Jordbrukaren nr 2, 2023

Nummer 2 • Årgång 97

Februari 2023

Hälften av de odlade jordgubbarna tas aldrig om hand En stor orsak är personalbrist som gör att jordgubbarna inte hinner plockas i tid Bild: PIXABAY

Matsvinn på svenska gårdar

JORDBRUK Matsvinnet har diskuterats flitigt de senaste åren, men i debatten talas mest om det svinn som matbutiker och konsumenter står för och vad man som handlare o c h p r i v a t p e r s o n k a n g ö r a f ö r a t t m i n s k a s i t t s v i n n M y c k e t a v v å r svenska mat går dock till spillo red a n i n n a n d e n h a m n a t i b u t i k e n , d e t v i s a r f y r a n y a r a p p o r t e r f r å n Jordbruksverket Betydande mängd e r p o t a t i s , m o r ö t t e r , j o r d g u b b a r och kvarnvete blir aldrig mat Det handlar om livsmedelsförluster på g å r d a r , p a c k e r i e r o c h k v a r n a r n ä r d e t s o m v a r t ä n k t a t t b l i m a t b l i r kvar på åkern, används till foder eller blir avfall

SISTA SIDAN

Miljoner till skogsforskning

S K O G S ö d r a s f o r s k n i n g s s t i f t e l s e delar nu ut sju miljoner kronor till nio forskningsprojekt för att främja utvecklingen av familjeskogsbruket Ett flertal av projekten fokuserar på hur skogsbruket påverkas av e t t a l l t v a r m a r e k l i m a t i S v e r i g e SIDAN 12

Du som är prenumerant

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

Uppgång för skog

Skogspriserna for tsätter uppåt visar Skogsmarkprisrappor ten

SKOG Trots ett på flera sätt skakigt år, 2022, har priserna på skog fortsatt gått upp Det visar

L u d v i g & C o i S k o g s m a r k p r i s r a p p o r t e n f ö r

helåret 2022 Några siffror ut det omfattande materialet visar att priserna i riket som helhet

ökat med 1,4 procent Sett till den stora bilden, me d tre område n, s å har pris e rna ök at me s t i norra Sverige och minskat i mellersta I indeln i n g e n m e d 1 0 o m r å d e n s å t i l l h ö r Ö s t e r g ö tland område 3, som även innefattar Västergöt-

land Här har uppgången varit 6,0 procent, vilk e t ä r k l a r t ö v e r s n i t t e t f ö r r i k e t U p p g å n g e n u n d e r 1 0 å r h a r h ä r v a r i t 3 8 p r o c e n t , i r i k e t som helhet 24 procent SIDAN 14

Välbesökt strömmingsfiske i Börrum

Vartannat år ända sedan slutet av 1990-talet så har detta strömmingsfiske varit ett evenemang som lockat många besökare Så även i fjol Denna lördag var det även Bygdegårdens dag Det är Börrums Bygdegårdsförening som arrangerar strömmingsfisket vid Frugelöts brygga Utmed länsväg 210 möts man av skylten ”Fiske klockan 10:00” Det är sedan bara att följa grusvägen in genom skogen ner mot Gropviken i Börrum söder om Söderköping SIDORNA 8-9

VECKANS BORRING

Vem vill ta alla uppdrag?

SIDAN 2

SIDAN 4

GÅRD TILL SALU

Tråstad

– mitt i slättlandskapet

SIDAN 6

SKOG

Stefan Wärdig framför en bild som visar utvecklingen av skogspriser ända sedan 1995 Bild: BO BÄCKMAN

AKTUELLT Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen se

Veckans Peter Borring:

Vem vill ta alla uppdrag?

U n d e r v i n t e r n h a r L R F : s m e d l e mmar och styrelser inom kommungrupper och lokalavdelningar att ta ställning till en remiss där man i praktiken vill avskaffa lokalavdelningarna Jag tror det är rätt, jag måste ju säga det eftersom att jag motionerat om radikal förändring! Lokalavdelningen har i modern tid gjort LRF nästan unik som har en ”fungerande” organisation från Bryssel ända ner på lokal nivå

S o m t r y c k k n a p p s f u n k t i o n o c h n ä t v e r k vid kriser, intrång eller sjukdom men också som legitim förankringspunkt för de högre b e s l u t s f a t t a r n a i o r g a n i s a t i o n e n o c h s o m nätverk i kommunens alla delar är lokalavd e l n i n g e n v i k t i g L R F : s u t m a n i n g ä r h u r man snarast stärker kommungruppsnivån som den första formella instansen men ändå b e h å l l e r d e p o s i t i v a f u n k t i o n e r n a s o m l ok a l a v d e l n i n g e n h a r s o m s t r u k t u r n ä r m a r e m e d l e m m e n u n d e r k o m m u n g r u p p s n i v å

För att något måste göras är otvetydigt Vi är allt färre aktiva bönder och även om jag

v i l l a t t v i s k a p r o b l e m a t i s e r a s t r u k t u r f r ågorna mer och mera aktivt verka för att vi behåller flera familjegårdar och ensamföretagare av medelstorlek, så har jag inga naiva i l l u s i o n e r a t t a n t a l e t b ö n d e r s k a b l i s å många fler Sanningen är ju att en tredjedel av LRF:s avdelningar inte fungerar!

G å r m a n u t a n f ö r L R F s e r v i e t t a n t a l g r u p p e r i n g a r s o m h l i k d funktion Att vara soc f ö r m e d l a m a t n y t t i g k medlemmarna och dem till medlemmen Hus s k a p e t h a r d r y g t t i o t a t e r g ö t l a n d , L R F U ( J o r d b r u k a r e U n g d o b u n d ) o c h S ö d r a s S b f l e r a ä r n å g r a e x e m p e a k t ö r e r s o m p å m e r e mindre ideell basis käm p a r p å m o t d e l v i s e l l e h e l t s a m m a m å l g r u pper

Jag är djupt bekymrad hur vi ska besätta alla dessa föreningsposter med en allt mera självupptagen vuxengeneration.

Missförstå mig rätt, jag är djupt tacksam och väldigt imponerad över kraften, uthålligheten och engagemanget folk lägger ned i d e s s a f ö r e n i n g a r o c h s t y r e l s e r m e d d e t otacksamma uppdraget att hitta på intress a n t a a k t i v i t e t e r s o m m e d l e m m a r n a ä n d å inte har tid att åka på!

Men vem ska bära detta framåt, för i ärl i h ä d t m å n g a s o m g ö r av plikt och lojaation och sina styäkta engagemang d j u p t b e k y m r a d a a l l a d e s s a f ö rm e d e n a l l t m e r a tagen vuxengenen som i vakuumet l a n k a r r i ä r e n , a t t a bättre och mera ä r v a r a n d e f ö r ä l da r ä n s i n a f ö r ä l dr a r , s i n e g e n o c h u n g a r n a s t r ä n i n g o c h s i n e g e n t i d s o m b l i v i t n å g o t s j ä l v k l a r t i d a g –f a k t i s k t v ä l j e r a t t s n a r a r e å k a o c h köpa färdigt fikabröd , istället för

at t b ak a t ill u n garn as idrot t s före n in gs förs ä l j n i n g E l l e r f a k t i s k t m e d s i n a m e d e l i nkomsttagande tjänstemannalöner hellre betalar lite högre medlemsavgift för att slippa lägga ideell tid i en organisation Jag må bara vara utled, trött valberedare j u s t n u s o m m e d l i t e f ö r m å n g a u p p d r a g har detta upp i halsen, men i ett land som faktiskt är helt uppbyggt på att människor i ideella föreningar bygger och bär upp samhället bekymrar detta mig väldigt mycket K a n h ä n d a a t t f ö r e n i n g a r o c h f ö r e n i n g suppdrag får en renässans när 00-talisterna som digitalt infödda kommer uppskatta det mänskliga mötet och inser att mamma staten inte kan göra allt åt dig och vissa saker ä r e n k l a r e a t t g ö r a t i l l s a m m a n s – a t t f ö re n i n g s l i v e t o c h e n g a g e m a n g å t e r u p p s t å r Men hur ska vi hålla liv i Föreningssverige till dess? En fråga som allt flera föreningar o c h o r g a n i s a t i o n e r b o r d e v å g a s t ä l l a s i g , snarast!

M å s å g o t t i F ö r e n i n g s s v e r i g e ö n s k a r P e t e r

PETER BORRING peter.borring@telia.com samhällsdebattör och opinionsbildare

Är Du vår nya skribent?

Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www lanstidningen se Öppettider: Måndag - fredag 09 00-16 00

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gun lla Nor én E–post: gunil a norlen@kurirengruppen se

Jordbrukaren

REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen se Länstidningen ansvarar inte för nsänt ej beställt materia Allt materia i Länstidningen kan komma att lagras i dig tal form och pub iceras på Länstidningens hems da Förbehåll mot sådan agr ng och/el er pub icering ska göras innan mater a et pub iceras

Missnöjd? Du kan anmäla publ cer ng som du anser är felaktig til PO, Al mänhetens pressombudsman Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm Tel: 08-692 46 00 Fax: 08-692 46 05 ANNONSAVDELNING E–post: annons@ anst dn ngen se Felakt ga annonser: reklamation ska göras inom s u dagar från nföring T dn ngens ansvar för fel är högst annonskostnaden För skada på grund av uteb ivet el er felaktigt införande ansvaras nte Rek amation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått

TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i L nköp ng ett Svanengodkänt tryckeri MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden Pressgrannar är Svanengodkänt och ngår tillsammans med bl a Sveaskog Holmen Skogssällskapet Ragnsel s som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www vatmarksfonden com/) som arbetar med att restaurera torr agda våtmarker i Sverige och även skapa nya Läs mer på www pressgrannar se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND

E–post: pren@ anstidningen se

Prenumerationspris: Helår 475:– Halvår 260 –Bankg ro: 386-0020

Utebliven tidning? Ring 0141-560 03 Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten

Boka tid med en EU-specialist idag!

VIMEK DEMO I FEBRUARI

Vidare info om tid och plats hittas på vår och Vimeks hemsida: www.wistromsgallring.se www.vimek.com

013-35 53 00

Kontakt: Christer Wiström 070-333 03 54, wistromsgallring@telia.com

Kenny Wiström 070-333 57 62, kennyvistrom@hotmail.se

Processorn som ger fler skogsbrukare möjligheten att äga och använda en stark och konkurrenskraftig avverkningsmaskin! Komplett utrustad med eget variabelt lastkännande hydraulsystem och har även vidvinkelaxel för kraftuttagsdrift.

Den stabilaste griplastarvagnen på marknaden med upp till 9,4 meter lång kran! Som standard utan stödben. Robust byggd för att enkelt klara av extremt krävande jobb i skogen. Drift med 4WD rulldrift alternativt navmotordrift 2ND eller 4ND.

HYPRO 755 HB

HYPRO HV14

När: 15 februari Var: Vreta Kluster

Lokalt stora snöskador på skog

Skadade träd kan locka granbarkborrar

SVERIGE (JB)

Tung snö som samlats i trädens kronor har orsakat snöbrott på skog i olika delar av landet Den senaste tiden har även kraftiga vindar och stormbyar bidragit till skadorna

S k a d o r n a s o m f a t t n i n g s e r o l i k a u t ö v e r l a n d e t o c h k a n ä v e n v a r i e r a i n o m e t t o m r åde För tillfället ser vi att det f r ä m s t ä r n o r r a J ö n k ö p i n g s o c h V ä s t r a G ö t a l a n d s l ä n s o m d r a b b a t s s a m t k u s t n ä r a o m r å d e n i V ä s t e r n o r r l a n d s l ä n S k o g s s t y r e l s e n k o m m e r i n u l ä g e t i n t e a t t g ö r a e n i nventering av skadeläget, även o m e n s k i l d a m a r k ä g a r e k a n ha drabbats hårt

– När vädret tillåter bör du som skogsägare gå ut och inv e n t e r a e v e n t u e l l a s k a d o r p å d i n s k o g S e t i l l a t t f ä r s k a v i n d f ä l l e n o c h a v b r u t n a g r an a r u p p a r b e t a s o c h t a s u t u r skogen Granar med stamdia m e t e r ö v e r t i o c e n t i m e t e r s o m b l å s t n e r e l l e r b r u t i t s a v är mycket attraktiva för granbarkborrarna och måste därför tas omhand innan vårens s v ä r m n i n g k o m m e r i g å n g , s ä g e r L e n n a r t S v e n s s o n , n at i o n e l l s k a d e s a m o r d n a r e p å Skogsstyrelsen E n l i g t d e r e g l e r s o m f i n n s i s k o g s v å r d s l a g e n f ö r b ek ä m p n i n g a v s k a d l i g a i n s e kter måste virket vara ute från s k o g e n o c h l e v e r e r a d t i l l i nd u s t r i f ö r e 1 j u l i i n o m b ek ä m p n i n g s o m r å d e t i s ö d r a S v e r i g e o c h 1 5 j u l i i n o r r a Sverige

M a x t r e k u b i k m e t e r r å t t granvirke per hektar får lämnas kvar inom bekämpningso m r å d e t f ö r g r a n b a r k b o r r e

och 5 kubikmeter per hektar i övriga Sverige – T ä n k p å a t t d e t ä r f a r l i g t a t t v i s t a s i s k o g m e d o m f a tt a n d e s k a d o r A r b e t a a l d r i g ensam i skadad skog och håll a v s t å n d f r å n f a r l i g a t r ä d o c h rotvältor Du bör anlita prof e s s i o n e l l a u t f ö r a r e f ö r a t t t a om hand och upparbeta skadade träd vid omfattande skador, fortsätter Lennart Svensson

V i d u p p a r b e t n i n g a v s k adad skog är det också viktigt att ta hänsyn till fridlysta arter och att ta miljöhänsyn till v a t t e n , n y c k e l b i o t o p e r , k u lt u r m i l j ö e r o c h s t i g a r P å lämpliga platser kan du lämna ett antal skadade träd och du bör i möjligaste mån lämna de skadade träd som tidigare lämnats av miljöskäl vid avverkning

Källa: Skogsstyrelsen

Distansträffar inom Smart skogsbruk

Skogsstyrelsen bjuder in till träffar på distans där specifika ämnen om skog och skogsskötsel tas upp. Träffarna är avgiftsfria och du behöver inte anmäla dig i förväg.

Lär känna din skog 9 och 10 februari

Att känna sin skog är grunden till ett lyckosamt skogsäg a n d e E f t e r d e n h ä r t r ä f f e n vet du mer om skogens olika v ä r d e n o c h h u r d u k a n l ä r a k ä n n a d i n s k o g V i p r a t a r o c k s å o m a t t h a e t t m å l f ö r s i t t s k o g s ä g a n d e o c h a t t d e t f i n n s f l e r a s ä t t a t t s k ö t a s k ogen

Planera ditt skogsbruk 14 och 15 februari

När du planerar ditt skogs-

På www skogsstyrelsen se/aga-skog/smartskogsbruk/d stanstraffar-korta/ (använd gärna kort änken https://bit ly/3Y7hsVf) finns alla länkar för träffarna som hål s på d stans via Teams

K icka på länken till den aktuella träffen, ingen föranmälan krävs Anslut till träffen i god tid för att vara säker på att tekniken fungerar Länkarna bör ar fungera från 20 minuter före starttid Träffarna är LIVE och kommer alltså inte att spelas n Alla träffar kommer att börja direkt v d starttid

b r u k ä r d e t m å n g a f a k t o r e r s o m s p e l a r i n T i l l e x e m p e l hur klimatförändringarna förv ä n t a s p å v e r k a d i n s k o g o c h

vilka kulturmiljöer och naturv ä r d e n s o m f i n n s p å d i n f a st i g h e t D e n h ä r t r ä f f e n t a r

upp olika verktyg du kan anv ä n d a n ä r d u p l a n e r a r d i t t s k o g s b r u k , s o m t i l l e x e m p e l s k o g s b r u k s p l a n e n o c h M i n a sidor

Skogsbrukets kretslopp 20 och 22 februari På träffen går vi från grund e n i g e n o m t r a k t h y g g e s b r uk e t s k r e t s l o p p N å g r a f r å g o r s o m v i b e s v a r a r ä r : V a d ä r trakthyggesbruk? Vad är skilln a d e n p å r ö j n i n g o c h g a l lr i n g ? N ä r ä r d e t d a g s a t t u tf ö r a e n å t g ä r d ? P å v i l k a s ä t t kan ett hygge föryngras?

