Välkomna till årets sista utgåva av Jordbrukaren! I detta nummer riktar vi fokus mot framtiden och utforskar visioner samt ny teknik inom lantbruket. Vi står inför viktiga frågor som påverkar lantbruket, men också spännande möjligheter för utveckling och förbättring. Med förväntan och glädje ser vi fram emot 2025 och hoppas att ni, våra läsare, gör detsamma. I takt med att julen närmar sig vill vi passa på att tacka för året som har gått och önska er alla en riktigt God Jul! Vi återkommer med nytt nummer i januari.
Peter Borring funderar kring 2025 i
sin krönika
Sidan 2
Framtidsutsikter och teknikens roll i lantbruket
Sidan 4
Ny teknik ger ökad välfärd för djuren
Sidan 8
Potential för mer baljväxtodling i länet
Sidan 10
Veckans
Peter Borring: 2025 är det dags för leverans!
Dags att runda av 2024 års krönikeskrivande med en vision in i 2025 Det är o n e k l i g e n e n s p ä n n a n d e v ä r l d v i l e v e r i
Kanske lite väl spännande Den 20 januari intar Trump det stora huset på 1600 Pensylvania Avenue Vad innebär det för världen, för oss? Ingen vet på riktigt och med tanke på hur oberäknelig Trump är så kanske han inte vet själv Det skulle kunna vara så att han faktiskt lyckas komma framåt i Ukrainakriget Men det kan också innebära en mera isolationistisk politik där USA tänker mera på sig själva och att vi blir mer a u t l ä m n a d e t i l l R y s s l a n d s a g g r e s s i o n e r utan stöd från det stora landet i väst
Eftersom att jag ändå i grunden är optim i s t s å t r o r j a g d e t i n t e k o m m e r b l i r f u l l t så eländigt som de flesta svenskar bestämt sig för att det ska bli!
Vi har nog med utmaningar här hemma
H a l v t i d f ö r s i t t a n d e r e g e r i n g i n n e b ä r a t t smekmånaden är över med råge Denna re-
g e r i n g k o m t i l l m e d l a n d s b y g d e n s o c h d
små bruksorternas väljare som tungan på vågen Det är dags nu för leverans i flera frågor som är av betydelse för landsbygden Frihet är nyckelordet Frihet att få leva sina liv utan att stadens överstatliga byråkratiska fingrar ska lägga sig i alla detaljer hur nära ödsliga v a t t e n d r a
ningslöst ska dokumentera våra rutiner för än det ena, än det andra i våra företag Frihet att kunna utöva våra intressen i att f ö d a u p p o c h s k ö t a d j u utan att behöva vara rädd terna av en dysfunktion litik Frihet att få fortsät ra skogar enligt den svens utan att de som vill brom liga familjeskogsbruk får ta ohindrat att flytta fram sitioner Genom att anv d
Denna regering kom till med landsbygdens och de små bruksorternas väljare som tungan på vågen Det är dags nu för leverans i flera frågor som är av betydelse för landsbygden.
321
miljoner
aktivistverktyg så att smygsocialiserar de vår
klokt förvaltade tillgångar
Om jag får sia lite in i 2025 kopplat till vår gröna sektor tror jag att minskade räntor o c h b r o m s a d i n f l a t i o n k o m m e r s k a p a l i t e mera frihet i plånboken, vilket kan ge ett lyft för både svensk mat och även lite olika dyrare premiumsegment som exempelvis eko Dock inte till de rekordnivåer det var för ls har folk det inte så r folk flera olika segtra matpengar på En rd undersökning om ö r a n d e m a t v i s a r v i d m a n f a t t n i n g a t t 4 7 n t a n s e r a t t k l i m a tan är viktigt och påkar till viss del matalet Bryter man ned iffrorna visar det sig d o c k a t t d e n e n d a s t ä r n i o p r o c e n t s o m anser klimatfrågan är e x t r e m t v i k t i g o c h oftast låter den styra m a t i n k ö p e n 3 8 p r o c e n t a n s e r a t t klimatfrågan är vik-
tig och låter den påverka inköpen till viss del och intressant nog säger 13 procent att klimatfrågan är helt ointressant och aldrig låter den styra matinköpen! Med andra ord kommer konkurrenskraft och prisvärdhet vara viktiga aspekter för matproduktionen även 2025
Vi får dock hoppas att sossarna lägger undan prestigen och går med på en grundlagsändring som möjliggör att vi säkerställer egendomsskyddet och ersättning om man inte kan bruka sin mark som tänkt Vi får också hoppas att Liberalerna inser att de är vad de är och borde agera där efter och därför i högre grad vågar uttrycka klara mål i livsmedelsstrategin och mildrar en hel del andra miljö- och klimatfrågor för lantbruket!
illusion än vision men jag är
hoppf
ringar och förhoppningar önska Dig en Riktigt God Jul och ett Gott Nytt år! Må så gott in i ett nytt 2025 önskar Peter
PETER BORRING peter borring@telia com samhällsdebattör och opinionsbildare
extra till täckdikning av åkermark
Jordbruksverket har beslutat om en särskild satsning på stöd till täckdikning. Länsstyrelserna, som hanterar det aktuella stödet - investeringsstöd för ökad konkurrenskraft - får nu drygt 321 miljoner kronor extra. Alla lantbrukare kan söka stödet och de län som har mycket åkermark får störst del av pengarna, skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande
A t t t ä c k d i k a i n n e b ä r a t t m a n l ä g g e r n e r r ö r i m a r k e n
f ö r a t t l e d a b o r t ö v e r s k o t t s -
v a t t e n E n v ä l f u n g e r a n d e
MASKINSERVICE
Benny Andersson Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34
BEGAGNADE TRAKTORDELAR
Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.
TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!
d r ä n e r i n g ö k a r l ö n s a m h e t e n genom att produktionen kan öka på fältet Täckdikning är p o s i t i v t f ö r m i l j ö n o c h f ö rbättrar växternas möjligheter att klara både blötare och torrare perioder
E n n y u n d e r s ö k n i n g v i s a r att när jordbrukarna själva får bedöma hur mycket av deras mark som är tillfredsställande dränerad så blir resultatet cirka 60 procent 40 procent av åkermarken är alltså inte tillfredsställande dränerad
– V å r t m å l ä r a t t p e n g a r n a ska nå de lantbrukare som har nytta av att dränera sin åkermark Genom att öronmärka m e d e l f ö r t ä c k d i k n i n g ö k a r m ö j l i g h e t e n a t t f å s t ö d t i l l dessa viktiga investeringar, säger Pasi Kemi, samordnare på EU-stödsavdelningen
Täckdikning är positivt för miljön och förbättrar växternas möjligheter att klara både blötare och torrare perioder
BILD: THOMAS ADOLFSÉN, SCANDINAV
Det finns också ett stöd för täckdikning där man blandar in strukturkalk i återfyllnings-
m a t e r i a l e t E f t e r s o m m i l j önyttan är större än vid enbart täckdikning kan lantbrukarna
f å e n s t ö r r e a n d e l a v k o s t n aderna ersatta Stödet gäller för
å k e r m a r k m e d l e r j o r d , o c h
även detta stöd kan sökas hos länsstyrelserna
Källa: Jordbruksverket
Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www lanstidningen se Öppettider: Måndag - fredag 09 00-16 00
Utmaningar och möjligheter i lantbruket
Framtidsutsikter och teknikens roll
LANTBRUK (JB)
Det måste investeras i dränerings- och bevattningssystem Sverige kan få en större roll för Europas livsmedelsförsörjning. Mycket är i görningen
Per Frankelius och Karolina Muhrman, universitetslektor e r , d o c e n t e r , p å L i n k ö p i n g s
universitet samt innovationsl e d a r e r e s p e k t i v e o r g a n i s ationsledare på Agtech Sweden har mycket att säga om lantbruket Här finns utmaningar, möjligheter, frågeställningar, oro och ljuspunkter Nedan är ett axplock av deras framtidstankar
Ny teknik kan låta fantastisk och nyttan kan bevisligen vara omfattande, men man måste ändå ha med sig att det inte
b a r a ä r a t t i n s k a f f a o c h k ö r a på Ett problem är att teknik inte alltid fungerar ihop med annan teknik och lantbruket har många olika system Det är något det jobbas på S e d a n ä r d e t e n k l a s s i k e r s o m g å r i g e n o c h d e t ä r o m
m a n v e r k l i g e n a n v ä n d e r d e t som behövs eller väljer fel sak att optimera – Är det skördenivån eller är
d e t p r o t e i n h a l t e n ? s ä g e r P e r
Frankelius Hög skörd på fält e t o c h h ö g p r o t e i n ä r i n t e samma sak
– Ibland kan en teknik fung e r a b r a t e k n i s k t , m e n n ä r man tittar på hur mycket det k o s t a d e a t t k ö p a d e n o c h a t t lära sig tekniken så kanske det går jämnt ut, det kanske inte blev något på sista raden
Karolina Muhrman kan tillägga att det också handlar om att lära sig den nya tekniken
D e t f i n n s m y c k e t a v a n c e r a d teknik, men det finns inte tillr ä c k l i g t m å n g a s o m k a n l ä r a ut den – I n t e e n s å t e r f ö r s ä l j a r n a har full kunskap om alla delar i tekniken de säljer Även om t e k n i k e n f i n n s t i l l g ä n g l i g s å m å s t e j u n å g o n k u n n a l ä r a d e n s o m s k a a n v ä n d a t e k n iken att göra det på bästa sätt D e n m y c k e t o j ä m n a r e nederbörden ställer till mycke t , m e n k a n h a n t e r a s o c h b l i en fördel
Robotar som ska kunna ersätta traktorer är på gång, De är självgående och plöjer, harvar och sår Så här skulle de kunna se ut om man får tro ett illustrationsprogram med artificell intelligens Men riktigt så futuristiska kommer nog inte de första maskinerna se ut BILD GENERERAD AV ADOBE FIREFLY
– D e t k o m m e r k r ä v a s s t ora investeringar i dräneringsoch bevattningssystem på de flesta gårdar för att det ska gå a t t f o r t s ä t t a , k o n s t a t e r a r K arolina
– V i i S v e r i g e k o m m e r s äkert vara lyckligt lottade, med att totalt sett över hela året ha tillräckligt mycket vatten, vilk e t m a n i n t e k o m m e r h a i södra Europa, men då måste vi kunna hantera vattnet när det kommer
– Vi måste kunna spara när d e t k o m m e r f ö r m y c k e t v a t t e n o c h d r ä n e r a b o r t d e t , m e n s p a r a i d a m m a r f ö r a t t använda när det är torrt Det här kommer vara kostsamma i n v e s t e r i n g a r D e t m å s t e v i bara beredda på behöva göras om vi ska kunna fortsätta ha en effektiv växtodling – S c e n a r i o r n a ä r o t ä c k a i s ö d r a E u r o p a , i n f l i k a r P e r
Frankelius Det är bara att åka d i t o c h t i t t a s å f ö r s t å r m a n h u r t o r r t d e t ä r D e m å s t e också få bröd att äta
Vad man ska satsa på eller förvänta inför just nästa år är i n g e n e n k e l f r å g a P e r o c h Karolina tar upp flera punkt e r , v a r a v d e f l e s t a k o r t o c h g o t t h a n d l a r o m f r a m t i d e n
U t m a n i n g a r n a f i n n s j u s o m
b e r e d s k a p , U k r a i n a , k l i m a tförändringar med mera, men
a l l t ä r i n t e s v a r t e l l e r v i t t
Några kommentarer från forskarna:
– R e g e l v e r k e n g e r b å d e plus och minus för Sverige I
