Jordbrukaren nr 4, 2017 by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 4 • Årgång 91 Mars 2017

På Nira lantbruk tror man på en framtid för svensk mjölk.

Tror på en framtid för mjölken LANTBRUK. På Gunnerudsgården i Östra Ämtervik, Värmland, har man byggt nytt och ökat sin ekologiska besättning från 160 till cirka 220 mjölkkor. 1990 startade Nira lant AB, som i nuläget ägs av Anders Ramström, Göran Nilsson och Leif Backlund. Tidigare bedrevs mjölkproduktionen i två bolag. En kravbesättning här på gården sedan 1994 och en konventionell besättning på en arrenderad gård sex mil bort. I augusti 2016 flyttade den konventionella besättningen in och plötsligt fanns det 250 kossor på gården. Det är en karenstid på sex månader innan alla djuren får vistas i samma ladugård. Tiden har gått och djuren verkar samsas gott under samma tak. SIDORNA 22-23

Säljare antog utmaningen MOTALA. Länstidningens och Jordbrukarens annonssäljare, Peder Lindgren, kommer i fortsättningen arbeta halvtid på tidningen och halvtid med sitt företag. Han har tagit över ett företag som säljer flyttbara farthinder. – Jag har varit lite sugen på någon kompletterande utmaning vid sidan av arbetet på tidningen, berättar han.

Talong för röstning på sidan 11.

Vem blir Årets Östgötabonde 2017? Möt de nominerade i Jordbrukaren – nu är det din röst som avgör ÅRETS ÖSTGÖTABONDE. För tionde året i rad delar Länstidningen Östergötland och Hushållningssällskapet Östergötland ut utmärkelsen Årets Östgötabonde. Årets Östgötabonde ska med kreativitet och handlingskraft ha utvecklat

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

vidaberg, familjen Sturesson, Fogdegården i Hogstad och Dag Hermansson, Ullevi i Vadstena. Nu är det upp till läsekretsen att bestämma vem som vinner. SIDORNA 8, 9 och 10

Ett lantbruksgymnasium i medvind För att travestera Mark Twain – ryktet om skolans död är betydligt överdriven. Tvärt om är det så att sedan själva skoljordbruket lades ner och arrenderades ut för tre år sedan, har trenden vänt och elevtillströmningen ökat, samtidigt har även utbudet av olika studieinriktningar ökat. – Vi var lite dumförklarade av andra naturbruksgymnasier när vi ändrade upplägget. Fast nu har vi haft fem, tio studiebesök, berättar rektorn Sofie Alvarsson. SIDAN 20

SIDAN 12

Du som är prenumerant

sin verksamhet på ett föredömligt sätt. Han eller hon ska vara ett föredöme och en inspirationskälla för sina kollegor. Juryn har nu valt ut tre kandidater till årets utmärkelse. De tre finalisterna är familjen Carlsson, Herrsäter gård i Åt-

VECKANS BORRING

LANTBRUK

SKOG

Att göra män av pojkar (och tjejer)

Tänk efter före – för säkerhets skull

En skogsförening genom tiderna

SIDAN 2

SIDAN 14

SIDAN 16

Nummer 4 • Mars 2017

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Att göra män av pojkar (och tjejer) Så har vi nu då äntligen vaknat. Den allmänna värnplikten ska återinföras. Lumpennostalgiska gubbar får vatten på sin kvarn. Äntligen ska piercade snorvalpar lära sig komma i tid och ta av sig mössan när de är inomhus. Äntligen ska generation Z, som man brukar kalla de individuella 90-talisterna, lära sig att i bland får man helt enkelt bara bita ihop, hålla käften och göra jobbet, trots att det inte är så kul. För gruppens skull. Nu ska samhället moraliseras igen. Och i sann 2010-tals tappning kommer även tjejerna att lära sig ovan nämnda hyfs, vilket just i jämställdhetens namn för samma generations tjejer nog är lika viktigt.

Liberalt sinnade krafter som blivit bortskämda med att unga grabbar – och tjejer – inte ska tvingas nedlåta sig att ta order från auktoriteter i militär ordergivning och sätta av en tid av sitt liv för kung och fosterland, förfäras över tanken om just allmän värnplikt och tvånget kopplat till detta. I sann 2000-tals anda ska allt vara frivilligt och självvalt. Argumentet som förs fram är att framtidens krig och invasioner kommer ske utan att så många skott kommer lossas. Detta behöver hanteras i ett försvar bestående av toppdrillade yrkesmän och

kvinnor, inte genom halvtrötta repgubbar som vant sig ifrån både modern krigsutrustning och militär kadaverdisciplin! Nutidens och framtidens försvarsteknik är långt mera sofistikerad än det försvar vi förvaltade när värnplikten avskaffades för 20 år sedan. Formellt är det inte så länge sedan, men så länge som för 20 år sedan när det var aktuellt för min generation, började vikten av värnplikt att urholkas. Det gick snabbt där på 90-talet. Från att bli fälld för vapenvägran till att inte ens behöva mönstra på några få år. Värnpliktsskeptikerna menar på att den kanonmaten som horder av värnpliktiga under årets fostrats upp till, inte längre kommer att behövas. Som tur är. Jag tror att det finns en poäng i det resonemanget, lika mycket som att det också finns en poäng i resonemanget att värnplikt – lumpen – faktiskt är stärkande för hela landet. Män och kvinnor från oli-

ka samhällsskikt tvingas ta ansvar för sig själva och gruppen, ta order och rätta in sig för en större sak. Inse att putsade knappar och stenhårt bäddade sängar inte kommer skrämma ryssen speciellt mycket, men att ordning och disciplin ändå lägger grunden för en väl fungerande struktur. I ett läge där många unga inte får jobb, på grund av – enligt mitt förmenande – en lönestruktur som bejakar att man hellre anställer någon som är lite mera erfaren för merkostnaden är så liten, är det kanske så att lumpen kan vara den beredskapssysselsättning som Stefan Löfven pratade om i valrörelsen som ingen sett. Till skillnad från sossarnas vanliga recept mot arbetslöshet, det vill säga halvmeningslös utbildning och sysselsättningsåtgärder som inte leder någonstans annat än till demoraliserande på individnivå, kanske faktiskt värnplikt kan stärka både samhälle och individ.

Nu ska man inte yvas så där förskräckligt om man är försvars- och värnpliktsivrare. Tänk er att en årskull är cirka 90 000 personer. På den ”gamla goda tiden” gjorde cirka 30 000 lumpen. I det nya förslaget om möjlighet till ”allmän” värnplikt pratar man om 5 000 som ska mönstra frivilligt för att gallra fram cirka 1500 som årligen ska få sin utbildning. Detta kommer nog inte skrämma Putin så värst mycket. Försvarsmakten hymlar inte med att man mer ser detta som ett bra sätt att stärka och mera aktivt jobba med rekrytering av kommande medarbetare till ett yrkesförsvar, än som ett sätt att återskapa ett stort invasionsförsvar. Så kanske, kanske att idén om möjlighet till ”allmän” värnplikt kan bli en bra kompromiss både för samhälle, försvar och enskilda individer, tycker en numera gubbe som inte gjort lumpen. Må så gott i det smått vaknande Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

HR 442 SC med Yamaha F50

HR 532 med Yamaha F115

124 900:-

249 900:- inkl 7” plotter

Vi hjälper dig till ett bra båtliv! Välkommen

Fabriksgatan 26, Motala · 0141-38 18 00 · www.motalaboat.se

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Ökad service i större lokaler!

• Stationerad veterinär alla dagar • Ny utrustning inom tandvård • Utökat sortiment inom foder m m • Utökade öppettider

Rödfärgning Målningsarbeten med full garanti. Vi utför även fönsterrenovering samt mögelsanering av husfasader. 70 år i branschen! Vi målar med Falu rödfärg.

Väkommen på

ÖPPET HUS! i Åtvidaberg lördag 25 mars kl 11-14

Mån-fre kl 8-16, ons kvällsöppet till kl 18. Vi finns tillgängliga 365 dagar om året 010-122 90 50

SKÖLDS MÅLERI AB

Industrigatan 5 B, 597 53 Åtvidaberg • www.distriktsveterinarerna.se

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Frank Sköld 070-556 20 98 www.skoldsmaleri.se

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 4 • Mars 2017

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

En ny, banbrytande lösning för intelligent skadedjurskontroll. ANTICIMEX SMART ÄR ETT NYTT och miljövänligt sätt att skydda er verksamhet. Tack vare vår kunskap och avancerade digitala fällor, kan vi garantera ett effektivt skadedjursprogram anpassat till era behov. Läs mer på www.anticimex.se eller ring 075-245 10 00.

Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! …och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se

www.mb-isolering.se

NYHET!

KÖPES! Husbil/Husvagn köpes, allt av intresse – kom med förslag! Ring Jonny Johansson Tel 0736-89 70 33 www.jordbrukaren.se

BAMSESÅGEN - ett flexibelt sågverk! KEDJESÅG, KLINGSÅG & TIMMERFRÄS!

KRONOS 1600M Kedjeröjare Överlägsen kapacitet och räckvidd Räckvidd 4,5 m från traktorns centrum. Du når även andra sidan av diket. Kraftig konstruktion, finsk kvalitetsprodukt. Kardandrift med lamellkoppling. Uppvikbart frontkastskydd för maximal körhastighet och kapacitet.

Komplett kedjesågverk fr. 39.990:-

ar du filmer På vår hemsida hitt ingar! och aktuella visn

TIMMERFRÄS

Vill du lära dig att timra?

KNUTMALL FÖR TIMRING

Se video på: www.dahlberg-maskinab.se SWEDISH QUALITY PRODUCT

DAHLBERG MASKIN AB Nyland 0612-503 62

www.bamseprodukter.se

info@bamseprodukter.se 0910-880 19

Vi inviger vår utbyggda butik med massor av bra erbjudanden! Nu har vi även jakttillbehör och ammunition.

Sväng förbi och kika på våra erbjudanden och prata med leverantörerna torsdag 23/3 - lördag 25/3

Connys Skog & Trädgård – din servande fackhandlare inom skog, trädgård och jakt!

Vadstenavägen 24A · 591 37 Motala Tel 0141-515 40

www.connysskog.se

AKTUELLT

Nummer 4 • Mars 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Ekologiska lantbrukare på årsmöte Dag Hermansson blev Årets Ekologiska lantbrukare i Östergötland SJÖGESTAD (JB)

De ekologiska lantbrukarna i Östergötland hade förlagt sitt årsmöte till Sjögesta motell en kväll i början av februari. Uppslutningen var god och ordförande Bengt-Åke Karlsson hälsade alla varmt välkomna.

Ulrik Lovang, vd för Lovang Lantbrukskonsult AB, höll därefter ett intressant föredrag om det ekologiska lantbrukets utveckling till i dag och han talade även om en framtidsvision för lantbrukarna. En mycket god måltid avnjöts efter föredraget. Måltiden, lågtempererad nötfilé, potatisgratäng med grönsaker, var baserad på ekologiska råvaror och tillagat i Sjögesta motells kök.

När alla ätit sig mätta vidtog årsmötesförhandlingar. De klubbades snabbt igenom och styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Denna kväll avgick sekreteraren Gunvor Bergman, numer boende i Flisby, Jönköpings län, efter elva år vid pennan. Hon hade avsagt sig omval och till ny sekreterare valdes Louice Lejon, Mjölby. Hon arbetar på Hushållningssällskapet som växtodlingsrådgivare, inriktning eko. De övriga i styrelsen omvaldes. Årsmötet avslutades med

att valberedningens ordförande Wilhelm Aschan utdelade priset Årets Ekologiska lantbrukare i Östergötland till Dag Hermansson, Ullevi egendom i Vadstena. Motiveringen löd: ”Dag har sedan förvärvet av Ullevi

2008 ägnat mycken möda åt utveckling av ekologiska odlingsmetoder i större skala. I takt med att efterfrågan ökar på ekologiska livsmedel måste vi hitta produktionsmetoder för större volymer med bibehållen trovärdighet. Dag är en föregångsman i detta avseende med sin omvittnade förmåga att använda ny teknik och pröva nya metoder för att hantera ogräs- och växtnäringsproblematiken.” I samband med att diplomet och blommorna delades ut, uppmärksammades också Dags arbetsledare, Henrik Carlsson. Han har också bidragit till att Ullevi är det ekologiska mönsterjordbruk det blivit.

Text: EVA CARLSSON

Från vänster den nya sekreteraren i Ekologiska lantbrukare i Östergötland Louice Lejon, Henrik Carlsson, pristagaren Dag Hermansson, avgående sekreteraren Gunvor Bergman och ordförande Bengt-Åke Karlsson. Bild: BJÖRN YDRÉN

Förbrukningen av kött och ägg på ny rekordnivå Den totala förbrukningen av kött ökade med ett halvt kilo per person till en ny svensk rekordnivå på 87,7 kilo, trots ett växande intresse för vegetarisk mat. Den omfördelning mellan köttslagen som pågått några år fortsatte, framför allt genom minskad förbrukning av griskött och ökad förbrukning av matfågel, där den senare steg till ny högstanivå för sjunde året i rad.

Även förbrukningen av lammkött ökade något. Den svenska äggmarknaden växte kraftigt, produktionen av ägg ökade med över tio procent och förbrukningen av ägg nådde liksom för matfågel en ny svensk rekordnivå. Produktion och export av nöt-, gris- och lammkött minskade medan utvecklingen var positiv för matfågel och ägg. Importen av alla produkter utom griskött ökade. Den andel av förbrukningen som producerats i Sverige steg för griskött, matfågel och ägg, medan den sjönk för nöt- och lammkött. Under förra året minskade

både svensk produktion och förbrukning av nöt- och griskött. Den svenskproducerade andelen av det griskött som förbrukades ökade dock, på grund av att importen minskade. Efterfrågan på både svenskt gris- och nötkött är hög, det visar utvecklingen av priserna till producent. I över två år har svenska producentpriser stabilt legat betydligt högre än i andra EU-länder, utan att de nämnvärt påverkats

prisvariationer i omvärlden. De höga priserna är ett tecken på att det skulle gå att sälja mer svenskt nöt- och griskött på egna marknaden. Att produktionen av nötoch griskött inte ökat trots god efterfrågan och höga priser beror på flera faktorer. En viktig orsak kopplat till främst nötkött är att det tar tid att öka antalet djur i besättningarna, en ko föder i genomsnitt en kalv per år. För samtliga köttslag gäller att det är tids- och kostnadskrävande att bygga nya stallplatser för de producenter som vill expandera. Statistik över intresset för

att bygga stallar i svensk grisproduktion och i den specialiserade nötköttsproduktion, alltså till nötkreatur som inte primärt hålls för mjölkproduktion, indikerar dock att produktionen kommer att öka under kommande år. Med andra ord bör den goda marknadssituationen, i kombination med ett gediget samarbete i hela livsmedelskedjan för att lyfta svensk nöt- och grisproduktion, snart bära frukt. Ett liknande samarbete i livsmedelskedjan pågår för lammkött. Konsumtionen av lammkött i Sverige har dock länge till stor del täckts av import, och den svenska andelen av förbrukningen av lammkött nådde dessutom ny bottennivå förra året med 28 procent. Intresset för att bygga stallar ökade dock även i denna sektor under 2016. Marknaderna för matfågel och ägg växer med rekordfart och alla delar i marknadsbalansen för matfågel och ägg ökade tydligt förra året. Produktionen av svenska ägg

Den totala förbrukningen av kött ökade med ett halvt kilo per person till en ny svensk rekordnivå på 87,7 kilo, trots ett växande intresse för vegetarisk mat.

