Jordbrukaren nr 6, 2014 by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 6 • Årgång 88 April 2014

Ficklampsspelet som följde på slöserijakten under Leanträffen illustrerade hur små förbättringar kan ge stora resultat.

Systematiserat bondförnuft LANTBRUK. Lean är ett långsiktigt sätt att arbeta bort slöseri och även att lösa problem från grunden. Det har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att effektivisera sin produktion. Hermelins på Fallsbergs gård utanför Skänninge är en av gårdarna som använder metoden. Där öppnade man dörrarna för en grupp företagare som själva överväger Lean. – Det handlar om systematiserat bondförnuft, menade dagens värd, Olof Hermelin. SIDAN 4

Efter 20 år – nu blir Kravbonden konventionell LANTBRUK. – Egentligen är det lite oetiskt att vara Kravbonde. Man får halv skörd på åkrarna och folk svälter. Det vi odlar i Sverige är ju inte av sämre kvalitet bara för att det är konventionellt, menar Bengt Wastesson som efter nästan 20 år som Kravbonde nu blir konventionell. Jordbruket är ett av tre ben som S:t Anna-entreprenören har att stå på.

Charlotte Elander från Kasta länsmansgård svarar på frågor. Att få se fossilfria lantbruk i verkligheten var mycket intressant för besökarna.

På besök i framtiden Lantbruk utan fossil energi fungerar LANTBRUK. Utsläppen av växthusgaser från tre östgötska växtodlingsgårdar har minskats med över 200 ton genom en övergång till fossilfri energi. Projektet Fossilfria lantbruk, syftar till att utveckla en modell för hur fossila bräns-

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

med förnybara bränslen. Lantbrukarna har under de här åren samlat mängder av värdefulla erfarenheter som de gärna delade med sig av till besökarna. SIDAN 17

Elbil, gasbil... Vilken miljöbil ska man välja? Dags att byta bil? Vad ska man då välja för bil om man är rädd om både miljön och sin egen ekonomi. Plug-in hybrid, bi-fuel, diesel eller flexifuel, det saknas inte valmöjligheter men det kan ändå vara svårt att fatta rätt beslut i frågan. Enligt Johan Rundgren, försäljningschef på en bilfirma i Norrköping får man göra en avvägning inför valet av bil, hur familjekonstellationen ser ut, om bilen används till långresor eller om det nästa uteslutande är stadskörning. SIDAN 24

SIDAN 21

Du som är prenumerant

len i lantbruksföretag kan ersättas av förnybara energikällor. Man utgår från erfarenheter från de tre lantbruksföretagen i Östergötland som har ersatt 90 procent av sin fossila energiförbrukning

VECKANS BORRING

JAKT

GÅRD TILL SALU

Vi får faktiskt skylla oss själva

Fotograf berättade om kronhjort

Anor från 1600-talet i Skärkind

SIDAN 2

SIDAN 14

SIDAN 6

Nummer 6 • April 2014

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Vi får faktiskt skylla oss själva! I min roll som regional LRF-ordförande träffar jag en del människor i olika integrationsprojekt. Tanken i de flesta integrationsprojekt är att landsbygdens avfolkas och det är svårt att få tillräckligt stort befolkningsunderlag i många glesbygdsorter för att kunna behålla en vettig grundnivå på samhällsservice. Samtidigt ”överbefolkas” många större tätorter av människor som har utländsk bakgrund och som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden av olika skäl.

Hur svårt kan det vara? En mismatch utan dess like och ett misslyckande på samhällsnivå. Ta inte emot så många ”invandrare” säger en del, så löser vi problemet med den misslyckade integrationen. I städerna kanske det är en ”enkel” lösning, men den som torgför detta har inte tänkt hela vägen. Se hur Sveriges befolkning (den svenskfödda) ser ut rent demografiskt. Om 20 år kommer antalet 80-åringar att vara rekordstort och de kommer dessutom vara piggare, och ekono-

miskt mera välmående än någonsin. Men vem ska utföra alla de jobb som dessa 60åringar gör i dag? Inom industri, jordbruk och vissa andra branscher kommer rationaliseringen fortgå och krävas, men i alla tjänsteyrken som vård, skola, omsorg, restaurang, hantverk med mera, där robotar och effektiviseringar bara till viss del kan ersätta människans hand? Vi måste öka Sveriges befolkning och med tanke på att en svensk kvinna i snitt får cirka 1,9 barn och första barnet kommer vid i snitt 30årsåldern kommer inte den nativiteten rädda Sveriges framtida välfärd och skatteintäkter. Så många strömavbrott kommer våra nedgrävda elledningar aldrig ge att den trenden kan brytas. Nysvenskarna är således en resurs, men inte sittandes

i förortsgetton på oändliga SFI-kurser och arbetsmarknadsåtgärder. Ut med dem i arbetslivet, det är enda sättet att ge dem möjlighet att lära sig svenska språket och förstå hur det fungerar i svenskt arbetsliv med platta hierarkier, kvinnliga unga ledare och andra kulturkrockar som kan ske.

nebildning där det inte är så stor skillnad på om man har 15 år i branschen eller om man är nykläckt från skolan eller inte kan ett ord svenska. Då har vi i näringslivet inte råd att betala någon som går och gör de enkla arbetsuppgifterna utan det får ske ”av bara farten” hos de som redan finns i företaget.

Varför är det så svårt då? Mycket enkelt och samma svar som varför det är så svårt att få ner ungdomsarbetslösheten. Vi har byggt bort de lågkvalificerade jobben! Man hör ofta folk som säger att det är ”synd att allt ska effektiviseras så mycket så det inte finns utrymme för de enkla jobben” på arbetsplatserna. Koka kaffe, fylla på papper i kopiatorn, städa lite eller sopa foderbord. You name it! Men har vi verkligen effektiviserat bort dessa arbetsuppgifter?

Jag säger bara att vi får skylla oss själva. Genom att inte våga ha en större lönespridning mellan lågkvalificerade och högkvalificerade arbetsuppgifter bromsar vi unga och nysvenskar in på arbetsmarknaden. Nystartsjobb och lägre arbetsgivaravgifter är ju ett sätt att motverka detta, men det är bara på marginalen. Som att svära i kyrkan? Jag bli nu säkert anklagad för att propagera för lönedumpning, men de som kommer kritisera mig är nästan ALDRIG de som behöver och skulle kunna anställa människor för de lågkvalificerade arbetsuppgifterna!

Sanningen är väl den att i folkhemmet ska vi ha en sammanhållen lö-

PETER BORRING peter.borring@telia.com

Genom att inte våga ha en större lönespridning mellan lågkvalificerade och högkvalificerade arbetsuppgifter bromsar vi unga och nysvenskar in på arbetsmarknaden”

Må så gott i konsekvensernas Sverige önskar Peter

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Peter Borring gästade Ny på landet Leader Folkungaland igång med andra delen av projektet LINKÖPING (JB)

Leader Folkungaland samlade till en träff där en ny del av projektet Ny på landet presenterades och en ny recepttävling likaså. I år blir det desserter som tävlar. Peter Borring berättade om varför man ska köpa svensk mat.

Länstidningen har flera gånger rapporterat om Leaderprojektet Ny på landet som är ett integrationsprojekt som uppmärksammats för sina framgångar. Det bedrevs som ett stort samverkansprojekt över två år med de tre Leaderområdena Sommenbygd, Folkungaland och Gränslandet i samverkan. Första delen som slutade vid årsskiftet är numera nominerat till bästa Leaderprojekt i Sverige 2013. Redan är man från Leader Folkungaland igång med den andra delen av projektet som pågår året ut. Nytt är att det nu bara bedrivs inom Folkungalands område.

Man kommer att fokusera på natur och friluftsliv samt föreningsliv. Integrationscheckar finns också att söka för att mobilisera, inspirera och stimulera till integration på landsbygden. Den nu avslutade delen av projektet innehöll en recepttävling som utan överord kan kallas succé. Nu får den sin efterföljare i en recepttävling med tema efterrätter vid högtid och fest. LRF:s regionordförande Peter Borring var 2011 en av de första som ställde upp och tog emotdeltagare i Ny på landet på sin gård. Han kom på träffen i lokalen Creaktive på Collegium där upptakten med nya recepttävlingen hölls. Under rubriken Varför köpa svenskt? berättade han inför projektdeltagare, representanter för hembygdsföreningar med flera om varför man ska köpa svensk mat. Det finns några delar i den svenska matproduktionen som positivt avviker från andra länders produktion. En av dem är

antibiotikarestriktioner som bidragit till att Sverige inte har fått MRSA, multiresistenta bakterier, i djurbesättningarna än. Jämförelsen med tre andra länders antibiotikaanvändning fick nog en del att höja på ögonbrynen. Danmark som nästan alltid används som exempel på hejdlös användning av antibiotika använder ”endast” tre gånger mer än Sverige medan Tyskland använder 16 gånger mer och Cypern hela 30 gånger mer. MRSA har i fler länder blivit så utbrett att man frågar patienter på vårdmottagningar om de arbetar med grisar. I så fall avskiljs de från andra patienter genom att placeras i ett annat rum. Det är inte något som är värt att sträva efter. Salmonellafria

ägg och

kycklingar är en annan unik del i den svenska matproduktionen. Peter Borring berättade att han undviker löskokta ägg på resor utomlands. Han gav sig också på de inaktuella siffrorna för det svenska lantbrukets miljöpåverkan.

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Peter Borring och deltagare i projektet Ny på landet diskuterar.

– Kött står för 0,7 ton av de 11 ton CO2 som varje svensk släpper ut per år. Godis står för 0,5 ton. Man pratar om en köttfri dag i veckan, men vem pratar om en godisfri dag? Efter att ha lyssnat på Borring så är det konstigt att någon köper något annat än svensk mat.

Jeanette Uner från Folkungaland berättade lite mer om recepttävlingen. Sista dagen för att anmäla sig är första april. Det kommer hållas en minimässa den 11 april där de tävlande tar med sin efterrätt. Tolv efterrätter kommer då att väljas ut. Kockelever från Fria Läroverken kommer senare la-

ga till rätterna till juryn. Naturligtvis använder de lokala råvaror så långt det går. Liksom förra året kommer rätterna med recept att bli en bok där svensk mat blir exotisk och exotisk mat blir svensk. Text och bild: BO BÄCKMAN

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 6 • April 2014

När ni behöver

Nu går SOLTÅGET - ska du med? ergi! Solen GISTAD

Hör av er till oss för pris/beställning Anders eller Elisabeth:

SOLSTATION TRÄ & MILJÖ AB öppnar 5 april. GISTAD Invigning kl 10-12 stefan@traochmiljo.se Välkomna! 0708 - 27 34 88 www.traochmiljo.se

Vallfrö och utsäde Gödning Halm Spannmål, konv och Krav Diesel och oljor

Tel 013-23 44 65/66

(fd Brandstationen)

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

Har du bestämt tämt mt dig än?

Du kan få grundlä ggand e högsko le l behö riighet eller sä rskild b ehörig inom n het aturr-- e ller samhä llsveten skap!

...annars är du välkommen att besöka ka oss! Vi är experter på:

• Lantbruk • Häst • Djurvård • T Trädgård rädgård Delar du något av våra intressen och vill veta mer om våra utbildningar ningar, välkommen att besöka oss!

!!!% &

" %

"' " $ ()*)&+,- ((

% %

0492-757 36

Ring 0141-560 03 och boka plats! Vi Vi är en del av av Landstinget Landstinget i Jönköpings Jönköpings län

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

Att synas är bra för affärerna!

EXTRA BESÖKSDAGAR • 22 april kl 18. 18.00 00 och 19 19.30 .30 13.00 • 1 maj kl 13. 00 och 14.30 14.30 Mer information finns på www.lj.se/tenhultsnbg

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns www.carle

LANTBRUK

Nummer 6 • April 2014 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Ficklampsspelet som följde på slöserijakten illustrerade hur små förbättringar kan ge mycket.

Förre ägaren till Falsbergs gård och Olofs pappa, Ulf Hermelin, var med på träffen.

Olof Hermelin visar den viktiga whiteboardtavlan i personalrummet. Vill man ha med sig en minneslapp så går det bra att fotografera av whiteboarden med digitalkamera eller mobiltelefon innan man ger sig ut.

Leanträff på Fallsbergs gård Slöserijakt på gårdsnivå SKÄNNINGE (JB)

Lean är ett långsiktigt sätt att arbeta bort slöseri och även att lösa problem från grunden. Det har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att effektivisera sin produktion. Hermelins på Fallsbergs gård utanför Skänninge är en av gårdarna som använder metoden. Där öppnade man dörrarna för en grupp företagare som själva överväger Lean.

Leancoacherna Elenore Wallin, Hushållningssällskapet och Ingvar Eriksson, Svenska Pig berättade om tankesättet inom Lean och ledde en slöserijakt på Fallsbergs gård hos Hermelins i Skänninge. Slöseri i sammanhanget handlar om mer än att slänga halvtomma förpackningar och liknande, vilket knappast någon gör ändå. Begreppet är mycket större än så inom Lean. Olof Hermelin berättade både om sin verksamhet och om sin syn på Lean i lantbruket. Han tog 2006 över gården efter sin far Ulf. Sedan dess har verksamheten fortsatt att utvecklas. En viktig del i detta är att mark som förbättrat gårdens arrondering köpts in. Med spannmål, potatis, försäljning och odling av gräsmattor, utveckling av byggnader, körning och skötsel av maskiner med mera krävs stora arbetsinsatser. På gården arbetar idag,

förutom Olof och hans fru Magdalena, en helårsanställd, två säsongsanställda och två behovsanställda. Det landar på en årsarbetstid om totalt cirka 7 500 timmar. Fallsbergs gård är mycket välskött och verksamheten likaså.

LEAN Lean innebär att man på ett långsiktigt sätt arbetar bort slöserier och löser problem från grunden. För att åstadkomma det behöver man lägga en del tid på att få in nya tankar och arbetssätt hos alla i företaget. Projekten pågår därför under minst 18 månader. Målet är att deltagarna därefter ska kunna driva sitt leanarbete själva. Ett företag som deltar i Lean Lantbruk blir tilldelad en coach som ungefär var tredje vecka besöker företaget för att stödja förändringen och utbilda personalen i Leans filosofi. Dessa besök anpassas efter företagets arbetsbelastning under året men det är ändå viktigt att hålla kontinuiteten i leanarbetet. Lantbrukaren och företagets medarbetare arbetar under guidningen av coachen själva fram förbättringar och lösningsförslag. Källa: leanlantbruk.se

Varför har man då valt att delta i Lean? Olof presenterade en svåremotsagd lista med skäl. Det handlar om att öka kvaliteten på såväl gårdens arbete som produkter, effektivisera för att kunna utföra sysslorna vid bästa tidpunkt, öka flexibiliteten och att öka säkerheten i arbetsmiljö och drift. Ännu ett skäl är att kunna delegera. När de anställda är välinformerade och vet vad, när och hur blir verksamheten mindre beroende av Olof. Han kan då ägna sig åt sina egna uppgifter på ett bättre sätt. – Lean är systematiserat bondförnuft, konstaterar han. För att konkretisera det hela så finns mängder av små detaljer att se över i en verksamhet. Hur många gånger kör man i onödan mellan två punkter? Måste chefen vara med och initiera varje moment som ska göras? Är det väntetider mellan uppgifter? Kan man utan att

Ovan: Olof Hermelin presenterar verksamheten och gården och berättar om fördelarna han upplever med Lean. Några av dem är ökad säkerhet, effektivisering och välinformerade medarbetare. Lilla bilden: Lean är systematiserat bondförnuft, konstaterar Olof Hermelin.

