Jordbrukaren nr 7, 2015, VB by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning

i Länstidningen Värmlandsbygden

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Värmlands lantbrukare

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 7 • Årgång 89 April 2015

Kristina Carlsson i trädgården där en del av odlingarna är förlagda. Här går Åsbohönsen fritt och sprätter och pickar i sig godsaker de hittar.

Bondbönan förbereder säsongen JORDBRUK. I januari startade Kristina Carlsson Bondbönans odlingar på föräldragården Seltorp utanför Linköping, närmare bestämt vid Sturefors. Tidigare har hon under elva-tolv år arbetat med kor i familjejordbruket och är utbildad ladugårdsförman. Hennes idé är att ha flera olika närodlade sorters grönsaker som ska säljas i gårdsbutik och på Bondens marknad. Än så länge är det en del experimenterande med grödorna för att se vad som går bra. SIDAN 14

Bor mitt i arvet från Hedenhös SKOG. Allmänningen har genom århundrandena haft en spännande och omväxlande historia. Dessutom har den haft stor betydelse för boenden i byarna runt omkring, både med avseende på försörjning och sysselsättning. En av dem som kan berätta hur det var att växa upp mitt i skogen är Elving Utter.

Familjen samlad på verandatrappan. Arvid, Maria, Anders, Lovisa och farmor Britta.

Trivsamt på Kronåsen Femte generationen på gården trivs med bondelivet LANTBRUK. Anders Lundmark, 42, är femte generation på gården Kronåsen. Här föder han upp ungtjurar och driver skogsbruk. Han är nöjd med livet som bonde, att tillsammans med familjen samarbeta med bönderna intill

på Länstidningen Värmlandsbygden och sam tidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

anlitar jag skogsentreprenörer för den sysslan. Det blir vedhuggning och röjningsarbete för min del. Jag föder upp ungtjurar, det rör sig om cirka 120 individer årligen, av både mjölk- och köttras, berättar Anders. SIDAN 21

Samarbete stärker granngemenskapen Mikael Gustavsson, 28, äger gården Djupdalen i Talken. För några år sedan tog han över jordbruket efter pappans hastiga bortgång. Verksamhetens fokus är köttdjursproduktion samt försäljning av kalvar för vidareuppfödning. Favoritsysselsättningen för Mikael är dock att jobba i skogen. Mamma Maria och grannen Jonas har blivit hans oumbärliga medarbetare på gården och samtidigt goda arbetskamrater. SIDAN 22

SIDAN 20

Du som är prenumerant

bidrar till trygghet och extra glädje i tillvaron. Gården ligger i byn Kronan i Arvika kommun. Den omfattar cirka 300 hektar skog och det finns cirka 40 hektar åkermark. Brukad areal uppgår till cirka 115 hektar. – Förr gallrade jag även i skogen, men numera

VECKANS BORRING

JAKT

LANTBRUK

Uppror på landsbygden

Satsning på jaktledarutbildning

Visning av nybyggd ladugård

SIDAN 2

SIDAN 19

SIDAN 10

Nummer 7 • April 2015

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Uppror på landsbygden Under långfredagen genomfördes manifestationen Landsbygdsupproret. En manifestation för, eller snarare mot, avvecklingen av den svenska landsbygden. Initiativet kom igång i en diskussionsgrupp på Facebook under mellandagarna. Några enstaka eldsjälar som triggade varandra, vilket ledde till en hemsida och uppslutning från flera hundra bönder och landsbygdsmänniskor på dryga 20-talet platser runtom i Sverige.

Förr-förr-förra LRF-ordföranden, Hans Jonsson, sade att barrikadernas tid är förbi. Jag delar hans uppfattning, men skulle vilja tillägga istället att manifestationernas tid definitivt är här. Folk vill verkligen kämpa för olika saker. Miljö, hälsa, djur och människors rättigheter – och svenska bönder. Långfredagens manifestation är ett utmärkt exempel på detta fenomen. Med år av en uppbyggande känsla av underkastelse och en allt tydligare utgångspunkt i det urbana samhället i alla frågor, har skapat ett

tryck underifrån hos människor på landsbygden. Bönder som tvingas sluta samtidigt som billig ”skitmat” konsumeras allt mer, rovdjurspolitik som ska hanteras runt bångstyriga miljöorganisationer med statsperspektiv, byskolor och allmän service och polisiär närvaro som försämras på landsbygden. Allt detta har skapat ett förståeligt tryck att nu är måttet rågat. För egen del valde jag i ett mycket tidigt skede att tydligt deklarera att LRF Östergötland som organisation står utanför detta initiativ. Skälet var mycket enkelt. I förberedelserna snurrade så mycket olika saker som man ville reagera mot, att det för mig inte var tydligt vem man egentligen ville vända sig till. Det är långt ifrån samma beslutsfattare som ansvarar för nitiska länsstyrelsekon-

trollanter, lägger ned byskolor eller skapar regler som gör att svenskt lantbruk kan konkurrera på en internationell marknad. En annan varningssignal som gjorde mig rädd, var de resonemang om ”franska metoder” som flera ville använda. Svenska väljare/medborgare/konsumenter må betrakta bönder som hjältar i tv-rutan, men hjälteglorian sitter dessvärre ytligt nog för att statarupplevande far- och morföräldrar skulle ilskna till av skitlukt och brinnande bildäck och aktionen skulle bli kontraproduktiv… Emellertid blev det inte så spretigt som hemsidor, Facebook-diskussioner och förslag på skyltbudskap i förväg antydde. Så när som på hjälplöst naiva, men vällovliga budskap om att ministrar ska införa straffskatt på importerat kött (vi är med i EU...) så var det bland annat helt relevanta krav om rättvisa pro-

Manifestationen visar också vilken härlig kampvilja som finns ute bland bönder, lantarbetare och andra landsbygdsboende som oroas av utvecklingen.

duktionsvillkor för svenskt lantbruk som framfördes. Ytterst visar hela upproret hur mycket det kokar på landsbygden. Manifestationen visar också vilken härlig kampvilja som finns ute bland bönder, lantarbetare och andra landsbygdsboende som oroas av utvecklingen. För mig som LRF-engagerad och jobbar med just dessa frågor 365 dagar om året känns det som ett mycket bra stöd i ryggen att man inte är ensam om att tycka landsbygdens överlevnad – hela året – är viktig. Ska man självrannsaka sig, så kan jag delvis känna ett misslyckande att vi inte lyckats kanalisera all denna kraft och kämparvilja via LRF:s organisation, gudarna ska veta att jag grunnat på detta långt innan. Jag har många gånger sagt att det finns en kampvilja där ute, det handlar bara att hitta rätt fråga och forum som fångar människorna. Landsbygdsupporet lyckades hitta detta! Bra jobbat! Må så gott i det kämpande landsbygdsSverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Hon har verksamhet i flera län Margareta ger råd till nötkött- och mjölkproducenter LINKÖPING (LT)

Margareta Dahlbergs företag, MD Lantbruksråd, har funnits ett par år nu. Det bästa med att driva eget är friheten i arbetet, tycker hon. Verksamheten bedriver hon i flera län och den omfattar föredrag samt rådgivning inom mjölk och kött.

MD Lantbruksråd är en ganska nystartad rådgivningsfirma för nötkött- och mjölkproducenter. Margareta Dahlberg tog steget att starta eget i juni 2013. Hon vänder sig till kunder som vill ha en helhetsrådgivning för djurhållningen. Där ingår bland annat produktionsplanering, grovfoderodling, betesstrategier, utfodring och uppföljning av produktionen. Margareta har sitt kontor i ett rum hemma. Det blev ledigt när barnen flyttade ut. Samtalen med besökare är gärna förlagda till köksbordet. Allt är befriande enkelt,

personligt och med ett smittande gott humör. Det märks att Margareta trivs med sitt arbete. Hur kom det sig att du startade eget? – Jag var lärare på Vretagymnasiet i många år. Det tyckte jag var jättekul men längtade också ut till bönderna. En dag 1999 ringde jag till Lars-Gunnar Samuelsson på L-G husdjurstjänst på Öjeby och frågade om han hade något jobb. Jag fick en deltid där och en deltid på Länsstyrelsen. – Jag startade eget i juni

2013 för att L-G la ner och jag hade svårt att börja jobba i större företag med allt vad det innebär med tidsredovisning och möten. Mina kunder hängde på från LarsGunnar. – Det var inget jättesteg att starta eget för jag gör ju samma jobb. Kanske mer att det helt enkelt är väldigt besvärligt att lära sig bokföring och sköta ekonomin själv! Mitt företag har tre ben: Mjölk, kött och föredrag. – I huvudsak ägnar jag mig

åt rådgivning inom mjölkproduktion och nötköttsproduktion. Det är stora skillnader mellan gårdarna och det gör rådgivningen extra rolig. Den enskilda gården har sina egna förutsättningar och tillgångar som det gäller att ta tillvara på bästa sätt. Alla bönder är heller inte intresserade av samma saker. Någon kanske är nöjd med att producera och någon annan vill ha mycket kundkontakt, följa med hela ledet. – Något jag lärt mig av Lars-Gunnar är att se möjligheterna. Nötproduktion är ett bra exempel på där vägarna och möjligheterna är många. – Det är trevligt att priset på nötkött krupit upp något. Efterfrågan på svensk nöt har gått upp och det gör att man har lite mer råg i ryggen som bonde. Mjölkkorna minskar tyvärr så hur blir det med tillgången på djur framöver? – Jag startade företaget så sent i livet att jag inte kommer kunna expandera. Jag samverkar istället. Genom

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se

REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på

åren har jag fått många kontakter. – Jag kan inte ta fler kunder nu. Jag har börjat säga nej men det är inte lätt, så då känns det väldigt bra med nätverket och att kunna dela med sig lite. Det är liknande på växtsidan också. Är man liten så måste man ha goda relationer med andra. – Jag tycker det är roligt att vara sin egen. Det är mycket frihet och snabba beslutsvägar då man sköter allt själv. Frihet är viktigt i jobbet och liknande tankar finns hos bönderna. – Jag har kontinuerliga kontakter med ett 20-tal mjölkgårdar och ett 40-tal köttproducenter. De finns förutom i Östergötland i Småland, Sörmland och Västergötland. Dessutom besöker jag kunder på Gotland två gånger om året. Som det verkar är det alltså såhär som Margareta Dahlberg trivs bäst, full fart i företaget även om det blir mycket åkande mellan kunderna.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Margareta Dahlbergs företag, MD Lantbruksråd, ägnar sig i huvudsak åt rådgivning inom mjölkproduktion och nötköttsproduktion. Det är stora skillnader mellan gårdarna och det gör rådgivningen extra rolig, tycker Margareta.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se

TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping.

Nummer 7 • April 2015

Äntligen! Nu finns Jordbrukaren på webben!

Läs om skogs- och lantbruk, artiklar om häst, jakt, energi och mycket mer. Vi hälsar på i ladugårdar runt om i länet, man kan helt enkelt säga att vi gör ”Hemma hos” bland kossor och andra djur. Här hittar du också papperstidningen som blädderbar e-tidning! Nu har du även möjlighet att gilla oss på Facebook! Följ oss gärna och få info om nyheter, evenemang, tävlingar och annat som rör företagande och vardag på landsbygden.

jordbrukaren.se

HÄST

Nummer 7 • April 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Amanda sitter säkert i sadeln mycket tack vara mamma, mormor och morfar samt tränaren Emma Emanuelsson som är hennes personliga tränare och coach.

Hon har haft häst sedan födseln För Amanda Lundberg betyder hästarna och hoppningen allt RISINGE (JB)

Amanda Lundberg bor i Risinge utanför Finspång och i hennes liv har hästar funnits med sedan hon föddes. Redan från hemkomsten från BB stod en shetlandsponny i stallet och väntade på henne. Som sjuåring började hon med hopptävlingar och då låg hindren på 20 och 30 centimeter. Nu är hindren betydligt högre och Amanda har debuterat på 150 cm och har vinster och placeringar på höjden 145 cm.