ökade med över tio procent, relativt jämnt fördelat mellan de fyra olika produktionsmetoderna, och produktionen av matfågel steg med över åtta procent. Den ökade produktionen kan kopplas till både en växande efterfrågan och ett stort intresse för att bygga nya stallar de senaste åren. Importen av både ägg och matfågel ökade också, men de stora produktionsökningarna höjde andelen svensk matfågel och ägg. Beräkningen av hur mycket kött medelsvensken äter per år visar på en ny rekordsiffra för 2016, med 87,7 kilo. Detta trots en stark trend mot mer vegetarisk mat, och en växande kännedom hos konsumenter att minskad kött-

konsumtion är ett av flera sätt att göra livsmedelskonsumtionen mer hållbar. De senaste tre åren har förbrukningen av griskött minskat med totalt 3 kilo medan förbrukningen av matfågel ökat med totalt 3,3 kilo per person. Denna omfördelning kan bero på ett ökat hälsofokus, och en rekommendation i Livsmedelsverkets kostråd att inte äta mer än 500 gram rött kött och charkprodukter per vecka med hänsyn till hälsan. Den tilltagande klimatdebatten kan också ha gynnat konsumtionen av matfågel och ägg, då produktionen av dessa livsmedel har en lägre belastning på klimatet än framför allt nöt- och lammkött men även griskött. För-

brukningen av nötkött har minskat de senaste åren, om än med bara några hekto, medan förbrukningen av lammkött samtidigt stigit i ungefär motsvarande utsträckning. Det är dock inte bara ett ökat fokus på hållbarhet som ligger bakom de senast årens förändring av vår konsumtion av kött och ägg, utan även mattrender, produktutveckling och konsumentpriser är faktorer som bidrar. Förbrukningen av kött och ägg visar hur stor åtgången är i slakteri- respektive packeriled. För kött kan man säga att det vi slutligen äter uppgår till ungefär hälften av förbrukningen, enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneunder-

sökning låg konsumtionen av kött i tillagad vikt under 2010 på drygt 40 kilo per person. Denna siffra justeras upp en aning för viss underrapportering. Den stora skillnaden mot förbrukningen beror, förutom svinn och andra förluster i livsmedelskedjan, även på att förbrukningssiffran omfattar ben och annat som inte går att äta. Siffrorna för förbrukning och konsumtion av ägg ligger närmare varandra, och skiljer sig huvudsakligen åt på grund av olika former av svinn i livsmedelskedjan då det mesta av det värpta ägget kan ätas. Från och med 2016 publicerar Jordbruksverket uppdaterad statistik om utvecklingen av marknaderna för kött, mjölk och ägg på webben en gång per kvartal.

Nummer 4 • Mars 2017

Så stoppar du båttjuven

Motorer och elektronik går snabbt att stjäla och kan lätt avyttras på andrahandsmarknaden. Men som båtägare kan du göra en hel del för att försvåra för tjuven. Att skruva loss dyrbara drev och växelhus från motorn på en båt tar bara några minuter för tjuven. Detsamma gäller stöld för av GPS och annan elektronisk utrustning.

släpkärran när man ställer upp båten eller att man använder för dåliga lås när man låser fast den vid bryggan, menar Pia Lindström, på SSF Stöldskyddsföreningen. När det gäller stöld av båtar handlar det ofta om beställningsjobb. Då vet tjuvarna exakt vad de ska ha och många gånger lämnar båten landet mycket snart efter stölden, alternativt hamnar den på andrahandsmarknaden här i Sverige. Men det går att minska risken för att bli drabbad.

TÄCKDIKNING med plog eller kedja

Det tar heller inte lång tid att

Grävkonsult AB Erik Ryden · Tel 070-533 68 30 · Vikingstad

MITSUBISHI L200 ADVENTURER 2017

RUSTAD FÖR TUFFA ÄVENTYR UTRUSTAD MED FLAKLOCK, FLAKBÅGE OCH LJUS PRIS FRÅN 317 900 KR EXKL MOMS Förbrukning 6,6 l/100 km– 7,2 l/100 km. CO2 173 g/km– 189 g/km. Erbjudandet gäller Double Cab Business Automat så långt lagret räcker, som längst t.o.m. 2017-03-31, och kan ej kombineras med andra kampanjerbjudanden. 5 års nybilsgaranti gäller ej tillbehör. Alla priser är av generalagent rek. cirkapriser. Bilarna på bild är extrautrustade.

MITSUBISHIMOTORS.SE

Rydjavägen 8 i Mantorp. Tel: 0142-201 07 Mån - tor 10 - 18 Fre 10-17, Lör 10-13 www.lonestamsbilar.com

R sk äd og da en

koppla för ett släp och frakta iväg båten eller att stjäla den från båtplatsen om den inte är ordentligt fastlåst. Om båten inte snabbt kan kopplas till en ägare kan polisen heller inte göra mycket för att stoppa tjuven vid en kontroll på vägen. Det är därför viktigt att båten är märkt så att ägaren kan spåras. – Det finns en hel del man som båtägare kan göra för att försvåra för tjuven men många gånger hoppar man över de enklaste saker, som att sätta ett kulhandskelås på

– Vi har sett att man uppnått goda brottsförebyggande effekter dels genom att starta båtsamverkan vilket bland annat innebär att båtägarna patrullerar brygg- och uppläggningsområdena framförallt nattetid och dels genom att båtägarna DNA-märker båt och stöldbegärliga delar, som till exempel motor och drev, säger Pia Lindström. Fler tips för en säkrare vardag finns på Stöldskyddsföreningens hemsida, som du hittar på www.stoldskyddsforeningen.se.

Specialist på VA-system och betong!

• Rör och brunnar i betong • Slamavskiljare • Olje- och fettavskiljare Fritt lastat fabrik Västerås, Vänersborg, Stora Skedvi, Hallsberg Transport kan ordnas. Tillgång per lagerställe kan variera. Ring för beställning och mer information Tel: 010-455 24 20

När temperaturen någon gång under dygnet överstiger +5° C ökar risken för rottickan att etablera sig på färska stubbar. Och detta helt oberoende av årstid. Rotröta är skogens värsta skadegörare! Behandla i tid! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprider sig till nästa generation. Du riskerar att förlora upp till 30 000:-/ha – helt i onödan. Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut!

www.meag.se

Läs mer om Rotstop och rotröta på: www.interagroskog.se

Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

Båtsäsongen börjar snart och med den ökar också risken för stölder av båtar, motorer och utrustning. För januari månad visar statistiken på 25 procents ökning av alla båtrelaterade stölder jämfört med samma period förra året.

Nummer 4 • Mars 2017

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Jordbruk i skön Kindabygd

Hägerstad Kullen 1 Bostadshus med ekonomibyggnader. 78 hektar mark varav 40 utgörs av åker, 19 av bete och nio av skog. Det är ett skönt läge i en trevlig bygd, dessutom finns strandkontakt med sjön Åsunden. Välkommen till Hägerstad Kullen 1 som är veckans gård till salu.

Den delen av Kindabygden som man finner på sjön Åsundens östra sida, norr om väg 134 upp mot Rimforsa, utgörs till största delen av vacker jordbruksbygd. Här ligger lantbruk, inte mindre än tre kyrkor, Tjärstad, Kättilstad och Hägerstad samt Hägerstad gamla kyrka, en ruin som fortfarande används vid vissa tillfällen. Man finner Kindagurka, den kända konstnären Karin Almlöfs ateljé och mycket annat på dessa kilometrar längs väg 674. Här finns också en av vägarna till Bo-

da, man kan även svänga in från väg 134. Bodabygden har ett vackert läge mellan sjöarna Åsunden och Nimmern, en sjö vars norra ände övergår i Lillsjön. Det är inte ofta man har vägarna förbi själv Boda, denna sköna del av Kinda. Sjövägen, längs Kinda kanals sträckning genom det välkända Ulvesund, passerar man däremot mer eller mindre kanten av Boda. Längre bort är inte sjön. Veckans gård, Hägerstad Kullen 1, är trevligt belägen i Boda och har strandkontakt med Åsunden. Fågelvägen från gården är det några hundra meter till sjön. Själva gården är omgiven av den öppna kulturmark som finns i det centrala Boda. Här i närheten finns flera gårdar och andra hus.

Bostadshuset är uppfört på torpargrund med en fasad av stående panel. Huset har en tilläggsisolerad vind. Boarean uppgår till 130 kvadratmeter. På nedre plan finns bland annat köket som är utrustat med kökspanna och nya vitvaror, sovrum och vardagsrum. Den övre våningen inrymmer sådan som ett stort vardagsrum, sovrum och hall varifrån man når balkongen som erbjuder utsikt över en del av den här härliga bygden. På fastigheten finns flera andra byggnader. Ladugården som har en byggarea om 400 kvadratmeter är uppförd med djurhus i sten. Här finner man också ett före detta mjölkrum och pentry. Logdelen som är av trä har på senare år renoverats för lagring av grovfoder. Den andra ladugården, den äldre, har en byggarea om 280 kvadratmeter och är uppförd i trä. Ligghallen med en byggarea om 120 kvadratmeter är en plansilo som byggts in och används numera som ligghall för ungdjur.

Den totala arealen är 78 hektar som fördelar sig på 40 åker, 19 bete och nio skog. Till det kommer nio hektar impediment och en hektar övrig mark. Det saknas en skogsbruksplan så både skogsareal liksom virkesförråd, 1 200 skogskubik, baseras på en grov uppskattning som inte ska ses som annat än just grova och helt preliminära siffror. Med försäljningen följer jakten som

därmed blir fri för köparen från tillträdesdagen. På fastigheten finns goda stammar av dovvilt och rådjur. Från Hägerstad Kullen 1 når man snart servicen i orterna Kisa och Rimforsa samt väg 23/34 som söderut leder ända till Skåne och norröver till Linköping. Som en liten kuriosa så är vattenvägen i Åsunden öppen till världshaven genom anknytningen till Göta kanal i Roxen. Det var den vägen som fick Kindabygden att blomma upp genom nya transportmöjligheter när Kinda kanal kommit till. Text: BO BÄCKMAN

KORTA FAKTA HÄGERSTAD KULLEN 1 Bostadshus: 1,5 plan på torpargrund. Tilläggsisolerad vind. Boarea ca 130 kvm. Ladugård: Byggarea 400 kvm. Djurhus i sten. Logdel i trä, renoverad på senare år för lagring av grovfoder. Gamla ladugården: Byggarea ca 280 kvm. Uppförd i trä. Ligghall: Byggarea 120 kvm. Plansilo som byggts in och används till ligghall för ungdjur. Övrigt: Garage. Uthus. Hönshus.

Areal: Totalt 78 ha varav 40 åker, 19 bete och 9 skog. Jakt: Goda stammar av dovvilt och rådjur. Jakten följer köpet. Fastighetsbildning: Försäljningsobjektet är del av fastighet och ansökan om avstyckning är inlämnad. Pris: Bud senast 2017-03-31. Ansvarig mäklare: Roland Hultman, LRF Konsult, 013 377048 / 070 611490

Nummer 4 • Mars 2017

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

VI KOPER DITT SKROT!

$ $ $ $ $ $

AKTUELLT

Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

Levererar färdig betong #

certifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se

• Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland. Ring för närmare info

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se

HALLBYGGNADER I TRÄ

Prisexempel: 15 x 32 x 4,5 meter. snö 2,0. Komplett trästomme inkl. pelare, takstolar, takåsar, väggreglar, vindförstyvning samt allt infästningsmaterial. Pris 325:-/m2+moms. Takstolarna är CE märkta. Frakt och fullständiga monteringsanvisningar ingår. Finns i bredder 10-12-14-15-16 meter. Lämpligt till lagerbyggnad, förråd, maskinhall eller lösdriftstall till lantbruket. Vi tillverkar även vanliga träfackverk och takstolar till alla typer av byggnader. Välkommen med Er förfrågan.

Timmele Takstolsfabrik AB Gunnarsgårdsvägen 12, 523 72 Timmele Tel. 0321-530 283 • info@timmele.com Mer info på www.timmele.com

Jordnära söker professionella behandlare - HVB-ungdomar Vi söker dig som har; • god psykisk form och god självkännedom • förmåga att möta ungdomar respektfullt och med lösningsfokus • B-körkort • 2-års adekvat eftergymnasial utbildning passande målgruppen • praktisk erfarenhet av arbete på HVB-hem • förmåga att jobba både i team och självständigt Kontakta vår personalutvecklare Kristina Eriksson på mejl med CV: kristina@jordnaraomsorg.se

www.omsorgsbolagen-jordnara.se

SSAB Merox AB Tel. 0155-25 60 00 www.merlandet.se

Nummer 4 • Mars 2017

ÅRETS ÖSTGÖTABONDE

Till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

KANDIDAT NR 1 • ÅRETS ÖSTGÖTABONDE

Sveriges godaste ostkaka serverad utomhus en skön sommardag.

Korna har det bra på Herrsäter och vill gärna titta närmare på nya personer.

Hundarna håller koll på gården och trivs med livet, kanske kan man förmå besökaren att kasta lite boll?

Familjen Carlsson, Herrsäter gård Kor, prisbelönt ostkaka, gårdsbutik och café

ÅTVIDABERG (JB)

Det är bara fyra år som två generationer Carlsson drivit Herrsäter gård. Ändå har de hunnit bli välkända med sådant som prisbelönt ostkaka, gårdsbutik, café och direktkontakt med konsumenter som de vill ska gynna det svenska lantbruket.

