Jordbrukaren nr 9, 2015

Page 1

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 9 • Årgång 89 Maj 2015

Bengt Svantesson i köket på gården som familjen ägt sedan 1720.

Han är sjunde generationen på gården JORDBRUK. Bengt Svantesson med sönerna Magnus och Robert utgör sjunde och åttonde generationens ägare till skogs- och lantbruksfastigheten Värna Norra 2:3, 3:1, som vanligen kallas Värna Arrgård och kom i släktens ägo redan 1720. Bengt själv har passerat de sjuttio, men fortsätter att vara verksam på gården. Nästan dagligt arbete med motorsågarna har bevarat krafterna och hälsan är god. Gården har han brukat sedan 1966, han tog över blott 22 år gammal.

700 kilo potatis är ingen match för en pilotlastare och här dansar potatisarna ned på väg till såbädden.

SIDAN 14

Grankulla gård satsar på dikor LANTBRUK. På gården Grankulla i Skrickerum som ligger i den sydvästra delen av Valdemarsviks kommun satsar far och son, Bill och Daniel Johnsson på dikor. Därför byggdes ett nytt djurstall som togs i bruk förra våren. Valet stod mellan att bygga nytt eller att lägga ner djurproduktionen. Ombyggnad av den gamla ladugården var inget alternativ. – Det här var något vi trodde på, i varje fall när vi tog beslutet, nu har ju tyvärr köttpriserna gått ner, säger Bill Jonsson.

Nu ska knölen i jorden Många potatissorter men King Edward fortfarande ohotad favorit JORDBRUK. Strax utanför Skänninge vid Örnsnäs gård är det full aktivitet. Henrik Westman sätter just nu potatis tillsammans med sin far Karl-Olov Westman och för dagen ska Ballerina i jorden. Solisten, tidig sort, är redan i

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

välja på. Karl-Olov, som driver gårdsbutiken i Gripenberg tillsammans med sin fru Birgitta, betonar att de satsar på ett stort urval och att de i år sätter åtta olika sorters potatis. SIDAN 4

Det kom fler än de vågat drömma om Det började med att de skaffade lite höns, men numera är det en mängd andra djur av olika slag som samsas med Fredrik Björkegren och Nadine Joelsson på deras gård, Staffansbo. Djuren är deras hobby, och för första gången har de nu haft ett Öppet hus hemma i Staffansbo. Och fler besökare än vad de vågade drömma om dök upp. SIDAN 10

SIDAN 16

Du som är prenumerant

jorden och skörden beräknas till midsommar. – Lite kallt är det, men annars är jorden perfekt just nu, säger Henrik. Potatissortimentet har verkligen förändrats med tiden, och det finns en mängd olika sorter att

VECKANS BORRING

JORDBRUK

LANDSBYGD

Kan mat bli hälso- och sjukvård?

De testkör prototyp av 14meters harv

På 4Hgården behövs alla

SIDAN 2

SIDAN 12

SIDAN 24


2

Nummer 9 • Maj 2015

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Kan mat bli hälso- och sjukvård? I dagarna passar Vretagymnasiet på att fira att man detta år fyller 60 år. 1955 startade Lantmannaskolan i Vreta Kloster i nybyggd anläggning i vackra Berg, en mil norr om Linköping. Landstinget gjorde en storsatsning genom att sammanlägga flera tidigare lantbruksskolors verksamhet till en plats. Lantbruksskolor eller lantmannaskolor fanns på flera håll i länet. Östergötland var på intet sätt unikt. Runtom i Sverige skedde exakt samma sak. Större jordbruksegendomar köptes upp, undervisningslokaler byggdes, ladugårdar och maskinhallar anpassades till den nya verksamheten. Det allmänna förbarmade sig vid ungefär samma tidpunkt över att det skulle tillhandahållas en anständig lantbruksutbildning runtomkring i hela Sverige. Nog för att många av de tidigare utbildningarna och utbildningsplatserna var väl så ståndsmässiga och hade kvalitetsrykte. De var inte alla i lantbruket förunnat när förra seklet var ungt, att likt min morfar kunna stolt-

sera med att man gått lantmannaskola i Bjärka-Säby!

bundens, försorg. Lanthushållsskolorna är ett minne blott…

I dag, 60 år senare, tycks det högst exotiskt och till och med irrationellt att landstingen ska vara huvudman för en i deras sammanhang så perifer verksamhet som lantbruksutbildning. Och än mindre lanthushållsutbildning, gudbevars. Som av en slump så startade ofta samma landsting som samordnade och nystartade lantbruksutbildningar också lanthushållsskolor där, i princip uteslutande, flickor fick lära sig ta hand om hus och hem. I dag är ungefär hälften av de gamla ursprungliga lantbruksskolorna privatiserade, ytterligare några har gått över i kommunal regi, några har lagts ner och resterande är kvar i landstingens ättling, regionför-

Vad var det då som fick offentliga instanser, vars huvudverksamhet är hälsa och sjukvård, att satsa för den tiden enorma summor till en så exotisk verksamhet som jordbruk? O då menar jag ”äkta jordbruk” och inte smådjur, ormar, hundhållning och hästverksamhet -som förvisso är en viktig del av dagens landsbygdssverige- men fortfarande inte så stor avnämare av heltidssysselsättning för de blivande studenterna. Jo, anledningen till dåtidens massiva satsning på lantbruk var mycket enkel. Om man tänker efter.

I efterkrigstidens Sverige och Europa fanns ett övergripande mål för jordbrukspolitiken. Se till att det finns mat, så att svält undviks!

I efterkrigstidens Sverige och Europa fanns ett övergripande mål för jordbrukspolitiken. Se till att det finns mat, så att svält undviks! Andra underliggande mål

såsom att effektivisera jordbruket, så att arbetskraften kunde användas i andra branscher, säkra konsumenten prisvärd mat och säkra bonden adekvat löneutveckling fanns också. Det övergripande som gällde för hela efterkrigstiden ända in på 1980-talet var dock öka produktionen, säkra kunskapen att kunna producera mat. Ingen ville uppleva krigets ransonering eller 30-talets kriser och fattigdom. Man kopplade således en säkrad tillgång till mat till en ren förebyggande hälsooch sjukvård! Därav att just Landstingen och inte kommunen eller staten drev på utvecklingen för alla nya lantbruks- och lant-hushållsskolor. En koppling som nutidssvensken fullständig glömt bort i sin iver att leta ekologisk mat till lågpris bland Icas och Coops, av importerad mat, överfyllda hyllor. I det läget känns historiken avlägsen… Må så gott i det historielösa Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Straffskatt på landsbygden om avstånden blir skattebas Torka spannmålen med biobränsle! Akron pelletspannor upp till 1MW. Akrons erkänt högeffektiva varmluftspannor finns nu optimerade för pelletseldning, för säker och energisnål torkning av spannmål från 200 till 1000 kW i alla typer av torkar. Dessutom erbjuder vi fliseldade pannor från 400 till 1000 kW. Allt utvecklat, testat och tillverkat i egen regi för högsta kvalitet och funktion. Kontakta vår lokale representant för mer information! Sörmland/Östergötland Kjell Klasson

Bergslagen/Uppland Bengt Larsson

tel 070-317 60 82 klasson.kjell@swipnet.se

tel 070-266 52 25 bengt.larsson@akron.se

En avståndsbaserad vägslitageskatt, tidigare kallad kilometerskatt, skulle ha en negativ inverkan på svenska företags konkurrenskraft. Skogsindustrin är en av de branscher som kommer att drabbas hårdast.

Skogsindustriernas medlemmar arbetar kontinuerligt med att effektivisera sina transporter. Men att korta avståndet mellan skogen och anläggningarna är inte möjligt. Att skattebelägga avstånd ger därmed ingen styrning utan endast en ökad ekonomisk belastning för industrin, vilket i förlängningen påverkar konkurrenskraften och jobben. Om regeringen vill minska

Se vår nya hemsida på www.jordbrukaren.se

antalet lastbilar borde de däremot besluta om att tillåta

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

tyngre fordon upp till 74 ton. Med mer last per fordon minskar både utsläppen och antalet lastbilar på våra vägar. För att få en överflyttning av

gods till järnväg behövs andra typer av åtgärder som underhåll på sträckor godset trafikerar, kapacitetshöjande åtgärder, effektiva omlastningspunkter och investeringar i flaskhalsar viktiga för godset. Mer järnvägstransporter får vi när järnvägen är effektiv ur ett godsperspektiv, inte genom att straffbeskatta ett annat transportslag. Skogsindustrin är Sveriges största transportköpare. Närmare var fjärde lastbil och vartannat tåg är en skogsindustritransport. Skogsindustrin är beroende av lastbilstransporter där inga alternativa transportmedel finns. Effektiva transportlösningar och bränslebesparingar är överlevnadsfrågor för branschen.

Att skattebelägga avstånd ger ingen styrning utan endast en ökad ekonomisk belastning för industrin, vilket i förlängningen påverkar konkurrenskraften och jobben, anser man från skogsindustrins håll.

Sverige är avlångt och vi har inte järnvägsspår in i skogen, det kan ingen kilometerskatt ändra på. Skogsindustrins medeltransportavstånd är

dessutom drygt tio mil. Regeringen försöker lösa storstädernas problem men en avståndsbaserad skatt blir en straffskatt på landsbygden.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Bankgiro 386-0020 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.


Nummer 9 • Maj 2015

3

AUKTION ELLER FÖRMEDLING av lantbruk-entreprenad-maskiner? Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst! Stig-Arne 0730-291 659

s ZDKEd y> ϯͲϵdžϱϲ KE KZ ts ϭ͕ϱͲϲdžϰϮ

Levererar allt i grusbranschen, även bergmaterial.

KƌĚ ƉƌŝƐ ϯϯϵϱ͕Ͳ Eh͊

Vi utför: Bredgrusning och spårgrusning

Ϯϵϵϱ͕Ͳ

Ϯϯϵϱ͕Ͳ

Lossning och lastning med lastmaskin Större och mindre schaktarbeten

KƌĚ ƉƌŝƐ ϯϵϵϱ͕Ͳ Eh͊

Gösta 070-600 19 71 Joakim 070-600 19 72

ǁǁǁ͘ŽdžŽͲŽƉƟŬ͘ƐĞ ZŝŶŐ Ϭϰϭϭ ϯϵ ϵϱϬ

Vi syns på SkogsElmia! Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager

På SkogsElmia den 4-6 juni kan du stifta närmare bekantskap med Rörvik-koncernen - en stark partner i skogsbruket. Här kan du få veta allt om våra sågverk, våra produkter och våra råvaror. Och givetvis pratar vi gärna skogsbruk och skogsaffärer. Dessutom kan du vinna en exklusiv resa. Vi finns i monter 587. Välkommen in!

Besöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

Levererar färdig betong certifierad av o oga ko Karlsko Karlskoga

Eskilstuna Strängnäs ängn äs Strä

Örebro Örebro tineh ha hamn tineha tinehamn

rg erg Lekeberg or for errfors Deger Degerfors a mla ml Kuml Kumla H ll Hallsberg

pång ullsp ullspång

Vingåkerr Vingåker

G Flen Gnesta

o olm Katrineho Katrineholm

Laxå Laxå

sa Trossa Trosa

Askersund

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

Nyköping Nyköping

tad ta

ng Finspån Finspång

o oda Törebo r Karrlsborg övde Tibro o ro stena dst Vadst Vadstena

o Habo lllsjö

Norrköping Norrköping Linköping Linköping

arsvik a ma Valdema Åtvidaberg Åtvidaberg Valdemarsvik

Öd de e ög esh Ödeshög o olm ho Boxho Boxholm Tranås Tranås Aneby

Kinda Västervik Västervik

Ydre

Jönköping

Vimmerby Nässjö

geryd Vagg

ng ng Söderköping Söderköping

Mjölby Mjölby

Hjo m aholm

Oxel x ösund Ox Oxelö O Oxelösund

Motala

Ekssjö Eksjö

Lars Kinell 0383-969 82

Anders Gunnarsson 0383-969 78

Karl-Johan Swahn 0383-969 79

Tobias Petersson 0383-969 85

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

Rörvik Skog AB, rtimber.se

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37 Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Vi möts på SkogsElmia! Nu är det dags för SkogsElmia igen, den 4-6 juni. Holmen är givetvis på plats – och det hoppas vi att du också vill vara! Vi har samlat massor av kunskap. Så passa på och fråga allt du vill veta om skogsskötsel! Du hittar oss i monter 736! Välkommen!

