Jordbrukaren nr 6, 2018 by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 6 • Årgång 92 Maj 2018

”Jag arbetar med något varje dag och det trivs jag med”, säger Stefan Fälth, som för tillfället lägger en hel del tid inne i huset som flyttats från Blåviks gård.

Allkonstnären i herrgården LANTBRUK. Stefan Fälth är en allkonstnär i ordets rätta bemärkelse. Han har hittills byggt eller flyttat ett 30-tal hus och han titulerar sig själv, med all rätt, för byggmästare. Flera av husen han har flyttat är riktigt gamla och varsamt renoverade av denne skicklige hantverkare. Stefan har alltid bott på landet och sedan vuxen ålder drivit lantbruk i mindre skala. Farmor och farfar var storbönder och även föräldrarna har varit lantbrukare innan pappa Arne helt började livnära sig på sin konst. – För min del började det med några får en gång i tiden, sedan övergick jag till kor, berättar Stefan. Nu har jag fem amkor, varav ett par av dem redan har fått kalvar. De går och betar här på gården och det är trivsamt. SIDAN 10

Askåterföring skapar balans MILJÖ. Under Värmlands läns luftvårdsförbunds årsmöte bjöds på öppna föreläsningar. Bland annat berättade Stefan Andersson, markspecialist på Skogsstyrelsen, om arbetet med att motverka skogsbrukets försurning och det sker i första hand genom askåterföring till skogen.

Skogsmästare Daniel Tillmar planterar täckrot och är väl utrustad med planteringsrör och praktiska lådor där han förvarar plantorna.

Förnyande Fö d plantering Gammalt lagkrav om ny skog efter avverkning har ökat Sveriges virkesförråd SKOG. Skogsodling är samlingsbegreppet för arbetet att anlägga ett nytt skogsbestånd efter att det gamla beståndet slutavverkats. Till skogsodling hör att anlägga det nya beståndet genom plantering eller att så frö p på p plats.. Nu Nu-

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

verkning. Detta lagkrav har gjort att vi lyckats bibehålla och successivt öka vårt virkesförråd till skillnad från vissa andra stora skogsnationer som Kanada och Ryssland. SIDAN 12

Julgransodlingar kan utvecklas mer Odlingen av julgranar kan utvecklas mycket mer. Det framhåller Martin Pettersson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som skrivit landets första doktorsavhandling om julgransproduktion. I avhandlingen jämförs Sveriges småskaliga produktion med den amerikanska delstaten North Carolinas storskaliga produktion. Där finns en mängd kunskap om produktion och skötsel inklusive handböcker och webbplatser om julgransproduktion. SIDAN 18

SISTA SIDAN

Du som är prenumerant

mera kan man konstatera att det i praktiken helt handlar om att plantera plantor på föryngringsytan. Ända sedan första skogsvårdslagen 1903 så finns kravet på skogsägaren att ny skog ska anläggas inom tre år efter av-

VECKANS BORRING

SKOG

LANTBRUK

Med eller utan knytblus

Välj skogsplantor efter bestånd

Förenar miljönytta med nöje

SIDAN 2

SIDAN 14

SIDAN 6

Nummer 6 • Maj 2018

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Med eller utan knytblus Senaste veckorna har de flesta av oss

medelsvenskar lärt oss mer om den svenska akademin än vad vi någonsin tidigare vetat. Kunskapen om detta illustra men anonyma sällskap har nog för de flesta av oss sträckt sig till namnet på den ständiga sekreteraren som numera är ersatt av en tillfällig ständig sekreterare. Hur man nu kan vara det... Hela rabaldret började i höstens uppror på sociala medier mot sexuella trakasserier och övergrepp, #metoo. Där kom det fram att en så kallad kulturprofil, Jean-Claude Arnoud, förgripit sig på unga damer som befunnit sig i kulturkretsar. Huruvida det förhåller sig med den saken vet jag inget om, men jag kan tänka mig att det, liksom i hästbranschen, finns snuskhumrar som nyttjar unga damers vilja att komma framåt i karriären och bli bekräftade genom att ”leka med dem en tag” för att sedan säga

tack och hej när det är färdiglekt. En och annan ung dam genom tiderna har säkert även nyttjat detta fenomen för egen framgång också, så vem som utnyttjat vem är väl inte alltid helt självklart. Vad som tycks mera klart och belagt är att denne högt aktade kulturprofil – som för övrigt de flesta av oss vanliga utanför Stockholms finkulturella elit aldrig hört talas om – har kvitterat ut ersättningar från akademin för att driva kulturella verksamheter. Huruvida hans amorösa eskapader var kända för akademin är inte klarlagt fullt ut, men det tycks som om åtminstone en av ledamöterna kände till hans upptåg – hans hustru. I Sverige i dag går de politiska och opinionsmässiga dreven fortare än fort. Innan de flesta av

Knutblusar knöts utanför börshuset, knutna nävar hölls upp och tummar ned i kommentarsfält. Allt för att hon blev ett självvalt offer för några gubbar som fick sitta kvar. I bland måste man dock lyfta blicken förbi genus.

SPARA Gäller t.o.m 18 juni 2018

upp till

6.000:CONTURA 520T Style

Ord. pris 24.900:-

JUST NU

22.900:-

Spara

2.000:-

Läs mer om kampanjen på contura.se Vid samtidigt köp av valfri Contura kamin (gäller hela sortimentet) och Premodul skorsten lämnas 2.500:- rabatt på skorstenen.

Mer än 50 år i branschen!

Vinterg 10, Motala Tel 0141-528 70. Mån-tors 13-18, fre 13-16, lör 10-13 (stängt lör maj-aug)

20 000 läsare kan se din annons! Boka plats på 0141-560 03.

oss som försöker undvika ankdammen Twitter fattat vad som försiggick, hade det hunnit bli både Twitterstorm och Facebookhagel i sympatiyttringar över att akademins ständiga sekreterare inte ville fortsätta att vara ständig utan avgick av fri vilja. Knutblusar knöts utanför börshuset, knutna nävar hölls upp och tummar ned i kommentarsfält. Allt för att hon blev ett självvalt offer för några gubbar som fick sitta kvar. I bland måste man dock lyfta blicken förbi genus. Som jag fattat det är den ständige sekreteraren akademins ledare. En form av ordförande och talesperson. Som sådan har man ett ansvar för ledarskapet och vad som händer innanför börshusets väggar vid sammanträdena en gång i veckan och däremellan. Den som borde fått gå redan i höstas är i så fall den som rimligen borde haft kännedom om Kulturprofilens förehavan-

den och med all rimlighet borde klassats som jävig, det vill säga hustrun till honom. Dessutom lär hon ha pladdrat vid köksbordet om hemligstämplade uppgifter som samme profil fört vidare. Om ledaren, oavsett om man tituleras sekreterare, inte har förmågan att ta i detta och deltar i beslut att dela ut pengar till någon som inte skött sig på ett sätt som förtjänar pengar, så kan man inte säga att ledarskapet skötts klanderfritt. Att den ständiga sekreteraren fick gå eller valde att avgå har inte med att hon är kvinna att göra utan att densamma inte klarat att hantera ledarskapet. Dessutom gick ju några gubbar också självmant, vilket det inte knyts några blusar för. Att vara ledare är nog för övrigt inte helt enkel roll i en organisation som uppenbarligen kunnat surfa under radarn rätt länge och är i behov av rejäl genomluftning. Må så gott i skandalernas eller genomlysningarnas Sverige önskar Peter

PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Årsmöte på Vänneberga gård Priset för årets ekologiska lanbrukare i Östergötland delades ut Söderköping (LT)

Ekologiska Lantbrukarna i Östergötlands höll i år sitt årsmöte på Vänneberga gård utanför Söderköping.

Under kvällen bjöds medlemmarna på en lokalproducerad middag med säsongsbetonade råvaror i en mysig miljö. Föredragshållare för kvällen var Göran Samuelsson och Tord Clevesson som berättade om den gruva som projekteras mellan Ödeshög och Gränna. Om något skulle hända med

gruvan, och framförallt med de dammar som ska ligga i anslutning till gruvan, kan stora delar av Östergötlands vatten komma att påverkas. Bland annat Vättern som ligger i direkt anslutning, men även vattendrag öster om gruvan vilket gör att både Sommen och Bråviken kan komma att beröras.

Årets ekologiska lantbrukare i Östergötland blev Sjölander Lantbruk AB. Från vänster i bild Erik Sjölander, Johan Sjölander, Åsa Skoog och Robert Karlsson

Talade gjorde även LarsGunnar Samuelsson om de gruppresor som han arrangerat och kommer att arrangera. Tyngdpunkten låg denna kväll på de lantbruksresor som han anordnar, även om han har flera andra resor att erbjuda. Efter de sedvanliga årsmö-

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

teshandlingarna delades priset för årets ekologiska lantbrukare i Östergötland ut av Margareta Dahlberg i valberedningen. Vinnare i år var Sjölanders

lantbruk AB som drivs av bröderna Johan och Erik Sjölan-

der. På Fröberga har de under en kort period utvecklat det jordbruk som idag består av 110 mjölkkor och cirka 600 hektar åker. Båda tycker det är viktigt att ta hand om jorden. De jobbar kontinuerligt med att täckdika sina marker och de har en varierad växtföljd

med slåttervallar, frövallar, spannmål, raps och åkerböna. På gården finns även en nybyggd biogasanläggning, vilket är ytterligare en åtgärd för att minska klimatbelastningen på gården. Källa: Ekolgiska lantbrukarna, Östergötland

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 6 • Maj 2018

Greppa Näringen & Ett Rikt Odlingslandskap

Lantbrukardag 2018 Tema: Vall, bete och utfodring Program

Landshypotek bjuder på lunch

› Odla det vallfoder dina djur vill ha. › Utnyttja stallgödseln optimalt med rätt tajming

› Anmälan senast den 9 maj via https://

och spridningsteknik.

› Få djuren att växa på betet och gynna den biologiska mångfalden. Samtidigt!

› Östgötska foderstater till friska, klimatsmarta och lönsamma idisslare.

› Spara energi och sänk dina produktionskostnader.

jordbruksverket.pingpong.se/oppenkatalog eller lantbruk.ostergotland@lansstyrelsen.se

16 maj 0 3 . 4 1 – 0 0 . 10 , a k r a m i V g n i p ö k n i L

Frågor?

› Maria Källming: 010-223 55 11 › Maria Bergman: 010-223 55 18 › Pia Martikainen: 010-223 54 97 Välkommen!

Ett rikt odlingslandskap

Nummer 6 • Maj 2018

LANTBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

För de gårdar som lämnar in miljörapport medför nästa år en nyhet. Då ska den nämligen också innehålla en del som berör de EU-gemensamma BAT-slutsatserna som publicerades förra året. Bild: NICLAS MALM

Tillsynsbesök. Att förbereda sig för dessa kan minska stressen för lantbrukaren. Bild: LINNEA STAAF

För lantbruket är det stora svin- och fjäderfägårdar som berörs av de nya reglerna som syftar till att minska miljöpåverkan genom tekniska lösningar. Bild: LINNEA STAAF

Ökade krav på tillståndspliktiga verksamheter Nya rapporteringskrav väntar svin- och fjäderfägårdar För många lantbrukare är oron över att inte ha rätt papper på rätt plats eller ha missat något villkor eller krav en ständigt återkommande huvudvärk. Nu är miljörapport och EU-ansökan inlämnade för den här gången, men nästa år väntar nya rapporteringskrav för vissa tillståndspliktiga verksamheter.

För de gårdar som lämnar in miljörapport medför nästa år en nyhet. Då ska den nämligen också innehålla en del som berör de EU-gemensamma BAT-slutsatserna som publicerades förra året.