I ett vackert anrikt kulturlandskap, vid sjön Strålångens östra ände, ligger Herrsäter gård. Med alla arrenden inräknade brukas totalt 170 hektar åker och ytterligare 100 hektar utgörs av bete. På gården finns totalt cirka 300 djur, varav ett hundratal är mjölkkor. Den nyare ladugården med lösdrift och mjölkrobot visas för gäster som får se hur bra kor kan ha det. Gården har även café och gårdsbutik, samt förädling till sådant som ostkaka, mjöl och sylt. Här är alltså två generationer Carlsson verksamma, Jan och sonen Erik. Driver ni det här tillsammans? – På pappret är det mamma

och pappa som driver lantbruket och jag driver förädlingen med ostkaka och de andra produkterna, berättar Erik Carlsson. Sedan gör vi allting tillsammans, vi hjälps åt. Att göra allting tillsammans och hjälpas åt inkluderar i högsta grad även hans syster Sara. Lite specialiserade är de förstås, Sara kör inte så mycket traktor och Jan bakar inte lika mycket ostkaka som hon. – Vid toppar som till jul har vi väldigt mycket med ostkaka och då sysslar vi bara med det när vi inte är i ladugården. – Vi sätter in arbetskraften där det behövs, säger Jan Carlsson. När det är dags för hö, då blir det inga ostkakor. Kulturmarkerna som omger gården är välskötta och betade. Är det en medveten strategi eller att det råkat bli så?

Stående: Erik Carlsson och Jan Carlsson, sittande: Sara Carlsson och Anita Carlsson. Tavlan med kon är självklart och passande placerad i stora salen.

– Både och, säger Jan. Vi har ju försökt ha så mycket djur som möjligt. På sommaren går det också åt mat och då är det bete som är det bästa att ha. De stora betesmarkerna är gamla kulturbeten. Våra djur betar väldigt lite på åker. – Vi behåller alla tjurkalvar

och föder upp till slakt, tillägger Anita Carlsson. Vi är självförsörjande på djur och vi kastrerar tjurarna eftersom vi har så otroligt mycket naturbeten. – Vi värnar det svenska traditionella lantbruket, säger Erik. Försvinner de här lantbruken så försvinner också miljöerna som skapats.

Genom att vi har mycket betesdjur så håller vi en stor del av landskapet öppet. Det är djuren som gör det möjligt att bevara den här miljön. Av den förädling som sker på

Herrsäter är förstås ostkakan det stora. Med guld i SM i mathantverk 2016, alltså Sveriges bästa, finns ett obestridligt kvitto på ostkakans höga klass. Det finns mer än ostkaka här. Bland annat kokar man sylt och har även eget mjöl. – Vi säljer vetemjöl som Orga hjälper oss att mala och packa, säger Erik. Vi har kunnat tala om vilken åker mjölet kommer från.

Ett unikt bra säljargument alltså? – Ja, det är svårt för Kungsörnen att bemöta det. En viktig del i filosofin på gården är att ha direktkontakt med kunderna. – Vi träffar väldigt mycket folk när vi är ute och säljer våra produkter. Vi säljer väldigt lite i butik och väldigt mycket direkt till konsument på alla möjliga platser. Då har man möjlighet att prata med sina kunder. På en butikshylla blir man anonym. – Folk som kommer hit tar med sina barn och barnbarn kanske och de får gå och titta på djuren i ladugården, berättar Sara. Det är inte så

många gårdar som är öppna. – Vi tjänar ju inga pengar på att folk får titta när roboten mjölkar, fyller Erik i, men sedan när de står på Ica och väljer svenskt istället för danskt så gynnar det alla oss som är i näringen. – Vi måste visa upp vad vår

bransch håller på med om folk ska inse värdet av det här att djuren har det bra. Carlssons har planer på ett stort projekt. De vill bygga ett mejeri på gården vilket skulle underlätta att göra egen ost. Det skulle vara av deras egen mjölk, alltså ingen konsumtionsmjölk, utan mer som ett ysteri.

– Om det här blir av så ska vi till största delen även fortsättningsvis vara Arlaleverantörer i alla fall, säger Jan. De värnar om det svenska traditionella lantbruket samtidigt som de satsar framåt och anpassar verksamheten till dagens marknad, allt med en mycket trevlig framtoning. Text och bild: BO BÄCKMAN

Rösta på din kandidat! Använd kupongen på sidan 11.

Nummer 4 • Mars 2017

Till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

ÅRETS ÖSTGÖTABONDE

KANDIDAT NR 2 • ÅRETS ÖSTGÖTABONDE

Bengt Sturesson vid sina charolaisdjur.

Fogdegården sedd från söder.

Frukosten är ett viktigt inslag på Fogdegården. Man samlas, äter, går igenom vad som ska ske under arbetsdagen.

Familjen Sturesson, Fogdegården Nötdjursavel, äggproduktion och vindkraft

HOGSTAD (JB)

Bengt Sturesson har successivt byggt upp verksamheten på Fogdegården till att idag vara en mycket välskött gård med flera starka ben att stå på. Avel, vindkraft, ägg med mera ingår. Personalens trivsel och delaktighet är en viktig del.

Fogdegården är belägen vid Hogstad där den bördiga slättbygden börjat. Varje byggnad, yta och del är mycket välskött. Asfalterade ytor och vägar sparar arbete och underhåll och bidrar till ett vårdat fint helhetsintryck. Verksamheten är idag omfattande. Fogdegården Lantbruk AB, som är familjeägt, med uppfödning av charolaisdjur och red angus för avel samt växtodling, är moderbolag. Till det kommer äggproduktionen och vindelproduktionen, vilka drivs i respektive dotterbolag. Inklusive tre familjemedlemmar har man 7,5 anställda. Genom tillköp och arrenden är arealen 450 hektar åker och 90 hektar bete. Till det kommer 100 hektar skog samt ett samägande av 900 hektar skog i Härjedalen. Son och far på Fogdegården i Hogstad. Gustaf och Bengt Sturesson. I bakgrunden skymtar delar av ägganläggningen och vindkraftverket.

– 1979 köpte jag och Agne-

ta tre dräktiga charolaisdjur, berättar Bengt Sturesson. 1981 övertog vi Fogdegården som min far och farbror drev. Då hade vi kanske 80 hektar åker och lite skog och betesmark. Charolais hade han redan några år innan bestämt att de ville ha. – Sedan satsade vi stenhårt på avel. 1991 så importerade vi hornlösa charolais från Kanada. Det var en avgörande grej i vårt företag. Vi visste inte hur det skulle slå i Sverige med ärftligt hornlösa. Vi var bland de första med det i Sverige och det har gått bra. Idag är merparten av charolaispopulationen hornlös.

Ett av många kvitton på hur bra Fogdegårdens djur är kan räknas i de rader med rosetter eller utmärkelser från Elmia som finns uppsatta i kontoret. Det är få gårdar som kommit i närheten av det antalet från en enda mässa. Med åren har verksamheten

på gården successivt utökats, utvecklats och förfinats. Bland milstolparna finns vindkraftverket från 2002 och 1998 de första 6 500 frigående hönsen. Nu finns 64 000 höns. Frukosten är ett viktigt inslag i dagen på Fogdegården. Man samlas, äter, går igenom vad som ska ske under arbetsdagen. På en whiteboard finns

även besöket från Länstidningen noterat som en punkt så alla visste om det. Det är mer som ett lugnt familjärt samtal över frukostbordet än ett vanligt möte. Ibland tar man även emot

besökare och genom att alla är samlade så får alla ta del av vad det rör sig om. – Det blir naturligt, säger Bengt. Alla har ansikten på personer och vet vad det gäller. Hur länge har ni haft sådan här frukostar? – Det har vi haft i mer än tio år. Bengt Sturesson beskriver sig och även personalen som tävlingsinriktad.

– Det går alltid att göra saker bättre, säger han och de andra nickar. Vi tävlar med oss själva för att få bättre resultat. Personalens trivsel, säkerhet och delaktighet är centralt på Fogdegården. Bengt berättar att det är sådant som alltid finns med i planering och beslut. Ett exempel är den robot som lyfter de fyllda lådorna med ägg och staplar dem på pallar. Det var ett både monotont och slitsamt arbete som ersattes med en bättre arbetsmiljö. Miljön i ett större perspektiv finns också med i verksamheten. Till exempel fick Fogdegårdens Lantbruks AB

utmärkelsen ”Årets företag inom gröna näringar” år 2016. Bengt Sturesson nämner anspråkslöst ett antal miljö- och klimatvänliga delar på den listan som liksom allt annat successivt växer. En minskning av transporter med 80 lastbilar med släp per år av foder och spannmål är ett tydligt avläsbart exempel liksom att både vara vindelproducent och använda förnyelsebar el till gården.

– Styrning av företaget är A och O, säger Bengt Sturesson. Under rundvandringen visar han hur olika flöden underlättats genom hur byggnader organiserats, foder, ägg och så vidare får ta ”den rakaste vägen”. Det är effektivt och sparar tid, pengar och arbete. Äggproduktionen är en ren uppvisning i smarta lösningar för sådana flöden. Text och bild: BO BÄCKMAN

Bengt Sturesson är ytterst

noga med verksamheterna, det han har runt omkring och han har tänkt igenom varje del och steg. Inget får förhastas, allt ska fungera optimalt.

Rösta på din kandidat! Använd kupongen på sidan 11.

Nummer 4 • Mars 2017

ÅRETS ÖSTGÖTABONDE

Till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

KANDIDAT NR 3 • ÅRETS ÖSTGÖTABONDE

Henrik Carlsson och Dag Hermansson utanför den gamla smedjan.

Boningshuset på Ullevi gård är byggt 1708.

Henrik Carlsson och Dag Hermansson på vägen till Ullevi. Gården syns i bakgrunden.

Dag Hermansson, Ullevi egendom Ekologisk odling och planer för mjölkkor VADSTENA (JB)

Att odla ekologiskt är ett ständigt krig med ogräset. Det gäller att vara listig och uppfinningsrik och att veta hur det fungerar i naturen. Lösningar finns ofta i den gamla bondekunskapen, konstaterar Dag Hermansson, som driver gården Ullevi strax söder om Vadstenas stad. Nu är han en av kandidaterna till Årets Östgötabonde.

Dag tycker att det är viktigt att odla ekologiskt. Det är skönt att slippa jobba med alla kemikalier. Sprutmedel påverkar både den som arbetar på en gård och den som äter maten. Han tror också att det är mer balans i näringsämnena i en ekologisk odling. Nackdelen är att det är arbetskrävande och betyder mer maskintid och därmed mer diesel. Dag berättar att han är född och uppvuxen på den gård, som han nu äger och brukar sedan tio år tillbaka. Under mellantiden har han fått 24 år i Skåne på tre olika ställen, sex år på Vikbolandet och ett halvår i Kanada. En gång i tiden var här en hel by och Dag har en karta från 1846 på väggen i sitt kontor över Ullewi by i Dals härad och Örberga socken till beredande av laga skifte. Dags pappa var inspektor

och Dag börjar sitt yrkesliv som arrendator. I dag äger han 750 hektar åker. Han brukar 640 hektar, det mesta är egen mark men han arrenderar även. Samtidigt arrenderar han också ut mark både i sin närhet i Östergötland och 95 hektar i Skåne där har han en gård kvar. Dag har en medarbetare, Henrik Carlsson, som är anställd året om och dessutom två eller tre under säsong. Han odlar huvudsakligen höstvete, men även lusern, ärtor, timotej, ängsgröe och klöver när det passar. Ett problem är att det är svårt att få tag i växtnä-

Medarbetaren Henrik Carlsson och Dag Hermansson nedanför porten till ett av de många husen på Ullevi gård. På åkrarna odlas i huvudsak höstvete.

ring. Den räcker inte till om alla skulle odla ekologiskt. Dessutom är den dyr. Dag torkar och lagrar spannmål i silos. Lastbilar kommer och hämtar. Dels låter han mäta falltal, rymdvikt och protein i spannmålet, dels mäter köparna. Det brukar stämma, konstaterar han. För att ytterligare värna om miljön har Dag ett eget vindkraftverk sedan åtta år. Det står på Gotland och ger betydligt mer el än Dag och hans gård förbrukar. Han försöker också utnyttja vädret, till exempel när det gäller att bekämpa kvickroten. Han drar upp den innan fros-

ten kommer så att den kan sprängas sönder. – Det är roligt att lyckas vinna kriget mot ogräset, säger denne engagerade ekobonde. Dags bostad är ett rött två-

vånings boningshus, som är byggt 1708. Därutöver finns det många hus. Det är ett annat något yngre rött tvåvåningshus där han har kontor på nedre våningen och där säsongsarbetarna bor på den övre när det är dags. Här finns en gammal smedja, ett hus som har varit stall och så vidare. Om två eller tre år tänker Dag bygga en ladugård för 3400 mjölkkor. Hans avsikt är att därigenom få fullt krets-

lopp. Andra framtidstankar är att använda lusern som gödsel igen och att skaffa en ellastmaskin. Det ligger i tiden, konstaterar han. Det bästa med ditt yrke? – Att det är fritt, att man upplever de olika årstiderna och lever med vädret och att arbetet är omväxlande. Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM

Rösta på din kandidat! Använd kupongen på sidan 11.

Ekobonden Dag Hermansson är en av kandidaterna till Årets Östgötabonde.

Nummer 4 • Mars 2017

Till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Familjen Carlsson, Herrsäter gård. Sidan 8.

Familjen Sturesson, Fogdegården. Sidan 9.

ÅRETS ÖSTGÖTABONDE

Dag Hermansson, Ullevi egendom. Sidan 10.

Var med och rösta! För tionde året utdelar Länstidningen Östergötland och Hushållningssällskapet Östergötland utmärkelsen Årets Östgötabonde. Årets Östgötabonde ska med kreativitet och handlingskraft ha utvecklat sin verksamhet på ett föredömligt sätt. Årets Östgötabonde ska vara ett föredöme och en inspirationskälla för sina kollegor.

Rösta på din favorit!

Juryn har valt ut tre kandidater till årets utmärkelse. Sedan är det läsekretsen som genom sina röster bestämmer vem av de tre som får utmärkelsen. Du kan påverka genom att rösta på någon av kandidaterna. Kandidaterna presenteras i detta nummer av Jordbrukaren. Se sidorna 8, 9 och 10. Senast den 13 april måste vi ha din röst!

Utmärkelsen kommer att delas ut vid Hushållningssällskapets stämma onsdagen den 26 april.

Kryssa för din kandidat: Familjen Carlsson, Herrsäter gård, Åtvidaberg Familjen Sturesson, Fogdegården, Hogstad Dag Hermansson, Ullevi egendom, Vadstena

Mitt namn: _________________________________________________ Adress: ____________________________________________________ Postnr/Ort: _________________________________________________

Skicka din röst till: • Länstidningen Östergötland, Drottninggatan 20 C, 591 35 Motala. Märk kuvertet ”Årets Östgötabonde”. • Du kan också e-posta till marianne.karlsson@lanstidningen.se. Om du e-postar så ange ”Röst - Årets Östgötabonde” i ärenderaden.

Rösterna ska vara redaktionen tillhanda senast fredagen den 13 april.

Juryn består av Carl G Nilsson, Bengt Petersson, ordförande i Hushållningssällskapet, Gunilla Aschan, Hushållningssällskapet och Andreas Norlén, Länstidningen. Ordförande i juryn 2017 är Länstidningen Östergötland.