Region Norrköping

www.holmen.com

011-23 50 00


4

JORDBRUK

Nummer 9 • Maj 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Något annat liv än att leva och arbeta nära naturen kan inte Henrik och Karl-Olov Westman tänka sig.

Nu ska den älskade knölen i jorden Många sorters potatis men King Edward är fortfarande favorit MJÖLBY (JB)

På de underbara slätterna utanför Skänninge pågår i vårdagarna aktiviteter som garanterar mat på bordet inför hösten. Att sätta potatis har under hundratalet år varit en huvudsyssla för vår försörjning. I många år var det ett slitgöra att sätta och på hösten att skörda potatisen. Om maskinerna håller och vår herre ordnar vädret är det i dag annorlunda. Men bråttom är det…

Strax utanför Skänninge vid Örnsnäs gård är det full aktivitet. Henrik Westman sätter just nu potatis tillsammans med sin far Karl-Olov Westman och för dagen ska Ballerina i jorden. – Lite kallt är det, men annars är jorden perfekt just nu. Eftersom vi hoppas att det snart ska komma regn så är det bäst att få potatisen i jorden, säger Henrik. Solisten, tidig sort, är redan

i jorden och skörden beräknas till midsommar. Potatissortimentet har verkligen förändrats med tiden, och det finns en mängd olika sorter att välja på. Karl-Olov, som driver gårdsbutiken i Gripenberg tillsammans med sin fru Birgitta, betonar att de satsar

Potatisen slumrar i såbädden tills det är dags att leverera.

Potatissättaren rullar med en hastighet av tre till fyra kilometer i timmen.

på ett stort urval och att de i år sätter åtta olika sorters potatis. – Vi har ingen gammal potatis i lager kvar, och det är bra eftersom vi inte har några kyllager, kommenterar Henrik. Bland de många sorterna är det King Edward som dominerar, vilket det finns nackdelar med. King Edward är en känslig sort och egentligen är det inte så mycket ekonomi i odlingen. Den kräver mer bekämpning för att kunna hålla god kvalitet. – Det är konsumenterna som bestämmer och fortfa-

berett och såbädden ligger rak och stenfri är det potatissättarens tur. Med en teleskoptruck hämtas en låda med 700 kilo potatis som med potatissättarens hjälp myllas ned i jorden.

rande är Kingen den mest älskade, påpekar Karl-Olov. Detta får mig att reflektera över att inte vara så traditionsbunden nästa gång jag köper potatis. Det finns så många intressanta sorter att laborera bland, och i påsen finns kanske nästa gång Obama, Amandine, Melody, Princess eller någon annan ny oprövad sort. Hur ser då potatisåret ut? På den höstplöjda åkern går bäddplogen och med GPS blir fårorna raka. Efter det kommer stensträngläggaren som ser till att det inte finns sten i bädden. När allt är för-

Nu ligger de vackra såbäddarna där vilka snart ska fyllas med spirande plantor. För att allt ska gro och växa måste emellertid regnet komma, och det optimala är regn en gång i veckan. – När man odlar potatis måste det finnas tillgång till vatten. Vi grävde en damm för några år sedan, och när det

är nödvändigt konstbevattnar vi. Vi har en jättebra damm och vattnet är av fin kvalité och rinner till av sig självt så kallad upprinning, påpekar Karl-Henrik. För att potatisen ska hålla god kvalité är växtföljden viktig. Det går inte att sätta potatis i samma jord mer än ett år. Därför måste man kunna byta åker varje år och jorden måste vila i fyra till fem år innan den går att använda till potatisåker igen.

odlar i år 30 ha potatis. På de övriga arealerna finns spannmål och oljeväxter. Potatisen de odlar i år säljs i Wreta gårdsbutik, och där kan den intresserade välja bland alla sorterna. Ett tips är att köpa ett kilo i taget och prova. – Till midsommar vore det väl ändå bäst att kunna servera den färska potatisen från Östergötlands egen jord, och till och med från Mjölby, som är potatisens Mecka i Sverige.

Henrik och hans far Karl-

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

Olov Westman som driver Gripenbergs och Wreta gård


Nummer 9 • Maj 2015

5

Du har väl inte glömt att teckna kontrakt på energigallringar, åkerkanter och risskotning. Passa även på att teckna avtal på din grot vid bilväg eller hygge och vi garanterar att den omsätts säsongen 2015/2016. Kontakta din lokala Skogstjänstare!

Skogsaffärer på nya sätt.

Skogsbränsle – framtidens energikälla!

www.skogstjanst.se 013-14 16 20

Vi vill köpa ditt timmer. Är det certifierat betalar vi extra. www.moelvenskog.se

Våra specialsortiment ger mer pengar till dig som skogsägare. Just nu har vi god efterfrågan på timmer. Många kunder efterfrågar våra specialsortiment vilket ger dig som skogsägare extra bra betalt. Och att vi har många lokala kunder gynnar hela bygden. Så passa på att göra en bra skogsaffär ur flera perspektiv – kontakta våra virkesköpare via 0771-787 000 eller www.sveaskog.se

Våra sågverk behöver timmer. Därför vill vi göra affärer med dig. Har du certifierat timmer får du dessutom en extra bonus för det. Är din skog ännu inte certifierad kan vi hjälpa dig med de åtgärder som behövs för att den ska bli det. Det räcker med ett möte där vi går igenom regelsystemet. Sedan sköter vi resten och du kan direkt börja leverera certifierat timmer. Ring 010-122 65 00 så hjälper vi dig.


6

Nummer 9 • Maj 2014

Med en stark tro på framtiden, marknadens driftsäkraste maskinprogram är vi en samarbetspartner att lita på!

Sampo Rosenlew FR28 • Helt ny skotare på marknaden • Agco Power dieselmotor steg 4, 124 kW • Hydrostatisk/mekanisk transmission • 10 ton lastkapacitet, grindarea 4,1 m2 • Stort urval av alternativ & utrustning

r ä i m e r p e g i r Sve

lia o N & a i m l E på Gilla oss

Micke Bohm gsm + 46 705 705 695 micke.bohm@sampo-rosenlew.fi

Låt oss räkna på er nästa maskininvestering!

Mikael Ingemarsson gsm + 46 703 480 502 mikael.ingemarsson@sampo-rosenlew.fi

Vi ses i monter 4026

Vi ses i monter 924 4-6 juni Jönköping

SkogsElmia

11-13/6 Umeå

Försäljning Skogsmaskiner: Sampo-Rosenlew filial Sverige Industrigatan 37A, 544 50 Hjo

Myrvolds Maskiner AB Storgatan 63, 672 91 ÅRJÄNG Daniel Myrvold 070-670 55 54 daniel@myrvolds.se


Nummer 9 • Maj 2015

7

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

– Skogsplantor – Plantering – Röjning

TÄCKDIKNING

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

med plog eller kedja

www.allskogsservice.se Olle Josefsson 070-275 04 09 · info@allskogsservice.se

Grävkonsult AB Erik Ryden · Tel 070-533 68 30 · Vikingstad

Från idé till färdigt stall 590 33 Fornåsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se

Vi har lösningen oavsett hur dina behov ser ut

Stängseltider! Köp minst en bunt tryckimpregnerade stolpar – få 10% rabatt på valfritt stängselaggregat! Besök år v gärnautik! webb

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

Södra Hjälmarstrandens Sjörensning AB

Vassklippning, grävning och muddring med Truxor – tar sig fram skonsamt även i ömtåliga områden! facebook.com/ydregrinden

Kontakta oss! Kent 073-071 36 13 Mats 070-310 64 50

@ydregrinden

tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se STALLINREDNING • STALLTILLBEHÖR • GÖDSELHANTERING • FODERHANTERING • BYGGNATION • VENTILATION

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

15% RAB RABATT ATT på Avant-r Avan vant-redskap.

Över 160 redskap, nu till 15% rabatt. Gäller till och med 30/6-2015. Ring Cecilia på Bepart: 0121-300 00.

Välkommen på Klosterfältvandring 2015 •

Lär dig mer om Rapsodling och Täckdikning.

För första gången presenteras Hushållningssällskapet Östergötland nya försöksmaskin. Det är en specialdesignad försöksmaskin för utveckling av odling på breda radavstånd.

Ta del av Hushållningssällskapet Östergötlands övriga utbud av produkter och tjänster.

Kvällen avslutas med en enklare måltid klockan 19:00

Fältvandringen genomförs i samarbete med Diknings AB B. Segerberg Rc Gräv & Consult ab lev Carl-Johan Rangsjö Förra året b

hoppas en succé. Vi t i år! överträffa de

3:e juni 17:00 Klostergården, Vreta Kloster Alla är välkomna!

bepart.se • 0121-300 00

ÖSTERGÖTL AND


8

JORDBRUK

Nummer 9 • Maj 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

”Det syns väl att vi trivs?”

Allt kan kontrolleras med Michaels mobiltelefon eller som här av Ingemar vid datorn.

Den nya ladugården.

Höglycke nya moderna ladugård – Ett miljölyft för både djur och människor YDRE (JB)

I en period där ett mycket lågt mjölkpris får allt fler bönder att byta mjölkkorna mot köttdjur då satsar istället Michael Hübsch och hans far Ingemar på Höglycke mellangård Torpa Ydre istället på en ny hypermodern ladugård med plats för omkring 140 nötkreatur varav 70 mjölkkor.

Michael är nu tredje generationen Hübsch på Höglycke. Det var farfar Torsten och farmor Eva som 1947 övertog Höglycke då en gård på 32 ha. Men nya marker har tillkommit och när sonen Ingemar 1974 tog över var gården betydligt större. Inför år 2011 var det dags för Ingemar att överlämna ansvaret och det var då Michael tog över som ägare till 65 ha odlad jord, 65 ha betesmark och 70 ha skog. Alltså en i vår moderna tid normalstor gård. Redan tidigt var Michael in-

tresserad av lantbruk. Han valde därför efter studenten i Tranås att studera vid ett amerikanskt lantbruksuniversitet och fick då också som praktik växtodling i North Dakota och mjölkproduktion i Kalifornien. Därefter blev det studier vid Sveriges lantbruks universitet Alnarp. Och efter det har några år inom bank och försäkring gett honom verklig kompetens som lantbrukare.

När det därför 2014 ur flera synpunkter var lämpligt att förverkliga Michaels och Ingemars gemensamma plan om en ny större och modern ladugård på Höglycke då slog de till. Med skickliga entreprenörer och goda vänners stöd satte bygget igång hösten 2014 och redan i april 2015, när undertecknad för reportage gör ett besök, är redan ladugården med all sin datastyrda tekniska utrustning också fylld av kor som sakta men säkert liksom ägarna redan lärt sig det mesta av tekniken. För bara tre dagar sedan mjölkade Ingemar och Michael för sista gången i den gamla ladugården som nu istället får ge lugn miljö till nykalvade kor och deras kalvar. Ingemar Hübsch är fortfarande i sin krafts dagar och delar gärna arbetet med Michael i den nya ladugården. Men allt det där med datastyrning, det får nog Michael ta huvudansvaret för, säger Ingemar, som nog så småningom också lär sig det som behövs, för det är ju fantastisk vad allt det med datastyrning och automatik ändå tycks fungera. Nästan allt i den nya ladugården styrs av ett LELY-system där fodret (ensilage+sädeskross) kan blandas och via transportband nå ut till djuren i individuellt anpassade givor. Mjölkningen sker i en robot dit nästan alla mjölk-

korna redan lärt sig hitta för att bli mjölkade. Mjölken pumpas direkt vidare till den 5000 liter stora tanken, som töms varannan dag och automatiskt diskas efter varje tömning. Två eller högst 4 gånger per dag öppnar mjölkroboten för varje ko som då mjölkas och sedan vandrar vidare fritt i ladugården. Korna äter när det passar och har särskilda sovmadrasser som är torra medan gödseln från övriga delen av golvet automatiskt transporteras ut till den stora behållaren bakom ladugården. Den gjutna gödselstaden är så stor att i vintras när den var ny och vattnet i den frusit fick den bli hockeyrink för byns unga. Det låter nästan som en saga – men det är faktiskt sant. Här är nu ännu en ladugård där det mesta sköts automatiskt med hjälp av dator. Naturligtvis måste allt övervakas det är viktigt. Det görs mestadels manuellt men kan också i detalj kollas via dator eller mobiltelefon. Tack vare att det nu går att både automatisera och förenkla lantbruk och djurhållning kan också bonden få mera tid för familj och övriga intressen. Det är en utveckling som säkert kommer att minska flykten från landsbygd och jordbruk. Den mycket fina utrustning-

en tillverkad och installerad av Ydre-Grinden i Rydsnäs gör det också smidigt att av-

