Jordbrukaren nr7, 2018 vb by Länstidningen Östergötland och Jordbrukaren

En branschtidning

i Länstidningen Värmlandsbygden

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Värmlands lantbrukare

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 7 • Årgång 92 Maj 2018

Magnus Oscarsson (KD) har engagerat sig i lantbruksfrågor, nu fokuserade han på skogsägarnas villkor.

Skogens dag i riksdagen SKOG. Magnus Oscarsson sitter som representant för KD i riksdagen och han har sin plats i miljöoch jordbruksutskottet. Han har gjort sig känd som ambassadör för en levande landsbygd bland annat genom Mjölkens dag som anordnats flera år i följd. Nu kände han att han måste lyfta och fokusera på förhållandena för våra skogsägare. Magnus arrangerade därför Skogens dag tillsammans med föreningen Skogen som är en ideell obunden medlemsorganisation. SIDAN 14

Myror minskar skadeinsekter SKOG. Myror har en viktig uppgift gällande skogsvård. Många skadeinsekter faller offer och blir till föda då myrorna är på jakt. Studier har visat att skogsplantor av gran som försetts med sockerbete skyddas av myror som i sin tur medför att angreppen av snytbaggar minskat. Med andra ord kan det vara en klar fördel om så många myrstackar som möjligt bevaras efter slutavverkningar med tanke på framtida föryngringar av skogen.

Henrik Lander driver ett Kravmärkt lantbruk, det innebär bland annat att alla nötkreaturen får gå utomhus under sommaren, berättar han.

Politikern blev bonde Sutterhöjden satsar på ekologisk kött och spannmål LANTBRUK. Henrik Lander, ordförande i Teknik och fastighetsnämnden och en Kravmärkt köttbonde från Sutterhöjden i Värmland, driver lantbruket Lönngården i åttonde generation. Tidigare jobbade han med ekonomi- och

på Länstidningen Värmlandsbygden och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

driver gården som åttonde generation. Här hörs skrattet efter barnen som springer barfota på det gröna gräset. Längre bort skymtar ett gäng kossor som står och betar på gärdet. SIDAN 16

Politiker och tjänstemän på grönbete med LRF LRF i Valdemarsviks kommun bjöd in politiker och tjänstemän i kommunen till en träff på Ämtöholms gård. Syftet var att diskutera aktuella frågor och lyfta sådant som var viktigt för dem som är verksamma inom den gröna näringen. – Vi i LRF:s kommungrupp vill ha en bra dialog med kommunens företrädare. Det här är ett sätt att jobba med detta, säger Sven-Inge Andersson, ordförande i kommungruppen. SIDAN 12

SISTA SIDAN

Du som är prenumerant

EU-frågor på redovisningsbyrå. Nu har han sadlat om till bonde på heltid. 44-årige köttbonden Henrik Lander, 44 bor på en fridfull och idyllisk gård i Sutterhöjden strax utanför Molkom på gränsen till Filipstad. Han

VECKANS BORRING

HÄST

GÅRD TILL SALU

Gullviva, mandelblom... och så vargen

Hon är både hovslagare och sadelmakare

Gård med skog och exklusiv bostad

SIDAN 2

SIDAN 8

SIDAN 6

Nummer 7 • Maj 2018

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Gullviva mandelblom... och så vargen Rovdjursfrågan väcker starka känslor från olika håll. Jag har fascinerats av hur en fråga kan väcka så starka känslor hos så många som inte är direkt berörda. Förmodligen för att den är förknippad med så mycket symbolik. För den naturälskande människan som inte påverkas av de negativa konsekvenserna är Yellowstones nationalpark en våt dröm och varje steg i den riktningen – eller från den – förknippas med starkt engagemang. På andra sidan har vi de som påverkas negativt i praktiken, men faktiskt också de som mera på principiell basis ifrågasätter. Om man bortser från det faktum att jag sedan nio år har ett uppdrag som innebär att jag ska tala för alla Östergötlands bönder och LRF medlemmar, vilket innebär att beskriva de negativa effekterna av frilevande rovdjur, så tillhör jag den senare kategorin. Som bonde på slätten där det inte finns mycket betesdjur kommer jag personligen säkert inte någon gång i framtiden påverkas speciellt mycket negativt av frilevande varg. Ändå är jag personligen principiellt mycket tveksamt till nyttan av frilevande varg i förhållandevis befolknings- och djurtäta områden.

Min personliga åsikt är att det aldrig kommer gå att vare sig få acceptans eller en fungerande samverkan med frilevande varg om vi inte samtidigt ska ha varg på de 55 procent av Sveriges yta som utgör renbetesland, utan att dessa 300-700 vargar ska klämmas in på den södra halvan av landet där vi har mest befolkning, mest trafikerade vägar, mest hästar och hundar och framförallt mest areal skyddsvärda naturbetesmarker med tillhörande betesdjur. Det kommer heller aldrig gå att få någon vettig genetik på vargarna så länge den naturliga invandringsvägen och den fysiska kopplingen till den ryska kontinenten med cirka 200 000 vargar är avskuren. Min officiella åsikt är så klart i linje med LRFs. Politiken och vargförespråkarna har på ett elegant sätt lagt frågan i bönderna och djurägarnas famn. För att minska problemen och få

skjuta av några revir i det revirtäta mellersta förvaltningsområdet (Örebro, Värmland, Dalarna med flera), måste vi tillåta motsvarande antal revir bildas i södra förvaltningsområdet (fr Sörmland och neråt). Således måste bönder och djurägare i söder av kollegialitet och solidaritet med yrkesbröder och systrar i mellansverige ta på sig ett icke önskat problem. Vi får alltså käbbel och skav internt i stället för att samhälle, medborgare och politik får ta sitt ansvar för frågan. Detta är inte acceptabelt. Vi får acceptera att EU:s artoch habitatdirektiv ser ut som det gör och att Sverige vid EU-inträdet var så fokuserade på snuset och Systembolagets bevarande så att vi till skillnad från Finnarna missade att förhandla undantag kopplat till rovdjuren och annat i detta direktiv. Vi får acceptera de politiska beslut som finns och att en majo-

Holmens nya helautomatiska impregneringsanläggning styrs med mobilen. Bild: LARS HEJDENBERG

ritet av svenska folket och dess politiker anser att varg ska ingå i faunan. Med det sagt är linjen solklar. Staten, det vill säga kollektivet ska ta den fullständiga kostnaden för detta, vilket inte är fallet i dag. I riksdagsbeslutet finns också med att det inte får försvåra påtagligt för tamdjurshushållningen, vilket det ju definitivt gör. I vissa bygder med framförallt mycket betesdjur och hagmarker med höga naturvärden blir de socioekonomiska aspekterna av frilevande varg så stora att man måste ha en restriktivare hållning till varg. Ingen vill ha varg inpå sig och sina barn, men vi måste snarast bidra med en diskussion om områden som är mer eller mindre problematiska för etablering av revir. Sedan har det ingen betydelse om dessa områden är i Jönköping, Värmland eller Stockholms län. Må så gott i den stora nationalparken Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Invigning av impregneringsanläggning, Bravikens sågverk. Bild: LARS HEJDENBERG

Ny impregneringsanläggning styrs med mobilen På Bravikens sågverk strax utanför Norrköping invigdes nyligen Holmens nya impregneringsanläggning. Anläggningen är helautomatiserad och styrs genom en smartphone.

bygghandelns sortiment. Med Bravikens sågverks gynnsamma geografiska läge har Holmen nu goda möjligheter att nå ut direkt till bygghandeln med ett utökat produktutbud i en befolkningstät region. – Genom impregnerings-

Efterfrågan på impregnerat virke är stor och utgör en betydande del av den svenska

anläggningen och det nya distributionslagret på Bravikens sågverk kan vi erbjuda ett bre-

dare och mer attraktivt sortiment direkt till bygghandeln, det stärker definitivt Holmens konkurrenskraft och position på trävarumarknaden, säger Henrik Sjölund, Vd och koncernchef i Holmen. Holmens tre sågverk producerar drygt 800 000 kubikmeter trävaror per år som levereras till snickeri- och byggindustri samt direkt till bygg-

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

handeln. Bravikens och Iggesunds sågverk bildar kombinat med intilliggande pappers- respektive kartongbruk. Det betyder att alla delar av trädet tas om hand. Flis fungerar som råvara i massaproduktionen och bark och sågspån blir biobränsle som omvandlas till energi och fjärrvärme. Ångan från bruken

används dessutom vid torkningsprocesserna på sågverken. Bravikens sågverk invigdes 2011. Från att initialt bara såga gran breddades produktionen 2015 också med furu för konstruktion och snickeriändamål. Anläggningen har därefter vidareutvecklats med större ytor, nytt färdigvarulager och nu en impregneringsanläggning.

– Trä är ett mycket miljövänligt och bra byggmaterial som det är nödvändigt att använda mer av om vi ska kunna ställa om vårt samhälle. Att vi nu tar steget att investera i en digitaliserad och kostnadseffektiv impregneringsanläggning gör att jag har stor tro på Bravikens framtida utveckling, säger Johan Padel, vd för Holmen Timber.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 7 • Maj 2018

Vi vill vara i dina tankar Är det dags att beställa diesel, eldningsolja och smörjmedel nu? Bra, i så fall är det bara att du ringer oss på BränsleCompaniet. Vi levererar raka vägen hem till din gård med våra egna tankbilar (av våra egna gôrtrevliga chaufförer). Inga mellanhänder och inget krångel. Vi kör i Värmland och i Örebrotrakten. Vi lovar dig: Leverans inom 3-5 arbetsdagar Möjlighet till förlängd kredittid

Ring och beställ hos oss på BränsleCompaniet!

Ring 054 - 85 68 00 om du bor i Värmland eller 019 - 27 72 100 om du bor i Närke.

Vi hörs! Eva & Nisse

branslecompaniet.se

N 59O 6601806 E 12O 422173 NULÄGESANALYS I GETEBOL, VÄRMLAND

TA UT RIKTNINGEN I DITT SKOGSÄGANDE Tomas Johansson, skogsrådgivare, 072-749 33 34, tomas.johansson@meraskog.com Joakim Nyrén, skogsrådgivare, 070-645 56 03, joakim.nyren@meraskog.com www.meraskog.com

nya generationens skogsägande

JORDBRUK

Nummer 7 • Maj 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Veterantraktorerna plöjde upp fälten utanför Mormorsgruvan inför intresserade åskådare.

På grillen brassades hamburgare och i kiosken kunde besökarna köpa fika.

Det har blivit något av en tradition för många att åka till Mormorsgruvan och titta på veterantraktorer.

Traktorerna må vara gamla, men de funkar fortfarande utmärkt att plöja med.

Solskensdag för traktorfantaster Veterantraktorer plöjde i Mormorsgruvan Ferguson, Volvo och Bolinder-Munktell. Traktorentusiasterna hade mycket att titta på när det anordnades plöjning med veterantraktorer i Mormorsgruvan.

lantlig idyll. Det har blivit tradition att arrangera plöjning med veterantraktorer och så även denna vår. Vid Ramshult mellangård stod rader av parkerade bilar som forslat både barn och äldre till detta gemytliga vårevent.

Vårsolen sken över Mormorsgruvan och många passade på att göra en söndagsutflykt till det gamla gruvsamhället för att uppleva lite

Många besökare hade med sig fika som de njöt av antingen sittandes på en sten eller tuva eller i medhavda solstolar.