AKTUELLT

Nummer 4 • Mars 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Peder Lindgren har varit anställd av Gunilla Norlén, Länstidningens ägare, sedan 2002. Nu går han ner till halvtid för att också hinna driva ett eget företag.

Peder Lindgren ser fram emot mycket arbete framöver med att lära sig det nya bolaget, hanteringen av farthinderprodukterna och alla kundkontakter.

Med sitt nya företag Flexibump har Peder Lindgren hittat en verksamhet som går att kombinera med jobbet på Länstidningen och Jordbrukaren.

Peder Lindgren antog utmaningen Flexibump AB kommer att administreras från Motala MOTALA (JB)

Länstidningens och Jordbrukarens annonssäljare, Peder Lindgren, kommer i fortsättningen arbeta halvtid på tidningen och halvtid med sitt företag. Han har tagit över det välkända Flexibump som säljer flyttbara farthinder.

kvar på tidningen på halvtid. Hur kommer det sig att du plötsligt har köpt ett företag och är vd där? – Jag har varit lite sugen på någon kompletterande utmaning vid sidan av arbetet på tidningen, berättar Peder Lindgren. Jag sökte en verksamhet som gick att kombinera med arbetet på tidningen. – Jag har under en längre tid

Peder Lindgren har varit anställd av Gunilla Norlén, Länstidningens ägare, sedan 2002 då hon och Andreas Norlén drev Kuriren. Efter köpet av Länstidningen övergick Peder under 2007 till att arbeta där. Nu har han köpt företaget Flexibump AB men kommer fortfarande arbeta

skannat av de platser på nätet som förmedlar verksamheter. Rubriken trafiksäkerhetsprodukter dök upp och jag blev nyfiken. – Det var i mitten av oktober. Sedan kom tidigare ägare och jag bra överens tidigt i diskussionerna. Jag satte mig i bilen och hälsade på honom och

sedan dess har vi haft en massa olika diskussioner för att komma fram till en lämplig lösning för hur man ska överta och finansiera verksamheten och lägga upp hela projektet. – Det kommer vara fortsatt mycket arbete framåt för att lära sig det nya bolaget och lära sig hanteringen av produkter och alla de kopplingar som bolaget har gentemot kunder och så vidare. Farthinder var absolut inget Peder haft i tankarna från början men hans intresse fångades och han övertar nu alltså företaget Flexibump AB. Troligen har alla som kört bil under de senaste decennierna någon gång åkt över ett gupp från

det företaget. Det är faktiskt Sveriges mest sålda farthinder och har funnits i mer än 35 år. Flyttbart, fungerar även på grusväg och bekvämt att passera nämns bland egenskaperna. Bland kunderna finns bostadsrättföreningar, vägsamfälligheter, campingar, privatpersoner med flera. Det är även ett farthinder som passar bra på landsbygden. – Det här är en verksamhet som funnits i 35 år, säger Peder. Björn Thysell, som jag köper verksamheten av, startade redan 1981. Sedan har ju han drivit och utvecklat bolaget vidare. Nu känner han att det är dags att lämna över stafettpinnen till någon annan som är mer hungrig och vill utveckla det hela. Det är ju

hans livsverk så han var väldigt noga med vem som kom in som köpare. Hur påverkar det här ditt arbete på Jordbrukaren och Länstidningen? – Jag har överlämnat en del tidigare kunder till en annan resurs, en annan säljare helt enkelt. – Jag tycker jag kommit väl-

digt bra överens med mina kunder som jag har på Länstidningen, jag tycker jättemycket om dem så det är därför jag inte vill släppa det jobbet. Det är relationer man byggt upp genom åren. Är det här ditt första företag? – Jag gillar det här med eget företagande och har haft flera

andra genom åren, säger Peder. Jag trivs med att vara egenföretagare och allt vad det innebär av utmaningar och det här drivandet framåt och att försöka lösa situationer och saker och hitta möjligheter. – Jag har haft lite till och från parallellt. Det har varit lite verksamheter som kommit och gått genom åren. På ett eller annat sätt har jag varit företagare sedan 20 år tillbaka, lite till och från. Det har inte varit några jättegrejer. Det är inget jättekast utifrån min personlighet. – Jag har väl alltid haft sedan jag var liten grabb någon idé om att verka som företagare. Text: BO BÄCKMAN

Nummer 4 â&#x20AC;˘ Mars 2017

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

AKTUELLT

FĂśnster och dĂśrrar till stallar, garage och industrier m.m.

Vi kĂśper & sĂ¤ljer Halm och grovfoder Diesel och oljor SpannmĂĽl, konv & KRAV GĂśdning VallfrĂś och utsĂ¤de

0514-310 10 info@westerbyggtra.se â&#x20AC;˘ www.westerbyggtra.se

LELY CENTER

Anders eller Elisabeth nĂĽr ni pĂĽ:

VALDEMARSVIK

Tel 013-23 44 65/66

Kontakta oss fĂśr mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com

Du har vĂ¤l sett vĂĽr hemsida?

www.jordbrukaren.se

www.lely.com

LELY â&#x20AC;&#x201C; vĂ¤rldsledande inom innovativa system fĂśr automatisk mjĂślkning och robotutfodring.

NYA MITSUBISHI L200 ADVENTURER

RUSTAD FĂ&#x2013;R TUFFA Ă&#x201E;VENTYR UTRUSTAD MED FLAKLOCK, FLAKBĂ&#x2026;GE OCH LJUS PRIS FRĂ&#x2026;N 317 900 KR EXKL MOMS FĂśrbrukning 7,5 l/100 km. CO2 196 g/km. Erbjudandet gĂ¤ller Double Cab Business Automat sĂĽ lĂĽngt lagret rĂ¤cker, som lĂ¤ngst t.o.m. 2017-03-31, och kan ej kombineras med andra kampanjerbjudanden. 5 ĂĽrs nybilsgaranti gĂ¤ller ej tillbehĂśr. Alla priser Ă¤r av generalagent rek. cirkapriser. Bilen pĂĽ bild Ă¤r extrautrustad.

Ă&#x2013;ppet: MĂĽ-fr 8-18, LĂś 10-13 Hestra, TranĂĽs Âˇ Tel 0140-410 10 www.ekebacksbil.se

Hisun 500 UTV Traktorregistrerad

89 900 kr inkl moms

INSERV SK

Tegelbruksv 1, Kisa Âˇ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

M A

E IC

Benny Andersson BrĂĽnstorp, 585 91 EksjĂś Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Ă&#x201E;ven andra nya delar.

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI AB Vi hjĂ¤lper dig med allt inom bygg & anlĂ¤ggning. HĂ¤r kĂśper du Ă¤ven sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI FĂ&#x2013;RSĂ&#x201E;LJNING AB

TRAKTORER KĂ&#x2013;PES fĂśr demont, kontant betalning. HĂ¤mtas!

â&#x20AC;˘ â&#x20AC;˘ â&#x20AC;˘ â&#x20AC;˘ â&#x20AC;˘ â&#x20AC;˘

DirektfĂśrsĂ¤ljning till fĂśretag, lantbruk och privatpersoner. Vi sĂ¤ljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smĂśrjmedel och ordnar sjĂ¤lvklart med transporten. Telefon: 013-809 00 Âˇ www.vikingstadakeri.se BesĂśksadress: FĂĽlĂĽsavĂ¤gen 11, VIKINGSTAD

Som Sveriges stĂśrsta skogsĂ¤gare kĂ¤nner vi ett ansvar fĂśr att alla vii gĂśr afffĂ¤rer med blir nĂśjda. Det gĂ¤ller vĂĽra mĂĽnga lokala kunder, entreprenĂśrer vi anlitar och alla privata skogsĂ¤gare som vi samarbetar ar med runt om i landet. En bra afffĂ¤r fĂ¤r fĂśr f dig som skogsĂ¤gare kan handla om att vi plockar fram stĂśrsta mĂśjliga andel timmer ur din skog. Att kvaliteten pĂĽ arbetet vi gĂśr i skogen Ă¤r hĂśg. Och att din skog tillsammans med vĂĽr egen i slutĂ¤nden bidrar till klimatsmarta slutprodukter och tillvĂ¤xt fĂśr hela Sverige.

Vedhantering FoderhĂ¤ckar Balhantering Grindar Adaptrar Vagnar

Vi kĂśper, sĂ¤ljer och fĂśrmedlar beg. lantbruksmaskiner. Ă&#x2026;terfĂśrsĂ¤ljare fĂśr Bala Agri och Norje. VĂ¤lkomna!

GĂśr en bra virkesaďŹ&#x20AC;Ă¤r. Kontakta oss idag. Du hi ar oss pĂĽ www w..sveaskog.se/virkeskĂśpare

tel 070-816 29 05 info@backhemmet.se www.backhemmet.se

Fullt fokus pĂĽ foder Smarta lĂśsningar fĂśr smarta lantbrukare

Tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se

dig VĂĽrt sĂ¤ljteam hjĂ¤lper med tips oc h rĂĽd - i stort oc h smĂĽtt facebook.com/ydregrinden

@ydregrinden

Stallinredning â&#x20AC;˘ StalltillbehĂśr â&#x20AC;˘ GĂśdselhantering â&#x20AC;˘ Foderhantering â&#x20AC;˘ Byggnation â&#x20AC;˘ Ventilation

LANTBRUK

Nummer 4 • Mars 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Jens Johansson understryker att draginrättningar som denna krok måste ses över så att de inte är slitna eller felaktiga.

Jens Johansson och Thommy Karlsson betonar båda vikten av att synas – inte minst numera när fordonen blivit allt längre och bredare. Detta orange varningsljus fästs med en inbyggd magnet.

Tänk efter före för säkerhets skull Det gäller att vara uppmärksam på riskerna i lantbruket SKÄNNINGE (JB)

Hur ser skadeläget ut inom lantbruket? Vilka är de vanligaste olyckorna samt hur skyddar man sig för att undvika olycksfall? Vi besökte Lantmännen Maskin AB i Skänninge och träffade Thommy Karlsson, butiks- och reservdelschef, samt Jens Johansson, verkstadschef, och de delade med sig av sina erfarenheter och tipsade om hur man kan undvika missöden.

– Risker finns överallt och det gäller att vara uppmärksam. Ett tillfälle som man kanske inte är uppmärksam på är vid på- och avstigningar till traktorn. Olyckor då är mer vanligt än vad man kan tro. Stegen är hal och lerig och kanske är stövlarna likadana. I hytten kan det ligga prylar

framme och halkolyckan kan vara ett faktum, berättar Jens. Ibland finns barn i hytten och då ska man tänka på att dessa även ska skyddas, exempelvis med bälte, skyddsskor med mera. Transport med lantbruksmaskiner och last kan vara mycket tunga, ofta flera ton. Viktigt är då att se över bromsar, drag och belysning. Lantbruksmaskiner kontrolleras inte som bilar men när maskinerna servas görs en kontroll och då påpekas vad som bör åtgärdas, men det är alltid kunden som avgör. Det finns inget tvång för åtgärder. – Det brukar pratas om de tre S:en, nämligen: Se över, Synas, Säkra last. Att följa dem är en bra rutin, påpekar Tommy. Säkerhetstänket ökar ju hela tiden men med dagens stora redskap har olyckor när man ska svänga ökat. De

långa och breda maskinerna behöver en stor radie och det kan man ta miste på. Därför kan man skaffa sig en portabel varningslampa som är en orange blinkande lampa vilken syns och varnar. – När vi säljer en maskin går vi igenom hur maskinen ska användas på rätt sätt vilket kallas leveransinstruktion. Vi påtalar även att instruktionsboken ska användas och läsas noga. Förr hörde man ofta talas om att tröskor som blev överhettade och brann på höstarna, hur är det nu? – Javisst, förr var det alltid ett antal tröskbränder, men dessa har minskat markant. Numera finns bland annat effektiva sprinklersystem som skyddar. En hel del kan göras för att

undvika bränder där fordon är inblandade. Framförallt är det viktigt att hålla fordonen rena.

En risk är även om brandfarligt material, till exempel halm, oljebundet damm med mera, ligger i närheten av ställen där värmeutveckling kan uppstå. Svetsarbeten kan vara farliga så man får tänka sig för var de arbetena utförs. Brandsläckare är även ett krav i alla typer av lantbruksfordon. I traktorer finns en huvudströmbrytare där all ström kan stängas av, och det är viktigt att komma ihåg den då fordonet lämnas. – Vi här på företaget är i

stort sett förskonade från stölder. En anledning är den stora säkerhet vi har genom exempelvis kameraövervakning. Den moderna tekniken går även framåt med startspärrar och framförallt GPS som spårar maskiner och ser var de befinner sig vilket ökar säkerheten ytterligare. De nyare GPSsystemen är även till stor hjälp när det gäller att planera in ser-

Att verkstadslokalerna är säkra för sådant som exempelvis svetsningsarbeten ses också som en del i ett tryggt lantbruk.

vicearbeten då det skickas signaler till verkstaden när underhållsintervallen börjar närma sig. Både Thommy och Jens tror

ret är stort, och tipsen för den enskilda maskinbrukaren är alltså att hålla rent, läsa instruktionsboken, se över försäkringar och alltid tänka före – efter kan det vara för sent.

att genom kunskap, upplysning samt med bättre och bättre teknik går vi mot en säkrare framtid. Det personliga ansva-

Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

Fler kvinnor är lantbrukare än allmänheten tror Svenska folket underskattar andelen kvinnor som arbetar i lantbruket. En ny undersökning visar att allmänheten tror att lantbrukarna nästan enbart är män. Mer än hälften av alla svenskar tror att andelen kvinnor i lantbruket är under tio procent. Det är en stor missbedömning av den verkliga andelen som är hela 43 procent.

Det är Landshypotek Bank som har gjort undersökningen som tydligt visar att svenska folket ser lantbrukaren som en man. Mer än hälften av alla svenskar bedömer att

andelen kvinnor är tio procent eller färre. Åtta av tio svenskar tror att det är färre än 25 procent kvinnor i lantbruket. Endast var femte är i närheten av det

korrekta svaret. Den senaste undersökningen från Jordbruksverket visade på en stark ökning av andelen kvinnor i lantbruket och angav en andel på 43 procent. – Allt fler kvinnor söker sig till lantbruket och det svenska lantbruket har dessutom alltid byggt på ett familjeengagemang med hög delaktighet av både kvinnor och män. Vi är många inom de gröna

näringarna som behöver bli bättre på att visa den verkliga bilden av svenskt lantbruk, säger Margareta Lindahl, som är företagsmarknadschef på Landshypotek bank. Undersökningen som visar på allmänhetens syn i olika frågor om och inom lantbruket är därför viktig. Många gamla föreställningar ligger kvar. De riskerar dämpa både attraktionskraften för näringarna och konsumenternas

förståelse för de varor de handlar i butiken. – Intresset för svensk mat

är stor men kunskapen om producenterna och primärproduktionen låg. Här har vi som jobbar för och inom näringen en viktig roll att visa på den verkliga bilden, dagens moderna lantbruk och lantbrukare. Det handlar både om hur vi visar näringen och engagerar företrädare.

