En branschtidning i Länstidningen
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
Nummer 8 • Årgång 95 Augusti-september 2021
Jordbruksverket och SLU presenterar den nya appen ”Hur mår min jord” som hjälper till att hålla koll på hur marken mår. Bild: JOAKIM HERMANSSON
App förbättrar markstruktur JORDBRUK. Att arbeta aktivt med markvård ger stora effekter för lantbrukets lönsamhet, miljön och klimatet. En god markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord och leder till säkrare och högre skördar både blöta och torra år, och växtnäringsutnyttjandet ökar samtidigt som näringsläckaget blir mindre. Nu lanserar Jordbruksverket en ny app som bygger på forskning från SLU. Appen heter ”Hur mår min jord?” och med den går det att på ett enkelt sätt lära sig mer om markstruktur och få tips hur jordbruksmarken kan förbättras. SIDAN 8
Jordbrukarna färre och äldre JORDBRUK. Under 2020 genomfördes Strukturundersökningen kring det svenska jordbruket, och den visade bland annat att det är viktigt för många jordbruksföretag att ha någon form av kombinationsverksamhet. Dessutom visade undersökningen att de svenska jordbrukarna blir färre och äldre.
Nu bär det i väg i havren, med Per-Inge Jacobsson vid ratten på traktorn och ”Uffe i Bygget” vid spakarna på bindaren. Många intresserade följer det hela.
Gammaldags skörd Stort intresse när självbindaren kördes JORDBRUK. Trots minimal annonsering var intresset stort för att vara med vid skörd med självbindare vid gården Hosum i Gryt. Bakom arrangemanget stod Grålleklubben med Ulf ”Uffe i Bygget” i spetsen. I våras såddes havren
på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.
förra året. Kärvarna kom sedan till användning i många trädgårdar, till glädje för småfåglarna vid jultiden. Samma användning planeras även i år. SIDAN 4
Vildsvinen bakom ökningen av viltskador Totalt förstördes 165 000 ton spannmål av vilt under 2020 jämfört med 88 000 ton 2014. Vildsvinen orsakar störst skada och stod för merparten av viltskadorna i alla grödor utom vårraps, där dovhjortar förstörde mest av skörden. I höstrapsen var det förutom vildsvinen även älg, kronoch dovhjort samt gäss och sångsvanar som orsakade stora skador. Viltskador förekom på 17 procent av spannmålsarealen under 2020. SIDAN 8
SISTA SIDAN
Du som är prenumerant
med hästdriven såmaskin av Bengt Lindgren, sedan gärdet harvats med veterantraktorer, företrädesvis Grållar. Uffe hade åter tagit ut självbindaren av märket Aktiv. Samma maskin som användes även
VECKANS BORRING
JORDBRUK
LANTBRUK
Är höga priser verkligen bra?
Trettonde grållen hamnade i Mjölby
Fokus på lantbruk i riksdagen
SIDAN 2
SIDAN 14
SIDAN 6
2
Nummer 8 • Augusti-september 2021
AKTUELLT
Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se
Veckans Peter Borring:
Är höga priser verkligen bra? Så här i skördetid är det lätt att göra lite reflektion över våra avräkningspriser på avsalugrödor. Med reservation att mitt resonemang enbart utgår ifrån växtodlarens som lever på att sälja grödor, har jag full respekt för djurhållaren som huvudsakligen köper in grödor i form av foder har helt annat perspektiv. På senare tid har jag funderat mycket på lantbrukets lönsamhet. Är den verkligen så dålig som jag som medelbonde upplever och som vi alltid hävdar från lantbrukets sida? Alltifrån enskilda bönder, till rådgivare och branschorganisationer – inkl. undertecknad i tidigare roller – har som ett mantra återkommit till den ”dåliga lönsamheten”. Jag tänker utveckla det i kommande krönika, så ge er till tåls... Som en del i den reflektionen har jag dock funderat över lantbrukets intäkter. Är det verkligen så bra när priserna är höga? Låt mig utveckla resonemanget. När det gäller växtodlingens avsaluprodukter hade
vi stabilt dåligt lågt pris under många år på -90 och första halvan av 2000-talet. 200708 åkte globala priserna i höjden som en kombination av olika faktorer och har sedan dess haft en betydligt volatilare utveckling. ( Finare ord för berg och dalbana). Missförstå mig rätt, jag vill inte tillbaka till ”90-öresträsket” där spannmålspriset pendlade mellan 90 öre och 1,25 kronor kilot. Men sedan 07/08s uppgång och efterföljande toppar ser vi ett fenomen. Lantbrukare är småföretagare. Som sådana skiljer vi oss inte åt nämnvärt från andra småföretagare eller människor i stort i bemärkelsen att magkänslorna spelar in mycket mer än vi vill erkänna. Även om vi gärna vill framstå som, och många gångar är, mycket professionella företagare och entre-
När vi har höga avräkningspriser slappnar vi av lite till mans och kvinns och förlåter kostnader på helt annat sätt än vid krislägen.
RÄTTELSE! Nummer 6 • Maj 2021
6
LANTBRUK
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Lastade grisar som ska transporteras till ett slakteri. Bild: SOFIA WILHELMSSON
Minskat djurskydd under corona Men gristransportörerna trivs på jobbet SVERIGE (JB)
Djurskyddskontrollen minskade med 12 procent under 2020 jämfört med året innan. Minskningen går att koppla till pandemin och totalt genomförde Länsstyrelserna 19 450 kontrollinsatser.
Av dessa bestod nästan hälften av fysiska kontroller och något mer än hälften genomfördes i form av administrativ handläggning. – Resultaten visar att pandemin har påverkat länsstyrelsernas kontrollarbete. Påverkan har skett på olika sätt och i varierande grad. Merparten av länen har svarat att de har gjort färre fysiska kontroller under 2020 jämfört med tidigare år, säger Alexandre Barchiesi på Jordbruksverket. Årets rapport visar att det fortfarande är stora skillnader mellan hur länen uppfyller målen och hur lång tid det tar att genomföra kontrollerna. Orsaken är sannolikt en kombination av tillgängliga resurser, ledningsstruktur,
geografiska förutsättningar med mera. De vanligaste bristerna när det gäller lantbrukets djur är skötselrelaterade. När det gäller nötkreatur är den vanligaste bristen djurens renhet. Statistik från Livsmedelsverkets och länsstyrelsens kontroller på slakterier visar att det förekommer brister vid de mest kritiska momenten som rör bedövning och avlivning. Statistiken visar också på en ökning av vissa brister inom grishållningen. Jordbruksverket har tagit fram en webbaserad utbildning för djurskyddshandläggare på länsstyrelsen. Den lanserades i februari 2020 och under året genomförde 162 personer utbildningen. Målet är bland annat att höja kompetensen, likrikta arbetssättet, underlätta att göra likvärdiga bedömningar samt att ytterligare utveckla handläggarnas kunskap om bemötande i kontrollsituationen. Detta kan bidra till att den offentliga djurskyddskontrollen genomförs på ett mer likartat sätt i hela landet, vilket är viktigt för både djurhållare och konsumenter.
När det gäller människorna som sköter djuren så tycks det inte gå någon nöd på dem. Åtminstone inte gristransportörerna som upplever sitt jobb som relativt omväxlande jobb och har ett stort arbetsengagemang och tilltro till sin egen förmåga. Över 2,5 miljoner grisar transporteras varje år till slakt i Sverige, av ca 100 chaufförer. En hård drivning av grisar vid transport, med höga stressnivåer som följd, kan leda till försämrad djurvälfärd och köttkvalitet, och i värsta fall kasserat kött. Därtill finns en lagstiftning som tydligt säger att djur som drivs ska fösas, inte slås på. Sofia Wilhelmsson har till-
sammans med forskarkollegor från SLU, Lunds universitet och University of Melbourne undersökt arbetsförhållanden bland svenska chaufförer som kör grisar till kommersiell slakt, både avseende fysisk arbetsbelastning och psykosocial arbetsmiljö. Arbetsförhållandena visade sig variera, både mellan chaufförer och mellan arbetsuppgifter. Chaufförerna har god tillit
Länsstyrelsernas djurskyddskontrollverksamhet har minskat under 2020 och en större andel av kontrollverksamheten har istället hanterats genom administrativ handläggning. Bild: TOBIAS PETTERSSON
till den egna arbetsförmågan och är engagerade. Arbetsrelaterade förslitningsskador förekommer dock, särskilt i knän, axlar och ländrygg. Många av de faktorer som påverkar arbetssituationen är svåra för enskilda anställda att påverka.
