En branschtidning i Länstidningen
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
Nummer 7 • Årgång 95 Maj-juni 2021
Regeringens mål är att 30 procent av jordbruksmarken är ekologiskt certifierad och att 60 procent av den offentliga konsumtionen utgörs av ekologiska livsmedel 2030.
Ekologiska livsmedel främjas LANTBRUK. Nu ska det satsas på det ekologiska. Jordbruksverket beviljar sammanlagt 55 miljoner kronor till projekt som ska främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin finns ett inriktningsmål om att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska odlas ekologiskt år 2030. Under 2020 var drygt 20 procent av Sveriges jordbruksmark certifierad som ekologisk, så det är en bit kvar även om målet fortfarande kan beskrivas som realistiskt. SIDAN 4
Veteraner plöjde på Ilarstorp LANTBRUK. Gården Ilarstorp ligger utmed vägen som går mellan Tjällmo och Godegård och den 1 maj brukar det vara ett pärlband med bilar förbi gården. Då det inte blev någon Godegårdsmarknad detta år heller beslöt sig bröderna Karlsson att anordna en veterantraktorträff.
Johannes Sprengmark och Peter Samuelsson vill medverka till bevarandet av boskapsrasen rödkullan.
Vill bevara rödkullan Gamla lantraser är ett gemensamt intresse för far och son LANTBRUK. Peter Samuelsson och Johannes Sprengmark har ett gemensamt intresse för bevarandet av lantraser. För tillfället huserar tre kvigor och en tjur av boskapsrasen rödkulla i Högbo i Ydre. Nästa år lär det bli fler om be-
på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.
Kulla och Venus som tillsammans med de gula sifferlapparna i öronen är identitetsbärare för statistik, vid slakt och i journalföring i avelsarbete. SIDAN 10
Smart växtförädling för mindre bekämpningsmedel Forskare vid SLU har utvärderat 175 olika slags höstvete och har tagit fram ett protokoll som kan användas i kommersiell veteförädling för att utvärdera förmågan att stå emot svartpricksjuka. Denna sjukdom orsakas av svampen Zymoseptoria tritici och kan ge stora skördeförluster, särskilt regniga somrar. ”Genom att granska vetets DNA har vi hittat genetiska markörer för resistens mot sjukdomen som är användbara inom veteförädlingen”, säger Aakash Chawade, docent vid institutionen för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). SIDAN 8
SIDAN 6
Du som är prenumerant
täckningen går bra. Den lilla rödkulletjuren har precis kommit till Högbo och känner sig lite vilsen. Den har inte fått något namn än. Johannes barn Majken och Algot ska vara med och bestämma. De tre kvigorna heter Rölla,
VECKANS BORRING
JAKT
JORDBRUK
Är det så synd om unga bönder?
Övervägande positivt för digitalt jägarprov
Hopp för övergödd sjö
SIDAN 2
SIDAN 11
SISTA SIDAN
2
Nummer 7 • Maj-juni 2021
AKTUELLT
Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se
Veckans Peter Borring:
Är det så synd om unga bönder? Vi matas hela tiden med fakta att bönderna blir allt äldre och färre. Detta är en sanning med stark modifikation. Hela min aktiva tid har medelåldern på en svensk bonde legat på runt 56 år. Den kanske möjligen ökat till 57-58 nu, men det säger egentligen inte så mycket. Tittar man runt omkring i de flesta jordbruksbygder i Sverige med lite ”offensiv” jordbruksproduktion – oavsett om det är växtodling i slättbygd eller skogs- och mellanbygd med satsande djurhållningblir verkligheten lite annorlunda. De företag som söker investeringsstöd, de företag som vill satsa, köper mark och arrenderar till mark, köper senaste maskinteknik osv, har möjligen på pappret en ägare som ofta är plus 50 år. Men tittar man bakom den siffran i de praktiska exemplen ser man att det i många fall hos dessa företag finns antingen en brukare med i driften som är under 45, dvs som ändå har ett rejält antal år kvar som bonde, eller där det satsas just för att det finns en ny generation på gång. En ny generation som inte på pappret är ägare än, men är på god väg in i driften. Jag vill påstå att de flesta av de företag som söker investeringsstöd och startstöd samt investerar i de dyraste maskinerna eller lägger
de högre markbuden är just morgondagens företag och att det faktiskt finns en dold rejäl föryngring i svenskt produktionslantbruk som inte statistiken beskriver tillräckligt tydligt. Just därför bekymrar det mig att det blivit en så ensidigt politisk korrekt utgångspunkt i jordbrukspolitiken som utgår i ifrån ett narrativ att det skulle vara ”synd” om yngre bönder och att stödet därför måste riktas till de yngre i högre grad. Sedan några år får de som är yngre än 41 år upp till 540 kronor mer per hektar för de första 90 hektaren, de är prioriterade i investeringsstöd och så vidare. Till kommande CAP – jordbrukspolitik har EU gett medlemsländerna möjlighet att öka på andelen gårdsstöd till unga, införa ett ännu högre investerings- och startstöd. Jag gillar investeringsstöd och startstöd i sig för de är inte rättighetsstöd som alla bara ”får”. De behovsprövas individuellt och kan därmed också få avslag på gott och ont. Men nu har jordbruksverket förslag på att yngre lantbrukare
NSER KI V SBenny Andersson
E IC
MA
Det blir faktisk direkt fel att staten via investeringsstöd och ökat arealstöd ger väsentligt olika stöd till olika företagare i princip enbart med utgångspunkt om man vi söktillfället är över eller under en viss ålder.
Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34
BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.
Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.
der. Vi ser och vet i dag att det avgörande för att kunna ta över ett företag, kunna satsa för framtiden och redan i början ta fram en acceptabel lön är en bra ekonomisk motor i företaget. Driven djurhållning, lönsam nischgröda eller kompletterande verksamheter skapar detta. Vi ser att detta inte alls sitter kopplat till åldern på företagaren. Snarare tvärtom ett företag som kunnat satsa och utvecklas har förmodligen större möjlighet att kompensera avgående ägare och göra stegvis infasning av ny företagare. Det blir faktisk direkt fel att staten via investeringsstöd och ökat arealstöd ger väsentligt olika stöd till olika företagare i princip enbart med utgångspunkt om man vi söktillfället är över eller under en viss ålder utan övrig hänsyn till företagets ekonomiska förhållanden. Jag har sagt det förr, det finns så många andra komponenter som minskad reavinstbeskattning, andra skatteregler och inte minst det finansiella regelverket som är väl så viktiga för att underlätta för nya företagare att komma till, än det fantasilösa fokus på mera jordbruksstöd till yngre bönder som branschen visar upp! Stöd som snarare förstärker mer än det minskar olika förutsättningar mellan enskilda företag. Må så gott i det statistiskt bortkollrade Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com
samhällsdebattör och opinionsbildare
LRF har rätt i sin kritik! Vi Moderater i Norrköpings kommun tycker att kritiken från LRF angående om hur långt vi kommit med implementering av livsmedelsstrategin är befogad.
