En branschtidning i Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
Nummer 8 • Årgång 92 Augusti 2018
Setra Färila förbereder för att ta emot och såga brandskadat timmer från de skogsbränder som härjat runt Färila i Hälsingland.
Nu ska brandtimret sågas SKOG. Setra Färila förbereder för att ta emot och såga brandskadat timmer från de skogsbränder som härjat och fortfarande härjar runt Färila i Hälsingland. Setra har erfarenheten, men det är en utmaning och kräver noggrann planering. Många skogsägare har sett sina skogar brinna upp i sommar. Enligt Skogsstyrelsen har det brunnit ungefär 25 000 hektar skog. Setra har erfarenhet av att det går att såga och sälja det brandskadade timret. Men det är inte enkelt eller riskfritt. SIDAN 12
Skogsägare firade 80 år SKOG. I år är det 80 år sedan skogsägarföreningarna i Kronoberg, Norra och Södra Kalmar, Blekinge och Östergötland gick samman och bildade Sydöstra Sveriges Skogsägarföreningars förbund. Det var en samverkan som kom att leda till dagens Södra Skogsägarna. I Östergötland firade Södra detta med en gemensam dag på Kindasågen lördagen den 11 augusti.
Ydre södra maskinsamverkans (YSM) gödseltunna rymmer 12 kubikmeter vatten (12 000 liter). Den är en av närmare tio tunnor i Ydre. Dessa är en bra resurs vid skogsbränder framhåller Sten-Åke Saldner och Niclas Gustafsson.
Bönder bra vid bränder Gödseltunnor viktig resurs vid brand LANTBRUK. Välorganiserade och välmotiverade bönder med sina gödseltunnor är en bra resurs vid skogsbränder. Bönderna i östgötakommunen Ydre är redo vid hotande bränder. ”Vi har cirka tio stora gödseltunnor som med
på Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.
en påringning från ansvarig räddningsledare för att rycka ut. Inom en timme kan bönderna vara på plats och hjälpa till. Det tar bara några minuter så har man fyllt på med 20 000 liter vatten i de största tunnorna. SIDAN 18
Livsviktiga små pollinatörer i Tjällmo På senare år har man pekat på bins betydelse i vår natur. Inga bin – ingen frukt, bär eller frön. Några som insett hur viktiga bin är för vår fortlevnad, är de äkta makarna Lotta Fabricius Kristiansen och Preben Kristiansen. De bor i Hågra skola, inte långt från Tjällmo, där de driver företaget Apinordica. Lotta kommer från början ifrån Gränna och har alltid älskat honung, något som hennes mormor och morfar brukade bjuda på. SIDORNA 10-11
SIDAN 14
Du som är prenumerant
kort varsel åker ut”, berättar Sten-Åke Saldner och Niclas Gustafsson. Det kan kanske låta litet, men Ydrebönderna är del av ett stort närverk av 200 gödseltunneägare i Jönköpings län, norra Kalmar län och södra Östergötlands län som via Maskinring Höglandet bara behöver
VECKANS BORRING
JAKT
LANTBRUK
Peter Borring om torkan
Torkan drabbar skogens vilt
Det drar ihop sig till Vretadagen
SIDAN 2
SIDAN 16
SISTA SIDAN
2
Nummer 8 • Augusti 2018
AKTUELLT
Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! E-posta redaktionen@lanstidningen.se
Veckans Peter Borring: Torka! Under de tio somrar jag haft förmånen att vara ordförande för Östergötlands bönder har jag vant mig vid att på ett artigt, men tydligt sätt förklara för nya sommarvikarierande journalister att skörden inte kommer regna eller torka bort efter två veckors ensidigt väder. På frågan om hur detta kommer påverka konsumenten har jag sagt att så mycket kan det inte torka i Sverige, så det påverkar svenska konsumentpriserna. Vi är, på gott och ont, för hopflätade med övriga världen för att det ska hända. Tills 2018…
Problemet på gårdsnivå är omvittnade. En sak som blir tydlig är att ingen tar ett helhetsansvar och slakten är det tydligaste exemplet. Slakten ”vägrar” öka takten och minskar lite redan nu på djurantalet. Jag har den största respekt för deras argument att en kraftfull slakt nu och i vinter skulle leda till hål i marknaden om ett till två år som importen kommer att ta och det skulle dessutom sänka prisnivån på svenskt kött. Samtidigt är det så att det är bonden som får lösa problemet med foder som inte finns och
till penganivåer som vi produktionskalkylen i djuren inte är i närheten av att klara av. Vem ska ta kostnaden för att undvika problem på marknaden för svenskt kött om något år och mer? Bonden för pengar som hen inte har, slakten som enligt uppgift har mycket små marginaler eller politik och detaljhandel? Den sistnämnda kan jag garantera är den enda aktören som inte kommer förlora en krona på grund av torkan. Att politik och samhälle har ett ansvar att gå in och hjälpa till med någon form av bryggning i detta läge är tydligt. Det tydligaste skulle kanske vara stöd för import av foder under kontrollerade former i stortonnage. ”Slaktfrågan” visar också med all tydlighet att marknaden för svenskt mervärde inte är oändlig som tyvärr även en del i lantbruket numera tycks tro. Svenskt lantbruks bristfälliga ekonomi över många år blottläggs i stället alltför väl ett år som detta. Det finns inga reserver att hantera utmaningarna med. Apropå politik så märks det att det är valår. Regeringen satsar en historiskt stor sum-
ma för att vara katastrofpengar till lantbruk. 1,2 miljarder kronor är verkligen mycket pengar, men de är fördelade på två år och den största delen, 700 miljoner, på nästa år där en del av pengarna kommer betalas av jordbruket och dess intilliggande branscher i ökade punktskatter och kilometerskatter. Om denna regeringen får fortsätta sin gröna socialisieringsresa. Det kan också vara värt att påpeka att det under 2008 avsattes i bred riksdagsmajoritet 28 miljarder för att säkra jobben i svensk fordonsindustri, förvisso en hel del i form av garantilån, men får ändå regeringens 375 kronor per djur att verkligen framstå som snuspengar. Helt klart är dock att det är ett synsätt som verkligen måste ändras i Sverige och hos svenskarna. I en intervju nyligen hörde jag Anne Lööf som gärna vill vara landsbygdens röst. Hon förklarade på ett bra sätt varför det behöver frigöras likviditet på gårdarna, men inte ens hon kunde stå upp tydligt för att ett väderläge som kraftigt kan komma att påverka tillgång och pris på ma-
ten för svenskarna, inte enbart är ett problem för bönderna utan ett samhällsproblem. Det är talande när till och med en Centerledare framstår som att man vill ta hand om bönder som det är synd om, istället för att stå upp för vikten av att understödja världens klimateffektivaste matproduktion som ett nationellt intresse. Hur långt då liberaler och socialister är från detta ska vi inte tala om. Miljöpartiet är nog det partiet som tydligast visar intresse för mat- och energiproduktion här i Sverige som ett strategiskt intresse och fråga. Problemet är att deras klimatångest är så stor så att de i ivern att gå före i symbolpolitik, utan att tveka flaggar ut den mest klimatoch miljöeffektiva produktionen. Må så gott i det fortfarande alltför politiska och vädermässigt torra Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com
Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland
Ligg steget före – fyra anledningar att höstplantera
1.
Höstplantering ger bra förutsättningar för god rottillväxt och snabb etablering till kommande vår.
2.
Risken för torr mark är mindre på hösten. Det är kort sagt enklare att undvika torka.
3.
ĩȶǁljɨ ȃɋɰɽljȶ ˎ ȶȶɰ ljɽɽ ɰɽɁɨɽ ʍɽƹʍǁ ƃʤ tillgängliga plantor.
4.
Çơɨ ǁʍ ƹljɰɽơȢȢljɨ ȃɋɰɽȢljʤljɨƃȶɰ ƃʤ :ɁȶȶȈː ljʯƹljӸ ȃƃȶǁȢƃǁlj ɥȢƃȶɽɁɨ ǹɋɨlj і ɰljɥ ǹƯɨ ǁʍ ěɨȈƺɁ ʤȈȢɽӸ skydd på köpet. Gäller S50, S75, SA90 och SA115.
Ta del av erbjudandet och läs mer om hur du får till en lyckad höstplantering på vår webb.
www.skogsplantor.se/host
Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.
Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.
Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se
PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.
Nummer 8 • Augusti 2018
3
AKTUELLT
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland, Örebro län och Värmlands län.
Bison 10000
$
"
"
"
!
#
%
$
$ $ $ $
P25 Processor
#
SmĂĽ proffsmaskiner frĂĽn Kranman!
Service AB
Ă– Storg 24 Mariannelund
0496-101 90 Peter 070-634 62 42 Boka annonsplats i Jordbrukaren pĂĽ 0143-560 03!
volkswagentransportbilar.se
Sveriges bästa laguppställning.
&UDIWHU IU§Q Č? H[NO PRPV $PDURN IU§Q Č? H[NO PRPV 7UDQVSRUWHU IU§Q Č? H[NO PRPV &DGG\ IU§Q Č? H[NO PRPV %UÂŚQVOHI¸UEUXNQLQJ YLG EODQGDG N¸UQLQJ &DGG\ O NP J &2 NP 7UDQVSRUWHU O NP J &2 NP 9L UHVHUYHUDU RVV I¸U HYHQWXHOOD ÂŚQGULQJDU RFK DYYLNHOVHU 9DUMH 9RONVZDJHQ §WHUI¸UVÂŚOMDUH ÂŚU IUL DWW VÂŚWWD VLQ HJQD SULVHU (UEMXGDQGHW JÂŚOOHU HQGDVW YLG Q\ELOVI¸UVÂŚOMQLQJ %LODUQD S§ ELOGHQ ÂŚU H[WUDXWUXVWDGH
Vardagar 9-18 • LÜrdagar 10-15 Vintergatan 16-17, Motala Tel. 0141-21 60 30 vx
www.wahlstedtsbil.se
Nicklas SĂśderberg 0141-21 60 44
KAMPANJ PÅ DIESEL OCH SMÖRJMEDEL! Beställ fÜre 24/8 RFK I§ HQ İHHFHMDFND 011-475 0080 • 013-475 1000 019-554 1901 • 0490-41 19 00
sweaenergi.se / qstaroil.se
4
AKTUELLT
Nummer 8 • Augusti 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Åtgärdspaket till svenska bönder Lantmännen bidrar med nästan en kvarts miljard SVERIGE
Värmen och torkan har skapat en krissituation för Sveriges lantbrukare. För att förbättra förutsättningarna för de hårt drabbade lantbruksföretagen, presenterar Lantmännen nu ett åtgärdspaket till sina medlemmar , de svenska lantbrukarna, på nästan en kvarts miljard kronor.