flytta på annat eller leta hitta det man behöver av verktyg, material eller annat? Finns allt på bästa platsen? – Man effektiviserar sig på ett bra sätt, sa Elenore Wallin. Svenskt lantbruk är i en negativ trend med tveksam lönsamhet, tappade marknadsandelar och produktion som flyttar utomlands. Vi kan inte konkurrera med storleksfördelar eller med låga kostnader, men vi kan lära oss snabbare och bättre än konkurrenterna. Lean är strategin. Det blev dags för det som

kallas slöserijakt. Deltagarna delades in i grupper som fick se sig om på gården och leta efter sådant som kunde göras bättre. Samtidigt visades bland annat whiteboardtavlan i personalrummet. Vikten av kommunikation och information kan knappast överskattas. Här finns även säkerheten i arbets-

miljö och i drift. Allt som ska göras, hur och när det ska göras finns på tavlan. De anställda ser snabbt vad som gjorts och kan själva planera sitt arbete utan att leta i pärmar eller fråga Olof. Elenore Wallin spetsade till den här delen med att säga: – Mobiltelefoner ska egentligen inte behövas. Fanns det några förbättringar som grupperna med kritiska ögon kunde föreslå? Jodå, inte ens den välorganiserade Fallsbergs gård är perfekt. Någon påvisade att skyltningen har brister vilket kan ge problem när exempelvis en leverans anländer. I torkanläggningen fanns mycket byggmaterial att flytta vid städning, det kunde placeras på annan plats. Verkstadens alla verktyg finns på verktygstavlan och leder till extra spring i verkstaden. Kanske det borde finnas ett par uppsättningar på and-

ra platser därinne. Att verktyg saknas i maskinerna leder till mycket hämtning om något går sönder eller behöver justeras ute på åkern, men samtidigt är det bättre säkerhetsmässigt att reparera i verkstaden. Vad gör man åt det? Ska man verkligen tumma på säkerheten? Det beror ju förstås på vad det gäller. Vissa saker går utmärkt att göra i fält medan andra inte alls lämpar sig för det. Den frågan hade inga givna svar. Ficklampsspelet som följde på slöserijakten illustrerade hur små förbättringar kan ge mycket. Deltagarna delades in i grupper som ställde sig vid var sitt bord där de skulle sätta ihop en isärtagen ficklampa. Naturligtvis skulle det ske så snabbt som möjligt och man tog tiden. När lampan lyste var det klart. Tiderna noterades och en ny omgång följde. Det

blev som förväntat snabbare tider den andra omgången. Ytterligare en omgång gav ännu bättre tid. Vad är det som gör att en grupp vuxna mycket händiga människor inte från början tillsammans kan få ihop en ficklampa på topptid? Jo, det finns alltid några små justeringar i arbetet att göra. Vem som gör vad är en av dessa. Den snabbaste tiden var till slut 6,27 sekunder. Hermelins tyckte det var trevligt med besöket och sammanfattade: – Vi har ordning för vi gillar inte att leta efter saker. Det är bra att låta andra med andra glasögon se verksamheten. Det bästa sättet är att få input från andra. Det är också viktigt att lära ut det här till dem vi jobbar närmast, till exempel lastbilschaufförer. Text och bild: BO BÄCKMAN

Nummer 6 • April 2014

5 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Rörvik Skog förstärker igen! Degerfors Gullsp ng

Kumla Hallsberg

Ving ker

Flen Gnesta

Katrineholm

Lax Askersund

Nyk ping Finsp FinspŒngng

Mariestad T reboda Karlsborg vde Tibro Vadstena

Anders Gunnarsson Hjo 070-289 02 43 Tidaholm Habo Mullsj

Oxel

Motala Norrk ping Norrkš ping

Mj lby Mjš lby

Link ping Linkš ping

g g deshš …desh Boxholm Tran TranŒs s Aneby

S ping derkšping Sš derk

Lars Kinell 02 28

• tvidaberg 070-289 tvidaberg Valdemarsvik Valdemarsvik Kinda V stervik VŠstervik

Ydre

nk ping

Vimmerby N ssj

Eksj Eksjš

Vaggeryd

Tobias Petersson 070-661 43 50 rnamo

Vetlanda S vsj

Hultsfred Oskarshamn

Karl-Johan Swahn 070-190 37 28

AKTUELLT

Bra erbjudanden på sommardäck just nu!

Våra sågar behöver mer råvara och därför förstärker vi vår organisation igen. Från 1 april finns även Tobias Petersson som virkesinköpare hos oss. Tobias är redan känd av många skogsägare och vi hälsar honom hjärtligt välkommen! Rörvik Skog anskaffar råvara till sju lokala sågverk i södra Sverige, däribland Boxholm och Linghem i Östergötland. Vi köper ditt virke som leveranstimmer eller skog på rot. Och ger omfattande service till våra leverantörer. Hör av dig till din inköpare för mer information om efterfrågade sortiment och priser!

Fullt ös, kom snabbt!

EXTRA ÖPP

ET TORSD AGAR 3/4 o

H gsby

ch 10 till kl 19 /4 .

Vår frihet - vår styrka - Din trygghet. Vi är inte styrda, därför kan vi erbjuda mångfald och valfrihet!

Gummiverkstan i Sk änninge

Rörvik Skog AB, www.rtimber.se

Däckcentralen Läs Jordbrukaren på nätet! Klicka bara på Jordbrukarens framsida uppe till höger på www.lanstidningen.se

”Leverantörswebben ett bra komplement”, Åsa Träthaug skogsägare

Verkstadsvägen 6 • Skänninge • 0142-405 24 Ord öppettider vard kl 07.00-16.30. Ring 0141-560 03 när du vill annonsera här!

Holmenleverantör? Bli Holmen-leverantör – om du inte redan är det. Vår industri har behov av virke – vi köper gärna både din gallring och slutavverkning. Som leverantör till oss får du tillgång till ”Min skog” – Holmens nya webb för virkesleverantörer!

”Jag gillar särskilt att jag får tillgång till skogsbruksplanen”, Anders Olsson skogsägare

Kontakta någon av oss för råd och affärsförslag. För kontaktuppgifter och för att läsa mer om oss, se www.holmen.com. Region Norrköping

011-23 50 00

Läs mer om Åsa, Anders och ”Min skog” på www.holmen.com/minskog

Nummer 6 • April 2014

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Fint vid Skärkind

ÖVRE ALVESTAD Här finns ekonomibyggnader, fyra bostadshus och 36 hektar mark. Mangårdsbyggnaden har en boarea om 205 kvadratmeter där åtta rum erbjuder ett genröst boende. Belägen med rimliga avstånd till flera orter har fastigheten ett gott pendlingsläge. Välkommen till Östra Alvestad som är veckans gård till salu.

Någon gång har väl de flesta svängt in på väg 210 mot Söderköping från sträckan mellan Norsholm och Gistad. Landskapet har en fräsch öppenhet med åkerlandskap som bryts av med mindre partier av skog. Det är ungefär samma höjdförhållanden hela vägen. Små höjder och små vida sänkor med bra jordbruksmark växlar tätt längs vägen. Den här bygden är gammal med gott om fynd från äldre tider. För inte så länge sedan, ett tjugotal år, hittades en runsten i en kohage.

braskassett monterad i en öppen spis. Idag har bostaden en boarea om 205 kvadratmeter som fördelas på åtta rum och en biarea på 91 kvadratmeter. Den östra flygeln är uppförd 1860 och håller en enklare standard. Här finns två rum och pentry. I markplan finns fyra garage samt förråd. Södra flygeln är uppförd 1984. Den är i enplan med källare. Boarean är 173 kvadratmeter och här finns fem rum. Bostaden är uthyrd. Västra flygeln är uppförd 1909 och genomgick en total ombyggnad 1955. Liksom mangårdsbyggnaden har den löpande underhållits. Huset är enplan med källare. Boarean uppgår till 115 kvadratmeter och här finns fem rum. Även denna bostad är uthyrd. Ladugården är uppförd 1901. Här

finns ett äldre djurstall, loge med spannmålslager om 25 kubikmeter och torkanläggning. Maskinhallen med stora skjutportar i båda gavlarna är uppförd omkring 1990. Verkstadsbyggnaden ut-

gör en gårdsverkstad från 1970 i träkonstruktion. Den är isolerad och har två stora slagportar. Till fastigheten hör 36 hektar mark, varav 1 är skog och 31 åker. Ett jordbruksarrende finns om 32 hektar åker, spannmålstork med lagringsutrymme och 120 kvadratmeter för maskinförvaring. Avtalet är uppsagt från jordägaren till 13 mars 2015. Övre Alvestad säljs via indikativa bud som en enhet eller i delar och det finns därmed möjlighet att lägga bud på viss åkermark. Så här nära Skärkind är det på sin

plats att nämna jugendkyrkan i byn. På platsen har funnits kyrka sedan 1100talet. Det är ett besök och en historia värd att ta del av. Varför inte passa på att även göra ett besök på Galleri Li? Övre Alvestad har ett mycket bra läge i många avseenden. Text: BO BÄCKMAN

Följer man väg 210 en dryg halvmil

mot Söderköping så kommer avtagsvägen till Skärkind. Det är inte ens en kilometer på den vägen tills man svänger till Övre Alvestad. Gården ligger i mestadels öppen terräng, men ändå i kontakt med mindre skogspartier, precis det som präglar det här landskapet. Det är en sammanhållen bebyggelse likt en liten by. De fyra bostadshusen med framsidorna vända mot varandra bildar en egen ram där ekonomibyggnaderna praktiskt placerats längs infartsvägen. Mangårdsbyggnaden uppfördes ur-

sprungligen redan 1680, men har genomgått en total ombyggnad 1966 och därefter löpande kompletteringar och underhåll. Huset har vattenburen värme med vedpanna. Det finns även en

KORTA FAKTA ÖVRE ALVESTAD Mangårdsbyggnad: Ursprungligt byggår 1680. Total ombyggnad 1966. Boarea 205 m². Biarea 91m2. 8 rum. Östra flygeln: Byggår 1860. 2 rum och pentry. I markplan finns 4 garage och förråd. Södra flygeln: Byggår 1984. 1-plan med källare. Boarea 173 m2. 5 rum. Bostaden är uthyrd. Västra flygeln: Byggår 1909. 1-plan med källare. Boarea 115 m2. 5 rum. Bostaden är uthyrd. Övriga byggnader: Ladugården från 1901 med äldre djurstall, loge med spannmålslager om 25 m³ och torkanläggning. Maskinhall med stora skjut-

portar i båda gavlarna, uppförd omkring 1990. Verkstadsbyggnad från 1970, isolerad och har två stora slagportar. Hönshus med förrådsbodar. Areal: Totalt 36 ha fördelad på 1 ha skog, 31 ha åkermark och 3,54 ha övrig mark. Jordbruksarrende omfattande 32 ha åker, spannmålstork med lagringsutrymme och 120 m² i loge för maskinförvaring. Arrendeavtalet är uppsagt från jordägaren till 2015-0313. Försäljning: Via indikativa bud som en enhet eller i delar. Ansvarig mäklare: Johan Westergren, Mäklarhuset Linköping, 013-37 52 15 alt 0708-70 27 27

Nummer 6 • April 2014

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

En present som räcker länge!

Vårvisning den 12 april! Vårvisning!

Ge bort en prenumeration på Länstidningen, ring 0141-560 03, så hjälper vi dig.

Lördag 12 april, kl 9-15. Våra leverantörer finns på plats.

Vi bjuder på korv med bröd!

Lely Vector utfodringsrobot!

VÅR-NJ! A KAMP

Premiär för Honda i Eksjö

Husqvarna

Automower Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Gjuterigatan 2 • 575 36 Eksjö • Telefon: 0381-390 00

från

10.900:-

Maskinförsäljning ELS 0381-159 50 • JOURTELEFON: 0381-39 000 • www.lantbruksservice.se

50 årsjubileum

LELY CENTER VALDEMARSVIK

0% ränta HONDA

Lely, världsledande inom automatiska mjölkningssystem, lanserar nu även automatiskt robotutfodring! Tel. 0493-120 60, 070-584 59 81, 070-584 20 64, 070-584 68 04 valdemarsvik@val.lelycenter.com

Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22, Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

*PRISER GÄLLER ENDAST SVART KULÖR OCH ÄR EXKL MOMS

Falu rödfärg Lantbrukare, nu är det hög tid att beställa rödfärgning! Vi utför målning, alltid med garanti. Ring så kommer vi och lämnar kostnadsförslag. Vi är rekommenderade sprutmålare av Falu rödfärg. Vi säljer även Gjøco färg – bäst i Folksams färgtest 2010. Dessutom försäljning i vårt lager. Ring innan: Lennart Stråkander 070-603 99 45. www.stragard.se lennart@stragard.se

VI UTFÖR BPD18

49.90* 2 KR/M

MI EKONO

NT ELEGA

64.90*

51.90* 2 KR/M

2 KR/M

STEN- & BERGSPRÄCKNING INOM TÄTBEBYGGT OMRÅDE BESIKTNINGSBEFRIAT

Betong- & Grundarbeten Grävning Betongslipning FÖRSÄLJNING AV FÄRDIGBETONG

Mest plåt för pengarna! Ring & prata berg, grus & betong med oss!

0123-101 01

Starka profiler med bra bärförmåga i 0,5 mm. Valfri längd. Snabbt & enkelt – produktionstid 5 dagar.

0730-281 161 Jimmy (grus - & bergspräckning, grundbyggnationer)

0730-281 161 Cary (färdigbetong & grus)

e-post: jordoentreprenad@hotmail.com Vi finns vid Gållösa Cementvarufabrik

Borga Plåt AB | Skara | Tel: 0511–34 77 11 | www.borga.se

)

(Valdemarsviks södra infart)

( &+

'! "" #

%& # !# ,$' $ "

Nummer 6 • April 2014

LANTBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Ann-Sofie Ödman ger sina getter havre. En praktikplats på Löts gård blev starten på det egna livet som bonde.

Ann-Sofie Ödman sitter i köket på gården där familjen bott sedan år 2000.

Laman Bilbo har Ann-Sofie Ödman köpt på Blocket, den trivs bra ihop med gårdens getter.

Här har alla 58 getterna egna namn Bell, Bibbi, Birgitta, Mimmi, Strimma, Vanilj... STORA KROKEK (JB)

Efter åtta år som billackerare i Tranås fick Ann-Sofie Ödman chansen att jobba med djur. I fem månader praktiserade hon på Löts gård där Björn Kvist och Erik Garberg lärde henne det mesta om getter. Hon bestämde sig där för att skaffa egna och bli bonde.

I dag har hon 58 getter, mjölkdjur av vanlig svensk lantras. Ann-Sofie bor på en gård i Stora Krokek i södra delen av Ödeshögs kommun nära gränsen till Småland.

Familjen har bott på gården sedan år 2000. Det är avskilt och ändå centralt, tycker Ann-Sofie. Här bor också sambon Fredrik Gustafsson, sonen Arvid, som fyller 2 år i april, hunden Zeke, hästen Boysen, som Ann-Sofie rider, katten Stumpan och laman Bilbo, som vaktar getterna mot räv, varg och lo. – Laman ska vara effektiv, säger Ann-Sofie. Hon har köpt den på Blocket för 5 000 kronor hos en ägare mellan Växjö och Kalmar. – Det springer många rävar i trädgården varje natt. De äter kattmaten, berättar Ann-

Sofie. Däremot har hon inte sett någon varg. Ett lodjur klippte en bagge för några år sedan. Ann-Sofie startade sitt liv som bonde för tre och ett halvt år sedan med att köpa killingar. Successivt har hon köpt 20 vuxna getter. Hon har hittat dem här och där på Blocket. Dessutom behåller hon tio av sina nya killingar varje år. – Getterna går ut och in som de vill, berättar Ann-Sofie. Hon låser inte ens på nätterna trots risken för räv. Mjölkningen tar 3-4 timmar varje dag. Getterna ger 800 liter mjölk i veckan. AnnSofie använder en gammal

komjölkmaskin, även den har hon köpt på Blocket. Hon förvarar mjölken i en kyltank i mjölkrummet. Två gånger i veckan åker hon med mjölken i en tank, som rymmer 400 liter, på släpkärra till Löts mejeri. Den enda mjölk, som hon använder själv, är att hon ibland tar undan litet till egen ostkaka. För tio år sedan tog AnnSofie jägarexamen. Nu jagar hon älg, gris, rådjur och räv. Dessutom slaktar hon gamla getter, skjuter djuren med bultpistol. Köttet är segt och inget att äta. Det får kadaverbilen hämta. Killingkött är däremot gott. Tidigare år har

hon slaktat nyfödda killingar inom en vecka – utom de tio som hon behåller. – I fjol köpte en tjej i Kisa

dem. Hon använder dem när hon gör salami, berättar AnnSofie. – Getterna klarar i regel att föda själva. Det blir mest tvillingar, en del får tre, en del fyra. I fjol blev det totalt 79 killingar. Ann-Sofi avhornar alla för att det ska bli mindre risk för stångskador. De behöver inte klippas men klövvård ger hon dem 3-4 gånger per år med en vanlig sekatör. Hon köper allt foder – vanligt hö, havre och kraftfoder.

Ann-Sofies närmaste getgård är den i Löt. Gårdar med getter finns mest i Skåne och Dalarna, berättar hon. På Facebook har hon kontakt med några personer som har getter som hobby. Ann-Sofi har namn på alla sina getter – Birgitta, Bibbi, Vanilj, Mimmi, Strimma, Bell... och alla kommer när hon ropar. – Det roligaste med getter är att jag får hålla på med djur och vara hemma. Och att det går att leva på verksamheten, avslutar Ann-Sofie. Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM

Nummer 6 â&#x20AC;˘ April 2014

9 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland och Ă&#x2013;rebro lĂ¤n.