INSÄNDARE TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!
ska kunna få dubbelt investeringsstöd, vilket påhejas politisk korrekt av sektorn och många andra. Med risk för att låta bitter och avundsjuk, kan jag konstatera att jag inte fått en krona i startstöd och endast ett i sammanhanget mycket litet investeringsstöd i min företagarhistoria. När jag startade för snart 20 år sedan med 23 hektar växtodling var detta helt korrekt för litet omsättningsmässigt för att få något startstöd. Det har tagit mig ett antal år att bygga upp ett företag som ger heltidsförsörjning och under den resan hade jag vid något tillfälle haft väl så stor nytta av ett litet startstöd som smörjmedel än vad jag hävdar många har som redan från dag ett vid övertagandet av ett heltidsföretag kan ta ut en acceptabel lön. Missförstå mig rätt, jag tycker det är mycket angeläget att stimulera fler unga att vilja, våga och ytterst kunna ta över lantbruk, oavsett om det är bondens barn eller nya entreprenörer som kliver fram. Det jag vänder mig emot är att allt utgår ifrån den svartvita och felaktiga bilden att det är svårare bara för att man är under en viss ål-
Livsmedelsstrategin är så mycket mer än bara maten vi serverar i det offentliga köket. Andra perspektiv är kund och konsument och möjligheter att lyfta fram lokalproducerad mat och stötta den besöksnäring som skapas där mat produceras. Strategin belyser också
hur vi kan lyfta svenskt jordbruks konkurrenskraft. Som kommun kan vi mer proaktivt stötta livsmedelsproducenter genom en tillsyn som fokuse-
rar på information och hjälp till att göra rätt och stötta mindre producenter att delta i olika upphandlingar. Sist – men kanske viktigast – kan vi öka kommunens krisberedskap och bidra till ökad trygghet bland medborgarna genom att ha en livskraftig lokal matproduktion. Moderaterna har under flera års tid försökt belysa de möjligheter som livsmedelsstrategin ger genom ett antal motioner men tyvärr har vi alltid möts av avslag från Kvartetten. Det har handlat om en ansvarig tjänsteman för lantbruksfrågor, dispens för gödselspridning, viltförvaltning, kartering av värdefull åkermark och extra stöd till besöksnäringen. Vi har dessutom sagt nej till taxehöjningar för miljö-
Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.
Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.
tillsyn som nu drabbar lantbruken och förhoppningsvis har vi genom vårt nej till tvångsinlösen av Malmölandet stoppat Kvartettens planer på logistiklador på vår mest odlingsvärda mark. Vi visar i handling att vi står upp för de svenska lantbrukarna - tyvärr har vi mött väldigt lite stöd från C, KD, L och S. Men vi fortsätter arbetet och hoppas givetvis att några av våra idéer ska få jordmån att gro hos en bred politisk majoritet. Per Helgesson (M)
Livsmedelsstrategin är så mycket mer än bara maten vi serverar i det offentliga köket, skriver moderaterna i Norrköping. De menar att LRF har rätt i sin kritik av hur långt implementering av livsmedelsstrategin har kommit.
Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se
PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.
Nummer 7 • Maj-juni 2021
3
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
AKTUELLT
MERASYSTEMPLÅ MERASYSTEM ÅT AB A
TAKPLÅT T A AKPLÅ ÅT - T TAKPANNOR A AKP PAN ANNOR A - FALSTAK FAL ALST TAK A MERASYSTEM SYSTEM tillverkar välbeprövade produkter till lant brukssektorn. Tillförlitligt, snabb och priseffektivt
Estelle falstak
Klassisk pannplåt
info@merasystem.se nfo@merasystem.se | www w..merasystem.se .merasystem.s tel 0410-205 30 | fax 0410-211 66
20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!
$
" !
Hittar du avloppet? Här ser du bioreningsverket för enskilt avlopp som renar vattnet utan kemikalier.
&'#(%%
!
#
!
Är du intresserad av ett bioreningsverk som renar avloppet år ut och år in? Ta gärna kontakt med oss. 040-46 26 90 www.alnarpcleanwater.se
DLåg driftkostnad DUnik slamnedbrytning DKlarar hög skyddsnivå DRenar läkemedel
4
AKTUELLT
Nummer 7 • Maj-juni 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Ekologiska livsmedel ska främjas 55 miljoner har beviljats till olika projekt SVERIGE (JB)
Nu ska det satsas på det ekologiska. Jordbruksverket beviljar sammanlagt 55 miljoner kronor till projekt som ska främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel.
I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin finns ett inriktningsmål om att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska odlas ekologiskt år 2030. Under 2020 var drygt 20 procent av Sveriges jordbruksmark certifierad som ekologisk, så det är en bit kvar även om målet fortfarande kan beskrivas som realistiskt. Sedan 2005 har den totala ekologiska arealen jordbruksmark i landet nästan tredubblats och uppgår idag till 610 800 hektar. Dock minskade den ekologiskt brukade jordbruksmarken med 3 500 hektar eller knappt 1 procent 2020 jämfört med 2019. Minskningen skedde inom åkermark som minskade med 5 500 hektar och uppgick till 472 400 hektar medan arealen betesmark ökade med 2 000 hektar till 138 400 hektar. Man kan också dela upp
arealen ekologiskt brukad mark i mark som är helt omställd till ekologisk produktion och mark som är under omställning. Under 2020 minskade arealen under omställning till ekologisk produktion med 14 100 hektar och uppgick till 44 100 hektar. Den omställda ekologiska arealen ökade under 2020 med 10 600 hektar till 566 600 hektar.
Regeringens mål är att 30 procent av jordbruksmarken är ekologiskt certifierad och att 60 procent av den offentliga konsumtionen utgörs av ekologiska livsmedel 2030. Därför storsatsas nu på ekologiska projekt. Bild: PIXABAY
Senast den ekologiskt brukade jordbruksmarken minskade var år 2012 och för att åter få en positiv utveckling har Jordbruksverket genomfört två utlysningar om 10 respektive 45 miljoner kronor för projekt som ska främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Utlysningen på 10 miljoner kronor gick till två projekt om bättre foderkvalitet för enkel-
magade djur, ett projekt om utfodringsrelaterade sjukdomar hos mjölkkor, tre projekt om odling av proteingrödor till foder och livsmedel, två projekt om förbättrat utnyttjande av växtnäring, ett projekt om minskad förekomst av ogräs i stråsäd, ett projekt om utvärdering av nya sorter för svarta vinbär samt ett projekt om växtföljder i växthus. Den andra utlysningen på 45 miljoner kronor var bredare och riktades till främjan-
deprojekt i alla led av livsmedelssystemet och gick till: tre projekt om kommunikation och informationskampanjer, fem projekt om att öka och förmedla kunskap, sex projekt om rådgivning och kompetensutveckling, tre projekt som samarbetar om att utveckla ekonomiska kalkyler, ett projekt om att ta fram statistik och göra marknadsanalyser, två projekt som riktar sig till den offentliga måltidssektorn samt två projekt som ver-
kar inom den privata restaurangsektorn. – Konkurrensen var hård
den här gången och med ansökningar på totalt 70 miljoner kronor i utlysningen riktad till försöks- och utvecklingsprojekt och totalt 155 miljoner kronor i den bredare utlysningen, tvingades vi prioritera bort många bra projekt. Vi bedömde till exempel erfarenhet, målgruppsanpassning, koppling till åtgärdsplanen,
Åsa Lannhard Öberg. Bild: JORDBRUKSVERKET
samarbete, kostnadseffektivitet och projektens potential att leda till ökade ekoandelar på marknaden och på så vis även bidra till att regeringens mål nås, säger Åsa Lannhard Öberg som är projektledare för ekouppdraget. Text: TOBIAS PETTERSSON
Nya rekommendationer för friskare juver En webbenkät till mjölkproducenter, veterinärer och produktionsrådgivare visar att rutiner och rådgivning vid sinläggning och sinperiod samt sintidsbehandling av mjölkkor i huvudsak följer befintliga rekommendationer.