”Här väntar jag på min tur att mjölkas av roboten.”

skilja de sin-kor som inte mjölkar och därför inte heller ska ta tid och plats vid mjölkroboten. Och finns det till äventyrs någon ko som just då inte klarar robotmjölkningen, registreras det, och då finns en liten enkel transportabel mjölkmaskin som man kan ta med sig till kon och klara av mjölkningen. Nära till utebete och frigång det har korna på Höglycke. Än så länge är det dåligt med grönskan utanför ladugården men där finns stora betesmarker där ganska snart korna kan välja att vistas ute. Men ladugården är också luftig och ljus med luftinsläpp och dagsljus som lätt regleras. Allt det praktiska tycks allt-

så gått i lås på ett mycket bra sätt och både Michael och Ingemar verkar helnöjda med sin satsning. Men vad tänker de om dagens låga mjölkpris? Naturligtvis blir det också lite prat om den just nu rådande situationen med extra lågt pris på mjölken som får många mjölkbönder att sluta. Michael är dock inte speciellt orolig. Konjunkturen påverkar ju det mesta och just nu är det nog EU-blockaden och Rysslands köpbojkott som ökat svårigheten att få ut ett bra mjölkpris. Michael som själv är aktivt i Svenska lantmän och även i samarbetet med den danska organisationen och då också i Hagekiel känner sig dock

ganska lugn. – Naturligtvis måste vi arbeta för att höja mjölkpriset men framför allt tror jag det handlar om att minska alla särkostnader som lagts på svenskt lantbruk. Det är nödvändigt att svenska bönder ges samma förutsättningar som gäller i våra grannländer. Men jag tror på en god framtid också för oss mjölkbönder. Mjölken är viktig i vår kosthållning och med den befolkningsökning som sker i världen lär både svensk mjölkoch köttproduktion behövas och finna god avsättning. – Så jag är säkert på att det ska ordna sig – fast ibland får man nog ha lite is i magen. Text och bild BERNT KARLSSON


Nummer 9 • Maj 2015

9 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

TJ:s Pumpservice AB ”Ett bra vatten är bättre” Över 30 år i branschen Vattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

Duktiga polska hantverkare

Bygg solkraft 2015 – Nyttja rotavdraget Maila oss din adress så får du förslag på hur mycket ditt tak kan producera samt offert! Välkommen till TRÄ & MILJÖ AB GISTAD stefan@traochmiljo.se 0708 - 27 34 88 www.traochmiljo.se

GISTAD SOLSTATION (fd Brandstationen)

Timrade stugor · Förråd · Bastu

Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd.

We-1400

med 2 kanal radio.

13.900:+ moms o frakt

Under svensk arbetsledning, svenska försäkringar och garantier. ROT-avdraget gäller även hos oss!

Birkas AB www.birkas.se

,]HVEYPZMRWGL Enkel montering på alla kranar.

Fasad, målning, tak- och bygg

013-35 32 02 · 011-13 53 11 · 070-383 44 61

JORDBRUK

www.vvp.se · 0121-511 96

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

$ "

$ $ $ $ $

"

"

!

#

%

#

Svensktillverkade jordkällare. I plast. Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Rödfärgning Målningsarbeten med full garanti. Vi utför även fönsterrenovering samt mögelsanering av husfasader. 60 år i branschen! Vi målar med Falu rödfärg.

SKÖLDS MÅLERI AB Tel verkstad 0144-320 81 · Ulf Sköld 070-554 95 92, 011-34 06 95 · Frank Sköld 070-556 20 98 www.skoldsmaleri.se

LELY CENTER VALDEMARSVIK

LELY – världsledande inom innovativa system för automatisk mjölkning och robotutfodring. Kontakta oss för mer information Lely Center Valdemarsvik Tel 0493-120 60 valdemarsvik@val.lelycenter.com www.lely.com innovators in agriculture

SSAB Merox AB Tel. 0155-25 60 00 www.merlandet.se


10

LANDSBYGD

Nummer 9 • Maj 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Nadine Joelsson och Fredrik Björkegren gillar livet på landet och att få syssla med deras hobby, djur av olika slag.

Även kaffeservering fanns det vid Öppet hus i Staffansbo. Många slog sig ner bland trädgårdmöblerna och trivdes denna majsöndag då vädret nog var perfekt för ett besök på Staffansbo smådjursgård.

Fredrik och Nadine trivs bland djuren Staffansbo smådjursgård är deras hobby BOXHOLM (JB)

Det började med att de skaffade lite höns, men numera är det en mängd andra djur av olika slag som samsas med Fredrik Björkegren och Nadine Joelsson på deras gård, Staffansbo. Djuren är deras hobby, och för första gången har de nu haft ett Öppet hus hemma i Staffansbo. Och fler besökare än vad de vågade drömma om dök upp!

Det är i den vackra Åsbo och Pålsbobygden de bor, det unga paret Fredrik Björkegren och Nadine Joelsson. På våren 2013 flyttade de in på gården Staffansbo, men de är långt ifrån ensamma på gården de har nämligen sällskap av en hund, tre katter, sex kaniner, tretton höns, sex ankor, tre gäss, femton vaktlar, tre kalkoner, tio getter och femton bisamhällen. Det är dessa djur som Björkegren och Joelsson äger, men det finns också grisar på Staffansbo fast dessa är de inte ensamma ägare till. Grisarna bökar nu på en gräsplätt och det är meningen att de ska bereda marken för att paret ska kunna odla potatis och andra grödor just där. Fredrik Björkegren arbetar

sedan något år tillbaka på sågen i Boxholm, det vill säga Rörvik timber. Nadine Joelsson studerar men blir i juni klar som behandlingspedagog, och hon säger att hon därefter hoppas få något arbe-

te, kanske inom skolan. Så varför detta intresse för djur och för landsbygden? Kanske har uppväxten spelat in, det tror de båda två. Fredrik växte upp i Danielshammar, drygt 17 kilometer öster om Boxholm och längs vägen mot Ulrika, och Nadine kommer från Västra Harg. Vi bodde i ett mindre torp först, Stjärntorpet, och där skaffade vi lite höns berättar Fredrik. Efter flytten till Staffansbo så har mer djur kommit in i det trevliga parets liv, och på sociala medier kallar Nadine gården för Staffansbo smådjursgård. Fredrik Björkegren berättar att han som ung grabb tyckte det var spännande med insekter. Han gillade att gå i skogen, vända på stenar, och studera de små kryp som dök upp. Det kanske är en orsak till att jag ville börja med biodling säger Fredrik med ett leende. Numera har han alltså 15 bisamhällen att pyssla om, och han har lärt sig denna syssla genom att läsa om biodling på internet, se dokumentärer och genom biodlarföreningarna i Mjölby och Boxholm. Alla djur på Staffansbo kräver i princip all ledig tid för Fredrik och Nadine. Alla har väl en hobby, och detta är vår hobby, ler Fredrik. Nadine Joelsson berättar att det finns de som undrat om de livnär sig på det som gården ger, men som det ser

ut just nu är det inte så. Honung och ägg av olika slag säljer de en del av, men annars så gillar Fredrik och Nadine helt enkelt att ha djur omkring sig. En söndag i början av maj

så inbjöd Fredrik och Nadine till ett Öppet hus på Staffansbo smådjursgård. Paret hade inte annonserat i några tidningar, utan inbjudan hade gått ut via de sociala medierna. Det räcker numera, skrattar Fredrik. Det är ju chockartat så mycket folk det har kommit! Nadine uppskattar att det var 70-80 personer som kom till Staffansbo och gårdens Öppna hus. Fantastiskt roligt, men egentligen är det ju synd att det är så populärt att komma hit sa Nadine, för det visar ju att detta är väldigt ovanligt. – Förr såg det ju ut ungefär så här överallt, menar hon. Men visst tyckte hon det var roligt att se barnens reaktion när de till exempel fick syn på de gulliga små kycklingarna. Staffansbo smådjursgård har många följare på Facebook, och Jane Bornsäter Svensson har tagit del av inbjudan till Öppet hus på detta sätt. Hon berömmer Nadine, och säger att det är jätteroligt att ta del av hennes bilder och att läsa hennes inlägg.

De som följt gården via Facebook och Instagram borde klara frågorna, log Nadine. Fredrik och Nadine hade också ordnat med kaffeservering, och många slog sig ner bland trädgårdsmöblerna och njöt av fikat denna behagliga majsöndag. Detta var första gången som paret ordnade med ett Öppet hus på deras gård, men det var knappast sista gången, och med en sådan succé som det nu blev är det ju än mer troligt att de välkomnar allmänheten igen. Ja, en gång i juni och en gång i juli kan det nog bli Öppet hus här igen, säger Nadine Joelsson. Se där ett trevligt utflyktsmål en vacker sommardag! Text och bild: KLAS JOHANSSON

Grisar springer omkring och bökar i en inhägnad. Där ska Fredrik och Nadine odla potatis och andra grödor, så tanken är att grisarna ska bereda marken.

Vid detta Öppna hus kun-

de man - förutom att ta del av alla djuren - gå en kort tipspromenad. Hälften av frågorna handlade om djur i allmänhet och hälften om djuren i Staffansbo.

Fredrik Björkegren har alltid gillat insekter och små kryp av olika slag, så det kanske inte är så konstigt att han också blev biodlare!


Nummer 9 • Maj 2015

11

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Mindre försäljning av antibiotika till djur Försäljningen av antibiotika till djur fortsätter att minska. Det är en positiv utveckling som visar att djuren i Sverige överlag är friska och behöver därför ingen antibiotika. Försäljningen 2014 har minskat med cirka 7 procent jämfört med 2013.

Varje år rapporterar Jordbruksverket statistik till regeringen om hur mycket läkemedel till djur som säljs i Sverige. Försäljningen av antibiotika har minskat successivt och under 2014 såldes 10,4 ton vilket kan jämföras med 2007 då det såldes 17,3 ton. Även vissa sorters antibiotika som är speciellt värdefulla i behandlingen av människor har minskat med 13 procent. Sedan 1 januari 2013 får dessa medel inte användas som förstahandspreparat vid behandling av djur och det har sannolikt bidragit till minskningen.

NILFISK ALTO

AKTUELLT

05 22015 01

• Nyförsäljning • Auktoriserad service

FÄRGBUTIK med Teknos-färger

RANGER 325 ETX

SPORTSMAN XP 1000 FOREST

samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2015!

SOFAB Sanering & färg AB

MA MASSOR SSOR OR AV AV

Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

NYHETER I SIK SIKTE TE

SPORTSMAN ACE 570 SP

SPORTSMAN 570 UTE

SPORTSMAN 325 ETX

SPORTSMAN 570 SP

• Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

Fyrhjulsspecialisten

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.

Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 när du vill annonsera!

5

Från missväxt till tillväxt!

) !

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

20 000 läsare kan se din annons!

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se

5

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland. Ring för närmare info

070-696 19 44

Albogaleden 2 Söderköping 0121-420 66 Öppet: Mån-fre 9-17 Lör 10-14

' !&' "' % % ) % ( ', #$ % ' # &' &$% &, "!' ' "&& & & % %&+% ) ! #&! ! #% (&' %,

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

' /00-13 24 //

"

! !')

! 0/ . "%% #$ ! . ***,& %"' % ,&

MERASYSTEMPLÅT PLÅT AB Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

TAKPLÅT - TAKPANNOR - FALSTAK MERASYSTEM tillverkar välbeprövade produkter till lantbrukssektorn. Tillförlitligt, snabbt och priseffektivt

Estelle falstak

Estelle falstak aluminiumzink

info@merasystem.se | www.merasystem.se tel 0410-205 30 | fax 0410-211 66


12

JORDBRUK

Nummer 9 • Maj 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Utsikt över Väderstads 14-metersharv efter en John Deere 9560R. Det är mäktigt att se jorden rusa fram efter traktorn vid harvningen som går upp till 15 km/h.

Testar prototyp av 14-metersharv Agrotec brukar familjeföretagets gårdar VIKBOLANDET (JB)

Bronsfastigheter AB är ett familjeföretag som förvaltar och utvecklar fastigheter i Norrköping. Bolaget bildades 1992 i Norrköping. Agrotec är ett dotterbolag som är verksamt inom jordbruk och anläggningsbranschen. Bolaget brukar familjens gårdar Rotenberg och Skärlunda samt arrenderad mark.