– Morfar kom till BB med ett par små ridbyxor, skrattar Amanda som för länge sedan vuxit ur sin ponny och nu har tre kallblodiga hopphästar i sitt stall. Amandas morfar Göran, mormor Ann och mamma Victoria har alla tre ridit och de är hennes stora stöd. – Mamma är den som lärt mig allt hon kan och henne kan jag fråga om det är något jag känner mig osäker på. Jag

har hoppat tre gånger i Göteborg Horse show i klassen Morgondagens vinnare och det var fantastiskt att få vara med där och tävla. En gång tävlade jag i Italien och har även varit i Danmark och Norge med mina egna hästar. Om jag skaffar en unghäst nästa år hoppas jag på att kvala till hopptävlingarna i Falsterbo. Morfar är den som kör lastbilen med hästarna till tävlingarna. – Det är mycket smidigt eftersom den fungerar för hästarna och oss. Vi sover i den när jag är ute på tävlingar och vi lagar all mat i lastbilens kök vilket är bra eftersom jag på grund av min diabetes måste vara noga med måltiderna. När jag fyllt 21 år kommer jag nog att ta lastbilskörkort så jag kan köra lastbilen själv, resonerar Amanda. Amandas tre hästar kommer från egen uppfödning men Amanda har sålt stoet även om morfar Göran gärna sett att de fortsatt med avel och uppfödning. – Jag har inte riktigt den tiden som krävs att rida fler häs-

tar än vad jag gör idag eftersom jag fortfarande pluggar. Till sommaren tar jag studenten och efter det vill jag gärna rida fler hästar för då har jag inget annat som binder upp mig. Har jag tur så kanske jag får rida någon annans hästar förutom mina egna. Det är i alla fall hästarna jag kommer att koncentrera mig på efter skolan sen får jag se om jag kanske fortsätter att vidareutbilda mig om några år. Det ligger mycket arbete bakom ridsporten och varje dag rider och tränar hon minst två hästar när skoldagen är slut. – Om jag inte pluggade hade jag haft möjlighet att rida fler hästar så morfar ställer upp och longerar hästarna eftersom jag inte hinner. Det är en väldig tur att jag har morfar, för han ställer alltid upp. På väggen i sadelkammaren hänger en imponerande samling av rosetter och Amanda säger med stolthet att hon vunnit tävlingar på nationell nivå. Trots att det stundom tar emot att gå till stallet är det vinsterna på hoppbanan och

bra träningar som ger beröm som överväger allt som känns jobbigt. – Det är så roligt att både

träna och tävla ihop med andra. Mina tränare är Peter Markne och Emma Emanuelsson. Emma är landslagsryttare och Peter är en av Sveriges främsta tränare. Mamma har tränat för Peter under lång tid och jag tog över mammas plats hos honom när hon slutade rida. Emma brukar jag för övrigt tävla emot men så kände jag att jag behövde en mentor att prata med. Någon som ser mig på tävlingar och vet hur jag rider. Därför är det perfekt med Emma och jag åker hem till henne i Lerum och rider. Hon är guld värd och har hjälpt mig jättemycket. Förra året var Amanda stipendiat i hästnäringen där Östgötahästar och Länstidningen var huvudsponsorer. De pengarna går bland annat till att finansera träningen hos Emma. Text och bild: CARINA LARSSON

Wiseman RP 10 ryktas inför dagens träningspass.

Nummer 7 • April 2015

Bygg solkraft 2015 – Nyttja rotavdraget

AUKTION ELLER FÖRMEDLING

Maila oss din adress så får du förslag på hur mycket ditt tak kan producera samt offert! Välkommen till

– Skogsplantor – Plantering – Röjning

www.allskogsservice.se Olle Josefsson 070-275 04 09 · info@allskogsservice.se

TRÄ & MILJÖ AB GISTAD stefan@traochmiljo.se 0708 - 27 34 88 www.traochmiljo.se

av lantbruk-entreprenad-maskiner? Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst! Stig-Arne 0730-291 659

GISTAD SOLSTATION (fd Brandstationen)

Från idé till färdigt stall Kontakta oss innan du sätter igång ditt bygge eller renovering 590 33 Fornåsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se

Stängseltider! Köp minst en bunt tryckimpregnerade stolpar – få 10% rabatt på valfritt stängselaggregat! Besök år v gärnautik! webb

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

Vi hjälper dig! Vi är måna om att slutresultatet ska bli bra när du bygger nytt. Därför erbjuder vi kostnadsfri hjälp med projektering och ritningar. Du är hjärtligt välkommen till oss - eller också besöker vi dig och tittar närmare på dina förutsättningar. Kontakta oss när du går i byggtankar - för bästa möjliga slutresultat!.

Vi tror på en framtid för svenskt lantbruk!

Seko Mixervagnar för alla behov...

Fylltömmare för omgående leverans.

Nya & begagnade. • Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet • Kastfläktar KK1600 och KK1800

facebook.com/ydregrinden

@ydregrinden

tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se STALLINREDNING • STALLTILLBEHÖR • GÖDSELHANTERING • FODERHANTERING • BYGGNATION • VENTILATION

Gullviks är din växtskyddsspecialist! Gullviks erbjuder ett komplett sortiment av växtskyddsprodukter och mineralgödsel för jordbruk, skogsbruk, trädgård och grönytor. Det är genom vår specialistkunskap, personliga rådgivning och goda service vi vinner våra kunders förtroende. Kontakta oss så får du veta mer! LEIF PERSSON, Kumla

tfn 019-57 31 94 leif.persson@gullviks.se

DANIEL TEVELL, Skänninge

tfn 0142-430 51 daniel.tevell@gullviks.se

DANIEL WESSMAN, Nyköping

tfn 0155-721 90 daniel wessman@gullviks.se

MATS WIKLUND, Linköping

tfn 013-31 13 81 mats wiklund@gullviks.se

Nummer 7 • April 2015

GÅRD TILL SALU

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Toppskick på udden

Drättäng, SÖrMLAnD Tre bostadshus i toppskick, två gästhus och en ombyggd ladugård väntar på den egna udden. En 1,6 kilometer lång strandlinje, 38 ha mark och 27 ha vatten, egen ö samt jakträtt hör till den här mycket fina fastigheten. Välkommen till Drättäng som är veckans gård till salu.

Det är välkänt, det vackra omväxlande sörmländska kulturlandskapet med jordbruk, sjöar, fornlämningar, skog, sevärdheter, gårdar och mindre orter. Allt i generös men ändå avvägd mängd. Landskapet som närmast omger veckans gård är även det varierande med stora gamla ekar som tillhört en tidigare ekplantering, barrskog och höga berg. Drättäng hittar man sex kilometer öster om Bettna, längs väg 52 mellan Nyköping och Katrineholm. Fastigheten är belägen på en udde vid den säreget mycket långsmala och flikiga sjön Långhalsens strand. Till gården hör också en egen liten ö i sjön och en 1,6 kilometer lång strandlinje med två bryggor och en anlagd sandstrand. Drättäng erbjuder ett ostört avskiljt naturnära läge. Huvudbyggnaden från 1921 har

2001-03 genomgått en totalrenovering. Huset kan idag välkomna med något av en uppvisning av smakfull lantlig stil av högsta relevans för 2000talet och atmosfärsbevarande detaljer som uppenbart valts med utstuderad omsorg och känsla. Det skulle gå att drömma sig bort bland traditionella handtag på skåp och lådor i köket, den gamla vedspisen, den

annars moderna köksutrustningen, färgval, kakelugnar och allt annat i huset. Här är det trivsel och uttalad äkthetskänsla. Sedan är det glasverandan som tjänstgör som matrum. Spröjsade fönster i tre väderstreck ger ett härligt ljus och generös utsikt. Måltiderna har därmed en inramning som inte står att finna ens på de flesta stjärnkrogar. För att göra det hela komplett finns utgångar åt två håll till altaner, en på varje sida om matrummet. Det här fortsätter delvis på andra våningen där man låtit halva sovrummet få en motsvarande stil ovanför matrummet, som ett till inglasat uterum. Den som vaknar på morgonen till den vyn och det ljuset får en bra start på dagen. Att kunna få till det här utan att det ger ett skrytsamt intryck utan att snarast kännas som en självklar livsbejakande kontakt med naturen är i sig inget annat än imponerande. Borohuset från 2007 har en boyta om 71 kvadratmeter och liksom Arkitektvillan från 2008 är det modernt med alla möjligheter att njuta. Utsikten från båda husen gör att man är med i

årets växlingar. Arkitektvillan med sina två plan och en boyta om 119 kvadrateter har dessutom sjöutsikt från alla rum. Gästhuset inrymmer ett stort sovrum och helkaklat badrum med golvvärme. Drängstugan från 1897 har både boendedel och en festvåning. Det som tidigare varit ladugård har

förvandlats genom en renovering 2001. Idag inrymmer den 360 kvadratmeter stora byggnaden sådant som en 100 kvadratmeter varmbonad verkstad med betonggolv, nya fönster och helkaklat badrum med dusch och wc. Här finns också ett 35 kvadratmeter stort kontorsutrymme med sjöutsikt, maskinhall, tre garageplatser med mera. Drättäng är ett utmärkt boende för den stora familjen, generationsboende, mindre kurser, läger eller liknande. Härifrån är det också bara cirka tre mil till både Flen och Nyköping. I Bettna några kilometer bort finns både affär och skola. Det kan vara såhär bekvämt att leva på sin egen udde härligt nära naturen. Text: BO BÄCKMAN

KORTA FAKTA DRÄTTÄNG Huvudbyggnad: Byggår 1921. Boyta 210 kvm. 5 r o k. Bergvärme, elvärme, öppen spis, braskamin och kakelugnar. Borohuset: Byggår 2007. Boyta 71 kvm. 4 rum. Arkitektvillan: Byggår 2008. Boyta 119 kvm. 5 rum. Drängstugan: Byggår 1897.Två sovrum och badrum med wc och dusch. Festvåning och rikligt med förvaringsutrymmen.

Gästhus: Sovrum och badrum. Ladugård: 360 kvm. Smedja: Orenoverad. Areal: 38 ha mark, varav 16 ha bete och 11 skog. Vatten 27 ha. Jakt: Jakträtt på fastigheten. Olika sorters vilt. Fiske: Gös, gädda, abborre och kräftor Pris: 17 000 000 kr Ansvarig mäklare: Robert Nordstrand, Nordstrands Mäkleri, 070-523 58 77

Nummer 7 • April 2015

Vi tillverkar och monterar

BETONGELEMENT Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager

för lantbruk, villor och industri

"""

Besöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

Timrade stugor · Förråd · Bastu

www.vvp.se · 0121-511 96

Betongsågning • Rivning Håltagning • Teleskoplastare Stohagsgatan 6 • Norrköping • 011-10 18 81

Våga prova oss! Vi har delar till de flesta traktorer och maskiner. Även motordelar för Volvo, Perkins, Cummins Industri varianter.

BRORSSONS TRAKTORDELAR MARIANNELUND

traktordelar@brorssons.se Tel 0496-107 55 • www.brorssons.se

VI BEHÖVER FLER DJUR TILL SLAKT K RA V TILLÄGG ÖT KO/UNGN G +4 KR / K ÄGG EKOTILL ÖT KO/UNGN KG / +1,50 KR

Testa hagel- och kulskytte på en av Östergötlands finaste skjutbanor! Skjutbanan öppnar för våren den 5 maj och hösten den 4 aug. Tisdagar kl 17.00-21.00 · Torsdagar kl. 17.00-21.00 · Lördagar kl 09.00-15.00 •

På älgbanan erbjuds ordinarie älgbaneskytte. Vi erbjuder dessutom övningsskytte på vildsvin från tre stationer: 80 m, 50 m samt 20 m. Alla stationer med 4 skott

•

På lerduvebanorna erbjuder vi compact sporting och skeet som är kanonbra träning för hageljägaren

•

På korthållsbanan erbjuder vi kulskytte på vildsvin, älg och rådjur med cal 22, plus hagelskytte på hare och rådjur

•

Anmäl ert jaktlag för godkännandeskytte på älgbanan inför kommande jaktsäsong

Under juli månad är skjutbanan stängd och stänger för säsongen två veckor innan älgjakten börjar. Kom med i klubben och träffa kamrater! Medlemmar skjuter till förmånliga priser! Bli medlem i en växande organisation

BEHOV AV BETESDJUR

VÄLKOMMEN MED DIN ANMÄLAN! Anders Kälvelid, 0727–23 61 04 Tel vx: 0500 – 44 62 80

Skövde Slakteri är en del av familjeägda Ögrengruppen, med välkända varumärket Gudruns. Vi har valt att arbeta med svenskt kött i vår toppmoderna anläggning i Skövde.

SPARA DENNA ANNONS DEN ÄR VÄRDEFULL! Kontaktpersoner Ordförande

Paul Johansson

070-598 22 29

n.paul.johansson@gmail.com

Viltmål 80 m

Paul Johansson

070-598 22 29

n.paul.johansson@gmail.com

Skeet bana

vakant

Jägarexamen

Jarl Karlsson

070-546 17 47

jarlkarlsson1@gmail.com

Jaktledarutbildning Jarl Karlsson

070-546 17 47

jarlkarlsson1@gmail.com

Cafeteria

Birgitta Karlsson

070-341 92 58

Ungdomsledare

Joakim Jonsson

070-685 89 54

jockejo@live.com

Valdemarsviks Jaktskytteklubb

LANTBRUK

Nummer 7 • April 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Carl Lagerfelt tittar till djuren i ladugården. När Grensholm övergick till Krav revs ungdjursboxarna och djuren går numera på lösdrift.

Att få vara i lugn och ro när kalvningen är avklarad är viktigt för både ko och kalv.

Grensholms första ladugård för mjölkkor vilket numera är ungdjursstall.

Det är sällan Carl hinner med att njuta av allt det vackra på Grensholm eftersom det alltid finns något att göra.

Carl och Linda sköter själva allt trädgårdsarbete. I det ingår att klippa buskar som får en rund och fin form.

Ekoproduktion på anrik gård Slutade med mjölk 2007 – nu är det Kravmärkt köttproduktion som gäller VÅNGA (JB)

Vid sjön Roxen i Vånga socken, Norrköpings kommun, ligger den anrika Grensholms herrgård. Gården ägs och drivs sedan 1993 av makarna Carl och Linda Lagerfelt där ekologisk köttproduktion står som huvudnäringen.