Kraftigt minskade skördar och foderbrist innebär både inkomstbortfall och höga kostnader för lantbrukarna. För att mildra torkans negativa effekter går Lantmännen nu in med ett kraftfullt krispaket. Genom ett antal extraordinära åtgärder, till ett totalt värde av uppskattningsvis 220 miljoner kronor, räknar Lantmännen med att förbättra läget för sina medlemmar, Sveriges lantbrukare, i en mycket tuff situation. – Lantbrukarna har drabbats
hårt av vårens och sommarens extrema värme och torka och oron är stor på gårdarna. Nu gäller det att vi och hela branschen tar krafttag för att göra märkbar skillnad för Sveriges lantbrukare. Som ett lantbrukskooperativ ägt av svenska lantbrukare har Lantmännen möjlighet att vidta konkreta åtgärder. Vårt paket ger pengar nu, till alla produktionsinriktningar. Det kommer på ett kraftfullt sätt att hjälpa upp likviditeten i våra medlemmars lantbruksföretag, säger Per Lindahl, Lantmännens styrelseordförande. Krisen i det svenska lantbruket påverkar även livsme-
Vårt åtgärdspaket ger pengar nu, till alla lantbrukets produktionsinriktningar, säger Per Lindahl, Lantmännens styrelseordförande. Bild: JOHAN OLSSON
delsbranschen. Sverige riskerar i år att bli nettoimportör istället för nettoexportör av basvaran spannmål och som en konsekvens av foderbristen behöver djur slaktas i förtid, vilket kan leda till brist på svenskt kött på längre sikt. – Situationen för Sveriges lantbrukare har en direkt påverkan på livsmedelsbrans-
chen. Det är av yttersta vikt att de svenska lantbrukarna får det stöd de behöver för att möjliggöra en ökad livsmedelsförsörjning av svenskproducerade råvaror, säger Per Olof Nyman, vd och koncernchef på Lantmännen. Lantmännens medlemmar kommer att få ta del av närmare en kvarts miljard kronor. Detta kommer att ske i
form av en extra återbäring och efterlikvid på två procent baserat på handeln med Lantmännen Lantbruk Sverige under årets första åtta månader, samt extra rabatt och tilllägg på två procent på handel med Lantmännen Lantbruk Sverige under resten av året. I handeln med Lantmännen Lantbruk Sverige inkluderas inköp av förnödenheter
samt försäljning av spannmål, oljeväxter, trindsäd och vallfrö. Utbetalningen görs i två
steg; dels i september i år och dels i början av 2019. Utbetalningen för den första perioden förutsätter ett godkännande av samtliga stämmofullmäktige. Utöver detta tar Lantmännen bort avgiften på
10 öre per kilo som normalt betalas av lantbrukarna vid återköp av spannmålskontrakt, och räntesatsen på Lantmännens finansieringstjänst sänks med 1,5 procent under perioden 1 september 2018 till 31 mars 2019. Dessutom tas proteinavdragen för kvarnvete med låga proteinhalter bort, avseende skörd 2018.
Efter rekordhöga elpriser förväntas priset sjunka något SVERIGE
Enligt elbolaget Bixias sommarprognos som släpptes i maj förväntades elpriserna hamna på i snitt 42 öre per kWh. På grund av det dominerande högtrycken utan regn och vind, hamnade snittet i juli istället på cirka 53 öre per kWh. Men senare i veckan förväntas priserna sjunka något då det blir mer lågtrycksbetonat väder.
– Det torra och varma vädret har lett till en snabbt försämrad hydrologi och därmed minskad vattenkraftsproduktion. Dessutom har vindkraftsproduktionen varit låg. Kärnkraften har varit reducerad på grund av revision men också på grund av att kyl-
vattnet nått för hög temperatur. För att täcka behovet har vi under sommaren importerat kraft från grannländerna, förklarar Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på Bixia. Innevarande vecka blir successivt svalare och blötare än förra veckan, dessutom kommer vindkraften att öka. Under nästa vecka räknar företaget med att elpriset har sjunkit till cirka 50 öre per kWh. – Det har också varit en händelserik sommar på bränslemarknaden. OPEC har beslutat att öka sin oljeproduktion, handelskriget mellan USA och Kina har nått nya nivåer och sanktionerna mot Iran har trätt i kraft. Samtidigt har högtrycket över Europa ökat behovet av koleldad
Den varma sommaren och semestertider leder till minskad elanvändning, men den har ökat något under de riktigt varma dagarna då användningen av komfortkyla ökar. En annan faktor som håller uppe prisnivån under sommaren är ett betydligt högre pris på marginalkostnaden på kol. Stigande priser på kol men också utsläppsrätter är orsaken bakom det.
kraft vilket håller upp prisbilden för såväl kol som utsläppsrätterna, säger Matina. Sommaren har varit unik. Det långvariga högtrycket med torrt och mycket varmt väder har lett till en låg vattenkraftsproduktion då mängden vatten i magasinen minskat kraftigt. Utöver detta har det varit svaga vindar och lite vindkraftsproduktion. Den 31 juli sattes dessutom SVK kärnkraftverket Karlshamn 3 i standby-läge för att skapa tillräcklig marginal. Orsaken var den extrema vädersituationen som lett till för varmt kylvatten i anslutning till kärnkraftverket Ringhals 2 som reducerade till 50 procent och senare stängdes ned helt. – Utöver det har bränderna orsakade av det torra vädret
Matina Rosenberg är meteorolog och analytiker på Bixia. Bild: MARTINA WÄRENFELDT
lett till begränsningar i överföringen, vilket också var en bidragande orsak till standbyläget, säger Matina Rosenberg. Den här veckan ligger kärnkraftstillgängligheten på cirka 85 procent och under nästa vecka beräknas den
hamna på närmare 90 procent. – Nu är vi inne i årets andra revisionsperiod av kärnkraftverken och tillgängligheten beräknas bli som lägst, kring 60 procent, i slutet av augusti och början på september, säger Matina Rosenberg.
– Det är den ”sista” kilowattimmen som sätter priset på el. El som är producerat med kolkondens är fortsatt en del av den nordiska elmixen, eftersom Finland och Danmark har kolkondens som ett produktionsslag samt att vi är kopplade via ledningar mot övriga Europa där det sker ett ständigt utbyte, säger Matina Rosenberg.
Nummer 8 • Augusti 2018
5
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland, Örebro län och Värmlands län.
FĂśnster och dĂśrrar till stallar, garage och industrier m.m.
AKTUELLT
TJ:s Pumpservice AB �Ett bra vatten är bättre� Över 35 ür i branschen Vattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service RÜrarbeten • FÜrsäljning • Brunnsrenoveringar
0514-310 10
Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu
info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se
20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 sü hjälper vi dig att fü ut ditt budskap!
VINSCH PĂ… KĂ–PET!
Kodiak 700 4x4 Ny bränslesnülare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hÜg/lügväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende pü modell.
fr. 66.320:- exkl. moms
3EKO -IXERVAGNAR fĂšR ALLA BEHoV...
&YLLTĂšMMAre fĂśr omgĂĽende leverans.
Nya & begagnade. s TÜmningsfläktar frün 11 till 37 kw med mycket hÜg kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800
MĂ…N-FRE 8-18, LĂ–R 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62
ÉU Q ž i…¤sUsI1s š Q iq žU¤Â1sÉ—
9LG IUnJRU RP SURGXNWHQ 7YHND LQWH ULQJ RVV Sn -
WĆ&#x152;Ĺ˝Ä?ĹŻÄ&#x17E;Ĺľ ĹľÄ&#x17E;Ä&#x161; ŽůŊÄ&#x17E;ĹŻÄ&#x2021;Ä?ĹŹÄ&#x201A;Ĺ?Ä&#x17E; Ĺ? ,Ç&#x2021;Ä&#x161;Ć&#x152;Ä&#x201A;ƾůĆ?Ç&#x2021;Ć?Ć&#x161;Ä&#x17E;Ĺľ - ^Ä&#x17E;Ć&#x152;Ç&#x20AC;Ĺ˝Ć?Ć&#x161;Ç&#x2021;Ć&#x152;ĹśĹ?ĹśĹ? - sÄ&#x2021;Ç&#x2020;Ä&#x17E;ĹŻĹŻÄ&#x160;Ä&#x161;Ä&#x201A; ĆľĆ&#x161;ŽžÄ&#x201A;Ć&#x161;ĹŻÄ&#x160;Ä&#x161;Ä&#x201A; - sÄ&#x17E;Ç&#x20AC;Ä&#x201A;Ç&#x2020;Ä&#x17E;ĹŻĆ&#x161;Ä&#x2021;Ć&#x161;ĹśĹ?ĹśĹ? - <ŽŜÇ&#x20AC;Ä&#x17E;Ć&#x152;Ć&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152; Í?
¤Â{"f ¤ Â{Â&#x17E;Ă&#x2030;¤ÂÂ&#x17E;Â&#x2026; ƤƤƤÉ&#x161;Ć&#x2021;Ĺ&#x2022;ŸƣĹ&#x2022;Ĺ&#x2039;Ă?ĹžĹ&#x20AC;ÄĹ?É&#x161;ĹžÄ&#x2C6;
Vi utfÜr grävarbeten! Diplomerade fÜr avloppsanläggningar
Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63
0DFFURÂ?V WlWQLQJVUHNRQGLWLRQHUDUH WlWDU OlFNDQGH WlWQLQJDU DY JXPPL W H[ SDFNER[DU RFK R-ULQJDU L DOOD FLUNXOHUDQGH ROMHV\VWHP XQGHU GULIW VQDEEW RFK SHUPDQHQW ,QJHQ GHPRQWHULQJ NUlYV .RQWDNWXSSJLIWHU 8OWUn +8680 7HO - +HPVLGD ZZZ OXEULFR VH (PDLO LQIR#OXEULFR VH
N 59O 6601806 E 12O 422173 NULĂ&#x201E;GESANALYS I GETEBOL, VĂ&#x201E;RMLAND
TA UT RIKTNINGEN I DITT SKOGSĂ&#x201E;GANDE Tomas Johansson, skogsrĂĽdgivare, 072-749 33 34, tomas.johansson@meraskog.com Joakim NyrĂŠn, skogsrĂĽdgivare, 070-645 56 03, joakim.nyren@meraskog.com www.meraskog.com
nya generationens skogsägande
6
Nummer 8 • Augusti 2018
KRÖNIKA
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Bertil Forsberg, energiföretagare i Västra Ämtervik, som inte tvekar att ryta till när han tycker att det behövs.