ÅTVIDABERG (JB)

På gärdena pågick plöjningen för fullt från klockan tio och framåt. Veterantraktorer av skiftande färg, årsmodell och märken gjorde räta linjer över fältet där de tuffade fram med sina plogar. Vid ett tillfälle blev det lite snett, men då hördes traktorföraren skratta: – De ska harva imorgon, så det kvittar. Besökarna uppskattade att kunna titta på charmiga gamla traktorer och få en nostal-

gisk känsla för hur det kunde se ut på åkrarna förr i tiden. När hungersuget satte in

fanns även möjlighet att köpa fika och tilltugg. Grillen var tänd och där gick korv och hamburgare åt i rask takt. Några slog sig ner vid de uppställda borden och kunde njuta av en god kopp kaffe samtidigt som de tittade på veterantraktorerna som for fram över åkrarna. Stämning-

en var uppsluppen och trevlig och det blev en härlig dag där besökarna trivdes. Per Gröndal från närliggande Bjärka-Säby kom sakta gående med sonen Gunnar i barnvagnen. Per är egentligen ingen större traktorfantast men tyckte att veteranplöjningen var en trevlig liten söndagsaktivitet. – Jag gillar atmosfären och den här sortens tillställningar. Och det är kul för barnen att

se hur det funkar med jordbruk. De har inte samma historiska kopplingar som en själv till hur det gick till förr, sa han och fortsatte: – Jag har träffat några personer som jag känner. Det är alltid trevligt med såna här tillställningar där man rätt som det är kan springa på gamla bekantingar.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Nummer 7 • Maj 2018

³½_ y½ g_½g ¶ ¿½>Ì

Oss kan du räkna med i skogen.

Som Sveriges största skogsägare känner vi ett ansvar för att alla vi gör affärer med blir nöjda. Det gäller våra många lokala kunder, entreprenörer vi anlitar och alla privata skogsägare som vi samarbetar med runt om i landet. En bra affär för dig som skogsägare kan handla om att vi plockar fram största möjliga andel timmer ur din skog. Att kvaliteten på arbetet vi gör i skogen är hög. Och att din skog tillsammans med vår egen i slutänden bidrar till klimatsmarta slutprodukter och tillväxt för hela Sverige.

Gör en bra virkesaﬀär. Kontakta oss idag. Du hi ar oss på www.sveaskog.se/virkeskopare

Trädgårdsinstallation eller bioreningsverk? Både och faktiskt. Vårt kemfria bioreningsverk renar avloppsvattnet med hjälp av mikroorganismer och vattenväxter som tar upp kväve och fosfor för sin tillväxt. Kretsloppstekniken är extremt driftssäker med få rörliga delar och kräver ingen regelbunden slamtömning eller kostsam service. Ett angenämt problem är att du får klippa ner ÐBÒÁÛ µ> ¿¡F¿ÐFµ > Ág ¦¿www.alnarpcleanwater.se, 040-46 26 90 Fy>½_³ t¿¶ ¶¿ >_g³½T½ F y½ Ì¶ B y_½T½1 ½ ¶ > g_L³Ï¿ y½T½ >³>³½ y½¶ Ï__¶ ÌF½ T½,g >³½ ½> >½F³¶¿ _g³½T½- ¿g³½¶ y½¶ B Ì¿

Högeffektiva Traktorprocessorer, Fällgripar & Skotarvagnar sedan 1987

HYPRO 300

HYPRO 450 XL

För mer information, kontakta HYPRO på tel. 0479 220 59 eller besök www.hypro.se

GÅRD TILL SALU

Nummer 7 • Maj 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Gård med skog och exklusiv bostad

STjärneberg, YDre Stjärnebergs gård ligger mellan Kisa, med kafé Columbia, och Österbymo, i södra Östergötland. På fastigheten finns en nybyggd, vacker och exklusiv mangårdsbyggnad i utmärkt skick. Skogen har en jämn fördelning mellan gran och tall med tyngdpunkt på yngre och medelålders skog och även lämplig för dig som vill jaga älg, vildsvin eller rådjur.

Fastigheten erbjuder bekvämt boende i vacker natur och lönsamt skogsbruk. Tillgången på vilt och fiskevatten ger dig också goda förutsättningar för rekreation. Till Linköping, med internationell flygplats, är det drygt sju mil, Österbymo ligger drygt en och halv mil bort och till Kisa är det två mil. Mangårdsbyggnaden är uppförd 2011 och boytan är 200 kvm. Nedre plan fördelas på kök, grovkök, hall två rum och badrum. Köket är ljust och rymligt och med inredning från Lidhults kök. Exklusiva materialval och detaljer bland annat en gasspis från Ilve. Går vi en trappa upp hittar vi en stor

hall, tre sovrum, två klädkammare och badrum. I huset finns två eldstäder, på nedre plan en vacker öppen spis med glasinsats och på övre plan en gjutjärnskamin. Vattenburen uppvärmning med en Nibe jordvärmepump, golvvärme på nedre

plan och radiatorer på övre plan. Vatten tas från borrad källa och avlopp till trekammarbrunn med infiltration. På tomten finns två mindre uthus

lighet till bra förvaring på 417 kvm. Till fastigheten hör betesmark som till viss del ger stödrätter. Skogen på fastigheten sköts enligt en skogsbruksplan som upprättades 2015 och är ajourförd fram till i dag.

och den gamla mangårdsbyggnaden som har renoveringsbehov. Logen ger möj-

Text: HELENA KARLSSON

KORTA FAKTA STJÄRNEBERG Areal: 159 ha. Betesmark 10,96 ha. Skogsmark 141,4 ha. Mangårdsbyggnad: uppförd 2011. Boyta 200 kvm. Gamla mangårdsbyggnaden med boyta 103 kvm. Renoveringsbehov.

Övrigt: loge om 417 kvm. Prisidé: 17 000 000. Ansvarig mäklare: Magnus Jansson, Areal i Linköping. Tel 070-606 91 53.

Nummer 7 • Maj 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

Skörda solenergi! RT! FRI OFFE

Solcellsbyggarna Boxholm AB Boxholm · 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se

AKTUELLT

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

Skonsam gallringsgrupp från Sampo Rosenlew Det perfekta valet för god lönsamhet

från skog till jord

Sampo Rosenlew HR46X

Sampo Rosenlew FR28

Trico är godkänt mot betesskador även i jordbruk – för avskräckning av rådjur, älg och hjort.

Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning. www.organox.se info@organox.se 070-581 82 30 073-980 06 36

Om du inte behöver nytt!! Vi kanske har den begagnade maskinen du söker? Efter vårens goda försäljning är det på väg in ett antal bra begagnade maskiner i höst. Hör av dig till Mikael & Micke Försäljning Skogsmaskiner:

Återförsäljare:

Sampo-Rosenlew filial Sverige Industrigatan 37A, 544 50 Hjo

Myrvolds Maskiner AB Storgatan 63, 672 91 Årjäng Daniel Myrvold 070-670 55 54 daniel@myrvolds.se

Följ oss på Facebook

MERASYSTEMPLÅ MERASYSTEM ÅT AB A TAKPLÅT T A AKPLÅ ÅT - T TAKPANNOR A AKP PAN ANNOR A - FALSTAK FAL ALST TAK A pannplåt

info@merasystem.se nfo@merasystem.se | www w..merasystem.se .merasystem.s tel 0410-205 30 | fax 0410-211 66

Vårt säljteam hjälper dig med tips och råd - i stort och smått Tel. 0381-502 50

U T VA LT

FÖ

...som tål hårda tag

Klassisk

KARE

Svensk stallinredning

Estelle falstak

MERASYSTEM SYSTEM tillverkar välbeprövade produkter till lant brukssektorn. Tillförlitligt, snabb och priseffektivt

Boka annonsplats på 0141-560 03.

Mikael Ingemarsson gsm + 46 703 480 502 mikael.ingemarsson@sampo-rosenlew.fi

Att synas är bra för affärerna!

Micke Bohm gsm + 46 705 705 695 micke.bohm@sampo-rosenlew.fi

ÖJ

L N Ö T DJ U R &

g terin mon ora djur v l o rg ll st re fö ort ti kilja ättre komf s v a för b bås Ligg en förhöjd v Nu ä

facebook.com/ydregrinden @ydregrinden Tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se Stallinredning • Stalltillbehör • Gödselhantering • Foderhantering • Byggnation • Ventilation

HÄST

Nummer 7 • Maj 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

En av symaskinerna som Stina använder, en Singer.

Spännen och lås i alla de former ligger noga uppdelade.

Sylvassa verktyg som behövs vid olika läderarbeten.

Både hovslagare och sadelmakare Stina Norrbrink förenar intresse med hobby och yrke MOTALA (JB)

Stina Norrbrink från Tjällmo är något så ovanligt som både hovslagare och sadelmakare. Hur kom det sig att hon utbildat sig till båda udda yrkena?

Med ett stort intresse för hästar i botten, valde hon att gå på Kvinnersta gymnasiet i Örebro. Inriktningen där var Häst och körning. Vid det individuella valet valde Stina sadelmakeri. Det var 2005. – Sen har det legat och gnagt i bakhuvudet, sa Stina. När jag inte hittade en sele som riktigt passade till en av hästarna, tänkte jag, att jag gör själv. Nu eller aldrig! Det låter väldigt enkelt, men

Sadelmakeriskolan i Tärnsjö tar bara in tio elever per läsår och utbildningen är treårig. Men Stina kom in och gick i en klass med bara tjejer. Fem av dem hade hade inriktning häst som val, den sjätte valde inriktning bil. På samma skola kan man också lära sig att klä om bilklädslar. Vid den inriktningen var det mera killar. Läsningen och hantverket varvades med praktik och Stina har praktiserat både i Danmark, Täby, Tärnsjö och Kinna. Det var åtta veckor varje gång, så det blev 32 veckor allt som allt. Stina har en liten men naggande god verkstad hemma där hon bor. Det står rejäla symaskiner i rummet som syr genom cirka en centimeter tjockt läder. Gamla maskiner men som fortfarande går utmärkt. Singer och Dürkopp Adler, symaskiner modell äldre. Men de fungerar precis som vilken symaskin som

Stina Norrbrink skiftar av en läderrem med en supervass specialkniv.

helst med både över- och undertråd. Dock är tråden Stina syr med betydligt tjockare än vanlig sytråd. Rullar med kohudsläder i

olika färger och tjocklekar ligger i ett litet lager. Färgerna finns i svart, rött, lila, grönt, natur och brunt, så är man förtjust i en särskild färg fixar Stina det. En del har kroko-prägling det vill säga

krokodilmönster i tryck på lädret. Lädret köper hon från Tärnsjö garveri. Sen kom Stina in på de olika lädersorterna som finns. Allt beroende på hur de behandlats vid garvningen och vad de ska användas till. Det visade sig vara en hel vetenskap! – Ja, sa Stina, det går åt tre år att lära sig hantverket och vad det olika lädren ska användas till.

I verkstaden fanns även både nya och gamla verktyg. Kantjärn, räffeljärn, huggpipor och väldigt anorlunda knivar som visade sig vara supervassa. De används när Stina skiftar ett slut på en läderbit eller gör en skarv. Läderändarna skiftas av

(görs tunnare) och läggs på varandra och fästes sedan ihop. Om man inte gör så blir det

väldigt tjockt och inte lika snyggt. Stina har nyss börjat med sitt sadelmakeri och har gjort mest bakselar. Men hon har även gjort ett ordentligt grillförkläde åt sin bror med häftiga detaljer på. Ett mycket unikt förkläde. Hundkoppel, bälten och armband fanns det också prov på i verkstaden, samt seldon.

Hon reparerar även seldon och tar upp beställningar. Stina har fler strängar på sin lyra och har arbetat som hovslagare sedan hon gick en utbildning på Wången 2010. Det är inte många som kan förena ett intresse och hobby med sitt yrke, men det har Stina gjort. Text och bild: EVA CARLSSON

Nummer 7 • Maj 2018

SPARA

6.000:-

upp till Gäller t.o.m 18 juni 2018

CONTURA 520T Style

Ord. pris 24.900:-

JUST NU

22.900:-

Spara

2.000:-

Läs mer om kampanjen på contura.se Vid samtidigt köp av valfri Contura kamin (gäller hela sortimentet) och Premodul skorsten lämnas 2.500:- rabatt på skorstenen.

