Jordbrukaren nr9, 2018

En branschtidning i Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 9 • Årgång 92 September 2018

Leif Franzén har påbörjat arbetet att stängsla in 200 hektar skogsbete där ett 50-tal nötkreatur ska få gå så ordinarie bete kan få växa till sig.

Torr, het och dyr sommar LANTBRUK. Leif Franzén, Gullebo, har påbörjat arbetet att stängsla in 200 hektar skogsbete.

– Det här är ett gammalt sätt att klara ut fodertillgången under hösten som vi nu återupptagit. Vi kommer att låta ett 50-tal djur vara här en tid så räcker den ordinarie betesmarken längre där resten av djuren finns. Vi kommer att göra flera sådana skogsbeten om än inte så stora som detta.

Det innebär att man sätter upp nytt stängsel på mellan fyra och fem kilometer och det är inte gjort i en handvändning, det beräknas kosta 150 000 kr.

SIDAN 8

Grållerally med ny trofé LANTBRUK. Svenska Fergusonklubben Grålle med Säte i Ringarum har genomfört sitt årliga rally.

Denna gång utan den traditionella grillningen, på grund av förbudet som gällde. Som vanligt ingick ett manöverprov och därmed tävling om Grålletrofén. Denna gång trofé nummer två i ordningen, sedan den första vandrat i en massa år. Men förra året lade självaste ordföranden beslag på den för gott efter tre inteckningar.

SIDAN 10

Du som är prenumerant på Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

Ovan: Lilla Lodhult, Ydre, ligger vackert i en dal med höjder och skog i bakgrunden. Infällda bilden: Magnus Oscarsson (KD), till vänster, och Örjan Carlsson, mölkbonde, hade många frågor att dryfta.

Tungt för mjölkbonden Politikerbesök på lantbruk i torkans spår LANTBRUK. Till Ydre kommun gick färden en måndag i augusti. Magnus Oscarsson, riksdagsman för KD, ska göra ett besök hos Örjan Carlsson och Anna-Karin Gustafsson på gården Lilla Lodhult i Norra Vi. Gården är ett

traditionellt jordbruk med en stor djurbesättning. Mjölkkor utgör huvudnäringen i lantbruket vilket är vanligt i Ydre. Ungdjuren har klarat sig bäst i torkan, men naturbetena är fullständigt nedbetade och allt det insådda i

vallarna har torkat bort. Den första skörden gav trots begynnande torka 90 procent men den andra skörden gav endast 10 procent, berättar Örjan Carlsson.

SIDAN 12

LRF Värmland kallade till krismöte i Forshaga En kväll i början av augusti bjöd LRF Värmland in till ett krismöte i Forshaga Folkets park. Anledningen var problemen som årets torra och varma sommar fört med sig för jordbruket. Förutom LRF fanns representanter från flera andra organisationer, företag och myndigheter på plats. Det var 200 personer som hade föranmält sig för att komma till mötet men det var fler på plats den här kvällen. Innanför grindarna, på gräsplanen, var det nästan fullt.

SIDORNA 18-19

VECKANS BORRING

HUND

LANTBRUK

Det är ditt val...

Eftersöksprov och klubbmästerskap

Jakten på foder hett samtalsämne

SIDAN 2

SIDAN 4

SIDAN 14

2

Nummer 9 • September 2018

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar.

Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

Oktoberfesten

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs www.carlensko

München 29/9–2/10 6 900 kr 4 dagar, max 40 deltagare Vi flyger från Norrköpings flygplats

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

Vid intresse, kontakta:

M A

Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

www.jordbrukaren.se

"

#

$

&

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

Lars-Gunnar Samuelsson 070-567 51 90 lars-gunnar@blaklintprodukter.se Följ oss på facebook.com/lgtemaresor

0492-757 36

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

%

Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

Vi målar följande fasader:

&

Rödfärgade Reveterade Oljefärgade

!

Kvinnorna och männens arbete på gården ute och inne • Gårdens djur • Maskiner • Uppbyggda miljöer

AKTIVITETER FÖR BARN, SERVERING, MUSIK, LANTHANDEL, LOPPISBOD, MUSEISHOP LANTBRUKSMUSEET LJUSFALLSHAMMAR

www.nyalantbruksmuseet.se

Entré: 50 kr (under 16 år gratis.

Fri parkering.

Området tillgängligt för personer med rörelsehinder.

Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar

ARNE ANDERSSONS MÅLERI Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se

70 år, erfaren, med civilkurage.

• En röst för Hela Östergötland och de äldre.

• En realistisk migrationspolitik.

Vill du ha min röda kampanjpenna, och höra vad jag vill?

Jag kommer gärna på fika, bjud gärna in några vänner.

Staffandan@gmail.com, mobil 0725-58 77 21

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?

Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05.

ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Veckans Peter Borring:

Det är ditt val...

Valet 2018 närmar sig med stormsteg. För egen del tycker jag nog det är ett av de mest spännande valen jag varit med om, vilket även andra personer fyllda av betydligt mera livserfarenhet också sagt till mig. När jag nu kommenterar valet i denna krönika kan det vara på sin plats att påpeka att det mera är i egenskap av politiskt intresserad lantbrukare än som regional bondehövding.

Valet kommer som sagt att bli spännande.

Landsbygds- och lantbruksfrågorna finns med på ett sätt som de aldrig varit med i moderna tid. Jag tror det är tack vare Torka,Trump, Brexit och ett växande SD som de politiska aktörerna som till stor del utgår från 08-områdets perspektiv, ändå fattat att det tydligen finns känslor och åsikter som de inte lyckats fånga upp med den förda politiken. Det är som sagt inget svenskt fenomen, utan syns både i USA och i europeiska länder i form av ökad nationalism och mera tro på det egna än på samverkan. Vad gäller torkan, så har den nog tydliggjort vårt samhälles sårbarhet för många.

För mig som nästan varje timme vaken tid på något sätt ägnar tanken åt lantbruk, skogsbruk, stad och land, skulle det vara enkelt att titta på de olika partierna och lyssna på vilka som säger det jag helst vill höra när det gäller jordbruk. Jag kan dock inte annat än att påminna om att valet ytterst handlar om vilket samhälle man vill ha och vilka frågor som ska prioriteras. På ena halvan finns ett gäng som i första hand vill berätta hur man vill fördela den kollektiva kakan och skulle den inte räcka, så finns alltid reglermedlet att höja skatten och på så sätt göra den större. För detta gäng är ju kollektivet överordnat individen. Mitt favoritcitat med Margret Thatcher är ”The problem with socialism is that you eventually run out of other peoples money”. På andra halvan finns ett gäng som vill att ekonomi och tillväxt ska bygga upp kakan som ska fördelas och att ge mera möjlighet till både frihet och ansvar för individen. För mig blir det därför viktigt hur man ser på rätten att få äga både sitt livs olika val, men också äga och utveckla egendom under ansvar.

Här finns en tydlig skiljelinje.

Det finns också ett tredje eget gäng eller snarare ett parti. I vissa frågor framstår de som enda oppositionen. Jag vet att det finns många därute som överväger att rösta på dem för att ”röra om i grytan”, kanske till och med rösta på dem en tredje gång. Du kanske är en av dem. Nog kommer du i så fall röra om i grytan, men kanske lite för väl. Min fråga till dig i så fall är, tror du att du kommer lyckas med din strategi, om den inte lyckats tidigare? Ett parti som för 20 år sedan marscherade i uniform. Som varken är vänster eller höger, som en stor del av LO-kollektivet gillar, borde vara en rejäl varningssignal till dig som är allmänborgerlig väljare och aldrig skulle lägga din röst på Socialdemokraterna. Ett parti som kan vända som en vindflöjel, bara de får ett finger i sin riktning i sin enda hjärtefråga migrationspolitiken. Är du allmänborgerlig väljare kommer du inte bara röra om i grytan genom en röst på SD, utan säkra Löfvens plats samt även fortsatt ge Sjöstedt och Miljöpartiet möjlighet till sin symbolpolitik mot tillväxt och företagande. Valet är ditt, använd din röst klokt!

Må så gott i det valrusiga Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Jag kan dock inte annat än att påminna om att valet ytterst handlar om vilket samhälle man vill ha och vilka frågor som ska prioriteras.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri.

MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.

Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.

Nummer 9 • September 2018

3

NORRKÖPINGS LANDSBYGD ÄR VÅRT SKAFFERI. VI VILL STÄRKA PRIMÄRPRODUKTIONEN I KOMMUNEN.

- DET VINNER VI ALLA PÅ

LLE! Ä F L L I T

UTFÖRSÄLJNING Betongrör Vi säljer ut ett parti betongrör med hög hållfasthet.

Lämpliga till dagvatten, igenläggning av diken, vägrör mm.

Priser från (alla priser ex moms): Ø 400mm (L=2200mm)..........150 kr/m Ø 500mm (L=2200mm)..........200 kr/m Ø 600mm (L=2200mm)..........236 kr/m Ø 800mm (L=2200mm)..........400 kr/m Ø 1000mm (L=2200mm)........400 kr/m Ø 1200mm (L=2200mm)........400 kr/m OBS! För beställning och frågor, ring: Tel: 010-455 24 20

HÅLLER DU MED? Rösta då på Moderaterna och kryssa mig

5 PER HELGESSON www.meag.se

JORDBRUKARDAG Lördag 22/9 kl. 10-14 vid Bjursunds Slakteri i Valdemarsvik

Slaktdjursbedömning av nöt kl. 10-11. Utlottning av presentkort och köttlåda på starttalongen ca kl. 12.

Aktiviteter för hela familjen - Utställning - Försäljning: Maskiner - Serviceföretag - Förnödenheter Grålleklubben med veterantraktorer • Café Kårtorp säljer kaffe, bröd & varmkorv • Ponnyridning Möjlighet att slipa knivar/kvarnsatser • Lerduveskytte • Hoppborg för alla barn

Roger Edström, företagsrådgivare Skog & Lantbruk, Valdemarsviks Sparbank

26/9 kl. 18: Prisutdelning för slaktdjursbedömningen och föreläsning om skogs- och viltskador på Folkets Hus, Valdemarsvik.

Anmälan till 26/9 görs till caroline.rundqvist@valdemarsvikssparbank.se, tel 0123-129 13 senast 23/9.

Läs mer på www.valdemarsvikssparbank.se

Huvudsponsorer: Övriga sponsorer: Arrangörer:

Anders Svets & Fordon • Lantmännen Maskin • Häggbergs • Holmen • Cafe Kårtorp • Proman • Järn & Fritid Södra • Åhmans Traktorcentrum • Karlssons Gårdsbutik

4

HUND

Nummer 9 • September 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Spänd väntan på resultaten under klubbmästerskapen i Åsbo i SVK Småland/Östergötlands regi.

Provledare Krister Larsson och domare Birger Knutsson i glatt samspråk på bryggan.

Mia Johansson är nöjd med hunden Klaras insats i det svåra vattnet. Det var även domaren Ulf Kleist.

Provledare Åsa Brusbäck Green och provansvariga Lena Bäckman är mycket nöjda med eftersöksprovet.

Eftersöksprov och klubbmästerskap Stående fågelhundar gjord fint ifrån sig i Åsbo BOXHOLM (JB)

Söndagen den 12 augusti arrangerade SVK Småland/Östergötland sitt årligt förekommande prov i eftersöksgrenar i Boxholm. I samband med provet utsågs också årets klubbmästare. Totalt deltog 20 ekipage uppdelat på ungdomsklass, öppen klass och elitklass.

I Centrumkyrkans vackra kursgård Åsbo Sjögarp höll Svenska Vorstehklubbens lokalavdelning Småland/Östergötland det numera traditionella eftersöksprovet för stående fågelhundar söndagen den 12 augusti.