– Ett stort ansvar faller därmed på andra aktörer. Lantbrukare bör se till att gårdens utlastningsdel möjliggör lugn och systematisk drivning av grisar. Slakterierna bör erbjuda tvätthallar med ordentlig utrustning och tydliga kontrakt som motverkar risker för
konflikter mellan säkerhet och praxis. Dessutom behövs en samsyn i hela kedjan, mellan djurhållare, transportörer, besiktningsveterinärer och slakterier, säger Sofia Wilhelmsson. Text: TOBIAS PETTERSSON
I Jordbrukaren i maj publicerades artikeln ”Minskat djurskydd under corona - men gristransportörerna trivs på jobbet”. Där kan man få uppfattningen att gristransportörernas arbetsförhållanden inte påverkats av pandemin, vilket inte är något som undersökts i den aktuella studien. Studien gjordes innan coronautbrottet och har alltså ingen koppling till pandemin. Vi beklagar eventuella missuppfattningar.
prenörer, så låter vi oftast magkänslan avgöra när kalkyler i bästa fall lagt en grund. När vi har höga avräkningspriser slappnar vi av lite till mans och kvinns och förlåter kostnader på helt annat sätt än vid krislägen. Helt mänskligt och naturligt. Men vi låter också större kostnadsökningar passera mera okritiskt, som inte faller tillbaka när sämre tider och lägre avsalupriser infinner sig. I tider med bra priser sväljer vi lättare kraftigt ökande priser på maskiner och insatsvaror och betalar på för mark som vi i sämre tider tänker oss för två gånger för vad man kan betala. Vi vet att följsamheten mellan råoljepriset och våra avsalugrödor i allt högre grad hänger ihop då lantbrukets grödor är allt viktigare i omställningen mot mera fossiloberoende samhälle. Det gör att man som lantbrukare har en ambivalent känsla till tider som nu med extremt
höga dieselpriser, men tack vare höga grödpriser gillar vi läget lättare. Jag märker just nu att många trots medel- eller förmodat sämre än medelskördar ändå har mungiporna upp för att ”vi har ju bra grödpriser”. Men fjolårets snittskördar på knappt sju ton höstvete på en av mina gårdar och snittpris på knappt 1,8 och avsevärt lägre diesel och gödningspris gjorde kalkylen betydligt bättre än dagens förmodade dryga två kronor per kilo, 5 500 kilo per hektar och helt andra nivåer på insatsmedel. Återigen, vill jag betona att med mitt resonemang skulle man ju ha kris jämt, och det vill ju inte jag heller ha. Men jag skulle önska att vi inte i goda tider slappnade av så mycket med att slanta på för maskiner, insatsvaror och mark. Kostnader som vi till stor del får springa fortare för de dåliga åren. I mina mörkaste stunder tänker jag att lantbruket aldrig någonsin kommer tjäna några pengar över tid. Det kommer vi reglera själva som kollektiv! Må så gott och njut av det goda spannmålspriset önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com
samhällsdebattör och opinionsbildare
Minskad spannmålsskörd jämfört med 2020 - men rekordskörd av oljeväxter väntas i år Årets skörd av spannmål förväntas bli 5,7 miljoner ton. Det är en minskning med fyra procent jämfört med skörden förra året, men en ökning med sex procent jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren. Det visar årets skördeprognos från Jordbruksverket.
Skörden av höstvete förväntas bli 3,1 miljoner ton vilket är fyra procent mer än förra årets skörd. Hektaravkastningen förväntas minska med sex procent till 7 030 kilo per hektar, det vägs emellertid upp av större odlande arealer. Höstvete förväntas stå för 55 procent av den totala spannmålsskörden. Vårkorn är den näst störs-
ta grödan och förväntas få en totalskörd på 1,2 miljoner ton vilket utgör 21 procent av
den totala spannmålsskörden. Havre står för tolv procent av skörden och förväntas i år att minska totalskörden med 13 procent till 0,7 miljoner ton jämfört med förra året. Orsaken till detta är att hektarskördarna förväntas minska med 13 procent. Totalskörden för oljeväxter,
som raps och rybs, uppskattas bli drygt 0,38 miljoner ton vilket är den största skörden på 2000-talet. Jämfört med förra årets skörd för oljeväxter är det en ökning med 12 procent. Höstraps svarar för 96 procent av den totala oljeväxtskörden. Hektarskörden för höstraps förväntas bli 3 730 vilket är en ökning med fem procent jämfört med förra året. Prognosen baseras på statistiska samband mellan tidigare års temperatur, nederbörd och skördar. I beräkningarna används också uppgifter om odlade arealer för
Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.
Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.
Årets skörd av oljeväxter som raps förväntas bli den största hittills under 2000-talets största. Bild: PIXHILL
2020. Prognosen säger inte något om kvaliteten på de grödor som skördas. Beräkningarna görs endast för hela landet. En förutsättning är att
vädret i augusti och framåt blir som under ett normalår. Med ett normalår menas genomsnittet för de senaste 30 åren. Preliminär statistik
för bärgade skördar kommer att publiceras 16 november. Källa: Jordbruksverket
Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se
PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Bankgiro: 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.
Nummer 8 • Augusti-september 2021
3
ETT VINNANDE SKOGSFÖRSVAR Angrip barkborreangreppen med lönsamhet – kör HYPRO!
HYPRO 755 HB
HYPRO 300
HYPRO 450 XL
HYPRO HV14
HYPRO FG45FA
HYPRO 755 VB
För mer information, kontakta HYPRO på tel. 0479 220 59 eller besök www.hypro.se
4
JORDBRUK
Nummer 8 • Augusti-september 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Här rökas det upp när nekerna sätt runt staken för att torka innan de ska köras hem. De blir sedan bra mat till småfåglarna i vinter.
Här slår hjärntrusten sina kloka huvuden ihop för att få i ordning självbindaren. Från vänster ser vi Per-Inge Jacobsson, Bengt Lindgren, Magnus Ek, Ulf ”Uffe i Bygget” Jonsson och Ola Andreasson. Bakom avvaktar bland andra Kjell Nilsson, Paul Johansson och Axel Pettersson.
Ordföranden i Grålleklubben, Paul Johansson, i samspråk med Jenny Elander Ek (C), kommunalråd i Valdemarsvik.
Här använder ”Uffe i Bygget” hötstången för att göra hål i marken. Adam Sjöström är redo att sätta i staken. Vilar sig mot högaffeln gör Magnus Ek, riksdagsman (C).
Else-Marie Lindén Jonsson i Bygget ser ut att trivas med att spaka bindaren.
Blandad publik vid gammaldags skörd Gården Hosum i Gryt var värd för aktiviteten GRYT (JB)
Det var stort intresse för att vara med vid skörd med självbindare vid gården Hosum i Gryt. Bakom arrangemanget stod Grålleklubben med Ulf ”Uffe i Bygget” i spetsen. I våras såddes havren med hästdriven såmaskin av Bengt Lindgren, sedan gärdet harvats med veterantraktorer, företrädesvis Grållar.