AKTUELLT

ALLLTID BĂ&#x201E;ST B TA A SERVICEN SER Vi Ă¤r det lokala bola bolaget get med det stora bola bolagets gets resurser! Snabba leveranser. Kunnig personal.

Diesel â&#x20AC;˘ Eldningsolja â&#x20AC;˘ Pellets â&#x20AC;˘ SmĂśrjmedel â&#x20AC;˘ Gasol VĂ¤ster vik ................. 0 49 0 -41 19 0 0 NorrkĂśping ................. 011-28 0 0 01

LinkĂśping ................... 013-31 4 4 70 Kalmar ........................ 0 4 80-151 61

www.qstaroil.se www .qstaroil.se

Att synas Ă¤r bra fĂśr affĂ¤rerna! Ring 0141-560 03 nĂ¤r du vill annonsera.

StĂśdmurar Slamavskiljare Minireningsverk Olje- och fettavskiljare RĂśr och brunnar i betong &(& ($

!"%# '## ##

Var med i kampen mot lidande till fĂśljd av sjukdomar, skador och funktionsnedsĂ¤ttningar i hjĂ¤rnan.

www.meag.se

â&#x20AC;˘

Telefon 0582-120 00

DIESEL & SMĂ&#x2013;RJMEDEL

DIESEL & OLJA ELDNINGS nser

MĂśbler â&#x20AC;˘ Heminredning â&#x20AC;˘ Porslin â&#x20AC;˘ BĂścker & media â&#x20AC;˘ Sport & fritid â&#x20AC;˘ KlĂ¤der, skor & accessoarer â&#x20AC;˘ Elektronik â&#x20AC;˘ HusgerĂĽd och mycket mera

Sedan 1992 har vi finansierat hjĂ¤lpverksamhet i bl a Lettland och RumĂ¤nien

StĂ¤da ur garaget â&#x20AC;&#x201C; rĂśj pAlĂĽla bivdrinagdĂ¤revĂ¤nlk!omna! Ring & boka tid, allt sĂ¤ljbart hĂ¤mtar vi â&#x20AC;&#x201C; kostnadsfritt fĂśrstĂĽs! Ă&#x2013;PPET MĂĽn-fre 10-18 LĂśr 10-14

LinkĂśping: Molijns vĂ¤g 15 â&#x20AC;˘ Hackefors â&#x20AC;˘ 013-37 67 77 Motala: SĂśdra AllĂŠn 23-25 â&#x20AC;˘ Ă&#x201E;ngdalen â&#x20AC;˘ 0141- 504 88 SkĂ¤nk eller handla sĂĽ gĂśr du nĂĽgot fĂśr behĂśvande!

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare

ra Snabba leve s! till rĂ¤tt pri

DIESELPAK 200 L

LEVERANS TILL DĂ&#x2013;RREN

LĂ¤tt, tĂĽlig transporttank fĂśr dig som transporterar diesel fĂśr eget bruk. 0SE NPNT

GlĂśm inte att vi Ă¤ven kan ta med smĂśrjmedel etc. med vĂĽra tankbilar nĂ¤r vi ska till er med diesel- och eldningsolja.

5.200:exkl. moms

Branson traktor nu Ă¤ven med frontlyft. Perfekt fĂśr t ex frontmonterat snĂśblad. Vi har Ă¤ven FjĂ¤rĂĽs sortiment av vikplogar och sandspridare.

Diesel, eldningsolja, smĂśrjmedel, Aspen, fordonsprodukter, spolarvĂ¤tska, glykol, transportabla tankar m.m.

Prisexempel traktorn pĂĽ bilden: Branson 5020C, 47 hk, 4WD, 12+12 vĂ¤xlar, hytt med AC och stereo 159.000:- + moms

Traktorimport Sverige AB VĂ¤lkommen med din fĂśrfrĂĽgan!

5SBOĂ&#x152;T t +Ă&#x161;OLĂ&#x161;QJOH Butik: BĂ¤ckagatan 1 i TranĂĽs

JordbrovĂ¤gen 23 â&#x20AC;˘ S-668 32 ED Tel 0534-127 00 â&#x20AC;˘ info@traktorimport.se

www.traktorimport.se

MILJÖ

Nummer 6 • April 2014 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Med bred gång och pontoner klarar denna maskin den våtaste mosse, ja till och med ren sjö.

Några av deltagarna. Annika Forsslund, ny projektansvarig, i mitten med kikare runt halsen.

Del av mossen blir våtmark igen Länsstyrelsen informerade om restaurering av Kärnskogsmossen GODEGÅRD (JB)

En solig vårdag samlades människor från naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Östergötland tillsammans med andra intresserade vid Bergön, Kärnskogsmossens naturreservat. Mossen ligger i norra Godegård på gränsen mot Närke. Man ville från länsstyrelsens sida informera om den restaurering av myrar och våtmarker som görs på sex ställen i Östergötland under åren 2010 till 2015.

I restaureringsprojektet ingår även Jämtland, Dalarna, Västernorrland, Jönköping, Kronoberg och Skåne län. Sammanlagt kommer man restaurera 35 natura 2000områden i dessa län under projektet ”Life to ad(d)mire”. Life to ad(d)mire är en lek med ord där add betyder tilllägg, admire betyder beundra och mire är myr. Vilket betyder ungefär ”liv att lägga till”. Genom att restaurera myrarna och våtmarkerna så återskapar man miljöer för fåglar, orkidéer och andra arter som är beroende av dem. Mikael Burgman, natur-

vårdsförvaltare från länsstyrelsen, berättade att Kärnskogsmossen är den finaste orrspelsmossen i hela Östergötland och vid det lilla huset vid Bergön har man en mycket bra vy över de dansande fåglarna. Han berättade vidare om hur man i Sverige under mer än 100 år dikat ur, för att sänka vattennivån i sjöar och my-

rar. För vissa djur och växter var det inte så bra, men nu försöker man reparera lite av det. Dåtidens bristande miljöhänsyn togs dock lite i försvar. – På den tiden försökte man överleva av det lilla jorden gav och odlade överallt där det gick, sa Sven-Erik Andersson, boende alldeles intill Kärnskogsmossen. Fick inte djuren foder, så kunde inte bonden och hans familj överleva. Man kunde inte ta hänsyn till naturen då. Sven-Erik fick medhåll av flera som lyssnade och många tänkte på de små gärden som finns eller funnits runt Kärnskogsmossens område. Nu odlas det inget eller utförs någon slåtter på de områden som är aktuella för återskapande av våtmark. Vad är då en våtmark? Jo,

den definieras som ”mark där vatten under stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan”. Den vanligaste typen av våtmarker är myrar, i vilka växtmaterial inte bryts ner, utan lagras som torv. Till våtmarkerna hör även strandmiljöer, sumpskogar och gräsbevuxna fuktängar och fukthedar. Anneli Lundgren, projektledare från länsstyrelsens naturvårdsförvaltning, berättade att man sökt EU-pengar för dessa restaureringar i många år, ty det är ett kostsamt projekt. Först ska all eventuell skog huggas ner och den brukar mest bestå av klenväxt björk i täta bestånd. När man ska dämma igen de gamla avrinningsdikena, så måste det räknas ut noga, var dämmena ska ligga för att vattennivån ska bli där man vill. Man har

Anneli Lundgren informerar om våtmarksprojektet.

inte haft riktig kunskap om detta med dämning av myrar i Sverige, utan personal har varit över i Finland för att studera. Tidigare har man bara studerat hur det blir på jordbruksmark. Kärnskogsmossen, Bredsjömossen och Fjällmossen är de första projekten som görs i Sverige. – Myren är som en tvättsvamp, sa Anneli. Den är byggd av vitmossa i olika stadium av nedbrytning och suger upp vatten olika mycket. Vi har också fått en helt ny erfarenhet av hur vattnet rinner och tar sig fram. Efter grillad korv och ham-

burgare åkte hela sällskapet ut till den plats där själva restaureringen gjorts. På ett 20 ha stort område har man huggit ner klen björkskog under vintern 2012-2013. Cirka 250 skogskubik massaved och ungefär lika mycket grot har forslats bort. Ett område skog har sparats för att ge den tre-tåiga hackspetten döende skog att häcka i. På våren blir här stora

På väg ut på det stora dämmet.

våtmarker medan det på sommaren blir torrare. I denna del av Kärnskogsmossen har man planerat 15 dämmen på en längd av två km. Dämmena ser ut som avlånga kullar men de kommer att sjunka med tiden. Ett större dämme var byggt ut till en holme i mossen. Den är till för att man om några år ska naturbränna den under kontrollerade former. I denna nya våtmark kommer förhoppningsvis ljungpipare och grönbena häcka. De vill ha öppna myrar utan träd. 2010 inventerades mossen på fåglar och det kommer man att göra 2015 igen för att se om restaureringen lyckats. Hur görs då dämmena? En

speciell flytgrävmaskin har grävt upp vallarna. Den väger hela 25 ton och har 12 meter

långa pontoner med larvband på. Den är fem meter bred men kan bli bredare om föraren skjuter isär pontonerna och även genom att sätta dit extra pontoner. Marktrycket är så lågt som 0,16 kilo per kvadratdecimeter och denna maskin är den största flytande grävmaskin i Sverige. Grävmaskinisten

Jimmy

Engström från Söderhamn berättade att han åker runt i hela Sverige och gör dessa arbeten. Maskinen kan till och med flyta på vatten! Det bevisades när grävmaskinen åkte ut i mossen. Vattnet skvätte om banden men något ”party i surhålen” blev det inte. Inte ens när ett av dämmena grävdes. Den långa grävarmen var väldigt långt ner i undervege-

tationen, men grävmaskinen stod säkert på den vattenfyllda gungande myren. Speciella skopor användes och Jimmy hade god hjälp av Rasmus Fredin som var till handa när skoporna skulle bytas, samt en massa annat runt omkring grävaren. Det är inte lätt att hoppa upp och ner i en så stor maskin. Även Rasmus kommer från Söderhamn. Anneli Lundgren som varit projektledare för Kärnskogsmossen med flera andra naturreservat, passade på att presentera sin efterträdare. Annika Forsslund tar över skötseln av reservaten och hon får se hur de nya våtmarkerna fungerar och vilka djur och växter som kommer att trivas där. Text och bild: EVA CARLSSON

Nummer 6 â&#x20AC;˘ April 2014

11 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland och Ă&#x2013;rebro lĂ¤n.

Felriktad politik kring biodrivmedel Regeringen infĂśr en kvotplikt fĂśr att Ăśka konsumtionen av biodrivmedel. Men systemet motverkar regeringens egna uppsatta mĂĽl. Dessutom kommer sĂ¤rskilda intressegrupper att gynnas medan skattebetalarna och vanliga bilister blir de stora fĂśrlorarna, menar Johanna Jussila Hammes, forskare pĂĽ VTI.

Johanna Jussila Hammes arbetar som forskare i transportekonomi vid VTI. I en artikel i Ekonomisk Debatt nyligenframfĂśr hon kritik mot den, som hon menar, felriktade politiken kring biodrivmedel. Kvotplikten, som innebĂ¤r att en viss del av bensin och diesel utgĂśrs av biodrivmedel, infĂśrs den 1 maj i ĂĽr. Diesel ska innehĂĽlla 9,5 volymprocent biodrivmedel, varav 6 volymprocent bestĂĽr av konventionell biodiesel. Resterande 3,5 volymprocent ska uppfyllas med hydrerad vegetabilisk olja som i Sverige produceras i huvudsak av ett enda oljeraffinaderi. FĂśr lĂĽginblandad etanol finns det en separat kvot. HĂśginblandade biodrivmedel dĂ¤remot, exempelvis E85 och biogas ingĂĽr inte i kvotplikten utan kommer Ă¤ven i fortsĂ¤ttningen gynnas av skattebefrielse. â&#x20AC;&#x201C; Regeringens eget uttalade ambition Ă¤r att styrmedlen inom energiomrĂĽdet ska vara kostnadseffektiva, lĂĽngsiktigt hĂĽllbara, fĂśrutsĂ¤gbara och teknikneutrala. FrĂĽgan som dĂ¤rfĂśr uppstĂĽr Ă¤r varfĂśr regeringen har valt ett styrmedel fĂśr biodrivmedel som pĂĽ ett sĂĽ tydligt sĂ¤tt gĂĽr mot flertalet av dessa mĂĽl, sĂ¤ger Johanna Jussila Hammes. FĂśr att vara kostnadseffektiv ska kvotplikten omfatta alla biodrivmedel, Ă¤ven de hĂśginblandade. â&#x20AC;&#x201C; Det fortsatta undantaget frĂĽn koldioxid- och energiskatten kommer med stor sannolikhet att gynna de hĂśginblandade drivmedlen mer Ă¤n de drivmedel som ingĂĽr i kvotplikten, vilket inte nĂśdvĂ¤ndigtvis gynnar de biodrivmedel som skulle fĂśrtjĂ¤na mest stĂśd. Samtidigt gĂĽr skattebetalarna miste om skatteintĂ¤kten. En kvotplikt som Ăśkar konsumtionen av biodrivmedel kommer dessutom att hĂśja drivmedelspriserna. â&#x20AC;&#x201C; Kostnadseffektivitet inne-

bĂ¤r att den angivna andelen biodrivmedel nĂĽs till lĂ¤gsta mĂśjliga kostnad. Eftersom produktionskostnaderna fĂśr de olika biodrivmedlen pĂĽ de angivna volymerna, och inom och utanfĂśr kvoten, kommer att skilja sig ĂĽt, Ă¤r regeringens kvotplikt inte kostnadseffektiv.

AKTUELLT

Nya filter infĂśr vĂĽren? Snart Ă¤r vĂĽren hĂ¤r och dĂĽ Ă¤r det viktigt att ha maskin och filter i gott skick. Vet du vad du vill ha gĂĽr det bra att faxa 0142-201 42 eller maila oms@glocalnet.net

Enskilda avlopp â&#x20AC;&#x201C; problem eller mĂśjlighet?

Boka din maskinservice hos oss fĂśr hĂśgsta driftsĂ¤kerhet!

7Ă&#x152;SU NĂ&#x152;M %FO NFTU MĂ&#x152;OHTJLUJHB PDI FLPOPNJTLB MĂ&#x161;TOJOHFO TPN Ă&#x160;S BOQBTTBE GĂ&#x161;S &S GBTUJHIFU

7J IKĂ&#x160;MQFS &S NFE &OTLJMEB BWMPQQ t ,POTVMUBUJPOFS t 'SBNUBHOJOH BW SJUOJOHBS .ZOEJHIFUTLPOUBLUFS JOLM BOTĂ&#x161;LOJOHBS t .BSLVOEFSTĂ&#x161;LOJOHBS 4JLUBOBMZTFS t 1FSLPMBUJPOTUFTUFS t ,PNQPTUFSJOH WJMMPS N N

Vi hjĂ¤lper dig Ă¤ven med dĂ¤ckbyte!

0142-201 40 â&#x20AC;˘ MANTORP â&#x20AC;˘ www.ostgotamaskin.se

t XXX BWMPQQFU TF

Passa pĂĽ att se Ăśver Ăśver slĂ¤pkĂ¤rran infĂśr vĂĽr och sommar. Kom in till oss sĂĽ hjĂ¤lper vi dig.

FĂśrsĂ¤ljning, uthyrning och reparation av trailer/slĂ¤pvagnar. 0142-201 40 â&#x20AC;˘ MANTORP â&#x20AC;˘ www.tobbanstrailer.se

Hyr allt fĂśr bygget hos oss! LinkĂśping: tel 013-31 99 90 NorrkĂśping: 011-13 19 40 â&#x20AC;˘ Oskarshamn: 0491-76 06 20 FinspĂĽng: 0122-44 48 40 â&#x20AC;˘ VĂ¤xjĂś: 0470-478 25 SĂśdertĂ¤lje: 08-550 403 90

ALLLTID PERSONLIGT Vi Ă¤r det lokala bola bolaget get med det stora bola bolagets gets resurser! Snabba leveranser. Kunnig personal.