Jordbrukaren träffar Anders Henningson, ägare och ordförande i företagsgruppen på Rotenberg, ett gammalt säteri från 1700-talet i karolinsk stil. Det är en av två gårdar som familjen äger och brukar och har som utgångspunkt för maskinstationsverksamheten. Gården har 250 hektar åker, 25 hektar beten och 125

hektar skog. Här finns verkstad, tvätthall, maskinhall och torkanläggning. Den andra gården, Skärlunda som ligger väster om Norrköping har 90 hektar åker, 30 hektar bete och 50 hektar skog. Här finns också jordtillverkning, en bergtäkt, ridanläggning med 40 boxar, ma-

nege, ridhus med mera, bostäder för uthyrning, verkstad och tvätthall. Förutom dessa två gårdar tillkommer arrenderad mark. Agrotec har ett antal stora traktorer av John Deeres tillverkning. En harv från Väderstad med 14 meters bredd som dras av en 9560R och kan harva med hastigheten 15 km i timman. Harven är en prototyp som testas av Agrotec. Agrotec har tolv anställda och man utför arbeten åt andra jordbrukare under säsongen. Under vintern är traktorerna rustade för snöbekämp-

Vid höstens nostalgitraktorträff på Rotenberg körde ägaren Anders Henningson en veterantraktor med plog, här framför Rotenbergs gamla herrgård.

ning och på våren arbetar man med sandupptagning med egna sopmaskiner. Här finns också lastbilar för att köra spannmål till hamn och kvarnar bland många andra uppdrag. Man har alla de maskiner som behövs i ett större modernt jordbruk. Härtill kommer bandtraktor och grävmaskin som används för att anlägga viltvatten och andra liknande uppdrag. En väghyvel finns också. På Rotenberg finns en solcellsanläggning på 660 kvadratmeter som används till spannmålstorkarna, värmepump och belysning. Över-

mark. Där pågår sådd och en traktor är sysselsatt med att välta. Vi åker vidare och hittar 14-metersharven på ett fält vid Djurövägen.

På närbelägna gården Rafnäs är sådden i full gång.

skottsel skickas ut på nätet. Jordbrukaren besöker även Rafnäs där Agrotec arrenderar

Sammy Tholander kör John Deeretraktorn med fyrhjulsdrift, dubbelmontage både fram och bak och en motor på 560 hästkrafter. Det är imponerade att se den stora traktorn med den enormt breda harven köra runt på fältet i rask takt. Samtidigt framstår den som smidig i rörelserna.

Text och bild: LARS-T JACOBSON

På Rotenberg har man 660 kvadratmeter solceller som ger el till torkar, värmepump och belysning. Överskottet säljs ut på elnätet.


Nummer 9 • Maj 2015

13

Motorsvets 3 års garanti - fraktfritt Europeiska komponenter och tillverkning

Servar och reparerar AC-system i:

Du har väl inte glömt bort att beställa dina plantor?

Traktorer Bilar Arbetsmaskiner Vi säljer även elverk 2-1300 kV VA A samt traktorelverk

SNABB SERVICE PÅ PLATS! Specialisten på AC med över 40 år i branschen. Vintergatan 2 · 591 32 Motala · Tel 0141-21 63 30

www.edekyl.se

R sk äd og da en

Du har väl sett att Jordbrukaren fått en egen hemsida? www.jordbrukaren.se

RING OCH BOKA DIN SERVICE!

Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

Tel T el 070-589 51 15 www .marimi.se www.marimi.se

Miljövänligt och effektivt!

Kontakta: Värmland:

Håkan Johannesson, 0552 - 417 23

Örebro:

Carl-Johan Björklund, 0582 - 68 69 68

Östergötland: Håkan Bernfort, 0582 - 68 69 84 När temperaturen någon gång under dygnet överstiger +5° C ökar risken för rottickan att etablera sig på färska stubbar. Och detta helt oberoende av årstid. Rotröta är skogens värsta skadegörare! Behandla i tid! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprider sig till nästa generation. Du riskerar att förlora upp till 30 000:-/ha – helt i onödan.

Sörmland:

Andreas Gustafsson, 0582 - 68 69 65

Småland:

Roger Unbeck, 0372 - 352 36 Sara Östh, 0480 - 382 84 Karl-Gustav Paulin, 0582 - 68 69 82

Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Läs mer om Rotstop och rotröta på: www.interagroskog.se

www.skogsplantor.se


14

JORDBRUK

Nummer 9 • Maj 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Värna Arrgård med registerbeteckningen Värna Norra 2:3 och 3:1.

Bengt Svantesson i sitt kök med den gamla bakugnen som är intakt men som inte använts på länge.

Värna lilla och vackra kyrka. Här finns gravstenar över fem generationer av Bengts släkt.

Sjunde generationen på gården Bengt Svantesson har brukat sin jord i ett halvt sekel ÅTVIDABERG (JB)

Bengt Svantesson med sönerna Magnus och Robert utgör sjunde och åttonde generationens ägare till skogsoch lantbruksfastigheten Värna Norra 2:3, 3:1, som vanligen kallas Värna Arrgård och kom i släktens ägo redan 1720.

Bengt själv har passerat de sjuttio, men fortsätter att vara verksam på gården, eftersom han fått ynnesten av goda krafter och god hälsa. Jordbrukaren ville höra Bengt Svantesson berätta om sin släkts långa ägande av gården och åkte till Värna Arrgård. Bengt bjuder in till köket där vi tar plats vid köksbordet med den gamla bakugnen alldeles invid. Den minner om flydda tider när här var ett skjutshåll mellan Örsäter och Fillinge, dåtidens motell. – Under en tid var ugnen

igenmurad men i samband med att vi vidtog andra åtgärder i köket beslutade vi att ta fram den i ljuset igen, berättar Bengt och visar att ugnen är helt intakt med ett djup på två meter, men han konstaterar också att det var länge sedan det bakades i den. – På 1700-talet fanns här två tvillingbyggnader, men de bägge husen byggdes så småningom ihop och i mitten av 1800-talet byggdes en övervåning. Sedan dess har huset behållit sitt utseende utvändigt och insidans rumsindelning, förklarar Bengt. Däremot har Bengt med ömsint respekt för bostadens remarkabla ålder anpassat den till dagens standard i till exempel köket. Det betyder att det finns detaljer som berättar mer om husets historia som den ganska låga takhöjden, klart under dagens byggnorm, och iögonfallande trösklar med olika golvnivåer mellan rummen, ett resultat från sammanbyggandet av tvillinghusen. – Innan jag blev ägare till fastigheten ägdes den av Sture Svantesson, min far Johns kusin, och jag tillträdde som ägare 1966, endast 22 år gam-

mal, berättar Bengt och fortsätter bakåt i historien. – Före Sture Svantesson var Thure Svantesson ägare, han var en bror till min farfar, Erik Svantesson, som jag kommer ihåg från min barndom. Han var en man som var kommunalt engagerad och ägnade mer intresse åt det än åt gården men med ett viktigt undantag: Han var förståndig nog att skaffa fastighetens första skogsbruksplan. Farfar Erik Svantesson var arrendator på gården fram till 1943 då Bengts far, John, tog över och fortsatte som arrendator till 1955. Bengt Svantesson blev sedan ny ägare från 1966. – Innan min farfar Eriks bror Thure blev ägare har vi en kvinna som var ägare, Anna Mathilda Månsson, förklarar Bengt. – Anna Mathilda träffade sin make, Svante Wilhelm Jonsson, genom att han, som kom från Kulla by i Åtvids socken, var på besök på gården Saxtorp här i närheten när han råkade på Anna. Tycke uppstod och det blev giftermål som resulterade i åtta barn, berättar Bengt. Innan Anna Mathilda blev ägare så var det hennes far, Karl Magnus Månsson, född 1806, som ägde fastigheten och han var i sin tur son till Måns Månsson som var ägare innan sonen tog vid. Nu är vi framme vid den första ägargenerationen och möter Måns Andersson. Då befinner vi oss i början av 1700-talet. Varifrån fastigheten ur-

sprungligen kom är Bengt inte bergsäker på men sannolikt har den tillhört närbelägna Herrsäter majorsboställe som idag tillhör Statens fastighetsverk. Herrsäter är känt som frälsegods sedan 1400-talets slut och ägare var då troligen riddaren och riksrådet Johan Stensson Bese. Dottern Gunilla ärvde egendomen och gifte sig med riddaren och riksrådet Erik Turesson Bielke vars släkt var ägare till Herrsäter fram till år 1605 då Herrsäter drogs in till kronan och kort därefter, 1607, förlänades till ståthålla-

Bengt Svantesson framför sin gamla mangårdsbyggnad med byggår under första hälften av 1700-talet.

ren Erik Jöransson Ulfsparre. Fastighetens areal fördelar sig på 54 hektar åker, 10 hektar betesmark och 90 hektar skog. Dessa fastighetsdata ger en bild av en för trakten medelstor jord- och skogsbruksfastighet som gett Bengt Svantesson stadig sysselsättning i 50 år. Han kommer i samband med årets vårbruk att jubilera som en odalman som sått och skördat sin åkermark under ett halvt sekel. Det är en aktningsvärd och imponerande prestation. Den förutsätter att man som Bengt börjar tidigt, har stort intresse för sin fastighet och har god hälsa. – Jag har använt mina motorsågar nästan dagligen och därför har jag inte behövt uppsöka något gym, förklarar Bengt. En detalj som bidragit till hans okuvliga motivation för sitt arbete är att bland det roligaste han vet är att köra traktor. JUF, Jordbrukareungdomens förbund, kommer att fylla 100 år 2018. JUF arbetar i dag med tre inriktningar: brukshästverksamhet, plöjning och praktikantverksamhet.

Därutöver bedriver JUF släktgårdsinventering. Med släktgård menas en jordbruksfastighet som ägts eller arrenderats av samma släkt i minst 200 år. Detta krav uppfyller Värna Norra 2:3 och 3:1 med lätthet. Därför har Bengt Svantesson fått ett släktgårdsbevis och han kommer sommaren 2018 att få åka till Skansen för att motta ett diplom från en kunglig hand, antingen Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf eller Kronprinsessan Victoria. Bengt är en riktig sifferfantast. Detta inkluderar ett genuint intresse för att utnyttja datorn i arbetet med gården. – Jag har siffror på vad som har avverkats i min skog under det halva sekel som gått sedan mitt tillträde. Vad gäller jordbruksdelen har jag dokumenterat vad som skördats och detta inbegriper också gjorda investeringar, berättar Bengt. Man kan ana en viss konservativ uppfattning om tingens ordning och det håller Bengt med om. – Sönerna tycker ibland att jag är stockkonservativ, men ur detta kan man dra vissa po-

sitiva drag såsom en viss envishet och målmedvetenhet, säger han och ler. Bengt Svantesson har också, som han beskriver det, en kyrklig belastning. Han, hans far John och farfar Erik har alla varit kyrkvärdar i församlingen. De har tjänstgjort i Värna kyrka i mellan 50 och 60 år under 1900-talet, vilket måste sägas vara en enastående kontinuitet. Bengt har dessutom varit ledamot i kyrkorådet i Värna församling under inte mindre än 29 år och redan under barndomen kom han att ha nära till kyrka, prästerskap och lärarinnor som var betydelsefulla personer i en liten församling där släkt och föräldrar var engagerade i församlingsarbetet. Denna närhet har gett Bengt hans övertygelse om att fromheten inte alltid funnits i första rummet hos de representanter som han mött i sitt kyrkliga engagemang. En händelse som satt spår i Bengts liv var när hans hustru Kerstin Svantesson gick bort 1992 efter att ha drabbats av cancer.

– När detta hände måste jag tillstå att jag var illa ute och man hade sina funderingar, säger Bengt allvarligt. Han kom igenom den tunga tiden, förmodligen mycket beroende på att han såg till att vara sysselsatt, vilket är något som kännetecknat Bengt genom hela livet. I närmsta granngård blev en kvinna änka några år senare. Barbro Claesons man Per-Erik avled efter en tids sjukdom och då var två individer, vars familjer kände varandra sedan många år, ensamma. Efter viss tid kom de fram till ett modigt beslut: ”Varför ska vi sitta där ensamma, vi tar och gifter oss helt enkelt”. Både Barbro och Bengt är intresserade av kultur i olika former. De är flitiga besökare på Louis De Geer i Norrköping och Konsert och kongress i Linköping och de missar aldrig ett föredrag hos Gärdserums och Åtvids föreläsningsföreningar.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM


Nummer 9 • Maj 2015

15

StockĂĽs torvstrĂś

Finns ck som sä lkoch bu s leveran

Reservdelar

TorvstrÜ hÜg kvalitet, i säck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har även en sorterad torv 0-2 mm som är bra fÜr gris- och kostallar.

till traktorer och entreprenadmaskiner

TORV & MASKINENTREPRENAD AB

Vi utfÜr grävarbeten!