Trots minimal annonsering, på grund av fortsatt smittspridning, hade många mött upp. Något som klart visar att det finns ett behov av aktiviteter av detta slag och inte minst för att träffas och språkas vid. – Det är roligt att vi ändå kan ordna något och att vi har en eldsjäl som ”Uffe i Bygget” som lägger mycket jobb på sådana aktiviteter, säger ordföranden i Svenska Fergusonklubben Grålle, Paul Johansson. Visst är det företrädesvis ”gamla gubbar” som vill upp-
leva nostalgin vid en tillställning som denna. Men det var många yngre familjer på plats och en hel del barnvagnar med mycket unga deltagare i fanns där också. Praktisk med tanke på tillgängligheten, och som ”reklamplats” för evenemanget, är att gärdet ligger alldeles utmed vägen mellan Valdemarsvik och Gryt. En väg som är väl trafikerad en helg i augusti. Uffe hade åter tagit ut självbindaren av märket Aktiv. Samma maskin som användes även förra året. Kärvarna kom sedan till användning i många trädgårdar, till glädje för småfåglarna vid jultiden. Samma användning planeras även i år. Dagen till ära hade han skaffat nytt bindgarn, eftersom det förra året var problem med att garnet gick av, med irriterande driftstopp som följd. Som brukligt var det lite strul med att komma i gång. Dukarna som sitter på bindarna har ju några år på nacken och att få dem lagom spän-
da för att transportera havren upp till knytapparaten kan vara knepigt. Men med hjälp av den hjälpvilliga expertisen på plats var detta snart åtgärdat. På tal om knytapparaten, så kommenterade Caroline Carlsson denna. – Det var en fantastisk uppfinning på sin tid att kunna konstruera denna som revolutionerade skörden. Det är ju i princip samma system som än idag finns på lös- och hårdpressar, sade Caroline. Hon och hennes man Anders arrenderar marken som kom till användning via företaget An-Ca Lantbruk, som bedriver köttdjursproduktion. Fyndigt namn förresten. Till en början var det Uffe
Nu bär det i väg i havren, med Per-Inge Jacobsson vid ratten på traktorn och ”Uffe i Bygget” vid spakarna på bindaren. Många intresserade följer det hela.
själv som ”spakade” självbindaren, men hustrun Else-Marie tog sedan över. Båda är synnerligen intresserade av att hålla traditionen med att använda gamla metoder vid sådd och skörd. Traktorn kördes först av Per-Inge Jacobsson, som äger gården där skörden ägde rum.
Han avlöstes sedan av Magnus Ek, något som han gjorde med bravur. Magnus har aviserat att han inte ställer upp till nästa riksdagsval för Centern. Kanske bonddräng lockar i stället? På plats var förstås Bengt Lindgren, men denna gång
utan nordsvenska stoet Samira. Även hustrun Monika lyste med sin frånvaro. – När vi inte skulle ta med hästen, valde hon att stanna hemma, sade Bengt. De båda är annars ett troget par tillsammans med deras
häst i samband med olika evenemang. Av kända orsaker har det blivit lite glest med sådana, men förhoppningsvis lättar det något. Text och bild: HANS ANDERSSON
Nummer 8 • Augusti-september 2021
BIRGITTA MÅRDH 072 - 092 14 58 birgitta.mardh@ 4klovern.se
CAROLINA ÅBERG 072 - 050 20 28 carolina.aberg@ 4klovern.se
5
ARVID ASCHAN 072 - 050 20 62 arvid.aschan@ 4klovern.se
PER-HENRIK PETERSSON 072 - 050 20 23 per-henrik.petersson@ 4klovern.se
&
%
$
#
%
%
#
"
# " #
% #
# #
#
! "
"
" #
ANNA BORGENVALL 072 - 050 20 34 anna.borgenvall@ 4klovern.se
KICKI FORSS 072 - 050 20 29 kicki.forss@ 4klovern.se
JEANETTE APELSTIG 072 - 050 20 61 jeanette.apelstig@ 4klovern.se
ANTON KARLSSON 072 - 050 20 71 anton.karlsson@ 4klovern.se
"
"
"
Vi spänner bågen för ditt lantbruk! Vi på Fyrklövern hjälper människor att starta och driva lönsamma företag på bästa sätt. Här får företagare rådgivning och stöd inom redovisning och juridik. Flera av våra kunder är verksamma inom jord och skog.
# $ !
Ring eller maila oss så berättar vi mer.
Klustervägen 11 Vreta Kloster
$
# "
$ ! $
$
www.4klovern.se
Totalentreprenad i egen regi s ta o s k a t r n Ko a me t e v ! t få för at E S-serien IB om N
Vadstena villavärme installerar och borrar i hela Östergötland, allt från den mindre villan till större industrifastigheter. Vi erbjuder service och serviceavtal, med jour dygnet runt för maximal trygghet. Vi sköter alla delar i ledet i egen regi utan dyra mellanhänder. Det innebär att vi kan kvalitetssäkra hela kedjan och du som kund behöver endast ha kontakt med oss direkt.
Totalentreprenad även för vattenborrning Vadstena villavärme genomför hela processen från brunnsborrning, dimensionering, installation av pump och vattenreningsutrustning. Självklart tas vattenprover för att säkerställa en god vattenkvalite.
En av Sveriges största återförsäljare av
Linköping 013-17 80 80 Motala 0141-508 30 Norrköping 011-16 35 34 Vadstena 0143-249 20 Åtvidaberg 0120-154 00 www.vadstenavillavarme.se info@vadstenavillavarme.se
6
LANTBRUK
Nummer 8 • Augusti-september 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Fokus på lantbruket i Riksdagen ”Svenskt lantbruk inte ett bekymmer utan en del av klimatlösningen” SVERIGE (JB)
Under våren arrangerades ett digitalt seminarium av riksdagsman Magnus Oscarsson (KD) i samarbete med Lantmännen. Huvudfrågan var ”Hur ska vi öka livsmedelsproduktionen i Sverige samtidigt som vi sänker klimatpåverkan i alla led från Jord till bord?”
Medverkande från lantbruks- och livsmedelsbranschen samt några ledamöter från Miljö- och jordbruksutskottet deltog för att diskutera frågan. Föredrag hölls av Per Lindahl, lantmännens ordförande, Clas Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen, samt Johan Kuylenstierna, ordförande för klimatpolitiska rådet och adjungerad professor vid Stockholms universitet. Efter föredragen följde en
paneldiskussion ledd av Lottie Knutsson, journalist och föreläsare. Deltagare var bland annat Elisabeth Hidén, ordförande LRF ungdom, Christina Nordin, generaldirektör Jordbruksverket, Marie Gidlund, vd Sweden Food Arena, samt Jesper Broberg,
förbundsdirektör hushållningssällskapet. Vid diskussionen framkom att det finns stora utmaningar. För att behålla de lantbruk som finns i dag måste lönsamheten öka och konkurrenskraften stärkas. Svenskt lantbruk ligger i framkant med att producera klimatsmart mat och har dessutom en av världens bästa djurhållningar. – I debatten hörs ofta att bönderna är klimatbovar. Till och med används epitetet bondeskam som är fullständigt absurt när det är precis tvärtom. Svenskt lantbruk är inte ett bekymmer utan en del av klimatlösningen, betonar Magnus Oscarsson. Under seminariet visades en film där ungdomar från Vreta naturbruksgymnasium i Östergötland medverkade. De vill satsa på yrket som lantbrukare och ser optimistiskt på framtiden. – Vi ser oss som miljö- och naturvårdare samt företagare. Lantbruket har framtiden för sig och vi är optimistiska inför vårt yrkesval, påpekar ungdomarna. Seminariet gick i en positiv anda. Vad som lyftes upp i diskussionen var att efterfrågan på svenska produkter stiger i landet. Det diskuterades
Magnus Oscarsson i samspråk med Lottie Knutsson inför seminariet.
att exporten har framtiden för sig och många påpekade de utmärkta förutsättningar som finns för att öka exporten. Våra utmärkta svenska produkter har en fantastisk framtid inom exportsektorn betonades av deltagarna. Där
har Sverige mycket att lära av Irland och Danmark. Under mötet framkom även otryggheten på landet och särskilt för lantbrukarna. Utländska ligor stjäl diesel, maskiner och maskindelar som förs ut ur Sverige. Dessa stöl-
der blir en stor belastning för företag på landsbygden. – Något måste göras och därför bad jag Rikspolischefen Anders Thornberg att komma till Miljö- och Jordbruksutskottet. Huvudfrågan till honom var: Vilken strategi har polisen för att minska
otryggheten på landsbygden? Med tanke på situationen för företagarna på landsbygden måste det tas krafttag för att komma åt dessa ligor, framhåller Magnus Oscarsson. Text: INGA BIRGITTA WIDÉN
Sex konkreta förslag till ett fossilobereonde svenskt lantbruk har presenterats.