ALLT FRÅN STOCK TILL FÄRDIG PRODUKT! PELLETSPRESS OCH SÅGVERKSMASKINER

Elektriska måttinställningar till alla typer av maskiner

Tel 070-659 46 70 www.lappe.se

www.jordbrukaren.se

Bison 10000

Vi har lösn för Er, kontakingen ta oss!

Läppeställaren AB Läppe Energiteknik AB

P25 Processor

$ $

+*/ '/ "6- 3-! -+ 6 !-) *( * +-- 3./!#6/( * +$* )) !((!&+$* $ )) - $0.$ ((*%*#.. ((.' ,!/ .! +*/ '/ "6- )5( * 6 - 3./!-#6/( * ((! %! !-# !((!+(+" (%! !-# $0.$ ((*%*#. ((.' ,!/ .!

Vinterg 10, Motala Tel 0141-528 70. Mån-tors 13-18, fre 13-16, lör 10-13 (stängt lör maj-aug)

% $

Mer än 50 år i branschen!

# %

# '+*/ '/ )! +1 *./5!* ! .5 !-4// - ! )!- +) $0- !/ #5- /%(( + $ ! $&4(,!- !- )! $!( #!*+)"6- * !/

Små proffsmaskiner från Kranman!

0496-101 90 Peter 070-634 62 42

Service AB

Ö Storg 24 Mariannelund

MITSUBISHI L200

RUSTAD FÖR ARBETE OCH FRITID

0.$5((*%*#..4((.' ,!/ *+- * - '0-.!- % /0+ $ '0(/0-$4*.2* /% %# -! #-6*/ + $ (5// '+-/ 0-.!- 4- ,( *!- ! /%(( .!*.+)) - $6./ % 15-/ +)-5 ! *)4( * !((!- %*"+-) /%+* '+*/ '/ (+" (..+* !((!+(+" +(..+* $0.$ ((*%*#.. ((.' ,!/ .!

% %

PRIS FRÅN 234 900 KR (EXKL MOMS) NU MED 3 TILLBEHÖRSPAKET: 1 WEBASTO BRÄNSLEVÄRMARE (GSM) PRIS 4 900 KR EXKL MOMS (VÄRDE CA 22 000 KR) 2 KÅPA + BÅGE + LJUS PRIS 9 900 KR EXKL MOMS (VÄRDE CA 28 000 KR) 3 KÅPA + BÅGE + LJUS + WEBASTO BRÄNSLEVÄRMARE (GSM) PRIS 14 800 KR EXKL MOMS (VÄRDE CA 50 000 KR) Förbrukning 7,1-7,5 l/100 km. CO2 186-196 g/km. Paket 1 avser samtliga modeller av L200. Paket 2 och 3 avser L200 DC Aut Business. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker, som längst till 18-05-31 och kan ej kombineras med andra kampanjerbjudanden. 5 års nybilsgaranti gäller ej tillbehör. *Alla priser är av generalagent rek. cirkapriser ex moms.

Rydjavägen 8 i Mantorp Tel 0142-201 07 lonestamsbilar.com

% " "

% $ -4**

+$*

)) -

+$*

)) -

+$* )) (+" %! !-# - *5.

(+" %! !-# *! 2 '.&6

SKOG

Nummer 7 • Maj 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Förena skogsvård med avkoppling Skogsbruk sommartid inbjuder till att vistas i skön natur SVERIGE (JB)

Skogsbruk under sommarhalvåret kan innebära helt olika saker beroende på vilken typ av skogägare man är. Utgångspunkten här är en privat skogsägare som kan vara antingen en kombinerad lantoch skogsbrukare som har det för sitt levebröd eller en skogsägare som har sitt skogsägande och skogsbrukandet vid sidan om.

Ägaren bor i en tätort långt från sin fastighet och arbetar med någonting helt annat för sin försörjning. Skogsarealen kan då tänkas ligga i intervallet från 20 hektar och upp mot cirka 200 hektar. Vad man kan göra i sin skog kan sammanfattas såsom skogsvård som den tunga biten men sedan finns flera saker att passa på att ta sig tid att få gjort. När det gäller skogsvård så gäller det den yngre delen av skogsbestånden och det kan passa bra in både för den heltidsbrukande som kan hitta ledig tid mellan vårbruk, vallskörd och skörd av spannmål men även för den med annat arbete men då kanske man får vara beredd att offra en betydande del av semestern. Kombinationsfördelen att arbetet i den egna skogen kan vara både njutbar och en lisa för själen för en jäktad stadsbo, alltså läge för en prioritering. I

begreppet

skogsvård

kombinerat med självverksamhet åsyftas sysslor som ungskogsröjning av varierande art. Det kan spänna allt från plantröjning i en självföryngring av tall till en regelrätt ungskogsröjning eller för den delen en slutröjning när inte älgen längre kan nå tallens toppskott. Det kan även vara en underröjning inför en maskinell gallring eller hyggesrensning för slutavverkning. I sort sett kan alla arbetsinsatserna utföras med röjsåg som är ett utmärkt redskap men som man nog lämpligen bör ha gått en kurs i innan för att få ett bra resultat och vara skonsam mot kroppen. Nyligen gjorda planteringar som finns på alla skogsfastigheter kan behöva en arbetsinsats om gräs- och örtvegetationen tenderar att kväva plantorna genom att befria plantorna från allt för närgången vegetation. Många skogsägare är också intresserade av jakt och kan göra insatser inför den till hösten stundande jaktsäsongen. Det betyder att jakttorn kan behöva ses över och i vissa fall flyttas och siktröja på fasta jaktpass. Detta kan lämpligen också kombineras med att se

Skogsvård och då ungskogsröjning är det som har högst prioritet för att skapa växtliga och friska ungskogar för kommande generationers slutavverkningar och det passar bra att utföra sommartid.

över status på rågångarna till fastigheten. Rågångarna bör vara väl uppröjda och tydligt markerade. I gränserna finns stenar uppsatta i hörn och vinklar ofta med riktstenar som visar riktningen till nästa vinkel. Stenarna tillkom för länge sedan och dessa ska man vara rädd om så att de inte skadas och rubbas. För att lättare se gränsen är det lämpligt att märka upp gränserna med käppar av plast, aluminium eller trä. När man ändå är i sin skog och arbetar kan man också tänka på behovet av kommande avverkningar som gallring och för den delen även kommande slutavverkningar. När man är i skogen så har man förmodligen sin skogsbruksplan med sig antingen i pappersformat eller i sin platta och då kan man analysera utifrån planen prioritering för de gallringar som står på tur och samma sak när det gäller slutavverkningsobjekt om man har behov av likvidförstärkning för någon investering för något ändamål. Har man skaffat sig en egen bild av vad som behöver göras i avverkningar så är man förberedd när man som vanligt är, att man bollar tankarna med sin kontaktperson från företag eller organisation som åtar sig att utföra avverkningarna och likaså ta hand om virket. Om skogsägaren utgörs av

en familj med barn och föräldrarna som tagit vid efter någons föräldrar är angelägna om att barnen en gång ska ta vid efter dem så kan den processen förberedas. Barnen involveras i ägandet och skötseln successivt, det kan passa under sommarlov och semester men det ska ske på ett klokt och förståndigt sätt, utan tvång då kan det bli riktigt bra för framtiden. Vistelsen på den egna skogsfastigheten under sommaren

En erfaren och skicklig entreprenör, som kan markbereda och vet vad som gäller för att undvika att det uppstår brand, Christer Andersson från Söderköping. Det är som synes mycket och tungt stål som ska bearbeta marken inför en lyckad plantering så visst kan det gnistra.

förflyter för det mesta utan större problem. Vädret kan naturligtvis skifta och det är i grunden helt normalt och bra. För att skogen ska må bra och växa optimalt så är en mix av nederbörd och varma soliga dagar det bästa. Det värsta som kan inträffa är nog att elden kommer lös i markerna. Vi har alla i minnet den stora skogsbranden som härjade i Västmanland sommaren 2014. Branden startade den 31 juli och när den tog slut så hade 13 800 hektar brunnit och 25 byggnader brann upp eller skadades och krävde dessutom ett dödsoffer. Det var ett skräckscenario som vi hoppas slippa uppleva någonsin men som kan inträffa om det vill sig illa. Upptakten till jättebranden är känd och alla som arbetar i skogsbruket med maskiner vet om riskerna och ska agera så att det helst inte uppstår en brand. Om det skulle uppstå en brand ska vederbörande veta hur man ska agera för att få stopp på branden så snabbt och effektivt som möjligt. Branden i Västmanland startade i samband med att en skogsmaskin utförde markberedning på ett hygge och då finns en stor risk för gnistbildning när aggregatet och maskinens band nöts mot berg eller stenar. Ris som finns på hygget, kan vara kruttorrt efter en

längre torrperiod kan antändas. Beroende på väderomständigheterna inför att utföra markberedning så kan ett beslut från företaget vara att avvakta lämpligare väder som minskar risken eller om man ändå anser att man kan utföra markberedning så måste man vidta åtgärder med bevakning under och efter arbetet så att man kan upptäcka en spirande brand så tidigt som möjligt och få den släckt. I Västmanland så uppstod en brand enligt ovan men uppenbarligen insåg man inte risken till fullo och branden fick ett ödesdigert övertag som det tog lång tid få bukt på med förödande konsekvenser. Ansvarsfrågan för hur branden uppstod är ännu inte slutligt avgjord. Det är inte enbart vid mark-

beredning som brand kan uppstå utan det kan även uppstå när man skotar ut virke från en avverkning, men här finns maskinen på plats en längre tid och har bättre uppsikt. Markberedaren flyttar mellan objekt som ligger förhållandevis långt från varandra och då kan en pyrande brand blossa upp långt senare när det kanske börjar blåsa. För att undvika skogsbränder som kan uppstå i samband med maskinellt arbete som markberedning så måste man

ha god koll på vädret och dess utveckling. Personalen måste ha utbildning så att man kan agera rätt om det skulle hända och om det är risker men att man ändå kör så måste det ordnas med tillräckligt god bevakning. Bränder har ofta en naturlig koppling till torrt och varmt väder men motsatsen i väder, alltså mycket nederbörd, kan också ställa till besvär dock inte jämförbara med en brand som kan breda ut sig över större områden. Vid avverkningar när det är

extra blött i markerna så består skadorna av att det blir djupa spår där virket transporteras ut till bilväg. De djupa spåren ser inte bara bedrövligt tråkiga ut utan de har också andra konsekvenser, man kan inte ta sig fram med en mindre jordbrukstraktor och spåret kan även dämma upp vatten och det kan hämma växten för angränsande träd och dessutom ge skador på rotsystemet till nära stående träd. När det gäller körskador så undviker man dem bäst med planering dels genom att välja bestånd efter optimal årstid för avverkningen och dels i en noggrann detaljplanering var man ska förlägga den så kallade basvägen där virket ska köras ut. Terrängen är skiftande och man har berg och andra marktyper som klarar

mer än andra. Dessutom kan man för kortare sträckor förbereda transporterna genom att bädda med ris eller träspångar att köra på. Uppstår ändå körskador så finns idag insikten hos de flesta inblandade att det gäller att laga skadorna snabbt gärna med en mindre grävmaskin då läker skadorna relativt snabbt. I det sammanhanget har det skett en stor och positiv förändring från 1960-1970-talen till i dag, för uppstår skador så lagas de i de flesta fall snabbt till allas glädje som vistas i skog och mark. Det finns företag, som exempelvis medlemsföretaget Södra, som föredömligt tagit initiativ att erbjuda sina medlemmar en körskadegaranti kopplat till avverkningar som utförs som innefattar att hänsyn tas till lämplig avverkningstidpunkt och utförande och skulle ändå skador uppstå så åtgärdas dessa. Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamhet i vårt svenska skogsbruk i princip kan bedrivas året runt om det bedrivs med sunt förnuft, god planering och väl utbildade och ansvarskännande entreprenörer och anställda.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Nummer 7 • Maj 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager

• Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar $ $ $ $ $ $

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland. Ring för närmare info

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se

Besöksadress: Laduvägen 10, 592 91 Vadstena Tel 0143-127 22, mobil 070-248 50 38 · www.pumptjanst.se

www.jordbrukaren.se

VI FINNS DÄR DU FINNS! ÖSTERS O CH GÖTLAND DS SÖRMLAN ELJ MINSTA O BOLAG !