Diesel â&#x20AC;˘ Eldningsolja â&#x20AC;˘ Pellets â&#x20AC;˘ SmĂśrjmedel â&#x20AC;˘ Gasol

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI AB

VĂ¤ster vik ................. 0 49 0 -41 19 0 0 NorrkĂśping ................. 011-28 0 0 01

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI FĂ&#x2013;RSĂ&#x201E;LJNING AB

LinkĂśping ................... 013-31 4 4 70 Kalmar ........................ 0 4 80-151 61

www.qstaroil.se www .qstaroil.se

Vi hjĂ¤lper dig med allt inom bygg & anlĂ¤ggning. HĂ¤r kĂśper du Ă¤ven sand, grus, bergkross och matjord.

DirektfĂśrsĂ¤ljning till fĂśretag, lantbruk och privatpersoner. Vi sĂ¤ljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smĂśrjmedel och ordnar sjĂ¤lvklart med transporten. Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37 BesĂśksadress: FĂĽlĂĽsavĂ¤gen 11, VIKINGSTAD

â&#x20AC;˘ KutterspĂĽn â&#x20AC;˘ Lantbruksspecial â&#x20AC;˘ SpĂĽn-/Halmpellets â&#x20AC;˘ Impregnerade stĂ¤ngselstolpar

YesBOX stallstrĂś Ă¤r ett tryggt och dammfritt alternativ. Alltid punktliga leveranser och tillrĂ¤ckliga volymer.

Vi har ĂĽterfĂśrsĂ¤ljare i Ă&#x2013;stergĂśtland, Ă&#x2013;rebro, VĂ¤rmland, sĂśdra SĂśrmland och Norra smĂĽland. Ring fĂśr nĂ¤rmare info

0705-87 98 79 â&#x20AC;˘ info@yesbox.se www.yesbox.se

VĂ&#x201E;LJ ETT LOKALT ELBOLAG! Bra priser, ett uppmĂ¤rksammat miljĂśtĂ¤nk och en lĂ¤ttillgĂ¤nglig NXQGVHUYLFH GHW Ă&#x20AC;QQV PnQJD I|UGHODU PHG DWW N|SD VLQ HO IUnQ en lokal och engagerad leverantĂśr. LĂ¤s PHU Sn ZZZ WUDQDVHQHUJL VH HOOHU 606ÂˇD (/$97$/ PHOODQVODJ QDPQ RFK WHOHIRQQXPPHU WLOO Vn ULQJHU Lovisa eller Lotta upp, hjĂ¤lper dig hitta det avtal som passar GLJ ElVW RFK I|UNODUDU KXU E\WHW JnU WLOO 9lONRPPHQ WLOO RVV Sn 7UDQnV (QHUJL

Mer Ă¤n 50 ĂĽr i branschen!

Vard 10-17 â&#x20AC;˘ LĂśrd 10-13 Ă&#x2013;vr tider enl Ăśk Anders 070-527 80 67 Max 070-520 25 42 Vinterg 10, Motala 0141-528 70, 527 60.

www.skorstenimotala.se

LANDSBYGD

Nummer 6 • April 2014 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Jur kand Göran Silfverswärd, höll tillsammans med....

... jur kand Åsa Kock en nyttig genomgång av familjerätt.

Anders ”El-Anders” Johansson diplomerades av Östergötlands läns Hushållningssällskap för sina insatser.

Nyttig juridik på gillenas årsmöte Familjerätt och diplomering på Vreta Kluster VRETA KLOSTER (JB)

Vid årsmötet på Vreta Kluster för Bobergs södra hushållningsgille, Gullbergs och Bobergs norra med Tjällmo hushållningsgille gavs en föreläsning i familjerätt. På mötet uppmärksammades också El-Anders med diplom för sina förtjänstfulla insatser.

Juristerna Göran Silfverswärd och Åsa Kock höll en nyttig genomgång av familjerätt på Vreta Kluster i samband med att Bobergs södra hushållningsgille, Gullbergs och Bobergs norra med Tjällmo hushållningsgille hade årsmöte. Reglerna för sambo, äktenskap, bodelning och arv togs upp i relevanta exempel. Människor flyttar ihop som

sambo eller gifter sig. Idag är det inte ovanligt att åtminstone någon av makarna har barn från ett tidigare förhållande. Kanske får de som gifter sig eller blir sambo senare gemensamma barn. Så länge allt är bra och som det är tänkt i det nya förhållandet är det lätt att slå sig till ro med detta. Om något skulle inträffa som förändrar tillvaron kan det dock leda till mycket onödigt elände om man inte har klara papper på sådant som ägande. Det ska inte ses som varken misstroende mot varandra el-

ler som att förvänta det värsta. Skilsmässor är inte ovanliga och dödsfall är faktiskt en del av livet. Kommer det till bodelning, arv och liknande finns det klara fördelar med att ha klarat ut det hela innan. – Familjerätt är viktig var

man än är i livet, sa Göran Silfverswärd. Kanske är den speciellt viktig som företagare eftersom man kan tappa sitt yrke vid en bodelning. Generationsskifte är bäst före döden det vill säga innan det handlar om arv. Även om allt förblir bra inom ett förhållande kan det vid näringsverksamhet underlätta om det finns uttalat vem som äger och rår över vad. Finns så kallad enskild egendom så behöver man helt enkelt inte be den andra maken om lov för att göra vissa affärer. – Enskild egendom ger större flexibilitet. Det finns egentligen bara fyra sätt att göra något till enskild egendom: genom äktenskapsförord, föreskrift vid gåva från annan, i testamente eller genom förmånstagarförordnande i livförsäkring. Äktenskapsförordet ska naturligtvis skrivas under av båda makarna, men för att det ska bli giltigt måste det även registreras hos Skatteverket. Skulle det komma till bodelning så omfattar den inte enskild egendom. Däremot finns inga speciella krav på hur en bodelning ska utföras,

Årsmötet på Vreta Kluster för Bobergs södra hushållningsgille, Gullbergs och Bobergs norra med Tjällmo hushållningsgille.

att man måste dela allt annat i två lika högar. – Man får bodelning hur man vill bara man är överens. Det är dock viktigt med bodelning om man har en fastighet. För sambos är det stor skillnad vid bodelning jämfört med för gifta makar. En mycket förenklad beskrivning

är att endast det som gemensamt införskaffats ingår i bodelningen. Inte minst bostaden får därför andra villkor. Sambor ärver heller inte varandra om inget annat avtalats. Arv är annars ett område med klara regler, men om det någonstans finns skäl att ta reda på vad som gäller så är det just här. Ett testamente rekommenderas starkt.

Under årsmötet fick Klockrikebon Anders Johansson, eller El-Anders, som han kallas ett diplom utställt av Östergötlands läns Hushållningssällskap för förtjänstfulla insatser i bygden. El-Anders arbetade i elaffären i Borensberg och har gjort installationer i nästan varje gård i bygden. Han började redan 1961 och slutade ge-

nom pensionering först i höstas i samband med ett ägarbyte. Gillets medlemmar hade bara mer än gott att säga om Anders, men frågade sig vem de ska ringa nu när han som "fortfarande kommer ihåg varenda koppling i varje byggnad" har slutat. Text och bild: BO BÄCKMAN

Svårt att beräkna sparad restid och bränsleåtgång Lite till mans är vi sena ibland. Vi gasar på och tänker att vi ska köra in några minuters försening. Kör man fortare så kommer man fram snabbare. Jo, men oftast inte så snabbt som man tror visar ny forskning.

– Vi överskattar den tidsvinst vi kan göra genom att öka farten vid redan höga has-

tigheter, säger Gabriella Eriksson, forskare på VTI. Däremot underskattar vi hur myck-

et tid vi kan köra in när vi ökar farten från låga hastigheter. I en simulatorstudie med tjugofyra deltagare har hon undersökt vår förmåga att räkna ut tidsbesparing i förhållande till hastighetsökning. Hon har även undersökt vår förmåga att beräkna bränsleåtgång

och medelhastighet i relation till faktiska förhållanden. Gabriella presenterade resultaten när hon häromveckan lade fram sin doktorsavhandling vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet. Ett intressant resultat kom fram i delstudien om bedöm-

ningar av bränsleåtgång vid hastighetsökningar och hastighetssänkningar. – Det visade sig att lastbilsförare i allmänhet underskattar bränslebesparingen som kan göras genom hastighetssänkningar, säger Gabriella Eriksson.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen hur bedömningar av medelhastighet, tidsvinst och bränsleåtgång systematiskt avviker från fysikaliska mått. Resultaten kan få betydelse för modellering av resebeteende och för framtida design av olika förarstödssystem.

Nummer 6 • April 2014

13 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

FUKT I KÄLLAREN? ENSKILT AVLOPP? 40 års erfarenhet i branschen!

Levererar färdig betong certifierad av

Conny 0706-39 34 60

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

www.berggardens.se · conny@berggardens.se

% $ " %

• Lantbruksskrot & industriskrot köpes • Alla metaller köpes • De flesta transporter GRANHULTSGATAN 20 • MOTALA ordnas

# !# $

www.allskogsservice.se &

AKTUELLT

Nu lanserar vi ATV & UTV från Suzuki, Arctic Cat och Hisun!

Reservdelar till traktorer och entreprenadmaskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

Tel 013-35 73 00

www.tktraktordelar.se

TA Suzuki L 500 XP

ning yrn ostyr med serv

ice.se motorserv www.kisa

Extrapris! • Köper samtliga virkessortiment och biobränsle. • Utför avverkning och flisning med egna resurser efter dina önskemål. • Vi besöker Dig gärna på fastigheten, för att presentera oss och våra tjänster.

(ord 96.900:-)

89.900:inkl moms

Kontakta våra köpare: Jonas Bengtsson 070-642 95 01 • Pär-Anders Olovsson 076-809 05 07

www.brsvensson.com

AB Kisa Motorservice Storgatan 7, Kisa · 0494 -128 50

Rödfärgning Målningsarbeten med full garanti. Vi utför även fönsterrenovering samt mögelsanering av husfasader. 60 år i branschen!

Lastmaskin CAISE CS917 Pris fr 189 000:- ex moms

för men in Välkomonstration! en dem

★ Planeringsskopa ingår ★ Snabbgående ★ Trima hydrauliskt redskapsfäste ★ Lyftkap 1500 kg ★ 3/4:e-funktion ★ Vikt 3,8 ton

Vi målar med Falu rödfärg.

SKÖLDS MÅLERI AB Tel verkstad 0144-320 81 · Ulf Sköld 070-554 95 92, 011-34 06 95 · Frank Sköld 070-556 20 98 www.skoldsmaleri.se

Kaffekullev 1, Eksjö Telefon: 0381-77 10 80

MaskinCity i Motala AB Turbinvägen 13 · 591 61 Motala 0141-20 22 90 · info@maskincity.se www.maskincity.se

www.maskin-huset.se

ALLLTID NÄRA DIG

Vi är det lokala bola bolaget get med det stora bola bolagets gets resurser! Snabba leveranser. Kunnig personal.

Välkommen till Maskincity för att provköra din drömmaskin! Vi har många maskiner i lager och det finns alltid någon som passar för er.

Diesel • Eldningsolja • Pellets • Smörjmedel • Gasol Väster vik ................. 049 0 -41 19 0 0 Norrköping ................. 011-28 0 0 01

Linköping ................... 013-31 4 4 70 Kalmar ........................ 04 80-151 61

www www.qstaroil.se .qstaroil.se

Skicka ett sms med texten 50, 100 eller 200 till nummer 72 999, så skänker du motsvarande belopp till Världens Barns insamling.

JAKT

Nummer 6 • April 2014 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Klas-Göran Österlund med flera lyssnar intresserat när Magnus Nyman berättar om sina naturupplevelser.

Naturfotograf pratade kronhjort Uppskattad kväll på Brunneby musteri för Motala jaktvårdskrets BORENSBERG (JB)

Motala jaktvårdskrets hade bjudit in naturfotograf Magnus Nyman att berätta om kronhjortar en kväll i mitten av mars. Kronhjort är ett viltslag vars stam är under uppbyggnad i vårt län. Intresset var mycket stort och den stora salen på Brunneby musteri fylldes av jägare och andra intresserade.

Magnus Hallros, vice ordförande i Motala jaktvårdskrets, hälsade välkommen och tyckte det var roligt att så många kommit till mötet. Därefter fick Magnus Nyman ordet. Magnus är bosatt vid Skeda udde, söder om Linköping. Han har varit frilandsfotograf i cirka 20 år och är en hängiven friluftsmänniska, viltskådare och jägare. Något man ser i hans helt fantastiska bilder. Kronhjort har han fotograferat sedan början av 2000-talet, mestadels i Södermanland. Han började med att tala om

att hanen kallas hjort, honan hind och ungarna kalvar. En ettårig hjort kallas för spets. Att ettåringen kallas för spets beror på hans oftast enspetsi-

ga horn, en pinne rakt ut helt enkelt. Sen beskrev han i lätta ordalag kronhjortens år. I februari tappar hjortarna hornen, i april kommer de första kalvarna som oftast bara är en, men kan vara två. Kalvarna kan följa sin mor i två år. Snabbt växer hornen ut på hjortarna, bara hanarna, och i juli fejas hornen lagom till brunsten i september. Redan vid två års ålder börjar hjortarna bröla, men då har de ingen chans att få ett eget harem. Den större och äldre hjorten ser noga till sina honor och skulle någon vilja gå iväg så vallas hon in med detsamma. Hos dovhjortarna är det honan som väljer den hane som hon vill ha till far åt sina barn. Hjorten brölar, sparkar brunstgrop, doftmarkerar med sina doftkörtlar och till och med urinerar på sig själv för att vara så attraktiv som möjligt. Strider förekommer, men

inte så ofta. De kan hålla på i 45 minuter, men efter det är hjortarna fruktansvärt uttröttade. Oftast blir det ingen dödlig utgång. Störst och starkast vinner. Hjortarna ser oftast på varandra vem som är maffigast och den mindre går undan utan strid. De yngre

och lättare djuren håller sig dock i närheten, för kanske kan de tjuvbetäcka någon hind, innan platshjorten ser det. En hjort har cirka 10 hindar i sitt harem och han använder samma brunstplats år från år. Den kan ligga vid en åkerkant, en hyggeskant eller en kärrkant. Brunstplatserna kan ligga ganska nära varandra. Det är inte bara hjorten som

är platsbunden, hinden är det också. Vid försök där man märkt hindar med pejlingshalsband, har man sett att de håller sig på samma ställe år från år. Vid jakt kan de gå iväg, men redan samma kväll är de tillbaka igen. Magnus berättade att hjortdjuren är smarta, för vid den minsta aning om jakt, drar de iväg till ett lugnare område. Om man jagar för mycket på ett område flyttar hjortarna. Innan jakt bör man ta reda på hur många hjortdjur man har i sitt område. En koll vid foderplatsen vid månsken eller vid bockjakten. – Lägg några dagar på vilka djur ni ska skjuta av, uppmanade Magnus. Titta också på fördelningen mellar hjort och hind, för oftast är det fler hindar än hjortar. För många hin-

Fotograf Magnus Nyman berättade om hjortar.

Magnus Nyman visade ett riktigt guldhorn.

dar gör att tillväxttakten ökar. Åldern är också viktigt att man tar med. Likaså ska man jaga efter hur många djur man har. Magnus gav råd om hur man på håll kan se hur gammal en hjort kan vara. Då hjortarna har samma hornform år från år kan man se hur stor kronan är i förhållande till hjortens öra. Vackrast och störst krona har hjorten vid 9-10 års ålder, efter 13 år går den i retur, alltså tillbaka. En hjort är lika stor som en fjolårsälg. Nacken blir bara större och större också, för en krona kan väga cirka 10 kilo! Hur stor den blir beror på gener, ålder och vinterutfodring. Även här kom Magnus med tips och råd.

– När ni utfodrar med ensilage, så ta bort plasten! Även nätet! Allt! Hjortarna tuggar i sig det annars och det blir som en klump i magen på dem. Utfodringsplatserna bör inte läggas vid granskog i lagom ålder för gallring. Ej heller vid höstsådda fält, för det blir trampskador när djuren går ut för att beta på de övervintrade skotten. Det är svårt att se om det varit älg eller hjort som gnagt på skogen. Älgen har större tänder, men gör det inte lättare att se. Hjortarna äter annars mossor och lavar i skogen på vintern. Magnus hade med sig stora vackra horn och visade på hur de kan se ut. Det var bland annat hornpar från samma djur

två år i rad. Man fick se hur lika de var, men det ena var lite större än det andra. Ett riktigt vackert horn fanns också med. Ett guldhorn. Kronorna bedöms efter vissa regler som vikt, längd på taggarna, antal taggar, grovlek på hornet, längd på hornet efter ett invecklat men noga dokumenterat system. Poängen räknas ihop och summan bestämmer om det blir brons, silver eller guld. Detta guldhorn passerade guldgränsen med råge! Det kom uppifrån Godegårdsskogarna. Vid en frågestund efter kaffe gjordes jämförelser med skotska hjortar. Det är inte samma stam som vi har här i Sverige. Den svenska hjortstammen är också uppblandad med rymlingar från hägn. Andra länders jaktsätt diskuterades också. Under hela föreläsningen visade Magnus på fantastiska bilder som han tagit på hjortdjuren. Går man in på hans hemsida www.magnusnyman.se kan man se mängder av fina bilder från andra vilda djur. En stor varm applåd avslutade den intressanta kvällen.