– Det finns ingen bättre plats för att hålla ett eftersöksprov menade domare Ulf Kleist från Mjölby.

– Här har vi nära till både fina spårmarker och Sjögarpsjön för vattenapportering. Att det dessutom finns möjligheter till servering är ytterligare ett plus.

Det är helt enkelt en fantastisk

RESULTAT Unghundsklass: 1:a i vattenapportering Münsterhusets Elton med förare Annelie Fransson.

1:a i viltspår Trubadurens Victoria Spicey med förare Åsa Brusbäck Green. Öppen klass: 1:a Münsterhusets Dixie med förare Johan Kastensson.

Bästa vattenapportering gjorde Münsterhusets Elton med förare Annelie Fransson.

Bästa spårhund var Jaktfjällans Pulver med förare Lena Bäckman Elitklass: Trollängens Tova med förare Karl-Oscar Lund var bästa hund i såväl viltspår som vattenapportering och korades därmed också till årets klubbmästare.

I Svenska Vorstehklubben ingår raserna Vorsteh, Münsterländer och Viszla. Läs mer om föreningen och de olika lokalavdelningarna på www.vorsteh.se.

plats och det är förstås därför det har blivit en tradition sedan ganska många år tillbaka att det hålls ett prov här i augusti.

Arrangemanget startade tidigt på morgonen och flöt på fint under hela dagen. Tack vare att det var två domare och flera spårläggare kunde spåren klaras av väldigt effektivt. Provansvariga Lena Bäckman och provledarna Åsa Brusbäck

Green och Krister Larsson fick beröm för ett mycket välarrangerat eftersöksprov.

Efter spåren var det ett kort avbrott för lunch innan det var dags för vattenapporteringen.

Vädret var perfekt för ett ar-

rangemang av det här slaget.

Lite regn föll under morgontimmarna men det klarnade upp så småningom och temperaturen var precis lagom

Trollängens Tova med förare Karl-Oscar Lund blev bästa hund i såväl viltspår som vattenapportering och korades därmed också till årets klubbmästare.

för såväl hundar som förare.

– Vi är så tacksamma för alla som hjälpt till den här dagen, sade Åsa Brusbäck Green som är ordförande i SVK:s lokalavdelning Småland/Östergötland.

Det går åt ganska många ideella krafter för att kunna

arrangera ett prov av det här slaget.

Förutom Ulf Kleist var Birger Knutsson från Alingsås jaktprovsdomare vid eftersöksprovet.

– Jag tycker att detta var ett mycket proffsigt och trevligt arrangerat eftersöksprov,

sammanfattade Birger Knutsson dagen vid prisutdelningen. Det har dessutom varit många bra hundar och överlag mycket fina resultat vilket är glädjande.

Text och bild: GEN LARSSON

Nummer 9 • September 2018

5

MITSUBISHI L200 ONYX

DET NYA SVARTA

& & (

Med ett robust yttre i kombination med en rymlig och bekväm kupé, är nya L200 ONYX både lastbil och personbil – allt i ett. L200 möter upp mot de NUDY VRP EnGH VOLWVDP \UNHVWUD¿N RFK GHQ DNWLYD IDPLOMHQ VWlOOHU $OOW LQNOlWW PHG VQ\JJD VYDUWD GHWDOMHU L VNlUPEUHGGDUH IlOJDU JULOO EDFNVSHJODU handtag och robusta insteg.

$!

"

%

' !

# !

• SVARTA ALUMINIUMFÄLGAR • LÄDERKLÄDDA SÄTEN • AUTOMATVÄXEL • FILBYTESVARNARE • HANDSFREE • REGNSENSOR • NYCKELLÖST LÅS • SKÄRMBREDDARE • XENONSTRÅLKASTARE • DIFFERENTIALSPÄRR BAK • 4-HJULSDRIFT SUPER-SELECT • KLIMATANLÄGGNING, 2-ZONS • VARSELLJUS LED • SVART GRILL • SVARTA HANDTAG • SVARTA ROBUSTA INSTEG MM.

PRIS 284 900 KR EXKL MOMS Förbrukning 7,5 l/100 km. CO2 196 g/km. Priserna är av generalagent rek. cirkapriser ex moms.

5\GMDYlJHQ L 0DQWRUS 7HO 0nQ±WRUV ± IUH ± /|U ± www.lonestamsbilar.com

Lerjord? Öka skörden med kalk!

(Q GHPRGDJ RP PDUNVWUXNWXU NDON¿OWHUGLNHQ VWUXNWXUNDONQLQJ RFK WlFNGLNQLQJ

det skillnad på kalk och kalk?

• Är Vilken effekt gör kalken i jorden?

Var och när ska man använda kalk?

och packningsskador

• Markstruktur – vi gräver en grop åt andra, titta

ner!

• Strukturkalkning i praktiken.

Vi blandar och ger i fält.

• Dragkraft och energiåtgång i kalkad och okalkad lera

• Pågående strukturkalkningsförsök på Bjärstad ‡ 6H XWI|UGD NDON¿OWHUGLNHQ RFK VH Sn

QlU Q\D NDON¿OWHUGLNHQ DQOlJJV

• Maskinuppvisning

• God mat från Vissätter NDONRQ ¿QQV DWW N|SD

Entreprenörer,

leverantörer,

ber m e t p e s 6 2 0 0 .

5 1 – 0 0 .

10 , d r å g d a t s Bjär 2 km öster y om Kuddb

forskare, rådgivare och myndigheter medverkar.

Anmälan senast den 19 september till per.lindmark@lansstyrelsen.se

6

GÅRD TILL SALU

Nummer 9 • September 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Gårdsidyll som behöver din omtanke

ButBro 101, FINSPÅNG Med endast sex kilometer till Finspång och 22 kilometer till Norrköping ligger Butbro 101, en liten gårdsidyll som behöver din omtanke.

Lantligt boende med bostad i ett och ett halvt plan om tre rum och kök som byggdes 1909, flera ekonomibyggnader bland annat ladugård och ett pittoreskt litet härbre i timmerkonstruktion från 1700-talet. Fruktträdgård och egen betesmark om cirka 1,5 hektar, i ett skifte.

Butbro är en passande gård för dig som skulle vilja ha några får eller höns. Gården ligger centralt med bara några hundra meter till väg 51, vilket gör att du bor lantligt men ändå inte isolerat då du har gångavstånd till busshållplats. Liten sjöglimt mot Åmlången som ingår i Motala ströms huvudavrinningsområde förstärker det mysiga läget.

Sverigetorpet har tidigare ägts av

Stjärnviks säteri med den omskrivna kungaeken som ligger vid vadstället över ån mellan Gron och Åmlången. Här låg Börsjö Järnbruk som utnyttjade tre forsar i ån för att driva bälgar, hammare, såg och kvarn.

Den 17-årige kungen Gustav IV Adolf besökte tillsammans med sin farbror och förmyndare Hertig Carl Finspångs slott 1795 och fick då motta befolkningens hyllning vid Stjärnvik. En järntavla sattes upp på eken för att påminna om denna händelse.

Sverigetorpet har även ägts av Hol-

men och är nu friköpt sedan 1990. Din omtanke om byggnaderna behövs för att renovera, få ordning på byggnaderna och en ny vattenbrunn behöver borras. Nytt avlopp med markbädd gjordes i ordning 2004.

Byggnaden värms upp av ett vattenburet system via elpanna från -05.

Nu är det huvudbyggnaden vi är nyfikna på och kliver in i entréhallen som har plastmatta på golvet och trappa upp till övervåningen, vi går vidare in i köket som har plastmatta på golvet och rymlig matplats, skafferi, kyl/frys från -08, spis från -14 och fläkten är nästan ny från -17.

Vi fortsätter till vardagsrummet med trä-

golv och fint ljusinsläpp från fönster med tre bågar. På nedervåningen finns också toalett med tvättställ, våtrumsmatta och våtrumstapet. Även köksentrén har praktisk plastmatta på golvet. I pannrummet

finns elpanna och varmvattenberedare.

Går vi trappan upp så möts vi av en hall med trägolv och snedgarderob, vidare även till ett sovrum med trägolv.

Ladugården på 240 kvadratmeter med biyta 60 kvadratmeter är uppförd 1928 i träkonstruktion och på taket är det tegelpannor. El finns indragen i byggnaden.

På gården finns också hönshus, bykstuga, bod och en jordkällare. Dessutom finns ett härbre och en gäststuga. Gårdens totala areal är 15 480 kvadratmeter.

Text: HELENA KARLSSON

KORTA FAKTA BUTBRO 101, NÄFSTORP 3:6 Huvudbyggnad: byggår 1909 i ett och ett halvt plan om 75 kvm och 3 rum.

Areal: 1,5 ha tomt Övriga byggnader: Ladugård, hönshus, bykstuga, bod, jordkällare, härbre, gäststuga.

Utgångspris: 1 950 000 kr Ansvarig mäklare: Rebecca Regnander, reg. fastighetsmäklare, Länsförsäkringar fastighetsförmedling, Norrköping.

0709-992375 rebecca.regnander@lansfast.se

Nummer 9 • September 2018

Bison 10000

7

P25 Processor

Den nya milstolpen inom mjölkning

Service AB

0496-101 90 Peter 070-634 62 42

Ö Storg 24 Mariannelund

Små proffsmaskiner från Kranman!

03 så

få ut ditt budskap!

Ring 0141-560 hjälper vi dig att

Mässa om enskilda avlopp Dags a byta avlopp? Kom och träffa leverantörer av olika avloppslösningar, från minireningsverk till traditionell markbädd. Fri entré. Välkommen!

Lely Astronaut A5

Var? Garden, Konsert & Kongress, Linköping När? Lördag den 22 september kl 10.00 – 15.00

Mer än 25 år efter att Lely introducerade den första Lely Astronaut sätter vi den nya milstolpen för mjölkning: Lely Astronaut A5 Med bakgrund av erfarenheter från flera tusen användare världen över så överglänser detta intelligenta system sig själv angående kokomfort, användarvänlighet och investeringsavkastning, den är designat så lantbrukaren kan utmärka sig.

Läs mer om Astronaut A5 på lely.com/milestone

Lely Center Valdemarsvik • Tlf.: 0493-120 60

Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och försäljning

VI FINNS DÄR DU FINNS! ÖSTERS O CH GÖTLAND DS SÖRMLAN ELJ MINSTA O G A BO L !

Lagermaskiner

Husqvarn akampanj!

Gräsklippare och trimmers

DIESEL, ELDNINGSOLJA & TEXACO SMÖRJMEDEL. Hämtlager: Alholmsgatan 15 A (vid Slottshagen) i Norrköping Öppet mån-fre 08.00-16.30 011-49 60 400 info@ostkustenenergi.se www.ostkustenenergi.se

www.lantbruksservice.se

Gäller bensinklippare från Husqvarna och Klippo

Eksjö Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgårdsbutik Gjuterigatan 2, Eksjö | Tel: 0381-390 00 | Öppet: Vardag 7-17

2003-2018

8

LANTBRUK

Nummer 9 • September 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

En het, torr och dyr sommar Lantbrukarna lider fortfarande efter rekordsommaren ÅTVIDABERG (JB)

Sommaren 2018 kommer alla i att minnas men minnesbilderna kan variera. En del minns sommaren som en underbar sommar med mycket sol och bad, andra som bodde i anslutning till de stora skogsbränderna minns sommaren med fasa och förtvivlan över förlorade värden i uppbrunnen skog. Den yrkesgrupp som led mest av den långa heta sommaren, som fortfarande är drabbade och kommer att vara det till nästa vår är alla våra lantbrukare oberoende av vilken produktionsinriktning man har.

För att få en verklighetsbaserad och realistisk skildring av vad den heta sommaren har betytt, så träffade undertecknad Leif Franzén, som äger och driver ett lantbruksföretag med inriktning på nötköttsproduktion tillsammans med sin bror Kenneth Franzén i Gullebo.