Föryngring 28 februari och 2 mars

Grunden för en robust och m o t s t å n d s k r a f t i g s k o g ä r e n lyckad föryngring På träffen pratar vi bland annat om vilk a k r a v l a g e n s t ä l l e r , v a l a v

trädslag och föryngringsmetoder Vi tar även upp de utmaningar som klimatförändringa r n a f ö r m e d s i g i f ö r y n gringsskedet

Röjning och gallring

6 och 7 mars

Röjning och gallring i rätt tid är viktiga åtgärder för att d u s k a f å e n s t a b i l o c h m o tståndskraftig skog På den här träffen förklarar vi varför och v i l k a a n p a s s n i n g a r s o m ä r l ä m p l i g a i e t t f ö r ä n d r a t k l imat

Beställa tjänster 14

och 17 mars

För många skogsägare betyder ett aktivt skogsbruk att de beställer skogliga tjänster På den här träffen får du tips och r å d s å a t t d u k a n k ä n n a d i g tryggare som beställare

Återvätning gör stor klimatnytta

Dikade torvmarker

släpper ut mycket växthusgaser Du kan bidra till stor klimatnytta genom att sätta igen dikena och på så sätt

återväta bördiga torvmarker Genom att

teckna ett återvätningsavtal kan du få ekonomisk ersättning

S y f t e t m e d e t t å t e r v ä t -

n i n g s a v t a l ä r a t t å t e r v ä t a d ik a d m a r k p e r m a n e n t o c h p å s å s ä t t m i n s k a u t s l ä p p e n a v

växthusgaser Växthusgaserna b i l d a s n ä r t o r v e n b r y t s n e r

V a t t e n h i n d r a r n e r b r y t n i n g

av torv Genom att plugga dikena och höja grundvattenniv å n , m i n s k a r u t s l ä p p e n a v

växthusgaser kraftigt på bördiga torvrika marker Återvätningen kommer att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till ett bättre k l i m a t Å t e r v ä t n i n g e n k o mmer också att sänka tillväxten p å o b j e k t e t o c h g ö r a d e t m i n d r e t i l l g ä n g l i g t f ö r k ö rn i n g m e d s t o r a s k o g s m a s k in e r G e n o m a t t t e c k n a e t t återvätningsavtal kan du få en e n g å n g s e r s ä t t n i n g f ö r m i n skat markvärde I avtalet regler a s b l a n d a n n a t h u r å t e r v ä tningen på objektet ska gå till, vad du som markägare avstår ifrån och vilken ersättning du får Sök på återvätningsavtal på s k o g s s t y r e l s e n s e f ö r m e r i nformation

SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län

Tung snö har orsakat brott på träd i delar av landet, något som kan leda till barkborreangrep

Vi optimerar och säkrar dina EU-stöd

Våra erfarna EU-specialister hjälper vi dig att optimera din SAM-ansökan. Med vår kunskap och våra hjälpmedel kommer vi tillsammans fram till hur du bäst utnyttjar EUstöden och får ut maximal ersättning.

Vi gör tusentals SAM-ansökningar varje år - det gör att vi är ledande i Sverige.

Kontakta oss på Ludvig & Co (fd LRF Konsult) så berättar vi mer, 0771 27 27 27 eller läs mer på ludvig.se/sam

ludvig.se

Fint belägen gård

TråsTad – miTT i släTTlandskapeT

Välkommen till Tråstad som är veckans Gård till salu! Tråstad är en fint belägen gård mitt i slättlandskapet i gränstrakterna där Motala, Vadstena och Mjölby kommuner möts

Totalt 77 hektar mark, varav hela 55 hektar god och lättbrukad åkermark, i rationella och fina skiften Skogen består av 20 hektar tillväxt skog All mark nås med lätthet via ett bra vägnät Stor och pampig mangårdsbyggnad, vackert placerad på en liten höjd, i det annars p l a t t a l a n d s k a p e t , m e d e n l ä t t s k ö t t trädgård Flera ekonomibyggnader med b r a f ö r v a r i n g s m ö j l i g h e t e r o c h e t t m agasin med gårdskontor, omklädningsrum, kök och sociala ytor Ett bra tillf ä l l e f ö r e r s o m s i k t a r p å a t t u t ö k a e r t markinnehav!

Här finns en huvudbyggnad med en boarea på 340 kvm och byggår 1909 i ett och ett halvt plan, som flankeras av två flygelbyggnader de har använts för förvaring och garage Energideklaration är inte utförd Huvudbyggnader har 2-glas fönster, v ä r m s u p p m e d v e d , v e n t i l a t i o n e n ä r självdrag, taket av eternit, fasaden i trä,

bjälklaget i trä och grundläggning med t o r p a r g r u n d L a d u g å r d o c h l o g e ä r uppförd i trä, där i princip större delen av byggnaden har byggts om för att pass a t i l l g å r d e n s t i d i g a r e p o t a t i s o d l i n g Strax bakom mangårdsbyggnaden finns e n ä l d r e l o g e s o m t i d i g a r e a n v ä n d e s som potatislager T i l l g å r d e n h ö r å k e r m a r k m e d e n a r e a l o m 5 5 , 4 h e k t a r e n l i g t u p p m ä tning i skogsbruksplanen, och enligt arr e n d e k o n t r a k t e t 5 5 h e k t a r Å k e r m a rken är mycket väl samlad Det finns en mindre så kallad utjord en bit ifrån gård e n U p p g i f t e r i f a s t i g h e t s t a x e r i n g e n om 58 hektar stämmer således inte Arr e n d e k o n t r a k t e t l ö p e r f r å n o c h m e d 2 0

0

- 2 0 2 3 - 0 9 - 3 0 A r r e n d atorn har erhållit samt undertecknat en uppsägning av arrendekontraktet

E n l i g t s k o g s b r u k s p l a n e n u p p g å r s k o g s a r e a l e n t i l l 2 0 , 1 h e k t a r B e d ö m t v i r k e s f ö r r å d ä r 2 7 5 3 s k o g s k u b i k o c h med en medelbonitet på 8,8 skogskubik Skogen är på tillväxt och trädslagsfördelningen är främst tall, 64 procent, f ö l j t a v g r a n , 1 7 p r o c e n t R e s t e r a n d e är löv På det östra skiftet, som gränsar mot s k o g e n , f i n n s e n b e v a t t n i n g s d a m m Djupborrad brunn med framdragen el ( e l a b o n n e m a n g e t ä r a v s l u t a t , m e n e lskåp finns, 35 Amp) Brunnen är cirka 100 meter djup, och när den borrades gav den cirka 300 min/l Vid fastighetens norra gräns finns en m i n d r e b e v a t t n i n g s d a m m m e d t r e s t y c k e n g r u n t b o r r a d e b r u n n a r ( c i r k a 10 meter djupt), ca 200-250 min/liter D e s s a v a t t e n k ä l l o r h a r i n t e b r u k a t s under en tid

KORTA FAKTA TRÅSTAD SKATTEGÅRDEN 514

Bostadstyp: Gård med jordbruk

Byggnader: Utöver nostadshuset finns flera ekonomibyggnader med bra förvaringsmöjligheter och ett magasin med gårdskontor omklädningsrum kök och sociala ytor

Boarea: 340 m²

Biarea: 40 m²

Tomtarea: 79 ha varav 55 hektar prima åkermark och 20 1 hektar skog

Byggår: 1909

Pris: 23 900 000 kr

Ansvarig mäklare: Gustaf Eriksson

Länsförsäkringar Fastighetsförmedl ng

Linköping Te 0703-51 05 77 e-post: gustaf eriksson@lansfast se

Effektivitet i småskaligt skogsbruk är viktigt

Vimek 870.1 Next Generation ligger i en egen viktklass, 7 ton, och har en teknik som annars endast finns i större maskiner. Ett avancerat styrsystem på bakboogien gör den smidig i skogen. Det kompakta utförandet och den unika styrningen gör att du lätt tar dig fram. Smarta funktioner gör dig effektivare och ger möjligheter att justera maskinen efter dina önskemål. Kontakta oss för provkörning!

Lastkapacitet: 7 ton Bredd: 1,95m - 2,25 m, beror på val av hjul Kran: Cranab CF4 6,7m Styrning: Dubbelstyrning med midja och styrning på bakvagnen Motor: CAT 55 kW Transmission: 8-hjulsdriven hydrostatisk/mekanisk Vikt: 7 ton Maxfart: 18 km/h Markfrigång: 47 cm

Kontakt:

Christer Wiström 070-333 03 54, wistromsgallring@telia.com Kenny Wiström 070-333 57 62, kennyvistrom@hotmail.se

Välkommen att anlita oss för värdering eller försäljning av din jordbruksfastighet!