Svenskt lantbruk berett att bli fossiloberoende SVERIGE
Sveriges lantbruk kan bli fossiloberoende i den viktiga omställningen till ett mer hållbart samhälle. Nu presenteras sex konkreta förslag i en ny statlig utredning.
– Vi är positiva, men för att det ska kunna genomföras måste staten säkerställa lantbrukets framtida lönsamhet, säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.
För en tid sedan presenterade landshövding Helena Jonsson sin, av regeringen beställda, utredning om ”Fossiloberoende jordbruk”. Utredningen föreslår bland annat en biopremie, en utökad klimatpremie samt en ny skatteregel som gör det möjligt för jord-, skogs- och vattenbrukare att fasa ut fossil diesel utan att försämra konkurrenskraften. Helena Jonsson är landshövding för Jönköpins län och
även tidigare förbundsordförande för LRF. LRF har varit delaktig i utredningen och anser att förslagen är mycket intressanta eftersom det ger branschen en möjlighet att ställa om från billiga fossila insatsvaror till dyrare fossilfria insatsvaror utan att lönsamheten påverkas. – Utredningens lösningar är mycket viktiga för att svenskt jord-, skogs- och vattenbruk ska kunna ställa om och gå före övriga världen i den gröna
omställningen, säger LRFs ordförande Palle Borgström. – Förslaget om att Jordbruksverket får ett tilläggsuppdrag att årligen göra en internationell jämförelse mellan svenskt och internationellt jordbruks konkurrensförutsättningar är bra. Det ger möjligheter för att svenska politiker ska kunna se hur svenska bönder ekonomiskt påverkas av svenska skatteregler och lagstiftning, säger Palle Borgström.
FÖRSLAG FÖR VÄGEN TILL FOSSILOBEROENDE Skatteavdrag: Ett skatteavdrag föreslås för att minska beskattningen för branschen. Biopremie: En biopremie föreslås för de jord-, skogs-, och vattenbrukare som väljer att köra sina arbetsmaskiner på rena biodrivmedel. Utfasning av dieselskatteåterbetalningen: Utredningen föreslår att dieselskatteåterbetalningen fasas ut till år 2030. Utökad klimatpremie: Klimatpremien för miljöfordon ska utökas till att omfatta även aktuella arbetsmaskiner i jordbruket som drivs med el eller andra förnybara alternativ. Biogasutredningen: Utredningen föreslår att de förslag som presenterades i Biogasutredningen ska genomföras. Nytt uppdrag till Jordbruksverket: Utredningen föreslår att Jordbruksverket i sin årliga uppföljning av livsmedelsstrategin även utvecklar nya indikatorer för bevakning av konkurrenskraft och lönsamhet.
7
Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och försäljning
NSER KI V SBenny Andersson
E IC
MA
Nummer 8 • Augusti-september 2021
Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34
BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.
LUFT/VATTENVÄRMEPUMP & VEDELDNING
TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas! Välkommen att annonsera i Jordbrukaren! Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig!
2ƞȒȡ3 11"+3ê/*"-2*-"+ ,+20 &/ ǖǗ ê/ -"/#"(1 11 &+01 ))"/ 0,* "11 (,*-)"*"+1 1&)) "+ 3"!- ++ ǽ "+ ( + "+(")1 +0)21 0 *,1 (2*2) 1,/1 +( "))"/ - ++ ǽ ,* 3"!")! /" ( + !2 (,*-)"11"/ "Ɯ+1)&$ +)ê$$+&+$ , % /"'ê)1 *&+0( !&11 3"! "%,3 ǿ ǞǚǿȒ ǙǞ ǽ Ǟ ǽ
,+20 &$%1 ê/ "+ (/ ƞ#2)) *"+ "+(") 3"!- ++ -í ǘǕ ( , % % )3Ȓ *"1"/03"!ǽ "+ ê/ $,!(ê+! "+)&$1 !" +6 ,!"0&$+(/ 3"+ , % !ê/*"! #/ *1&!00ê(/ !ǽ Bonus Light ê/ "+ *6 ("1 -/&03ê/! ǘǜǽǘ ǽ ǿ
ǜǚǿ 3"!- ++ ǽ Ȓ
HS Perifal AB, Storgatan 50, 521 43 Falköping Tel: 0515-171 10 Fax: 0515-155 13 www.baxi.se - info@baxi.se
På jakt efter fyrhjuling?
Värmepumpar och pannor säljs och installeras av VVS installatörer
Effektivitet i småskaligt skogsbruk är viktigt
Kontakt: Christer Wiström 070-333 03 54, wistromsgallring@telia.com Kenny Wiström 070-333 57 62, kennyvistrom@hotmail.se
Vi har även Skördare 404 SE och Skotare 610 SE
Checka in på vårt
Vi säljer även ammunition
Automower-hotell
1395:www.lantbruksservice.se
Vimek 404 DUO förenar det bästa av två världar. En kombination en skördare och skotare i en och samma maskin. Smarta lösningar samt möjligheten att kombinera olika maskiner löser mångas behov. Det har vi tagit fasta på i utvecklingen av Vimek 404 DUO.
Vinterservice och programuppdatering
På jakt efter motorsåg? Husqvarna 445 II e
Husqvarna 550 XPG MkII
8.000 :-
Ord pris 6.000:-
NUu N
444.99000::--
Eksjö Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgårdsbutik
Gjuterigatan 2, Eksjö Tel: 0381-390 00 Öppet: Vardag 7-17
H Ä LG E AV LARS MORTIMER
TRICO M o t V I LT S K A D O R Vi stödjer och är medlemmar av FSC. Använd växtskyddsmedel med försiktighet.
Tel. 070-581 82 30 eller 073-980 06 36 info@organox.se · www.organox.se
8
JORDBRUK
Nummer 8 • Augusti-september 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Genom att gräva en grop och undersöka hur jorden ser ut på olika nivåer i marken, så får man direkt information om hur den fungerar som växtplats för grödan. Bild: JOAKIM HERMANSSON
Ny app förbättrar markstruktur Gör det enklare att hålla koll på hur jorden mår SVERIGE (JB)
En god och stabil markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. Nu lanserar Jordbruksverket appen ”Hur mår min jord?” som hjälper till att få koll på markstrukturen, kunna utvärdera åtgärder och följa upp förändringar över tid.