Återförsäljare för # Svensktillverkad

Vi har reservdelarna till din tröska, nytt och begagnat! DIESEL, ELDNINGSOLJA & TEXACO SMÖRJMEDEL. KÖPER · SÄLJER · FÖRMEDLAR

LANTBRUKSMASKINER För fler reservdelar, besök vår hemsida

070-816 29 05

www.laholmstraktordem.se • 0430-222 70

www.backhemmet.se

MASKIN

FÄRG • TAPET • GOLV • KAKEL Välkomna in till oss! Mineralvägen 14. Motala. 0141-545 40. Vardag 07-18. Lördag 10-15. Söndag 10-14

Hämtlager: Alholmsgatan 15 A (vid Slottshagen) i Norrköping Öppet mån-fre 08.00-16.30 011-49 60 400 info@ostkustenenergi.se www.ostkustenenergi.se

LANTBRUK

Nummer 7 • Maj 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Jörgen Rolf från Mossebo fanns på plats och ordnade lunch till deltagarna. Hamburgare på vildsvin stod på menyn. På bilden syns även Erland Olauson (S), Marianne Svensson (KD), samt Sven-Inge Andersson och Helena Hägg (LRF), Martine Christensen Odenhall, sektorchef för Samhällsbyggnad och kultur, samt Anders Ek, denna dag främst representerande Södra.

Representanter för politiska partier som ställer upp i valet till kommunfullmäktige, tjänstemän på kommunen, samt LRF-are samlade vid Ämtöholm.

Helena Hägg och Anders Ek. Den senare höll ett föredrag om hur viltskador påverkar det ekonomiska resultatet för skogsnäringen.

Politiker på grönbete med LRF Samling på Ämtöholms gård VALDEMARSVIK (JB)

LRF i Valdemarsviks kommun bjöd in politiker och tjänstemän i kommunen till en träff på Ämtöholms gård. Syftet var att diskutera aktuella frågor och lyfta sådant som är viktigt för dem som är verksamma inom den gröna näringen.

– Vi i LRF:s kommungrupp vill ha en bra dialog med kommunens företrädare och tjänstemän. Det här är ett sätt att jobba med detta, säger Sven-Inge Andersson, ordförande i kommungruppen.

Han pekar vidare på att jordbruksföretagen är en viktig del av kommunens företagande, som både producerar livsmedel och sysselsätter många. Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det 2016 228 företag inom den sektorn. Även om många är ensamföretagare, så genererar de arbetstillfällen, eftersom det köps in en hel del tjänster från andra företag i närområdet. På Ämtöholm tog Eleonor Viik Hansen och hennes man Philip emot. De vallade bland annat runt deltagarna som fick bekanta sig med fåren

och lammen. På plats var även Anders Ek som denna dag företrädesvis var representant för skogsägarföreningen Södra. Han lyfte främst frågan om det problem med viltskador som finns inom skogsbruket. Med hjälp av planscher som föreningen tagit fram, pekade han på de stora ekonomiska konsekvenser viltbetningen åstadkommer. Inte minst gäller detta skador på tallen. Emellertid har det under en följd av år planterats förhållandevis lite tall. På marker lämpliga för tall, har ofta gran plan-

terats. Detta för att minska viltskadorna. Något som emellertid förändrats på senare år, då det på alla sätt är helt olämpligt med gran på tallmark. Granen växer bra de första åren, men när den verkliga tillväxten av vedmassa ska vara som störst, avtar emellertid tillväxten. Jordens näringsinnehåll räcker helt enkelt inte till. Den minskade andelen tallplanteringar som ägt rum, innebär dessutom att betestrycket på den tall som ändå planterats blivit oerhört stort. På plats vid Ämtöholm fanns även Jörgen Rolf som

stod för lunchen. Vildsvinshamburgare grillades och deltagarna lät sig väl smaka. Råvaran kunde mycket väl komma just från Ämtöholm. Närproducerat alltså. Diskussionen inne i uthuset som numera mest liknade en festlokal och där lunchen intogs, rörde en hel del viktiga frågor för landsbygden. Bland annat detta med bredband. Det är ju inte minst på landsbygden som fiberutbyggnaden är viktig. För dagens lantbrukare är det helt nödvändigt med en snabb och stabil uppkoppling. Det är också avgörande för tryggheten för äldre,

beträffande larm och annat som utvecklas på detta område. En annan fråga som också lyftes var detta med att Trafikverket vill överföra ansvaret för allmänna vägar till enskilda fastighetsägare på landsbygden. – Det är jättebra att komma ut på det här sättet för att kunna diskutera och för oss politiker att få insikt i hur det fungerar i näringslivet, framhåller kommunalrådet Ted Starkås (S), som var en av dem som deltog i träffen. Text och bild: HANS ANDERSSON

Nummer 7 â&#x20AC;˘ Maj 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

AKTUELLT

Behandling mot rotrĂśta lĂśnsam Jan Persson Ă¤r vd/fĂśrvaltare pĂĽ Ă&#x2013;stgĂśta HĂ¤radsallmĂ¤nningar. Han och hans tvĂĽ skogvaktare fĂśrvaltar 24 000 hektar produktiv skogsmark och en skoglig tradition med rĂśtter i medeltiden. En viktig frĂĽga fĂśr Jan Ă¤r rotrĂśtan.

â&#x20AC;&#x201C; Vi bedriver ett modernt skogsbruk med stor hĂ¤nsyn till miljĂś och historia, sĂ¤ger Jan Persson. Samtidigt som vi hela tiden mĂĽste tĂ¤nka hundra ĂĽr framĂĽt i tiden, Ă¤r vi beroende av moderna produktionskrav. PĂĽ Ă&#x2013;stgĂśta HĂ¤radsallmĂ¤nning gallrar man skogen sjĂ¤lv och mogen skog sĂ¤ljs oftast pĂĽ rot. I gallringarna Ă¤r behand-

ling mot rotrĂśta sjĂ¤lvskriven. Men hur gĂśr man nĂ¤r en stor del av slutavverkningarna skĂśts av aktĂśrer utifrĂĽn? I den fĂśrhandlingen har behandling blivit en stĂĽende punkt. â&#x20AC;&#x201C; Idag Ă¤r det ett mycket starkt ĂśnskemĂĽl frĂĽn vĂĽr sida att man behandlar mot rotrĂśta ocksĂĽ i slutavverkningarna. Forskningen visar ju att det Ă¤r en vĂ¤ldigt lĂśnsam ĂĽtgĂ¤rd pĂĽ lite lĂ¤ngre sikt. Jan Ă¤r Ăśvertygad om att ĂĽtgĂ¤rder mot rotrĂśta motiveras av bĂĽde ekonomi och lĂĽngsiktiga, andra hĂ¤nsyn. Det finns stora vinster att rĂ¤kna hem redan frĂĽn en gallring till nĂ¤sta och genom att behandla sĂ¤kras ocksĂĽ det framtida vĂ¤rdet pĂĽ skogen. En frisk rĂĽvara, helt enkelt.

3EKO -IXERVAGNAR fĂ&#x161;R ALLA BEHoV...

&YLLTĂ&#x161;MMAre fĂśr omgĂĽende leverans.

Nya & begagnade. s TĂśmningsflĂ¤ktar frĂĽn 11 till 37 kw med mycket hĂśg kapacitet s +ASTmĂ&#x2039;KTAR KK1600 och KK1800

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI AB Vi hjĂ¤lper dig med allt inom bygg & anlĂ¤ggning. HĂ¤r kĂśper du Ă¤ven sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD Ă&#x2026;KERI FĂ&#x2013;RSĂ&#x201E;LJNING AB DirektfĂśrsĂ¤ljning till fĂśretag, lantbruk och privatpersoner. Vi sĂ¤ljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smĂśrjmedel och ordnar sjĂ¤lvklart med transporten. Telefon: 013-809 00 Âˇ www.vikingstadakeri.se BesĂśksadress: FĂĽlĂĽsavĂ¤gen 11, VIKINGSTAD

BiobrĂ¤nslepannor Satseldade- och flĂśdesmatade pannor Svensktillverkade jordkĂ¤llare. I plast. SandstrĂśm tillverkar fĂ¤rdiginredda gammaldags jordkĂ¤llare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lĂ¤tt, stark och vĂ¤lbeprĂśvad konstruktion, som hĂĽller i flera mansĂĽldrar. Mer information fĂĽr du pĂĽ vĂĽr hemsida eller per telefon. VĂ¤lkommen!

TJ:s Pumpservice AB

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

â&#x20AC;?Ett bra vatten Ă¤r bĂ¤ttreâ&#x20AC;?

www.sandstromwebshop.se

Ă&#x2013;ver 35 ĂĽr i branschen Vattenpumpar â&#x20AC;˘ Vattenfilter â&#x20AC;˘ Installationer â&#x20AC;˘ Service RĂśrarbeten â&#x20AC;˘ FĂśrsĂ¤ljning â&#x20AC;˘ Brunnsrenoveringar

SĂ¤ljare norra och mellersta Sverige

Andreas BrunĂĽker LantmĂ¤stare

076-846 22 22 Andreas.brunaker@faust.dk

Mobil: 070-628 14 06 â&#x20AC;˘ www.pumpen.nu

VI KOPER DITT SKROT! BlixholmsvĂ¤gen 1 602 38 NorrkĂśping Tel: 011-165180

mail@faust.dk www.faust.dk

Vi utfĂśr grĂ¤varbeten! Diplomerade fĂśr avloppsanlĂ¤ggningar

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

Hur gallrar du? Debatt och uppfattningar hur gallring skall gĂśras skiljer sig ĂĽt. Vi har tagit stĂ¤llning. VĂĽra maskiner Ă¤r bara meter breda och kan kryssa fram mellan trĂ¤d i stĂĽende skog. DĂ¤rfĂśr sĂ¤ger vi kĂśrstrĂĽk hellre Ă¤n stickvĂ¤gar och vi vet att resultatet blir fler stam kvar fĂśr tillvĂ¤xt. Hur en markĂ¤gares stolthet och glĂ¤dje Ăśver en vĂ¤lgallrad och vacker ungskog skall vĂ¤rderas har vi dĂ¤remot inga siffror pĂĽ. Malwa Ă¤r svenskt rakt igenom. Vi kan skog och fĂśrstĂĽr villkoren fĂśr dagens skogsbruk. Motorer och komponenter Ă¤r i toppklass och all utveckling och montering av maskiner gĂśrs i vĂĽr fabrik i Skene. BĂ¤st i test. Malwa Ă¤r i en helt egen klass med mycket goda testresultat och omdĂśmen fĂśr driftsĂ¤kerhet och servicevĂ¤nlighet. PĂĽ vĂĽr hemsida under â&#x20AC;?LĂ¤svĂ¤rtâ&#x20AC;? kan du ta del av Skogsforsks rapport bland annat om vibrationstest och fĂśrarmiljĂś, spĂĽrdjup och markpĂĽverkan, brĂ¤nsleĂĽtgĂĽng och gallringsekonomi.