Vintern 2017/18 utmärkte sig inte särskilt för extremt kall temperatur eller allt för stora snömängder i vår del av landet. Så långt anade ingen oråd utan alla såg fram emot en normal vår och sommar.

Det första tecknet på en avvikande sommar var nog att våren försvann i skarven av april och maj, vi fick helt enkelt ingen vår och sommaren började den 5 maj med successivt varmare och varmare väder, utebliven nederbörd under maj, juni, juli och en bit in i början av augusti.

Därefter har vi fått tillbaka ett mer normalt väder med ömsom sol och ömsom en del nederbörd om än i lite för små mängder.

Nu är förhoppningen att

hösten blir mild med lagom mängd nederbörd som gynnar grundvattennivåerna men också gör att boskapen kan få beta ute långt in på hösten och att tredjeskörden av vallarna ger ett gott utbyte.

Sedan kan man hoppas på en snörik vinter med utdragen snösmältning och vårflod som fyller på grundvattnet och borgar för en sommar med god tillväxt för allt som odlas såväl till foder som till brödsäd.

Hur drabbade då sommaren Bröderna Franzén?

Bröderna Franzéns företag har flera ben att stå på förutom, nötköttsproduktion, har man ett skogsbruk av ansenlig storlek och knutet till det en verksamhet med betydande omsättning av försälj-

Leif Franzén har påbörjat arbetet att stängsla in 200 hektar skogsbete i Gullebo där ett 50-tal nötkreatur får beta och på så sätt minska betestrycket på ordinarie bete, så att det kan få växa till sig. Eftersom stängslet en mindre sträcka följer väg 35 så kommer skyltar att sättas upp om att betande djur finns innanför stängslet med förhoppning om trafikanterna lättar något på gaspedalen och är uppmärksam vid passagen.

ning av jakt med boende på framförallt vildsvin.

Jordbrukaren har samtalat flera gånger under årens lopp med Leif Franzén om brödernas framgångsrika företagande och berättat om deras sätt att bygga upp företaget som har kännetecknats av hårt arbete, mod, god kontroll av verksamheten kopplat med ett fungerande samarbete mellan bröderna och med en ekonomistyrning som fungerar. Därför var det enkelt att höra med bröderna om hur de upplevt den gångna sommaren och hur man har klarat svårigheterna under sommaren och fram till nästa års betes- och växtsäsong.

Bröderna har hanterat svårigheterna och kommer att klara det som återstår till ett normalläge i sitt lantbruk. och Leif Franzén träffas på ägorna i Gullebo där Leif arbetar med att stängsla in ett skogsparti vilket ingår i strategin att hushålla med den disponibla betesmarken och det skördade ensilaget som helst ska räcka fram till betessläppet nästa år.

– Vi har återupptagit ett gammalt sätt att klara ut fodertillgången under hösten genom att vi stängslar in ett skogsbete på ungefär 200 hektar, berättar Leif och fortsätter; vi kommer att låta ett 50-tal djur vara här en tid så räcker den ordinarie betesUndertecknad

marken längre där resten av djuren finns, vi kommer att göra flera sådana skogsbeten om än inte så stora som detta.

Det innebär att man sätter upp nytt stängsel på mellan fyra och fem kilometer och det är inte gjort i en handvändning, det beräknas kosta 150 000 kr.

Bröderna har inemot 1 000 nötkreatur och den tillgängliga normala betesarealen är cirka 1 000 hektar vilket betyder ett hektar bete per djur.

– Det gäller att hushålla med fodret och inte börja använda det som skördats än, första skörden gav ett normalt utbyte medan andraskörden blev katastrofal då fick vi bara 20 ensilagesbalar mot normala 2000 balar och det säger allt om läget så vi hoppas på en god tredjeskörd och det ser förhoppningsfullt ut för nu regnar det ändå då och då, förklarar Leif.

Leif berättar vidare att man kommer att behöva blanda in halm i det skördade fodret trots att priset på halm har fördubblats men det gäller att man har foder över vintern.

Blir det riktigt illa så kanske man får undersöka andra möjligheter som att tänka sig potatis eller sockerbetor i någon form.

Torkan har också inneburit att man fått göra insatser som att dra ledningar från sjöar till beten som inte gränsar mot

vatten vilket uppskattningsvis kostar 100 000 kr.

Leif sammanfattar vad sommaren hittills har inneburit i ökade kostnader och det ligger runt två miljoner kronor.

Nu har regeringen beslutat att stödja drabbade bönder med utbetalningar i december månad och för brödernas del innebär det att de kan räkna med en ersättning på 150 000 kronor vilket är ett maxbelopp.

Likviditeten blir inte bättre av att Jordbruksverket häftar i skuld för 15 procent av de stödpengar som skulle utbetalats för åren 2015, 2016 och 2017 orsakat av ett uruselt IT-system vilket är skandal i ett land som Sverige 2018.

Nu ser man de ekonomiska effekterna efter sommarens väder som att priset på foder stiger kraftigt och dessutom att slaktlikviderna går motsatt håll.

Läget förvärras även av det

faktum att det troligtvis är omöjligt att kunna få köpa foder. Det finns ingen som har något att sälja och man vet också att slaktköerna blir långa och för bröderna Franzén innebär det att de kanske bara kan få leverera max 20 procent av det antal djur som de normalt levererar till slakt.

De måste då fodra sina djur betydligt längre till bety-

dande kostnader och mindre inflöde av slaktlikvider.

I det sammanhanget finns det en bedrövlig dubbelmoral när det handlar om vilket kött som ska erbjudas konsumenter i landet. Vårt inhemska nötkött och griskött har bara en marknadsandel på ungefär 50 procent resten kommer från utlandet. Det svenska köttet har många fördelar som att det produceras inom landet med hög kvalitet och korta transporter jämfört med importerat kött och med god djurhållning som inte finns i samma utsträckning i andra länder som exempelvis i Danmark och Tyskland.

En stor del av det kött som

förbrukas inom landet till exempelvis skolor, äldrevården och restauranger måste upphandlas och då finns uppenbarligen ingen annan faktor än priset som är avgörande.

Det är ett fattighetsbevis som måste ändras. Här borde LRF och regeringen se till att främst regelverket blir lika för inhemskt och importerat kött då kan priset få vara avgörande. Andelen svensk kött på tallrikarna skulle öka, var så säker. Dessutom är det väl känt att Sverige har en mycket dålig självförsörjningsgrad på livsmedel om det skulle uppstå ett läge där vi inte kan importera.

En annan tung kostnad för våra svenska bönder som dis-

kuteras är det dyra priset för diesel. Leif Franzén berättar att i deras företag uppgår kostnaden för diesel till den hisnande kostnaden 150 000 kronor per månad. Svenska bönder har då krävt att priset ska minska åtminstone till en nivå med vad danska bönder får betala men regeringspartierna verkar lomhörda för sådana krav.

Regeringen förstår inte att deras halsstarriga inställning kommer att innebära ett Moment 22 eftersom ett bibehållet eller höjt pris innebär att bonden skaffar mer djur eller mer mark att odla på för att dra in mer pengar till sitt företag och då går det åt mer diesel.

Sommaren 2018 har varit en prövning för våra svenska bönder med ökade omkostnader och en ovisshet om hur man ska klara sig till nästa år och då hoppas på en normal svensk sommar. Dessutom vore det önskvärt att näringsföreträdare och regering med erfarenheter av sommaren 2018 fattar kloka beslut som gynnar våra bönder som förutom att producera mat av hög kvalitet också ser till att vårt vackra land inte förbuskas.

Ett första steg till en önskvärd förändring är att rösta rätt i förestående val.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Nummer 9 • September 2018

MAFA

9

Strukturkross

³½_ y½ g_½g ¶ ¿½>Ì

Trädgårdsinstallation eller bioreningsverk?

Både och faktiskt. Vårt kemfria bioreningsverk renar avloppsvattnet med hjälp av mikroorganismer och vattenväxter som tar upp kväve och fosfor för sin tillväxt. Kretsloppstekniken är extremt driftssäker med få rörliga delar och kräver ingen regelbunden slamtömning eller kostsam service. Ett angenämt problem är att du får klippa ner ÐBÒÁÛ µ> ¿¡F¿ÐFµ > Ág ¦¿www.alnarpcleanwater.se, 040-46 26 90

Tel. 0431-44 52 60

info@mafa.se

Fy>½_³ t¿¶ ¶¿ >_g³½T½ F y½ ̶ B y_½T½1 ½ ¶ > g_L³Ï¿ y½T½ >³>³½ y½¶ Ï__¶ ÌF½ T½,g >³½ ½> >½F³¶¿ _g³½T½- ¿g³½¶ y½¶ B Ì¿

FÄRG • TAPET • GOLV • KAKEL Välkomna in till oss!

Mineralvägen 14. Motala. 0141-545 40. Vardag 07-18. Lördag 10-15. Söndag 10-14

10

LANTBRUK

Nummer 9 • September 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Thor Landby hälsar välkommen till Hjelmsborg och redogör för programmet som bland annat innebar ett besök på hembygdsmuseet i Östra Ryd.

I täten för karavanen ser vi värden själv, Thor Landby, med sin John Deere 3020 från 1966 med tillkopplad militärvagn.

Tre glada tjejer har tagit plats för en åktur. Från vänster Lotta Hanström, Annika Landby och Hillevi Bielkhammar.

Med flaggprydd vagn åker Kent Bergström med Stig Jonsson på vagnen.

Grillfritt Grållerally med ny trofé Ordföranden har lagt beslag på den gamla RINGARUM (JB)

Svenska Fergusonklubben Grålle med Säte i Ringarum har genomfört sitt årliga rally. Denna gång utan den traditionella grillningen, på grund av förbudet som gällde.

Det bjöds på en åktur mestadels på grusvägar och med ett besök på museet som Östra Ryds hembygdsförening har. Thor Landby i Hjelmsborg, var den som åter igen stod som värd.

Själv rattade Thor, som han själv uttryckte det, ”en renrasig amerikanare”, alltså en John Deere 3040 från 1966.

En raritet som det inte finns så många av i Sverige.

– Jag hoppas jag blir förlåten att jag inte körde Grålle, men militärvagnen jag hade på släp är tryggare att dra med en lite större traktor.

För övrigt har han två Grållar, både bensinare och diesel, samt ytterligare ett gäng traktorer. ”Alldeles för många traktorer” som han själv uttryckte det, men ett 15-tal till antalet är det, varav tio är i fullt kördugligt skick. Sen har han även en grävmaskin och en lastbil i samlingarna, samt en hel radda gamla vagnar.

Rundan gick mot Östra Ryd och visade Grållemed-

lemmen Kjell Kåkneryd runt i hembygdsföreningens museum och berättade en del om vad som fanns i samlingarna. Det var förresten också han som vann tipstävlingen med de frågor som fanns uppsatta utmed rallyvägen.

Frågor som totats ihop av Håkan Bergström.

Totalt var det 21 ekipage som deltog i rallyt, varav tolv var av märket Ferguson.

Det var stor spridning i års-

modeller både vad det gäller traktorer och deltagare. En riktigt modern variant rattades av Elis Adamsson. Han hade nämligen en liten eldriven John Deere som han körde

runt med på fältet där övriga traktorer var uppställda. En ung traktorentusiast som säkert blir en hängiven Grålleklubbsmedlem vad det lider.

Som vanligt ingick ett manöverprov och därmed tävling om Grålletrofén. Denna gång trofé nummer två i ordningen, sedan den första vandrat i en massa år. Men förra året lade självaste ordföranden, Paul Johansson i Birkekärr söder om Gusum, beslag på den för gott efter tre inteckningar.