Dags för djupborrad vattenbrunn? Eller härlig bergvärme?

FBB är regionens mest anlitade borrentreprenör och hjälper hushåll i både Östergötland och Sörmland. Branschens bästa trygghet får du på köpet. Ring 0122-10064 och berätta om ditt behov. Välkommen till FBB!

VATTENBRUNNAR

Djupborrad brunn med pumpmontage

BERGVÄRME

För villan och fritidshuset

VATTENRENING

För (ännu) friskare vatten

PUMPSERVICE

Servar och byter pumpar

Solljuset lyser upp gläntan där vi samlats.

Vi står i den mjukaste mossan, känner skogens dofter och lyssnar till naturen. Vinden susar mjuk högt upp i trädens kronor, en fågel kvittrar längre bort och vi hör bäcken porla. Aldrig har vi varit så nära naturen, aldrig har vi varit så nära varandra. Avskedets stund är här och nu, i den stilla friden. Med vänlig hälsning, Erika Hellberg

Besök oss på något av våra kontor

Micka Hagve 0720-50 50 36

Johan Westergren 0708-70 27 27

FISKE Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län

Välbesökt strömmingsfiske

Populär

BÖRRUM (JB) Vartannat år ända sedan slutet av 1990-talet så har detta strömmingsfiske varit ett evenemang som lockat många besökare Så även i fjol Denna andra lördag i maj var det även Bygdegårdens dag. Vad kunde då passa bättre än att Börrums Bygdegårdsförening arrangerar just strömmingsfiske vid Frugelöts brygga just denna helg?

Redan

vackert och kuperad landskap som sträcker sig ner mot Gropviken i B ö r r u m s ö d e r o m S ö d e r k ö p i n g O c h d e t ä r j u s t h ä r m a n f i n n e r

bryggan i Frugelöt Att många valt att vara ute i god tid märker man direkt För trots

a t t d e t ä r t i d i g t p å f ö r -

middagen så möts man

a v m å n g a b i l a r p å d e n

l f ä l l i g a p a r k e r i n g s o m i

vanliga fall tjänstgör som beteshage för traktens kossor Att väderprognosen varnade för

b å d e r e g n o c h l å g a t e m p e r a t u r e r var inget som hindrade besökarna

när de sakta vandrade från parker i n g e n b o r t m o t F r u g e l ö t s b r y gga Bärandes på diverse emballage i en förhoppning om att få med sig lite nyfångad strömming hem

– Ja det är många år som vi nu g e n o m f ö r t d e t h ä r e v e n e m a n g e t

berättar Åsa Nordborg Larsson när

h o n t i l l s a m m a n s m e d m a k e n L e n n a r t L a r s s o n m ö t e r u p p v i d

bryggan – Det är Börrums Bygdegårdsf ö r e n i n g s o m a r r a n g e r a r d e t

strömmingsfiske som genomförs h ä r v a r t a n n a t å r D e t v a r 1 9 9 8 s o m e v e n e m a n g e t ä g d e r u m f ö r första gången efter en idé från Tom a s M å n s s o n o c h L e n n a r t L a r sson, berättar Åsa vidare

Både Åsa och Lennart är styrels e m e d l e m m a r i B ö r r u m s B y g d egårdsförening och berättar att båt e n m e d d e n n y f å n g a d e s t r ö mmingen kommer vid 11-tiden Åsa fortsätter – S e d a n v e t m a n j u i n t e h u r mycket strömming vi får Något år fick vi bara tre kilo medan andr a å r h a r d e t b l i v i t s å m y c k e t s t r ö m m i n g a t t d e t v a r i t s v å r t a t t avyttra

En av dagens besökare är Rosemarie Bondesson från Linköping – J a g h a r b e s ö k t d e t t a s t r ö mm i n g s f i s k e f l e r a g å n g e r b e r ä t t a r

Rosemarie, som även har ett sommarhus i Ramsdal Hon berättar vidare

– På grund av pandemin så har i n t e n å g o t e v e n e m a n g k u n n a t genomföras under de senaste fyra å r e n , m e n j u s t i d a g ä r d e t s o m vanligt igen

U t e f t e r d e n m a g a s i n s b y g g n a d som är belägen vid Frugelöts brygg a s e r v e r a B ö r r u m s B y g d e g å r d sförening nybryggt kaffe med kaka för den som önskar Och i samma bordslänga möts man av Kallsöfi-

Både kaffe med kaffebröd och strömmingsklämma fanns att köpa på Bygdegårdens dag vid Frugelöts brygga Även rökt fisk från Kallsöfiskarn fanns att köpa

Rosemarie Bondesson från Linköping med sommarhus i Ramsdal uppskattade att evenemanget är tillbaka

En mycket fin dag utmed Gropviken i Börrum Det fanns en hel del strömming i skötarna

skarn Anders Johansson, som har rökt fisk till försäljning Att besökarna har god kännedom om dess a l o k a l p r o d u c e r a d e d e l i k a t e s s e r g å r i n t e a t t t a m i s t e p å O c h många är intresserade av att även f å k ö p a m e d s i g e n b i t r ö k t l a x

Lite längre bort, runt hörnet på magasinsbyggnaden, möts man av doften av nystekt strömming Här pågår febril aktivitet Det paneras och steks och tillsammans med div e r s e t i l l b e h ö r s e r v e r a s v ä l s m akande strömmingsklämmor som ju s t idag tillagas av Roge r B odin

o c h H å k a n P e t t e r s s o n O c h v i som valde att prova dessa strömmingsklämmor kan inte annat än i n t y g a a t t d e s m a k a d e o t r o l i g t gott!

H e l t n ä r a s t r a n d k a n t e n s t o d

K u r t F y h r f ö r m u s i k u n d e r h å l ln i n g e n t i l l s a m m a n s m e d L a r s R i n g m a n o c h L a r s J o h a n s s o n M e d e n b r e d o c h u p p s k a t t a d r ep e r t o a r v a r d e t m å n g a s o m d e nn a d a g n j ö t a v m u s i k e n i d e n n a f a n t a s t i s k a m i l j ö K u r t F y h r h a r varit med ända sedan detta evenemang startade, men berättade att

m e d m u s i k a n t e r n a v ä x l a t u n d e r

åren som gått

Klockan har nu blivit drygt 11

på förmiddagen och ordföranden

i B ö r r u m s B y g d e g å r d s f ö r e n i n g , Thorbjörn Nordborg närmar sig p l a t s e n f ö r d ä r b å t e n m e d å r e t s strömmingsfångst skall lägga till

– Lite orolig är man ifall det ska finnas någon strömming i strömm i n g s s k ö t a r n a , b e r ä t t a r T h o rbjörn – V i p r o v f i s k a d e l i t e i v e c k a n som gick och tyvärr hade sälen tag i t m y c k e t a v s t r ö m m i n g e n , d e t

å t e r s t o d b a r a h u v u d e n a k v a r p å

strömmingen P r e c i s s o m p l a n e r a t a n l ä n d e r fiskebåten strax efter klockan 11

F a r h å g o r o m k o n k u r r e n s o m strömmingen var just bara farhåg o r I v a r t f a l l d e n n a f ö r m i d d a g

F i s k e b å t e n l ä g g e r t i l l o c h s t r ö mm i n g s s k ö t a r n a h a l a s u p p m o t l a n d B e s ö k a r n a s a m l a s u t e f t e r kanterna och får del av den nyfiskade strömmingen Solens strålar väljer att försiktigt bryta fram mellan molnen vartefter näten sträcks ut En fantastisk

f ö r m i d d a g i e n u n d e r b a r t r a k t börjar nu gå mot sitt slut Många beger sig därefter hemåt och i helgen serveras det säkert strömming hemma hos många av dem Nöjda efter att återigen haft förmånen att få besöka ett av dessa tradition e l l a e v e n e m a n g s o m v i h o p p a s s k a a r r a n g e r a s u n d e r m å n g a å r framöver

Text och bild: MARIA LÖNNBERG

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Åsa Nordborg Larsson och Lennart Larsson berättade att man fick idén till strömmingsfisket vid Frugelöts brygga redan år 1997 men att första året som fisket arrangerades var 1998

Goda strömmingsklämmor serverades av Roger Bodin och Håkan Pettersson Thorbjörn Nordborg är ordförande i Börrums Bygdegårdsförening

För musikunderhållningen stod Kurt Fyhr, Lars Ringman och Lars Johansson.

