- och 30-talets Tyskland. Om hälften av författarens bakgrundsresearch är sann och invävd på rätt sätt i boken, är det skrämmande. Framförallt om man jämför med dagens trender där ungefär samma ord, retorik och anklagelser som bar Hitler till makten, i dag används flitigt i svensk debatt, framförallt av vissa partier. Sammantaget ger allt detta mig en mycket oroväckande känsla i magen. Hur kan vi få till en samhällsdiskussion och lösningar som tydligt adresserar och tar tag i de utmaningar och problem som en naivt generös migration faktiskt för med sig utan att backa bandet och tro att stängda gränser i en global värld är en seriös lösning? Må så gott i det förhållandevis trygga Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Jordbruksstöden positiva för sysselsättningen Ger stora positiva effekter även för miljon Jordbruksstöden har olika syften. Investeringsstöd ska öka konkurrenskraften och sysselsättningen på landsbygden och miljöersättningar ska bidra till de nationella miljömålen. Men stöden för landsbygdsutveckling har effekter på miljön och miljöstöden påverkar även sysselsättningen. För att utforma effektiva stöd i framtiden bör alla effekter tas med.

I en ny studie har Jordbruksverket undersökt det sammanlagda resultatet för gårdsstödet och ett urval av stöd i landsbygdsprogrammet. Syftet med studien har varit att kartlägga stödens effekter. Det är svårt att säga vad som är bäst ur alla aspekter. Ett stöd som är bra för

miljön och har en hög samhällsekonomisk lönsamhet kan vara ineffektivt för sysselsättningen, eller omvänt. En slutsats i studien är att det är viktigt att beakta flera mål samtidigt vid utformningen av stöden. Vissa av stöden i analysen har stora, positiva effekter på sysselsättningen då de nyskapar eller bevarar många tusen årsverken. Påverkan på sysselsättningen har beräknats för såväl jordbruket som för de följdeffekter som uppstår i andra näringsgrenar. Den största effekten uppstår i lantbruket. Miljöersättningar kan ge minst lika höga effekter på sysselsättningen som investeringsstöd till landsbygdsutveckling. Om man jämför med andra sysselsättningspolitiska åtgärder är flera av stöden i landsbygdsprogrammet effek-

tiva. Störst effekt på sysselsättningen har gårdsstödet, såväl i jordbruket och på landsbygden som i Sverige totalt. I alla regioner utom de tre nordligaste är gårdsstödet viktigast för sysselsättningen. I norr är det istället vallstödet och ett regionalstöd till lantbruket som bidrar mest till sysselsättningen. Stödens miljöeffekter är

stora och om de togs bort skulle konsekvenserna för den biologiska mångfalden och kulturlandskapets kollektiva nyttigheter bli allvarliga. Gårdsstödet motverkar nedläggningen av jordbruksmark och bevarar åkermarken i Sverige. Däremot leder samtliga analyserade stöd till utsläpp av klimatgaser, vilket är ofrånkomligt om matproduktionen, den odlade arealen och antalet kor ökar. Störst samhällsekonomisk

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Störst effekt på sysselsättningen har gårdsstödet, såväl i jordbruket och på landsbygden som i Sverige totalt, visar en ny studie från Jordbruksverket.

nytta ger miljöersättningarna till betesmarker och kulturmiljöer. I förhållande till stöd-

beloppen är stöden till betesmarker, kulturmiljöer och gödselanläggningar de sam-

hällsekonomiskt mest lönsamma, enligt ett pressmeddelande.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 1 • Januari 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

ENERGI

Luftburen värme med unika funktioner

Bra testresultat för värmepump

Aria är namnet på Nibes nya sortiment av luft/luftvärmepumpar, speciellt anpassade för vårt nordiska klimat. Denna finns i tre effektstorlekar för att täcka allas behov.

Nibes nya värmepump F1255 är det bästa valet enligt Energimyndigheten när de testar årsvärmefaktorn för större hus. F1255 har upp till 15 procent bättre prestanda och ett lägre pris än sina föregångare. För ägare till mindre hus lanserar nu Nibe även en lillebror till F-1255.

För 100 000-tals hus som fortfarande värms med direktverkande el är det inte ett alternativ att installera vattenburen värme. Det handlar om allt från villor till fjällstugor där en konvertering till vattenburen värme blir allt för dyr. I dessa fall är luft/luftvärmepumpen ett lämpligt alternativ som erbjuds till en vettig investeringskostnad. De nya luft/luftvärmepumparna från Nibe har utvecklats i Sverige för nordiska förhållanden där fokus ligger på god besparing i ett kallt, krävande klimat. Diftsäkerheten säkerställs tack vare anpassade tillbehör för kondensvattenavledning och fjärrstyrning via smartphone som gör det enkelt att styra inomhustemperaturen. I sortimentet finns avancerad teknik med inverterstyrd kompressor som ger bästa komfort till lägsta möjliga

Till hus som värms med direktverkande el är luft/luftvärmepumpen ett kostnadseffektivt alternativ. Här innedel AG-WT10-4 och utedel AG-AA10-30 lämpliga för ett mindre fritidshus.

energiförbrukning. Det finns exempelvis en inbyggd funktion för värmespridning. Om en vedeldad kamin används, startar värmepumpen automatiskt efter avslutad eldning. Det nya systemet håller samma kvalitet som tillverkarens övriga sortiment och man erbjuder bland annat upp till 14 års trygghetsförsäkring. Till luft/luftvärmepumparna finns mark- eller väggstativ, lackerade i samma färg som utedelen, enligt ett pressmeddelande.

Bästa valet enligt Energimyndigheten

När Energimyndigheten har testat värmepumpar så är det Nibes nya värmepump F1255 som står som segrare när det kommer till uppvärmning av stora villor. Ja, resultatet är faktiskt de bästa värdena för årsverkningsgrad som man någonsin har uppmätt för det stora huset, som ingår som ett av de två typhus som används vid dessa tester. Detta oavsett om man använder golvvärme eller radiatorer. Även varmvattenprestandan är mycket bra, med stor mängd varmvatten, hög effektivitet samt låga tomgångsförluster. När föregångaren Nibe Fighter 1250 lanserades för

När Energimyndigheten testade värmepumpar så blev Nibes nya värmepump F1255 segrare när det kommer till uppvärmning av stora villor.

åtta år sedan var det en revolution. Istället för att bara kunna gå på och av fick värmepumpen en gaspedal som gjorde det möjligt att reglera varvtalet. Nyheten och efterföljaren

F1255 har självklart den här tekniken och anpassar sig till det effektbehov huset har, när det behövs mer värme och varmvatten ökas effekten, när det behövs mindre går den ner på lågvarv.

Det innebär att värmepumpen alltid har rätt prestanda året om och utan att man till exempel behöver tillföra extra elspets när det är riktigt kallt, enligt ett pressmeddelande.

ENERGI

Nummer 1 • Januari 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Samar Nath framför Icahuset i Tannefors. På den utskjutande delen av byggnaden har stående paneler monterats och taket har liggande paneler.

Lägenheterna i det som kallas Icahuset i Tannefors har fått solel, en installation som HSB har bekostat.

De allra flesta tak lämpar sig för solel.

Taket på villan från 1921 har fått solpaneler som räknat på ett år täcker hushållets behov.

Stort intresse för solgenererad el Smart lösning för nästan alla med ett tak LINKÖPING (JB)

Solel är har vuxit mycket på senare år och fortsätter växa. I stort sett har alla med ett eget tak en möjlighet att producera egen el. Skattelättnader förväntas ytterligare öka intresset.

Fram till för några år sedan uppfattades solkraft av många som otillräcklig, dyr och inte direkt något för våra breddgrader. Idag är det annorlunda. Verkningsgraden är bättre, priserna har sjunkit och faktiskt har det visat sig att solkraft fungerar riktigt bra även här i norr. Solpaneler syns allt oftare på taken på allehanda byggnader, från mindre uthus till flerbostadshus och andra större byggnader.

Idag finns flera förnyelsebara alternativ så varför solkraft? – Det är till att börja med en rätt bra investering säger Samar Nath, vice vd på PPAM Solkraft. Samar Nath menar att investeringen motsvarar att få tio procent ränta på banken. – Var får man det? Återbetalningstiden på solanläggningar är 8-15 år. Den normala tiden är 8 år. Alla som har ett tak har möjligheter att göra det här, exempelvis bostadsrättsföreningar och jordbruk. Solpanelernas möjligheter är snart visade i verkligheten. Hans egen villa från 1921 och ett tillhörande mindre hus på tomten har solpaneler som räknat över ett år täcker hus-

hållets behov. I kvarteret ett stycke därifrån har lägenheterna i det som kallas Icahuset i Tannefors fått solel, en installation som HSB har bekostat. På landsbygden är det samma eller ännu bättre förhållanden. – De flesta jordbruk har stora takytor. Det är okomplicerade släta jämna tak som är relativt lättarbetade jämfört med villor. Plåttak är mycket tacksamma, eternittak också. – Lantbrukarna vill ofta tes-

ta, så de prövar med en mindre anläggning. Jag tror de inom kort kommer tillbaka för mer då den första anläggningen ändå inte blev mer än en skvätt av tak och behov. Nyheten att man från och med 2015 kan göra skatteav-

drag för såld el förväntas ytterligare öka intresset. – Det är lite ketchupflaska över det här. Snart har vi nått en kritisk massa, grannen gjorde det så då ska jag med. PPAM och Samar Nath är i sig något av exempel på utvecklingen. Han var från början kund hos bolaget och sökte senare arbete där. Efterfrågan på solel är också uppenbar. – Bolaget har växt drama-

tiskt under de tre senaste åren. Omsättningen har gått från 2 miljoner 2011 till 14 miljoner 2013. Marknaden ser ett enormt tillskott av aktörer. Priset har stabiliserats till 1419 kr/ W för en nyckelfärdig installation. Det har legat på samma nivå de senaste två åren.

Här understryker Samar Nath något som man alltid ska tänka på och det är att jämföra rätt saker eller äpplen med äpplen. Ska man räkna på effekt, pris och annat så finns det till att börja med tre nivåer: cell, panel och anläggning. Varje cell kan ha en viss verkningsgrad, men överförd på ytenhet på en panel går sådant som en del ytor mellan cellerna bort och effekten är något lägre. En ibland diskuterad baksida med solpaneler är att utseendet på byggnaderna förändras med taket täckt av solpanel. Den här diskussionen kan jämföras med att motståndet mot vindkraft ofta anfört motsvarande synpunkter för landskapsbilden. De flesta tycks dock ha ganska lätt att acceptera solpanel på tak.

Bäst eller snyggast är förstås om hela taket är täckt så det blir enhetligt. Samar Nath berättar att PPAM därför har ett antal olika dimensioner på panelerna så man kan pussla ihop en så täckande panel som möjligt. Hur lång tid måste man vänta från beställning till att installationen kommer igång? – Ingen alls. Vi har både material i lager och personal som kan komma nästa dag och se på taket. Kommer solel ta över helt i en framtid? – Nej, för olika behov passar olika källor. Jag ser andra förnyelsebara källor som komplement. Text och bild: BO BÄCKMAN

Nummer 1 • Januari 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

ENERGI

Sverige EU-bäst på biodrivmedel Överträffade målet om förnybar energi inom transportsektorn 2013 överträffade Sverige EU:s mål till 2020 om tio procent förnybar energi i transportsektorn. Lägre skatter har drivit på utvecklingen, men framtidens styrmedel är osäkra.

De biodrivmedel som finns idag på den svenska marknaden är etanol, biogas och biodiesel. Biodiesel i sin tur är ett samlingsnamn för HVO, hydrerad vegetabilisk olja, och FAME, fettsyrametylester. Den FAME som används i Sverige görs av raps och introducerades på marknaden i början av 2000-talet. Det kan antingen användas i ren form eller som låginblandning i fossila drivmedel till högst sju volymprocent. HVO kom så sent som 2011

och har snabbt etablerat sig på marknaden. I rapporten Marknaderna för biodrivmedel 2014, tema: HVO, analyserar Energimyndigheten läget på biodrivmedelsmarknaderna och gör en särskild fördjupning kring ut-

vecklingen av biodieseln HVO. I början var råvaran i huvudsak svensk råtallolja men i och med ökad import kommer nu även mycket från slakteriavfall. Dessa råvaror är begränsade och HVO-tillverkarna letar efter nya råvaror som är lämpliga för omvandling till drivmedel. – HVO har egenskaper som är nästan identiska med fossil diesel och det gör den eftertraktad. Därför går det att blanda in mer HVO än FAME i fossil diesel, säger Sofie Engberg, handläggare på Energimyndigheten. Sverige är nu det land inom

EU som har högst andel biodrivmedel. Preliminär statistik från 2013 visar att andelen förnybar energi i transportsektorn uppgick till 15,6 procent, enligt förnybartdirektivets beräkningsmetod. – Politiska beslut och styrmedel är naturligtvis centrala för att utveckla marknaderna för biodrivmedel och EU:s mål om tio procent förnybar energi i transportsektorn är styrande. I Sverige har bland annat lägre skatt på biodriv-

Sverige är nu det land inom EU som har högst andel biodrivmedel, 15,6 procent, inom transportsektorn. På bilden Svensk biogas tankstation i Gumpekulla, Linköping. Bild: ULRIKA WERNER

medel ökat vår användning av förnybar energi, säger Kristina Holmgren, expert på Energimyndigheten. Just nu råder stor osäkerhet

i både EU och Sverige om framtidens styrmedel för biodrivmedel. I EU sker förhandlingar om att förändra förnybartdirektivet.

I Sverige är den nuvarande skattelättnaden för biodrivmedel bara godkänd av EUkommissionen fram till slutet av 2015. Regeringskansli-

et arbetar just nu med hur styrmedel för biodrivmedel ska se ut efter 2015, enligt ett pressmeddelande från Energimyndigheten.

Sveriges största återförsäljare av Motala Ringtrastvägen 6 tel. 0141-508 30

Vadstena tel. 0143-249 20

Åtvidaberg tel. 0120-154 00

Norrköping tel. 011-16 35 34 Linköping Roxengatan 13 tel. 013-17 80 80

NY VÄRMEPUMP

NIBE 1255-16KW En heltäckande bergvärmepump som anpassar sig efter husets effektbehov och därmed ej behöver någon tillsatsel. Integrerad varmvattenberedare – och marknadens bästa årsvärmefaktor! Denna värmepump jobbar mellan 4-16 kW. Finns även i en lågbyggd modell, 1155. Vadstena Villavärme installerar och borrar både till stora och små fastigheter, från den mindre villan till hyresfastigheter och stora industrifastigheter.

KONVERTERING! Genom att konvertera till ett vattenburet värmesystem sänker du inte bara din driftkostnad, du ökar även värdet på ditt hus! En konvertering till vattenburet radiatorsystem tar cirka en vecka att genomföra, sedan kan man värma huset med jord-/bergvärme, luft/ vatten eller annat traditionellt system. Man är fri att välja helt enkelt.