v i s s a l ä n d e r s ä t t e r m a n t u mskruvarna på jordbruket, som i E n g l a n d o c h i D a n m a r k
D ä r t r ä n g e r m a n t i l l b a k a
j o r d b r u k e t D å k a n m a n s äga att de har problem med sin
l i v s m e d e l s f ö r s ö r j n i n g o c h v i kan komma in
Å a n d r a s i d a n f i n n s m å n g a l ä n d e r s o m g ö r d e t mycket lättare för jordbruket, s o m t i l l å t e r G M O - g r ö d o r , s o m t i l l å t e r m a s s a m e t o d e r s o m i n t e ä r t i l l å t e t h ä r D e t v ä l l e r i n i v å r t l a n d ä v e n o m m a n i n t e a l l t i d v e t o m d e t som konsument
– E n s a k ä r b e r e d s k a p e n
D e t p r a t a r a l l a o m D e t ä r b r a , m e n d e t r ä c k e r i n t e o c h det är ganska egoistiskt också Vi har ju kompisar ute i Europa som vi också ska värna – Vi kan exportera mycket mer livsmedel Vårt kött, vår m j ö l k k a n h a e n s t ö r r e p l a t s i Europa än vad det har idag – V å r t l i l l a l a n d h a r s t o r a idéer som kan spela roll i andra länder Vi kan sälja metoder och teknik som kan hjälp a f r a n s m ä n o c h i t a l i e n a r e
Agtech Sweden
D å k a n v i b å d e t j ä n a p e n g a r p å a t t h j ä l p a d e m m e d s i n a l i v s m e d e l O m v i d r i v e r r egelverk och försöker i reglera a l l t i n a b s u r d u m o c h s ä t t e r k ä p p a r i h j u l e n f ö r a l l t i n g s å a t t j o r d b r u k e t o m ö j l i g t v i s k a n b l i l ö n s a m t , d å t r ö t t n a r folk och lägger ner, säger Karolina Muhrman
– Vi kommer vara bland de s t ä l l e n i E u r o p a d ä r v i h a r m e s t g y n n s a m m a f ö r h å l l a nd e n , m e n d å m å s t e v i h a n ågot jordbruk kvar
S v e r i g e k a n a l l t s å f å e n s t ö r r e p l a t s f ö r E u r o p a s l i v smedel om vi sköter våra kort på ett bara sätt Traktorerna kommer gå på diesel även nästa år, men däremot lanserades en robot för fältbearbetning i år Den här typen av robotar är istället för t r a k t o r e r , d e g å r s j ä l v a o c h plöjer, harvar och så – Jag tror det kommer vara tio robotar nästa år, säger Per Frankelius
Krishandbok för Sveriges lantbrukare ska stärka
Häromveckan lanserades broschyren Om krisen eller kriget kommer – till Sveriges lantbruksföretagare, ett nytt stöd som ska hjälpa lantbrukare att stärka krisberedskapen på gård
– Broschyren är välkommen och kan utgöra ett bra stöd för
Text och bild: BO BÄCKMAN
a t t s t ä r k a b e r e d s k a p e n p å gårdsnivå, men för att lantbruk a r e s k a k u n n a g e n o m f ö r a extra investeringar i ökad krisberedskap krävs att staten tar fullt ansvar och ersätter föret a g e n f ö r t i l l e x e m p e l l a g e rhållning av insatsvaror eller säk r a d e l – o c h v a t t e n f ö r s ö r jning ” Säger Anna Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas Riksförbund
ska anstalt (SVA) i samarbete med en rad andra organisationer, däribland LRF Den innehåller bland annat en checklista och åtgärdsförslag som ger lantbrukare en överblick över vad de kan göra för att stärka företagets beredskap och minska sårbarheten på gården
Broschyren har tagits fram av Sveriges veterinärmedicin-
– Det är bra att det nu finns ett konkret verktyg som visar hur den enskilda företagaren
k a n s t ä r k a b e r e d s k a p e n p å
Sveriges gårdar Kunskapshöjande insatser behövs, med det måste också finnas tillräcklig finansiering på plats för att åtgärderna ska kunna genomföras i praktiken, säger Anna Karin Hatt
Broschyren är den första delen av projektet ”När krisen eller kriget kommer – beredskap i p r i m ä r p r o d u k t i o n e n a v svenska livsmedel” där LRF är e n a v d e l t a g a r n a P r o j e k t e t d r i v s a v S V A p å u p p d r a g a v M y n d i g h e t e n f ö r s a m h ä l l sskydd och beredskap (MSB) Inom projektet kommer mer material tas fram som stöd för beredskapsarbetet på gårdsnivå – De enskilda lantbruksföretagen kan inte förväntas bära k o s t n a d e n f ö r a t t i n v e s t e r a i beredskapsåtgärder som inte är
lönsamma under normala oms t ä n d i g h e t e r F ö r d e i n v e s t eringarna måste staten ta ansvar för finansieringen Jordbruksv e r k e t s r e g e r i n g s u p p d r a g a t t under 2025 införa ett investeringsprogram i syfte att stärka robustheten inom svensk primärproduktion är ett lovande exempel och viktigt första steg
Källa: Lantbrukarnas riksförbund
lektor, docent, LiU, innovationsledare,
sitetslektor, docent, LiU, organisationsledare, Agtech Sweden
Solljuset lyser upp gläntan där vi samlats.
Vi står i den mjukaste mossan, känner skogens dofter och lyssnar till naturen.
V inden susar mjuk högt upp i trädens kronor, en fågel kvittrar längre bort och vi hör bäcken porla.
Aldrig har vi varit så nära naturen, aldrig har vi varit så nära varandra.
Avskedets stund är här och nu, i den stilla friden.
Med vänlig hälsning, Erika Hellberg
Besök oss på något av våra kontor
Norrgårdsgatan 5, Mjölby alt.
Storgatan 31, Boxholm eller boka hembesök på tel 0142-164 40.
Dina gårdsmäklare i Östergötland
Vi erbjuder en helhetslösning för dig som ska sälja din fastighet. Som landets största förmedlare av skogs- och lantbruksfastigheter och med vårt kunnande och expertis inom området tar vi dig igenom försäljningens alla steg.
Kontakta oss så berättar vi mer!