Nu var det Kent Bergström som vann och därvid får han som första person sitt namn ingraverat i den. Tvåa kom

En av de yngre rallydeltagarna var Elis Adamsson på sin eldrivna John Deere.

Olle Blomqvist och trea blev Åke Halldén.

Text och bild: HANS ANDERSSON

Nummer 9 • September 2018

11

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

,]HVEYPZMRWGL

Återförsäljare för

HELAUTOMATISK vedhantering Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd.

Svensktillverkad

VEDPROCESSOR ..

SNABB-SAKER-EFFEKTIV

Enkel montering på alla kranar.

Även lämplig för sågytor

We-1400

med 2 kanal radio.

1m 3/min

13.900:+ moms o frakt

KÖPER · SÄLJER · FÖRMEDLAR

LANTBRUKSMASKINER

070-816 29 05

- Ny effektiv utmatningstransportör - Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem - Lågt effektbehov - Passar alla traktorer

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

www.backhemmet.se

MASKIN

Se video på hemsidan

Sukup -ett strå vassare!

Silotorkar 100-1060 ton.

De vanligaste storlekarna finns för omgående leverans!

Westfield siloskruv

För kontakt: Jan! Freiman # !070-871 07 96 Kent 0510-230 "#$% Folkesson ! (# ) # ! 40 Torsten Örde, Mälardalen 070-313 28 96 " ' "% !

Berggrens Maskiner, Kävlinge 046-73 09 00

8” - 10” med elmotor.

Längd max 21,5 meter.

8” - 13” traktordriven.

Längd från 9-29 meter.

GRIPARTS

• Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se

DAHLBERG MASKIN AB Tel. 0612-503 62 www.dahlberg-maskinab.se

Läs Jordbrukaren på nätet!

Du hittar länken på www.jordbrukaren.se

NYHET!

Att synas är bra för affärerna!

KRONOS Predator 1700M Kedjeröjare

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

www.jlagriparts.se

- Lägg långved på inmatningstransportören.

Maskinen sköter resten.

Matar in, kapar/klyver samt lastar. Allt medan du lägger på ny långved...

Biobränslepannor

Överlägsen kapacitet och räckvidd

Satseldade- och flödesmatade pannor

Räckvidd 4,55 m från traktorns centrum.

Du når även andra sidan av diket.

Kraftig konstruktion, finsk kvalitetsprodukt.

Kardandrift med lamellkoppling.

Säljare norra och mellersta Sverige

Uppvikbart frontkastskydd för maximal körhastighet och kapacitet.

Andreas Brunåker Lantmästare

076-846 22 22 Andreas.brunaker@faust.dk

Även hydrauldriven modell för kranspets / grävmaskinmontage.

mail@faust.dk www.faust.dk Se video på: www.dahlberg-maskinab.se

DAHLBERG MASKIN AB · Tel 0612-503 62 www.dahlberg-maskinab.se www.jordbrukaren.se

Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

MERASYSTEMPLÅ MERASYSTEM ÅT AB A TAKPLÅT T A AKPLÅ ÅT - T TAKPANNOR A AKP PAN ANNOR A - FALSTAK FAL ALST TAK A MERASYSTEM SYSTEM tillverkar välbeprövade produkter till lant brukssektorn.

Tillförlitligt, snabb och priseffektivt

Estelle falstak

Klassisk pannplåt

info@merasystem.se nfo@merasystem.se | www w..merasystem.se .merasystem.s tel 0410-205 30 | fax 0410-211 66

12

LANTBRUK

Nummer 9 • September 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Lilla Lodhult ligger i en dal med höjder och skog i bakgrunden. Den gula mangårdsbyggnaden är renoverad men ursprunget är från 1800-talet.

Efter de senaste regnen har det äntligen kommit upp lite grönt.

Magnus Oscarsson (KD), till vänster, och Örjan Carlsson hade många frågor att dryfta.

Örjan Carlsson är i djupa tankar inför framtiden.

Tungt för Norra Vis enda mjölkbonde Politikerbesök i torkans spår YDRE (JB)

Till Ydre kommun gick färden en måndag i augusti. Magnus Oscarsson, riksdagsman för KD, ska göra ett besök hos Örjan Carlsson och Anna-Karin Gustafsson på gården Lilla Lodhult i Norra Vi. Gården är ett traditionellt jordbruk med en stor djurbesättning. Mjölkkor utgör huvudnäringen i lantbruket vilket är vanligt i Ydre.

Efter sommarens torka med brunbrända betesarealer, hur ser lantbrukarna på Lilla Lodhult på framtiden?

– Vi har fått 70 millimeter regn sedan midsommar och du ser ju själv hur det ser ut.

Potatisen har inte växt någonting. De stannade i växten och nu är det endast små hårda knölar, säger Anna-Karin.

Ungdjuren har klarat sig bäst, men naturbetena är fullständigt nedbetade och allt det insådda i vallarna har torkat bort. Den första skörden gav trots begynnande torka 90 procent men den andra skörden gav endast 10 procent. Örjan berättar om en chans han tog.

– Jag plöjde upp ett gär-

de, det som fanns där var borttorkat, gödslade och sådde vårkorn samt vallfrö. Nu hoppas jag på att kunna ta en skörd i höst. Det beror på vädret och snart nu så kan de första frostnätterna komma, berättar han.

Vilket stöd behöver bönderna?

– Visst det underlättar om man har pengar – men det fattas 500- 600 balar, så tar fodret slut måste vi slakta, men slakterierna tar ju inte emot djur. Förtvivlan sprider sig bland köttproducenterna som börjar slakta och gräva ned sina djur. En sådan situation leder till uppgivenhet och maktlöshet och jag har hört att en bonde tagit livet av sig, suckar Örjan.

Situationen är alltså desperat och bönderna tycks ha kniven på strupen. Hur smärtsamt det är att tvingas slakta sina djur kan nog bara en bonde med djurbesättning förstå. Därför behöver de stöd på alla tänkbara sätt och Magnus berör några åt-

gärder som KD föreslagit.

– Nu måste dieselskatten sänkas, helst i dag. EU-ersättningarna, som släpar efter på grund av ett nytt datasystem, ska betalas ut när en ansökan lämnas in – allt för att hindra att bönderna ska behöva ta dyra banklån. Inför mottagningsplikt för slakterierna för avlivningar på gårdarna måste till varje pris undvikas, säger Magnus med eftertryck.

– Bönderna måste stödjas

något annat är moraliskt och ekonomiskt vansinne, tillägger han. Örjan påpekar även att det finns ett myndighetskrångel och brist på samarbete.

– Det måste finnas planer på hur en katastrof ska hanteras. Vi ska kunna känna tillit

till myndigheterna och vi måste ha en jordbruksminister som står på böndernas sida. Sverige värnar inte om sina bönder. Norge och Finland uppskattar jordbrukarna mer, poängterar han.

Lilla Lodhult ligger dröm-

likt vackert i en dal omgiven av skog och bergig terräng. Örjan är tredje generationen på gården och han visste redan när han var liten att bonde det var det enda yrke han kunde tänka sig. Han har varit trogen sin föresats och arbetet på gården är hans liv.

– När mor och far flyttade hit 1959 fanns det inte ens el. Men de strävade på och jag känner ansvar för att fortsätta deras verk. Anna-Karin och jag brukar säga att vi bor

på vår semester. På nio år har vi varit borta tre nätter. Ett stort intresse är jakt och jag försöker hålla vildsvinen borta. En natt sköt jag sex stycken så jag har stor insikt i hur vildsvinet ska jagas, berättar Örjan.

Harmoni och trivsel trots den pressade situationen finns på gården. Hur orkar våra jordbrukare slita med så lite stöd från regeringen?

Man kan hoppas att någon ändring sker och att Norra Vis enda mjölkbonde får fortsätta leverera mjölk och på så sätt bidra till vår självförsörjning.

Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

Nummer 9 • September 2018

13

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland, Örebro län och Värmlands län.

Starka siffror frün Moelven Stor efterfrügan pü hüllbara byggmaterial gÜr att Moelven levererar ett av sina bästa halvürsresultat.

Moelven Industrier ASA levererade ett resultat pü 308,9 miljoner NOK under det fÜrsta halvüret 2018. Det är en Ükning med 51,4 miljoner NOK jämfÜrt med fÜrsta halvüret i fjol. Omsättningen

under 2018 uppgick till 5 773,4 miljoner NOK (5 618,9 NOK under 2017).

Morten Kristiansen, koncernchef fÜr Moelven Industrier ASA, kan se tillbaka pü ett av de bättre halvürsresultaten i Moelvens historia. – Den internationella efterfrügan pü industriträ hüller i sig och Timber-divisionen bidrar starkt till Moelven-koncernens positiva siffror.

FĂśnster och dĂśrrar till stallar, garage och industrier m.m.

info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

SkĂśrda solenergi!

RT! FRI OFFE

NILFISK ALTO • NyfÜrsäljning • Auktoriserad service

Solcellsbyggarna Boxholm AB

FÄRGBUTIK med Teknos-färger

Boxholm ¡ 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se

12.500:+moms

Blixholmsvägen 1 602 38 NorrkÜping Tel: 011-165180

0514-310 10

VĂ„GSLADD t Fri frak il 5m inom 2

VI KOPER DITT SKROT!

samt äkta Falu RÜdfärg Passa även pü att boka rÜdmülning infÜr säsongen 2018!

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

SOFAB Sanering & färg AB

gruvdalens däck & allservice 0761-30 92 82 ¡ www.gruvdalen.se

Butik Östanüg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

SOFAB Sanering & färg AB Levererar färdig betong certifierad av

VIMMERBY ¡ Tel 0492-152 55 ¡ www.geba.se

Vi utfÜr grävarbeten!

Diplomerade fÜr avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin

Vi utfÜr tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt mülning

0142-809 60, 070-659 67 63

Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se $

Frün missväxt till tillväxt!

$

VINSCH PĂ… KĂ–PET!

Kodiak 700 4x4 Ny bränslesnülare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hÜg/lügväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende pü modell.

070-696 19 44

fr. 66.320:- exkl. moms

$ $ $ $

"

"

"

!

#

%

#

MĂ…N-FRE 8-18, LĂ–R 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

Duktiga polska hantverkare Fasad, mülning, tak, bygg – och pooler!

Under svensk arbetsledning, svenska fÜrsäkringar och garantier. ROT-avdraget gäller även hos oss!

Birkas AB 070-383 44 61 • www.birkas.se

ÉU Q ž i…¤sUsI1s š Q iq žU¤­1sɗ

¤­{"f ¤ ­{žÉ¤­ž…

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning.

Här kÜper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB DirektfÜrsäljning till fÜretag, lantbruk och privatpersoner.

Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smÜrjmedel och ordnar självklart med transporten.

Telefon: 013-809 00 ¡ www.vikingstadakeri.se BesÜksadress: Fülüsavägen 11, VIKINGSTAD

ƤƤƤɚƇŕŸƣŕŋĂ?ŞŀĭĹ?ÉšĹžÄˆ

Det oberoende fĂśretaget inom enskilt avlopp.

Vi har reservdelarna till din trĂśska, nytt och begagnat!

• Projektering • FÜrsäljning Installation • Service Svensktillverkade jordkällare. I plast.

KolmĂĽrden Tel (vxl): 011-12 68 00 www.godkandaavlopp.se

SandstrÜm tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprÜvad konstruktion, som hüller i flera mansüldrar. Mer information für du pü vür hemsida eller per telefon. Välkommen!

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

FĂśr fler reservdelar, besĂśk vĂĽr hemsida

www.sandstromwebshop.se

www.laholmstraktordem.se • 0430-222 70

14

LANTBRUK

Nummer 9 • September 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Jakten på foder hett samtalsämne ”Har du något hö eller ensilage att sälja? Vet du någon annan?”

