En branschtidning i Länstidningen
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
Nummer 2 • Årgång 94 Februari 2020
En stolt ägare, Steve Johansson, från Hannäs, med finnstövaren Bossmålas Nikko, sedan segern i Stövar-SM var bärgad.
På jakt med en SM-vinnare JAKT. Jägare är ju ett speciellt släkte. Stövarägare som jagar hare tillhör utan tvekan en av ytterligheterna. Har man sedan en stövare med vilken man tagit hem StövarSM hare, tillhör man gräddan i den senare kategorin. Steve Johansson, från Hannäs i gränstrakterna mellan Valdemarsvik och Åtvidaberg, tillsammans med finnstövaren Bossmålas Nikko, är en av dem. Det var i jämtländska Strömsund som SM gick av stapeln i slutet av oktober. Där var det tio ekipage som ställde upp. – Det svåraste är egentligen att ta sig till SM, konstaterar Steve. SIDAN 11
Tar klivet ut i rampljuset LANTBRUK. Nu ska bönder och andra företagare i de gröna näringarna bli bättre på att berätta för konsumenter vad de gör. – Just nu är det slagläge. Konsumenterna vill veta var maten de äter kommer från. Om man kan berätta det, har man stora möjligheter att ta ut ett bättre pris för sina produkter, säger Jesper Lindström, temaledare Mat på Vreta Kluster.
Jonny Åsenhed och Anna-Lena Johansson med ardennern Fingal. På gården finns också fjordingar och nordsvenskar.
Rejäla hästkrafter De trevliga kallbloden i Hogstad gillar att arbeta HÄST. Hos Jonny Åsenhed och Anna-Lena Johansson i Nyhem Svämbro mellan Hogstad och Bjälbo trivs fjordingar, nordsvenskar och ardennerhästar. När Anna-Lena, som växt upp med hästar i Västergötland, var 17 år köpte hon
på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.
dragna slåttermaskiner, skogsslädar, vagnar med mera – vilket enligt Jonny är ömsesidigt eftersom gårdens hästar också är roade av det och tycker om att arbeta. SIDAN 10
Fint vin på egenodlade druvor Särtshöga vingård ligger inte långt från Väderstad mitt ute på slätten. Landskapet är platt och vid horisonten åt väster ser man Ombergs siluett. Där i den östgötska myllan driver Niclas och Anna Albinsson en vingård. Bland de svenska vingårdarna som producerar mousserande vin är Särtshöga bland de större. Sveneric Svensson, ordförande i branschföreningen Svenskt vin, framhåller att Sverige har fantastiska förutsättningar för att producera kvalitetsvin. SIDAN 8
SISTA SIDAN
Du som är prenumerant
en häst i smyg, och har ridit mycket ända sedan hon var ung. Jonny, uppväxt på föräldragården vid Sättra mellan Väderstad och Ödeshög, kom tidigt i kontakt med hästar. Han berättar också hur mycket han tycker om att köra häst-
VECKANS BORRING
LANTBRUK
LANDSBYGD
Hur man gör är ändan bak
Invasiva ogräs hotar spannmålsodlingen
Nätverk för en trygg landsbygd
SIDAN 2
SIDAN 4
SIDAN 6
2
Nummer 2 • Februari 2020
AKTUELLT
Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se
Veckans Peter Borring:
Hur man gÜr är ändan bak kvarstür dock huruvida djur lidit. De enda som med vettig rimlighet kan bedÜma detta är de kontrollanter som varit pü gürden. Oavsett om de kommer frün Arlas certifiering eller frün länsstyrelsen. Återigen visar Arla inte upp sin bästa sida av kommunikation genom att ändra lite vartefter. Vi har frün branschens sida vetat att programmet var pü güng. Att journalisterna fütt blodvittring och inte skulle bry sig det minsta att man gÜr sig till nyttiga idioter üt krafter i samhället som har en helt annan agenda (att fü bort alla lantbruksdjur), misstänkte nog de flesta av oss. Ändü tycks inte strategin vara helt genomtänkt.
Denna krÜnika skulle egentligen handla om stolleprovet Brexit. Hur av centraleuropeisk politisk klüfingrighet, luttrade importberoende britter tror de kommer fü ett himmelrike när de nu i skrivande stund fütt beslut frün EU att utgü! Sü besvikna de kommer bli‌
Men i stället kan jag inte lüta bli att reflektera Üver veckans Uppdrag Granskning. Återigen visar vürt Public Service pü de centrala redaktionerna att de är just sü agendasättande som de püstür att de vill vara. Agendan i detta fall rüder det inget tvivel om heller. Lagom som Arlas varumärke kravlat sig tillbaka i anseende sedan fÜrra fÜrvrängningen sü drämmer de till igen. Denna güng med rubriken Arlagürden.
Internt frün branschen kommer propüer och kritik att man kastat ut den drabbade djurägaren till vargarna fÜr att branschen och dess fÜreträdare antytt att det Üver huvud taget inte är ok bildinnehüll. Jag süg en bild i gür pü en Holsteinko frün en ko-utställning. FÜr mig som växtodlare som inte mjÜlkat
Lüt mig slü fast en güng fÜr alla att en del av de bilder som filmen innehÜll är absolut inte OK. Men ändü händer det ibland av olika skäl. Att djur lider är inte heller ok. Frügan
kor pü münga ür, sü skulle samma ko i ett annat sammanhang kunnat uppfattas som, om inte ett benrangel, sü ütminstone i smalaste laget. Hur fÜrklarar man den hürfina gränsen pü magra, hÜglakterande kor och utmärglade diton fÜr �vanligt folk� som ser en bild ryckt ur sitt sammanhang? Eller hur fÜrklarar man att det faktiskt är sü att man som djurhüllare kan fü anmärkningar och om man ütgärdar dessa sü für man fortsätta sin verksamhet. Vi vill att det ska vara sü! Eller att münga anmälningar inte alls behÜver betyda dülig djurhüllning. Det är däremot ett tecken pü dülig grannsämja dü en stor del av anmälningarna väldigt ofta är okynnesanmälningar, som är enkla att gÜra tack vare den anonyma anmälningsmÜjligheten. Anmälningar som drar mängder av resurser frün den �riktiga� djurtillsynen som ska garantera djurvälfärd pü büde kort och lüng sikt.
ra, varken fÜr vanligt folk som kommit lüngt frün lantbruket eller än mindre fÜr en del av de som inte tycker mat ska ha fÜräldrar. Här handlar det om skademinimering. I en tid när münga inte ens reagerar pü att det är en väldig skillnad pü att vara vegetarian och vegan, när djuren i lantbruket uppfattas som onÜdiga eller till och med skadliga, sü handlar det om att üterupprätta fÜrtroendet. När vanliga sansade människor reagerar med den irrationella reaktionen att straffa alla de andra 97 procenten av ArlabÜnderna genom att bojkotta fÜretagets produkter blir det tydligt hur mycket mer vi müste vüga visa upp oss.
Südana trivialiteter som att bilder faktiskt inte säger hela sanningen, gür inte att fÜrkla-
Peter Borring är regionordfÜrande fÜr LRF ÖstergÜtland
Mü sü gott i det agendasättande Sverige Ünskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com
Vi kÜper & säljer
Inget jobb
Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmül, konv & KRAV GÜdning VallfrÜ och utsäde
Ar fOr tufft
Anders eller Elisabeth nĂĽr ni pĂĽ:
UPPDATERAD MOTOR
Tel 013-23 44 65/66
DUBBELKOPPLING
LĂ…GA DRIFTSKOSTNADER En del av
VĂ„GSLADD
www.hondamc.com
t Fri frak il 5m inom 2
12.500:+moms
gruvdalens däck & allservice 0761-30 92 82 ¡ www.gruvdalen.se
( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( * (%+% ( ( +%( ( ( * ( ( +%( $" +$(% ( ( $ ( %%(% ** +$ ( * ( ( ( * %+% ( +%( +%( $"( +$(% ( ( ( ( ( $ ( ( %%(%( ** +$ (
StĂśrst pĂĽ fyrhjulingar! CF-Moto C-Force 600
( $ (( ( ( ( ( (* ( ( ( $ ( ( (%( $" +$( $" +$( $ ( ( * ( $ ( +%( $" +$( +($"%% ( *+& (# *( ( $" (+$( ( ( ( ( + ( +($("%(% ( ( *+&( (# *( ( ( ( ( ( ( & ( ( ( (* (# ($ ( ( % %( ( ( *( & & ( * & & $( ( ( & ( * (# $ ( % % ( * & & * & & $( ( $( $(( ( "* +$( ( + ( +% "* +$( (
+ ( + % ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (
( (
( (
( (
(
(
( (
(
(
Jordbrukaren
REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se
Combivagn inkl torn
17.900:-
Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen ÖstergÜtland AB
Länstidningen ansvarar inte fÜr insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras pü Länstidningens hemsida. FÜrbehüll mot südan lagring och/eller publicering ska gÜras innan materialet publiceras.
Läs Jordbrukaren pü nätet! Klicka bara pü Jordbrukarens framsida pü www.jordbrukaren.se
, ,+*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( ( +*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( (
ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla NorlÊn E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se
frĂĽn 71.900:-
MissnÜjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska gÜras inom sju dagar frün infÜring. Tidningens ansvar fÜr fel är hÜgst annonskostnaden. FÜr skada pü grund av uteblivet eller felaktigt infÜrande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgür av korrektur kunden fütt.