Dubbla hot mot naturbetesmarkerna

SVERIGE (LT)

Forskare från SLU och Aarhus universitet har undersökt hur svenska växter har reagerat på de förändringar som har skett under de senaste 60 åren. De visar att kombinationen av igenväxning av gamla ängs- och betesmarker och ökande medeltemperaturer

har gjort att många arter har minskat sin utbredning

Det är väl känt att den biologiska mångfalden påverkas både av att värdefulla livsmiljöer försvinner och av att kli-

m a t e t b l i r v a r m a r e , m e n d e t h a r v a r i t s v å r a r e a t t v i s a o m dessa hot förstärker varandra o c h s n a b b a r p å f ö r ä n d r i n garna i naturen

G e n o m a t t j ä m f ö r a ä l d r e

floror från Bohuslän, Medelp a d , U p p l a n d o c h Ö l a n d med mer nutida inventeringa r k u n d e f o r s k a r n a b e r ä k n a h u r f l e r ä n 1 2 0 0 v ä x t a r t e r s u t b r e d n i n g f ö r ä n d r a d e s

mellan första halvan av 1900talet och början av 2000-talet

Under denna period upphörd e b e t e o c h s l å t t e r p å s t o r a a r e a l e r m e d a r t r i k a g r ä s m a rker, det vill säga ängs- och nat u r b e t e s m a r k , s o m d ä r e f t e r har vuxit igen och beskogats

Samtidigt har klimatet blivit nästan 1,5 °C varmare Forskarna upptäckte att art e r s o m ä r k n u t n a t i l l g a m l a b e t e s m a r k e r o c h ä n g a r , s o m till exempel majviva, smörbollar och korskovall, har minskat sina utbredningar – Vi vet sedan tidigare att vi har förlorat många gräsmarker i Sverige, men att se hur detta har påverkat gräsmarksarternas regionala utbredningar är oroväckande, säger Alistair Auffret, docent i ekologi på SLU, som har lett studien

Analyserna visade också att arter med relativt nordlig utbredning i Sverige var mer benägna att minska sina utbred-

ningar Å andra sidan gick det bättre för värmeälskande växt e r o c h a r t e r s o m r e d a n f r å n b ö r j a n h a d e r e l a t i v t s t o r u tbredning, som kunde dra nytt a a v d e s t i g a n d e t e m p e r a t ur e r n a D e s s u t o m ä r g a n s k a m å n g a a v d e a r t e r s o m h a r ökat sin utbredning mer knutn a t i l l s k o g s m i l j ö e r D o c k h a n d l a r d e t i n t e o m v ä x t e r s o m b e h ö v e r g a m m a l n a t u rskog, utan om sådana som kan etablera sig snabbt på de överg i v n a o c h i g e n v ä x a n d e g r ä smarkerna Andra arter som det har gått bra för är de som har förts in av människor, som till e x e m p e l b l o m s t e r l u p i n o c h jättebalsamin – Vi såg att de arter som det

g i c k b ä t t r e f ö r f r ä m s t f y l l d e l u c k o r n a i d e r a s u t b r e d n i n g , m e d a n v ä x t e r s o m f ö r e d r a r svalare temperaturer minskade mest i syd, säger Alistair Auffret En viktig upptäckt var att kombinationen av gräsmarksf ö r l u s t o c h k l i m a t u p p v ä r mning innebar ett dubbelt baks l a g f ö r v i s s a a r t e r , o c h e x t r a nytta för andra Till exempel minskade gräsmarksspecialisternas utbredning mest i varmare områden När forskarna undersökte hur samtliga arter inom fem gånger fem kilometer stora ”landskapsrutor” påv e r k a d e s a v d e m i l j ö f ö r ä nd r i n g a r s o m s k e t t b l e v d e t t a samspel ännu tydligare

Risken för lokala utdöenden var mindre där fler gräsmarker var bevarade, men den effekten försvann i de varmare omr å d e n a D ä r e m o t k u n d e d e f l e s t a n y a a r t e r e t a b l e r a s i g i områden där både igenväxning o c h u p p v ä r m n i n g v a r i t s t o r – Det är tydligt att det finns b å d e v i n n a r e o c h f ö r l o r a r e i naturen, och det är viktigt att ta hand om förlorarna Samtidigt som de globala fossila uts l ä p p e n b e h ö v e r m i n s k a s r ejält, behöver vi i Sverige behålla och återställa våra värdefulla livsmiljöer, säger Alistair Auffret

Text:

TOBIAS PETTERSSON

Majviva är en av arterna som har minskat i Sverige under de senaste 60 åren Arten är starkt gynnad av hävd genom bete eller slåtter Bild: ALISTAIR AUFFRET

NYHET! KRONOS Predator

1700M Kedjeröjare

Överlägsen kapacitet och räckvidd

Räckvidd 4,55 m från traktorns centrum.

Du når även andra sidan av diket.

Kraftig konstruktion, finsk kvalitetsprodukt. Kardandrift med lamellkoppling.

Uppvikbart frontkastskydd för maximal körhastighet och kapacitet.

Även hydrauldriven modell för kranspets / grävmaskinmontage.

Vi köper & säljer

VI UTFÖR

• Skogsvård

Dragkraft 1400/1700/2200 kp

Manuell och radiostyrd. Enkel montering på alla kranar.

We-1400 med 2 kanal radio. 16.900:+ moms o frakt

www.jordbrukaren.se

• Trädfällning · Trädbeskärning

• Trädgård – häckklippning m m

• Bortforsling – ris och virke

✓ Erfaren inom avancerad trädfällning

✓ Innehar full ansvarsförsäkring och

är certifierad.

✓ Kostnadsfri offert

Se video på: www.dahlberg-maskinab.se

DAHLBERG MASKIN AB · Tel 0612-503 62

www.dahlberg-maskinab.se

Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde

Hanna eller Anders når ni på: Tel 013-23 44 64/65

Att köpa och sälja en fastighet är ett stort beslut

Jag har många års erfarenhet av försäljning av Jord- och skogsfastigheter samt hästgårdar och kulturbyggnader.

Med min utbildning som agronom ekonom och min egna Jord och Skogsfastighet är jag väl insatt i lantbruksfrågor och dess villkor.

Jag tar även uppdrag gällande försäljning av villor, fritidshus och kommersiella objekt.

Vi på EgendomsMäklarna erbjuder värdering / rådgivning,

försäljning och kontraktskrivning eller om ni har andra frågor som berör er fastighet.

Vi hjälper er den dagen ni behöver en fastighetsmäklare.

Ring gärna för en kostnadsfri konsultation.

Johan von Arnold Reg. Fastighetsmäklare

Ledamot Mäklarsamfundet

Tel: 0150-300 05

Mobil: 0730-800 688

HELAUTOMATISK vedhantering

SNABB-SAKER-EFFEKTIV

Även lämplig för sågytor

1m 3 /min

• Egen verkstad för skogsoch trädgårdsmaskiner.

• Slipning av sågkedjor och röjklingor

Öppet: Måndag-fredag 8-17

Uknavägen 15, Falerum, Åtvidaberg 0120-16 21 20 · info@falerummotorservice.se www.falerummotorservice.se

Se video på hemsidan

- Ny effektiv utmatningstransportör

-Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem

- Lågt effektbehov

- Passar alla traktorer

- Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver samt lastar. Allt medan du lägger på ny långved...

DAHLBERG MASKIN AB Tel. 0612-503 62

www.dahlberg-maskinab.se

benny@bennysskogsvard.se · Läggesta 410 ASKERSUND OBS! NY HEMSIDA: www.bennysskogsvard.se

Nu även med RUT-avdrag

Vi är återförsäljare för hela STIHLS produktsortiment.