SÖDERKÖPING (JB)

När sommarvärmen slog till i början av maj månad var det väl ingen av oss lantbrukare som trodde att vi skulle få en sommar som denna. Då fanns det en del som sa sig vara ganska nöjda med vad första vallskörden hade gett dem av mängden grovfoder. Att våren sedan kom av sig och det blev sommar på en gång hade man inte räknat med. Det skulle sedan visa sig att skördeåret 2018 kom att bli ett väldigt speciellt år.

Tidigt insåg man att torkans konsekvenser kunde bli omfattande. Speciellt då den spannmål man sådde i våras inte fick något regn. Många lantbrukare hade även gått miste om möjligheten att så höstgrödor redan under hösten 2017 på grund av det ihärdiga regnandet. Sista gången det kom några regnmängder att tala om den här sommaren var i början av maj månad. Sedan dess har högtrycken avlöst varandra och mycket av det som förväntades komma upp ur jorden gick om intet.

Många är nu de åkrar som mer eller mindre går att likna vid ett ökenlandskap än ett moget spannmålsfält. I vart fall så som det brukar se ut ett ordinärt skördeår i Söderköpingstrakten. Men man är inte ensam. Alla bönder är drab-

bade i någon form. Alla bönder har att ett år som detta verka efter samma förutsättningar.

Det som ändå gav lite ljus i mörkret för djurbönderna var när beskedet kom att Jordbruksverket gav tillåtelse till att skörda även på den åkerareal som låg i träda.

Många lantbrukare valde dessutom att i ett tidigt skede ensilera sin spannmål för att därigenom göra grovfoder av den till djuren istället för att tröska den. Sedan ett par veckor tillbaka är ändå spannmålsskörden i gång här på den östra kanten av Östergötland. Många är de tröskor som kan ses utefter våra vägar.

Oftast med ett stort efterföljande dammoln. Till följd av torkan blev även mängden halm betydligt mindre.

Tidigt uppmanades man som lantbrukare att lämna halm efter sig vid tröskning i stället för att hacka den. Detta för att hjälpa till så gott man kunde för de som ingen halm har. Och redan tidigt under sommaren var det många lantbrukare som valde att höra sig för om både foder och halm.

Det har medfört många telefonsamtal. Alla kontakter har kontaktats och vet man om att någon har foder att avvara så har man försökt att höra av sig till dem. Är det någon som har grovfoder att sälja? Är din halm tingad? Ändå tror man sig kunna ana att något gott ändå fallit väl ut av vad ett sådant här be-

kymmersamt år medfört vad gäller bristen på foder och halm. Just detta att man så gärna vill hjälpa till efter bästa förmåga. Denna önskan bland lantbrukare om att verkligen försöka hjälpas åt om man kan, så alla får mat till sina djur.

För många har det verkligen

varit svårt att få fram den mängd foder och halm som man vet kommer att gå åt under den kommande vintern.

Som lantbrukare och djurägare så önskar man ändå försöka hjälpa till så gott man kan. Har man hört att någon har foder till försäljning och man har den egna vinterns försörjning till djuren klar, så finns det ändå en vilja att gärna ta fram sin mobiltelefon, slå en signal till den som behöver foder, och om möjligt kanske förmedla en kontakt. Många tror sig förstå att man kanske har igen det själv en gång i framtiden.

Vissa lantbrukare säger sig överväga att sluta som bönder efter ett år som detta. Att leva som lantbrukare är förvisso en livsstil, men det är även så mycket mer än så.

Många lantbrukare bor på den gård där de alltid bott.

Där de är födda och uppvuxna. På gården som kanske gått i arv under flera generationer.

Det är här som de tagit del av vad tidigare generationer har lärt dem och vad deras förfäder utefter egna erfarenheter valt att förmedla vidare till kommande generationer. Det

Den torra jorden gör dammolnen efter tröskorna påtagliga. Bild: VICTOR CAP

är alltså inte bara en gård som man valde att bedriva lantbruk och företagande på enligt vår nutids förutsättningar.

Gården är dessutom både ditt hem och för många även en del av dennes identitet, något som bland annat lantbrukare själva valt att berätta om i nyhetsmedia.

Vad får då ett år som detta

för konsekvenser på kort sikt och lång sikt? Ja, har du inte mat till djuren så har du kanske inte möjlighet att behålla dem. Detta har medfört långa slaktköer till slakterierna. Som en följd av detta har du därför kanske inte möjlighet att på kort sikt förvänta dig några intäkter och därmed svårt att betala dina räkningar. Sveriges regering har lovat visst stöd, men när dessa kommer att betalas ut är i dagsläget inte helt klart.

Vad ger detta för långsiktiga konsekvenser? Svårt att sä-

ga kanske. Gör många lantbrukare verklighet av sina uttalanden, att skicka sina djur och lägga ner sin verksamhet så tror man sig kunna ana, utan att vara allt för jordbrukspolitiskt kunnig, mer igenväxta landskap och i framtiden mindre tillgång på svenskt kött då det ofta är efterfrågan som styr utbudet. Är vi villiga att betala mer för kött som är producerat i vår närhet? Är vi villiga att betala mer för djurvälfärd och andra förordningar som det Svenska lantbruket är underställt? Många är de som uppmanat oss konsumenter att i första hand köpa svenskt kött.

Denna önskan har även framförts till staten och kommunerna. För några av oss en naturlig handling när vi handlar mat, för andra är det plånboken som styr, vilket i sig också är ganska naturligt.

Svenskt kött är dyrare. Om nu detta blir en realitet är

kanske för tidigt att säga. Det man däremot tyckt sig kunna ana redan nu är att ett år som detta synes ha manat till eftertanke i ganska stor utsträckning.

Oavsett vad vi har att vänta i framtiden så kommer telefonerna att fortsätta att gå varma lantbrukare emellan. Foder kommer att fortsätta förmedlas och vi kommer att få fortsätta att se de otaliga halm- och fodertransporterna på våra vägar bakom både lastbilar, timmerbilar och traktorer. En bonde vet att han måste ha mat till sina djur, och han måste ha så det räcker hela vintern.

Det kommer även fortsättningsvis att bli långa arbetsdagar för oss lantbrukare, flera veckor framåt i tiden, även om vädret nu har slagit om till både svalare väder samt att både regn- och åskskurar dragit in över vår trakt under senare tid.

Så välbehövligt och så välkommet. Hoppet har återigen börjat spira precis som gräset i hagarna och på vallarna. Vi lantbrukare bär nu på en önskan om rikliga regnmängder ett tag framöver. En lantbrukare är van vid att kämpa vidare i både med- och motgång, men skulle det bli bra med regn nu vartefter borde det även förbättra förutsättningarna för en tredje vallskörd. Något som vi så väl behöver och som är varmt välkommet.

Text: MARIA LÖNNBERG

Jordarnas viktiga funktioner störs av svår torka Många befarar att den långa vintern och den varma, torra sommaren är tidiga exempel på det extremväder klimatförändringarna förutspås föra med sig.

I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications varnar forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) om att värmen och torkan får långvariga effekter på markens mikrobsamhällen.

Och dessa är livsviktiga för markens egenskaper, inte minst förmågan att ge oss mat.

Sommarens torka 2018 slog med förödande kraft mot stora delar av Europa, och Sverige var inget undantag.

Lantbrukets rekordlåga skördar och sänkta grundvattennivåer utgjorde kanske de mest akuta problemområdena, men nu avlöser rapporterna om oförutsedda indirekta effekter varandra. Nyli-

gen rapporterades exempelvis från Lunds universitet att de torkstressade träden blivit känsliga för angrepp från både svampar och insekter. Livet ovan mark har haft en hård sommar, och det kan tyckas som att det enda som inte påverkas i hettan är jorden själv. Eller?

En ny studie, författad av forskare från flera länder i Europa, har undersökt just hur jorden påverkas av extrem torka.

– Jorden är i högsta grad le-

vande. Den är hem åt tusentals arter av svampar och bakterier som är beroende av varandra i intrikata nätverk och samhällen, säger en av författarna, professor Sara Hallin, Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU. – Dessa interaktioner är viktiga för en lång rad ekosystemfunktioner som växtnäringsomsättning, rent grundvatten och minskade utsläpp av växthusgaser.

Därför är markmikrobernas välbefinnande av avgörande betydelse, men Sara Hallin berättar att det trots detta saknats kunskap om hur de hanterar långvarig torka. Forskningsstudien undersöker hur mikrobsamhället är sammansatt i gräsmark med olika växtarter före, under och efter extrem uttorkning.

– Klimatförändringarna förutspås ju ge både fler och längre torkperioder, vilket kommer att påverka vattenhalten i marken och därmed vilka mikrober och växter som kan leva där. Enskilda mikrobers och växters uppoch nedgångar påverkar sedan i sin tur det övriga samhället i jorden, så allt hänger samman i komplexa nätverk, säger hon.

Studien undersökte med hjälp av DNA-analyser mikrobsamhället i gräsmarker före och under uttorkning, samt en vecka respektive två månader efter att torkan avbrutits. Detta visade att nät-

verk i bakteriesamhällen påverkas betydligt mer av torkan än de i svampsamhället. Det antas delvis bero på att svamparnas mycelstruktur och förmåga att transportera vatten gör dem mindre känsliga än bakterier för torka.

Denna påverkan var dessut-

om långvarig, med kvardröjande effekter två månader efter torkan.

– Men vi noterade också att torkan orsakade en kraftig ökning av ett snabbväxande, torktåligt gräs, säger Sara Hallin.

– Denna ökning i biomassa ovan jord orsakade i sin tur ökad vattenavgång från jorden i form av evaporation från gräset, vilket ytterligare torkade ut jorden. Bristen på vatten påverkar såväl svampar som bakterier, men bakteriesamhället drabbas alltså hårdast, säger hon.

Forskarna konstaterade att den ökade förekomsten av gräset i sig dessutom påver-

kade bakteriesamhället, men inte svamparna. Att bakterierna missgynnats visade sig i sin tur gynna tillväxten av gräset i en sorts självförstärkande cykel.

Att snabbväxande gräs gynnas av torkan får alltså av flera samverkande orsaker långvariga effekter på mikrobsamhället i marken och därmed på vilka växter som trivs i den.

Forskarna tror att denna interaktion kan vara en förklaring till att snabbväxande gräs ofta syns på marker drabbade av torka.

– Även markens funktioner påverkades av torkan. En av markbakteriernas egenskaper är förmågan att bryta ner lustgas, en allvarlig växthusgas, berättar Sara Hallin. Vi kunde se att torkan hade en mätbar påverkan på denna funktion.

– Lustgasutsläppen påverkades inte under själva torkan, men när regnet kommer ökar lustgasutsläppen under

en tid med det tredubbla. Vår studie kan inte kvantifiera betydelsen av detta för de globala utsläppen, men ökningen är troligen marginell, säger hon.

Sammanfattningsvis visar studien alltså att långvarig torka medför långvariga effekter på jordens mikrobsamhällen, i synnerhet bakterierna.

Denna påverkan förstärks

också av att snabbväxande gräs, som ytterligare torkar ut jorden, gynnas av torkan. Sådant gräs påverkar dessutom i sig bakteriesamhället vilket i sin tur gynnar gräset ännu mer i en sorts spiral av orsak och verkan.

Exakt vilka långvariga konsekvenser detta får för jordens funktioner visar inte studien, men påverkan i sig är oroväckande och ännu ett bevis på hur svårt det är att förutspå alla följdeffekter klimatförändringarna för med sig.

Källa: SLU

Nummer 9 • September 2018

15

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

AUKTIONER

AKTUELLT

FASTIGHETSMARKNADEN

GÅRDSAUKTION Tisdagen den 18 sept kl 10.00

Patentsöker Sveriges smartaste sågverk Digitalisering gör det möjligt att förbättra lönsamheten kraftigt i Moelvens största sågverk. Moelven Valåsen AB blir Sveriges smartaste i sitt slag.