Dessa rutiner är viktiga för att förebygga mastit (juverinflammation). Enkäten visade dock också att det fanns behov av förbättringar. Enkäten utfördes av SVA, Växa Sverige och Distriktsveterinärerna och har resulterat i att befintliga rekommendationer har uppdaterats och förtydligats. Mastit som drabbar nykalvade mjölkkor är ofta orsakade av bakterier som
infekterat juvret i samband med sinläggning eller under sinperioden. Goda skötselrutiner minskar risken för dessa infektioner. De nya rekommendationerna handlar om rutiner • vid sinläggning och under sinperiod • vid sintidsbehandling med antibiotika • vid behandling med interna spenförslutare vid sinläggning. Genom goda rutiner inför
och under sinläggning kan kons mjölkproduktion minskas för att underlätta avslutandet av mjölkningen. En låg mjölkproduktion vid sinläggning har visat sig leda till lägre risk för mastit. En lägre mjölkproduktion vid sinläggning minskar också risken att kon
känner obehag på grund av spänt juver efter sinläggningen. Genom en planerad sinläggning blir sinperioden även lång nog för att juvret ska få vila och tid för läkning innan nästa laktation. Sinperiodens längd är viktig för såväl fruktsamheten som råmjölksbildningen och produktionsnivån i kommande laktation. En del av mastiterna hos
nykalvade mjölkkor orsakas av bakterieinfektioner som fanns i juvret redan innan kon sinlades. Dessa kor har oftast mastit utan synliga symtom och inflammationen visar sig genom att mjölkens celltal är förhöjt. Vid förhöjda celltal och bakterieinfektion i juvret i slutet av laktationen kan det vara aktuellt att behandla kon med juvertuber med långtids-
verkande antibiotika i samband med sinläggning. Avsikten är att få bort juverinfektionen och minska spridningen i besättningen. För ett gott behandlingsresultat är det viktigt att man väljer rätt kor för behandling, det vill säga kor som har infektioner där antibiotika har god effekt. Det är också viktigt att behandlingen genomförs på rätt sätt så att till exempel risken för förorening och skador vid behandling minimeras. – Vi rekommenderar att alla ser över sina rutiner och rådgivning inom dessa områden men det är viktigt att rutinerna alltid utgår från besättningens förutsättningar. Vägen till målet friska nykalvade kor varierar, säger Karin Persson Waller, statsveterinär på SVA.
På Växa Sverige jobbar man för en ökad konkurrenskraft i svenskt lantbruk och ett friskt juver ger förutsättningar för en hög mjölkproduktion. – Goda rutiner vid sinlägg-
ning, under sinperiod och inför kalvning ger bra förutsättningar för friska, högproducerande och hållbara kor. Vår förhoppning är att de nya rekommendationerna ska ge samsyn för ett effektivare samarbete mellan lantbrukare, veterinär och rådgivare inom detta område, säger Ann Nyman, epidemiolog på Växa Sverige. Hos Distriktsveterinärerna är de nya förtydligade rekommendationerna efterlängtade. – En konsekvent och genomtänkt rutin för sinlägg-
ning och sintidsbehandling är mycket viktigt för att minska antalet kor som efter kalvning drabbas av såväl synlig juverinflammation som en långvarig period av förhöjt celltal, säger Håkan Landin, överveterinär nöt på Distriktsveterinärerna. De nya rekommendationerna finns på www.juverportalen.se i de delar som handlar om förebyggande av mastit och dess behandling. Där finns också hela rapporten ”Slutrapport: Sinläggning och sintidsbehandling av mjölkkor”. Projektet genomfördes av SVA, Växa Sverige och Distriktsveterinärerna, och finansierades av Jordbruksverket via SvarmPat, ett samarbete mellan SVA och Gård & Djurhälsan.
Nummer 7 • Maj-juni 2021
5
Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och försäljning
Vi har utfört över 250 000 juridiska uppdrag sedan 1918
På jakt efter fyrhjuling?
Vi kan det här med juridik. För vi har gjort det förut. Vi har följt lantbrukare, fastighetsägare och företagare på deras resor i över hundra år. Idag fortsätter den resan från 130 orter över hela landet, med bred kompetens inom ekonomi, fastighetsförmedling, juridik, skatt och affärsrådgivning. När LRF Konsult nu blir Ludvig & Co är det med respekt för vårt arv och vår historia. Vi minns vår grundare Ludvig Nanneson och den tradition av lokal förankring som gjort att vi förstår våra kunder som ingen annan. Och kan skapa värde därefter. Samtidigt blickar vi framåt mot en ny tid där vi möter marknaden mer enade och offensiva än någonsin tidigare.
Vi kan automower Monterad från 12.500:-
BESTÄLL NU www.lantbruksservice.se
Så, välkommen till ett nytt kapitel i vår berättelse. Ett kapitel som vi fortsatt skriver tillsammans, som 1300 medarbetare och drygt 70 000 kunder.
EKONOMI FASTIGHETSFÖRMEDLING JURIDIK
Vi säljer även ammunition
På jakt efter motorsåg? Husqvarna 445 II e
Husqvarna 550 XPG MkII
8.000 :-
Ord pris 6.000:-
NUu N
444.49900::--
Eksjö Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgårdsbutik
Gjuterigatan 2, Eksjö Tel: 0381-390 00 Öppet: Vardag 7-17
Överlåta gården? Välkommen till Areal Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, arrende, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.
( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( * ( ( ( ( ( * (%+% ( ( +%( +%( $"( +$(% ( ( ( ( ( $ ( ( %%(%( ** +$ (
+%( $" +$(% ( ( $ ( %%(% ** +$ ( * ( ( ( * %+% ( +%( ( $ (( ( ( ( ( (* ( ( ( $ ( ( (%( $" +$( $" (+$( $" +$( $ ( ( * ( $ ( +%( $" +$( +($"%% ( *+& (# *( ( ( + ( +($("%(% ( ( *+&( (# *( ( ( ( ( ( ( ( ( ( & ( ( ( (* (# ($ ( ( % %( ( ( *( & & ( * & & $(( $( ( ( & ( * (# $ ( % % ( * & & * & & $( ( ( $( "* +$( "* +$( ( + ( +% ( ( (
( +( ( +%( ( ( ( ( ( (
Magnus
Mats
Johan
Göran
(
Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-125 00
(
( (
( (
(
(
( (
(
(
, ,+*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( ( +*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( (
6
Nummer 7 • Maj-juni 2021
JORDBRUK
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Stefans son Rikard sålde kaffe och korv till hungriga besökare och traktorförare.