Män och kvinnor i Lantbruket Enligt Jordbruksverkets senast tillgängliga statistik, publicerad 2014, var 43 procent av de som arbetar i svenska jordbruket kvinnor.

Ökad kunskap hos konsumenterna om dagens lantbruk är en förutsättning för att svensk matproduktion ska växa.

Nummer 4 • Mars 2017

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

Samarbetsavtal för unikt uteträgolv Södra och Välinge innovation har undertecknat ett samarbetsavtal som innebär att Södra licensierar Välinge innovations patentsökta system för exklusiva utegolv – Zense.

Trädäcket som har en fog för dold montering, kommer att tillverkas på Södras sågverk i Kisa och det impregneras med 20-års rötskydd enligt NTR (Nordiska träskyddsrådet). Zense har ett utseende och känsla som påminner om ett inomhusgolv. Trädäcket monteras utan synliga skruvhuvuden på däckets yta och inga lösa föremål kan falla igenom fogen mellan brädorna. Däcket har en ventilerande och dränerande funktion och brädorna kan vid behov vändas, vilket minskar spillet både på brädgården och vid monteringen. – Detta är en innovativ produkt som är unik på marknaden. Södra har både tekniska och marknadsmässiga möjligheter att ligga i framkant med den här typen av nya produkter, med moderna produktionsanläggningar och väl utbyggda logistiklösningar. Vi har mött ett mycket stort intresse för Zense i bygghandeln och har redan slutit flera avtal med de största kedjorna, säger Fredrik Gustavson, marknadsoch försäljningschef Skandinavien på Södra Wood. Välinge innovation AB innehar varumärket Zense. – Vi är stolta över att kunna

presentera en lösning som både är snyggare och ger ökad bekvämlighet. Man kommer nu kunna gå barfota utan att oroa sig för att få stickor i fötterna och alla bekymmer med förlorade objekt är borta. Södra har varit en bra partner som visat stort kunnande och entusiasm genom hela projektet. Det är givetvis extra kul att kunna lansera en helsvensk lösning som kan förändra marknaden, säger Marcus Bergelin, affärsutvecklingschef på Välinge innovation. Zense beräknas finnas ute i bygghandeln i mitten av mars.

AKTUELLT

Vi målar följande fasader:

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager Besöksadress: Laduvägen 10, 592 91 Vadstena

www.mb-isolering.se

Tel 0143-127 22, mobil 070-248 50 38 · www.pumptjanst.se

Rödfärgade Reveterade Oljefärgade

Skydd för golv och vägg

Vi utför även: Epoxi beläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Lagerförsäljning av färg

I över 30 år har vi utfört och tillverkat Epoxy som kan utföras på de flesta ytor. Golv till vägg!

Från missväxt till tillväxt!

• Kyckling-/Svin/Djurstallar • Industri/garagegolv • Lager-/Utställningshallar • Trä-/Plastbåtar m m

ARNE ANDERSSONS MÅLERI Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Skåningstorpsvägen 6 · SKÖVDE Mer info: www.epoxyfabriken.se eller ring Kjell 0705-83 16 76

3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...

för omgående leverans.

Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800

Stockås torvströ

Finns ck som sä lkoch bu s leveran

&YLLTÚMMAre

Torvströ hög kvalitet, i säck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har även en sorterad torv 0-2 mm som är bra för gris- och kostallar. TORV & MASKINENTREPRENAD AB

0585-402 16 • 070-204 45 55

www.torvomaskin.se

070-696 19 44

Falu rödfärg Lantbrukare, nu är det hög tid att beställa rödfärgning! Vi utför målning, alltid med garanti. Ring så kommer vi och lämnar kostnadsförslag. Vi är rekommenderade sprutmålare av Falu rödfärg. Vi säljer även Gjøco färg – bäst i Folksams färgtest 2010. Dessutom försäljning i vårt lager. Ring innan: Östergötland, Lennart..........................070-603 99 45 Småland, Carl ......................................073-066 00 04 Sörmland, Philip..................................076-635 33 02 www.stragard.se lennart@stragard.se

Se vår hemsida på www.jordbrukaren.se

VI FINNS DÄR DU FINNS! ÖSTERS O CH GÖTLAND DS SÖRMLAN ELJ MINSTA O ! G A L BO

HELAUTOMATISK vedhantering VEDPROCESSOR .. SNABB-SAKER-EFFEKTIV

Även lämplig för sågytor 1m 3/min

- Ny effektiv utmatningstransportör - Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem - Lågt effektbehov - Passar alla traktorer

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns rle ca www.

Se video på hemsidan

- Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver samt lastar. Allt medan du lägger på ny långved ...

DAHLBERG MASKIN AB Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

Tel. 0612-503 62 www.dahlberg-maskinab.se

DIESEL, ELDNINGSOLJA & TEXACO SMÖRJMEDEL. Hämtlager: Alholmsgatan 15 A (vid Slottshagen) i Norrköping Öppet mån-fre 08.00-16.30 011-49 60 400 info@ostkustenenergi.se www.ostkustenenergi.se

SKOG

Nummer 4 • Mars 2017 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

En skogsförening genom tiderna Södraseminarium på Kulturhuset i Åtvidaberg ÅTVIDABERG (JB)

Södra har haft ett antal styrelseordföranden genom åren. Två av dessa, under senare år, har varit LarsErik Åström från Finspång och Christer Segersteen från Hamra gård i Rimforsa. De båda har under sin respektive ordförandetid varit med under händelserika år i koncernen som de berättar om i en nyutkommen bok skriven av Pär Fornling som heter Södra på egna ben, Vägen tillbaka efter krisen.

Vid seminariet på Kulturhuset i Åtvidaberg var de på plats för att berätta om bokens innehåll med fokus på händelser och beslutsanalyser som haft avgörande betydelse. Ett femtiotal intresserade kom till Kulturhuset för ett seminarium som Björn Holmberg från Börsebo haft stor del i. Männen dominerade bland publiken men även några kvinnor fanns på plats. Ordförande i Åtvidaberg Östra skogsbruksområde, Björn Holmberg, hälsade välkommen till seminariet. Han beskrev vikten av att se tillbaka för att förstå hur vi kommit hit där vi är i dag och förhoppningsvis känna trygghet inför framtiden. Det passar utmärkt att tänka tillbaka på det som hänt med svenskt skogsbruk och speciellt för det privata skogsbruket och Södras utveckling. Var för sig berättade de om sin väg fram till sitt skogsägande och som ordförande i Sveriges största skogsägarförening. Lars-Erik beklagade att han inte hade hållit tiden ut med att skriva dagbok. – Jag kommer ifrån Finspång men har rötter från Wallonien vilket inte är ovanligt i Bergslagsbygden Finspång. Jag hade tidigt stort intresse för natur, jakt och fiske men vi ägde ingen jord- eller skogsbruksfastighet, berättade Lars-Erik. I början av 1960-talet när Lantbruksnämnden var aktiv i sina strukturrationaliseringar fick familjen möjlighet att arrendera en jordbruksfastighet på 49 år. Så småningom fick familjen förvärva fastigheten. Den första kontakten som skulle leda till skogsägarrörelsen kom i anslutning till stormen 1969 i samband med försöken att sälja lövmassaved till dåvarande Fiskeby vilket inte lyckades. Detta ledde till att kontakt togs med Södra skogsägarna, region Nord och regionchefen då, framlidne

Kjell Ericsson. Det ledde till en säkrad avsättning av lövmassaveden och utmynnade i medlemskap och förtroendemannauppdrag som bar ända upp till ordförandeskapet i Södras koncernstyrelse. LarsErik Åström kom in i föreningsstyrelsen 1979 och från 1993 var han styrelsens ordförande fram till 2010 då en annan östgöte tog vid, Christer Segersteen från Hamra i Rimforsa. Christer Segersteen har en annan bakgrund och väg fram till ordförandeskapet. Han växte upp på en skogs- och jordbruksfastighet som funnits i släkten några generationer tillbaka. – Min farfar var bekant med

Gösta Edström, berättade Christer. Med vetskapen om vad Gösta Edström uträttade och betytt för skogsägarrörelsen så fanns grunden att utgå ifrån och detta ledde så småningom fram till medlemskap. För Christers del blev det en resa från att ha blivit ordförande i Kinda skogsbruksområde 1978 till ordförande i Södras koncernstyrelse. Han blev styrelseledamot 1991 och från 1993 blev han vice ordförande för att under perioden 2011- 2015 vara styrelsens ordförande. Han efterträddes av Lena Ek, tidigare miljöminister (C), som blev den tredje styrelseordföranden i rad från Östergötland. Södra skogsägarna räknar 1938 som sitt första år. Då fanns inte det Södra som finns idag. Tidigare hade startats ett antal skogsägareföreningar runt om i det nuvarande verksamhetsområdet som succesivt kom att gå samman till större och större förening. Nuvarande verksamhetsområde täcker in hela Götaland och gränsar i norr mot Värmland, Närke och Södermanland. Krigsåren 1939-1945 hade en betydelsefull påverkan på tillväxten av skogsägarföreningarna främst genom att stora volymer vedråvara behövdes för uppvärmning av bostäder i alla våra större städer. Vedråvara fanns i god tillgång framförallt i Götaland som hyste de större städerna och som var i skriande behov av ett kontinuerligt flöde av ved. Detta var ett viktigt incitament som forstmästare Gösta Edström tog fasta på och kom att organisera såväl framtagande av vedråvaran och se till att den kunde levereras till kunderna. Ett gigantiskt arbete som kom att vara en betydande uppgift för de nybildade skogsägarföreningarna. Behovet av ved kom åren efter krigsslutet att successivt mins-

ka och andra energislag gjorde sitt intåg. Efterfrågan var dock fortsatt skriande på många produkter, framförallt sågat virke vilket behövdes i återuppbyggnaden. Cellulosa och även papper till många användningsområden som dessutom breddades till många nya användningsområden. Nu kom de relativt unga skogsägarföreningarna att få ta sig an det de ursprungligen var menade för, samla utbudet av virke från de många små skogsägarna till kvantiteter av betydande volymer. Ta matchen med den i huvudsak bolagsägda skogsindustrin för att få skäligt betalt för virkesråvaran. Stor efterfrågan, goda råvarutillgångar genom att halva skogsmarksarealen var privatägd men beroende av den bolagsägda skogsindustrin, var fakta som Gösta Edström och medhjälpare till honom var medvetna om. De kom snart fram till att man skulle behöva skaffa sig en egen ägd industri för att säkra medlemmarnas avsättning av virke och dessutom kunna få bättre betalt för sina råvaruleveranser. Störst var behovet av att bygga en industri för att ta tillvara klenvirke av barr- och lövträd och av den råvaran tillverka cellulosa för avsättning både inom landet men också till export. Resultatet blev att det Söd-

ra som fanns i slutet av 1950talet och början av 1960-talet såg till att Mönsterås bruk blev verklighet efter bittra strider med den bolagsägda industrin som hade då som nu ekonomist starka och inflytelserika intressenter som naturligtvis inte såg med blida ögon på en framväxande konkurrens från skogsägarnas egna industrier. Mönsterås följdes av tillkomsten av först Mörrums bruk 1962 och slutligen Värö bruk 1972. Alla produktionsenheterna hade utmärkta lägen vid kusterna för export av varor till kunder på kontinenten. 1969 slog stormen till i södra delen av landet och då blev många medvetna om värdet av att ha en förening som gjorde allt vad den kunde för att ta tillvara virket som måste upparbetas och komma till industrin. Att slå vakt om det privata ägandet och skapa förutsättningar för att kunna sköta sina skogar för bästa möjliga produktion och få ut ett maximalt förädlingsvärde i den egna industrin har sedan dess varit en ledstjärna för föreningen och dess ledning. Vid den tiden var, sett i backspegeln, föreningsstyrelsen svag men fick en kraftfull och dominant vd, Lennart Schotte, med uppfattningen att föreningen skulle ge sig in i vidareförädling av cellulosan till papper. Det fanns då två

Två tidigare styrelseordförande i Södra, Lars-Erik Åström från Finspång och Christer Segersteen från Rimforsa, beredda att berätta och svara på frågor om hur de upplevde sin tid som ordförande i Södra:s koncernstyreise.

alternativ att välja på, antingen bygger man upp en egen industri eller så köper man den önskade industrin om man kan hitta någon till salu. Uppenbarligen fanns det då ett ”paket” att förvärva nämligen företaget AB Klippans finpappersbruk och Göta bruk som ägde ett antal pappersindustrier spridda över hela Götaland och dessutom en ansenlig skogsmarksareal. Detta paket förvärvades 197576. 1973 lämnade Gösta Edström ordförandeposten och efterträddes av Urban Sundberg och detta första år blev ett bra år ekonomiskt. Men säg den lycka som varar beständigt, 1975 vände konjunkturen allmänt sett starkt nedåt inte minst för skogsnäringen. Nu ändrades namnet till Södra skogsägarna ek. förening och industridivisionerna blev Södra skogsägarna AB. Kort tid därefter blev det vedertagna namnet på hela koncernen Södra, det gäller fortfarande. De förvärvade industrierna kom snabbt att börja gå med förlust. Under 1977 förorsakade de en sammanlagd förlust på 500 miljoner kronor vilket innebar ett förlorat år för Södra. Ofta som nu så var det inte nog med förlusterna utan man hade hamnat i en lång konjunktursvacka tillsammans med de olösta strukturproblemen och vid den tiden (1975) fick svensk industri bära 20 procentiga löneökningar som inte förenklade saken. Nedgången kom att mötas av en rad varsel och uppsägningar och hot om nedläggning förekom. 1978 blev det mörkaste året i koncernens historia med ett massapris på extremt låg nivå och därtill ett lågt kapacitetsutnyttjande. År 1979 tvingades vd Lennart Schotte avgå och efterträddes som ordförande i föreningsstyrelsen av Mårten Bendz och Göran Ekelund från företaget Balken i Göteborg blev vd för industridelen Södra skogsägarna AB. Göran Ekelund uträttade ett gott arbete med att komma tillrätta