Vi är stolta över att kunna erbjuda marknadens mest effektiva värmepumpar till dig som går i tankarna att göra en energibesparande investering till din fastighet. Certifiering av brunnsborrningsföretag

BERGVÄRME/JORDVÄRME EKONOMISKT · BEKVÄMT · MILJÖVÄNLIGT

www.vadstenavillavarme.se · Support 365 dagar om året!

Nummer 1 • Januari 2015

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Välskött lantbruk

Mutebo Gård - Skeda Här finns en nyrenoverad och tillbyggd mangårdsbyggnad, 46 hektar mark och ytterligare två bostadshus. Därtill kommer sådant som en ny ungdjursladugård med 136 platser, en koladugård med 71 platser, spannmålsanläggning, maskinhallar och annat. Välkommen till Mutebo gård, strax söder om Linköping, som är veckans gård till salu.

Det är alldeles intill väg 23/34 som leder ända ner genom Skåne, bara någon mil till E4 och lika nära Linköping med all samhällsservice. På ännu närmare håll, någon kilometer bort, finns den gemytliga orten Skeda udde som har en lanthandel. Här är landskapet det sköna gränslandet mellan slätten och skogsbygden. En av de närmaste grannarna har en tågstation. Det är förstås den populära Mutebo-Aspnäs Miniatyrjärnväg. Där finns sommartid även café, teater och andra evenemang. Man behöver inte bo mitt i en stad för att ha nära till sådant. Det är inte svårt att hitta till Mutebo gård. Längs väg 23/34 söderut från Linköping tar man första avfarten in till Skeda udde. Mutebo gård är belägen nästan omedelbart på höger sida. Bostadshus, trädgårdar och ekonomibyggnader möter redan vid infarten. Den imponerande mangårdsbyggnaden ger en aning om att det här är ett bekvämt och behagligt boende. Mangårdsbyggnaden i 1,5 plan uppfördes 1850. Den genomgick en totalrenovering 1995 då den även byggdes till. Sedan dess har ytterligare arbeten gjorts däribland har ett inglasat uterum och altandäck byggts, en braskamin har installerats och en kakelugn har uppförts och fiber har kommit. Boarea uppgår till 180 kvadratmeter. Uppvärmningen sker genom luftvärmepump och oljefyllda elradiatorer. Det representativa entréplanet har ett

generöst tilltaget fullt utrustat kök där den ursprungliga vedspisen med murad kåpa numera ingår som en självklar del av det moderna. Skafferiet överraskar med en bonus i form av ett kylaggregat. Här finns även en matplats i burspråk och utgång till altanen. Vardagsrummet pryds av en vacker och trivsam kakelugn. Planet har även sådant som ett helkaklat badrum och en tvättstuga. På övre plan finns fyra sovrum och ett nytt badrum daterat 2010. Här uppe finner man också förvaringsmöjligheter i snedvindar. Fastigheten har ytterligare två bostadshus, det är Gröna huset och Flygeln. Gröna huset är i 1,5 plan med källare och byggdes 1951. Byggnaden har 2013 fått en ny dränering med utvändig isolering. Huset inrymmer två lägenheter. Båda är delvis renoverade 2011 respektive 2006 och 2013. Fiber finns. Flygeln är även den i 1,5 plan med källare. Den uppfördes 1955 och har en boarea om 93 kvadratmeter. Huset har renoverats 1989 och år 2000. Väl värt

att notera är att det i källarplanet finns såväl tvättstuga som två bilgarage. Ungdjursstallet har 136 platser, tre sjukboxar, veterinärrum med mera. Koladugården är inredd med bland annat 71 koplatser, storbox amma för 20 kalvar, två behandlingsboxar, mjölkrum och personalrum med toalett. Byggnadens logdel har en spannmålsanläggning med varmluftstork. Det finns en gödselplatta med stödkant och två gödselbrunnar samt fyra plansilos. Verkstad och tre maskinhallar är andra byggnader som finns på platsen. Mutebo har 40 hektar åkermark och drygt fem hektar bete. Därtill kommer arrenden om cirka 50 hektar. Det här är en fastighet som har ett makalöst bra läge och goda möjligheter för att bedriva, kanske utveckla sin verksamhet på. Köparen kan också förvärva inventarier och eller djur. Det finns eventuellt en möjlighet att även överta arrenden. Jakträtten följer köpet och här bor man riktigt bra!

Text: BO BÄCKMAN

KORTA FAKTA MUTEBO GÅRD Mangårdsbyggnad: Byggår 1850. 1,5 plan. Boarea 180 kvm. Tomtarea 3 000 kvm. Inglasat uterum och altandäck 2001. Installerat braskamin samt nyuppförd kakelugn 2006. Nytt badrum övervåning 2010. Fiber 2012. Carport för 4 bilar. Gröna huset: Byggår 1951. 1,5 plan med källare. Boarea 148 kvm. Biarea 39 kvm. Två lägenheter. Pelletspanna (2006), vattenburet system. Flygel: Byggår 1955. 1,5 plan med källare. Boarea 93 kvm. Ungdjursstall: Ombyggd ladugård 2011, 136 platser med skrapgångar och liggbås, 3 sjukboxar, veterinärrum och elrum. Koladugård: 71 koplatser, personalrum med toalett och omklädningsrum m m. I logdelen finns en spannmålsanläggning med varmluftstork, lagringskapacitet om totalt ca 318 m³.

Övrigt: Gödselplatta, 2 gödselbrunnar, 4 plansilos och spolplatta. Verkstad, 2 maskinhallar, öppen maskinhall, ved och virkesförråd, magasin/festlokal, garage Areal: Totalt 46,1 hektar. Åkermark 40 ha. Bete 5,2 ha. Skog 0,9 ha. Arrende: Två arrendekontrakt som en köpare ev kan överta. 27 + 21 ha. Säljaren arrenderar även muntligen ca 1,8 ha åker och betesmark, i direkt anslutning till ett skifte i markens södra spets. Jakt: Jakträtten överlåtes till köparen på tillträdesdagen. Inventarier: Om intresse finns så kan inventarier och/eller djur förvärvas av en köpare. Pris: 14 900 000 kr via anbud Ansvarig mäklare: Gustaf Eriksson, Länsförsäkringar Fastighetsfömedling. Tel: 013-29 04 34, 0703-51 05 77

Nummer 1 • Januari 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Våra kaminer är inte bara en fin investering – de ger värme och en hög trivselfaktor. Vi säljer och monterar de flesta märkena på marknaden. Kontakta oss för rätt pris!

Bomiljö

ENERGI

Vi bygger nyckelfärdiga solkraftsanläggningar i alla storleksklasser, Du är välkommen in med en förfrågan, vi skräddarsyr din anläggning!

Albrektsvägen 69 (Ljuratorget) · Norrköping Tel 011- 648 50 · www.bomiljo.se

Vi utför borrningar för små och stora fastigheter. VÄRME • VATTEN • KYLA

013 392040 013-392040 013info@ppamsolkraft.se www.ppamsolkraft.se

Vi borrar till alla värmepumpsmärken samt vattenhål

Certifierad borrare

20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 när du vill annonsera!

Tel. 070-575 80 34 · info@ostgotaborrning.se

www.ostgotaborrning.se

miljöanpassad VILLAolja FRÅN EN TANKBIL NÄRA DIG!

Vill du sänka dina energikostnader med förnybar värme och kyla? Välj GEOENERGI! ETT VASST ERBJUDANDE! Beställ före den 10 mars 2015 så får du en färgglad brödkniv från Scanpan.

Geoenergilösningar (bergvärme) tar tillvara solenergin som lagras i marken och sänker dina energikostnader rejält i villan eller fritidshuset! FBB är ledande i Östergötland på geoenergi och vattenborrning. Hör av dig och berätta om dina värmebehov!

www.fbb.se BESTÄLL PÅ TELEFON eller på VÅR HEMSIDA!

RING 0122-100 64 Norrköping 011-28 00 01 Västervik 0490-41 19 00 Linköping 013-31 44 70

& prata geoenergi med oss på FBB! Spårgatan 5, 602 23 Norrköping www.qstaroil.se

FBB

Finspångs Brunnsborrning AB

ENERGI

Nummer 1 • Januari 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Skatterabatt på solenergi ger effekt Fördubbling av antalet installationer i Norrköpings kommun NORRKÖPING (JB)

Regeringen har under perioden 2013 till 2016 avsatt 210 miljoner kronor till stöd med syfte att bidra till omställningen av energisystemet och stöd till alla som vill satsa på solceller. Intresset för stödet ökar stadigt och under våren 2014 fick 2500 av de då till Länsstyrelsen inkomna 6300 ansökningar beviljat stöd.

Mats Johansson och kollegan Isabelle Johansson, Bråvalla Solteknik i Norrköping, bekräftar att intresset för solenergi ökar från allmänheten och företagarna. – Vi som sitter och är med i solcellsinstallationsspåret bevakar allt som kommer ut inom det här området. De här sista åren har det under varje år skett en fördubbling av antalet installationer. Det är ett starkt tecken på att det sker en stadig exponering, säger Mats. Trots detta finns olika fak-

torer som gör att folk i ett villasamhälle inte vill installera solceller på sina hustak. – Det har gjorts en kartläggning som kommit fram till några av de vanligaste anledningarna. Det första är att ingen annan har solceller och det ger en automatisk tröskel och misstänksamhet att det inte fungerar eftersom ingen annan har köpt den här formen av energi. Det allmänna intresseflödet har kanske inte riktigt vaknat än, tror Mats. Han tror att det kommer att lossna över tid, ju fler som installerar solceller på sina villor. En annan anledning är att solceller är fula och det är en bit som är svår att komma förbi. Är man av den åsikten att det inte är speciellt snyggt, ja då vill man inte ha dem. – Det har ändå gått framåt med montagesystem för att

Mats Johansson och Isabelle Johansson håller stadig koll på allt vad som händer inom utvecklingen på solcellsområdet. De anser också att det är ett bra och miljövänligt sätt att producera el.

solcellerna ska smälta in på de tak som är svarta. Det går även att sänka in dem lite i taken och det estetiska arbetet pågår hela tiden, berättar Isabelle. – Det allmänna intrycket att det skulle vara för lite sol under vinterhalvåret är också en bidragande orsak till att folk blir skeptiskt inställda. Vi har dock en upplysningsplikt att förklara att med en sådan här installation spelar det ingen roll när på året elen produceras. Tanken är att det ska vara samma kostnad att köpa in el som samma värde som blir när elen säljs. Allt blir som en stor buffert som finns ute på nätet.

– Producera mycket när det går och få betalt för elen, och köp sedan tillbaka energin på vintern när produktionen inte är lika hög – Producera mycket när det går och få betalt för elen, och köp sedan tillbaka energin på vintern när produktionen inte är lika hög. Så länge som systemet fungerar på det här sättet att det är samma pris in som ut spelar det ingen roll att det är lite sol på vintern, förklarar Mats. Den tredje anledningen är att många tycker reglerna är krångliga och det kan jag hålla med om till viss del. Det är mycket formalia men inte

värre än att man tar sig igenom det och vår uppgift är att vara kunden behjälplig med all pappershantering.

– Tidigare har det varit en förhoppning att vi ska komma åt det hållet men nu är vi faktiskt där och nu är det enklare att förklara för någon när man har tjänat in den här investeringen för nu får man faktiskt de här 60 örena. Visserligen är det en begränsad tid på två år sedan får vi se vart det tar vägen, menar Mats.

Mats kan hålla med om att

det kan vara oklart för en kund när investeringen av solcellsinstalationen är intjänad. Det som sägs är att det ligger inom en femtonårsperiod men från nyåret är det klarlagt och beslutat i Sverige att den som producerar solenergi får 60 öre i skatterabatt för varje producerad kilowattimme.

Om det politiska systemet vill få in mer solenergi i landet är den här skatterabatten ett bra sätt, det är mycket möjligt att det blir en förlängning på de här två åren. Det har under sju års tid gjorts flera utredningar som visat att det här är ett bra sätt för att hjälpa igång mikro-

produktionen av el i Sverige. Många kunder installerar solceller även med ett ideologiskt perspektiv. De anser att det är bra för miljön och efterkommande generationer och ser inte enbart på den ekonomiska drivkraften. För den som är intresserad av solenergi går det bra att besöka Himmelstalunds före tags park i Norrköping. Där finns en visningsanläggning med två solpanelssystem som är placerade i två väderstreck. Anläggningen vill visa olika montagesätt och hur energiproduktionen påverkas av olika klimatförhållanden. Text och bild: CARINA LARSSON

Effektiv styrning av solceller ökar elproduktionen Optistring Technologies AB har tagit fram en innovativ omriktare för solcellspaneler som har hög verkningsgrad, låg kostnad och kan integreras på panelen. Energimyndigheten stöder utvecklingen av tekniken med ett villkorslån på cirka 15 miljoner kronor.

Optistring har konstruerat en omriktare (växelriktare) för solcellsanläggningar, som löser många av de problem som kan uppstå med seriekopplade solcellspaneler. Utbyggnaden av solcellsanläggning-

ar har förändrats de senaste åren genom ett skifte från stora parker till tak- eller fasadinstallationer, framförallt i Europa och USA. Optistrings teknik kan integreras i panelen och ger en

högre verkningsgrad än många konkurrenter. Varje solcellspanel kan styras och övervakas individuellt. Solcellspanelerna kan utnyttjas maximalt för varje given solinstrålning, även när de ligger i skugga, vilket gör att upp till 25 procent mer energi kan tas till vara. Omriktaren har också färre komponenter, vilket ger lägre vikt och lägre pris än många and-

ra system, eftersom mer avancerad reglering görs i mjukvaran. Bolaget ska använda Energimyndighetens lån till att förbereda mer storskalig produktion. Tekniken vänder sig till paneltillverkare med höga krav på kvalitet och tillförlitlighet. Priset för solcellspaneler har rasat i en snabb takt de senaste åren och branschen präglas av låga marginaler och lönsamhetsproblem.

– Sammantaget bedöms potentialen i Optistrings teknik som god, både vad gäller kostnader och funktionalitet. De kan även möta tillverkarnas önskan att kunna höja sina marginaler och därmed öka lönsamheten. Tekniken möter dessutom ökade krav på säkerhet, säger Joachim Jämttjärn, affärsutvecklare på Energimyndigheten. Optistring Technologies AB bildades hösten 2011 av

forskare och entreprenörer med gedigen erfarenhet av industriell elektronik, med fokus på kraftelektronik. En av grundarna slutför just nu sin forskning inom kraftelektronik vid KTH. Teamet består idag av ytterligare åtta anställda, två arbetande styrelsemedlemmar och två seniora rådgivare, alla med relevant bakgrund från elektronik- och solcellsindustrin.

