En branschtidning i Länstidningen
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
Nummer 5 • Årgång 93 April 2019
Olle Josefssons ladugård på gården Stensätter i Vånga byggdes mellan åren 1904-1905.
Gårdsbilden bevaras med nybygge LANDSBYGD. Ekonominbyggnaderna i lantbruket täcker många behov. Spannmål- och grovfoderförvaring, uppställningsplats för maskiner och jordbruksredskap samt stallplats för gårdens djur. Under 1800-talet slut skedde en stark ökning av nybyggnationer i det svenska lantbruket. En starkare produktion av spannmål och grovfoder krävde större lador men framför allt behövdes större ladugårdar i takt med ökade antal djur i djurbesättningar främst under början av 1900-talet. Ladugården hos Olle Josefsson på gården Stensätter i Vånga byggdes mellan åren 19041905. SIDAN 10
Granbarkborren i fokus på årsmöte SKOGSBRUK. Sommaren 2018 bjöd på både svår torka och granbarkborrens framväxt. Det var två av de stora samtalsämnena när Södra/Norrköping skogsbruksområde höll årsmöte i Stadium Arena. Nu gäller det att ha god beredskap 2019 för att försöka minska skadeverkningarna.
– Verksamheten bygger på två nischer, förpackningsmaterial och returpapper, berättar Magnus Johansson som är chef Verksamhetsutveckling på Fiskeby.
Fiskeby startar 1637 Fabriken finns fortfarande kvar på samma ställe NORRKÖPING. Papprets historia började redan år 105 e. Kr. Tillverkningen utvecklades i Kina där papparsmassan framställdes av lump som blandades med hampa och bark från mullbärsträd. På 600-talet började det tillverkas papper även i Japan innan tekniken spred
på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.
privilegiebrev utfärdat år 1637 av drottning Kristina gavs tillstånd till Nils Månsson och Anders Mattsson att starta upp papperstillvekning intill Motala ströms utlopp till Glan. SIDORNA 4-5
Satsning på giftfri fruktodling Gården med anor från 1700-talet fortsätter att växa och utökar kraftigt sin fruktodling. Restaurangen står uppdukad varje lördag med delikatesser från den egna odlingen. Med ett stort hjärta för miljö och natur driver familjen Vänneberga gård tillsammans, några kilometer från Söderköpings mittpunkt. Fyra kilometer från väsen och oljud ligger Vänneberga gård och Annika Altnäs stortrivs. SIDAN 8
SIDAN 16
Du som är prenumerant
sig vidare till länder utanför Kina och Japan. Till Europa kom papperstillvekningen under 1000-talet och vid senmedeltiden fick även Norden kunskap om papperstillvekning. I Sverige fanns på 1600-talet fem pappersbruk bland annat Fiskeby i Norrköping. Genom ett
VECKANS BORRING
LANTBRUK
SKOGSBRUK
Hur svårt kan det vara?
Lantbruksbarometern presenterades
Få skador på fornlämningar i skogen
SIDAN 2
SIDAN 18
SIDAN 20
2
Nummer 5 • April 2019
AKTUELLT
Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se
Veckans Peter Borring:
Hur svårt kan det vara? När man närmar sig miljöorganisationer
och putsar av kanterna uppstår något spännande. Det är när man träffas och dyker i varandras utgångspunkter som man inser var de verkliga brännskären finns. Vi samverkar i LRF Östergötland med Naturskyddsföreningen att driva opinion och kunskapsspridning om riskerna med en gruva vid Vätterns strand och Sommens vattensystem. Vi har också samverkat lite när det gäller att ifrågasätta byggande på god jordbruksmark för samhällets expansionsbehov. Det har varit enkelt att hitta samsyn i dessa frågor, varför det är dumt att inte kroka arm för bredare anslag och genomslag. Ett område där våra verklighetsbilder dock går isär rätt mycket är runt skogen. Miljövännerna tycker att skogen skövlas både på träd och biologisk mångfald, vi skogsägare tycker vi genom medvetet arbete jobbar
själva registreringen och erkännandet av ett område som nyckelbiotop skapar en låsning då vi får avverka men certifierade köpare inte får köpa virke därifrån. Eftersom att det inte är formellt skyddat området utgår ingen ersättning från staten för detta inskränkande i brukandet. Att det finns krafter inom naturvården som nyttjar detta förhållande som ett billigt sätt för kollektivet att socialisera och lägga band på brukandet är ingen hemlighet. Pratar man med de mera pragmatiska miljövännerna - som de flesta är – ser man att deras argument är att vi måste veta var de tyngsta värdekärnorna är och var de främsta naturvärdena finns för att skydda det som verkligen är värt att skydda och inte, formellt eller informellt, skydda
Så hur svårt kan det vara att sätta ett värde på naturvården i skogen, upp till bevis naturvänner! med mera mångfald och kan påvisa att förbättringar gjorts sedan 1990-talet. En springande punkt där våra verklighetsbilder går isär är runt inventering av nyckelbiotoper. Från skogsägarsidan ser vi att enbart
Modell HK
mer än nödvändigt. Den argumentationen skulle jag ha väldigt stor respekt för om det inte vore
just för den lilla haken att det i samma stund som det just blir en registrerad nyckelbiotop i praktiken blir ett avverkningsförbud och striktare regler för allt brukande på det området. Vi berättade en gång när vi träffade en miljöorganisation problematiken för en fastighetsägare att gå till banken och få låna pengar om man har för många sk värdekärnor på sin fastighet. Detta hade motparten svårt att förstå, förmodligen för att deras egen önskan kanske vore att äga en bit mark med höga värdekärnor på. Jag förklarade då att den dagen som fastighetsmarknaden är beredd att betala mera för en fastighet, ju fler värdekärnor och nyckelbiotoper som finns än som det finns slutavverkningsbar skog och hög skogstillväxt, ja den dagen kommer det inte heller vara så stort ”problem” för skogsägare få en nyckelbiotop eller mera formell re-
servatsbildning på sina marker. Därför funderar jag på om nu kollektivet som bor i staden utan att äga skog, men som tycker det är värt att skydda skog, som skattebetalare skulle ge sina politiker i uppdrag att betala väsentligt mera för att skydda skog än vad virke- och massaköparna kan göra. Då menar jag betydligt mera än de 1,25 gånger marknadsvärdet som gäller vid expropriation och även betala generöst vid registrering av en nyckelbiotop. Ett annat sätt vore som sagt om markna-
den kunde sätt ett ekonomiskt värde på naturvård. Ett första steg kan vara den gröna obligation som Landshypotek bank lanserade på NASDAQ i fjol. Med säkerhet i ett antal kunders skogar med gröna skogsbruksplaner släppte man obligationer för 5 miljarder. Inom en halvtimme var intresset motsvarande 12 miljarder! Så hur svårt kan det vara att sätta ett värde på naturvården i skogen, upp till bevis naturvänner! Må så gott i det rekordstörsta virkesförrådet i Sverige önskar Peter! PETER BORRING peter.borring@telia.com
Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland
Kvalitet & säkerhet från
NORDIC 32HS 30
Lyfthöjd 288 cm Tipplast 1200 kg Bredd 105-126 cm Höjd
220 cm
FOPS
Skrukeby Maskin Mjölby
[falling object protective structure]
När du behöver ett riktigt lyft! 0142-809 60 • 070-399 90 09
ISO-godkänd säkerhetsbåge ingår i priset på alla Schäffer
Se mer på: www.skrukeby.se
Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT
till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler
Bättre solcellsinstallationer För ett år sedan varnade Länsförsäkringar för allvarliga brister i installationer av solpaneler. Regelverken var
Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.
Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.
otydliga och marknaden omogen.
En uppföljning visar att mycket positivt hänt. – Vi upplever att kännedomen om regelverken har ökat betydligt; även på lantbrukssidan som har mer specifika
krav. Det ser vi på besiktningar vi gör runtom i landet, säger Tomas Ekman, skadespecialist på Länsförsäkringar. Solcellsbranschen har också fått bättre stöd av uppdaterade regelverk och en ny handbok från Svensk elstandard om solel med tydligare
riktlinjer och råd. – De vanliga elföretagen på orten kan idag ofta hjälpa till med hela anläggningen och inte bara inkopplingen av växelström, något som inte var aktuellt tidigare, säger Tomas Ekman. Källa: Länsförsäkringar
Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se
PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning: Jordbrukaren kommer med posten.
Nummer 5 • April 2019
3
Tipsa Länstidningen! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta till: redaktionen@lanstidningen.se
ÅRETS ÖSTGÖTABONDE
Rösta på Din favorit! Tollanders Lantbruk AB – sidan 6
Solviks gård, Björsäter – sidan 12
Brinks Gurka och Lantbruk – sidan 14
Bo och Lars Tollander driver lantbruket på Jättingstad inkl Tollanders Lantbruk AB i Heda Ödeshög. De har grisproduktion och växtodling på 340 hektar åker. Hälften odlas med vete, resten är raps, korn, havre och ärtor. Dessutom produceras potatis och morötter som förädlas och paketeras på gården. Företaget har tre årsanställda och därutöver en eller två under säsong på hösten och ibland också på våren. Året planeras så att verksamheten sprids över tid både för arbete och för bra utnyttjande av traktorer. Det här är ett mycket väl fungerande diversifierat lantbruksföretag.
Bröderna Patrik och Mattias Andersson äger och brukar Solviks Gård i Åtvidabergs kommun. Den brukade arealen tillsammans med ägd och arrenderad mark är ca 200 ha åker och 135 ha betesmark. Huvudinriktningen är köttproduktion med helt nybyggt djurstall med plats för 130 dikor plus rekrytering. Till gården hör också ca 200 ha skog. Motiveringen från nomineringen är: Bröderna driver med hjälp av sin far en framåtsyftande och rationell köttproduktion i samklang med väl genomförd generationsväxling.