Thomas Nordén 070-372 71 44 thomas.norden@ ludvigfast.se
Erik Hansson 073-814 25 00 erik.hansson@ ludvigfast.se
Stefan Wärdig 076-696 40 03 stefan.wardig@ ludvigfast.se
Missa inte våra webbinarier och fysiska event på ludvig.se/event
ludvigfast.se
SKOTARE | SKÖRDARE | KOMBIMASKIN
För 17 häs tar och e tt generös t boende
Fin och bekväm bostad med stora ytor Bredband via fiber, pool med mera. Gården är godkänd för 17 hästar Välkommen till Norrhult Asplund 1 som är till salu. V
blacka utan att köra runt sjön på södra s
kan man njuta av ett vackert landskap där sjöns vatten oftast är nära Flemma, S
,
nbaden med flera är välkända platser här
Bara drygt ett par tre kilometer norr om R o x e n b a d e n ä r f a s t i g h e t e n N o r r h u l t
Asplund 1belägen och den är till salu Inkörsvägen till gården leder rakt på den fina mangårdsbyggnaden som välk o m n a r m e d i n b j u d a n d e g r ä s m a t t o r , träd och buskar längs grusgången Allt ge r e t t ö pp e t ö v e rs k ådl igt o c h t re v li gt intryck
Bostadshuset är från 1896, men har som så många andra äldre hus genomgått förändringar och moderniseringar g
ta Det är med andra ord ett mycket gen
rummet om hela 60 kvadratmeter Det har vattenburen golvvärme och utgång till altanen
r a s f ö r h ä r , m e n a t t h a d e n t i l l g å n g e n är mycket värdefullt Boendet inkluderar också en pool och altandäck för de där varma lata dagarna man bara vill ha det bra
Gården, som är godkänd för 17 häst a r , i o c h m e d a t t ä v e n l ö s d r i f t f i n n s , präglas av hästverksamhet, kanske med inriktning på uppfödning Stallet eller stallen, beroende på hur man räknar tillb y g g n a d e n , ä r u t r u s t a d e m e d s å d a n t s o m s a d e l k a m m a r e , s p o l s p i l t a m e d varmvatten, foderrum med mera Boxa r f i n n s f ö r s å v ä l s t o r a h ä s t a r s o m f ö r ponnyer
Lösdriften utgörs av en träbyggnad om 53 kvadratmeter, med plåttak och j o r d g o l v D e n h a r t v å a v d e l n i n g a r f ö r två respektive fyra ponnyer På fastigheten finns även en självdränerande ridbana med stenmjöl och ridb a n e s a n d B e t e s m a r k e n ä r ö p p e n o c h
b e l ä g e n i d i r e k t a n s l u t n i n g t i l l g å r d s -
c e n t r u m M a n h a r a l l t s å b r a u p p s i k t över sina hästar när de är på bete Mäk-
laren upplyser dessutom om något uppskattat: ”På denna gård finns inga leriga h a g a r d å m a r k e r n a h a r s a n d b l a n d a d e jordar”
För den som gärna ger sig ut på ridt u r e r f i n n s m y c k e t v i d s t r ä c k t a s k o g smarker med många ridvägar Den som e m e l l a n å t l ä m n a r h ä s t e n h e m m a o c h g e r s i g u t i s k o g e n p å e g e n h a n d l ä r finna att det finns en massa naturupplevelser som börjar runt hörnet Fastighetens areal är knappa fyra och en halv hektar Dessa fördelas enligt taxe r i n g e n s o m t v å p l u s t v å m e l l a n å k e r o c h b e t e M e d k ö p e t f ö l j e r ä v e n j a k t Det handlar främst om jakt på hjort och vildsvin
Den som vill ha en välförberedd gård för någon form av mindre hästverksamhet, där möjligheterna är många och boendet är modernt och bekvämt kanske f i n n e
Asplund 1
Text: BO BÄCKMAN
KORTA FAKTA NORRHULT ASPLUND 1
Bostad: Byggår 1896 1 ½ plan
6ro k Boarea 270 kvm Biarea12 kvm
Bredband via fiber Pool och altandäck
Trädgårdstomt med perenner, yngre fruktträd och buskar
På nedre plan finns också köket som ä r m o d e
n t o c h m a s k i n e l l t v ä l u t r u s -
tat, en matplats med utgång till altanen, bibliotek med mera En trappa upp finner man tre sovrum, varav ett med kattv i n d H ä r f i n n s ä v e n e t t s t o r t a l l r u m F ö r d e l a r n a o c h m ö j l i g h e t e r n a m e d
bredband via fiber behöver inte redogö-
Ladugård/Stall 1: Garage med betonggolv och oljegrop Stall med 7 boxar varav 4 storhästhöjd och 3 ponnyhästhöjd, en box om 12 kvm, övriga om 9 kvm Spolspilta med betonggolv och varmvatten Sadelkammare, foderrum m m Stall 2: Tillbyggt 2020 4 boxar om 10 kvm vardera
Ridbana: 20 x 40 meter Självdränerande, stenmjöl och ridbanesand Lösdrift: Träkonstruktion med plåttak
och jordgolv Två avdelningar för 2 respektive 4 ponnyer Förråd: Area ca 18 kvm Övrigt: Solcellsanläggning Producerar i dagsläget 14 000 kwh/år, men har kapacitet för att producera 23 000 kwh/år
Areal: Total areal, enligt Lantmäteriet, 44 217 kvm Åker 2 ha Bete 2 ha Jakt: Inte utarrenderad Hjort och vildsvin
Vadstena Villavärme installerar och borrar bergvärme i hela Östergötland, allt från den mindre villan till större industrifastigheter. Vi sköter alla delar i egen regi utan dyra mellanhänder. Det innebär att vi kan kvalitetssäkra hela kedjan och du som kund behöver endast ha kontakt med oss direkt.
Kontakta oss för att få veta mer om NIBE S-serien! - Med över 20 års erfarenhet i vår bransch är vi ledande inom Värmepumpar. Vi erbjuder snabb service och även jour i hela Östergötland.
Totalentreprenad även för vattenborrning
Vadstena Villavärme genomför hela processen från brunnsborrning, dimensionering, installation av pump och vattenreningsutrustning. Självklart tas vattenprover för att säkerställa en god vattenkvalité.
för korna där man kan använda kylsystem på sommaren ska höja djurens välbefinnande Kallt vatten leds genom bäddarna och en värmeväxlare kan värma upp ett annat utrymme med värmen från korna
Ny teknik ger ökad välfärd för djuren
condition är ett nytt nyckelord
LANTBRUK (JB) Mycket handlar om precisionsodling när man talar om ny teknik inom lantbruket Vad som är minst lika spännande är den nya tekniken för djurvälfärd
D e t p r a t a s m y c k e t o m n y teknik och AI Hur det ser ut med sådant inom jordbruket och vad man kan förvänta sig bli verklighet och spritt i närtid har inget enkelt svar Prec i s i o n s o d l i n g ä r e t t v ä l k ä n t område, men även inom djurv ä l f ä r d h ä n d e r m y c k e t F o rskarna Per Frankelius och Kar o l i n a M u h r m a n ( s e ä v e n s id a n 4 ) k o m m e n t e r a r o c h r eder ut en del av detta Karolina tar upp något som delvis redan är ganska allmänt och det är ny teknik för djurvälfärd
– I n o m d j u r h å l l n i n g e n ä r det en explosion av AI-applikationer för djurvälfärd för att s n a b b t u p p t ä c k a o m d e i n t e idisslar som de ska, om de inte rör sig som de ska, om kalv a r i n t e s u g e r m e d r ä t t f r ekvens och så vidare