– Huvudbyggnaden uppfördes under 1600-talet och är omgjord i karolinsk stil, berättar Carl och förevisar den franska parken som omger herrgårdsbyggnaden och där en vacker spegeldamm förhöjer det estetiska intrycket. Tidigare var huvudbyggna-

den från 1500-talet men gjordes om till gårdskapell då den nuvarande upprättades. Riksrådet Magnus Gren har gett Grensholm sitt namn och har ägts av släkterna Ry-

ning, Rosengren och Ribbing. Mette Ribbing gifte sig 1644 med Sven Ribbing och Grensholm stannade i Ribbings ägo fram till 1706 då släkten Spens tog över fram till 1904. Nästa köpare blev friherre Johan Mannerheim som blev kvar där ända fram till 1982. – När vi köpte det var det ett

konkursbo så vi köpte det av banken. Gården är på 1950 hektar varav 1200 hektar skog och resten åker och äng. Vi har köttdjur, mest av rasen Charolais. Vi har 120 dikor och föder upp kalvarna till slakt. Eftersom det är ekologiskt tar det upp till två år innan de blir slaktfärdiga och djuren får endast grovfoder som vi producerar själva, berättar Carl. Till Grensholm hör även fjorton hus som hyrs ut året om och lika många som nyttjas till sommarbostäder. Några av husen har tidigare fun-

gerat som mejeri, kuskbostad, smedsbostad och trädgårdsmästeri. Några spår av växthusen syns inte idag och Carl tror att den verksamheten upphörde redan under 1950talet. Det är hus med anor från 1700- och 1800- talet. Det gamla gårdskapellet brukas dock fortfarande och det händer att Borgs församling håller någon gudstjänst i det rosa kapellet. Carl och Linda vigdes i kapellet och bröllopsfesten hölls sedan i herrgårdsbyggnaden. För att värma upp både herrgården och samtliga hus används flis och det går åt ungefär 12-1500 kubik per år. – Tidigare hade vi olja men det blev dyrt och oekonomiskt, det gick åt omkring 60-70 kubik olja om året, därför övergick vi till flis. Vi hyr in en flistugg och använder oss av det som växer omkring diken på gården och odlar därför ingen energis-

kog, förklarar Carl. För att producera el på ett miljövänligt vis finns två vindkraftverk på Grensholm som producerar omkring 10 000 MWh per år. – Vi har även egen jaktmark och jagar själva men bjuder in lite danska gäster som gärna kommer och pyrschar. Älg är det inte så gott om, utan det är dovhjort och ett och annat vildsvin som jagas. Än så länge har vi inga bekymmer med vildsvin utan skjuter endast ett par om året. – Eftersom vi endast odlar vall har vi ingen större maskinpark utan bara det vi behöver för att klara av vallskörden. De första fjorton åren hade vi 250 mjölkkor men slutade med mjölkproduktionen 2007 när mjölkpriserna inte vände uppåt. Vi byggde om den gamla ladugården där det före vår tid funnits mjölkkor till ungdjursstall, och där går nu

ungdjuren som är avvanda och ska ut på bete i sommar för att gå till slakt nästa år. Tidigare gick ungdjuren i boxar men i och med att vi gick över till Krav måste djuren gå på lösdrift. – Det andra djurstallet var tomt när vi köpte gården så den byggde vi om till våra mjölkkor när vi kom hit men när vi slutade med mjölken blev även den byggnaden plats för dikorna och deras kalvar. Vi har en egen avdelning för de kor som ska kalva. Där får de vara i lugn och ro och stanna några dagar efter kalvningen så ko och kalv får lära känna varandra innan de släpps ihop med de övriga. – Fördelen med att ha kött-

djur är att det ytterst sällan förekommer mastiter men skulle det hända behövs det nästan aldrig någon åtgärd med antibiotika. I besättningen har vi egna tjurar men det gäller att vara noga med val av

tjur så det inte blir stora kalvar för att underlätta kalvningarna. Om en månad ska förhoppningsvis alla kor vara ute och då släpper vi dit tjurarna sen börjar kalvningarna komma mellan januari och april. Både Carl och Linda arbetar på gården och tar in extra arbetskraft vid behov men har två medarbetare som arbetar heltid på gården. Förhoppningsvis kommer parets två barn så småningom att även de arbeta på Grensholm men än så länge studerar de till lantbrukare respektive ekonom. Carl anser att innan det är dags för att börja arbeta hemma på gården så bör båda barnen ut och se sig om i världen. Ett klokt beslut eftersom när den dagen kommer vilar ett tungt ansvar på de som ska fortsätta att driva den fina gården vidare.

Text och bild: CARINA LARSSON

Nummer 7 • April 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

AccuPocket Världens första batteridrivna svets AccuPocket från Fronius är världens första batteridrivna MMA-maskin med ett högpresterande litium-jon-batteri

och en låg totalvikt på endast 11 kg, vilket ger användar-

na oöverträffad rörelsefrihet vid manuell elektrod- och

$ $ $ $

TIG-svetsning. Kan även drivas med ett litet två kilowatts elverk.

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB

Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37 Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

LELY CENTER VALDEMARSVIK

$[VRQ 7HNQLN lU FHUWL¿HUDGH enl. ISO 9001:2008

AXSON TEKNIK AB • S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda • Tel 031-748 52 80

www.axson.se

LELY – världsledande inom innovativa system för automatisk mjölkning och robotutfodring. Kontakta oss för mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com www.lely.com

NYHETER 2015!

• Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland. Ring för närmare info

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se innovators in agriculture

) !

' !&' "' % % ) % ( ', #$ % ' # &' &$% &, "!' ' "&& & & % %&+% ) ! #&! ! #% (&' %,

2015 års modeller på plats i butiken! Välkommen in och provkör just din favorit ' /00-13 24 //

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala 0141-20 22 90 · info@maskincity.se . www.maskincity.se

! !')

! 0/ . "%% #$ ! . ***,& %"' % ,&

MERASYSTEMPLÅT PLÅT AB Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

TAKPLÅT - TAKPANNOR - FALSTAK MERASYSTEM tillverkar välbeprövade produkter till lantbrukssektorn. Tillförlitligt, snabbt och priseffektivt

Estelle falstak

Estelle falstak aluminiumzink

info@merasystem.se | www.merasystem.se tel 0410-205 30 | fax 0410-211 66

LANTBRUK

Nummer 7 • April 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Dessa kossor ser ut att må alldeles utmärkt i familjen Berges nya fräscha ladugård vid Bleckstad.

Maria och Erik Berge servade med dryck och tilltugg under visningen.

LRF:s distriktsordförande Peter Borring var kvällens gäst.

Bengt ”Åby” Johansson fick i uppdrag att avge ett remissvar från västra LRFkretsen om Vattendirektivet.

Några av de 45 besökarna.

Annika Berge, Hammarkinds norra hushållningsgille, hälsade välkommen vid ladugården.

Visning av nybyggd ladugård Samarrangemang med ladugårdsvisning och smörgåstårta SÖDERKÖPING (JB)

Söderköpings västra LRF-krets och Hammarkinds norra hushållningsgille har samarrangerat en träff där det inledningsvis ordnades en visning av familjen Berges nya fräscha ladugård vid Bleckstad. Därefter bjöds det på smörgåstårta och kaffe i Drothems församlingshem där LRF:s distriktsordförande Peter Borring var gäst. 45 personer kom till träffen.

Efter att Annika Berge, kassör i Gillet, hälsat välkommen tog maken Magnus över och redogjorde för detaljerna runt ladugårdsbygget som i pengar belöper sig till sjusiffrigt belopp. – Projektet kom till tack vare regeländringar. För att producera ekologisk mjölk ställdes krav på att vi skulle ha frigående djur. Om man hade mer än 40 kor skulle det vara lösdrift. Vi har hållit på med

ekologiskt sedan -95 och tänkte att vi skulle försöka hålla på ett tag till, inledde Magnus Berge. De församlade fick veta att

ladugårdsbyggnaden är 55x25 meter, har tre skrapgångar och fyra liggbås med gummimadrasser. I dag har gården 83 mjölkkor och Berge har valt att ta hem de ungdjur som mestadels har funnits på gården Vrångstad. Utfodringen sker med traktor, frontlastare och rundbalar och med så liten dieselåtgång som fyra liter varannan dag. – Vi väljer att behålla mjölkningen i den gamla ladugården, korna går mellan ligghallen och mjölkningen, samma driftsystem som vi har under betessäsong, berättar Magnus Berge. Ladugården har fyra avdelningar, en för mjölkkor och tre för ungdjur. Totalt finns 40 kor i den gamla ladugården och 150 enheter i den nya. Taket är isolerat och LED-lampor i taket ger ett behagligt ljus. En ryktborste är också

centralt placerad. Tillkomsten av nya avkommor sker på naturlig väg genom tjurbetäckning. Runqvist bygg AB har varit lokal byggare, Ydre-Grinden AB har stått för inredning, byggsats och ritningsunderlag och Lasse Axelsson har varit verksam med sin grävmaskin. Samtliga företag hade representanter på plats. Efter den välsmakande smörgåstårtan och dito kaffet tog avdelning två vid i Drothems församlingshem. Magnus Berge tog tag i takt-

pinnen genom att föra fram ett aktuellt LRF-ärende där EU:s Vattendirektiv är uppe på tapeten. Avdelningen måste via Vattenrådet i Söderköping avge ett remissyttrande senast den 5 maj. – Statsmakterna och EU har lagt en stor börda på oss lantbruks-och fastighetsägare angående vattenfrågan. Det här innebär väldigt stora påfrestningar ekonomiskt för branschen om det vill sig illa, menade Berge.

Bengt Johansson som suttit i förbundsstyrelsen i många år och jobbat med vattenfrågan hade förberett sig en del i ämnet. Övergödning är ju ett klassiskt vattenproblem som det måste arbetas med. I just västra LRF-kretsen är det 3-4 vattendrag som är aktuella. Vattendirektivet trädde i kraft den 22/12 2000 och omprövas vart sjätte år. – Jag hoppas att så många

som möjligt tar det här på allvar, i förlängningen kan det här kosta miljarder, menade Jan Siverskog, verksam vid Evertsholm lantbruks AB strax väster om Söderköping. Han var Årets Östgötabonde tillsammans med hustrun Catarina 2013. I sitt anförande inledde Peter Borring med att visa hur olika Vattendirektivet behandlas i Skottland och södra Östersjön, tunn respektive tjock pappersbunt. Hur kan det bli så här ? – Jo, det kan bli så om ett land bestämmer sig för att matproduktion är en miljö-

farlig verksamhet. Sverige är det enda land i världen som klassar matproduktion som miljöfarlig, yttrade Borring. Han tog också upp det faktum med utdikade sumpmarker, en effekt av att folket skulle ha mat. – Lantbrukarna har följt la-

gar och regler i alla år. De styrande har på något sätt velat påverka matproduktionen. Fram till mitten av 1980-talet ville man öka matproduktionen och man lyckades öka den så mycket så det blev överproduktion, informerade LRF-ordföranden. 2007 började spannmålsoch mjölkpriserna åka bergoch dalbana. Vad gjorde politikerna då ? – Då skyndar man sig att skruva igen så att nyttig mat blir för dyr för de fattiga, var Borrings kommentar efter vad som hade hänt de senaste 30 åren. Åhörarna fick också veta att grisöron har samma kilopris i Kina som fläskfärs i Sverige. Peter Borring och den

svenska bonden vill inte ha samma villkor som den danska eller tyska kollegan. – Men jag vill ha vettiga konkurrensvillkor, slog Borring fast med viss emfas. Peter Borring var övertygad om att om svenska bönder kan sälja en liten del till kvalitetsmedvetna europeiska konsumenter så är svenskt lantbruk räddat. Då kunde kanske italienaren äta svensk skinka i stället för sin inhemska parmaskinka som innehåller 31 gånger mer antibiotika. Kina och Ryssland kan vara en marknad i värde, inte i volym, av ekologiska produkter. Ett trendbrott för svenskt

lantbruk inträffade under 2014. – För första gången minskade importen av nöt-och griskött, berättade Peter Borring. Det finns trots allt ljuspunkter för svenska bönder. Text och bild: OWE BERGGREN

Nummer 7 • April 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

)

+ )

Vi borrar till alla värmepumpsmärken samt vattenhål

Levererar färdig betong

)

+ ,#"&$$ % (!##

'!%

certifierad av '!(!

Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22, Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

Vi utför borrningar för små och stora fastigheter. VÄRME • VATTEN • KYLA

s ZDKEd y> ϯͲϵǆϱϲ KƌĚ ƉƌŝƐ ϯϯϵϱ͕Ͳ Eh͊

med plog eller kedja

Ϯϵϵϱ͕Ͳ

KƌĚ ƉƌŝƐ ϯϵϵϱ͕Ͳ Eh͊

ǁǁǁ͘ŽǆŽͲŽƉƟŬ͘ƐĞ ZŝŶŐ Ϭϰϭϭ ϯϵ ϵϱϬ Certifierad borrare

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

TÄCKDIKNING

KE KZ ts ϭ͕ϱͲϲǆϰϮ

Ϯϯϵϱ͕Ͳ

AKTUELLT

Grävkonsult AB Erik Ryden · Tel 070-533 68 30 · Vikingstad

Tel. 070-575 80 34 · info@ostgotaborrning.se

www.ostgotaborrning.se Vildmark Översko• Jakt Kängor Frilu sliv

Göteborg Malmö Stockholm Slutarp www.rodastjarnan.com

Jag köper din el

DĞĚ ŵĊůĞƚ ĂƩ ƐƚćůůĂ Žŵ Ɵůů ĞƩ ŚĊůůďĂƌƚ ƐĂŵŚćůůĞ ćƌ ŝǆŝĂ ĞƩ Ăǀ ĚĞ ĞůďŽůĂŐ ƐŽŵ ŬƂƉĞƌ ŝŶ ŵĞƐƚ ŶćƌƉƌŽĚƵĐĞƌĂĚ Ğů ĨƌĊŶ ƐŽů͕ ǀŝŶĚ ŽĐŚ ǀĂƩĞŶ͘ ćƌĨƂƌ ŐƂƌ ǀŝ ĚĞƚ ĞŶŬĞůƚ ŽĐŚ ůƂŶƐĂŵƚ ĨƂƌ ĚŝŐ ĂƩ ƐćůũĂ ĞůĞŶ Ɵůů ŽƐƐ͘ Vill du veta mer? ZŝŶŐ ŽƐƐ ƉĊ Ϭϳϳϭ ʹ ϭϲ ϭϳ ϭϴ ĞůůĞƌ ĞͲƉŽƐƚĂ ƉƌŽĚƵŬƟŽŶΛďŝǆŝĂ͘ƐĞ͘ Ƶ ŬĂŶ ŽĐŬƐĊ ůćƐĂ ŵĞƌ Žŵ ŽƐƐ ƉĊ ďŝǆŝĂ͘ƐĞͬƉƌŽĚƵĐĞŶƚ͘ sćůŬŽŵŵĞŶ Ɵůů ŝǆŝĂ͘

SSAB Merox AB Tel. 0155-25 60 00 www.merlandet.se

Nummer 7 • April 2015

SKOG

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Skötselmetoder visas på mässa Andra mål för en ny generation skogsägare Den nya generationen skogsägare har delvis andra mål för sitt ägande och skötseln av skogen. – Det blir allt vanligare att man ser skogsbruket som ett sätt att bidra till en hållbar värld, säger Isabelle Bergkvist, programchef för skötsel och miljö på Skogforsk.

Dagens skogsägare, inte minst utbor, förväntar sig mer än ett högt rotnetto. För dem är skogen lika mycket semester, jakt och miljöengagemang. – Det flesta skogsägare har flera mål med sin fastighet. Bevarande och rekreation är viktigt nära boningshuset, medan andra delar av skogen sköts med hög tillväxt som mål, säger Isabelle Bergkvist. Forskningsinstitutet Skogforsk har en egen slinga på sommarens mässa SkogsElmia. Där ska olika metoder för skogsskötsel visas i praktiken, i några fall så att skogsägarna direkt kan jämföra alternativen. På slingan visas bland annat den dominerande metoden trakthyggesbruk tillsammans med kontinuitetsskogsbruk.

Diskussionerna om metod har genom åren varit motstridiga. – Längs slingan finns ett välskiktat område. På en del ska vi ställa i ordning för slutavverkning, på den andra gallrar vi ut träd av olika dimensioner, så kallad blädning, säger Isabelle Bergkvist. Metoderna kan bedömas visuellt och jämföras med aktuella forskningsresultat från bland annat programmet Future Forest, som presenteras på mässan. Forskarna kommer inte att förorda någon av metoderna. Valet beror på lokala förhållanden och skogsägarens mål. Andra teman längs slingan är röjning, gallring och skonsam drivning, som är samlingsnamnet på avverkningens alla steg fram till bilväg. Rådet till skogsägare är att sätta upp målbilder och anpassa brukningsmetoderna efter dem. Är målet hög och lönsam virkesproduktion, är skogen en plats för rekreation och naturvård eller är ägandet ett bidrag till en hållbar utveckling? Skogsbrukets framtid är en annan dimension av skötselfrågorna. Politikerna är under press att minska avverkningarna och skydda allt större

– Den nya generationens skogsägare har andra intressen för sitt ägande än tillväxt, säger Isabelle Bergkvist på Skogforsk som visar alternativen för skogsskötsel på sommarens Skogs-Elmia. Bild: ELMIA

arealer. Det kräver en djupare medvetenhet i alla läger om skogens betydelse. – Skogen är en klimatsmart

och förnybar resurs som kan

ersätta mindre hållbara råvaror som olja och bomull. Tygfibrer av trä, viskos, förbrukar en bråkdel av vattnet som krävs för odling av bomull, säger Isabelle Bergkvist.

Viktigt att få ut stormskadat virke från skogen Upparbetningen av stormskadat virke efter stormen som drabbade Värmland i augusti 2014 går framåt. Fortfarande finns det mycket barrvirke som är spritt i skogen vilket behöver tas om hand för att mota angrepp av granbarkborre.

Skogsstyrelsen bedömer att upparbetningen på de områden där det stormfällda virket ligger samlat går framåt och att det på många håll kommer att vara omhändertaget innan sommaren. Däremot verkar det fortfarande finnas mycket spritt barrvirke som ännu inte är omhändertaget. – Viktigast är att ta hand om

det spridda granvirke som ligger solbelyst, eftersom det är en extra attraktiv yngelplats för granbarkborren. Om det blir

liggande kan det leda till att vi får omfattande skador av granbarkborren. Spridda lövvindfällen kan och bör lämnas kvar, säger Hans Källsmyr, regional skogsskadesamordnare, Skogsstyrelsen. De skogsägare på vars mark den skadade arealen överstiger 0,5 hektar och som ännu inte lämnat in en avverkningsanmälan bör göra det snarast. Inte minst eftersom stormskadat rått barrvirke måste vara bortforslat från skogen eller barkat senast den 1 juli. Precis som vid en vanlig avverkning, så ska man vid upparbetning av stormfälld skog ta miljöhänsyn till vatten, nyckelbiotoper, kulturmiljöer och stigar. Träd, främst lövträd som lämnats av naturvårdsskäl i samband med andra skogliga åtgärder och som blåst omkull i stormen, bör in-

te upparbetas. Dessa träd ska i stället lämnas kvar i skogen för att, av miljöskäl, öka mängden död ved. Även enstaka granvindfällen kan lämnas av miljöskäl, dock max fem kubikmeter inom ett hektar. – Skogsägare som inte har

stor vana av skogsarbete bör inte själva upparbeta virket, eftersom stormskadad skog är en mycket farlig arbetsplats. Det är viktigt att sätta säkerheten främst och inte vara ensam i skogen, säger Hans Källsmyr, i ett pressmeddelande nyligen.

Det verkar fortfarande finnas mycket spritt barrvirke som ännu inte är omhändertaget efter stormen som drabbade Värmland i augusti. Bild: BJÖRN ÖST

Skogforsk finns på plats under Skogs-Elmia i Jönköping den 4-6 juni för att diskutera med en kategori som de sällan träffar. – Vi möter oftast skogens

tjänstemän och entreprenörer, men de privata skogsägarna är en viktig grupp. De äger hälften av skogsmarken och är intresserade av mer än tillväxt, säger Isabelle Bergkvist.

Nummer 7 • April 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

SOFAB Sanering & färg AB

STRONGA LASTVÄXLARVAGNAR - vi isolerar skarvfritt med polyuretan UÊ Þ >}iÀ\Ê* Ì>Ì Ã ]Ê À ÌÃ ]ÊvÀÕ Ì ]ÊLBÀ ]ÊÛFÌ ]Ê V Ê > Ìi Þ >À UÊ `i Ã Ã iÀ }\Ê >Ã > >ÀÊ V Ê` ÕÀÃÌ> >À UÊT> >À\Ê VVÕ Õ >Ì À Ê V ÊÛ>ÌÌi Ì> >À UÊ Þ }>À\Ê Û]ÊÛB}}>ÀÊ V ÊÀ À

Vi utför tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt målning

OBS! Vårt material har slutna/täta celler och är godkända 4 storlekar, många tillbehör, användarvänliga. Köp ingen växlarvagn innan ni tittat på STRONGA!

på EU:s REACH-lista

Kostnadsfri rådgivning:

Visas i Sala, Maskinexpo, Brunnbydagarna, Skogs Elmia. Vi byter in BIGAB och andra vagnar.

"`i ÃL>V i Êä£ ÎÓÊ£ÈÊÓxÊÜÜÜ°« ÞÌiÀ °ÃiÊ

Mobil 070-53 00 751, även 0143-500 20 www.sofabskanninge.se

Visste du? Göran 070-664 66 66

www.catrinelundsgard.se

Det första numret av Jordbrukaren utkom redan 1926.

22015 01 05

EGEN TILLVERKNING I FALKENBERG SEDAN 33 ÅR

SPORTSMAN XP 1000 FOREST

BOKA KOSTNADSFRITT HEMBESÖK

MONTERAT & KLART

MÅTTANPASSADE LUCKOR & HELKÖK!

MA MASSOR SSOR OR AV AV

NYHETER I SIK SIKTE TE

SPORTSMAN ACE 570 SP

Hör med oss, det lönar sig!

Fyrhjulsspecialisten L INKÖPING

NORRKÖPING

Ulf Andersson 0709-49 01 77

Owe Thornell 0705-43 23 23

Per Hanqvist 0705-54 54 42

www.norddesign.se

SPORTSMAN 570 UTE

SPORTSMAN 570 SP

UTSTÄLLNINGAR NORRKÖPING 011-12 20 12, LINKÖPING 013-13 89 89

MOTALA

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.

GFS L AB Linköping

info@gfsol.se 0768-13 49 16 0708-28 14 84

Installera solceller för Egen El! • 25 års effektgaranti på solceller • 12 till 25 års garanti på växelriktare • Individuell övervakning av solpaneler • Stort urval av kvalitetspaneler hög effekt lågt pris

SPORTSMAN 325 ETX

Albogaleden 2 Söderköping 0121-420 66 Öppet: Mån-fre 9-17 Lör 10-14

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

www.gfsol.se

RANGER 325 ETX

Skogsaffärer på nya sätt.

• Begär kostnadsfri offert Våra specialsortiment ger mer pengar till dig som skogsägare. Just nu har vi god efterfrågan på timmer. Många kunder efterfrågar våra specialsortiment vilket ger dig som skogsägare extra bra betalt. Och att vi har många lokala kunder gynnar hela bygden. Så passa på att göra en bra skogsaffär ur flera perspektiv – kontakta våra virkesköpare via 0771-787 000 eller www.sveaskog.se

JORDBRUK

Nummer 7 • April 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Bondbönan förbereder säsongen Närodlade grönsaker ska säljas i gårdsbutik och på marknad STUREFORS (JB)

Verksamheten är i uppstarten liksom odlingssäsongen. Kristina Carlsson i Seltorp kommer att odla och sälja närodlade grönsaker. Hennes idé är att ha flera olika närodlade sorters grönsaker som ska säljas i gårdsbutik och på Bondens marknad.

I januari startade Kristina Carlsson Bondbönans odlingar på föräldragården Seltorp utanför Linköping, närmare bestämt vid Sturefors. Tidigare har hon under 1112 år arbetat med kor i familjejordbruket och är utbildad ladugårdsförman. Varför satsar du på odling? – Jag är lite trött på mjölkkorna men jag har inte slutat helt med dem. Varannan söndag mjölkar jag fortfarande och jag kommer sköta om ungdjuren en del. Jag gillar fortfarande kor. – Jag har alltid haft ett

trädgårdsintresse och nu hittade jag en utbildning i Norrköping. Där läste jag till trädgårdsföretagare med inriktning mot odling. Med de anspråkslösa orden närodlat, småskaligt och obesprutat beskriver Kristina Carlsson sin odling. Än så länge är det en del experimenterande med grödorna för att se vad som går bra. – Jag tänker pröva lite allt möjligt och se vad folk vill köpa och vad som fungerar på jorden här. Det är roligare med många sorters grödor än att bli storodlare av en enda. Hon räknar upp några av sina sorter. Det är chili, paprika, kronärtskocka, tomater, vitlök, olika kålsorter, ärtor, bönor, sallad med mera så nog kommer Bondbönan ha

Kristina Carlsson i trädgården.

ett unikt brett utbud av gröna läckerheter lite längre fram på säsongen. – Det finns inte några andra grönsaksodlare på den här sidan Linköping, inte förrän man kommer ner mot Kinda. – Jag kommer vara med på Bondens marknad och sälja i gårdsbutiken där mamma säljer sina ostkakor. Hur stor odling kommer du att ha? – Den här säsongen ett hektar på åkern därborta. Till

Några vårblommor, några blad som blir grönare för varje dag, snart är det dags att lyfta fiberväven.

hösten har jag planer på ett växthus och egen lokal för försäljning och lager. Ett växthus förlänger säsongen och jag funderar på ett i storleken 200-300 kvadratmeter. Jag lånar mammas växthus än så länge för att dra upp plantor. Att odla grönsaker på en åker i viltrika trakter med vildsvin, rådjur och andra djur som har näsa för grödorna är alltid ett vågspel. Det ska därför komma eltrådar och annat runt åkern. Se-

En del av odlingarna är förlagda till trädgården där Åsbohönsen går fritt och sprätter och pickar i sig godsaker de hittar.

dan är det bara att hoppas att åtgärderna räcker. En del av odlingarna är för-

lagda till trädgården där Åsbohönsen går fritt och sprätter och pickar i sig godsaker de hittar. De hjälper till på sitt sätt. – De går rätt hårt åt landen så jag håller dem borta därifrån när jag sått. Jag får lite ägg av dem också. Äggen är lite mindre än vanliga. Nu förbereder alltså Kristina inför säsongen. Några vår-

blommor blommar, några blad som blir grönare för varje dag, snart är det dags att lyfta fiberväven som skyddar andra växter, några knoppar skymtar och bredvid kommer det att växa grönsaker. Plantor som drivs upp står här och var och trädgårdslanden görs i ordning. Än är de flesta plantorna mycket blygsamma, men snart skjuter de fart och växer till sig. Ska man få någon skörd så ska det sås tidigt.