För verksamheten i Karlskoga har digitaliseringen och införandet av TräIoT - eller ”Det Smarta Digitala Sågverket” som projektet kallas gjort så att operatörer blir observanta på kritiska data vid varje givet tillfälle. Man har tagit i bruk teknik för så kallat ”industriell IoT” - och resultatet förväntas leda till färre oplanerade driftstopp, högre kvalitet och minskad energianvändning.

Teknisk direktör Peter Rockedahl i Moelven Industrier AB säger att det patentsöks ett system för sortering av driftsdata som bidrar till synkronisering av olika maskinstyringssystem.

– Dessutom söks det patent för ett system för bildbehandling kombinerat med aktuella driftsdata. Arbetsnamnet på de två patentsökningarna är DeltaTime och AugLog. Peter Rockedahl säger att detta i praktiken betyder större möjligheter för operatörerna att styra och korrigera sågningen av timmerstockarna.

– Våra resultat och det faktum att vi nu kan söka patent, understryker att projektgruppen har skapt en kreativ arbetsmiljö. Det är inte vardagsmat att kunna söka patent i två samtidiga projekt, säger Rockedahl.

Projektet “Det digitala sågverket” påbörjades i januari 2017. Syftet var att man med hjälp av att digitalisera och anpassa verksamheten till industri 4.0-teknologi skulle samla in och analysera viktiga data för att kunna optimera hela produktions-processen, från stock till planka, och samtidigt minska energiförbrukningen.

– Vi ville se hur långt det var möjligt att effektivisera ett

sågverk, samtidigt som man håller nere energiförbrukningen och får ut så mycket värde som möjligt ur varje timmerstock, berättar Rockedahl.

Rockedahl som har deltagit i projektet från början berättar att det redan tidigare fanns en mängd information som samlades in om produktionsflödet. Problemet var att dessa data fanns på omkring 20 olika platser utan att vara sammankopplade med varandra.

då Sturefors Godsförvaltning AB p g a upphörande med mjölkproduktion säljer den anrika besättningen av mjölkkor och dräktiga kvigor. Vägbeskrivning väg Linköping - Åtvidaberg skyltat vid Grebo. Kisa - Linköping skyltat.

Tel till förman Bengt Öberg: 070-680 55 58.

Mjölkkor och rekrytering: Kor: 100 st uppbundna SRB-Holstein mjölkavkastning 109734.3 fett-3.5 prot.

Överlåta gården?

Kvigor: 33 dräktiga kvigor Inomgårdsmaskiner: Djurtransport höj o sänkbar. Mullerup Smartfeeder M 2000 Combivagn 4 foder -97. Alfal-Laval rörmj-rostri 51 mm dubbelkranar 150 pl. Alfaline till 150 pl.

Båspallmattor 150 pl. Foderräls 150 m. Alfa Laval 8 st milkmaster dubbla =16 maskiner. Alfa Laval Duovac 2 st. Diskautomat Alfa C 200. Milkoskåp. Mjölktank Darikol 10000 l.

2 st plattkyl. VP 76 4 st. Alfa Laval Utgödsling 60 m gånger 3.

Ränngaller ca 100 mm.

Välkommen till Areal.

Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, upplösning av samägande eller värdering.

Välkommen att höra av dig.

För auktionsvillkor se hemsida www.sajab.se Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50

– Det har funnits egna

administrativa system som har gjort det möjligt att samla in och analysera informationen, men då först i efterhand och inte i realtid, säger han.

IT-direktör Even Rognan Lutnäs i Moelven Industrier ASA säger att en av utmaningarna är att samla alla viktiga energi-data till en gemensam databas. Moelven installerade därför mjukvaran Wonderware från Schneider Electric där en Historian-databas samlar ihop samtliga energidata och gör dem tillgängliga för fortsatta analyser.

Just energidata har värt att viktig fokus i Moelvens arbete för att bli ännu bättre inom energiekonomi, med ambitiösa hållbarhetsmål i koncernens strategi.

– Moelven använder också

en lösning för att samla ihop all datatrafik på ett enhetligt sätt för att undgå korsvisa kopplingar. Det handlar om att få de olika systemen att kommunicera med varandra för att fullt ut kunna nyttja data från varje enskild del av såglinjen. Moelven samlar data från alla informationskällorna genom denna middleware-lösningen till ett BigData-lager där datan är tillgänglig för avancerade analyser, och maskinlärningsalgoritmer som kan arbeta igenom stora datamängder. På så sätt kan data från hela anläggningen visualiseras och tydliggöras på det sätt man själv önskar, säger Lutnäs.

Att synas är bra för affärerna!

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

GÅRDSAUKTION Onsdagen den 12 sept kl 10.00 Hållingfall, Stora Viggerdala, 597 96 Åtvidaberg, då Tobias Timan p g a gårdens försäljning säljer lantbruksmaskiner och mjölkkor, dikor, ungdjur. Vägbeskrivning: Falerum mot Hållingsfall skyltat. E22 Vid Valdermarsvik mot Falerum skyltat.

Tel till gården Tobias 070-380 34 89.

Mjölkkor: Ca 40 stHolstain - SRB8745kg - 4.4 fett -3.4 prot = 9133 ECM. Kvigor: Ca 30 st från 12 mån till 3 mån.

Köttdjur: Dikor korsning Hereford ca 20 st dräktiga 20 kalvar.1 avelstjur Hereford.

Traktor: Valtra T151 . Lastare Ålö 3-4 funkt.Q 65 -10 Avance 4600 t växellåda 16 växl 3 snabb på varje .hjul 650-65-39, 540-65-28. David Brown 990 -63, trasig motor.

Lastmaskin: Nordcar 755 xl -16, 90 t.

Jord: Växelplog Överum CX 4975 4 skär. Vält Ysta 6 m ihopfällbar.

Foder: Ca 150 rundbalsensilage. Övrigt: JF Slåtterkross 3. 20 sidodrag, matta. Mova Rundbalsvagn 13 t 8 -2. 52 m. -13. Rundbalsvagn lastbil äldre.

Traktorelverk. Dragone Betesputs 2, 40. Omrörare Hill -18 7 m. Foderhäckar. Ranchgrindar. Låsbara fronter. . Framdäck 540-65-28. Div bodinv.

Inomgårds: Mafa fodersilo 27. 5 kubik-07. Mjölktank Wedholms 3200 l disk. Alfa Laval rörmj. 92 pl rostfri, Line dito. 6 st Duvovac. spm. maskin. Alfa C 200 diskm. VP 76 2 st.

Div extra mjölkutr: Gummimattor ca 40 st. Ränngaller 92 pl5 m sek. Delaval Feedmaster handdator 6 foder. Rundbalsupprullare Delaval självlastare. Övriga inlämnare: Bengt 070-399 48 51: Weckman 110 spmkärra årsm -14 nyskick. Vestas combivagn. Elverk 5 kwa bensin. Värmefläkt 5 kwa. Rachgrindar 5 st 3m, 5 st 4 m.

Karl Johan 073-345 89 86:. Vedklyv eldriven med trepunktsfäste. Wibergsharv buren. Foderhäck med tak, 2 sidor med fångsgrindar. Jordborr traktordrivet. Pelarborr handvevad, skruvstäd. Vinkelväxel Kuhn renoverad. Mjölkkrukor mäke rävbrinken, olika fotogenbehållare. Trepunktsdelar, Kolvstång.

Orbitrol med rattstång, harvspetsar. Verktygsvagn med verktyg. Dieseltank ca 350 liter med 12v pump och pistolhandtag.

Däck Volvo dumper. Domänsax, rullvagn. Oljepumpar. Gårdslampa. Olika taljor. 2 st gödselgrepar. 4 st Däck på fälg till Volvo starke.

Björn 0730-43 25 98: Såmaskin Tive. Silourtagare.

För auktionsvillkor se hemsida www.sajab.se Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

Lantligt boende Boxholm, 5 ha Välkommen till den fina gården Lyckhem. Den ligger strax söder om Västra Harg.

Reg Fastighetsmäklare Mats Nilsson Johan Westman

Linköping | 013-24 20 06

Skogsgård med stor potential Valdemarsvik, 243 ha Samlad byggnation, 163 ha växtlig skog, 27 031 m3sk, 44 ha inäga och bra jakt.

Reg Fastighetsmäklare Magnus Jansson

Linköping | 013-24 20 04

16

Nummer 9 • September 2018

LANTBRUK

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se!

Nyfikna kalvar på Åby gård med Bengt Johansson, mjölkbonde i Västra Husby.

Ett tufft år för svenska bönder Att överlagra, inventera och planera kan förebygga kommande kriser SÖDERKÖPING (JB)

Efter år av svåra tider får bönderna möta ännu ett slag. Extremtorkan ställer till det på gårdar runt om i landet.

År 2018 är för Sverige ett år att minnas. Överallt har man

under sommaren kunnat se människor på stan iklädda gula och blå Sverigetröjor som tillsammans skriker och hejar på vårt land i fotbolls-VM. Vart vi än går möts vi av plakat och affischer med riksdagspartiernas logga då det snart är dags för val igen efter

FASTIGHETSMARKNAD

lrfkonsult.se

Brånnestad, Linghem - 55 ha Linköping Brånnestad 7:1 Gård strax söder om Gistad med ett enskilt läge vid vägens slut. Arealen uppgår till 55 ha i ett skifte fördelat på ca 40 hektar inägomark och 12,4 hektar skogsmark. Gården har en stilfull mangårdsbyggnad, en hyresbostad om ca 100 kvm och välhållna ekonomibyggnader.

Utgångspris: 12 000 000 SEK Visning: 27 sept kl. 14:00 (anmälan) Mäklare: Thomas Nordén, 011 - 19 49 06, thomas.norden@lrfkonsult.se

fyra år. I vilken kvällstidning vi än bläddrar läser vi om skogsbränder som härjar i landet. Brandbilar från bland annat Polen och Tyskland har dragit fram på våra motorvägar för att hjälpa till i släckningsarbetet. Årets svenska sommar har bjudit in till sol och bad i månad efter månad, något som gynnat semesterfirare från norr till söder. Men ute på landsbygden har sommarens hetta inte alltid varit lika välkommen. Många svenska bönder får ställa sig frågan, hur kommer vi att klara oss.

Marker torkar ur, gräsvallar brinner upp, skördar blir färre och foderbristen blir ett faktum. Den extrema torkan tillsammans med sommarens få droppar regn tar hårt på både bönder och jordbruk i Sverige, men med rätt tänk och goda förberedelser kan man förebygga krisen och klara sig skapligt ändå. Det menar Bengt Johansson, mjölkbonde i Västra Husby.

Omkring 1,5 mil utanför Söderköping hittar vi Bengt Johansson som sedan många år tillbaka drivit en gård och ett lantbruk som idag består av omkring 120 djur. Gården är han andra generationen att äga då han tog över efter sin far på 70-talet.

När Jordbrukaren träffar Bengt kliver han ut från en

silvrig bil intill hans villa som ligger i nära anslutning till hans ladugård där vi ser både kor och kalvar.

Han har just haft två möten där vi var hans tredje för dagen. Senare under eftermiddagen ska han till Söderköping för en politisk utfrågning då han även är aktiv som politiker i Centerpartiet.

Hela det senaste året har

varit tufft för de svenska bönderna. Under förra hösten kom det mer nederbörd än vad man önskade vilket gjorde det svårt för höstens skörd.

Eländet började redan där.

Under sommaren har han fått kämpa med att kunna utföra en första, andra och tredje skörd och andra skörden gjorde han i slutet av juli.

– Det var en dålig skörd men vi måste slå för att få tag på en tredje. Personligen fick jag ungefär ihop två tredjedelar säger han i intervjun.