Att arbeta aktivt med markvård ger stora effekter för lantbrukets lönsamhet, miljön och klimatet. En god markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord och leder till säkrare och högre skördar både blöta och torra år, och växtnäringsutnyttjandet ökar samtidigt som näringsläckaget blir mindre. Även jordbearbetningsbehov och ogräsproblem minskar, liksom behovet av växtskyddsmedel. I slutändan leder detta till ökad odlingssäkerhet och lönsamhet för lantbruket, samtidigt som miljö- och klimatpåverkan minskar. Nu lanserar Jordbruksverket en ny app som bygger på forskning från SLU. Appen heter ”Hur mår min jord?” och med den går det att på ett enkelt sätt lära sig mer om markstruktur och få tips hur
jordbruksmarken kan förbättras. Tanken är att lantbrukare, studenter och rådgivare ska inspireras att på ett handfast och enkelt sätt lära sig mer om markstruktur. – Appen ger vägledning för att undersöka och tolka markstrukturen på sin jordbruksmark, tips om hur man kan förbättra den och möjlighet att återkomma till en plats för att följa upp och utvärdera åtgärder, berättar Kerstin Berglund, forskare vid SLU. På många gårdar har jor-
dens struktur försämrats gradvis över åren. Jordbrukets strukturrationalisering har ofta medfört allt större och tyngre maskiner, mer ensidiga växtföljder och eftersatt dränering som påverkat markstrukturen negativt. Flera nederbördsrika höstar och torkan 2018 gav ökat fokus på betydelsen av markvård, att underhålla sin dränering och hålla jorden i god struktur. Många lantbrukare vill nu ha bättre koll på sin jord och hitta åtgärder för att gynna markstrukturen och undvika att förstöra den. – Det är väldigt positivt att intresset för markstruktur och markvård ökar. Mitt första råd är att kliva ur traktorn, sätta spaden i jorden och gräva en grop. När du börjar
Jordbruksverket och SLU presenterar den nya appen ”Hur mår min jord” som hjälper till att hålla koll på hur marken mår. Bild: JOAKIM HERMANSSON
undersöka hur jorden ser ut får du direkt information om hur den fungerar som växtplats för grödan, säger Anna Bjuréus, Jordbruksverket. Appen har tre test som kan göras var för sig, men bäst är att göra dem tillsammans för att få en helhetsbild. Det första testet består av allmänna frågor om skiftet
vilket ger en översiktlig bild av skiftets status och om det finns strukturproblem. De två andra testen utförs
i fält. I markstrukturtestet gräver man en grop, tar ett foto av markprofilen och ritar in olika skikt på bilden. Man testar jordmotstånd med spadtramp och stegar
sig igenom olika frågor för att tolka profilen och strukturen. Det tredje testet är ett infiltrationstest. Hur vatten kan röra sig i marken är ett bra mått på strukturen. Om man vill går det att mäta på flera nivåer för att se variationer mellan till exempel matjord, plogsula och alv.
Sedan kan man göra en checklista för de åtgärder man tycker passar bäst på sin egen gård och bocka av dem efter hand. Exempelvis grundförbättrande åtgärder som dränering, strukturkalkning och tillförsel av organiskt material. Text: TOBIAS PETTERSSON
Nummer 8 • Augusti-september 2021
9
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Levererar färdig betong certifierad av
AKTUELLT
Skörda solenergi! RT! FRI OFFE
Solcellsbyggarna.se
Från missväxt till tillväxt!
070-696 49 22
VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se
Titta in på vår hemsida, följ länken ”Fri offert”
NILFISK ALTO
Biobränslepannor
• Nyförsäljning • Auktoriserad service
3EKO -IXERVAGNAR fÚR ALLA BEHoV...
&YLLTÚMMAre
Nya & begagnade. s Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800
Satseldade- och flödesmatade pannor
FÄRGBUTIK med Teknos-färger
för omgående leverans.
070-696 19 44
Säljare norra och mellersta Sverige
samt äkta Falu Rödfärg
Andreas Brunåker
Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2021!
SOFAB Sanering & färg AB
Lantmästare
Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751
076-846 22 22
www.sofabskanninge.se
Andreas.brunaker@faust.dk
SOFAB Sanering & färg AB
mail@faust.dk www.faust.dk
Vi utför tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt målning Försäljning och service av högtryckstvättar
Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar
Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se
Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63
Du har väl sett vår hemsida? www.jordbrukaren.se
KINGQUAD LT-A500XPZ 2021 Nya Suzuki KingQuad är bättre än någonsin! Den har fått helt ny ram, ny servostyrning och ny växellåda, vilket gör att den tar sig fram ännu bättre i tuff terräng och kan dra ännu tyngre släp – upp till 600 kg.
Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se
112.375:-
'
inkl moms
!
Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.
Ny prislista! !
VIKINGSTAD ÅKERI AB
&
%
VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB
%!!
#
% ##
'
Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.
Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD
! " #
!
!
'
!
'
&
$$$
www.jordbrukaren.se
När ni behöver Vallfrö och utsäde Gödning Halm Spannmål, konv och Krav Diesel och oljor Hör av er till oss för pris/beställning Anders eller Elisabeth:
Tel 013-23 44 65/66
MERASYSTEMPLÅ MERASYSTEM ÅT AB A TAKPLÅT T A AKPLÅ ÅT - T TAKPANNOR A AKP PAN ANNOR A - FALSTAK FAL ALST TAK A MERASYSTEM SYSTEM tillverkar välbeprövade produkter till lant brukssektorn. Tillförlitligt, snabb och priseffektivt
Estelle falstak
Klassisk pannplåt
info@merasystem.se nfo@merasystem.se | www w..merasystem.se .merasystem.s tel 0410-205 30 | fax 0410-211 66
10
LANTBRUK
Nummer 8 • Augusti-september 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Betande kor skapar biologisk ma ̊ngfald. Bild: JAN LINDMARK
Igenväxning hot mot biologisk mångfald Artrikedomen är störst på naturbetesmarker SVERIGE (JB)
Det kommer kanske inte som någon överraskning men nu har det visat sig att öppna landskap gynnar biologisk mångfald. Mjölkproduktion där kor får beta på åkrar med varierade landskap gynnar många växter och djur. Det framgår av en ny rapport från Norrmejerier.
För att öka kunskapen om den biologiska mångfalden har Norrmejerier låtit miljökonsultföretaget Ecogain inventera växt- och djurlivet på åtta av sina gårdar i Norrland. Undersökningen visar att artrikedomen är störst på naturbetesmarker som varken har plöjts eller gödslats. Här kunde man identifiera upp till 54 olika växtarter och 41 fågelarter. På igenväxta marker fanns ett tjugotal växtsorter. – Rapporten visar att mjölk-
produktion där kor får beta på åkrar med varierade landskap gynnar många växter och djur. Om vi ska bromsa klimatkrisen och värna den biologiska mångfalden måste vi se till att hålla jordbrukslandskapen
öppna, säger Anna-Karin Karlsson, Norrmejeriers hållbarhetsdirektör. Jordbruk med öppna och varierade landskap rymmer alltså flest växt- och fågelarter. Även skötsel av vägkanter och diken samt närheten till fuktiga marker och stränder påverkar mångfald av växter och fåglar. Och även till exempel vallodlingar som ger foder till betande kor har positiva effekter på artrikedom av växter och fåglar. – En stor biologisk mångfald kan bromsa effekterna av klimatkrisen. Våra mjölkbönder håller landskapen öppna och bidrar dessutom till ett långsiktigt hållbart och levande Norrland genom att skapa arbetstillfällen och upprätthålla den inhemska livsmedelsförsörjningen, säger Anna-Karin Karlsson. Den biologiska mångfalden har under lång tid påverkats negativt av klimatförändringar och av att jordbruk läggs ner och marken växer igen. Ungefär en tredjedel av alla rödlistade växter och djur i Sverige är beroende av varierade odlingslandskap för att överleva. Inventeringen skedde från tredje veckan i juni till och
Anna-Karin Karlsson, hållbarhetsdirektör på Norrmejerier. Bild: JOHAN GUNSÉUS
med första veckan i juli 2020. Varje gård besöktes av två personer under två på varandra följande dagar. Inventeringen visar att en variation av miljöer med vallodlingar, åkrar, väg- och dikeskanter,
fuktiga marker och stränder ger förutsättningar för en hög mångfald av växter och fåglar. Studien visar också att det öppna jordbrukslandskapet är viktigt för den biologiska mångfalden i Norrland och
att igenväxning av mark är det största hotet.
men ger ändå en fingervisning om hur den biologiska mångfalden fungerar.