– D e t f i n n s e n A I - a p p l i k a -
tion som vet exakt hur länge en kalv ska suga, och med vilken styrka, för att må bra och för att det ska vara en optimalt m ä n g d f ö r m a g e n M j ö l k -
automaten ställs in individuellt
All teknik som är på djursid a n h a r i p r i n c i p h a r n å g o t djurvälfärdsfokus Ibland kan det vara något arbetsmiljöfo-
k u s T v ä t t r o b o t a r o c h u t f od r i n g s s y s t e m ä r e x e m p e l p å sådana Annars är det absolut fokus på hur djuren ska få det bättre
– M j u k a v a t t e n s ä n g a r f ö r k o r n a d ä r m a n k a n a n v ä n d a kylsystem på sommaren Kallt v a t t e n l e d s g e n o m b ä d d a r n a och man har det som en värmeväxlare så man kan värma upp ett ann a t u t r y m m e m e d värmen från korna
Korna, i synnerhet höglakt e r a n d e , ä r f a k t i s k t k ä n s l i g a för värme Systemen för svalka kan vara rejält avancerade
m e d v e n t i l a t i o n , r ö r i b å s e n , f l ä k t a r i r ö r e n o c h s å v i d a r e
O m d e h ä r n y h e t e r n a slår igenom generellt eller om de k o m m e r f i n n a s p å e t t f å t a l g å r d a r å t e r s t å r a t t s e , m e n : – A l l a k o m m e r i n t e b y g g a o m l a d u g å r d e n o c h s ä t t a r ö r med ventilation Det tror jag
ä r g a n s k a l å n g t b o r t f ö r många, även om det funnits i många år – N ä r d e t g ä l l e r ö v e r v a kn i n g s t a g g a r a v o l i k a s l a g s å känns det som att de är på bra i n m a r s c h M å n g a h a r r e d a n något sådant så man har rätt
Nya värmelampor kan känna av om det är en kulting eller en vuxen gris i närheten och reglera värmen därefter
klimatet hela tiden så det blir exakt rätt – A i r c o n d i t i o n ä r j u e t t n y t t n y c k e l o r d i l a n t b r u k sbranschen, säger Per Frankelius
H a n n ä m n e r y t t e r l i g a r e aspekter av den nya tekniken inom djurhållning:
– E t t a n n a t s y s t e m ä r a t t o m m a n h a r e n m a s s a d a t a i
e t t s t a l l d ä r m a n k a n s k e h a r
t i o p e r s o n e r s o m j o b b a r d ä r och kanske pratar olika språk, s å h a r d e t u t v e c k l a t s e t t s y stem där man kan ställa en fråga om vad något innebär Sys-
De nordiska länderna ligger i framkant i arbetet med att motverka antibiotikaresistens. Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten och myndigheter från Danmark och Norge arbetar nu för att stärka förutsättningarna för de baltiska ländernas arbete på området
Den här veckan, vecka 47, ä r d e t d e n g l o b a l a a n t i b i o t ik a v e c k a n – W o r l d A n t i m ic r o b i a l A w a r e n e n e s s W e e k
Syftet med veckan är att synliggöra den världsomfattande utmaningen med antimikrob i e l l r e s i s t e n s o c h ä v e n v i s a på möjligheter till lösningar
S v e r i g e o c h d e ö v r i g a nordiska länderna har en relativt gynnsam situation vad gäller antibiotikaanvändning
o c h r e s i s t e n s , b å d e p å d j u roch humansidan På djursidan har ett mångå r i g t o c h m å l i n r i k t a t a r b e t e m e d f ö r e b y g g a n d e å t g ä r d e r för att uppnå en god djurhäls a o c h e t t g o t t s m i t t - o c h d j u r s k y d d b i d r a g i t t i l l d e t Sverige har lägst förbrukning a v a n t i b i o t i k a t i l l d j u r i n o m EU och förekomsten av resistenta bakterier är relativt låg, m e n p r o b l e m e n ö k a r b å d e globalt och i Sverige Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten stöttar sed a n 2 0 2 3 , t i l l s a m m a n s m e d m y n d i g h e t e r f r å n D a n m a r k o c h N o r g e , d e b a l t i s k a l ä nderna i deras arbete mot antib i o t i k a r e s i s t e n s D e t g ö r s m e d p r o j e k t m e d e l f r å n N o r d F o r s k s o m u n d e r s t ä l l t N o r d i s k a m i n i s t e r r å d e t f in a n s i e r a r o c h u n d e r l ä t t a r n o r d i s k t s a m a r b e t e i n o m forskning
Projektet Baltic One Health One Plan (BALTOHOP) handlar om att
• ge stöd till Estland Lettland och Litauen för att upprätta en nationell samverkansfunktion mellan myndigheter och andra relevanta aktörer, liknande de samverkansfunktioner som finns i de nordiska länderna
• ge stöd till respektive land så att länderna kan ta fram och genomföra sina nationella One Health - handlingsplaner mot antimikrobiell resistens
• ge human- och veterinärsektorn färdigheter och verktyg för en ansvarsfull användning av antibiotika som ett led i att förebygga, begränsa och hantera antimikrobiell resistens
• verka för att i linje med EU:s Östersjöstrategi utöka det samarbete som omfattar miljösektorn både nationellt och med de nordiska partnerländerna
• utveckla nya insikter och tillhandahålla data, resultat och erfarenheter som gör det möjligt för Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet att stärka sina insatser mot antimikrobiell resistens ur ett globalt hälsoperspektiv
– D e e n k l a r e l ö s n i n g a r n a m e d t a g g a r t r o r j a g k o m m e r slå igenom och redan har slagit igenom till en viss del Sådant som kräver mångmiljoninvesteringar, det måste hålla
A t t s ä t t a t a g g a r p å n å g r a k o r
ä r e n f ö r h å l l a n d e v i s l i t e n i nvestering jämfört med att in-
v e s t e r a i n y a s t o r a m a s k i n e r F ö r g r i s a r n a h a r m a n o c ks å s y s t e m D e t f i n n s l a m p o r med en sensor som känner av om det är en kulting eller en
v u x e n D e g a m l a v ä r m e l a m -
p o r n a ä r a v e l l e r p å t i l l s k i l lnad mot de nya som reglerar
m y c k e t k o l l A t t s ä t t a t a g g a r som kan mäta lite mer är int e e t t j ä t t e s t o r t s t e g o c h i n t e en enorm investering som att b y g g a o m h e l a l a d u g å r d e n Nu har ju de stora mjölkgård a r n a r e d a n m å n g a g å n g e r väldigt sköna bäddar
t e m e t p l o c k a r i n t e b a r a u p p
d a t a u t a n o c k s å g r u n d l ä g -
g a n d e d j u r h å l l n i n g s k u n s k a p
s o m m a n f å r s e r v e r a t p å d e t språk man önskar Ett annat exempel kommer vilda djur till del: – N ä r m a n å k e r m e d e n s l å t t e r m a s k i n s å g ö m m e r s i g o f t a r å d j u r p å f ä l t e t N u h a r m a n k n ä c k t k o d e n o c h k a n detektera rådjurskid A: rädda det vilda djuret B: slippa att lantbruksdjuren får kadaver i fodret – Det är fruktansvärt att råk a k ö r a i h j ä l r å d j u r s k i d m e d s l å t t e r m a s k i n e r D e t f i n n s i n g e n m ä n n i s k a p å p l a n e t e n som kan vara emot sådan teknik