BAT står för Best Available Technique, bästa tillgängliga teknik, och syftet är att minska miljöpåverkan genom tekniska lösningar. För lantbruket är det stora svin- och fjäderfägårdar som berörs av de nya reglerna. På vissa tillsynsmyndigheter har man tagit initiativ för att underlätta för lantbrukare att förebereda sig inför de nya rapporteringskraven. Ett sådant exempel är miljö-

För att boka spruttest eller reparation ring:

kontoret i Mjölby och Boxholms kommun. Där har man i och med införandet av de nya BAT-slutsatserna besökt alla gårdar som kommer att beröras av de nya reglerna för att gå igenom vilka slutsatser som gäller för den enskilda gården, och diskutera vad de innebär för gårdens verksamhet. – När det gäller BAT-slutsatserna står det skrivet att vi som tillsynsmyndighet är skyldiga att informera verksamhetsutövarna. För oss kändes det viktigt att gå igenom dem tydligt eftersom de är omfattande, berättar Cia Kågedal, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Mjölby/Boxholms kommun. Cia Kågedal har tillsammans med Linnéa Andersson, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Mjölby/Boxholms kommun, arbetat med information kring BAT-slutsatserna. De ser dialogen med lantbrukare som en viktig del av deras uppdrag. De hoppas och tror att deras föreberedande arbete kommer att göra det lättare för både lantbrukare och kommunen att arbeta med BAT-reglerna i framtiden. – Eftersom BAT-reglerna införs stegvis under fyra år, har lantbrukare som berörs tid på sig att anpassa sig till de nya

– Det enklaste sättet för lantbrukare för att få miljörapport och kontroller att kännas mindre betungande, är att jobba med egenkontroll, reglerna innan de måste vara uppfyllda år 2021, säger Linnéa Andersson. Även på Norrköpings kom-

mun har man arbetat för att hjälpa lantbrukare att förbereda sig inför tillsynsbesök. Det genom att bjuda in till informationsmöten. Jonna Wiklund, Hushållningssällskapet Östergötland, menar att ett sätt att känna mindre stress inför tillsynsbesök är att förbereda sig. Om man fått veta att en kontroll är på gång ska man informera sig om vilken myndighet det är som kommer, och vad de är där för att kontrollera. Då har man chans att ta fram dokument som kanske kommer att behövas. Det är också bra att komma ihåg att myndigheterna inte bara har till uppgift att kontrollera, utan även att informera och ge råd. – Det enklaste sättet för lantbrukare för att få miljörapport och kontroller att kännas mindre betungande, är att jobba med egenkontroll, säger Jonna Wiklund. Egenkontroll innebär att man på sitt företag regelbundet, ungefär en gång per år, stämmer av så att villkor och regler som gäller för verksamheten följs. Det finns ingen exakt beskrivning på vad en egenkon-

Jonna Wiklund, Hushållningssällskapet Östergötland, menar att ett sätt att känna mindre stress inför tillsynsbesök är att förbereda sig, till exempel med egenkontroll.

troll ska innehålla, utan det varierar väldigt mycket beroende på företagets verksamhet. Hushållningssällskapet har en tjänst, HIR Miljö, där reglerna för företagets verksamhet gås igenom årligen på ett strukturerat sätt. Mycket vägledning finns även att få på Jordbruksverkets hemsida och via LRF. BAT-slutsatser: Berör alla industriutsläppsverksamheter (IED-verksamheter). Till IED-verksamheter räknas de som har 40 000 fjäderfä, eller 2 000 slaktgrisar/obetäckta gyltor över 30 kilo, eller 750 platser för suggor. BATreglerna syftar till att utsläpp ska minskas genom användning av bästa tillgängliga teknik och ska vara uppfyllda senast den 21 februari 2021. Redan i miljörapporten för 2018 ska man redovisa i vilken grad de uppfylls och vilka åtgärder som planeras. Miljörapport: Lämnas in årligen av alla tillståndspliktiga verksamheter senast den 31 mars och ska bland annat innehålla en beskrivning av hur verksamheten uppfyller tillståndets villkor. Egenkontroll: Att göra egenkontroll innebär att gå igenom regler och rutiner kopplade till verksamhetens påverkan på miljön. Det finns inga exakta bestämmelser om hur egenkontrollen ska se ut, men för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter finns krav på att vissa delar ska vara med. Källa: Hushållningssällskapet Östergötland

Nummer 6 • Maj 2018

5 / 2 1 – 5 / 11

30% rabatt på all färg och olja från Nordsjö

Nordsjö Idé & Design

Bremers Färg

Nordsjö Idé & Design

LINKÖPING: Tanneforsv. 96 Tel: 010-440 62 25, Öppet: Vard 9.30–18, lör 9.30–13.30

MJÖLBY: Ryttarhagsleden 5 Tel: 0142-151 00 Öppet: Vard 7–18, lör 9–14

MOTALA: Vintergatan 25 tel: 0141-541 80 Öppet: Vard 7–18, lör 9–13

PeGe:s

Åtvidaberg Färghandel

NORRKÖPING: Lindövägen 55 Tel: 011-265 000 Öppet: Vard 9–18, lör 10–14

ÅTVIDABERG: Lillsvängen 1 Tel: 0120-135 70 Öppet: Vard 7–18, lör 9–13

www.nordsjoidedesign.se

LANTBRUK

Nummer 6 • Maj 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Solcellspanelerna täcker hela 500 kvadratmeter på huvudgården, och de ger 70 procent av gårdens el.

På gården finns konferenslokaler, pub, restaurang, hotell samt rekreationslokaler och omklädningsrum med mera.

Bengt Samuelsson är en sann entreprenör med ett starkt miljötänk.

Här förenas miljönytta med nöje Torpa gård tänker genomgående fossilfritt MOTALA (JB)

På gården Torpa i närheten av sjön Boren har Bengt Samuelsson med sonen Niclas skapat ett rekreations-, event- och konferenscentrum som till 98 procent är fossilfritt.

Bengt Samuelsson möter upp på gårdsplanen och tar med Jordbrukaren på en tur runt området. Han berättar om hur det hela började. – Familjen satt en kväll och diskuterade om vad vi skulle göra med gårdens stora sandgrop. Varför inte göra en motorbana? sa någon. Just då föddes idén vid kvällsmaten på gården, berättar Bengt. Intresset för bilar fanns redan. Niclas började köra folkrace redan vid 15 års ålder och Bengt var alltid med och stöttade. Banan byggdes för 18 år sedan och första körningen var då år 2000. – Min son tyckte att jag

skulle testa att köra folkrace och jag tänkte att det går ju att försöka så jag skaffade en Volvo 142 av 1969 års modell med B 20 motor – och byggde min egen folkracebil. Jag blev förvånad när jag vid SMK:s klubbmästerskap blev trea, berättar Bengt. Bengt Samuelsson får ibland höra skeptiska invändningar om hur hans motor- och racingintresse kan gå ihop med gårdens miljöambitioner eftersom dessa bilar inte går på diesel. Naturligtvis har han ett svar på detta för rally- och folkracebilarna går nämligen på etanol. Eftersom etanolen är E85 och 15 procent då består av bensin kommer man inte riktigt upp till 100 procent fossilfrihet så här har vi alltså de två procenten fossilbränsle. Gårdens samtliga dieselfordon går även de på miljöbränsle som RME (rapsmetylester) och HVO (hydrerad vegetabilisk olja).

Den gamla grusgropen tjänstgör nu som tävlingsbana.

Tänket på Torpa gård är tydligt och gården har ett kretslopps- och miljötänk. – All energi, förutom två pro-

cent, som anläggningen förbrukar kommer alltså från förnyelsebara källor. Elen produceras av 500 kvadratmeter solceller på ett par ladugårds- eller magasinstak och uppvärmningen ombesörjs av halmpannor som får sitt bränsle från gårdens egen spannmålsodling som är på 100 hektar, förklarar Bengt. När bilbanan kom igång visade det sig att den genererade fler verksamheter. Det behövdes en restaurang och besökarna började efterfråga hotell. Hotellet har 23 rum med just hotellstandard och nu finns det möjligheter till konferen-

ser, mässor och andra event. Alla vill inte köra rally och så skapades Fångarna på Torpa, vilket är spänningstävlingar med upp till 15 aktiviteter. – Här i dammen får många sig ett dopp när de går banan, säger Bengt och ler. Gården Torpa ligger i ett intressant landskap med tanke på naturmiljön. När inlandsisen drog sig tillbaka bildades rullstensåsar som genomkorsar landskapet. De stora vida slätterna visar även att här var det ett sjölandskap efter issmältningen. Sjön Boren finns kvar och den ligger inte långt från Torpa. Möjligheterna till fiske finns där och många utlandsturiser, främst polacker, kommer för att fånga storgäddan. Bengts ord ”Vi försöker utnyttja alla

För folkracingen används Volvo 940 som är populära för bakhjulsdriften och därmed sladdvilligheten. De är delvis ombyggda bland annat för etanoldrift (E85). Bild: TORPA GÅRD

gårdens resurser” stämmer verkligen och till det måste också fogas gårdens miljötänk. – Vi vill visa att jordbruket

och skogen är grunden för att miljömålen i Sverige ska nås. Själva har vi satsat fyra till fem miljoner för att leva upp till vår ambition att alltså dri-

va våra verksamheter fossilfritt och med ett kretsloppstänk, betonar Bengt Ofta är Bengt ute och pratar om Torpa och han får mycket uppmuntran. Gården får även många besök och för ett par veckor sedan var Gustav Fridolin där och studerade deras miljölösningar. – Pengar som vi satsat kom-

mer att löna sig längre fram eftersom fossilfritt är det enda för framtiden och vem blir inte nöjd om något är både roligt och nyttigt. Vi måste tänka på våra barn och barnbarn, blir Bengts slutord. Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

Nummer 6 â&#x20AC;˘ Maj 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

Bison 10000

P25 Processor

AKTUELLT

Ă&#x2013; Storg 24 Mariannelund

0496-101 90 Peter 070-634 62 42

Service AB

SmĂĽ proffsmaskiner frĂĽn Kranman!

MUSEETS DAG med marknad

lĂ¤sare kan se din 20 000 annons!

LĂśrdag 12 maj Âˇ kl 10 -15

Ring 0141-560 03 nĂ¤r du vill annonsera! Vi mĂĽlar fĂśljande fasader:

Rudskoga Flaktank 200-300-400l NYHET!

RĂśdfĂ¤rgade Reveterade OljefĂ¤rgade

Flaktanken kan nu fĂĽs med 60 liters AdBluetank!

Djur â&#x20AC;˘ Maskiner â&#x20AC;˘ Servering Musik â&#x20AC;˘ Aktiviteter fĂśr barn

Vi utfĂśr Ă¤ven: EpoxibelĂ¤ggningar HandmĂĽlning HetvattentvĂ¤ttning InvĂ¤ndig mĂĽlning i stall Ă&#x201E;ven fĂ¤rg- och tapetbutik Uthyrning av liftar

EntrĂŠ: 50 kr frĂĽn 16 ĂĽr. Fri parkering. Hela omrĂĽdet tillgĂ¤ngligt fĂśr personer med rĂśrelsehiner.

ARNE ANDERSSONS MĂ&#x2026;LERI

RUDSKOGA SVETS MEKANISKA AB S. Upplanda, 681 96 Kristinehamn Daniel: 070-213 78 18, Verkstad 0551-604 66

Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se

www.rudskogasvets.se

LĂ¤s Jordbrukaren pĂĽ nĂ¤tet! Klicka bara pĂĽ tidningens framsida pĂĽ

www.jordbrukaren.se

NY FORD RANGER INNAN SKATTEHĂ&#x2013;JNINGEN? Passa pĂĽ innan nya skattereglerna trĂ¤der i kraft (Bonus Malus). Skobes har ett begrĂ¤nsat antal nya Ford Ranger fĂśr registrering innan 1/7. VĂ¤lkommen in!

FORD Ranger 3.2 200 Double Cab Wildtrak Aut AWD Utrustad med bland annat; backkamera, navigation, drag, diffspĂ¤rr bak, klimatanlĂ¤ggning, adaptiv farthĂĽllare, elstyrd fĂśrarstol, fjĂ¤rrstyrd parkeringsvĂ¤rmare, 18â&#x20AC;? aluminiumfĂ¤lgar, parkeringssensor fram/bak. Bilskatt:

20157.203:-

2018/07 16.799:-

Differens Diff i 3 ĂĽr 9.596:- 28.788:-

1. Ford Sverige uppmanar pĂĽ inget vis till terrĂ¤ngkĂśrning annat Ă¤n tillĂĽtet enligt TerrĂ¤ngkĂśrningslag 1975:1313. 2. Garanti gĂ¤ller i 5 ĂĽr eller 15 000 mil. BrĂ¤nsledeklaration blandad kĂśrning: 6,5â&#x20AC;&#x201C;8,7 l/100 km, 171â&#x20AC;&#x201C;229 g CO2 /km (2,2 Duratorq TDCi 130 hk 6-vĂ¤xlad manuell samt 3,2 Duratorq TDCi 200 hk 6-vĂ¤xlad AWD automat). 5 ĂĽrs nybilsgaranti - max 15 000 mil. Service 2 ĂĽr eller 3000 mil. Bilen pĂĽ bild kan vara extrautrustad. Med reservation fĂśr eventuella felskrivningar.

www.skobes.se MOTALA Vintergatan 9 Telefon: 0141-22 75 20, 22 75 21, 22 75 27 TRANĂ&#x2026;S Ă&#x2026;gatan 36 Telefon: 0140-694 51 Ă&#x2013;ppettider: MĂĽn-fre 9-18, LĂśr 10-14 (TranĂĽs 10-13)

LANDSBYGD

Nummer 6 • Maj 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

När brödet ska in i den 480 grader varma ugnen krävs koncentration och precision. Sex sekunder tar det för brödet att gräddas.