Brinks Gurka och Lantbruk är ett familjeföretag med säte på Brinks gård, Kimstad, Norrköpings kommun. Lantbruket, som är ett arrende under Riddarhuset, omfattar ca 400 ha med i huvudsak spannmålsodling. Gurkodling och förädling är mycket omfattande. Gurkorna är i huvudsak lokalt odlade här i Östergötland i egna växthus och insaltas på anläggningen i Brink. Företaget har ca 20 anställda. Brinks är ett strålande exempel på hur ett lantbruk kan starta i liten skala men genom skicklig utveckling och marknadsföring bli ett mönsterföretag till glädje för sin bygd.
Rösta på din favorit!
Utmärkelsen kommer att delas ut vid Hushållningssällskapets stämma onsdagen den 24 april 2019
Kryssa för din kandidat: Brinks gurkor och lantbruk, Kimstad Tollanders lantbruk AB, Ödeshög, Bo och Lars Tollander Solvik gård, Björsäter, Patrik och Mattias Andersson Mitt namn: _________________________________________________ Adress: ____________________________________________________ Postnr/Ort: _________________________________________________
Skicka din röst till: • Länstidningen Östergötland, Drottninggatan 20 C, 591 35 Motala. Märk kuvertet ”Årets Östgötabonde”. • Du kan också e-posta till marianne.karlsson@lanstidningen.se. Om du e-postar så ange ”Röst – Årets Östgötabonde” i ärenderaden.
Rösterna ska vara redaktionen tillhanda senast den 22 april.
Juryn består av Carl G Nilsson, Bengt Petersson, ordförande i Hushållningssällskapet, Gunilla Aschan, Hushållningssällskapet och Andreas Norlén. Ordförande i juryn 2019 är Hushållningssällskapet Östergötland.
4
FISKEBY
Nummer 5 • April 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Dagligen rullar långtradare genom grindarna till Fiskeby. Fullastade med returpapper från hela Sverige.
Tjugofem ton vatten i timman klarar token innan kartongens yta bestryks med vit vattenbaserad färg.
Magnus Johanson arbetar på historisk mark. Fiskeby grundades redan år 1637.
Fabriken finns kvar på samma plats 2019 Papperstillverkningen startar i Fiskeby 1637 NORRKÖPING (LT) Papprets historia började redan år 105 e. Kr. Tillverkningen utvecklades i Kina där pappersmassan framställdes av lump som blandades med hampa och bark från mullbärsträd. På 600-talet började även Japan tillverka papper. Tekniken spreds sedan vidare till länder utanför Kina och Japan. Till Europa kom den under 1000-talet och vid senmedeltiden fick även Norden kunskap om papperstillverkning.
På 1600-talet fanns det fem pappersbruk i Sverige och ett av dem var Fiskeby i
Norrköping. I ett privilegiebrev från år 1637 gav drottning Kristina tillstånd till Nils Månsson och Anders Mattsson att starta papperstillverkning intill Motala ströms utlopp till Glan. Lump från Norrköpings blomstrande textilindustri återanvändes och blev till handtillverkat papper.
hälft bedrevs storskalig tillverkning och 1953 inriktade sig Fiskeby på det som är kärnverksamheten idag, kartonger. Vår verksamhet bygger på två nischer, förpackningsmaterial och returpapper, berättar Magnus Johanson som är chef Verksamhetsutveckling på Fiskeby.
Än idag står Fiskeby på
Företaget strävar ständigt
samma plats där det grundades och produktionen bygger på samma återvinningsprincip nu som då. – Fiskeby är en av Europas första tillverkare av papper och Skandinaviens enda tillverkare av förpackningskartonger tillverkade av 100 procent returfiber. Under 1800-talets andra
efter hållbar utveckling och har ett starkt engagemang för minskad miljöpåverkan. – Vi har under senare år gjort investeringar för ökad kapacitet men framför allt för en förbättrad hållbarhet. Fiskeby är självförsörjande på ånga och vi tillverkar omkring 30 procent av vårt elbehov själva. I en 40 me-
ter lång trumma med vatten separeras plast och annat avfall som följer med returpappret. Avfallet gör vi sedan energi av i vår egen energianläggning. I en biogasanläggning, som byggdes 2015, renas processavloppsvattnet innan det släpps tillbaka ut i Motala Ström. På vägen tas värmen om hand i vattnet och återvinns i fabriken. Fiskeby har därmed tre parallella kretslopp, energi- vatten- och fiberkretslopp. Det utförs en mängd kon-
troller av företaget för att se till att de följer de miljölagar som finns. Sedan lång tid tillbaka granskas produktionen ut-
ifrån. Samtliga kemikalier som behövs i processen granskas också av en intern kemikaliegrupp på Fiskeby innan de används i tillverkningen. – Men tillverkning av återvunnet papper skulle aldrig fungera om vi inte hade en väldigt bra nyfiberindustri. Ursprungligen kommer all fiber från skogsbruket. Den kan sedan återanvändas upp till sju gånger innan den blir för kort och sållas ut ur processen. I Norden har vi stor till-
gång till fiber, som är mycket stark och fin. Vår kartong är full av första generationens fiber, förklarar Cecilia Halling Linder, hållberhetsutvecklare på Fiskeby. Det finns en stor kartong-
maskin på Fiskebys anläggning som är cirka 130 meter lång. I den matas fyra olika returpappersmassor in som tillsammans bygger upp kartongens olika skikt. Kartongen har en tjock-
lek mellan 0,3 och 0,7 millimeter. Som hastigast kan maskinen producera 375 meter kartong per minut. I nästa steg torkas kartongen i en tork med upp till 125 graders värme. Där tas cirka 25 ton vatten bort i timman. Därefter bestryks ytan med vit vattenbaserad färg i två lager. En blankpolerad stålcylinder slätar ut den torkade färgen för att ytan ska få en
Nummer 5 • April 2019
5
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
FISKEBY
Det som inte kan bli ny kartong hamnar i Fiskebys egen energianläggning.
Rullar på väg att bli till ark. All hantering av den färdiga produkten har höga hygienföreskrifter eftersom många kartonger går till förvaring av livsmedel.
En grå massa av returpapper.
De enorma rullarna av kartong håller en vikt av cirka 17 ton.
I den 40 meter långa trumman separeras allt det som inte kan återanvändas.
Allt som sker i processen övervakas noga.
hög finish. Den färdiga kartongen rullas upp på en rulle med 3,7 meter i diameter som väger cirka 17 ton. Den transporteras till ef-
terbearbetningen där den skärs ut till ark efter kundens önskemål. Arken staplas, plastas in och lagras för vidare transport till förpackningstillverkare i Sverige och andra länder, bland annat till Tyskland. Fiskeby har omkring 290 anställda och går i kontinuerlig drift, 350 timmar per år. Med undantag för planerade stopp då underhållsarbeten utförs var sjunde vecka. Text och bild: CARINA LARSSON
I väntan på att bli återvunnen kartong.
6
Nummer 5 • April 2019
TOLLANDERS LANTBRUK AB
Hushållningssällskapet Östergötland och Länstidningen Östergötland delar ut utmärkelsen!
En av tre kandidater till:
Bo Tollander kliver upp i en stor maskin som är så färsk att den inte är använd än.
Bo och Lars Tollander vid traktorn. Marken är torr och fin att köra på.
Grisar är ett av de tre benen i Tollanders Lantbruk ABs verksamhet.
Bo Tollander visar en potatis som konsumenter inte vill köpa för dess forms skull.
I ett stort kärl ligger potatis och morötter som ska tillbaka till jorden.
Tre ben ger bra säkerhet Tollanders har ett differentierat lantbruk Bo bor i Uckleby nära Västra Tollstad kyrka och Lars i Jättingstad. I Bos hem är hans farfar född och uppväxt, Lars bor i brödernas föräldrahem och där har också företaget Tollanders Lantbruk AB sitt säte även om båda gårdarna och några till ingår i företaget. Efternamnet kommer från socknen Västra Tollstad där en anfader drev gästgiveriet i Hästholmen och där Tollanders alltjämt verkar.
Företaget har tre årsanställda och därutöver en eller två under säsong på hösten och ibland också på våren.