Text och bild: BO BÄCKMAN
Syftet är att bygga upp institutionell och teknisk kapac i t e t f ö r a t t f r ä m j a a r b e t e t mot antibiotikaresistens Arbetet är främst inriktat på hum a n - o c h v e t e r i n ä r s e k t orerna, men även miljösektorn är inkluderad Ett annat syfte är att stärka de nordiska ländernas egna arbete genom det e r f a r e n h e t s u t b y t e p r o j e k t e t ger
– Problemet med antibiotik a r e s i s t e n t a b a k t e r i e r b e r ö r m å n g a d e l a r a v s a m h ä l l e t ; hälso- och sjukvård, folkhälsa, veterinärmedicin, djurhälsa, livsmedel, yttre miljö och forskning För att bli effektiv a b e h ö v e r å t g ä r d e r n a s a mo r d n a s , b å d e n a t i o n e l l t o c h internationellt I Sverige har vi arbetat med frågorna länge
o c h s e d a n 2 0 1 2 h a r v i e n samverkansgrupp med repres e n t a n t e r f ö r 2 5 o l i k a m y nd i g h e t e r o c h o r g a n i s a t i o n e r som tillsammans arbetar mot antibiotikaresistens Det är erfarenheter vi gärna delar, men a r M i c h a e l L a d e g a a r d J e nsen på Jordbruksverkets djurhälsoenhet Ä v e n o m v i i d e n o r d i s k a l ä n d e r n a l i g g e r i f r a m k a n t i arbetet mot antibiotikaresistens krävs insatser för att det s k a b i b e h å l l a s o c h S v e r i g e h a r , l i k s o m d e b a l t i s k a l ä nd e r n
h o v a v u t
l i n g på vissa områden – Ä v e n o m v å r s i t u a t i o n i ett globalt perspektiv ser bra ut
Kikarsikten, luftvapen, krut och tändhattar Pistol- och revolverammunition
Harvägen 6 Finspång 0122-147 98, 073-049 80 59
Vi är specialiserade på begagnade Valtratraktorer och har alltid flertalet till salu. Se hela vårt utbud på vår Blocket-butik. Nu säljer vi även ATV.
Andreas Brunåker Lantmästare 076-846 22 22
Andreas.brunaker@faust.dk
mail@faust.dk www.faust.dk
Anders Nilsson Virkesköpare 070-347 09 18 anders.nilsson1@holmen.com
Gustav Wahlström Virkesköpare 076-109 41 05 gustav.wahlstrom@holmen.com
Med oss kan du prata skog, goda virkesaffärer och andra glädjeämnen.
Hör av dig till oss när du behöver någon som hjälper till att förverkliga dina mål med din skog.
holmen.com/skog
Mer baljväxter ska kunna odlas i länet
Flaskhalsar för odlingsökning identifierade
LANTBRUK (JB) Hur skapas förutsättningar för en starkare värdekedja för vegetabiliskt protein för humankonsumtion i länet? Ett seminarium med workshop hölls i ämnet
E n d a s t e n b r å k d e l a v d e n östgötska åkerarealen används f ö r o d l i n g a v b a l j v ä x t e r f ö r humankonsumtion Den utn y t t j a d e o d l i n g s p o t e n t i a l e n för baljväxter i länet är endast drygt tre procent av åkerarealen
Ett projekt, En starkare värdekedja för vegetabiliskt prot e i n , p å g å r m e d s y f t e t a t t ”skapa förutsättningar för en starkare värdekedja för veget a b i l i s k t p r o t e i n f ö r h u m a nkonsumtion i Östergötland ” V r e t a K l u s t e r , S L U , L o v a n g L a n t b r u k s k o n s u l t o c h H u sh å l l n i n g s s ä l l s k a p e t a r r a n g er a d e e t t s e m i n a r i u m m e d workshop i ämnet baljväxter
Det har ju pratats om baljväxter på längden och tvären
u n d e r m å n g a å r o c h i n t e mycket har skett Projektledaren Maria Källming säger:
– D e t s n a c k a s v ä l d i g t m y c k e t o m d e t , a t t d e t v o r e bra om vi odlade mer baljväxter, för det vore bra för växtf ö l j d e r n a , o c h f ö r m a r k e n s bördighet, biologisk mångfald och sådär – Sedan pratas det också om att det vore bra om vi kunde ä t a m e r b a l j v ä x t e r d ä r f ö r a t t det är nyttigt att ha en större a n d e l b a l j v ä x t e r i k o s t e n S å kände vi lite att trots att de här fördelarna finns så odlas det ju inte jättemycket balväxter för h u m a n k o n s u m t i o n i Ö s t e rg ö t l a n d V a r i k e d j a n b r i s t e r d e t , v a r h a r v i d e s v a g a l ä nkarna?
– Samtidigt så vet man ju o c k s å a t t i n t r e s s e t f ö r a t t ä t a vegetabiliskt protein har ökat de senaste åren Den ökningen s k e r t i l l g a n s k a s t o r d e l m e d i m p o r t e r a d r å v a r a , i n t e m e d svenska produkter Här finns d e t e n a f f ä r s m ö j l i g h e t o c k s å s o m v i i n t e v i l l a t t ö s t g ö t s k a odlare ska missa
D e t s o m m a n l a n d a d e i under workshopen var dels logistiken efter skörd Lantbruk a r n a s ä g e r a t t d e k a n o d l a mer, det är inga problem, men logistiken blir väldigt kostsam
om det finns få ställen att leverera skördad vara till – Det handlar väldigt mycke t o m a t t e k o n o m i n i v ä r d ek e d j a n ä r s å p a s s p r e s s a d a t t mottagningsställena, uppsaml i n g s l e d e t , m å s t e p r e s s a s i n a k o s t n a d e r o c h d å h a r d e i n t e råd att ha öppet för en så pass liten gröda som ärtor och bönor om man jämför med raps och spannmål – Om man tittar på livsmedelsindustrin så är det fortfarande en del som känner sig lite osäkra Ska man ta fram ett processat livsmedel, antingen t i l l s t o r h u s h å l l e l l e r t i l l k o ns u m e n t , s å m å s t e p r o d u c e nt e r n a v a r h e l t s ä k r a p å v a d man säljer, vad det har för häls o e g e n s k a p e r I n n e h å l l e r d e t tillräckligt med protein, prot e i n a v r ä t t s o r t ? F l e r a k ä n d e att de inte har tillräcklig koll på det
V a d s o m ä r s p ä n n a n d e ä r också sista ledet från jord till b o r d , v a d k o n s u m e n t e r n a ä r vana att äta – Vi är vana att äta ärtsoppa, men vi skulle behöva bredd a m e n y n p å m å l t i d e r m e d rätter producerade med vegetabiliskt protein Här finns det lite att göra också
Projektledaren Maria Källming BILD: BO BÄCKMANS ARKIV
En given fördel med bönor finns i beredskapsperspektivet Bönor är lätta att lagra torkade under lång tid, sedan kan man bara blötlägga och koka dem
Nu pratas det mest om gula ärtor och åkerböna i Östergötland och det är de som odlas storskaligt här Andra baljv ä x t e r ä r v a n l i g e n m e r k r ävande vad gäller jordmån och f u n g e r a r s ä m r e p å j o r d a r n a i länet
Å k e r b ö n a o d l a s j u m e s t s o m d j u r f o d e r , m e n g å r d e t att använda den för oss också?