Nummer 1 â&#x20AC;˘ Januari 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

ENERGI

Sverige bĂśr bidra mer till det internationella klimatarbetet Sverige bĂśr bidra till att skapa fĂśrutsĂ¤ttningar fĂśr effektivt stĂśd till stĂśrre utslĂ¤ppsminskningar i de lĂ¤nder dĂ¤r utslĂ¤ppen vĂ¤xer snabbast. Det Ă¤r en slutsats i rapporten Flexibla mekanismer i det internationella klimatsamarbetet, 2015 till 2030 och framĂĽt, dĂ¤r Energimyndigheten pĂĽ regeringens uppdrag analyserar hur FN:s klimatsamarbete kan utvecklas.

Inom det internationella klimatsamarbetet anvĂ¤nds frivilliga verktyg som innebĂ¤r att lĂ¤nder kan fĂĽ internationellt erkĂ¤nnande fĂśr utslĂ¤ppsminskningar eller andra klimatnyttor, oberoende av var dessa Ă¤gt rum. De ingĂĽr i FN:s klimatkonvention och kallas flexibla mekanismer â&#x20AC;&#x201C; Nu behĂśver de flexibla me-

kanismerna utvecklas vidare fĂśr att kunna ge stĂśd ĂĽt Ă¤nnu stĂśrre utslĂ¤ppsminskningar i utvecklingslĂ¤nderna. Vi menar att Sverige kan bidra till denna utveckling, sĂ¤ger Kenneth MĂśllersten, projektledare fĂśr regeringsuppdraget pĂĽ Energimyndigheten. I rapporten ger Energimyn-

digheten fĂśrslag pĂĽ hur dessa flexibla mekanismer kan utvecklas och kompletteras, samt hur Sverige, i samverkan med andra engagerade lĂ¤nder, kan bidra. De flexibla mekanismer som finns idag Ă¤r utformade sĂĽ att de kan pĂĽverka investeringar i klimatvĂ¤nlig riktning fĂśr enskilda projekt eller mindre program. â&#x20AC;&#x201C; Mekanismernas ansats behĂśver breddas frĂĽn enskilda projekt sĂĽ att internationella klimatinsatser kan omfatta hela sektorer i utvecklingslĂ¤nder. Det behĂśvs fĂśr att de ska kunna motverka att lĂ¤nder med snabbt vĂ¤xande utslĂ¤pp lĂĽser in sig lĂĽngvarigt i tekniker med hĂśga utslĂ¤pp, som storskalig utbyggnad av kolkraft, sĂ¤ger Kenneth MĂśllersten. â&#x20AC;&#x201C; Detta krĂ¤ver en fortsatt utveckling av de metoder som finns fĂśr att berĂ¤kna hur stora utslĂ¤ppsminskningar som insatserna resulterar i. DĂ¤rfĂśr trycker vi pĂĽ vikten av att Sverige medverkar i internationella pilotprojekt, sĂ¤ger han. De globala utslĂ¤ppen fortsĂ¤tter att Ăśka, trots att hĂśginkomstlĂ¤nderna minskar sina utslĂ¤pp, vilket frĂ¤mst beror pĂĽ dramatiska utslĂ¤ppsĂśkningar i tillvĂ¤xtekonomier in-

om gruppen medelinkomstlĂ¤nder. Om Ăśkningen av den globala medeltemperaturen ska kunna begrĂ¤nsas till tvĂĽ grader mĂĽste de globala utslĂ¤ppen vĂ¤nda nedĂĽt fĂśre 2030 och detta fĂśrutsĂ¤tter snabba ĂĽtgĂ¤rder i bĂĽde i-lĂ¤nder och u-lĂ¤nder. Och fĂśr ĂĽtgĂ¤rder i u-lĂ¤nder kommer det att krĂ¤vas stĂśd frĂĽn de rikare lĂ¤nderna. AnvĂ¤ndningen av flexibla

mekanismer under Kyotoprotokollet har exempelvis lett till omfattande investeringar i fĂśrnybar energi i utvecklingslĂ¤nder, som inte hade kunnat genomfĂśras utan detta stĂśd. Klimatsmart teknik har spritts till nya marknader. Mekanismerna gĂśr det Ă¤ven mĂśjligt att minska utslĂ¤ppen mer eftersom de ger tillgĂĽng till fler ĂĽtgĂ¤rder med lĂĽg kostnad.

Sverige har sedan slutet av 1990-talet varit ledande inom utvecklingen av de flexibla mekanismerna fĂśr internationell utslĂ¤ppshandel och klimatfinansiering. â&#x20AC;&#x201C; Energimyndigheten ger fĂśrslag pĂĽ hur Sverige kan fortsĂ¤tta att bidra till mekanismernas utveckling och till bĂ¤ttre fĂśrutsĂ¤ttningar fĂśr framsteg i FN-fĂśrhandlingarna, sĂ¤ger Ola Hansen, chef fĂśr Enheten fĂśr internationella klimatinsatser. Energimyndigheten har rollen som regeringens expertmyndighet fĂśr att utveckla de flexibla mekanismerna. Energimyndigheten ansvarar ocksĂĽ fĂśr Sveriges program fĂśr internationella klimatinsatser, som ger stĂśd ĂĽt Ăśver 80 internationella klimatprojekt som utvecklats frĂ¤mst inom Kyotoprotokollets Clean Development Mechanism.

VarfĂśr vĂ¤rma torken, vĂ¤xthuset och Ăśvriga lokaler med dyr olja? NĂ¤r man kan anvĂ¤nda flis, pellets eller spannmĂĽl som brĂ¤nsle. Sonnys Multistoker med varmluftspanna. Effekter frĂĽn 32kW-700kW.

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

Finns ck som sĂ¤ lkoch bu s leveran

StockĂĽs torvstrĂś TorvstrĂś hĂśg kvalitet, i sĂ¤ck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har Ă¤ven en sorterad torv 0-2 mm som Ă¤r bra fĂśr gris- och kostallar. TORV & MASKINENTREPRENAD AB

0585-402 16 â&#x20AC;˘ 070-204 45 55

www.torvomaskin.se

â&#x20AC;˘ KutterspĂĽn â&#x20AC;˘ Lantbruksspecial â&#x20AC;˘ SpĂĽn-/Halmpellets â&#x20AC;˘ Impregnerade stĂ¤ngselstolpar

YesBOX stallstrĂś Ă¤r ett tryggt och dammfritt alternativ. Alltid punktliga leveranser och tillrĂ¤ckliga volymer.

Vi har ĂĽterfĂśrsĂ¤ljare i Ă&#x2013;stergĂśtland, Ă&#x2013;rebro, VĂ¤rmland, sĂśdra SĂśrmland och Norra smĂĽland. Ring fĂśr nĂ¤rmare info

Svensktillverkade kvalitetsprodukter

Industrigatan 3 Âˇ 467 40 GrĂ¤storp Âˇ 0514-105 05 Âˇ www.sonnys.se

VI JOBBAR SĂ&#x2026; DET RYKER!

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager

Vi utfĂśr grĂ¤varbeten! Diplomerade fĂśr avloppsanlĂ¤ggningar

0705-87 98 79 â&#x20AC;˘ info@yesbox.se www.yesbox.se

TidlĂśs klassiker!

BesĂśksadress: LagervĂ¤gen 2, 592 41 Vadstena Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

Passa pĂĽ spara 3000:-

Flis- och spĂĽneldning med fĂśrugn Ă¤r den effektivaste och enklaste metoden att fĂśrbrĂ¤nna trĂ¤brĂ¤nslen med varierande kvalitĂŠ

Mer Ă¤n 50 ĂĽr i branschen

Utrustning fĂśr flis- och spĂĽneldning. Ett komplett system frĂĽn skog till vĂ¤rme

Vintergatan 10, Motala

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

Â&#x2021; 9DUG Â˛ O|UG Â˛

BrĂĽnstorp, 575 91 EksjĂś Tel 0380-810 34

20 kWh - 1 000 kWh BegĂ¤r broschyr

rk meve ss! r Ă¤ v r no NĂ¤ u frĂĽ d r e kĂśp

BesĂśk oss gĂ¤rna! AB JOHN Ă&#x2013;HREN

HĂĽnĂĽknivĂ¤gen 12 - 792 36 MORA Tel 0250-105 30 fax 0250-124 46 www.johnohren.se

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Ă&#x201E;ven andra nya delar.

TRAKTORER KĂ&#x2013;PES fĂśr demont, kontant betalning. HĂ¤mtas!

TotalentreprenĂśr av vĂ¤rmepumpar till villa eller fastighet 0121-120 45, 011-10 30 45 013-10 30 45, 0490-100 50 info@energikontroll.nu www.energikontroll.nu

Er partner fĂśr flexibla energilĂśsningar! Flispanna, pelletspanna, ved eller halmpanna i kombination med vĂ¤rmepump och solenergi. INSTALLATION â&#x20AC;&#x201C; av kĂ¤nda fabrikat

SERVICE â&#x20AC;&#x201C; pĂĽ de flesta fabrikat

Vi har tagit Ăśver efter Bygglant och utfĂśr service pĂĽ lantbruk, med reservdelar i lager fĂśr pannor frĂĽn HDG och FAUST. Ring 019-28 03 50

www.veosol.se

SKOG

Nummer 1 • Januari 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Mathias Ferm har märkt att intresset för äkta hästkraft stadigt ökar. Hans arbetskamrater, nordsvenskarna Sally och Myran, är skapta för hårt arbete och trivs med att jobba i skogen. De ryggar heller inte för skogsmaskiner som brummar bakom deras rygg, en nog så viktig egenskap.

Miljövänliga hästkrafter i arbete De duktiga nordsvenskarna lämnar skogen i oskadat skick VÅNGA (JB)

Att vi bör värna om vår miljö är nog alla helt överens om. Det finns många sätt att vara skonsam mot vår värld och på gården Berget i Vånga utanför Skärblacka har makarna Mathias och Susanne Stern verkligen satsat på att vara miljövänliga på ett lite udda men väldigt naturligt sätt. Hela gården drivs med hästkraft. Närmare bestämt av nordsvenskar som har ett gott temperament och stabilt psyke.

– Det hela började för ungefär åtta år sedan, berättar Mathias. Vi fick ett uppdrag att dra ett brudpar med häst och vagn, i och med detta föddes idén till Vånga hästkraft. Sedan var jag på ett seminarium i Stockholm som innehöll ämnet Skogshästen. Där fick jag se en hästdriven gräsklippare och då föll den sista pusselbiten på plats. Mathias och Susanne star-

tade företaget Vånga hästkraft och började med att utföra uppdrag som gräsklippning av parkytor i Norrköping och närliggande kommuner – Jag har väldigt mycket arbete just nu eftersom intresset

får våra tjänster ökat. Inte bara här i Östergötland utan även nationellt. Många stora organisationer har börjat få upp ögonen de sista tre åren för hästnäringen och tittar på vad vi som sysslar med hästkraft har att erbjuda. Själv är jag fullbokad med skogskörning fram till dess att gräsklippningssäsongen drar igång, berättar Mathias som för tillfället utför körning i skogen vid Långnäs gård utanför Skärblacka. Det stora bekymret inom

Mathias bransch är att få avtal med kommuner och större företag. Anledningen är att de större företagen anser att hästkraft mest är på lek och att hästar inte kan ersätta maskiner. – Det resoneras omkring lönsamheten. Att hästar tillhör forntiden. Kommunerna har dessutom stora upphandlingar och vi kan aldrig gå in i sådana gigantiska upphandlingar eftersom det är alldeles för stort för oss. Ingen är heller intresserad av att hugga upp avtalen för att det är för stort och komplext att dela upp ett område för att prova. Det är synd eftersom det inte finns en möjlighet för oss att expandera om vi inte får chansen att visa vad vi går för, menar Mathias som under några år har klippt gräs åt

Svenska kyrkan i Norrköping samt åt Linköpings kommun. Skogsägarna Kjerstin FermWidlund och maken Christer Widlund vid Långnäs gård kommer för att se hur arbetet fortlöper och de är mycket nöjda med Mathias och hans hästar Sally och Myras insatser i skogen. – Vi har huggit ekar och gallrat i skogen som är omkring 21 hektar. Eftersom vi tidigare sett Mathias och hans fantastiska ekipage på en skogsdag beslutade vi oss för att anlita honom, berättar Kjerstin. – När vi gjorde första gallringen för några år sedan hade vi skogsmaskiner men det blev tråkigt efter deras framfart. Nästan så att vi inte längre ville gå i skogen på grund av skadorna. Nu känner vi att vi vill ha oskadad skogsmark och vi är glada och tacksamma att Mathias åtog sig jobbet. Dessutom har vi haft snö och det har varit njutbart att gå hit och titta på hästarna när de jobbar. – Många av våra bekanta

undrar omkring kostnaden men vi har gett varandra den här skogsröjningen med Mathias som en julklapp. Vi åker inte till Thailand utan lägger hellre pengarna på det här för vår vilja är att det är så här det ska se ut den dagen vi lämnar

Skogsägarna Kjerstin Ferm-Widlund och Christer Widlund anser att det mest skonsamma för skogsbruket är att köra med häst och har därför valt det alternativet när de gallrar sin egen skog.

skogen efter oss till någon annan. Så hoppas vi att vi kan hjälpa till att sprida ringar på vattnet så fler anlitar Vånga hästkraft och vi har märkt att det finns ett stort intresse för just hästkraft, säger Kerstin. Sally och Myran är de häs-

tar som är mest lämpade att jobba i skogen enligt Mathias. – Att köra i skogen med griplastarvagnen strider helt mot hästens natur. De ska stå

stilla trots att det brummar och ryster bakom ryggen på dem och lämna alla sina naturliga instinkter åt sidan. Det gäller även när vi står efter vägkanten och lastar av och det passerar bilar. Hästarna måste lyssna på mig och det gör de nästan alltid, garanterar Mathias men tillägger att det händer att hästarna har egna åsikter ibland. Får Mathias besök i arbetet tycker han det är trevligt och

roligt att få visa upp hästarnas roll idag. – Vi har faktiskt en gång i tiden byggt upp vårt land med nordsvenskar och om till exempel skolbarn får se och lära sig hur en arbetshäst fungerar blir jag jätteglad, säger Mathias och välkomnar den som vill att ta sig en skogstur där han, Sally och Myran jobbar. Text och bild: CARINA LARSSON

Nummer 1 • Januari 2015

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Situationen akut för landets mjölkbönder Marginalerna har sjunkit med 40 procent Nyligen hölls ett möte i riksdagen om den kris som Sveriges mjölkbönder befinner sig i efter att världsmarknadspriserna för mjölk under en längre tid har sjunkit. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, välkomnar initiativet och hoppas nu på handling från politikernas håll.