När utsläppsfri el blev ett miljöhot Myndigheter agerar inte alltid logiskt... VÄSTRA ÄMTERVIK (JB)
Bertil Forsberg i Västra Ämtervik är ingen blyg person. Han kan göra sin röst hörd och tvekar inte att ryta till när det behövs. En och annan tycker säkert att han ryter till även när det inte behövs.
Men när han fastnade i Länsstyrelsens tillsynsnät så var hans irritation befogad. Något han har domstolsbeslut på. Jag ska återkomma till Bertil men först går vi tillbaka till
början av sommaren. Till myggen i Sysslebäck. Där en rörd Jan-Anders Carlsson, vd för Näckåns energi, äntligen fick ta första spadtaget på Näckåns nya vattenkraftverk. Här ska det produceras utsläppsfri el till det lokala nätet och det är en viktig satsning för bolagets utveckling och för Nordvärmlands självkänsla. Men det har föregåtts av en byråkrati som väckt stor förvåning och frustration. För när tillståndet skulle upp i Mark- och miljödom-
stolen tog staten via Länsstyrelsen fram det tunga artilleriet och beskrev anläggningen som en obotlig miljöskada. På sida upp och sida ner sågades bolagets projekt, men trots de mångordiga protesterna förlorade Länsstyrelsen. Myndigheten gav sig inte och tillsammans med vattenlobbyisterna i Älvräddarna överklagade man till nästa instans. Men man åkte på stordäng där också efter en domstolsförhandling som vi som åhörare aldrig kommer att glömma. Statens agerande var minst sagt märkligt. Då trodde alla det var klart –
svensk mat i offentliga kök
X
Erik evestam kandidat till regionfullmäktige
men det fanns ett litet kryphål till att använda: Högsta Domstolen. Dit gick Älvräddarna men då klev Länsstyrelsen av – i alla fall officiellt. Efter ett år kom beskedet att HD inte tänkte pröva ärendet. Kampen tog över tre år och kostade stora summor pengar. Trots att bolaget hade rätt hela tiden. En och annan tyckte nog därför att det lät lite kluvet när landshövdingen vid första spadtaget pratade sig varm över denna landsbygdssatsning – ett projekt som hans egen myndighet alltså gjort allt för att stoppa. Näckåns energi är dock att gratulera för sin envishet. Nu
kommer bolaget snart kunna leverera lokalproducerad el igen. Det kan även Bertil Forsberg i Västra Ämtervik göra. Men hans ärende är märkligt ur ett helt annat perspektiv. Han hade nämligen redan ett tillstånd för sitt vattenkraftverk. Förhållandevis nytt, dessutom. Ändå ägnade Länsstyrelsen mycket kraft åt att försöka torpedera det och tvinga fram en ny prövning. Via ett föreläggande förklarades hans verksamhet olaglig och även han fick ordrika inlagor om varför den lagliga anläggningen skulle söka tillstånd. Staten drev ärendet på
skattebetalarnas konto. För Bertil stod dock fyra privat investerade miljoner på spel och han tvingades anlita advokat för att ta ärendet till domstol. I maj i år kom beskedet och den behövde bara en A4-sida för såga Länsstyrelsens föreläggande. Myndigheten har gjort något som inte var lagligt att göra. Tillståndet gäller. Klappat och klart, kan tyckas, men precis som i fallet Näckån så går Länsstyrelsen vidare och överklagar. De som känner Bertil Forsberg kan nog föreställa sig vilka ord han använde sig av i den
Jan-Anders Carlsson, vd för Näckåns energi i Sysslebäck.
dialog som följde. Ni andra får gissa, för det lämpar sig inte för denna tidning. Men här hände något. Överklagandet dras nämligen tillbaka ”när man gått igenom ärendet en gång till” som Länsstyrelsens tjänsteman beskriver det. Exakt vilka överväganden det handlade om, det får vi nog aldrig veta. Hans envishet? Eller fick det sunda förnuftet äntligen segra? För tittar vi på de senaste årens agerande från landets länsstyrelser så är det en lång lista med ärenden där anläggningar som funnits i hundratals år plötsligt beskrivs som miljöskador som måste åtgärdas. Kosta vad det kosta vill. En del har kallat det häx-
jakt. Andra för ett ideologiskt korståg och många frågar sig hur det är möjligt för staten att driva de här processerna. Nu har riksdagen försökt styra upp det här med en ny lagstiftning som träder i kraft vid årsskiftet. Nu ska småskalig vattenkraft ses som en resurs – igen. Det beskrivs som en stor seger men skeptikerna är av förklarliga skäl många eftersom ingen vet hur myndigheterna kommer att förvalta regelverket. Så alla de som funnits på de här barrikaderna de senaste åren får nog ställa in sig på att stå kvar där en stund till.
Text och bild: ERIK EVESTAM
Nummer 8 â&#x20AC;˘ Augusti 2018
7
Vadstena BokfĂśringsbyrĂĽ 50 ĂĽr! I ĂĽr fyller fĂśretaget 50 ĂĽr och vĂĽrt kontor i LinkĂśping 10 ĂĽr. Stolta och glada vill vi tacka alla som har anlitat oss genom ĂĽren.
Välkommen till oss du ocksü. Vi är 25 personer, specialiserade pü allt inom fastighetsfÜrmedling, ekonomi och juridik fÜr jord- och skogsbruket, redo att hjälpa dig. Och vi är en del av Areal. BehÜver du hjälp med redovisningen, deklarationen och bokslutet? Eller hjälp vid Üverlütelse av gürden? Tveka inte att slü oss en signal. Välkommen.
VADSTENA
LINKĂ&#x2013;PING
Storgatan 34 tel 0143-125 00
Gumpekullavägen 8 tel 013-24 20 00
PS. Läs gärna mer om oss pü vadbok.se och areal.se
Hur gallrar du? Debatt och uppfattningar hur gallring skall gĂśras skiljer sig ĂĽt. Vi har tagit ställning. VĂĽra maskiner är bara meter breda och kan kryssa fram mellan träd i stĂĽende skog. DärfĂśr säger vi kĂśrstrĂĽk hellre än stickvägar och vi vet att resultatet blir fler stam kvar fĂśr tillväxt. Hur en markägares stolthet och glädje Ăśver en välgallrad och vacker ungskog skall värderas har vi däremot inga siffror pĂĽ. Malwa är svenskt rakt igenom. Vi kan skog och fĂśrstĂĽr villkoren fĂśr dagens skogsbruk. Motorer och komponenter är i toppklass och all utveckling och montering av maskiner gĂśrs i vĂĽr fabrik i Skene. Bäst i test. Malwa är i en helt egen klass med mycket goda testresultat och omdĂśmen fĂśr driftsäkerhet och servicevänlighet. PĂĽ vĂĽr hemsida under â&#x20AC;?Läsvärtâ&#x20AC;? kan du ta del av Skogsforsks rapport bland annat om vibrationstest och fĂśrarmiljĂś, spĂĽrdjup och markpĂĽverkan, bränsleĂĽtgĂĽng och gallringsekonomi.
Nya skotaren Malwa ; med vagn bidrar till fĂśrbättrad produktionsekonomi. I -serien finns ocksĂĽ skĂśrdaren = och kombimaskinen = där du byter frĂĽn hĂśgpresterande skĂśrdare till skotare pĂĽ mindre än minuter. Rekordet frĂĽn skĂśrdare till skotare är minuter â&#x20AC;&#x201C; kolla filmen pĂĽ vĂĽr hemsida.
Stolta och glada. Ja det är vi, men aldrig nÜjda. Vi jobbar hürt och nära entreprenÜrer och markägare fÜr att alltid utveckla Malwa. Vi visar dig gärna Malwa i arbete. Vi kan ocksü fÜrmedla kontakt med entreprenÜrer som kan gallra din ungskog med Malwa. Välkommen att ringa .
MERA PĂ&#x2026; SKOGENS VILLKOR
www.malwa.se Malwa Forest AB Fältspatsvägen s Skene
8
LANTBRUK
Nummer 8 • Augusti 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Elisabet Qvarford är vd för branschorganisationen Svenskt kött som vill se hårdare krav vid upphandling av kött. ”Svenska skattebetalares pengar bör inte spenderas på livsmedel som samma skattebetalare har valt bort när de själva handlar i matbutiken”, säger hon. Bild: FREDRIK PERSSON
Svenskt kött vill se hårdare krav Kommunerna i Östergötland bör kräva djurvälfärdsprogram ÖSTERGÖTLAND (JB)
Branschorganisationen Svenskt kött har kartlagt vilka krav Sveriges kommuner ställer när de upphandlar kött. Kartläggningen visar att många ställer krav på ursprungsmärkning och låg antibiotikaanvändning och endast hälften av kommunerna ställer krav på djurvälfärdsprogam. Och få kommuner ställer lika tuffa krav för lamm och nöt som de gör för griskött.