– Man kan göra allt rätt men det är ändå vädret som bestämmer. Hennes odlarglädje går inte att missa. Den lyser om henne och entusiasmen inspirerar. – Det här är jättespännande! Det märks att folk börjar uppskatta olika grönsaker. En sallad är inte bara en sallad. Jag vill visa vilken mångfald av grönt det finns. Text och bild: BO BÄCKMAN

Än så länge är de flesta plantorna små, men de kommer snart att skjuta fart och bli paprikor, jordärtskockor och annat gott. De här ska växa i växthuset. men även delar av trädgården och en närliggande åker härbärgerar Kristinas odlingar.

Nummer 7 â&#x20AC;˘ April 2015

Vad vill du lĂ¤sa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

TJ:s Pumpservice AB

Rinkeby Slakteri i JĂśnĂĽker

â&#x20AC;?Ett bra vatten Ă¤r bĂ¤ttreâ&#x20AC;?

Ă¤r ett KravgodkĂ¤nt slakteri kontrollslakteri Ks 149

Ă&#x2013;ver 30 ĂĽr i branschen Vattenpumpar â&#x20AC;˘ Vattenfilter â&#x20AC;˘ Installationer â&#x20AC;˘ Service RĂśrarbeten â&#x20AC;˘ FĂśrsĂ¤ljning â&#x20AC;˘ Brunnsrenoveringar Mobil: 070-628 14 06 â&#x20AC;˘ www.pumpen.nu

NĂśt, lamm, gris och vilt. Ă&#x2026;tertag av kĂśttlĂĽdor.

Vi slaktar och styckar:

Paketerar och mĂ¤rker efter Era ĂśnskemĂĽl. Vi kan ombesĂśrja transport till rĂśkeri/korv-/charktillverkare. KĂśttklassning utfĂśres. NĂśt hĂ¤ngmĂśras. Djurtransporter fĂśrmedlas.

SĂśdra HjĂ¤lmarstrandens SjĂśrensning AB

Vassklippning, grĂ¤vning och muddring med Truxor â&#x20AC;&#x201C; tar sig fram skonsamt Ă¤ven i ĂśmtĂĽliga omrĂĽden! Kontakta oss! Kent 073-071 36 13 Mats 070-310 64 50

Kontakt/bokning/priser: info@rinkebyslakteri.se tel/fax 0155-210 800 â&#x20AC;˘ 070-52 10 800

FrĂĽn missvĂ¤xt till tillvĂ¤xt!

Vi finns mellan NykĂśping och NorrkĂśping: 40 km frĂĽn NorrkĂśping 45 km frĂĽn Katrineholm Âˇ 44 km frĂĽn Flen Âˇ 18 km frĂĽn NykĂśping 25 km frĂĽn Vikbolandet Âˇ NĂ¤ra E4 avfart JĂśnĂĽker

AKTUELLT

Djurtransport ordnas

NILFISK ALTO Att synas Ă¤r bra fĂśr affĂ¤rerna!

070-696 19 44

â&#x20AC;˘ NyfĂśrsĂ¤ljning â&#x20AC;˘ Auktoriserad service

Boka annonsplats pĂĽ 0141-560 03 eller 054-21 70 10

FĂ&#x201E;RGBUTIK med Teknos-fĂ¤rger

RESERVDELAR R SER RE RVD RVD V ELAR LA LAR

samt Ă¤kta Falu RĂśdfĂ¤rg

TRAKTORER* TRAKTOR RAKTORE RAKTOR KTORER* TRĂ&#x2013;SKOR TRĂ&#x2013; KOR * PRESSAR PRESSA Fabriksnya Fabriksny Fabri snya a reservdelar re rvde reservd delar till ti oslagbara oslagb agbara gbara ara priser! priiser!

Passa Ă¤ven pĂĽ att boka rĂśdmĂĽlning infĂśr sĂ¤songen 2015!

SOFAB Sanering & fĂ¤rg AB Butik Ă&#x2013;stanĂĽg 1, SkĂ¤nninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

KNYTARE KNY KN NYT YTARE TARE * NĂ&#x2026;LAR NĂ&#x2026;LA AR * KURVSKIVA AR KURVSKIV VA VA SKAKARE SKAKARE SKA AKARE * SĂ&#x2026;LL SĂ&#x2026;LLL * WOBBELBOX SĂ&#x2026; WOBBELBO WOB L X LBO

BesĂśk hemsidan fĂśr att se vĂĽrt sortiment! www.ridshopen.com â&#x20AC;&#x201C; FĂśr dig och din hĂ¤st!

Svensktillverkade jordkĂ¤llare. I plast.

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare

VI JOBBAR SĂ&#x2026; DET RYKER! TidlĂśs klassiker! Passa pĂĽ spara 3000:Mer Ă¤n 50 ĂĽr i branschen

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

NYHET Introduktionspris

259.000:-

Â&#x2021; 9DUG Â˛ O|UG Â˛

Falu rĂśdfĂ¤rg Lantbrukare, nu Ă¤r det hĂśg tid att bestĂ¤lla rĂśdfĂ¤rgning! Vi utfĂśr mĂĽlning, alltid med garanti. Ring sĂĽ kommer vi och lĂ¤mnar kostnadsfĂśrslag. Vi Ă¤r rekommenderade sprutmĂĽlare av Falu rĂśdfĂ¤rg. Vi sĂ¤ljer Ă¤ven GjĂ¸co fĂ¤rg â&#x20AC;&#x201C; bĂ¤st i Folksams fĂ¤rgtest 2010. Dessutom fĂśrsĂ¤ljning i vĂĽrt lager. Ring innan: Lennart StrĂĽkander 070-603 99 45. www.stragard.se lennart@stragard.se

Finns ck som sĂ¤ lkoch bu s leveran

Nya Branson K78, 74 hk, 4WD med fĂśljande generĂśsa standardutrustning: 4 cyl diesel med turbo 74hk Kopplingsfri fram/back, 16+16 VĂ¤rme, AC, Stereo med CD 3 st Hydrauluttag

3 hastighet PTO Vindrutetorkare fram o bak Arbetsbelysning fram o bak DĂ¤ck fram 11.2-24 bak 16.9-30

Branson traktorer tillverkas i Sydkorea

Traktorimport Sverige AB JordbrovĂ¤gen 23 â&#x20AC;˘ S-668 32 ED Tel 0534-127 00 â&#x20AC;˘ info@traktorimport.se

www.traktorimport.se

Vintergatan 10, Motala

SandstrĂśm tillverkar fĂ¤rdiginredda gammaldags jordkĂ¤llare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lĂ¤tt, stark och vĂ¤lbeprĂśvad konstruktion, som hĂĽller i flera mansĂĽldrar. Mer information fĂĽr du pĂĽ vĂĽr hemsida eller per telefon. VĂ¤lkommen!

StockĂĽs torvstrĂś TorvstrĂś hĂśg kvalitet, i sĂ¤ck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har Ă¤ven en sorterad torv 0-2 mm som Ă¤r bra fĂśr gris- och kostallar. TORV & MASKINENTREPRENAD AB

0585-402 16 â&#x20AC;˘ 070-204 45 55

www.torvomaskin.se

ETT RIKTIGT ORIGINAL Ă&#x201E;r inte som andra. VĂĽr mekaniska domkraft hjĂ¤lper dig att fĂ¤lla trĂ¤d i rĂ¤tt fallriktning Ă¤ven mot trĂ¤dets naturliga fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion och med en maximal lyftkraft pĂĽ 2600 kg (17 ggr kraften du vevar med) Ă¤r den fĂśrmodligen starkast i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och idag anvĂ¤nds Stalpen av rĂ¤ddningstjĂ¤nsten, skogsbolag och markĂ¤gare. Vi tror pĂĽ kvalitet, tradition och svensk tillverkning!

www.svedbrosmide.com Âˇ telefon: 0652-203 80

Nummer 7 • April 2015

LANTBRUK

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Stänga inne eller stänga ute Stängselcentret i Helgenäs har olika alternativ EDS BRUK (JB)

I Helgenäs, Eds bruk öppnar ett nytt stängselcenter. Poda stängsel Västervik erbjuder olika lösningar för stängsel men står även till tjänst med montering och service för den som önskar.

– Jag har fått mycket erfarenhet inom stängselteknik eftersom allt fler har efterfrågat stängsel och montering i det byggföretag jag driver, berättar Patric Yxklint som är mannen bakom stängselcentret i Helgenäs. Meningen är att det ska vara ett helhetskoncept där hanbåde ska sälja och montera stängsel. Efterfrågan är stor på industrinät men även stängsel på häst – och lantbruksgårdar samt villaträdgårdar förekommer i stor skala. Kvalitén är viktig och det lämnas 20 års garanti på tryckta stolpar lovar Patric. Tidigare satte lantbrukare själva upp sina stängsel runt beteshagarna men eftersom lantbruken växt och nästan kan jämföras med industriell verksamhet blir det stora arealer som ska hägnas in. Därför köper lantbruken allt mer tjänster som montering, översyn och underhållsservice. – Vi gör ett serviceavtal med kunderna och åker runt så här på vårkanten och ser till att allt är helt innan det är dags för betessläpp. Skadorna

som uppkommer kan vara snöskador där tung snö tryckt ner stängslen och slitit söner isolatorerna. Älgar och vildsvin kan också göra åverkan på lantbrukarnas stängsel. Gällande viltstängsel är det Trafikverket som är kunden men väghållarna sköter upphandlingarna och ser till att stängslen sätts upp runt våra vägar där det är stor risk för viltolyckor. – Viltstängslen är säkra men problemen är vildsvinen som med sina starka trynen och ryggar bökar upp stängslen i nederkant och sedan trycker sig in under stängslet. Det görs försök med att sätta nät en halvmeter upp på stängslet och sedan vika ner det över marken. Då kan inte vildsvinen böka upp stängslet utan ställer sig istället på nätet som ligger på marken. Försöken är inte klara än men det ser mycket lovande ut. En liknande åtgärd ska nu göras i Ringarum där det ska stängslas runt en lövträdsplantering och det ska bli intressant att se om det går att hålla vildsvinen borta med den här metoden. I dagsläget arbetar Patric själv med försäljning, montering och underhåll men söker medarbetare som kan hjälpa till i företaget. – Jag har mycket inbokat och intresset är stort med många förfrågningar, och det är roligt, menar Patric. Eftersom det här är ett lo-

Med allt större lantbruk blir det stora arealer som behöver stängslas, allt fler bönder väljer därför att köpa hjälp med uppsättning, översyn och underhållsservice. Bilder: PRIVAT

kalt franchiseföretag till Poda stängsel som ligger i Danmark så kan han erbjuda snabba leveranser och bra service. – Jag känner väl till de lokala förhållandena och det är en bra fördel för båda kunder och mig själv. Jag har varit ute på olika mässor och visat upp produkterna och det finns en utställning i Helgenäs Eds-

bruk dit intresserade kan komma för att i lugn och ro titta på olika stängsellösningar innan de bestämmer sig, säger Patric. Lördagen den 18 april kommer det att bli en officiell invigning av stängselcentret i Edsbruk och då finns även konsulenter från Poda stängsel på plats för att svara på frågor, berättar Patric.

Att sätta upp stängsel i naturen kräver även ett miljötänk. Alla produkter är FSCcertifierade och inget trämaterial hämtas från oseriösa regnskogsavverkningar. Kasserat material i form av till exempel tryckimpregnerade stängsel tas omhand av Poda stängsel som ser till att det bränns upp i anläggningar som är miljögodkända. Alla

Patric Yxklint är mannen bakom nya stängselcentret i Helgenäs.

rester från monteringsarbeten sorteras och det som går återanvänds som bränsle, resten tar de kommunala sopstationerna hand om och förstör på ett miljömässigt och säkert sätt. Text: CARINA LARSSON

' ! !

! " #

%!!