– Det är ett akut läge. Obalansen på världsmarknaden i kombination med Rysslands handelsbojkott har sänkt hela den europeiska mjölkmarknaden, säger Palle Borgström, ordförande för LRF Mjölk. Han fortsätter: – Om vi ska ha någon mjölk-

produktion kvar i Sverige måste svenska politiker ta ansvar

Under sex månader har betalningen till mjölkbonden sjunkit med 27 procent, och världsmarknadspriserna med 60 procent under de senaste två åren. Det har gjort att mjölkbondens marginaler har minskat med 40 procent. Som åtgärder vill LRF Mjölk bland annat se till att införa statliga lånegarantier för att mjölkföretagen ska kunna överleva den aktuella krisen, och anpassa beskattningen av diesel och energi. I en intervju med Sveriges Radios P1 Morgon, lovade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att tillsätta en grupp med representanter av bland

Välkommen till Sveriges största båtutställning!

årsjubileum

0% ränta HONDA

för att lösa de problem som svensk detaljstyrning har skapat och EU:s utrikespolitik på ett dramatiskt sätt förvärrat.

Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22, Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

20 000 läsare kan se din annons!

andra mjölkbönder, politiker och handel för att föra en diskussion om vad som kan göras för att stödja den svenska mjölkproduktionen. – Det är välkomnande att landsbygdsministern öppnar upp för en diskussion, men det krävs handling nu. Mjölken är motorn i landsbygdens ekonomi. Om mjölkproduktionen faller påverkar det många andra av landsbygdens företag, säger LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson, i ett pressmeddelande.

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

– Det är välkomnande att landsbygdsministern öppnar upp för en diskussion, men det krävs handling nu. Mjölken är motorn i landsbygdens ekonomi, säger LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson. Bild: HENRIK WITT

22015 01 05 SPORTSMAN XP 1000 FOREST

MA MASSOR SSOR OR AV AV

NYHETER I SIK SIKTE TE

SPORTSMAN ACE 570 SP

Fyrhjulsspecialisten Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

0492-757 36

SPORTSMAN 570 UTE

SPORTSMAN 570 SP

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs www.carlensko

Vimmerby

RANGER 325 ETX

SPORTSMAN 325 ETX

Albogaleden 2 Söderköping 0121-420 66 Öppet: Mån-fre 9-17 Lör 10-14

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 när du vill annonsera!

Snart är det juli igen

Djurtransportvagnar

Vi hjälper dig året runt. Från idé till färdigt stall.

Storlekar från 5,10 - 8,85 m

• Hydrauliskt höj- och sänkbar

LANTBRUKSKONSULT AB Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

TRÄHUS-GARAGE för alla typer av byggnader CE-märkta TRÄTAKSTOLAR MASKINHALLER & STALLBYGGNADER Vi tillverkar efter kundens önskemål

STEJDAHL PRODUKTION, Mariannelund Tel 0496-210 10, 070-378 33 77, 070-261 00 05 www.stejdahlproduktion.se

facebook.com/ydregrinden

@ydregrinden

tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se STALLINREDNING • STALLTILLBEHÖR • GÖDSELHANTERING • FODERHANTERING • BYGGNATION • VENTILATION

LANTBRUK

Nummer 1 • Januari 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Anette Isacsson med en flaska Ratatosk framställd av gårdens ekologiska äpplen.

Mats Isacsson vid en av sina fem veterantraktorer. Det är en Porsche med dieselmotor inköpt på en auktion för några år sedan. Den och de andra ska restaureras bara det blir tid över.

På Valtersten odlas svarthavre varav en del blir till skrädmjöl som levereras i gårdens egna påsar.

Anette Isacsson med ett av sina två avelsston, Järvsö Alma. I bakgrunden det andra stoet, Edelvesla.

Entreprenörer på landsbygden De tre gårdarna drivs tillsammans med rejäl bredd på verksamheten VIKBOLANDET (JB)

På Valterstens mellangård är aktiviteterna många som vi ska se. Förutom mellangården finns också en västergård och en östergård. Ursprungligen låg här fyra gårdar som alla hörde till Östra Stenby på Vikbolandet.

År 1991 köpte Mats och Anette Isacsson mellangården. De bodde tidigare i en villa i Östra Stenby samhälle med de tre barnen och 1992 flyttade man in på gården. Fram till dess hade Mats, som är elektriker, ett företag tillsammans med två kompanjoner i Norrköping men från

och med 1993 arbetar han ensam och utgår från gården. År 1997 köpte man till gården Övre Kapperstad på cirka 65 hektar. Där bor nu yngsta dottern Isabelle i ett hus och i ett annat har man uthyrning i form av Bo på lantgård. Mats föräldragård i Östra

Stenby brukas även den. Där bor sonen Jonas. Alla tre gårdarna brukas tillsammans och avståndet är inte större än 15 minuter med traktor så det är möjligt att ha en gemensam maskinpark. En gammal grålle, Ferguson 35, fanns redan på gården men vid en auktion på en större samling gamla traktorer

ropade Mats in fyra stycken; två Porschetraktorer med dieselmotorer, en Oliver och en Case. De står och väntar på att Mats ska få en massa tid över för att kunna sätta dem i skick. Tillsammans med sonen Jonas och yngsta dottern Isabelle driver Mats även ett fastighetsbolag. Affärsidén är att köpa fastigheter och bygga om dem till hyresbostäder. Den första var kommunalhuset i Östra Stenby, sedan skolan i samma samhälle. Den är rätt stor så det blev åtta lägenheter på mellan två och fyra rum. En granne hörde av sig och erbjöd sin stora villa till för-

säljning. Den köptes, renoverades och blev till tre lägenheter. Nu arbetar man i Skärblacka där fyra trähus köpts in och nu renoveras till 15 lägenheter. Elfirman har idag fullt upp med de egna fastigheterna. Även Anette har fullt upp.

Hon har två egna avelsston av rasen kallblodstravare, förr kallade nordsvensk travare. Det är en ras som har sina rötter i den gamla Nordsvenska hästen. År 1964 beslutade man att dela rasen i två grupper. Dels nordsvensk brukshäst och den mindre och lättare kallblodstravaren. Anettes två hästar har sällskap av dottern Rebeccas häst som

är en valack av samma ras och uppstallad på Valtersten. På gården har Anette sin gårdsbutik där hon säljer äppelmust från gården och skrädmjöl från egen produktion. Idag har hon hundra äppleträd vars frukt blir till must på Brunneby. En del av produktionen skickas till Sankta Annas Bränneri som ligger i Västmanland och Lindesbergs kommun. Där tillverkas bland annat en äpplelikör på de ekologiskt odlade äpplena från Valtersten.

butik. Det tillåter inte svensk alkohollagstiftning utan här måste hon handla på systemet som alla vi andra.

Likören heter Ratatosk och

Skrädmjölet är packat i egna påsar. Man odlar svarthavre som skördas och en del skickas till Stöpafors kvarn i Värmland. Där rostas säden och mals till skrädmjöl och packas i Anettes egna påsar innan det skickas tillbaka till Valtersten. Svarthavre används också till hästfoder och det finns de som är angelägna att köpa det till sina hästar. All odling på de tre gårdarna är Kravcertifierad.

har smak av äpple och kanel. Den är 30 procentig. Nu kan Anette inte sälja likören i sin

Text och bild: LARS T JACOBSON

Nummer 1 • Januari 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

Solel rena vinsten efter 12 år Den miljövänliga energin fortsätter locka trots sänkta bidrag VIKBOLANDET (JB)

Dagens energikostnader har ökat intresset för värmepumpar av olika slag och nu är det allt flera som riktar ögonen mot solpaneler för dels uppvärmning och dels elproduktion. Vi ska titta på solceller och hur det fungerar.

Om man bor i en villa och vill skaffa solel är det klokt att rådfråga något företag som kan branschen. Jordbru-

karen kontaktade Apptek, teknikapplikationer AB i Östra Husby. Firman startades som aktiebolag år 2004 av elektrikern Andréas Clarberger och har idag runt tio anställda. Vi talade med Åke Johansson. Åke Johansson berättade

att optimal placering är ett tak som vetter mot söder och har en lutning på 35 till 45 grader. Anläggningen på Apptekhuset i Östra Husby har lutningen 35-40 grader men ligger i riktning västsyd-

väst. Det innebär att solcellerna aldrig ger 100 procent av max utan kommer upp till 85-86 procent. Trots detta ger anläggningen under maj, juni och juli runt 522 kWh varje månad. Under april, augusti och september mellan 311 och 457 kWh. Som sämst är det under januari och december då det bara blir cirka 40 till 60 kWh. Man gör en överenskommelse med sin elleverantör om att leverera den el man

inte själv gör av med och får då sin elmätare utbytt mot en som fungerar i båda riktningarna. Den kan registrera när el rinner ut från din fastighet och när du köper el. Man får tillstånd att producera lika mycket el som fastigheten normalt konsumerar på ett år. Förutom solcellerna på taket finns det en kontrollbox bakom varje cell och plattorna är sammankopplade så att likströmselen hamnar i en växelomriktare som lämnar växelström som kopplas upp mot nätet. Kontrollboxarna gör att du kan se via datorn vad varje platta producerar och att det inte är något fel.

Du kan också göra anläggningen i princip strömlös med en knapptryckning inför servicearbete och liknande. På hemsidan apptek.se kan man själv se hur mycket el som anläggningen ger dag för dag. Energimyndigheten har anslagit 210 miljoner under tiden 2013 till 2016 till stöd för att ställa om energisystemet. Stödet riktas till alla typer av aktörer såväl företag, offentliga institutioner som privatpersoner. Man ansöker om stödet hos länsstyrelsen. Det är många som vill ha

del av pengarna. Inför 2015 har man sänkt bidraget till 20 procent av installationskostnaden från tidigare 35 procent och nästa år sänks det till 15 procent för att därefter försvinna helt. Läget är att det är så många som söker bidrag att pengarna inte räcker till alla. Att solel är populärt är lätt att förstå. Det är miljövänligt, ljudlöst, inga rörliga delar, lättskött och efter 12-13 år rena vinsten. Text och bild: LARS-T JACOBSON

Rinkeby Slakteri i Jönåker är ett Kravgodkänt slakteri kontrollslakteri Ks 149

Nöt, lamm, gris och vilt. Återtag av köttlådor. Vi slaktar och styckar:

Paketerar och märker efter Era önskemål. Vi kan ombesörja transport till rökeri/korv-/charktillverkare. Köttklassning utföres. Nöt hängmöras. Djurtransporter förmedlas.

Kontakt/bokning/priser: info@rinkebyslakteri.se tel/fax 0155-210 800 • 070-52 10 800 Vi finns mellan Nyköping och Norrköping: 40 km från Norrköping 45 km från Katrineholm · 44 km från Flen · 18 km från Nyköping 25 km från Vikbolandet · Nära E4 avfart Jönåker

Djurtransport ordnas

KRAVTILLÄGG KOR / UNGNÖT Åke Johansson på Apptek visar solcellerna på företagets fastighet i Östra Husby. De producerar runt 3,434 MWh på ett år.

PLUS 4 KR / KG!

SLAKTDJUR Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde

Inköp och transporter av slaktdjur utföres åt

Hög avräkningsnotering och lastningstillägg Välkommen att prova det småländska alternativet. Information och notering läs mer www.ello.se Anmäl gärna i god tid.

Anders eller Elisabeth når ni på:

N O T T E B Ä C K S

Tel 013-23 44 65/66

Djurtransporter & Lantbruk AB Nottebäck • Tel 0474-411 57 • Mobil 070-202 40 40

Höjd notering v 1 och v 4, för mer info se vår hemsida www.skovdeslakteri.com Välkommen med din anmälan! Anders Kälvelid, 0727–23 61 04 Tel vx: 0500 – 44 62 80

Nu kan du läsa Jordbrukaren på nätet! Klicka bara på Jordbrukarens framsida uppe till höger på www.lanstidningen.se eller www.vby.se

Skövde Slakteri är en del av familjeägda Ögrengruppen, med välkända varumärket Gudruns. Vi har valt att arbeta med svenskt kött i vår toppmoderna anläggning i Skövde.

VÄRMLAND

Nummer 1 • Januari 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Energi När lågenergilamporna kom (bilden) byttes de gamla glödlamporna ut. Nu har LED-belysningen kommit, så nu är det många som byter ut lågenergilamporna också.

Här är goda råd gratis Din kommuns energirådgivare kan hjälpa dig att spara pengar KARLSTAD (JB)

Att sänka sina utgifter för energi är både bra för plånboken och för miljön i längden. Men hur gör man det utan att behöva göra alltför dyra investeringar?

Alla Sveriges kommuner har energirådgivning. Dit kan privatpersoner och företagare vända sig för att få tips och råd om hur man kan göra. Mikael Laakso är energirådgivare i Karlstad kommun. – Det är alltid de lägst hängande frukterna som lönar sig snabbast, säger han. Om du minskar din energianvändning så mycket det går så är de första kilowattimmarna de billigaste som du tjänar in fortast. Det handlar om att ändra ditt energibeteende. Du kan till exempel släcka ljuset i de rum där du inte befinner dig, eller så sänker du värmen. Det handlar om finjusteringar som kan göra stor skillnad på samma gång som det inte kostar dig något, insatsen är noll kronor. Du tjänar på detta så fort du har gjort åtgärden. Nästa steg handlar om att göra små investeringar, till exempel att byta ut belysningen till energisnåla lampor. Sedan blir det dyrare och dyrare att sänka energianvändningen. De sista kilowattimmarna är dyrast att sänka eftersom det kan handla om att investera i ett nytt värmesystem till exempel. Förr bytte man glödlampor till lågenergilampor och nu kommer LED-belysningen med lampor som har mycket längre livslängd och som även drar mindre energi än lågenergilamporna. – En lågenergilampa kan hålla i cirka tio år men en bra LED-lampa kan hålla i 20 till 25 år. Det är bra att börja med att se över belysningen, vad man har och var den sitter. Det är till exempel ganska vanligt att man har halogenspotlights hemma. De brukar sitta i taket och de blir oftast väldigt varma, så varma att man kan bränna sig på dem. Allt som blir varmt avger mycket energi och det blir spillvärme som går upp i ta-

Mikael Laakso arbetar som energi– och klimatrådgivare på Rådrummet i Karlstad kommun.

ket till ingen nytta. Sådana kan man byta ut till LEDspotlights som drar en tiondel så mycket energi och som ändå lyser lika bra, säger Mikael. Driftskostnaden är nära noll för LED-lampor men de kan vara dyra i inköp. En halogenlampa kan vara billig i inköp men då får du i gengäld högre driftskostnad och kort livslängd på dina lampor. – Vill man sänka sin energi-

användning genom att byta ut belysning så är det bättre att investera i dyrare och bättre lampor eftersom man tjänar in den investeringen över tid, ofta flera gånger om, säger Mikael. Andra sätt att spara in energi på belysning är att skaffa timers så att ljuset blir tidsstyrt. Rörelsevakter inomhus som tänder ljuset när någon kommer nära och skymningsrelän till utomhusbelysningen är

också bra. Det handlar om att inte låta ljuset stå på när det inte behövs helt enkelt. Att sänka energianvändning i en villa så handlar ofta om att isolera bättre. Det kan bli en stor kostnad. Samma sak gäller om du vill byta värmesystem i huset eller investera i energisnåla vitvaror. – Ju mer du investerar desto längre tid tar det att få igen de pengarna. Har du lyckats sänka din energiförbrukning så kan du sänka den ytterligare genom att göra ännu fler investeringar. Men då kommer du till det läget att det inte längre lönar sig eftersom du inte får tillbaka det du investerar. Det kan finnas en möjlighet att spara in 100 kilowattimmar men då kostar det kanske 30 000 kronor. Frågan är om det är rimligt att göra den investeringen då. Det finns en gräns för när det är ekonomiskt försvarbart. Det var det jag menade med att

Frågan är om det är rimligt att göra den investeringen då. Det finns en gräns för när det är ekonomiskt försvarbart.” man ska plocka de lägst hängande frukterna. Det gäller att börja där investeringen är väldigt liten och du kan spara mycket, säger Mikael. Ofta räcker det att sätta sig in i vad det egentligen står på elräkningen. Hur ser din förbrukning ut? Vilka toppar och dalar har du i din användning? – Att föra statistik över sin elanvändning är bra, då blir det lättare att se när det blir en avvikelse. Den kan du missa om du inte vet om hur din dagliga användning brukar se ut. När det gäller hushållsel i lägenheter så är det ofta kyl och frys som drar mest energi.