KĂ–PES! Maskiner fĂśr demontering

0585-402 16 • 070-204 45 55

www.torvomaskin.se

Diplomerade fÜr avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin

Tel 013-35 73 00

0142-809 60, 070-659 67 63

www.tktraktordelar.se

‡ VHUYLFH RFK XQGHUKnOO PM|ONN\OXWUXVWQLQJ ‡ YlUPHnWHUYLQQLQJ IUnQ PM|ONN\OQLQJ ‡ HQHUJLDQDO\VHU ‡ VHUYLFH NOLPDWDJJUHJDW L ODQWEUXNVPDVNLQHU ‡ VHUYLFH LQVWDOODWLRQ N\O RFK IU\VUXP ‡ VHUYLFH LQVWDOODWLRQ YlUPHSXPSDU

Vedpannor frĂĽn 15.900:Enduro MC frĂĽn 36.900:Fyrhjulingar frĂĽn 6.995:Se vĂĽr hemsida fĂśr mer info!

ZNW VH 7HO

'

1255.g3,1*

www.defenda.com ¡ Tel 0321-511 78

Lokal närvaro i Borensbergsomrüdet. Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

- vi isolerar skarvfritt med polyuretan UĂŠ ĂžÂ?Â?>}iĂ€\ĂŠ*ÂœĂŒ>ĂŒÂˆĂƒÂ‡]ĂŠÂ“ÂœĂ€ÂœĂŒĂƒÂ‡]ĂŠvĂ€Ă•ÂŽĂŒÂ‡]ĂŠLBÀ‡]ĂŠĂ›FĂŒÂ‡]ĂŠÂœV…Ê“>Â˜ĂŒiÂ?ÂŽĂžÂ?>Ă€ UĂŠ œ˜`iÂ˜ĂƒÂˆĂƒÂœÂ?iĂ€ÂˆÂ˜}\ĂŠ >ĂƒÂŽÂˆÂ˜Â…>Â?Â?>Ă€ĂŠÂœVÂ…ĂŠ`Â?Ă•Ă€ĂƒĂŒ>Â?Â?>Ă€ UĂŠT>˜Ž>Ă€\ĂŠ VVՓÕÂ?>ĂŒÂœĂ€Â‡ĂŠÂœVÂ…ĂŠĂ›>ĂŒĂŒiÂ˜ĂŒ>˜Ž>Ă€ UĂŠ ĂžÂ?Â?˜ˆ˜}>Ă€\ĂŠ ÂœÂ?Ă›]ĂŠĂ›B}}>Ă€ĂŠÂœVÂ…ĂŠĂ€Â&#x;Ă€

OBS! Vürt material har slutna/täta celler och är godkända pü EU:s REACH-lista

Kostnadsfri rĂĽdgivning:

"`iÂ˜ĂƒL>VÂŽiÂ˜ĂŠä£Â™Â‡ĂŽĂ“ĂŠÂŁĂˆĂŠĂ“xĂŠĂœĂœĂœ°ÂœÂ?ĂžĂŒiÀ“°ĂƒiĂŠ

MĂśbler • Heminredning • Porslin • BĂścker & media Sport & fritid • Kläder, skor & accessoarer Elektronik • HusgerĂĽd och mycket mera

VarfÜr använda dig av flera byrüer när det räcker med en!

Välkommen till www.jordbrukaren.se

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare

# Vi är en komplett byrü ! ( ) $! ! #" (! ! "" ) " ! ! ( $ * !" # "# $ ) " ' $ $ $! * ! "! $

Städa ur garaget – rĂśj pĂĽ vindärevänlk!omna! Alla bidrag

"" ) " $! &

" "

* " !! " ! " "&

!

"

Ring & boka tid, allt säljbart hämtar vi – kostnadsfritt fĂśrstĂĽs! Ă–PPET MĂĽn-fre 10-18 LĂśr 10-14

!" %%%

$!

!

$!

!

!

!

Motala LinkĂśping NorrkĂśping

LinkĂśping: Molijns väg 15 • Hackefors • 013-37 67 77 Motala: SĂśdra AllĂŠn 23-25 • Ă„ngdalen • 0141-504 88 NorrkĂśping: FinspĂĽngsvägen 63 • 011-10 10 80

Vildmark Ă–versko• Jakt Kängor Frilu sliv

Skänk eller handla sü gÜr du nügot fÜr behÜvande!

Byt bütmotor! Byt ut din gamla motor till en ny modern och miljÜvänlig 4-taktare till kampanjpris.

NYHET Introduktionspris

259.000:-

Allt detta ingĂĽr: • Moderna NMEA 2000 instrument • Reglage • Propeller • Startspärr original • Montering

Nya Branson K78, 74 hk, 4WD '

2&$ (

! ( +2, ,- (

/& # , & ' -.+ ) "% )**&#(!, +# + ' % 0+' - + )' ,- / + .&.-- !

" #( + 0

+ .-+.,-(#(!

,-#!" +.- -)+% + + ' ) -, &/,(#(! + ' ) % + ' %

% %

Traktorimport Sverige AB Monter 617

&

1 #( ) -+ %-)+#'*)+- ,

www.traktorimport.se 15 000 kronor extra i mĂĽnaden!

Tryggt pensionssparande!

Med Yamaha fĂĽr du även: • Kraftfull prestanda • Erkänd driftsäkerhet • MiljĂśvänlig 4-taktsmotor • HĂśgt andrahandsvärde

Kampanjpris pü alla motorer frün 30 till 130 hk! • F30B 49.500:- Ord: 55.900:• F70A 84.900:- Ord: 93.500:• F130A 119.900:- Ord: 131.900:-

GĂśteborg MalmĂś Stockholm Slutarp www.rodastjarnan.com

Fabriksgatan 26 ¡ MOTALA 0141-38 18 00 ¡ www.motalaboat.se

Täcka kostnader fÜr underhüll av släktgürden!

Bra jakt och fiske – och skogen ska gü runt!

FĂĽr du ut det du vill av din skog? ! ! ! !

#

# !#

# # # ## # ## # # !# # # # ## # # # # # ## # ! # # # # # # ## # # # # # # # ## # ## ## # # # # # # # # # # # # ## ## # # # ## # NĂ…GON # ## KONTAKTA AV VĂ…RA SKOGSFĂ–RVALTARE # # # #ELLER ## # # FASTIGHETSEXPERTER GENOM ATT RINGA VĂ„XELN 0771-22 00 44! # # !

#

#

##

#

#

Ă–stergĂśtland: Johan Asp (skogsfĂśrvaltare) SĂśrmland: John Wallin, Marie Dahlstrand-WickstrĂśm och Lennart Nilsson (skogsfĂśrvaltare) Ă–rebro län: Gustaf Bäckgren och Tore Rumler (skogsfĂśrvaltare) Ulrik Abelson och Anders Ekholm (jägmästare och reg. fastighetsmäklare)

www.skogssallskapet.se

# #


16

LANTBRUK

Nummer 9 • Maj 2015 Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Daniel Jonsson i det nybyggda stallet för dikor som togs i bruk för ganska exakt ett år sedan.

Daniel Jonsson,Grankulla gård i Skrickerum, motar in en liten kalv som bara är ett par dagar gammal och som passat på att ”rymma” när ingen var där.

Far och son, Bill och Daniel Johnsson sitter hemma i köket och tar en förmiddagsfika.

Grankulla satsar på dikoproduktion Valet stod mellan att bygga nytt eller att lägga ner VALDEMARSVIK (JB)

På gården Grankulla i Skrickerum som ligger i den sydvästra delen av Valdemarsviks kommun satsar far och son, Bill och Daniel Johnsson på dikor. Därför byggdes ett nytt djurstall som togs i bruk förra våren. Valet stod mellan att bygga nytt eller att lägga ner djurproduktionen. Ombyggnad av den gamla ladugården var inget alternativ.

– Det här var något vi trodde på, i varje fall när vi tog beslutet, nu har ju tyvärr köttpriserna gått ner, säger Bill Jonsson. Nu verkar det emellertid som om priserna är på väg uppåt igen. Det finns trots allt de som hellre väljer svenskt kött än det som är importerat. På Grankulla brukas 70 hektar åker, det finns 30 hektar betesmark och 130 hektar skog. I det nybyggda stallet

finns plats för 110 kor och för tillfället är det 84 som kalvar in nu i vår, fördelat på 68 kor och 16 kvigor. Byggnaden mäter totalt 18 gånger 78 meter och är indelad i fem grupper med liggbås. Det finns också en speciell avdelning, med ordentligt med halm, dit endast kalvarna har tillträde. Korna tar sig helt enkelt inte in där. Det rör sig om en träbyggnad med fribärande limträbalkar. Med tanke på eventuell snölast har dessa överdimensionerats, samtidigt som taklutningen är relativt brant. Noteras kan att limträbalkar ur brandförsäkringssynpunkt är fördelaktigare än stål. Dessa står nämligen emot brand bättre än stål. En naturlig fråga i sammanhanget är vad det hela kostade. Bill suckar, men Daniel svarar. – Runt fyra miljoner plus våra egna arbetstimmar, säger Daniel. Ett viktigt skäl till satsningen var att Daniel är intresserad

att ta över gården. De har pratat om generationsskifte men inte kommit så långt ännu. Idag är det Bill som står för det hela, men det kanske blir tal om att börja som arrendator för Daniel. Det handlar ju trots allt om stora summor och sen finns det ytterligare två barn i familjen. – Jag har annars pratat med andra bönder i min ålder, vilka väljer att inte satsa utan istället investera så lite som möjligt, eftersom det inte finns någon som vill ta över driften, säger Bill. Därför är han glad att sonen är intresserad och att det ser ut att kunna bli en fortsättning. Det pratas annars om att det ofta behövs flera ben att stå på när det gäller dagens lantbruksföretag. Så även på Grankulla. – När det gäller skogen så sågar vi en del här och även hyvlar. Lite snickerijobb åtar vi oss också. Jag ska bland annat bygga en trappa hos en granne, säger Bill.

Det nya djurstallet är byggdtmed överdimensionerad takstomme och ordentlig taklutning, så att det inte ska vara några problem med snön vintertid.

Ett annat extrajobb som främst Daniel ägnar sig åt är ställningsbyggande, där han hjälper ett annat företag. – Idag krävs kurser och certifiering för det mesta så jag har gått en kurs på en vecka för att få bygga ställningar som är högre än nio meter, säger Daniel.

Redan om ställningen är högre än två meter måste man ha gått kurs, men då räcker det med en dag. Det är ju Daniel som ska driva gården i framtiden och han är inte avskräckt från att ta över, trots att lönsamheten inte är den bästa.

– Det är väl detta att hälften av intäkterna är bidrag. Det skulle vara underbart om man klarade sig utan bidrag, men nu är det det här systemet som gäller och man får helt enkelt gilla läget, säger Daniel. Text och bild: HANS ANDERSSON

Bästa mästaren ska utses i årets skotartävlingar på Skogselmia Den skickligaste av de skickliga ska utses. Under Skogselmia gör 2000-talets svenska skolmästare i skotarkörning upp om titeln Bästa mästaren.