Mosstegsg 6, 575 39 EksjĂś
Telefon 0381-390 08 www.mc-butiken.com
Post- och besÜksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Mündag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i LinkÜping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Vütmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingür tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stÜdjande fÜretag i Svensk Vütmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda vütmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer pü www.pressgrannar.se
PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helür 425:– . Halvür 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.
3
Använd växtskyddsmedel med fÜrsiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen fÜre användning.
Nummer 2 • Februari 2020
När temperaturen nügon güng under dygnet Üverstiger +5° C Ükar risken fÜr rottickan att etablera sig pü färska stubbar. Och detta helt oberoende av ürstid. RotrÜta är skogens värsta skadegÜrare! Behandla i tid! Infektioner kan Üverleva upp till 40 ür och sprider sig till nästa generation. Du riskerar att fÜrlora upp till 30 000:-/ha – helt i onÜdan. Ditt beslut i dag avgÜr hur din framtida skog skall se ut! Läs mer om Rotstop och rotrÜta pü: www.interagroskog.se
NĂ„R DU BEHĂ–VER KRAFT UTIFRĂ…N
Pris frĂĽn 3500 kr + moms
Funktionstest av lantbruksspruta Vid tre ekipage eller fler vid samma tillfälle utgür 500 kr i rabatt / ekipage. FÜr att boka spruttest eller reparation ring:
011-34 60 44
Sveriges nyaste pickup – Mitsubishi L200
BĂĽde snygg och stark
Ă…ÂźĂ†Ę˛ÂšĂ…Ę˛ČşČžÉ ĘŽÉ Č¸Č¸Ę˛ÂžĂ…Ę˛ ¸ËʎʲÀÂÀÆʲ ÂźĂ‡Ă†ĂˆÂľÂźĂ†ÂťÂźĘ˛ ČşČ¸Č¸Ę˛Ă›Ă…Ę˛Â¸Ă Ę˛Ă…ÂźÂžĂ‡ÂźÂşĂ‡Ę˛Ă†Ă ĂŒÂşÂşĘ˛Ă‚ÂśÂťĘ˛ÂžĂ…Â´ÂšĂ‡ÂšĂˆÂżÂżĘ˛ĂƒÂźÂśÂžĂˆĂƒĘŽĘ˛ Ă‚ÂľĂˆĂ†Ă‡Ę˛Ă‚ÂśÂťĘ˛Ă†ÂżÂźĂ‡Ă†Ă‡Â´Ă…ÂžĂ‡Ę‰Ę˛Ă‚ÂśÂťĘ˛Ă‰Ă›ÂżÂˇÂźÂşĂ‡Ę˛ Ă†Ă ĂŒÂşÂşĘ˛ÂšÄŞĂ…Ę˛Â´Ă‡Ă‡Ę˛Ă‰Â´Ă…Â´Ę˛Â¸Ă Ę˛Â´Ă…ÂľÂ¸Ă‡Ă†ÂťĂ›Ă†Ă‡Ę˛Ă†Ă‚Ă€Ę˛ÂżÂ´Ă†Ă‡Â´Ă…Ę˛Ă‡ĂˆĂ ÂşĂ‡Ę˛Ă‚ÂśÂťĘ˛Ă‡Â´Ă…Ę˛Ă†ÂźÂşĘ˛ÂšĂ…Â´Ă€Ę˛ÄŞĂ‰Â¸Ă…Â´ÂżÂżĂ‡ĘŽĘ˛ ĂˆĘ˛ĂĄÂžÂ¸Ă…Ę˛Â´ÂżÂżĂ‡ÂźÂˇĘ˛ÂľĂĄÂˇÂ¸Ę˛ Ă†Ă ĂŒÂşÂşĂ‡Ę˛Ă‚ÂśÂťĘ˛Ă‡Ă…ĂŒÂşÂşĂ‡Ę˛Ă€Â¸ÂˇĘ˛Ă€Â´Ă…ÂžĂ Â´ÂˇÂ¸Ă Ă†Ę˛ÂľĂ›Ă†Ă‡Â´Ę˛ČźĘŁÂťÂ˝ĂˆĂ†ÂˇĂ…ÂźÂšĂ‡ĘŽĘ˛Ę˛ ( s ʲ ʲ s ʲ . Ę˛É€Ę‰É€Ę˛Ę˘Ę˛É Ę‰ČżĘ˛ ʔȚȸȸ ʲ ʉʲȺȝȚʣȺȽȟʲ Ę” ʲ ʎʲ ʲ ʲ ʲ( ʲ ʎʲ
ʲ ʲ( ʲ ʲ ʲ ʎʲ ʲ ʎʲ ʎʲ s . ( ʲ ʲ ʲ . ʲ ʲȽȸʲ˚ʲ ʎʲʲ
0 Ć Ć Ć Ć•ÞĆ Ć 0 Ć ø Ǝ�øŽ•ÞĆ ĆŽ�øŽ”ÞĆ 0 Ǝ�øŽ�Ć ã ã ĆĆ
4
JORDBRUK
Nummer 2 • Februari 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Christian, Louice, Leif, Ida och Henrik föreläste.
Välbesökt kurs på Vreta Kluster. Bild: CHRISTIAN DANIELSSON
Nya arter ett hot mot spannmålsodlingen i Östergötland Hushållningssällskapet höll kurs om invasiva ogräs VRETA KLOSTER (JB)
Ett 50-tal deltagare fick under en förmiddag på Vreta Kluster lära sig mer om några invasiva höstgroende gräsogräs, framförallt renkavle.
Östergötland
Renkavle är en allvarlig invasiv art som har kommit till Sverige från kontinenten, och sedan 2016 har den ökat dramatiskt både i Östergötland, Västergötland och Mälardalen. Om den inte bekämpas kan den på sikt ta över hela fält och ge mer än 50 procent skördebortfall i höstvete, som är den ekonomiskt viktigaste grödan i slättlandskapet idag. Hushållningssällskapet an-
ordnade en välbesökt informationsdag i samarbete med Sveriges Spannmålsodlareförening i Östergötland och Östra Götalands Frö-och Oljeväxtodlare. Jordbruksverket har sedan tidigare uppmärksammat faran och en inventering av renkavlens förekomst i Östergötland har gjorts sedan 2015. Arten har ökat kraftigt under åren och är svår att bli av med. Totalt sett i landet uppskattas att ca 40 000 hektar var smittat 2015, och denna siffra tros ha fördubblats till 2019. Tre veckor efter blomning är renkavlens frön grobara och oftast har fröna drösat redan innan tröskning av grödan, vilket ger den en enorm möjlighet att kunna föröka och sprida sig. En del ogräspopulationer av renkavle har uppvisat resistens mot vissa växtskyddsmedel, vilket gör den ännu mer svårbekämpad. Renkavle kan snabbt bli resistent på grund av sin kraftiga fröproduktion och korta generationstid. Re-
= Enskilda eller flera förekomster av renkavle i området
Känd förekomst av renkavle i Östergötland 2019. Observera att kartan visar ungefärlig utbredning. Källa: VÄXTSKYDDSCENTRALEN, LINKÖPING Invasiva ogräset renkavle. Bild: LOUICE LEJON
sistens mot växtskyddsmedel finns alltid, mer eller mindre, naturligt i en art. När samma typ av växtskyddsmedel används upprepade gånger, finns alltid en risk att urvalet av plantor som har den egenskapen påskyndas. Ida Petersson, Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare redogjorde för hur resistens mot växtskyddsmedel kan uppkomma och hur det fungerar i plantorna. Om man hittar plantor som misstänks vara resistenta kan frön från
dessa lämnas in till Hushållningssällskapet för analys. Denna provtagning är kostnadsfri. För att kunna bekämpa renkavle måste en kombination av olika metoder användas. Växtföljden bör ses över, vårsådda grödor är ett effektivt sätt att minska förekomsten. 80 procent av fröna gror på hösten och en vårsådd gröda ger alltså färre och svagare renkavleplantor. Även mekanisk bekämpning används som ett komplement till de kemiska växtskyddsmedlen,
till exempel genom att så senare på hösten och att plöja med jämna mellanrum. Om fröproduktionen är hög
bör fältet istället lämnas orört direkt efter skörd. Hittar man renkavle på ett nytt fält bör man vidta åtgärder direkt! Att putsa ner en gröda där renkavle hittats för första gången kan verka drastisk, men det kan förhindra stora kostnader och mycket arbete om det stoppar renkavlen från att få fäste. För att undvika spridning är det mycket viktigt att se till
att tvätta maskinerna rena från jord och annat skräp där det kan finnas frön. Henrik Jönsson, lantbrukare i Skåne, visade hur maskiner ska rengöras för att undvika att renkavle sprids mellan olika fält och olika fastigheter. Henrik är lantmästare och har på det egna lantbruket i Staffanstorp haft renkavle sedan 80-talet och har stor erfarenhet av hur man odlar för att hålla ogräset i schack. Renkavle är en fara som kan bli ohanterlig om vi inte
uppmärksammar var den finns och hur vi bekämpar den. Östergötland har ett mycket bra läge nu innan renkavlen har spridit sig alltför mycket. Den går att hållas i schack om åtgärder sätts in så fort den hittas, men fås den in i större omfattning kommer den att ge betydligt högre odlingskostnader och sämre lönsamhet för lantbrukarna. Lantbruket i Östergötland måste ta hotet på allvar! Text: IDA PETERSSON
Hushållningssällskapet Östergötland
Nummer 2 • Februari 2020
5
Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och fÜrsäljning
PĂĽ jakt efter fyrhjuling? Checka in pĂĽ vĂĽrt automower-hotell
1395:Vi säljer även ammunition
www.lantbruksservice.se
Vinterservice Programuppdatering
PĂĽ jakt efter motorsĂĽg? Husqvarna 445 II e Ord pris 6.000:-
Husqvarna 550XPG Mark2
8500:-
Nu
4490:-
EksjÜ Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgürdsbutik
Gjuterigatan 2, EksjĂś Tel: 0381-390 00 Ă–ppet: Vardag 7-17
ETT VINNANDE SKOGSFÖRSVAR Angrip barkborreangreppen med lÜnsamhet – kÜr HYPRO!