Bengt Andersson och Stig Karlström kollar plogfårorna.
Här sitter Ivar, Gösta, Nils, Elin och Roger, alla med efternamnet Åsén, i solen och myser.
Lennart Karlsson och Tomas Johansson diskuterar plognamn på Överumsplogar.
Många traktorer gjorde ett snabbt arbete med gärdet på Ilarstorp.
Nu ska Björnhjulet kopplas in. Från vänster Ivar Åsén, Henrik Karlström och stående Jan-Olov Carlsson.
Veterantraktorplöjning vid Ilarstorp Nio traktorer i varierande ålder gjorde ett snabbt jobb TJÄLLMO (JB)
Gården Ilarstorp ligger utmed vägen som går mellan Tjällmo och Godegård och den 1 maj brukar det vara ett pärlband med bilar. Då det inte blev någon Godegårdsmarknad detta år heller beslöt sig bröderna Karlsson att anordna en veterantraktorträff.
Man kontaktade vänner och bekanta och till slut dök det upp nio traktorer i varierande ålder. Dock var det knappt någon variation på fabrikat. Det fanns en Ford bland åtta Volvo BM! Det fanns både två- och treskäriga hydraulburna plogar av märkena Överum, Kverneland och en IH-plog. Överumsplogarna
hade
särskilda namn som Sesam, Sefyr, Delfin och så vidare vilket de intresserade åskådarna
hade bra koll på. Alla höll gott avstånd till varandra hela tiden. Oftast brukar man höstplöja som lantbrukare, men om man har gärden i skogsbygden kan det vara bättre att plöja på våren. Då blir den kalla jorden fortare varm. Nackdelen är att om våren blir torr försvinner fukten lättare och grödan får svårare att växa. Gärdet vid Ilarstorp hade varit vall och var lättplöjt.
Denna dag sågade han ut en traktor, en Volvo BM Bison 470 ur en cirka 150 år gammal lind. Den hade vuxit i Boxholm men börjat bli dålig. – Många ringer till mig och frågar om jag vill ha riktigt grova trädstammar, sa Stefan. Det kan vara skogsarbetare, arborister eller andra ägare. Nu har det blivit rätt mycket av både alm på grund av almsjukan och granbarkborreträd. Runt ladugården fanns fle-
Då gärdet inte var så stort
blev det många pauser och Rikard Karlsson som sålde kaffe och korv hade det fullt upp ibland. Då surrade luften av, i huvudsak, traktorprat och kanske om vädret. Solen slösade dock värme och ljus denna dag, om man var i solskenet. En av bröderna Karlsson heter Stefan och är känd för sin skicklighet att såga skulpturer med sina specialsågar.
ra högar av olika träslag. Ett lotteri hade anordnats på traktorskulpturen och den vanns av Fordföraren Robert Johansson! Det blir lite roligare att plöja om man är några stycken traktorförare och sen går det fortare också! Ett och annat tips om reparationer och renoveringar byts också. Text och bild: EVA CARLSSON
Stefan Karlsson med den fina Volvo BM Bison 470 som han sågat ut i ett enda stycke.
Nummer 7 • Maj-juni 2021
7
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Falu Rödfärg
VI UTFÖR TVÄTT OCH MÅLNING AV FASADER • Sprutning av Falu rödfärg • Målning av fasader • Fasadrengöring • Skyliftarbeten
Boka rödfärgning! • • • •
VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.
Rekommenderade sprutmålare av Falu Rödfärg Över 35 års erfarenhet av branschen Lämnar kostnadsfri offert på plats Försäljning av Gjöco färg
Vi målar allt ifrån Småland till Uppland Carl Stråkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se
VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD
Ödeshög · 070-333 38 05 info@viktoranderssonsmaleri.se www.viktoranderssonsmaleri.se
AKTUELLT
Effektivitet i småskaligt skogsbruk är viktigt Vi målar följande fasader:
Rödfärgade Reveterade Oljefärgade Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar
SOFAB Sanering & Färg AB 0705-300 751, 0730-36 71 36 www.sofabskanninge.se
Vår hemsida finns på www.jordbrukaren.se
LUFT/VATTENVÄRMEPUMP & VEDELDNING 2ƞȒȡ3 11"+3ê/*"-2*-"+ ,+20 &/ ǖǗ ê/ -"/#"(1 11 &+01 ))"/ 0,* "11 (,*-)"*"+1 1&)) "+ 3"!- ++ ǽ "+ ( + "+(")1 +0)21 0 *,1 (2*2) 1,/1 +( "))"/ - ++ ǽ ,* 3"!")! /" ( + !2 (,*-)"11"/ "Ɯ+1)&$ +)ê$$+&+$ , % /"'ê)1 *&+0( !&11 3"! "%,3 ǿ ǞǚǿȒ ǙǞ ǽ Ǟ ǽ
,+20 &$%1 ê/ "+ (/ ƞ#2)) *"+ "+(") 3"!- ++ -í ǘǕ ( , % % )3Ȓ *"1"/03"!ǽ "+ ê/ $,!(ê+! "+)&$1 !" +6 ,!"0&$+(/ 3"+ , % !ê/*"! #/ *1&!00ê(/ !ǽ Bonus Light ê/ "+ *6 ("1 -/&03ê/! ǘǜǽǘ ǽ ǿ
ǜǚǿ 3"!- ++ ǽ Ȓ
HS Perifal AB, Storgatan 50, 521 43 Falköping Tel: 0515-171 10 Fax: 0515-155 13 www.baxi.se - info@baxi.se
Värmepumpar och pannor säljs och installeras av VVS installatörer
Vimek 404 DUO förenar det bästa av två världar. En kombination en skördare och skotare i en och samma maskin. Smarta lösningar samt möjligheten att kombinera olika maskiner löser mångas behov. Det har vi tagit fasta på i utvecklingen av Vimek 404 DUO.
Kontakt: Christer Wiström 070-333 03 54, wistromsgallring@telia.com Kenny Wiström 070-333 57 62, kennyvistrom@hotmail.se
Att synas är bra för affärerna – Boka annonsplats på 0141-560 03
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
Vi har vallfrö
från OptiVall i lager för både konventionell och ekologisk odling!
John Hammar
Gustaf Bäckgren
Skogsrådgivare / skogsförvaltare 070-537 66 83
Skogsrådgivare / skogsförvaltare 076-669 83 06
HIR Skog är ett serviceavtal som ger dig trygghet i ditt skogsägande +XVKnOOQLQJVVlOOVNDSHW HUEMXGHU GLJ VRP VNRJVlJDUH À HUD LQGLYLGXHOOD O|VQLQJDU RFK WMlQVWHU Sn NRUW RFK OnQJ VLNW 'HW NDQ JlOOD LQYHQWHULQJDU UnGJLYQLQJ RP KXU VNRJHQ VND VN|WDV HOOHU VW|G YLG YLUNHVI|UVlOMQLQJ
Östergyllen är återförsäljare för Bala Agri. Vi lagerför vagnar ur sortimentet.