Värst drabbat av torkan i Östergötland är djur och bönder på den östra sidan, förklarar Bengt.

Planering är viktig vilken gård man än bedriver och några av hans tips för att underlätta om en liknande sommar skulle uppstå är att överlagra, inventera och planera.

I flera fall har matbutiker och privatpersoner hjälpt bönder runtom i landet

Bengt Johansson 66, mjölkbonde och centerpolitiker från Västra Husby, Söderköping.

genom att skänka överbliven mat och erbjuda marker som annars inte används i syfte att bistå med foder till djuren.

Men ett problem sedan länge för svensk närodling är valet av varor som vi lägger i varukorgen.

Många konsumenter väljer ofta importerade varor, allt från mejeri till köttprodukter istället för att köpa närproducerat som skulle gynna bönderna på sikt.

– Det är mycket på grund av priset, fortsätter Bengt samtidigt som han talar om kvalitén på varorna.

Djurhållningen i Sverige ligger i framkant jämfört med

många andra länder, små som stora och mindre antibiotika sprutas in i det svenska köttet.

Fortsätter konsumtionen i samma riktning kan fler bönder tvingas att lägga ner sina verksamheter. Vi ser en ökad minskning de senaste åren då tusentals bönder redan lagt av men Bengt tror på förändring.

– Jag tror att den svenske konsumenten lär förstå och min målsättning är att vi långsamt ska öka vår självförsörjningsgrad från omkring 50 procent till 80 procent säger han.

Text och bild: JOHANNA ÅGREN

Nummer 9 • September 2018

17

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland, Örebro län och Värmlands län.

HĂ„ST

GÜran Hagelin frün foderfirman Krafft fÜreläste om fodersituationen fÜr hästar och hur man kan klara den kommande vintern, hos Ingela Karlsson pü Karlssons gürd. Det kom ett helt gäng intresserade hästtjejer och en(!) man.

Karlssons gürd bjÜd in till rüdgivning Hästägare fick foderrüd efter torra sommaren VALDEMARSVIK (JB)

Torkan och bristen pü grovfoder är ett dilemma fÜr djurägare av olika slag. DärfÜr arrangerade Ingela Karlsson pü Karlssons gürd en temakväll pü ämnet som riktade sig till hästägare. Inbjuden gästfÜreläsare var GÜran Hagelin pü foderfÜretaget Krafft.

– GÜr nu en inventering av hur mycket grovfoder ni har till era hästar och beräkna sedan hur stor giva de kan fü per dag sü att det räcker till i vür.

Sedan für ni hitta ett snällt kraftfoder och komplettera

med detta, sade Hagelin.

Pü det sättet kan hela fÜredraget och den rekommendation som gavs sammanfattas.

Han har bred erfarenhet av hästar och har pü olika sätt jobbat med dessa djur under lüng tid. Büde som foderrüdgivare och sen är han själv hästägare.

Istället fÜr att prata kraftfoder som fanns att kÜpa, inledde han med en ordentlig genomgüng om hur hästar fungerar och hur oerhÜrt viktigt att det fungerar i mag-, tarmsystemet fÜr dem. Eftersom de har en fÜrhüllandevis liten magsäck är det viktigt med en jämn tillfÜrsel av fo-

der, eftersom en häst äter hela tiden.

Det är ocksü därfÜr grovfodret i form av gräs, hÜ eller halm är sü viktigt. Genom att hästen tuggar detta och det blir salivutsÜndring blandas detta med den fÜrhüllandevis skarpa magsyra som hästen har. – Eftersom det är allmän brist pü grovfoder gäller det i ür att fü till en foderstat som hästarna mür bra av. Detta gäller antingen det är hÜgpresterande hästar som används i travet, eller det är hästen som inte används sü mycket, framhÜll Hagelin.

Han uppmanade hästägarna att jaga halm sü myck-

et de kunde. Det finns de som säger att hästen inte äter halm, men dü für den skylla sig själv. Detta tyder pü att den ändü har tillräckligt med foder att tugga pü. – Ett problem är att det inte finns tillgüng till sü mycket halm i ür. Dels behÜver andra djurägare den ocksü och sen har en hel del tagits som helsäd, sade Ingela Karlsson.

Hon varnade ocksĂĽ fĂśr det

importerade fodret som münga günger är av dülig kvalitet. I det fallet finns detta med svinpest, samt risken att fü med andra ogräs som kan sprida sig i vürt land pü detta sätt.

Ulf Karlsson och hustrun Ingela har utvecklat jordbruksdriften med foderfÜrsäljning och däckverkstad pü gürden Nygärdet strax norr om Valdemarsvik.

En annan früga som lyftes var ocksü att ürets begränsade tillgüng pü grovfoder gjort att hästägare tvingats kÜpa in grovfoder frün hüll. Detta innebär problem eftersom det är kostsamt att ta foderanalyser pü en mängd olika partier. DärfÜr är det svürt att ha koll pü protein och annat näringsinnehüll i fodret. – Jag rekommenderar att mäta hästen en güng i veckan.

Pü sü sätt kan man kolla hullet pü ett bättre sätt än att bara titta pü den. Ett ür som detta är det särskilt viktigt, menade en i publiken.

GÜran Hagelin framhÜll att det ett ür som detta är extra viktigt att ta hjälp av expertis, fÜr att fü till en sü välba-

3EKO -IXERVAGNAR fĂšR ALLA BEHoV...

lanserad foderstat som mĂśjligt.

Text och bild: HANS ANDERSSON

&YLLTĂšMMAre fĂśr omgĂĽende leverans.

Nya & begagnade. s TÜmningsfläktar frün 11 till 37 kw med mycket hÜg kapacitet s +ASTmËKTAR KK1600 och KK1800

Intresset var stort bland deltagarna att diskutera vinterns utfodring med GĂśran Hagelin.

Det kan bli knepigt med grovfodret till hästarna i vinter även om regnet nu gjort att vallarna har grÜnskat igen.

18

LANTBRUK

Nummer 9 • September 2018 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Det kom fler än de 200 som anmält sig till krismötet i Forshaga Folkets park.

Krismöte i Forshaga Folkets LRF Värmland bjöd in och talade om torkan FORSHAGA (JB)

En kväll i början av augusti bjöd LRF Värmland in till ett krismöte i Forshaga Folkets park om problemen som årets torra och varma sommar fört med sig för jordbruket.

Förutom LRF fanns representanter från flera andra organisationer, företag och myndigheter på plats. Det var 200 personer som hade föranmält sig för att komma till mötet men det var fler på plats den här kvällen. Innanför grindarna, på gräsplanen, var det nästan fullt. Vid dansbanan minglade besökarna medan de intog korv med bröd. Till detta bjöds det på mjölk och det fanns även kaffe och bulle till efterrätt.

Patrik Ohlsson, regionordförande i LRF Värmland, tog till orda och öppnade mötet.

– Jag menar att situationen med torkan har blivit en kris.

Av två anledningar. Ett, Sverige är ett av de länder i världen som har mest vatten men vi har inte råd att använda det för att vi har för höga energikostnader. Två, jordbrukspolitiken har gjort att vi under en följd av år har fått minskade foderlager. Hade de två parametrarna varit annorlun-

da så hade vi alla stått med ett halvårs överlagring av foder.

Då hade vi gemensamt klarat den här vintern fram till nästa sommar. Hade vi haft råd att bevattna så hade våra andra grödor, spannmålsgrödor också klarat sig bättre. Det är tråkigt att vi inte begrep det för fyra, fem år sedan och fick med oss politiken på en annan modell. Nu hoppas vi att vi kan hitta lösningar på det här, sa han.

Sedan tog Mikael Bäckström över. Han är ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse och kommer från Jönköpings län.

– Det vi har upplevt den här sommaren är väl en situation som ingen bonde skulle behöva uppleva. Den har gått ut över alla branscher, inte bara växtodlare utan även köttoch grönsaksproducenter. Alla får känna av torkan. Vi har haft en högnivågrupp i riksstyrelsen med representanter från Jordbruksverket och departementen, producenter inom mejeri och slakteri, rådgivare med flera. Vi har haft möten varannan vecka för att stämma av läget. Vi var naiva när vi startade och tänkte att förhoppningsvis blir det bättre om två veckor. Men i stället blev det sämre och sämre för varje vecka som gick. Jag kommer från Småland och det ser

Det var ett uppskattat initiativ av LRF Värmland att bjuda in till mötet om torkan.

likadant ut där som det gör här och det gör det i hela Sverige.

Det är dessutom inte bara i Sverige, utan det ser likadant ut i länderna kring Östersjön.

Vi har arbetat för att få stöd från staten och nu kommer vi att få 1,2 miljarder. Per enskilt företag blir det lite, men det

är ändå jättemycket pengar.

Trots det kommer det inte att räcka för att betala de kostnader vi får. Vi fortsätter att diskutera med jordbruksdepartementet om hur pengarna ska fördelas. Det är viktigt att så många som möjligt får del av dem eftersom alla är mer eller

mindre drabbade. Vi ser över regelverk och det gäller att Jordbruksverket betalar ut så mycket som möjligt, så fort som möjligt, så att vi får likviditet i våra företag. Kostnaderna som vi får nu är stora och då måste vi ha pengar på kontot. Jag kan säga så myck-

et att på Jordbruksverket är de på tå för att underlätta, sa han.

– Troligen kommer krisläget som följt på torkan att kosta upp emot 10 miljarder. Att hantera den kostnaden blir väldigt viktigt framöver, fortsatte Mikael Bäckström. Det handlar också om att stärka de

Nummer 9 • September 2018

19

LANTBRUK

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

i vårt samhälle som vi måste ta på allvar och som vi påminns om nu. Därför blir jag oerhört glad över att LRF har tagit det här initiativet och bjudit in oss så att vi kan föra en dialog.

Det är viktigt att den är på en konstruktiv nivå så att vi kan gå framåt. Då kan vi hitta åtgärder, förebygga och hitta vad som är möjligt att göra.

Där har länsstyrelsen en av rollerna, sa Kenneth Johansson landshövding i Värmland.

Torben Eriksson är verksamhetschef på länsstyrelsen i Värmland.

– Vi är en viktig partner till

park svenska böndernas lönsamhet och konkurrenskraft långsiktigt.

– Annars kommer vi aldrig

att kunna överleva sådana här situationer. Tyvärr tror jag inte att det är varken första eller sista gången vi har sådant här väder. Det är ingen som klarar av detta enskilt. Det finns ett stort behov av att vi hjälper varandra nu. Det är tufft nu, för vissa mer och för andra mindre, men för alla är det jättetufft, sa han.

När Mikael var klar var det dags för länsstyrelsen att äntra scenen. Först var det landshövding Kenneth Johansson som tog mikrofonen.

– På vägen hit funderade jag, som har torpar- och bonderötter, på om jag har varit med om någon liknande situation som den här. Några av de jag pratat med här säger att det kan ha varit liknande situationer -66 och i mitten på 80-talet, men inte i den här omfattningen. Sommarens torka är allvarlig, den är mycket allvarlig. Skördar torkar bort och det leder till brist på foder som i sin tur leder till att det kan finnas behov av att slakta i förtid. Om det finns möjligheter till det. Det blir tydligt hur beroende vi är av att livsmedelsproduktionen fungerar. Vi har en sårbarhet

lantbruket i Värmland. Bland annat hanterar vi jordbrukarstöden, gårdsstödet, miljöersättningarna och ett sådant här år är det naturligtvis extra viktigt att vi hanterar och kan handlägga dessa så att ni får ut stöden i så stor omfattning som möjligt. Det är roligt att kunna säga att vi ligger bättre till än riksgenomsnittet på utbetalningar i tid. Vi har förtroende för oss att vi ska kunna klara det också i år. Just nu pratas det mycket om de utbetalningar som ni väntar på, det rör sig om fyra till femhundra miljoner på nationell nivå.