HYPRO 755 HB
HYPRO 300
FĂśr mer information, kontakta HYPRO pĂĽ tel. 0479 220 59 eller besĂśk www.hypro.se
6
LANDSBYGD
Nummer 2 • Februari 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Både lokala folkvalda och riksdagspolitiker fanns med på det välbesökta mötet.
Nätverk för en trygg landsbygd Vargar och kriminalitet skapar otrygghet HÄLLESTAD (JB)
Nätverk för en trygg landsbygd i norra Östergötland inbjöd till ett möte den 27 januari i Hällestads församlingshem. Bakgrunden till nätverket är att otryggheten brett ut sig i trakten. Problemen med alltmer oskygga vargar var en huvudpunkt. Den ökade kriminaliteten på landsbygden dryftades och den är även en orsak till otrygghet.
Vargarna som finns i trakten i det så kallade Långbogenreviret. har blivit alltmer oskygga och rör sig nära bebyggelse och människor. Detta skapar oro för de boende som känner stor rädsla vid möte med varg och särskilt stora problem är det för de som har husdjur. En familj har känt sig tvingade att slakta sin besättning av får. – Vargarna rör sig runt gården och omkring byggnader och de kommer mycket nära. Vi valde därför att slakta våra får, kommenterar en av deltagarna på mötet. Dan Franzén var mötets moderator och han lyfte fram syftet med mötet.
– Vi vill höra hur de boende upplever situationen och hur trygghet ska kunna skapas för de boende. Vidare har vi även skrivit till Länsstyrelsen där vi trycker på situationen som vargreviret skapar. I skrivelsen tar vi också upp den ökade kriminaliteten. Både lokala folkvalda och
riksdagspolitiker fanns med på mötet vilket visar engagemanget för frågorna. Kommunstyrelsens ordförande Ulrika Jeansson (S) samt riksdagspolitikerna Magnus Ek (C), Johan Löfstrand (S), Magnus Oskarsson (KD) och Johan Widegren (M) deltog och samtliga politiker uttalade sig positiva till skyddsjakt. Hur många vargar som ska finnas är det olika åsikter om, men just nu räknar man med att ungefär 300 vargar finns i hela landet. Naturskyddsföreningen talar om att det finns problemvargar som orsakar skador för tamdjursägare. Vargar kan även förlora sin naturliga instinkt att vara rädda för människor och då kan de vara ett hot och skapa rädsla. I dessa fall anses skyddsjakt vara befogad. Dan Franzén, moderator på mötet, betonar att något
Initiativtagaren till Nätverk för en trygg landsbygd i norra Östergötland, Dan Franzén, fungerade som kvällens moderator.
måste göras. Hans personliga åsikt är att om det ska kunna gå att leva på landsbygden måste vargarna begränsas. Stammen bör reduceras. Då skulle en ny stam som är rädd för människor kunna finnas. Vargarnas oskygga beteenden gör att de söker sig till och finns bland gårdar, människor och djur i bygden. Naturvårdsverket talar om att skydda tamboskapen med stängsel. Det är orimligt att tänka sig stängsel kring hagmarker i så stor utsträckning och finns det verkligen stängsel som ger fullgott skydd och hur mycket skulle sådana kos-
Riksdagsledamöterna som medverkade under kvällen: John Widegren (M), Magnus Oscarsson (KD), Johan Löfstrand (S) och Magnus Ek (C).
ta? Dessutom går det inte att ersätta rivna och angripna djur tillräckligt eftersom skadorna även är av moralisk och etisk natur. Mötets andra syfte var att
polisen inte kan skydda medborgarna från omfattande stölder och skadegörelser. – Ligorna tar vad de behöver på sina resor genom Sverige. Polisen och rättsväsendet står hjälplösa. Dessa
kan inte hindra stöldvågorna. Detta skapar även rädsla och otrygghet, påpekar Dan. Uppslutningen vid mötet visar frågornas stora aktualitet och vikt. De boende vill stanna kvar och hålla liv i bygden. Det finns även en rörelse som går från storstäderna till landsbygden. Då måste samhället se till att garantera trygghet och säkerhet för befolkningen. Betydelsen av en levande landsbygd visar sig
om landet kommer i kris eftersom landsbygden många gånger har varit en resurs för storstadsområden. Med spänning ser vi fram mot hur Nätverk för trygg landsbygd kommer att utvecklas. Text: BIRGITTA WIDÉNBLOMBERG Bild: EWA CARLSSON
Nummer 2 • Februari 2020
7
AKTUELLT
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.
Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT
FĂśnster och dĂśrrar till stallar, garage och industrier m.m.
till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler
- vi isolerar skarvfritt med polyuretan • Ventilation och kyllager: Potatis, morÜtter, bär och frukt • Värme och kondens: Maskinhallar, djurstallar och industrihallar • Tankar: Ackumulatorer och vattentankar
0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se
- Massagolv och slitbeläggningar pü stül och betong polyurea, polyuretan och epoxi • Foderbord, truckgüngar, industrigolv etc
LUFT/VATTENVÄRMEPUMP & VEDELDNING 2ƞȒȥ3 11"+3ê/*"-2*-"+ ,+20 &/ ǖǗ - 00 / ,)&( &+(,--)&+$0-/&+ &-"/ǽ
+01 ))"/ ! *,1 "Ćœ+1)&$ ")Č’Çž ,)'"Č’ "))"/ 3"!- ++ Č›Ć?61 +!" (,+!"+0"/&+$Čœ , %ČĄ "))"/ *,1 "+ (2*2) 1,/1 +( Č›# 01 (,+!"+0"/&+$ČœÇ˝ ,* 3"!Č’ ")! /" ( + !2 (,*-)"11"/ "Ćœ+1)&$ +)ĂŞ$$+&+$ Çż , % *&+0( !&11 ǿȒ 3"! "%,3Ç˝ ǞǞǚ
0581-62 80 30 ¡ www.polyterm.se
REDO FĂ–R TUFFA TAG
Svensktillverkade jordkällare. I plast. SandstrÜm tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprÜvad konstruktion, som hüller i flera mansüldrar. Mer information für du pü vür hemsida eller per telefon. Välkommen!
Suzuki Work Edition.
ǙǞ ǽ ǽ
Bigfoot-hjul • Fast monterad frontvinsch Hasplüt • Frontbüge • Ljusramp fÜr främre extraljus och bakre arbetsbelysning
HS Perifal AB, Storgatan 50, 521 43 FalkĂśping Tel: 0515-171 10 Fax: 0515-155 13 www.baxi.se - info@baxi.se
www.jordkallare.se / 0910 - 941 00
Erbjudandet gäller LTA 750 GrÜn eller RÜd ürsmodell 2019 sü lüngt lagret räcker.
www.sandstromwebshop.se
KAMPANJPRIS – BEGRÄNSAT ANTAL
Tegelbruksv 1, Kisa ¡ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se
,+20 &$%1 ĂŞ/ "+ (/ Ćž#2)) *"+ "+(") 3"!- ++ -Ă Ç˜Ç• ( , % % )3*"1"/03"!Ç˝ "+ % / "+"/$&Č’ () 00 Çš , % ĂŞ/ #/ *1&!00ĂŞ(/ !Ç˝ Bonus Light är "+ *6 ("1 Ç˜ÇšÇ˝Ç› Ç˝ Çż -/&03ĂŞ/!
Ǘǚǿ Ȓ 3"!- ++ ǽ
124.875:-
inkl moms
SOFAB Sanering & färg AB Vi utfÜr tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt mülning FÜrsäljning och service av hÜgtryckstvättar
3EKO -IXERVAGNAR fĂšR ALLA BEHoV...
&YLLTĂšMMAre fĂśr omgĂĽende leverans.
Nya & begagnade. s TÜmningsfläktar frün 11 till 37 kw med mycket hÜg kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800
Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se
NILFISK ALTO • NyfÜrsäljning • Auktoriserad service
FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu RÜdfärg
Vi utfÜr grävarbeten!
Passa även pü att boka rÜdmülning infÜr säsongen 2020!