Att synas är bra för affärerna! Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

AKTUELLT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län

Miljoner till skogsrelaterad forskning

Nio olika forskningsprojekt får dela på sju miljoner

SVERIGE (JB)

Södras forskningsstiftelse delar nu ut sju miljoner kronor till nio forskningsprojekt för att främja utvecklingen av familjeskogsbruket Ett flertal av projekten fokuserar på hur skogsbruket påverkas av ett allt varmare klimat i Sverige

S ö d r a s f o r s k n i n g s s t i f t e l s e bildades 1995 med uppdraget a t t f r ä m j a f o r s k n i n g o c h u tveckling som har betydelse för s k o g l i g o c h s k o g s i n d u s t r i e l l v e r k s a m h e t i s ö d r a S v e r i g e Sedan dess har drygt 200 olika forskningsprojekt fått dela på mer än 250 miljoner kronor Nu blir de ännu fler S ö d r a s f o r s k n i n g s s t i f t e l s e delar nu ut sju miljoner kron o r t i l l n i o o l i k a f o r s kningsprojekt, däribland inom s k o g s s k ö t s e l o c h h u r d e n n a k o m m e r p å v e r k a s a v e t t a l l t varmare klimat i Sverige Projektet ”Beslutsstöd för flödesplanering med hänsyn till väg a r s t i l l g ä n g l i g h e t ” k o m m e r u t r e d a h u r v a r m a r e v i n t r a r med mer regn påverkar skogsbilvägar och tilldelas drygt en miljon kronor

D ä r u t ö v e r f o k u s e r a r f l e r a projekt också på familjeskogsbrukets plantval och att sätta rätt planta på rätt mark

– Klimatförändringarna innebär utmaningar för familje-

Göran Örlander är ordförande i Södras forskningsstiftelse Sedan starten 1995 har stiftelsen delat ut mer än 250 miljoner kronor Bild: MARTINA WÄRENFELDT

s k o g s b r u k e t p å f l e r a s ä t t o c h därför satsar vi för att hantera de t t a, s äge r Göran Ö rland e r , o r d f ö r a n d e i S ö d r a s forskningsstiftelse

Det allt varmare vinterklimatet kommer enligt klimatforskningen att ge ökade regnmängder vintertid Temperatursvängningar på vintern förväntas ge upprepade tjällossningar Sammantaget innebär detta sämre bärighet på vägarna Detta kommer att studeras i ett projekt som handlar om flödesplanering av virkestransporter och vägarnas tillgänglighet Projektet kan förväntas ge positiva effekter i minskad e s k a d o r p å v ä g a r n a o c h p å sikt lägre transportkostnader

Södras forskningsstiftelse delar nu ut sju miljoner kronor till nio olika forskningsprojekt, däribland inom skogsskötsel och hur denna kommer påverkas av ett allt varmare klimat i Sverige Bild: JOEL DITTMER

Några av projekten berör ocks å f r å g e s t ä l l n i n g a r k r i n g d e t viktiga trädslagsvalet – mycket m e d t a n k e p å k l i m a t f ö r ä n dringarna, säger Göran Örlander

F ö r a t t f ö r ä d l a o c h f ö r n y a skogsgårdens värden fokuserar Södra på att utveckla skogsråvarans nytta och hur den an-

vänds Ett exempel på detta är p r o j e k t e n ” E l e c t r o c h e m i c a l depolymerization of lignin to specialty chemicals” och ”Cell u l o s e b a s e d e n e r g y h a r v e st i n g ” P r o j e k t e n b e v i l j a s knappt en miljon respektive en halv miljon kronor och komm e r u n d e r s ö k a n y a a n v ä n dn i n g s o m r å d e n f ö r t r ä f i b e r , b l a n d a n n a t f ö r a t t g e n e r e r a

elström och ersätta fossila alternativ i olika produkter

– Ett antal spännande projekt har beviljats medel som alla kommer undersöka och utveckla ny teknik och applikat i o n e r i n o m k e m i k a l i e r o c h e n e r g i b ä r a r e F o k u s i d e s s a projekt är på cellulosa och lignin som förnybara kolalterna-

t i v t i l l d a g e n s f o s s i l b a s e r a d e material Med skogen som bas utvecklas nya hållbara produkt e r o c h k o m p l e t t e r a r d a g e n s viktiga produkter från svenskt familjeskogsbruk, säger Henric B r a g e , c h e f f ö r s t r a t e g i s k u tveckling på Södra Innovation

Källa: Södra

Molly fortfarande populäraste namnet på jycken

Luna är det hundnamn som kommer starkast men fortfarande är det Molly som håller ställningarna. Nyregistreringar av hundar hos Jordbruksverket har dock gått ner under det senaste året, vilket tros bero på att den så kallade pandemieffekten avtagit, då många svenskar valde att skaffa hund

Under pandemin då vi tillbringade mer tid hemma vald e m å n g a a t t s k a f f a h u n d , m e n d e n e f f e k t e n v e r k a r n u

avta Antalet nya hundar som r e g i s t r e r a d e s h o s J o r d b r u k sv e r k e t u n d e r 2 0 2 2 v a r 7 2 876, vilket är 6,5 procent färr e ä n r e k o r d å r e t 2 0 2 1 d å 7 8

052 nya hundar registrerades

I Jordbruksverkets centrala hundregister, där alla hundar och deras ägare enligt lag ska r e g i s t r e r a s , f i n n s n u t o t a l t

1 0 8 9 0 0 0 h u n d a r o c h

7 8 7 0 0 0 ä g a r e r e g i s t r e r a d e

Sammantaget var antalet nyre-

gistreringar i Jordbruksverkets hundregister 72 876 år 2022 Ä v e n h o s S v e n s k a K e nnelklubben, SKK, var nivåerna nere på ungefär samma niv å s o m f ö r e p a n d e m i n m e d 5 2 5 0 0 r e g i s t r e r a d e h u n d a r under 2022 Ungefär 70 procent av Sveriges hundar är registrerade hos SKK

N ä r d e t g ä l l e r n a m n s å ä r Luna fortfarande det vanligaste namnet bland årets nyregistreringar, men Sally kommer s t a r k t , k l ä t t r a r p å t o p p l i s t a n o c h l i g g e r n u p å f e m t e p l a t s

M o l l y ä r d o c k f o r t f a r a n d e ohotad etta och det vanligaste namnet på registrerade hundar i Sverige

D e t f i n n s 8 9 4 7 h u n d a r med namnet Molly i Sverige, d ä r e f t e r f ö l j e r B e l l a 7 5 6 3 ,

C h a r l i e

6 0 6 6 , D o r i s

5 4 7 0 ,

Sally 5054, Sigge 4999, Ludd e 4 8 8 3 , B o s s e 4 4 8 8 , E l s a

4277 och Stella 4144

När det kommer till raser så är Labrador retriever, precis som de senaste fyra åren, den v a n l i g a s t e h u n d r a s e n i J o r db r u k s v e r k e t s h u n d r e g i s t e r

D e t f i n n s 3 8 0 4 3 L a b r a d o r Retriever registrerade i Sverige, och därefter följer Schäfer

3 3 1 1 5 , G o l d e n R e t r i e v e r

2 8 8 8 4 , J a c k R u s s e l T e r r i e r

2 3 7 0 7 , J ä m t h u n d 1 9 7 2 9 , F r a n s k b u l l d o g 1 5 5 3 8 , R o t t w e i l e r 1 5 4 4 6 , B o r d e r C o l l i e 1 4 6 8 9 , C h i h u a h u a , långhårig 14308 och Chihuahua, korthårig 13704 S t ö r s t a ö k n i n g e n b l a n d h u n d r a s e r n a s t å r M i n i a t u r e American Shepherd för, med h e l a 2 4 9 n y a h u n d a r R a s e n b ö r j a d e r e g i s t r e r a s h o s S K K

2 0 1 7 o c h h a r ö k a t f r å n 1 0 1 hundar det första året till 665 registreringar 2022 Miniatur e A m e r i c a n S h e p h e r d ä r e n liten vallhund som är lättlärd, energisk och gärna samarbetar med sin ägare Som hundköpare är det allt i d v i k t i g t a t t t a r e d a p å v arifrån hunden kommer för att undvika att köpa en smuggelh u n d D e n i l l e g a l a i n f ö r s e l n innebär stort lidande för hundarna Du ska be att få träffa valp e n t i l l s a m m a n s m e d s i n

Labrador retriever fortsätter att hålla ställningarna som den mest populära hundrasen De två på bilden heter med viss sannolikhet Molly och Luna Bild: PEXELS

m a m m a i h e m m e t o c h k o l l a u p p s å a t t m a m m a n ä r r e g istrerad i hundregistret Begär o c k s å a t t h u n d e n ä r g r u n dvaccinerad och har ett högst 7

dagar gammalt besiktningsint y g f r å n v e t e r i n ä r T a i n t e e m o t h u n d e n p å e x e m p e l v i s en parkeringsplats, köp den i d e s s h e m , s ä g e r S i m o n L ö f -

g r e n p å J o r d b r u k s v e r k e t s smittbekämpningsenhet

Text: TOBIAS PETTERSSON

Effektiv inventering av barkborre vindfällen och toppbrott

Volymmätning • Inspektioner • Gårdsfotografering

0730-35 13 31· info@gullby-sjolander.se www.gullby-sjolander.se

% $ " $ " # " & ! !