Med högre ställda krav ökar möjligheten att få svenskt kött på tallriken. Idag är 40–50 procent av det kött som serveras i offentliga måltider importerat. Vissa matbutiker säljer nu
endast svenskt kött för att stödja de bönder som tvingats lämna sina djur till slakt på grund av extremtorkan och den följande foderbristen. Samtidigt väljer allt fler konsumenter svenskt kött i affä-
ren på grund av det höga djurskyddet och den låga antibiotikaanvändningen. Men även kommunerna kan stötta de svenska bönderna. Det finns exempelvis några kommuner som gått i bräschen och nu fyller sina frysar med svenskt kött. Svenskt kött uppmanar fler kommuner att följa deras exempel. – Svenska skattebetalares
pengar bör inte spenderas på livsmedel som samma skattebetalare har valt bort när de själva handlar i matbutiken. Den höga andelen importerat kött visar att det finns utrymme för förbättring vad gäller exempelvis hårdare krav på djurskydd. Det finns inga ursäkter för att inte servera hållbart producerat kött i våra kommuner, men det kräver politisk prioritering och bättre kravställning, säger Elisabet Qvarford, vd på Svenskt kött. Svenskt kötts kartläggning visar att det finns stor potential att skärpa kraven vid offentlig upphandling. Bland annat ställer nio av tio kommuner krav på förbud mot
svanskupering men knappt fem av tio kommuner ställer liknande djurskyddskrav för nöt eller lamm. Därutöver ställer endast hälften av kommunerna någon typ av krav på djurvälfärdsprogram. – Skillnaderna mellan krav på griskött å ena sidan och lamm- och nötkött å andra sidan kan möjligtvis förklaras av att det länge funnits en medial debatt kring grisars levnadsvillkor, såsom svanskupering och fixering. Lamm och nötdjur hamnar däremot sällan i medias strålkastare, säger Elisabet Qvarford. Alla kommuner som har svarat på enkäten i Östergötland ställer höga krav på ursprungsmärkning och slakt samt på restriktiv antibiotikaanvändning. Även vad gäller krav på djurvälfärdsprogram ligger länets kommuner högt. Men kommunerna vet inte vilka krav man ställer på lammköttet och det finns förbättringspotential vad gäller nöt. Därutöver har ingen kommun svarat att de gör uppföljning för att säkerställa att de krav som ställs
Med högre ställda krav ökar möjligheten att få svenskt kött på tallriken. Idag är 40–50 procent av det kött som serveras i offentliga måltider importerat.
även efterlevs när köttet levereras. – Min förhoppning är att de kommunala politikerna i Östergötland väljer att prioritera dessa frågor nästa man-
datperiod, säger Elisabet Qvarford. I Svenskt kötts kartläggning av Sveriges kommuners arbete med upphandling av kött ingår samtliga län, och 192
kommuner har svarat på enkäten. I Östergötland har fem av 13 kommuner svarat på enkäten. Källa: SVENSKT KÖTT
Nummer 8 • Augusti 2018
9
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT
till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler
Skörda solenergi! Levererar färdig betong RT! FRI OFFE
certifierad av
Solcellsbyggarna Boxholm AB Boxholm · 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se
SOFAB Sanering & färg AB
AKTUELLT
VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se
NILFISK ALTO • Nyförsäljning • Auktoriserad service
Vi utför tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt målning
FÄRGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2018!
Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se
SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751
Återförsäljare för
www.sofabskanninge.se
Svensktillverkad
Vi har reservdelarna till din tröska, nytt och begagnat! Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.
Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD
KÖPER · SÄLJER · FÖRMEDLAR
LANTBRUKSMASKINER För fler reservdelar, besök vår hemsida
070-816 29 05
www.laholmstraktordem.se • 0430-222 70
www.backhemmet.se
MASKIN
''" , $ +"")' ! $ *+( $) * ! $0
6 ) '* #
( 7569 !" :469
!% )4 % !*# )) 1 &$) /* ( 1 !* +$ )' ( 1 ), #'1 ( % $ *+( " ! * )) (1 " $*" ,1 &( " )$ $ (1 # ))%( , ($ !* , * * ( % #/ ! * # (0
87377 873:7 883:7 883:7 893:7 8:377 8:377 8;377 8;3;< 8<3:7 8<3:7 8=377 8=3:7 8>377
2
)0+ ,% *,((- *% % !')% % - ## &$ ,% - $(* $ % ) ,$ +0 "% % - - #+ &# + *" *",** &% ( * % % ') ) &$ *"& & *"& *- ) ( % #,((- *% % "+ ,% *( ) +0 "% % - - #+ ')% ) &$ - # *- % & - #+4 *!," &$ ) ( % #,((- *% % ,"+ &% ( *"& *"&%*+ + )*'"** $ % ) ,$ $ ,# )0+ ,% *,((- *% %
) + % )) % ) * $ ++ ! )+ + - *+ ) '+# % ( ) + 0$4 % * + *&$ & "* ) * $ ) +*( )+ ) "+ %*#,+% % + ## ) + #,*+ ) ,+ % ') %"'( % 3 &+ % * ) # % % ) - ! "+ ) %* %* )*&()* , (+# (! $ % +*)* "" ( 2 ,+$ % "&$( * )% ( " ( +, )!/** ( *"!,+- 4 % % ++ % & ,((# - $ **&) $ +$ !* , * * ( # % %% + - ) *+&) ! "+ ,% *( ) ) # *+ ) * )% %%* ) () * %+ 4 ) 3 ** & "* ( & * # $ $ +$ & * ,) % ) ) ) ( ( )$& !,) % *&$ - +- * & "* %%* )3 &$)4 % ! $ $ /* ( 4 + ++ ( - ") !,)2 "'(2 0+ ## ) * #!3 ) ), #' .' (* $ & #0**% ( )' $$ $ ) # $ ( +# %# * ()&!1 , " ), $1 , "*) +! %# (1 +$ ) +! %# ( % %# )!% 4 % )!% ), ( 3 % )!% ) $*( )) ( )+ # - ##+ ) % *"& *$ *" %** $,# 4 +&) ) + ## % *"&+ )+ -# % ++ #0++ ", )3 !% ) %" %%* ( (# +* & $ % "&$$ ) - % ++ % &)$ ) &$ )!% 4 % )!% )4 , ( 3
2 ) 5 ) 5 '!! ) 5 !,) ) * 5 % *+)'$* # 5 4+) # ) 5 + %* "& *4 "&%*+ 5 &%%0* *"& & +) ) 5 ,% + *+ 5 *+ ) '+# % * % % &(( ) 5 ' ) 5 &#-" $ 5 *+) "+*4 - + ) % ) )% 5 &)* & % #* 5 %**+0) #* % *+ ) '+# % 5 )% * "* ') ,% 5 5 +, ) $! %4 + *+ ) '+# % 5 - %*" ) ') ,% + 5 ) + ,+ # % % * %+),$ 5 %*+ % % % 5 %* ')* ") % ) *+ '+ 5 ) $ + - ) 5 - +&)( +* ,+ " 6 ,% ",)* ) 5 0 ++ 5 ) " ) &0 5 ( %+ % 5 ) " )& # 5 # "&(+ ) #&+ #! % 5 %+ )( )+ + 5 5 ) + #,*+ ) 5 &(( &) 5 ,% " )) 5 & . % 5 $ %* ) "+&)* )- 5 - *"&
))%( &( ($ $0 )% %* ')% $ &(( &) 2 ( %+ % 2 " % %4 & " (( *+ &((% % 2 (&%%0) % % 2 , +,) ) # ,4 ) %2 #, + - )**"0++ & $0 " + $0 " + $ )3 2 / 5 ) - ) 5 )0+ ,% *"#, % 5 - %*" "+*( % # 5 &) %*" % & 5 ) &% - )% * 5 %%*+'- ) 5 # + & + ) +) - ) 5 ,)#0 & + ) +) - ) 5 &% 10 &#*" 5 $ 4 # % **+'- ) 5 # "#, % 5 ) ,% 5 #( %# % * 5 &)) &++ %*( +* 5 0*" "++ )) ) 5 $+ ,% 5 $ #+&%*+'4 - ) 5 &+# % *+'- )
$*( 2 ( * ) &( ($ +$ ( 68 (3 +.$ 655 !(3 4 , * 75 !(3 $3) &( # ( $ %(# * %$ )&! ---3,( * # (
*)' (*$ ()2
10
LANDSBYGD
Nummer 8 • Augusti 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Ungefär mitt i bilden syns drottningen. Hon har lite större och rödare bakkropp än de andra. Lotta och Preben med två burkar av all den honung deras bin producerar.
Livsviktiga små pollinatörer Hos makarna Kristiansen är bin huvudsaken MOTALA (JB)
På senare år har man pekat på bins betydelse i vår natur. Inga bin – ingen frukt, bär eller frön. Några som insett hur viktiga bin är för vår fortlevnad, är de äkta makarna Lotta Fabricius Kristiansen och Preben Kristiansen. De bor i Hågra skola, inte långt från Tjällmo, där de driver företaget Apinordica.
Lotta kommer från början ifrån Gränna och har alltid älskat honung. – När jag var barn hade mormor och morfar alltid en burk honung som en granne gjort, sa Lotta. Åh, det var så gott. Då jag blev äldre började jag fundera på hur och om man kunde göra honung
själv. 1998 gick jag en nybörjarkurs om biodling i Stockholm, dit jag flyttade 1990 för att studera. För säkerhets skull har jag gått nybörjarkurs två gånger, för att se om jag fattat rätt. Preben och Lotta tyckte båda att det är en bra idé att gå nybörjarkurs två gånger. Första gången utan bin och den andra när man skaffat bi-samhällen. Man har lite andra frågor då. Hur kommer det sig att Preben började med bin? Han berättade att han arbetat tre år som lärare på högstadiet. Så ville han pröva något annat och tog ledigt från skolan under ett år. Efter att ha gått första delen av en lantbruksutbildning på en ekologisk jordbruksskola, undervisade han ett antal år på ett naturbruksgymnasium.
– På början av 90-talen gick jag en ettårig biodlingsutbildning i Kanada, berättar Preben. Efter den började han arbeta som rådgivare i biodling och arbetade med detta i nästan tre år i Danmark och sedan två och ett halvt år i Norge. – I maj 1997 började jag som bihälsokonsulent och rådgivare anställd hos Sveriges Biodlares riksförbund. Nu är jag bihälsorådgivare på Jordbruksverket och reser runt mycket i Sverige. Jag har arbetat med bin i cirka 35 år. De båda har engagerat sig i
olika biodlingsfrågor. Lotta har varit ordförande i Stockholms biodlardistrikt i fem år och även suttit i styrelsen i Sveriges Biodlares Riksförbund. När hon bodde i Stockholm arbetade hon inom skolan. Hon tog in biod-
inte går åt till den kungliga familjen säljs i Slottsboden. Överskottet går till Kronprinsparets stiftelse. Stiftelsen motverkar utanförskap och främjar god hälsa för barn och unga. Något gott gör alltså gott.
ling i undervisningen genom att praktiskt visa hur det går till att sköta bin och göra honung. En skolbigård anlades i Hässelby och hon tog emot 100-150 klasser under cirka två år. Nu har hon bland annat dagkollo under några veckor varje sommar där bisamhällena ingår i verksamheten.