Brett sortiment och bra priser på djurfoder! Foder för hund, häst, katt, nöt, får och höns
9L KDU lYHQ WDJLW IUDP DYWDOVO|VQLQJDU I|U GLJ VRP |QVNDU KMlOS PHG DWW sköta om skogen. 'HW YLNWLJD I|U RVV lU DWW GX VRP VNRJVlJDUH NlQQHU GLJ WU\JJ L GLWW skogsägande.Välkommen till oss! www.hushallningssallskapet.se, växel 018-56 04 00
LINKÖPING Kolfallsgatan 9 013-31 30 60
NORRKÖPING Importgatan 38 011-18 11 66
www.ostergyllen.se
8
JORDBRUK
Nummer 7 • Maj-juni 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Smart växtförädling minskar behovet av bekämpningsmedel Forskare har hittat genetiska markörer för resistens SVERIGE (JB)
Forskare vid SLU har utvärderat 175 olika slags höstvete och har tagit fram ett protokoll som kan användas i kommersiell veteförädling för att utvärdera förmågan att stå emot svartpricksjuka. Denna sjukdom orsakas av svampen Zymoseptoria tritici och kan ge stora skördeförluster, särskilt regniga somrar.
– Genom att granska vetets DNA har vi hittat genetiska markörer för resistens mot sjukdomen som är användbara inom veteförädlingen. Det insamlade växtmaterialet, metoden och resultaten har redan börjat användas i Lantmännens växtförädlingsprogram för vete och kommer att ge en mer motståndskraftig gröda som minskar behovet av kemiska växtskyddsmedel, säger Aakash Chawade, docent vid institutionen för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och en av forskarna bakom studien. Resultaten har nyss publi-
cerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Genetics. Detta är bara ett av många resultat från forskningsprojektet Resistensförädling för friska grödor, som drivs inom ramen för SLU Grogrund –
centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor. Forskare och experter inom näringslivet tittar på olika allvarliga sjukdomar, orsakade av patogener (svampar, virus, bakterier etc) som drabbar vete, potatis, ärt, sockerbeta och rödklöver. Målet är att hitta sätt att få fram friskare och mer motståndskraftiga grödor för svenska förhållanden. Syftet är en mer konkurrenskraftig och hållbar odling av livsmedelsgrödor. Projektet har pågått sedan 2019 och engagerar fler än 30 personer från universitet och näringsliv. – Växtsorter som har en inre motståndskraft – resistens eller tolerans – mot sjukdomar är en nyckel för en framtida hållbar växtodling. Vårt projekt tar fram kunskap och metoder som gör att vi kan få fram denna motståndskraft i våra grödor snabbare och effektivare när vi förädlar dem. Vi ligger olika långt framme inom olika grödor och sjukdomar. När det gäller rotröta i rödklöver är vi faktiskt inte ens säkra på vilken patogen som ligger bakom, så nu inventerar forskarna vilka svampar som finns i de sjuka rötterna, säger Magnus Karlsson, projektkoordinator och docent vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU. – Resistensförädling ger möjligheter att sätta mat på
bordet med mindre bekämpningsmedelsinsatser. Vi ska komma ihåg att det finns viktiga anledningar till att man utvecklar växtskyddsmedel. Växtsjukdomar kan både göra så att man inte får någon skörd och att skörden blir oanvändbar på grund av gifter eller dålig smak. Gödning och växtskyddsmedel var en revolution när de kom. Men bekämpningsmedlen har också baksidor som vi alla känner till, och därför är det viktigt att utveckla nya metoder för att skydda våra grödor och trygga matproduktionen. Patogenerna kämpar också emot; de utvecklas snabbt med sina korta livscykler och försöker ta sig runt skyddet. Vi måste jobba kontinuerligt med detta; vi blir aldrig färdiga med resistensförädling, säger Tina Henriksson, projektkoordinator och växtförädlare vid Lantmännen. Mer om vetestudien, rödklöverstudien och flera andra resultat från det stora forskningsprojektet Resistensförädling för friska grödor presenteras på ett öppet digitalt seminarium den 28 maj. Seminariet ges på engelska och riktar sig främst till forskare, företag och media, men är öppet för alla som vill delta. Partners i projektet är SLU, Lantmännen, Findus, MariboHilleshög, Sveriges Stärkelseproducenter och Potatisodlarna.
Veteplanta angripen av svartpricksjuka. Bild: MAGNUS KARLSSON
Stort fokus på bekämpning av renkavle Gräsogräset renkavle är ett ökande problem i Östergötland och för att råda bot på det, tog några grannar i östra delen av länet kontakt med Hushållningssällskapet, som då startade upp två ERFA-grupper med fokus på det besvärliga gräset.
Ida Petersson är växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i Östergötland och den som leder ERFAgrupperna: – Renkavle finns i flera områden i Östergötland och problematiken har ökat från förekomst på enstaka gårdar till flera områden och det har skett en väsentlig ökning under de senaste fem åren. Runt millennieskiftet såg man den första renkavlen i länet. Tyvärr finns det förmodligen även de som har renkavle
utan att veta om det. – Vi på Hushållningssällskapet i Östergötland har startat upp två ERFA-grupper, en i västra delarna av länet och en i östra, med cirka 15 deltagare per grupp. Grupperna täcker avgränsade områden och vi försöker få grannar att utbyta erfarenheter och samarbeta med varandra för att få renkavlen under kontroll. Detta istället för att det ska uppstå konflikter mellan grannarna. Ett annat syfte med grupperna är att sprida kunskapen om renkavle, så att lantbrukarna kan agera direkt när de får in det på sina fält så att renkavlen inte sprids vidare. – Hittills har vi haft två möten. Det första var digitalt och vi gick igenom det teoretiska kring renkavlen, som ogräsets biologi, hur den sprids, hur ser den ut, de ekonomiska konsekvenser ett angrepp kan innebära samt förebyggande åtgär-
der. På övriga träffar är tanken att vi ska bryta ner varje del och gå på djupet. Det andra mötet var ute i fält och temat var kemisk bekämpning. Eftersom renkavlen är svår att känna igen som liten, hade vi bland annat även identifieringsövningar. Vi har planerat för tre träffar till med olika teman. – Mötena har haft en väldigt positiv ton och alla deltagare har varit mycket intresserade och aktiva och det har mer varit en öppen diskussion än en föreläsning. Även Leif Johansson, ogräsrådgivare på Jordbruksverket, har varit delaktig på träffarna. – Den östra gruppen, som är belägen i Norsholm och Skärkind, startades upp på eget initiativ av lantbrukare i området, och vi bjöd in deras grannar. Den västra gruppen täcker ett större område och är belägen mellan Väderstad och
Ödeshög. Det finns renkavle i området men man har tidigare inte haft kontroll på hur stor förekomsten varit och vilka gårdar som var drabbade. Det skulle behövas fler ERFAgrupper för att täcka upp renkavleförekomst i andra områden i länet, bland annat runt Vadstena och Linghem samt på Vikbolandet. – När vi pratar bekämpning är det inte bara kemisk bekämpning, trots att många lantbrukare tror att man löser problemet med herbicider, precis som man gör med åkerven och flyghavre, men här har vi resistensproblematiken som ställer till det och det gör att herbicider kommer i sista hand. Bättre och säkrare åtgärder än herbicider är att så mer vårsådda grödor, även om trenden är att lantbrukarna vill etablera så mycket som möjligt på hösten. Även anpassad jordbearbetning och senare sådd är effektivt mot renkav-
le. En annan viktig åtgärd är att gå ut i sina fält för att hitta de första plantorna och då agera direkt. Vi måste tänka på hela IPM-cirkeln; Förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp. – En annan åtgärd är ma-
skinhygien, att se till att maskinerna är rena när man byter fält. Här är det viktigt att lantbrukarna ställer krav på maskinstationerna, men en fråga som då ställs är vem som ska betala för stilleståndet som uppstår på grund av den mer noggranna rengöringen? Det är viktigt att ha en dialog om detta. – Några av de åtgärder som rekommenderas är att man blåser ur tröskan och att man ser till att det inte finns någon bal kvar i pressen när man byter fält eller gård. Det är även bra att notera var på fältet man börjar köra, så att man kan ha extra bevakning där, ifall det
Bild: KRZYSZTOF ZIARNEK
följt med renkavlefrön med maskinen. – Det är viktigt att hela branschen jobbar tillsammans i kampen mot renkavlen. Vi har kontakt med återförsäljare och även andra rådgivningsföretag här i Östergötland. Det finns ett stort behov av rådgivning och kunskapsbehovet kring renkavlen är stort, och vi här i Östergötland har inte samma erfarenhet som man har nere i Skåne, och vi vill inte heller ha den. ERFA-grupperna finansieras av Greppa Näringen.