Diplomerade fÜr avloppsanläggningar
SOFAB Sanering & färg AB
HELAUTOMATISK vedhantering vedhantering HELAUTOMATISK VEDPROCESSOR .. SNABB-SAKER-EFFEKTIV
Även lämplig fÜr sügytor 1m 3/min
Se video pĂĽ hemsidan
- Ny effektiv utmatningstransportÜr - Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem - Lügt effektbehov - Passar alla traktorer
Butik Östanüg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751
Skrukeby Maskin
www.sofabskanninge.se
0142-809 60, 070-659 67 63
Gammelkroppa
Skogsskola & Konferens Nybliven skogsägare som vill veta mer?
Vill du ha skogen som arbetsplats?
Skoglig introduktionskurs
PLANERAREN
Datum: 27 juli - 7 augusti
Kursveckor: v.17, v.22, v.26, v.34, v.38 & v.43
2-VECKORSKURS
6-VECKORSKURS spridd Ăśver 7 mĂĽnader
att nte i m ill GlĂś Ăśka t 3 ans 21-2 P ST
- Lägg lüngved pü inmatningstransportÜren. Maskinen skÜter resten. Matar in, kapar/klyver samt lastar. Allt medan du lägger pü ny lüngved ...
Ring BjĂśrn pĂĽ 0590-910 10 eller maila pĂĽ bjorn.nystrom@gammelkroppa.se
DAHLBERG MASKIN AB Tel. 0612-503 62 www.dahlberg-maskinab.se
www.gammelkroppa.se
8
LANTBRUK
Nummer 2 • Februari 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Niclas Albinsson på Särtshöga vingård utanför Väderstad är dagens värd för kursen.
I rummet där druvorna pressas och förvaras är det viktigt med rätt temperatur.
Kursdeltagarna är koncentrerade för att lära sig mer om konsten att tillverka mousserande vin. Längst bort på bordets kortsida sitter Pierre-Yves Bournérias, föreläsare från oenologiska institutet Champagne Frankrike.
Att tillverka mousserande vin är ett hantverk som fordrar stor kunskap och även stort tålamod.
Det är ovanligt med en vingård på östgötaslätten, men här står stockarna och väntar på våren.
Här är ett gott mousserande vin tillverkat på Särtshöga vingård, säger Sveneric Svensson, ordförande i Svenskt vin.
Fint vin på egenodlade druvor Utbildning på Särtshöga vingård VÄDERSTAD (JB)
Torsdagen den 16 januari samlades medlemmar i föreningen Svenskt vin för att lära sig mer om konsten att producera mousserande vin av hög kvalité. Inbjuden som kursledare var Pierre-Yves Bournérias från oenologiska institutet Champagne Frankrike.
Särtshöga vingård ligger inte långt från Väderstad mitt ute på slätten. Landskapet är platt och vid horisonten åt väster ser man Ombergs siluett. Där i den östgötska myllan driver Niclas och Anna Al-
binsson en vingård. Bland de svenska vingårdarna som producerar mousserande vin är Särtshöga bland de större. – 2012 var startåret och
hittills har det gått bra. Mitt mål är 10 000 stockar, kommenterar Niclas. Sveneric Svensson, ordförande i branschföreningen Svenskt vin, framhåller att Sverige har fantastiska förutsättningar för att producera kvalitetsvin. – Vårt klimat bidrar till att framställa friskt vin med hög syra, och den druva som vi
ställningarna. Där snurras flaskorna ett kvarts varv en gång om dagen i fyra veckor. Jästen i flaskorna samlas då längst ner i halsen under kapsylen, när man sedan fryser halsen kan kapsylen öppnas och jästen skjuts ut, berättar Niclas.
Trycket i flaskor som ligger på jäsning måste kontinuerligt kontrolleras och speciella flaskor krävs för att de inte ska explodera. använder är solaris vilken passar utmärkt i vårt klimat, säger han. Föreningen Svenskt vin
ordnar även kunskaps- och kompetensutveckling så dagens utbildning är ett led i den satsningen. Denna utbildningsdag är många av de som satsar på svenskt mousserande vin på Särtshöga för att ta del av Pierre-Yves Bournérias erfarenhet och kunskap. Utbildningen i dag är att räkna som en spetsutbildning för de som är intresserade. Att framställa mousserande vin är en omständlig process som fordrar mycket handarbete. Druvorna läggs hela i pressen och sedan går
saften till tankarna och en del av vinet lagras på ekfat. Trycket i flaskor som ligger på jäsning måste kontinuerligt kontrolleras och speciella flaskor krävs för att de inte ska explodera. Sveneric berättar om madam Clicquot som i början av 1800-talet ägnade sitt liv åt att utveckla sitt champagnehus. Hennes vin fick en andra jäsning och socker och jäst tillsattes. Flaskan lagras svalt och då
jästen ätit upp sockret bildas kolsyra, vilket ger vinet sina bubblor. Buteljerna placeras i lutande ställning med flaskhalsen nedåt. Jästfällningen som samlas i flaskhalsen avlägsnas när kap-
Pierre-Yves Bournérias, föreläsaren, hade mycket att lära ut från sitt stora kunnande.
sylen lossas vilket kallas degorgering. Sedan försluts flaskan igen. Madam Clicquot ska enligt traditionen gjort hål i sitt matsalsbord och förvarat flaskorna där tills de blev färdigjästa. Då det är dags att förbereda flaskorna för servering, ställs flaskorna upp och ner i trä-
– Alla svenska vingårdar odlar sina egna druvor och många av vinerna säljs på systemet. Än så länge är det inte tillåtet att sälja flaskor direkt till konsumenten, berättar Niclas vidare Vill man prova på vinet från Särtshöga har gården en restaurang där vinet serveras. Förutom vin finns även cider från gården. Under sommaren är det en upplevelse att njuta av mat och vin samt utsikten över slätten och en vingård.
Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG
Nummer 2 • Februari 2020
9
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
M A
VI FINNS DÄR DU FINNS!
Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34
Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!
ÖSTERS O CH GÖTLAND DS SÖRMLAN ELJ MINSTA O BOLAG !
BEGAGNADE TRAKTORDELAR
gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns rle ca w. ww
Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.
Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar. Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.
TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!
Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen
Vimmerby
NSER KI V SBenny Andersson
E IC
CE-MÄRKTA TAKSTOLAR
AKTUELLT
0492-757 55
Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD
Så inte okontrollerat utsäde!
Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!
Analysera ditt utsäde i god tid före sådd hos Frökontrollen. Vi utför snabba analyser med hög kvalitet.
…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se Företaget är VI STÖDJER miljödeklarerat MISSING PEOPLE SWEDEN och kvalitets20 certifierat.
www.mb-isolering.se
DIESEL, ELDNINGSOLJA & TEXACO SMÖRJMEDEL.
Kontakta oss för att beställa påsar. 019-603 27 30 www.frokontrollen.se
Hämtlager: Alholmsgatan 15 A (vid Slottshagen) i Norrköping Öppet mån-fre 08.00-16.30 011-49 60 400 info@ostkustenenergi.se www.ostkustenenergi.se
NYHET! Biobränslepannor
VI KOPER DITT SKROT!
Satseldade- och flödesmatade pannor
Överlägsen kapacitet och räckvidd
Säljare norra och mellersta Sverige
Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180
Räckvidd 4,55 m från traktorns centrum. Du når även andra sidan av diket. Kraftig konstruktion, finsk kvalitetsprodukt. Kardandrift med lamellkoppling.
Andreas Brunåker
Uppvikbart frontkastskydd för maximal körhastighet och kapacitet.
Lantmästare
Kampanj solkraft – Bygg 2019! ex. Lantbrukspaket nyckelfärdig anl. 110 paneler, 181 kvm, poly à 275 Watt = 30250 Watt på taket. Inkl montering på plåttak: 239 000:- + moms Dessutom stöd på 20% (avgår 27 800:- ) medan pengar finns kvar.
KRONOS Predator 1700M Kedjeröjare
076-846 22 22
Vi har även villapaket!
Andreas.brunaker@faust.dk
TRÄ & MILJÖ AB · GISTAD stefan@traochmiljo.se · 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se
Även hydrauldriven modell för kranspets / grävmaskinmontage.
mail@faust.dk www.faust.dk
Levererar färdig betong certifierad av
Se video på: www.dahlberg-maskinab.se
SPARA
VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se
Skörda solenergi! RT! FRI OFFE
Solcellsbyggarna Boxholm AB Boxholm · 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se
Gäller t.o.m 8 mars 2020
upp till
8.000:CONTURA 556T Style Ord. pris 27.900:-
JUST NU
25.900:-
Spara
2.000:-
Läs mer om kampanjen på contura.se
Över 20 000 läsare kan se din annons här, annonsera du också!
DAHLBERG MASKIN AB · Tel 0612-503 62 www.dahlberg-maskinab.se
Dags att mäta radon! Vi gör mängder av mätningar varje år och kan ge er Sveriges bästa pris. Vid förhöjda radongashalter erbjuder vi kostnadsfri utredning samt åtgärdsförslag.
Vid köp av komplett Premodul skorsten lämnas 4000:- i rabatt oavsett vilken modell eller varumärke den säljs till.
os o d n o d Ra
r
250:-
r 2 d os o = t e k a 1 mätp :r - 375 3 doso
Mer än 50 år i branschen!