Nya skotaren Malwa ; med vagn bidrar till fĂśrbĂ¤ttrad produktionsekonomi. I -serien finns ocksĂĽ skĂśrdaren = och kombimaskinen = dĂ¤r du byter frĂĽn hĂśgpresterande skĂśrdare till skotare pĂĽ mindre Ă¤n minuter. Rekordet frĂĽn skĂśrdare till skotare Ă¤r minuter â&#x20AC;&#x201C; kolla filmen pĂĽ vĂĽr hemsida.

Stolta och glada. Ja det Ă¤r vi, men aldrig nĂśjda. Vi jobbar hĂĽrt och nĂ¤ra entreprenĂśrer och markĂ¤gare fĂśr att alltid utveckla Malwa. Vi visar dig gĂ¤rna Malwa i arbete. Vi kan ocksĂĽ fĂśrmedla kontakt med entreprenĂśrer som kan gallra din ungskog med Malwa. VĂ¤lkommen att ringa .

MERA PĂ&#x2026; SKOGENS VILLKOR

www.malwa.se Malwa Forest AB FĂ¤ltspatsvĂ¤gen s Skene

SKOG

Nummer 7 • Maj 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Kristina Brouneus är förhindrad att avverka 85 hektar skog på grund av en nyckelbiotop på sina marker.

Med på Skogens dag i riksdagen fanns också Monica Stridsman, ordförande föreningen Skogen, Emma Berglund, LRF Skog och Linda Eriksson, Skogsindustrierna. Bakom de tre damerna ser vi Anders Abrahamsson, skogsägare.

Magnus Oscarsson (KD) har engagerat sig i lantbruksfrågor som den svenska mjölken, nu fokuserade han på skogsägarnas villkor.

Skogsfrågor lyftes i riksdagen 90 skogsägare på plats när Magnus Oscarsson (KD) fokuserade på skogen SVERIGE (JB)

Magnus Oscarsson sitter som representant för KD i riksdagen och han har sin plats i miljö- och jordbruksutskottet. Han har gjort sig känd som ambassadör för en levande landsbygd bland annat genom Mjölkens dag som anordnats flera år i följd. Nu kände han att han måste lyfta och fokusera på förhållandena för våra skogsägare.

Magnus arrangerade därför Skogens dag tillsammans med föreningen Skogen som är en ideell obunden medlemsorganisation. En fråga som särskilt belystes var äganderätten eller snarare hotet mot den. – Jag märker att just äganderätten är en väldigt aktuell fråga för många skogsägare och hur myndigheters agerande skapar oro för den enskilde ägaren säger Magnus Oscarsson. Under Skogens dag blev

Kristina Brouneus från Kramfors intervjuad, hon berättade om sin situation. – Jag kan inte genomföra ett generationsbyte eftersom jag inte kommer att kunna föryngringsavverka skog på grund av att Skogsstyrelsen har hittat nyckelbiotop på vår mark. Det får till följd att 85 hektar av skogen blir omöjlig att avverka. Gården som har 200 hektar skog har brukats i flera generationer och 21 hektar har avsatts frivilligt för naturvård och den biologiska mångfalden. Nu efter inventering så hittade Skogsstyrelsen nyckelbiotoper på ytterligare 24 hektar, precis på den skog

Medverkande i den politiska panelen var Isak From (S), Stina Bergström (MP), Magnus Oscarsson (KD) och Johan Hultberg (M). Dessutom var ett 90-tal skogsägare på plats liksom flera andra representanter för skogsnäringen. Arrangör för Skogens dag var Magnus Oscarsson tillsammans med föreningen Skogen, en ideell obunden medlemsorganisation.

som var tänkt att föryngringsavverkas. Det innebär i praktiken att ingen vill köpa virket och inte heller sköta avverkningen. Dessutom så säger skogsstyrelsen att de inte får köra skogstraktor på marken så det innebär de inte kan komma åt resten av deras egen skog, sammanlagt så är 85 hektar av 200 borta. Kristinas berättelse delas

av åtskilliga skogsägare. I Sverige finns cirka 330 000 privata skogsägare med i snitt 45 ha skog var. Många är djupt bekymrade och ser sin skog bli obrukbar. De områden

som skogsstyrelsen lägger ”en våt hand över” lämnas oskyddade och området förbuskas och blir hemvist åt skadeinsekter och liknande. Någon ersättning för detta får oftast inte skogsägaren. Mycket mark tas undan från skogsbruk, Sveaskog talar om 20 procent och för Södras medlemmar handlar det om 25 procent. Kristina var i början positiv till att bevara biotoper och avsatte därför som sagt 21 hektar. – Vi har i alla generationer sett oss som förvaltare med ansvar över vårt skogsbruk. Nu är det bara förtvivlan vi

Dessutom så säger skogsstyrelsen att de inte får köra skogstraktor på marken så det innebär de inte kan komma åt resten av deras egen skog, sammanlagt så är 85 hektar av 200 borta. känner. Skog måste skötas med ansvar om den ska ge det Sverige behöver, tillägger hon. Under Skogens dag disku-

terades särskilt konflikter mellan klimatmål och naturmål. Ett stort mål i dag är att medverka till ett fossilfritt samhälle och där är den växande skogen en avgörande

möjlighet. Dessa klimatmål är inte möjliga om naturmålen och talet om biologisk mångfald får styra. Resultatet blir att stora skogsområden blir obrukbara. Möjligheterna till en levande landsbygd försvinner och arbetstillfällen minskar dessutom. – Det viktiga som kom fram under diskussionen var

att det ska finnas en politik som tar hänsyn till den stora kunskap som finns hos de som brukat skogen i generationer, att principen frihet under ansvar ska råda. – Det är också viktigt att det finns en långsiktighet för skogsbruket och att skogsägarna ska känna trygghet i äganderätten, säger Magnus. – De 90 skogsägare som var med under Skogens dag var väldigt nöjda, avslutar Magnus Oscarsson. Text: INGA BIRGITTA WIDÉN Bild: PRIVAT

Nummer 7 â&#x20AC;˘ Maj 2018

Vad vill du lĂ¤sa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

Skogforskutredning ska ge svar om skadade tallar Tallplantor med flera toppskott och ett busklikt utseende har de senaste ĂĽren orsakat oro och spekulationer om orsaken. Rapporter kommer frĂ¤mst frĂĽn Ăśstra GĂśtaland. Nu ska Skogforsk med hjĂ¤lp av andra experter reda ut vad som egentligen har hĂ¤nt.

â&#x20AC;&#x201C; Det finns mĂĽnga olika idĂŠer om vad skadorna kan bero pĂĽ. Klimat, genetik, plantodling, insekter eller svampar? MĂĽnga spekulerar, men ingen vet med sĂ¤kerhet vad som har hĂ¤nt. Det ska vi fĂśrsĂśka reda pĂĽ, sĂ¤ger projektledaren Karl-Anders HĂśgberg som Ă¤r forskare pĂĽ Skogforsk.

utseende. Man kan ocksĂĽ se tallar med onormalt mĂĽnga knoppar pĂĽ toppskottet.

certifierad av

i Sverige och hur skadorna varierar inom enskilda objekt.

VIMMERBY Âˇ Tel 0492-152 55 Âˇ www.geba.se

Ă&#x201E;r du behov av nytt avlopp?

samrĂĽd med Skogsstyrelsen tagit initiativ till utredningen som leds av Skogforsk. I projektet kommer forskarna att samla in data fĂśr att fĂĽ veta mer om problemets omfattning, geografiska utbredning

Vi mĂĽlar fĂśljande fasader:

Anders eller Elisabeth nĂĽr ni pĂĽ:

CE-MĂ&#x201E;RKTA TAKSTOLAR

Vi utfĂśr Ă¤ven: EpoxibelĂ¤ggningar HandmĂĽlning HetvattentvĂ¤ttning InvĂ¤ndig mĂĽlning i stall Ă&#x201E;ven fĂ¤rg- och tapetbutik Uthyrning av liftar

Vi kĂśper & sĂ¤ljer

Vi tillverkar CE-mĂ¤rkta takstolar pĂĽ bestĂ¤llning samt konstruerar och gĂśr hĂĽllfasthetsberĂ¤kningar. Det ger stor frihet ĂĽt arkitekten och trygghet fĂśr dig som kund!

gan online pĂĽ GĂśr offertfĂśrfrĂĽ takstolar.se gs ko ns www.carle

ARNE ANDERSSONS MĂ&#x2026;LERI Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se

Tel 013-23 44 65/66

Vi sĂ¤ljer, projekterar och tecknar serviceavtal. Kompletta avloppslĂśsningar frĂĽn Klargester som har 60 ĂĽrs erfarenhet. 590 33 FornĂĽsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se

RĂśdfĂ¤rgade Reveterade OljefĂ¤rgade

Skadade tallar saknar ett

tydligt toppskott. IstĂ¤llet strĂ¤var flera jĂ¤mnstora skott uppĂĽt, vilket ger dem ett busklikt

Levererar fĂ¤rdig betong

SĂśdra och Sveaskog har i

Halm och grovfoder Diesel och oljor SpannmĂĽl, konv & KRAV GĂśdning VallfrĂś och utsĂ¤de

AKTUELLT

Falu rĂśdfĂ¤rg Lantbrukare, nu Ă¤r det hĂśg tid att bestĂ¤lla rĂśdfĂ¤rgning! Vi utfĂśr mĂĽlning, alltid med garanti. Ring sĂĽ kommer vi och lĂ¤mnar kostnadsfĂśrslag. Vi Ă¤r rekommenderade sprutmĂĽlare av Falu rĂśdfĂ¤rg. Vi sĂ¤ljer Ă¤ven GjĂ¸co fĂ¤rg â&#x20AC;&#x201C; bĂ¤st i Folksams fĂ¤rgtest 2010.

IngĂĽr i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

Dessutom fĂśrsĂ¤ljning i vĂĽrt lager. Ring innan: Ă&#x2013;stergĂśtland, Lennart..........................070-603 99 45 SmĂĽland & SĂśrmland, Carl...................073-066 00 04 www.stragard.se lennart@stragard.se

FrĂĽn missvĂ¤xt till tillvĂ¤xt!

FASTIGHETSMARKNAD

070-696 19 44

Funderar du pĂĽ att csÂŤÂ¤Â&#x2DC;Â&#x2019;

Skydd fĂśr golv och vĂ¤gg Âž

672&.Â&#x2021;6 7259675Â&#x2DC;

sĂ¤lja din gĂĽrd? ZZZ WRUYRPDVNLQ VH 0Âž Ă&#x201A;Ă&#x2C6; ĂĂ

Vi har fĂśrmedlat jord- och skogsfastigheter P{Â¤Â¤sÂ&#x201E; Âž

SkĂĽningstorpsvĂ¤gen 6 Âˇ SKĂ&#x2013;VDE Mer info: www.epoxyfabriken.se eller ring Kjell 0705-83 16 76

fĂśr att hjĂ¤lpa dig med allt frĂĽn fĂśrmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. VĂ¤lkommen att kontakta Johan Carlfjord fĂśr en 0Âž ÂŞĂŤ kostnadsfri vĂ¤rdering, 013-37 52 04. 9, +$5

Ă?Â¤Â˘

I Ăśver 30 ĂĽr har vi utfĂśrt och tillverkat Epoxy som kan utfĂśras pĂĽ de flesta ytor. Golv till vĂ¤gg! â&#x20AC;˘ Kyckling-/Svin/Djurstallar â&#x20AC;˘ Industri/garagegolv â&#x20AC;˘ Lager-/UtstĂ¤llningshallar â&#x20AC;˘ TrĂ¤-/PlastbĂĽtar m m

sedan 1929.