Det som märks i energiförbrukningen för övrigt är belysningen och apparater som står i standby-läge. I ett fristående hus kan det till exempel finnas en varmvattenberedare som drar mest ström. Det kan även finnas direktverkande elvärme som slukar mycket energi. – Då kan det vara detta man

ska titta på först eftersom det är det som drar mest energi. Om till exempel en varmvattenberedare drar mycket energi så kan man kanske minska energianvändningen genom att byta ut den mot en som är mer energisnål eller komplettera med solvärme. Under sommarhalvåret från maj till

september fungerar solvärme bra för att värma duschvattnet, säger Mikael. När det gäller hushållsapparater som står i standby-läge så är det viktigare att stänga av gamla apparater än nya. EU har infört krav på de produkter som kommit ut på marknaden under senare tid, de får inte dra för mycket energi när de står standby. Från 1 januari 2010 gäller Eus ekodesignkrav på hushållsapparater och hemelektronik. Inga nya produkter får släppas på marknaden om de drar mer än 1 W i standby. – Även om de nya apparaterna drar lite energi så är det bra att få in vanan att stänga av dem i stället för att lämna dem i standby. Det är bra att få in det i ditt beteende att bryta strömmen när du inte behöver den, säger Mikael. Text och bild: CICCI WIK

Nummer 1 • Januari 2015

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Gårdsarmatur Briketter

Försäljning av Grävmaskiner · Lastmaskiner · Tillbehör · Reservdelar

Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

Träpellets – Leveranser i hela Östergötland – 0121-247 92 • www.bioenergi.se

★ Utför maskintransporter upp till 14 ton ★ Pressar slang ★ Ombyggnader på maskiner efter kunds önskemål

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78

TJ:s Pumpservice AB

www.nordled.se

Mosstegsgatan 6 Eksjö Telefon: 0381-77 10 80

”Ett bra vatten är bättre”

www.maskin-huset.se

Över 30 år i branschen Vattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

Att synas är bra för affärerna!

NYA GRIZZLY 700

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

4x4 WTHC 2014

Pris från:

87.920:- exkl moms

Snacka ATV med oss!

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

• 25% lägre bränsleförbrukning. • 60mm bredare spårvidd. • Starkare servostyrning. • Kombidrag som standard. • Frontmonterad Warn-vinsch • Med mera...

(109.900:- inkl moms) Maskinen på bilden är extrautrustad MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

$ $

Reservdelar MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala 0141-20 22 90 · info@maskincity.se . www.maskincity.se

$ $ $ $

till traktorer och entreprenadmaskiner

TRAKTORFEST!

KÖPES! Maskiner för demontering

Arctic Cat 700iXT XT T3 T32014 2014 700i

124.900 kr

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare Tel 013-35 73 00

www.tktraktordelar.se

NYHET

10 4 . 9 0 0 KR

Introduktionspris

84.900 kr

259.000:-

inkl moms

Hisun 500

Storgatan 7, Kisa 0494 -128 50 · www.kisamotorservice.se

Traktorregistrerad.

Nya Branson K78, 74 hk, 4WD med följande generösa standarutrustning:

Värme, AC, Stere eo med CD 3 st Hydrauluttag

2015

Arbetsbelysning fram o bak Däck fram 11.2-24 bak 16.9-30

Branson trakttorer tillverkas i Sydkorea

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala 0141-20 22 90 · info@maskincity.se . www.maskincity.se

Traktorimport T raktorimport Sverige Sverige AB AB Jordbrovägen 23 • S-668 32 ED Tel 0534-127 00 • info@traktorimport.se

www.traktorimport.se www.traktorimport.se

Våga prova oss!

MASSOR AV

NYHETER I SIKTE

Vi har delar till de flesta traktorer och maskiner. Även motordelar för Volvo, Perkins, Cummins Industri varianter.

AccuPocket Världens första batteridrivna svets AccuPocket från Fronius är världens första batteridrivna MMA-maskin med ett högpresterande litium-jon-batteri och en låg totalvikt på endast 11 kg, vilket ger användar-

BRORSSONS TRAKTORDELAR MARIANNELUND

na oöverträffad rörelsefrihet vid manuell elektrod- och TIG-svetsning. Kan även drivas med ett litet två kilowatts elverk.

traktordelar@brorssons.se Tel 0496-107 55 • www.brorssons.se SPORTSMAN XP 1000 FOREST

RANGER 325 ETX

SPORTSMAN ACE 570 SP

RESERVDELAR R SER RE RVD RVD V ELAR LA LAR

TRAKTORER* TRAKTOR RAKTORE RAKTOR KTORER* TRÖSKOR TRÖ KOR * PRESSAR PRESSA SPORTSMAN 570 UTE

SPORTSMAN 570 SP

SPORTSMAN 325 ETX

Fabriksnya Fabriksny Fabri snya a reservdelar re rvd reservd de till delar ti oslagbara oslagb agbara gbara ara priser! priser!

KNYTARE KNY KN NYT YTARE TARE * NÅLAR NÅLA AR * KURVSKIVA AR KURVSKIV SKIVA SKIV A SKAKARE SKAKARE SKA AKARE * SÅLL SÅL SÅ LL * WOBBELBOX WOBBELBO WOB L X LBO MARKVÅRDSMASKINER ÖST AB · Kungsvägen 13 · 595 51 MJÖLBY vxl: 0142-800 40 · Jonas: 072-509 20 51 · e-post: jonas@mvmost.se

www.mvmost.se

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.

$[VRQ 7HNQLN lU FHUWL¿HUDGH enl. ISO 9001:2008

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

Besök hemsidan för att se vårt sortiment! www.ridshopen.com – För dig och din häst!

AXSON TEKNIK AB • S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda • Tel 031-748 52 80

www.axson.se

Nummer 1 • Januari 2015

ÅRETS ÖSTGÖTABONDE

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? E-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Vem blir

LK E/SVENSK MJÖ E MARTINELL Bild: SUSANN

För åttonde året utdelar Östergötlands läns hushållningssällskap och Länstidningen Östergötland utmärkelsen Årets Östgötabonde! Årets Östgötabonde ska med kreativitet och handlingskraft ha utvecklat sin verksamhet på ett föredömligt sätt. Årets Östgötabonde ska vara ett föredöme och en inspirationskälla för sina kolleger. Nu vill vi att du ska vara med och nominera Årets Östgötabonde! Känner du någon som motsvarar våra krav och som förtjänar

extra uppmärksamhet genom att ta emot vårt pris? Juryn plockar ut kandidaterna som sedan via en omröstning i Länstidningen bland er läsare kommer att vinna priset. Nominera Din kandidat senast den 13 februari. Priset kommer att delas ut på hushållningsssällskapets stämma.

Vem blir årets östgötabonde? Jag nominerar härmed: ___________________________________ och motiveringen är: _____________________________________ ______________________________________________________ ______________________________________________________ ______________________________________________________ Mitt namn: _____________________________________________ Adress: ________________________________________________ Postnr/Ort:______________________________________________ Skicka din nominering till oss: Årets Östgötabonde, Länstidningen, Drottninggatan 20C, 591 35 Motala eller e-posta till marianne.karlsson@lanstidningen.se

Juryn består av Carl G Nilsson, Bengt Petersson, ny ordförande i hushållningssällskapet och Gunilla Aschan, hushållningssällskapet samt Andreas Norlén, Länstidningen, som är ordförande i juryn.

Nummer 1 • Januari 2015

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Unik storsatsning ska få fler att välja gröna jobb

Timrade stugor · Förråd · Bastu

www.vvp.se · 0121-511 96

Brist på arbetskraft inom skog, jord och trädgård En kommunikationssatsning ska få fler personer att välja att starta eget eller ta anställning inom det gröna näringslivet. Kampanjen genomförs gemensamt av LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, och SLA, Skogsoch Lantarbetsgivareförbundet, och kommer att pågå under fyra år.

Många företag inom jordbruk, skogsbruk och trädgård hittar inte rätt kompetens, det leder till att de låter bli att anställa. Bristen på arbetskraft är ett allvarligt hot mot företagen och tillväxten inom det gröna näringslivet. Dessutom stiger medelåldern bland företagare i branschen. Nya företagare måste lockas till näringen för att pensionsavgångarna ska kunna hanteras. När arbetstillfällen går förlorade och det inte finns tillräckligt med företagare för att fånga marknadens efterfrågan påverkas hela samhället negativt. För att vända trenden genomför nu LRF och SLA tillsammans ett projekt för att öka det gröna näringslivets attraktionskraft. Syftet är att få fler att starta företag eller ta anställning i branschen. Målgruppen för kommunikationssatsningen är unga och personer som vill byta inriktning i yrkeslivet. Projektet kommer att pågå under åren 2015-2018. En omfattande analys kommer att genomföras för att kartlägga vilka behov som näringen kan tillgodose i framtiden med sikte på 2030. Utgångspunkten är att jorden, skogen och trädgården är lösningen på framtida utmaningar. – Råvaror från jord, skog

och trädgård ger oss klimatsmart energi, miljövänliga material baserad på skogsråvaran och mat av högsta kvalitet, säger Anders Källström, vd på LRF. – Möjligheterna är stora, marknaden växer och få länder i Europa har så stora möjligheter att öka sin produktion som just Sverige. Då behövs en ny generation som ser möjligheterna, skapar företag och utformar produkter som leder till fler lönsamma företag och tusentals nya jobb. – Vi vill ge en modern bild av företagande och jobb inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsbranschen. Unga och arbetstagare som söker

3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...

&YLLTÚMMAre för omgående leverans.

Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800

– Det behövs en ny generation som ser möjligheterna och utformar produkter som leder till fler lönsamma företag och tusentals nya jobb, säger Anders Källström, vd på LRF.

nya jobbutmaningar ska känna till vilka möjligheterna som finns idag och i framtiden. På det här sättet vill LRF och SLA locka entreprenörer och arbetstagare som brinner

för hållbar utveckling och vill ägna yrkeslivet åt våra näring säger Katarina Novák, vd på SLA. Med kommunikationskampanjen hoppas man kun-

na bygga framtidstro för det gröna näringslivet genom reklam- och PR-aktiviteter som når personer som är på väg att välja yrkesbana, enligt ett pressmeddelande.

$ Betongsågning • Rivning Håltagning • Teleskoplastare Stohagsgatan 6 • Norrköping • 011-10 18 81

– Röjning – Viltbehandling – Rådgivning

www.allskogsservice.se Olle Josefsson 070-275 04 09 · info@allskogsservice.se

# """

! Vi tillverkar och monterar

BETONGELEMENT för lantbruk, villor och industri

## "#

) # ( !

# !

"# ! #

() '+

# $"&! )) () # ( !3 ! + ' #)%' #$" ! 0 !() # ( ! $+ *'(() # ( ! ' ' (() ) " (() )2 '# ' ' '# ' ) ! '# ' # () ' # ' ! #() ) *# ' ' ) #$' ' (-() " " '

(( & ' # #* )) ) )) %+ ' # () # ( !3 $+ # %' 7568 $ ' %'( ($# (&' ( '. # #

! $ ! % ! " "# !"# $# $ % "# "# ## ## # ' $#"# ) ! "% /.(

! $ # !( ! % % # ## % ! "# ! "# "( 15- 54

! &## ! ! ! # ( " ))&022+ () '+ 1&$ 1( ! !( ! " ! ! # # ! # !# )' , ! #)/ -3-+/23 00 /5( % "# !% , *" Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

"# ! " +

# # )

VÄRMLAND

Nummer 1 • Januari 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Jakt

Maffigt bygge av sågverksägaren Leif Karlsson, alias Kalle på Gräsbråten.

Detaljerna är viktiga. Hängrännor och uppsamling av regnvatten.

Kaffepannan står på.

Solpaneler till lampor och för att ladda till exempel mobiltelefonen.

Ett jakttorn med extra allt I Kalles torn kan man ladda batterierna KIL (JB)

Efter 40 års frysande på älgpasset bestämde sig Leif Karlsson, alias Kalle på Gräsbråten, från värmländska Kil att han skulle ha ett inbyggt älgtorn med värme. Och eftersom Kalle aldrig gör något på smått vis så står nu jakttornens jakttorn på hans mark med vidunderlig utsikt.

Man parkerar vid en vändplan och tar en gammal körstig upp på höjden och efter några tunga höjdmeter breder sig ett stort, stenigt hygge ut sig. Och där, mitt på med utsikt över såväl berg som dal tronar ett gigantiskt jakttorn, eller egentligen, det är en mindre stuga på höga ben. Kalle har jagat älg på det här området sedan han fyllde 18 år. Det är 41 år i år. Jaktlaget består av drygt 20 jägare som jagar på ett område på runt 1 500 hektar. Varje jägare har sitt eget pass där de tillbringar timmarna under älgjakten. – Jag tycker mycket om so-

len och har i många år funderat på att bygga ett jakttorn med en värmekälla så att jag slapp frysa. Det skulle dessutom vara en veranda runt om så att jag kunde förflytta mig efter solen. Tidigare hade han sitt pass lite längre ned i dalen men när marken slutavverkades för några år sedan bestämde sig Kalle för att det var nu eller aldrig. Mitt på hygget

Och där, mitt på med utsikt över såväl berg som dal tronar ett gigantiskt jakttorn, eller egentligen, det är en mindre stuga på höga ben. skulle det stå, hans drömmars jakttorn. Efterson Kalle delvis försörjer sig som sågverksägare var materialet inte ett problem och med hjälp av goda grannar, familj och vänner kunde bygget avslutas på rekordtid. Och det är inte ett torn vilket som helst. Allt är genomtänkt i minsta detalj. Man tar trappan upp och kommer upp genom en lucka i golvet. Det enda rummet är några kvadratmeter stort. När man kommit upp fälls luckan ned och man kan fälla ned den kombinerade bänken/sängen. Mitt emot finns en kamin med kokplatta där kaffet kan stå och puttra. Dessutom finns ett litet bord med avställningsytor. I alla fyra väderstrecken finns öppningsbara fönster. Det är till och med finsågad och hyvlad panel på väggarna. Det som är allra häftigast, åtminstone enligt mig, är att jakttornet faktiskt har elektricitet. Ja, det är sant, en solpanel hänger på väggen och alstrar precis så mycket el så att man kan ha inomhusbelys-

Eftersom Kalle aldrig gör något på smått vis så står nu jakttornens jakttorn på hans mark med vidunderlig utsikt.

ning och möjlighet att ladda telefoner och annat. Vi tar oss ut genom den lilla dörren och ut på verandan som löper runt hela stugan. Tornet är klätt i vildmarkspanel och det finns inte en detalj som fattas. Fönsterfoder, lister och till och med stuprör och hängrännor. Vattnet från dem samlas ihop i en tunna. Årets älgjakt är avslutad för Kalles del. De har skjutit de älgar de ska. Kalle fick dessutom inviga sitt torn genom

att fälla en riktigt fin udda tiotaggare. – Jag tycker mycket om att tälja, så jag satt och hade just avslutat en älgtrofe och hängt upp den på väggen när det kom en stor tjur nere på hygget. Jag klev ut på verandan och fällde den precis nere vid de där vattenfyllda hjulspåren.