Vinterg 10, Motala Tel 0141-528 70. Mån-tors 13-18, fre 13-16, lör 10-13
Norrköping 011-10 14 10 Linköping 013-10 14 10
www.brabesiktningar.nu info@brabesiktningar.nu
10
HÄST
Nummer 2 • Februari 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Hästarna används till många olika köruppdrag som timmersläp, hästdragna slåttermaskiner med mera. Gårdens hästar gillar att arbeta.
Ardennerhästar är inte fullvuxna förrän vid sex års ålder och är riktiga kraftpaket.
Både Jonny och Anna-Lena uppskattar fjordingen och nordsvensken.
Denna Chevrolet av 1954 års modell är ett av Jonnys renoveringsobjekt.
Hästkrafter i många olika former De trevliga kallbloden i Hogstad gillar att arbeta HOGSTAD (JB)
Hos Jonny Åsenhed och Anna-Lena Johansson i Nyhem Svämbro mellan Hogstad och Bjälbo trivs fjordingar, nordsvenskar och ardennerhästar.
Att hästarna trivs märks inte minst på att de tryggt kommer oss till mötes för att få kontakt och kela. Att både Anna-Lena och Jonny har ett genuint hästintresse och att de också trivs med sina fyrbenta kamrater kan inte heller betvivlas. – När jag var 17 år köpte
jag häst i smyg, och jag har ridit mycket ända sedan jag var ung, berättar Anna-Lena, som växt upp med hästar i Västergötland. Jonny, uppväxt på föräldra-
gården vid Sättra mellan Väderstad och Ödeshög, kom tidigt i kontakt med hästar. Han berättar också hur mycket han tycker om att köra hästdragna slåttermaskiner, skogsslädar, vagnar med mera – vilket enligt Jonny är ömsesidigt eftersom dessa hästar är roade av det och vill arbeta. – Hästarna här tycker alltså om att användas och de har
en grund i körningen, exempelvis med släde. När jag lär upp en ny häst börjar jag då ofta med en tom timmersläde, förklarar han vidare. Jonny är ofta med och kör hästskjuts, men ibland även skogskörningar, under olika evenemang. Han har lång erfarenhet av
att köra hästdraget på vägar. Då märks hur människor uppskattar hans hästdragna ekipage när han kommer åkande. Man måste emellertid ha trafikvana djur som dragare. Därför gäller det att även vänja fölen vid trafiken. De får därför
gå bredvid mamman på vägen så att tryggheten där gör dem säkrare och säkrare. – När det gäller foder och
beten så är en grön vinter som denna inte så bra. Hästarna kan få i sig sand och jord när de river efter exempelvis rötter vilket kan skapa magproblem. Marken här innehåller också mycket sand. Det finns väl olika åsikter om detta, men vi kokar linfrö för att motverka problemen, säger Anna-Lena och Jonny. Att hålla stora ardennerhästar kan kräva en del extra. Exempelvis skoning kan kosta
dubbelt så mycket, och de är också matfriska med sina rejäla kroppar. Hästarna äter mestadels hö men med tillskott av kraftfoder och mineraler. Hö odlar man själva, dels runt Nyhem dels på ytterligare en gård. Jonny har även en fördel av att han arbetar på en annan gård, så lantbrukaryrket kan han genom lång erfarenhet sedan unga år och uppväxten på föräldrahemmet vid Sättra. Utöver hästarna är både Anna-Lena och Jonny intresserade av andra hästkrafter, nämligen de som sitter i ame-
rikanska 50- och 60-talsbilar. De åker därför gärna på bilträffar runt om i södra Sverige. Men inte nog med detta; Jonny renoverar dessutom nedgångna veteranfordon med amerikanskt ursprung för att därefter kanske sälja dem. Finns det inte en likhet mellan Jonnys och Anna-Lenas kallblodiga arbetshästar och de amerikanska veteranerna? Jo, båda kategorierna är verkligen rejäla samtidigt som de tilltalar många. Text och bild: HANS BLOMBERG
Nummer 2 • Februari 2020
11 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Steve och Nikko på väg runt den gamla vallen för att kolla av om någon hare varit ute där under natten.
JAKT
Nikko söker efter vägen som haren valt att använda. Svårt uppdrag att känna vittringen på detta underlag i snålblåsten.
Poängen fäller utslaget På jakt med SM-vinnaren i Stövar-SM hare VALDEMARSVIK (JB)
Jägare är ju ett speciellt släkte. Stövarägare som jagar hare tillhör utan tvekan en av ytterligheterna. Har man sedan en stövare med vilken man tagit hem Stövar-SM hare, tillhör man gräddan i den senare kategorin. Steve Johansson, från Hannäs i gränstrakterna mellan Valdemarsvik och Åtvidaberg, tillsammans med finnstövaren Bossmålas Nikko, är en av dem.
Det var i jämtländska Strömsund som SM gick av stapeln i slutet av oktober. Där var det tio ekipage som ställde upp. – Det svåraste är egentligen att ta sig till SM, konstaterar Steve. Först ska klubbmästerskapet i Östergötland vinnas, sedan vidare till regionstävlingen, som förra året avgjordes på Gotland. Därefter kan det bli SM. – Jag hade tur, för vi kom bara tvåa i Östergötland. Vann gjorde vår ordförande Anders Krantz med Lunnbackas Smirre. Men vart fjärde/femte år får vi med två deltagare från Östergötland. På Gotland gick det sedan bra för dem båda, då de kom etta respektive tvåa, fast i omvänd ordning mot klubbmästerskapet, bland de tio inkvalade ekipagen. Detta innebar att Östergötland hade två representanter bland de tio tävlande i SM. I SM tävlas det under dagarna två och det är ett helt gäng parametrar som bedöms. Förutom drevtid, då skallet ska höras, av minst en av de två domare som dömer varje hund, är det mycket av hundens arbete i skogen som poängsätts. – Oftast är det poängen som fäller utslaget, för det är bra hundar som är med. Att Steve själv är en expert på området står utom allt tvi-
vel. Han är själv domare och har varit med i den regelkommitté som lagt fast reglementet vid proven. Steve har blivit hemorten Hannäs trogen och under uppväxten fanns det hund hemma. Fast det var inte fråga om någon jakthund. I tonåren fick han via en bekant, tag i en stövare. Det var en hamiltonstövare, vilket är den svenska nationalrasen. Därmed var intresset för harjakt väckt. Vid den tiden var denna jakt som var den allmänt förhärskande. Något som emellertid ändrats fram till nu. Utvecklingen inom den svenska faunan, med flera rådjur i markerna och inte minst vildsvin och hjort har spelat in.
En stolt ägare, Steve Johansson, från Hannäs mellan Valdemarsvik och Åtvidaberg med finnstövaren Bossmålas Nikko, sedan segern i Stövar SM var bärgad.
Det är nog även den allmän-
na stressen som har smittat av sig på jakten. Det ska hända mycket på kort tid. Harjakt blir därför alldeles för långtråkigt, medan det för den invigde entusiasten istället är höjden av avkoppling ute i skog och mark. Ett utmärkt sätt att varva ner och utan prestige. Den i jaktsammanhang förbjudna frågan – i varje fall enligt min bestämda uppfattning – ”varför sköt du inte?” kommer inte på fråga. – Numera är det mest vi gamla gubbar som håller på med stövarjakt. Men hur får man fram en SM-vinnare? – Till att börja med är det en djungel att hitta rätt hund. Man måste vara noga med att titta på härstamningen och hur olika linjer kan passa ihop. Fast ändå är det bara sex procent som blir jaktchampion. I en kull kan hälften bli bra och den andra hälften inte. Men det går inte att se på valparna. Sen handlar det förstås om att vara mycket ute i skogen, samt ha en bra kommunikation med hunden. När vi pratades vid menade Steve att han inte varit i skogen så mycket, bara sådär 50 jaktdagar. Ett uttalande som måste kallas ett understatement. Detta i början av januari. Efter detta har det blivit ytterligare ett gäng
Steve Johansson (sittande) tar en kopp kaffe medan Nikko är ute på sök. Här tillsammans med vapendragaren Anders Bergström.
jaktdagar, bland annat en på en mark jag själv har tillgång till. Då hade han med sig sin va-
pendragare Anders Bergström som också är inbiten harjägare och även han är domare. Vi var på Björn Johanssons marker utanför Ringarum. Vi gav oss ut i skogen trots otjänligt jaktväder med lite frost här och där, samt framförallt kraftig blåst. Det senare bidragande till att blåsa bort vittringen från harens nattraj och inte minst försvåra för oss att höra hundens skall. Men jakt blev det, även om vi aldrig lyckades se haren. Det första drevet drog rakt söderut
och det blev tappt på en asfaltväg. Tack vare pejl på hunden går det bra att ändå se hur drevet gått och Steve fick ta bilen för att hämta upp hunden. Efter lite korvgrillning och fika blev det ett nytt drev som buktade en hel del. Vi kunde emellertid konstatera att det gick runt inne på grannmarken. Trots att det var blåsigt och därmed dålig hörbarhet gick det förvånansvärt bra att höra Nikkos kraftiga skall. En vindstilla dag med god hörbarhet skulle det vara trevlig med en ny harjaktsdag med en SM-vinnare. Text och bild: HANS ANDERSSON
,]HVEYPZMRWGL Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd. Enkel montering på alla kranar.