% ##

' %

! $$$

www.jordbrukaren.se

Nummer 7 • April 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Störst på fyrhjulingar! Fyrhjulingar Mopeder Mopedbilar Tillbehör Reservdelar butiken! Alltid fullt i Mosstegsg 6, Eksjö

Telefon 0381-390 08 www.mc-butiken.com

NYA GRIZZLY 700

Pris från:

87.920:- exkl moms

• 25% lägre bränsleförbrukning. • 60mm bredare spårvidd. • Starkare servostyrning. • Kombidrag som standard. • Frontmonterad Warn-vinsch • Med mera...

(109.900:- inkl moms) Maskinen på bilden är extrautrustad MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

FASTIGHETER SÄLJES

Funderar du på att sälja din gård? Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Har du även lösöre som ska avyttras, så löser Auktionshuset Gomér & Andersson värdering och försäljning på ett enkelt sätt. Välkommen att kontakta oss för fri värdering. Ring 013-37 52 25

★ Utför maskintransporter upp till 14 ton ★ Pressar slang ★ Ombyggnader på maskiner efter kunds önskemål

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

AUKTIONER

Mosstegsgatan 6 Eksjö Telefon: 0381-77 10 80

www.maskin-huset.se

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

Vedpannor från 15.900:Enduro MC från 36.900:Fyrhjulingar från 6.995:Se vår hemsida för mer info!

www.defenda.com · Tel 0321-511 78

: ecialité Vår sp

Vi använder oss av Äkta Falu Rödfärg. Jobben utförs med skylift upp till 25 m.

Ett familjeföretag med traditioner. Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!

info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

AUKTIONER

GÅRDSAUKTION Fredagen den 8 maj kl 10.00 Gottlösa Norrgård 590 17 Mantorp säljer Kjell Kastensson p g a gårdens försäljning hela lösöret av lantbruksmaskiner. Tel Kjell 070-536 40 83. Vägbeskrivning: Väg Skänninge - Mantorp skyltat. Tröska: John Deere 1450 WTS årsm. 2003 1000 tim. 18 fot, ac, spillindikator, hjul 28.1 - 26. Traktorer: Valmet 8400 årsm. 96, 4000 tim. Hjul 570-70-38, 480-70-28. Ferguson Grålle -49. Jord o sådd: Växelplog Överum Celsior CX 490 H - 01. Ferguson orginalplog 2 skär. Väderstad harv NZ 8.20 83 pinn hydr. planka. Väderstad äldre harv 6 m. Väderstad vält HV 6.20. Väderstad Kultivator 17 pinn efterredskap. Spruta o potatis: Spruta Hardi TCY elsstyrning bogs 1500 l 12 m. hydr. höjd o ramp, bes. Spruta äldre bogs 12 m. Potatismaskinupptagare Wisent. Vagnar: Spmkärra 10 ton rullkapell. öppningsbara sidor. Spmvagn 2 axl. Bestorp 10 ton rullkapell. Skogskärra. Spmkärra enkel. Spmkärra lastbil 8 ton. Lång lastbilsläpa 12 m. med skåp. Övrigt: Betesputs Berti 250 hydralisk utskjut, slagor. Gårskratta 3 m. Snöblad bakm.Sami hydralisk-sida-sväng. Litet bakblad. Dubbelmontage 580-70-38,16.9-28. Radodlingshjul 12.4-46. Hetvattentvätt HDS 698. Stengrep Kverneland 1.20 SMS. Skopor SMS. Diseltank 5 kubik årsm. 2012 plast bes. Saab 9-5 -98 resevbil. Verktyg-maskiner: Järnsåg. MC Krossdäck. Kuggväxel. Kompressor Nuair 5,5 hk. Svarv Torshäll. Gängmaskin. Järnkap. Portopover. Migsvets. Garagedomkraft. Takplåt. Snickerimaskin Serno Robland. Träsvarv. Bandsåg. Verktyg. Handverktyg. Virke olika partier.

Övriga inlämnare Bengt 070-639 71 85: Ford 4000 -64 utbytesmotor lastare 2 skopor. Liten vagn. Manskapsbod. Henry 013-733 81: Foderräls 45 met 2 kurvor ej monterad. Båsgrindar 12 pl. Utgödslingkolvar,vattenkoppar. Anders 070-517 63 73: 2st. Elektriska kättingtelfrar, lyfter 250kg. 3st. Miljöskyddspall för oljor. Portopower. Batterimaskiner, Borrmaskin, Skruvdragare. 1st hydraulagrigat (Lalmek) till utgödsling. Parti med popnit och skruv. 1st. kranarm med stora bm-fästet, 3-delad 2,2-5meter lång. 1st. adapter 3-punkt-stora bm. 1st adapter 3-punkt-trima/euro. Auktionsvillkor: 30 dagars kredit till kända, godkända köpare. Kreditansökan till KPMG 0708-51 11 64 eller sök på hemsidan under kreditansökan senast 5 dagar före auktionen. Övrig betalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 kr på faktura under 500 sek, 10% slagavgift på momsfria varor, inga krediter auktionsdagen. Glöm inte kundkort. Reservation för felskrivning

Auktionsvillkor: 30 dagars kredit till kända, godkända köpare. Kreditansökan till KPMG 0708-51 11 64 eller sök på hemsidan under kreditansökan senast 5 dagar före auktionen. Övrig betalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 kr på faktura under 500 sek, 10% slagavgift på momsfria varor, inga krediter auktionsdagen. Glöm inte kundkort. Reservation för felskrivning

Hela auktionen på www.sajab.se. Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

GÅRDSAUKTION Lördagen den 2 maj kl 10.00

Vi utför grävarbeten!

0514-310 10

Övriga inlämnare Bo 072-249 58 71: Balgrip (bala Agri). Nytt ventilpaket till samma Balgrip. Kuggväxel motor med drev (Utgödsling Siko). 2st. Travsulkey. 1 Par Gårdsgrindar av järn 2,40 m. 1 Par snökedjor 18.4x34 till BM 650 och 700. 1 Par snökedjor till LM 640 och 641 14x30. 1 Pall Väderstad harvpinnar. 1 st. Pinnsvets Luna. Smedstäd monterat på kloss. Mindre smedstäd. 2 st. Verktygslådor. Balspjut, passar till pallgaffel. Större Svetsbord i järn. 2 Pallar 1-tums bräder. 1 Pall 2-tums plank. 1 Pall med 3x3 tums reglar. Lämmar till lastbilsflak. Lämmar till lastbilsflak. Pall med tak och väggplåt. 2 st portar med karm och gångjärn med hake (trävirke). Pall med Ekplank 3 tum. Gammal hästvagn (fjädervagn). Kraftutagsaxel med vidvinkel 150 hk. Elstängselaggregat 4 st. Alfa-Lava. Telwin pinnsvets mod. Större -12. Samt mycket mera se hemsida. Roland 070-559 84 25: Väderstad Carrier CR 500 SDC krossboard. Stenplockare Kongskilde Stenbjörn Stonedear 4000. Väderstadvält HV 6.20. Spmkärra Skeppsås 5 ton enaxlad. Väderstad medharv bogs. Tive hydralharv. Gödningsspridare Bogballe 1000 E + förhöjning. 2 st Welger löspressar 350. Kvarn Maaseudun. Pallgafflar utan stativ. Storbalsgrip Trima. Jordborr, Spm skruv mm. Henrik: 076-104 09 66. Case IH Magnum 7210 -96 3750 tim. Spmkärra Gissebo TK 10 t. Spmkärra Husqvarna TK 10 t. Lennart: 070-306 11 49. Luftningsficka 3-3-6 met nedmonterad. Balgrip ST BM. Annelie 070-588 13 60, momsfri: Motorcykel rep. Sulky. Hästtransport. Migsvets. Båtmotor gammal. Hästgrimmor mm. Div handvektyg. Lennart 070-603 99 45: Lindus spruta 3600 l 24 met hydr bes 13. helhydralisk. Bo 070-353 24 04: Tröska MF 22 -99 700 tim 12 fot AC nyskick. Vedmaskin Pilke Master Klinga. Väderstadsladd 6 met 2 axlad. Väderstadharv NZF 4 axlad krossboard -95. Erling 070-361 42 24: Traktor JD 3130 7600 tim. Väderstadsladd 6,20 2 axl. Nya Mineralbaljor tryckta.

säljes lantbruksmaskiner efter dödsboet Lennart Pettersson, Hallstra, Linköping. Auktionsplats centrala Linghem, Linköping. Förfrågan om maskinerna Christian 0765-26 08 44. Vägbeskrivning: Linghem, följ skyltar.

Diplomerade för avloppsanläggningar

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

4x4 WTHC 2014

Att synas är bra för affärerna!

Försäljning av Grävmaskiner · Lastmaskiner · Tillbehör · Reservdelar

AKTUELLT

Tröska: Claas 68S, 14 fot, 1070 timmar, -03. Traktor: Valmet 8550 -98, 4000 timmar . Dubbbelmontage 16,9-28, 650-65-38. Dubbelmontage 16,9-34 stocks. Dubbelmontagevagn. Jord: Växelplog Överum CX4975 Varioflex, 4 skär, nyskick. Väderstadssladd 5 meter, 3-axlad. Kverneland tallriksredskap, 35 tallrikar, 4 meter. Väderstad kultivator, 13 pinnar. Väderstad harv NZA 700, 5-axlad, crossboard nyskick. Väderstad Rollex 6.30. Sådd och spruta: Såmaskin Tive Drilljet 2004. Ogräsharv CNN 6.20. Ogrässpruta Hardi 12 meter. Vagnar: Spm.-kärra 10 ton, hjul 400-65-15. Spm.-vagn 10 ton, 3-axlad, 380-15, 5. 2-axlad vagn. Övrigt: Minitraktor CDI120 med snöblad och sopvals. Spmskruv. Vreten stengrep med stenbrytare, 2 meter. Belastningsvikt. Vedklyv NE-MA, 1 meter. Vedkapa. Diverse handverktyg.

Hela auktionen på www.sajab.se.

Nummer 7 • April 2015

VÄLKOMMEN NYA

FRÅN

(Q NODVVLVN 6X]XNL 689 NRPPHU L HQ KHOW Q\ VNHSQDG 0HQ GH ˸ QD N¸UHJHQVNDSHUQD RFK UHM¦OKHWHQ ˸ QQV NYDU 0HG 6X]XNLV K¸JD E\JJNYDOLWHW RFK XWUXVWQLQJVQLY§ EOLU långfärder på asfalt ett rent nöje. Suzukis intelligenta 4x4 kombinerat med ordentlig markfrigång gör nya Vitara till en vinnare även på gropiga skogsvägar.

154.900:2,99 %

KAMPANJRÄNTA*

VÄLKOMMEN IN OCH PROVKÖR HOS DIN LOKALA ÅTERSÄLJARE! Bränsleförbr. blandad körning från 4,0 l/100 km. CO2 från 106 g/km. 3 års nybilsgaranti, 3 års vagnskadegaranti, 3 års assistans & 12 års rostskyddsgaranti. *Finansiering genom Suzuki finans, 20% kontant, 36 mån, effektiv ränta 3,91%, restvärde 50%. Gäller t.o.m 27/4 2015. Bilen på bilden är extrautrustad.

ESKILSTUNA FÖRETAGSBILEN 016-13 39 60 JÖNKÖPING MAXI BILCENTER 036-35 49 80 KARLSTAD FRYKSDALENS BIL AB 054-15 32 33 LINKÖPING ALMEVIKS MOTOR 013-24 24 70 NORRKÖPING SUNDELLS BIL AB 011-10 27 55 NYKÖPING ÅKE ANDERSSON BIL 0155-28 40 00 STRÄNGNÄS BILFORUM I STRÄNGNÄS 0152-134 85 TORSBY FRYKSDALENS BIL 0560-130 51 VIMMERBY BILTEKNIK I VIMMERBY AB 0492-755 54 ÅRJÄNG NORDMARKENS MOTOR 0573-71 13 60 ÖREBRO ORRBYBIL 019-254 000

Nummer 7 • April 2015

19 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

JAKT

Satsar på utbildning av jaktledare 14 personer deltog i Jägarnas riksförbunds intensivkurs VALDEMARSVIK (JB)

Ytterligar en kurs för jaktledare har genomförts i Jägarnas riksförbunds, JRF, regi. Nu var det 14 personer som deltog i en intensivkurs under en dag på Ringarums värdshus. Kursledare var Jarl Karlsson.

vid idrottsutövning, då lagarbetet behöver koordineras. Det handlar både om säkerhet och effektivitet. En bra ledd jakt blir trygg, rolig och trivsam. Till mig har vid ett tidigare tillfälle sagts att den som tar på sig uppgiften att vara jaktledare kan inte vara vid sina sinnes fulla bruk, med tanke på det ansvar som ligger på honom eller henne. – Därför är det A och O att ge klara direktiv till dem som är med på jakten. Lämna över ett skrivet PM och låt deltagarna skriva på en lista där de intygar att de tagit del av vad som gäller och förstått. Inte minst det senare är nog så viktigt. På så sätt har en del av ansvaret på jaktledaren lagts Jakten

kan

liknas

Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs www.carlensko

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

över på den enskilde jägaren. – Det är ju fullständigt omöjligt att jaktledaren ska följa med varje skytt ut på passet och i slutändan är det den som håller i vapnet som är ansvarig för sina handlingar. Däremot kan ett PM som överlämnas inte innehålla en passus som säger att jaktledaren friskriver sig från allt ansvar. I så fall är jaktledaren ingen jaktledare. Deltagarna i kursen fick en mapp med material som de har god nytta av. Det viktigaste var häftet, Jaktledaren. I detta häfte finns de viktigaste lagparagraferna med, samt förklaringar och hur dessa tillämpas i praktiken. Olika frågeställningar fanns också med. Dessa löste deltagarna dels individuellt, dels i mindre grupper och dels fördes en allmän diskussion. Det framhölls på kursen att jaktledaren inte är någon myndighetsperson, men också att man inom jaklaget, kan välja att lägga ut olika uppgifter på denne. En markägare, till exempel ett större bolag, kan också ha skrivit in i ett jaktarrendekont-

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR

I utbildningspaketet ingår detta häfte som tar upp de bestämmelser som gäller och ger goda råd om hur en bra jaktledare agerar i olika situationer.