Tunnbröd bakat på gammalt vis Ombyggd manskapsbod i Gävbo passar fint som bagarstuga LINKÖPING (LT)

Mitt i den östgötska myllan har Ulla Friberg valt att bygga ett tunnbrödsbageri enligt gammal hantverksmässig metod. Produkterna därifrån är från grunden ekologiska och närodlade.

Ulla berättar att hon hade en önskan om att göra något hemma. Hon funderade och så föddes idén om ett tunnbrödsbageri på gården. – Först hade jag tänkt göra om ett av de gamla husen till bakstuga. Det hade blivit ett långdraget och krångligt projekt, exempelvis att mura en ugn efter gammal modell.

Eftersom jag hade en längtan att få sätta igång blev lösningen att köpa en gammal manskapsbod och inreda den till bakstuga, berättar Ulla. När idén väl var förankrad gick hon på kurs i Östersund hos Eldrimner. Det är ett företag som riktat in sig på mathantverk och småföretagande. Där får man lära sig att baka med surdeg och att grädda i stenugn. Just tunnbrödsbakandet

fick hon lära sig ute på praktik och hos de som var vana och kunniga tunnbrödsbagare. Ugnen vid bak av tunnbröd är en viktig sak. I Östersund fick hon kontakt med en man som konstruerat en ugn, närmare

bestämt Jamtugnen som är speciellt byggd för tunnbrödsbak. Ugnen är låg och har en temperatur på 480 grader. När man bakar gäller det att vara snabb för brödet är färdigt på sex sekunder. Starten gick 2014 och sedan dess är det full fart i den gamla hantverksboden. Ulla har ett stort engagemang för gamla kulturraser när det gäller kor och höns samt även när det gäller säd. Nakenkorn är en mycket gammal sort som hon själv börjat odla. – I början gjorde jag allt manuellt, sådde och skördade för hand. Nu har jag fått till ett helt tunnland och har använt

en mycket gammal tröska. Nakenkorn har inga skal utan kan användas direkt, exempelvis som matris, påpekar Ulla. Nakenkornet mal hon själv

men hon köper kulturspannmål och annat ekologisk spannmål från bönderna omkring. Hon anlitar Orga kvarn i närheten av Norrköping som tar emot och mal ekologisk säd. Ullas livsfilosofi är att ta vara på det som finns och förädla det. Hon är självförsörjande med sina fyra kor av allmogerasen Väneko. Kon kommer från Västergötland där en bonde vägrade rätta sig efter de moderna påfunden. Hos honom hittades så den gamla ra-

sen, som fick namn efter bondens gård. Nu är Ulla en av dem som ser till att rasen fortlever och dess mjölk är ett av grundämnena i hennes tunnbröd. – Förutom bröd och mjölk använder jag även potatis. Jag har fått ett gammalt recept

från Dalarna. Brödet är speciellt för Älvdalen och kallas för Kavelgris, kommenterar hon. Ulla gör en mängd olika sorters tunnbröd med olika kryddning enligt speciella recept. Hon påpekar även att just tunnbröd går utmärkt att frysa om efter upptinning.

Nummer 6 • Maj 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

LANDSBYGD

Gården Gävbo 1 ligger i den östgötska mellanbygden med både skog och slätt. I skogen intill finns en strandlinje som visar att när inlandsisen drog sig tillbaka fanns ett hav där.

En familj Åsbohönor pickar fridfullt godsaker ur marken nu när snön äntligen har börjat smälta.

Ullas intresse för lantraser visar sig i att hon har fyra Vänekor och hon är med och hjälper till med att bevara rasen.

Varken smak eller konsistens förändras betonar hon. Hur når ditt bröd konsumenterna? – Framförallt är jag med på marknader. Bondens marknad i Linköping är mycket bra. Det finns även många marknader i dag som koncentrerar sig på hantverk och kvalitetsprodukter som exempelvis Heda marken i Ödeshög. Gårdsbutiker säljer även mitt bröd och jag är med i Rekoringen. – I boken Östgötamat finns även mitt bageri och tunnbröd omtalat, framhåller Ulla. Ullas intresse för närodlade och ekologiska produkter är ett huvudspår i hennes tänk. Risken att få i sig några främmande tillsatser i hennes bröd är obefintlig.

Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

När man ska baka tunnbröd behövs träning och åter träning för att få det rätta handlaget, kommenterar Ulla.

Nummer 6 • Maj 2018

LANTBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Lusthuset används gärna vid olika tillställningar.

har kommit. Träav att våren äntligen Nina och Stefan njuter tillverkat själv. fan Ste har t ningshuse kanonerna framför bo

De nyaste byggnade rna på herrgården bes tår av ett boningshus som flyttats från Blå viks gård och två flyg lar som kommer från Närke.

Allkonstnären i Herrgården Filosofen och byggmästaren Stefan Fälth BOXHOLM (JB)

Stefan Fälth är en allkonstnär i ordets rätta bemärkelse. Han har hittills byggt eller flyttat ett 30-tal hus och han titulerar sig själv, med all rätt, för byggmästare. Flera av husen han har flyttat är riktigt gamla och varsamt renoverade av denne skicklige hantverkare.

En del människor är mer intressanta än andra och Stefan Fälth tillhör definitivt en av de mer intressanta. Med en sprudlande berättarglädje och glimt i ögat delar han med sig av sin livsberättelse och sina tankar för Jordbrukaren. Det är den första riktiga vårdagen för året och Stefan och hans sambo Nina Hallen tar igen sig i solskenet på en soffa utanför det timrade boningshuset. I hagen nedanför njuter Ninas vackra ridhästar av solen och värmen. Nina och Stefan har varit sambo i ett år och träffades via gemensamma bekanta. Tidigare bodde Nina i Uppsala, där hon fortfarande har kvar sitt arbete som produktionsplanerare inom skönhetsindustrin. Hon åker till Uppsala tidigt på måndagsmorgonen och kommer tillbaka till Hageby på torsdagskvällen och arbetar hemifrån på fredagar. Hon saknar inte storstaden utan trivs väldigt bra på landet. – Jag är uppvuxen på landet,

jag brukar säga att jag har bytt från slott till herrgård säger Nina och ler. Mina föräldrar drev en konferensanläggning på Lejondals slott i Bro utanför Stockholm när jag växte upp. Det här med herrgård får sin förklaring av Stefan som berättar att när han för tio år sedan slog sig ner på gården hette den Fridhem Hageby mellangård. – När jag byggde det här huset ville jag byta namn på gården och tyckte att Herrgården passade fint eftersom jag

då bodde ensam och är en herre, säger Stefan. Boningshuset är från slutet av 1600-talet och har tidigare legat i Röks församling och har troligtvis varit ett gästgiveri från början. – När jag köpte huset hade det stått tomt en tid och det var flera underliga tillfälligheter som gjorde att det blev mitt. Till en början var jag inte intresserad och första gången jag var inne i huset var jag till och med lite rädd. Det kändes som om det fanns någon i huset, någon som vid ett tillfälle knackade mig i ryggen. Men jag köpte det trots allt och det har faktiskt hänt lite underliga saker här också. De där andarna, eller vad det nu är, har följt med hit, men nu är jag inte rädd längre. Stefan är lite filosofiskt lagd vilket påminner om hans far, den välkände konstnären Arne Fälth, som bor i granngården.

”Jag arbetar med något varje dag och det trivs jag med”, säger Stefan, som för tillfället lägger en hel del tid inne i huset som flyttats från Blåviks gård. Att renovera gamla traktorer är ett annat av Stefans intressen.

– Ja pappa och jag har både

filosoferandet, konsten och historia som gemensamma intressen, medger Stefan. Väl inne i det trivsamma köket fortsätter samtalet. På det stora nötta träbordet är kaffet framdukat tillsammans med en alldeles färsk sockerkaka som Nina har bakat på morgonen. Huset har en fin gammaldags charm med höga trösklar, låg takhöjd, träbjälkar och spröjsade fönster. Allt det gamla är bevarat och samsas fint med den moderna köksoch badrumsinredningen. I salen huserar två snygga och lagom lättklädda skyltdockor. – Jag tycker de här damerna pryder sin plats. När jag köpt den första lät jag henne sitta i lusthuset några dagar ända tills en granne påpekade att den vackra damen satt ovanligt stilla dag efter dag. Då fick hon flytta in i huset. Sedan fick hon sällskap av en till och Nina är som tur är inte svartsjuk, säger Stefan. Det finns en hel del äldre och lite udda föremål på gården vilket föranleder frågan om Stefan är en samlare.

– Nej, jag kan inte beskriva mig som en samlare, jag köper det jag tycker om och behöver. Det enda som kanske kan kallas för samling är mina gamla traktorer, men de har jag mest skaffat för att arbeta med. Jag renoverar inte bara gamla hus utan även gamla fordon. Jag har åtta äldre traktorer och tre lastbilar. Stefan har alltid bott på landet och sedan vuxen ålder drivit lantbruk i mindre skala. Farmor och farfar var storbönder och även föräldrarna har varit lantbrukare innan pappa Arne helt började livnära sig på sin konst. – För min del började det med några får en gång i tiden, sedan övergick jag till kor, berättar Stefan. Nu har jag fem amkor, varav ett par av dem redan har fått kalvar. De går och betar här på gården och det är trivsamt. Förutom korna finns det en katt och Ninas två ridhästar Love och Qlara i Herrgården. – Jag tar hand om hästarna när Nina är i Uppsala och job-

bar, jag byggde ett stall till dem förra året. Själv är jag inte så bra på att rida men jag gör mina försök och det går väl hyfsat, tycker Stefan. Nina däremot är jätteduktig, hon har ju ridit sedan hon var sex år. Hittills har Stefan byggt eller flyttat ett 30-tal hus och han funderar på att göra en bok, eller kanske snarare en folder, över alla sina husprojekt. – Titeln ska vara ”Han

byggde sig en herrgård”, men det blir nog inte en kioskvältare precis, säger han och ler. Stefan är utbildad inom möbel- och inredningssnickeri och har en grundläggande konstutbildning från Lunnevad. Han har varit sin egen arbetsgivare i stort sett i hela sitt liv förutom ett par år då han jobbade halvtid på Stadshotellet i Mjölby. – Jag vill vara min egen chef, så enkelt är det, menar Stefan. Men förutom att vara sin egen har han också en konstellation tillsammans med gode

vännen Johan Milton i Vadstena. De kallar sig för Spontanbyggarna Kling & Klang. – Jag har arbetat en hel del för och tillsammans med Johan, berättar Stefan. Familjen Milton äger och driver Vadstena Klosterhotell AB och numera driver de också verksamheten på Vadstena slott, där vi för tillfället håller på och bygger en borg. När Stefan flyttade till Herrgården för tio år sedan fanns det två hus på gården, ett boningshus som nu är hyresbostad och en ladugård. Nu finns det tolv hus varav de nyaste byggnaderna, som består av ett boningshus och två flyglar, beräknas vara klara till sensommaren. Det äldre timrade huset har flyttats från Blåviks gård och de två flyglarna kommer från Närke. Herrgårdens ägare är helt uppenbart en mycket flitig och arbetsam man med ständigt nya projekt på gång och man undrar om det finns tid över för annat än arbete? Han tänker efter en liten stund men så

inskjuter Nina att läsning är ett stort intresse. – Jo jag läser en del, berättar Stefan, framförallt om de ämnen som intresserar mig mest, etnologi och historia. Och förstås en del om gamla byggnader. Stefan erkänner att han är

ganska disciplinerad. – Klockan ringer halv sju varje morgon och jag arbetar med något varje dag, men jag kan också koppla av. Nina och jag har nyligen varit på en liten resa till Hälsingland och vi åker på dans ibland och vi träffar goda vänner. – Jag kunde inte dansa innan jag träffade Stefan, erkänner Nina, men nu har han lärt mig att bugga till och med. Byggherren Stefan och hans sambo Nina lever ett gott liv på Herrgården. Här finns tid för både arbete och umgänge. Och filosofiska resonemang emellanåt! Text och bild: GEN LARSSON

Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

Nummer 6 • Maj 2018

LE! L Ä F L TIL

UTFÖRSÄLJNING Betongrör Vi säljer ut ett parti betongrör med hög hållfasthet. Lämpliga till dagvatten, igenläggning av diken, vägrör mm. Priser från (alla priser ex moms): Ø 300mm (L=2000mm)..........60 kr/m – utsålt! Ø 400mm (L=2200mm)..........150 kr/m Ø 500mm (L=2200mm)..........200 kr/m – utsålt! Ø 600mm (L=2200mm)..........236 kr/m – fåtal kvar! Ø 800mm (L=2200mm)..........400 kr/m Ø 1000mm (L=2200mm)........500 kr/m Ø 1200mm (L=2200mm)........400 kr/m OBS! När temperaturen någon gång under dygnet överstiger +5° C ökar risken för rottickan att etablera sig på färska stubbar. Och detta helt oberoende av årstid. Rotröta är skogens värsta skadegörare!