Nummer 7 • Maj-juni 2021
9
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Nytt SOL-erbjudande 202 ! LANTBRUKSPAKET XL
LANTBRUKSPAKET L
32 kW, ca 30 000 kWh per år
26,9 kW, ca 25 000 kWh per år
238 800:- +moms
213 700:- +moms
Färdig anläggning inkl std montage på stålplåt och std elinkoppling. Frakt tillkommer. Statligt stöd 20% avgår. TRÄ & MILJÖ AB · GISTAD stefan@traochmiljo.se · 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se
VI KOPER DITT SKROT!
Vi har även villapaket!
Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180
Skörda solenergi! RT! FRI OFFE
&YLLTÚMMAre för omgående leverans.
Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800
VÄGSLADD t Fri frak il 5m inom 2
Solcellsbyggarna.se 070-696 49 22
3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...
AKTUELLT
12.500:+moms
gruvdalens däck & allservice 0761-30 92 82 · www.gruvdalen.se
Titta in på vår hemsida, följ länken ”Fri offert”
Hitta din målgrupp med en annons i Jordbrukaren! Jordbrukaren utkommer var tredje vecka till alla jord-, lant- och skogsbruksföretag i hela Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län. Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig!
Sieverts Glasmästeri • Byggnads • Bilglas • Fönsterrenovering • Markiser/Persienner • Altaninglasningar
• Elitfönster • Aluminiumfönster • Spegelglas • Inramningar • Tavlor
Levererar färdig betong certifierad av Över 50 års erfarenhet av att byta och laga bilrutor. Godkända av alla försäkringsbolag.
VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se
Auktoriserade glasmästare Mobil Arne: 0706-26 92 61 • Mobil Jokke: 0706-82 92 19 Tel 0123-107 51 • Järnvägsgatan 26 • Valdemarsvik
www.sievertsglas.se
Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT
till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler
Du har väl sett vår hemsida? www.jordbrukaren.se
Från missväxt till tillväxt!
070-696 19 44
SOFAB Sanering & färg AB
NILFISK ALTO • Nyförsäljning • Auktoriserad service
Vi utför tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt målning Försäljning och service av högtryckstvättar
FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg
Gård om 13 ha i utkanten av Tjällmo!
Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2021!
SOFAB Sanering & färg AB
Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se
MOTALA JOHANNISBERG 1:33 Gården omfattas av ett bostadshus beläget på en höjd i gott skick, marken består i huvudsak av inägomark, totalt ca 13 ha. Gården ligger nära sjön Lien och ca 5 km från butik i Tjällmo.
Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751
www.sofabskanninge.se
Visning: 1/6 o 3/6 Fastighetsmäklare: Caroline Lundén, 013 37 7032, caroline.lunden@ludvig.se
ludvig.se
När ni behöver Vallfrö och utsäde Gödning Halm Spannmål, konv och Krav Diesel och oljor
$ ! ! "& ! #" #!"
Anders eller Elisabeth:
& &
!!
&
& $ "$
!
& ' '
Biobränslepannor Satseldade- och flödesmatade pannor
"$
Hör av er till oss för pris/beställning
Tel 013-23 44 65/66
&
&
+* )
) " *++(,. -/ ** ) %%%'!
"
'!
Läs Jordbrukaren på nätet! Klicka bara på Jordbrukarens framsida uppe till höger på www.jordbrukaren.se
Säljare norra och mellersta Sverige
Andreas Brunåker Lantmästare
076-846 22 22 KINGQUAD LT-A500XPZ 2021 Nya Suzuki KingQuad är bättre än någonsin! Den har fått helt ny ram, ny servostyrning och ny växellåda, vilket gör att den tar sig fram ännu bättre i tuff terräng och kan dra ännu tyngre släp – upp till 600 kg.
Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar
Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63
Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se
112.375:inkl moms
Andreas.brunaker@faust.dk
mail@faust.dk www.faust.dk
10
LANTBRUK
Nummer 7 • Maj-juni 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Till hösten flyttar rödkullorna från Högbo i Torpa till Sprängsbo i Svinhult över vintern. Där får de sällskap av gårdens hästar.
Två Kindatuppar den ena med rosenkam och den andra en vanlig kam. Kindahöns har fjädrar ända ner till tårna.
Far och son vill bevara rödkullan Att bevara gamla lantraser är ett gemensamt intresse YDRE (LT)
Peter Samuelsson och Johannes Sprengmark har ett gemensamt intresse för bevarandet av lantraser. För tillfället huserar tre kvigor och en tjur av boskapsrasen rödkulla i Högbo i Ydre. Nästa år lär det bli fler om betäckningen går bra.