med de förlustbringande pappersenheterna. En del industrier lades ner, några såldes och antalet anställda reducerades med 1 600 personer. Hela saneringsarbetet kostade i runda tal en miljard kronor men det fantastiska var att det beloppet genererades i form av sammanlagda vinster i de tre flaggskeppen Mönsterås-, Mörrums- och Värö bruk som kom väl till pass i saneringsprocessen. 1979 kom Lars-Erik Åström med i koncernstyreisen men problemen var inte slut med den gjorda saneringen utan föreningen fick problem kopplade till belastningen som hade resulterat i ett övermäktigt kapitalunderskott och något dramatiskt måste göras. Styrelsen stannade för alternativet att upprätta ett avtal med svenska staten vilket gick ut på att staten, via en aktieemission, skulle gå in som delägare med 40 procent av aktiekapitalet i Södra skogsägarna AB (industribolaget). Köpesumman för dessa aktier uppgick till 500 miljoner som utbetalades omgående. Värt att notera är att efter genomförda strukturrationaliseringar och arbetet med att upprätta avtalet med staten så var ändå Södra landets näst största producent av sågade trävaror och dessutom befäste man sin ställning som Europas ledande producent av marknadsmassa. Trots avtalet med staten som gav industribolaget andoch rådrum så medförde den pågående konjunktursvackan att det krävdes ytterligare kapitaltillskott från de två ägarna föreningen och staten på 500 miljoner kronor för att undvika ett skräckscenario. Medlemmarnas tillskjutande kapital skulle tas fram genom en förtida insatsskyldighet genom att höja insatsskyldigheten från 100 kr till 400 kr per hektar produktiv skogsmarksareal vilket skulle resultera i att medlemmarna efter sin ägarandel på 60 procent skulle bidra med 300 miljoner och staten 200 miljoner. Kravet på medlemmarna med den förti-

da insatsen resulterade i att många medlemmar i början av 1983 valde att inte medverka och kunde enligt stadgarna begära ut sina hopsamlade insatser och lämna föreningen. Konjunkturen vände och koncernens resultat förbättrades starkt och snabbt. Redan 1983 blev vinsten 300 miljoner kronor. Det positiva resultatet och den gryende optimismen för framtiden gjorde att tankar på att lösa ut staten ur industribolaget diskuterades i styrelsen. Beslut togs att göra det och efter viss dramatik så kunde utlösen av staten göras och från 1 januari 1984 blev föreningen åter ensamma ägare till sina industrier. Nu kunde Södra se framtiden an med stor optimism tillsammans med sina leveranstrogna och aktiva medlemmar och en mycket slagkraftig och välskött industri. Om detta kan man få ytterligare inblick i genom att läsa den nyutgivna boken där Lars-Erik och Christer Segersteen berättar om sina upplevelser som förtroendemän på högsta nivå. Boken fanns att köpa på seminariet och många gjorde det men den går säkert att skaffa i efterhand genom att kontakta medlemsavdelningen inom Södra. Södra har fortsatt att befästa sin position som en väl fungerande skogsägarförening och när det gäller industrierna i koncernen har nuvarande ledning fortsatt att nyinvestera och underhållsinvestera. Sågverk har tillkommit i anslutning till Mönsterås bruk och senare har även ett sågverk med samma kombinatsfunktion med massaindustrin tillkommit vid Värö bruk. I Mörrums bruk har produktion av ny massa, textilmassa, blivit en framgång genom export framförallt till bortre Asien där det framställs tyg till kläder av massan. Framgången för Södrakoncernen sedan början av 1980talet har med en solid och mycket stark ekonomi fått påtaglig effekt för den enskilde medlemmen. Förutom att kunna hålla bra priser på skogsråvaran så har kapitalinkomster såsom efterlikvid, ränta på insatser och insatsemissioner gett avsevärda belopp. Styrelsens förslag till stämman den 17 maj 2017 är att 64 procent av resultat före skatt, 602 MSEK ska gå till medlemmarna med åtta procent på värdet av gjorda leveranser, utdelning på insatskapitalet med fyra procent och en insatsemission på tio procent.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Nummer 4 • Mars 2017

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Dags att boka vårens auktioner!

NILFISK ALTO

Vi finns för dig som ska sälja djur, lantbruks-, entreprenad- och verkstadsmaskiner. Vi står för stort engagemang vid varje auktion. Kontakta oss redan idag! Välkomna! Stig-Arne Johansson 0730-291 659

• Nyförsäljning • Auktoriserad service

FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2017!

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

VINSCH PÅ KÖPET!

Kodiak 700 4x4 Ny bränslesnålare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende på modell.

fr. 66.320:- exkl. moms Svensktillverkade jordkällare. I plast.

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

590 33 Fornåsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se

Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

: ecialité Vår sp

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 när du vill annonsera!

”Färmartanken” ADR/IBC-behållare

Vi använder oss av Äkta Falu Rödfärg. Jobben utförs med skylift upp till 25 m.

TRAKTORER • TRÖSKOR • PRESSAR Ett familjeföretag med traditioner.

250-3000 liter. Transporttankar i plast för eget bruk, 100-400 liter. Gårdstankar i både plåt och plast finns i sortimentet.

Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!

Djurvagnar • Spannmålsvagnar Balvagnar • Dumpersvagnar

Färmartanken AB, tel 0321-317 07 info@farmartanken.com www.farmartanken.com

Välkommen att prata tankar med oss!

350! PRODUKTNYHET FÖR BM A DYN PLÅTSITS + FJÄDER + BM S OM +M :95 19 J AN

KAMP

För fler reservdelar, besök vår hemsida www.laholmstraktordem.se • 0430-222 70

Gårdsarmatur Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

RESERVDELAR TILL

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare Nya F-serien Pris från

från

123.000:+ moms

LANTBRUKSKONSULT AB Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

www.jordbrukaren.se • 3 cyl dieselmotorer Tier 4 • 4 WD • In/ur kopplingsbar mekanisk servostyrning, mycket bra svängradie • 12+12 växlar, fram- och backväxel • 2 hastighet PTO • Ett dubbelverkande hydrauluttag • 2 st hydraulpumpar • Stark trepunktslyft, 1100 kg

SOFAB Sanering & färg AB Vi utför tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt målning

Traktorimport Sverige AB

Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar

Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13

Skrukeby Maskin

www.traktorimport.se

Beställ rödfärgning NU!

0142-809 60, 070-659 67 63

Möbler • Heminredning • Porslin • Böcker & media Sport & fritid • Kläder, skor & accessoarer Elektronik • Husgeråd och mycket mera

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

Städa ur garaget – röj påla bivdrinagdärevänlk!omna! Al

Ring & boka tid, allt säljbart hämtar vi – kostnadsfritt förstås! ÖPPET Mån-fre 10-18 Lör 10-14

Elmotorer: 1-fas-, 3-fas-, virkestorks-, broms-, likströms-, fläktmotorer • Pumpar: läns-, avlopps-, cirkulations-, tryckstegrings-, grundvattenspumpar Handverktyg: t ex borrmaskiner, vinkelslipar m.m

" "

Motala Linköping Norrköping

Linköping: Industrigatan 38 • 013-37 67 77 Motala: Södra Allén 23-25 • Ängdalen • 0141-504 88 Norrköping: Finspångsvägen 63 • 011-10 10 80 Skänk eller handla så gör du något för behövande!

2:a Industrigatan 5, Kristinehamn · 0550-123 40

www.elopump.se

%+*'#&( *) ()"

SKOG

Nummer 4 • Mars 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Skog störst bland kvinnors företagande Ingen annan bransch engagerar fler kvinnliga företagare Skogen är främsta bransch när kvinnor äger och driver företag i Sverige. För många är det okända fakta, skriver Karin Perers, Mellanskogs ordförande. Här riktar hon uppmärksamhet på skogsägande kvinnors betydelse för livskraft i hela landet och för hållbar samhällsutveckling.

Fyra av tio skogsägare i Sverige är kvinnor. Det är 132 000 företagare som är hängivna för skogsbruk och för allt som skogarna ger i form av förnyelsebara produkter och hälsosamma, äventyrliga miljöer. Skog är störst bland kvinnors företagande. Ingen annan bransch engagerar så många kvinnliga företagare som skogen. För många är det okända fakta. Kvinnor och skog är ett samband, värt stor uppmärk-

samhet, inte minst i mars när vi firar Internationella kvinnodagen. Vi som är kvinnor och företagare inom familjeskogsbruket är förstås olika varandra. Tack vare att vi tänker och planerar olika, blir skogsbruket mångsidigt och skogarna berikas med värden av flera olika slag. Raka furor och friska granar blir till timmer för trähusbyggande och inredningar. Massaved blir grund för hälsosamma blöjor, bindor och livsmedelsförpackningar till medsystrar runt om på hela jorden. Biobränslet ger miljöanpassad elkraft och värme. Medan träden står där och växer finns fantastiska möjligheter till initiativ med fokus på hälsa, rekreation, kost, konst och äventyr. Vardagarna för oss skogsägande kvinnor ser olika ut. Många av oss bor på landsbygden och några är själva

verksamma i skogsarbetet. Andra bor i tätorter eller stora städer. De flesta av oss är yrkesverksamma på andra arenor. Skogsbruket kan klaras genom klok samverkan med en skogsägarförening, som tillhandahåller både rådgivning och tjänster. Lönsamheten är avgörande för alla företagare, kvinnor såväl som män. Därtill är det nödvändigt att spelreglerna för verksamheten är kända och varaktiga. Långsiktigt hållbara regelverk är särskilt viktiga för oss som ansvarar för skog, där företagstänkandet sträcker sig hundra år framåt i tiden. Lagar och förordningar måste medge avverkning när träden är mogna, eller – om naturvårdshänsyn fordrar att skog sparas – ersättning för uteblivna intäkter. ”Halva himlen bärs upp av oss kvinnor, och vi har burit den i tusentals år…” Sången i teaterföreställningen ”Jösses

flickor” från 1976 är ett klingande minne för den generation som då var ung. I tusentals år har kvinnor arbetat i skogar – genom seklen främst med boskap på bete, bär och ved. Nu är fyra av tio enskilda skogsföretag ägda av kvinnor. Kvinnors engagemang i och för skogsbruket ökar. Låt oss se och ta tillvara potentialen i kvinnors ökande Aktivt skogsföretagande. skogsbruk är avgörande för många bygder, och oavsett skogsägarens bostadsort genererar skogarna arbete och framtidstro just där skogarna och förädlingsföretagen finns. Ofta är det just vi kvinnor

som går i frontlinjen för miljöansvar och hållbar utveckling. Kvinnor och skog är en trygg konstellation när uppdraget är mänsklighetens överlevnad på den här planeten. Karin Perers

Ordförande Mellanskog

Karin Perers, ordförande i skogsägarföreningen Mellanskog, vill rikta uppmärksamhet på skogsägande kvinnors betydelse för livskraft i hela landet. Bild: THERESE ASPLUND

Jämställdhet ska öka skogsgårdens lönsamhet Senast 2025 är 40-60 procent av Södras förtroendevalda kvinnor. Det är ett av målen i den nya handlingsplanen för ökad mångfald och jämställdhet i Södras medlemsorganisation.

– Handlingsplanen är en viktig milstolpe i arbetet med jämställdhet. Förtroendevalda som är våra ägares företrädare har en viktig roll och vi behöver utveckla vår medlemsorganisation för att möta förändringar både inom och utom Södra, säger Magnus Berg, medlemschef i Södra.

Sveaskog deltog i skogsslinga för att locka unga till skogsnäringarna – Genom en ökad mångfald, bland annat en större andel kvinnliga förtroendevalda, får vi bättre möjligheter att fånga upp varierade åsikter, nytänkande och långsiktiga lösningar, säger Magnus Berg, medlemschef i Södra. Bild: OLA KJELBYE

– Genom en ökad mång-

fald, bland annat en större andel kvinnliga förtroendevalda, får vi bättre möjligheter att fånga upp varierade åsikter, nytänkande och långsiktiga lösningar. Handlingsplanen beslutades i Södras styrelse i februari med syfte att öka mångfalden i Södras medlemskår och förtroendeorganisation. Ett av målen anger att andelen kvinnor i styrelse, förvaltningsråd, förtroenderåd och valberedningar i Södra senast

2025 ska vara minst 40 procent. Andra nyckelpunkter i planen handlar bland annat om mer utbildning och uppföljning. Exempelvis ska alla förtroendevalda i Södra gått en utbildning senast 2020 i jämställdhet och mångfald. – Ett flertal studier påvisar att jämställda företag är mer lönsamma. Hela föreningen vinner därför på att ha en jämställd organisation, säger Magnus Berg.

Utvecklingen går åt rätt håll. 2007 bestod Södras förtroenderåd av 21 procent kvinnor och 2016 hade denna siffra ökat till 29 procent. Enligt Skogsstyrelsen beräknas södra Sveriges skogsägare utgöras av 38 procent kvinnor samtidigt som Södras medlemmar utgörs av omkring 35 procent kvinnor. Målet är att detta ska öka och minst återspegla det generella läget bland södra Sveriges skogsägare.

Hur gör man när man röjer ungskog? Det var en av många frågor som drygt 500 högstadieelever fick svar på under en skogsslinga som arrangerades under Load Up Northmässan i Fällfors förra veckan. Målet var att locka fler unga till skogsnäringarna.

Antalet sökande till naturbruksgymnasierna har minskat. För att vända trenden görs nu en rad initiativ av skogsnäringarna, bland annat genom Mera Skog i Västerbotten. I samband med maskinmässan Load Up North i Fällfors i Skellefteå kommun arrangerade man därför en skogsslinga

med olika stationer som visar hela skogens livscykel, från föryngring och plantering till slutavverkning. Sedan bussade man dit mer än 500 högstadieelever från skolor i Västerbotten och Norrbotten, främst inlandet. – Det är speciellt i inlandet

vi har svårt att få tag på personal. Samtidigt kan skogen ge möjlighet att skapa en försörjning för de som vill bo kvar, säger Anders Johnsson, områdesansvarig i Skellefteå på Sveaskog. Skogsslingan arrangerades av naturbruksgymnasierna i Burträsk och Kalix, Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå och Maskinentreprenörerna. Sveaskogs uppdrag under slingan var att visa hur och varför man röjer i ungskogar.

Vid andra stationer fick eleverna bland annat lära mer om natur och miljövård, provsitta maskiner och få en inblick i hur skogen förädlas till olika produkter i sågverk och massaindustri. Övriga medverkande var bland annat Skogsstyrelsen, SCA Skog, Holmen, Norra Skogsägarna, Martinssons och Stenvalls. – Kunskapsnivån som eleverna hade innan varierade en hel del. Några var lite tysta och vågade inte riktigt fråga, medan andra var mer intresserade. Vi pratade med lärare som sa att det fanns de som aldrig varit ute i skogen förut. Så förhoppningsvis bidrar detta till att väcka ett intresse – både för att ta sig ut i skogen och för att vilja jobba inom skogsnäringarna, säger Anders Johnsson.

Nummer 4 • Mars 2017

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Förpackningar minskar matsvinn Klimatsmarta förpackningar kan öka vinsten och minska svinnet på frukt och grönt Framtidens förpackningar för frukt och grönt är temat för Stora Ensos senaste Viewpoint. I denna trendrapport för förpackningar identifierar företaget utmaningar och möjligheter för varumärkesägare och detaljister inom frukt och grönt. Att hållbara fiberbaserade förpackningar kan öka vinstmarginalen och minska matsvinnet är något som konstateras i rapporten.