Eftersom Jordbruksverket har byggt nya stödsystem så har vi inte kunnat börja handlägga dem tidigare. Men nu är det klart så att vi kan börja göra det.

– Vi har arbetslag ute i länet

som från början skulle jobba med naturvårdande åtgärder.

Men nu har regelverket ändrats så att vi kan hjälpa till att arbeta med provisoriska stängsel. Det är en ren konkret åtgärd som har öppnats.

Maria Hammarström är enhetschef för djurskydd och vilt.

– Jag instämmer med Kenneth och tycker också att det är väldigt bra att vi fick komma hit. Det är viktigt för er att veta att vi är väl införstådda i den situationen som ni befinner er i. Vi vet ju att många av kommer att drabbas av bekymmer framöver och då är det viktigt att ni vet att vi ser det. För vår del, vad kan vi göra? Det handlar om samverkan med andra länsstyrelser, centrala verk och departement.

Det kan låta flummigt, men om 21 länsstyrelser och Jordbruksverket går ihop och säger något då har det betydelse.

– Ett beslut som vi har sett till att få igenom är att Jordbruksverket har bestämt att det inte kommer att göras några tvärvillkorsavdrag för avvikelser som uppstått på grund av torkan.

Därefter blev det mer mingel. Det fanns flera utställare på plats. Bland dem fanns både slakterier, mejerier och företag som arbetar med grödor och foder. Det var även en hel del politiker från flera olika partier på plats. Både lokalpolitiker och riksdagsrepresentanter.

Text och bild: CICCI WIK

Från vänster Patrik Ohlsson LRF Värmland, Mikael Bäckström ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse och kommer från Jönköpings län och Kenneth Johansson landshövding i Värmland som dagen efter Forshagamötet åkte till Stockholm på riksdagsmöte med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Landshövdingen besökte riksdagen Kenneth Johansson till Stockholm efter Forshagamötet STOCKHOLM (JB)

Dagen efter träffen som LRF anordnade i Forshaga Folkets park, angående torkan, åkte Kenneth Johansson till Stockholm. Det var Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som hade bjudit in alla landets landshövdingar för att lyssna och informera om läget i landet och om vad regeringen gör.

– Jag hade mycket av de tankar och synpunkter med mig dit från mötet i Forshaga.

För övrigt tycker jag att det var en mycket bra aktivitet, säger Kenneth Johansson.

Mötet började med en

genomgång av de satsningar som regeringen gör i dagsläget. Till exempel det stödpaket på 2,3 miljarder som ska fördelas till svenska jordbrukare under en tvåårsperiod.

Det handlade också om de många kontakter som sker mellan olika instanser på regerings- och på EU-nivå.

– Den andra delen av mötet höll den nya generaldirek-

tören för Jordbruksverket, Christina Nordin, i. Det handlade mycket om arbetet med att hitta system som gör att pengar och stöd kan betalas ut. Bland annat pratade hon om möjligheter att öka förskottet för att underlätta likviditetsproblemet som uppstått i krisens spår. Så här långt så har inte verket möjlighet att betala ut allt och det är en klar nackdel, säger Kenneth Johansson.

Därefter var det dags för

Skogsstyrelsen att informera.

Det handlade om skogsbränderna, som har lugnat ner sig nu.

– Vi fick veta att Jämtland har fått ett uppdrag att ta fram en modell för eftersläckningsarbete som alla län sedan kan ha möjlighet att använda sig av vid behov, säger Kenneth Johansson.

Sedan var det dags för landshövdingarna att gå laget runt och berätta vad som görs runt om i länen.

– I Värmland har vi, bland annat, ett nära samarbete med LRF och vi har de naturnära jobben som hanterar provisorisk stängsling av nya betesmarker. Vi har även använt reservaten och kulturvårds-

områden för att slå gräs som vi kan tillhandahålla till de som har akut behov. Jag berättade även om vad jag tycker och om vad vi på länsstyrelsen tycker borde limma göras. Till det fick jag med mig mycket från LRF-träffen.

Bland annat om att införskaffa bevattningsanläggningar och underlätta för bevattning.

Det handlade också om att skapa bättre förutsättningar för lagerhållning av foder på gårdarna. Det handlade om att påverka kommunerna så att de kan tidigarelägga inköp av lantbrukets produkter. På den punkten har det hänt en hel del i vårt län och det är positivt, säger Kenneth Johansson.

Det fanns fler likheter än

skillnader i landshövdingarnas berättelser om arbetet i länen.

– Min uppfattning är att det var ganska likartade analyser och förslag. Vi hade lite olika varianter på samma arbete. Vissa hade lyckats bra på en del områden och andra hade en del kvar. Men jag tycker att alla länen är på tå och det är ju väldigt bra.

Länsstyrelserna har en viktig samordnande roll i sådana här

situationer. Både för egen del och för de andras del så tycker jag att vi har tagit krisen på allvar, säger Kenneth Johansson.

Nyligen har regeringen gjort en omorganisation i Jordbruksverkets ledning som ska skapa bättre förutsättningar och göra arbetet mer effektivt. En överdirektör, Jan Cedervärn, har även tillsatts.

Han kommer att fungera som stöd till generaldirektören i det löpande arbetet.

– Det ska vara ordning och reda, bönderna ska få sina pengar i tid. Med den nya ledningen får vi en nystart och kommer ha stort fokus på en effektivare utbetalning av EU-stöden och på stärkt konkurrenskraft, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Bakgrunden till regeringens beslut att ändra Jordbruksverkets ledning är de ökade kostnaderna för genomförandet av EU-stöden som dels lett till förseningar i utbetalning av stöd och dels till att andra verksamheter fått stå tillbaka.

Text och bild: CICCI WIK

NUMMER 9 September 2018 Årgång 92

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

EFTERTEXT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

För Jimmy Davidsson i Söderköping gav höstgrödorna cirka 50 procent mot normalt och vårgrödorna cirka 40 procent.

Lokala skurar. På gården Melby i Mogata står det nu vatten på åkrarna, på en arrendegård bara några kilometrar därifrån är det helt torrt.

Skördetid med många funderingar Bara halv skörd under torkans år för Melby gård SÖDERKÖPING (JB)

För Jimmy Davidsson i Söderköping är årets tröskning avklarad. Redan den 20 juli drog han igång årets tidiga skörd och den 17 augusti var allt klart. Just idag regnar det ihärdigt när jag närmar mig gården. Detta regn som för många är så efterlängtat, inte minst för alla djurbönder

Vi befinner oss på gården Melby i Mogata. Här bor Jimmy sedan tre år tillbaka med sin familj. Lantbruk har han bedrivit under 12 års tid.

Förutom lantbruket bedrivs här även entreprenadverksamhet.

Vi slår oss ned vid bordet i

köket. Med jämna mellanrum tittar han ut genom fönstret och följer den aktivitet som pågår där. Precis som på det flesta gårdar är det alltid något som sker där ute på gårdsplanen. Ja, det är skördetid för traktens bönder. Det är nu man ska skörda det som finns att skörda för att sedan klara sig över vintern. Skördetid, ett ord som ofta ger känslan av belåtenhet. I år ger det även upphov till en del andra tankar.

För spannmålsbonden Jimmys del består lantbruket av cirka 500 hektar åkermark där spannmålsodlingen varvas med vall och träda. Arealen som brukas inkluderar både ägd och arrenderad mark.

Grödorna som odlats under

2018 har varit vete, havre och korn. Nytt för året var odling av ärtor.

– Om jag jämför årets skörd med vad en normalskörd brukar ge sett över en femårsperiod skulle jag säga att höstgrödorna gav 50 procent av en normalskörd och vårgrödorna 40 procent.

Jimmy dröjer sig kvar lite kring vårgrödorna.

– Vi fick bara 23 millimeter

regn på det som vi vårsådde nu under våren så det är ju egentligen ganska förunderligt att det kom upp någon spannmål alls. Han berör även andra faktorer som påverkat årets skörd, såsom exempelvis ökningen av antalet vildsvin och hjortar.

Att hösten 2017 var så blöt och regnig medförde svårigheter när det var dags för höstbruk.

– För harven bar det ute på åkern men det gick sämre för såmaskinen. Efter samråd med min far som också har erfarenhet av lantbruk beslutade jag mig för att prova att så höstvete med gödningsspridaren något som far hade hört talas om skett under ett tidigare regnigt år.

Av den areal som såddes un-

der förra hösten såddes 60 hektar med såmaskin och 80 hektar med gödningsspridare.

Så här i efterhand visade det sig fungera bättre att så med gödningsspridare än man först befarade. För några lantbrukare blev det inget höstsått alls men för Jimmys del blev resul-

Ett år som detta så vill man ju hjälpa till om man kan. Särskilt vill man hjälpa de som är djurbönder. tatet i vart fall hälften av en normalskörd.

– Sedan flera år tillbaka samarbetar jag med två andra lantbrukare i trakten som bedriver djurproduktion. Under åren som gått så har vi bytt halm mot gödsel.

Trots att halmpriserna under ett sådant här år stigit markant så har det för Jimmys del inte känts som något alternativ att sälja halmen vidare för att kanske få mer betalt. Hans filosofi är att det är bättre att fortsätta så som det varit tidigare år.

Ett år som detta har det även blivit uppenbart så lokalt regnet kan falla.

– För någon vecka sedan ha-

de vi tänkt att så en del nära hemmet men så började det regna. Av någon anledning tänkte jag bara åka bort till ena arrendegården och titta till lite där. På den gården hade det inte regnat över huvudtaget så det var bara att ta traktorn och såmaskinen att åka dit och så där istället för där fanns också arealer förberedda för sådd.

För Jimmys del så planerar man inför 2019 att så cirka 300 hektar spannmål redan nu under hösten men sedan det återigen började regna har man kunnat uppmäta 157 millimeter regn vilket gör att

det för dagen är ganska blött på vissa åkrar. För andra gårdar endast några kilometer bort så har regnmängderna varit ytterst små.

På min fråga om han någon gång funderat på att vi kanske i framtiden kommer att märka av fler extrema väderförhållanden så väljer Jimmy att snarare framhålla att besvärliga förutsättningar inom lantbruket har man ju varit med om förr.

Jag ställer frågan vad han

tror att ett år som detta kan ge för konsekvenser på kort och lång sikt? Precis som många andra lantbrukare så ser man att det är frågor som han ägnat mycket tid att fundera över.

– På kort sikt så måste man fortsätta tro på att det finns en framtid för vår spannmålsproduktion här i Sverige, men till att börja med så måste vi försöka läka de sår som uppstått under 2018. Det kommer att kännas jobbigt för många men man måste försöka kämpa på. För någonstans hoppas man att det kommer att bli bättre.

– På lång sikt så vill man som spannmålsproducent tro att det ska bli större efterfrågan på den mat som produceras inom lantbruket, men att vi även under följande år

Jimmy Davidsson på gården Melby i Mogata tror på att hjälpas åt under kristider. ”Jag tror man har igen om man hjälps åt. Det behöver inte bara vara ekonomiskt”.

kommer att få märka av följder av årets torka. Inte minst ekonomiska.

Vi avslutar vårt möte genom

att växla några ord ute på gårdsplanen. Med mig på vägen hem är det några ord från Jimmy som dröjer sig kvar.

– Ett år som detta så vill man ju hjälpa till om man kan. Särskilt vill man hjälpa

de som är djurbönder. Jag tror man har igen om man hjälps åt. Det behöver inte bara vara ekonomiskt. Det finns så mycket annat som man själv kan komma att behöva hjälp med någon gång framåt i tiden. Då kan de kanske hjälpa mig istället.

Text och bild: MARIA LÖNNBERG