Det gäller att planera året så att verksamheten sprids över tid både för arbete och för bra utnyttjande av traktorer. Tollanders Lantbruk AB är differentierat, det har tre ben att stå på och det gör att omsättningen blir nästan densamma varje år. – Allt kan inte gå dåligt samtidigt, säger Bo. Tre ben ger en bra säkerhet. Det första benet är 340
hektar åker med spannmål, hälften odlas med vete, resten är raps, korn, havre och ärtor. Allt torkas och drygt två och ett halvt tusen ton kan lagras. 25 procent äter grisarna upp korn, havre och vete blandas till dem. Utsäde för vete, ärtor och korn odlas på en del mark. Nästa ben är potatis och morötter inklusi-
ve paketeringen. De förädlar potatis och morötter, tvättar med kommunalt vatten, putsar, sorterar och förpackar i stora säckar eller i mindre förpackningar. – Det är ganska ovanligt idag, säger Bo, att man har hela kedjan. De flesta lämnar bort förädlingen. Den kräver en stor maskinpark och stora investeringar men ger å andra sidan en jämnare sysselsättning över året. Bo visar en stor maskin som är så färsk att den inte är använd än. Potatis är vattenkrävande och Lars berättar att nu är grundvattnet okej. Dessutom är företagets bevattningsdammar fulla. I paketeriet pratar vi matsvinn. I ett stort kärl ligger potatis och morötter som ska tillbaka till jorden. De rutt-
na och den gröna potatisen är okej men där finns också de som bara har litet fel form. Bo säger att de inte går att sälja. Det sista benet är grisar-
na. Företaget är med i Haddestads suggring och har så varit sedan starten 1991. Från början var de många, i dag är det bara Tollanders och en till som är satellit, som det kallas. Ringen fungerar så att de nu två satelliterna hyr dräktiga suggor när det är tre veckor kvar. Varje omgång om 40 suggor hyrs i åtta veckor. Smågrisarna får alltså fem veckor med sin mor, sedan stannar de kvar hos Tollanders tills de är stora och skickas till slakt. Varje sugga föder i snitt knappt elva smågrisar och
Tollanders skickar 2800 grisar till slakt varje år. De har fyra stall för sina grisar, ett för varje omgång. Grisarna ger jobb alla dagar i veckan och Bo och Lars delar helgen så att de får varsin sovmorgon. Fem boningshus hyrs ut och för närvarande finns det bra med hyresgäster, så var det inte för tio år sedan. Att bröderna har husen är ett resultat av att de vill ha mark att bruka. De vill inte sälja dem, det kan ge tvister med senare husägare som inte vill ha traktorer och jordbruksarbete omkring sig. Bo tycker att han har ett ro-
ligt arbete, det är både arbete och fritidsnöje. Det roligaste är att det är stor variation
även om det finns tråkiga och smutsiga arbetsuppgifter också. Man måste hålla sig à jour med utvecklingen och ett problem kan vara att det är svårt att bli specialist i tre olika ben. Företaget var från början bara spannmålsodling. När bröderna tar över efter sin pappa börjar de med morötter, potatis och grisar. Att få bidrag för träda sporrar inte, tycker Bo. I dag får de fem till åtta procent av omsättningen i EU-bidrag. Bo säger att även om de inte vill vara utan bidrag så vill de inte vara beroende av dem och av politikers beslut. Det är en styrka. Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM
Nummer 5 • April 2019
7
. C Æ C U M [ F F ¤ T J G V V
Hylonox Mekaniskt skydd mot snytbaggar
Tel. 070-581 82 30 eller 073-980 06 36 info@organox.se · www.organox.se
Hittar du avloppet? Här ser du bioreningsverket för enskilt avlopp som renar vattnet utan kemikalier. Är du intresserad av ett bioreningsverk som renar avloppet år ut och år in? Ta gärna kontakt med oss. 040-46 26 90 www.alnarpcleanwater.se
DLåg driftkostnad DUnik slamnedbrytning DKlarar hög skyddsnivå DRenar läkemedel Vi stöttar och är medlemmar av FSC. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.
Det är tanken som räknas Nu kanske det är dags att göra en vårfyllning av tanken eller tankarna hemma på gården? I så fall är det bara att du ringer oss på BränsleCompaniet och beställer diesel och eldningsolja. Vi levererar raka vägen hem till din gård med våra egna tankbilar (av våra egna gôrtrevliga chaufförer). Inga mellanhänder och inget krångel. Vi kör i Värmland och i Örebrotrakten. Vi lovar dig: Leverans inom 3-5 arbetsdagar Möjlighet till förlängd kredittid Ring 054 - 85 68 00 om du bor i Värmland eller 019 - 27 72 100 om du bor i Närke. Vi hörs! Vännerna på BränsleCompanet PS. Vi samarbetar med Texaco också så vi har hela deras sortiment ”på lager”.
branslecompaniet.se
Ring och beställ hos oss på BränsleCompaniet!
8
JORDBRUK
Nummer 5 • April 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Stallet som nu idag används som gårdsbutik, restaurang och grönsaksodling.
Annika Altnäs på Vänneberga gård, med utsikt över Göta kanal och en av gårdens två fruktodlingar.
Här förbereds det inför odling av kryddor och grönsaker.
Satsning på giftfri fruktodling Vänneberga gård planterar fler fruktträd SÖDERKÖPING (LT) Gården med anor från 1700-talet fortsätter att växa och utökar kraftigt sin fruktodling. Restaurangen står uppdukad varje lördag med delikatesser från den egna odlingen. Med ett stort hjärta för miljö och natur driver familjen Vänneberga gård tillsammans, några kilometer från Söderköpings mittpunkt.
Fyra kilometer från väsen och oljud ligger Vänneberga gård. Under en dag med solsken och plusgrader i slutet
av februari träffar vi Annika och Kent Altnäs som håller igång i verkstaden med att förbereda verksamheten inför våren. Familjen driver gården tillsammans, med restaurang, gårdsbutik, Bed and breakfast och fruktodling. Annika visar på ett stort intresse för familjens sysselsättning under tiden som hon visar runt på gården. Vi passerar genom bakvä-
gen till det som en gång var ett stall och snart möts vi av en ljus och öppen lokal. Med utsikt över en större fruktodling och Göta kanal hörs endast ljudet av eftermiddagens svalkande vind och ljudet av ankor och hön-
sen som trivsamt vandrar omkring på gården. Annika som är uppväxt i Västervik f lyttade tillsammans med familjen till Vänneberga strax utanför Söderköping under 2012. Då fanns inte tanken på att
det skulle bli en publik verksamhet förklarar hon. Det hela började med att man skapade Bed and breakfast i ett av husen och därefter öppnades en gårdsbutik i ett av stallets utrymmen. Efter vidare utveckling och renovering så skapades även en lokal och en köksdel i det gamla stallet och snart hade Vänneberga även öppnat upp med restaurang. Varje lördag dukas det
upp med en buffé av godsaker och bland kött, fisk och fågel finns däribland även vegetariska alternativ. Bland delikatesserna finns allt från helbakad rotselleri med brynt vitlökssmör till hemgjord sill och nybakat bröd. Det är tydligt att miljötänk
finns som en naturlig del i verksamheten. Detta är något som hon tycks fått ärva av sin mormor, förklarar hon. – Jag är uppväxt med att vara rädd om saker och att ha respekt fär naturen. Vi jobbar med att ha så li-
te svinn som möjligt, till exempel genom att koka kaffe i
perkulator, säger Annika. Råvarorna som serveras är med säkerhet från Östergötland, poängterar hon och förklarar att alla kryddor och rotfrukter odlas på den egna gården.
man ska äta mat som är så naturlig som möjligt. Det tar ungefär fyra till fem år att komma igång med fruktodling och det är stora investeringskostnader.
Frukt från fruktträden an-
är lämplig för plantering, sedan bygga staket och förbereda. – Vi har som mål att odla frukt av klass ett och sedan skapa ett eget musteri på plats, säger Annika. Det avslöjar hon under slutet av vårt samtal innan vi lämnar restaurangen och går tillbaka genom stallets smala gångar.
vänds som ingredienser i bakning och köttet är lokalproducerat inom den Östgötska gränsen med en radie på omkring tio mil. Nu satsas det mer på fruktodling, menar Annika. De har nyligen utökat odlingen från de 300 träd som syns från landsvägen till över 2 500 stycken längre in på gården. – I vår produktion är vi besprutningsfria. Vi vill att
Man måste se till att jorden
Text och bild: JOHANNA ÅBERG
Nummer 5 • april 2019
9
JORDBRUK
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.
4WFOTL NJLSPOĂŠSJOH
Stiftelsen
B e rg s l a g s g gĂĽ rrd d a r s Ăś ke er
FAMILJEHEM M
kt! Ny produOONĂŒM B
f Ăś r b a r n , u n ga o ch v u x n a
Q /PSP5FD 4
KLIMATSMART
.JOTLB EJO NJMKĂšQĂŒWFSLBO NFE /PSP5FDT QSPEVLUFS
+VP[BT .JLTUBT "HSPEFNB -JUBVFO w 7J EJTUSJCVFSBS WĂŠYUTLZEE PDI NJLSPOĂŠSJOH J IFMB -JUBVFO #MBOECBSIFUFO NFE /PSP5FDT QSPEVLUFS ĂŠS PTMBHCBS PDI ĂŠS EĂŠSGĂšS EF FOEB QSPEVLUFSOB WJ IBS J EFU TFHNFOUFUw
NoroTec™ mikronäringsprodukter: �
Jour dygnet runt
Â?
StĂśd frĂĽn familjevĂĽrdskonsulent
Â?
Utbildning och mĂśten med andra familjehem
Â?
HÜgsta ersättning enligt rekommendationer frün SKL
Mangan, Koppar, Bor, Magnesium, Zink, Mangan/Koppar, Mangan/Magnesium, Universal, Spannmül, Potatis och Raps. Beställ produkterna av din växtskyddsleverantÜr.
• Bästa behandlingseekt och odlingsekonomi • Överlägsen upptagning i växten • Enkel användning och lagring • Mycket goda blandningsegenskaper
/PSP5FD "# 4ĂšEFSHBUBO 4LVSVQ 5FMFGPO NBJM!OPSPUFD TF .PCJM CPTTF!OPSPUFD TF ] XXX OPSPUFD TF
Ring 0141-560 03 när du vill annonsera eller prenumerera!
Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och fÜrsäljning
Vilken diesel väljer du?
OriginaltillbehĂśr fĂśr
10 000:pĂĽ kĂśpet! (exkl moms)
Diesel B7
Diesel B0
Minskar belastningen pü vür miljÜ. Du für även ett bränsle som uppfyller hÜgt ställda krav pü funktion och kvalitet. Diesel B7 innehüller upp till 7% RME i form av biokomponenter baserade pü raps.
Ett dieselbränsle som uppfyller hÜgt ställda krav pü funktion och kvalitet.Bränslet uppfyller miljÜklass 1 och har goda kÜldegenskaper vilket gÜr att det kan användas üret runt, i hela Sverige.
SweaX Diesel Gür det att kÜra miljÜanpassat och samtidigt spara pengar – üret runt? Jodü, om du väljer vürt bästa bränsle – SweaX Diesel. Du kan sänka bränslefÜrbrukningen med i genomsnitt 6-10 procent, minska utsläppen av hälsofarliga ämnen och fü en snabbare tändningsprocess.
www.lantbruksservice.se
Ring oss sü hjälper vi dig att välja rätt bränsle fÜr ditt behov.