Det stora matsvinnet i världen är något som kommer högt upp på agendan när dagens unga tillfrågas om vad som är de viktigaste samhällsutmaningarna att komma till rätta med. I rapporten konstateras att så mycket som 45 procent av all frukt och alla grönsaker som produceras i världen aldrig når fram till våra matbord. Frukt och grönt är dessutom en av de produktkategorier som har det högsta svinnet i detaljhandeln. – En av framgångsfaktorerna för att komma till rätta med matsvinnet är att utveckla förpackningar som förlänger produkternas livslängd i butikshyllorna, säger Björn Thunström, SVP Marketing och innovation, division Packaging Solutions, Stora Enso. I rapporten presenteras forskningsresultat från universitetet i Bologna som visar att klimatsmarta fiberbaserade förpackningar kan öka livslängden för frukt och grönt i butikshyllorna med upp till tre dagar, jämfört med returbackar av plast.

Klimatsmarta fiberbaserade förpackningar kan öka livslängden för frukt och grönt med upp till tre dagar, jämfört med returbackar av plast.

OM STORA ENSO Stora Enso är en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial, träprodukter och papper. Företagets mål är att ersätta fossilbaserade material genom att skapa och utveckla nya produkter och tjänster som bygger på trä och andra förnybara material. Företaget har cirka 25 000 medarbetare i över 35 länder och omsättningen 2016 uppgick till 9,8 miljarder EUR. Stora Enso är börsnoterat i Helsingfors och Stockholm. Källa: storaenso.com

Att ha en hälsosam och hållbar livsstil är en allt mer växande trend och något som värdesätts högt bland dagens konsumenter konstateras det också i rapporten. Produkterna inom frukt och grönt passar väl in i detta livsmönster. Det som blir allt tydligare är att konsumenterna efterfrågar betydligt mer premium-produkter med hög kvalitet, så det blir allt mer avgörande för köpbesluten att frukterna och grönsakerna är färska, fräscha och smakfulla. – Vi kommer att se en ökad

användning av förpackningar inom frukt och grönt när premium blir mer betydelsefullt än att sälja stora volymer av produkterna. Förpackningarna kommer att spela en allt viktigare roll i att åstadkomma en premiumupplevelse, säger Björn Thunström. Vid Stora Ensos designstudios erbjuds varumärkesägare och detaljister experthjälp för att finna de mest optimala fiberbaserade förpackningslösningarna för sina produkter. – Vår förhoppning med denna Viewpoint är att öka medvetenheten hos varumärkesägare och detaljister om vikten av att satsa på mer innovativa och klimatsmarta förpackningar för frukt och grönt. Detta kommer att leda till att de kan öka sin vinstmarginal, samtidigt som det bidrar till att minska matsvinnet i världen, säger Björn Thunström.

– En av framgångsfaktorerna för att komma till rätta med matsvinnet är att utveckla förpackningar som förlänger produkternas livslängd i butikshyllorna, säger Björn Thunström, Stora Enso.

äll Best år på v hop s webbri.se he

Snörasskydd vinterHar du vinterbesiktat besik tat ditt ditt tak? tak k?

Infästningar till alla takmaterial

Vi har levererat snörasskydd på marknaden sedan 1977.

Heri är ditt trygga val när det gäller din taksäkerhet!

Sov gott i vinter, gör din beställning redan idag! www.heri.se eller ring 0920-151 20

FRAKTFRITT på

all ordrar öa veerr

3000:0920-151 20 · Banvägen 9, Luleå · www.heri.se

LANTBRUK

Nummer 4 • Mars 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Det finns en utrustad veterinärklinik på skolan där det sker undervisning. Sofie Alvarsson och Per-Erik Dahl, har som tur är endast gosedjur att behandla.

En liten flygpungekorre, som egentligen är nattaktiv, visar sig för ovanlighetens skull.

Rektorn på Gamlebygymnasiet, Sofie Alvarsson, provar på grävmaskinsimulatorn, under överinseende av biträdande rektorn Per-Erik Dahl och Anders Norberg, som är inriktningsansvarig inom lantbruk och entreprenad.

Skäggagam finns också i terrariet.

Lite trevliga sällskapsdjur har Emilia Lindberg, från Bålsta, som är elev på skolan. En råtta klättrar i nacken.

Biträdande rektorn provar på att köra traktor i simulatorn. Kör man på något hinder så känns det i sitsen.

Gamlebygymnasiet i medvind Praktik på olika lantbruksföretag i området GAMLEBY (JB)

För att travestera Mark Twain – Ryktet om skolans död är betydligt överdriven. Tvärt om är det så att sedan själva skoljordbruket lades ner och arrenderades ut för tre år sedan, har trenden vänt och elevtillströmningen ökat, samtidigt som utbudet av olika studieinriktningar ökat.

– Vi var lite dumförklarade av andra naturbruksgymnasier när vi ändrade upplägget. Fast nu har vi haft fem, tio studiebesök, berättar rektorn Sofie Alvarsson och biträdande rektorn, Per-Erik Dahl, instämmer. 2011 kom den nya gymnasie-

reformen, och den angav att det inte fick förekomma praktik på den egna skolan. Detta

slog hårt mot skolor med yrkesutbildning, varav Gamlebygymnasiet är en av dessa. Tidigare fanns det möjlighet att få praktik dels i ladugården med uppbundna djur, dels i växtodlingen. Fast skoljordbruket var i sig en förlustbringande verksamhet. I Gamleby var man först ut med det nya konceptet inom de tre naturbruksgymnasier som ingår i Husållningssällskapet Kalmar-KronobergBlekinge, som är huvudman för utbildningarna. – Praktiken är förlagd på lantbruksföretag i området som vi hyr in oss hos. Dessutom har vi fördubblat antalet praktikveckor från stipulerade 15 till 30. Genom att ha tillgång till olika gårdar med varierad produktion, får eleverna också en mera allsidig praktik och de får prova på att jobba ute i verkligheten. Eftersom

gården Valstad som skolan äger är utarrenderad, kan eleverna fortfarande ha praktik i den ladugården och där har även grisarna numera kommit åter, vilket ytterligare stärker utbudet. – Som jämförelse kan man säga, man behöver inte äga ett sjukhus för att utbilda sjuksköterskor. Detta fungerar därför att vi har en intresserad bransch och ett väl utbyggt nätverk.

alpackor finns på skolan. Antalet sällskapsdjur i landet ökar och kunskapen om hur man tar hand om dem och vårdar dem är något som också lärs ut på skolan. Djursjukvårdare tar upp en stor del av utbildningsplatserna och efterfrågan på arbetskraft inom detta område är stort. Djursjukhusen har väldigt svårt att rekrytera arbetskraft med relevant kunskap.

Nämnas kan att många har

– Många av våra gamla ele-

jobb direkt efter avslutad utbildning på Gamlebygymnasiet och att den enkätundersökning som genomförts visar att eleverna är synnerligen nöjda med sin utbildning. Fast själva lantbruket är utarrenderat finns det ändå 100-talet djur på skolan, eftersom utbildningsutbudet är varierat. Smådjur av olika slag, allt från fiskar, ödlor och ormar till gnagare, fåglar och

ver jobbar på djursjukhus vilket är väldigt glädjande. Andra vidareutbildar sig och går till humanvården vilket också är positivt. Trädgårdsutbildning finns också och detta är en bransch som verkligen skriker efter folk. Det handlar om anläggning och skötsel. Kyrkogårdsförvaltningar och andra företag behöver utbildade människor.

– Har man klarat utbildningen och vill jobba, då är det omöjligt att inte få arbete efter skolan. Det finns fördjupningar inom områdena lantbruklantbruk, samt lantbrukentreprenad. Den senare inte minst viktig för den som vill satsa på lantbruk, men vill ha något ytterligare ben att stå på. Snöröjning eller olika grävarbeten till exempel. Entreprenörer som kan gräva ner fiber är det just nu stor efterfrågan på. – Till hösten startar vi även Bygg- och anläggningsprogrammet, eftersom det finns efterfrågan på utbildat folk inom denna bransch. Även hästutbildning startar igen till hösten. Sedan ett och ett halvt år tillbaka finns arbetsmarknadsutbildning inom de gröna näringarna på skolan. På denna har såväl svensktalande

som nysvenskar deltagit. – Nu vid årsskiftet slutade 16 studerande denna utbildning. Sex stycken från Valdemarsvik har redan fått erbjudande om anställning. Denna utbildning var i sig en utmaning. Bara en sådan sak som att förklara vad ensilage är, för människor som aldrig kommit i kontakt med detta. För att klara av att utbilda dessa människor har såväl arabisktalande som tegrinjatalande, fått anlitas. Gamlebygymnasiet

har

gamla anor och utbildningen var först en del av Gamleby folkhögskola. I 124 år har det förekommit lantbruksutbildning och sedan slutet av 1950-talet har platsen varit på gården Valstad. Det finns alltså stolta traditioner att förvalta. Text och bild: HANS ANDERSSON

Nummer 4 • Mars 2017

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AUKTIONER

SAMLINGSAUKTION Lördagen den 1 april kl 10.00 Vid TA Gräv o Schakt Kåsta Gård Vingåker Vägbeskrivning: Vingåker ta mot Högsjö skyltat. Gustav 070-639 50 90: Lastmaskin: Claas Targo K 70 teleskåplastare -01 2400 t. Traktorer: Deutch Agatron 106 -98 6160 t 540-65-24,600-6538. Lastare Trima sms,en tryckventil till växellåda måste bytas fungerar när den är varm. Fiat G 240 -94 6223 t 540-65-30,65065-42. JD 3130 2 wd -75 6500. Jord: Kverneland växelplog PB 100 6 skär delb. Väderstadvält HV 6.20. Väderstadharv NZD 8,10 - 80 tal,4 axl 80 pinn,hydr.pl. JD Tallriksredskap 3,20. Kverneland tilltpackare.( varit till såplog). Hardi Spruta 2400 l 24 met bogs -95. Övrigt: Spmkärra lastbil 20 ton allminiumlämmar. Spmkärra lastbil 13 t. Dumpersvagn 15 t. Krokvagn lastbil fattas slang. Flera släp lastbil. Balspjut L-BM. Vreten stengrep renovobj. Spmsläp 3 axl 30 t. Spmkärra 20 t blå kapell. Spmsläp 3 ax 25 t rött kapell. Hjul till lastb.vagnar o släp ett 20 tal par. Grusskopa ST-BM. Pallgafflar ST.-BM. Per 070-209 33 22: Hymas Traktorgrävare 474 - 80 4 wd skopa fram bak. Överum växelplog 5 skär. Petkus äldre rensmaskin. Fössingvagn. Center Line 220 Gps. Grene vattenhaltsmätare. Stativ till Moheda skogsvagn. Valtra hjulvikter 80 kg-8 st. Dieseltank 3 kubik. Dubbelm. 18.4 - 34. Dubbelm. 520 - 85 - 42 Kock - Sohn 90%. Samesilo 2 st 100 kubik /st. Alf 070-580 75 77: MF 135. Volvo 430 Trimalastare. Valmet 565 4 wd. Snökedjor. Skopor 2 st Trima. Byggställningar alm. 2 st. Kapgeringsåg. Rotationslaser. Båt med 4 takt.motor 5.6 m. Båt med 4 taktm. 4.5 m. Plastbåt. Truck-pallstaplare. Linde 4 ton.truck. Arbetsplattform. 2 st Kompressorer. Gaffelstativ hydr. Verktyg mm.

RESOR

VÅRA TREVLIGA RESOR 25/3 CLASSIC MOTOR Veteranmarknad ................................320 kr 1/4 MACKEN – TV-serien på scen 2 dagar ..........................1 995 kr 6/4 TRÄDGÅRDSMÄSSAN 1 dag........................................415 kr Även 7/4 , 8/4

20/4 28/4 8/5 20/5 23/5 26/5 2/6 28/6 31/8 26/9

PRAG, BUDAPEST, WIEN 11 dagar ..........................11 900 kr OSLO-KÖPENHAMN/MENSTRUP KRO 3 dagar ......2 300 kr REIMS, CHAMPAGNE 9 dagar..................................10 900 kr MALMÖ TATTOO 2 dagar ...........................................1 895 kr DAGSTUR HELSINGÖR .................................................475 kr BURG 3 dagar, Gasthof Meetz.......................................2 545 kr TJEJRESA LÜBECK 3 dagar.........................................2 995 kr VÄSTRA SVERIGE 2 dagar..........................................2 300 kr KROATIEN 10 dagar.....................................................7 290 kr TOSCANA 10 dagar....................................................12 900 kr

Expressbussar dagligen Östergötland - Stockholm / Stockholm - Östergötland

Tel 0142-121 50 • info@blaklintsbuss.se www.blaklintsbuss.se

FASTIGHETSMARKNAD

Jordbruksfastighet 78 ha Kinda Hägerstad Boda 2:28 m.fl.

Ansvarig mäklare: Roland Hultman 013-377048

Nu kan du läsa Jordbrukaren på nätet! Klicka bara på Jordbrukarens framsida uppe till höger på www.jordbrukaren.se

Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.

Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

Ska du sälja din gård? Kontakta oss, vi kan Östergötland! Vill du ha en värdering inför generationsskifte kan vi även hjälpa dig med det.

Johan 070-797 42 11: Traktor JD 4240 S 4 wd -84,6000 t. Spannmålskärra. Bahco Luft/Värme BKB. 2 st Fälgar, 2 st Distansringar. Spännare 12 st. Svea spmskruvar. Kedjeelevator 12 m 15 cm bred. Spmrör med tillbehör. Svets och elektroder EMV. Markörer såmaskin Tume 300. Kirby Dammsugare ny. Hans 070-531 81 90 (momsfri): Traktor Volvo BM 650 - 71, 5500 t. Snöskopa, snöblad hydr för lastare, snökedjor. Lars 070-263 81 18: Väderstad harv parralelik 6 m. Auktionsvillkor 30 dagars kredit till kända, godkända köpare. Kreditansökan: Linda, MH Redovisning, 070-347 87 00 eller sök på hemsidan under kreditansökan senast 5 dagar före auktionen. Övrig betalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 kr på faktura under 500 sek. 10% slagavgift på momsfria varor, inga krediter auktionsdagen. Glöm inte kundkort. Reservation för felskrivning. Hela auktionen på www.sajab.se. Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

Jordbruksfastighet i Kinda med strandkontakt i Åsunden.

Billy 070-660 63 058 (momsfri): Byggvinklar. Hötorkfläkt. Ponnyvagn. Tandemcykel. Fyrhjuling Kaasuma 110. Framskärmar New H. Sandspridare bogs. Snöskopa. Moped CTI - 09. Styckkubbe mm.

Att synas är bra för affärerna!

Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Välkommen till Areal.

Per 070-547 49 44: Sampo 650 tröska - 82- p-ända till knivdrivning behöver bytas. Dubbelmontage 18,4-34 bara hjul.