För beställning och frågor, ring: Tel: 010-455 24 21

Behandla i tid! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprider sig till nästa generation. Du riskerar att förlora upp till 30 000:-/ha – helt i onödan. Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Läs mer om Rotstop och rotröta på: www.interagroskog.se

www.meag.se

Låt solen göra jobbet medan du gör en insats för miljön. Vårt engagemang är på riktigt – vi älskar att hjälpa våra kunder att både spara pengar och göra en insats för miljön! Det är också vår bestämda åsikt att en bra relation också blir en bra affär. Vi kommer gärna förbi och diskuterar hur du kan bli din egen solelproducent! Charlie, säljare Vikbolandet, 0125-75 45 80. Emil, säljare Valdemarsvik, 0123-71 17 50. Stefan, säljare Vansbro, 0281-61 54 80.

El av Sol Nordic AB. Tel 021-475 90 10 www.elavsol.se

SKOG

Nummer 6 • Maj 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Förnyande skogsplantering Gammalt lagkrav om nytt skogsbestånd efter avverkning har ökat vårt virkesförråd SVERIGE (JB)

Skogsodling är samlingsbegreppet för arbetet att anlägga ett nytt skogsbestånd efter att det gamla beståndet slutavverkats. Till skogsodling hör att anlägga det nya beståndet genom plantering eller att så frö på plats. Numera kan man konstatera att det i praktiken helt handlar om att plantera plantor på föryngringsytan.

Sådd förekommer ytterst sällsynt men har använts historiskt till exempel när Hallands ljunghedar beskogades och likaså barrskogen på norra Öland. För speciella marktyper kan man tillåtas anlägga ett nytt bestånd genom att istället för skogsodling utnyttja naturlig självsådd från frötallar och därigenom skapa ett nytt tallbestånd. När vi fick den första skogsvårdslagen 1903 så fanns kravet att anlägga ny skog efter att den gamla avverkats men kravet gäller även för mark som tagits ur drift för jordbruksändamål och inte ska utnyttjas för annat ändamål som exempelvis byggnation eller liknande.

Skogsmästare Daniel Tillmar med skogsinnehav i Gullebo och Värna på inalles 300 hektar och dessutom 150 hektar i Jämtland har en del mindre kompletteringar att plantera denna vår. Här planterar han täckrot tall och är väl utrustad med planteringsrör och praktiska lådor där han förvarar plantorna som han ska plantera.

Lagkravet har funnits med under hela tiden och lagen kräver av skogsägaren att ny skog anläggs efter avverkning inom tre år och när det gäller naturlig föryngring gäller fem år. Detta lagkrav har betytt att vi, till skillnad mot vissa andra stora skogsnationer som Kanada och Ryssland, har bibehållit och successivt ökat vårt virkesförråd medan Kanada och Ryssland bedrivet ett exploaterande skogsbruk som tärt hårt på virkesförråden.

Det naturliga är som vid all odling att plantera på våren när vintern släppt sitt grepp. Då finns fuktigheten och när plantans rötter kommer ner i mineraljorden och hittar fukten och med hjälp av den värme som vårsolen ger startar plantan etablering med sitt rotsystem. Till den helt övervägande delen planteras det under våren från början av april till maximalt fram till midsommar. För ett lyckat resultat krävs naturligtvis plantor av högsta kvalitet och en hantering som håller måttet i hela kedjan från plantskolan till att plantan har planterats. För att hinna leverera plantor ut till plantörerna så fryser man in stora mängder plantor redan från hösten året innan planteringsåret och det fungerar utomordentligt bra numera. Det ställer dock vissa krav på planering och hanteringen av plantorna som kommit till plantören. Plantorna måste få tid att tina upp och ska förvaras skuggigt, inte allt för varmt under tiden som planteringen pågår. Numera är alla terminaler

varifrån man hämtar sina plantor utrustade med kylrum, man behöver inte ta ut alla plantorna som man ska plantera utan kan hämta flera gånger. Plantorna mår fint i kylrummet tills man behöver dem. Många skogsägare väljer att låta markbereda hygget hösten innan planteringen vilket görs av en skogsmaskin som baktill har ett montage med två skovelhjul på vilka grävmaskinständer sitter monterade. När föraren lägger ner hjulen med ett reglerbart tryck under tiden som maskinen flyttar sig över hygget och

lämnar två slingor med blottlagd mineraljord efter sig där plantan ska planteras. Plantan slipper konkurrens av gräsoch örtvegetation och den blottlagda mineraljorden tar åt sig värmen lättare än en gräsbevuxen markyta. Jorden ska helst vara 20 grader plus då växer plantan bäst. Dessutom tycker inte snytbaggen om att komma ut på blottlagd mineraljord när den känner doften av en nysatt planta där den vill göra sitt näringsgnag. Plantorna är alltid behandlade mot snytbaggeangrepp och även om snytbaggen beger sig ut på mineraljorden så har han inget för det i alla fall. Som förhoppningsvis framgår av ovanstående är det bäst att plantera på våren. Ett skäl till att plantera en del av sitt planteringsprogram på hösten kan vara att resurstillgång och utjämning av planteringsbehovet är gynnsamt när man delar upp planteringen till vår och höst. Det finns dock en visserli-

gen sällsynt men ändå reell risk att de planterade plantorna kan frystorka till döds under specifika väderleksförhållanden i februari månad. Det är om det är ett litet snötäcke och temperaturen svänger mellan högre och lägre temperatur. Det kan orsaka att plantan frystorkar och dör, inträffar det så slår det ut alla plantorna och det blir ett dyrt misstag som man inte kan gardera sig emot. Undertecknad kommer ihåg från min yrkesverksamhet att vintern 1974/75 var ett sådant olycksår och några drabbades hårt. Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Miljoner till jordoch skogsbrukare i Östergötland och Värmland Svenska jordoch skogsbrukare får i år 153 miljoner i utdelning från Landshypotek. Den egna bankens överskott för 2017 delas ut till låntagarna inom jordoch skogsbruk.

Av dessa delas 22,1 miljoner ut till jordoch skogsbrukare i region Östgöta och för Värmland 8,1. Utdelningen fastställdes nyligen när Landshypotek ekonomisk förening höll stämma på Gröna Lundsteatern i Stockholm. Landshypotek Bank ägs av cirka 40 000 lånekunder inom jord och skog, organiserade som medlemmar i

Landshypotek ekonomisk förening. Bankens vinst för 2017 delas ut till medlemmarna. De senaste sex åren har Landshypotek delat ut drygt 900 miljoner till svenska jordoch skogsbrukare. Landshypotek bank gjorde

ett bra resultat under 2017 och rörelseresultatet uppgick till 339,2 miljoner. Vid föreningsstämman i Landshypotek ekonomisk förening fattades beslut om att 153 miljoner delas ut till bankens medlemmar, vilket är nio procent på medlemmarnas insatser. Låntagarna i Landshypotek bank kan därmed se fram emot miljonutdelning från sin bank i maj.

– Genom att vinsten går tillbaka till oss låntagare kan vi säkerställa att pengarna är kvar inom näringen. Det är ett viktigt tillskott för fortsatt utvecklat företagande och boende på landsbygden, säger Per-Olof Hilmér, ordförande i Landshypotek ekonomisk förening. – Det är fantastiskt att jobba på en bank där det är tydligt vart vinsten går. Det är också en viktig del i vår uppgift att fortsätta säkerställa att det går att driva svenska jordoch skogsbruksföretag, ha svensk livsmedelsproduktion och välskötta skogar, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek bank.

Såhär fördelar sig utdelningen över landet (miljoner kronor): Norrland GävleDala Mälarprovinserna

10,0 5,8 23,7

Wermland

8,7

Örebro

9,1

Östgöta

22,1

Älvsborg m fl län

23,1

Småland m fl provinser

20,2

Gotland Skåne

4,5 25,1

Nummer 6 â&#x20AC;˘ Maj 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

AKTUELLT

LĂĽngasjĂś sĂĽgverk framtidsrustat fĂśr 100 miljoner LĂśrdagen den 21 april nyinvigdes SĂśdras sĂĽgverk i LĂĽngasjĂś tillsammans med Ăśver tvĂĽ tusen besĂśkare. Under 2017 investerades drygt 100 miljoner vid anlĂ¤ggningen fĂśr Ăśkad kapacitet och effektivare produktion. Satsningen har Ă¤ven skapat 25 fler arbetstillfĂ¤llen.

Ă&#x2013;ver tvĂĽ tusen besĂśkare frĂĽn runt om i GĂśtaland nĂ¤rvarade nĂ¤r LĂĽngasjĂś sĂĽgverk invigdes pĂĽ nytt. Temat fĂśr dagen var â&#x20AC;?HĂ¤r skapar vi gemensamt en hĂĽllbar fram-

tidâ&#x20AC;?. Det tog sig form bland annat under invigningsceremonin dĂ¤r hela kedjan frĂĽn skogsĂ¤gare, skogsinspektor, medarbetare, kund och den framtida generationen knĂśt

Levererar fĂ¤rdig betong certifierad av

band istĂ¤llet fĂśr att klippa band. â&#x20AC;&#x201C; Jag Ă¤r stolt Ăśver det vi har gjort i LĂĽngasjĂś. Genom denna investering pĂĽ 100 miljoner kronor har vi skapat ett effektivt och modernt sĂĽgverk dĂ¤r vi kan producera en Ă¤nnu stĂśrre volym till lĂ¤gre kostnad och mĂśta efterfrĂĽgan pĂĽ vĂĽra hĂĽllbara produkter. Investeringen gĂśr anlĂ¤ggningen vĂ¤l rustad fĂśr framtiden och

stĂ¤rker vĂĽr position pĂĽ marknaden, sĂ¤ger JĂśrgen Lindquist, affĂ¤rsomrĂĽdeschef SĂśdra Wood. SĂĽgverket producerar bland annat paneler och reglar men Ă¤ven mĂĽlade produkter, en produktkategori dĂ¤r efterfrĂĽgan Ăśkat varje ĂĽr sedan 2013. Leveranserna sker framfĂśrallt till Holland och Sverige, tvĂĽ marknader dĂ¤r trycket pĂĽ byggtrĂ¤ Ă¤r hĂśgt.