Högtryckstvättar

Service och försäljning av Nilfisk, Kränzle och Reno

FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2023!

Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751 www.sofabskanninge.se

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB

Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja

Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se

Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Boka rödfärgning!

•Rekommenderade sprutmålare av Falu Rödfärg

•Över 35 års erfarenhet av branschen

•Lämnar kostnadsfri offert på plats

•Lagerförsäljning av Gjøcos kompletta färgsortiment

Vi målar allt ifrån Småland till Uppland Carl Stråkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se

Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet

Så inte okontrollerat utsäde!

Analysera ditt utsäde i god tid före sådd hos Frökontrollen. Vi utför snabba analyser med hög kvalitet.

Kontakta oss för att beställa påsar.

019-603 27 30 www.frokontrollen.se

Biobränslepannor

Satseldade- och flödesmatade pannor

Säljare norra och mellersta Sverige

Andreas Brunåker

Lantmästare

076-846 22 22

Andreas.brunaker@faust.dk

mail@faust.dk

www.faust.dk

Dags för ny anläggning?

Akron har marknadens mest kompletta utbud av lösningar för hantering, lagring och torkning av spannmål och biobränsle.

Kontakta din Akronrepresentant idag!

Östergötland: Anders Olausson 070-346 11 11

Södermanland: Linda Karlsson 072-515 18 31

Närke: Kent Folkesson 070-337 16 28

Läs mer på vår hemsida akron.se

utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län

R ng 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

Skogsmarkprisrapporten helår 2022

For tsatt prisuppgång för skogsmark

ÖSTERGÖTLAND (JB)

Generellt har priserna ökat i riket och Östergötlands priser har ökat mer än genomsnittet. Det visar Skogsmarkprisrapporten för helåret 2022

L u d v i g & C o k a n i s i n a jämförelser luta sig mot årlig statistik sedan 1995 Det gör att den här rapporten blir väld i g t t i l l f ö r l i t l i g S k o g s m a r kp r i s r a p p o r t e n k o m m e r t v å g å n g e r p e r å r , d e l s s o m e n halvårsrapport och dels som en helårsrapport, den nu aktuella

I halvårsrapporten ser man på en indelning av Sverige i tre områden medan landet i helå r s r a p p o r t e n ä r i n d e l a t i t i o områden

V a d h a r n i m e d i r a p p o rten?

– D e t ä r b a r a s k o g s m a r k , bara ägoslaget skogsmark, inte betesmark och byggnader, s ä g e r S t e f a n W ä r d i g s o m ä r marknadsområdeschef för Region Öst –

Statistiken baserar sig bara på överlåtelser som varit ute på öppna marknaden Så allt som ä r m e d ä r k o n k u r r e n s u t s a t t

I den öppna marknaden syns inte sådant som generationsskiften, vilka därmed inte heller är med i rapporten –

Det som är unikt med det här är överlåtelser, även i form av fastighetsregleringar och de blir aldrig lagfarna på det sättet så de syns ju inte i vanligt material som gemene man kan få tag i

Trots ett på flera sätt skakigt

år, 2022, har priserna på skog fortsatt gått upp Några siffror ut det omfattande materialet v i s a r a t t p r i s e r n a i r i k e t s o m

helhet ökat med 1,4 procent Sett till den stora bilden, med t r e o m r å d e n , s å h a r p r i s e r n a ökat mest i norra Sverige och minskat i mellersta I indelningen med tio områden så tillhör Östergötland område 3, som även innefattar Västergötland Här har uppgången varit 6,0 procent, vilket är klart över snittet för rik e t U p p g å n g e n u n d e r 1 0 å r har här varit 38 procent, i riket 24

S t e f a n W ä r d i g v i s a r p å a t t det är en skillnad, värd att beakta, mellan Östergötland och V ä s t e r g ö t l a n d D e ö s t g ö t s k a p r i s e r n a p å 9 5 5 k r o n o r p e r skogskubik ska jämföras med 803 i Västergötland Skulle länet utgöra ett eget område så skulle därmed prisuppgången vara ännu högre än de sex proc e n t s o m a n g e s i s t a t i s t i k e n

En intressant jämförelse av prisutvecklingen är den för villapriserna under 2022 där pris e r n a g å t t n e d 1 3 p r o c e n t under 2022

Skogspriser räknat i skogs-

Jämfört med snittet för riket där man får 36 hektar eller 5 100 kubik så är Östergötlands priser klart högre

k u b i k o c h s k o g s m a r k s p r i s e r p e r h e k t a r f ö l j e r v a r a n d r a K u r v o r n a u p p v i s a r u n g e f ä r samma tendens En återkommande punkt i de här rapporterna är vad man får för en viss summa pengar, nu tre miljoner

– 1995 fick man rätt många hektar Idag får man lite mindr e o m m a n s e r t i l l h e k t a r I prisområde 3 får man 18 hektar eller 3 300 kubik I Skåne får man motsvarande mängd hektar men bara 2 700 kubik skog på den arealen Jämfört med snittet för riket d ä r m a n f å r 3 6 h e k t a r e l l e r 5 1 0 0 k u b i k s å ä r Ö s t e r g ö tlands priser klart högre Vilka som köper och säljer visar en fortsatt uppgång i ålder Såväl säljare som köpare är aningen äldre än vid förra mätninge n När de t komme r till vem som köper berättar Stefan W ä r d i g a t t d e t m e d 7 0 p r o -

cents sannolikhet är att grannen som köper till ytterligare mark till sitt befintliga Granne i den bemärkelsen är någon i s a m m a k o m m u n D e t ä r också definitionen på ortsbo i materialet Utbo är med andra

Ludvig & Co är Sveriges största fastighetsmäklare av lantbruksfastigheter och har sedan 1995 producerat samt presenterat stat stik bland annat avseende utvecklingen av priset på skogsmark i Sverige Käl a: Ludv g & Co

o r d n å g o n u t a n f ö r s ä l j a r e n s kommun

Andelen kvinnor som säljer eller köper skog minskar något och tendensen är stadig Här bör man dock hålla i minnet att det här fortfarande handlar om vad som är på den öppn a m a r k n a d e n , i n t e g e n e r at i o n s s k i f t e n e l l e r a r v S j ä l v a ägandet hos kvinnor är något annat F ö r n ä r v a r a n d e ä r d e t i n t e lätt att sia om vad som kommer, men Stefan Wärdig känner sig ändå ganska trygg inför året

– V i s e r m e d t i l l f ö r s i k t p å

2023 Man kan säga att rena skogsfastigheter är det alltid ett relativt stort intresse för, även nu Text och bild: BO BÄCKMAN

Stefan Wärdig framför en bild som visar utvecklingen av skogspriser sedan 1995 Bild: BO BÄCKMAN

Hur mycket skogsmark får man för tre miljoner? 18 hektar i Östergötland Bild: LUDVIG & CO

SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län

Över 70 procent av köparna äger skog sedan tidigare Bild: LUDVIG & CO

Honungsbin

Honungsbin producerar ett viktigt livsmedel och är betydelsefulla pollinatörer av grödor och vilda växter Samtidigt konkurrerar de i många fall med vilda bin om föda Risken för negativ konkurrens är dock mindre i Sverige än i de flesta andra europeiska länder enligt Jordbruksverket, som nu ger ut en vägledning till biodlare med tips och råd om hur riskerna kan minskas ytterligare.