ARANTI • 5 ÅRS G RVICE• LÅG SE D RKOSTNA OCH ÄGA VO STYRSER • KRAFTIG
Eskilstuna LinkÜping NorrkÜping Västervik Örebro
016-51 40 00 013-475 10 00 011-475 00 80 0490-41 19 00 019-554 19 01
KĂśp en ny Honda Foreman ATV sĂĽ fĂĽr du 10 000 kr (12 500 kr inkl moms) att handla Honda originaltillbehĂśr och reservdelar fĂśr.
– vürt bästa bränsle
DE ERBJUDAN t de är n Betala g di ar pass 90 DAGARS KREDIT*
Erbjudandet gäller t o m 31/5 2019 eller sü lüngt lagret räcker.
EksjĂś Lantbruks Service AB
sweaenergi.se
Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgürdsbutik
GÜr som han... skÜt om Dina vägar i tid...
VIKINGSTAD ÅKERI AB säljer och sprider NATURGRUS – BERGKROSS /MAKADAM
*Upp till 90 dagars kredit mot en extra avgift. Erbjudandet om 90 dagars kredit gäller diesel och eldningsolja.Sedvanlig kreditprÜvning.
RING
OSS
fĂśr ett kostnadsfĂśrslag!
TELEFON 013-809 00 Klipp ur annonsen!
10
JORDBRUK
Nummer 5 • April 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Körbron håller för tunga fordon och leder in till ladugårdens nybyggnation.
Den nybyggda ytan räknar Olle med att hyra ut till plats åt husvagnar, husbilar och annat som behöver vinterförvaring.
Ladugårdar, även om de är mycket gamla, tillhör gårdsbilden i lantbruket.
Limträbalk är eldfast, klimatsmart och starkt material i bärande konstruktioner. Omkring 8 000 skruvar har det gått åt för att skruva fast golvplankorna av granvirke.
Det sista som återstår är nya dörrar till porten vid körbron.
För Olle fanns inget annat alternativ än att bygga den nya konstruktionen i trä.
Gårdsbilden bevaras med nybygge Gården Stensätter i Vånga behåller ladugården NORRKÖPING (JB) Ekonomibyggnader i lantbruket täcker många behov. Spannmåls- och grovfoderförvaring, uppställningsplats för maskiner och jordbruksredskap samt stallplats för gårdens djur.
Under 1800-ta let slut skedde en stark ökning av nybyggnationer i det svenska lantbruket. En starkare produktion av spannmål och grovfoder krävde större lador men framför allt behövdes större ladugårdar i takt med ökade antal djur i djurbesättningar främst under början av 1900-talet. Under medeltiden var gårdarnas ekonomibyggnader ofta utspridda och bestod av fähus, sädeslador och torkbyggnader Under 1800-talet
börjar en mer genomtänkt planlösning ta form och ekonomibyggnaderna sammanfogades i en enda lång länga. Än idag står de gamla ladugårdarna kvar runt om på den svenska landsbygden. Några inhyser mjölkkor, köttdjur eller enbart hästar medan andra står helt igenbommade och uppfyller endast behovet av förvaring för grejer som inte får plats någon annanstans. Ladugården hos Olle Jo-
sefsson på gården Stensätter i Vånga byggdes mellan åren 1899-1905. 1985 övertog Olle gården av sina föräldrar och har drivit mjölkproduktion där från 1989 till 1999 då han sålde korna. Sedan dess har stalldelen enbart fungerat som förvaringsutrymme för prylar som är bra att ha. Det vill säga
mycket skräp. Här syns tydligt de brister som uppstått med åren. Timret i bärande konstruktioner är uppruttet och måste därmed åtgärdas. – Jag anser det som en nödvändighet att bevara gårdens byggnader i ett gott skick. Frågan jag ställde mig var, ska bärlinor bytas ut och allt övrigt repareras? Jag kommer inte in med en bil ännu mindre en traktor. Trots det måste något göras för ladugården tillhör gårdsbilden. Det var helt otänkbart att riva hela ladugården, resonerar Olle. 2016-2017 behövde en ny
väg byggas vid ladugården av praktiska skäl. I samband med dräneringen sjönk ladugårdens stenfot och en ny vot, det vill säga extra förstärkning i grundens kant, gjöts som ladugården nu vi-
lar på. När det mest akuta arbetet var klart startade nästa stora projekt. Istället för att renovera
ladugårdsdelen har Olle låtit bygga ett 450 kvadratmeter stort körbart plan över ladugårdsdelen och höskullen. Arbetet påbörjades i januari detta år och har precis avslutats. – Det här var bästa alternativet. Nu kan jag riva ner golvet till höskullen och får bra takhöjd i gamla kosta llet. Ef tersom jag är mycket förtjust i trä så föll valet på limträbalkar istället för järnbalkar. Trä är ett mycket bra byggmaterial, förnybart, miljövänligt och klimatsmart. Träd lagrar kol från koldioxid och det som lagrats finns kvar även då det blivit en träprodukt, förklarar Ol-
le. Spillvirke som inte är användbart samt gammalt virke som rivits ner går att användas som biobränsle. Då frigörs lagrad koldioxid men till skillnad från koldioxidutsläpp från fossila bränslen tas träets utsläpp upp av växande träd och släpps inte ut i atmosfären. Naturen är därmed med och löser klimatfrågan. Till hjälp med byggnads-
arbetet har Olle anlitat ett byggföretag men han har hela tiden varit med och jobbat. – Jag har mest skött om skruvdragaren. Många skruvar har det gått åt för att lägga golvet som består av gran. Grovt räknat har det nog gått åt omkring 8 000 skruvar till enbart golvet. För att få upp de långa limträbalkarna använde vi en vinsch mellan min lil-
la skogsmaskin och en lastmaskin. Först av allt byggde vi ett golv och ställningar så vi hade något att gå på. Hela arbetet har tagit knappt nio veckor, allt har gått mycket smidigt utan några missöden. Planerna nu är att hyra ut den nybyggda delen av ladugården som uppställningsplats för husvagnar, husbilar, båtar och motorcyklar med mera. Olle känner sig mycket nöjd med nybygget, kostnaden till trots. – Det är väl investerade pengar. Jag behåller en ladugård som är värd att satsa på och jag har förutom uthyrda ställplatser stor användning av byggnaden i min verksamhet Allskogsservice. Text och bild: CARINA LARSSON
Nummer 5 • April 2019
11
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
LANDSBYGD
Kampanj solkraft -Bygg för 2019! ex. Lantbrukspaket nyckelfärdig anl. 110 paneler, 181 kvm, poly à 275 Watt = 30250 Watt på taket. Inkl montering på plåttak: 259 000:- + moms (181 860:- + moms efter 30% stöd)
Vi målar följande fasader:
Vi har även villapaket!
TRÄ & MILJÖ AB · GISTAD stefan@traochmiljo.se · 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se
Rödfärgade Reveterade Oljefärgade
!
!
"
Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar
!
Timmerstugor från Östergötland Standardstugor eller efter egna mått och önskemål.
ARNE ANDERSSONS MÅLERI Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se Välkommen att rösta på Årets Östgötabonde!
$' !
!
"&
& #" #!"
Ljusfallshammar · Tel. 0122-43185 www.lindalenstimmerhus.se
&
&
& &
!!
& ! & $ "$
" ' '
NYHET!
Godkända avlopp presenterar ett nytt reningsverk som heter MÄLAREN.
&
Ett reningsverk som renar enligt svenska normer utan kemikalier. För mer information www.godkandaavlopp.se
"$
+* )
) " *++(,. -/ ** ) %%%'!
Oss kan du räkna med i skogen.
Som Sveriges största skogsägare känner vi ett ansvar för att alla vi gör affärer med blir nöjda. Det gäller våra många lokala kunder, entreprenörer vi anlitar och alla privata skogsägare som vi samarbetar med runt om i landet. En bra affär för dig som skogsägare kan handla om att vi plockar fram största möjliga andel timmer ur din skog. Att kvaliteten på arbetet vi gör i skogen är hög. Och att din skog tillsammans med vår egen i slutänden bidrar till klimatsmarta slutprodukter och tillväxt för hela Sverige.
Gör en bra virkesaffär. Kontakta oss idag. Du hi ar oss på www.sveaskog.se/virkeskopare
"
'!
Den nya milstolpen inom mjölkning
Lely Astronaut A5 Mer än 25 år efter att Lely introducerade den första Lely Astronaut sätter vi den nya milstolpen för mjölkning: Lely Astronaut A5 Med bakgrund av erfarenheter från flera tusen användare världen över så överglänser detta intelligenta system sig själv angående kokomfort, användarvänlighet och investeringsavkastning, den är designat så lantbrukaren kan utmärka sig. Läs mer om Astronaut A5 på lely.com/milestone
Lely Center Valdemarsvik • Tlf.: 0493-120 60
12
Nummer 5 • April 2019
SOLVIKS GÅRD - BJÖRSÄTER
Hushållningssällskapet Östergötland och Länstidningen Östergötland delar ut utmärkelsen!
En av tre kandidater till:
Mattias och Patrik Andersson i Solvik utanför Björsäter satsar framåt. I bakgrunden syns det nya stall som bröderna investerat i.
De raser som finns på Solvik är Hereford, Charolais och Simmental.
Här ska det kalvas framöver. I det nya stallet kommer det att finnas plats för gårdens alla 120 dikor.
Patrik tycker att det känns som om det svenska köttet har framtiden för sig och svenskarna vill nog ha öppna landskap och beteshagar.
Köttproducerande bröder satsar framåt Nytt stall ska effektivisera arbetet Gården Solvik utanför Björsäter drivs av bröderna Patrik och Mattias Andersson och har satsat på köttkor sedan 1975. Nu har de investerat stort i ett nybyggt stall för att samla alla kalvningar på ett ställe.