Resultatet går inte att över-
föra rakt av till övriga landet på grund av skillnader i exempelvis geografi och klimat,
Text: TOBIAS PETTERSSON
Nummer 8 • Augusti-september 2021
11
HEJ BONDE, KÖRIGA DAGAR? Som jordbrukare är det alltid mycket att stå i. Därför ser vi till att du får diesel, eldningsolja och smörjmedel levererat till din gård precis när du behöver den. Vi är ett litet och personligt bolag som känner våra kunder väl. Våra chaufförer kan trakten in till minsta avtagsväg. Från det att du ringer in din beställning till att du får leverans hoppas vi att du känner att vi bryr oss om dig. Vi svarar i telefon alla dagar i veckan, precis som goda vänner gör. Välkommen till Östergötland och Sörmlands minsta oljebolag.
( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( * ( ( ( ( ( * (%+% ( ( +%( +%( $"( +$(% ( ( ( ( ( $ ( ( %%(%( ** +$ (
+%( $" +$(% ( ( $ ( %%(% ** +$ ( * ( ( ( * %+% ( +%( ( $ (( ( ( ( ( (* ( ( ( $ ( ( (%( $" +$( $" (+$( $" +$( $ ( ( * ( $ ( +%( $" +$( +($"%% ( *+& (# *( ( ( + ( +($("%(% ( ( *+&( (# *( ( ( ( ( ( ( ( ( ( & ( ( ( (* (# ($ ( ( % %( ( ( *( & & ( * & & $(( $( ( ( & ( * (# $ ( % % ( * & & * & & $( ( ( $( "* +$( "* +$( ( + ( +% ( ( (
( +( ( +%( ( ( ( ( ( (
( (
www.ostkustenenergi.se
( (
( (
(
(
( (
(
(
, ,+*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( ( +*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( (
Telefon 011-49 60 400
Vi har utfört över 250 000 juridiska uppdrag sedan 1918
Överlåta gården?
Vi kan det här med juridik. För vi har gjort det förut. Vi har följt lantbrukare, fastighetsägare och företagare på deras resor i över hundra år. Idag fortsätter den resan från 130 orter över hela landet, med bred kompetens inom ekonomi, fastighetsförmedling, juridik, skatt och affärsrådgivning.
Välkommen till Areal Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, arrende, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.
När LRF Konsult nu blir Ludvig & Co är det med respekt för vårt arv och vår historia. Vi minns vår grundare Ludvig Nanneson och den tradition av lokal förankring som gjort att vi förstår våra kunder som ingen annan. Och kan skapa värde därefter. Samtidigt blickar vi framåt mot en ny tid där vi möter marknaden mer enade och offensiva än någonsin tidigare. Så, välkommen till ett nytt kapitel i vår berättelse. Ett kapitel som vi fortsatt skriver tillsammans, som 1300 medarbetare och drygt 70 000 kunder.
Magnus
EKONOMI FASTIGHETSFÖRMEDLING JURIDIK
Mats
Johan
Göran
Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50
12
LANTBRUK
Nummer 8 • Augusti-september 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
Vildsvin bakom ökade viltskador Dessutom höjd risk för afrikansk svinpest SVERIGE (JB)
Viltskadorna har fördubblats sedan den senaste undersökningen gjordes 2014. Och det är vildsvinen som orsakar den största skadan.
Totalt förstördes 165 000 ton spannmål av vilt under 2020 jämfört med 88 000 ton 2014. Vildsvinen orsakar den största skadan och stod för merparten av viltskadorna i alla grödor utom vårraps, där dovhjortar förstörde mest av skörden. I höstrapsen var det förutom vildsvinen även älg, kron- och dovhjort samt gäss och sångsvanar som orsakade stora skador. Viltskador förekom på 17
procent av spannmålsarealen under 2020. Störst var andelen i Götalands skogsbygder där 27 procent av spannmålsarealen hade viltskador. För landet som helhet var skördebortfallet på grund av viltskador mellan 1,2 och 6,7 procent av den totala skörden per gröda. Variationerna var stora både geografiskt och mellan grödor. Många lantbrukare hade inga viltskador alls medan två procent av odlarna rapporterar att mer än halva spannmålsskörden blivit förstörd av vilt. Mer än en tredjedel av lantbrukarna anger att förekomsten av vilt påverkar deras val av grödor. Förekomst av vildsvin har störst påverkan på vad som går att odla. Ärter och havre är grödor som många avstår från att odla helt, men även vete och höstraps kan vara svårt att odla på många platser.
Fördubblade viltskador i lantbruksgrödor på sju år. Och värst är vildsvinen. Bild: PIXABAY
När det gäller vildsvin visar dessutom en ny rapport att fyra svenska län har en högre risk för att drabbas av afrikansk svinpest. ASF är en virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Sjukdomen finns ännu inte i Sverige men förekommer i flera EU-länder i vår närhet, som Polen, Tyskland, Estland, Lettland och Litauen. I Sve-
rige är det mest sannolikt att ASF introduceras via människor. Kött och charkprodukter från gris eller vildsvin som innehåller viruset och jaktutrustning som använts i länder med pågående utbrott är exempel på hur smittan kan nå Sverige. – Afrikansk svinpest kan dyka upp var som helst i Sve-
rige, men vi kan konstatera att det finns geografiska områden där risken för att smittan introduceras och sprids bland vildsvin är högre än i andra områden. I delar av Skåne, Blekinge, Halland och Södermanland bidrar bland annat kombinationen av trafik från länder med pågående utbrott och en stor vildsvinspopulation till ökad risk, säger Karl
Ståhl, statsepizootolog på SVA. Nu är det viktigt med förebyggande arbete. En viktig åtgärd i kampen mot ASF är att öka inrapporteringen av självdöda vildsvin. – Ju tidigare smittan upptäcks, desto bättre förutsättningar har vi att effektivt bekämpa och begränsa ett ut-
brott av afrikansk svinpest. Därför vill vi uppmana alla som ser döda vildsvin att rapportera det till SVA, som undersöker om djuren bär på smittan, säger Maria Cedersmyg, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket. Text: TOBIAS PETTERSSON
Ödeshög tidigt ut med snabbladdning av elbilar Elva OKQ8-stationer är först ut i det som kommer att bli Sveriges största supersnabbladdnätverk för elbilar, däribland Lijekonvaljvägen i Ödeshög.
OKQ8:s satsning är startskottet för ett rikstäckande samarbete med Skellefteå Kraft under kommande år, som kommer att ge 800 laddplatser på 300 stationer i Sverige och 400 laddplatser på 100 stationer i Danmark. – Omställningen för att nå klimatmålen är vår största prioritet. Att hjälpa medlemmar och kunder att ställa om på olika sätt är vad vi finns till för. Vi är därför stolta att, tillsammans med Skellefteå Kraft, nu starta utbyggnaden
av vårt rikstäckande nätverk för supersnabbladdning i Sverige, säger Karin Hellgren, kommunikationschef på OKQ8. Det blir fler och fler elbilar
på de svenska vägarna. Utvecklingen har varit starkast i huvudstadsregionen och därför kommer OKQ8 att etablera supersnabbladdare vid fyra stationer i Stockholmsområdet, där en tredjedel av de svenska elbilarna har sin utgångspunkt, redan under hösten. Det är OKQ8:s stationer vid Glädjens trafikplats södergående, (Upplands Väsby), Emblavägen (Sollentuna), Enebybergsvägen (Danderyd), Kontrollvägen (Hägersten) som är först ut. Utöver dessa är det ytterligare
punkter med supersnabbladdare till 2026. – Det känns fantastiskt bra att vi äntligen är igång på allvar med att bygga upp en laddinfrastruktur med OKQ8:s väl uppbyggda verksamhet för att möjliggöra omställningen till framtidens hållbara resande, säger Patrik Grantås, affärsområdeschef marknad, Skellefteå Kraft.