VI KOPER DITT SKROT! BlixholmsvĂ¤gen 1 602 38 NorrkĂśping Tel: 011-165180

VIMMERBY Âˇ Tel 0492-152 55 Âˇ www.geba.se

â&#x20AC;&#x201C; EfterfrĂĽgan pĂĽ marknaden Ă¤r stor och vi ser redan positiva resultat frĂĽn investeringen. SĂĽgen har varit i full produktion med den nya utrustningen sedan november 2017 och presterat enligt plan, sĂ¤ger JĂśrgen Lindquist. Investeringen om drygt 100 miljoner ger anlĂ¤ggningen en kapacitetsĂśkning pĂĽ 30 procent frĂĽn 280 000 till 360 000 kubikmeter per ĂĽr. Produktio-

nen blir ocksĂĽ effektivare genom bland annat bytet av en klensĂĽglinje till en profilerande cirkelsĂĽglinje med en hastighet om 150 kubikmeter per minut jĂ¤mfĂśrt med de tidigare 88. UtĂśver den nya sĂĽglinjen har det Ă¤ven byggts en ny paketlĂ¤ggare, ny virkestork och ett nytt virkesmagasin pĂĽ 8 000 kvadratmeter. KĂ¤lla: www.sodra.se

TJ:s Pumpservice AB â&#x20AC;?Ett bra vatten Ă¤r bĂ¤ttreâ&#x20AC;? Ă&#x2013;ver 35 ĂĽr i branschen Vattenpumpar â&#x20AC;˘ Vattenfilter â&#x20AC;˘ Installationer â&#x20AC;˘ Service RĂśrarbeten â&#x20AC;˘ FĂśrsĂ¤ljning â&#x20AC;˘ Brunnsrenoveringar Mobil: 070-628 14 06 â&#x20AC;˘ www.pumpen.nu 9LG IUnJRU RP SURGXNWHQ 7YHND LQWH ULQJ RVV Sn -

WĆ&#x152;Ĺ˝Ä?ĹŻÄ&#x17E;Ĺľ ĹľÄ&#x17E;Ä&#x161; Ĺ˝ĹŻĹŠÄ&#x17E;ĹŻÄ&#x2021;Ä?ĹŹÄ&#x201A;Ĺ?Ä&#x17E; Ĺ? ,Ç&#x2021;Ä&#x161;Ć&#x152;Ä&#x201A;ĆľĹŻĆ?Ç&#x2021;Ć?Ć&#x161;Ä&#x17E;Ĺľ - ^Ä&#x17E;Ć&#x152;Ç&#x20AC;Ĺ˝Ć?Ć&#x161;Ç&#x2021;Ć&#x152;ĹśĹ?ĹśĹ? - sÄ&#x2021;Ç&#x2020;Ä&#x17E;ĹŻĹŻÄ&#x160;Ä&#x161;Ä&#x201A; ĆľĆ&#x161;Ĺ˝ĹľÄ&#x201A;Ć&#x161;ĹŻÄ&#x160;Ä&#x161;Ä&#x201A; - sÄ&#x17E;Ç&#x20AC;Ä&#x201A;Ç&#x2020;Ä&#x17E;ĹŻĆ&#x161;Ä&#x2021;Ć&#x161;ĹśĹ?ĹśĹ? - <Ĺ˝ĹśÇ&#x20AC;Ä&#x17E;Ć&#x152;Ć&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152; Í?

Svensktillverkade jordkĂ¤llare. I plast. SandstrĂśm tillverkar fĂ¤rdiginredda gammaldags jordkĂ¤llare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lĂ¤tt, stark och vĂ¤lbeprĂśvad konstruktion, som hĂĽller i flera mansĂĽldrar. Mer information fĂĽr du pĂĽ vĂĽr hemsida eller per telefon. VĂ¤lkommen!

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

www.sandstromwebshop.se

0DFFURÂ?V WlWQLQJVUHNRQGLWLRQHUDUH WlWDU OlFNDQGH WlWQLQJDU DY JXPPL W H[ SDFNER[DU RFK R-ULQJDU L DOOD FLUNXOHUDQGH ROMHV\VWHP XQGHU GULIW VQDEEW RFK SHUPDQHQW ,QJHQ GHPRQWHULQJ NUlYV .RQWDNWXSSJLIWHU 8OWUn +8680 7HO - +HPVLGD ZZZ OXEULFR VH (PDLO LQIR#OXEULFR VH

Â&#x2014;ÂłÂ˝_Â&#x192;yÂ˝Â?g_Â˝gÂ?ÂśÂ&#x2030;Â&#x192;Â&#x160;ÂżÂ˝>Ă&#x152;Â&#x160;Â&#x201D;Â Â

Oss kan du rĂ¤kna med i skogen.

Som Sveriges stĂśrsta skogsĂ¤gare kĂ¤nner vi ett ansvar fĂśr att alla vi gĂśr affĂ¤rer med blir nĂśjda. Det gĂ¤ller vĂĽra mĂĽnga lokala kunder, entreprenĂśrer vi anlitar och alla privata skogsĂ¤gare som vi samarbetar med runt om i landet. En bra affĂ¤r fĂśr dig som skogsĂ¤gare kan handla om att vi plockar fram stĂśrsta mĂśjliga andel timmer ur din skog. Att kvaliteten pĂĽ arbetet vi gĂśr i skogen Ă¤r hĂśg. Och att din skog tillsammans med vĂĽr egen i slutĂ¤nden bidrar till klimatsmarta slutprodukter och tillvĂ¤xt fĂśr hela Sverige.

GĂśr en bra virkesaďŹ&#x20AC;Ă¤r. Kontakta oss idag. Du hi ar oss pĂĽ www.sveaskog.se/virkeskopare

TrĂ¤dgĂĽrdsinstallation eller bioreningsverk? BĂĽde och faktiskt. VĂĽrt kemfria bioreningsverk renar avloppsvattnet med hjĂ¤lp av mikroorganismer och vattenvĂ¤xter som tar upp kvĂ¤ve och fosfor fĂśr sin tillvĂ¤xt. Kretsloppstekniken Ă¤r extremt driftssĂ¤ker med fĂĽ rĂśrliga delar och krĂ¤ver ingen regelbunden slamtĂśmning eller kostsam service. Ett angenĂ¤mt problem Ă¤r att du fĂĽr klippa ner Ă?BĂ&#x2019;Ă Ă&#x203A;Â&#x201D;Âľ>Â?ÂżÂĄFÂżĂ?FÂľÂ&#x2030;>Â?Ă gÂ?ÂŚÂżwww.alnarpcleanwater.se, 040-46 26 90 Fy>Â˝_ÂłÂ&#x192;tÂżÂśÂ&#x2030;Â&#x201D;ÂśÂżÂ?>_gÂłÂ˝TÂ˝ FÂ?yÂ˝Â&#x160;Â&#x192;Ă&#x152;ÂśÂ&#x160;BÂ?y_Â˝TÂ˝1Â?Â&#x192;Â&#x2030;Â˝ ÂśÂ&#x160;>Â?Â?g_LÂłĂ?ÂżÂ?Â&#x192;Â?yÂ˝TÂ˝ Â&#x160;>Âł>ÂłÂ˝Â Â&#x2014;yÂ˝ÂśÂ&#x2030;Ă?__ÂśÂ?Â&#x192;Ă&#x152;FÂ˝ TÂ˝,gÂ?>ÂłÂ˝Â&#x192;Â˝>Â&#x160;Â&#x160;>Â˝FÂłÂśÂżÂ&#x192;_gÂłÂ˝TÂ˝-Â&#x2030;Â&#x2014;ÂżgÂłÂ˝ÂśÂ&#x192;yÂ˝ÂśÂ&#x2C6;BÂ&#x160;Ă&#x152;Âż

SKOG

Nummer 6 • Maj 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Calle Rahm har lyft ner en pall med kartonger och hjälper Gunnar Spetz att lasta.

Välj skogsplantor efter bestånd Arbetskraft från Estland, Lettland, Litauen och Polen fixar skogsplanteringen SVERIGE (JB)

Åskilliga miljoner plantor ska planteras varje år i Sverige. Många självverksamma skogsägare med måttliga planteringar klarar sig ofta själva men i många fall, då det kan vara stora planteringsobjekt så måste lejd arbetskraft utföra planteringen.

Här har en stor förändring skett sedan Berlinmuren föll 1989 och när de baltiska länderna senare kom med i EU och kunde tillgodogöra sig den fria rörligheten för arbetskraft inom EU. Tyvärr finns idag ytterst få svenskar, framförallt ungdomar, som klarar av att utföra detta arbete. Ungdomar som vuxit upp utan kontakt med arbetslivet på landsbygden med jordoch skogsbruk vet inte vad det handlar om. I ärlighetens namn ska sägas

att läget avseende inhemsk arbetskraft är bättre i Norrland än i södra Sverige. Sedan ett tjugotal år tillbaka, utförs all plantering i Sverige av personer från Estland, Lettland, Litauen och Polen, de är duktiga och gör ett bra jobb. Plantering är ett jobb som kräver en viss kunskap om hur växter ska behandlas för att de ska rota sig och växa. Man kan naturligtvis fråga sig

om inte maskiner skulle kunna göra jobbet, visst många maskiner har tagits fram och testats genom åren men ingen har fungerat till full belåtenhet. Det beror på att det handlar om levande växter som ska ner i mineraljorden, vi har en högst skiftande terräng som gör det svårt. Manuell plantering kommer att krävas även i framtiden. De vanligaste trädslagen som planteras är naturligtvis gran och tall. Därutöver planteras lärk, björk, poppel, ek och fågelbär i avsikt att bilda bestånd. Ytterligare trädslag kan förekomma men då i form av vårdträd i någon form. Det finns två typer av framtagna plantor, barrotsplantor och täckrotsplantor. Ursprungligen fanns bara barrotsplantor vars framställning börjar med att frö sås på friland och där får växa i ett eller två år för att sedan omskolas.

Plantorna planteras om på friland dock med större avstånd mellan plantorna så att de har utrymme att växa både med sitt rotsystem och grönkrona under ett eller två år. Efter tre eller fyra års växttid på friland tas plantorna upp, packeteras och distribueras ut för plantering. Med täckrotsplantor får den som planterar ett lättare arbete med betydligt högre prestation. Täckrotplantor togs fram redan på 1970-talet. Pionjärer med täckplantor var skogsbolaget Kopparfors i Gästrikland men sedan har planttypen utvecklats mycket och får nog anses vara den bästa plantan för plantering på markberett hygge. Det har också tagits fram

en variant mitt emellan de ovan beskrivna plantorna, pluggplantor. Det är egentligen från början en täckrotsplanta som framställs genom att man sår ett frö i varje pipa i en plastkassett som är fylld med ett torvextrakt. Där får täckrotsplantan växa, först i växthus och senare utomhus för att härdas, ett eller två år till färdig planta. När det gäller pluggplantan så flyttar man plantor

från kassetten och planterar på friland där de får växa ett år och blir då en robustare planta. Svenska Skogsplantor har en intressant variant av täckrotsplanta gran som är betydligt kraftigare vilket betyder grövre stamomkrets och längre ovanjordsdel, inemot 40 centimeter, och liknar pluggplantan men är mycket rationellare att ta fram genom att den kan växa färdigt till sin storlek i en plastkassett med större volym torvsubstrat till rötterna. När det gäller plantering efter gjord föryngringsavverkning på normal fastmark som är markberedd så gäller täckrotsplantor som givetvis ska vara behandlade eller utrustade för att minimera angrepp av snytbaggen. Plantorna behöver dessutom behandling för att motverka skada av viltbetande hjortdjur, i första hand älgen. Alternativet när det gäller granplantor är barrotsplantor som är betydligt större och grövre i stamomkrets som fler väljer om man har extremt gott om vilt men också där man kan vara rädd för en ymnig örtvegetation. Trots

markberedning innan plantering skulle örtvegetationen kunna kväva de mindre täckrotsplantorna och de används även på frostbenägen ståndort då en etablerad barrotsplanta snabbare kan nå frostfri höjd. Dessa barrotsplantor eller pluggplantor är de enda tänkbara när det gäller hjälpplantering. Det gäller att snarast efter den första planteringen göra hjälpplanteringen om det behövs. Här kan man då inte göra en maskinell markberedning eftersom det ändå finns många plantor som ska växa vidare. Man kan behöva göra en manuell markberedningsfläck för varje planta med kombinationsredskap av typ Bodenhacka. När det gäller utrustningen för att plantera täckrotsplantor så används ett planteringsrör som man slår ned i marken och öppnar käftarna på, släpper ned en täckrotsplanta med dess rotklump genom röret. När plantan med rotklump kommit på plats lyfter man upp röret och trampar till runt plantan och går vidare till nästa planteringspunkt.