Jan Larsson 0708-12 23 27: Mixervagn Seko - 99. Spannmålskross Skiold - 99.

Funderar du på att sälja din gård?

Överlåta gården?

Tobias 070-567 90 70: Lastmaskin 90 C 15000 t,våg. JCB Grävare 3.5 t -03 1124 t. Kabeltrummvagnar 2 st. Hövändare. Redskapsvagn till grävare. Pelare till travers. Planerskopa s 40 fäste 120 bred. Scania TGB 30 med rastkojaoch elverk ca 2500 mil. Volvo fälgar V 70. Welger löspress.

Mattias 070-769 26 41: Nockelevator Sparman 16 m 4 sek. Twinndäck 700-65-38 (JD 40 serie). Pelarslipmaskin. Gårdsarmatur. Telfer 500 kg.

FASTIGHETSMARKNAD

lrfkonsult.se

Henry 070-624 58 08: Vältar 3 delad. Stallgödselspridare JF av 50. Harv Vamo 49 pinar. Stubbkultivator 14 pinnar. Balvagn. Fotoskenfat 4 st.Bensinkannor. 2st Pelarborrmaskin 1 fas. Vinterdäck 245 70 r 16. Fälgar Mitsubishi 215-70-R16. Slåtterkniv IH. Kycklingamma 4 våningar med värme. 2 Svetskärror.

Jan 070-891 01 55: Utsädesrens Petgus Gigant -80 tal. Vreten snöblad 2.80 hydr.sväng. Radodlingshjul 9,5 R 48 50 %,9.5 R 32 60% (Jd 3650). Dubbelhjul plus tummor 18,4 - 38. Dubbelhjul 16,9 - 24. Enaxl.tippkärra 11,5 kubik. Hjulharv Lilla Harrie 7,3. Högtippande betongbalja. Överum Växelplog DV 6108 HL 6 skär bra skick. En omgång nya slitdelar till hela plogen. Planteringsmaskin ACCORD 2 rad för jordgubbar eller skogsplantor.

AKTUELLT

Gustaf Eriksson 0703-51 05 77 Linköping Rebecca Regnander 0709-99 23 75 Norrköping

lansfast.se

VÄRMLAND

Nummer 4 • Mars 2017 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Lantbruk

Erika Jonsson, huvudansvarig djurskötare, älskar djur och trivs med arbetet bland gårdens mjölkkor.

Korna uppskattar att bli klappade.

Göran Nilsson är en av gårdens tre ägare.

Erika hjälper Göran Nilsson. En stark tjej.

Här tror man på mjölkens framtid På Nira lant AB har ägarna valt sin livsstil ÖSTRA ÄMTERVIK (VB)

På Gunnerudsgården har man byggt nytt och ökat sin ekologiska besättning från 160 till cirka 220 mjölkkor. 1990 startade Nira lant AB, som i nuläget ägs av Anders Ramström, Göran Nilsson och Leif Backlund.

Tidigare bedrevs mjölkproduktionen i två bolag. En kravbesättning här på gården sedan 1994 och en konventionell besättning på en arrenderad gård sex mil bort. I augusti 2016 flyttade den konventionella besättningen in och plötsligt fanns det 250 kossor på gården. Det är en karenstid på sex

månader innan alla djuren får vistas i samma ladugård. Tiden har gått och djuren verkar samsas gott under samma tak. Här finns till och med ett BB, där nyfödda kalvar med sina mammor får vara tills det

är dags att flytta på sig. På den här gården kör man med mjölkgrop och inte med robot. Det är Erika Jonsson, Sunne, som är huvudansvarig för djuren. Hon sköter mjölkandet tillsammans med Misha från Ukraina och båda jobbar heltid. De går omlott oftast och Erika börjar mjölka klockan 05.00 vissa dagar och Misha börjar lika tidigt när det är hans pass. – Vi ringer Växa Sverige var-

je morgon för att tala om vilka djur som är brunstiga så de vet när de ska komma och inseminera. Vi försöker att se till så att det föds lika många kalvar varje månad i möjligaste mån, berättar Erika, som själv har tre ridhästar hemma i Ås att ta hand om. – Jag älskar djur och visste tidigt att jag ville syssla med det. Jag har gått på Lillerud och sen fick jag jobb här, något som känns väldigt bra. I Östra Ämtervik finns en speciell anda, här hjälper alla till

och man konkurrerar inte ut varandra, säger Erika. Vi går till kossornas BB i ett hörn av den lugnare ladugården. Där får man se de söta dygnsgamla kalvarna och deras mammor. När Erika går in till dem så ser man hur tillgivna de är. Kalvarna slickar och suger på hennes fingrar och hon är så lugn och fin i sitt sätt. Det är tydligt att denna tjej, som arbetat här i sex år, har funnit sin plats. – I Sverige ger vi inte antibiotika till djuren mer än i yttersta nödfall så vi ligger väldigt bra till i den debatten, säger Erika. Vi har en frisk och fin besättning, säger hon. Inne i den stora ladugården, som är rymlig och fin väntar korna på att bli mjölkade. Erika släpper iväg några av dem till mjölkgropen. De andra får vänta på sin tur. Det finns 20 platser i mjölkgropen. Mjölkbilen kommer och hämtar mjölk varannan dag.

Anders Ramström, delägare i Nira lant AB, tror på mjölkens framtid. Han har många järn i elden och är revisor i LRF:s riksförbund, sitter i styrelsen för Växa Sverige och är ordförande i Fryksdalens sparbank.

Det är dags att prata lite med en av Erikas arbetsgivare, Anders Ramström, som känner att detta med lant-

bruk och mjölkkor är en livsstil för honom. Han är född i Karlstad, utan djur, men morfar hade djur. Så lite van

vid kor var han från barndomen. – Östra Ämtervik är den absolut bästa platsen att vara

Nummer 4 • Mars 2017

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

VÄRMLAND

Lantbruk

Anders Ramström, som stortrivs i Östra Ämtervik.

En av ladugårdarna med Gunnerudsgården (gul) i bakgrunden.

Nu har korna ställt upp sig för mjölkning.

Korna gillar att solen tittar fram.

egen företagare på. Här får man en klapp på axeln och folk frågar hur de kan hjälpa till? Det är helt fantastiskt. Jag tror att vi alla som bor och verkar här kan hålla med om det. Just nu så är det många småbönder som slutar med mjölkkor därför att det inte lönar sig. Men Anders har en optimistisk läggning och tror att när det gått nog långt och folk ser konsekvenserna så tror han att det vänder.

SKOGSÄGARE! Vi köper ditt virke Vänd dig till oss för alla skogliga tjänster

Gallring · Slutavverkning · Leveransvirke Skogsbruksplan · Rådgivning Röjning ·Plantering SKONSAM DRIVNING Gör gärna ett besök där vi gallrar! Mats Classon 070-629 60 01 classons.skogsvard@telia.com

– Vi här ute på landsbygden

har naturen och platsen, det är bara att komma hit och titta, säger Anders och skrattar. Det är bra om man som vi går ihop och kan ha en större besättning. Anders Ramström har många järn i elden. Han har varit förtroendevald på olika nivåer i Milko och Arla under 20 år. Han är revisor i LRF:s riksförbund, han sitter i styrelsen för Växa Sverige, semin och rådgivning och han är ordförande i Fryksdalens sparbank. Om han händelsevis skulle få tid över så gör han och sambon Anna gärna en liten resa någonstans. – Vi är ju flera som kan rycka in här på gården så det

FASTIGHETSMARKNAD

Attraktiv Jord- och Skogsmark – Säffle

Erika Jonsson utbildade sig på Lilleruds naturbruksgymnasium och fick sen jobbet på Nira lant AB. Här har hon varit i sex år nu.

hindrar oss inte att resa någon gång. – Mitt valspråk är: Vi måste vara med i utvecklingen – vi måste vara förändringsbenägna – och vi ska ta oss an utmaningarna. En mycket klok inställning som gör att man rider ut stormarna om de kommer. Text och bild: INGEGERD LÖWGRENJANSSON

Hitta din målgrupp med en annons i Jordbrukaren! Jordbrukaren utkommer var fjortonde dag till alla jord-, lant- och skogsbruksföretag i hela Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län. Vartannat nummer utkommer vi även i Värmland för en ännu större målgrupp. Ring och boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10.

Obebyggd och attraktiv jord- och skogsbruksfastighet ca 131 ha strax utanför Säffle vid By. Virkesförråd ca 6 594 m3sk enl nyuppr. skogsbruksplan. Förväntad prisbild: 6 400 000:- eller högstbjudande. Bud kan läggas på hela eller delar av del av By 1:1. Skriftliga anbud oss tillhanda senast 2017-03-31. Fri prövningsrätt Mäklare: Roland Johannesson 070-331 04 10

NUMMER 4 Mars 2017 Årgång 91

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

VÄRMLAND

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Häst

Knut Harju med Gomnes Faksa gör halt i tio sekunder och klarade sig bra. Det blev en fjärdeplacering.

Vackra Mynta ville ogärna tävla i DM i år. Det blev dock en femteplats för henne och Anders Bärjed.

Harald Röttger från Deje med nordsvenska stoet Birka skall koppla långstocken vid station fem.

Royne Engblom var värd för årets DM. Royne var en av två domare på station fyra.

Peter Nilsson och Greta blev tvåa och får delta i SM nästa år som representant för Värmland.

Inger Hammarström står i uteserveringen, men bjuder in till värmen i kåtan.

DM i skogskörning på ny plats Sju hästekipage hittade vägen till Ängåsen i Gunnarskog GUNNARSKOG (JB)

Åter igen var det dags för den trevliga hästfesten i de värmländska skogarna. Efter 15 år i Styckåsen i Arvika, var det dags att testa nya marker. Royne Engblom i Lilla Gårdsås i Gunnarskog erbjöd sig att vara värd för årets evenemang på sin egendom och fick hjälp av andra karlar med allt vad det innebar av röjning, framdragning av virke och mycket grovarbete. Arrangörerna var nöjda och sista söndagen i februari kunde tävlingen äga rum.

Av de sju ekipage som kom till start, fanns tre nordsvenskar, en ardenner, två norska kallblodstravare och en korsning ardenner/nordsvensk. Vädret var idealiskt, marken täckt av snö efter gårdagskvällens ymniga snöfall och det var vindstilla med små solglimtar. Precis som alla tidigare år fanns det fem stationer att traggla sig igenom för deltagarna. Alla fick börja på station ett, som är funktionskontroll. De övriga fyra stationerna var: körning med släplass, körning med uppburen last och halter, lunnbänken, som ofta är ut-

slagsgivande och sist manöver med helstock, som kan vara riktigt besvärlig. Sammantaget gällde det att få så låga straffpoäng som möjligt och att inte bli utesluten från någon station. Vann gjorde Agne Arnesson

från Trollhättan med nordsvenske sexårige valacken Pöjo. Agne har tidigare kört DM i Värmland många gånger med bra resultat. Eftersom han kommer från annat län kan han inte representera Värmland vid SM nästa år. Så det blir tvåan Peter Nilsson från Stöpafors, med ardennerstoet Greta, 13 år, som får den äran. Ekipaget har deltagit i många DM under årens lopp och har även tävlat i SM. Hemma i Stöpafors har han ytterligare två hästar; åttaåriga Petra, som är dotter till Greta och valacken Lukas, 15 år. – Det var ett bra ordnat DM, tycker Peter Nilsson, platsen var fin och det kom mycket publik. Greta var i form och gjorde sitt bästa vid varje station. Körningen med uppburen last klarade vi utan straffpoäng, men fick några på halterna vid samma tillfälle. På tredjeplats kom Jenny Olofsson också hon från Trollhättan, som delade hästen Pöjo med sin sambo Agne Arnesson. Jenny är en erfaren DM-

vara med i toppen. De vann DM 2015 och representerade Värmland vid SM 2016 i Veddige och hamnade då på en tionde plats. De kom tvåa i DM ifjol och får tävla i SM även i år, som äger rum i Rankhyttan i Dalarna första helgen i september. Men här och nu på DM på Ängåsen, ville inte riktigt Mynta vara med på noterna.

RESULTAT: Agne Arnesson, Trollhättan med Pöjo 21,5 poäng Peter Nilsson, Stöpafors, med Greta 173,5 poäng Jenny Olofsson, Trollhättan, med Pöjo 240,5 poäng Knut Harju, Arvika, med Gomnes Faksa 386 poäng Anders Bärjed, Klässbol, med Mynta 302,5 poäng u Harald Röttger, Deje, med Birka 385 poäng u Conny Bengtsson, Koppom, med Thuli Silje 455 poäng u Fotnot: u efter poängsumman betyder uteslutning på någon station.

kusk och förra året vann hon värmländska DM med Bergs Lilla My och fick då endast 43 straffpoäng. Jenny tycker det var bra tävling på den nya platsen. – Och det var första gången jag fick köra på snö här i Värmland, säger hon glatt. Knut Harju från Arvika körde Gomnes Faksa, ett åttaårigt sto, som är en norsk kallblodstravare. Harju är en välkänd hästkörare och har många fina placeringar från DM genom åren. Nu råkade han ut för en incident på släplass-stationen, som är nog så vanlig i skogen. Gomnes Faksa välte helt enkelt i samband med att hon skulle korrigeras lite inför lastningen av kälken.

Agne Arnesson från Trollhättan vann årets DM med Pöjo. Jenny Olofsson delade häst med sambon och hon och Pöjo blev trea.

– Hon förstod inte vad hon skulle göra och benen följde inte riktigt med i lössnön, berättar Harju. Gomnes Faksa la sig ned och medan medhjälparen höll nere hästen, kunde kusken och stationens domare gemensamt koppla loss stoet. Efter att hästen trasslats loss från den utrustning som hamnat på sned spändes hon för igen.

– Det var ingen skillnad på henne efteråt, snarare blev hon lite lugnare. Det här är sådant som händer i skogen och jag har varit med om det på DM tidigare och det är viktigt att fortsätta köra dem direkt efteråt, förklarar Knut Harju. Veteranen Anders Bärjed från Klässbol, med tioåriga Mynta, brukar för det mesta

– Hon var inte intresserad av att vara med i tävlingen, säger Bärjed helt lugnt. Hon ville bara äta hö eller också drog hon iväg utan att lyssna, det gjorde hon på lunnebänken och vi blev uteslutna från den stationen. Det är sådant som händer, kanske var hon brunstig. Många åskådare kom till tävlingen och glädjande var att flera barnfamiljer ville titta på hästar i arbete. Folket trivdes, pratade häst och värmde sig vid den öppna elden och fick värme inombords av kaffe, korv och kolbullar. Arrangörer för DM i skogskörning med häst är Brukshästföreningarna i Värmland och Jordbrukare-ungdomens förbund. Tävlingsansvariga på plats var Carita Flod och Lena W Johansson.

Text och bild: MAY DAHLBECK