Allt cirkulerar om bin hos de
Lotta tyckte även att det var
för få kvinnor som sysslade med bi-odling, så därför var hon under några år engagerad i ett nätverk, som vände sig till kvinnliga biodlare i hela Sverige. 2013 var hon med att starta föreningen Svenska bin (www.svenskabin.se) Hon tog för något år sedan, tillsammans med Anna Lind Lewin, initiativ till nätverket Pollinera Sverige www.pollinerasverige.se
Under ett tunt lager vax fanns den ljuvligt goda honungen.
Vad inte många vet är att vårt naturintresserade kronprinspar, fick två bisamhällen i lysningspresent, som Lotta sköter om. Lotta slungar även honungen och lämnar sedan över den till makarnas hushåll. Där ”burkas” den och det som
äkta makarna. Även att de träffades på en gemensam biodlarkurs. De har också skrivit ett flertal böcker. Lotta har skrivit Mina första år som biodlare och Drottningodling steg för steg och Min biodling. Den senare tillsammans med Preben. Boken Hälsa och Hudvård från bikupan har Lotta skrivit tillsammans med Alexandra de Paoli. Likaså har hon varit medförfattare i Säker honung. Preben har tillsammans med Ingemar Fries, som var professor i biodling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, skrivit
Nummer 8 • Augusti 2018
11
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
LANDSBYGD
Preben visar en låda där det är full fart på bina.
Undertecknad iförd ordentlig utrustning.
boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället. Boken Blommor och Bin av Ingemar Fries ges ut på Lotta och Prebens eget förlag Apinordica (www.apinordica.se). All denna kunskap som de båda har införskaffat sig genom livet, har fört dem även utanför Sveriges gränser. Bland annat har de varit i Indien för att arbeta med kvalitetssäkring av honungsproduktionen där. I norra Vietnam samt i Chile har de arbetat med att stärka den småskaliga biodlingen och på så sätt ökat invånarnas inkomst. De har också varit med om att anordna resor till Indien och Vietnam för svenska biodlare och nu i september bär det åter av till Indien. De arbetar mycket med biodlingsfrågor och Lotta har bland annat arbetat tillsammans med LRF i Jönköping, Mälardalen och Sörmland. Lotta är även också bitillsynsman i Linköpingsområdet. Företaget arbetar också för Svenskt Sigill och Sveriges Lantbruksuniversitet. All
denna kunskap har även uppmärksammats. Lotta tilldelades Gastronomiska Akademiens diplom 2017 och 2016 blev Preben hedersdoktor vid SLU i Uppsala. De blev också utsedda till Årets Tjällmobo 2016. – Det är otroligt hedersamt att få dessa utmärkelser, sa Lotta och Preben. I trädgården där makarna
bor står två större samhällen. Undertecknad är allergisk mot bistick och hade biodlarhatt, tjock fleecetröja, handskar, långbyxor och gummistövlar med sig förutom spruta, allergitabletter och cortison. Här gällde det att vara garderad – trodde jag. Trots att vi satt och pratade bara fem meter ifrån bikuporna kom inte ett enda bi fram och hälsade. Fleecetröjan var helt fel också fick jag lära mig, för bina har små hullingar på fötterna. Då de går på ulliga tyger fastnar de och blir förargade och kan stickas. Istället fick jag låna en heltäckande overall med huva samt långa
Binas egenhändigt byggda kaka såg ut så här och var fylld av celler och honung.
mekanisk borttagning, bara medel som oxalsyra och myrsyra. Dessa används efter att honungen skördats. Får varroan hållas kan bina födas vinglösa. Kvalstret är också ganska stort i förhållande till bina och kan ses med blotta ögat. På en människa skulle det förhållandevis kunna liknas med en igelkotts storlek.
handskar. Lotta och Preben tog bara overallen, men varken stövlar, huva eller handskar. – Vi vill kunna jobba utan handskar, sa Lotta. Så vi försöker alltid ha en snäll drottning. Det ger snälla och friska bin. Blir bina elaka byter vi ut drottningen. Drottningen lägger ungefär 2 000-3 000 ägg varje dag under högsäsong. Det gör hon under två till tre år. Har drottningen en dålig produktion byter bina själva ut sin drottning. Ingen pardon här inte. Samhället ger ungefär 40 kilo honung per år i skogsbygden. Nektarn samlar bina in från skogshallon, vitklöver, ljung med flera blommor. De kan flyga två till tre kilometer för att hitta nektar. På Hågra har de i år hand om 30 stora samhällen med cirka 70 000 bin i varje samhälle och 25 små med cirka 15 000 bin i varje. De brukar producera 1,5 till 2,5 ton honung per år. Undertecknad fick sedan se när Preben och Lotta lyfte på
Några av de böcker om bin som Lotta och Preben författat.
lådorna, så man kunde se hur bina jobbade. Lugnt och fint hanterades ramarna. Det var ett myller av bin men Lotta pekade ut drönare och drottningen som kunde hittas bland alla bin. I ramarna fanns det flytande honung under ett tunt lager vax. I ett av de mindre samhällena hade ett tomt utrymme bebyggts av en vaxkaka av bina själva på bara några dagar. De andra vaxkakebottnarna som kallas mellanväggar, sitter i ramarna har inte bina
själva byggt. Men på dessa bygger de upp sina sexkantiga celler. Om man har sett rullade vaxljus, är det sådana som bina bygger på. Under samtalet kom vi ock-
så fram till ämnet sjukdomar, varav varroakvalstret är bland de mest kända. Man kan bekämpa kvalstret mekaniskt genom att plocka bort drönaryngel. De tar nämligen längre tid på sig att bli färdiga bin och där finns flest varroakvalster. Hågra-bina är både KRAV och Sigillcertifierade så därför används, förutom
Bin och andra pollinerande insekter behövs för många växters produktion av frukter och frön och i slutändan blir vi människor drabbade om vi inte tar hand om dessa små flitiga varelser. Det är något som många uppmärksammat och fler och fler skaffar ett eller flera bisamhällen. Lotta och Preben har, som sagt var, skrivit lämplig litteratur i ämnet, och rekommenderar starkt att gå en nybörjarkurs eller två. De båda har funderingar om att eventuellt ha kurser hemma på Hågra. Då huset varit skola tidigare finns lämpliga lokaler och mycket kunniga lärare.
Text och bild: EVA CARLSSON
12
SKOG
Nummer 8 • Augusti 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Setra Färila förbereder för att ta emot och såga brandskadat timmer från de skogsbränder som härjat och fortfarande härjar runt Färila i Hälsingland. Bild: PEXELS.COM
Förbereder att såga brandtimret Setra Färila tar emot timret från bränderna i Hälsingland HÄLSINGLAND
Setra Färila förbereder för att ta emot och såga brandskadat timmer från de skogsbränder som härjat och fortfarande härjar runt Färila i Hälsingland. Setra har erfarenheten, men det är en utmaning och kräver noggrann planering.
Många skogsägare har sett sina skogar brinna upp i sommar. Enligt Skogsstyrelsen har det brunnit ungefär 25 000 hektar skog. Setra har erfarenhet av att det går att såga och sälja det brandskadade timret. Men det är inte enkelt eller riskfritt. – Vi undersöker nu hur vi
kan såga brandtimret. Det är en utmaning men det är klart att vi ställer upp, säger Hannele Arvonen, vd och koncernchef Setra. – Vi jobbar just nu hårt för att säkra så stora värden som möjligt för våra medlemmar som drabbats och vi är glada att Setra ser över möjligheten att ta emot det brandskadade
virket, säger Sture Karlsson, vd Mellanskog. – Det är viktigt för Sveaskog, för alla drabbade skogsägare och för Sverige att ta tillvara så stor del som möjligt av värdet på det skadade virket. Vi är glada att Setra tar det här initiativet, säger PerOlof Wedin, vd Sveaskog. Setra har tagit emot brandskadad skog tidigare. Efter branden i Västmanland 2014 sågades brandskadat timmer på Setra Skinnskatteberg. Erfarenheten efter sågning-
en då är att det finns utmaningar bland annat med logistik, lager, sanering och bioproduktsförsäljning. Därför kräver insatsen noggrann planering. Kvalitetsmässigt var den sågade trävaran likvärdig med varor från färskt timmer, men i dagsläget är det svårt att säga hur timret i de brandhärjade skogarna i Färilaområdet ser ut. Ett första steg är att komma in på områdena när avspärrningarna hävs och få en överblick. Setra kommer nu tillsammans med sina ägare tillsätta
Setra har tagit emot brandskadad skog tidigare. Efter branden i Västmanland 2014 sågades brandskadat timmer på Setra Skinnskatteberg. Bild: PEXELS.COM
arbetsgrupper och börja förbereda för att ta emot brandskadat timmer.
Hannele Arvonen, vd och koncernchef Setra. Bild: SETRA
Sture Karlsson, vd Mellanskog. Bild: THERESE ASPLUND
Per-Olof Wedin, vd Sveaskog. Bild: SVEASKOG
Nummer 8 • Augusti 2018
13
³½_ y½ g_½g ¶ ¿½>Ì
Oss kan du räkna med i skogen.
Trädgårdsinstallation eller bioreningsverk?
Som Sveriges största skogsägare känner vi ett ansvar för att alla vi gör affärer med blir nöjda. Det gäller våra många lokala kunder, entreprenörer vi anlitar och alla privata skogsägare som vi samarbetar med runt om i landet. En bra affär för dig som skogsägare kan handla om att vi plockar fram största möjliga andel timmer ur din skog. Att kvaliteten på arbetet vi gör i skogen är hög. Och att din skog tillsammans med vår egen i slutänden bidrar till klimatsmarta slutprodukter och tillväxt för hela Sverige.
Både och faktiskt. Vårt kemfria bioreningsverk renar avloppsvattnet med hjälp av mikroorganismer och vattenväxter som tar upp kväve och fosfor för sin tillväxt. Kretsloppstekniken är extremt driftssäker med få rörliga delar och kräver ingen regelbunden slamtömning eller kostsam service. Ett angenämt problem är att du får klippa ner ÐBÒÁÛ µ> ¿¡F¿ÐFµ > Ág ¦¿www.alnarpcleanwater.se, 040-46 26 90
Gör en bra virkesaffär. Kontakta oss idag. Du hi ar oss på www.sveaskog.se/virkeskopare
Fy>½_³ t¿¶ ¶¿ >_g³½T½ F y½ ̶ B y_½T½1 ½ ¶ > g_L³Ï¿ y½T½ >³>³½ y½¶ Ï__¶ ÌF½ T½,g >³½ ½> >½F³¶¿ _g³½T½- ¿g³½¶ y½¶ B Ì¿
UPP TILL 90 DAGARS KREDIT MOT RÄNTA!