We-1400
med 2 kanal radio.
14.900:+ moms o frakt Tel 0381-710 10 | www.weimer.se
12
LANDSBYGD
Nummer 2 • Februari 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Kalle Bäck visar på kartan hur Holaveden och den norra delen av kommunen skiljer sig.
Kjell Antonsson engagerar sig i grupparbetet.
Publiken i Boets bygdegård är placerad i sex grupper.
Samhällsbyggnadschef Rebecka Bäck hälsar välkommen och Erik Blomdahl lyssnar.
Grupperna antecknar sina svar och synpunkter på post-itlappar.
Anette Sunnanstad, Rebecka Bäck, Sten Dalhög och Arne Andersson samtalar.
Holaveden eller Hålaveden Ett spännande område i gränslandet ÖDESHÖG (JB)
Holaveden väcker då och då ett extra intresse. Det är ett område som inte bara sträcker sig över olika församlingsgränser utan går över både kommungräns och länsgräns och finns i två landskap.
Nu vill Ödeshögs kommun få en fördjupad kunskap om Holaveden och bjuder in till en kväll i Boets bygdegård. Erik Blomdahl och Kjell Antonsson möblerar om lokalen medan samhällsbyggnadschef Rebecka Bäck brygger kaffe och gör iordning kvällens tilltugg. 35 personer har anmält sig. Den första frågan är nog så viktig, ska namnet stavas med o eller med å. Rebecka Bäck är beredd och har en utred-
ning på bordet innanför dörren. Den äldre stavningen i jordregistret är Holaveden men år 1950 ändrar dåvarande Lantmäteristyrelsen stavningen till Hålaveden. Namnet Holaveden är sam-
mansatt av fornsvenskans hul, hol ihålig och vidher skog . Betydelsen är ungefär ”den djupa skogen”. Svensk lagstiftning säger att ortnamn ska skrivas enligt reglerna för det svenska språket och ordet hål stavas hål och inte hol. Mot att överföra detta till Holaveden kan måhända invändas att det inte är en ort. Ett annat sätt att få svar på stavningsfrågan brukar vara att se hur många träffar det blir på Google. Här vinner Holaveden klart med 29700 mot 5840. Ett tredje är att fråga Kalle Bäck, professor och boende i området.
Kalle stavar Holaveden. Det är historiskt rätt, berättar han för Länstidningen. Fridtjuv Bergs stavningsreform ville ersätta o med å och e med ä. Det blev till exempel Hälsingborg men där har man senare ändrat tillbaka till Helsingborg. Dagordningen för kvällen är information, fika och arbete. Utöver boende i trakten finns här några från Tranås kommun och länsstyrelsen i Östergötland är representerad av Kjell Antonsson, Ödeshögsbo och guide på naturum, stundom i rollen som Tåkerntrollet. Via handuppräckning ser Rebecka och Erik antalet boende i området, antalet företagare och intresseorganisationer. Nu gör kommunen översiktsplanen (ÖP) själv, den som gäller är en köpt pro-
dukt, säger Rebecka. En uppgift är att sammanställa materialet från idag och översätta till ÖP. Planen ska bli klar under året. Erik berättar om kvällens arbete. Naturvärden, kulturvärden, kulturhistoriska värden och sociala värden – fyra rutor på ett stort papper. Sätt på era svar via post-it-lappar. Ange var gränsen går för Holaveden. Den som har litteratur ska skriva upp den på en lista på bordet vid dörren. Beskriv värdena i Holaveden för att bevara och utveckla området. Kjell pratar utan mikrofon, han säger sig vara uppfostrad av Björn Eriksson. Vätterstranden ger milda vintrar. Många soltimmar. Kalkpåverkan. Lysings urskog en riktig skog. Egensinnig befolkning – betyder att man
inte alltid rättar sig i leden. Motsätter sig gruvor och vindkraft. Litar inte på myndigheter. Haglandskapet växer sakta men säkert igen. Det gäller att kämpa emot. Det finns hopp. Viktigt med bidrag till hagmark. Bilda naturreservat, det är bra betalt idag, säger Kjell. Han vill se ängar i stället för gräsmattor och ser tre riktiga pärlor – Omberg, Tåkern och Holaveden och uppmanar kommunen att våga satsa. Grupperna redovisar värden – hag- och beteslandskap, skog, tystnad, unik flora, fauna, småskaligt jordoch skogsbruk, gamla kvarnar, sågverk, gårdsnamn, torp, bygemenskap, dialekt, urskog, turismpotential, flexibelt företagande, föreningstäthet, idérika människor, mörker, ruiner, rester av gammal bebyggelse, samhö-
righet med området och vackra stenmurar. Ju flera turister ju mindre tystnad, konstaterar Kjell. Arne Arvidsson saknar vandringsleder och ridleder. Sten Dalhög berättar om Signaturled Omberg och Ulla Baugner föreslår att kommunen ska sätta ut cyklar för lån. Kalle Bäck tar mikrofonen och går fram till kartan, Rebecka följer efter med batteriet. Kalle visar en social skillnad mellan Holaveden och norra delen av kommunen. Sten har en bok ”Mellan Sommen och Vättern” och läser slutet på en dikt av Ragnar Ekström. Åke Johansson tackar för en värdefull kväll. Och kommunen får en applåd!
Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM
Nummer 2 • Februari 2020
13 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
SKOG
Rekordstort kassaflöde trots utmanande kvartal Stora Enso föreslår utdelning med 0,50 euro per aktie SVERIGE (JB)
Stora Enso har släppt sin bokslutskommuniké för 2019, ett år som avlutades med ett utmanande kvartal med väsentligt lägre massapriser.
– År 2019 avslutades med ett utmanande kvartal präglat av ett krävande marknadsklimat och framförallt väsentligt lägre massapriser. Vi har fokuserat på det vi kan påverka: kostnaderna, kassaflödet och att fokusera på värde mer än på volym. Det är tillfredsställande att vi var så tidigt ute med vårt lönsamhetsprogram. Det löper på snabbare än planerat och besparingarna under 2019 uppgick totalt till 150 MEUR. Nu ligger fokus på att fortsätta arbetet på de områden vi kan styra över för att vara redo för en lönsammare framtid när marknaden vänder. – Det verkliga värdet på vå-
ra skogstillgångar har ökat väsentligt sedan resultatet för tredje kvartalet publicerades. Det beror främst på uppskriv-
ningen av det verkliga värdet av våra skogstillgångar i Sverige och i finska Tornator. Ett dämpat och varierande affärsklimat orsakat av geopolitisk osäkerhet förväntas fortsätta att påverka Stora Enso under 2020. Den minskade efterfrågan på papper i Europa kommer att hålla i sig och efterfrågan på koncernens övriga produkter förväntas vara fortsatt varierande. Mycket milda vintrar i Norden, med kortare tjälperioder, skulle kunna påverka avverkning och transport av virke vilket i sin tur kan inverka på tillgången av råmaterial och i så fall öka kostnaden för skogsråvara för de nordiska bruken. Stora Enso kommer att fortsätta den aktiva kostnadsstyrningen genom implementering av lönsamhetsprogrammet under 2020–2021. Målet är att sänka fasta och rörliga kostnader med 275 MEUR till slutet av 2021. Flera fackförbund i Finland strejkar för närvarande vilket förväntas påverka resultatet negativt De lägre priserna under kvartalet hade en negativ in-
verkan på omsättningen och det operativa rörelseresultatet. Effekten på det operativa rörelseresultatet kompenserades dock delvis av de lägre kostnader som uppnåtts genom lönsamhetsprogrammet. – Glädjande nog hade vi ett rekordhögt kassaflöde från den löpande verksamheten, tack vare en bra rörelsekapitalstyrning, och även extra utdelning och återbetalning av kapital från Bergvik Skog. Sett till helåret 2019 ligger omsättningen kvar över 10 miljarder euro och det operativa rörelseresultat har minskat och var otillfredsställande. Styrelsen föreslår årsmötet en utdelning på 0,50 EUR per aktie, oförändrat från föregående år. – Våra transformationsprojekt rullar på bra och kraftlinerproduktionen vid bruket i Uleåborg förväntas kunna starta i slutet av 2020. Vi fortsätter också att utveckla nya innovationer för att stärka vår portfölj. För att kunna leverera konkurrenskraftiga alternativ till fossilbaserad plast har vi investerat i byggandet av en
pilotanläggning för biobaserad plast. Med detta steg riktar vi in oss på användningsområden såsom barriärskikt i transparenta förpackningar. Tillsammans med det finska startupföretaget Sulapac har vi lanserat på marknaden ett förnybart och biologiskt nedbrytbart sugrör. Det är ett av våra bidrag för att bekämpa det globala problemet med plastavfall. – Vi fortsätter lanseringen
av nya produkter som ger våra kunder tillgång till digitala lösningar för utveckling av sina affärsverksamheter. Inom detta område är jag stolt över att vi har inlett ett globalt samarbete med Atos för att kunna erbjuda nya automatiserade detaljhandelslösningar och tjänster. Med hjälp av RFID-teknik kan vi utrusta varuautomater för snabba och enkla inköp. – Eftersom hållbarhet är kärnan i vår verksamhet tar vi nya steg för att uppmuntra byggande i trä. Vi har lanserat ett nytt byggkoncept som hjälper arkitekter, ingenjörer och fastighetsutvecklare att
Ny karta: här är risken störst för angrepp av granbarkborre En femtedel av skogarna i södra Sverige löper stor risk att drabbas av angrepp från skadeinsekten granbarkborre med stora skador på skogen som följd. Det visar nya kartor som nu finns tillgängliga via Skogsstyrelsens webb. Med hjälp av kartorna kan skogsägare i sin dator och mobil se var risken för angrepp är som störst.