• Supersnabbladdarna laddar med likström, vilket gör laddningen snabbare. • En Tesla 3 kan laddas till 80 procent på 20–30 minuter. De flesta av dagens laddare kräver 1,5 timme för att klara detta. • En tumregel är att en elbil förbrukar 2 kWh per mil. • Supersnabbladdarna kan bara användas av elbilar. Hybridbilar kräver en annan kontakt.
sju stationer längs med de större europavägarna som får laddplatser under året; Västhagagatan (Örebro), Sillekrog södergående, Liljekonvaljvägen (Ödeshög),
Supersnabbladdarnas ef-
Grännavägen (Huskvarna), Transportgatan (Bäckebol), Energigatan (Kungsbacka) och Lockarpsvägen (Malmö).
Tillsammans med Skellefteå Kraft, som levererar 100 procent förnybar el till supersnabbladdarna, har OKQ8 i Sverige och Q8 i Danmark ett mål att nå minst 400 stationer och 1 100 ladd-
fekt blir 150 kW, vilket är betydligt högre än nuvarande standardladdare med en effekt på 50 kW. En laddning tar någonstans mellan 10 och 40 minuter, beroende på hur mycket du behöver ladda för att nå nästa laddningspunkt eller slutdestination, jämfört med en och en halv timme med vanliga snabbladdare.
Nummer 8 • Augusti-september 2021
13
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
AKTUELLT
Färgad LED-belysning påverkade inte kornas mjölkproduktion Det är välkänt att kor mjölkar bättre när dygnsrytmen bestäms av ett ljusprogram med 16 timmars dagsljus och 8 timmars nattbelysning. Vad ljusets färg betyder har däremot varit dåligt känt, men det finns ett stort intresse för de möjligheter som LED-tekniken ger. Det har bland annat hävdats att blått ljus kan öka kornas aktivitet, men detta stämmer inte enligt en ny studie från SLU.
Belysning i ladugårdar är ett lagkrav och många har upptäckt fördelarna med det energisnåla LED-ljuset. Genom att byta till LED-belysning i en ladugård kan energikonsumtionen för belysning minska betydligt. Det går dessutom att ut-
nyttja fler av LED-teknologins möjligheter, till exempel att an-
vända olika ljus med olika färger. Hur kor påverkas av detta har inte studerats vetenskapligt, men det har framförts tankar om att vissa färger i belysningen skulle kunna ha positiv effekt på kornas mjölkproduktion. För att bringa klarhet i denna fråga har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet undersökt hur olika färger på belysningen påverkar mjölk-
kors produktivitet, aktivitet och dygnsrytm. Resultaten har precis publicerats i en artikel i tidskriften PLoS ONE. – Det är viktigt med bättre
kunskap om kors dygnsrytm, säger Sofia Lindkvist, som är doktorand inom detta SLUprojekt. Vårt mål är att kunna ge väl underbyggda rekommendationer om LED-ljusprogram i stallbyggnader för mjölkkor, för minskad energiförbrukning och för bibehållen eller ökad aktivitet och produktion. I försöket placerades korna i ett stall där ljusmiljön kunde kontrolleras och de stod i detta ”ljuslabb” under fem veckor.
VI KOPER DITT SKROT! Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180
VÄGSLADD t Fri frak il 5m inom 2
Effekten av rött, blått eller vitt ljus under dagtid jämfördes efter dessa fem veckor genom att titta på mjölkproduktion, aktivitet och halten av sömnhormonet melatonin i blodet. Resultaten visade inga skillnader mellan de olika färgerna – mjölkproduktionen var oförändrad efter de fem veckorna och dygnsrytmen påverkades inte av färgen på dagbelysningen. – Vår slutsats är att valet av färg på belysningen i en ladugård bör göras utifrån stallpersonalens önskemål, eller andra behov, eftersom vi varken kunde se positiva eller negativa effekter på korna, säger Sofia Lindkvist.
$ ! ! "& ! #" #!"
"$
Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT
till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler
Nytt SOL-erbjudande 202 ! LANTBRUKSPAKET XL
LANTBRUKSPAKET L
32 kW, ca 30 000 kWh per år
26,9 kW, ca 25 000 kWh per år
238 800:- +moms
213 700:- +moms
Färdig anläggning inkl std montage på stålplåt och std elinkoppling. Frakt tillkommer. Statligt stöd 20% avgår. TRÄ & MILJÖ AB · GISTAD stefan@traochmiljo.se · 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se
&
+* )
&
& &
!!
&
!
& $ "$
Vi har även villapaket!
& ' '
) " *++(,. -/ ** ) %%%'!
"
12.500:+moms
gruvdalens däck & allservice 0761-30 92 82 · www.gruvdalen.se
Välkommen att annonsera i Jordbrukaren! Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig!
Dags för djupborrad vattenbrunn? Eller härlig bergvärme? FBB är regionens mest anlitade borrentreprenör och hjälper hushåll i både Östergötland och Sörmland. Branschens bästa trygghet får du på köpet. Ring 0122-10064 och berätta om ditt behov.
Vi målar följande fasader:
Välkommen till FBB!
Rödfärgade Reveterade Oljefärgade Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar
SOFAB Sanering & Färg AB 0705-300 751, 0730-36 71 36 www.sofabskanninge.se
Avstyckad gård mellan Borensberg o Linköping! DEL AV MOTALA LAGGARHEM 1:1 Vackert belägen gårdsbild med ett fantastiskt läge! Mellan Borensberg o Linköping. Gårdsbilden har mangårdsbyggnad, bostadsflygel, ekonomibyggnader samt betesmark. Visning: 2 o 6 september - boka tid med fastighetsmäklaren. Utgångspris: 2 495 000 SEK Fastighetsmäklare: Caroline Lundén caroline.lunden@ludvig.se
ludvig.se
VATTENBRUNNAR
VATTENRENING
Djupborrad brunn med pumpmontage
För (ännu) friskare vatten
BERGVÄRME
PUMPSERVICE
För villan och fritidshuset
Servar och byter pumpar
www.fbb.se www.fbb.se
'!
14
JORDBRUK
Nummer 8 • Augusti-september 2021 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
De arbetar hårt för veteranmotorklubben med bland annat traktorlotteriet, från vänster Mats Thorebring, Rolf Granath, David Karlsson, Håkan Lindgren och Hugo Andersson.
Trettonde grållen hamnade i Mjölby Lyckliga vinnare i veteranklubbens lotteri YDRE (JB)
För trettonde året i rad drogs vinnarna i Ydre Veteranmotorklubbs traktorlotteri i lördags. Grållen gick till Mjölby. – Så jäkla skoj, blev Peter Wessbergs kommentar när han nåddes av den glada nyheten.
För andra året i rad kunde inte dragningen av veteranmotorklubbens stora lotteri ske vid Rymarken. Marknaden blev inställd även 2021 på grund av pandemin. Istället arrangerade Ydre VMK dragning på hemmaplan vid museet i Ukreda utanför Österbymo. Kassören Ove Sundeborn
satt beredd med mobilen för att ringa de lyckliga vinnarna. Han är också ansvarig att leta fram nästa års vinster och det blir en mest troligt en grålle som högsta vinst även 2022.
Andrapriset var en Rex-moped och den lyckliga vinnaren heter Oskar Thorebring. Han var helt ovetande fram till att mamma Marie skickade meddelande om vinsten. – Det här blir jättebra. Med den här mopeden kan jag snabbt och enkelt ta mig till jobbet, konstaterade Oskar innan han efter lite instruktioner från mopedveteraner fick koll på hur man öppnar för bensintillförseln, startar och kommer iväg på en sådan raritet. Sedan var det bara hem och hämta en hjälm. Lottdragningen blev en smyginvigning av veteranmotorklubbens nya utescen. Den ska få sin egentliga invigning lördagen den 4 september då veteranmotorklubben firar dubbla jubileer – 10 år med den stora museihallen och 20 år som förening. Det blir en extra festlig kväll med Trio med Bumba, Andorena Thörn och Carl Erik Thörn.