Den lilla rödkulletjuren har precis kommit till Högbo och känner sig lite vilsen. Den har inte fått något namn än. Johannes barn Majken och Algot ska vara med och bestämma. I papperna står det bara nummer 56 och det är ett tråkigt namn. De tre kvigorna heter Rölla, Kulla och Venus som tillsammans med de gula sifferlapparna i öronen är identitetsbärare för statistik, vid slakt och i journalföring i avelsarbete. Johannes Sprengmark och hans far Peter Samuelsson köpte dem i höstas från Blekinge. Alla är rödkullor, en mellansvensk kullig (utan horn) boskapslantras som tidigare var mycket vanlig på gårdarna och torpen. På 1930-talet beräknar
Sveriges Rödkulleförening att det fanns 30 000 av sorten. Efter det minskade antalet drastiskt för att på 1970-talet vara nere på bara 18 äkta rödkullekor. Där och då väcktes ett förnyat intresse för kossorna och med hjälp av djur och sperma från olika norska besättningar lyckades ett nytt avelsarbete komma igång. – 2009 kunde man räkna in 1 200 kor och 400 tjurar i 200 besättningar, berättar Peter Samuelsson som tillsammans med sin fru Hillevi har köpt den lilla gården Högbo i Torpa i Ydre. Huset är från 1949 och ladugården från 1923. Här finns ett nyrenoverat höns-
RÖDKULLAN En av Sveriges lantraser som ska bevaras för framtiden. I södra Sverige finns också väneko, bohuskulla, ringamålako. I norra Sverige finns fjällkon. Storlek: Levandevikt för ko är 300 till 600 kilo. Mjölk: 5 500 kg/år Bevarandestatus: Fortsatt långsiktigt avelsarbete krävs Förening: Sveriges Rödkulleförening, www.rodkullan.se Nationell nivå: Jordbruksverket har ett övergripande ansvar för bevarandet av lantraser, www.jordbruksverket.se Nordisk och europeisk nivå: NordGen och European Regional Focal Point samordnar bevarandearbetet.
hus/gethus, där hönsdelen hyser Kindahöns, också en lantras som behöver bevaras för framtiden. I getdelen ska det komma Göingegetter om ett tag. Göingegetter är också en lantras som behöver bevaras. – Folk varnar mig att de är svåra att hålla instängslade, men jag vill testa och se om de är så jobbiga som sägs, funderar Peter och inspekterar det femradiga elstängslet mot åkern. Bakom är det brant berg som kanske eller kanske inte kommer att hålla getterna inne. Åter till rödkullorna som är anledningen till att tidningen är på plats den här majdagen då körsbärsträden står i full vit blom och gullvivorna i gul blom. Under natten har såmaskinerna från Rödje gått för högtryck och under dagen har åkrarna ringvältats. Peter och Johannes lejer för allt skördearbete, även om det kostar är det ändå billigare än att själva skaffa alla maskiner som behövs i jordbruksarbetet resonerar de två.
Johannes Sprengmark och Peter Samuelsson vill medverka till bevarandet av boskapsrasen rödkullan.
– Ängen var förr alldeles full av gullvivor. Jag tror att rödkullornas lite varsammare betande ska låta dem komma tillbaka i betet, hoppas Peter. I planen står att få kalvar efter de tre kvigorna till nästa vår och också köpa in några kvigor till under året. Det blir inte i Högbo som rödkullorna ska bo när den vackra våren och sommaren har blivit till höst och vinter. Istället ska de flyttas till släktgården Sprängsbo som ligger i Svinhult i andra ändan av Ydre. Där bor Johannes med frun Malin och två barn. Nästa vår får förhoppnings-
vis ängarna och hagarna i Sprängsbo ge utrymme till både gårdens hästar och ett antal rödkullor.
– Genom att vi redan har hästar så blir det bättre att djuren bor i Sprängsbo över vintern, konstaterar Johannes. Nämnas bör att första vintern huserades de tre blekingska rödkullorna på gården Linnekulla hos bröderna Stjärne. Härom veckan hade Linnekulla kosläpp för sina drygt 150 mjölkkor. Lite skillnad mot Högbos kosläpp med tre! Johannes berömmer sin far när vi kommer ner till ängen och Venus, Kulla och Rölla lockas fram med hjälp av lite gottigott i hinken. Venus bara kollar sedan väljer hon att avvakta med provsmakandet. Medan Kulla och Rölla båda tolererar lite klapp och gos. – Men så tama de har blivit. Vad roligt att kunna få klappa dem! Rödkullan är en lättskött
ras och de har lätta kalvningar. Det är också en boskapsras som är frisk av sig. Kulla med koskällan skakar lite på huvudet och undrar vad det för konstigheter som de där tvåbeningarna håller på och pratar om. Det vet väl alla att rödkullor är bra betesdjur, tåliga och inte särskilt inställsamma heller. Men bjuds det på något gott, då tackar inte en rödkulla nej. Båda de nyblivna koägarna vill vara med i bevarandearbetet av rödkullan. Djuren kommer att hjälpa till att hålla markerna öppna och de ger vid slakten ett fint fettinsprängt och eftertraktat kött. Peter har pensionen inom räckhåll från jobbet vid Boxholms skogar och ser djurhål-
landet som en intressant hobby. – Ja, hobby är det ju för mig också, säger Johannes. Dagligdags är han egenföretagare, kör lastbil åt Sture Gustafssons åkeri i Österbymo och konsultar åt Väderstadverken. För tillfället handlar det om såmaskiner i den delen av hans verksamhet. Dessutom kräver skogen i Sprängsbo sitt av honom. – Det känns kul att få vara en del av bevarandearbetet för rödkullan, sammanfattar far och son medan rödkullorna vänder oss ryggen och försöker sig på att vänja nya kompisen, tjuren, att livet i Högbo är toppen. Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON
Nummer 7 • Maj-juni 2021
11
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
AKTUELLT
Svensk hundtandvård har kartlagts Dålig tandhälsa, i form av bland annat tandsten och tandlossning, är vanligt bland svenska hundar och störst är problemen i vissa småvuxna raser. Och väldigt få hundägare borstar tänderna på hunden varje dag. Det visar Karolina Enlund i sin doktorsavhandling, som bygger på en stor enkätstudie riktad till såväl hundägare som personal på djurkliniker.
Tandköttsinflammation och tandlossning är mycket vanligt hos hundar – precis som hos människor – och över 80 procent av alla hundar över tre år anses vara drabbade. Trots detta har vi tidigare haft ganska dålig kunskap om hur hundägare sköter om sina hundars tänder. Nu redovisar veterinär Ka-
rolina Enlund från SLU sitt doktorsarbete, där hon har
kartlagt hundtandvården i Sverige genom enkätundersökningar riktade till hundägare, veterinärer och djursjukskötare. Nästan 70 000 personer svarade på enkäterna och intresset och engagemanget för ämnet var enormt. Sjukdomarna innebär en inflammation av vävnaden runt tanden och kan så småningom leda till att tänder förloras. Det bästa sättet att förebygga tandlossning är daglig tandborstning, men trots det var det bara fyra procent av hundägarna som uppgav att de borstar tänderna på sin hund varje dag. I avhandlingen framgår också att nästan 40 procent av hundarna har tandsten i någon utsträckning. Och var tionde hundägare visste faktiskt inte om hunden hade tandsten. Ett skäl till det kan vara att de inte känner till hur tandsten ser ut, men det visade sig också att 25 procent av ägarna hade svårt att undersöka hundens tänder.
Reaktionerna runt om i landet har varit många men övervägande positiva för det nya digitala teoriprovet vid jägarexamen.
Digitalt prov vid jägarexamen Övervägande positiva reaktioner på digital teoridel SVERIGE (JB) Det har nu gått drygt två månader sedan det nya digitala teoriprovet för jägarexamen lanserades den 31 mars och hittills så har det skrivits cirka 6 000 prov.