0Âž Ă&#x201A;Ă&#x2C6; ĂŽĂŽ Vi har all den kunskap och erfarenhet som krĂ¤vs

Âž

ĂŠĂŽĂ¨

38/9(5

Ă¨ĂĂ°Ă ĂŹĂ¨ĂŞ ĂŠĂŽ 7259 :

GomĂŠr & Andersson Âˇ GĂśran Dyks gata 5, LinkĂśping www.gomer-andersson.se

Â&#x2DC;ÂŤÂ&#x2018;Âą Ă&#x2C6;ÂąÂžĂ&#x2013;ÂąÂŞsĂ&#x201A;Â˘Â&#x2DC;ÂŤĂźĂ&#x201A;Â&#x2C6;

9LG IUnJRU RP SURGXNWHQ 7YHND LQWH ULQJ RVV Sn -

VINSCH PĂ&#x2026; KĂ&#x2013;PET!

Kodiak 700 4x4 Ny brĂ¤nslesnĂĽlare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hĂśg/lĂĽgvĂ¤xel. Finns Ă¤ven med servo. Fler fĂ¤rger beroende pĂĽ modell.

fr. 66.320:- exkl. moms

WĆ&#x152;Ĺ˝Ä?ĹŻÄ&#x17E;Ĺľ ĹľÄ&#x17E;Ä&#x161; Ĺ˝ĹŻĹŠÄ&#x17E;ĹŻÄ&#x2021;Ä?ĹŹÄ&#x201A;Ĺ?Ä&#x17E; Ĺ? ,Ç&#x2021;Ä&#x161;Ć&#x152;Ä&#x201A;ĆľĹŻĆ?Ç&#x2021;Ć?Ć&#x161;Ä&#x17E;Ĺľ - ^Ä&#x17E;Ć&#x152;Ç&#x20AC;Ĺ˝Ć?Ć&#x161;Ç&#x2021;Ć&#x152;ĹśĹ?ĹśĹ? - sÄ&#x2021;Ç&#x2020;Ä&#x17E;ĹŻĹŻÄ&#x160;Ä&#x161;Ä&#x201A; ĆľĆ&#x161;Ĺ˝ĹľÄ&#x201A;Ć&#x161;ĹŻÄ&#x160;Ä&#x161;Ä&#x201A; - sÄ&#x17E;Ç&#x20AC;Ä&#x201A;Ç&#x2020;Ä&#x17E;ĹŻĆ&#x161;Ä&#x2021;Ć&#x161;ĹśĹ?ĹśĹ? - <Ĺ˝ĹśÇ&#x20AC;Ä&#x17E;Ć&#x152;Ć&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152; Í? 0DFFURÂ?V WlWQLQJVUHNRQGLWLRQHUDUH WlWDU OlFNDQGH WlWQLQJDU DY JXPPL W H[ SDFNER[DU RFK R-ULQJDU L DOOD FLUNXOHUDQGH ROMHV\VWHP XQGHU GULIW VQDEEW RFK SHUPDQHQW ,QJHQ GHPRQWHULQJ NUlYV

MĂ&#x2026;N-FRE 8-18, LĂ&#x2013;R 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

SOFAB Sanering & fĂ¤rg AB Vi utfĂśr tvĂ¤ttning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt mĂĽlning

Ă&#x2013;verlĂĽta gĂĽrden?

.RQWDNWXSSJLIWHU 8OWUn +8680 7HO - +HPVLGD ZZZ OXEULFR VH (PDLO LQIR#OXEULFR VH

NILFISK ALTO â&#x20AC;˘ NyfĂśrsĂ¤ljning â&#x20AC;˘ Auktoriserad service

FĂ&#x201E;RGBUTIK med Teknos-fĂ¤rger

VĂ¤lkommen till Areal. Vi hjĂ¤lper dig med fĂśrsĂ¤ljning, generationsskifte, upplĂśsning av samĂ¤gande eller vĂ¤rdering. VĂ¤lkommen att hĂśra av dig.

samt Ă¤kta Falu RĂśdfĂ¤rg Passa Ă¤ven pĂĽ att boka rĂśdmĂĽlning infĂśr sĂ¤songen 2018!

Mobil 070-53 00 751, Ă¤ven 0142-400 13 www.sofabskanninge.se

SOFAB Sanering & fĂ¤rg AB Butik Ă&#x2013;stanĂĽg 1, SkĂ¤nninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

LinkĂśping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

LANTBRUK

Nummer 7 • Maj 2018 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Henrik Lander driver ett Kravmärkt lantbruk, det innebär bland annat att alla nötkreatur får gå utomhus under sommaren, berättar han.

Här är Henrik på väg att köra bort kogödsel till ett gärde som ska sås med grynhavre.

Henrik Lander med sonen Viking 5 år. Viking försöker locka till sig korna inför fotograferingen.

Henrik Lander som är uppväxt på Lönngården är den åttonde generationen att driva lantbruk här.

Politikern som blev köttbonde Sutterhöjden satsar på ekologisk kött och spannmål Henrik Lander, ordförande i Teknik och fastighetsnämnden och en Kravmärkt köttbonde från Sutterhöjden i Värmland, driver lantbruket Lönngården i åttonde generation. Tidigare jobbade han med ekonomi- och EUfrågor på redovisningsbyrå. Nu har han sadlat om till bonde på heltid.

frun Kajsa, 34, barnen Viking och Hilding, fem respektive tre år. Det enda som hörs är skrattet efter barnen som springer barfota på det gröna gräset. Längre bort skymtas ett gäng kossor som står och betar på gärdet. – Jag hade tänkt att ha bondelivet på en hobbynivå från början. Att sitta still vid skrivbordet var inte min grej, säger Henrik Lander, köttbonde från Lönngården.

På en fridfull och idyllisk gård i Sutterhöjden strax utanför Molkom på gränsen till Filipstad finner man köttbonden Henrik Lander, 44. Han driver gården som åttonde generation. Där bor han i en lugn miljö tillsammans med

Gården består av 300 hektar åkermark med spannmål, vall och vete. Han äger till det skog på 425 hektar. Henrik köper upp kalvar från bondgårdar som han sedan föder upp och säljer till slakterier.

SUTTERHÖJDEN (JB)

– Jag skickar kontinuerligt djur till slakteriet under året, cirka 150 stycken per år. Ungefär två djur i månaden tar han med hem och säljer som köttlådor på gården. – Då får jag nära kontakt med kunden. Och de vet vart köttet kommer i från, fortsätter han och häller upp en kopp kaffe. Vintertid har de cirka 350 nötdjur. Strax innan jul är det som mest, sen minskar det under sommaren. – I dagsläget har vi cirka 180 stycken, säger han och tittar ut mot hagen. Han har sysslat med Kravmärkt kött sedan år 2000. Samma år som han tog över gården från föräldrarna. – Jag började med det av ett

rent ekonomiska skäl. Det gav en bättre lönsamhet med ett större EU-bidrag som passade min kalkyl. Fördelen för Henrik är att han har jobbat med just EUfrågor på en redovisningsbyrå och är utbildad inom det. – Det händer att jag får hjälpa andra bönder. Då det är många krångliga regler, säger han och tillägger: – Jag får själv styra skörden efter reglerna ibland. Största skillnaden på en Kravmärkt gård och en konventionell, är att man inte får använda konstgödsel eller spruta med bekämpningsmedel. Och Kravmärkt kött innebär att djuren inte får ha fri

tillgång till spannmål utan de ska äta mer gräs som är naturligare. – Våra djur måste också ha en längre betesperiod än konventionella djur och ha större plats i boxarna. Han brukar också vall, havre, korn och vete på fälten. Gården består av tre stall med köttdjur. Ett äldre stall med får och hästar. Deras bofasta hus och fyra uthyrningshus. Kajsa sköter om fåren som skickas på slakt och senare säljes köttet på lådor hemma på gården – En dag på gården ser väldigt olika ut. Just nu harvar vi, kör kogödsel och sår, berättar Henrik som delar två anställda med sin svåger som också

har ett jordbruk och bor i Väse. Personalen skickas till den bonde som har det största behovet för stunden. – Största skillnaden på när jag var liten och nu är att vi gör så mycket mindre med handkraft i dag. Han jobbar inte varje helg

som hans föräldrar behövde göra. Utan med anställda kan han unna sig lite semester ibland. – Det är lättare att få ledigt nu än när mor och far jobbade. I sommar ska jag åka på fotbolls-VM i Ryssland, avslutar Henrik med ett stort leende. Text och bild: ANNA HERNSTRÖM

Nummer 7 • Maj 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

NYHET!

KRONOS Predator 1700M Kedjeröjare Överlägsen kapacitet och räckvidd Räckvidd 4,55 m från traktorns centrum. Du når även andra sidan av diket. Kraftig konstruktion, finsk kvalitetsprodukt. Kardandrift med lamellkoppling. Uppvikbart frontkastskydd för maximal körhastighet och kapacitet.

Under 2017 levererade Södra totalt 335 gigawattimmar el vilket motsvarar årsförbrukningen för 130 000 elbilar. Bild: SÖDRA

Alltmer grön el och värme från skogen Under 2017 levererade Södra mer grön el till det allmänna elnätet än någonsin, hela sex gånger mer än 2010. Samtidigt levererades fjärrvärme motsvarande värmebehovet i 25 000 villor. Ökningen av energileveranser har möjliggjorts genom de investeringar som gjorts vid Södras massabruk de senaste åren.

Sedan 2010 har Södra gått från att vara inköpare av el, till att bli självförsörjande och numera även en betydande leverantör av grön el till det allmänna elnätet. Elen produceras när skogsråvara förädlas vid Södras industrier. Under 2017 levererades totalt 335 gigawattimmar (GWh1) el vilket motsvarar årsförbrukningen av el till 130 000 elbilar. Det är den största elleveransen från Södra någonsin.

25 000 villor. Värmen levereras till närliggande orter från Södras sågverk i Kinda och Torsås samt till Varberg, Karlshamn och Mönsterås från Södras tre massabruk. – Fjärrvärmen utgörs till största delen av restvärme från produktionsprocesserna. För oss handlar detta om effektivt resursnyttjande och att skapa värde till kunderna ur varje del av trädet, säger Henric Dernegård. Södra har varit självförsörjande på egenproducerad grön el sedan 2010. Samtidigt pågår ett arbete med att

HELAUTOMATISK vedhantering VEDPROCESSOR .. SNABB-SAKER-EFFEKTIV

Även lämplig för sågytor 1m 3/min

- Ny effektiv utmatningstransportör - Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem - Lågt effektbehov - Passar alla traktorer

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

M A

– Dessa leveranser är väldigt positiva. De senaste åren har vi investerat 6 miljarder i våra massabruk för ökad pro-

duktion av massa, vilket även bidragit till ökad produktion av grön el. Sveriges målbild 2030 är att gå från 50 000 till en miljon elbilar och därmed öka elanvändningen i vägtrafiken från cirka 100 GWh till 2 500–3 000 GWh el. Här kommer skogsindustrin kunna bidra och det är ett av många exempel på skogens potential att bidra till omställningen till en bioekonomi, säger Henric Dernegård, energisamordnare, Södra. Utöver grön el levererade Södra även 414 GWh fjärrvärme under 2017, vilket motsvarar värmebehovet i

Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

Se video på hemsidan

- Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver samt lastar. Allt medan du lägger på ny långved ...

Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

DAHLBERG MASKIN AB

Tel. 0612-503 62 www.dahlberg-maskinab.se

minska den egna elanvändningen. Ett av Södras hållbarhetsmål handlar om effektivt resursnyttjande där el- och värmeanvändningen ska mins ka med minst 10 procent till 2025.

Även hydrauldriven modell för kranspets / grävmaskinmontage.

Se video på: www.dahlberg-maskinab.se

DAHLBERG MASKIN AB · Tel 0612-503 62 www.dahlberg-maskinab.se

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.

HUND

Nummer 7 • Maj 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

I den stora rastgården finns gott och plats för hopp och lek men även plats att dra sig tillbaka om man vill ta det lite lugnare.

Att springa runt och busa tar på krafterna.

Tioårsjubileum firades med tårta Buskul med många hundar att leka med VÅNGA (JB)

Det vankades gräddtårta då Balderums hunddagis i Vånga firade tio-årsjubileum. När Maud Borg startade huddagiset på gården Balderum som hon äger och driver tillsammans med sin make var det till en början i liten skala. Tre hundar fick plats i dagiset men med tiden märkte Maud hur behovet av dagisplats ökade.

– För tio år sedan trädde den nya lagen i kraft som säger att en hund inte få vara ensam hemma mer än max sex timmar om dagen. Jag visste att lagen skulle komma och var därför väl förberedd med de papper som krävdes för att få starta ett hunddagis. Innan dess hade jag varit hundinstruktör så vanan att umgås med andras hundar fanns redan. Eftersom jag hade kurser vår och höst insåg jag snart att det inte var något jag kunde livnära mig på. Därmed startade jag hunddagis i samma ekonomibyggnad där våra höns hade sin hemvist. Men hönsen åkte ut ganska omgående eftersom kombinationen höns och hund inte var så passande, återblickar Maud. Det gäller att hålla ordning på dagar och tider. Maud antecknade noga vilka hundar som var i antågande och när deras ägare kom för att hämta. Samtliga almanackor har hon sparat som lite kuriosa. – Den första tiden var hunddagiset inte direkt över-

belagt men det ändrade sig snart. Första dagishunden var Ludde, en tolv veckor gammal valp. Än i dag är han min dagishund så vi har under åren lärt känna varandra mycket väl, säger Maud och får en puss av Ludde som det yttersta beviset för deras vänskap. Maud brinner verkligen för sitt yrke. I botten har hon en utbildning som etolog vilket är till stor nytta eftersom hon håller hundutbildningar. Både i grupp och för de som vill ha en mer privat lektion tillsammans med sina hundar. – Senast hjälpte jag en jakthund att bli fri från sitt beteende med aggressivitet mot andra hundar. Jag jobbar mycket med att hundar ska känna sig lugna och trygga. Ofta beror deras beteende på understimulans. Hos mig får alla hundar rejält med motion med långa promenader och lek i den stora rastgården. Maud börjar sin arbetsdag med att gå en promenad med familjens egna hundar. Då har några av dagishundarna redan anlänt, ägarna går själva in i hundstallet och släpper in sina hundar i deras bestämda boxar eller ute i rastgården. Om det finns någon ”nattishund” rastar Maud den först av alla innan de övriga får komma ut för att göra sina behov. Sedan vankas det frukost och varje hund har med sin egen mat. – Jag har valt att göra så eftersom kosten av olika anledningar varierar från hund till hund. Efter två timmars morgonbestyr är det min tur att äta frukost innan det är

Mauds liv består till största delen av hundar. Både av sina egna men också av andras. Tioåriga Ludde (till vänster) har varit dagishund hos Maud sedan han var valp. Mellan dem finns en stark och innerlig vänskap.

dags för dagens första långromenad med samtliga hundar. Beroende på hur mycket hundarna orkar går vi omkring en och en halv mil. De hundar som har mycket energi och är över ett år cyklar jag med. Cykling är ett bra sätt för att tömma överskottsenergi. Efter lunch blir det en ny eftermiddagspromenad och då går vi ofta bort till det område i Vånga som är tätbebyggt. Under promenaden möter vi ofta andra hundar vilket ger social träning för mina dagishundar. När eftermiddagspro-

menaden är avklarad tar jag emot hundar som behöver få sina klor klippta. Då har jag även tid över att ta emot för privatlektioner innan ägarna dyker upp för att hämta dagishundarna, berättar Maud. För närvarande har Maud

sju dagishundar men det finns plats för åtta och samtliga boxar är anpassade efter hundarnas storlek. Dagishundarna kommer inte enbart från Vånga med omnejd. Vissa av dem är hemmahörande i Finspång och Linköping. Det har

till och med kommit en nattishund från Göteborg som behövde dagisplats över en hel helg. – Tyvärr har det blivit lite för mycket med nattishundar därför kommer jag att dra ner på den delen av verksamheten. Känner att jag behöver en helg i månaden då jag får vara helledig. Varje hund har sin egen personlighet. Maud ler lite när hon berättar om en Grand danois vilket är en riktig old lady och som tenderar att vara aningen bortskämd.

– Hon är mycket feminin och vacker. Vet vad hon vill och har sina speciella rutiner. Efter kvällsrundan lägger hon sig ner på sin medhavda madrass och tittar förväntansfullt på mig. Då ska jag lägga två kuddar under hennes huvud för att sedan stoppa om henne sitt täcke som ska vara uppdragen ända till nosen. Först då är damen riktigt nöjd och belåten och vi kan säga god natt till varandra. Text och bild: CARINA LARSSON

Världsnaturfonden kommenterar regeringens skogsprogram Världsnaturfonden WWF anser att krafttag behöver tas för att stärka den biologiska mångfalden i skogen. Regeringens nya samlade skogspolitik, som presenterades i dag, kommer knappast åstadkomma detta, menar WWF.

Samtidigt välkomnar organisationen den utlovade inventeringen av särskilt värdefull skog, som nu ska sjösättas för hela Sverige.

Regeringen presenterade i dag ett nytt samlat skogsprogram och en rad andra förslag som rör skogen. Bland annat aviserade regeringen en över-

syn av artskyddsregler i skogen och till slut kom det specificerade uppdraget för en nationell nyckelbiotopsinventering – Tyvärr saknas konkreta förslag för att adressera den ökande konflikten i skogen kring produktion och miljö. Förlust av biologisk mångfald är ett minst lika akut och

stort hot globalt som klimatförändringarna. Om Sverige vill vara föregångsland bör vi också visa att ett verkligt hållbart skogsbruk är möjligt, säger Peter Westman, biträdande generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF. WWF är oroad över signalerna kring översynen av artskyddslagstiftningen. Lag-

stiftningen är baserad på viktiga EU-direktiv som är av stor betydelse för bevarande av hotade arter och natur i Europa. Skyddet för biologisk mångfald får inte urholkas utan bör istället förtydligas och integreras bättre i annan lagstiftning. – Det är en viktig markering att regeringen tydligt slår

fast att produktionen ska rymmas inom miljömålen. Vi når inte miljömålen i dag och fler åtgärder behöver sättas in, både för att stärka markägares engagemang och för att skapa ett tydligt regelverk med sanktionsmöjligheter för den som inte följer det, säger Linda Berglund, senior skogsexpert på WWF.

Nummer 7 â&#x20AC;˘ Maj 2018

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă&#x2013;stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă&#x2013;rebro lĂ¤n och VĂ¤rmlands lĂ¤n.

HĂ¤llmark i Norrbotten. Bild: OLOF HELLGREN

SKOG

Myr i NĂ¤rke. Bild: OLOF HELLGREN

Skyddad produktiv skog bĂ¤st fĂśr mĂĽngfald Skydd av impediment kan inte ersĂ¤tta skydd av produktiv skog visar forskare Har vi mycket eller lite skyddad skog i Sverige? Svaret beror delvis pĂĽ om lĂĽgproduktiv skog, sĂĽ kallade impediment, ska rĂ¤knas med i den skyddade arealen eller inte. Nu bidrar forskare frĂĽn SLU med fakta till debatten.

SLU:s forskare har studerat vilken betydelse skogliga impediment har fĂśr skalbaggar i tallved. Studien visar att impedimenten inte Ă¤r lika artrika som obrukade produktiva skogar och att de helt saknar vissa rĂśdlistade arter. Resultatet pekar pĂĽ att skydd av impediment inte kan ersĂ¤tta skydd av produktiv skog. Enligt konventionen om

biologisk mĂĽngfald ska minst 17 procent av varje livsmiljĂś vara skyddad ĂĽr 2020 och de skyddade omrĂĽdena ska vara representativa fĂśr livsmiljĂśn. I Sverige rĂĽder vitt skilda uppfattningar om vilken roll skogsimpedimenten spelar fĂśr att uppfylla detta mĂĽl.

Skogsimpediment Ă¤r trĂ¤dbevuxen mark dĂ¤r den ĂĽrliga produktionsfĂśrmĂĽgan understiger en skogskubikmeter per hektar och finns ofta pĂĽ myrar eller berg. Dessa skogar ska lĂ¤mnas orĂśrda enligt skogsvĂĽrdslagstiftningen. Men frĂĽgan Ă¤r hur representativa de Ă¤r fĂśr naturtypen skog. â&#x20AC;&#x201C; Trots att det Ă¤r en debatterad frĂĽga sĂĽ Ă¤r detta den fĂśrsta studien som undersĂśker hur stor betydelse dessa lĂĽgproduktiva skogar har fĂśr biologisk mĂĽngfald, sĂ¤ger Aino HĂ¤mĂ¤lĂ¤inen pĂĽ institutionen fĂśr ekologi som genomfĂśrt studien tillsammans med sina kollegor Thomas Ranius och Joachim Strengbom. De har inventerat vedlevande skalbaggar i tall och jĂ¤mfĂśrt artfĂśrekomsten i produktiv skog (nyckelbiotoper och Ă¤ldre brukade skogar) med den i impediment (skogar pĂĽ myrar och berg). Det visade sig att de obrukade produktiva skogarna Ăśverlag var artrikare och ocksĂĽ hyste fler rĂśdlistade arter. En del rĂśdlistade arter hittade forskarna

bara i produktiv skog. I impedimenten dĂ¤remot registrerade de inga arter av vedskalbaggar som inte ocksĂĽ fanns i de produktiva skogarna Studien inkluderar skogar frĂĽn SmĂĽland i sĂśder till Norrbotten i norr och mĂśnstret Ă¤r det samma Ăśver hela landet. UtifrĂĽn resultaten kan man

dĂ¤rfĂśr dra slutsatsen att impediment och produktiv skogsmark har olika vĂ¤rde fĂśr bevarande av biologisk mĂĽngfald. En hektar impediment Ă¤r vĂ¤rd mindre Ă¤n en hektar skyddad produktiv skog om man vill gynna vedskalbaggar. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r inte sĂĽ att impedimenten Ă¤r vĂ¤rdelĂśsa. Det finns mycket vedskalbaggar och rĂśdlistade arter Ă¤ven dĂ¤r. Men naturvĂ¤rdet Ă¤r lĂ¤gre Ă¤n i obrukad produktiv skog, sĂ¤ger Thomas Ranius. En orsak till den relativt hĂśga artrikedomen Ă¤r att trĂ¤den vĂ¤xer snabbare i de produktiva skogarna; de blir stĂśrre och det finns ocksĂĽ fler dĂśda trĂ¤d. Den hĂ¤r studien Ă¤r begrĂ¤nsad till tall. Men andra trĂ¤dslag Ă¤r ocksĂĽ viktiga fĂśr

Vill skapa grĂśnt flygbrĂ¤nsle frĂĽn skog SĂśdra har tecknat en avsiktsfĂśrklaring med KLM om att genomfĂśra en gemensam fĂśrstudie om mĂśjligheten att skapa grĂśnt brĂ¤nsle till flyget med utgĂĽngspunkt i skogsrĂĽvara.