Tävlingar i skotarkörning har under åren varit populära inslag på skogsmässorna. Räkna därför med mycket folk runt SMF:s monter där det

även i år kommer att tävlas. Samtliga svenska skolmästare de senaste 14 åren har bjudits in till tävlingen. – Det är en kul grej, ett roligt avbrott i vardagen. Det är roligt bara att få vara med, men när man väl sitter där så väcks tävlingsinstinkten och man vill högst upp på pallen, säger David Nilsson med ett skratt. Nilsson är den ende som

har vunnit skol-SM två gånger – han gjorde det både 2008 och 2009 – och tvekade inte när han fick inbjudan till årets mästartävling. – Nej, det fanns inget att fundera på. Nu vet jag inte exakt hur banan kommer att se ut, men vissa av momenten får jag träna lite på innan, säger värmlänningen. I de fall där segrarna inte kunnat komma har tvåorna

från de aktuella åren bjudits in. Totalt kommer elva deltagare att göra upp om titeln. Bara två av de 14 åren saknar alltså en representant. Under fredagen är det tidskval. Deltagarna kör mot klockan och de åtta bästa går vidare till lördagens utslagstävling då man kör race mot någon av de andra deltagarna. Först i mål, under förutsättningen att delmomenten ut-

förts korrekt, går vidare tills en slutsegrare har korats. – Det är en bana som speglar verkligheten när man arbetar i skogen och i år är det extra fokus på att undvika markskador, säger Karl-Magnus Hembjer på SMF. Maskinerna, deltagarna tävlar i två likadana skotare från John Deere, går med band och längs banan finns såväl hinder att ta sig förbi

som uppgifter som behöver lösas. Broar ska läggas ut för att ta sig över ett dike, torn ska byggas av kubbar och stockar ska lastas. – Det lönar sig inte att bara rusköra, man behöver precision i det man gör också för att slippa straffstockar, säger Hembjer. Förutom äran får vinnaren en prischeck på 3 000 kronor, enligt ett pressmeddelande.


Nummer 9 • Maj 2015

17

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă–rebro län och Värmlands län.

)

FĂśrsäljning av Grävmaskiner ¡ Lastmaskiner ¡ TillbehĂśr ¡ Reservdelar ★ UtfĂśr maskintransporter upp till 14 ton ★ Pressar slang

+

+ ,#"&$$ % (!##

)

*

) '!%

'!(!

Ă–rebro 019-27 80 00, LaxĂĽ 0584-122 22, Karlstad 054-85 01 71, Ă…mĂĽl 0532-100 15

★ Ombyggnader pĂĽ maskiner efter kunds ĂśnskemĂĽl

www.marinfritid.com

NORDLED

Mosstegsgatan 6 EksjĂś Telefon: 0381-77 10 80

www.maskin-huset.se

SOFAB Sanering & färg AB

Vi har LED belysning fÜr gürd och stall www.nordled.se info@nordled.se • GST Trade AB 026-124109, 070-7702178

Vi utfÜr tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt mülning Mobil 070-53 00 751, även 0143-500 20 www.sofabskanninge.se

Hisun 500 UTV Traktorregistrerad

89 900 kr inkl moms NYA GRIZZLY 700

Med Ükad askaüterfÜring kan den fÜrsurning som uppstür när biobränslen tas ut frün skogen minska.

Aska i skogen kan minska fÜrsurningen Skogsstyrelsen anser att aska i Ükad utsträckning ska üterfÜras till skogen. Dü kan den fÜrsurning som uppstür när biobränslen tas ut frün skogen minska. DärfÜr ska myndigheten i ür och nästa ür utÜka samverkan med olika aktÜrer fÜr att uppmuntra Ükad asküterfÜring.

Under 2015 och 2016 kommer Skogsstyrelsen att satsa pĂĽ dialog och kunskapsutbyte med skogsbruket och askproducenter fĂśr att Ăśka kunskapen om hur askĂĽterfĂśring kan bidra till att minska den fĂśrsurning som är en fĂśljd av uttag av biobränslen. FramfĂśrallt kommer detta att ske i de län där bristen pĂĽ askĂĽterfĂśring är stĂśrst. Dessa är Blekinge, JĂśnkĂśpings, Kalmar, SkĂĽne, Stockholms, Ă–stergĂśtlands samt Ă–rebro län. Skogsstyrelsen kommer ocksĂĽ att vidareutveckla informationen om askĂĽterfĂśring pĂĽ myndighetens webbplats. – Syftet är att askĂĽterfĂśring-

en i Sverige som helhet ska nü den nivü där skogsbrukets fÜrsurande inverkan i stort balanseras, säger Stefan Anderson som är markspecialist pü Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen rekommenderar ĂĽterfĂśring av ren träbränsleaska i mĂĽnga fall där uttag av grot - skogsbränsle i form av grenar och toppar gjorts. Askan innehĂĽller det mesta av näringen som fanns i avverkningsresterna frĂĽn bĂśrjan samt har kalkliknande egenskaper som motverkar fĂśrsurningen. Skogsstyrelsens bedĂśmning är att uttaget av grot annars orsakar fĂśrsurning och näringsutarmning av marken och, med tiden, i viss mĂĽn även av avrinnande vatten. – Tyvärr ĂĽterfĂśrs inte all ren träbränsleaska till skogen idag. DärfĂśr kommer vi arbeta med information till sĂĽväl askproducenter som till de skogsfĂśretag som levererar bränsle till anläggningarna, sĂĽ att vi tillsammans kan fĂśrsĂśka Ăśka askĂĽterfĂśringen i Sverige, säger Stefan Anderson. I slutet av 2016 kommer en utvärdering att genomfĂśras fĂśr att se hur askĂĽterfĂśringen utvecklats i de aktuella länen. De aktuella ĂĽtgärderna är baserade pĂĽ fĂśrslag i slutrapporten frĂĽn AktĂśrsrĂĽdet fĂśr askĂĽterfĂśring. Syftet har varit att identifiera mĂśjliga ĂĽtgärder fĂśr att Ăśka askĂĽterfĂśringen i svenska skogar. RĂĽdet har bestĂĽtt av representanter fĂśr sĂĽväl skogssektorn som energisektorn samt myndigheter.

Tegelbruksv 1, Kisa ¡ 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

4x4 WTHC 2014

Pris frĂĽn:

87.920:- exkl moms

• 25% lägre bränslefĂśrbrukning. • 60mm bredare spĂĽrvidd. • Starkare servostyrning. • Kombidrag som standard. • Frontmonterad Warn-vinsch • Med mera...

StĂśrst pĂĽ fyrhjulingar! Fyrhjulingar Mopeder Mopedbilar TillbehĂśr Reservdelar butiken! Alltid fullt i

(109.900:- inkl moms) Maskinen pĂĽ bilden är extrautrustad MĂ…N-FRE 8-18, LĂ–R 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

Mosstegsg 6, EksjĂś

Telefon 0381-390 08 www.mc-butiken.com

3EKO -IXERVAGNAR fĂšR ALLA BEHoV...

&YLLTĂšMMAre fĂśr omgĂĽende leverans.

Nya & begagnade. s TĂśmningsfläktar frĂĽn 11 till 37 kw med mycket hĂśg kapacitet s +ASTmĂ‹KTAR KK1600 och KK1800

: ecialitĂŠ VĂĽr sp

Vi använder oss av Ă„kta Falu RĂśdfärg. Jobben utfĂśrs med skylift upp till 25 m.

Ett familjefÜretag med traditioner. Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!

VI JOBBAR SĂ… DET RYKER! TidlĂśs klassiker! Passa pĂĽ spara 3000:Mer än 50 ĂĽr i branschen

BesĂśk oss pĂĽ

www.jordbrukaren.se

Vintergatan 10, Motala

‡ 9DUG ² O|UG ²


18

Nummer 9 • Maj 2015

JORDBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Färre gula fält i Östergötland Förbud för betningsmedel ett hot mot rapsen ÖSTERGÖTLAND (JB)

Sedan förra våren råder ett tvåårigt förbud mot betningsmedel med neonikotinoider för att skydda inte minst bin då dessa inte mår bra av ämnet. Rapsen betas med neonikotinoider och oron finns för att grödan hotas i Sverige. Alternativet till betningen är en ökad sprutning.

Bakgrunden till stoppet av neonikotinoider finns i den växande majsodlingen i Europa med följande ökad användning och bidöd i spåren. Uppfattningen att ämnet orsakar bidöd i Europa finns hos Efsa som är EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet och hälsa. Det har förekommit massdöd av bin i samband med sådd av gröda betad med neonikotinoider, men samtidigt har andra faktorer uppträtt som direkt anses ha orsakat detta. Hur det egentligen förhåller

sig med den påverkan neonikotinoider i betning har på bin är inte glasklar. En stor direkt exponering av substansen är otvivelaktigt skadlig om inte avgjort dödlig. Betningen betyder en avsevärt lägre koncentration eller exponering. Agronom Albin Gunnarson, Sveriges frö och oljeväxtodlares representant, har

varit med i en projektgrupp där neonikotinoider och bin studerats under svenska förhållanden. Man har inte kunnat konstatera negativa effekter på honungsbin. ”Honungsbisamhällena växte sig lika stora, producerade lika mycket honung och överlevde vintern lika bra, oavsett rapsfältets behandling”, står det i ett meddelande från Frö och oljeväxtodlarna i april 2015. Jordhumlor och murarbin klarade sig sämre, men man hänvisar där till en för liten datamängd för att kunna dra några säkra slutsatser. De framstår dock som känsligare på grund av sitt annorlunda levnadssätt. Stoppet för betningen är

oroande för svenska odlare och övriga berörda. Skillnaden mellan de stora arealer majs i bland annat Centraleuropa och rapsfälten i Sverige finns med. Några menar att förhållandena inte är jämförbara. Oavsett vilket så står svensk rapsodling inför ett påtagligt problem, kanske hot. I samma meddelande efterlyser man nya lösningar för den svenska våroljeväxtodlingen. Orsaken är att ”Våroljeväxtodlingen minskar från 50 000 hektar före förbudet, till cirka 5 000 hektar i dagsläget.” I Sörmlandsbygden kunde man nyligen läsa de flesta lantbrukarna där valt att inte odla vårraps. Hur ser det ut i Östergötland?

Snart en ovanlig syn med gula, klart lysande fält i Östergötland?

– Det har gått ner en hel del här med, säger Anders Månsson på Hushållningssällskapet Östergötland. Redan förra våren trädde stoppet för neonikotinoider i kraft. Framför allt har vårrapsen definitivt minskat. – Det är klart ett problem men samtidigt är det lite tur att det går med höstraps istället. Det har varit gynnsamma

höstar för höstraps och nu efter en mild vinter har nästan all raps överlevt. I Sörmland är kanske vårraps ett bättre alternativ. Man ser exempel på att odlare istället måste bespruta mer. Någon hade tvingats spruta åtta gånger på en säsong. Vad är miljönettot för stoppet? Har det rent av blivit värre?

– Det är riktigt att förbudet medför behov av mycket mer sprutning. Ökad besprutning ökar risken för resistensproblem. Det är en skillnad mellan besprutning och betningsmedel. Framför allt är det en fråga om den mängd rester av substansen som är kvar i plantorna. Jämförelsen liknar den att späda ut saft. Koncentrerad blir för stark för

de flesta, men alltför utspädd smakar den just inget alls, säger Anders Månsson. Blir det alltså färre av de vackra gula fälten framöver? – Om inte heller höstraps kan sås i stor omfattning, ja då blir det mindre raps i Sverige, anser Anders Månsson. Text och bild: BO BÄCKMAN

Nästa steg i nationella skogsprogrammet Nu tas nästa steg i det nationella skogsprogrammet för att nå skogsprogrammets vision: Skogen – det gröna guldet – ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi.

' ! !

! " #

&

%!!

#

% ##

' %

!

!

'

! $$$

'

&

Arbetet leds av landsbygdsministern med stöd av ett programråd bestående av 22 intressenter. Under 2015 och 2016 genomförs en dialogprocess där intressenter, myndigheter och universitet gemensamt ska ta sig an utmaningar och möjligheter för att nå visionen i skogsprogrammet. Landsbygdsminister SvenErik Bucht understryker vikten av brett deltagande och långsiktiga perspektiv i dialogprocessens fortsatta arbete. – Jag ser det nationella skogsprogrammet som en bred och långsiktig process över mandatperioder och partigränser, säger

landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Kärnan i dialogprocessen kommer att bestå av fyra arbetsgrupper: 1. Tillväxt, mångbruk och värdeskapande av skogen som resurs 2. Virkesproduktion, övriga ekosystemtjänster och naturens gränser 3. Främjande av biobaserade produkter och energi, smarta transporter, en skogsindustri i världsklass och ökad export 4. Internationella skogsfrågor Fram till 22 maj går det att anmäla intresse för att delta i någon av de fyra arbetsgrupperna. Arbetsgruppernas slutliga bemanning inklusive ordföranden samt mötesscheman kommer att presenteras kort därefter. I första hand kommer representanter för intresseorganisationer, företag och myndigheter ges möjlighet att delta. Anmälan senast 22 maj till: n.skogsprogrammet@regeringskansliet.se


Nummer 9 • Maj 2015

19

AKTUELLT

Antalet företag på Vreta Kluster, mötesplatsen för de gröna näringarna, fortsätter att öka. Senaste tillskottet är Fyrklövern, som arbetar med ekonomisk och juridisk rådgivning med specialisering på skogs- och lantbruksföretag. Företaget, som sedan tidigare har kontor i Västerås, Uppsala, Eskilstuna och Örebro, har nu etablerat sig i Östergötland.