Reaktionerna runt om i landet har varit många men övervägande positiva. Det nya provet ger möjlighet till en mer pålitlig statistik och ett säkrare provgenomförande.
Det har naturligtvis som väntat varit en del tekniska problem i början så som det alltid är när stora system ska startas upp men på det stora hela så har problemen varit i de flesta fall mindre och han-
terbara och supporten från Naturvårdsverket och den norska systemleverantören Enovate AS har varit snabb och bra. Just nu jobbar Jägarnas
riksförbund löpande med att följa upp statistik och göra justeringar där det behövs. Ett arbete som kommer att fortgå löpande för att se till att pro-
vet hela tiden är aktuellt. – Jag tycker att det nya provet är en klar förbättring mot det tidigare pappersprovet och min känsla är att vi tagit ett viktigt steg framåt för att kunna säkerställa att kunskapen är hög på våra nya blivande jaktkamrater, säger Jimmy Låås som är nationell samordnare för jägarexamen på Jägarnas riksförbund.
HEJ BONDE, KÖRIGA DAGAR? Som jordbrukare är det alltid mycket att stå i. Därför ser vi till att du får diesel, eldningsolja och smörjmedel levererat till din gård precis när du behöver den. Vi är ett litet och personligt bolag som känner våra kunder väl. Våra chaufförer kan trakten in till minsta avtagsväg. Från det att du ringer in din beställning till att du får leverans hoppas vi att du känner att vi bryr oss om dig. Vi svarar i telefon alla dagar i veckan, precis som goda vänner gör. Välkommen till Östergötland och Sörmlands minsta oljebolag.
Telefon 011-49 60 400
www.ostkustenenergi.se
NUMMER 7 Maj-juni 2021 Årgång 95
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
JORDBRUK
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Problem med övergödning av sjö Åtgärdsplan för Strolången i Ringarum visar ändå god potential RINGARUM (JB)
Det finns problematik med sjön Strolången, men det finns också stor potential att sätta in åtgärder för att förbättra statusen. Åtgärder som är möjliga att vidta inom rimlig tid och som inte lär kosta allt för mycket.
Företaget Calluna AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland tagit fram en åtgärdsplan och utredning för sjön Strolången och dess avrinningsområden. Länsstyrelsens kontaktperson är Maria Gustavsson på enheten för vatten. Med i projektet är även Petra Nilsson på Ludvig & Co, tidigare LRF Konsult, som jobbar via projektet Greppa näringen. – Det positiva med sjön Strolången är att det finns potential och vi tror att vi kan fixa en stor förbättring under rimlig tid och till rimlig kostnad, säger Maria Gustavsson. Hon ger annars exempel på andra sjöar med liknande problematik, där framtiden inte alls ter sig så ljus som beträffande Strolången. Det är framförallt jord- och skogsbruk som står för den största belastningen beträffande kväve och fosfor som tillförs sjön. Det finns ett antal tillflöden där Fängeboån utgör den största beträffande volymen vatten som tillförs sjön. Däremot är inte koncentrationen av näringsämnena speciellt hög. Ringarums bäck finns i den andra änden av statistiken med förhållandevis hög koncentration.
Petra Nilsson från Ludvig & Co samt Maria Gustavsson från Länsstyrelsen vid upptakten för den vattendragsgrupp, bestående av markägare, som finns runt sjön Strolången.
– Det är roligt att jobba med
De har nämligen sökt och fått bidrag till strukturkalkning av åkermark för att binda växtnäringen och ytterligare insatser på området är på gång. Det finns även förslag på att bygga fosfordammar i anslutning till vissa tillflöden. Utmed tillflödena kan det även vara aktuellt med skyddszoner för att begränsa urlakningen av växtnäring.
projektet och lantbrukarna som är med i gruppen har varit jätteintresserade och hjälpt till på olika sätt, framhåller Gustavsson. Hon pekar på en åtgärd som LRF i Ringarum vidtagit.
– Vi har testat reduktionsfiske, eftersom inte minst beståndet av braxen är hög i sjön. Testet föll så väl ut att reduktionsfiske ska genomföras under en treårsperiod.
Just dessa karpfiskar som braxen är en av rör ofta upp bottnen vid födosök. Detta innebär att fosfor som annars binds i bottensedimentet kommer ut i vattnet. Den ökande grumling av vattnet innebär också att rovfisken, i detta fall främst gäddan får svårare att ta just braxen. För övrigt är det en bra sammansättning av fisken i sjön. Bland kommande åtgärder som kan komma nämns även minimimått för gös, samt fiskeförbud under lektiden. Text och bild: HANS ANDERSSON
Sjön Strolången har övergödningsproblematik, främst fosfor och kväve, men det finns stor potential till förbättringar eftersom det finns åtgärder som kan sättas in under rimlig tid och till rimlig kostnad.
Nu kan hobbyhöns få gå fritt utomhus igen Sol och värme bromsar smittspridningen av fågelinfluensa. Nu har skyddsnivån sänkts ytterligare ett snäpp, vilket bland annat innebär att hobbyhöns får gå fritt ute.
Flyttfåglarnas färd genom Sverige pågår fortfarande, men sol och värme bromsar upp smittspridningen av fågel-
influensa. Senaste konstaterade fallet av fågelinfluensa på tamfågel gjordes den 20 april i Skåne. Östergötland drabbades hårt med fem konstaterade fall på gårdar med slaktkyckling- och värphönsbesättningar, men några nya fall har inte upptäckts sedan samtliga övervakningsområden i länet hävdes den 21 april. Nu har Jordbruksverket, efter samråd med Statens vete-
rinärmedicinska anstalt, sänkt skyddsnivån för fåglar som hålls för egen konsumtion, användning eller som sällskapsdjur. Detta innebär bland annat
att hobbyhöns inte behöver vara inhägnade när de är utomhus så länge djurägaren inte säljer ägg. För den som säljer ägg räknas hönsen som kommersiella och omfattas
därmed fortsatt av restriktioner. Även för hobbyhöns är det fortsatt viktigt att upprätthålla smittskyddet och bland annat ge foder och vatten under tak. Detta eftersom risken för introduktion av fågelinfluensa fortfarande är förhöjd. – Säsongen 2020-2021 är det största utbrott vi har haft av fågelinfluensa i Sverige, Det har varit en lång och krävande period för landets alla
fjäderfähållare. Vi har fått många frågor från hobbyhönsägare så det känns bra att vi nu ser ljuset i tunneln och succesivt kan börja lätta på restriktionerna, säger Håkan Henrikson, chefsveterinär på Jordbruksverket. Hittills i år har 22 besättningar med tamfågel drabbats av fågelinfluensa. De allra flesta i södra Sverige. Skåne har
fortfarande ett område som berörs av restriktioner och skyddsnivå tre, vilket innebär skärpta krav kring att tamfåglar ska hållas inomhus för att förhindra kontakt med vilda fåglar. Dessutom råder förbud mot vissa transporter och förflyttningar. I övriga Sverige gäller fortfarande skyddsnivå två för kommersiella anläggningar.