Text och bild: EVA CARLSSON

Nummer 6 • April 2014

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

Nya insatser kan bidra till att nå Levande skogar Nyligen presenterade Naturvårdsverket den årliga uppföljningen av Sveriges miljökvalitetsmål. Levande skogar är ett av de mål som idag inte bedöms möjligt att nå till år 2020. Samtidigt pågår nu flera insatser som förväntas ge effekt på sikt.

Skogsstyrelsen bedömer att målet inte är möjligt att nå till 2020 med nyligen beslutade eller planerade styrmedel. För flera skogstyper är bevarande-

statusen fortfarande inte tillräckligt bra och många arter är hotade. För att nå målet behöver miljöhänsynen fortsatt förbättras, samtidigt som

skydd och naturvårdande skötsel behöver öka. Det behövs också fler insatser för hotade arter och skadorna på kulturmiljöer måste minska. – Att få effekt av genomförda åtgärder i skogen tar tid. Det som görs idag ser vi inte effekten av förrän om några och ibland många år och därför återspeglas det ännu inte i uppföljningen. Därför är det

viktigt att lyfta att det trots att det ser svårt ut idag, så kan bilden bli en annan förutsatt att skogsbruket fortsätter på den inslagna vägen, säger Monika Stridsman, generaldirektör, Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen kommer i år att lyfta fram målbilderna för miljöhänsyn i sin information, rådgivning och utbildning.

AKTUELLT

TJUST-EDS MASKIN AB Melby, Edsbruk

GRÄVER, LASTAR, FRAKTAR AVVERKAR SKOG, KÖR GRUS OCH JORD Tel 0493-401 52. 0120-410 04 www.tjust-edsmaskin.se

: ecialité Vår sp

- vi isolerar skarvfritt med polyuretan 23'4'05'3$3 '0 23'/+6/231&6-5 (3?0 6.563*$057'3-$30$

! Vi använder oss av Äkta Falu Rödfärg. Jobben utförs med skylift upp till 25 m.

= ; !

; !

=#;

# "#

>045+&0+0)'04 23'06/'3$05'3 '3%,6&4 (3$/ 5+.. &'0

2? 13&+0$3+' 23+4 #>.-1/0$

Ett familjeföretag med traditioner. Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!

3'&3+-4&$.4)$5$0 !'.

133-@2+0) : =22'5 7$3& A : 888 %9))0$&47$3&4%65+- 4'

/$,

UÊ Þ >}iÀ\Ê* Ì>Ì Ã ]Ê À ÌÃ ]ÊvÀÕ Ì ]ÊLBÀ ]ÊÛFÌ ]Ê V Ê > Ìi Þ >À UÊ `i Ã Ã iÀ }\Ê >Ã > >ÀÊ V Ê` ÕÀÃÌ> >À UÊT> >À\Ê VVÕ Õ >Ì À Ê V ÊÛ>ÌÌi Ì> >À UÊ Þ }>À\Ê Û]ÊÛB}}>ÀÊ V ÊÀ À

OBS! Vårt material har slutna/täta celler och är godkända på EU:s REACH-lista

Kostnadsfri rådgivning:

"`i ÃL>V i Êä£ ÎÓÊ£ÈÊÓxÊÜÜÜ°« ÞÌiÀ °ÃiÊ .@3&

Att synas är bra för affärerna! Ring 0141-560 03 och boka annonsplats.

DIESELTANKAR Flaktank 200 l i stålplåt

Stockås torvströ

Finns ck som sä lku b h c o s leveran

Inkl pump, 5 m slang och automatisk pistolventil. Svensktillverkad. ADR-godkänd IBC. Vibrationstestad. Med skvalpskott. Godkänd även efter 5 år.

Torvströ hög kvalitet, i säck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har även en sorterad torv 0-2 mm som är bra för gris- och kostallar. TORV & MASKINENTREPRENAD AB

0585-402 16 • 070-204 45 55

Pris

10 600:-

www.rudskogasvets.se Tel 0551-604 66, 070-647 47 59

+ moms och frakt

www.torvomaskin.se

Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

TRÄHUS-GARAGE för alla typer av byggnader 0121-300 00 Þ www.bepart.se info@bepart.se

CE-märkta TRÄTAKSTOLAR MASKINHALLER & STALLBYGGNADER Svensktillverkade jordkällare. I plast.

Vi tillverkar efter kundens önskemål

Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

OS BEPART! SVERIGEPREMIÄR H NYHET 2014! Te stad i Sverige

STEJDAHL PRODUKTION, Mariannelund Tel 0496-210 10, 070-378 33 77, 070-261 00 05 www.stejdahlproduktion.se

Reservdelar • Traktorer • Tröskor • Pressar (även nya knytare och nålar till bra priser) • Fabriksnya startmotorer • Generatorer

Stor sortering av beg. och nya delar till:

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

DAGS FÖR SERVICE?

Introduktionspris Fella SM 3575 Bogserad slåtterkross, centrumdrag: (299.900)

Prisexempel: Filtersatser till Ford/ New Holland 600/1200 timmar

Nu även nya tröskdelar t ex såll, slagskor och skakare till bra priser!

..... 229.000:-

Nya FELLA SM 3575

2 100:-

Testad i Sverige under 2 säsonger innan produktion. Priser är exkl. moms och gäller endast 1 ex. Leverans i maj.

för samtliga filter, exkl moms

0430-222 70 Filter till de flesta traktorer!

BRORSSONS TRAKTORDELAR MARIANNELUND

Tel 0496-107 55 • www.brorssons.se traktordelar@brorssons.se

DIKESRENSNING och återställning av

ORSAB arbetar löpande mot större och mindre lantbruk. Uppdrag som vi utför är bl a: sanering av eternit, sågning av foderbord, håltagning samt spräckning/sprängning av storsten inomhus och utomhus. Kontakta oss för kostnadsfri offert.

KÖRSKADOR! Stefan Andersson, 070-36 35 405 · Borensberg

www.qsskog.se

www.orsab.se

Telenr vxl: 0490-655 695 info@orsab.se www.orsab.se Följ oss på Facebook

Enskilt avlopp - vi har lösningen! Välkommen! Miljö & Avlopp erbjuder en rad olika tjänster inom enskilt avlopp. I samråd med dig som kund kan vi leverera den mest miljövänliga, långsiktiga och ekonomiska lösningen av enskilt avlopp som är anpassad för er fastighet. Vi tillhandahåller auktoriserade installatörer som utför markarbetet, montering och installation tillsammans med projektören. Som kund ska ni känna er trygga i Ert projekt när ni anlitar Miljö & Avlopp

Projektering: Vi projekterar enskilda avlopp från enstaka fastighet till större gemensamhetsanläggningar. Installation: Vi erbjuder allt från helhetslösning, projektering eller bara inköp av produkten. Tillsammans med våra entreprenörer kan ni känna er trygga med installationen av er avloppslösning. Försäljning: Vi hjälper er att hitta en optimal lösning för era behov, så att det inte blir några överraskningar från kommunen angående er avloppslösning efter installation.

Miljö & Avlopp AB · Navestadsgatan 53, Norrköping Peter Jonsson, tel 0702-74 95 06 · www.miljo-avlopp.se

LANTBRUK

Nummer 6 • April 2014 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Den ekologiska uppfödningen av köttdjur är ett av benen i gårdena verksamheter. Angus heter rasen som härstammar från Skottland och ger ett mört och smakrikt kött.

Eric Andersson och Lena Roth trivs bra tillsammans på Bergs gård.

I Erics urvuxna snickeri ryms nu Lenas antikbod.

Erics snickeri är en viktig del av gårdens verksamhet.

Gård med flera verksamheter Lena och Eric trivs med att jobba tillsammans Snickeri, antikviteter och köttdjur, tre verksamheter på en och samma gård och bakom står Eric Andersson med sambo Lena Roth som verkligen har hittat sin egen nisch.

– Då köpte jag min första snickerimaskin och hade snickeriet som en sidoverksamhet. Jag har snickrat ladugårdar tidigare men min verksamhet här växte och till sist räckte lokalerna inte till och jag renoverade och byggde ut den här byggnaden som varit hönshus, svinhus och garage.

Bergs gård utanför Sonstorp i Finspångs kommun ligger vackert belägen omgiven av skog och åkrar och Lena kommer ut från den röda stugan och tar mot när Jordbrukaren kommer på besök. I gårdssnickeriet finns Eric och det doftar härligt av virket som han använder för att tillverka köksskåp, dörrar och fönster. – Gården har tillhört mina föräldrar och från 1987 fram till 1999 drev jag den tillsammans med min bror, berättar han.

Nu tillverkar Eric kök och stommar efter måttbeställning enligt kundernas önskemål och det blir mer som möbeltillverkning eftersom han inte följer något modellsystem. Gamla pardörrar kan stå modell om någon vill ha nytillverkade med samma utseende, det gäller även fönster. Eric är händig och klarar också av att renovera gamla möbler men det är endast träreparationer och inte omstoppning, förtydligar han. Även utbyggnationer av alta-

SONSTORP (JB)

ner är inga problem för den snickrande bonden. – Ytterdörrarna till pardörrarna isolerar jag enligt dagens normer och av glasmästaren i Finspång beställer jag fönsterglas som jag sätter in men om jag har för mycket att göra låter jag glasmästaren göra jobbet. – Vi använder linoljefärg när vi målar och det ligger på Lenas uppgift att jobba med penseln. – Vi arbetar tillsammans och trivs mycket bra med det, det blir en livsstil och många har undrat om det inte är påfrestande att vara tillsammans dagligen och stundligen men vi trivs bra ihop, säger Lena som arbetet inom restaurangbranschen innan hon träffade Eric. Bakom snickeriet hörs råmande och i ladugården som har ströbädd står 30 köttdjur

av rasen angus. De går ut och in i den angränsande hagen precis som de själva vill och kommer nyfiket fram för att se vad som händer när ladugårdsdörren öppnas. – Den här rasen kommer ursprungligen från Skottland och är något mindre än de flesta andra köttraser. De tillgodogör sig grovfoder mycket bra och vi fodrar endast med det, berättar Eric. Köttet blir mycket mört och smakrikt och har en hög halt av omega 3-fettsyran. Paret har ekologisk uppfödning, god och naturlig djurhållning vilket bidrar till ett öppet landskap och behåller den biologiska mångfalden. Dessutom känns det bra att kunna leverera svenskt kött. Bergs gård har inget eget slakteri utan djuren slaktas i Närkes slakteri i Gällerstad och styckas i Kumla. Sedan kom-

mer köttlådorna tillbaka till paret Andersson-Roth som fått beställning av kött från sina kunder. – Köttet är detaljstyckat men inte paketerat och det känns bra både för miljön och att det faktiskt är en upplevelse att själv få paketera sitt kött och lägga det i frysen säger Lena som har god vana av kött sedan tiden i restaurangköket. Vad hände då med det gamla snickeriet som Erics verksamhet hade vuxit ur? Lena ler och styr kosan mot en byggnad som ligger på andra sidan gårdsplanen. Hon öppnar dörren och innanför finns en riktig guldgruva för den som är intresserade av antikviteter. – Det här är min hobby och jag satsar på kvalité när jag är på antikmässor och handlar. Jag vill gärna ha saker som är riktigt gamla och

jag har märkt att folk är otroligt kunniga och pålästa vad det gäller antikviteter. Lenas antikbod är även bra för den övriga verksamheten här på gården, från början kanske någon kommer endast för att se om de kan köpa något fint att ta med sig hem, så upptäcker de att de kan beställa både snickerier och köttlådor och det är den absolut bästa marknadsföringen. – Jag har haft tur som träffat Lena, hon kan prata om både mat och kött, vill arbeta tillsammans med mig och vi har otroligt roligt ihop med allt som vi tar oss för, säger Eric. Lena nickar instämmande. Det märks tydligt att det här är ett par som trivs tillsammans.

Text och bild: CARINA LARSSON

Nummer 6 • April 2014

LANTBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Smedberga backgård är numera i det närmaste fri från fossila drivmedel.

Johan Mattsson på Övre Jolstad visade panncentralen med flispanna och kulvertsystem som värmer torkarna.

Genomgång på Övre Jolstad hur ersättning av fossila bränslen med förnybara diton kan gå till.

På studiebesök i framtiden

Fossilfria Lantbruk är ett projektsamarbete mellan AgroÖst, Energikontoret Östra Götaland, Kasta, Jolstad och Smedberga gård, med stöd från EU:s landsbygdsutvecklingsprogram. Läs mer på www.fossilfrialantbruk.se. Aktiviteterna arrangeras i nära samarbete med LRF och Vreta Kluster. De tre gårdarna (totalt 635 hektar 2012): Kasta gård, Vadstena kommun, 335 hektar. Växtodling inriktad på raps, utsädesproduktion av vete, gräs och klöver. Jolstad gård, Motala kommun, 150 hektar. Växtodling inriktad på vete för etanolproduktion, råg, samt raps. Smedberga gård, Motala kommun, 150 hektar. Växtodling inriktad på vete för etanolproduktion och raps. Gårdarna har gemensamt ersatt: 40 000 liter fossil diesel till jordbearbetning, sådd och tröskning med RME. Det motsvarar 119 ton CO2. 23 500 liter fossil dieselolja till spannmålstorkning ersatts av RME. Det motsvarar 62 ton CO2. Delar av de inköpta transporterna görs idag med lastbilar som körs på RME. Det motsvarar ca 12 ton koldioxid (CO2). Delar av växtnäringen som tidigare var handelsgödsel har ersatts med lokalt producerat organiskt material. CO2-besparingen som detta ger är idag okänd. Transport och spridning av organiskt material görs utan fossila bränslen med en besparing på 10 ton CO2. Källa: Fossilfria lantbruk

Fossilfritt lantbruk fungerar Utsläppen av växthusgaser från tre växtodlingsgårdar har minskats med över 200 ton genom en övergång till fossilfri energi. Projektet Fossilfria lantbruk bjöd in till ett studiebesök hos dessa gårdar för att visa hur omställningen fungerar i praktiken.

Projektet Fossilfria lantbruk, syftar till att utveckla en modell för hur fossila bränslen i lantbruksföretag kan ersättas av förnybara energikällor. Man utgår från erfarenheter från tre lantbruksföretag i Östergötland som har ersatt 90 procent av sin fossila energiförbrukning med förnybara bränslen. AgroÖst äger projektet som drivs av Energikontoret Östra Götaland. Det var under 2011 som tre

lantbruk med inriktning på växtodling började ersätta fossila bränslen i den egna produktionen och driften. Redan på våren 2012 hade man ersatt omkring 80-90 procent av alla fossila bränslen med något förnybart bränsle eller förnyelsebar energikälla. Gårdarna är belägna i den västra delen av Östergötland. Två av dem, Övre Jolstad och Smedberga backgård, finner man sydost om Motala och

den tredje, Kasta länsmansgård, söder om Vadstena. Totalt har utsläppen av växthusgaser minskats med drygt 200 ton koldioxid eller i medeltal med 340 kilo koldioxid per brukad hektar. Under en förmiddag gjordes ett studiebesök på de tre gårdarna. Intresset för de här frågorna avspeglade sig i sammansättningen av besöksgruppen. Deltagarna var lantbrukare, personal från Länsstyrelsen, personal från universitetet, elever från naturbruksgymnasierna i Norrköping och Vreta, med flera. De tre lantbruksföretagen har lyckats med effektiv drift och produktion på förnybara bränslen. För att visa hur det egentligen fungerar i det dagliga hade det utlovats en djupdykning i olika lösningar för spannmålstorkning med biobränslen samt en demonstration av maskiner som körs på RME (biodiesel från raps) och etanol. Den utlovade djupdykningen motsvarade troligen alla förväntningar. Lantbrukarna har efter de här åren samlat mängder av värdefulla erfarenheter som de gärna delade med sig. De har även testat saker av eget intresse för att få veta mer. Flispannor är idag väldigt lättskötta och kräver endast en liten tillsyn. Det finns dock en del saker att tänka på som storleken på det flis som matas in. Man får

Inreder och utrustar fordon • Servar & reparerar alla märken • Säljer reservdelar, tillbehör, oljor och verktyg till alla fordon

Charlotte Elander från Kasta länsmansgård svarar på frågor. Att få se fossilfria lantbruk i verkligheten var mycket intressant för alla på studiebesöket.

inte använda för grovt sådant i förhållande till matningen eftersom det kan bli stopp. Stundtals haglade frågorna från besökarna. RME ska man inte lagra för

länge. Det stelnar och det fungerar sämre med lägre temperaturer för att helt stelna när det är riktigt kallt. Sådant gör att maskiner kan bli svårstartade. Olika RME för sommar och vinter finns dock. Fossil diesel klarar mer kyla. David Varverud frågade besökarna om hur de tyckte avgaserna luktade när star-

KLIPP UR & SPAR

ÖSTERGÖTLAND (JB)

tade en traktor som körs på RME. Någon svarade direkt att det luktar lite som fritös. Det är en god beskrivning. Lukten lär göra att en del blir hungriga, andra blir mätta. De flesta maskiner går att konvertera till fossilfri drift. David visade en motorsåg han kör på RME, en liten fyrhjuling som körs på E85, Skoda personbil på RME och kanske det mest förvånande: en Volvo som körs på E85 utan konvertering. En traktor från 1957 startades på RME utan problem. På Smedberga backgård rullade det plöts-

STERBHUS KÖPES! Vi köper Sterbhus/dödsbon. Utför städning av bostaden och ombesörjer även bortforsling av skräp etc vid behov. Allt för bra service! Ring och boka tid för värdering!