– Åkerbönan är lite knepig med smaken som kan vara lit e b i t t e r , l i t e b e s k D e n a ng r i p s o f t a a v b ö n s m y g s o m gnager hål i bönan och gräver s i g i n D e t ä r i n t e s å l ä t t a t t sälja en sådan böna, även om d e t e g e n t l i g e n i n t e ä r n å g o t f e l p å d e n s å s e r d e n i n t e s å fin ut
– J a g h a r f a k t i s k t ä t i t e n h u m u s p å å k e r b ö n a o c h d e t var jättegott Jag vet inte vad d e g j o r t m e d d e n , m e n d e t var riktigt gott Det skulle också behöva utvecklas
Livsmedelsverket kom med förslag på nya kostrekommend a t i o n e r i h ö s t D e ä r u t e p å remiss, men är inte klubbade I d e k o s t r e k o m m e n d a t i o n e r man föreslår finns att äta baljväxter varje dag Det kan påverka hur man sätter samman menyer i offentlig sektor och h u r p r i v a t p e r s o n e r v ä l j e r a t t äta
ä n k a s i g a t t det kommer leda till en ökad efterfrågan och ett större incit a m e n t f ö
n att ta fram den typen av produkter K o m m e r d e t b l i f l e r b a l jväxter i länet? – Den största flaskhalsen är efterfrågan, säger Maria Källm i n g L a n t m ä n n e n p l a n e r a r en proteinfabrik i Lidköping där de tänker utvinna vegetab i l i s k t p r o t e i n u r ä r t o r D e t kommer ta ett tag innan den är igång, men då kommer de behöva ta in ärtor från Östergötland och närliggande län Det kan innebära en ökning av odlingen
Text och bild: BO BÄCKMAN
Jordbruksverket beräknar att den svenska spannmålsskörden landar på 5,1 miljoner ton 2024, en ökning med 18 procent jämfört med katastrofåret 2023.
g e n o m s n i t t e t f ö r d e s e n a s t e fem åren
Klimatförändringarna orsakar svängiga skördar Fredrik Andersson, jordbrukare och förbundsstyrelseledamot på Lantbrukarnas Riksförbund BILD: LRF Skord i Vastmanland 2024 BILD: LRF
– V i s e r a l l t m e r o j ä m n a s k ö r d e r e s u l t a t o c h d e t b e r o r på ett förändrat klimat, säger F r e d r i k A n d e r s s o n , j o r d b r ukare och förbundsstyrelseledam o t L a n t b r u k a r n a s R i k s f ö rbund
T r o t s a t t å r e t s s p a n n m å l sskörd landar på 5,1 miljoner t o n , v i l k e t ä r e n ö k n i n g f r å n f ö r r a å r e t s n i v å , l i g g e r d e n fortfarande sex procent under
Förra året nådde den svensk a s p a n n m å l s s k ö r d e n e n d a s t 4,3 miljoner ton, vilket motsvarar cirka 20 procent under normalnivån Ett annat svagt skördeår var 2018, då extrem t o r k a r e s u l t e r a d e i e n t o t a l skörd på endast 3,2 miljoner t o n – l å n g t i f r å n d e n å r l i g a s p a n n m å l s k o n s u m t i o n e n p å drygt 4 miljoner ton – Klimatförändringarna skap a r s t o r a u t m a n i n g a r u t e p å åkrarna samtidigt som vi beh ö v e r h a n t e r a e n o r o l i g o mv ä r l d m e d o t r o l i g t v o l a t i l a kostnader och intäkter vilket försvårar långsiktig planering och viktiga investeringar som
klimatanpassning, säger Fred r i k A n d e r s s o n , j o r d b r u k a r e och förbundsstyrelseledamot Lantbrukarnas Riks förb und E n l i g t L R F : s b e r ä k n i n g a r motsvarar årets skördeökning för spannmål 0,8 miljoner ton ungefär 1,5 miljarder kronor i ökade skördeintäkter jämfört m e d i f j o l F ö r e n g å r d m e d
100 hektar spannmål innebär d e t ö k a d e i n t ä k t e r p å d r y g t
200 000 kronor jämfört med 2023, vilket i många fall fortfarande innebär ett minusresultat när alla kostnader beaktats
– Å r e t s s k ö r d ä r e t t s t e g i r ä t t r i k t n i n g , m e n f a k t u m ä r a t t d e n h a d e b e h ö v t v a r a mycket bättre Det ekonomis-
ka läget är och förblir väldigt s k ö r t f ö r m å n g a j o r d b r u k sföretag, säger Fredrik Andersson och fortsätter: – D e t ä r b a r a e k o n o m i s k t hållbara företag som kan göra
de investeringar som krävs för att möta ett förändrat klimat, på ett sätt som är bra både för människa och miljö Men då måste man se till att den svens-
…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden.0763-45 65 77•andreas@mb-isolering.se
STÖDJER
VIKINGSTAD ÅKERI AB
Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord. VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB
Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.
Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se
Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD
Du har väl sett vår hemsida? www.jordbrukaren.se
Boka rödfärgning!
•Rekommenderade sprutmålare av Falu Rödfärg
•Över 35 års erfarenhet av branschen
•Lämnar kostnadsfri offert på plats
•Lagerförsäljning av Gjøcos kompletta färgsortiment
Vi målar allt ifrån Småland till Uppland Carl Stråkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se
Från missväxt till tillväxt!
Levererarfärdigbetong
Flytgödselkörning
Fastgödselkörning
Fyrkantspressning
Slåtterkrossning
Rundbalspressning
Fälthack Claas
Stora inom lantbruksdäck Tel 0142-415 02 · www.skanningegummiverkstad.se
till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler
Levererar allt i grusbranschen.