Det var pappa Lennart som köpte Solvik 1967 och tills nyligen ägde bröderna gården tillsammans med honom. Men nu är han utlöst för att kunna trappa ner. Sönerna Mattias och Patrik trappar däremot upp och har gjort en stor investering i ett splitternytt stall. Idag har de strax över 100
dikor och det ska ökas till
120 när bygget står klart, vilket det borde göra när denna tidning kommer ut. – Nu är det väldigt nära, men det har vi sagt länge, ha ha. Men spontant skulle jag säga att det bara är en vecka bort, till påsk ska det definitivt vara klart, säger Mattias. Solvik satsar på konven-
tionell odling och köttproduktion och de raser de har är Hereford, Charolais och Simmental. De stod i valet och kvalet mellan att minska ner sin produktion eller att satsa framåt. Då valde de att investera i stallet som kommer att innebära en effektivisering av arbetet genom att det samlar alla kalvningar på en plats. Bra nyheter för alla konsumenter som vill ha hög-
kvalitativt kött från lokala gårdar. Hur gör ni för att få ert kött så bra? – Det ska vara marmorerat fett och det får vi genom våra Hereford. Första året går kalvarna ute med korna i naturbeteshagarna. De som är tjurkalvar behåller vi inne och när de är 16 månader ungefär går de till slakt, det blir i slutet av juni eller i juli. Kvigkalvarna går ute en sommar till och betar och går till slakt efterkommande vinter, så de blir nästan två år, säger Patrik. Hur ser ni på framtiden för
svensk köttproduktion? – Om man nu tänker miljömedvetet och väger in de korta transporterna och att vi inte använder antibiotika och hormoner så måste ju det
svenska köttet ha framtiden för sig, känns det som, menar Patrik. – Svenskarna vill nog ha öppna landskap och beteshagar. Men lönsamheten är för dålig och måste nog upp några snäpp på lång sikt, säger Mattias. Vilken förändring skulle ni vilja se för att gynna svenskt jordbruk? – Det har blivit en tråkig debatt angående kor och deras utsläpp. Här pratar vi om djur som går ute och betar och äter vallfoder och foderspannmål som inte går att använda till brödsäd eller annat. Jag säger som Göran Persson: det är inte svenska kor som orsakat klimatkrisen. Men det är så enkelt att säga att köttkonsumtionen ska
minskas istället för att prata om flygindustri, kolkraft och oljeförbränning som snarare ökar. Vi kan minska köttkonsumtionen men i så fall ska det göras av det som importeras. Jag skulle vilja få en rätsida på den debatten, säger Patrik. Och det finns faktiskt en
del positiva tecken i tiden, bland annat kan man se att andelen svenskt kött ökar försiktigt, men det finns fortfarande mycket kvar att förbättra. – Det som släpar efter är restaurangerna. Det är inte många matgäster som frågar var köttet kommer ifrån på en restaurang. Det sägs att det jobbas för en märkning, men de gånger jag frågat är det sällan det är något
svenskt kött. Så där tror jag det finns en del att göra, säger Patrik. Vilka andra östgötabönder
tycker ni gör bra saker? – Det finns många. Jag tycker alla gårdar jobbar på och utvecklar sig och tänker på framtiden. Teknikutvecklingen i vår bransch tar stora kliv, det är väldigt vanligt med självstyrande traktorer och det pratas om förarlösa traktorer framöver. Det byggs biogasanläggningar och finns bra möjligheter att sätta upp solceller på våra stora tak, så orkar man med investeringarna finns det mycket vi lantbrukare kan göra. Text och bild: TOBIAS PETTERSSON
Nummer 5 • April 2019
13 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
VI KOPER DITT SKROT!
VÄGSLADD t Fri frak il 5m inom 2
JORDBRUK
12.500:+moms
Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180
gruvdalens däck & allservice 0761-30 92 82 · www.gruvdalen.se
Svensktillverkade jordkällare. I plast. Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!
www.jordkallare.se / 0910 - 941 00
www.sandstromwebshop.se
NILFISK ALTO • Nyförsäljning • Auktoriserad service
FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2019!
SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751
www.sofabskanninge.se
AUKTIONER
Auktioner 2019
Nu pågår bokningar av auktioner 2019!
Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller om ett datum som passar dig BOKADE AUKTIONER 2019
8/3 Gårdsauktion, Jortslunda Alunda, Maskiner o Redskap 9/3 Samlingsauktion, Brännebrona Götene 16/3 Samlingsauktion, Granngården Sala 22/3 Gårdsauktion, Hagen Fjugesta, Maskiner o Redskap 23/3 Gårdsauktion, Eningsberg Olslunda, Olsfors Maskiner o Redskap samt Innebo 27/3 Gårdsauktion, Högåsen Degerbyn, Värmskog, Maskiner o Redskap samt Innebo 30/3 Maskinauktion, Axima Floby 6/4 Gårdsauktion, Elgarås Borgstena, Maskiner o Redskap 27/4 Samlingsauktion, Örsta Kumla 4/5 Samlingsauktion, Flakeberg Grästorp
Västerås
Fyrklövern växer
Uppsala
Fyrklövern – glada ekonomer och jordnära jurister finns nu på 9 orter. Vi hjälper människor att starta och driva lönsamma företag på bästa sätt.
Örebro
Sala Brålanda Nyköping
Fyrklövern finns nära dig och ditt företag. Vi har vuxit från 6 till 9 kontor under det senaste året. Fråga oss gärna hur vi har lyckats med det! www.4klovern.se
Linköping Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15 Ombud för Östergötland, Småland och Öland: Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146
www.farmarauktioner.se
Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Anders eller Elisabeth når ni på:
Tel 013-23 44 65/66
Enköping Eskilstuna
För oss är ekonomi och juridik naturligt
MERASYSTEMPLÅ MERASYSTEM ÅT AB A TAKPLÅT T A AKPLÅ ÅT - T TAKPANNOR A AKP PAN ANNOR A - FALSTAK FAL ALST TAK A MERASYSTEM SYSTEM tillverkar välbeprövade produkter till lant brukssektorn. Tillförlitligt, snabb och priseffektivt
Estelle falstak
Klassisk pannplåt
info@merasystem.se nfo@merasystem.se | www w..merasystem.se .merasystem.s tel 0410-205 30 | fax 0410-211 66
14
Nummer 5 • April 2019
BRINKS GURKOR & LANTBRUK
Hushållningssällskapet Östergötland och Länstidningen Östergötland delar ut utmärkelsen!
En av tre kandidater till:
Björn sköter om jordbruket medan Anders är den som ser till att frön blir färdiga gurkor som säljs inlagda enligt olika recept.
För att det ska bli några vita gurkor måste det till bin som pollinerar blommorna.
Gurkodling är ett riktigt hantverk. Varje gurkplanta måste lindas upp på en tråd.
Ett litet gurkämne blir till färdig gurka på några dagar. Till höger, vit gurka på gång.
Gurka till hela Mellansverige Bikupor och vita och gröna gurkor i växthusen Brinks gurkor och Lantbruk har nominerats till Årets Östgötabonde. Företaget drivs av Anders Larsson, brodern Lars-Erik Brinklin och deras kusiner Magnus och Björn Larsson. Länstidningen har träffat Anders och Björn som hoppas att deras anrika företag blir den som tar hem priset.
– Brinks gurkor har funnits sedan 1947 då bröderna Kurt och Lennart Larsson startade företaget här i Kimstad. Sedan dess har det odlats gurkor i växthusen vilka blivit ett begrepp över stora delar av Sverige. Tidigare var gården Brink
ett traditionellt lantbruk som drevs av Kurt och Lennarts föräldrar Axel och Greta men med tiden växte familjen Larsson och gårdsproduktionen var tvungen att utökas. Avkastningen räckte inte till för tre familjer så bröderna valde att satsa på gurkod-
ling som ett komplement till landbruket. Den skörd som de första gurkodlingarna gav såldes till konservindustrierna i Norrköping. – Min farmor Greta var den som saltade in gurkorna enligt sitt eget recept som vi använder oss av än idag. Pappa Kurt och min farbror Lennart for in till torget i Norrköping och sålde gurkor på prov vilket visade sig bli en succé, säger Anders. När sedan gurkförsäljningen slog igenom på allvar blev det ett varumärke. Men de odlade inte enbart gurka, de snickrade också bänkfönster som de sålde med stor framgång. Under bänkfönstren hemma på gården började de odla den vita gurkan som heter Lilla delikatessen och den är verkligen en riktigt östgötsk delikatess vilket företaget är mest känd för. Ursprunget till den vita
gurkan är okänt men det vi har fått fram genom att forska kring gurkan är att den så långt tillbaka i tiden som på 1800-talet har förekommit
bland östgötska trädgårdsmästare. Men att fråga Anders om farmor Gretas recept på inlagd gurka är ingen idé. Det är och kommer att förbli en hemlighet som stannar inom familjen och företaget. – På 1990-talet, när jag kom med i bilden, satsade vi på att köpa granngården Lera där vi byggde ett nytt och stort växthus. I samband med det sökte vi en ny marknad för att få företaget att växa och började leverera gurka till Stockholm och Mälardalen. Nu levererar vi till hela Mellansverige, från Jönköping till Mora men även lite till de södra delarna av landet, berättar Anders. Brinks säljer färsksaltad gurka, vintersaltad gurka, vitlöksgurka och gammeldags ättiksgurka. Den vita gurkan står för 95 procent och den gröna gurkan för fem procent av försäljningen här i Östergötland. I Mälardalen är det tvärt om. Folk där är inte vana vid vit gurka där ska den vara grön. – Vi försöker få den trenden att vända och de som
upptäcker den vita gurkan tycker den är jättegod. Vi har märkt att det ändrar sig lite mellan de olika inläggningarna. Den vintersaltade har minskat en aning medan de andra inläggningarna har ökat bland konsumenterna. Den nya artikeln snacks-
gurka med vitlök och chili ska bredda konsumentkretsen så vi får den yngre generationen att äta gurka, menar Anders samtidigt som han avslöjar en nyhet inom gurkinläggningen. – Vi har tagit fram en gurksallad vilken som kommer igång förhoppningsvis i sommar. Det är en gurksallad som funnits en längre tid bakom kulisserna. Salladen har enbart sålts ute på marknader och i vår gårdsbutik men nu måste vi få in den i produktionen för att kunna tillverka den i stor skala. Just nu är det enbart en hantverksmässig tillverkning i mindre satser. Brinks har två växthus. Det ena är 600 kvadratmeter
och används för att driva upp småplantor. I det andra som är 5 400 kvadratmeter stort planteras sedan plantorna där de blommar och ger skörd. Redan nu är plockning av färdiga gurkor i full gång. Brinks gurkor jobbar efter den principen att all gurka som odlas dras upp från frö till färdig produkt. Alla gurkfrön kommer från
gårdens gurkor och när frön har lufttorkats och är färdiga för sådd sätts de i små krukor och plantorna drivs upp till dess att de blivit ett par decimeter höga innan de planteras ut. – Det är ett riktigt hantverk att odla gurka. De växer på tråd och vi får gå och vira varje planta runt tråden. När plantorna är fullvuxna och lagom stora klipper vi av toppen. De sidoskott som hela tiden växer ut måste vi också beskära. En gurkplanta måste ha god omvårdnad om det ska bli skörd. I växthuset surrar det bin, det är ett ordentligt drag
mellan plantorna. På de gula blommorna sitter bin med gula klumpar pollen på bakbenen. – Till den vita gurkan måste vi även ha bin som befruktar därför har vi bikupor inne i växthuset, förklarar Anders. Trots att Brinks är känt för
gurkor har ett lantbruk där spannmål och oljeväxter odlats på 420 hektar hela tiden funnit med. – Vi odlar också egen dill som skördas och hackas ner. Den används sedan i våra inläggningar, dill är grunden till en riktig god inläggning. Förutom Lera och Brink driver vi gårdarna Finstad, Lövstad och Uddärna. Alla gårdarna ligger i anslutning till varandra, säger Björn. Gurkprodu ktionen på Brinks är cirka 500 ton inlagd gurka per år och företaget har omkring 20 personer med tillfälliga anställningar under de mest hektiska perioderna. Text och bild: CARINA LARSSON
Nummer 5 • April 2019
15
JORDBRUK
Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.
Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.
Levererar färdig betong
Från missväxt till tillväxt!
certifierad av
0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se
VIMMERBY · Tel 0492-152 55
070-696 19 44
Välkommen att ringa 0141-560 03 när vill annonsera eller prenumerera på Länstidningen Östergötland. Var med och rösta på Årets Östgötabonde, talong finns på sidan 3 i veckans Jordbrukare!
Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar
Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63
FASTIGHETSMARKNAD
DINAPOLIS BALVAGNAR • Last 14-20 ton • Plattform 7-13 meter • 2- och 3-axlade med fjädrande parallellaxlar • Med eller utan balfixering Beställ NU om Du behöver vagn till skörden Vi säljer även djurtransportvagnar upp till 11.25 meter och spannmålsvagnar upp till 22 ton. Egen import utan mellanhänder så fördelaktiga priser
LANTBRUKSKONSULT AB
Skogsfastighet vid Glan
Överlåta gården?
Tel 0708-85 02 79, info@lantbrukskonsult.se, www.lantbrukskonsult.se
VIKINGSTAD ÅKERI AB
Finspång, 96 ha
Välkommen till Areal.
Prod. skogsmark om 77 ha, 13 932 m3sk, jakt, fiske och moderna ekonomibyggnader.
Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.
Reg Fastighetsmäklare Magnus Jansson
Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.
VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD
Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50
Linköping | 013-24 20 04
Ska du sälja din gård? www.laholmstraktordem.se
Besök hemsidan för att se vårt sortiment!
Maskinförsäljning Försäljning av begagnade maskiner.
Besök vår nya hemsida - nu sökbar
Beg. reservdelar Demontering av traktorer och entreprenadmaskiner. Vi har även ett stort lager av nya delar.
Kontakta oss, vi kan Östergötland! Vill du ha en värdering inför generationsskifte kan vi även hjälpa dig med det.
Maskintransporter Transporter av maskiner av alla slag, även bodar, husmoduler och liknande. Transporter över hela landet. Mats 070 - 223 55 49 Gustaf Eriksson 0703-51 05 77 Caroline Lundén 0763-20 20 70 Rebecca Regnander 0709-99 23 75
" "# $"
" #&! $&
#%# &!
Västra Östergötland Västra Östergötland Östra Östergötland
16
AKTUELLT
Nummer 5 • April 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Granbarkborren i fokus på Södras årsmöte liga. Utan det som jag är orolig för är den näringspolitiska biten, och det kommer att bli viktigare och viktigare framöver. Södra satsar jättemycket och även vi på lokalt plan måste hjälpa till och även ni som medlemmar måste ställa er upp och säga ifrån när det blir för tokigt. Skriv insändare, delta i debatten, säg ifrån, för det är ingen annan som gör det åt oss. 2018 var som sagt ett vä-
Södra - Norrköping Skogbruksområde höll årsmöte i Stadium arena. Torkan och granbarkborrens framfart var två saker som utmärkte 2018.
SKOGSBRUK (LT) Sommaren 2018 bjöd på både svår torka och granbarkborrens framväxt. Det var två av de stora samtalsämnena när Södra/Norrköping skogsbruksområde höll årsmöte i Stadium Arena. Nu gäller det att ha god beredskap 2019 för att försöka minska skadeverkningarna.
2018 var det 80 år sedan skogsbönder i södra Sverige samlades för att tillsammans skapa en lönsam avsättning för sin skog. Under året har Södra firat med tårtkalas, startat en historisk webb-
plats och haft en gemensam familjedag på High Chaparral, och nyligen var det alltså dags att sammanfatta verksamheten på årsmötet i Stadium arena. Kvällen startades med en schnitzelmiddag innan deltagarna hälsades välkomna och årsmötet tog sin början. – Vi har lagt ett intressant
år bakom oss. Först var det en blöt vinter som avslutades med massor av snö och sen kom den rekordvarma sommaren, och det var nog inte bara jag som gick med nerverna på helspänn och funderade på om det skulle börja åska eller om någon glasskärva skulle sätta fyr nånstans.
Det var ganska otäcka månader där på sommaren. – Sen på sensommaren och hösten visade sig lite andra följder av torkan, då började granarna att gulna och bli bruna och då hade granbarkborrarna satt fart. Och det kommer vi få hålla på att kämpa med nu under våren och sommaren, sa ordföranden Anders Ek och målade upp en sammansatt och komplicerad bild av branschen. – Det har väl aldrig funnits så mycket skog som nu. Södra har jätteduktiga inspektorer och entreprenörer, bra folk i ledningen och industrier som är i världsklass, så där behöver vi inte vara oro-
dermässigt komplicerat år som inleddes med mycket snö för att sedan bli extremt torrt. Östergötland klarade sig lyckligtvis bra från skogsbränder men fick se en rejäl ökning av granbarkborrar, och även ett par rejäla stormar vilket ledde till att det lades stort fokus på att begränsa skador. Men det fanns även ljuspunkter, som prisnivån, kontrakterade volymer och inte minst en stor ökning av medlemsarealen. Det stora hotet inför 2019 ser ut att bli granbarkborren som har ödelagt mycket skog i exempelvis Nordamerika och Slovakien och nu gäller det att vidta åtgärder för att inte samma katastrof ska drabba Sverige. – Vi är fruktansvärt oroade över vad som ska hända i år. Vi upptäckte ganska tidigt att vi hade mest skador uppe i norr och nordväst så
vi har flyttat i stort sett hela maskinstyrkan åt det hållet, och då har även inspektorerna följt efter. Det är viktigt att vi saktar avverkningstakten med transportmöjligheter och vad industrin kan ta in och det sämsta vi kan göra är att bygga lager. Då skapar vi en foderplats och riskerar att få ännu värre angrepp längre fram. Så det måste gå hand i hand det här, och därför kommer vår avverkningsflotta stå still i minst två veckor, sa områdeschefen Andreas Johansson och spanade framåt: – Blir det midsommarväder hela sommaren med tio plus och regn, då kanske det planar ut lite. Men blir det en sommar som 2018 igen då får vi problem. Efter redovisningen blev
det fikapaus som följdes av dialog med Paul Christensson, ledamot från styrelsen och Catrin Gustavsson, representant från Södras ledning. Dessutom gjordes ett uttalande gällande inskränkningar kring markägares brukanderätt som Norrköping Sbo menar hämmar både skogsinvesteringar och tillväxt. “Vi uppmanar därför både myndigheter och regering att införa ett moratorium, ett tillfälligt stopp av alla pågående och nya artskyddsärenden, till dess att frågan om rättmätig ekonomisk kompensation vid inskränkningar i ägande- och brukanderätten har utretts”. Text och bild: TOBIAS PETTERSSON
Så här ser den ut, den förhatliga Granbarkborren som orsakar så stora skador på skogen.
”Operation: Rädda bina” uppmanar till räddningsinsatser Visste du att en hårdklippt gräsmatta kan vara lika dålig för bin som asfalt? Omvandla en bit av gräsmattan till en blomsteräng och du har gjort en stor insats för bina. Nu drar Naturskyddsföreningens kampanj ”Operation: Rädda bina” igång – där alla kan göra räddningsinsatser för våra livsviktiga vilda bin.
Bin, fjärilar och andra pollinatörer är livsviktiga för vår matproduktion. Ungefär en tredjedel av den mat vi människor äter är pollinerad av dem. Men våra vilda trädgårdsmästare är hotade. Nu startar Naturskyddsföreningen kampanjen ”Operation: Rädda bina” för att vända den trenden. Tillsammans kan vi göra stor skillnad genom att göra enkla
räddningsinsatser för bina. Målet är att minst 10.000 räddningsinsatser ska genomföras över hela landet och här behöver vi allmänhetens hjälp. – I Sverige är en tredjedel av våra 270 vilda biarter på väg att försvinna. De hotas
av bland annat gifter, matbrist, bostadsbrist och klimatförändringar. Det kan få allvarliga konsekvenser för mänskligheten och den biologiska mångfalden, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.