– Som nyetablerade i Östergötland med specialisering på skogs- och lantbruksföretag var Vreta Kluster ett självklart val för oss. Här är vi mitt i de gröna näringarnas centrum med en fantastisk möjlighet till nätverkande och kompetensutbyte, säger Bengt Bengtsson, vd på Fyrklövern. Fyrklövern startade 2007 i

Västerås och har idag 36 medarbetare som består av ekonomer och jurister med specialisering inom gröna näringar. Företaget har en tydlig tillväxtstrategi och siktar på att etablera sig på ännu fler orter de närmaste åren. – Vi är mycket glada över att få ännu ett spännande företag till klustret, speciellt kul är det att Fyrklövern är en helt ny aktör i vår region. Vi märker mer och mer att klustret har blivit den katalysator för teknik- och affärsutveckling inom gröna näringar som vi strävar efter, säger Helene Oscarsson, verksamhetsansvarig på Vreta Kluster. Vreta Kluster har etablerats som en mötesplats och katalysator för de gröna näringarna i regionen.Sammanlagt har klustret cirka 110 kontorsplatser och både små och stora mötessalar. Sedan Vreta Kluster slog upp portarna för snart fyra år sedan har det hållits flera hundra möten och aktiviteter, med hittills sammanlagt över 18 100 deltagare. – Vi ser ett jättestort intresse och vi har flera spännande nya företag på ingång till sommaren, säger Helene Oscarsson, koordinator på Vreta Kluster. Efter det har vi ca 15 rum kvar för uthyrning, och det vore kul om det kunde komma in ett antal mindre företag, kanske 1-2 mansföretag och hyra in sig i dessa.

RESERVDELAR R SER RE RVD RVD V ELAR LA LAR

TRAKTORER* TRAKTOR RAKTORE KTOR R* TRÖSKOR KTORE TRÖ KOR * PRESSAR PRESSA Fabriksnya Fabriksny Fabri ksnya snya a reservdelar re rvde reservd delar till ti oslagbara oslagb agbara gbara ara priser! priser! ri

KNYTARE KNY KN NYT YTARE TARE * NÅLAR NÅLA AR * KURVSKIVA AR KURVSKIV VA VA SKAKARE SKAKARE SKA KARE * SÅLL SÅL SÅ LL * WOBBELBOX LL WOBBELBO WOB L X LBO

Besök hemsidan för att se vårt sortiment! www.ridshopen.com – För dig och din häst!

NYHETER 2015!

FASTIGHETSMARKNAD

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

Ännu fler företag på Vreta Kluster

M A

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

Funderar du på att sälja din gård? Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköping www.gomer-andersson.se

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns rle ca www.

FRÖTORPS EGENDOM - ÖREBRO Produktionsfastighet 351 ha, varav åker 207 ha, skog 139 ha, 20 000 m3sk, sju bostäder, 3 000 slaktsvinplatser, biogasanläggning, tork 1 800 t, kontorslokal 500 m2, ek byggnader. Fastigheten säljs i sin helhet eller uppdelad. Prospekt erhålles genom Skånegårdar AB Lund 046-19 04 40 – Jönköping 036-30 76 80 www.skanegardar.se

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

MOTORMARKNAD

2015 års modeller på plats i butiken! Välkommen in och provkör just din favorit

LIVSGLÄDJE OCH KÖRGLÄDJE 16” alufälgar / backsensorer / farthållare / regnsensor ljussensor / klimatanläggning ACC / tonade rutor bak Hill Start Assist / USB ingång m.m.

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala 0141-20 22 90 · info@maskincity.se . www.maskincity.se

FASTIGHETSMARKNAD

Överlåta gården? Välkommen till Areal Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.

Tack vare automat, en stark dieselmotor och fyrhjulsdrift lU GHQ NUDIWIXOOD FURVVRYHUQ $6; ' OLND EUD L VWDGVWUD¿ N som på skogsvägen. Välutrustad, utan att priset är det.

MITSUBISHI ASX PLUS 2,2D AUT 4WD KOMFORT 249 900 KR Bränsleförbrukning bl.a körning 5,8l/100km, CO2 199g/km. Bilen på bilden är extrautrustad.

MITSUBISHIMOTORS.SE

Öppet vardagar kl 10–18, lördagar kl 10–13

Rydjavägen 8, Mantorp Tel 0142-201 07, 070-25 35 740 www.lonestamsbilar.com Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

Besök oss på www.jordbrukaren.se


20

JORDBRUK

Nummer 9 • Maj 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

Huvudbyggnaden och flyglarna med rundeln i mitten.

I det här sovrummet har ett yngre par sovit en natt då mannen blev väckt av att någon kom in i rummet, gick rakt genom och ut genom fönstret trots att det var stängt. Det sägs att en kvinna vid namn Sophia Soop går igen i huset och många har upplevt oförklarliga saker här.

Gården som den ser ut från vägen.

Från nunnekloster till säteri Hammar säteri med anor från 1278 är ett av Värmlands äldsta gods KARLSTAD (JB)

Nära Väse och granne med Vänern på väg ut mot Arnön i Vänern ligger ett av Värmlands äldsta gods, Hammar säteri. Det finns ett gammalt pergamentbrev på Värmlands Museum där gården omnämns och det är daterat 1268. Då ska lagmannen Höld Stråhle ha skänkt bort gården till ett nunnekloster för att frälsa sin själ. Men nu bor Marianne och Svante Ingemarsson på gården och de driver jordbruk.

Vägen från Väse slingrar sig genom skog några kilometer. Sedan går den genom en allé av små träd och då öppnar sig fält på båda sidor vägen. Efter en liten krök syns två grindstolpar och där innanför ligger det stora vita stenhuset med sina två flyglar. Från baksidan av huvudbyggnaden är det bara några hundra meter till Vänern. Då och då händer det att nå-

gon ringer och vill komma och se gården. När det händer visar Marianne gärna, men den är en privatbostad och inte öppen för allmänheten.

Ett av uthusen i två våningar.

– Svantes pappa köpte gården 1973 och jag har bott här sedan 1985. Vi har renoverat de båda flyglarna. Svantes bror bodde i den ena och vi i det andra. Men han har flyttat så nu hyr vi ut den flygeln, säger Marianne och pekar. Hammar säteri är skyddat byggnadsminne. När det är så innebär det att det finns regler om vad man får göra och inte göra. Till exempel ville Marianne och Tore ha ett lusthus, men det fick de inte ha. – Området runt gården kallas skyddsområde och vi hade köpt ett lusthus som stod bakom ett par buskar men det fick vi ta bort. Lusthuset betydde mycket för oss, det blev en liten oas. Vi hade inte förstått att vi inte fick ha det. Det var av den typen som det bara var att lyfta bort. Det gav ju inga spår. Huvudbyggnaden står tom och Marianne säger att de ibland tänker att de ska renovera men de har ingen användning för så mycket utrymme själva. – Fasaden har vi putsat om och vi har lagat alla fönster. Det fick vi bidrag till men får vi 90 procent av kostnaderna så blir det ändå 100 000 som vi får betala själva. Vi behöver

ju egentligen inte det stora huset. Jag tycker att det är ett bevarande i sig att ha jordbruk och betande djur här. Det är bättre än att stycka av husen från resten av gården som man gör på så många andra ställen. Jag hade bed and breakfast ett tag men det blev slitsamt. Alla vill gå runt

Sophias tid som gården såldes och det är väl därför hon går igen här. En släkting till Tore är helt säker på att han såg någon i ett fönster i huset en gång trots att det inte var någon där inne då. En annan gång var det ett par som skulle sova i ett av sovrummen. Då vaknade mannen av att

Det är nog den mest kända släkten som bott här. De hade det finaste biblioteket i Värmland på den tiden.”

och titta i det gamla huset när de är här och då blir det mycket städning. Det är gammalt och inte så lättstädat heller. Det blev mycket arbete för en ganska liten inkomst. Det hade gått att utveckla om vi hade fått göra badrum men det får vi inte, säger Marianne. Det ska finnas ett spöke på

Hammar Säteri, hon heter Sophia Soop. Släkten Soop bodde på gården på 1600-talet. – Det är nog den mest kända släkten som bott här, de var väldigt rika. De hade det finaste biblioteket i Värmland på den tiden. Det var under

det var någon som kom in genom dörren på natten. Vem eller vad det nu var gick rakt genom rummet och ut genom fönstret. Men det var På vinden hade Mariannes och Svantes barn sina barnkalas stängt och rummet ligger på när de var små. Här kunde det bli både tipspromenad och andra våningen. Svantes ku- spökpromenader. sin skulle sova i det sovrummet en sommar när hon var här för att hjälpa till på gården. Men vi förstod att hon inte sov en enda hel natt. Hon hörde något hela tiden. Det gick någon i trappen och det kom någon utanför som gick in. Jag vet ju inte om det var fantasi eller vad det var, säger Marianne. Text och bild: CICCI WIK

Interiör från ett av rummen i huvudbyggnaden.

Marianne Ingemarsson i ett av rummen i huvudbyggnaden på Hammar säteri. Huset är byggt på 1700-talet men gården finns omnämnd redan år 1268 i ett gammalt pergamentbrev som finns på Värmlands museum.


Nummer 9 • Maj 2015

21 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

AKTUELLT

Investeringsbehov i Rumäniens skogar Nu arrangerar Elmia en skogsmässa i landet Det gick snabbt när investeringarna i ny skogsteknik startade i de baltiska staterna och i Polen. Nu är en liknande utveckling på gång i Rumänien.

Rumänien är det skogsrikaste landet i sydöstra Europa. Skogarna är välskötta, virkesförrådet betydande och möjligheterna stora. – Här finns ett gediget skogskunnande, samtidigt som produktiviteten måste höjas, säger Torbjörn Johnsen på Elmia, som under planeringen av den kommande skogsmässan Forest Romania besökt landet flera gånger. Rumänien har 6,4 miljoner hektar skog. 70 procent är lövträd, 30 procent barr. Planen är att genom planteringar utöka skogsarealen med en miljon hektar fram till 2020. Avverkningen ligger på cirka 19 miljoner kubikmeter per år. Virkesförrådet växer med mer än 6 miljoner kubikmeter per år tack vare en tillväxt om 25 miljoner kubikmeter. – Det mesta avverkas med motorsåg och hela stammar

körs ut med skidders, berättar Anamaria Deliu, som är Elmias projektledare för mässan. Hon kommer från Rumänien och arbetade tidigare på landets svenska ambassad. Skidders är detsamma som lunnare, en maskintyp som var vanlig i det nordiska skogsbruket fram till slutet av 1960talet. I viss utsträckning kör man även med hästar. Låg tekniknivå leder till låg produktivitet, men det fungerar så länge lönerna är låga. Industrins löner stiger vilket driver kostnaderna i skogen och tillgången på arbetskraft. Det krävs modernisering och rationalisering för att det rumänska skogsbruket ska klara konkurrensen inom EU. Skogarna ägs i huvudsak av det allmänna. 50 procent är statlig och övrigt skog tillhör kommuner, kyrka och privata aktörer. Även om stora arealer privatiserats så är styrning och kontroll av skogsskötsel och avverkning fortfarande centraliserad. En nationell myndighet upprättar skogsbruksplaner och tar fram 10-årsplaner över vilka områden och hur

stora volymer som ska avverkas. Avverkningsrätterna säljs på auktioner till i huvudsak privata entreprenörer. – Det finns cirka 2 500 aktiva entreprenörer. Många av dem är företag som svarar för hela kedjan från avverkning och transport till förädling. Markägaren har ansvaret för återplantering och skötsel, förklarar Anamaria Deliu. Ägarstruktur och lagstiftning tillsammans med besvärlig terräng betyder att teknik och metoder inte rakt av kan överföras till Rumänien. Det är ett land som kräver långsiktighet och engagemang. Samtidigt finns stor potential i ett av EU:s folkrikare länder med 20 miljoner invånare gränsande till Ungern, Ukraina, Bulgarien, Moldavien och Serbien. Forest Romania arrangeras

den 16-18 september 2015. Det är Rumäniens första demomässa i skogen. Arrangörer är Elmia, som arrangerar världens största skogsmässa, Elmia Wood, och DLG, som bland annat står bakom Agritechnica, världens största lantbruksmässa.