– Det skulle vara bra om alla jägare gick den här kursen. Även om de inte tänker bli jaktledare. Det skulle skapa större förståelse för jaktledarens arbete, de skulle se helheten och onödiga diskussioner undvikas, sades av flera kursdeltagare. Lagen, i form av Naturvårdsverkets föreskrifter, kräver att det ska finnas en jaktledare vid älgjakt, kronhjortsjakt och jakt på vissa större rovdjur, samt ibland vid skyddsjakter. – Vid småviltjakt krävs formellt ingen jaktledare, men det är alltid bra om det finns en jaktledare även då, säger Jarl Karlsson.

Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34

Här sitter ett helt gäng nyutbildade jaktledare som får sina diplom av studieledaren på Jägarnas riksförbund i Valdemarsvik, Jarl Karlsson. Lite senare kommer även ett certifikat på posten som visar att de är diplomerade.

Fasad, målning, tak- och bygg rakt vissa bestämmelser i samband med jakten. Det kan exempelvis vara att jaktdeltagarna ska ha avlagt godkänt skjutprov på bana. I ett sådant fall är det jaktledarens uppgift att kolla upp detta. Samtidigt är det viktigt att olika uppgifter delegeras. Det ska ju vara roligt att jaga även för jaktledaren. Uppgiften är ett slags helårsengagemang. Det kan röra sig om att göra i ordning och röja pass, markera skjutriktningar och sådant, så att detta är klart innan jakten börjar. Fast återigen är det skytten som är ansvarig om skott avlossas. Finns det buskar i vägen eftersom det inte är röjt på

passet, är det skyttens ansvar att inte skjuta i den riktningen.

Under svensk arbetsledning, svenska försäkringar och garantier. ROT-avdraget gäller även hos oss!

Men ett slags huvudansvar

013-35 32 02 · 011-13 53 11 · 070-383 44 61

ligger alltid på jaktledare. Jag minns själv när jag var med på en jakt för att göra ett reportage. Då inträffar en felskjutning. En vuxen älg fälls istället för en kalv. Jag gick med jaktledaren i skogen, som fick rapportering via komradion. Direkt noterade jag den oro som infann sig, för trots att alla i jaktlaget var medvetna om vad som gällde, var detta en fråga som jaktledaren nu hade att ta tag i. Text och bild: HANS ANDERSSON

Birkas AB www.birkas.se

Gårdsarmatur Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

Reservdelar till traktorer och entreprenadmaskiner

Motorsvets 3 års garanti - fraktfritt Europeiska komponenter och tillverkning Vi målar följande fasader:

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

KÖPES! Maskiner för demontering

Rödfärgade Reveterade Oljefärgade

Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

Duktiga polska hantverkare

Vi säljer även elverk 2-1300 kV VA A samt traktorelverk

20 000 läsare kan se din annons!

Tel T el 070-589 51 15 www .marimi.se www.marimi.se

Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 när du vill annonsera!

Att synas är bra för affärerna!

Vi utför även: Epoxi beläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Lagerförsäljning av färg

www.tktraktordelar.se

Hisun 500 UTV Traktorregistrerad

89 900 kr inkl moms

ARNE ANDERSSONS MÅLERI Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se

Tel 013-35 73 00

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

SKOG

Nummer 7 • April 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

I Lysings häradsallmänning är det sten på sten och ibland våldsamt kuperad terräng. En vresig vildmark kan man tycka – men det finns mycket att upptäcka.

När dammarna byggdes bevarades de enorma stenmurarna.

Den välbevarade stugan från 1700-talet i Lilla Kvarnkärr är säkert byggd av timmer från allmänningen.

Bor mitt i arvet från Hedenhös Elving Utter trivs i häradsallmänningen LYSINGS HÄRAD (JB)

Lysings härad ligger mellan Tåkern och gränsen till Småland. I området finns ett stort skogsområde österut som från historisk tid varit en allmänning och välkänt namn är Lysings häradsallmänning.

Allmänningen har genom århundrandena haft en spännande och omväxlande historia. Dessutom har den haft stor betydelse för boenden i byarna runt omkring, både med avseende på försörjning och sysselsättning. En av de som kan berätta hur det var att växa upp mitt i skogen är Elving Utter. – Min far, Emil Utter, var arrendator på Stora Fallsberg från 30-talet till slutet av 60talet. Vi var elva barn och fick börja arbeta i skogen så fort vi kunde stå på benen. Gården var ett vanligt småbruk med kor, grisar och höns så i stort sett var vi självförsörjande. Eftersom min far var skogskörare hade vi även alltid två hästar. Ett av hans barndomsmin-

nen är när han som sexåring högg sig i benet och gick hem med stöveln full av blod. – Glipan var ända in till benet och ärret finns kvar. På den tiden var det inget pjosk så mamma band om så gott hon kunde. Något besök hos doktorn var det inte tal om. Några säkerhetsföreskrifter kan jag inte minnas, hände något bet man ihop, berättar Elving. Skogen gav mycket arbete hela året. Det var gärdesgårdar som byggdes och de gamla reparerades eftersom taggtråd inte användes. Diken skulle också ses över och rensas. – Arbete fattades aldrig. När tjälen gick ur jorden var det dags att börja föryngra och vi fick 75 öre i timmen. Då såddes frö och när det grott fick man hacka och hålla ogräset borta. Ett tungt ar-

bete var att barka, särskilt på vintern när allt var fruset. Då det tinade och trädet savade gick det lättare, understryker Elving. När arbetet var utfört synades det ordentligt av de ansvariga för allmänningen. Emil Utter var husar vid Eksjö regemente och under kriget var han ofta inkallad. Då fick familjen klara sig själva. – Men allmänningen var en hygglig arbetsgivare och ledningen förstod att det kunde vara knepigt med betalningarna för arrendet när pappa var bort; jag minns aldrig att vi hade problem, betonar Elving. Har man haft skogen som hem lär man känna den och fastän Elving Utter aldrig arbetade åt allmänningen som vuxen, han blev istället brandman och kom att arbeta inom räddningstjänsten, så har känslan för skogen hela livet funnits ingjuten i honom. Han köpte Lilla Kvarnkärr som hans farfar kom ifrån och har i många år haft egen skog. Intresset visar sig även i det dammsystem som skapats runt hans bostad. Elving Utter trivs i sitt eget skogsparadis beläget i Lysings häradsallmänning.

– Tidigare hade jag ganska

mycket fisk i dammarna bland annat inplanterad laxöring. De senaste åren har en trevlig hyresgäst flyttat in som har tagit för sig av fiskbeståndet. Som sig bör är det en utter och var ska de djuren trivas om inte här på mina ägor, ler Elving Utter. Att söka häradallmänningarnas ursprunget är inte lätt men i en kombination av arkeologi, runstenar, ortnamnsforskning och muntlig tradition går det att få en bild av tillkomsten. Klart är att när människan blev bofast, började med jordbruk och utvecklingen gick från jägar- och samlarsamhället till bondekultur uppstod gemensamt ägda skogsområden. Alla i byn använde dessa för bete, jakt, fiske och där-

ifrån togs timmer till byggnader med mera. De gamla byarnas struktur innebar att en ålderman hade bestämmanderätt och ganska snart behövdes bestämmelser för hur dessa områden, allmänningar, skulle nyttjas. När tingen uppstod var det vid dessa som äganderättsfrågor avgjordes och hur häradsallmänningarna skulle användas. Häradsallmänningarna hörde till byarna genom gemensamt ägande. Mantalen på respektive gård kom så småningom att avgöra nyttjandet och avkastningen från häradsallmänningen. Häradsallmänningen är allt-

så urgammal och går tillbaka i tiden före enandet av Svealand och Götaland och långt före

kungarikets uppkomst. Häradsallmänningarna är kanske vårt äldsta kulturminne som fortfarande fyller sin funktion. Genom århundradena kan man se spår av hur byn och ägarna fått kämpa för att behålla sin rätt till allmänningarna. Kungamakt och frälsemakt ville åt dem genom skatt och begränsningar i nyttjanderätten. Under 1700-talet var be-

stämmanderätten praktiskt taget förlorad. 1800-talet kom med andra tankar även om det skulle ta lång tid innan häradsallmänningarna blev säkrade för sina ägare. Nyttjanderätten har genom tiderna varit en kamp för de som sedan urminnestid varit delägare och förvaltare.

Arbetet med att säkerställa allmänningarna går att följa i de lagar och förordningar som växte fram under slutet av 1800-talet och 1900-talet. Lagen om häradsallmänningarna 1932 var avgörande och lagen 1952 var i stort sätt likadan men med några omarbetningar och förbättringar. I en rapport från Sveriges häradsallmänningsförbund år 1972 tillmäts 1933 som det år då häradsallmänningarnas delägare efter en lång kamp på 600 år återfått bestämmandet över sin egendom. Bor man i Ödeshögs kommun och någon angränsande kommun är Lysings häradsallmänning ständigt närvarande. Tankarna går till dem som genom århundraden

vårdat och kämpat för dess bevarande. Området är upplevelserikt , både kultur- och naturhistoriskt, men framförallt har det haft en viktig del i landsbygdens och byarnas överlevnad och försörjning. Text och bild: BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

Källor: K G Rosendal Skogshistorisk tidskrift nr 8 1989 , Lysings häradsallmänning K-G Rosendal, Sveriges häradsallmänningsförbunds skogsexkursion 1972, 40 år på Lysings häradsallmänning Bengt Landers tillbakablick och intervju med Elving Utter Lilla Kvarnkärr.

Nummer 7 • April 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

VÄRMLAND

Lantbruk

Familjen samlad på verandatrappan. Maria, Lovisa, farmor Britta, Arvid och Anders.

Anders ser till djuren.

Trivsamt bondeliv på Kronåsen Anders är femte generationen på gården ARVIKA (JB)

Anders Lundmark, 42, är femte generation på gården Kronåsen. Här föder han upp ungtjurar och driver skogsbruk. Han är nöjd med livet som bonde, att tillsammans med familjen samarbeta med bönderna intill vilket bidrar till stabilitet och extra glädje i tillvaron.

Anders gård ligger i byn Kronan i Arvika kommun. Den omfattar cirka 300 hektar skog och det finns cirka 40 hektar åkermark. Brukad areal uppgår till cirka 115 hektar.

– Förr gallrade jag även i skogen, men numera anlitar jag skogsentreprenörer för den sysslan. Det blir vedhuggning och röjningsarbete för min del. Jag föder upp ungtjurar, berättar han. Det rör sig om cirka 120 individer årligen, av både mjölkoch köttras. Övriga djur på gården är islandshästar som Anders sambo, Maria Nilsson och dotter, Lovisa, 13, sköter om. Dessutom har dottern skaffat sig ett gäng omåttligt vackra höns. Maria är bonddotter och kommer från Väse, berättar Anders som även har en son

som heter Arvid och är 11 år. I lillstugan på gården bor också farmor, Anders mamma som heter Britta Lundmark. Det var hon som sålde Kronåsen till sin son 1991. – Gården är mammas föräldrahem, informerar Anders, men under hela min uppväxt var den utarrenderad. Mina föräldrar var aldrig bönder. Anders har en utbildning från treårigt naturbruksgymnasium med efterföljande fortbildningar. – Intresset för jordbruk väcktes tidigt hos mig. Jag fick ibland vara med mjölkbonden som arrenderade gården och

miljön med djuren och naturen kändes rätt, säger Anders. Det kan vara svårt att släppa arbetet på gården och vara ledig, erkänner han. Kanske blir det bra skördeväder om vi åker bort? Så kan jag nog faktiskt tänka. Någon gång anlitar ändå familjen hjälp för att kunna vara lediga. – Framöver planerar vi för en resa till Island, säger han. En gång på vintern brukar de dessutom åka till Rjukan i Norge för att träffa barnens kusiner. Bland det bästa med bondelivet är friheten, dock under

Runt 120 ungtjurar föds årligen upp på gården.

Lovisas höns är omåttligt vackra!

Maria, Anders, Arvid och Lovisa hos hästarna i hagen.

ansvar konstaterar Anders. – Årstiderna gör även att arbetsuppgifterna växlar på ett bra sätt och det är alltid lika roligt att se resultaten av arbetet med djuren och landskapet. Uppföljningar på Anders gård har visat att djur kan växa två kilo per dygn och individ. – Då är fodret rätt och även djurens miljö, säger Anders. Det märks att Anders månar om varje individ. Att vara bonde har blivit en livsstil. I tjugofyra år har han haft gården nu. De stunder när han inte arbetar vill han umgås med familjen och ibland ett och annat föreningsuppdrag.