Myntgatan 4 i Motala, 0141-208 208

073-978 04 20, Christer Hanell

Gårdsarmatur

Duktiga polska hantverkare

Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

Fasad, stenläggning, målning, tak- och bygg Under svensk arbetsledning, svenska försäkringar och garantier. ROT-avdraget gäller även hos oss!

Birkas AB Tel 070-383 44 61 · www.birkas.se

ligt in en lastbil som körs på RME. Chauffören kom och berättade mer för en nyfiken grupp. Den allmänna meningen

bland deltagarna i studiebesöket tycktes vara att fossilfritt lantbruk är den enda vägen inom en snar framtid. Att få se det fungera i verkligheten bekräftar det som många påstått. En parallell kan också dras till diskussionen om närproducerad mat och bra miljöval i affärerna. Kundernas efterfrågan styr utbudet. Många av lösning-

arna finns redan även om de inte visas, så fråga efter dem. Text och bild: BO BÄCKMAN

Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! …och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se Företaget är miljödeklarerat och kvalitetscertifierat.

www.mb-isolering.se

LINOLJA Av hög kvalité från östgötaslätten. Lagrad, tunn och lättorkande. Prisexempel 10 liter

560:-

Tel 0142-712 50 • 0705-65 15 05 • egedals@telia.com Väderstad (se skylt gamla E4, Väderstad-Rök)

Över 20 000 läsare kan se din annons här, annonsera du också! Ring 0141-560 03.

LANTBRUK

Nummer 6 • April 2014 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Medverkande politiker i panelen var Lolo Lindström (M), Jonas Eriksson (MP), Staffan Werme (FP), Helena Vilhelmsson (C) och Matilda Ernkrans (S). Peter Borring var moderator.

Årets lantbruksföretag: Boda Arken. På bild från vänster: Linnea Andersson, Regina Salenfors-Andersson, Jan Andersson och Marcus Andersson.

Mottagare av LRF:s silvernålar 2014: Mats Gabrielsson, Lennart Larsson, Dudley Larsson, Gunnar Gustafsson och Reinhold Henriksson.

Årets lokalavdelning: Degerfors LRF. På bilden från vänster: Christer Carlén, Tommy Pettersson, Magnus Eriksson och Lars Edström.

Avslöjande paneldebatt i Örebro LRF:s regionstämma i Örebro bjöd på debatt och diplomeringar ÖREBRO (JB)

Mycket handlade om politik på LRF:s regionstämma då det gavs en paneldebatt där regionala riksdagspolitiker deltog. Bland motionerna fanns bland andra en om prospekteringen av alunskiffer. Nyckelordet på stämman var attityd.

Cirka 150 förtroendevalda och inbjudna gäster hade samlat på LRF:s stämma i Örebro. Enligt regionordförande Peter Borring så var det en lugn trevlig stämma, men ändå med ganska belysande svar från politikerna. Regionstyrelsen minskades med två per-

soner, Hanna Olofsson och Anna Berggren. Årets stämmouttalande från Lantbruket i Örebro län uppmanande riksdagspartierna att agera för lantbruket och den svenska matproduktionen. Regionordförande Peter Borring underströk det viktiga i den omvalda Per Willéns inledning, ordet attityd. – Per Willén tog som ansats ordet attityd. Att tro på det vi gör. Att finansministern tror på det, att samhället tror på det. Det är inte lätt ha tro på det man gör om ingen annan har det. Motionerna handlade om ämnen från driftsbidrag för enskilda vägar till sådant som

alunskiffer där motionsställaren var bekymrad över att 3 000 hektar med bra åkermark och höga naturvärden ligger under prospektering. Skärpan och oron i den motionen var inte att ta miste på: ”Bara tanken att gå in och prospektera uranbrytning på ett 3 000 hektar stort område som tillhör Sveriges bästa åkermark är ofattbar”. Regionstyrelsen gick på motionsställarens linje. Ett par andra motioner tog upp ämnen som visade sig redan vara under behandling, men inte desto mindre viktiga. Man berörde sådant som att se över kravet på dokumentation vid en så kallad tvärvillkorskontroll.

Mycket på Örebros stämma, liksom den i Östergötland, kom att handla om politik. Det blev en äkta paneldebatt med inbjudna politiker. Politikerna var regionala riksdagspolitiker som inbjudits för ge sin syn på landsbygdsfrågorna. Helena Vilhelmsson (C ), Matilda Ernkrans (S), Staffan Werme (FP), Lolo Lindström (M) och Jonas Eriksson (MP) deltog. Vänsterpartiet och Kristdemokraterna var förhindrade att närvara. Peter Borring som var mode-

rator kommenterade debatten med att det var en förvånande samstämmighet mellan partierna.

– Om det sett ut så här på riksnivå så kunde vi haft det betydligt bättre inom de gröna näringarna. Något som ändå framkom är att de röd-gröna tycks vara mer hot än möjlighet, menade han. En av de mest belysande punkterna enligt såväl Peter Borring som andra närvarande var de Ja- eller Nej-frågor han ställde då och då. Politikerna fick svara genom att visa en Ja/Nej-skylt. Borring ställde bland annat frågan om panelen vill att det ska vara skatt på handelsgödsel. Antalet Ja skyltar visade att det blev ett klart Ja. Han följde upp med att fråga om det ska vara skatt på

stallgödsel. Alla visade Nejskyltar. – Det är konstigt, för de läcker ju lika mycket, kommenterade Borring, och fortsatte: – Det här visar hur otroligt mycket tyckande och lite fakta det finns runt jordbruk. Vissa partier svävar mer i okunskap och populism än andra. Man har bara en åsikt om hur det ska vara. Jag tycker det syns mer när det är valår... alla vill vara landsbygdsvänner och pratar upp sig. Text: BO BÄCKMAN Bild: CAROLINE KARLSSON

Nummer 6 • April 2014

19 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

JORDBRUK

Maria Båvius sköter om får och lamm men jobbar även som undersköterska i Skänninge.

Birger Garn är en av två baggar på gården.

Lamm och utsäde på Elgsjö gård Importerat kött har fått branschen att gå på knäna SKÄNNINGE (JB)

De har inte så mycket att göra i sitt bås hemma på gården vintertid. Ibland gruffar de lite och gör upp om vem som bestämmer men annars är det lugnt och lite ensamt. Men de har i alla fall varandra, baggarna Hälge och Birger Garn och snart väntar andra tider.

Snart är våren och sommaren här och då blir det till att ligga i desto mer för de två baggarna. Då får de gå på bete runt de vackra sjöarna med varsin grupp med tackor och av detta blir det förhoppningsvis nya små lamm. Våren brukar innebära lammning men inte hos Henrik och Maria Båvius på Elgsjö gård. Där har de flesta av lammen redan vuxit sig rejält stora. – Vi har vinterlamm. Vi styr

brunsten så att våra tackor börjar lamma i november, säger Henrik. De har femtiosju tackor och de är en korsning av raserna Finull och Dorset. Det låter rejält i fårstallet när sjuttio lamm gärna vill bli utfodrade och deras mödrar i fållan bredvid vill också ha. – Det är lika bra att de får lite nu så de blir tysta, säger han och skrattar till. William, tio år, och nioåriga Elsa tittar också till lammen. Mamma Maria berättar det händer att barnen döper något av djuren. – Ja, det kan vara någon som sticker ut som de faller speciellt för, säger hon. Lammen är en treraskorsning och finns i alla möjliga

färgnyanser och teckningar beroende på om baggen är av rasen Suffolk eller Texel. Henrik berättar att han är

fjärde generationen på Elgsjö gård och att han 2010 tog över efter sin mor Birgitta som ägde gården. – Min morfar födde upp ardennerhästar här men slutade med det här med hästar för att på 40-50-talet lägga om till växtodling, säger han. Gården är allt som allt med sjöar 220 hektar stor och av det är 208 hektar odling. – Vi producerar spannmål som vete, maltkorn, oljeväxter och ärtor, mest utsäde till andra gårdar. Och numera har vi alltså även lammköttsproduktion. Det är andra uppfödningsåret för oss nu, säger Henrik. Maria arbetar som under-

sköterska i Skänninge men det är egentligen hon som också sköter om och ansvarar för alla i fårstallet. – Ja, Henrik har fullt upp med allt det andra. Marknadsservicen är väl lite min del, hus och barn. Men vi hjälps åt naturligtvis. Och lammuppfödningen är väl mer som en hobby, men får jag bestämma så räcker antalet djur nu, säger Maria och ler. – Vi får väl se. Det här är kul och lammkött är fantastiskt gott. Och det är ett ben till att stå på parallellt med spannmålsproduktionen men det gäller att få ihop ekonomin. Vi måste hitta andra kanaler att hitta ut till slutkund. En stor sak för oss är att vi i samarbete med Bjälbo norrgård och Styra brunnsgård lagom till påsk ska leverera 30 lamm till den lokala butiks-

Henrik Båvius är fjärde generationen på Elgsjö.

kedjan Östenssons, säger Henrik. Maria och Henrik berättar att en tacka är dräktig i 150 dagar och deras tackor lammar i november, december och januari. De flesta lammen föds i december. – Även julhelgens alla dagar och nyår, minns Maria. Tackorna går sedan med sina lamm i 10 veckor för att sedan avvänjas. När lammen är stora nog skiljs de åt och äter och frodas på varsitt håll i stallet. När lammen efter 100-120 dagar väger cirka 45 kilo går de till slakt. Henrik berättar att i år blir köttet styckat och vakuumförpackat på Basunda gård i Kinda. – De har ett gårdsslakteri och det ligger i närområdet och det är vi glada för. Att sälja till en större central inköpare är inte lönsamt. Det viktiga är att hitta nya vägar och vi är nöjda över avtalet att på försök leverera lammkött till den lokala butikskedjan.

William, tio år, och nioåriga Elsa tittar också gärna till lammen.

Henrik menar också att det här med lamm inte bara är gulligt. Det är ett levebröd för många men att branschen går på knä på grund av all import av kött. Enligt Henrik har vi i Sverige numera kommit en bra bit under 50 procent i egenproducerad mat. – Det är tungt. Jag menar att vi ofta pratar om att våra djur ska ha det bra men det här pratar vi inte lika ofta om, säger Henrik. Och naturligtvis värnar han om alla sina tackor, de båda baggarna och alla lamm. – Viktigt för oss är att våra

djur har det bra och mår bra. De har torr bädd, friskt vatten och frisk luft. De kan gå utomhus om de vill. De får bra ensilage och bra kraftfoder. I april-maj går tackorna ut på bete och i juni får de träffa sin bagge i en vecka för att reta igång brunsten. Och efter 17 dagar träffas de igen och går ihop hela sommaren, förklarar de. – Vi är ganska snälla och vi tar in dem så sent som möjligt i november innan lammen kommer. Och då är de för andra gången på året nyklippta och fina, säger Henrik.

Henrik och Maria trivs alldeles utmärkt med tillvaron. Mycket att göra förstås med företag och husrenoveringar. Köket är nytt och det inglasade uterummet på gaveln är också nytt. – Det finns alltid att göra, säger Henrik och ler. – Ja, vi trivs här ute. Jag brukar stå här med min mugg på morgonen och titta ner mot sjön och tänka, så fantastiskt vackert det är här, säger Maria. Text och bild: ANNIKA WIKSTRÖM

Nummer 6 • April 2014

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Krister Andersson (i blå jacka) lär ut trädbeskärningens ädla konst.

Cecilia Johansson provar grensågen, ett av de viktiga verktygen i trädbeskärarens arsenal.

Stångsekatören är en god hjälp för att nå bättre, men det kan vara svårt att se var man lägger snittet.

Beskär träden med förstånd Verktygen viktiga för ett gott resultat SKÄRBLACKA (JB)

Svårt att beskära fruktträd och dyrt att anlita proffs? Ja, då kan lösningen vara en kurs i den ädla kosten för att själv få ordning på villaträdgårdens fruktodling.

Cecilia Johansson sitter med i Ö-rådets styrelse i Skärblacka och idén om att ha en kurs i fruktträdsbeskärning växte fram hösten 2013 då det annordnades Äpplets dag ute på Ön i Skärblacka. Rader av gamla äppelträd som bär olika sorters äpplen står i den lilla parken ute på Ön och i snålblåst och snöglopp hade en liten skara samlats för att få kunskap och insikt i hur ett äppelträd på bästa sätt med varsam hand tuktas. – Att beskära fruktträd är en kunskap som gått ur folks medvetande, förr var frukt en viktig odling i hemmaträdgårdarna, idag finns billig frukt att tillgå i affären säger Cecilia Johansson. Fram till 1970-talet fanns en

fruktodlarförening i Skärblacka som startades redan 1912 och medlemsantalet låg på runt 500 medlemmar. Föreningens syfte var att ympa, bespruta och beskära fruktträd åt ortens hemmaodlare och till sin hjälp hade föreningen trädgårdskonsulter som åkte runt med en hjälpande hand och goda råd. – Den här kulturen finns inte idag, därför behöver vi lära oss eftersom vår generation inte har samma kunskap som på 1930-1940-talet resonerar Cecilia. Krister Andersson med eget företag inom allt förekom-

Sekatör, stångsekatör och, som på bilden, grensåg hör till trädbeskärarens viktigaste verktyg.

mande trädgårdsarbete var på plats och undervisade hur fruktträd ska beskäras på bästa sätt men även vilka verktyg som ska användas. – Sekatören är det absolut viktigaste, satsa på en rejäl sekatör som kan vara livet ut. Den lite mer påkostade har reservdelar så utslitna delar kan bytas ut vid behov. Likaså är en sekatör med rullhandtag bra eftersom den blir både starkare och skönare för handen att jobba med, säger Krister. Stångsekatören är också bra, man når högt upp och kan klippa grenar som är omkring 25 millimeter tjocka. Nackdelen med en stångsekatör är att det är svårt att se var man lägger snittet, man ska alltid sträva efter att vara så nära som möjligt det snitt man gör för att undvika fläkning men det kan var svårt när det är högt så då är stegen det bästa alternativet. – En grensåg är också bra att ha, har man inskaffat des-

VÄGSLADD 12.000:+moms t Fri frak il m 5 2 inom

gruvdalens däck & allservice 0761-30 92 82

Hela gruppen som fick lära sig mer om trädbeskärning, från vänster: Håkan Persson, Cecilia Johansson, kursledare Krister Andersson, Christer Davidsson, Rolf Eriksson och sittande Ari Mäkinen.

sa tre verktyg klarar man sig långt när det är dags att beskära sina fruktträd, menar Krister Andersson. Vad är det klassiska felet en amatör gör? – Att toppa vattenskotten säger Krister spontant. Toppar du ett vattenskott förgrenar det sig och till sist får du ett äppelträd fullt av kvastar. Ett fruktträd mår också bättre av en lätt beskärning varje år och bästa tiden för äpplen och päron är den här tiden under vinter och vår, innan träden har fått sina blomknoppar.