Tre räddningsinsatser från kampanjen ”Operation: Rädda bina” 1. Gör om en bit av gräsmattan till en blommande ö av ängsblommor. 2. Plantera blommor som bina gillar, till exempel lavendel och kärleksört, i en rabatt, kruka eller balkonglåda. 3. Sätt upp ett bihotell och ge hemlösa vilda bin en bostad.
Karin Lexén är generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.
– Nästan en procent av Sveriges yta är gräsmattor. Det är oftast artfattiga miljöer som sköts med stor mil-
jöpåverkan och nästan helt saknar blommor som är binas mat. Här finns en stor potential att göra en viktig insats. Genom att omvandla delar av Sveriges enorma ytor av hårdklippta gräsmattor till ängar så ger vi bin och andra pollinatörer en chans att överleva. Tillsammans kan vi rädda bina, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare. För att rädda bina krävs också att politiker gör kraftfulla insatser för att gynna bin och andra pollinatörer.
Naturskyddsföreningens fyra krav till politikerna är: • Stöd ekologiskt jordbruk och naturbete. • Förbjud bekämpningsmedel som skadar bin. • Gör bortglömda grönytor till blommande marker. • A nta en aktionsplan för bina i varje kommun.
Hårdklippta gräsmattor behöver omvandlas till ängar.
17
Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.
Nummer 5 • April 2019
Det finns alltid något att fira!
webbsho p Handla all a våra produkter direkt från soffan elle r köksbo valet är dit rdet, t!
Svensktillverkad Flaggstång Svensktillverkad Flaggstång 9 meter höghög i glasfiber. Reapris: 3800:Fraktfritt! 9 meter i glasfiber 4350:Fraktfritt! (ordinarie pris 4650:- Gäller t.o.m. 2019-05-19) Svensk flagga och svensk vimpel ingår! Flaggstången levereras komplett med kula, lina, knape och markfäste för ingjutning. Finns att få i storlekarna 8–18 meter. Flaggstänger finns med extra tillbehör som invändig lina med vev eller balkongmontage.
Kompletta taksystem i plåt
När temperaturen någon gång under dygnet överstiger +5° C ökar risken för rottickan att etablera sig på färska stubbar. Och detta helt oberoende av årstid. Rotröta är skogens värsta skadegörare!
Takplåt Elite
Snörasskydd Profildurk
Snörasskydd 3-rör
Behandla i tid! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprider sig till nästa generation. Du riskerar att förlora upp till 30 000:-/ha – helt i onödan. Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Läs mer om Rotstop och rotröta på: www.interagroskog.se
0920-151 20 Banvägen 9 Luleå www.heri.se
FÄRG • TAPET • GOLV • KAKEL Välkomna in till oss! Mineralvägen 14. Motala. 0141-545 40. Vardag 07-18. Lördag 10-15. Söndag 10-14
18
JORDBRUK
Nummer 5 • April 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Grisar med knorr på svansen Lantbruksbarometern för 2019 presenterades
Jeanette och Hans klev ut bland suggorna, alla suggorna hade knorr på svansen!
Från vänster Gustav Andersson, Wilhelm Aschan, LRF Konsult informerade om lantbruksbarometern, Hans och Jeanette Blackert från Vistena Askegård.
MOTALA-VISTENA ASKEGÅRD (LT) Hur ser länets lantbrukare på framtiden? Är den en framtidsbransch att satsa på för unga människor? Har torkan sommaren 2018 påverkat åsikterna? Vågar man investera i maskiner och byggnader? LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna bjöd in medierna till en pressträff på Vistena Askegård, Skänninge hos Jeanette och Hans Blackert. Då presenterades den 32:a rapporten, kallad Lantbruksbarometern.
Träffen började med att Hans och Jeanette presenterade sig och gården som de tagit över efter Hans föräldrar. Den grisproduktion som fanns har man utvidgat och förbättrat och nu föder man upp grisar från födseln till slakt. 2007 byggdes ett smågrisstall och 2012 byggdes ett uppfödningsstall. Nu har man plats för 450 suggor vilka föder ungefär 12 000 grisar per år. De
får cirka 15 grisar per kull och föder ungefär två till tre gånger per år. På den 430 hektar stora gården odlas korn, vete, raps och åkerbönor. – Vi har en sjuårig växtföljd och allt vi producerar här på gården går tillbaka till foder åt djuren. Förutom rapsen som vi säljer. Då vi alltid haft ett klimattänk, har vi så mycket egenproducerat i foderstaten som det bara går. All gödsel på Vistena As-
kegård sprids på egen mark. I foderstaten har vi 30 procent korn, 70 procent vete av spannmålen, för proteinet står två tredjedelar av åkerböna och en tredjedel av GMO-fri soja, samt vassle från Boxholms ost och restmjölk från Arla i Linköping, säger Hans. Det är sådan mjölk som blir över, när man byter från till exempel yoghurt till annan fil i rörledningarna. – Man har försökt odla soja i Sverige, säger Jeanette, men då sojan kräver korta och många soldagar, alltså lång växtsäsong, vill den inte växa särskilt bra här. Det är bra aminosyror i sojan vilket grisarna behöver för att växa. Den soja vi använder kom-
Uppe till höger mys i halmen hos sin-suggorna.
Jeanette visar diplom för riktigt bra djurskötsel.
mer från Sydamerika och där blir det bara mindre och mindre arealer som odlas av GMO-fri soja. Var tredje till var fjärde vecka föds ungefär 1000 smågrisar på gården. De får gå hos suggan tills de är fem veckor gamla. Sedan får de gå i grupp med uppfödning till färdigt slaktsvin i ytterligare 24 veckor. Då har griskultingen ökat i vikt med 700 till 1000 gram per dag och väger 120 kg. Rasen på suggorna är norsk lantras och holländsk Yorkshire och galtarna är av norsk Duroc vilket ger guldgrisar. På gården finns också ett
vindkraftverk som stod klart 2007. Det producerar ungefär lika mycket el som gården förbrukar, men elen måste först säljas till elbolaget, för att sedan köpas tillbaka till gården. Med så mycken verksamhet har man tre och en halv anställda i grisstallarna och en person för utesysslor. Förutom dem arbetar även Hans och Jeanette på gården själva. – Vi har en bra och kunnig personal som sköter sitt arbete mycket bra, säger Jeanette. Trots att vi har så många djur ser skötarna om något är galet. Både vi och de vistas
bland djuren på dagarna och kan upptäcka eventuella fel. Men det är svårt att få tag på kompetent personal om man behöver till semestrar och även fasta anställningar. Det, att få tag på kompetenta arbetare, var också något som visades i den Lantbruksbarometer och bildvisning som Wilhelm Aschan och Gustav Andersson från LRF Konsult kommit för att informera om. 1000 lantbrukare har tillfrågats och deras svar hade sammanställts i en intressant folder. Det är lantbrukare inom näringarna växtodling, mjölk, nötkött och gris som svarat. – Tyvärr är varken äggproduktionen eller fjäderfä med, säger Gustav. De har inte varit med tidigare år heller. Det borde de vara. Lantbrukarna har fått svara på frågor om bland annat hur de upplever sin lönsamhet. Även hur de investerat i byggnader, djurstallar, maskiner och hur framtiden ser ut. Om de vill starta nya affärsmöjligheter och om man planerar ägarbyten. I foldern finns även information om hur lantbrukare upplever lönsamheten regionvis i Sverige. Från en tydlig upp-
Hans med en guldgris i famnen. Obsevera den guldbruna pälsen på kultingen.
åtgående trend våren 2016 blir det nästan fritt fall våren - hösten 2018. Som alla minns slog torkan till med full kraft, vilket gjorde att många upplevde att lönsamheten skulle sjunka. De flesta tycker dock att lönsamheten varken är bra eller dålig, men den täcker alla löpande utgifter. Andelen lantbrukare som
minskat sina amorteringar eller begärt anstånd med amorteringar har dock ökat från åtta till nio procent från år 2018. Man kan ana att det är torkan som satt sina spår även här, då många bara fått 75 procent skörd eller mindre. Tack och lov ser den höstsådda grödan mycket bra ut på de flesta platser i landet, så lantbrukarna är försiktigt optimistiska igen. Intervjuerna till Lantbruksbarometern har skett mellan den 8 – 21 januari 2019. Efter denna innehållsrika information fick besökarna gå in i stallarna. Först var det noggrann tvätt av händer och på med overaller och särskilda skor innan man släpptes in. I stora boxar låg sinsuggor och mådde gott i halmen.
Luften i stallet var frisk tack vare ett gott luftsystem och alla suggorna hade knorr på svansen. Ett tydligt bevis på att de hade det bra. I Sverige och Finland kuperar man inte, det vill säga, klipper av svansarna på grisarna, vilket man fortfarande gör i andra EU-länder. På BB-avdelningen var det full fart i några boxar medan det i andra rådde lugn och frid. Hans tog upp en liten ”guldgris” som var grisskär samt gyllenbrun på kroppen. Den tittade lika nyfiket på oss, som vi på den. Det märktes också att den var van vid att träffa på människor, för den höll sig alldeles stilla i famnen. Både Jeanette och Hans ser positivt på sin verksamhet och de har en riktigt bra produktion. Så bra att man är bland de tio bästa gårdarna i Sverige i både smågrisproduktion och slaktsvinsproduktion. Vid utgången hängde bevis på deras och personalens arbete. Ett mycket trevligt blickfång och sporre att göra sitt bästa innan man börjar jobbet.
Text och bild: EVA CARLSSON
Nummer 5 • April 2019
19
Jordbrukaren kommer till alla jordbrukare var tredje vecka!