H o t e n m o t p o l l i n e r a n d e i n s e k t e r h a r s k a p a t s t o r a r ub r i k e r i m e d i a u n d e r d e t s enaste decenniet I fler a e u r o p i s k a l ä n d e r h a r d e t vuxit fram en intensiv debatt me l a r e o c h o r g a n i s p e r s o n e r s o m v gynna vilda bin För att undv i k a e t t l i k n a n d e s c e n a r i o i S v e r i g e v i l l J o r d b r u k s v e r k e t främja en konstruktiv dialog b a s e r a d p å f o r s k n i n g M y nd i g h e t e n v i l l b i d r a t i l l k u ns k a p s s p r i d n i n g s a m t b e l y s a m ö j l i g a å t g ä r d e r s o m k a n minska risken för negativa effekter på vilda bin

– Det finns goda möjligheter att hantera konkurrensproblem a t i k e n ; S v e r i g e ä r e t t s t o r t land och det finns plats för båd e e n ö k a n d e h o n u n g s p r od u k t i o n o c h a t t g y n n a v i l d a b i n , s ä g e r T h o r s t e n R a h b e k

Pedersen, enhetschef på Jordbruksverket

F o r s k n i n g e n ä r ö v e r l a g samstämmig om att konkurrens om föda uppstår vid höga tätheter av honungsbin, då c i r k a h ä l f t e n a v d e v ä x t a r t e r som förekommer utnyttjas av

b å d e h o n u n g s b i n o c h v i l d a bin Jämfört med andra europ e i s k a l ä n d e r ä r a n t a l e t b isamhällen per kvadratkilometer lägre i Sverige och därmed också risken för negativ konkurrens

M e n v i s s k o n k u r r e n s ä r o u n d v i k l i g o c h i b r o s c h y r e n ”Hur ska honungsbin och vild a b i n k u n n a s a m s a s o m f öd a n ? g e s n u g o d a r å d t i l l b i o d l a r e , m e n ä v e n t i l l l a n tbrukare och allmänhet om hur d e k a n b i d r a t i l l a t t m i n s k a konkurrensen Råden bygger t i l l s t o r d e l p å e n l i t t e r a t u rsammanställning som Lunds universitet gjort på uppdrag av Jordbruksverket 2022 – Friska bin och lagom stora bigårdar kan både öka hosskörden per samhälo c h m i n s k a r i s k e r n a ö r v i l d a b i n D e t ä r också viktigt att vara å t e r h å l l s a m m e d biodling nära naturr e s e r v a t o c h n a t i o n a l p a r k e r m e d r ö d l i s t a d e b i a r t e r , sammanfattar Björn Gustavsson, rådgivare inom biologisk mångfald och bihälsa på Jordbruksverket

Allt inom ventilation!

Allmän service samt service av styrregler, ACJ luftvärme, ACF, byte av styrregler

Husventilation, OVK-besiktningar, Injustering av luft, installationer med mera.

20 års erfarenhet i branschen • F-skattsedel • kenneth0142@hotmail.com

finner ni markrör, vägtrummor, fiberduk, avvattningsrännor, pumpbrunnar,

MASKINSERVICE

BEGAGNADE

TRAKTORER KÖPES

Vi levererar grus och grusar dina vägar!

Vi levererar grus och grusar dina vägar!

Unicrental.se • 070-875 67 35 Vifinnsiområdetmellan BoxholmochLinköping.

Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

SVERIGE (JB)

En tredjedel av de svenska morötterna och hälften av jordgubbarna lämnar inte ens gården. För att minska miljö- och klimatpåverkan, öka lönsamheten och stärka livsmedelsförsörjningen är det tidiga matsvinnet en avgörande fråga att ta tag i.

Matsvinnet har diskuterats f l i t i g t d e s e n a s t e å r e n , m e n i d e b a t t e n t a l a s m e s t o m d e t s v i n n s o m m a t b u t i k e r o c h konsumenter står för och vad man som handlare och privatperson kan göra för att minsk a s i t t s v i n n M y c k e t a v v å r svenska mat går dock till spillo redan innan den hamnat i b u t i k e n , d e t v i s a r f y r a n y a r a p p o r t e r f r å n J o r d b r u k sverket

B e t y d a n d e m ä n g d e r potatis, morötter, jordgubbar och kvarnvete blir aldrig mat Det handlar om livsmedelsförluster på gårdar, packerier och kvarnar när det som var tänkt att bli mat blir kvar på åkern, används till foder eller blir avfall R a p p o r t e r n a v i s a r a t t : E n t r e d j e d e l a v m o r ö t t e r n a s o m odlades och packades i Sveri-

g e 2 0 2 1 - 2 0 2 2 b l e v i n t e m a t varav merparten, 30 000 ton, s o r t e r a d e s u t e f t e r s k ö r d 1 7 procent av den odlade mängd e n m a t p o t a t i s 2 0 2 1 , e l l e r 75 000 ton, lämnade inte gård a r e l l e r p a c k e r i e r f ö r a t t b l i mat

E f t e r a v s l u t a d s k ö r d k a n det finnas stora mängder jordgubbar kvar i fält En fallstudie i j u n i 2 0 2 2 v i s a d e a t t u p p emot hälften av jordgubbarna v a r k v a r i f ä l t o c h a t t e n s t o r del var klass 1-bär

T r e p r o c e n t a v d e t o d l a d e kvarnvetet, totalt 55 000 ton, f ö r s t ö r d e s i f ä l t 2 0 2 0 p å grund av viltskador och väder, m e n a n d e l e n k a n v a r a s t ö r r e hos utsatta odlare Kvarnvete s o m i n t e u p p f y l l e r k v a l itetskraven för livsmedel, och en stor del vetekli, används till foder

E t t e x e m p e l s o m v i s a r h u r s t o r a m ä n g d e r d e t h a n d l a r o m : P o t a t i s e n s o m i n t e l ä mnade gårdar och packerier för att bli mat under 2021 mots v a r a d e s a m m a m ä n g d s o m behövs för 1,6 miljoner svensk a r s å r l i g a p o t a t i s k o n s u mtion

När mycket arbete och resurser har lagts på att grödorna ska bli livsmedel är det såklart både en miljömässig och

ekonomisk förlust när det inte blir så

Det är viktigt att förebygg a l i v s m e d e l s f ö r l u s t e r f ö r a t t minska miljö- och klimatpåverkan, öka lönsamheten och stärka livsmedelsförsörjninge n D e t g å r h e l t i l i n j e m e d m å l e n i d e n s v e n s k a l i v s m edelsstrategin, säger Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör

D e t f i n n s m å n g a s k ä l t i l l varför så mycket mat försvinn e r u n d e r p r o d u k t i o n e n I o d l i n g e n k a n g r ö d o r n a f ö rs t ö r a s a v e x e m p e l v i s v i l d a d j u r H u r k v a l i t e t e n b l i r p åv e r k a s o c kså av torka, kraftiga regn, svampsjukdomar och i n s e k t e r P o t a t i s o c h m o r ö tt e r k a n s k a d a s v i d u p p t a gn i n g e n , b l i d å l i g a u n d e r l a gr i n g e l l e r s o r t e r a s b o r t p å grund av kvalitetskrav

Jordgubbar mognar snabbt v i d v a r m t v ä d e r B r i s t p å a rbetskraft gör att en del av bär e n s o m h a d e k u n n a t g å t i l l butik eller förädling inte hinner plockas

Mycket potatis och morötter blir dock foder eller avfall trots fullgod livsmedelskvalitet För att mer ska kunna bli mat behövs satsningar på odlingsmetoder, teknik och kunskap för att skydda grödorna från växtskadegörare och vilt

I n s a t s e r s o m a t t d r ä n e r a , b evattna, göra prognoser, skörd a , k y l a o c h l a g r a K v a l itetskraven behöver också diskuteras med köpare och konsumenter Till exempel sorterades många morötter bort innan de nådde handeln för att de var avbrutna, hade fel storlek eller var helt normala – En konsumentundersökn i n g v i s a r a t t m e r p a r t e n a v konsumenterna kan tänka sig

a t t k ö p a p o t a t i s , f r u k t o c h grönsaker med små skönhetsfel, avvikande skal och form, s ä g e r K a r i n F r i t z p å L i v s m edelsverket

Det behövs också ökad förädling och utveckling av produkter där mer av de svenska råvarorna som inte säljs färska till butik ändå kan tas tillvara

Ö k a d k u n s k a p o m l i v smedelsförluster gör det möj-

ligt för oss i branschen att jobb a m e d f ö r b ä t t r i n g a r M e n d e t g e r o c k s å u n d e r l a g f ö r andra aktörer i livsmedelskedj a n i n k l u s i v e m y n d i g h e t e r och andra samhällsaktörer, att v e r k a f ö r a t t m e r s k a b l i m a t från vår svenska produktion, s ä g e r M a r c u s S ö d e r l i n d p å

LRF Trädgård

Text: TOBIAS PETTERSSON