Rumänien är det skogsrikaste landet i sydöstra Europa. Skogarna är välskötta, virkesförrådet betydande och möjligheterna stora. Låg tekniknivå leder dock till låg produktivitet, och nu krävs modernisering och rationalisering för att det rumänska skogsbruket ska klara konkurrensen inom EU.


22

VÄRMLAND

Nummer 9 • Maj 2015 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Glatt sågverksgäng på trappan till Åstrandsstugan i Rinn. Fr v Per Johannesson, Jon Ola Hagström, Tomas Persson, Roger Persson, Kennet Hens, Peter Johansson, Christer Blom och Mats Larsson.

Virket ska helst vara 100 år Rinns såg levererar både till företag och privatpersoner RINN (JB)

Naturskönt, alldeles invid Badasjön ligger den lilla sågen, Rinns såg, som har tre ägare och fyra anställda. Ägarna heter Tomas Persson, Mats Larsson och Peter Johansson, som tog över sågen av Sven-Olov Nordström år 1991, fast vi körde då i mindre skala, berättar Tomas.

– Idag sågar vi specialvirke i alla dimensioner och längder upp till 11,5 m och även grova dimensioner 350x350 mm. Vi köper virket mestadels i Hagfors och Torsby kommuner, där skogen har växt långsamt. – Vägen genom sågen bör-

jar med att vi lägger virket på en bana till barkmaskinen. Därefter går det in till sågramen, där bredden ställs in till olika dimensioner. Till sist går virket genom ett kantverk, där vi tar fram plank och bräder i olika bredder. Det allra yttersta går till flistuggen. Blocket i mitten går ut för vidare sågning eller läggs ut för ströläggning. Vi har en nybyggd tork, som tar längder upp till 12 m

och rymmer 60 kbm. Virket måste vara torrt vid leverans till kund och får ligga i torken mellan en till tre veckor, beroende på tjockleken på virket. Virket kan också torkas ute, särskilt på våren. – Vi säljer våra produkter bå-

de till företag och privatpersoner, berättar Tomas. En stor produkt är kilsågade golv, där vi har bredder upp till 45 cm. Dessa golv sågas ut ur särskilt fina stockar av fura och gran. Lärktrall levereras till uterum, eftersom lärkträdet har naturligt impregnerande egenskaper. Virke av lärk börjar efterfrågas nu på våren, då man kommer igång med byggandet av altaner och uterum. En annan stor produkt, som Rinns såg producerar, är stockmattor, 1x5 m långa, som används i skogsbruk för att skona terrängen. De läggs ut då man ska köra på blöta marker eller över till exempel en bäck. Dessa mattor görs i björk för att hålla bättre, och är sammansatta med stålstänger. De sågar även till grova fyrskärningar, som levereras för byggnad av timmerhus, särskilt till Norge. Fyrskärningar

Tomas Persson.

är deras största produkt och finns i grova dimensioner 8x 12 tum. Det är flera timmerhustillverkare, som köper av Rinns såg, och bygger hus åt kunderna, bland annat Åstrandstugan här i Värmland. Fyrskärningar i stora staplar. – Vi säljer också brädfodring och tar fram snickarfura sätt, så kallad byggnadsvård av fin kvalitet till lister och för K-märkta hus. Takåsar av möbeltillverkning för olika riktigt grova träd finns också snickerier. Man köper också i sortimentet, berättar Tomas. gärna vårt material till hus som ska renoveras på bästa Ett träd ska helst vara 100

år, om det ska vara riktigt bra, enligt Tomas. Rinns såg levererar produkter till både Sverige och Norge. Sågen använder sig av träd, som växt långsamt och där-

med får materialet en mycket hög kvalitet. Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON


Nummer 9 • Maj 2015

23

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

AKTUELLT

Finlands största skogsmässa hålls i Jönköping Oväntade finska nyheter visas på Skogselmia Årets Skogselmia 4-6 juni i skogarna vid Bratteborg söder om Jönköping blir även en finsk angelägenhet. Utställarna från vårt östra grannland är många och de förlägger till och med världspremiärer i Jönköping.

Sverige är Finlands närmaste exportmarknad och Skogselmia en mässa med besökare från hela Norden. Årets Skogselmia blir den största mässan i sitt slag i regionen och därmed Finlands största skogsmässa. – Det är nära till Sverige och ländernas kultur har stora likheter, skogen är en del av folksjälen, förklarar Rainer Rönnback på Viexpo som representerar Elmia i Finland. Sverige är dessutom värl-

dens största marknad för maskiner och andra produkter utvecklade för kortvirkesmetoden. Vilket leder till att både finska utställare och besökare reser till Jönköping. – Det kommer flera spännande finska nyheter till Skogselmia, säger Rainer Rönnback. Det blir åtminstone en finsk världspremiär under mässan. Det är Ponsse som presenterar sin kraftigt uppgraderade skotare Gazelle och

ny hyttkonstruktion på skotaren Buffalo. Lako Forest, en pionjär på skördaraggregat i det finska skogsbruket, har i några år varit utan svensk representant. De har bedömt konkurrensen i Sverige som så hård att de valt att satsa på andra marknader. På Skogselmia återvänder de med ett nytt och konkurrenskraftigt aggregatprogram. I vanlig ordning arrangeras bussresor från Finland. Minst lika många som tidigare år lär också resa till Jönköping för egen maskin. Det betyder att Skogselmia även blir platsen där finska utställare möter finska kunder. Från Finland kommer ett antal oväntade nyheter till mässan. En av dem är Syketec som utvecklat ett skördaraggregat för gör-det-självare. Det levereras i platta paket och genom att montera ihop det själv sjunker priset med 25 000 kronor. Det heter Jobo ST75 och är en stegskördare som klarar träd på upp till 30 cm i roten. De finska tillverkarna av olika typer av vedmaskiner finns som brukligt på plats, liksom företag som erbjuder anknytande utrustning som bioenergipannor och varmvattenberedare. Några av utställarna inom detta område är Agromaster, Ala-Talkari och Farmiforest. Från Finland kommer

Plöjning · Sådd Tröskning · Pressning Fastgödselspridning med mera 0733-84 45 71

mrvarmland.se

TKP Arboristservice Specialist på: • Trädkirurgi • Ta ned träd bit för bit • Trädfällning • Kronreducering • Beskärning • Borttagning av döda grenar Vi klättrar och använder rep och sele för att kunna nå ställen där inte skylift kommer åt. Kontakt: tradklattrarepete@gmail.com Tel: 072-007 37 76

www.tkp-arboristservice.org

även Findoor, en tillverkare av stora dörrar för vagnhallar och liknande. De nämnda är bara några av trettiotalet utställarna från Finland på Skogselmia 2015.

Finska Ponsse presenterar både sin kraftigt uppgraderade skotare Gazelle och en ny hyttkonstruktion på skotaren Buffalo på Skogselmia den 4-6 juni.

Välkommen till Areal i Karlstad Fastighetsförmedling, skogsekonomi, skatterådgivning, generationsskifte och deklaration. För jord- och skogsbruket.

Välkommen till Areal | Karlstad Tomas Karlsson tel 054-18 84 48 | Bengt Walan tel 054-18 84 44

Bokföring + bokslut & deklaration + uppföljning & företagsutveckling = Tryggare och enklare ekonomi

för värmländska jord- och skogsbrukare Läs mer på www.hushallningssallskapet.se/varmland KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID


NUMMER 9 Maj 2015 Årgång 89

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

VÄRMLAND

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Wilma Magnusson ger sig iväg på Mirre.

Ridtur förbi fårhagen på 4H-gården i Trotakan.

Minigrisarna är ett charmigt inslag på gården.

På 4H-gården i Arvika behövs alla Många djur och fin skötsel ARVIKA (JB)

Huvud för kunskap, hjärta för medkänsla, hand för färdighet och hälsa för sunt levnadssätt är de fyra punkterna bakom den ideella 4H-gårdsverksamheten. Budskapet är att alla arter och individer har lika värde. I Arvika drivs 4H-gården av en lokalförening som erbjuder människor en alternativ aktivitet bestående av delaktighet, flerfaldigt engagemang och kunskap.

Framför allt får barn och ungdomar lära sig omsorg om djur och att ta eget ansvar under verkliga förhållanden. Som 4H:are ingår man i en helhet med tydlig respekt för sin omgivning. – Är man intresserad av djur och natur kan det bli ett alternativ som vinner över negativa inriktningar i livet, där exempelvis alkohol- och drogmissbruk ingår. Jordbrukarens reporter möter Madeleine Berggren ute på 4H-gården i Trotakan. Hon kallas Madde och ingår i den lokala 4H-föreningens styrelse. Den här dagen har hon hjälp med sina förberedelser och bestyr av dottern Ida, 8 år. – Jag har skollov, upplyser Ida glatt. Fler medarbetare dyker

upp. Angelica Eriksson, Malin och Louise Skeppstedt och Wilma Magnusson har kommit för att göra sina sysslor. – Jag har varit engagerad här i fyra år, berättar Madde. Hon berättar vidare om sitt eget stora intresse för djur och natur ända sedan hon var liten. – Jag har det nog med mig hemifrån liksom, ler hon. Budskapet som ligger till grund för 4H-verksamheten förmedlar hon enkelt och naturligt. Alla arter och individer ska visas största respekt på lika grunder. – Inom 4H lever vi efter måttot ”lära genom att göra”.

Vi lär oss genom att prova på och utvecklas vidare. Djuren på gården är beroende av människor, påminner Madde. Ett husdjur är i en utlämnad situation. – På 4H-gården har vi uppdelade ansvarsturer för olika göromål, som rengöring i bås och spiltor, ge mat och daglig motion. Alla uppgifter är lika viktiga. Det handlar väldigt mycket om tillit på en 4Hgård, från djurens håll, men även för de som sköter om djuren och att man är vänlig mot varandra. Madde är 34 år och kommer ursprungligen från Sörmland. Värmlänning har hon varit i cirka femton års tid. I Arvika mötte hon nämligen Pär, som numera är hennes make. Förutom Ida så har de också sonen Erik, 11 år. – I vår familj är vi engagerade på gården på olika sätt. Pär tar också tillsynspass så ofta han kan. Erik och Ida bidrar med det de kan. Ida har nyligen fått en alldeles egen kanin, berättar man på 4H-gården. – Efter att ha skött den i två år på egen hand blev den hennes på åttaårsdagen, säger Madde högtidligt. – Det är min bästa present någonsin, fortsätter Ida och kramar sin Buster. Maddes ordinarie jobb är i Norge, där hon arbetar inom LSS-omsorgen. – Jag har 90 procents tjänst

Madeleine Berggren ingår i den lokala 4H-föreningens styrelse. Här med dottern Ida och hunden Lady.

och sedan lägger jag nog lika mycket tid ideellt, räknar hon efter. Här på 4H-gården kan jag ha med barnen och familjens två hundar. – Vi är hemma ibland också, tillägger hon sedan. Just då blir det dags för fler lediga skolbarn att sitta upp på hästryggarna. Först måste allt fungera till punkt och pricka och Madde gör en översyn. – Det ger en sådan glädje att jobba på 4H-gården och

ibland drömmer jag om att vidgad verksamheten. Vi 4Hare vill så klart att många fler ska få uppleva den goda miljön. Madde låter nästan ivrig. – För att visa unga till verksamheten idag anslås information ute i kommunen om 4H-alternativet. Arvika är en relativt stor sportstad, men det bör finnas andra aktiviteter också, anser vi. Alla unga är inte intresserade av sport. Någon gång har hon bjudit brukarna hon jobbar med in-

om LSS-omsorgen till Arvika och 4H-gården. – De har trivts, försäkrar Madde. På 4H-gården kan både

unga och äldre människor göra nytta och känna gemenskap. Trivseln är stor bland den långa raden djur; hästar, hundar, katter, får, getter, kossor, ankor, höns och minigrisar. Ordförande i 4H:s föreningsverksamhet i Arvika heter Martin Nilsson.

4H:s vision är att alla barn och ungdomar ska utvecklas till engagerade och ansvarstagande människor med respekt för omvärlden. Visionen ska uppnås genom att i samspel med människor och natur upptäcka rika värden och mångfald. I detta är varje art och individ en viktig del av helheten utan att vara mer värd än någon annan. (Källa: www.arvika4h.se) Text och bild: LIZZIE GERD JANSON


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.