Granbarkborren har orsakat skador på granskog motsvarande 7 miljoner kubikmeter skog värt flera miljarder kronor i framförallt södra och mellersta delarna av Sverige
under 2019. För att komma tillrätta med problemen, och rädda så mycket virkesvärde som möjligt, är det viktigt att nya angrepp hittas och bekämpas i tid. Därför lanserar nu Skogsstyrelsen en ny karttjänst där skogsägare och andra kan se var i skogen risken är störst för angrepp av granbarkborre. – Vår nya riskindexkarta visar var olika riskfaktorer sammanfaller. Den hjälper skogsägare att styra stegen i rätt riktning så att de lättare kan hitta angreppen när granbarkborrarna åter igen börjar svärma framåt våren, säger Alice Högström, projektledare på Skogsstyrelsen. Kartan visar bland annat att det finns en större andel av
skogarna i höga riskklasser i länen Blekinge, Västmanland och Jönköping, men läget är även allvarlig för övriga län i södra Sverige. Det som bidrar till en hög riskklassning är bland annat mycket gran, närhet till hyggen och tidigare angrepp, samt torr mark. Riskindexkartan bygger på analyser från olika geografiska data och satellitbilder som bearbetats bland annat med hjälp av artificiell intelligens. Underlaget till analyserna kommer från Skogsstyrelsens egna informationssystem men även från andra aktörer som Skogsstyrelsen samarbetat med i framtagandet av kartan. Riskindexkartan finns i Skogsstyrelsens öppna karttjänster på skogsstyrelsen.se
samt i den mobila appen. I början på februari kommer riskindexkartan även att kunna nås från skogsägarens Mina sidor på Skogsstyrelsens webb. Satsningen finansieras via det nationella skogsprogrammet och kartan finns tillgänglig för följande län: Västmanland, Örebro, Södermanland, Västra Götaland, Östergötland, Jönköping, Kalmar, Halland, Kronoberg, Blekinge och del av Skåne. Här är risken för angrepp av granbarkborre som störst i södra och delar av mellersta Sverige. Ju rödare, desto större andel av skogen finns i de högre riskklasserna. Grafik: SKOGSSTYRELSEN
utforma kontorsbyggnader i trä. Vi är involverade i ett antal nya byggprojekt med trä som huvudmaterial, under det här kvartalet i Österrike, Belgien, Frankrike, Nederländerna och Schweiz. Att bygga i trä innebär upp till 70 procent kortare byggtid, upp till 80 procent färre lastbilsleveranser till byggplatsen och en minskning av koldioxidutsläppen med upp till 75 procent, bara för att nämna några av fördelarna. – Eftersom samhällets utveckling mot en cirkulär bioekonomi går allt snabbare, skapar vi en organisation som ytterligare stärker vår förmåga att driva innovation och hållbarhet med en gemensam agenda. Därför skapade vi vid årsskiftet en ny struktur för våra förpackningsdivisioner. Från och med 2020 kommer vår nya division Forest - som förbättrar möjligheterna till värdeskapande ur våra skogstillgångar − att redovisas separat för ökad transparens.
I skogsindustrin, liksom i alla andra branscher, behövs förutsägbarhet. Därför är det problematiskt när samhället påverkas av strejker vilket varit fallet under det nya året. Det är oerhört viktigt för länderna i den här delen av världen att säkerställa exportindustrins konkurrenskraft och se till att vi alla är väl rustade för att konkurrera globalt. Jag kan nu se tillbaka på mina första två månader i rollen som vd och jag är stolt och glad att få arbeta med alla duktiga kollegor överallt i företaget. Vi är här för att leverera tillväxt och vinst, och flytta fram gränserna för hållbarhet tillsammans med befintliga och nya kunder, partners och investerare. Framtiden växer i skogen!
– När det gäller affärsklima-
Annica Bresky
tet i Norden skulle jag vilja uttala några varningens ord.
vd och koncernchef Stora Ensos
Stora Ensos vd och koncernchef Annica Bresky kommenterar resultatet för fjärde kvartalet 2019.
14
LANDSBYGD
Nummer 2 • Februari 2020 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Nytt fiberprojekt lanserat i Ydre Asby udde och Svanaorten får fiber under 2020-2021 YDRE (JB)
Ydre arbetar sakta men säkert för att så många Ydrebor som möjligt ska ha uppkoppling via fibernät. Under 2020–2021 har turen kommit till närmare 300 hushåll på Asby udde och via sjökabel till Svana, Svenningeby med flera fastigheter på andra sidan Sommen.
Tidningen träffar Ellinor Fredriksson och Anders Wahlgren hemma i Ellinors kök i Yxnerum, som ligger ungefär mitt i området. Det är en mild januaridag och solen försöker ta sig igenom molntäcket. Framför syrenhäcken har snödropparna till och med stuckit upp sina små vita blommor. Ellinor och Anders representerar interimsstyrelsen för Bredband Asby Udde ekonomisk förening. De bosatta på udden har blivit brända av ett par tidigare försök att få till bredband i bygden, men den här gången är det på allvar. 2019 års arbete med att få med sig tillräckligt stort antal intresserade åretruntboende resulterade i ett ja till ekonomiskt stöd från EU:s landsbygdsprogram. Det vittnar bland annat den lilla skylten på Yxnerums ladugårdsvägg om. ”Här investerar vi för att öka tillgången till bredband på landsbygden”, står det. Det innebär ett 60-procentigt stöd om nära 20 miljoner kronor. Det stödet byggde på att tillräckligt många åretruntboende skrev upp sig på intresselistan. Hela projektet omfattar 32 miljoner kronor. Området börjar precis utan-
för Asby samhälle vid Lid intill slalombacken, följer först udden norrut till Ekäng, för att sedan svänga söderut igen via Marek, Rönnäs och Sjöhult. Områdesgränsen går söderut från Asby via Norrby ner till Stora Sundsjön, Kalvefall, Larstorp och fram till Sjöhult. Via en sjökabel går sedan utbyggnaden vidare på andra sidan Sommen och där
Ellinor Fredriksson och Anders Wahlgren arbetar för fiberutbyggnad på Asby udde och Svanaorten. Ett projekt som har fått bidrag på närmare 20 miljoner kronor ur EU:s landsbygdsprogram.
kommer anslutningar att grävas fram till fastigheter både i Ydre, Kinda och Boxholms kommuner. – Vi har kommit överens med grannkommunerna om att inkludera till exempel Fällorna, Håredal och Sommenäs i Kinda och i Boxholms kommun Hästhagen och Idebo, berättar Ellinor Fredriksson. I Ydre inkluderar det Sjövik,
Lid, Svana och Svenningeby, för att nämna några av dem. Bredband Asby udde har möjlighet att koppla på befintligt nät i Asby eller Tullerum i Norra Vi. Hur utbyggnaden kommer att passera genom bygden är ännu inte bestämt. Först ska det till markupplåtelseavtal med varje fastighetsägare där fibern ska dras fram. Upphandling av byggledare är klar och han heter Glenn Gustafsson, som har flera års erfarenhet av andra projekt. Delar av sin tid är han kommunens tjänsteman för fiberutbyggnad. Upphandling av projektör är på gång.
– I februari kommer vi att skicka ut anslutningsanmälan och beställningen måste vara gjord senast i maj, säger Anders Wahlgren. Anslutningen blir ända fram till fastigheten med dosa på väggen. Sedan är det upp till hushållet att bestämma sig för internettjänst, telefoni och tv – allt eller inget. En del av de åretruntboende har kanske inte intresse att koppla upp sig alls, utan vill att det ska vara vilande tills nya ägare tar över. Båda ser bara fördelar för fastighetsägare att ansluta sig. Det är en investering som höjer marknadsvärdet på fastigheten. Det ger möjlighet för välfärdstjänster i framtiden och att koppla på olika typer av larm som varnar när till exempel frysen har gått sönder. – Indragen fiber förbättrar möjligheten att distansarbeta, påpekar i sin tur Ellinor, som ser fram mot att med bättre uppkoppling kunna delta i skypemöten i sin funktion som ordförande för Ydre skogsbruksområde för Södra
Bredband Asby udde omfattar fastigheter i tre kommuner. De flesta ligger i Ydre men några finns i Kinda respektive i Boxholms kommuner. Karta från projektets webbplats.