Han är vald som styrelseledamot i LRFs lokalavdelning och involverad i jaktvårdsområdet. Han ingår även i styrelserna för ett utdikningsföretag och en fiberförening. – När det gäller jordbruksarbetet samarbetar jag med andra bönder, tillägger Anders. Samarbete bönder emellan har blivit en viktig del i traktens jordbruksarbete, man får ett handtag från grannen och ger ett tillbaka. Det underlättar betydligt för den enskilde, och inte minst vårdas samtidigt gemenskapen. Text och bild: LIZZIE GERD JANSON

LANTBRUK

Nummer 7 • April 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Mikael äger cirka 75 dikor av tung köttras, simmental och charolais och har för närvarande cirka 15 ungkvigor för rekrytering. Även fyra avelstjurar ingår i hans djurbesättning. Hans stora intresse är dock skogsbruk.

Mikaels mamma Maria ger ofta en hjälpande hand med djuren.

Mikael med grannen Jonas Kervén, som sköter djuren åt Mikael.

Samarbete stärker gemenskapen Unga bönder i Brunskog har nytta av varandra BRUNSKOG (JB)

Mikael Gustavsson, 28, äger gården Djupdalen i Talken. För några år sedan tog han över jordbruket efter pappans hastiga bortgång. Verksamhetens fokus är köttdjursproduktion samt försäljning av kalvar till vidareuppfödning. Mamma Maria och grannen Jonas har blivit hans oumbärliga medarbetare och samtidigt goda arbetskamrater.

– Att kolla stängsel och plocka sten efter sådd är inget kul alls, säger Mikael ärligt. Att jobba med skogsbruket är däremot det bästa jag vet. Som ägare till Djupdalen brukar han sin egen mark

samt en del sidoarrenden. – Totalt rör det sig om cirka 220 ha åkermark, bekräftar han. Mikael äger cirka 75 dikor

av tung köttras, simmental

och charolais och har för närvarande cirka 15 ungkvigor för rekrytering. Även fyra avelstjurar ingår i hans djurbesättning. – Jordbrukets inriktning är

köttdjursproduktion och dikalvsuppfödning med vidare försäljning av kalvar på hösten. Jonas Kervén från granngården sköter djuren med hjälp av min mamma. Mikael tar sig gärna an andra arbetsuppgifter. Han brinner särskilt för entrepre-

nörskapet som han bedriver med hjälp av egna jord- och skogsbruksmaskiner. – Jag har ganska många maskiner som jag använder mig av. Pressa rundbalar och sprida fastgödsel ute på gårdarna är huvudsysslor jag brukar utföra. Mikael har utbildat sig på Södra viken med skoglig inriktning som är hans favoritintresse. Han mer eller mindre kastades in i rollen som entrepre-

nör när han endast var tjugotre år. – Att Jonas och jag byter tjänster med varandra är en bra lösning som håller, menar han. Det blir alltid rätt man på rätt plats. Mikael bor inte själv i någon av gårdens byggnader utan har sitt hem i en villa lite längre bort tillsammans med sambon Martina. – Min mamma och min syster bor kvar här. När Mikael inte arbetar umgås han gärna med familj

och vänner. För tillfället finns planer på en kortare ledighet och resa. – Målet är en öl- och whiskeymässa i Göteborg, berättar han leende. Mikael Gustavsson har numera två företag, där jordbruksdrift och entreprenörskap ingår. I sin egen maskinpark finns jordbruks- och skogsbruksmaskiner samt grävmaskiner. Text och bild: LIZZIE GERD JANSON

Nummer 7 • April 2015

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

VÄRMLAND

Lantbruk

Jonas Kervén har belönats med diplomet Ung Växtkraft 2015, ett årligt pris instiftat av Länsförsäkringar. I motiveringen kan man läsa: ”Jonas kombinerar målmedvetenhet och entreprenörskap på ett unikt sätt, vilket är en förutsättning för att lyckas på en tuff marknad och i en känslig bransch. Att dessutom flytta till en bygd där de flesta flyttlass går i motsatt riktning - och etablera sig så framgångsrikt - är en bedrift utöver det vanliga. Jonas genuina förmåga att sprida framtidstro och engagemang i bygdens och branschens frågor gör honom till en värdig vinnare av årets pris”.

Jonas, lilla Freja, Sandra och hunden Bud tar en runda bland djuren.

Ser möjligheterna på landsbygden På Åsen i Skog är samarbete grannar emellan viktigt BRUNSKOG (JB)

Jonas Kervén med adressen Åsen, Skog, är en kreativ och engagerad bonde. Han är ordförande i lokala LRF-avdelningen och ingår i styrelsen för Värmlands nötköttsproducenter. Han uppmanar människor att bo på landsbygden och summerar gärna möjligheterna som finns där. – Jag och min granne samarbetar dagligen på olika sätt, det är ett exempel.

Jonas är 25 år och han tror på framtiden som bonde. Han är ägare till gården Åsen och 20 ha mark. Ytterligare 100 arrenderas. – Efter att jag var klar med Lilleruds naturbruksgymnasium i Karlstad, arrenderade jag Åsen en tid och fick senare köpa gården, berättar Jonas. Han har inga föräldrar i livet och har växt upp hos sin morbror på en arrendegård i Stockholms skärgård. – Min morbror hade mjölk-

kor och betesdjur samt spannmålsodling, berättar han. Jonas hade höns och ankor redan som barn och som tonåring skaffade han får. Även idag har han några tackor. Ett speciellt intresse för djur har

Jonas Kervén med sambon Sandra och dottern Freja. Familjen trivs med lantbrukarlivet i Värmland.

alltid funnits hos Jonas och han köpte Åsen i syftet att bedriva eget jordbruk med djuruppfödning. Han har nu belönats med diplomet Ung Växtkraft 2015, ett årligt pris instiftat av Länsförsäkringar. – Jag har blivit kvar här i

Värmland och liksom grannen driver jag dikalvsproduktion samt försäljning av kalvar för vidareuppfödning. I vinter har jag byggt ett slutgödningsstall för uppfödning av cirka 50 slakttjurar. Även 50 kalvande kor av tunga korsningar, charolais och simmental, finns på Åsen. – Besättningen är lönsam, berättar Jonas. Jag har själv planerat den sammansättning som jag tror på, till kvigorna

används en limousintjur. – Både Mikael i granngården och hans mamma Maria avlastar mig med vissa uppgifter, berättar han vidare. Det bästa med att vara bonde är att kunna påverka sitt eget arbete. – Jag strävar efter att utveckla och förbättra mitt jordbruk på lång sikt, bli bättre från det ena året till det andra. – Mindre roliga jobb måste utföras, som att plocka sten i vallinsådden. Det jobbet tar aldrig slut. Min verksamhet är inte särskilt stor, så samarbetet med Mikael är värt väldigt mycket. Framför allt samkör vi våra maskiner för att hålla nere kostnaderna. Jonas sköter Mikaels dikor och kör dessutom presslasta-

Det nya slutgödningsstallet är nästan färdigbyggt.

ren under skördesäsongen. – Jag har även hyrt in mina rekryteringskvigor och avelstjurar hos Mikael för att istället fylla upp min lagård med kalvande kor. Exemplen på hur man kan

underlätta för varandra i verksamheterna visar samtidigt på en genomgående positiv inställning till lösningar av olika slag. Jonas är vald till ordförande i lokala LRF-avdelningen och sitter med i LRFs kommung-

rupp, han är vald till ledamot i Värmlands nötköttsproducenter och ingår som suppleant i den lokala fiberföreningen. Hur ser din planering ut för framtiden? – Jag vill få mer tid över för familjen och försöker att hitta lösningar. I Jonas familj ingår sambon Sandra, som är uppväxt i Eda och lilla dottern Freja, ett och ett halvt år. Pigga bordercollien Bud visar också att han hör till familjen.

Avlastningssystemet som bönderna i Brunskog har skapat, hjälpen sinsemellan som består av både avancerade maskiner och enkla handräckningsmetoder, tillför både gemenskap och vidare uppfinningslust. Jonas uppmaningar får avsluta gårdsbesöken i Brunskog för den här gången. – Se möjligheterna som finns på landsbygden, inte bara problemen. Text och bild: LIZZIE GERD JANSON

NUMMER 7 April 2015 Årgång 89

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

VÄRMLAND

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Engagemang i bygden Plöjning · Sådd Tröskning · Pressning Fastgödselspridning med mera 0733-84 45 71

mrvarmland.se

Småorter gör gemensam sak i ny förening VÅLBERG (JB)

Norsbygdens framtid är en ideell förening som bildades den 17 februari 2015 på Norvalla ishall i Vålberg. Engagemanget för bygden är stark i trakterna kring Vålberg, Edsvalla, Segerstad, Älvenäs och Norsbron och nu gör de gemensam sak och samlar krafterna i en förening.

Välkommen till Areal i Karlstad Fastighetsförmedling, skogsekonomi, skatterådgivning, generationsskifte och deklaration. För jord- och skogsbruket.

Norsbygden präglas av både landsbygd och industrier som flera har lagts ner, som Edsvalla bruk och Cellullsfabriken i Älvenäs. För att ge bygden en gemensam röst beslutades att en förening skulle bildas och den fick namnet Norsbygdens framtid. Det har funnits flera tillfällen då människor i bygden har samlats för att kämpa tillsammans för och emot förändringar. Bland annat Aktionsgruppen i Vålberg som har ifrågasatt nedläggningshot av bland annat Folktandvården, Apoteket och Vårdcentralen. Nors S-förening är ett annat exempel. De kämpade för att inte badhuset i Vålberg skulle läggas ner och det finns kvar idag mycket tack vare dem. Centrumgruppen i Vålberg har under många år arrangerat olika evenemang, till exempel Valborgsfirande och Norsbygdens marknadsdag i Sjösalaparken och på Norsplan. Men Centrumgruppen har även varit inblandad i andra utvecklingsfrågor i Norsbygden. På senare år har en projektgrupp med fokus på Edsvallaskolan bildats. Det är en splittrad bygd,

Välkommen till Areal | Karlstad Tomas Karlsson tel 054-18 84 48 | Bengt Walan tel 054-18 84 44

Bokföring + bokslut & deklaration + uppföljning & företagsutveckling = Tryggare och enklare ekonomi

för värmländska jord- och skogsbrukare Läs mer på www.hushallningssallskapet.se/varmland KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Vålberg, Segerstad och områdena runt omkring. Det säger Jan Bergström som varit aktiv i Centrumgruppen en längre tid och som nyligen valdes till ordförande i Norsbygdens framtid. – Det är ingen förening. Det är egentligen mer en grupp av löst sammansatta personer. Det är bland annat där man har märkt att det behövs en juridisk part, något som en förening kan vara. Det har vi fått önskemål om från kommunen också. I Centrumgruppen finns både företagare, föreningar och privatpersoner representerade. Den täcker hela spannet i samhället. Vi har ställt frågan i föreningen om vi ska jobba samhällsbyggande och det ska vi göra. Det finns många samordningsvinster med en förening. Vi har bland annat tittat en hel del på hur de har gjort i Molkom. Vi tycker att vi borde kunna göra något liknande här. Förarbetet med att skapa en förening har pågått i mer än ett år innan vi har växt fram till det vi är idag. Det finns en skrift som fått rubriken Norsbygdens framtid – ett visionsarbete 2014. Den består av elva sidor fulla av information om bygden. – Ja, vi är glada att vi har gjort den. Den har vi nytta av

Jan Bergström, ordförande i Norsbygdens framtid. Han beskriver den nya föreningen för trakterna kring Vålberg, Edsvalla, Segerstad, Älvenäs och Norsbron som ett stort byalag.

i många sammanhang, säger Jan. Föreningen har fått ett organisationsnummer från Skatteverket och nu ska de ordna med bankkonto. – Vi står precis i uppstartsfasen nu. Vi har inte riktigt hunnit formera oss än. Det som kommer upp på nästa styrelsemöte kommer att bli att få med oss funktionen som Centrumgruppen har idag in i den här organisationen som en arbetsgrupp. Idag håller Centrumgruppen i många aktiviteter i bygden och runt torget. De har även haft många kontakter med kommunen och det har de fortlöpande. De diskuterar samhällsutvecklingen och vad som behöver göras. – Det handlar om konstruk-

tiva samtal helt enkelt, tankar och idéer. Det ska också med in under det här paraplyet. Det är där vi står nu och vi vill utvecklas, det får vi ta steg för steg. Det finns många människor i den här bygden som vill något. När något händer i bygden som inte medborgarna tycker om så blir det reaktioner. Folk gör något åt det då. Kan man samla den kraften och använda den i det fortlöpande arbetet så tror jag att vi kan göra mycket. Det första året ska föreningen ägna åt att formera sig och hitta formen, säger Jan. – Vi ska hitta strukturen. Jag skulle nog kunna beskriva föreningen som ett stort byalag, det är vad vi vill vara. Men kanske lite bredare. Text: CICCI WIK