Text och bild: MARI NÄLSÉN

Kalle tycker om att tälja på pass. Han hade just spikat upp den här egentillverkade tjuren på väggen när den riktiga kom i pass.

Nummer 1 â&#x20AC;˘ Januari 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

Spridda skogsskador i GĂśtaland efter Egon Skogsstyrelsen och skogsbruket bedĂśmer att stormen Egon fĂ¤llde mellan 2,5 och 3 miljoner skogskubikmeter. Skadorna Ă¤r mycket spridda Ăśver hela GĂśtaland. HĂĽrdast drabbad Ă¤r skog i VĂ¤stra GĂśtalands och JĂśnkĂśpings lĂ¤n.

BedĂśmningen av skadevolymen grundar sig pĂĽ de inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbrukets aktĂśrer genomfĂśrt i GĂśtaland. Volymerna Ă¤r mycket spridda i hela GĂśtaland, vilket har fĂśrsvĂĽrat uppskattningen av en total volym. Totalt uppskattas den fĂ¤llda volymen skog till mellan 2,5 och 3 miljoner skogskubikmeter. Mest omfattande skador finns i vĂ¤stra GĂśtalands och JĂśnkĂśpings lĂ¤n, omrĂĽdet mellan VĂ¤nern och VĂ¤ttern samt direkt Ăśster om VĂ¤ttern. Skador finns ocksĂĽ i ett strĂĽk Ăśsterut ner mot sĂśdra Kalmar lĂ¤n. Spridda volymer innebĂ¤r att upparbetningen ocksĂĽ blir kraftigt fĂśrsvĂĽrad. Stormen Egons fĂ¤llda volymer Ă¤r begrĂ¤nsade i jĂ¤mfĂśrelse med stormen Gudrun, ĂĽr 2005, som fĂ¤llde 75 miljoner skogskubikmeter eller stormen

Per ĂĽr 2007 som fĂ¤llde 16 miljoner. DĂ¤remot Ă¤r skadorna nĂĽgot stĂśrre Ă¤n stormen Simone ĂĽr 2013 dĂ¤r 1,5-2 miljoner skogskubikmeter fĂśll. SkogsĂ¤gare i de stormdrabbade omrĂĽdena bĂśr omgĂĽende se Ăśver sina fastigheter. Det gĂ¤ller Ă¤ven i de omrĂĽden som inte drabbats av mer omfattande skador. Detta fĂśr att skaffa sig en bild av skadornas omfattning pĂĽ fastigheten och i samrĂĽd med skogliga samarbetspartners planera fĂśr att pĂĽ ett sĂ¤kert sĂ¤tt fĂĽ ut virket ur skogen. Det Ă¤r viktigt att minska ris-

ken fĂśr ytterligare skogsskador som kan uppstĂĽ genom angrepp av skogsskadeinsekter sommaren 2015. Ă&#x201E;ven vid upparbetning av stormfĂ¤lld skog Ă¤r det viktigt att ta miljĂśhĂ¤nsyn till vatten, nyckelbiotoper, kulturmiljĂśer och stigar. PĂĽ lĂ¤mpliga platser kan ett antal vindfĂ¤llen och skadade trĂ¤d lĂ¤mnas och man bĂśr i mĂśjligaste mĂĽn lĂ¤mna de stormfĂ¤llda trĂ¤d som tidigare lĂ¤mnats av miljĂśskĂ¤l vid avverkningar. Det Ă¤r i fĂśrsta hand viktigt att fĂĽ ut skadat barrvirke ur skogen, dĂĽ det annars Ăśkar risken fĂśr skadeinsekter. Enstaka barrtrĂ¤d kan lĂ¤mnas kvar som miljĂśhĂ¤nsyn.

â&#x20AC;&#x201C; Vi vill ocksĂĽ ĂĽterigen betona att arbete i stormfĂ¤lld skog Ă¤r mycket farligt och dĂ¤rfĂśr krĂ¤ver specialkunskap och rĂ¤tt utrustning. Man ska

FASTIGHETSMARKNAD

Funderar du pĂĽ att sĂ¤lja din gĂĽrd? Vi har fĂśrmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krĂ¤vs fĂśr att hjĂ¤lpa dig med allt frĂĽn fĂśrmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Har du Ă¤ven lĂśsĂśre som ska avyttras, sĂĽ lĂśser Auktionshuset GomĂŠr & Andersson vĂ¤rdering och fĂśrsĂ¤ljning pĂĽ ett enkelt sĂ¤tt. VĂ¤lkommen att kontakta oss fĂśr fri vĂ¤rdering. Ring 013-37 52 25

aldrig arbeta ensam i stormfĂ¤lld skog, sĂ¤ger Stig Hermansson, regional skadesamordnare, Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

GomĂŠr & Andersson Âˇ GĂśran Dyks gata 5, LinkĂśping www.gomer-andersson.se

AUKTION ELLER FĂ&#x2013;RMEDLING av lantbruk-entreprenad-maskiner?

AUKTIONER

Kontakta mig sĂĽ fĂĽr ni ett fĂśrslag vilket som passar er bĂ¤st! Stig-Arne 0730-291 659

Auktioner BOKADE

14/2 Daltorp, FrĂśbacken. SkĂśvde Maskiner o Redskap samt innebo, 7/3 Tokarp MjĂ¤ldrunga, Floby. Maskiner o Redskap. 13/3 Kila LĂĽgbo, Ransta. Maskiner o Redskap, FĂĽrinredning. 14/3 Samlingsauktion BrĂ¤nnebrona, GĂśtene. 18/3 Rinkesta SĂ¤teri. Ă&#x201E;rla. Maskiner o Redskap. 21/3 Samlingsauktion GranngĂĽrden, Sala. 28/3 Maskinauktion Axima, Floby 8/4 Torget FrĂ¤mmestad, Nossebro. Maskiner o Redskap. 11/4 Samlingsauktion Anneborg, FalkĂśping. 18/4 KĂ¤llebacken, Ă&#x2026;sarp. Maskiner o Redskap. 25/4 Samlingsauktion Ă&#x2013;rsta, Kumla. 2/5 Skarby, Fjugesta. Maskiner o Redskap, Snickerimaskiner. 9/5 Samlingsauktion Flakeberg, GrĂ¤storp. 15/8 Liden Konungsberg, Ljungskile. Maskiner o Redskap samt innebo.

Dags att se Ăśver era kostnader! Det finns pengar att tjĂ¤na â&#x20AC;&#x201C; kontakta oss fĂśr en glad Ăśverraskning! BesĂśk ĂĽr v gĂ¤rnautik! webb

FRI LEVERANS â&#x20AC;&#x201C; UTAN KĂ&#x2013;PGRĂ&#x201E;NS!

Tel 0121-512 31 â&#x20AC;˘ Bengt 070-815 12 31 â&#x20AC;˘ Micke 070-428 43 28 â&#x20AC;˘ www.angen.se

-)1 /0 # ! $ ++ '

"""' # (

AKTUELLT

+11/&(

1 0-

(

2595:-

,-1/&(

HĂśg tid fĂśr anmĂ¤lan till vĂĽrens samlingsauktioner! VĂ¤lkommen med fler uppdrag vi stĂĽr fĂśr en korrekt vĂ¤rdering av bĂĽde djur och maskiner vilket Ă¤r en bra grund fĂśr en lyckad auktion.

*.++(-11 /* Tel 0515-811 51 Lawrence Jonsson, 070-688 34 15

www.farmarauktioner.se

â&#x20AC;˘ KĂśper samtliga virkessortiment och biobrĂ¤nsle. â&#x20AC;˘ UtfĂśr avverkning och flisning med egna resurser efter dina ĂśnskemĂĽl. â&#x20AC;˘ Vi besĂśker Dig gĂ¤rna pĂĽ fastigheten, fĂśr att presentera oss och vĂĽra tjĂ¤nster. Kontakta vĂĽra kĂśpare: Jonas Bengtsson 070-642 95 01 â&#x20AC;˘ PĂ¤r-Anders Olovsson 076-809 05 07

www.brsvensson.com

NILFISK ALTO â&#x20AC;˘ NyfĂśrsĂ¤ljning â&#x20AC;˘ Auktoriserad service (M YLQVWGULYDQGH IDPLOMHKHPVYnUG PHG NRQVXOHQWVW|G VHGDQ

Totalt uppskattas den fĂ¤llda volymen skog efter stormen Egon till mellan 2,5 och 3 miljoner skogskubikmeter.

FĂ&#x201E;RGBUTIK med Teknos-fĂ¤rger samt Ă¤kta Falu RĂśdfĂ¤rg Passa Ă¤ven pĂĽ att boka rĂśdmĂĽlning infĂśr sĂ¤songen 2015!

LELY CENTER

SOFAB Sanering & fĂ¤rg AB

VALDEMARSVIK

www.sofabskanninge.se

Butik Ă&#x2013;stanĂĽg 1, SkĂ¤nninge. Tel 0705-300 751

V i s Ăś ke r f l e r

F A9L V|NHU MILJEHEM

)DPLO Vill du t aMHKHP emot

LELY â&#x20AC;&#x201C; vĂ¤rldsledande inom innovativa system fĂśr automatisk mjĂślkning och robotutfodring.

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI AB Vi hjĂ¤lper dig med allt inom bygg & anlĂ¤ggning. HĂ¤r kĂśper du Ă¤ven sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI FĂ&#x2013;RSĂ&#x201E;LJNING AB

Kontakta oss fĂśr mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com www.lely.com innovators in agriculture

e t RFK .RQ t barn, ungdom eller vuxen i ditt hem?

DirektfĂśrsĂ¤ljning till fĂśretag, lantbruk och privatpersoner. Vi sĂ¤ljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smĂśrjmedel och ordnar sjĂ¤lvklart med transporten.

>/E<PW/E' Íť PZ ZK Íť < Z>^d Íť s ^d Z ^

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37 BesĂśksadress: FĂĽlĂĽsavĂ¤gen 11, VIKINGSTAD

ZZZ EHUJVODJVJDUGDU VH

- Íť - Yl[HO

VÄRMLAND

Nummer 1 • Januari 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Jakt

Drevet går för fullt. Snart borde jösse komma, det kan Inge se på pejlen.

Svante damsuger marken, men här var det mården och inte haren som varit framme.

Inge är beredd. Bössan far snabbt upp till axeln och sekunden efter tumlar den vita jösse runt i skottet.

Med skidskyttebröder på harjakt Envetne finnstövaren Svante ville inte följa med hem TORSBY (JB)

Plötsligt dyker haren upp från ingenstans men Inge är snabb i vändningarna. Blixtsnabbt åker bössan upp till axeln och skottet går. Haren tumlar runt på snön och blir liggande. Den syns nästan inte. Det är bara de svarta tofsarna längst ut på öronen som lyser svarta mot snön som snart färgas röd av blod. Svante har drivit i nästan exakt två timmar.

Jag kommer söderifrån längs E45 och fram till någon kilometer innan Torsby är det barmark. Sedan börjar snöplogkanterna växa och när jag efter någon mil svänger av på en liten grusväg som bär upp på skogen är det riktigt mycket snö. Strax innan jag är framme i den lilla byn Vadjetorp får jag syn på en älgko med sina två kalvar som står och äter på några omkullfällda träd. Senare får jag veta att det är Inge Wadman som varit ute och fällt ned lite vintermat till dem. Alla hjärtans dag och dessutom OS. Jag måste medge att jag är förvånad att bli bjuden på harjakt av bröderna Inge och Torsten Wadman en dag som denna. Hellner, Olsson och Richardsson ska ju köra 15 kilometer klassiskt där borta i Sotji. Borde inte dessa två herrar då sitta som klistrade vid teven? Under andra hälften av 1960-talet och början av -70talet tillhörde nämligen bröderna Inge och Torsten Wadman från Torsby eliten inom svenskt skidskytte. Torsten deltog på två OS och har en bromsmedalj från VM i Minsk 1974. Inge kan ståta med medaljer från SM och var nära att komma med till OS 1968 men stoppades av en kotförskjutning i ryggen. Inges tävlingskarriär tog slut

Fakta: Svante Registrerat namn: Ulvfsveåsens Seb Ras: Finsk stövare Född: 2012 Meriter: 1 pris drevprov

tidigare än Torstens men han ligger istället bakom många av de skidskytte- och längdskideframgångar som SK Bore har fostrat under en lång rad av år. Han tänkte sig en karriär som skogvaktare men valde istället att bli tränare på Stjerneskolans Skidskyttegymnasium. Han har dessutom varit ledare på fem stycken OS. Det sista av dem var i Lillehammer. Inge har nu varit pensionär i

några år och skaffade sin första hund, Finnstövaren Svante för två år sedan. – Med det jobb jag har haft under alla år har jag inte haft möjlighet att ha hund. Vi växte upp med stövare och jag har jagat med pappas hundar mycket men Svante är min första, berättar han och stryker Finnstövaren över huvudet. Torsten däremot har haft älghundar i många år. Flera åt gången. Nu har han en gråhund kvar. – Jag har tappat lusten att jaga med hund sedan vargarna blev fler och fler. Det är liksom inte så roligt längre. Vargar ja, det finns det i området och Inge är ute och tittar efter spår nästan dagligen för att se till att de inte

Uppe i berget ligger upplegan tung och det är ett par grader kallare, konstaterar bröderna Inge och Torsten Wadman (Inge till vänster).

befinner i det område han tänker jaga. – Just här har det varit lugnt i vinter, säger han. De håller sig lite längre norrut för tillfället. Han har varit ute med traktorn och kört så att det inte ska bli så tungt att gå. Det ligger närmare 40 centimeter snö på backen här och de senaste dagarnas tö har gjort den blöt och kompakt. – Det droppar från träden, säger Torsten lite bistert. Det blir väldigt svårt med vittringen idag. Jag kan inte låta bli att fråga hur det känns att vara hemma i skogen istället för på OS. – Man kan se det på teve, säger Torsten, det är stort och mäktigt men är man där som idrottare ser man inget av det, det är som vilken tävling som helst.