Skogsägarna. Den uppkoppling hon har idag är lite för svajig. – Om familjer väljer att flytta till vår bygd på grund av möjligheten att arbeta på distans då har det stor betydelse för oss alla. Kommunen får fler invånare och mer skatteintäkter, framhåller Anders Wahlgren. De ser framför sig två år av ganska hårt arbete för styrelsen att tillsammans med byggledare, entreprenörer och de boende, både åretruntbo-
ende och fritidsboende, ro utbyggnaden i hamn under 2020 och 2021. Ydre kommun har i sitt ITinfrastrukturprogram ställt sig bakom det nationella målet om att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 megabit/sekund senast 2020. Bredband Asby udde har en föregångare i bredband Torpa Sund. Det projektet omfattade omkring 275 anslutningar. Ydrebostäder bidrog under 2019 genom att ansluta bo-
stadsbolagets 200 lägenheter och snart även de 85 lägenheterna i Solängens äldreboende. Ändå återstår det områden i kommunen där arbetet med utbyggnadsplanläggning inte har startat. Området runt Svinhult är ett sådant. Än är det en bit kvar innan Ydre kan bocka av målet att 90 procent av alla hushåll har tillgång till bra och snabb fiber. Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON
Fortsatt lågt elpris och minimal elanvändning för årstiden Elpriset just nu ligger på omkring 25 öre per kilowattimme, inte sedan våren 2017 har vi haft ett så lågt veckospotpris som under förra veckan.
En ovanligt mild januari gör att vi använder mindre el – cirka 1 TWh (1 miljard
kWh) mindre el i Norden än under januari förra året, enligt elbolaget Bixas elprisrapport. Matina Det milda, blöRosenta och blåsiga väberg. dret som inlett året håller i sig vilket gör att vi har ovanligt lågt elpris för års-
tiden. Temperaturen ligger tre-sex grader över det normala. – Det är många faktorer som påverkar elpriset, en viktig sådan är vädret. Lågtryck, med kraftig vind och mycket nederbörd gör att elproduktionen från vindkraftverken ökar samtidigt som vattenmagasinen fylls på, vilket gör att
utbudet på el ökar och då pressas priset, säger Matina Rosenberg, meteorolog och chefsanalytiker på Bixia. De höga temperaturerna gör att elanvändningen dämpas, i januari ligger elanvändningen i Norden på cirka 8,5 TWh. Det är betydligt lägre än samma period förra året då vi använde cirka 9,5 TWh.
– När det blåser så mycket som det gjort den senaste tiden så står vindkraften för en stor del av produktionen. Då står övrig produktion tillbaka. Samtidigt är de nordiska vattenmagasinen välfyllda, vilket bidrar till den lägre prisnivån. Även om vindarna skulle avta ser vi en pressad prisbild en längre tid framöv-
er detta med anledning att snö- och vattenmagasinen är välfyllda, säger Matina Rosenberg. Den här veckan och nästa vecka täcker vindkraftsproduktionen cirka 20 procent av elanvändningen medan vattenkraften täcker cirka 50 procent och kärnkraften omkring 20 procent.
Nummer 2 • Februari 2020
15
AKTUELLT
Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.
För flexibla energilösningar! Boka annonsplats på 0141-560 03!
Flispanna, pelletspanna, vedeller halmpanna i kombination med värmepump och solenergi. INSTALLATION – av kända fabrikat SERVICE – på de flesta fabrikat
MÄLAREN
Vi servar lantbruk i hela Östergätland, Örebro, Sörmland och Smland. Alltid reservdelar i lager.
Ett reningsverk som renar utan kemikalier enligt svenska normer.
Ring 019-28 03 50
Nya och begagnade reservdelar – beställ direkt i webbutiken!
www.veosol.se
www.laholmstraktordem.se
T! NYHE
För mer information www.reningsverketmalaren.se
www.jordbrukaren.se
VA-produkter Vi har breddat sortimentet med produkter för vatten & avlopp I VA-sortimentet finner ni mark rör & delar, vägtrummor, munkbrunnar, fiberduk, markrännor, pumpbrunnar, avskiljare för olja/ fett samt slamavskiljare & reningsverk för enskilda avlopp.
$ ! ! "& ! #" #!"
VI SKICKAR ÖVER HELA SVERIGE! Många av produkterna finns i lager för omgående leveranser. Kontakta oss för prislista eller offert till ert projekt.
&
& &
&
!!
&
& $ "$
!
& ' '
info@infrapipe.se 013-39 30 90
"$
+* )
) " *++(,. -/ ** ) %%%'!
!
"
'!
!
" !
Överlåta gården? FASTIGHETSMARKNAD
Välkommen till Areal Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, arrende, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.
Magnus
Mats
Johan
Göran
Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50
Vi målar följande fasader:
Rödfärgade Reveterade Oljefärgade Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar
Vi kan gårdar Kontakta mig för ett kostnadsfritt möte Johan Carlfjord johan.carlfjord@bjurfors.se 076-051 44 04
ARNE ANDERSSONS MÅLERI Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se
www.bjurfors.se · Sankt Larsgatan 24, Linköping
NUMMER 2 Februari 2020 Årgång 94
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
EFTERTEXT
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Jesper Lindström, projektledare för Marknadslyftet, tillsammans med två av deltagarna, Ingrid och Eva Göransson från Åbylunds Säteri utanför Vadstena.
Östgötska bönder ska ta klivet ut i rampljuset Våra lantbrukare ska bli bättre på att marknadsföra sig VRETA KLUSTER (JB)
Nu ska bönder och andra företagare i de gröna näringarna bli bättre på att berätta för konsumenter vad de gör. – Just nu är det slagläge. Konsumenterna vill veta var maten de äter kommer från, och många söker en genuinitet. Om man kan berätta det, har man stora möjligheter att ta ut ett bättre pris för sina produkter, säger Jesper Lindström, temaledare Mat på Vreta Kluster.
Intresset för lokalt producerade livsmedel blir bara större och större. Allt fler vill handla lokala råvaror och även veta mer om hur maten produceras. Och det här är en möjlighet de östgötska bönderna och livsmedelsföretagen kan dra nytta av. På onsdagen drog Vreta Kluster igång en helt ny satsning där lantbruksoch livsmedelsföretag ska få möjlighet att lära sig mer om konkret marknadsföring, bland annat sociala medier. – Branschen står inför en stor förändring, fortsätter Jesper Lindström. Nu vi vill hjälpa de lokala matproducenterna att möta intresset hos
konsumenterna och helt enkelt bli bättre på att själva berätta vad de gör. Projektet Marknadslyftet är en utbildningsserie där östgötska lantbruksföretag får lära sig mer om exempelvis försäljning, marknadsföring och hur de kan jobba med sociala medier. Och intresset för att stärka sin kompetens i marknadsföring och varumärkesbyggnad var stort under kickoffen på onsdagen. Över 40 deltagare var på plats vid den första träffen. En av dem som berättade om hur viktig marknadsföring är för hennes företag var Magdalena Hermelin, som tillsam-
mans med sin make Olof driver Hermelins grönsaker utanför Skänninge. – När vi bestämde oss för att satsa på grönsaksodling insåg vi att aldrig skulle kunna sälja vitkål som de tog 3,90 kronor för i butiken. Istället valde vi en annan väg – vi måste berätta för slutkunden att vi jobbar med schyssta villkor för våra anställda, för jorden och att vi arbetar småskaligt istället för storskaligt. I dag är efterfrågan större än hon klarar av att möta. – Vi får tacka nej helt enkelt. Och vår vitkål kostar 39 kronor kilot för konsumenten. – Vi vill inte bli större, bara ännu bättre. Vi vill ha direktkontakt både med kunderna och slutkunderna och därför åker vi ofta ut i butikerna. Vi har kontroll på våra produkter från frö och ända tills de hamnar i en kundkorg. Det gör att vi känner oss trygga i att det är bra grönsaker som når hela vägen fram till matbordet. Och
vi tackar nej till butiker. Ägnar de inte samma omsorg om våra grönsaker som vi gör, så tackar vi nej. Två av de företagare som deltog i kickoffen på Vreta Kluster var Ingrid och Eva Göransson från Åbylunds säteri, utanför Vadstena. De driver en abborr- och gösodling tillsammans med bröderna Per och Claes Eke-Göransson. – Magdalenas berättelse var riktigt inspirerande, nu får vi åka hem och fundera på hur vi ska förändra vår marknadsföring, säger Eva Göransson. Jesper Lindström hoppas också att utbildningsserien ska locka företag inom jordbruksbranschen som inte säljer direkt till konsument. – Hela branschen står inför en jättestor utmaning. De lantbrukare som är aktiva i dag har en hög medelålder. Samtidigt är det få som får lån till att köpa så stora gårdar som behövs för att få verksamheten att gå runt. Frågan är alltså vem som ska produ-
Magdalena Hermelin, Hermelins grönsaker.
cera maten i Sverige i framtiden. – Med den här utbildningsserien hoppas vi att kunna bidra till att fler kan börja odla även på mindre arealer, och bidra till att öka lönsamheten i en prispressad bransch genom att kunna ta mer betalt. För den svenska bonden är
stolt över sina produkter – nu är det dags att vi börjar berätta det också för konsumenterna. Marknadslyftet är ett projekt som finansieras av Leader Folkungaland med medel från EU:s strukturfonder. Källa och bild: VRETA KLUSTER