Som medeltal kan man säga att det ska planteras cirka 2 500 plantor på en hektar och för att täcka upp hela ytan sätter man plantor efter ett kvadratförband så att alla plantorna har två meter till nästa planta. Det kan även vara ett rektangelförband där ett mått givet som två meter mellan markberedningsraderna. Vill man ha ett större antal plantor per hektar, får man krympa avståndet i raden mellan plantorna till kanske 1,6 meter, då blir det något över 3 000 plantor per hektar. Ett planteringsproffs i Norrland på stora markberedda hyggen med effektiv försörjningskedja av plantor på hygget kan plantera 300 plantor i timmen vilket betyder fem plantor per minut, då kan förtjänsten också bli god. I våra trakter med mindre hyggen och därmed större andel ställtider med flyttar och planthämtning kan utsatta plantor ligga i intervallet 150200 stycken per timme vilket betyder en planteringstakt på cirka tre plantor per minut.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Nummer 6 â&#x20AC;˘ Maj 2018

AKTUELLT

Vad vill du lĂ¤sa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

NILFISK ALTO â&#x20AC;˘ NyfĂśrsĂ¤ljning â&#x20AC;˘ Auktoriserad service

till Villor â&#x20AC;˘ Lantbruksbyggnader â&#x20AC;˘ Industrilokaler

FĂ&#x201E;RGBUTIK med Teknos-fĂ¤rger samt Ă¤kta Falu RĂśdfĂ¤rg

Suzuki LTA 500XP

Passa Ă¤ven pĂĽ att boka rĂśdmĂĽlning infĂśr sĂ¤songen 2018!

www.jordbrukaren.se

SOFAB Sanering & fĂ¤rg AB Butik Ă&#x2013;stanĂĽg 1, SkĂ¤nninge. Tel 0705-300 751

Arbetsmaskinen

99 900 kr inkl moms

www.sofabskanninge.se

FrĂĽn missvĂ¤xt till tillvĂ¤xt!

3EKO -IXERVAGNAR fĂ&#x161;R ALLA BEHoV...

070-696 19 44 Tegelbruksv 1, Kisa Âˇ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

SOFAB Sanering & fĂ¤rg AB Vi utfĂśr tvĂ¤ttning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt mĂĽlning

Vi utfĂśr grĂ¤varbeten! Diplomerade fĂśr avloppsanlĂ¤ggningar

&YLLTĂ&#x161;MMAre fĂśr omgĂĽende leverans.

Nya & begagnade. s TĂśmningsflĂ¤ktar frĂĽn 11 till 37 kw med mycket hĂśg kapacitet s +ASTmĂ&#x2039;KTAR KK1600 och KK1800

Att synas Ă¤r bra fĂśr affĂ¤rerna! Boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03.

Mobil 070-53 00 751, Ă¤ven 0142-400 13 www.sofabskanninge.se

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

Skydd fĂśr golv och vĂ¤gg

csÂŤÂ¤Â&#x2DC;Â&#x2019; Vi har reservdelarna till din Âž

672&.Â&#x2021;6 7259675Â&#x2DC;

ZZZ WRUYRPDVNLQ VH 0Âž Ă&#x201A;Ă&#x2C6; ĂĂ trĂśska, nytt och begagnat!

P{Â¤Â¤sÂ&#x201E; Âž

I Ăśver 30 ĂĽr har vi utfĂśrt och tillverkat Epoxy som 0Âž Ă&#x201A;Ă&#x2C6; ĂŽĂŽ kan utfĂśras pĂĽ de flesta ytor. Golv till vĂ¤gg!

Ă?Â¤Â˘

Âž

â&#x20AC;˘ Kyckling-/Svin/Djurstallar â&#x20AC;˘ Industri/garagegolv â&#x20AC;˘ Lager-/UtstĂ¤llningshallar â&#x20AC;˘ TrĂ¤-/PlastbĂĽtar m m

0Âž ÂŞĂŤ ĂŠĂŽĂ¨ 9, +$5

38/9(5

FĂśr fler reservdelar, besĂśk vĂĽr hemsida

SkĂĽningstorpsvĂ¤gen 6 Âˇ SKĂ&#x2013;VDE Ă¨ĂĂ°Ă ĂŹĂ¨ĂŞ ĂŠĂŽ 7259 www.laholmstraktordem.se â&#x20AC;˘ 0430-222 70 Mer info: www.epoxyfabriken.se eller ring Kjell 0705-83 16 76

Â&#x2DC;ÂŤÂ&#x2018;Âą Ă&#x2C6;ÂąÂžĂ&#x2013;ÂąÂŞsĂ&#x201A;Â˘Â&#x2DC;ÂŤĂźĂ&#x201A;Â&#x2C6;

VINSCH PĂ&#x2026; KĂ&#x2013;PET!

Kodiak 700 4x4 Ny brĂ¤nslesnĂĽlare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hĂśg/lĂĽgvĂ¤xel. Finns Ă¤ven med servo. Fler fĂ¤rger beroende pĂĽ modell.

fr. 66.320:- exkl. moms

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI AB

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI FĂ&#x2013;RSĂ&#x201E;LJNING AB

$ $ $ $

Vi hjĂ¤lper dig med allt inom bygg & anlĂ¤ggning. HĂ¤r kĂśper du Ă¤ven sand, grus, bergkross och matjord.

DirektfĂśrsĂ¤ljning till fĂśretag, lantbruk och privatpersoner. Vi sĂ¤ljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smĂśrjmedel och ordnar sjĂ¤lvklart med transporten. Telefon: 013-809 00 Âˇ www.vikingstadakeri.se BesĂśksadress: FĂĽlĂĽsavĂ¤gen 11, VIKINGSTAD

MĂ&#x2026;N-FRE 8-18, LĂ&#x2013;R 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

LELY CENTER

Ă&#x2026;terfĂśrsĂ¤ljare fĂśr

VALDEMARSVIK Svensktillverkad

â&#x20AC;˘ KutterspĂĽn â&#x20AC;˘ Lantbruksspecial â&#x20AC;˘ SpĂĽn-/Halmpellets â&#x20AC;˘ Impregnerade stĂ¤ngselstolpar

Vi har ĂĽterfĂśrsĂ¤ljare i Ă&#x2013;stergĂśtland, Ă&#x2013;rebro, VĂ¤rmland, sĂśdra SĂśrmland och Norra smĂĽland. Ring fĂśr nĂ¤rmare info

KĂ&#x2013;PER Âˇ SĂ&#x201E;LJER Âˇ FĂ&#x2013;RMEDLAR

LANTBRUKSMASKINER

0705-87 98 79 â&#x20AC;˘ info@yesbox.se www.yesbox.se

070-816 29 05 www.backhemmet.se

Nu utĂśkar vi med produktion i sĂśdra Sverige!

MAS KI N

LELY â&#x20AC;&#x201C; vĂ¤rldsledande inom innovativa system fĂśr automatisk mjĂślkning och robotutfodring. Kontakta oss fĂśr mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com www.lely.com innovators in agriculture

ENERGI

Nummer 6 • Maj 2018 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

”Det är ingen vinst om man inte producerar så mycket som du gör av med i huset, eller på gården”, konstaterar Ulf, och tittar nöjt på elmätaren. Man måste göra en beräkning på sin egen förbrukning, läget innan man köper en anläggning. Men det får man hjälp med.

Ulf Mannhard är nöjd när han tittar upp på uthustaket. De 18 solcellerna täcker en yta på 39,5 kvadratmeter och ger 5,5 kWh. Solfångaren har suttit där i snart 30 år och den producerar varmvatten. Leverantörerna har lovat en 85 procents verkningsgrad på grejerna efter 25 år, men de flesta anläggningar håller i upp till 40 år.

”För 10 år sedan hade vi tre molnfria dagar då det gick att producera maximalt med el”, berättar Ulf Mannhard. Idag har klimatförändringarna gjort att vi inte har någon molnfri dag alls. Det bör man ha med i beräkningen. Och det är en av orsakerna till att vi satsade även på en vindsnurra.

Sol och vind är framtiden i Torpstöd Paret Mannhard satsar på förnybar energi GRUMS (JB)

För 30 år sedan installerade Ulf och Agneta Mannhard i Torpstöd sina solpaneler för att få varmvatten. Nu har de utökat sin energiproduktion och har precis kört igång sitt hybridsystem för sol och vind. Möt paret som satsar på förnybar energi.

När vi träffas på gårdsplanen på deras lantbruksfastighet känns luften vårlik och nästan vindstilla. Ändå snurrar vindkraftverket med god fart och ger några kilowatt rätt in i huset. Ulf Mannhard är nöjd när han berättar om hur han har arbetat med anläggningen, men har blivit tvungen att

tänka nytt och gjort egna lösningar flera gånger. – Vårt system bygger på en kombination av vindkraft och solceller och kommer att ge ungefär 10 000 kilowattimmar (kWh) per år, berättar Ulf. Vi gör i dagsläget av med cirka 12 000 kWh per år så vi kommer att kapa vårt elinköp drastiskt. Jag kontrollerar elmätaren varje gång jag går förbi och känslan av att tillverka sin egen el är skön. Ulf berättar att energieffek-

ten är mycket större om man kombinerar sol och vind. Då tillverkas elen året om även när det är som mörkast i Sverige. Tanken är att solen och vinden ska förvandla likström till den växelström, som vi har

i elnätet, 80-90 procent av årets alla dagar. – Masten får bara vara 20 meter hög för att slippa söka tillstånd från Luftfartsverket om du bor utanför tätort, berättar Ulf. Bor du inne i tätorten får masten vara 45 meter hög. meter. Kommunerna har olika regler kring bygglov, men i Grums behöver man inget bygglov. Ett tips Ulf ger är att också höra med grannen innan man sätter igång även om det är bygglovsfritt. Grannen kan ha en helt annan åsikt än du när det gäller vindsnurror, för de kan snurra på rätt bra en blåsig dag. – Maxeffekten på 3500 Watt ligger vid en vind på 14 meter per sekund, säger han, men 16-17 sekundmeter då

sätter bromsen in. I och med att den är fembladig går den väldigt tyst. Det är bara vid några enstaka tillfällen som ljudet kan bli påtagligt. – Masten var svår att få tag på, fortsätter han. Men när vi väl hittade en stadig fackverksmast vinschade vi upp den med skogskärran. Vi hade också en traktor till som lyfte upp masten en bit för att underlätta första biten från marken. Själva fästet borrade vi ner i berget och fäste en ram som grannen hjälpte mig att svetsa. En vindsnurra kräver en 16-kvadratskabel. Och det får vara max 30 meter från toppen på vindsnurran till mätaren för att inte elförlusten ska bli för stor. Ulf och Agneta har sökt bidrag för förnyelsebar energi på

sin lantbruksverksamhet från Jordbruksverket vilket ger 40 procent tillbaka in i plånboken. Men bidragssystemet tar tid. Bidraget måste man söka innan man sätter spaden i marken eller borrar i berget. – Vi hade redan köpt anläggningen, säger han, men eftersom reglerna är som de är var vi tvungna att sälja tillbaka allt till leverantören. Söka bidragen och köpa samma grejer tillbaka igen. Onödigt krångligt kan man tycka. Han uppmanar också alla som funderar på att satsa på förnybar energi att kontakta flera leverantörer och försäkra sig om att det är kvaliteten är den bästa. För det kan variera stort. – Vindkraft kan man inte köpa billigt, säger Ulf be-

stämt. Vill man ha kvalitet måste man betala. Jag har också köpt en converter, för att göra om likströmmen till växelström, som är större än vårt behov idag ifall det blir aktuellt att utöka elproduktionen i framtiden. Det jag tillverkar nu går till huset först och resten går till försäljning och det kan bli andra förutsättningar i framtiden. Och förändrar sig gör det med all sannolikhet eftersom regeringens mål är att vi ska vara helt fossilfria år 2040 och bara 3 procent i Sverige har solkraft. Ännu färre har vindkraft och vi har bara sett början av denna utveckling som just rivstartat. Text och bild: EVALENA HEINERED

Nummer 6 • Maj 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

En strålande solelsvecka Vårsolen gör gott på många sätt, inte minst för elproduktionen. Nu börjar alla solcellsanläggningar att generera riktigt mycket el, något som elbolaget Bixia märker av.

fe eller att ladda en mobil i 25 miljoner timmar. – Det är en fantastisk utveckling vi ser just nu där fler, både privatpersoner och företag, väljer att investera i förnybar produktion. Den tydligaste trenden just nu är att

AKTUELLT

Är du behov av nytt avlopp?

solel börjar ta fart på allvar och, även om den fortfarande står för en liten andel av den totala produktionen, så börjar vi verkligen märka effekten, säger Jesper Wendel som är produktansvarig på elbolaget Bixia.

Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde

Vi säljer, projekterar och tecknar serviceavtal. Kompletta avloppslösningar från Klargester som har 60 års erfarenhet. 590 33 Fornåsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se

Du har väl sett vår hemsida?

www.jordbrukaren.se

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR

Anders eller Elisabeth når ni på:

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

Tel 013-23 44 65/66

Att synas är bra för affärerna!

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

Boka annonsplats på 0141-560 03.

Skörda solenergi! RT! FRI OFFE

Solcellsbyggarna Boxholm AB Boxholm · 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se

Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs www.carlensko

Vimmerby

0492-757 36

FASTIGHETSMARKNAD

Funderar du på att sälja din gård? Vi har förmedlat jordoch skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

M A

Under den gångna veckan har de små, men många, solelsproducenterna som valt att sälja sitt överskott genom Bixia producerat 350 000 kWh och solelsanläggningarna i Östergötland har producerat 130 000 kWh. Den energin räcker för att koka 11 miljoner koppar kaf-

Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

Besöksadress: Laduvägen 10, 592 91 Vadstena Tel 0143-127 22, mobil 070-248 50 38 · www.pumptjanst.se

Gårdsarmatur Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

Över 20 000 läsare kan se din annons här, annonsera du också! Ring 0141-560 03.

Välskött skog

BEBOP-PRO BLUEGRASS Drönare

Övervakning av mark och besättningar Översikt av grödor och sensorer för databearbetning

Boxholm, 47 ha Sandkulla med 36 ha prod. skogsmark, 6 100 m3sk och 10 ha inägomark. Reg Fastighetsmäklare Johan Westman Mats Nilsson

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

Ingeniörsfirman M.Sjöberg AB

Vadstena | 0143-134 50

08 - 51 49 49 30 - www.sjobergab.se

LEDIGA PLATSER

Falu rödfärg

! ) "" " ! ! $!#! " !# !( ( " ! ## $ ! ! # # % ! # ! !" # $

Lantbrukare, nu är det hög tid att beställa rödfärgning! Vi utför målning, alltid med garanti. Ring så kommer vi och lämnar kostnadsförslag. Vi är rekommenderade sprutmålare av Falu rödfärg. Vi säljer även Gjøco färg – bäst i Folksams färgtest 2010. Dessutom försäljning i vårt lager. Ring innan: Östergötland, Lennart..........................070-603 99 45 Småland & Sörmland, Carl...................073-066 00 04 www.stragard.se lennart@stragard.se

# " %" ## "# !# $"( ! "# ! !

! ! !#" ! ! $!#! " !# !

"# " ! ' ! ! % "# ( # % !

" "

#) !

% !

! $# ! ! $!& ! (

# ! ( ! ! !

# &" # "%

(

# !

# !. ! )

" !

Överlåta gården? )

Välkommen till Areal. Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.

% " & # */*)-+ ,. 0.-

Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

Nummer 6 • Maj 2018

SKOG

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Julgransodling kan utvecklas mer Landets första doktorsavhandling om julgransprouktion är klar Odlingen av julgranar kan utvecklas mycket mer. Det framhåller Martin Pettersson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som skrivit landets första doktorsavhandling om julgransproduktion.

I avhandlingen jämförs Sveriges småskaliga produktion med den amerikanska delstaten North Carolinas storskaliga produktion.

Där finns en mängd kunskap om produktion och skötsel inklusive handböcker, faktablad, manualer, artiklar och webbplatser om julgrans-

AUKTIONER

GÅRDSAUKTION Fredagen den 11 maj kl 10.00 då Lars-Göran Björk och Siv Friedmann-Björk, Pålsbo 59592 Mjölby pga gårdens försäljning säljer maskiner och redskap. Vägbeskrivning: Väg 32 Mjölby - Boxholm skyltat. Tel Lars-Göran 070-205 48 20. Traktorer: Case MXU 135 Pro - 06, 135 hk, 6240 t. Lastare Trima 4.0p, 650-65-38, 540-60-28. Case JX 100 U -03, 92 hk, 6700 t. Lastare Ålö 930, 3-4 funktion eoro sms. 420-35-34. BM 500 -79, 7756 t. Lastarredskap: Storsäcklyft. Balkniv. Gödselgrep. Pallgafflar. Foderskopa. Skopa 2.25. Jord o sådd: Överum Växelplog 4 sk CV 498. Väderstadharv 4,0 47 pinn.hydrb. Väderstad Parralellik 6 m. Gödningssp. Bogballe Saxonia såmaskin 3 m frölåda. Vall: Krone Safe Cut 320 CV slåtterkross, matta. årsm -14 igångkörd -15. Slåtteraggregat Busatis. Slaghack FH 145. Claas strängare WS 330. Hagedorn självlastarvagn. Vicon fingerhjulräfsa Vagnar: Spmkärra Gissebo 5 t. Patu Huggarvagn 425 2 spak.8 t, grävbom. Djurtransport 4-2 met 10 pl låsbara.hydralisk baklucka. Spmkärra KMA 10 t. Mova Rundbalskärra SVB 13 t, 9, 7 - 2, 5 m 17 årsm. Övrigt: Snöblad 2.4 frontlyft. Elverk 32 kva. Vedkapa. Hökanon. Äldre verkstol. Djurgrindar. Bodinv. Svets. Pelarborr. Kompressor. Motorsågar HQ. Röjsåg HQ. Kobra bensin. Ässja. Kosaxar Rundbalshäck. Täckkorvar till plansilo. Momsfri: Virke. Traktor Veteran Porshe junior-59 diesel. Tommy 070-539 55 02: Skogskärra boggie ej kran. Magnus 070-343 70 80: Kverneland inplastare självlastande, eldosa. JF sidoräfsa. Gödselgrep sms Lennart 070-628 21 80: Kimadan gödseltunna årsm 03 12 kubik galvad enkelaxlad hjul 750/60-30.5 12 m släpslangbom, kimakontroll. Per 070-917 41 81: Gödningsspridare Tive jet 2000 12 m. Spmskruv 4 m100 mm. Spmskruv 6 m. Morgan 070 6964978: Lastmaskin Volvo L50 B -94, 16000 t. nyren hydrostat, nyren bräslepump, bra däck 17.5-25 chnr KL 5089393K. Vikplog Grameko 2.40 bom och smsfäste. Sandspridare Bemab hjuldriven 350 l. Karl Inge 0763-13 07 37: Vreten vägsladd v2 2 m. Magnus 070-829 17 58: Ålö 150 cm urtagare bra skick. Gustav 070-797 23 70: Spmkärra boggie lastbil 10 t rullkapell. Spm kärra enaxlad-lastbil, 10 pressening. Spmkärra enaxlad, pressening. Spmkvarn Nima 7.5 kw. Elverk 25 KWA traktordrivet, lite använt. Bertil 070-373 61 60: Junkkari spmkross ny elmotor 7, 5 kw varvtalvakt. FergusonTEA 20 B -55, bensin nya ventiler, renv topp. Kälkar - Loos till ATV/Snöskoter Scaktblad. SEAL- dieselvärmare 26 kw. Anders 070-535 34 56, Momsfri: Volvo BM 350 -62, nya lameller. Karl Inge 0763-13 07 37: Sandspridare Epoke. Håkan 0730 744520: Spmskruvar 3 st -8-9-12 m 100 mm Gissebo släpkärra 750 -71. Bernt 073-065 62 07: Väderstadharv 3 axl hydralburen nyskick. Överum tegplog 2 skär. Hagedorn självlastarvagn. Fahr hövändare. Sidoräfsa. JF combivagn 5t. Vedkyv 1 meter traktor. Höfläckt. Spmskruv. Kjellfri betesputs 1.80.

Auktionsvillkor 30 dagars kredit till kända, godkända köpare. Kreditansökan ring Linda, MH Revision, 070-347 87 00 eller sök på hemsidan under kreditansökan, senast 5 dagar före auktionen.Totalt inrop per auktion över 300 000 kr plus moms fodras kreditintyg från bank, gäller alla kunder med kundkort, mejla linda@mhredovisningsbyra.se. Övrig betalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 kr på faktura under 500 sek., 10% slagavgift på momsfria varor, inga kreditansökningar auktionsdagen. Glöm inte kundkort. Reservation för felskrivning. Hela auktionen på www.sajab.se. Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

produktion. Dessutom finns ett universitetsprogram och utbildad personal som har till uppgift att stödja och hjälpa North Carolinas 1 300 julgransodlare. Detta samarbete mellan myndigheter, forskare och odlare har hjälpt till att forma North Carolinas mycket framgångsrika julgransindustri, där majoriteten av granarna exporteras till andra delstater i USA, med en årlig omsättning motsvarande 100 miljoner dollar (över 800 miljoner kronor). I Sverige saknas liknande kunskap och stöd. – Något som förundrar

Virginiagranen (Abies fraseri) är den mest populära julgranen i North Carolina. Bild: MARTIN PETTERSSON

mig är att det inte ens finns underlag och statistik om an-

AUKTIONER

GÅRDSAUKTION Tisdagen 15 maj kl 10.00 då Stig Karlsson Stora Norrby 61041 Ringarum upphörande med lantbruket försäljer djur och maskiner. Tel Stig 0707-75 40 77. Vägbeskrivning: E 22 skyltat vid Ringarums Värdshus. Djur: Mjölkkor ca 55 st ,20 st dräktiga kvigor, 50 st kvigor och kalvar i olika ålder. Avkastning senaste provmj. 10500 kg - 4.1 fett 3.5 prot. Besättningen består av Holstein ras, några röda Holstein. Tröska: MF 22 - 96, 1611 t 12 f hydrostat. Traktorer: New Holland 8360 -99 8900 t 127 hk, hjul 540-6528,520-85-38. IH Hydro 2 wd - 83 ,7049 t . Jord: Kverneland växelplog 4 skär 16 tum. Kvernelandharv 80 pinn 4 axl. efterharv. Kverneland Tallriksredskap 28 tallr. Väderstadsladd 3 axl. 4 m. Vält 3 del bogs. Vall: JF slåtterkross 3. 20 sida-sida. Fella vändare bogs 10.5 m 8 rotorer. Krone strängare 3,80-4,20 boggie. Sip strängare 4 m. Claas Hårdpress 55 orginalkast. Welger 450 löspress. Sådd o Spruta: Överum Tive CD 1830 såmaskin,frölåda. Bogballe BL 700. Tive gödninsp. 4012. Hardi spruta 12 m ej bes. Vagnar: JF Stoll ES 4200 Hackvagn,1. 80 pickupp årsm -11. metalldetecktor,hjul 750-45-22,5 ,medstyrande boggie. Djurtransport hemmabygge. Hill Gödeseltunna årsm 94,10 kubik 12 m ramp hjul 600-55-20,5. Travakärra 10 t boggie. Weckman spmkärra 6,5 t. Ryggsten balvagnar 3 st. 4 hjulsvagn. Inomgårds: Ensilagetorn Colman 550 kubik. Fylltömmare Neuro. Ensilagetorn Westmek. Westmek fylltömmare. Tömningsfläckt EF 4000 22 kwa årsm 13. Kastfläkt KF 1800 37 kwa årsm 11. Mjölktank 7000 l ny kompr. med disk. Diskautomat Delaval C 200. Mjölkstall 2 gånger 8 Alpro. Delaval kalvamma sötmj-pulver. Kvävekärl. 2 st VP 76 pumpar. Foderhäck låsbar 12 pl. Nojre avlastarbord 8 m. Tvärtransportör 4 m. Övrigt: Vattenville 3 Vattenmaskin. Ekstolpar. Vattenpump Campari WR 50 R 2 El. Diseltank 15 kubik. Flykt Gödeselpump el. Reck omrörare 6 m Cormall halmhack småbal. Balgrip sms. Skopa sms. Dubbelmont. 650-65-38. 16,9-34. 16. 9-28. Avfuktare. Ilsbo röjare 1,60. Djur grindar 10 st. Ränngaller 60 cm. Sandspridare. Lite bodinv. Patrik 070-223 60 44: Kverneland slåtterkross - 2008,4232 CT 3,20. Centrumdrag matta BX,ny balk -14,snabbfäste kniv. Gunnar 070-644 43 20: Höelevator sparman 10m. Såmaskin Nordsten liftomatic 5m. Tive gödningsjet 6018. Verkstadsport vikbar 4,80*4,80. Hillspridare HS 11-2000. Breddäck till NH o Claaströska 28L*26. Sopvals Holms 2,20m Dieseltank 3kubik, besiktigad. 2st industridäck 15,5*25. 2st Twindäck 650-65-38 BM 650.