Beställ på 011-49 60 400 – dygnet runt, alla dagar i veckan!
BRÄNSLE TILL SKÖRDEN!
Välkommen till Östergötlands & Sörmlands minsta oljebolag.
Jacob Johansson Chaufför/Försäljning 011-49 60 401 jacob.johansson @ostkustenenergi.se
DIESEL, ELDNINGSOLJA & TEXACO SMÖRJMEDEL.
Ostkusten Energi är ett lokalt alternativ till dom stora oljebolagen. Vi garanterar alltid bästa service och ett personligt engagemang. Som återförsäljare till Preem erbjuder vi ett fullständigt produktsortiment av bränsle & smörjmedel.
Jonas Gustafsson Chaufför/Försäljning 011-49 60 402 jonas.gustafsson @ostkustenenergi.se
Helena Johansson Administration/Försäljning 011-49 60 403 helena.johansson @ostkustenenergi.se
Mikael Strömberg Chaufför/Försäljning 011-49 60 404 mikael.stromberg @ostkustenenergi.se
Marcus Petersson Chaufför/Försäljning 011-49 60 405
14
SKOG
Nummer 8 • Augusti 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Lars-Erik Åström berättade minnen från sin tid som Södras ordförande. Lena Ek och en annan tidigare ordförande, Christer Segerstéen, lyssnade intresserat.
Urban Jansson Landin berättade för besökarna om sitt arbete med att köra såglinjen.
En rundvandring på Kindasågen genom sågen, hyvleriet, balningen och justerverket intresserade många av besökarna.
Skogsägare i Södra firade 80 år Gemensam dag för de urspungliga föreningarna på 50-årsjubilerande Kindasågen KISA (JB)
I år är det 80 år sedan skogsägarföreningarna i Kronoberg, Norra och Södra Kalmar, Blekinge och Östergötland gick samman och bildade Sydöstra Sveriges Skogsägarföreningars förbund. Det var en samverkan som kom att leda till dagens Södra Skogsägarna. I Östergötland firade Södra detta med en gemensam dag på Kindasågen lördagen den 11 augusti.
Kindasågen passade också på att fira att det i år är 50 år sedan sågen byggdes. Och det var mycket folk i alla åldrar som ville vara med och fira födelsedagsbarnen. Det bjöds på rundvandring på sågen, aktiviteter som exempelvis skördarmaskiner, timmerbil, drönare i aktivitet, test av WR-glasögon, hoppborg, hinderbana samt fyra stationer som speglade Södras historia och framtid. Kaffe och grillat bjöds det också på. – Vi är viktiga och ni är vik-
tiga, sa styrelseordförande Lena Ek i sitt högtidstal där hon framhöll den ekonomiska föreningens uppgifter att hjälpa medlemmarna med ekonomin och att arbeta med
FAKTA SÖDRA Södra Skogsägarna grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med 51 300 skogsägare som medlemmar. Södra är också en internationell skogsindustrikoncern med 3 500 medarbetare runt om i världen. Omsättningen 2017 var 20,5 miljarder kronor. Södra producerar trävaror och träinteriörprodukter, pappers- och textilmassa och grön energi. Södra är en världsledande producent av massa och har även en av Europas största sågverksrörelser. Södra Wood Kinda (Kindasågen) byggdes 1968, har 84 anställda och omsätter ca 600 miljoner kr. Här sågas och hyvlas varje år ca 1 750 000 timmerstockar (45% gran och 55% tall) till konstruktionsvirke. Största marknaden är svensk bygghandel.
näringspolitiskt stöd till den enskilde skogsägaren. – Fortfarande efter 80 år behöver Södra hjälpa skogsägarna. Lena Ek sa också att den förädling som Södra nu alltmer ägnar sig åt är viktig för den enskilde medlemmen. – Vi har mottagningsplikt och vi bryr oss inte bara om ”filén”, utan tar hand om hela ”djuret”, för att använda en liknelse. Hon hyllade också 50-
Många ville vara med och fira att Södra Skogsägarna fyller 80 och Kindasågen 50 år.
åringen Kindasågen och framförde ett tack till hela bygden som ställde upp efter stormen Gudrun 2005, bland annat med lagring av timmer i Kisasjön. – Det glömmer vi inte! Det råder bra konjunktur för skogsprodukter för tillfället och förra året kunde Södra de-
la ut 868 miljoner kronor till sina 51 300 medlemmar. Lena Ek kunde naturligtvis inte förbigå klimatfrågan och de bränder som härjat i svenska skogar denna sommar. – Klimatfrågan är aktuell och
En gård på 50 hektar klimatkompenserar för 40 personer, sa Lena Ek. De tidigare ordförandena Lars-Erik Åström och Christer Segerstéen berättade därefter om sina minnen av ordförandeskapet.
en stolt Södramedlem kan säga att de gör mer än de flesta.
Text och bild: JAN HULTMAN
Södras ordförande Lena Ek höll högtidstalet.
Fortsatt mycket hög brandrisk i skog och mark Risken för brand i skog och mark är fortsatt mycket hög. Södra har tydliga rutiner för brandsäkerhet och har vidtagit flertalet åtgärder under den varma och torra perioden för att förebygga bränder.
Just nu råder mycket hög brandrisk i hela Södras verksamhetsområde. På grund av detta har arbetet med markberedning och flisning legat nere
nästan helt. Beslut om lämpliga åtgärder för avverkningsresurserna fattas fortsatt lokalt av tjänstemän inom Södras olika verksamhetsområden i samråd med de lokala entreprenörerna. Besluten utgår från de lokala förutsättningar och de risker som finns, samt vilka möjligheter vi har att hantera risken. Ett viktigt förebyggande arbete är kontinuerliga samråd mellan Södra och entreprenö-
rerna för att komma överens om åtgärder som är anpassade till de lokala förhållandena. – Vi har arbetat kontinuerligt med den här frågan i flera år och har en uppdaterad brandriskrutin, som alla som jobbar i skogen följer, , säger Magnus Petersson, chef för skötsel och entreprenörsutveckling på Södra. Södra arbetar i samarbete med entreprenörerna framför allt med förebyggande åtgärder men också med en beredskap
för att snabbt kunna släcka bränder i ett tidigt skede. SMHI publicerar kontinuerligt data som visar den aktuella brandrisken. – Det ger oss en bra vägledning om vilka åtgärder som bör vidtas. Vi vidtar de åtgärder som finns för att minska riskerna för brand och följer rutinerna som vi i branschen gemensamt utformat. Några exempel på åtgärder är:
• att flytta maskiner till områden med lägre risk • att ta av band och kedjor från maskinerna • att använda brandvakt och efterbevakning • att utföra skogsarbete på natten Avverkning på nattetid är en åtgärd som används i viss utsträckning. Fördelen är att lägre lufttemperatur, högre luftfuktighet och lägre vindstyrka minskar risken för skogbrand betydligt.
– I vissa fall måste vi också stoppa arbetet helt, vilket har gjorts under flera tillfällen denna sommar. Nya beslut fattas löpande med utgångspunkt i aktuellt läge och förutsättningar. Risken för brand är störst på eftermiddagen, när sol och vind har torkat upp den fuktiga marken/ jordlagret. Eldningsförbud råder när SMHI:s brandriskprognos visar nivå 4, 5 eller 5 E.
Nummer 8 • Augusti 2018
15
AKTUELLT
Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.
VI KOPER DITT SKROT!
VÄGSLADD
Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180
t Fri frak il 5m inom 2
12.500:+moms
gruvdalens däck & allservice 0761-30 92 82 · www.gruvdalen.se
MERASYSTEMPLÅ MERASYSTEM ÅT AB A Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Anders eller Elisabeth når ni på:
TAKPLÅT T A AKPLÅ ÅT - T TAKPANNOR A AKP PAN ANNOR A - FALSTAK FAL ALST TAK A MERASYSTEM SYSTEM tillverkar välbeprövade produkter till lant brukssektorn. Tillförlitligt, snabb och priseffektivt
Klassisk
Estelle falstak
pannplåt
info@merasystem.se nfo@merasystem.se | www w..merasystem.se .merasystem.s tel 0410-205 30 | fax 0410-211 66
Tel 013-23 44 65/66 20 000 läsare kan se din annons! Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!
"SVENSKTILLVERKAD STALLINREDNING SOM TÅL HÅRDA TAG"
O
GA
U T VA LT
R
TB
FÖ
RU
KARE
N
Hållbart och närproducerat
N
ÖJ
DA
L N Ö T DJ U R &
A
N
Vill du veta mer? Ring oss på tel. 0381 - 502 50
MARKKARTERING Ett samarbete mellan Hushållningssällskapen i Sverige
www.ydre-grinden.se
Den nya milstolpen inom mjölkning
Bli precisionsodlare. Boka din markkartering nu! Lely Astronaut A5 Mer än 25 år efter att Lely introducerade den första Lely Astronaut sätter vi den nya milstolpen för mjölkning: Lely Astronaut A5 Med bakgrund av erfarenheter från flera tusen användare världen över så överglänser detta intelligenta system sig själv angående kokomfort, användarvänlighet och investeringsavkastning, den är designat så lantbrukaren kan utmärka sig. Läs mer om Astronaut A5 på lely.com/milestone
markkartering.se Magnus Westöö 070-209 48 06, magnus.westoo@hushallningssallskapet.se
Lely Center Valdemarsvik • Tlf.: 0493-120 60
16
JAKT
Nummer 8 • Augusti 2018 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!
Detta vattenhål i Ydreskogarna höll vatten hela den här torra sommaren. Gyttjan är bra för bland annat vildsvinen att söla ner sig i.
Rena rama autostradan leder fram till vattensamlingen. På Ydremål kallas en sådan här aldrig sinande källa för värmsla.
Viltet i skogarna far illa av torkan Årets kalvar och kid förblir små till växten ÖSTERGÖTLAND (JB)
Inte heller viltet gillar långvarig värme och torka. Älgen blir värmestressad redan vid 15 plusgrader. – Och nu har det varit långa perioder med nästan dubbelt så varmt, konstaterar jaktvårdskonsulent Jonatan Lilja.