Samtidigt gĂĽr SĂśdra som fĂśrsta fĂśretag i Sverige in i KLM:s Corporate Biofuel Programme, med syfte att stĂśdja en stĂśrre efterfrĂĽgeutveckling pĂĽ fossilfria alternativ inom flygsektorn. â&#x20AC;&#x201C; Flygtrafiken stĂĽr fĂśr om-

kring tvĂĽ procent av de globala utslĂ¤ppen av koldioxid. Vi tar nu tvĂĽ viktiga steg framĂĽt fĂśr att skapa hĂĽllbara alternativ till det fossila flygbrĂ¤nslet. I dag Ă¤r utbudet av biobrĂ¤nsle alltfĂśr lĂĽgt, och det vill vi fĂśrĂ¤ndra, sĂ¤ger Maria Baldin som Ă¤r kommuni-

kations- och hĂĽllbarhetsdirektĂśr pĂĽ SĂśdra. â&#x20AC;&#x201C; Att bidra till lĂ¤gre koldioxidutslĂ¤pp ligger i linje med vĂĽra hĂĽllbarhetsmĂĽl. Vi har som mĂĽl att vara fossilfria 2030. Nu axlar vi Ă¤ven ett stĂśrre ansvar fĂśr vĂĽra flygresor, sĂ¤ger Maria Baldin. â&#x20AC;&#x201C; KLM Ă¤r stolta Ăśver att kunna erbjuda Sveriges Ăśver tid mest hĂĽllbara flygrutt ut i Europa. Vi Ă¤r tacksamma Ăśver att de lokala parterna vill vara med och bidra till det, sĂ¤ger Paul Terstegge, Nordenchef Air France och KLM. â&#x20AC;&#x201C; Den stĂśrsta utmaningen

Ă¤r avsaknaden av politiska styrmedel. Eftersom produktionskostnaderna fĂśr bioflygbrĂ¤nsle i dag Ă¤r hĂśga jĂ¤mfĂśrt med fossila brĂ¤nslen blir tillvĂ¤xtutrymmet fĂśr efterfrĂĽgan som kan sĂ¤nka kostnaderna mycket begrĂ¤nsat. HĂ¤r mĂĽste man frĂĽn politiken ha en tydlig strategi, sĂ¤ger Henrik Brodin, affĂ¤rsutvecklare fĂśr energiomrĂĽdet pĂĽ SĂśdra. SĂśdra och KLM Ă¤r huvud-

partners i samarbetet, men Ă¤ven andra aktĂśrer Ă¤r med. â&#x20AC;&#x201C; Det handlar om vi tillsammans ska se Ăśver hela kedjan frĂĽn produktion till fĂśrbrĂ¤nning och skapa en affĂ¤rsmodell fĂśr en omstĂ¤llning inom flyget, sĂ¤ger Henrik Brodin.

naturvĂ¤rdet, till exempel behĂśvs mer kunskap om vad det innebĂ¤r att det finns fler arter av trĂ¤d i produktiva skogar. Studien har ocksĂĽ bara fokuserat pĂĽ en organismgrupp â&#x20AC;&#x201C; men det finns en speciell anledning till att forskarna valde att titta just pĂĽ vedlevande skalbaggar. Det skulle kunna finnas arter som har specialiserat sig pĂĽ den solbelysta dĂśda veden frĂĽn lĂĽng-

samvĂ¤xande trĂ¤d pĂĽ berg och myrar. Men sĂĽ verkar det alltsĂĽ inte vara, ĂĽtminstone inte fĂśr tall. Lavar Ă¤r en annan organismgrupp dĂ¤r man skulle kunna fĂśrvĂ¤nta sig att det finns arter som trivs sĂ¤rskilt bra i dessa lĂĽgproduktiva skogar. Aino HĂ¤mĂ¤lĂ¤inen arbetar nu med en liknande studie fast med lavar.

Tillsammans kan dessa studier bidra till planerna fĂśr naturvĂĽrden i Sverige. Det handlar om hur mycket produktiv skog vi bĂśr skydda i Sverige fĂśr att uppnĂĽ det vi har lovat enligt internationella Ăśverenskommelser. Men ocksĂĽ om hur vi kan skĂśta impedimenten sĂĽ att de fĂĽr ett hĂśgre naturvĂ¤rde, till exempel genom att Ăśka mĂ¤ngden dĂśd ved.

VĂ¤lkommen pĂĽ fĂ¤ltvandring med bĂśrdighet i fokus! Tid: Onsdag 30 maj kl. 17.00 Plats: KlostergĂĽrden, Vreta Kloster 9LG 9UHWD .ORVWHUV .\UND

Vi samlas pĂĽ KlostergĂĽrden 3n YnUD IHP VWDWLRQHU WLWWDU YL Sn:

â&#x20AC;˘ 8WIDOO DY nULJW bĂśrdighetsfĂśrsĂśk Louice Lejon, HXVKnOOQLQJVVlOOVNDSHW â&#x20AC;˘ (IIHNW DY PellangrĂśdor och lusern PDUNVWUXNWXU RFK PXOOXSSE\JJQDG, Per StĂĽhl, HXVKnOOQLQJVVlOOVNDSHW â&#x20AC;˘ HXU IXQJHUDU KĂśstgĂśdsling med fosfor" Ingemar Gruvaeus, Yara och Niclas Malm, HXVKnOOQLQJVVlOOVNDSHW â&#x20AC;˘ 6RUWI|UV|N PHG Kumle $JQHV -RQVVRQ +XVKnOOQLQJVVlOOVNDSHW och maltkornsodling med Tomas %M|UNOXQG :DUEUR .YDUQ â&#x20AC;˘ 6W\U GLQ Yl[WQlULQJVJLYD PHG PDUNNDUWHULQJ VH 0DJQXV :HVW|| +XVKnOOQLQJVVlOOVNDSHW

KvĂ¤llen avslutas med traditionsenlig korvgrillning! Varmt vĂ¤lkommen! HushĂĽllningssĂ¤llskapet Ă&#x2013;stergĂśtland

NUMMER 7 Maj 2018 Årgång 92

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

SKOG

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

En myrstack kan innehålla upp till sju miljoner myror. Myrorna har en viktig uppgift gällande skogsvård, många skadeinsekter faller offer och blir till föda då myrorna är på jakt.

Att studera myror på nära håll är spännande och lärorikt. Eventuella bett är helt ofarliga men kan kännas en del.

Bevara myrstackar på kalhyggen Angreppen av snytbaggar minskar när skogsplantor av gran får sockerbete SVERIGE (JB)

Myror tillhör familjen midjesteklar och det finns omkring 10 000 arter runt om i stort sett hela världen. Merparten lever i tropikerna men precis som de tropiska myrorna lever arterna i ytterst välorganiserade kolonier där de styrs av fertila drottningar. I sin stab har drottningen drönare, soldater och arbetare vilka är sterila honor medan de sterila hanarna är drönare.

I Sverige upptäcks allt fler myrarter och just nu finns åttioen naturligt förekommande arter dokumenterade. Den vanligaste arten är Formica rufa, röd skogsmyra även kallad stackmyra vars samhälle kan bestå av 100 000 till sju miljoner individer. Så stora samhällen är fler samhällen i en och samma stack och har då flera drottningar. Stackmyran lever i skogsområden och bygger sina stackar av jord, barr, kvistar och löv. Stackarna är vända i söderläge och det är inte ovan-

ligt att de byggs upp mot en trädstam. Stackarnas kupoler kan uppnå en imponerande höjd på två meter, innehåller gångar och kammare för ägg, larver och puppor. Genom stackens öppningar regleras klimatet till de underjordiska delarna, stacken kan därför liknas vid en solfångare. Varje grupp av stackens innevånare har sina egna uppgifter. Arbetarna omhuldar ägg, larver och puppor medan andra drar strån till stacken som blir till nytt byggmaterial eller är ute och mjölkar bladlöss som de har en nära win-win relation till. Myrorna beskyddar sina ”mjölkkor” från att bli uppätna av fiender och får i gengäld fri tillgång till bladlusens honungsdagg som i själva verket är lusens söta avföring. Trots att vi kan känna olust då vi närmar oss en gigantisk myrstack under strövtåg i skogen har myrorna en viktig uppgift gällande skogsvård. Många skadeinsekter faller offer och blir till föda då myrorna är på jakt. Studier har visat att skogsplantor av gran som försetts med sockerbete skyddas av myror som i sin tur medför

Studier har visat att skogsplantor av gran som försetts med sockerbete skyddas av myror som i sin tur medför att angreppen av snytbaggar minskat. att angreppen av snytbaggar minskat. Med andra ord, det kan vara en klar fördel om så många myrstackar som möjligt bevaras på kalhyggen efter slutavverkningar med tanke på framtida föryngringar av skogen. Skogsmyran har kraftiga käkar och dess bett kan nypa till rejält. Samtidigt som den bits sprutar den en stråle myrsyra från bakkroppen vilket kan svida men är helt ofarligt för människor. Inom den äldre medicinen ordinerades ett intag av levande myror vilket kunde lindra och rent utav bota uppkommen frossa. Vid hudsjukdomar kunde med fördel det angripna området smörjas in med myrsyra. Dekokter innehållande myrstackar ansågs uppiggande och stärkande om hela kroppen sänktes ner i ett bad med tillsatser av dessa dekokter. Drottningen lever längst av stackens myror och kan upp-

nå en respektabel ålder av tjugo år. Under sin levnad ser hon hela tiden till att utöka stacken med nya innevånare genom sin enda uppgift, att lägga ägg. Så många som upp till 300 per dag under sommaren. Vilket behövs då arbetarna endast har en livslängd på tre till fyra månader. En nära släkting till stackmyran är hästmyran och de båda arterna är lika uteseendemässigt. Enda skillnaden är storleken som skiljer dem åt. Hästmyran kan bli upp mot 18 millimeter lång medan stackmyran är fyra-nio millimeter. Hästmyrans storlek gör den till Sveriges största myra. Den som får in en koloni hästmyror i sina byggnader kan hålla sig för skratt. Myran är ett skadedjur som kan förstöra bärande konstruktioner i väggar och tak. Genom ett uthålligt gnagande med sina kraftiga käkar för att bygga bo

kan följderna bli förödande. Hästmyrorna utför sitt arbete nattetid och har dolda gångar, därför kan det vara svårt att upptäcka att byggnader invaderats. Även svartmyror kan hitta på att besöka våra hem. De är dock harmlösa och gör ingen åverkan på byggnader men det är dock otrevligt att ha en myrstig tvärs över arbetsbänkar och vidare in i ett skafferi där de med förkärlek söker söt föda. Genom att lägga ut doftspår och kommunikation

via antennerna leder de varandra fram till det de anser åtråvärt och kan därför upplevas som en sanitär olägenhet. Till skillnad mot hästmyran är svartmyran lätt att få bukt med. Det gäller att hålla rent på arbetsbänkar och köksbord så inget spill som söta kaksmulor eller rester av saft och läsk ligger kvar och lockar. Myrdosor med förgiftad sockerbas lockar myrorna som tar med sig betet till samhället där de matar drottningen och larver med giftet. Inom en till treveckor har hela boet eliminerats. Den som inte vill använda

Hästmyror kan gnaga sönder träkonstruktioner på relativt kort tid.

sig av gifter kan hålla myrorna i schakt genom att tillverka en sockerlösning som hälls i flaskor som sedan placeras på behörigt avstånd från det egna huset. Myror är intressanta varelser som funnits i 100 miljoner år. De spelar en stor och viktig roll i ekosystemet och bidrar till skogens biologiska mångfald. Text och bild: CARINA LARSSON