– Välkomna då till en trevlig kväll, hälsade ordföranden Håkan Lindgren. Utescenen är den första delen av de planerade utbyggnader som veteranmotorklubben vill göra. Planerna har än så länge kantats av överklaganden. Museet är trångbott och behöver ytterligare en utställningshall. Klubben har också köpt en såg som man vill ställa upp längst bort mot skogskanten. I planerna ligger också ett lekland för barn. – Nu har våra önskemål att få
fortsätta att bygga hamnat hos Mark- och miljödomstolen. Den här gången är det vi som har vänt oss dit, till nästa nivå, för att få ytterligare klarhet i, om vi kan få fortsätta att planera för veteranmotorklubbens fortsatta utveckling, berättade Håkan Lindgren. Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON
Oskar Thorebring vann den gröna faran, en Rexmoped som var andrapriset i traktorlotteriet.
Nummer 8 • Augusti-september 2021
15
Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.
SKOG
Några av bilderna i Björn Ola Linds utställning ”Rötter” i Sancta Birgitta Klostermuseum.
Fin utställning om världens lungor Rötter - en utställning med ljud och bilder från skogen VADSTENA (JB)
Den som kan sin Pippi Långstrump vet att gamla träd brukar vara bland de allra bästa ställena för en sakletare. Fotograf Björn Ola Lind har måhända inspirerats av Astrid Lindgrens berömda figur. Han har hittat detaljer i träd och stubbar och fotograferat på mycket nära håll.
Träd har doftspråk och kan varna varandra för insektsangrepp. Men forskning visar att de också kan minnas, se, höra och smaka, berättar Björn Ola, som ända sedan han var barn har fascinerats av träd. Björn Ola har tagit många fotografier på stubbar och rötter, som har växt på gravfält från järn- och bronsåldern i Sörmland. Nu visar han ett trettiotal av dem i en utställning, som heter ”Rötter”, i Sancta Birgitta Klostermuseum, i lokalen på bottenvåningen bakom butiken. På två A4-sidor berättar denne fotograf och skogsentusiast om några av de fördelar och vinster som han ser med skogen. Man kunde önska att detta papper fanns att bära med sig, fysiskt eller via en QR-kod, att läsa senare. Få tar sig tid att stanna tillräckligt länge vid texten på plats. ”Idag vet vi att oxytocinhalten i oss höjs när vi kramar om ett träd, och kroppen blir lugn. Att vistas i skogen sän-
ker också blodtrycket, reducerar halten stresshormon och aktiverar immunförsvaret”, skriver Björn Ola och fortsätter: ”I alla tider har träd varit viktiga för människor. De ger oss syre, byggnadsmaterial och mat från bark, löv, knoppar och rötter. Träd är urålderliga och har funnits på planeten så oändligt mycket längre än människan. Varje individ blir hundratals, ibland tusentals år gammal. De står stilla på samma plats i torra, våta, kalla eller varma miljöer och kan förse sig själva med näring utan att förflytta sig.” – Utan träd skulle männis-
kan inte överleva, varken i fosterlivet eller senare när vi tar våra första andetag, konstaterar Björn Ola Lind. När ett träd förmultnar förvandlas det och under nedbrytningsfasen framträder olika mönster, som lockar Björn Ola. Han kompletterar sina bilder med installationen ”Ljud av träd som dricker”. Som namnet anger är det inspelningar av träd som dricker men också av grenar som gnekar och rörelser av bladverk. – Träden och deras rotsys-
tem suger upp enorma mängder koldioxid så länge vi låter dem vara, säger Björn Ola. Hugger vi ned för många träd dör rotsystemens och mycelens intrikata värld ut och det kan ta hundratals år innan de är tillbaka.
En vägg med bilder i Björn Ola Linds utställning ”Rötter”.
Skog och träd inspirerar kulturarbetare ända från den fornnordiska kulturen till våra dagar. Yggdrasil står i jordens centrum varifrån man kan nå de nio olika världarna där mikrokosmos möter makrokosmos. I nutid kommer en installation med upp- och nedvända träd i en rondell vid E4:an utanför Ödeshög i början av 2000-talet.
Så länge det är sommar är museet öppet varje dag och i utställningslokalen pågår ”Rötter” till och med den 16 oktober. I entrébutiken säljer Kerstin Bergengren böcker, Karin Langhards keramik, fårskinn från Hillingstad, pepparkaksformar och mycket mer. – Det är vanligare att besökare handlar rena souvenirer i
Kerstin Bergengren visar lagret som hon har bakom en vägg med gråa draperier.
år än tidigare, säger Kerstin. Det ska gärna vara saker med texten ”Vadstena” med versaler.
Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM
NUMMER 8 Aug-sept 2021 Årgång 95
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
JORDBRUK
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
2020 var antalet sysselsatta i jordbruket 166 300, en minskning med tre procent sedan 2016. Det visar Strukturundersökningen. Bild: ERICH WESTENDARP
Färre sysselsatta och många med kombinationsverksamhet Så såg det svenska jordbruket ut 2020 SVERIGE (LT)
Under 2020 genomfördes Strukturundersökningen kring det svenska jordbruket, och den visade bland annat att det är viktigt för många jordbruksföretag att ha någon form av kombinationsverksamhet. Dessutom visade undersökningen att de svenska jordbrukarna blir färre och äldre.
Strukturundersökningen genomförs var tredje eller fjärde år, inte bara i Sverige utan var tionde år även i resten av världen utifrån en överenskommelse i FAO, FN:s organ för jordbruksfrågor. Behovet av statistiskt un-
derlag inom jordbruksområdet är stort, i ett nationellt perspektiv handlar det om hur
jordbruket förändras, jordbrukets roll för landsbygden och sysselsättningen. Undersökningen ger siffror på en mängd olika saker, som exempelvis viltskador i lantbruksgrödor, priser på jordbruksmark och skörd för ekologisk och konventionell odling. Man kan även läsa att un-
gefär 42 procent av de svenska jordbruksföretagen under 2020 ägnade sig åt någon form av kombinationsverksamhet. För 26 procent av dessa företag utgjordes mer än hälften av omsättningen av kombinationsverksamhet. Den vanligaste formen av kombinationsverksamhet 2020 var arbete på entreprenad, både utom och inom jordbruk. En fjärdedel av samtliga svenska jordbruksföretag bedrev någon form av
procent. På längre sikt har dock andelen sysselsatta kvinnor inom jordbruk ökat från 35 procent 2005 till 43 procent 2020. Åldersmässigt så var 37 procent av företagarna i enskilda företag 2020 äldre än 65 år. För 2016 var motsvarande siffra 34 procent.
entreprenadarbete 2020. Entreprenadarbete var dessutom vanligare på de större jordbruksföretagen. Den näst vanligaste kategorin av kombinationsverksamhet 2020 var ”Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter” som utövades av drygt åtta procent av jordbruksföretagen. Därefter kom förädling och försäljning av gårdsprodukter samt produktion av förnybar energi. Geografiskt sett finns störst andel företag med kombinationsverksamhet i Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län, där mellan 48-49 procent av företagen ägnar sig åt någon form av kombinationsverksamhet. Sett till driftsinriktning ägnade sig växtodlande företag åt kombinationsverksamhet i högre grad än företag som var
Den vanligaste formen av kombinationsverksamhet 2020 var arbete på entreprenad, exempelvis snöröjning. Bild: PIXABAY
inriktade på husdjursskötsel. I Strukturundersökningen framgår också att antalet sysselsatta i jordbruket var 166 300 år 2020, en minskning med tre procent sedan 2016
års undersökning. Det var större minskning av sysselsatta i juridiska företag än i enskilda företag. Antalet män minskade med fyra procent och antalet kvinnor med en
Drygt 17 procent av de enskilda företagarna år 2020 var kvinnor, motsvarande en ökning med 1 procentenhet sedan 2016. Andelen kvinnor som är driftsledare i juridiska företag år 2020 var 16 procent, en ökning med 2 procentenheter sedan 2016. Den som vill fördjupa sig ytterligare i Strukturundersökningen kan gå in på Jordbruksverkets hemsida och läsa mer.
Text: TOBIAS PETTERSSON