JORDBRUK
Ê Ć
Vildsvinsjakten blir mer effektiv Regeringen ger tillstĂĽnd till effektivare jaktmetoder vid jakten pĂĽ vildsvin.
– Det är bra att regeringen med nya ministern Jennie Nilsson lyssnat pü oss fÜr att mÜjliggÜra effektivare vildsvinsjakt. De snabbt växande stammarna orsakar miljardkostnader och problem fÜr markägare och jordbrukare. En Ükad avskjutning är den enda fungerande lÜsningen, säger Palle BorgstrÜm, LRFs fÜrbundsordfÜrande. Regeringens beslut tillüter att rÜrlig belysning, riktmedel som fÜrstärker ljuset och mÜrkerriktmedel med termiska sikten, �värmekamera�, generellt tillüts vid jakt pü vildsvin. Ändringen i jaktfÜrordningen
gäller frün den 15 maj 2019. RÜrlig belysning är ljuskällor som fästs pü jaktvapen eller bärs av jägaren. Det finns münga begrepp fÜr riktmedel fÜr användning i svagt ljus. De vanligaste som fÜrstärker ljus kallas ofta digitala sikten. Termiska sikten ger en detaljerad bild, som visar ett djurs utstrülning av värme. – Det är viktigt att püpeka att även de nya jaktformerna används pü ett südant sätt att viltet inte utsätts fÜr onÜdigt lidande, säger Palle BorgstrÜm. Bakgrunden till regeringens beslut är ett fÜrslag frün LRF till regeringen i oktober 2017. FÜr LRF är detta en betydande framgüng. LRFs arbete fÜr att pü olika sätt underlät-
Ć Ć Ć Ć Ć Ć Ć Ć Ć Ć 0 Ć
ta och effektivisera jakt har givit resultat när det gäller jakt pü vildsvin i svagt ljus. En mycket stor del av jakten pü vildsvin sker i svagt ljus, i grÜdor under vür- och sommarnätter och vid ütlar under hÜst och vinter. DärfÜr kommer regeringens beslut bidra till att antalet fällda vildsvin Ükar och att gÜra skyddsjakten mer effektiv. – LRF är nÜjt med regeringens beslut. Det visar att den nya regeringen lyssnar pü vüra argument och tar viltfrügorna pü allvar. Vi ser fram emot att regeringen tar sig an även LRF:s Üvriga fÜrslag fÜr utÜkad och effektiv jakt i samma konstruktiva anda, säger Palle BorgstrÜm.
LWVXELVKLĆ Ć ĆPtWHUĆXSSĆPRWĆGHĆNUDYĆ VRPĆEbGHĆVOLWVDPĆ\UNHVWUDILNĆRFKĆGHQĆDNWLYDĆ IDPLOMHQĆVW`OOHUãĆ OOWĆLQNO`WWĆPHGĆVQ\JJDĆVYDUWDĆ GHWDOMHUĆLĆVN`UPEUHGGDUHÞĆI`OJDUÞĆJULOOÞĆEDFNø VSHJODUÞĆKDQGWDJĆRFKĆUREXVWDĆLQVWHJãĆ `ONRPPHQĆDWWĆWDĆGHQĆSbĆHQĆSURYWXUãĆĆ
Hjälp oss att hülla fler minnen levande. StÜd forskningen om Alzheimers sjukdom:
tUEUXNQLQJĆ Þ ĆOÊ ĆNPãĆ Ć ĆJÊNPãĆ ULVHUQDĆDĝUĆDYĆJHQHUDODJHQWĆUHNãĆFLUNDSULVHUĆ]H[ĆPRPVãĆ
• Sms:a �HF200� till 72901 sü skänker du 200 kronor • Personlig Givarservice 020-523 523 • Pg 90 11 25-5 eller Bg 901-12 55 • Swisha din güva till 901 12 55
Öppet: Mün-fre 8-18, lÜr Ć Ć Ć 10-13 Ć ÞĆ Ć Hestra, Tranüs • Tel 0140-410 10 www.ekebacksbil.se 0 Ć ø Ć ø ÞĆ 0 ø 0 Ć ø ĆĆ
www.hjarnfonden.se
INTE EN SOMMAR TILL!
KOMFORTKYLA Sverigepumpen Komfortkyla är noga utvalda luftkonditioneringar som precis som värmepumparna säljs med 5 ürs trygghetsgaranti och üskfÜrsäkring.
Sverigepumpen
Komfort
Sverigepumpen Komfort passar utmärkt fÜr komfortkyla i flera olika typer av hem och lokaler. Kompatibel med SMS- eller WiFi-styrning. Komfortserien erbjuder kylkapacitet frün 3,0 kW upp till 8,10 kW.
Luft/luft & luft/vatten-värmepumpar. Kontakta oss idag!
Auktoriserad üterfÜrsäljare
Stefan Karlsson 073-361 07 89 www.hotcool.se info@allvarmeteknik.se
NUMMER 5 April 2019 Ă…rgĂĽng 93
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till ÖstergÜtlands lantbrukare sedan 1926
Vi tillverkar CE-märkta takstolar pü beställning samt konstruerar och gÜr hüllfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet üt arkitekten och trygghet fÜr dig som kund!
gan online pĂĽ GĂśr offertfĂśrfrĂĽ takstolar.se gs www.carlensko
IngĂĽr i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen
Vimmerby
0492-757 55
NSER KI V SBenny Andersson
E IC
CE-MĂ„RKTA TAKSTOLAR
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.
MA
EFTERTEXT
BrĂĽnstorp, 575 91 EksjĂś Tel 0380-810 34
BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Ă„ven andra nya delar.
TRAKTORER KÖPES fÜr demont, kontant betalning. Hämtas!
Hjälp oss att hülla fler minnen levande. StÜd forskningen om Alzheimer pü hjarnfonden.se
VINSCH PĂ… KĂ–PET!
Kodiak 700 4x4 Ny bränslesnülare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hÜg/lügväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende pü modell.
fr. 66.320:- exkl. moms MĂ…N-FRE 8-18, LĂ–R 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62
OdlingsrÜse som är skadat av markberedning och plantering. Bild: CATRINE SANDBERG, SKOGSSTYRELSEN
Rekordfü skador 2018 Beslut om hänsyn till fornlämningar har visat sig betydelsefullt
Suzuki LTA 500XP
Ett tydligt exempel pü detta är skogsbruket i sÜdra Norrland som kraftsamlat kring utbildningar och där skadenivüerna minskat stadigt tre ür i rad. Den enskilt stÜrsta orsaken till skador är fortfarande markberedning, fÜljt av kÜrskador. I materialet fÜr 2018 är det ingen landsdel som sticker ut med speciellt mycket skador frün nügon skadetyp utan alla fÜljer samma mÜnster. Att fÜrstÜra eller skada fornlämningar är ett brott mot kulturmiljÜlagen.
Arbetsmaskinen
99 900 kr inkl moms Tegelbruksv 1, Kisa ¡ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se
3EKO -IXERVAGNAR fĂšR ALLA BEHoV...
&YLLTĂšMMAre fĂśr omgĂĽende leverans.
Nya & begagnade. s TÜmningsfläktar frün 11 till 37 kw med mycket hÜg kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800
AnnKristin Unander, inventeringsledare pĂĽ Skogsstyrelsen. Bild: PRIVAT. FORNLĂ„MNINGAR (JB)
Antalet skador pü fornoch kulturlämningar i samband med skogsbruk är det lägsta sedan Skogsstyrelsen bÜrjade sin uppfÜljning 2012. Antalet skador
eller grova skador har minskat frün 20 till 13 procent och skadorna är lägre i alla landsdelar.
– Det är fÜrstüs glädjande att det är en sü tydlig nedgüng. Nu hoppas vi att detta är bÜrjan pü en lüngsiktig trend sü att vi tillsammans kan nü vür nollvision pü det här omrüdet, säger AnnKristin Unander, inventeringsledare pü Skogsstyrelsen. I skogen kan det finnas fornlämningar som stenüldersboplatser och gravar men ocksü andra kulturmiljÜer som berättar om människans historia som till exempel lämning efter kolmila (kolbotten) och torpruiner. FÜr att minska antalet lämningar som fÜrstÜrs eller püverkas av skogs-
bruk, gÜr Skogsstyrelsen sedan sju ür tillbaka ürliga uppfÜljningar. UppfÜljningen i ür har gjorts pü omkring 415 avverkningar och 900 enskilda lämningar Üver hela landet. De inventerade lämningarna delas in i fyra kategorier: utan skada, püverkad, skada eller en grov skada. FÜrra üret var det i snitt 20 procent av lämningarna som hade en skada eller grov skada efter skogsbruk, men i ürets uppfÜljning har det minskat till 13 procent. – Vi kan se att utbildning är
den enskilt stÜrsta faktorn till minskade skador. De fÜretag som utbildat i kulturmiljÜvürd i alla led frün rÜjare upp till chefsnivü har en tydlig püverkan pü resultatet pü landsdelsnivü, säger AnnKristin Unander.
FÜr att markera att det finns en kulturlämning i skogen eller pü ett hygge används sü kallade kulturstubbar, träd som kapats i 1,3 meters hÜjd. Det har visat sig vara en effektiv metod att minska skadorna. Där Kulturstubbar placerats utanfÜr och runtomkring kulturlämningen pü ett tydligt sätt, minskar skaderisken med 90 procent mot att inte märka ut kulturlämningarna med nügon kulturstubbe alls. Användningen av kulturstubbar Ükar i alla landsdelar, visar ürets inventering. Att länsstyrelserna skrivit beslut om hänsyn till fornlämningar har visat sig betydelsefullt fÜr antalet skador. I de fall där det finns ett beslut ligger andelen skadade lämningar pü sex procent jämfÜrt med 28 procent där inga beslut tagits. Källa: Skogsstyrelsen