– Det är bara en massa jobb att vara på OS, säger Inge och skrattar. Jag var till och med uppe och lagade gröt åt skidskyttarna på morgonen. Fast visst hörs det att han skämtar och han tillägger att inget kunde vara större än att vara på plats på ett stort mästerskap med sina egna adepter. Framför oss på vägen skuttar Svante. Att han är ung och har mycket spring i benen syns på stilen och att han sedan är väldigt långbent gör ju sitt till. Han har haft en fin säsong, tre harar har det skjutits för honom, det kunde ha blivit betydligt fler men Inge och Torsten har valt att spara på jösse. – Svante har drivit i minst två timmar varje gång vi har varit ute och jag har sett haren men det är inte så viktigt med den där skjutningen, säger Inge och låter precis som en äkta harjägare.

Vilket förstås är precis det han är. Efter flera dagars ihärdigt snöande som emellanåt har gått över i regn har vi nu en dag då molnen visserligen är tjocka och skymmer solen men det är uppehåll och visst kan man ana en blå strimma i molntäcket då och då. Det går trögt för Svante och

han får inte upp någon hare. Inge beslutar sig för att följa med honom en tur genom skogen medan jag och Torsten fortsätter fram på vägen som snart smalnar av till en stig. Vi tar oss högre upp, höjdmeter för höjdmeter och snart ändrar landskapet karaktär. Nere i dalen var det plusgrader, träden var bara och det droppade från dem. Här ligger upplegan kvar på granarna och det är någon grad kallt. Förutsättningarna är lite bättre alltså.

Just i det här området har inte Inge jagat något med Svante under säsongen. Han har varit högre upp men ofta har haren tagit sig en tur till där vi nu befinner oss. Dessutom har Inge nästan varje gång han varit här sett spår av jösse. Och vi behöver inte bli besvikna idag heller. Omkring en halvtimme efter släpp så tjuter Svante till och sekunden senare är drevet ett faktum. Vi hör hur han försvinner upp i berget och skallen tonar ut. – Det hörs ju inget idag heller, muttrar Torsten, speciellt inte om han går över på andra sidan berget. Vi lyssnar efter drevet som då och då hörs svagt. Sen blir det tyst och sedan kommer det närmare igen. Så blir det än en gång tyst. Har han tappat månne?

Nummer 1 • Januari 2015

VÄRMLAND

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Jakt Det visar sig att det är just det han har, för plötsligt, bara ett tiotal meter framför oss uppe i berget skriker han i igen och driver sedan ursinnigt norrut. Inge kommer klivande ur skogen och fiskar upp pejlen ur bröstfickan. Kan konstaterar att drevet är på väg mot en tjärn på andra sidan berget. – Jaha, det är där han har tagit upp tidigare när jag släppt på den sidan och då har drevet kommit hit. Så nu tror jag vi klättrar upp här och ställer oss på pass. Det är brant upp till krönet och det tar en stund att klättra i den djupa snön. Svantes drev hörs tydligt nu och när det planar ut för oss har drevet vänt och är på väg mot oss. Torsten står en bit bort och Inge tar mig med och ställer sig på pass precis nedanför berget. – Det är brant häruppe, berättar han och pekar. Det går rakt upp i tvåhundra meter. Drevet kommer närmare och närmare och spänningen stiger. Molnen har täppt igen de blå strimmorna på himlen och blåsten har friskat i. Klättringen som nyss gjorde mig varm gör nu istället att jag huttrar lite. Jag fingrar på kameran och väntar. Svante närmar sig och vi väntar oss se haren vilken sekund som helst. Men jösse har ingen tanke på att gå i pass. Drevet vänder och tar sig upp i berget och sen vidare bort mot tjärnet igen. Inge tittar på pejlen igen. – Haren verkar gå tillbaka i drevlöpan igen, säger han alltmedan drevet tonar bort i fjärran.

Den som trodde att harjakt med bröderna Wadman innebar att man satt vid en brasa och grillade korv har helt fel. – Nej, säger Inge, det brukar vi inte göra. Har man en hund man kan släppa och som söker stort, ja då kan man kanske göra det men Svante är ganska trång när han söker så jag brukar gå med honom tills han får upp. Sen passar jag där jag tror drevet kommer. Vi bestämmer oss för att ta oss upp till tjärnet för att passa där men kan inte gena över berget i den tunga snön. Det får bli en omväg ner i dalen först. Nu hör vi inte Svante alls men ser på pejlen att drevet rör sig norrut. En stund senare har vi nått vägskälet där vi började dagen. Nu ligger vinden på mot oss och Svante driver uppe i berget. Trots att avståndet är långt hörs han tydligt och vi kan bara stå och njuta av den vackra musik som han bjuder på. Torsten ställer sig en bit bort och jag och Inge postar på varsin sida av vägen. Svantes skall berättar tydligt att han ligger en bit efter haren. Den kan alltså komma närsomhelst. Trots att man är i spänd förväntan så blir man förvånad när haren dyker upp. Plötsligt är den bara där, framför oss på vägen. Inge verkar dock ha varit beredd. Bössan far snabbt upp till axeln och sekunden efter tumlar den vita jösse runt i skottet. Det blir tyst. Haren syns nästan inte. Det är bara de svarta tofsarna längst ut på öronen som lyser svarta och snön som färgas röd av blod.

Svante har drivit i nästan exakt två timmar. Haren är ett fint bevis på den

unge finnstövarens kapacitet. Under ytterst svåra förhållanden och med sämsta möjliga vittringsförhållanden levererar han precis som han ska. Det tar en stund innan han når fram till haren. Rycker lite i dess päls. Vi står och pratar och märker inte att hunden smyger iväg och blir borta. För det är han när vi tittar dit nästa gång.

– Han ger sig inte, säger Inge och skrattar. Han är så enveten den där och nu kommer han inte komma fram. Han har inte jagat klart och med hem ska han inte. Jag kommer att få gå och hämta honom sen. Jag tar upp telefonen och tittar in på facebook. Nu borde väl Hellner och kompani ha kommit i mål. Och där står det; silver och brons till Sverige signerat Johan Olsson och Daniel Richardsson.

– Ja, vad roligt, ropar Torsten. – Vem vann? undrar Inge. – Borde ha varit Cologna, tycker jag, för inte har väl Northug fått fart på skidorna, spekulerar Torsten. Det visar sig senare vara en helt rätt gissning. Vi beundrar den vita jösse som ligger där på snön men någon hund som ska visas upp på bild har vi inte. För mig återstår det att sätta mig i bilen och åka de dryga tio milen hem. Inge får ut och häm-

ta sin envisa drevmaskin och Torsten har lovat hjälpa sin son hemma på gården. Dagen efter pratar jag med en strålande glad Inge Wadman. I lika svåra förhållanden som dagen innan har Svante drivit till sig ett förstapris på drevprov för domare Roland Halvarsson Han har som sagt kapacitet den unge hanen.

Bokföring + bokslut & deklaration + uppföljning & företagsutveckling = Tryggare och enklare ekonomi

för värmländska jord- och skogsbrukare Läs mer på www.hushallningssallskapet.se/varmland KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Välkommen till Areal i Karlstad Fakta: Bröderna Wadman Torsten Wadman Född: 1947 Bor: Vadjetorp, norr om Torsby Gör: Aktiv pensionär som arbetar i sin egen skog, jobbar mycket ideellt för SK Bore samt jagar med sin älghund. Gjorde innan pensionen: Arbetade som chef på en Smidesverkstad Karriär: SM-medaljer i slutet av 1960-talet. Deltagande i OS 1972 och 1976 samt brons i sprint på VM i Minsk 1974.

Inge Wadman Född: 1945 Bor: Vadjetorp, norr om Torsby Gör: Pensionär som är aktiv i flera föreningar, jagar, åker skidor och arbetar i sin egen och andras skog Gjorde innan pensionen: Lärare på Stjerneskolans Skidskyttegymnasium Karriär: svensk mästare i Skidskytte 1967 samt ett antal medaljer från SM och JSM. Tränare och ledare under hela fem OS och står bakom många av SK Bores talanger

Text och bild: MARI NÄLSÉN

Fastighetsförmedling, skogsekonomi, skatterådgivning, generationsskifte och deklaration. För jord- och skogsbruket.

Välkommen till Areal | Karlstad Tomas Karlsson tel 054-18 84 48 | Bengt Walan tel 054-18 84 44

VÄRMLAND

Nummer 1 • Januari 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Sunne

Tobias Eriksson visar stolt upp taket han byggt över husvagnarna. Det har hållit trots de hårda stormarna som dragit fram.

Lille Alfons hinner få en liten kelstund med husse Tobias Eriksson (S), ny ordförande i kommunstyrelsen i Sunne, innan nästa möte.

I ett öppet landskap i Torsberg bor Tobias Eriksson med sin Sophia, sex hästar och några katter.

Vill ha vargjakt och bättre mjölkpris Nye kommunstyrelseordföranden har båda fötterna på jorden SUNNE (JB)

31-årige Tobias Eriksson, ny ordförande i kommunstyrelsen i Sunne kan tyckas vara väldigt ung, men efter att ha suttit och lyssnat på honom en stund så inser man att här är en kille som vet vad han vill, som är insatt, villig att lyssna, positiv och glad. Energin hämtar han på sin hästgård i Torsberg strax öster om Sunne där han bor med sin sambo Sophia, sex hästar och några katter.

Tobias har gott om erfarenhet från arbetsgolvet då han jobbade som laseroperatör på Miller Graphics från 2002. Han har varit fackligt aktiv, och medlem av partiet sedan 2005, blev invald i kommunfullmäktige 2006. Tobias har varit aktiv inom ishockey och fotboll, han jagar och fiskar. En helt vanlig man som begåvats med lyhördhet, ambitioner och mycket energi.

Det är klart att det är svårt att komma ny och ta över styret från ett annat parti (C). – Men jag tror att det är en fördel att vara så ung som jag är, som ser saker och ting lite annorlunda, som fått med mig mycket av det nya. Däremot kan jag lära mig av de äldres erfarenheter. Det tar lite tid och man får skapa ett annat arbetssätt. Det viktigaste av allt är nog att kommunicera. Vi är fyra partier nu S, V, MP och HS (Hela Sunne), som ska bli eniga och komma fram till gemensamma beslut. Jag vet nog hur jag vill ha saker och ting, men det gäller att få med sig de andra tre partierna också, säger Tobias. – Min hjärtefråga är utveck-

ling i näringslivet samt god service till kommuninnevånarna. Grunden är en utveckling i näringslivet, det är basen för allt annat, säger Tobias Eriksson. Vargfrågan är synnerligen aktuell nu med den inställda jakten i mitten av januari.

– Jag ser ingen som helst anledning till att vi inte ska kunna skjuta varg liksom andra vilda djur. Vargens beteende talar sitt eget språk. Folk som bor i glesbygd måste ju kunna få ha sin tamboskap ifred. Däremot ska vargen inte utrotas utan lära sig att leva i symbios med andra djur, säger Tobias Eriksson. – Mjölkpriset är något annat som är aktuellt. Det är tufft för mjölkbönderna som inte får något betalt för sin mjölk och tyvärr är det många som ger upp. Det måste till gemensamma beslut, högre upp, som skapar förutsättningar att bo och verka för närproducerad mjölk. Vi skulle inte behöva köpa mjölk utifrån, säger Tobias Eriksson Hotell Selma Lagerlöf har stängt och hotellet är till salu. På frågan vad Sunnes nya ordförande i kommunstyrelsen vill se för verksamhet där säger Tobias Eriksson: – Jag skulle nog helst se något som lyfter upp kommu-

Vargens beteende talar sitt eget språk. Folk som bor i glesbygd måste ju kunna få ha sin tamboskap ifred. nen, en utbildningsdel med miljö, landsbygd, teknik, kanske tillsammans med Karlstad universitet. Eller eventuellt en privat entreprenör. Äldreboende är också tänkbart eftersom vi behöver nya bostäder centralt. Men allra bäst kanske det vore om det kom en ny hotellägare för turismen för med sig ett uppsving för handeln. Ja, det blir intressant att följa. Det får inte bli ett monument i alla fall, säger Tobias Eriksson. – Skola, vård och omsorg

är väldigt viktiga saker. Här måste vi ha ett långsiktigt tänkande. Vi kan inte ta en tårtbit och ägna oss åt utan vi måste ha alla bitarna i tårtan samtidigt. Vad det gäller skolan så togs det ett beslut 2014 och det som gäller nu ska hålla en längre tid. Renovering-

arna på Skäggebergsskolan ska fullföljas. Telefonen hos Tobias ringer stup i ett och när som helst. Till exempel så ringer folk angående vargjakten. Folk från både när och fjärran. Det är många frågor på detaljnivå och Tobias lyssnar och förklarar att han faktiskt inte kan svara på allt. Han försöker delegera till andra som är kunniga. I Sunne kommun är det politiska läget följande: S, V, MP, HS har 20 mandat. C, M, FP har 17 mandat. SD blir vågmästare med sina 4 platser. Vid årsskiftet infördes en ny politisk organisation och en gemensam förvaltningsorganisation med tanke på att man ska kunna ge kommuninnevånarna snabbare besked.

Socialnämnden, bildningsnämnden och kommunstyrelsens arbetsutskott ersätts av tre utskott. Socialutskottet, bildningsutskottet och allmänna utskottet ska bereda ärenden till kommunstyrelsen. Nu blir beslutsvägarna kortare förklarar Tobias Eriksson, som tror att den nya organisationen ger en mer demokratisk beslutsprocess där medborgarna har god insyn hela vägen, en bättre offentlig debatt och kortare beslutsvägar. – Detta är ett uppdrag där man lever dag för dag. Man vet inte vad som väntar bakom knuten. Jag är realistisk och lever här och nu. Lutar man sig tillbaka och känner sig säker så kan fallet bli otroligt stort, säger Tobias Eriksson. Han har samlat på sig mycket livsvisdom för sin ålder och – han är värmlänning in i själen. Text och bild: INGEGERD LÖWGRENJANSSON

Nummer 1 • Januari 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

VÄRMLAND

Landsbygd

Länsrådet Robert Andrén inleder nätverksträffen i Lysvik.

Olle Göransson, Torfolk gård, prisar alla kundmöten, som är så viktiga och lärorika.

Lennart Svahn talar sig varm om Ransbysätter, byn som vägrade dö.

Anne-Sophie Elwin, skådespelare, sitter i kommunfullmäktige (MP) i Grums.

Jörgen Andersson från Fjällbete Åre pratar bland annat om kost.