Vi utför: Bredgrusning och spårgrusning
Lossning och lastning med lastmaskin
Större och mindre schaktarbeten
Joakim 070-600 19 72
Krokvagnar Andreas: 070-888 25 80 Marcus: 070-535 90 08 Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT
Vi köper & säljer
Halm och grovfoder Diesel och oljor
Spannmål, konv & KRAV Gödning
Vallfrö och utsäde
Hanna eller Anders når ni på: Tel 013-23 44 64/65
Vi målar följande fasader: Rödfärgade Reveterade Oljefärgade
Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning
KINGQUAD
Välkommen in i butiken!
Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar
SOFABSanering & Färg AB 0705-300 751, 0730-36 71 36
Dags för ny anläggning?
Akron har marknadens mest kompletta utbud av lösningar för hantering, lagring och torkning av spannmål och biobränsle.
Kontakta din Akronrepresentant idag!
Östergötland: Anders Olausson 070-346 11 11
Södermanland: Linda Karlsson 072-515 18 31
Närke: Kent Folkesson 070-337 16 28
Läs mer på vår hemsida akron.se
Det första numret av Jordbrukaren utkom redan 1926 Snart är vi 100 år
Vision 2025
VISION 2025 Vision 2025 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län
Vildsvinsproblemet kostar det svenska lantbrukare över en miljard kronor per år BILD: ARTHUR SMAAL PEXELS
Lantbrukare får övertag mot vildsvin
Pilotprojektet Signalgröda har visat lovande resultat
LANTBRUK (JB)
LRF Skåne har deltagit i projektet Signalgröda, som drivits av Hushållningssällskapet med finansiering från Jordbruksverket och den europeiska jordbruksfonden. Projektet erbjuder en innovativ lösning för att skydda majsfält från vildsvinsskador, ett problem som kostar svenska lantbrukare över en miljard kronor per år
Projektet omfattade fältförsök på 24 platser i Skåne, Väst e r g ö t l a n d o c h M ä l a r d a l e n u n d e r t v å å r s t i d R e s u l t a t e n visar att signalgrödan fungerar som en effektiv indikator för vildsvinsangrepp
A v d e u n d e r s ö k t a f ö r s ö ksfälten fick åtta inga viltskador a l l s I 1 4 f ö r s ö k g i c k v i l d s v in e n t i l l s i g n a l r u t a n i n n a n d e r ö r d e h u v u d g r ö d a n E n d a s t på två platser skadades huvudg r ö d a n f ö r s t T o t a l t s e t t a ng r e p s s i g n a l g r ö d a n f ö r s t i 8 7
procent av fallen Den slutgiltiga projektrapporten kommer att publiceras i Sverigeförsöksboken i januari 2025 – Projektet har varit framgångsrikt, med ett aktivt sam-
Gör så här för att använda signalgröda:
• Så en tidigt mognande sort i ett sådrag eller hela vändtegen
• Lämna en kameragata på cirka tre meter runt signalgrödan
• Placera en viltkamera och gärna ett jakttorn i gatan
• Vänta på kamerabilder och agera vid angrepp
arbete mellan lantbrukare och jägare Vi har visat på en åteleffekt utan att använda något a n n a t f o d e r m e d e l ä n f ä l t e t s huvudgröda Nu har vi kunnat visualisera detta för lantbrukarna, vilket kan innebära en lösning som gynnar dem e k o n o m i s k t o c h i n t e f o d r a r v i l t e t , s ä g e r p r o j e k t l e d a r e n M a g n u s N i l s s o n f r å n H u shållningssällskapet Skåne
– D e t ä r p o s i t i v t a t t p r ojektet har resulterat i handfast a r å d f ö r h u r l a n t b r u k a r n a k a n h a n t e r a v i l d s v i n s p r o b l em a t i k e n L R F t a r f r å g a n p å stort allvar och betonar att ans v a r e t i n t e e n b a r t k a n l ä g g a s på den enskilde brukaren Vi driver en tydlig linje med en n o l l v i s i o n f ö r s k a d o r o c h s j u k d o m a r f r å n v i l d s v i n o c h a t t v i l d s v i n s s t a m m e n b ö r minskas till en tiondel, säger
Anders Rolfsson, viltansvarig
i L R F S k å n e s r e g i o n s t y r e l s e
Vildsvin är ett allt större bek y m m e r f ö r l a n t b r u k e t , s ä r s k i l t i g r ö d o r s o m m a j s , som är en favorit på grund av dess näringsrika kolvar Majs e n ä r s ä r s k i l t u t s a t t u n d e r m j ö l k m o g n a d s f a
för vildsvin Det är inte ovanligt att hela fält förstörs, vilket kan leda till stora ekonomiska förluster
E n l i g t J o r d b r u k s v e r k e t s statistik skadas 26 procent av Sveriges majsodlingar varje år, vilket motsvarar en kostnad på ö v e r 3 0 m i l j o n e r k r o n o r f ö r landets majsodlare På nationell nivå uppskattas de totala skadorna från vildsvin till över en miljard kronor årligen Att skydda grödor med met o d e r s o m s t ä n g s l i n g , å t l
d y r t o c h t i d s k r ä v a n d e F ö r högväxande grödor som majs är det dessutom svårt att upptäcka skador i tid Därför har behovet av innovativa och eff e k t i v a l ö s n i n g a r a l
större
S i g n a l g r ö d a n ä r e n t i d i g t mognande majssort som sås i en avgränsad ruta på majsfält e t R u n t r u t a n l ä m n a s e n ”kameragata” på cirka tre me-
Fördelar med signalgröda Tidiga varningar: Genom att upptäcka angrepp tidigt kan lantbrukaren agera innan stora skador uppstår Minskade kostnader: Skyddsåtgärder behövs bara när hot föreligger, vilket minskar både kostnader och arbetsinsats
ter där en rörelsekänslig viltkamera placeras När vildsvin r ö r s i g i s i g n a l r u t a n s k i c k a r kameran bilder till lantbrukaren, vilket gör det möjligt att s n a b b t s ä t t a i n å t g ä r d e r s o m stängsling, jakt eller skrämsel i n n a n h u v u d g r ö d a n s k a d a s
Källa: LRF Skåne
Miljövänligt alternativ: Signalgrödan lockar vilt utan behov av åtling, något som många odlare vill undvika då det kan attrahera fler vildsvin till området
Framtidspotential
Signalgrödan visar stor potential att öka odlingssäkerheten för majs i vildsvinstäta områden Tekniken kan dessutom utvecklas för att användas i andra grödor och svårövervakade fält Pilotprojektet har redan visat att metoden är kostnadseffektiv och lätt att implementera
Angripen signalruta utanför Tomelilla i Skåne BILD: MAGNUS NILSSON HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET SKÅNE