Men under tiden juli, augusti och september, som kallas JAS är också en bra tid för beskärning eftersom risken för att trädet ska blöda då är minst och såren efter beskärningen läker snabbt. Det går att beskära fruktträden när som helst under JASperioden men om trädet bär frukt måste man vänta till efter skörden. Hänger frukten kvar länge får man helt enkelt beskära vid den här tiden på året. Syftet med att beskära fruktträd är att odlaren vill ha ett träd med kraftiga grenar som

orkar bära upp frukten men även att få ljusinsläpp och luft genom kronan så att frukten mognar bra och får en vacker färg. Det kan finnas döda och skadade grenar som påverkar trädet negativt så det är viktigt att även hålla koll på trädets välmående, samt desinficera verktygen i rödsprit för att undvika smittspridning. Vad händer om man råkar beskära sitt träd för hårt? – Då blir straffet mängder med vattenskott och då får man absolut inte klippa bort alla på en gång, då blir det dubbelt upp. Det är trädets

sätt att rädda sin energiförsörjning, ett snabbt sätt att ersätta förlusten förklarar Krister. Cecilia Johansson känner

sig nöjd med dagen trots ett fåtal deltagare. – Vädret är inte det bästa konstaterar hon, men eftersom vi fått in fler förfrågningar om trädbeskärning kommer vi att ha en ny kurs nästa år. Och i höst blir det en repris på förra årets Äpplets dag som då var välbesökt och uppskattad. Text och bild: CARINA LARSSON

AUKTION ELLER FÖRMEDLING www.alvestadtanken.se

Det är vi som säljer de miljövänliga DIESEL-tankarna!

Besök vår nya webshop: www.alvestadtanken.se Tel 013-39 30 90 • Mobil 0708-39 31 90 Mail: alvestad@boremail.com Älvestad Östergården 30, 590 33 Fornåsa

av lantbruk-entreprenad-maskiner? Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst! Stig-Arne 0730-291 659

Nummer 6 • April 2014

21 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

LANTBRUK

Entreprenör med tre ben att stå på Kravbonden ställer om till konventionellt lantbruk efter 20 år S:T ANNA (JB)

Bengt Wastesson är entreprenören på Övre Lagnö i S:t Anna som är involverad i tre företag; lantbruket, Ängens blommor i Söderköping som dottern Malin driver, och Ängens gårdsservice. Totalt är 4,5 personer anställda i företagen och omsättningen är ungefär en tredjedel på respektive företag.

Köttproduktion är det som gäller i lantbruket. – Jag köper in kalvar som jag föder upp till slakt, några dikor har jag inte. Jag håller på att minska ner på uppfödningen, det tar för mycket tid, säger Bengt Wastesson och tillägger att han ska ha lite betesdjur för att hålla markerna öppna. Nu har han slutat att köpa köttraskalvar, nu blir det mjölkraskalvar i stället. Wastesson brukar 85 hektar åker och lika mycket beten. – Det mesta är arrenderat, jag äger bara marken runt huset här. Jag arrenderar två gårdar under Torönsborg, Yxnö och Brevik. Vad gäller odling så går Bengt Wastesson emot strömmen. – Jag har ju varit med i Krav ända sedan vi gick med i EU (1995), men nu ska jag gå ur i vår och bli konventionell bonde igen. Wastesson menar att det tär på marken om man odlat ekologiskt länge, i det här fallet nästan 20 år. Lika länge som han har drivit Ängens gårdsservice.

Bengt Wastesson bland den välfyllda varubilens hyllor.

Wastesson har ytterligare en synpunkt om Krav kontra konventionellt lantbruk. – Egentligen är det lite oetiskt att vara Kravbonde. Man får halv skörd på åkrarna och folk svälter. Det vi odlar i Sverige är ju inte av sämre kvalitet bara för att det är konventionellt. Lite ologiskt att inte utnyttja resurserna vi har, menar S:t Annabonden. Vad gäller företagsdelen Ängens gårdsservice, så är inriktningen förbrukningsmaterial till mjölkgårdar, där försäljningsområdet sträcker sig från Bråviken till Vättern och in i norra Småland (Hultsfred). En notering är att det finns fler mjölkbönder kvar i Småland än i Östergötland. – Varorna är allt som folk vill köpa, säger Wastesson och skrattar. Såsom diskmedel, djurdukar, kläder och fodertillsatser. Sedan säljer jag reservdelar till mjölkmaskiner också. De trogna kunderna kan ringa om det mesta, om jag inte har det hemma så skaffar jag det. Det kan vara

Mikael Karlsson, till vänster, är anställd hos Wastesson. Här tillsammans med Bengt Wastesson framför företagets lastbil.

slitdelar, kilremmar eller vad som helst. Ängens gårdsservice har ett mycket bredare sortiment än de flesta. Det är mycket välfyllda hyllor i den välplanerade varubilen med en klatschig layout på utsidan. – Folk har börjat förstå att det är ganska praktiskt att handla så här, säger Wastesson. 98 procent av försäljningen är till gårdar med mjölkbesättningar. De allra flesta varorna kom-

mer från grossisten Gårdsservice Sverige AB som har bra priser och ett brett sortiment.

Dock har de inte allt och Bengt Wastesson är fri att köpa från annat håll. En förhållandevis stor produkt är kattmat. Var femte vecka kan det levereras 4-5 säckar á 15 kilo. Hundmat finns också på leveranslistan, men där är försäljningsmängden ungefär hälften mot kattmaten. Framöver ska Ängens gårdsservice satsa lite mera på arbetskläder. Vängaåkers i Braås är ett företag som verkar ha rätt kvalitet och vara konkurrenskraftigt prismässigt. Förra sommaren startade makarna Wastesson bed &

breakfast med totalt sex bäddar fördelade på tre rum. Kök och vardagsrum finns också att tillgå. – I april får vi hit en tjej från Lima i Peru som ska bo här i tre nätter, berättar Bengt Wastesson. Varje morgon finns det färskt bröd som Bengts fru Marie bakar efter uppstigning klockan 05.30 och det serveras också ägg värpta av de egna hönsen. Wastesson är även fritids-

mot i Tekniska nämnden och satt tidigare under 12 år i nämnden Bygg och Miljö. Som de flesta känner till sker en successiv minskning av den agrara näringen. – Det är ju synd att det blir så få gårdar, att så många slutar. När jag var liten var det säkert 10-15 mjölkgårdar här på ön, nu finns det bara en kvar, filosoferar Bengt Wastesson. Ett dystert facit för lantbruksnäringen, åtminstone i S:t Anna.

politiker för Kristdemokraterna i Söderköpings kommun. Han är ordinarie leda-

Text och bild: OWE BERGGREN

Lantbruksbarometern visar större framtidstro Man kan skönja en större framtidstro i årets Lantbruksbarometer. Skillnader syns dock både mellan inriktningar och regioner. Lantbrukarna trivs fortfarande med sitt arbete, hela 95 procent uppger detta.

Lantbruksbarometern som är den största årliga undersökningen om tillståndet i svenskt lantbruk har nyligen presenterats. 1000 lantbrukare har intervjuats mellan den 9 och 24 januari 2014. Årets barometer visar en stor skillnad mellan olika produktionsinriktningar och regioner såväl avseende lönsamhet som framtidstro. Det är en minskad utlåningstakt och en aning fler än förra året

planerar att investera. Man kan ana en bättre framtidstro. I linje med denna finns siffror på att andelen lantbruksföretag med anställda nu är uppe i 34 procent, en ökning på 5 procent från 29 procent. Det är svårt att säga om det generellt är glädjande eller fortsatt dystra siffror. Å ena sidan är tendensen bättre, men fortfarande är läget generellt inte tillfredsställande. Lönsamheten är en sådan sak. Lantbrukarna uppger den upplevda lönsamheten i bättre siffror, 37 procent med ganska god eller mycket god lönsamhet. Där är det en förbättring på sex procent sedan förra året, sju procent sedan i höstas. Som man från undersökningens håll påpekar återstår det ändå 61 pro-

cent som uppger att deras lönsamhet är dålig eller mycket dålig. Omsatt i andra ord är det 3 av 5. Grisköttsproducenterna ger en komplex bild i undersökningen. Lönsamhetsindex har rasat med 21procentenheter sedan hösten och ligger nu på minus 19. Man förväntar sig inga mirakel till våren utan fortsatt fallande siffror. Bland grisköttsproducenterna uppger 25 procent att de kommer minska på eller upphöra med produktionen. Hos dem finns samtidigt mer planer på åtgärder för att förbättra lönsamheten än inom andra produktionsområden. Siffran på hur många som

planerar lönsamhetsförbättrande åtgärder för alla Sveriges lantbrukare är 80 procent,

men grisköttföretagarna planerar flest. Det handlar om nästan dubbla antalet jämfört med genomsnittet. I gruppen återfinns också det största intresset för att öka omvärldsbevakningen, hela 59 procent uppger ett sådant. Det finns förstås regionala skillnader i det mesta. Intresset för kompletterande verksamheter hör hit. Här är det intressant att notera att inom region 2, där Östergötland ingår, är man mer benägen att öka såväl förädling som direktförsäljning till kunder. Tillsammans med norra Sverige, region 7, toppar man tabellen. I vår region finns samtidigt den näst högsta andelen som är öppna för att komplettera verksamheten med något

utanför lantbruksföretaget. Vad som kanske förvånar är att trots det ökade intresset för hästverksamheter är man inom region 2 väldigt svalt inställd till att utöka med en sådan. Intresset för energiproduktion för eget bruk är ganska lika fördelat över landet. Endast region 1 avviker med tydligt mindre intresse. Trots bristande lönsamhet

och annat att brottas med brukar lantbrukarna uppge att det trivs med sitt arbete. De brukar också gärna rekommendera lantbruksyrket till andra. Årets barometer visar inga tecken på något annat. 95 procent uppger att de trivs ganska bra eller mycket bra med att vara lantbrukare. När det kommer till viljan att rekommendera lantbruksyrket

till yngre så har den ökat från 58 procent till 64 procent. Den positiva tendensen syns mest hos lantbrukare under 30 år vilka är säkrast på att de kan rekommendera yrket till andra. Om något är en ljusning så är det väl just de yngre lantbrukarnas framtidstro.

Text: BO BÄCKMAN I Lantbruksbarometern redovisas böndernas egna bedömningar och förväntningar om bland annat lönsamhet, investeringar, finansiering och den egna ekonomin. I rapporten görs också jämförelser mellan lantbrukarnas svar och andra statistiska uppgifter för att få en mer heltäckande bild av utvecklingen.

Nummer 6 • April 2014

MILJÖBIL

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Erika vill se mer förnybar energi Energibolagets marknadschef kör elbil i arbetet nu inte ett praktiskt möjligt alternativ. Själv åker Erika, som bor i Mantorp, oftast tåg till och från jobbet i Tranås. Men i sitt arbete behöver hon bil, men då oftast inte för så långa resor varje gång. Därför är det naturligt att Erika fått sin arbetsgivare att redan nu satsa på två helt eldrivna bilar. Tranås Energi satsar i sin reklam hårt på förnybar energi, alltså att producera, sälja och förmedla el och värme som kommer ur förnybara källor. Och då gäller det naturligtvis också att försöka leva som man lär.

TRANÅS (JB)

Erika Brokvist satsade redan i sin utbildning på det vi kallar ekoutbildning. Att vårda naturen var viktigt för henne och att då också i sitt jobb kunna följa den linjen var målet. Idag är hon sedan sju år anställd på Tranås Energi och arbetar där som marknadschef.

Arbetet på Tranås Energi är ett passande jobb för den som vill få samhället att både spara energi och framför allt att välja rätt energikällor och som det framgår nedan försöker Erika också leva som hon lär. Vi möts på hennes kontor för en pratstund om den utveckling av energin som blir alltmer viktigt för vårt framtida samhälle. Varifrån ska vi få den energi vi behöver? Kärnkraften är både dyr och osäker för kommande släkten, kol och naturgas likaså, då de bidrar till ökad koldioxid och uppvärmning av hela vår planet. Alltså återstår, förutom vår gamla energikälla vattenkraften, att hitta andra goda komplement.

Vattnet och skogen men också vind och sol är det som i första hand gäller. Några hundra meter bort skymtar Tranås nya kraftvärmeverk som snart står klart att tas i fullt bruk. Och det ska drivas uteslutande med flis och skogsavfall. Vattenkraften har i alla tider varit Tranås Energis bästa energikälla, där företaget ligger med Svartån brusande tätt utanför som gammal trogen energileverantör. Och runt Tranås finns, inte minst då i Ydre, också vattenkraft som tas till vara sedan många år. Vindkraften är än så länge i ett uppbyggnadsskede men just på höjderna i Ydre har nu Tranås Energi klart med mark för vindkraftverk. Solen, slutligen, är kanske ändå vid sidan om vattnet en av framtidens viktigaste energikällor också för oss i norden. – Tranås Energi har faktiskt just nu tecknat ett avtal med en av våra privatkunder, som byggt ut sin solpanel och hoppas att viss tid på året kunna leverera övertalig ström till oss, säger Erika.

Transportsektorn med bilar och bussar förbrukar ju mycket bensin och diesel och här finns naturligtvis mycket att göra för att minska det utsläppet som trafiken ger. Gröna bilister är en sammanslutning som söker påverka och där finns naturligtvis också Erika med. Sedan två år sitter hon i styrelsen på riksplanet för att med sina kunskaper söka bidra till en bättre utveckling vad gäller biltrafikens inverkan på miljön. – Etanolen är ett bra alternativ som tyvärr inte ännu utnyttjas fullt ut och med biogas kan det vara svårt att hitta tankningsställen. Återstår då i första hand så kallade hybridbilar som drivs både av en förbränningsmotor och en elmotor. I vårt land där vi ofta använder bilen för långa resor är en enbart el-driven bil än-

Det är en början som hon tror kan växa, då det inte längre är så dyrt att förse sin fastighet med solpaneler. Största delen av året ger faktiskt solen den energi vi behöver. Vad som därför gäller är i första

Din Vattenspecialist

TJ:s Pumpservice AB

I tjänsten kör marknadschef Erika Brokvist en elbil. Energibolaget har två sådana i sin maskinpark, och de fungerar utmärkt för kortare sträckor men är ännu inget praktiskt alternativ för långresor.

hand att få fram tillräckligt med bra energi under vintermånaderna. Men så kan man ju spara energi! Och det är egentligen den viktiga delen av energifrågan som vi har träffats för att dokumentera. Erika lever nämligen som hon lär och har därför i Tranås Energis bilpark fått införliva två helt eldrivna bilar. – En elbil körs av en servicetekniker som arbetar för kunderna i Tranås och därför inte har så långa körsträckor. Den bilen har vi köpt men leasar batterierna vilket är bästa alternativet och faktiskt gör att totala årskostnaden inte mycket överstiger kostnaden för en bensindriven bil. Den andra bilen, som jag själv disponerar för mina arbetsresor, en Nissan LEAF, är däremot helt leasad. Men också den räknar vi med i stort sett ska betalar sig även om inköpspriset är betydligt högre än för en vanlig

bil. Men driftskostnaden är just nu bara cirka två kronor per mil och då kan ju var och en räkna ut vad man på sikt kan spara. Tyvärr räcker inte en laddning mer än max 20 mil och då får man ändå köra ganska snålt. För långresor räcker alltså inte nuvarande batterikapacitet. Men det jobbas hårt att utveckla elbilen och konkurrensen kommer säkert också att sänka priset. I Tranås finns just nu tre laddningsstationer för elbilar och vi vandrar ut till parkeringen där Erikas fina bil står på laddning. En kort provtur ger naturligtvis mersmak, allt går så tyst och finesserna är många. Det är alltså bara priset och räckvidden som hindrar de flesta privatpersoner att välja en elbil. Det just nu mest aktuella alternativet är nog en såkallad hybridbil, som har både en förbränningsmotor och en el-

ÖSTORPS BEV BEVATTNING VATTNING AB Allt inom Bevattning

" !

we e irrigate ig te the he world o

www.ostorpsbevattning.se www .ostorpsbevattning.se 0430-123 85 Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

motor där batteriet laddas när förbränningsmotorn är igång. Hybridbilen kan därför köras både ofta och längre utan att stannas för laddning. Tranås kommun och Tranås Energi har tillsammans med en bilfirma erbjudit intresserade att testa just en hybridbil. Lösningen kommer allt närmare!

Framtiden tycks alltså ha en hel del alternativ för att vi ska få ett mera klimatsmart samhälle, och visst är vi många som liksom Erika Brokvist vill göra vad vi kan för att så snart som möjligt nå dit. Text och bild: BERNT KARLSSON

Inför betessläppet! Besök år v gärnautik! b b we

Stort utbud av stängselmaterial och stolpar. Passa också på att beställa betesmineral för gemensam frakt & lägre pris.