Jonatan Lilja arbetar för Jägareförbundet i samverkansregionen Syd som är Östergötlands och Kalmar län. Jordbrukaren når honom på första arbetsdagen efter semestern och med en häftig start på mässa i Jönköping. Jonatan sätter sig i bilen för att kunna fortsätta berätta om hur viltet har det. Kortsiktigt finns det inte så mycket som går att göra för de vilda djuren som går på fyra ben, däremot småfåglarnas liv och leverne kan även den vanlige villaägaren underlätta för. – Mitt råd är att fixa till ett
fågelbad i trädgården. Ungefär som man har talgbollar till småfåglarna på vintern kan man ha ett fågelbad på sommaren. Fågelbadet drar till sig insekter som vill ha vatten och kan i samma veva bli mat till fåglarna förutom att det blir vatten att dricka och även bada i. Men min fråga om att redan nu sätta ut fågelfrön och talgbollar besvaras nekande. – Nej, det tycker jag kan vänta till hösten. Det finns trots allt mat till fåglarna ute i naturen. Om vi fortsätter på vattentemat och de större djuren, så kan markägaren satsa på att anlägga viltvatten, det vill säga en damm med konstant
För högvilt som älg, dovhjort och kronhjort innebär torkan att deras mat har förvedats alldeles för tidigt. Förvedningen innebär att maten är av sämre kvalitet som i sin tur innebär att kid och kalvar får dålig tillväxt. Bild: BJÖRN ÖST
tillflöde och frånflöde av vatten. Ett viltvatten främjar fågellivet liksom övrigt djurliv. – Sjöarna torkar inte ut i första taget, men våtmarkerna där djuren kan känna sig skyddade har blivit torrlagda den här sommaren och det är där frågan om att anlägga viltvatten kommer in. I och för sig kan detta vara ett lämpligt år att arbeta med sådan anläggning, i synnerhet
om den anläggs där det vanligtvis är blötare, men det är ju inget man gör i en handvändning. Det kräver dessutom samråd med eller tillstånd av länsstyrelsen. Det centrala med ett anlagt viltvatten, oavsett storlek, är att det ska vara rörligt vatten. Jordbrukets djur har brist på mat och det stämmer även för de vilda djuren. – Om vi börjar med högviltet som älg, dovhjort och
De kommer dessutom att ha det svårt att klara vintern, eftersom de inte har vuxit sig stora och starka. kronhjort innebär torkan att deras mat har förvedats alldeles för tidigt. Förvedningen innebär att maten är av sämre kvalitet som i sin tur innebär att tillväxten blir liten på viltet. Vildsvinen klarar sig bättre.
Årets kalvar och kid förblir alltså små till växten. Och det de tappar i tillväxt under den första sommaren kan de aldrig ta igen. Som vuxna djur blir de också små och får då i sin tur små kalvar och kid. Det är alltså risk för en sämre
reproduktion under det närmsta året eller åren. – Så rekommendationen från vår sida är att rikta jakten mot årets kalvar och kid. De kommer dessutom att ha det svårt att klara vintern, eftersom de inte har vuxit sig stora och starka. Vi behöver också vara sparsamma på honor, i synnerhet för rådjur. Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON
Nummer 8 • Augusti 2018
17
AKTUELLT
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Webbtjänst informerar om hotande vattenbrist
Vi målar följande fasader:
Rödfärgade Reveterade Oljefärgade
SMHI och SGU bakom angelägen service SVERIGE (LT)
Årets värme och torka har fått många att fundera på om vattenförsörjningen räcker till på den egna gården. För många har inte bara grävda källor sinar. Nu har även en del djupborrade brunnar gett upp. Men hur stor är faran? Nu finns en ny tjänst som varnar för vattenbrist från SMHI och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) – Risk för vattenbrist.
Vi talar med Göran Risberg, chef för Grundvattenfrågor på SGU i Uppsala och frågar hur grundvattnet fungerar. När ska vi vara oroliga? Och hur vi ska tänka? De stora grundvattenmagasinen har just nu inga områden där grundvattennivåerna är mycket under det normala, berättar han. I de små grundvattenmagasinen är nivåerna mycket under det normala i hela Götaland och delar av Svealand och Norrland. Och nivåerna kommer att sjunka ännu lite till i grävda och borrade brunnar. Hur bildas grundvatten? – Vattnet i berggrunden tar sitt vatten från vattenförande sprickor i berggrunden, berättar han. Vattnet ingår ju i ett kretslopp och kommer från nederbörd och tillrinning. Men ett år som detta när vi inte har haft någon nederbörd att tala om är grundvattennivåerna kommer det att ta ytterligare någon månad innan de fylls på igen. Och en torr sommar som denna finns knappt något vatten i jordlagret och tillrinningen är obefintlig.
Även en del djupborrade brunnar har gett upp i torkan. Nu finns en ny tjänst från SMHI och SGU som varnar för nalkande vattenbrist.
– Man kan säga så här, borrade brunnar sinar sällan, men om tillrinningen är dålig kan de bli torra. Grundvattnet ligger ovanpå det saltvatten som finns kvar från den tid det var hav här, så det första du märker är att du får in saltvatten i vattnet, eller att du får en kemikalieförändring. Det man brukar göra då är att göra en högtrycksspolning och öppna befintliga sprickor i berget där utfällning av järn, mangan och kalk täpper igen.
Det har blivit populärt hos många att installera bergvärme för att utvinna energi från den solvärme som ligger lagrad i berggrunden. Påverkar dessa borrhål grundvattnet och vattentillgången? – Nej, Bergvärmehål påverkar inte vattentillgången. Det skulle vara om det uppstår hydraulisk kontakt med vertikala sprickor i berget. Det kan ge porositet som lagrar mer vatten. Så det har ingen negativ påverkan alls. Men återigen, detta styrs av vart sprickorna finns. Om en sprickzon råkar stå i kontakt med andra sprickor som lagrar vatten kan det störa, men ofta ligger borrhålen 50-10 meter från varandra och kan inte påverka varandra. På vår hemsida kan du läsa om vart alla borrhål i Sverige finns om man letar i Brunnsarkivet. Men kan borrhålen aldrig påverka varandra? – Jo, det finns ett område på Edsgatan i Karlstad som vi diskuterade mycket för många år sedan. När fastig-
hetsägarna borrar efter vatten och kom till en viss nivå stötte de på en krosszon. Där står grundvattnet i kontakt vertikalt och vattnen trycktes upp i borrhålen. De tar alltså ur samma grundvattendepå. Det är ovanligt. Om alla i Sverige vill borra efter vatten och det blir fler borrhål, påverkar det grundvattentillgången? – Nej, Vi tar bara ut en bråkdel av allt vatten. Utifrån det perspektivet har det väldigt liten påverkan på grundvattnet. Och blir antalet användare så stor finns det ekonomiska incitament för att se till att de får kommunalt vatten från en grundvattentäkt som filtrerats i en sandtäkt. – Ett klart större problem är att enskilt vatten också betyder enskilt avlopp. Då är risken större att det kan förekomma föroreningar från privatpersoners markbädd. Men jag tycker att har man egen vattenförsörjning ska man vara rädd om sitt vatten. I Mellansverige kommer grundvattennivåerna att sjun-
Är du behov av nytt avlopp? Vi säljer, projekterar och tecknar serviceavtal. Kompletta avloppslösningar från Klargester som har 60 års erfarenhet. 590 33 Fornåsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se
Vi köper & säljer
FASTIGHETSMARKNAD
Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Anders eller Elisabeth når ni på:
Behöver jag vara orolig för att vattnet ska ta slut?
INSERV SK
M A
E IC
Benny Andersson Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34
BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.
TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!
Tel 013-23 44 65/66
Överlåta gården? CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!
gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns rle ca www.
Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen
Vimmerby
0492-757 36
Välkommen till Areal. Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.
Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50
Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar
ka under hela augusti och september. Tillrinning kommer att ske först när regnet kommer, med en viss fördröjning. Läs mer på: www.smhi.se/vadret/vadret-isverige/risk-for-vattenbrist och www.sgu.se/grundvatten/
ARNE ANDERSSONS MÅLERI
Text: EVALENA HEINERED
Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se
Från missväxt till tillväxt!
070-696 19 44
AUKTIONER
GÅRDSAUKTION Lördagen den 25 augusti kl 10.00 då dödsboet efter Håkan Kåkneryd Kåknö 61496 Östra Ryd försäljer lantbruksmaskiner, skogsmaskiner, motorcyklar inre lösöre med mera. Vägbeskrivning: Linköping mot Askeby skyltat vid Östra Ryd. Åtvidaberg skyltat vid Björsäter. Söderköping mot Ringarum skyltat.Telefon upplysning Kjell 072-395 57 66. Lasthjälp Erik 070-692 22 91 Traktorer: Skogsmaskin MF Robur II -63 6700 t helband med kärra 10 ton, fint skick,flera band finns ytterligare. Valmet 705 -87 5842 t. MF 65 -63 6700 t Ticko vajerkran på taket. BM 350 Traktorgrävare ca 11000 t 2 wd Tranåslastare. BM 20 ombyggd till BM 21 traktor renvobjekt. Bil: Toyota Hillux GRZ 984. Motorcyklar: AJS 500 cc -18 - GOS 406. Stanley Ilo ST 450 FOS 449. Honda CX 500 BAM 397. Motorcykel Velocetten. Redskap: Grävskopa. Snöskopa. Profilskopa. Grusskopa. Pallgafflar. Skog: Huma Processor traktor, rullmatat, vinch. Övrigt: Spruta Moteska. Hydralharv. Röjsåg. HQ motorsågar. Slipsten. Trädfällare. Elverk. Partner traktorklippare. Gammal sågbänk. Planhyvel. Bandsåg. Fina blåslampor. Fjädervagn. Diseltank. Haakiställning. Klyvsåg. Tombola. Foderhäck får. Slåtterkniv. Schacktblad org ferguson. Båt. båtkärra. Planhyvel. Släpkärra Fågelstad avst. Stor mängd verktyg. Övriga inlämnare: Erik 070 6922291: Spmkross Trava. Johan 070 8535904: Twindäck dubbelmontage. 700/65-38. 650-38. 16.9-28. Såmaskin Siedersleben 3,25. Snöblad Vreten. Balvagnar Röke 3st. Gödningsspridare Amazone ZA-U 1801. Harv Väderstad NZ 7,3 m, 92p
Auktionsvillkor 30 dagars kredit till kända, godkända köpare. Kreditansökan ring Linda, MH Redovisbyrå, 070-347 87 00 eller sök på hemsidan under kreditansökan, senast 5 dagar före auktionen.Totalt inrop per auktion över 300 000 kr plus moms fodras kreditintyg från bank gäller alla kunder med kundkort mejla linda@mhredovisningsbyra.se. Övrig betalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 kr på faktura under 500 sek slagavgift 12.5 % inkl moms på momsfria varor, inga kreditansökningar auktionsdagen. Glöm inte kundkort. Reservation för felskrivning. Hela auktionen på www.sajab.se. Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.