Richard Perkins och Yohanna Amselem berättar om sin permakulturdesign på gården Åsen i V:a Ämtervik.

Jonas Wangsten menar att vi måste minska på avståndet mellan producent och konsument.

Olov Henriksson från Friskt Bete i Klarälvdalen håller i ramarna denna dag.

Margareta Edsgård, Hushållningssällskapet slår ett slag för matmässor.

Landsbygdens utveckling i fokus Det blåser friska vindar på den värmländska landsbygden LYSVIK (JB)

Det var fullsatt i Bygdens hus i Lysvik när hushållningssällskapet Fryksdals gille anordnade nätverksträff en eftermiddag i januari. Det är en spännande tid nu för alla som vill utveckla landsbygden i Värmland.

På flera håll sker redan en bygdeutveckling med matproduktion som utgångspunkt och idag vill man prata ihop sig och låta sig inspireras och stimuleras till nya spännande lösningar. Man lär av varandra, kan besöka varandra och fråga sig: är detta något för vår lilla by? Länsrådet Robert Andrén inledningstalar och uttycker sin glädje över att se allt som nu kommit igång i Värmland. Han är själv en landsbygdspojke från Blekinge i grunden. – Landsbygdsproblematiken ser väldigt olika ut i landet. Man måste se till de lokala förutsättningarna när man tänker satsa. Det lokala måste vara grundbulten, säger länsrådet. – Vidare finns det tre stora trender i världen som vi har att ta hänsyn till och det är globalisering, urbanisering och vårt digitaliserade samhälle. Urbaniseringen gör att vi tänker miljövänligt i större utsträckning än förr. Man vill ha Kravmärkt vilket är bra för lands-

bygden, som nu kan agera. Den här trenden måste vi ta vara på och se som en stor möjlighet, menar Robert Andrén. – Vi måste hitta vägar för hur

vi ska kunna utnyttja globaliseringen, hitta öppningar. Integrationen är viktig. Vi måste ta vara på invandrarnas kunskaper bättre. Digitaliseringen håller ihop stad och land. Vi får inte sitta och vänta utan agera direkt. Länsstyrelsen och Region Värmland arbetar hela tiden för glesbygden och söker pengar för att utveckla Värmland, säger länsrådet. – Vi måste göra mer PR för oss. Vi har en enorm natur i vårt landskap, besöksindustrin är större än någonsin. Ett av de största problemen är att vi inte samverkar. Vi fokuserar mer på vad som skiljer oss åt än vad som förenar och det ger automatiskt problem. Vi måste fortsätta arbeta även när vi byter politisk ledning. Vi måste vara modiga och förnya och satsa. Vi måste bli arkitekter för vår egen framtid. Även om vi inte kan påverka allt så kan vi ändra vårt förhållningssätt, avslutar länsrådet Robert Andrén. Jörgen Andersson från Fjällbete Åre berättar lite om deras förening i Jämtland. Jörgen var tidigare spannmålsbonde. Han betonar vikten av att turisterna från Stockholm ska kunna få

lokal mat från Åre, något som inte finns i storstaden, när de kommer till Åre som turister. Föreningen Fjällbete bildades 2002 och där är det många delägare. Restauranger, affärer, hotellägare, jordbrukare med flera. Här är föreningen en förenad produktions- och konsumtionsförening. Hushållningssällskapet företräds av Margareta Edsgård. Hon talar sig varm för matmässors betydelse för att kunna visa upp och smaka på olika mat från olika landskap. – Att tillverka mat är ju en gammal trend. Intresset för mat finns överallt i Europa. Den som är matföretagare är ofta äldre, men nu ser man faktiskt att trenden går mot att yngre blir intresserade. 1965 fanns 58 värmländska matföretag mot idag 140, säger Margareta Edsgård. Ofta är mattillverkningen en bisyssla till annan verksamhet. Värmland hävdar sig bra i jämförelse med andra landskap. Värmlandsmat är en ideell förening, som främjar småskalig livsmedelsproduktion. Idag är drygt 50 företag representerade. – Samverkan är viktig! Som exempel kan nämnas Konstrundan, som anordnas varje år sen 18 år tillbaka, där matproduktion kan visas och säljas. Nu har vi en positiv trend så häng på! Hon vill nämna Lakene ost-

gård som ett mönstergillt exempel och även LP:s Biodling som säljer både honung och biredskap. Torfolk gård representeras av Olle Göransson som säger att deras mål är att göra jorden lite grönare och en bättre plats att leva på. Deras slogan är ”Vi gör mat som vi själva vill äta”. De har varit Kravmärkta sen 1985. De ekologiska lantbrukarna är motsvarigheten till LRF. – Vi släppte in externa företagare i vårt företag för att få lite input i tänkandet. Vi framställer först och främst sylt, saft och marmelad. Kundmötet är otroligt viktigt för det skapar ständigt nya tankar. Urbaniseringen är en revolution, vilken man försöker motverka. Mat berör, skapar gemenskap och hör till de få saker som vi verkligen måste ha. Tyvärr är vi nog för blygsamma och försiktiga, vi måste få stadsborna att förstå att de är beroende av oss, säger Olle Göransson och då får han en rungande applåd av publiken. Gröna vågen är på gång igen! Jonas Wangsten och Lenn-

art Svahn berättar om byn som vägrade dö, Ransbysätter. De hävdar att man måste minska avståndet mellan producent – konsument. Vi måste även ha ett mentalt närmande av maten. Med det menar de att man ska kunna se en död höna precis som den är, med

huvud och inälvor och ändå äta den med förtjusning när den är tillagad. Vi måste lära oss styckningsdelarna när djur slaktas, vi måste ha kunskaper om de olika grönsaker vi ska odla. Vi behöver fler lokala slakterier och mejerier och färre mellanhänder. Lokal andelsmat i Ransbysätter har 2 000 medlemmar på facebook och fler och fler sätter igång och tar efter den lilla byn som vägrade dö. Här har man skapat en intrastrukturby. Lennart Svahn har myntat ett tänkvärt uttryck: Största hindret för framgång är att tänka förlorarnas tankar. Yohanna Amselm och Richard Perkins lever i sin permakulturdesign på gården Åsen i Västra Ämtervik. De använder naturen och dess kretslopp som modell och designar sin omgivning på ett genomtänkt vis. Meningen är att man inte nöter ner utan bygger upp naturresurserna. Man arbetar med naturen istället för mot den. Richard Perkins jobbar som konsult och lärare över hela jorden. Yohanna och Richard tar emot studenter från hela världen på sin gård där studenterna blandar arbete och teori. De har alla gått en grundutbildning för Richard, som är från England där han utbildat sig på ett ekologiskt lantbruksgymnasium. Yohanna är utbildad trädgårdsmästare.

Man satsar stort på perenna grödor, som kommer att stå för generationer framöver. I de djupkultiverade bäddarna har de satt kvävefixerande sibirisk ärtbuske tillsammans med äpple, päron, plommon och körsbär, kantat med rader av hallon. Bäddarna ser ut som halvcirklar som följer ett mönster. Noga genomtänkt för att vattnet ska stanna kvar. I vissa bäddar har de satt hassel och vinbär och varje växt har fått melass, positiv svampkultur och stenmjöl för att få bästa möjliga start. För att förhindra grästillväxt runt växten har man flis runt varje träd, under flisen läggs kartong. På gården finns nu även några kor, höns och får. Olov Henriksson från Friskt Bete i Klarälvdalen berättar att man plockat in några får som går och betar i Branäsbackarna. Här har man satt ut skyltar i landskapet om Friskt Bete och man har även reklam på bilar till exempel ”Katringården en del av Klarälvdalen”. – Vi måste synas, och samarbete är otroligt viktigt, säger Olov Henriksson. Olov är den som håller i ramarna denna informativa och trevliga dag i Lysvik, där alla lärt sig att de goda exemplen måste bli ringar på vattnet.

Text och bild: INGEGERD LÖWGRENJANSSON

NUMMER 1 Januari 2015 Årgång 89

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

VÄRMLAND

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Planer med skogen. Kristina Samstorp och Mellanskogs inspektor går igenom skogsbruksplanen.

Det växer på hygget. Jerker Olsson, inspektor på Mellanskog och Kristina Samstorp inspekterar ägorna.

Samstorp ligger någon mil nordost om Karlstad. Här är Kristina uppväxt och här har hon hjälpt sin pappa Anders i skogen så länge hon kan minnas.

Kristina har hittat hem till gården Från kunglig hovleverantör i Oslo till skogsägare i Värmland KARLSTAD (JB)

Kristina Samstorp är uppväxt på gården som bär hennes efternamn, eller är det tvärtom kanske? Hon flyttade tidigt, redan efter gymnasiet och jobbade med både det ena andra innan hon utbildade sig till Skogsmästare. Efter ett antal år inom sågverksindustrin har hon nu kommit hem till Värmland igen och tillsammans med maken Mikael tagit över den drygt 300 hektar stora gården.

Samstorp ligger någon mil nordost om Karlstad. Här är Kristina uppväxt och här har hon hjälpt sin pappa Anders i skogen så länge hon kan minnas. Intresset för skogen är något de alltid haft gemensamt. – Jag var väl en tvärhand hög när jag var med ute på hyggena och planterade. Efter gymnasiet bar det av till ett jobb på en hästgård och senare hamnade hon i Oslo som underklädesförsäljare. – Det var en exklusiv butik och vi var bland annat hovleverantör av trosor till den norska drottningen, säger hon och skrattar. Men det var skogen som lockade mest. Efter ett skogligt basår i Uppsala blev det skogsmästarprogrammet i

Skinnskatteberg och direkt efter skolan jobb inom sågverksindustrin på Rörvik Timber. – Egentligen var jag inte särskilt intresserad av sågade trävaror men ville inte tacka nej till en sådan chans. Först gick jag som trainee i ett år innan jag fick börja jobba med egna marknader. Under den här tiden gick marknaden spikrakt uppåt och vi hade några fantastiska år. Men sedan gick marknaden ned och då fick jag uppleva det också. Så stod hon ett tag utan

jobb men tog det som en lärdom istället för att se det negativt. Hon seglade med ostindiefararen, tog konsultuppdrag åt skogsbolag och reste till Normandie. I slutet av 2009 flyttade hon till Göteborg och fick jobb på AB Trätälja där hon blev kvar i tre år. – Under den tiden var jag inköpare mot den svenska och norska marknaden, och så letade jag parkeringsplats. Ständigt! Jag spenderade timmar varje dag att leta parkeringsplats. Vid den här tiden hade hon träffat sin blivande man Mikael och flyttat ihop med honom i en lägenhet. – Vi bodde och jobbade i storstan men vi spenderade all fritid åt att åka bort. Antingen hit till Värmland eller till Mikaels hemtrakter i Skåne. Vi hade en stor och fin, och dyr, lägenhet som vi

Till personbilar, traktorer, lastbilar samt övriga lastfordon • Hårdlödning av mässing och aluminium • Rengöring av igensatta celler • Renovering/hårdlödning av läckande celler • Renovering av tätningar i plastgavlar • Även hårdlödning av läckage/dieseltankar etc.

www.ac-radiatorservice.se · Tel 070-877 41 28

Kaninproduktion i lite större skala planeras.

egentligen aldrig använde till annat än att sova i. Till slut var det Mikael som sa, jamen vi provar att flytta till Värmland. – Vi sa upp oss från våra jobb, hyrde ut lägenheten och flyttade in i en av sommarstugorna vid sjön. Det gick fort när vi hade bestämt oss. Vi hade inget skyddsnät utan ägnade oss åt att skära i kostnader under en period. Kristina och hennes pappa Anders har alltid varit överens om att skogen skulle övergå i hennes ägo när det var tid för det. De var överens om att de aldrig skulle samäga utan att det skulle vara en clean cut. – Men det var då det. Med tiden har vi båda insett att, även om jag äger skogen helt, är det bäst och roligast om vi båda jobbar med fastigheten. Tillsammans har vi ett brett perspektiv på hur man jobbar och lever med sin fastighet. Det går inte en dag utan att vi pratar om gårdens förutsättningar. Idag är Mikael i uppstartsfasen med sitt eget företag där han sysslar med restaurering och nytillverkning av historiska föremål och Kristina har fått arbete på hushållningssällskapet som företagsrådgivare. I juni förra året flyttade Kristina och Mikael in i stora huset tog därmed över skötseln av gården helt.

Kommit hem. Efter åren i storstan behöver inte Kristina och Mikael Samstorp leta parkeringsplatser längre.

– Just nu jobbar jag med att försöka förstå ekonomin i skogen och det är inte helt lätt, säger Kristina som blivit ägare till 307 hektar varav 204 är produktiv skogsmark. Förutom skogen har de ett 20-tal kaniner av köttras och planen har varit att utöka den delen och bygga om ladan för att passa ändamålet. – Men just nu finns inga nya rekommendationer på hur burars storlek ska vara. Det pågår diskussioner men än är inget klart. Vi avvaktar och ser när och hur det blir när Jordbruksverket bestämmer sig, berättar Mikael. När det kommer till prat om

kaninerna blir Kristina entusiastisk. – Det ska bli en större produktion här är det tänkt men just nu har vi en paus i planerandet och känner in oss lite. De vi har nu är bara till självhushåll. – Kaniner är ett oerhört klimatsmart djur, det finns inte många djur som omvandlar

gräs till kött på ett så bra sätt. Dessutom har kaninerna få sjukdomar. Den här dagen har Kristina besök av Jerker Olsson, Mellanskogs inspektor på området för en diskussion om skogens förvaltning. Ja, vad har du för planer med skogen? – Mja, säger Kristina och

skrattar. Jag har ingen fast plan, det är inte min stil. Jag tycker att man ska vara öppen och nyfiken i det man gör och inte glömma bort att ha kul på vägen. Hon säger att det egentligen är för tidigt att prata om planer. – Jag vill känna in mig lite. Ekonomin är en utmaning och ger ju en direkt belöning om man sätter sig in i den och håller sig au jour med marknaden, de egna behoven och rådande regelverk. Men jag har också skyldigheter, när det kommer till skogens naturvärden och dess ekonomiska värde vidare till komman-

de generationer inte minst. Det är ett stort ansvar att vara skogsägare. Jag har ett stort nätverk omkring mig som jag bollar tankar och idéer med. Det är ett stort stöd i mitt skogsägande. Kristinas pappa har alltid trivts i skogen och arbetar där ungefär en dag i veckan fortfarande. Han har alltid till viss del varit självverksam även om man alltid lejt in Mellanskog vid större insatser. – Anders har skött skogen

på ett föredömligt sätt, säger Jerker Olsson. Han har gjort det han hunnit med och tyckt varit roligt själv och resten har han låtit Mellanskog hjälpa till med. Han tror att Kristina kommer att fatta kloka beslut i sitt skogsägande. – Hon är skogligt utbildad och har alla förutsättningar att förvalta sin skog på ett bra sätt. Text och bild: MARI NÄLSÉN