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

# & "! &! Från missväxt till tillväxt!

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

Erika Brokvist på sitt kontor på Tranås Energi. Hon sitter även med i styrelsen för Gröna bilister som vill se en miljöanpassad utveckling av biltrafiken.

070-696 19 44

"''&

!%"" $'' &!

Nummer 6 • April 2014

23 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

TÄCKDIKNING

GÅRDSAUKTION Lördagen den 12 april, kl 10.00

"""

med plog eller kedja

då Ove Bäck, Hejla Pilgård, Rök 599 94 Ödehög, pga gårdens utarrendering låter försälja följande lantbruksmaskiner. (Vägbeskrivning E4, ta av mot Väderstad, följ gamla E4 mot Ödeshög, skyltad) Tel till gården 070-644 10 08.

Grävkonsult AB Erik Ryden · Tel 070-533 68 30 · Vikingstad

Var med i kampen mot lidande till följd av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan.

NYA GRIZZLY 700 4x4 WTHC 2014

Pris från:

87.920:- exkl moms

• 25% lägre bränsleförbrukning. • 60mm bredare spårvidd. • Starkare servostyrning. • Kombidrag som standard. • Frontmonterad Warn-vinsch • Med mera...

Vi automatiserar lantbruket!

styrsystem/ automatik för FODER- /UTFORDRINGSKontakta ANLÄGGNINGAR, specialisterna när det gäller TORKAR m m

(109.900:- inkl moms) Maskinen på bilden är extrautrustad MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

VÄRMEPUMPAR

FASTIGHETSMARKNADEN

Aukt installatör för IVTvärmepumpar

Kungsvägen 15, Mjölby Tel 070-573 85 06 ww.traffsel.se

Vi tillverkar och monterar

Funderar du på att sälja din gård?

BETONGELEMENT

Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Har du även lösöre som ska avyttras, så löser Auktionshuset Gomér & Andersson värdering och försäljning på ett enkelt sätt. Välkommen att kontakta oss för fri värdering. Ring 013-37 52 25

för lantbruk, villor och industri

FASTIGHETSMARKNADEN

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

BÅTAR SÄLJES

KAMPANJPRISER!

Ryggsten

Crescent 375 Sailor -14, utan motor ......... Crescent 405 -14, utan motor.................... Crescent 434 -14, utan motor.................... Crescent 465 Flexi -14, utan motor ........... Crescent 465 Fishing -14, utan motor....... Crescent 465 Standard -14, utan motor.... Crescent 551 Panda -14, utan motor ........

Motala, 249 ha Välskött skog på viltrika marker. Aukt Fastighetsmäklare Göran Hellqvist Reg Fastighetsmäklare Johan Westman

LAGERRENSING AV NYA CRESCENTBÅTAR AV ÄLDRE ÅRSMODELL! Se www.motalaboat.se

Vadstena | 0143-134 50

Fabriksgatan 26 · MOTALA 0141-21 60 20 · www.motalaboat.se

RESOR

VÅRA TREVLIGA RESOR 26/4 SPÖK! Succémusikalen 1 d ...........................................1 075 kr 8/5 BERLIN 4 d, Guidad tur i Berlin och Sachsenhausen .......3 995 kr 15/5 ROSTOCK 4 d, Guidning Rostock, Stralsund samt bryggeriet Zum Alten Fritz..............................................3 650 kr 23/5 DANSRESA 3 d, Weissenhäuser Strand med dans till JL: band .............................................................2 595 kr 30/5 ROSTOCK 3 d, Tjejresa .................................................2 345 kr 10/7 SPEEDWAYRESA till Cardiff........................................6 900 kr 23/7 ATLANTERHAVSVÄGEN med Hurtigrutten 6 d..........7 490 kr 29/8 KROATIEN 10 d, Direktresa ..........................................4 295 kr 6/9 TJEJMILEN bussresa t/r ....................................................320 kr 27/9 Vinresa ALSACE 8 d ......................................................8 150 kr

Tel 0142-121 50 • info@blaklintsbuss.se www.blaklintsbuss.se

Expressbussar dagligen Östergötland - Stockholm / Stockholm - Östergötland

15/4 ULLARED.........................................................................280 kr Även 13/5, 12/8, 9/9 m fl

AKTUELLT

Upplev mer med oss!

Läs Jordbrukaren på Internet! Klicka bara på Jordbrukarens framsida uppe till höger på www.lanstidningen.se

Tröska: Claas 68 S 13 fot 1080 tim årsm 1995,spillind.revesering Traktor: Valmet 140 T 1970 tim årsm 2006,Eco motor lågvarv, Lastare Ålö 65 3-4 funktion sms Lastarredskap. Rundbalsspjut, Kverneland stengrep Dubbelm-radodl. 20,8-38, 14,9-34, 9.5-44, Jord: Kverneland Växelplog Vario 4 skär -01, Väderstadvält HV 6.2 met, Väderstadharv NZA 6 m dubbla crossboard - 05, Väderstadsladd 5 met 3 axlad, Väderstadkultivator 17 pinn uppf.sidor, 2 st Skuruptallrikredskap 32 tallrik, Överumsplog 5 sk delb, Sådd: Såmaskin Tive 4 met buren., Såmaskin Nordsten kombi 3 met frölåda buren, Pomo såmaskin Spruta: Hardi 800 l 12 met Vall: Slåtterkross JF CM 2800, Rundbalspress Claas 62, Rundbalspress Claas 46 RC med syra aggr, Inplastare Kverneland 7515 bogs, Vändare JF 320, Vändare Claas def, Strängare JD 320, 2 st Släpräfsor traktor, Fingerhjulsräfsa hydr,. Moheda Markberedare för traktor, @2Vagnar: Tippkärra 14 t boggie, Tippkärra 6 t enkel axel, Tippkärra 5 t enkel axel, Tim stallgödselspridare 7 t boggie, Rundbalsvagn11 balar, Containervagn 6 kubik, Djurvagn repobjekt, Övrigt: 20 balagrindar, Foderhäck på hjul 12 pl självl, Foderhäck självl 12 pl, 2 st Foderhäckar, Fångst o behandlingsbur - nöt, Verkstol, Självbetj.pump, Spm skruvar, Gårdsjötork 2 sek, Akron Torkpanna, Spirorör dito, Kalvutdragare, Vedklyv 1.25 m trakt, Vattenhaltsmätare Hö,Spm Inlämnare: Sajab 0730-29 16 59 kontaktas för info dessa maskiner: Tröska JD 950 årsm 75 12 fot sållupphängning bak def, Claas Rollant 46 def inpackaraxel, Inplastare Kverneland 735, Mjölktank 1250 lit, Star Gödseltunna 8 kubik spegel, Gödningsspridare Amazone 800, Verkstol Alfa inkl verktyg, Hårdpress New Holland 286 Super, 1 nål sliten kastare, Omrörande Star 7 met, Skogaby Halmhack, Hästtransport Pedersborg ej bes, Silogrip Lilla BM, Vedgrip Lilla Bm, Trycka stora 50 st, Tippkärra 5 ton, Sadlar,träns,2 till russ,1 fjording,1 halvblod, Gödselspridare JF, Lättviktorgan Ydre Egedals ATV-försäljning pga upphörande av verksamhet, Fabian 0708-77 11 40: Ford traktor 9700 4 wd 7800 tim 520-7038,420-70-24, Div rör till tork, 2 st Fyrhjulingar 500 kubik en terrängreg 1st fyrhjuling 90 kubik def, 1 st 4 hjulig EU-moppe ELTON Tornado 90 kubik, Polaris PT 1100 skogsvagn, Slyklippare Ruff Rugges 60 1.50, för atv med bensinmotor,knivar, Slyklippare Ruff cat 1.50 för ATV med bensinmotor knivar, Storsäcklyft, Dieselpannan, Tippkärra Velsa 9,5 ton-hjul 14-65-16, Plåtkoner, Balspjut ST BM, 1 kubik Plasttankar, Dubbelm 16.9-34, Adpter Snöblad ATV, Duells Boxar flera, ATV, Motorsågsboxar ATV, Lastbågar, Snökedjor, Snöblad, Motordelar, Drag, Ramper, Däck, Pinnsvets 150-200 amp, Samt mera resevdel mm till ATV, Sten 073-701 58 36: Spruta Hardi 800 l 12 met tillslag från hytt, bes - 2011 Greger 070-591 38 02: Norrlandsvagn med verkstadsdel, Hövändare DF 6.40 hyd uppf, Kultiavtor Double Rekord 13 pinn 3 met, Dieseltank, Tank vatten 3 kubik, Skogaby halmskärare utan hydr, Liten hästvagn, Hammarkvarn, Tive 1500 12 met ramp, Hårdpress NH 940 med kastare, VP 76, Vattenkoppar Alfa, Slutenhet Alfa 52 mm glas 40 kor, Duovac,harmoneycentral, Diskautomat Hygenius 200, Slaghack 1.50, Däck 700-65-38, Dubbelm. 16.9-34, 6+ 6 vändskivor Kverneland, Balkniv SMS, Halmsk.Harjo el, Ensilagevagnräls manuell, Strövagn, Spmskruvar 6 - 4 tum, Erland 0144-320 26: Kverneland Skålsvans 48 tallr 4.10, Tallriksredskap JD 3.60 Anders 070-621 09 45: Rundbalshäck 3 st för får, Kraftfoderhäck 2 st för får 1 med tak Knarrhult, Fårgrindar Kjellfri 9 st 150 cm 6 st 200 cm, Vattenbar rostfri 4 koppar Ny, Stengrep 2.30 L:a BM, Kalvboxar i batteri 6 st, Spannmålkärra 7 ton boggie, Håkan 070-523 20 02: Potatissättare Ekengård Flaksättare 4 rader 75 cm betaggregat, Ytfräs 3 met Sven 070-654 98 14: Kempi Migsvets 160, Kompressor Jan 070 582 52 89: Lastmaskin 640 4 wd årsm 81,jordskopa,gafflar, Såmaskin Tive 5006 6 met årsm ca- 85, Bevattningsrör 3 tumm Perrotkoppling 6 met 300 met, Bevattningsrör 2 tum Perrotkoppling 9 meters 450 met med spridare,, Rörvagn till 2 tumms rör Joakim 070-522 71 82: Bm 641 lilla BM Bruno 070-666 30 50: BM Dumpers 860 TD 50 last 15 ton årsm omkring 72, BM Boxer årsm -62 Jan 0702-43 00 36: Strängläggare Elho V-Twin 750 årsm 2010, gått ca 100 hek Bengt 070-573 38 22: Bil Volvo 245 -91, drag, nybes. Snöskopa Trima 2.20 Auktionsvillkor: 30 dagar kredit till kända, godkända köpare. Kreditansökan till KPMG 0708 511164 eller sök på hemsida under kreditansökan senast 5 dagar före auktionen. Övrig betalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 kr på fakt. 10 % slagavgift tillkommer på momsfria varor, inga krediter auktionsdagen. Kom ihåg kundkort. OBS! Alla som har kredit behöver ej söka ny p g a övergång till KPMG, den ni har gäller framåt. Hela auktionen på www.sajab.se. Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

NUMMER 6 April 2014 Årgång 88

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

MILJÖBIL

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Av de bilar som Rejmes säljer är merparten framhjulsdrivna. Fyrhjulsdrivna bilar är överlag mindre miljövänliga så om säkerheten är viktig är det bättre att satsa på en stor miljöbil.

Fin interiör och god komfort är viktigt, men viktigast är ändå att vi kör miljövänligt.

En blick i backspegeln och vi ser att tiden för icke miljövänliga bilar snart är förbi.

Johan Rundgren, försäljningschef på Rejmes, bistår med goda miljöråd inför bilköpet.

Elbil, gasbil... Vad ska man välja? Gott om valmöjligheter men svåra beslut när man ska köpa miljöbil NORRKÖPING (JB)

Dags att byta bil? Vad ska man då välja för bil om man är rädd om både miljön och sin egen ekonomi. Plug-in hybrid, bi-fuel, diesel eller flexifuel, det saknas inte valmöjligheter men det kan ändå vara svårt att fatta ett rätt beslut i frågan.

– Man måste nog göra en avvägning inför valet av bil, hur familjekonstellationen ser ut, om bilen används till långresor eller om det nästa uteslutande är stadskörning säger Johan Rundgren, försäljningschef på Rejmes i Norrköping. Vad det gäller Volvos mo-

dellprogram så finns det tolv modeller som definieras som miljöbilar och det senaste tillskottet är supermiljöbilen

som är en plug-in hybrid och världens första laddhybrid med dieselmotor. Den laddas från ett vanligt vägguttag och har en räckvidd på 10 mil, när elen är förbrukad behövs inga åtgärder, bilen känner själv av då det är dags att övergå till diesel. Problemen med elbilar, enligt Johan, är att det ännu inte är tillräckligt utbyggt med laddningsstationer och det är infrastrukturen som avgör om det ska satsas på diesel, etanol, gas eller el. – Här i Norrköping vet jag bara om en enda laddningsstation och det är i ett parkeringshus vid ett köpcentrum. Jag kör själv mycket och blev förvånad när jag kom till Karlskoga och upptäckte att en hamburgerkedja hade införskaffat ett uttag för elbilar precis bredvid rutan för handikapparkeringen. Så det kommer nog fler och fler

laddningsstationer, tror Johan. Volvo har även ett arbete med samarbetspartner för att hjälpa kunder att bygga sin egen laddningsstation hemma. – Då det gäller bi-fuel som går på gas- och bensindrift är det enklare, speciellt här i våra trakter där vi har biogasanläggningen i Linköping. Norr om Stockholm är det något sämre att tanka fordonsgas. Stora barnfamiljer som ofta åker långa sträckor med mycket bagage och kanske barnvagn kan få vissa problem att få med allt på sina resor eftersom gastankarna tar en rätt stor del av bagageutrymmet så det tappas en del av lasthöjden. Men där får var och en ta egna beslut och kanske hitta en kompromiss mellan lastutrymme och att köra miljövänligt. Eller satsa på diesel som har mycket låg bränsleförbrukning och

även låga emissioner. Vissa modeller släpper endast ut 99 gram CO2 per kilometer. Flexifuel drivs av både etanol och bensin och etanolbilen är här för att stanna, enligt Johan. – Etanolen smörjer dock motorn sämre än bensin så det krävs tätare serviceintervaller med byte av både olja och filter. Tidigare kunde det vara

problem med kallstarter under vintern men det problemet har åtgärdats då bränslebolagen höjt bensinhalten under vinterhalvåret och etanolbilarna ska klara problemfria starter ned till minus 25 grader, enligt Miljöfordons hemsida. En bonus för att köpa miljöbil kan vara att bilägaren enligt vägtrafikskattelagen slipper betala fordonsskatt under fem år. Vägtrafikskattelagen är ett av de två olika

nationella regelverk som definierar miljöbilar. Skattebefrielsen gäller alla privatpersoner som äger miljöbilar, från det att bilen registreras och tas i bruk och skulle bilen säljas under femårsperioden följer skattebefrielsen med bilen vid försäljningen. Fordonsskatten ligger mellan 500 kr till 5 000 kronor och varierar från fordon till fordon. Fordonsskatten för miljöbilar är lägre på grund av lägre koldioxidutsläpp men ytterligare faktorer för skatten är fordonets skattevikt, drivmedel, miljöklass och i vilken hemkommun bilägaren tillhör. Vad kör du själv för bil? – Eftersom jag kör mycket och långa sträckor har jag valt diesel men skulle jag endast köra i stadstrafik skulle jag nog välja en hybrid som är mest miljövänlig, elen är överlägset mest skonsam för vår miljö, svarar Johan.

Fyrhjulsdrivna bilar är inget alternativ för den som vill köra miljövänligt, de drar mer bränsle och är tyngre än andra bilar, dessutom släpper de ut högre halter av koldioxid. – Det kommer att tillverkas

nya motorer för att även fyrhjulsdrivna bilar ska bli miljövänliga, men det är mycket oklart när det sker säger Johan. Av de bilar som Rejmes säljer är merparten framhjulsdrivna, men det finns en och annan som vill ha fyrhjulsdrift för trafiksäkerheten. – Den kostar mer att köpa och är inte miljövänlig, så det kan i sådana fall vara bättre att satsa på en stor miljöbil som är framhjulsdriven, även den är trafiksäker och smartare för miljön, tipsar Johan Rundgren. Text och bild: CARINA LARSON