talet julgranar som produceras och säljs, antalet odlare, brukad areal eller andelen gran och ädelgran. Varken Jordbruksverket eller Skogsstyrelsen verkar ha någon koll på detta. Det är märkligt att Sverige, som är ett så utpräglat skogsland, inte ens är självförsörjande på julgranar, säger Martin Pettersson. Han ser stora utvecklings-

möjligheter av flera skäl: • Den svenska julgransproduktionen är relativt frisk och fri från de mest aggressiva skadegörarna, såsom Phytophthora (rotröta) i USA eller ädelgranskräftan i Danmark och Norge. • Det finns mycket mark tillgänglig som skulle fungera bra att odla på och den är relativt billig i jämförelse med exempelvis Danmark, där odlingen är väl utvecklad. • Ökad miljömedvetenhet från svenska konsumenter bör resultera i att man väljer bort importerade plastgranar från Kina som är dåliga för miljön. • Ökad vilja att stödja svenskt och närproducerat bör resultera i att man väljer en svensk gran istället för en importerad gran. – För att bättre utnyttja den

svenska julgransproduktionen behöver markägare bli medvetna om dagens stora möjligheter. Nu diskuteras julgranar endast några få veckor före jul, vilket visar det ganska låga engagemanget. För att få till en förändring måste markägare, politiker och andra potentiella intressenter få kännedom om möjligheterna, säger Martin Pettersson. Han tycker att Sverige bör bli medlem i Europas gemensamma julgransodlarförening (The Christmas Tree Growers Council of Europe, CTGCE) för att få tillgång till den senaste informationen och forskningen, inklusive teknik för att förbättra kvaliteten och effektivisera produktionen. En hel del talar för att marknaden för ädelgranarna

Martin Pettersson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som skrivit landets första doktorsavhandling om julgransproduktion. Bild: ERLING FLØISTAD

växer. Fördelen är att barren sitter kvar länge, dom har också en djupare blågrön nyans, starka grenar och en behaglig doft. I USA har ädelgranarna nästan helt konkurrerat ut vanlig gran och tall som förr användes i stor skala. För närvarande produceras inga ädelgransplantor i Sverige utan alla importeras. – En stor förbättring skulle vara att etablera svenska provenienser och fröplantager för produktion av svenska julgranar (med fokus på ädelgranar). Det skulle öka den svenska julgransindustrins konkurrenskraft och minska beroendet av importerade granplantor, vilket innebär stora risker eftersom sjukdomar lätt kan följa med plantorna.Flera odlare jag talat med efterfrågar provenienser anpassade till svenska klimatförhållanden, säger Martin Pettersson. – I stora delar av landet är det för kallt för att producera nordmannsgran/kungsgran (Abies nordmanniana), men det finns andra högkvalitativa alternativ, exempelvis klippgran (A. lasiocarpa) och balsamgran (A. balsamea), som skulle fungera bra i norra Sverige. Även Virginiagranen (A. fraseri) som används i North Carolina borde testas i större skala. För att lyfta produktionen behövs samarbete både internationellt och mellan myndigheter, forskare och odlare, som liknar det som finns i North Carolina, säger Martin Pettersson.

Nummer 6 • Maj 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

Fortsatt hög tillväxttakt för inteckningar Lantmäteriets statistik visar att tillväxttakten för inteckningar är fortsatt hög. Sveriges totala inteckningsbelopp ökade med 75 miljarder kronor eller motsvarande 1,4 procent under årets första kvartal. Inteckningsbeloppet har ökat i hela landet, allra mest i Kronobergs län, med 1,8 procent jämfört med föregående kvartal.

– Att ökningstakten har tilltagit jämfört med föregående kvartal är helt enligt förväntan eftersom det har skett en ökning av antalet sålda småhus under det första kvartalet. I och med att det nya amor-

teringskravet infördes den 1 mars 2018 ville många sannolikt köpa hus före detta datum, vilket även har påverkat inteckningar i småhus, säger Dennis Lindén, tf divisionschef på Lantmäteriet.

Sveriges totala inteckningsbelopp ökade med 75 miljarder kronor, eller motsvarande 1,4 procent, under årets första kvartal jämfört med sista kvartalet 2017. Det innebär att det totala beloppet för inteckningar nu uppgår till 5,3 biljoner kronor (5 255 miljarder). Den senaste tolvmånadersperioden har det totala inteckningsbeloppet ökat med 276 miljarder kronor, eller motsvarande 5,5 procent. Det innebär att ökningstakten har trappats upp jämfört med föregående kvartal. Inteckningsbeloppet har ökat i hela landet. Allra störst ökning under årets första kvartal jämfört med sista kvartalet 2017 hade Kronobergs län, med 1,8 procent. Lägst ökning hade Västernorrlands, Värmlands, Blekinge och Norrbottens län, med en procent. Sett till den senaste tolvmånadersperioden har den procentuella ökningen varit högst i Södermanlands län, med 7,1 procent och lägst i Gävleborgs län, med 3,9 procent.

Biobränslepannor Satseldade- och flödesmatade pannor Säljare norra och mellersta Sverige Högt belånat drömhus? Sveriges totala inteckningsbelopp ökade med 75 miljarder kronor under årets första kvartal jämfört med sista kvartalet 2017.

Andreas Brunåker Lantmästare

076-846 22 22 Det oberoende företaget inom enskilt avlopp. • Projektering • Försäljning Installation • Service

Andreas.brunaker@faust.dk

mail@faust.dk www.faust.dk

Kolmården Tel (vxl): 011-12 68 00 www.godkandaavlopp.se

VI FINNS DÄR DU FINNS! ÖSTERS O CH GÖTLAND DS A L SÖRM N ELJ MINSTA O BOLAG !

DIESEL, ELDNINGSOLJA & TEXACO SMÖRJMEDEL. Hämtlager: Alholmsgatan 15 A (vid Slottshagen) i Norrköping Öppet mån-fre 08.00-16.30 011-49 60 400 info@ostkustenenergi.se www.ostkustenenergi.se

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10.

NUMMER 6 Maj 2018 Årgång 92

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

MILJÖ

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Per Erik Karlsson berättade om svavel- och kvävenedfall. Vad gäller kvävet har läget förbättrats men ligger fortfarande över gränsvärdena i södra Värmland, något som på sikt kan påverka till exempel blåbärstillgången.

Askåterföring bör alltid ske om grot tas ut på starkt försurad mark och torvmark. På övriga marker bör aska återförenas om uttag av avverkningsrätter görs i större omfattning.

Stefan Andersson, markspecialist på Skogsstyrelsen berättade om arbetet med att motverka skogsbrukets försurning och det sker i första hand genom askåterföring till skogen.

Askåterförening i skogen ger balans Värmlands läns luftvårdsförbund bjöd in till öppna föreläsningar om luften i Värmland KARLSTAD (VB)

Den 19 april var det dags för Värmlands läns luftvårdsförbunds årsmöte. Man bjöd in medlemmar, allmänhet och media att lyssna på föreläsningar och redovisning av luft- och vattenmätningar i Värmland. Föreläsningarna hölls på Karlstads bibliotekshus och avslutades med ett studiebesök på Karlstad Energi AB, Hedenverket och den nya biobränslepannan.

Per Erik Karlsson, Svenska Miljöinstitutet, Göteborg, inledde föreläsningarna med en redovisning och utvärdering av mätningar av luftföroreningar och markvattnets kvalitet som genomförts på uppdrag av Värmlands läns luftvårdsförbund. I slutet av 1960-talet uppmärksammades problemet

med försurning för första gången i Sverige, med fokus framförallt på försurade sjöar och fiskdöd. I början av 1980-talet tillkom frågan om skogsdöd. Detta bidrog till starten på Krondroppsnätet 1985 vars syfte var övervakning av nedfall och markvattenkvalitet i skogarna. Med krondropp menas nederbörd som har passerat genom trädkronorna till marken. Krondroppsnätet omfattar

idag 62 ytor i Sverige från Skåne till Norrland. Här mäts lufthalter, våtdisposition, torrdisposition, krondropp och markvattenkemi. Ett stort antal ämnen mäts, bland annat svavel- och kväveföreningar som har stor betydelse för försurnings- och övergödningsproblematiken. I Värmland finns tre provytor, från Transtrandsberget i norr, Blåbärskullen och till Södra Averstad längst i söder. Mätningarna har visat att sva-

velnedfallet i Sverige har minskat med mer än 80 procent de senaste 20 åren, i takt med Europas minskade svavelutsläpp. Svavelnedfallet i Värmland har enligt Per Erik Karlsson minskat upp till 95 procent i takt med minskade tillstånd för svavelutsläpp i länder var utsläpp tidigare påverkat Sverige. Som exempel gav Per Erik fartygstrafiken vars tillstånd för utsläpp på grund av fartygsbränsle har minskat. Trots den kraftiga minskningen av svavelnedfallet är sjöar och skogar fortfarande sura i stora delar av Sverige och återhämtningen kommer att ta tid. En faktor som enligt Svens-

ka miljöinstitutet kan försena återhämtningen är det ökade uttaget av biomassa från skogen i form av grenar och toppar, så kallat grot. I skogar med överskott av kväve kan återhämtningen

försenas mer. Markvattenmätningar inom Krondroppsnätet visar att det inom flera områden, framförallt i sydvästra Sverige, finns mer kväve än vad skogsekosystemet kan ta upp. Enligt Per Erik Karlsson har kvävenedfallet i Värmland minskat med en statistiskt säkerställd nedgång med cirka 30 procent. – Södra Värmland överskri-

der fortfarande gränser och detta skulle på sikt kunna påverka till exempel förekomst av blåbär, då det börjar växa gräs istället för blåbärsris, berättade Per Erik. Skogsstyrelsen arbetar med att motverka skogsbrukets försurning och det sker i första hand genom askåterföring till skogen. Detta berättade Stefan Andersson, markspecialist på Skogsstyrelsen mera om. För att bibehålla skogsmarkens näringsbalans menade Stefan Andersson att uttag av grot bör kompenseras genom

återföring av aska före, i samband med eller efter uttaget. Askåterföring bör alltid ske om grot tas ut på starkt försurad mark och torvmark. På övriga marker bör aska återförenas om uttag av avverkningsrätter görs i större omfattning. Spridningsbar askprodukt bör huvudsakligen komma från skogsbränsle eller rent träbränsle. Den ska vara härdad. Den bör innehålla näringsämnen i tillräcklig mängd men får inte innehålla för höga halter av tungmetaller eller andra giftiga ämnen och föroreningar. Stefan Andersson berättade vidare att askan ska spridas så jämnt som möjligt och att man ska undvika markskador och skador på träd. Man ska tillämpa skyddzon vid exempelvis vattendrag, fornlämningar och bebyggelse. Spridning under perioder med hög avrinning ska göras så att näringsämnen inte riskerar hamna i sjöar eller vat-

tendrag samt att aska som sprids på färska hyggen ska vara extra väl härdad. – Askåtetföringen till skogen är stabil i Sverige men vi har en sämre balans i Värmland och Skogsstyrelsen jobbar med den här frågan i Värmland, sa Stefan Andersson. Eftermiddagen avslutades

med ett studiebesök på Hedenverken och en visning av den nya biobränslepannan Heden 3 som är ett fliseldat kraftvärmeverk. Till största delen eldas här grotflis och all aska från Heden 2 och 3 återförs till de Värmländska skogarna. Värmlands läns luftvårdsförbund är en ideell förening som består av 50 medlemsorganisationer, företag, kommuner och myndigheter, som har intresse i luftkvalitetsfrågor i Värmlands län. Text och bild: PERNILLA SVANG WALLBOM