18
Nummer 8 • Augusti 2018
LANTBRUK
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Gödseltunnor resurs vid brand Ydres bönder är organiserade och redo att ställa upp vid bränder YDRE (JB)
Ydres bönder är väl organiserade och väl motiverade att ställa upp vid skogsbränder. – Vi har cirka tio stora gödseltunnor som med kort varsel åker ut, berättar Sten-Åke Saldner och Niclas Gustafsson.
Det kan kanske låta litet, men Ydrebönderna är del av ett stort närverk av 200 gödseltunneägare i Jönköpings län, norra Kalmar län och södra Östergötlands län som via Maskinring Höglandet bara behöver en påringning från ansvarig räddningsledare för att rycka ut. Verksamhetschef Peråke Nilsson förklarar vidare. – Inom en timme kan vi vara på plats och hjälpa till. Det tar bara några minuter så har man fyllt på med 20 000 liter vatten i de största tunnorna. Räckvidden är sedan 50-60 meter, när de hjälper till och lägger begränsningslinjer. Räddningsledaren har ständig kontakt med oss på Maskinringen som har full koll på var tunnorna finns, att avbytare finns, att ingen råkar illa ut och skadas. Gödseltunnelistan uppda-
teras hela tiden. Maskinringen har också tagit initiativ till att det finns listor på tankningsställen. Ett bra tankställe, vid normalläge, kan så här en torr sommar vara för grunt. Tankstället kan behöva fördjupas, förbättras eller flyttas. De här listorna är överlämnade till respektive räddningstjänst. – Det är en jättekapacitet som samhället har, konstaterar Niclas, som är ordförande i kommungruppen för LRF i Ydre. Sten-Åke håller med och han ser gärna att även andra resurser som jord- och skogsbrukarna kan ställa upp med används vid brandbekämp-
Sten-Åke Saldner vill gärna se gemensamma utbildningstillfällen med räddningstjänsten och bönder anslutna till Maskinring Höglandet.
Den här sommaren är alla riktigt på tå och vaksamma, eftersom brandfaran är så stor, konstaterar Niclas Gustafsson, ordförande i Ydres kommungrupp inom LRF.
ning och nämner fyrhjulingar, skotare och dieseltankar. Via LRF:s stödgrupp rycker man också ut och hjälper till med att dra slang. Är ni långt framme med detta i Ydre och Jönköping? Peråke Nilsson, om ni ursäktar uttrycket, brinner för att böndernas resurser för brandbekämpning ska tas tillvara, och han svarar så här. – Jag har arbetat med detta länge. Vid den stora branden på Gotland 1992 ringde vi in bönderna och de gjorde ett jättebra jobb. Sedan har jag
– Men jag har ju sett hur de franska och polska brandmännen i media har öst beröm över böndernas hjälp i släckningsarbetet.
#TILLSAMMANSMOTCANCER
S TA R TA E N EGEN INSAMLING SOM R ÄDDAR LIV ELLER SWISHA EN GÅVA
901 95 14
Ydre södra maskinsamverkans (YSM) gödseltunna rymmer 12 kubikmeter vatten (12 000 liter). Den är en av närmare tio tunnor i Ydre. Bra resurs vid skogsbränder framhåller Niclas Gustafsson och Sten-Åke Saldner.
och andra fortsatt att utveckla samarbetet med räddningstjänsterna både på Gotland och numera på Höglandet. Den här veckan har jag varit på möte i Kronobergs län och träffat landshövdingen och andra ansvariga för att fortsätta att sprida detta vidare, nämner han. Det har varit ett långsiktigt arbete som lett till ett bra samarbete med årliga möten på den administrativa nivån i Jönköping, Kalmar, Västra
Götaland och Östergötland. Med det kan faktiskt bli ändå bättre. Sten-Åke och Niclas fyller i. – Det vore bra med årliga utbildningar tillsammans med räddningstjänsten. Eller till och med övningar, så vi ändå bättre vet hur vi ska agera i de akuta lägena. Men hur är det med betalningen? – Vi på Maskinring Höglandet håller koll på antal
timmar, vilka fordon och tunnornas kapacitet och sedan debiteras räddningstjänsten för utfört arbete, säger Peråke. Hur ser det ut i övriga landet med samarbetet och räddningstjänsterna? Peråke konstaterar krasst att södra Sverige har kommit längst och att det tyvärr har varit svårt för Maskinringarna i Svealand och norrut att få gehör för vilken resurs
böndernas gödseltunnor kan vara vid speciellt skogsbränder. – Men jag har ju sett hur de franska och polska brandmännen i media har öst beröm över böndernas hjälp i släckningsarbetet. Förhoppningsvis kan samarbetet utvecklas och bli bättre och bättre över hela landet. Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON
Nummer 8 • Augusti 2018
19
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
AKTUELLT
Svensktillverkade jordkällare. I plast. Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!
'
www.jordkallare.se / 0910 - 941 00
www.sandstromwebshop.se
! Ny prislista! • Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar
!
Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!
! " #
&
%!!
#
% ##
' %
!
!
Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland. Ring för närmare info
0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se
'
!
'
&
$$$
Hitta din målgrupp med en annons i Jordbrukaren! Jordbrukaren utkommer var tredje vecka dag till alla jord-, lant- och skogsbruksföretag i hela Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.
Ring och boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10.
LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNT KAN ANVÄNDAS AV ALLA!
från skog till jord Trico är godkänt mot betesskador även i jordbruk – för avskräckning av rådjur, älg och hjort.
Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning. www.organox.se info@organox.se 070-581 82 30 073-980 06 36
NUMMER 8 Augusti 2018 Årgång 92
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
LANTBRUK
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
Linda med en av sina kaniner av korsningen dvärgteddykanin och dvärgvädurkanin.
Helsvarta Ayam Cemani kommer att finnas på hönsbytardagen.
Holländsk vithätta ser ganska roliga ut med sin huvudtofs.
Det drar ihop sig till Vretadagen Jakt-, skogs- och lantdag med något för hela familjen VRETA KLOSTER (JB)
Snart är det dags för en jakt-, skogs- och lantdag på Vreta Utbildningscentrum. Lördagen den 1 september kommer det att vara full aktivitet vid skolan i närheten av Vreta Kluster, Ljungsbro. Utställningsdagen vänder sig till hela familjen och evenemanget har lågt inträde för både besökare och utställare. Barn under 16 år går in gratis.
Thomas Ekberg, en av arrangörerna och tillika yrkesjägare och jakt-TV-profil, kunde meddela att man fått många utställare. – Vi har fått ett fantastiskt gensvar från allmänheten, sa Thomas. Så det här kommer att bli en fullspäckad dag. Och vi har massor med barnaktiviteter som räcker hela dagen. Ponnyridning, hoppborg, ansiktsmålning, traktortaxi är bara några av alla aktiviteter för dem. De närmaste dagarna kommer vi att sätta ut banderoller och annan reklam, så det blir lätt för intresserade att hitta. En utökad jakthundsparad blir det också med flera raser. Även lite mera udda raser har anmält sitt intresse att visa sig. Thomas Ekberg med Bunny, familjens nytillskott av hundar.
Ytterligare en aktivitet är
inbokad bland de som tidigare anmält sitt intresse. Det är Berndt Arvidsson från Regna, Högsjö som kommer att visa hur man styckar vilt. Det kommer han att visa två gånger under dagen och förmodligen blir det vildsvin han styckar. Ett bra tillfälle för både jägare och matlagare att se hur man bäst styckar för att få ut bra köttbitar. Andra aktiviteter är hageloch luftgevärsskytte, skytte i simulator, ”permodjur”, skogs-
maskiner, skotartävling, guidning i ladugården och mycket, mycket mera. Intressanta seminarier kommer också att hållas om till exempel eftersök, skador på jakthund och skog- och skogsvård. Per ”Bula” Christoffersson kommer också att ta emot besökarnas egna hundar för ett enklare viltspårstest. Det kommer även att bli en stor höns- och kaninbytardag.
– Ja, det har anmält sig många utställare med höns och kaniner. Jätteroligt! De kommer från Östergötland och angränsande län och till och med en skåning har anmält sig. Skriv att höns- och kaninutställarna får komma in på området mellan 8 och 9 på lördagen och att det går att köra ända fram och lasta ur. Därefter kommer djuren att besiktas av veterinär, berättar Thomas och tillägger att man kan anmäla sig som kanin- och
hönsutställare tills dagarna innan. Det kan man göra till Sabina Enarsdotter på mobilnummer 070-525 45 70. Själv överlåter Thomas det
här med höns och kaniner till sin hustru Linda. Hon har många olika hönsraser som kommer att säljas på Vretadagen. En del helsvarta som rasen Ayam Cemani, en idag ovanlig ras i Sverige. Holländsk vithätta och Apenzel-
ler silver är ytterligare raser som Linda tar med sig till hönsbytardagen. Familjen har även kaniner och där har Linda korsat dvärgteddykanin med en dvärgvädurkanin. Ulliga, gulliga kaniner som är svåra att motstå. Förutom Thomas är det Mikael Jägare och Sabina Enarsdotter som gör grovjobbet med utställningen. Mikael är duktig fotograf och kan det här med media. Sabina har sysslat med liknande event ti-
digare och vet hur man ”ror en stor mässa iland”. Thomas har många kontakter inom jakt-, hund- och skogkretsar så de kompletterar varandra på olika områden. Vill man veta vilka alla utställarna är går det att gå in på www.vretadagen.se och se det allra senaste och även information om hela mässan.
Text och bild: EVA CARLSSON